Projektdokumentationen finns även att ladda ner som pdf på samt via och

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projektdokumentationen finns även att ladda ner som pdf på www.muserna.bohusmus.se samt via www.bohusmus.se och www.vitlycke.bohusmus."

Transkript

1 1 musernas museum

2 Redigering och layout: Viveka Overland och Lina Carlsson. 2 Bildredaktör: Pia Hansson. Illustrationer Pia Hansson s 41, 45, 55, 59, 61, 63, 65, 69, 71 och 75. Pia Hansson, Anita Larsson Modin och Lina Carlsson s 13. Framsidan av Pia Hansson. Dansaren Maud Karlssons kommentar till Monika Larsen Dennis utställning matters. Foto: Dennis Ekbom. Foto s 15 Bo Niklasson s 18, 19 och 37 Vitlycke museum s 23 Martin Dejevik s 25 och 51 Karin Lundmark s 27 Dennis Ekbom s 31 Petra Jonsson s 38 Gabriella Kalmar s 43 Kajsa Sperling s 39 och 45 Hans Lundenmark s 49 Anna Bratås s 57 Gunnar Klasson s 67 Lars Strid Projektdokumentationen finns även att ladda ner som pdf på samt via och

3 innehåll förord Hans Manneby 5 inledning Maria Carlgren och Anita Larsson Modin 6 del 1 musiska aktiviteter där vi undersökt och praktiserat det musiska konstnären som uttolkare och berättare: michael norlind Anita Larsson Modin 14 ljudlägerskolan Anna Bratås 16 museet som scen för konsterna Maria Carlgren 20 elevvärdarna Karin Lundmark 22 dans och samtidskonst i dialog med danselever Karin Lundmark 24 konstnären som uttolkare och berättare: maud karlsson Karin Lundmark 26 meeting through images ett filmprojekt Anna Bratås 28 alltså finns jag om graffitikultur Karin Lundmark 32 hur läser man konsten och kulturhistorien? Karin Lundmark 40 ljus! på vitlycke Anna Bratås 42 konstnären som uttolkare och berättare: ellen på hällen Anna Bratås 44 dans och hällristningar i dialog Anna Bratås 46 hällristningar möter små barn Anna Bratås 48 skönhet och ideal Karin Lundmark 50 den musiska verksamheten i den egna organisationen: kompetensutveckling, idéutbyte och förankring internt föreläsning och workshop med marek stokowski Maria Carlgren 52 värdskap som inspirerar Anita Larsson Modin 54 gun lunds föreställning på vitlyckehällen Anita Larsson Modin 56 nystart på ronnums herrgård Maria Carlgren 58 korgen Anna Bratås 60 den musiska verksamheten i vår omvärld: nätverkande, växthus och kompetensutveckling externt nätverket Maria Carlgren 62 lärarfortbildningen samtidskonst och danskonst i dialog Maria Carlgren 64 lärarfortbildning för kannebäckskolans lärarlag Anna Bratås 66 växthuset Maria Carlgren 68 den lärande människan Anita Larsson Modin 70 den fortsatta musiska verksamheten efter projektet danslägerskola Anna Bratås 72 berättarutbildning Anita Larsson Modin 73 konstens natur Karin Lundmark 74 del 2 utvärdering en utvärdering inifrån organisationen Gunilla Eliasson 76 en utvärdering från barns och ungdomars perspektiv Tove Jonstoij 84 en utvärdering utifrån ett samhällsperspektiv Johan Öberg 90 del 3 bilagor projektorganisation musernas museum ekonomisk redovisning presentation av projektgruppens deltagare tack! böcker och artiklar som inspirerat projektet dokumentationsförteckning 3

4 4

5 förord Besökarnas krav och förväntningar och museets egen uppfattning om vad man kan och bör uträtta i dagens samhälle är grundläggande för vad det enskilda museet åstadkommer i sitt vardagliga publikarbete. Under senare år har museernas självsyn sakta men säkert förändrats och det har i många museer skett en intressant förnyelse av den publika verksamheten, i Sverige liksom i internationella sammanhang. Enkelt uttryckt kan man se en påtaglig utveckling inom två huvudområden: dels tillgängligheten till museernas samlingar, dels förnyelsen av museernas pedagogiska arbete. I museernas utåtriktade arbete räcker det inte längre med att ensidigt förmedla kunskap till en passiv mottagare. Katedermuseets tid är sedan länge förbi och museibesökarna nöjer sig inte längre med att vara enbart besökare. Besökaren är idag i allt högre grad brukare. Det gäller inte minst skolan med sitt nya arbetssätt där eleverna förväntas söka information snarare än att använda anpassad kurslitteratur. Det ställer nya krav på museerna och det handlar om allas rätt till museernas samlingar, om ökad tillgänglighet, om ny samverkan, om dialog och utvecklad service till hela samhället. För projektet Musernas museum har målet varit att möta brukarna och deras behov av kunskap och insikt på nya och oväntade sätt, att nå fram till människor med nya perspektiv på konsten och kulturarvet. Vägen till denna nyorientering har gått via ambitiösa experiment och utvecklingsinsatser vad gäller museipedagogikens innehåll och form. Inget i den traditionella museipedagogiken har varit heligt i Musernas museum, allt har varit tillåtet, allt har kunnat ifrågasättas, oftast på ett lustfyllt sätt. I början av projektet var nog ambitionen att förnya pedagogiken mera begränsad. Men efterhand som Musernas museum fortskridit har de spännande uppslagen och de tankeväckande delprojekten blivit många och påverkat vår syn på vad som är möjligt att göra inom det museipedagogiska området. Idag kan vi säga att begreppet Musernas museum rymmer både en kunskapssyn och en metodik, både en filosofi och en praktik kring museets roll och möjligheter i samhället. I Musernas museum har brukarna/deltagarna spelat huvudrollen i alla de aktiviteter som genomförts. Projektet har oavbrutet arbetat för att på olika sätt engagera brukarna i läroprocessen. Lite högtidligt kan man kanske säga att Musernas museum, genom den konsekventa betoningen av samtalet och kommunikationen med brukarna, i praktiken omsatt ett verkligt demokratiskt synsätt på museiuppdraget. Att museet är till för besökarna är visserligen en truism, men icke desto mindre kan vi i vardagsarbetet ännu göra åtskilligt för att på djupet förverkliga denna självklarhet. Musernas museum är inne på den vägen. Till sist riktar jag ett stort tack direkt till projektledarna Anita Larsson Modin och Maria Carlgren för det mod, den entusiasm och den uthållighet ni visat. Det är inte lätt att vända på invanda synsätt. Men det är vad ni har gjort, och på Bohusläns museum och Vitlycke museum och förhoppningsvis på ytterligare ett och annat museum, kommer erfarenheterna från Musernas museum att inspirera och vägleda det fortsatta publikarbetet. Hans Manneby museichef 5

