Projektdokumentationen finns även att ladda ner som pdf på samt via och

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projektdokumentationen finns även att ladda ner som pdf på www.muserna.bohusmus.se samt via www.bohusmus.se och www.vitlycke.bohusmus."

Transkript

1 1 musernas museum

2 Redigering och layout: Viveka Overland och Lina Carlsson. 2 Bildredaktör: Pia Hansson. Illustrationer Pia Hansson s 41, 45, 55, 59, 61, 63, 65, 69, 71 och 75. Pia Hansson, Anita Larsson Modin och Lina Carlsson s 13. Framsidan av Pia Hansson. Dansaren Maud Karlssons kommentar till Monika Larsen Dennis utställning matters. Foto: Dennis Ekbom. Foto s 15 Bo Niklasson s 18, 19 och 37 Vitlycke museum s 23 Martin Dejevik s 25 och 51 Karin Lundmark s 27 Dennis Ekbom s 31 Petra Jonsson s 38 Gabriella Kalmar s 43 Kajsa Sperling s 39 och 45 Hans Lundenmark s 49 Anna Bratås s 57 Gunnar Klasson s 67 Lars Strid Projektdokumentationen finns även att ladda ner som pdf på samt via och

3 innehåll förord Hans Manneby 5 inledning Maria Carlgren och Anita Larsson Modin 6 del 1 musiska aktiviteter där vi undersökt och praktiserat det musiska konstnären som uttolkare och berättare: michael norlind Anita Larsson Modin 14 ljudlägerskolan Anna Bratås 16 museet som scen för konsterna Maria Carlgren 20 elevvärdarna Karin Lundmark 22 dans och samtidskonst i dialog med danselever Karin Lundmark 24 konstnären som uttolkare och berättare: maud karlsson Karin Lundmark 26 meeting through images ett filmprojekt Anna Bratås 28 alltså finns jag om graffitikultur Karin Lundmark 32 hur läser man konsten och kulturhistorien? Karin Lundmark 40 ljus! på vitlycke Anna Bratås 42 konstnären som uttolkare och berättare: ellen på hällen Anna Bratås 44 dans och hällristningar i dialog Anna Bratås 46 hällristningar möter små barn Anna Bratås 48 skönhet och ideal Karin Lundmark 50 den musiska verksamheten i den egna organisationen: kompetensutveckling, idéutbyte och förankring internt föreläsning och workshop med marek stokowski Maria Carlgren 52 värdskap som inspirerar Anita Larsson Modin 54 gun lunds föreställning på vitlyckehällen Anita Larsson Modin 56 nystart på ronnums herrgård Maria Carlgren 58 korgen Anna Bratås 60 den musiska verksamheten i vår omvärld: nätverkande, växthus och kompetensutveckling externt nätverket Maria Carlgren 62 lärarfortbildningen samtidskonst och danskonst i dialog Maria Carlgren 64 lärarfortbildning för kannebäckskolans lärarlag Anna Bratås 66 växthuset Maria Carlgren 68 den lärande människan Anita Larsson Modin 70 den fortsatta musiska verksamheten efter projektet danslägerskola Anna Bratås 72 berättarutbildning Anita Larsson Modin 73 konstens natur Karin Lundmark 74 del 2 utvärdering en utvärdering inifrån organisationen Gunilla Eliasson 76 en utvärdering från barns och ungdomars perspektiv Tove Jonstoij 84 en utvärdering utifrån ett samhällsperspektiv Johan Öberg 90 del 3 bilagor projektorganisation musernas museum ekonomisk redovisning presentation av projektgruppens deltagare tack! böcker och artiklar som inspirerat projektet dokumentationsförteckning 3

4 4

5 förord Besökarnas krav och förväntningar och museets egen uppfattning om vad man kan och bör uträtta i dagens samhälle är grundläggande för vad det enskilda museet åstadkommer i sitt vardagliga publikarbete. Under senare år har museernas självsyn sakta men säkert förändrats och det har i många museer skett en intressant förnyelse av den publika verksamheten, i Sverige liksom i internationella sammanhang. Enkelt uttryckt kan man se en påtaglig utveckling inom två huvudområden: dels tillgängligheten till museernas samlingar, dels förnyelsen av museernas pedagogiska arbete. I museernas utåtriktade arbete räcker det inte längre med att ensidigt förmedla kunskap till en passiv mottagare. Katedermuseets tid är sedan länge förbi och museibesökarna nöjer sig inte längre med att vara enbart besökare. Besökaren är idag i allt högre grad brukare. Det gäller inte minst skolan med sitt nya arbetssätt där eleverna förväntas söka information snarare än att använda anpassad kurslitteratur. Det ställer nya krav på museerna och det handlar om allas rätt till museernas samlingar, om ökad tillgänglighet, om ny samverkan, om dialog och utvecklad service till hela samhället. För projektet Musernas museum har målet varit att möta brukarna och deras behov av kunskap och insikt på nya och oväntade sätt, att nå fram till människor med nya perspektiv på konsten och kulturarvet. Vägen till denna nyorientering har gått via ambitiösa experiment och utvecklingsinsatser vad gäller museipedagogikens innehåll och form. Inget i den traditionella museipedagogiken har varit heligt i Musernas museum, allt har varit tillåtet, allt har kunnat ifrågasättas, oftast på ett lustfyllt sätt. I början av projektet var nog ambitionen att förnya pedagogiken mera begränsad. Men efterhand som Musernas museum fortskridit har de spännande uppslagen och de tankeväckande delprojekten blivit många och påverkat vår syn på vad som är möjligt att göra inom det museipedagogiska området. Idag kan vi säga att begreppet Musernas museum rymmer både en kunskapssyn och en metodik, både en filosofi och en praktik kring museets roll och möjligheter i samhället. I Musernas museum har brukarna/deltagarna spelat huvudrollen i alla de aktiviteter som genomförts. Projektet har oavbrutet arbetat för att på olika sätt engagera brukarna i läroprocessen. Lite högtidligt kan man kanske säga att Musernas museum, genom den konsekventa betoningen av samtalet och kommunikationen med brukarna, i praktiken omsatt ett verkligt demokratiskt synsätt på museiuppdraget. Att museet är till för besökarna är visserligen en truism, men icke desto mindre kan vi i vardagsarbetet ännu göra åtskilligt för att på djupet förverkliga denna självklarhet. Musernas museum är inne på den vägen. Till sist riktar jag ett stort tack direkt till projektledarna Anita Larsson Modin och Maria Carlgren för det mod, den entusiasm och den uthållighet ni visat. Det är inte lätt att vända på invanda synsätt. Men det är vad ni har gjort, och på Bohusläns museum och Vitlycke museum och förhoppningsvis på ytterligare ett och annat museum, kommer erfarenheterna från Musernas museum att inspirera och vägleda det fortsatta publikarbetet. Hans Manneby museichef 5