6 inledning 6 vad skall museerna göra? Idag debatteras museernas samhällsuppdrag. Kulturhistoriska museer kan verka alltför föremålsfixerade och bundna vid traditionella ämnesuppdelningar en gång hämtade från den akademiska världen. Konstmuseer uppfattas av många som mer spännande samtidigt som samtidskonsten har svårt att nå utanför en initierad publik som känner koderna. Det är i grunden bra för både publiken och för museiprofessionella att museerna kritiseras och debatteras. Den omformulering av visioner och verksamhet som idag pågår på museerna är nödvändig om dessa vill ha ett berättigande och en framtid. Många museer har också kapacitet för självreflektion och nytänkande. Det finns med andra ord ett annat museum, ett som inspirerar, kommunicerar, vågar och tillåter. Vi har sökt och funnit ett Musernas museum! Välkommen att ta del av föreliggande rapport som är resultatet av tankarna och aktiviteterna i projektet Musernas museum. I detta museipedagogiskt och museologiskt inriktade utvecklingsprojekt har Kulturrådet varit extern huvudfinansiär genom att projektet fått stöd inom ramen för ett extra anslag för museipedagogiskt forskningsoch utvecklingsarbete Projektet har bedrivits i organiserad form på Bohusläns museum i Uddevalla och på Vitlycke museum i Tanum från hösten 2001 till våren Det är spännande att sätta allt det vi har gjort på pränt! När säcken nu ska knytas ihop känns det bra att vi har varit noga med att dokumentera och snabbutvärdera alla aktiviteter. Vi hoppas att våra erfarenheter kommer andra till del och att rapporten kan resultera i givande och utvecklande samtal. utgångspunkter och ideologisk plattform Projektet Musernas museum handlar i sin kärna om att diskutera, undersöka och utveckla begreppet lärande på museer. Lärande är i sin tur knutet till hur vi definierar begreppet kunskap. Vilken kunskapssyn är det då som råder på museerna? Vi talar gärna om museerna som kunskapsföretag. Vi skriver forskningsprogram, tematiserar och systematiserar. När allt är färdigformulerat blir det museipedagogens uppgift att föra allt detta vetande vidare till besökarna och publiken. Men vad vet vi egentligen om vilken kunskap människor söker hos oss eller hur de tar till sig och använder allt det som vi uppfattar som intressant och viktigt och vad vet vi om lärandets alla processer och irrgångar? Museernas viktigaste samhällsuppdrag tror vi är att ge människor nya och fördjupade perspektiv genom att kritiskt granska och reflektera över samtiden med hjälp av historien och minnet. Vår kunskapssyn bottnar i uppfattningen att museerna inte i första hand är platser fyllda av färdig kunskap. Däremot är de fyllda av en mängd information och kompetens som kan bli till kunskap. Projektet utgår ifrån uppfattningen att kunskap skapas i varje individ, genom varje persons erfarenheter och värderingar. Museerna kan därför tillhandahålla information och presentera den på ett sätt så att vi skapar förutsättningar för att kunskap uppstår. Det är individen, som genom egen reflektion och eftertanke förvandlar information till kunskap, det är individen som omsätter vunnen kunskap till aktivt lärande och det är samme individ som genom ett livs alla erfarenheter och vedermödor strävar mot visheten. Var finns museerna i detta livslånga lärande? Människor lär inte på ett sätt eller på samma sätt; en del lär bäst genom teori och förnuft, andra genom praktik och känsla. Men de flesta av oss lär bäst genom båda förhållningssätten. Vi behöver både förnuft och känsla, praktik och teori. På engelska blir släktskapen mellan förnuft och känsla tydlig, sense and sensibility utgår ifrån samma ordstam.

7 Unesco definierar lärande i fyra lika viktiga beståndsdelar; att vi lär oss att veta, att vi lär oss att göra, att vi lär oss att vara och att vi lär oss att leva tillsammans. De två första är enkla att relatera till praktiska och teoretiska moment, inte minst i skolan. Men hur lär vi oss att vara och att leva tillsammans? För oss i projektet Musernas museum har den här definitionen av lärande varit inspirerande och vi menar att museerna kan vidareutvecklas som platser för möten mellan människor och idéer och som platser för det frivilliga och informella lärandet där den egna lusten och reflektionen är drivkrafterna och därmed bidra till lärandet att vara och att leva tillsammans. Ordet muser har vi lånat från antikens nio muser, lärdomens gudinnor. De var döttrar till minnets gudinna, Mnemosyne, och hade som uppgift att främja och företräda både konstarterna och vetenskaperna. Vår tids begrepp museum härstammar som bekant ur Museion, som var musernas helgedom. På ett plan kan man därför säga att vi har velat (åter)förena vetenskaperna och konstarterna på samma plats i museet. Vi vill skapa flera ingångar till lärande upplevelser genom att använda olika vetenskapers och konstarters skilda synsätt. I detta utgår vi ifrån människans hela potential; genom kroppen till tanken och sinnena. Logik, etik och estetik i samma korg! Projektet Musernas museum har stått på fyra ben där det ena utgörs av de musiska aktiviteterna, där vi har undersökt och praktiserat ett musiskt arbetsätt. Projektet utgår ifrån uppfattningen att output kräver input, därför har den musiska verksamheten i den egna organisationen bestått av kompetensutveckling som utgjort det andra viktiga benet i projektet. Det tredje är den musiska verksamheten i vår omvärld, nätverkande, växthus och kompetensutveckling externt med och för våra kontakter på institutioner, i organisationer och med enskilda konstnärer vilket har resulterat i projektets samarbeten och utbyten. Det fjärde benet utgörs av fortlöpande dokumentation och utvärdering. Hällristningarna är den ena utgångspunkten för våra undersökningar i Musernas museum, den andra är samtidskonsten. inspirationer Projektet växte fram under en ganska lång men intensiv period med många möjligheter till prat och samtal. Vi ser nu att det är framvuxet som ett uttryck för den rådande tidsandan och det ligger i linje med många av diskussionerna som förts i museerna och annorstädes sedan mitten av 1990-talet. Därtill har många inspiratörer och inspirationer i form av konstupplevelser, resor, andra projekt, teorier, möten, samtal och tankar varit betydelsefulla för utvecklandet av projektet och dess ideologiska plattform. Två av oss, Maria och Anita, har initierat, följt och på djupet deltagit i projektet genom hela projekttiden. Trots eller faktiskt tack vare att vi är olika i utbildningsbakgrund, ålder och erfarenheter har vi kunnat göra en sällsynt kunskapsresa in mot museernas kärna. Ingen av oss kommer någonsin att glömma den här tiden och vi är varandra djupt tacksamma för allt! 1994 blev hällristningarna i Tanum upptagna på Unescos världsarvslista över omistliga kultur- och naturarv. Under FNs paraply och i ljuset av FNs konvention om mänskliga rättigheter påminner världsarvstanken oss om att konst och kulturarv i sin kärna alltid handlar om att se människan, om demokrati och mänskliga rättigheter. I samband med världsarvsutnämningen projekterades det för ett nytt museum i Vitlycke, vilket stod klart I uppdraget låg förutom nybygget att också omdana och vidareutveckla verksamheten. Ett av de första synliga resultaten var utställningen Den besjälade stenen som manade till reflektion och eftertanke, inte bara om hällristningarna och deras sammanhang utan också till livet och varandet. Det var således inte i första hand en faktaspäckad utställning. I samband med projekteringen inleddes också ett samarbete med Bohusläns teater och med Dramatiska institutet i en kurs på Vitlycke museum. Där utgick vi ifrån hällristningarna och vågade se och gestalta berättelser och scener i de 3000-åriga bilderna på hällarna i en slags vetenskapsteater. Även om kursen blev en engångsföreteelse så har den ändå funnits med oss som en inspiration. 7

8 8 Till det nya museet skapade koreografen Christina Caprioli ett dansverk för video. Det är ett fantastiskt verk som vi ständigt återkommer till och som säkert bidrog till att vi såg möjligheterna i danskonsten som vi sedan med stöd av danskonsulent Eva Persson har arbetet mycket med projektet. Michael Norlind är en annan betydelsefull konstnär. Han kom in i vår verksamhet helt rödmålad med en torsk i handen! Genom hans magiska gestaltningar har vi fått inspiration att utveckla museets visningar särskilt mörkervisningar i släpljus både till form och innehåll. I projektet Världens bilder som Vitlycke museum drev tillsammans med Hedeskolan och Tanumskolan i Tanum under åren , utvecklade vi det förhållningssätt till lärandet som vi har haft med oss in i Musernas museum. Projektet byggde på elevernas aktiva deltagande och medverkan genom hela den lärande processen och resulterade i elevernas eget läromedel om hällristningar och världsarv på nätet (www.varldensbilder.net). I projektet Världens bilder och genom samarbetet med Riksantikvarieämbetets Adoptionsprojekt och deras internationella hällristningsprojekt Rock Care har vi samarbetat med forskare, elever och lärare i Italien, Portugal och Finland med ambitionen och tron på att unga människor faktiskt kan tillföra forskningen nya perspektiv. Vi hade flera internationella utbyten bland annat med Italien angående hällristningarna i Valcamonica, också de ett världsarv. Italiensk hällristningsforskning är inte så strikt knuten till den arkeologiska disciplinen utan forskning bedrivs också utifrån andra vetenskaper såsom filosofi och konstvetenskap. I Valcamonica har forskarna därtill primärt utgått ifrån bilderna och intresserat sig för tolkningen av dem. Det har inspirerat oss att våga pröva att läsa bilderna genom fler ögon än arkeologins. Åsa Fredell vid arkeologiska institutionen vid Göteborgs universitet är en av de svenska forskare som inspirerat oss. I Sinnenas och Musernas konferens som FUISM (föreningen för undervisning i svenska museer) genom en av de två undertecknade, då i egenskap av ordförande genomförde 1999 tillsammans med Gunilla Cedrenius och Carl-Jan Granqvist från projektet Måltidsmuseum i Grythyttan, finns släktskap med Musernas museum. Bland andra deltog KIL-gruppen (Konstarterna i lärandet) företrädd av Madeleine Hjort med föreläsningar och workshops. Flera tankar och idéer som sedan blev Musernas museum prövades då. Kontakter som knöts genom FUISM-konferensen i Polen 1998, har också fortsatt att utvecklas i Musernas museum. Marek Stokowski, museilektor vid världsarvet Malbork, en mäktig medeltida riddarborg för den Tyska orden, har blivit en nära kollega som inspirerar på flera plan. Inte minst har vi tagit del av hans användande av filmen som verktyg i museipedagogisk verksamhet Våra tankar och idéer om utveckling av konstpedagogik i relation till samtidskonst kom att tidsmässigt stämma in med planeringen av den nya konsthallen på Bohusläns museum som stod klar i mars Men också samtidskonsten i sig och den pågående diskussionen kring det vidgade konstbegreppet har inspirerat oss, inte minst genom att låta olika konstarter mötas och kommentera varandra. Konstverk och konstupplevelser har också varit betydelsefulla inspirationskällor i Musernas museum. Några exempel är Gary Hills verk Tall Ship samt flera verk av Shirin Neshat och Pippilotti Rist. musernas museum från idé till praktik Att så här i efterhand summera den process som Musernas museum lett oss genom under tre år är inget rakt spår. Vi kan börja med att konstatera att projektet geografiskt hade två nedslagsplatser i två olika museianläggningar; Bohusläns museum i centrala Uddevalla och Vitlycke museum ensamt beläget i naturmiljö utanför Tanumshede. Bohusläns museum är det stabila, väletablerade länsmuseet mitt i staden med ett 20- årigt framgångskoncept och ett starkt självförtroende. Vitlycke museum är den nystartade uppstickaren i en omformulerad och nybyggd verksamhetsmiljö färgad av ett allmänt vidgat intresse för fenomenet hällristningar och med världsarvsutnämningen