6 inledning 6 vad skall museerna göra? Idag debatteras museernas samhällsuppdrag. Kulturhistoriska museer kan verka alltför föremålsfixerade och bundna vid traditionella ämnesuppdelningar en gång hämtade från den akademiska världen. Konstmuseer uppfattas av många som mer spännande samtidigt som samtidskonsten har svårt att nå utanför en initierad publik som känner koderna. Det är i grunden bra för både publiken och för museiprofessionella att museerna kritiseras och debatteras. Den omformulering av visioner och verksamhet som idag pågår på museerna är nödvändig om dessa vill ha ett berättigande och en framtid. Många museer har också kapacitet för självreflektion och nytänkande. Det finns med andra ord ett annat museum, ett som inspirerar, kommunicerar, vågar och tillåter. Vi har sökt och funnit ett Musernas museum! Välkommen att ta del av föreliggande rapport som är resultatet av tankarna och aktiviteterna i projektet Musernas museum. I detta museipedagogiskt och museologiskt inriktade utvecklingsprojekt har Kulturrådet varit extern huvudfinansiär genom att projektet fått stöd inom ramen för ett extra anslag för museipedagogiskt forskningsoch utvecklingsarbete Projektet har bedrivits i organiserad form på Bohusläns museum i Uddevalla och på Vitlycke museum i Tanum från hösten 2001 till våren Det är spännande att sätta allt det vi har gjort på pränt! När säcken nu ska knytas ihop känns det bra att vi har varit noga med att dokumentera och snabbutvärdera alla aktiviteter. Vi hoppas att våra erfarenheter kommer andra till del och att rapporten kan resultera i givande och utvecklande samtal. utgångspunkter och ideologisk plattform Projektet Musernas museum handlar i sin kärna om att diskutera, undersöka och utveckla begreppet lärande på museer. Lärande är i sin tur knutet till hur vi definierar begreppet kunskap. Vilken kunskapssyn är det då som råder på museerna? Vi talar gärna om museerna som kunskapsföretag. Vi skriver forskningsprogram, tematiserar och systematiserar. När allt är färdigformulerat blir det museipedagogens uppgift att föra allt detta vetande vidare till besökarna och publiken. Men vad vet vi egentligen om vilken kunskap människor söker hos oss eller hur de tar till sig och använder allt det som vi uppfattar som intressant och viktigt och vad vet vi om lärandets alla processer och irrgångar? Museernas viktigaste samhällsuppdrag tror vi är att ge människor nya och fördjupade perspektiv genom att kritiskt granska och reflektera över samtiden med hjälp av historien och minnet. Vår kunskapssyn bottnar i uppfattningen att museerna inte i första hand är platser fyllda av färdig kunskap. Däremot är de fyllda av en mängd information och kompetens som kan bli till kunskap. Projektet utgår ifrån uppfattningen att kunskap skapas i varje individ, genom varje persons erfarenheter och värderingar. Museerna kan därför tillhandahålla information och presentera den på ett sätt så att vi skapar förutsättningar för att kunskap uppstår. Det är individen, som genom egen reflektion och eftertanke förvandlar information till kunskap, det är individen som omsätter vunnen kunskap till aktivt lärande och det är samme individ som genom ett livs alla erfarenheter och vedermödor strävar mot visheten. Var finns museerna i detta livslånga lärande? Människor lär inte på ett sätt eller på samma sätt; en del lär bäst genom teori och förnuft, andra genom praktik och känsla. Men de flesta av oss lär bäst genom båda förhållningssätten. Vi behöver både förnuft och känsla, praktik och teori. På engelska blir släktskapen mellan förnuft och känsla tydlig, sense and sensibility utgår ifrån samma ordstam.

7 Unesco definierar lärande i fyra lika viktiga beståndsdelar; att vi lär oss att veta, att vi lär oss att göra, att vi lär oss att vara och att vi lär oss att leva tillsammans. De två första är enkla att relatera till praktiska och teoretiska moment, inte minst i skolan. Men hur lär vi oss att vara och att leva tillsammans? För oss i projektet Musernas museum har den här definitionen av lärande varit inspirerande och vi menar att museerna kan vidareutvecklas som platser för möten mellan människor och idéer och som platser för det frivilliga och informella lärandet där den egna lusten och reflektionen är drivkrafterna och därmed bidra till lärandet att vara och att leva tillsammans. Ordet muser har vi lånat från antikens nio muser, lärdomens gudinnor. De var döttrar till minnets gudinna, Mnemosyne, och hade som uppgift att främja och företräda både konstarterna och vetenskaperna. Vår tids begrepp museum härstammar som bekant ur Museion, som var musernas helgedom. På ett plan kan man därför säga att vi har velat (åter)förena vetenskaperna och konstarterna på samma plats i museet. Vi vill skapa flera ingångar till lärande upplevelser genom att använda olika vetenskapers och konstarters skilda synsätt. I detta utgår vi ifrån människans hela potential; genom kroppen till tanken och sinnena. Logik, etik och estetik i samma korg! Projektet Musernas museum har stått på fyra ben där det ena utgörs av de musiska aktiviteterna, där vi har undersökt och praktiserat ett musiskt arbetsätt. Projektet utgår ifrån uppfattningen att output kräver input, därför har den musiska verksamheten i den egna organisationen bestått av kompetensutveckling som utgjort det andra viktiga benet i projektet. Det tredje är den musiska verksamheten i vår omvärld, nätverkande, växthus och kompetensutveckling externt med och för våra kontakter på institutioner, i organisationer och med enskilda konstnärer vilket har resulterat i projektets samarbeten och utbyten. Det fjärde benet utgörs av fortlöpande dokumentation och utvärdering. Hällristningarna är den ena utgångspunkten för våra undersökningar i Musernas museum, den andra är samtidskonsten. inspirationer Projektet växte fram under en ganska lång men intensiv period med många möjligheter till prat och samtal. Vi ser nu att det är framvuxet som ett uttryck för den rådande tidsandan och det ligger i linje med många av diskussionerna som förts i museerna och annorstädes sedan mitten av 1990-talet. Därtill har många inspiratörer och inspirationer i form av konstupplevelser, resor, andra projekt, teorier, möten, samtal och tankar varit betydelsefulla för utvecklandet av projektet och dess ideologiska plattform. Två av oss, Maria och Anita, har initierat, följt och på djupet deltagit i projektet genom hela projekttiden. Trots eller faktiskt tack vare att vi är olika i utbildningsbakgrund, ålder och erfarenheter har vi kunnat göra en sällsynt kunskapsresa in mot museernas kärna. Ingen av oss kommer någonsin att glömma den här tiden och vi är varandra djupt tacksamma för allt! 1994 blev hällristningarna i Tanum upptagna på Unescos världsarvslista över omistliga kultur- och naturarv. Under FNs paraply och i ljuset av FNs konvention om mänskliga rättigheter påminner världsarvstanken oss om att konst och kulturarv i sin kärna alltid handlar om att se människan, om demokrati och mänskliga rättigheter. I samband med världsarvsutnämningen projekterades det för ett nytt museum i Vitlycke, vilket stod klart I uppdraget låg förutom nybygget att också omdana och vidareutveckla verksamheten. Ett av de första synliga resultaten var utställningen Den besjälade stenen som manade till reflektion och eftertanke, inte bara om hällristningarna och deras sammanhang utan också till livet och varandet. Det var således inte i första hand en faktaspäckad utställning. I samband med projekteringen inleddes också ett samarbete med Bohusläns teater och med Dramatiska institutet i en kurs på Vitlycke museum. Där utgick vi ifrån hällristningarna och vågade se och gestalta berättelser och scener i de 3000-åriga bilderna på hällarna i en slags vetenskapsteater. Även om kursen blev en engångsföreteelse så har den ändå funnits med oss som en inspiration. 7