9 från 1994 i ryggen. Även om de båda museerna ingår i samma organisation så var och är arbetskulturen och värderingarna inte desamma. Om viljan att experimentera har varit större på Vitlycke museum så har förmågan att med erfarenhet och bred kompetens genomföra publika arrangemang varit Bohusläns museums styrka. Den nya konsthallen för samtidskonst som är Bohusläns museums senaste tillskott har betytt en hel del för att ge utrymme för projektets intresse för konstarterna som redskap i lärandet. Världsarvstanken och FN-konventionen som uppmanar till ett globalt och gemensamt arbete med hela världens tillgångar av natur- och kulturarv, har gett Vitlycke museum stor inspiration och öppnat vägar för utbyte och lärande i flera internationella projekt för barn och ungdomar. Det är få personer i organisationen som har arbetat på båda museiplatserna. Att flera medlemmar i projektledningsgruppen har gjort det är en viktig faktor. I början av projektet ägnade vi mycket tid åt lanseringen av projektets grundläggande idéer och konstruktion. Det var en tid av prat, diskussioner, teoribildning och formuleringskonst. När vi i olika sammanhang redogjorde och berättade om projektet eller när vi samlade till det första regionala nätverksmötet så hopade sig frågetecknen. Det var helt enkelt svårt att förstå vad vi var ute efter! Varpå vi formulerade oss lite till för att göra oss förstådda. Så här i efterhand är det ganska lätt att se att vi underskattade exemplets makt och överskattade ordets. Hade vi i handling lyckats visa för fler vad vi menade med att förnya förhållningssättet till brukarna eller vad museet som plats för ett personligt och reflekterande lärande egentligen kunde vara så hade kanske denna första ökenvandring varit lite kortare. Projektet kom att förknippas med några få initierade. Samtidigt vill vi inte förringa styrkan i att ge sig i kast med att formulera en kritik och en teori kring det museala arbetssättet. Vi har fått så mycket med oss genom att undersöka arbetssättet och attityderna i vår egen organisation. Vi anser dessutom att museologin och de museiteoretiska perspektiven är styvmoderligt behandlade och mycket eftersatta i vardagens konkreta museiverksamhet. Vi saknar den konstruktiva offentliga kritik som finns inom film, litteratur och konst. En motsvarande museikritik måste till för att museerna ska utvecklas på bred front. Från början använde vi oss av människor utanför vår egen organisation människor som vi uppfattade, delade eller understödde vår vision och kunde komma med erfarenheter. Ett exempel på en sådan inspiratör är Marek Stokowski, polsk museipedagog som föreläste och gjorde en workshop med oss på Bohusläns museum, ett annat är Eva Persson, regional danskonsulent i Västra Götalandsregionen, som knutit ihop oss med dansen. Med Sophia Alexandersson, Per Uno Pettersson och Staffan Albinsson på Musik i Väst genomförde vi en av de första aktiviteterna, Ljudlägerskolan på Vitlycke museum. Och visst blev det med tiden många minnesvärda stunder med kloka personer medan de konkreta resultaten i vår egen vardag lät vänta på sig. När man beskriver ett projekt beskriver man också en organisation. Hur vår arbetsplats är organiserad och vilka koder och värderingar som råder har haft en direkt inverkan på resultaten i projektet. Bohusläns museum har genomfört flera omorganisationer med avsikt att förnya, anpassa och effektivisera det kulturpolitiska uppdraget. Vi har också utsatts för nedskärningar och personalminskningar. Detta har säkert påverkat lusten att ta till sig, att stötta, att vilja vara med och bidra. Vi har gjort iakttagelsen att både kollegor och publik kan ha svårt att skilja på innehåll och form. När vi, som i Musernas museum, söker nya former i sättet att presentera museets innehåll uppfattas det lätt som ett angrepp på museets själ och traditionella identitet. Det finns dessutom en tendens i många organisationer att skilja på vanligt arbete och utvecklingsarbete. Där har basverksamheten alltid företräde. Vi tror att den uppdelningen är av ondo. Vi menar att det alltid är rätt att fundera över vad vi gör och hur vi gör det. Det dagliga arbetet ser vi som en plattform för ständig förändring. Ett sådant arbetssätt behöver tydliga mål och medvetna ledare som kan skapa tidsutrymme, sammanhang och dialog i organisationen. Idag har Bohusläns museum en mycket starkare och långt mer utvecklad metod för verksamhetsplanering, vilket helt klart kommer att underlätta för kommande förändrings- och utvecklingsprojekt. 9

10 10 Även om klimatet i museiledning och bland flera medarbetare var stödjande och positivt kan vi konstatera att Musernas museum under sin första uppbyggnad kom till korta i den dagliga konkurrensen om arbetsutrymme. En anledning till detta kan vara att projektet från starten inte gavs rätt status. Projektets ställning som prioriterat utvecklingsprojekt växte fram genom en mer medveten förankring och genom att projektet kunde uppvisa bra resultat. Musernas museum överlevde genom några tydliga vändpunkter: En är konferensen om Den lärande människan. Den arrangerade vi tillsammans med Johanna Berg på Kulturrådet. Många kom, föreläsarna lyfte fram människans alla förmågor till lärande, alla små detaljer samverkade till det som kändes lite annorlunda och nytt. Vi nådde lite längre och mötte ett gensvar. Det gav inspiration och ork till fortsättningen. En annan vändpunkt... Efter en jobbig tid när allt vi gjorde var starkt ifrågasatt åkte ett tiotal personer med mer eller mindre tydlig koppling till projektet iväg till ett vintrigt Ronnums herrgård på Vargön utanför Trollhättan för att tillsammans skapa stabilitet i synen på Musernas museum. Vi skulle också planera projektets aktiviteter för Vi formulerade då åtta nyckelord för ett musiskt arbetssätt. Det blev betydelsefullt. Idag sitter nyckelorden på en liten enkel men vacker affisch vid flera skrivbord och man kan rätt ofta höra ordet musiskt när vi pratar om jobbet. Genom ett medvetet samarbete med konstnärer har vi kunnat visa på att museerna har kapacitet att bli naturliga och attraktiva scener för aktiva konstnärer som vill nå utanför den gängse och väl definierade konstpubliken. Men vi har också lärt oss att många konstnärer fortfarande väljer att dela in verkligheten i konstnären som utövare och museet som beställare, inte som samarbetspartner. Här skulle det kunna vara mycket mer av fruktbart utbyte och ömsesidighet som även inkluderar publiken. Vi som en gång började tänka Musernas museum hade liten aning om dynamiken i förändringsprocesser och vilka krafter och motkrafter man spelar med. Idag vet vi mycket mer och har tagit starka intryck av det vi varit med om. Det är också mycket tydligt att processen har påverkats av att begrepp som livslångt lärande, skapande dialog och gränsöverskridande ligger i tiden och engagerar många. Till detta kommer diskussionen om museernas förmåga att fånga upp ett växande historieintresse och förnya sin verksamhet. I det mycket medvetna samarbetet med konstnärer har vi kunnat visa på att museerna har kapacitet att bli naturliga och attraktiva scener för aktiva konstnärer som vill nå ut utanför den gängse och väl definierade konstpubliken. Och som alltid i ett förändringsarbete har tiden och det faktum att vi har kunnat arbeta under flera år verkat i projektet. Med tiden har vi i aktiviteter och program kunnat visa på några konturer i ett tillitsfullt, lustfullt, omsorgsfullt, oväntat och svårare arbetssätt med tillställningar där många olika möts och kommer till tals. Musernas museum har långt till det verkliga genombrottet. Men vi ser att idéerna är på frammarsch lite varstans. Vi ser hur projektaktiviteter till slut blir självklara inslag i arbetet. Vi ser hur publiken öppnar sig och tar emot. Och vi ser att vi själva har förändrats! Så här skriver en ung besökare efter en tillställning av Michael Norlind med röst och rörelse i en tom och vacker Konsthall på Bohusläns museum: Om jag ska vara ärlig brukar jag inte riktigt gilla såna här konstiga små teaterpjäser. Men den här var faktiskt riktigt bra. Och den fick mig att tänka. För mig handlade den om vilsna människor runt om i världen. Människor med olika viljor och mål. Och akustiken i rummet gjorde det till en upplevelse. Så enkelt och stort kan ett möte vara... också på ett museum.

11 dokumentation och utvärdering Under projektets gång har vi arbetat in fungerande rutiner för dokumentation och löpande utvärdering av de aktiviteter som vi har genomfört. De flesta aktiviteter finns dokumenterade i foto och ibland också genom video. Därtill har vi samlat på dokument i anslutning till aktiviteterna, såsom projektbeskrivningar, arbets-planer och pressklipp. I de fall som aktiviteterna genomförts tillsammans med externa samarbetspartners har en gemensam utvärdering gjorts. Aktiviteterna som finns beskrivna i delen Musiska aktiviteter bygger på detta material. Ambitionen är att dokumentationsrutinen i projekt Musernas museum också ska spridas och användas i museernas övriga verksamheter. Vid några tillfällen prövade vi, Personal Meaning Mapping (PMM), en utvärderingsmodell som vi lärt oss av Alison James genom Kulturrådets kurser. Vi fann att PMM var en bra modell, för att fånga in publikens upplevelser och tyckanden men också i det egendokumenterande arbetet. När man får fördjupad kunskap om publikens synpunkter når man också insikter i sitt eget sätt att arbeta. Självklart kan tyckas men vi tror att vi skulle kunna arbeta mycket mera med detta. Genom hela projektet har Gunilla Eliasson, utvecklingsledare på Bohusläns museum, ansvarat för den interna utvärderingen av projektet. Hennes uppdrag har varit att studera hur Musernas museum under projekttiden integrerats och implemen-terats i museiorganisationen och hos kollegorna. Gunilla Eliasson testade också PMM-modellen för att samla in synpunkter på projektet bland personalen. Resultatet, stämde med det som vi intuitivt hade förstått. Musernas museum var dåligt förankrat i organisationen. Denna undersökning var mycket betydelsefull inför projektets sista år då vi har arbetat mera med att förankra projektets idéer och tankar, inte minst genom att bjuda in till samtal inför olika aktiviteter. Vår initiala tanke att ha en extern utvärderingsgrupp med olika kompetenser som skulle följa projektet genom hela processen föll eftersom det tog ett tag innan vi hittade rätt personer. Tove Jonstoij, journalist, författare och radioproducent på Utbildningsradion, kom vi i kontakt med genom en artikel i Dagens Nyheter. Vi kände ett släktskap med innehållet i hennes bok Barn med rätt att lära. Vi bjöd in henne till det nationella seminariet Den lärande människan, där hon fungerade både som föreläsare och moderator. Tove Jonstoijs utvärderingsuppdrag har varit att vara barnens och ungdomarnas röst, att lyssna till och samtala med barn och ungdomar som deltog i olika aktiviteter i projektet. Utifrån det har hon sammanställt sina reflektioner över hur hon tyckte att projektets intentioner fungerade i praktiken. Johan Öberg, litteraturvetare, översättare, skribent och för närvarande verksam som forskningskoordinator inom Göteborgs kommun och tidigare kulturattaché i Moskva, kom vi i kontakt med genom Alltså finns jag, utställningen om graffiti och ungdomskultur i relation till kulturarvsbegreppet. Johan var omväxlande föreläsare och moderator genom de tre seminarier som vi genomförde på Mölndals museum, Vitlycke museum och Västergötlands museum. Han var emellertid hela tiden i en extern position och hade inte så mycket insikt om att Alltså finns jag befann sig i ett större sammanhang som en del av Musernas museum. Men tack vare att han hade varit med i periferin i ett halvår hade vi en gemensam erfarenhet att utgå ifrån när han i sitt uppdrag skulle famna hela projektet och allt som hänt och tänkts under de tre åren. Han har utvärderat projektet med externa ögon och med ett kultursociologiskt perspektiv. 11