8 8 Till det nya museet skapade koreografen Christina Caprioli ett dansverk för video. Det är ett fantastiskt verk som vi ständigt återkommer till och som säkert bidrog till att vi såg möjligheterna i danskonsten som vi sedan med stöd av danskonsulent Eva Persson har arbetet mycket med projektet. Michael Norlind är en annan betydelsefull konstnär. Han kom in i vår verksamhet helt rödmålad med en torsk i handen! Genom hans magiska gestaltningar har vi fått inspiration att utveckla museets visningar särskilt mörkervisningar i släpljus både till form och innehåll. I projektet Världens bilder som Vitlycke museum drev tillsammans med Hedeskolan och Tanumskolan i Tanum under åren , utvecklade vi det förhållningssätt till lärandet som vi har haft med oss in i Musernas museum. Projektet byggde på elevernas aktiva deltagande och medverkan genom hela den lärande processen och resulterade i elevernas eget läromedel om hällristningar och världsarv på nätet (www.varldensbilder.net). I projektet Världens bilder och genom samarbetet med Riksantikvarieämbetets Adoptionsprojekt och deras internationella hällristningsprojekt Rock Care har vi samarbetat med forskare, elever och lärare i Italien, Portugal och Finland med ambitionen och tron på att unga människor faktiskt kan tillföra forskningen nya perspektiv. Vi hade flera internationella utbyten bland annat med Italien angående hällristningarna i Valcamonica, också de ett världsarv. Italiensk hällristningsforskning är inte så strikt knuten till den arkeologiska disciplinen utan forskning bedrivs också utifrån andra vetenskaper såsom filosofi och konstvetenskap. I Valcamonica har forskarna därtill primärt utgått ifrån bilderna och intresserat sig för tolkningen av dem. Det har inspirerat oss att våga pröva att läsa bilderna genom fler ögon än arkeologins. Åsa Fredell vid arkeologiska institutionen vid Göteborgs universitet är en av de svenska forskare som inspirerat oss. I Sinnenas och Musernas konferens som FUISM (föreningen för undervisning i svenska museer) genom en av de två undertecknade, då i egenskap av ordförande genomförde 1999 tillsammans med Gunilla Cedrenius och Carl-Jan Granqvist från projektet Måltidsmuseum i Grythyttan, finns släktskap med Musernas museum. Bland andra deltog KIL-gruppen (Konstarterna i lärandet) företrädd av Madeleine Hjort med föreläsningar och workshops. Flera tankar och idéer som sedan blev Musernas museum prövades då. Kontakter som knöts genom FUISM-konferensen i Polen 1998, har också fortsatt att utvecklas i Musernas museum. Marek Stokowski, museilektor vid världsarvet Malbork, en mäktig medeltida riddarborg för den Tyska orden, har blivit en nära kollega som inspirerar på flera plan. Inte minst har vi tagit del av hans användande av filmen som verktyg i museipedagogisk verksamhet Våra tankar och idéer om utveckling av konstpedagogik i relation till samtidskonst kom att tidsmässigt stämma in med planeringen av den nya konsthallen på Bohusläns museum som stod klar i mars Men också samtidskonsten i sig och den pågående diskussionen kring det vidgade konstbegreppet har inspirerat oss, inte minst genom att låta olika konstarter mötas och kommentera varandra. Konstverk och konstupplevelser har också varit betydelsefulla inspirationskällor i Musernas museum. Några exempel är Gary Hills verk Tall Ship samt flera verk av Shirin Neshat och Pippilotti Rist. musernas museum från idé till praktik Att så här i efterhand summera den process som Musernas museum lett oss genom under tre år är inget rakt spår. Vi kan börja med att konstatera att projektet geografiskt hade två nedslagsplatser i två olika museianläggningar; Bohusläns museum i centrala Uddevalla och Vitlycke museum ensamt beläget i naturmiljö utanför Tanumshede. Bohusläns museum är det stabila, väletablerade länsmuseet mitt i staden med ett 20- årigt framgångskoncept och ett starkt självförtroende. Vitlycke museum är den nystartade uppstickaren i en omformulerad och nybyggd verksamhetsmiljö färgad av ett allmänt vidgat intresse för fenomenet hällristningar och med världsarvsutnämningen

9 från 1994 i ryggen. Även om de båda museerna ingår i samma organisation så var och är arbetskulturen och värderingarna inte desamma. Om viljan att experimentera har varit större på Vitlycke museum så har förmågan att med erfarenhet och bred kompetens genomföra publika arrangemang varit Bohusläns museums styrka. Den nya konsthallen för samtidskonst som är Bohusläns museums senaste tillskott har betytt en hel del för att ge utrymme för projektets intresse för konstarterna som redskap i lärandet. Världsarvstanken och FN-konventionen som uppmanar till ett globalt och gemensamt arbete med hela världens tillgångar av natur- och kulturarv, har gett Vitlycke museum stor inspiration och öppnat vägar för utbyte och lärande i flera internationella projekt för barn och ungdomar. Det är få personer i organisationen som har arbetat på båda museiplatserna. Att flera medlemmar i projektledningsgruppen har gjort det är en viktig faktor. I början av projektet ägnade vi mycket tid åt lanseringen av projektets grundläggande idéer och konstruktion. Det var en tid av prat, diskussioner, teoribildning och formuleringskonst. När vi i olika sammanhang redogjorde och berättade om projektet eller när vi samlade till det första regionala nätverksmötet så hopade sig frågetecknen. Det var helt enkelt svårt att förstå vad vi var ute efter! Varpå vi formulerade oss lite till för att göra oss förstådda. Så här i efterhand är det ganska lätt att se att vi underskattade exemplets makt och överskattade ordets. Hade vi i handling lyckats visa för fler vad vi menade med att förnya förhållningssättet till brukarna eller vad museet som plats för ett personligt och reflekterande lärande egentligen kunde vara så hade kanske denna första ökenvandring varit lite kortare. Projektet kom att förknippas med några få initierade. Samtidigt vill vi inte förringa styrkan i att ge sig i kast med att formulera en kritik och en teori kring det museala arbetssättet. Vi har fått så mycket med oss genom att undersöka arbetssättet och attityderna i vår egen organisation. Vi anser dessutom att museologin och de museiteoretiska perspektiven är styvmoderligt behandlade och mycket eftersatta i vardagens konkreta museiverksamhet. Vi saknar den konstruktiva offentliga kritik som finns inom film, litteratur och konst. En motsvarande museikritik måste till för att museerna ska utvecklas på bred front. Från början använde vi oss av människor utanför vår egen organisation människor som vi uppfattade, delade eller understödde vår vision och kunde komma med erfarenheter. Ett exempel på en sådan inspiratör är Marek Stokowski, polsk museipedagog som föreläste och gjorde en workshop med oss på Bohusläns museum, ett annat är Eva Persson, regional danskonsulent i Västra Götalandsregionen, som knutit ihop oss med dansen. Med Sophia Alexandersson, Per Uno Pettersson och Staffan Albinsson på Musik i Väst genomförde vi en av de första aktiviteterna, Ljudlägerskolan på Vitlycke museum. Och visst blev det med tiden många minnesvärda stunder med kloka personer medan de konkreta resultaten i vår egen vardag lät vänta på sig. När man beskriver ett projekt beskriver man också en organisation. Hur vår arbetsplats är organiserad och vilka koder och värderingar som råder har haft en direkt inverkan på resultaten i projektet. Bohusläns museum har genomfört flera omorganisationer med avsikt att förnya, anpassa och effektivisera det kulturpolitiska uppdraget. Vi har också utsatts för nedskärningar och personalminskningar. Detta har säkert påverkat lusten att ta till sig, att stötta, att vilja vara med och bidra. Vi har gjort iakttagelsen att både kollegor och publik kan ha svårt att skilja på innehåll och form. När vi, som i Musernas museum, söker nya former i sättet att presentera museets innehåll uppfattas det lätt som ett angrepp på museets själ och traditionella identitet. Det finns dessutom en tendens i många organisationer att skilja på vanligt arbete och utvecklingsarbete. Där har basverksamheten alltid företräde. Vi tror att den uppdelningen är av ondo. Vi menar att det alltid är rätt att fundera över vad vi gör och hur vi gör det. Det dagliga arbetet ser vi som en plattform för ständig förändring. Ett sådant arbetssätt behöver tydliga mål och medvetna ledare som kan skapa tidsutrymme, sammanhang och dialog i organisationen. Idag har Bohusläns museum en mycket starkare och långt mer utvecklad metod för verksamhetsplanering, vilket helt klart kommer att underlätta för kommande förändrings- och utvecklingsprojekt. 9

10 10 Även om klimatet i museiledning och bland flera medarbetare var stödjande och positivt kan vi konstatera att Musernas museum under sin första uppbyggnad kom till korta i den dagliga konkurrensen om arbetsutrymme. En anledning till detta kan vara att projektet från starten inte gavs rätt status. Projektets ställning som prioriterat utvecklingsprojekt växte fram genom en mer medveten förankring och genom att projektet kunde uppvisa bra resultat. Musernas museum överlevde genom några tydliga vändpunkter: En är konferensen om Den lärande människan. Den arrangerade vi tillsammans med Johanna Berg på Kulturrådet. Många kom, föreläsarna lyfte fram människans alla förmågor till lärande, alla små detaljer samverkade till det som kändes lite annorlunda och nytt. Vi nådde lite längre och mötte ett gensvar. Det gav inspiration och ork till fortsättningen. En annan vändpunkt... Efter en jobbig tid när allt vi gjorde var starkt ifrågasatt åkte ett tiotal personer med mer eller mindre tydlig koppling till projektet iväg till ett vintrigt Ronnums herrgård på Vargön utanför Trollhättan för att tillsammans skapa stabilitet i synen på Musernas museum. Vi skulle också planera projektets aktiviteter för Vi formulerade då åtta nyckelord för ett musiskt arbetssätt. Det blev betydelsefullt. Idag sitter nyckelorden på en liten enkel men vacker affisch vid flera skrivbord och man kan rätt ofta höra ordet musiskt när vi pratar om jobbet. Genom ett medvetet samarbete med konstnärer har vi kunnat visa på att museerna har kapacitet att bli naturliga och attraktiva scener för aktiva konstnärer som vill nå utanför den gängse och väl definierade konstpubliken. Men vi har också lärt oss att många konstnärer fortfarande väljer att dela in verkligheten i konstnären som utövare och museet som beställare, inte som samarbetspartner. Här skulle det kunna vara mycket mer av fruktbart utbyte och ömsesidighet som även inkluderar publiken. Vi som en gång började tänka Musernas museum hade liten aning om dynamiken i förändringsprocesser och vilka krafter och motkrafter man spelar med. Idag vet vi mycket mer och har tagit starka intryck av det vi varit med om. Det är också mycket tydligt att processen har påverkats av att begrepp som livslångt lärande, skapande dialog och gränsöverskridande ligger i tiden och engagerar många. Till detta kommer diskussionen om museernas förmåga att fånga upp ett växande historieintresse och förnya sin verksamhet. I det mycket medvetna samarbetet med konstnärer har vi kunnat visa på att museerna har kapacitet att bli naturliga och attraktiva scener för aktiva konstnärer som vill nå ut utanför den gängse och väl definierade konstpubliken. Och som alltid i ett förändringsarbete har tiden och det faktum att vi har kunnat arbeta under flera år verkat i projektet. Med tiden har vi i aktiviteter och program kunnat visa på några konturer i ett tillitsfullt, lustfullt, omsorgsfullt, oväntat och svårare arbetssätt med tillställningar där många olika möts och kommer till tals. Musernas museum har långt till det verkliga genombrottet. Men vi ser att idéerna är på frammarsch lite varstans. Vi ser hur projektaktiviteter till slut blir självklara inslag i arbetet. Vi ser hur publiken öppnar sig och tar emot. Och vi ser att vi själva har förändrats! Så här skriver en ung besökare efter en tillställning av Michael Norlind med röst och rörelse i en tom och vacker Konsthall på Bohusläns museum: Om jag ska vara ärlig brukar jag inte riktigt gilla såna här konstiga små teaterpjäser. Men den här var faktiskt riktigt bra. Och den fick mig att tänka. För mig handlade den om vilsna människor runt om i världen. Människor med olika viljor och mål. Och akustiken i rummet gjorde det till en upplevelse. Så enkelt och stort kan ett möte vara... också på ett museum.