12 12 rapportens disposition Rapporten har flera delar. I inledningen ovan ger vi en bakgrund till projektet och en beskrivning av den ideologiska plattformen och processen. I delen musiska aktiviteter presenteras alla de aktiviteter som vi har genomfört under projekttiden. Här sätts aktiviteterna i relation till kriterierna för det vi kallar det musiska arbetssättet. Ambitionen är att avsnittet ska vara användbart, att beskrivningarna ska ge inspiration och fungera som modeller, både för oss som har arbetat i projektet internt och externt, men förhoppningsvis även för andra intresserade. Den tredje delen utgör den egentliga utvärderingen. Där presenteras resultaten genom de tre utvärderarnas reflektioner och synpunkter. Fjärde delen utgörs av bilagor, såsom deltagarlistor, program, utvärderingsformulär och presslipp. tack! Vi vill rikta våra varmaste och hjärtligaste Tack, till alla som på ett eller annat sätt har varit med i projektet, som samarbetspartners eller deltagare, som utvärderare, som kollegor på Bohusläns museum och Vitlycke museum och som publik. Utan er alla hade det inte blivit ett Musernas museum! Vi hade tänkt att skriva en stilig tacklista som i en avhandling eftersom tankar och idéer aldrig är solitära utan alltid beroende av andras kompetens, generositet och stöd. Men vår lista blev längre än någon avhandling! Därför presenterar vi istället, i del fyra, våra samarbetspartners, kontakter, inbjudna föreläsare och konstnärer, elever vi har arbetat nära och många andra. Vår största farhåga är naturligtvis att vi glömmer någon. Vår enda ursäkt för detta är att det faktiskt har varit väldigt många som på ett eller annat sätt har varit knutna till Musernas museum! Det gläder oss mycket och vi är fulla av tacksamhet för allt ni har bidragit med! tack! Vi vill också innerligt tacka Kulturrådet som har varit extern huvudfinansiär och de andra finansiärerna, Svenska Institutet och Västra Götalandsregionen för att vi fick förtroende och möjlighet att undersöka och utveckla Musernas museum! maj 2004 Maria Carlgren och Anita Larsson Modin initiativtagare och projektledare

Projektet kommer med förberedelse, utförande och redovisning, löpa under drygt ett års tid.

Projektet kommer med förberedelse, utförande och redovisning, löpa under drygt ett års tid. Ansökan VG regionen mars 2010 Makt och maktlöshet nio röster från Västra Götaland Ett skrivprojekt för ny dramatik. Sammanfattning Under 2010 2011 vill Barnteaterakademin utveckla sitt uppdrag vad gäller

Läs mer

Projektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg

Projektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg Projektmaterial SKAPANDEÄMNET SOM RESURS I ALLMÄNNA ÄMNEN Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Att växa med kultur. Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun

Att växa med kultur. Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun Att växa med kultur Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun Att växa med kultur Kultur har ett egenvärde och ger livet innehåll och mening. Den stimulerar fantasi, kreativitet, uttrycksförmåga, tolerans

Läs mer

ung scen/öst ung scen/öst i Linköping, foto ung scen/öst

ung scen/öst ung scen/öst i Linköping, foto ung scen/öst ung scen/öst ung scen/öst i Linköping, foto ung scen/öst Vad är ung scen/öst? Ung scen/öst är en satellitverksamhet till Östgötateatern med eget teaterhus i Linköping och har sedan starten 2001 varit en

Läs mer

ESTETISK KOMMUNIKATION

ESTETISK KOMMUNIKATION ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Har du träffat någon som kommunicerar utan kropp?

Har du träffat någon som kommunicerar utan kropp? Har du träffat någon som kommunicerar utan kropp? Undvik att bli missförstådd: Utveckla ditt kroppsspråk så det stämmer med budskapet Det som mest påverkar beslutsfattande sitter mellan halsen och buken

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

Producenten Administratör eller konstnär?

Producenten Administratör eller konstnär? Producenten Administratör eller konstnär? En rapport av Gustav Åvik Kulturverkstan KV08 Maj 2010 Bakgrund En fråga har snurrat runt i mitt huvud sen jag började Kulturverkstan, vill jag arbeta som teaterproducent?

Läs mer

Barnets rättigheter - från teori till praktik

Barnets rättigheter - från teori till praktik Barnets rättigheter - från teori till praktik 18 september - 11 december 2013 Dokumentation Tillfälle 1-18 september Börja nu Sluta aldrig diskutera Definiera gemensamma begrepp på er arbetsplats Om man

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Estetiska programmet (ES)

Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

KONFERENS, FÖRESTÄLLNINGAR & WORKSHOPS 24 25 SEPTEMBER PÅ SKÅNES DANSTEATER

KONFERENS, FÖRESTÄLLNINGAR & WORKSHOPS 24 25 SEPTEMBER PÅ SKÅNES DANSTEATER DANSFUNK 2.0 dansfunk [dansfunk ] s. -en -er förk. av dans & funktionsnedsättningar KONFERENS, FÖRESTÄLLNINGAR & WORKSHOPS 24 25 SEPTEMBER PÅ SKÅNES DANSTEATER DANSFUNK 2.0 Skånes Dansteater har sedan

Läs mer

VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS

VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS Originalfoto: Aron Jonason. Ur Göteborgs stadsmuseums samlingar. Västarvet DETG EMEN SAMM AKUL TURA RVET DEMOKRATI, TILLGÄNGLIGHET OCH SAMVERKAN Arkiv, bibliotek och

Läs mer

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper REFLEKTIONER / TANKAR Jag gick in helt utan förutsättningar och har varit med om MÅNGA utbildningar av den här typen. Kort och norrländskt

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län

Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län Inledning Med utgångspunkt från det lyckade projektet Fantasystafetten som avslutades i augusti 2010, vill vi genomföra ett läsfrämjande projekt

Läs mer

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI Vi forskar för en säkrare värld 2 Den här skriften har flera hundra författare Skriften i din hand tydliggör vad vi på FOI menar med medarbetarskap och