11 dokumentation och utvärdering Under projektets gång har vi arbetat in fungerande rutiner för dokumentation och löpande utvärdering av de aktiviteter som vi har genomfört. De flesta aktiviteter finns dokumenterade i foto och ibland också genom video. Därtill har vi samlat på dokument i anslutning till aktiviteterna, såsom projektbeskrivningar, arbets-planer och pressklipp. I de fall som aktiviteterna genomförts tillsammans med externa samarbetspartners har en gemensam utvärdering gjorts. Aktiviteterna som finns beskrivna i delen Musiska aktiviteter bygger på detta material. Ambitionen är att dokumentationsrutinen i projekt Musernas museum också ska spridas och användas i museernas övriga verksamheter. Vid några tillfällen prövade vi, Personal Meaning Mapping (PMM), en utvärderingsmodell som vi lärt oss av Alison James genom Kulturrådets kurser. Vi fann att PMM var en bra modell, för att fånga in publikens upplevelser och tyckanden men också i det egendokumenterande arbetet. När man får fördjupad kunskap om publikens synpunkter når man också insikter i sitt eget sätt att arbeta. Självklart kan tyckas men vi tror att vi skulle kunna arbeta mycket mera med detta. Genom hela projektet har Gunilla Eliasson, utvecklingsledare på Bohusläns museum, ansvarat för den interna utvärderingen av projektet. Hennes uppdrag har varit att studera hur Musernas museum under projekttiden integrerats och implemen-terats i museiorganisationen och hos kollegorna. Gunilla Eliasson testade också PMM-modellen för att samla in synpunkter på projektet bland personalen. Resultatet, stämde med det som vi intuitivt hade förstått. Musernas museum var dåligt förankrat i organisationen. Denna undersökning var mycket betydelsefull inför projektets sista år då vi har arbetat mera med att förankra projektets idéer och tankar, inte minst genom att bjuda in till samtal inför olika aktiviteter. Vår initiala tanke att ha en extern utvärderingsgrupp med olika kompetenser som skulle följa projektet genom hela processen föll eftersom det tog ett tag innan vi hittade rätt personer. Tove Jonstoij, journalist, författare och radioproducent på Utbildningsradion, kom vi i kontakt med genom en artikel i Dagens Nyheter. Vi kände ett släktskap med innehållet i hennes bok Barn med rätt att lära. Vi bjöd in henne till det nationella seminariet Den lärande människan, där hon fungerade både som föreläsare och moderator. Tove Jonstoijs utvärderingsuppdrag har varit att vara barnens och ungdomarnas röst, att lyssna till och samtala med barn och ungdomar som deltog i olika aktiviteter i projektet. Utifrån det har hon sammanställt sina reflektioner över hur hon tyckte att projektets intentioner fungerade i praktiken. Johan Öberg, litteraturvetare, översättare, skribent och för närvarande verksam som forskningskoordinator inom Göteborgs kommun och tidigare kulturattaché i Moskva, kom vi i kontakt med genom Alltså finns jag, utställningen om graffiti och ungdomskultur i relation till kulturarvsbegreppet. Johan var omväxlande föreläsare och moderator genom de tre seminarier som vi genomförde på Mölndals museum, Vitlycke museum och Västergötlands museum. Han var emellertid hela tiden i en extern position och hade inte så mycket insikt om att Alltså finns jag befann sig i ett större sammanhang som en del av Musernas museum. Men tack vare att han hade varit med i periferin i ett halvår hade vi en gemensam erfarenhet att utgå ifrån när han i sitt uppdrag skulle famna hela projektet och allt som hänt och tänkts under de tre åren. Han har utvärderat projektet med externa ögon och med ett kultursociologiskt perspektiv. 11

12 12 rapportens disposition Rapporten har flera delar. I inledningen ovan ger vi en bakgrund till projektet och en beskrivning av den ideologiska plattformen och processen. I delen musiska aktiviteter presenteras alla de aktiviteter som vi har genomfört under projekttiden. Här sätts aktiviteterna i relation till kriterierna för det vi kallar det musiska arbetssättet. Ambitionen är att avsnittet ska vara användbart, att beskrivningarna ska ge inspiration och fungera som modeller, både för oss som har arbetat i projektet internt och externt, men förhoppningsvis även för andra intresserade. Den tredje delen utgör den egentliga utvärderingen. Där presenteras resultaten genom de tre utvärderarnas reflektioner och synpunkter. Fjärde delen utgörs av bilagor, såsom deltagarlistor, program, utvärderingsformulär och presslipp. tack! Vi vill rikta våra varmaste och hjärtligaste Tack, till alla som på ett eller annat sätt har varit med i projektet, som samarbetspartners eller deltagare, som utvärderare, som kollegor på Bohusläns museum och Vitlycke museum och som publik. Utan er alla hade det inte blivit ett Musernas museum! Vi hade tänkt att skriva en stilig tacklista som i en avhandling eftersom tankar och idéer aldrig är solitära utan alltid beroende av andras kompetens, generositet och stöd. Men vår lista blev längre än någon avhandling! Därför presenterar vi istället, i del fyra, våra samarbetspartners, kontakter, inbjudna föreläsare och konstnärer, elever vi har arbetat nära och många andra. Vår största farhåga är naturligtvis att vi glömmer någon. Vår enda ursäkt för detta är att det faktiskt har varit väldigt många som på ett eller annat sätt har varit knutna till Musernas museum! Det gläder oss mycket och vi är fulla av tacksamhet för allt ni har bidragit med! tack! Vi vill också innerligt tacka Kulturrådet som har varit extern huvudfinansiär och de andra finansiärerna, Svenska Institutet och Västra Götalandsregionen för att vi fick förtroende och möjlighet att undersöka och utveckla Musernas museum! maj 2004 Maria Carlgren och Anita Larsson Modin initiativtagare och projektledare

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG Studier av konstnärligt seende (Saks) Dokumentation och vetenskapligt seminarium SE OCH LÄRA, ELLER LÄRA ATT SE I en tid av stark målfokusering inom förskola och skola och med samhällets

Läs mer

ung scen/öst ung scen/öst i Linköping, foto ung scen/öst

ung scen/öst ung scen/öst i Linköping, foto ung scen/öst ung scen/öst ung scen/öst i Linköping, foto ung scen/öst Vad är ung scen/öst? Ung scen/öst är en satellitverksamhet till Östgötateatern med eget teaterhus i Linköping och har sedan starten 2001 varit en

Läs mer

Projektet kommer med förberedelse, utförande och redovisning, löpa under drygt ett års tid.