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

Alströmerhemmet Nationalmuseums partner i pilotprojektet Morgondagens museum

Alströmerhemmet Nationalmuseums partner i pilotprojektet Morgondagens museum Alströmerhemmet Nationalmuseums partner i pilotprojektet Morgondagens museum Under 2015 inleder Alströmerhemmet och Nationalmuseum ett skede i sitt samarbete för att tillsammans hitta arbetsformer som

Läs mer

GPS (GuidePraktikStöd) Tillsammans -..från ord..till handling

GPS (GuidePraktikStöd) Tillsammans -..från ord..till handling GPS (GuidePraktikStöd) Tillsammans -..från ord..till handling Hej En fråga, vi undrar om ni har samma spaningar som vi? Efter att ha jobbat med förändringar sedan slutet av 90-talet, ser vi likartade utmaningar

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Ung Kultur Dalarna Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Bakgrund barn och unga i Dalarna Ungas egna synpunkter Utvecklingsprojekt t ex.kultur hjärta skola Region

Läs mer

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Handledning till metoderna som använts i Hur gör jag? en utmanande 7 stegskur för medvetet bemötande

Läs mer

Kalmar 15 nov 2007 Irene Karlsson

Kalmar 15 nov 2007 Irene Karlsson kulturvara Kalmar 15 nov 2007 Irene Karlsson Välkommen till Karta x 2 Vara kommun 16 000 invånare - varannan på landsbygd - var fjärde i Vara Tillverkn/Jordbruk Tillverkningsindustri Jordbruk Låg utbildningsnivå

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%)

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) 1. Det var lätt att veta vilken nivå som förväntades på mitt arbete fördelning

Läs mer

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)?

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)? Vi har alla tagit del av olika utbildningar mm och uppdaterat oss.man märker av en mer säkare och tryggare arbetsgrupp. se ovan. bredare kunskap Inte så mycket egentligen. Alla har relevant utbildning.

Läs mer

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 Frisk & fri Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 2. Projektets syfte Syftet är att utveckla ett material som dels ger djupare kunskaper i ämnet än vad

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas Sofia Balic Projektledare Sveriges Musik- och Kulturskoleråd Nybrokajen 13 S- 111 48 STOCKHOLM +46 703 66 13 30 sofia.balic@smok.se www.smok.se 13-05-1713-05-17 Till Michael Brolund Arvsfondsdelegationen

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet

Samhällsvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet sa Har du ett samhällsvetenskapligt intresse och vill gå en gymnasieutbildning som ger dig många möjligheter till vidare studier eller arbete? Då är detta programmet för dig!

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN Värnamo kommun ska genom sin egen verksamhet och genom stöd till föreningslivet verka för en allsidig och rik kulturverksamhet för barn och ungdom

Läs mer

Informationsmaterial för lärare. Samtidskonst vad är det? Bild: Stina Opitz Utsatt

Informationsmaterial för lärare. Samtidskonst vad är det? Bild: Stina Opitz Utsatt Informationsmaterial för lärare Samtidskonst vad är det? Bild: Stina Opitz Utsatt Museet som läranderesurs för grundskolan och gymnasiet Att uppfylla skolans mål genom museibesöket Genom att besöka museet

Läs mer

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar inom projektet Ung kommunikation Syftet med arbetet var att utvärdera en utbildningsplattform som pedagogiskt hjälpmedel, dels med avseende på vad det

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Tvärpedagogiskt utvecklingsarbete. Lunnevads folkhögskola. Juni 2001

PROJEKTMATERIAL. Tvärpedagogiskt utvecklingsarbete. Lunnevads folkhögskola. Juni 2001 PROJEKTMATERIAL Lunnevads folkhögskola Juni 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning Utvecklingsprojekt för vuxenlärare:

Läs mer

Kort om kursplanen i teknik

Kort om kursplanen i teknik Kort om kursplanen i teknik är ett sammandrag av Skolverkets kursplan i teknik från Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 1 samt Kommentarmaterial till kursplanen i teknik 2.

Läs mer

Kursplan för konstskolan 2 år

Kursplan för konstskolan 2 år Kursplan för konstskolan 2 år Konstskolan ger en allsidig grundutbildning och ger goda färdigheter inom det konstnärliga området, vad gäller två- och tredimensionell gestaltning. Är högskoleförberedande.

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll?

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll? det har gett mig mer kunskap och självkänsla för det jag arbetar med. det har kännts väldigt skönt att fått gått utbildningar som passat in i verksamheten,som man annars inte hade fått gått.. Ökade kunskaper

Läs mer

Utvärdering av Länsteatrarnas Höstmöte 2013

Utvärdering av Länsteatrarnas Höstmöte 2013 Utvärdering av Länsteatrarnas Höstmöte 2013 Totalt var 58 personer anmälda till Länsteatrarnas vårmöte, då är våra gäster och värdar inräknade i summan, så 53 medlemmar deltog. Vi har fått in totalt 19

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN

RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN 1 RADIOSKRIVARKLUBBEN Radioskrivarklubben är ett projekt som UR drivit sedan mitten av 1990-talet. Målet

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

VÄSSA BLICKEN. Praktiska tips om hur du kan tolka scenens bilder och tecken

VÄSSA BLICKEN. Praktiska tips om hur du kan tolka scenens bilder och tecken VÄSSA BLICKEN Praktiska tips om hur du kan tolka scenens bilder och tecken photospin.com VÄSSA BLICKEN Praktiska tips om hur du kan tolka scenens bilder och tecken Lisa Lindén, genusvetare och dramaturg,

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2015

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2015 1(7) Verksamhet Konstfrämjandet Skåne är en ideell förening med en omfattande verksamhet. Vi har länge arbetat med att sätta fokus på samtidskonsten i Skåne och Malmö och att ge befolkningen tillgång till

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

Om vi vill fortsätta att spela en roll i framtiden måste vi göra två saker: Bli ännu bättre på det vi är bra på nämligen lärandet.