Projektet kommer med förberedelse, utförande och redovisning, löpa under drygt ett års tid. Ansökan VG regionen mars 2010 Makt och maktlöshet nio röster från Västra Götaland Ett skrivprojekt för ny dramatik. Sammanfattning Under 2010 2011 vill Barnteaterakademin utveckla sitt uppdrag vad gäller

Läs mer

Har du träffat någon som kommunicerar utan kropp?

Har du träffat någon som kommunicerar utan kropp? Har du träffat någon som kommunicerar utan kropp? Undvik att bli missförstådd: Utveckla ditt kroppsspråk så det stämmer med budskapet Det som mest påverkar beslutsfattande sitter mellan halsen och buken

Läs mer

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga UPPLEVELSEN ÄR DIN Om att se dans tillsammans med barn och unga Den här foldern vänder sig till dig som vill uppleva dansföreställningar tillsammans med barn och unga. Du kanske är lärare, leder en studiecirkel

Läs mer

Varför kultur i Falkenbergs förskolor och skolor?

Varför kultur i Falkenbergs förskolor och skolor? Tjänsteskrivelse Datum 2015-04-07 Barn- och utbildningsförvaltningen BUN-kansliet Handlingsplan för mer och bättre kultur för barn och elever i barn- och utbildningsnämndens verksamheter Handlingsplanen

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget.

Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget. Reggio Emilia Reggio Emilia, en stad med ca 150 000 invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget. Kärnan i verksamheten är ca 35 förskolor

Läs mer

Mitt i City förskolor

Mitt i City förskolor K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (5) Giltig fr.o.m..2010-01-01 Mitt i City förskolor Ingress Varje barn har rätt att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och ständigt uppmuntras och stärkas

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti.

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti. Att växa med kultur Kultur har ett egenvärde och ger livet innehåll och mening. Den stimulerar fantasi, kreativitet, uttrycksförmåga, tolerans och gemenskap. Kultur skapar förutsättningar för både eftertanke

Läs mer

ESTETISK KOMMUNIKATION

ESTETISK KOMMUNIKATION ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

DÄR ORDÖRONEN FÅR VILA. om dans konst och kunskap

DÄR ORDÖRONEN FÅR VILA. om dans konst och kunskap DÄR ORDÖRONEN FÅR VILA om dans konst och kunskap Ord och meningar omgärdar oss dagligen. Dans är kroppens rörelsespråk och kan ta oss till en plats där ordöronen får vila. Kultur i Väst 2014 Text: Madeleine

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem

Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem Luossavaaraskolans fritidshem; planen uppförd juni 2014 Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem Ett dokument med fritidsverksamhetens syfte, mål och metod. Luossavaaraskolans fritidshem, juni 2014

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Projektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg

Projektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg Projektmaterial SKAPANDEÄMNET SOM RESURS I ALLMÄNNA ÄMNEN Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Åh, nu förstår jag verkligen sa en flicka på 10 år efter att ha arbetat med bråk i matematikverkstaden. Vår femåriga erfarenhet av

Läs mer

Västarvet Historien fortsätter hos oss.

Västarvet Historien fortsätter hos oss. Västarvet Historien fortsätter hos oss. KUNSKAP, UTVECKLING & INSPIRATION Västarvets regionala tjänster vastarvet.se Natur- och kulturarvet har stor betydelse för människors livskvalitet, identitet och

Läs mer

TILLÄMPAT. Forskning och praktik i samverkan för en hållbar samhällsutveckling

TILLÄMPAT. Forskning och praktik i samverkan för en hållbar samhällsutveckling TILLÄMPAT KULTURARV Forskning och praktik i samverkan för en hållbar samhällsutveckling Redaktör Carolina Jonsson Malm Layout Stefan Siverud Förlag Kalmar läns museum 2017 RÖSTER OM PROJEKTET Det vi kallar

Läs mer

PROJEKTBESKRIVNING GLASPEDAGOGIK

PROJEKTBESKRIVNING GLASPEDAGOGIK PROJEKTBESKRIVNING GLASPEDAGOGIK BAKGRUND År 2009 köpte Emmaboda kommun de omfattande glassamlingarna från Boda Glasbruk, Kosta Glasbruk samt Åfors Glasbruk, och i juni 2011 invigdes The Glass Factory

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens

Läs mer

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI Vi forskar för en säkrare värld 2 Den här skriften har flera hundra författare Skriften i din hand tydliggör vad vi på FOI menar med medarbetarskap och

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld

E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld VISION Våra elever ska förändra världen. I samverkan med samhälle, omvärld, kultur och näringsliv skapas meningsfulla

Läs mer

EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN FÖRSKOLAN I BÖRJAN AV DET LIVSLÅNGA LÄRANDET. En broschyr om Emmaboda kommuns kommunala förskola

EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN FÖRSKOLAN I BÖRJAN AV DET LIVSLÅNGA LÄRANDET. En broschyr om Emmaboda kommuns kommunala förskola EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN FÖRSKOLAN I BÖRJAN AV DET LIVSLÅNGA LÄRANDET En broschyr om Emmaboda kommuns kommunala förskola Emmaboda - Sydöstra Sveriges närmaste ort Från Emmaboda når du sydöstra Sveriges

Läs mer

Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun

Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun 1 (8) Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun Dokumenttyp: Program Beslutad av: Kultur och fritidsnämnden (2013 09 24 66 ) och barn och utbildningsnämnden (2013 12 11 108) Gäller för: Alla

Läs mer

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse Vilka tankar hade pedagogerna i början? Vilka frågor kan man ställa i insamlandet för att få syn på barns nyfikenhet och intresse? Vad ser

Läs mer

Barnets rättigheter - från teori till praktik

Barnets rättigheter - från teori till praktik Barnets rättigheter - från teori till praktik 18 september - 11 december 2013 Dokumentation Tillfälle 1-18 september Börja nu Sluta aldrig diskutera Definiera gemensamma begrepp på er arbetsplats Om man

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande. Innehållsförteckning 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande. 3.4 Förskola och hem. 3.5 Samverkan med förskoleklassen,

Läs mer

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%)

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) 1. Det var lätt att veta vilken nivå som förväntades på mitt arbete fördelning

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015

Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015 Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015 Innehåll Inledning 2 Äppelbo förskola 2 Personal 3 Kontaktuppgifter 3 Presentation 3 Vision 4 Barnsyn och Förhållningssätt 4 Arbetssätt 5 Miljö 5 Rutiner 7 Dagsschema

Läs mer

Att växa med kultur. Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun

Att växa med kultur. Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun Att växa med kultur Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun Att växa med kultur Kultur har ett egenvärde och ger livet innehåll och mening. Den stimulerar fantasi, kreativitet, uttrycksförmåga, tolerans

Läs mer

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad 2016-2017 Skutan Skeppet Glommagården Adolfsbergsskolans förskola 1 Vår verksamhetsidé Alla barn och vuxna ska känna sig välkomna i vår verksamhet. Det

Läs mer

UKIYO-E BILDER FRÅN DEN FÖRBIFLYTANDE VÄRLDEN

UKIYO-E BILDER FRÅN DEN FÖRBIFLYTANDE VÄRLDEN UKIYO-E BILDER FRÅN DEN FÖRBIFLYTANDE VÄRLDEN Värmlands Museum visar Japanska Träsnitt Under utställningen Bilder från den förbiflytande världen, där ett 50 tal träsnitt visas, vill vi berätta om konstnärerna,

Läs mer

Utvärdering av det konstpedagogiska nätverket Genomförd av Julia Lang på uppdrag av Maria Carlgren, konstkonsulent, Västra Götalandsregionen

Utvärdering av det konstpedagogiska nätverket Genomförd av Julia Lang på uppdrag av Maria Carlgren, konstkonsulent, Västra Götalandsregionen 2008-04-29 Utvärdering av det konstpedagogiska nätverket Genomförd av Julia Lang på uppdrag av Maria Carlgren, konstkonsulent, Västra Götalandsregionen Innehållsförteckning Inledning..s. 3 Syfte Metod

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

Pedagogik. Vetenskaplig definition, en pedagogisk inriktning och dess konsekvens i dansundervisning. Martina Rubensson

Pedagogik. Vetenskaplig definition, en pedagogisk inriktning och dess konsekvens i dansundervisning. Martina Rubensson Pedagogik Vetenskaplig definition, en pedagogisk inriktning och dess konsekvens i dansundervisning Martina Rubensson Dans och Cirkushögskolan Institutionen för danspedagogik Pedagogik 1 HT 2015 Examinator:

Läs mer

Kommunikation Samtal-Professionella samtal-pedagogiska professionella samtal - Handledning

Kommunikation Samtal-Professionella samtal-pedagogiska professionella samtal - Handledning Kommunikation Samtal-Professionella samtal-pedagogiska professionella samtal - Handledning Samtal - bottnar i social förmåga Varje samtal föregås av ett möte. Vårt bemötande av andra grundar sig i: Våra

Läs mer

Metodik för Nacka kulturcentrums pedagogiska verksamhet

Metodik för Nacka kulturcentrums pedagogiska verksamhet Alla Alla barn barn har samma har samma rättigheter rättigheter och lika och värde. li rje barn har rätt att få få sina grundläggande behov uppfyllda. rje barn har rätt att att få få syttjande. rje rje

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

Producenten Administratör eller konstnär?

Producenten Administratör eller konstnär? Producenten Administratör eller konstnär? En rapport av Gustav Åvik Kulturverkstan KV08 Maj 2010 Bakgrund En fråga har snurrat runt i mitt huvud sen jag började Kulturverkstan, vill jag arbeta som teaterproducent?

Läs mer

Mitt i City förskolor

Mitt i City förskolor K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (5) Giltig fr.o.m. 2011-01-01 Giltig t.o.m. 2011-12-31 Mitt i City förskolor Vår verksamhetsidé lyder: På Mitt i City förskolor har varje barn rätt att utvecklas utifrån

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Förskolan Bergabacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Estetiska programmet (ES)

Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,

Läs mer

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Inledning Med det här dokumentet vill vi visa på kulturens 1 - kulturarvens 2 och konstarternas 3 - betydelse för ett samhälle som blickar framåt och vill växa.

Läs mer

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Daniel Brodecki Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft.

Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft. Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft. Länskulturen en del av Regionförbundet Jämtlands län Egna verksamheter Estrad Norr Scenkonstinstitution för musik, teater, musikteater, dans Filmpool Jämtland

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Kulturprogram för barn och ungdom Kulturprogram för barn och ungdom 1 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 16 oktober 2003 Reviderad den:

Läs mer

plan modell policy program regel riktlinje rutin strategi taxa Barnkulturplan för Svenljunga kommun ... Beslutat av: Kommunfullmäktige

plan modell policy program regel riktlinje rutin strategi taxa Barnkulturplan för Svenljunga kommun ... Beslutat av: Kommunfullmäktige plan modell policy program regel riktlinje rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum: 2016-09-12 119 Ansvarig: Kulturchef Revideras: Vid behov Följas

Läs mer

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass SKOLROTELN BILAGA 1 SID 1 (8) 2008-09-03 Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass 1 Inledning Förskolan ska lägga grunden till ett livslångt lärande och vara rolig, stimulerande, trygg

Läs mer

Tillsammans är vi starkare

Tillsammans är vi starkare Tillsammans är vi starkare 1 Innehåll Verksamhetschefen har ordet 4 Nuläge 7 Pysslingen Förskolors kultur 10 Förskolans framtid 15 Barnsyn 16 Lärmiljöer 21 Vår tjänst 23 Utvecklingsinriktade ledare 25

Läs mer

Pedagogisk Planering; Cirkus Västermåla. Vårterminen 2013

Pedagogisk Planering; Cirkus Västermåla. Vårterminen 2013 Pedagogisk Planering; Cirkus Västermåla Vårterminen 2013 Beskrivning av elevgruppen: Västermålas Fritidshem i år 30 st. förskoleklasselever, 28 st.1:or, 28st. 2:or och 6 st. Fritidslärare har som tradition

Läs mer

Sabbatsbergs förskolor

Sabbatsbergs förskolor K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (6) Dnr 1.2.1.-54 / 2011 Sabbatsbergs förskolor Kastanjebacken, Medevi Brunn, Orion och Torsgränd Sabbatsbergs förskolor ska ge varje barn förutsättningar att utveckla

Läs mer

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kvalitet på Sallerups förskolor Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet

Läs mer

Sagor och berättelser

Sagor och berättelser Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter

Läs mer

På liv och död. aktivt lärande av, med och för barn och unga. Barn- och ungdomsstrategi för Statens försvarshistoriska museer 2012 2014

På liv och död. aktivt lärande av, med och för barn och unga. Barn- och ungdomsstrategi för Statens försvarshistoriska museer 2012 2014 På liv och död aktivt lärande av, med och för barn och unga Barn- och ungdomsstrategi för Statens försvarshistoriska museer 2012 2014 SFHM:s uppdrag Statens försvarshistoriska museer (SFHM) har till uppgift

Läs mer

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper REFLEKTIONER / TANKAR Jag gick in helt utan förutsättningar och har varit med om MÅNGA utbildningar av den här typen. Kort och norrländskt

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS

VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS Originalfoto: Aron Jonason. Ur Göteborgs stadsmuseums samlingar. Västarvet DETG EMEN SAMM AKUL TURA RVET DEMOKRATI, TILLGÄNGLIGHET OCH SAMVERKAN Arkiv, bibliotek och

Läs mer

L J U S p å k v a l i t e t

L J U S p å k v a l i t e t L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna Brunna förskolor Rapport Mars - 2014 2 (8) Innehållsförteckning Inledning 3 1. Utvärderingens genomförande 3 1.1 Utvärderingsgrupp

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

KONFERENS, FÖRESTÄLLNINGAR & WORKSHOPS 24 25 SEPTEMBER PÅ SKÅNES DANSTEATER

KONFERENS, FÖRESTÄLLNINGAR & WORKSHOPS 24 25 SEPTEMBER PÅ SKÅNES DANSTEATER DANSFUNK 2.0 dansfunk [dansfunk ] s. -en -er förk. av dans & funktionsnedsättningar KONFERENS, FÖRESTÄLLNINGAR & WORKSHOPS 24 25 SEPTEMBER PÅ SKÅNES DANSTEATER DANSFUNK 2.0 Skånes Dansteater har sedan

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT SYFTE: En tydlig beskrivning av hur Tittuts pedagoger och anställda arbetar professionellt utifrån barns lärande. Ett styrdokument som gäller över tid. Ett styrdokument som ska följas av alla anställda.

Läs mer

Förslag till huvudområdes- och inriktningsbeskrivningar på DOCH

Förslag till huvudområdes- och inriktningsbeskrivningar på DOCH Förslag till huvudområdes- och inriktningsbeskrivningar på DOCH Konstnärlig examen 2 Grundnivå 2 Huvudområde cirkus 2 Huvudområdet dans 2 Huvudområdet koreografi 3 Avancerad nivå 3 Huvudområdet koreografi

Läs mer

GPS (GuidePraktikStöd) Tillsammans -..från ord..till handling

GPS (GuidePraktikStöd) Tillsammans -..från ord..till handling GPS (GuidePraktikStöd) Tillsammans -..från ord..till handling Hej En fråga, vi undrar om ni har samma spaningar som vi? Efter att ha jobbat med förändringar sedan slutet av 90-talet, ser vi likartade utmaningar

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

SKAPANDE SKOLA 2015-16

SKAPANDE SKOLA 2015-16 2015-16 Nu finns möjlighet att under läsåret 15-16 göra Skapande skola-projekt på Din skola. Falkenbergs kommun har av Kulturrådet beviljats medel för att genomföra konstnärliga projekt för årskurs F-9

Läs mer

Pedagogisk planering för 3klubbens fritids

Pedagogisk planering för 3klubbens fritids Pedagogisk planering för 3klubbens fritids Anledning till att man skapar pedagogiska planeringar för fritidshemmet är att vi ska tydliggöra det uppdrag som fritidshemmet har och hur barnen kan vara med

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL FÖR LÄRARE

INSPIRATIONSMATERIAL FÖR LÄRARE INSPIRATIONSMATERIAL FÖR LÄRARE Andreas Eriksson Runt omkring 29 januari - 23 mars 2014 Sharon Lockhart Milena, Milena 16 april - 29 juni 2014 Information Samtidskonstens gränsöverskridande natur är en

Läs mer

Handlingsplan för Skapande skola Växjö kommun 2010

Handlingsplan för Skapande skola Växjö kommun 2010 Handlingsplan för Skapande skola Växjö kommun 2010 Målet är att genom en ökad samverkan med kulturlivet, långsiktigt integrera kulturella och konstnärliga uttryck i skolans arbete, vilket bidrar till att

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost Ärendenummer Sso 221/2011 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 Välkommen till Eklunda förskola 3 Vision 3 Organisation 3 2. Sammanfattning

Läs mer

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6 Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Visa intresse att etablera kontakt med elever, skapa relationer med elever, skapa förtroendefulla relationer med Ledarskap Visa ett respektfullt bemötande

Läs mer

Projekt vid Spindlarnas avd. Stöde/Nedansjö förskolor 2012-2013

Projekt vid Spindlarnas avd. Stöde/Nedansjö förskolor 2012-2013 Projekt vid Spindlarnas avd. Stöde/Nedansjö förskolor 2012-2013 Pedagoger: Kicki Jonsson, Linus Backlund och Jennie Kerfstedt Pedagogista: Anna Lena Rehnberg Samarbete pedagoger pedagogista Projektet Lärdomar

Läs mer

starten på ett livslångt lärande

starten på ett livslångt lärande starten på ett livslångt lärande stodene skolområde Lusten till kunskap Alla barn föds nyfikna. Det är den starkaste drivkraften för allt lärande. Det vill vi ta vara på. Därför arbetar Stodene skolområde

Läs mer

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Betyg och bedömning Lokala kursplaner Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Johan Dahlberg 2010 Att arbeta med bedömning och betygssättning så att en rättssäker och likvärdig

Läs mer

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Fritidshemmen Drakskeppet och Hajen Läsåret 2015/2016 Identifierade utvecklingsområden som verksamheten arbetat med utifrån föregående läsårs analys För

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

Albins folkhögskola,

Albins folkhögskola, Idé- och måldokument för Albins folkhögskola, avseende perioden 2013-2017 Uppgift Föreningen Albins folkhögskola har till uppgift att: Ø bedriva folkhögskoleverksamhet i samarbete med medlemsorganisationerna,

Läs mer

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 Lokal arbetsplan Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 1 Arbetet i verksamheten Den lokala arbetsplanen utgår från kvalitetsredovisningen av verksamheten under höstterminen 2010 vårterminen 2011.Här anges

Läs mer