Om vi vill fortsätta att spela en roll i framtiden måste vi göra två saker: Bli ännu bättre på det vi är bra på nämligen lärandet. Vi i skolan har inte längre monopol på kunskap. Idag går det att lära sig saker mycket bra även utanför skolans värld. Inte minst genom den nya tekniken. Om vi vill fortsätta att spela en roll i framtiden

Läs mer

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter Samverkan för ett starkare kulturliv Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter 2 SAMVERKAN FÖR ETT STARKARE KULTURLIV Landstinget och kommunerna ska gemensamt skapa förutsättningar för att medborgarna

Läs mer

Vill nå bredare publik! Ett utvecklingsarbete på GöteborgsOperan SLUTRAPPORT. gör det jämt!

Vill nå bredare publik! Ett utvecklingsarbete på GöteborgsOperan SLUTRAPPORT. gör det jämt! Vill nå bredare publik! Ett utvecklingsarbete på GöteborgsOperan SLUTRAPPORT gör det jämt! GöteborgsOperan 2 Innehållsförteckning Allmänt 3 Bakgrund 3 Målsättning Problemanalys Processen 4 Förankring Genomförande

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till vårens arbetsgrupper - i världens bästa förening! Våren 2011 Filmgruppen FUF-bladet Biståndsdebatten Seminariegruppen Projektgruppen Vem kan söka

Läs mer

Regionalt dansnätverk

Regionalt dansnätverk Projektbeskrivning Regionalt dansnätverk Projektstart respektive projektslut: 2015.07.01 2016.12.31 1. Sammanfattning 2. Bakgrund 3. Syfte och mål 4. Genomförande 5. Tidsplan 6. Målgrupper 7. Projektets

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola Att arbeta i projekt Näktergalens Förskola Material framtaget 2010 Projektet Kärnan i projektet bygger på observationer och dokumentationer som leder vidare utifrån barnens intressen och frågor. Lyssnandet

Läs mer

DIGITAL KOMPETENS I GRUNDSKOLAN

DIGITAL KOMPETENS I GRUNDSKOLAN ATT GÖRA EN SKILLNAD SOM GÖR EN SKILLNAD Lin Education lever efter mantrat Att göra en skillnad som gör en skillnad. För oss är det inte tekniken som utvecklar skolan, snarare är det så att förändrad pedagogik

Läs mer

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA handlar

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 2015-06-14 Till alla vårdnadshavare På Förskolan Vattentornet Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 Bakgrund Under året hösten 2013 och våren 2014 arbetade vi med att lära oss förstå hur man

Läs mer

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan

Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan 2005-04-21 Bilaga 1 1 Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan Verksamhetsplan för det nationella utvecklingsprogrammet för dans i skolan mellan NCFF, Myndigheten för skolutveckling, Statens kulturråd

Läs mer

kulturarvet - en resurs i landsbygdsutveckling

kulturarvet - en resurs i landsbygdsutveckling Minnesanteckningar Munkedal 6 november 2008 kulturarvet - en resurs i landsbygdsutveckling Moderator Ann Palmnäs, Coach & Company, inledde dagen med att tala om vikten av att gräva där du står utan att

Läs mer

Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014

Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Annette Andersson 2014-03-19 KS 2014/0177 Kommunstyrelsen Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Jenny Darmell Förstelärare Sjuntorpskolan 4-9 Bakgrund Beskrivning av uppdraget Områdeschefen har utifrån de resultat som finns,

Läs mer

Konstpedagogiska Program 2012. Hogstadiet & Gymnasiet

Konstpedagogiska Program 2012. Hogstadiet & Gymnasiet Konstpedagogiska Program 2012 Hogstadiet & Gymnasiet Upplev, skapa och kommunicera Bror Hjorths Hus erbjuder visningar på olika teman utifrån konstnären Bror Hjorths konst eller med utgångspunkt i de tillfälliga

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Fotografering att se och bli berörd

Fotografering att se och bli berörd Fotografering att se och bli berörd Jag började fotografera i samband med mina Norgeresor. Från början var mycket av motivationen att dela med mig av mina upplevelser men efterhand som motiven blev fler

Läs mer

Introduktion. Samarbeten

Introduktion. Samarbeten Introduktion De nya möjligheter som Internet gett upphov till har inte bara lett till en ökad möjlighet för distribution av och utbyte av kultur mellan regioner utan också till helt nya sätt på vilka kultur

Läs mer

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: Musik Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: o spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer o skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar

Läs mer

KONSTpedagOgiSKT program 2012 BROR HJORTHS HUS

KONSTpedagOgiSKT program 2012 BROR HJORTHS HUS KONStpedagogiskt program 2012 BROR HJORTHS HUS LÄR, UPPLEV OCH UTVECKLAS bror hjorths hus Konstpedagogiken i Bror Hjorths Hus vänder sig till grupper i olika åldrar och med olika förutsättningar. Vi arbetar

Läs mer

1 Äggets utvärdering Ht 2013 Vt 2014

1 Äggets utvärdering Ht 2013 Vt 2014 Äggets 1 utvärdering Ht 2013 Vt 2014 2 Fokus under året! SKA! Under höstterminen har vi fokuserat mycket på ska-arbetet och försökt hitta fungerande system för det fortlöpande arbetet. Vi använder oss

Läs mer

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 2010-06-09 Beslutsbilaga S 2010:21 Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 Inledning Kulturrådet överlämnade Handlingsprogrammet för den professionella dansen (KUR 2005/2366)

Läs mer

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning.

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning. Finn din kärna Allt fler styr med självledarskap. Självkännedom och förmågan att kunna leda dig själv gör det lättare att kunna se klart och att leda andra som chef. Självledarskap handlar om att behärska

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Riktlinjer för kompetensutveckling

Riktlinjer för kompetensutveckling Riktlinjer för kompetensutveckling Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR KOMPETENSUTVECKLING I HAPARANDA STAD Inledning Kompetens och kompetensutveckling är ord som vi kan

Läs mer

Modern och innovativ skolutveckling

Modern och innovativ skolutveckling Modern och innovativ skolutveckling Förändringsledning, kunskapsutveckling och systematik i digitala lärmiljöer Ett utbildningsprogram för skolledare och nyckelpersoner Välkommen till 4 dagar med TÄNK

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer