SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för SÖDRA STOCKEVIK Grönskult 1:11 m fl Skaftö, Lysekils kommun. Dnr: LKS Datum:

Transkript

1 Dnr: LKS Datum: SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för SÖDRA STOCKEVIK Grönskult 1:11 m fl Skaftö, Lysekils kommun Fiskebäckskil Stockevik Planområdet D E T A L J P L A N F Ö R S Ö D R A S T O C K E V I K, G R Ö N S K U L T 1 : 1 1 M F L 1

2 Handlingar: Till detaljplanen hör följande handlingar: Plankarta med planbestämmelser, skala 1:1 000 Illustrationskarta, skala 1:1 000 Planbeskrivning (denna handling) inklusive genomförandefrågor Fastighetsförteckning Programsamrådsredogörelse Övriga handlingar: Arkeologisk utredning, Bohusläns museum, Rapport 2007:15 Översiktlig biotopkartering och naturvärdesbedömning, Naturcentrum, juni 2009 Inventering av stor vattensalamander och strandpadda. Naturcentrum, 2011 VA- och dagvattenutredning, Energi- och VVS-projekt AB, Geoteknik, radon och bergteknisk utredning, WSP, Påverkansanalys-landskapsbild, Bornstein Lyckefors Arkitekter AB, Behovsbedömning, MKB, WSP, Plankonsult: Exark Arkitekter AB 2 D E T A L J P L A N F Ö R S Ö D R A S T O C K E V I K, G R Ö N S K U L T 1 : 1 1 M F L

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid INLEDNING 4 PLANDATA 5 AVVÄGNINGAR ENLIGT MILJÖBALKEN... 6 Strandskydd.. 11 Lokala miljömål 11 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDE.. 12 Översiktliga planer 12 Det nuvarande förslagets förhållande till programhandlingen Detaljplaner Naturvårdsplan 15 Boendestrategi.. 15 Kommunala program 15 BEHOVSBEDÖMNING AV MKB. 15 FÖRUTSÄTTNINGAR, FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER 17 Natur Geoteknik. 22 Bebyggelseområden. 25 Omgivningar och service Kulturmiljö 37 Gator och trafik 39 Parkering.. 41 Gång- och cykelvägar.. 42 Kollektivtrafik.. 43 Friytor Teknisk försörjning.. 45 Planförslagets förhålling till miljökonsekvensbeskrivningen...49 HÄLSA OCH SÄKERHET 50 Trafikbuller 50 Räddningstjänsten 50 Försvarsmakten 50 ADMINISTRATIVA FRÅGOR GENOMFÖRANDEBESKRIVNING.. 51 Ineldning 51 Genomförandetid...51 Huvudmannaskap...51 Ansvarsfördelning..52 Avtal. 52 Fastighetsrättsliga frågor.. 53 Ekonomiska frågor 54 Tekniska frågor. 55 Fastighetskonsekvensbeskrivning 55 Planprocessen Medverkande i planarbetet 57 D E T A L J P L A N F Ö R S Ö D R A S T O C K E V I K, G R Ö N S K U L T 1 : 1 1 M F L 3

4 INLEDNING Bakgrund Skaftös bofasta befolkning uppgick 2012 till ca personer och har på drygt 10 år successivt minskat från ca 1750 invånare. Under sommaren mångfaldigas invånarantalet och ön har då som mest uppskattningsvis bortåt boende. Arbetstillfällen och nya bostäder med helårsstandard, i lägen som kan ge möjlighet för exempelvis småbarnsfamiljer att köpa en fastighet, behövs för att befolkningen på ön ska kunna öka i antal, så att underlag för skola, förskola och annan kommunal service säkras och stärks. I Lysekils kommun finns även ett allmänt intresse och en målsättning att skapa förutsättningar för sysselsättning och näringar knutna till rekreation och turism året runt. Söder om Stockevik, i området mellan samhället och Åseberget, har initiativ tagits till att skapa en friskvårdsanläggning inklusive annexbyggnader vid västerhavet. Det första planbeskedet som gavs för området tillät ett större bostadsområde i enlighet med riktlinjerna i översiktsplanen från 2006 samt en friskvårdsanläggning. Efter många diskussioner avbröts detta planarbete. Förslaget omarbetades väsentligt och beslutade Kommunstyrelsen (KS) att ge ett nytt planbesked för att pröva utbyggnad av en friskvårdsanläggning i en detaljplaneprocess. Utifrån det senaste planbeskedet upprättades ett planprogram och ett programsamråd hölls under våren De synpunkter som inkom då har, tillsammans med synpunkter från tidigare workshopar med en referensgrupp, bidragit till det nya förslag till detaljplan som presenteras i denna handling, den så kallade samrådshandlingen. Förslaget har även utvecklats utifrån Länsstyrelsens synpunkter gällande riksintresset för friluftsliv enligt miljöbalken 3 kap, 1 och 6 samt områdets natur- och kulturvärden enligt miljöbalken 4 kap, 1 och 4. Planområdet Stockeviks hamn och där bortom planområdet. Vägen till vänster övergår i en gång- och cykelväg till planområdet och vidare mot Grundsund. 4 D E T A L J P L A N F Ö R S Ö D R A S T O C K E V I K, G R Ö N S K U L T 1 : 1 1 M F L

5 Planens syfte och huvuddrag Förslaget till detaljplan syftar till att skapa förutsättningar för att anlägga en friskvårdsanläggning inkl hotell och tillhörande annexbyggnader. Vidare föreslås ca bostadshus med helårsstandard i anslutning till befintlig bebyggelse vid Långedalsvägen. Avsikten med friskvårdsanläggningen är att skapa ett unikt åretruntbaserat besöksmål, en anläggning för rekreation och turism, i Stockeviks södra delar. Anläggningen bidrar med underlag för sysselsättning, nya näringar samt tryggad service på Skaftö vilket även ger förutsättningar för fler åretruntboende till ön. Målsättningen med planen är även att skapa en ny målpunkt för boende och besökare som kan öka Skaftös attraktivitet och konkurrenskraft som turistmål. Planförslaget står i huvudsaklig överensstämmelse med gällande översiktsplan för Lysekils kommun, antagen och aktualitetsförklarad I översiktsplanen, delområde Skaftö, har ett område söder om Stockevik som ligger i anslutning till gång- och cykelvägen mot Grundsund och norr om Åseberget redovisats för tätortsutbyggnad med huvudsaklig inriktning mot bostäder. Under rubrik Tidigare ställningstaganden finns ytterligare information kring detaljplaneförslagets relation till nuvarande översiktplan. Fiskebäckskil Stockevik Planområdets läge PLANDATA Lägesbestämning, areal och avgränsning Planområdet ligger på Skaftös västra del, mellan Grundsund och Stockevik. Områdets areal uppgår till ca 12 ha, fördelat på ca 5,5 ha kvartersmark, ca 5,0 ha naturmark samt ca 1,5 ha gatumark och parkering. D E T A L J P L A N F Ö R S Ö D R A S T O C K E V I K, G R Ö N S K U L T 1 : 1 1 M F L 5

6 Planområdet gränsar till Långedalsvägen i öster och når ca 150 m väster om befintlig gång- och cykelväg mellan Stockevik och Grundsund. Området ansluter i princip till gränsen för strandskydd (300 m från havet) och riksintresse för friluftsliv. I norr ansluter planområdet till bebyggelse i södra delen av Stockeviks samhälle samt till befintlig golfbana. I söder avgränsas planområdet mot tillfartsvägen till Skaftös vattentorn. Eftersom planområdets avgränsning förändrats sedan programskedet kan sakägarkretsen skilja sig något från tidigare. Markägoförhållanden Marken inom planområdet är huvudsakligen i enskild ägo med fastigheterna Grönskult 1:11 och Grönskult 1:6 som de största ägorna. Markägoförhållanden framgår utförligare av den till planförslaget hörande fastighetsförteckningen. Konsekvenser av planens genomförande för fastigheter inom planområdet redovisas i en fastighetskonsekvensbeskrivning under rubriken Genomförandebeskrivning i denna handling. Planområdet Stockevik med utsikt mot södra delen av Gåsöfjorden. Planområdet ligger till vänster, öster om strandskyddat område. AVVÄGNINGAR ENLIGT MILJÖBALKEN Under denna rubrik presenteras hur detaljplaneförslaget förhåller sig till miljöbalken. För att läsa mer specifikt om vilka utformningsmässiga åtgärder som vidtagits för att anpassa förslaget, utifrån de synpunkter som inkom under programsamrådstiden gällande miljöbalken, läs vidare under rubrik Bebyggelse samt Planförslagets förhållande till landskapsbild, natur-och kulturvärden samt friluftsliv. Grundläggande hushållningsbestämmelser, 3 kap MB I Miljöbalkens 3 kapitel föreskrivs att mark- och vattenområden ska användas för det 6 D E T A L J P L A N F Ö R S Ö D R A S T O C K E V I K, G R Ö N S K U L T 1 : 1 1 M F L

7 eller de ändamål som de är mest lämpade för. Vidare anges att stora mark- och vattenområden som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön så långt som möjligt ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan påverka områdenas karaktär. Områden som är ekologiskt känsliga, har betydelse för fiske eller vattenbruk, har natur- eller kulturvärden, är värdefulla för friluftslivet, är särskilt lämpliga för industriell produktion, energidistribution, kommunikationer mm eller har betydelse för totalförsvaret ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada dessa. Om de är utpekade som riksintressen ska de skyddas mot åtgärder som kan orsaka påtaglig skada på riksintressena. Riksintressen. Utdrag ur Översiktsplan Aktuellt planområde redovisas med röd heldragen linje. Planområdet berörs inte av riksintresse för naturvård enligt 3 kap 6 men havsområdet i väster är av riksintresse för naturvård. De värden som avses är framför allt knutna till Gullmarns naturreservat. Skaftös vattenområde utgör även Natura 2000-område. För att inget vattenområde ska påverkas negativt blir dagvattenhanteringen inom området väsentlig. Tanken är att allt dagvatten ska tas hand om lokalt (LOD) enligt Lysekils kommuns dagvattenpolicy från En stor del av anläggningens tak planeras ha vegetation, så kallat grönt tak, och i ett lågpunktsområde kommer en dagvattendamm att utvecklas. För att läsa mer om dagvattenhanteringen inom planområdet läs under rubriken Teknisk försörjning. Planområdet berör inga utpekade riksintressen för kulturmiljövård. Hela Bohusläns kust och havsområden är av riksintresse för friluftsliv liksom så gott som hela Skaftös strand- och kustområde. Planområdet ligger i ett naturområde i anslutning till Stockeviks södra delar och en mindre del av planområdet ligger inom riksintresse för friluftsliv enligt 3 kap 6, resten av planområdet ligger utanför riksintresse enligt 3 kap 6, se karta på föregående sida. Denna del av planområdet som ligger inom riksintresset är i plankartan utsatt som allmänplatsmark NATUR och kommer inte att D E T A L J P L A N F Ö R S Ö D R A S T O C K E V I K, G R Ö N S K U L T 1 : 1 1 M F L 7

8 bebyggas. Genom bestämmelsen NATUR får denna del av planområdet istället ett skydd mot framtida bebyggelse. När det gäller riksintresse för friluftsliv spelar förutsättningarna för naturupplevelser och friluftsverksamhet samt tillgänglighet för allmänheten stor roll. Detaljplaneförslaget ger förutsättningar att, istället för att hindra eller skada, stärka riksintresset för friluftsliv genom att naturen i området kan bli mer tillgänglig och mer frekvent besökt än i dagsläget. Naturliga och allmänt tillgängliga utsiktspunkter i området ska bevaras och kan om så önskas, i och med att landskapet genom en skötselplan ska hållas öppet, bli mer tillgängliga. Själva anläggningen i sig blir en målpunkt för boende och besökare vilket bidrar till att friluftslivet inom området kan komma att öka samtidigt som hotellet bidrar med övernattningsmöjligheter. Karaktären på området kommer dock oundvikligen att förändras om detaljplanen genomförs. För att inte skada rekreationsupplevelsen i området har friskvårdsanläggningens utformning analyserats noggrant där dess skala, lokalisering och anpassning till landskapet studerats. Under planprocessens gång ska detaljplanens bestämmelser fortsätta att utvecklas på så vis att de tillsammans med överenskommelser i exploateringsavtalet ska skydda, utveckla och tillgängliggöra naturområdet på ett bra sätt. Bestämmelserna i nuvarande planförslag innefattar tillåten markanvändning, materialval, byggnadshöjder, byggnadsarea, storlek på kvartersmark, bestämmelser angående fastighetbildning, utformning av parkeringsplats etc. Vid en bedömning av planförslagets påverkan på riksintresseområdet är viktigt att beakta att avgränsningen för riksintresseområdet togs fram av Naturvårdsverket och ingen översyn av avgränsningen har gjorts sedan Som intresseaspekter för det utpekade riksintresseområdet (Nr 03 Södra Bohusläns kust från Lysekil till Nordre Älvs mynning, Lysekils, Uddevalla, Orusts, Tjörns, Stenungsunds och Kungälvs kommuner) anges naturstudier, kulturstudier, strövande, bad, båtsport, kanoting och fritidsfiske. Idag kan endast naturstudier anses relevant för området där friskvårdsanläggningen planeras. Som urvalskriterier anges bl.a. Särskilt goda förutsättningar för positiva upplevelser och Naturskönt kust-, och fjordområde. Tyvärr kan naturstudierna i höglänta och igenvuxna delar av riksintresseområdet inte anses ha särskilt goda förutsättningar då området inte är särskilt tillgängligt idag. I Naturvårdsverkets Riksintresse för naturvård och friluftsliv- Handbok med allmänna råd för tillämpningen av 3 kap 6, andra stycket, Miljöbalken poängteras att de områden som pekats ut ska ha god tillgänglighet för allmänheten vilket den del av planområdet som ingår i riksintresset huvudsakligen inte har idag. Det står även att "Områden av riksintresse för friluftslivet har så stora värden på grund av natur- och kulturkvaliteter att de är eller kan bli attraktiva för besökare från hela eller en stor del av landet eller utlandet". Förhoppningen är att friskvårdsanläggningen kan bidra till att locka fler besökare till naturområdet än de som bor eller har stuga i närområdet. Särskilda hushållningsbestämmelser, 4 kap MB Planområdet omfattas, liksom stora delar av kustområdena på i Lysekils kommun, av särskilda hushållningsbestämmelser enligt 4 kap 1 Miljöbalken och är av riksintresse med hänsyn till natur- och kulturvärden i området. Exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får komma till stånd endast om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt 8 D E T A L J P L A N F Ö R S Ö D R A S T O C K E V I K, G R Ö N S K U L T 1 : 1 1 M F L

9 skadar områdets natur- och kulturvärden. Fritidsbebyggelse får endast komma till stånd i form av kompletteringar till befintlig bebyggelse. För att studera planförslagets påverkan på natur- och kulturvärden så har, sedan programhandlingen presenterades, en påverkansanalys gällande landskapsbilden tagits fram, se bilaga Påverkansanalys landskapsbild. Planförslaget har därefter utvecklats genom att utformningen och utbredningen av anläggningen bearbetats mer i detalj. På grund av att friskvårdsanläggningen har anpassats till landskapet (se vidare under rubrik Bebyggelse längre fram i planbeskrivningen) så bedöms inte ett genomförande av planen medföra påtaglig skada på riksintressena enligt 4 kap. Det rörliga friluftslivets värden ska enligt 4 kap 2 särskilt beaktas men det bedöms, som tidigare nämnts, kunna stärkas bland annat genom att friskvårdsanläggningen blir en målpunkt för utflykter, bidrar till övernattningsmöjligheter samt bidrar till att naturmarken kan bli mer tillgänglig genom att den ska hållas öppen så att igenväxning motverkas. Planförslaget bedöms vid ett genomförande inte heller motverka syftet med de särskilda hushållningsbestämmelserna eftersom det i 4 kap 1 står att bestämmelserna 4 kap i 2-8 inte ska utgöra hinder för utvecklingen av befintliga tätorter eller av det lokala näringslivet. Friskvårdsanläggningen bedöms påverka det lokala näringslivet positivt på så vis att det skapar arbetstillfällen året runt. De bostäder som föreslås i planområdets sydöstra del består av friliggande villor samt parhus. De kommer inte att få havsutsikt och detaljplanen kan därmed erbjuda boende till rimliga priser på Skaftö vilket bidrar till att bostäderna har större chans att inte bli fritidsbostäder. Gullmarsfjordens vattenområde är utpekat som ett Natura 2000-område och därmed klassat som riksintresse enligt 4 kap Miljöbalken. Planområdet ligger utanför själva Natura 2000-området men dagvattnets avrinningsområde berör delvis Natura området. Detta ställer stora krav på hantering och rening av det dagvatten som har sin avrinning mot Gåsöfjorden. Dagvattenhanteringen inom planområdet är därför mycket viktig, läs mer om detta under rubrik Teknisk försörjning. Miljökvalitetsnormer, 5 kap MB Enligt Miljöbalken 5 kap 1 får regeringen för vissa geografiska områden eller för hela landet meddela föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt, om det behövs för att varaktigt skydda människors hälsa och miljö eller för att avhjälpa skador på eller olägenheter för människors hälsa eller miljö. Dessa kallas miljökvalitetsnormer (MKN). Miljökvalitetsnormer för utomhusluft Beträffande luftföroreningar finns miljökvalitetsnormer enligt Luftkvalitetsförordningen (2010:477) för sju typer av ämnen i utomhusluft. De är kvävedioxider och kväveoxider, partiklar (PM10), bensen, svaveldioxid, bly, ozon och kolmonoxid. I Lysekils kommun och särskilt på Skaftö med relativt låg trafikbelastning och stor luftomsättning bedöms föroreningshalternas samtliga värden ligga långt under gällande gränsvärden. Luftkvaliteten bedöms inte påverkas av planförslaget i den grad att miljökvalitetsnormerna överskrids. Miljökvalitetsnormer för vatten Västra Götalands län, Havs- och Vattenmyndigheten för Västerhavet, har beslutat om D E T A L J P L A N F Ö R S Ö D R A S T O C K E V I K, G R Ö N S K U L T 1 : 1 1 M F L 9

10 föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster inom länet. I samband med detta planarbete är det framför allt havet som står i fokus och därmed hantering av dagvattenhantering inom planområdet. Dagvatten (MKN) Området som föreslås bebyggas består av naturmark med delvis mycket berg i dagen. Genom en, i förhållande till tidigare, viss ökad andel hårdgjorda ytor i planförslaget, bedöms mängden dagvatten öka. Dagvattenhanteringen beskrivs mer utförligt under avsnittet Teknisk försörjning. Ett genomförande av detaljplanen innebär inte att tillflödet av dagvatten till havet förändras nämnvärt eftersom dagvattnet även kommer fördröjas genom ett så kallat grönt tak på anläggningens huvudbyggnad samt att den större parkeringsplatsen ska bestå av ett genomsläppligt material som också det fördröjer till viss del. Planförslagets genomförande bedöms inte motverka att god ekologisk status kan uppnås eller bidra till förändring av den kemiska statusen. Spillvatten (MKN) Den nya bebyggelsen inom planområdet kommer att anslutas till kommunens reningsverk vilket innebär att påverkan på grund- eller ytvatten av spillvatten lokalt blir obefintlig. Vid utbyggnad av allmänt ledningsnät i planområdet ökar förutsättningarna för att angränsande fastigheter ska kunna anslutas till allmänna ledningar. Renvatten (MKN) Den nya bebyggelsen inom planområdet kommer att anslutas till allmänna ledningar för dricksvatten. I den till detaljplanen hörande VA-utredningen redovisas att kapacitet för uttagsökningen finns. Sammanfattningsvis bedöms konsekvenserna av planen ej medföra att möjligheterna att uppnå gällande miljökvalitetsnormer försvåras. Förutsättningarna för att angränsande fastigheter ska kunna anslutas till allmänna ledningar förbättras. Miljökvalitetsnormer för omgivningsbuller Normen avser att skydda människors hälsa från skadliga effekter från störande omgivningsbuller från vägar, järnvägar, flygplatser och industriell verksamhet. På Skaftö är det främst vägtrafiken som kan generera störningar. Den trafikökning som planförslaget medför (se under rubrik Gator och Trafik längre fram i planbeskrivningen) bedöms vara relativt begränsad och miljökvalitetsnormen bedöms därför inte komma att överskridas. Områdesskydd, 7 kap MB Naturreservat och Natura 2000 För att skydda de marina värdena är Gullmarsfjorden avsatt som naturreservat. Gullmarsfjordens vattenområde är ett naturreservat och tillika ett Natura 2000-område och därmed av riksintresse enligt miljöbalken. Naturreservatet omfattar vattenområdena runt Skaftös västra, norra och östra kust. Planområdet ingår inte i reservatet men ligger delvis inom ett avrinningsområde som mynnar i havet. Ett genomförande av planförslaget bedöms emellertid inte påverka för- 10 D E T A L J P L A N F Ö R S Ö D R A S T O C K E V I K, G R Ö N S K U L T 1 : 1 1 M F L

11 hållandena inom Natura 2000-området eftersom planförslaget redovisar lokalt omhändertagande av dagvatten, se under rubrik Teknisk försörjning. Planområdet Skaftö omges av naturreservat och Natura 2000 område (grönmarkerade områden). Karta: Länsstyrelsen Strandskydd Beslut om gränsbestämning av strandskydd i Lysekils kommun fattades i juni När förändringar av strandskyddsbestämmelserna i miljöbalken gjordes 2009 bedömde länsstyrelsen i Västra Götalands län att det gränsbestämda strandskyddet skulle behållas. Det aktuella planområdet gränsar till strandskyddat område. Under 2014 gör Länsstyrelsen en översyn av strandskyddet. Enligt remisshandlingen föreslås strandskyddsgränsen i anslutning till planområdet behållas oförändrad. Lokala miljömål Miljönämnden i Lysekil har utarbetat förslag till lokala miljömål utifrån de nationella och regionala miljömålen samt den lokala miljösituationen. De lokala miljömålen som redovisas i ÖP 06 ska integreras i samhällsplaneringen och balanseras mot sociala och samhällsekonomiska intressen. All samhällsplanering och allt byggande ska syfta till en sund, energisnål, trivsam och vacker miljö med kretsloppstänkande. Av de lokala miljömålen har aktuell detaljplan koppling till målet God bebyggd miljö. Nedan redovisas aktuella delar av det lokala miljömålet med kommentarer om hur planförslaget förhåller sig till målbeskrivningen. God bebyggd miljö Den fysiska planeringen och samhällsbyggandet skall ske på sådant sätt att de lokala D E T A L J P L A N F Ö R S Ö D R A S T O C K E V I K, G R Ö N S K U L T 1 : 1 1 M F L 11

12 miljömålen avseende energianvändning, användning av icke fossila bränslen och transportpåverkan nås. Planförslaget innebär att en friskvårdsanläggning etableras i anslutning till Stockeviks samhälle, befintlig golfbana och bad- och rekreationsområden nya bostäder med helårsstandard föreslås i anslutning till befintlig bebyggelse och väg. All bebyggelse ska uppföras energieffektivt och följa de mål som anges i Lysekils kommuns energiplan. Planförslaget innebär också upprustning och utbyggnad av gång- och cykelväg längs med Långedalsvägen samt anläggning av gång- och cykelvägar inom planområdet. Kommuninvånarna skall inte utsättas för bullerstörningar över de riktvärden som riksdagen fastställt. Boende på Skaftö bedöms generellt ej vara eller bli påverkade av bullerstörningar. Den trafikökning som planförslaget medför (se vidare under rubrik Gator och Trafik) blir relativt begränsad och miljökvalitetsnormen bedöms därför inte riskeras att överskridas. Radonhalten i samtliga skolor och förskolor år 2010 är lägre än 200 Bq/m3 luft och att radonhalten i alla bostäder år 2020 är lägre än 200 Bq/m3. Området består av gnejs ur Stora Le-Marstrandsformationen, en grupp bergarter med generellt sett låg uranhalt. Sannolikheten för inträngningar ifrån denna bergart med lokalt högre uranhalt som följd är stor varför byggnadsåtgärder vid genomförandet bedöms bli aktuella. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktliga planer Lysekils kommuns översiktsplan, ÖP 06 är antagen samt aktualitetsförklarad Utdrag ur Öp Aktuellt planområde redovisas med röd heldragen linje. 12 D E T A L J P L A N F Ö R S Ö D R A S T O C K E V I K, G R Ö N S K U L T 1 : 1 1 M F L

13 I ÖP 06 är stora delar av aktuellt planområde redovisat för tätortsutbyggnad, i huvudsak för bostäder, se orangemarkerat område i kartan ovan. Den östra delen av plan området berör även ett område som i ÖP 06 anges som oförändrad mark- och vattenanvändningsområde område (öppen mark/vegetation). I det ofärgade området föreslås i planförslaget friliggande enbostadshus och parhus med helårsstandard. Den mindre grupp av bostäder som föreslås i detta planförslag ligger alltså inte inom vad ÖP 06 förslår som tätortsutbyggnadsområde. Ett tidigare förslag till detaljplan innebar en mycket större grupp av bostäder som låg inom det område som ÖP 06 föreslår för tätortsutbyggnad. Anledningen till att lokaliseringen av bostäderna flyttades beror på synpunkter som inkom efter att det tidigare förslaget presenterades, samt att den politiska viljan gällande det tidigare föreslagna tätortsutbyggnadsområdet i ÖP 06 förändrats. De föreslagna bostäderna ligger enligt nuvarande förslag i anslutning till befintlig bebyggelse samt med relativt goda kommunikationer. Bostäderna kommer inte att få havsutsikt vilket kan bidra till att bostadspriserna hålls nere. Detta möjliggör för helårsboende, exempelvis småbarnsfamiljer och anställda på rekreationsanläggningen, att kunna bosätta sig där. Vision 2015 i ÖP06 anger scenarier för kommunens utveckling och strategier för olika utvecklingsområden. En strategi som presenteras under utvecklingsområdet Boendemiljö och livsmiljö är att skapa ett brett utbud av attraktiva bostäder för åretruntboende i vacker och hälsosam miljö med närhet till bad, båtplats och strövområden. Det mindre bostadsområdet som presenteras i detta förslag kommer att ha alla dessa kvaliteter. ÖP 06 lyfter även fram den stora betydelsen av turismen. Inte minst som en viktig inkomstkälla. Ett problem i kommunen idag är att turismen är starkt säsongsbunden. Turistnäringar som sträcker sig över hela året är extra attraktiva och betydelsefulla för kommunen. Förslagen friskvårdsanläggning, med tillhörande restaurang, hotell och konferenslokaler, innebär en sådan näring som kan stärka turistunderlaget året runt och ge följdeffekter i nya näringar. Friskvårdsanläggningen kan dessutom bidra till att sätta Lysekil och framförallt Skaftö tydligare på kartan, både nationellt och internationellt. I ÖP 06 sägs vidare att viktiga förutsättningar för möjligheten att besöka Lysekil är goda kommunikationer och tillgång till övernattningsmöjligheter. Friskvårdsanläggningen skulle stärka båda dessa aspekter. Ett genomförande medför att gång- och cykelvägar anläggs samt att ett hotell uppförs. ÖP 06 nämner även att det är en brist på turistanläggningar i kommunen. I ÖP 06 tas även ställning för att miljön ska bevaras för rekreation inom naturområden och hållas lättillgänglig genom stigar och andra anordningar. Det står att beroende på områdenas karaktär kan också anläggningar för fritid och rekreation få anordnas i dessa områden. I ÖP 06 påpekas vidare att tillgången till grön- och strövområden i tätorternas närhet är av stor betydelse. Området som idag används som strövområde i närheten av planområdet kommer inte att försvinna även om det bitvis ändrar karaktär bland annat eftersom trafik angör friskvårdsanläggningen. Området kan när detaljplanen genomförs bli mer tillgängligt. Dels genom att en skötselplan upprättas som ska syfta till att naturen ska hållas öppen, och dels genom att friskvårdsanläggningen i sig lockar fler besökare att upptäcka och röra sig inom området. Därigenom kan betydelsen av området som närrekreationsområde öka. D E T A L J P L A N F Ö R S Ö D R A S T O C K E V I K, G R Ö N S K U L T 1 : 1 1 M F L 13

14 Merparten av planområdet är i ÖP 06 utpekat som R1 (utbyggnadsområde) respektive R18 (område på inre Skaftölandet). En mindre del av planområdet, betecknat på plankartan som naturmark, har pekats ut som särskilt värdefullt för rekreation, ett så kallat R 13-område. Det anges i ÖP 06 som område som är relativt orörda natur områden som är frekvent utnyttjade med motionsspår och strövstigar. Det aktuella området väster om gång- och cykelvägen är dock inte särskilt frekvent utnyttjat. Det finns dock en utsiktspunkt med en äldre sittbänk som ligger utanför planområdet och inte kommer att påverkas av denna detaljplan. Området är i övrigt kraftigt kuperat och innehåller knappt några strövstigar. Anledningen till att det i ÖP 06 pekats ut som R 13 område sammanfaller troligtvis främst med att det utpekats som riksintresseområde för friluftslivet av naturvårdsverket. Utdrag ur ÖP 06. Planområdet, i bildens mitt, är markerat med röd linje. Slutsatsen är att planförslaget i huvudsak följer fastslagna riktlinjer i ÖP 06. De ställningstaganden kommunen gjort gällande miljöbalken 4 kap 4 (särskilda hushållningsbestämmelser för högexploaterad kust) hindrar inte detaljplanens genomförande. Detta bland annat eftersom lagen anger att bestämmelserna i 2-8 inte ska utgöra hinder för utvecklingen av befintliga tätorter eller det lokala näringslivet samt för att friskvårdsanläggningens lokalisering och utformning anpassats till landskapet. Planförslaget ligger även i linje med kommunens vision och allmänna intresse att skapa besöksnäringar som är attraktiva året runt samt bostäder för åretruntboende i en varierad bostadsbebyggelse. 14 D E T A L J P L A N F Ö R S Ö D R A S T O C K E V I K, G R Ö N S K U L T 1 : 1 1 M F L

15 Utdrag ur 2010 års programhandling. Aktuellt planområde redovisas med röd heldragen linje. Det nuvarande förslagets förhållande till programhandlingen En programhandling, , har föregått den nu aktuella samrådshandlingen. Programhandlingen var på samråd mellan 8 april till 9 maj Under denna tid inkom yttranden som har bidragit till att utveckla detaljplaneförslaget till vad det är idag. Under arbetet med föreliggande samrådshandling har fördelar och nackdelar av olika lokaliseringar vägts mot varandra. Friskvårdsanläggningen har flyttats österut för att ej beröra riksintresse för friluftsliv. Vidare är tillfartsvägen från öster vald och bearbetad. Ytterligare noterbara förändringar är att bebyggelseområdet i väster reducerats i omfattning samt att bostadsbebyggelse utmed tillfartsvägen tillkommit. Detaljplaner Planområdet omfattas inte av några tidigare detaljplaner. Naturvårdsplan En naturvårdsplan för Lysekils kommun antogs av kommunfullmäktige Naturvårdsplanen innehåller bland annat fakta om natur och naturvård i kommunen, riktlinjer för hur naturvärdena ska beaktas vid fysisk planering och exploatering samt mål och åtgärdsprogram för kommunens naturvårdsarbete. Planområdet berörs ej av utpekade områden redovisade i Naturvårdsplanen. Boendestrategi Boendestrategin för Lysekils kommun, antagen av KF , lyfter fram kommunens bostadspolitiska ambitioner och är en del i kommunens arbete för att nå visionen om en ökad andel helårsboende. Syftet med strategin är att dra upp riktlinjer för att kunna styra planeringen av bostäder i önskvärd riktning, att skapa attraktiva och ändamålsenliga boenden för såväl nuvarande som blivande kommuninvånare. Ett ändamålsenligt bostadsbyggande blir viktigt för att kunna främja såväl tillväxten som välfärden för kommunen och dess invånare. I boendestrategin presenteras sex övergripande strategiska mål för att nå visionen invånare i kommunen. Bland de sex målen berör planförslaget målet Skapa fler D E T A L J P L A N F Ö R S Ö D R A S T O C K E V I K, G R Ö N S K U L T 1 : 1 1 M F L 15

16 arbetstillfällen för boende i kommunen samt Utveckla ett attraktivt, hållbart och varierat bostadsbestånd för helårsboende. Planförslaget bedöms verka för båda dessa mål. Kommunala program mm Riktlinjer för dagvattenhantering i Lysekil, antagen av KF , ska tillämpas. Parkeringsnorm för Lysekils kommun, antagen i april 2010, ska tillämpas. Relevanta mål enligt Energiplan för Lysekils kommun 2008 ska efterföljas. En ny Energipolicy håller i dagsläget på att tas fram. BEHOVSBEDÖMNING AV MKB Miljöbedömning Under framtagandet av aktuellt planförslag har en behovsbedömning gjorts för att bedöma om detaljplanens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Behovsbedömningen presenteras i ett separat dokument vilket bifogas planhandlingarna. Konsekvenserna av planens genomförande beskrivs också sammanfattat i denna planbeskrivning Sammanfattning av behovsbedömning Bilaga 4 till förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar anger vilka karaktäristiska egenskaper i planen som ska bedömas samt vad som ska beaktas med hänsyn till typen av påverkan och vilket område som kan komma att påverkas. Vid behovsbedömningen har kriterierna i denna bilaga särskilt beaktats. Förändringen av markanvändningen berör ett område i anslutning till Stockeviks samhälle. Platsen där friskvårdsanläggningen föreslås är obebyggd och gränsar till riksintresse för friluftsliv och strandskydd men berör inte dessa intressen direkt. Området ligger även utanför Natura 2000-området (Gullmarsfjorden) men del av dess dagvatten mynnar slutligen, efter fördröjning och rening, i Gullmarsfjorden. Detta ställer stora krav på dagvattenhanteringen. Förslaget bedöms inte medföra någon skada på riksintressen eller åsidosättande av miljökvalitetsnormer och inte heller motverkas nationella miljömål. Planförslaget överensstämmer huvudsakligen med intentionerna i kommunens översiktsplan. Planförslaget ligger vidare i linje med kommunens ambition och de allmänna intressena att skapa underlag för nya näringar knutna till rekreation och turism. Sammanfattningsvis så ser kommunen att detaljplanen har goda förutsättningar att stärka riksintresset enligt 3 kap 6 som planområdet ansluter till. För mer information kring 3 kap och 4 kap Miljöbalken se vidare under tidigare rubrik i planbeskrivningen Avvägning enligt miljöbalken. Kommunens ställningstagande Kommunen anser att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska utföras med anledning av att Länsstyrelsen i yttrande ( ) under programskedet meddelade att de befarar att planförslaget kan medföra en betydande miljöpåverkan på närliggande riksintressen för friluftsliv enligt 3 kap 1 och 6 och natur- och kulturmiljön enligt 4 kap 1 och D E T A L J P L A N F Ö R S Ö D R A S T O C K E V I K, G R Ö N S K U L T 1 : 1 1 M F L

17 Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB), daterad tillhör planförslaget. Beskrivningens slutsatser bidrar till att utforma ett väl bearbetat planförslag för att en hållbar utveckling ska främjas. Arbetet med att till viss del anpassa planförslaget i enlighet med MKB:s slutsatser kommer att pågå under hela planprocessen. Dokumentet är ett arbetsmaterial som utgör en del av beslutsunderlaget i planprocessen och kommer att behandlas samtidigt med planförslaget under samråd och granskning. Miljökonsekvensbeskrivningen redovisar nuläget, planförslagets konsekvenser samt ett nollalternativ som är en beskrivning av miljöförhållanden och miljöns sannolika utveckling om detaljplanen inte genomförs. I MKB:n redovisas även förslag till åtgärder. Den kommer utgöra ett underlagsmaterial för den fortsatta planprocessen. Längre fram i denna handling, under rubriken Planförslagets förhållning till miljökonsekvensbeskrivning på sida 47 redovisas planförslagets förhållande till miljöbedömningens slutsatser. FÖRUTSÄTTNINGAR, FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER NATUR Mark och vegetation En översiktlig biotopkartering och naturvärdesbedömning som underlag för detaljplan har genomförts av Naturcentrum under hösten Inventeringen kompletterades under våren 2009 med noggrannare studier av vattensamlingar och fågelliv. Landskapet är typiskt för kustnära bohusnatur, starkt kuperat med flera större och mindre sprickdalar och en mosaik av öppna till halvöppna hällmarker, löv och barrskog samt små partier med kulturlandskap. Stora delar av området har tidigare betats och varit betydligt mer öppet än vad det är idag. Nu hävdas endast små fläckar i områdets sydöstra del. De öppna till halvöppna hällmarkerna utgör drygt hälften av utredningsområdets areal. Utöver skog och hällmarker förekommer ungefär fem hektar öppet odlingslandskap i utredningsområdets sydöstra del. På hällmarkerna i norra delen har igenväxningen av tall och lövträd gått längre än på de sydligare hällmarkerna. De öppna, solexponerade hällarna vid Åseberget (objekt 3, utanför planområdet, se karta på sid 20) är den mest värdefulla naturtypen inom det inventerade området. D E T A L J P L A N F Ö R S Ö D R A S T O C K E V I K, G R Ö N S K U L T 1 : 1 1 M F L 17

18 Utpekad häll med naturvärde belägen i odlingslandskapet Planområdets västra del består av kuperad terräng med till huvuddelen berg i dagen. I sprickdalarna och i de större sänkorna växer huvudsakligen lövskog men fläckvis även barrskog. Skogsbestånden är relativt unga och har generellt inga eller endast låga naturvärden. I östra delen är planområdet del av ett öppet jordbrukslandskap med inslag av mindre höjdpartier. Tvärs igenom planområdet löper i nordsydlig riktning en skogsbeväxt dalgång. Kärlväxtfloran i utredningsområdet är enligt naturutredningen övervägande trivial, med ljung som dominerar på hällmarkerna, risväxter i barrskogsbestånden och trivial örtvegetation i lövskogbestånden. Enskilda lokala förekomster av naturvårdsintressanta arter har noterats i utredningsområdet, däribland två sällsynta lavarter. Topografi Inom planområdet är bergets högsta topp på nivån ca 45 m över nollnivån. Åsebergets dominerande topp, utanför planområdet där vattentornet ligger, har nivån +60 m. Terrängen avtar mot öster där områdets lågpunkt sammanfaller med Långedalsvägen med höjden +25 m över havet. Fauna I utredningsområdet har ett stort antal fågelarter observerats. Det stora flertalet bedöms troligen endast vara tillfälliga besökare under vår- och höstflyttningen. Utifrån de naturtyper som förekommer kan man anta att häckfågelfaunan är relativt ordinär och typisk för kustnära områden i Bohuslän. 18 D E T A L J P L A N F Ö R S Ö D R A S T O C K E V I K, G R Ö N S K U L T 1 : 1 1 M F L

19 Groddjur kompletterande inventering Inga groddjur observerades i samband med den kompletterande inventeringen i slutet av april Resultatet visar därmed att de små vattensamlingarna som förekommer sannolikt inte hyser några större populationer av varken grodor, paddor eller större salamandrar. Det går dock inte att utesluta att enstaka individer eller små populationer kan förekomma regelbundet eller i perioder i eller i anslutning till vattensamlingarna. I Naturvärdesbedömningen konstateras att vattensamlingarna framförallt har ett landskapsekologiskt värde genom att de bidrar till att skapa en variation av livsmiljöer i området. De enskilda vattensamlingarnas värde för flora och fauna är dock begränsat. Naturcentrum AB har vidare 2011, på uppdrag av Lysekils kommun, genomfört en översiktlig inventering av större vattensalamander och stinkpadda i delar av Lysekils kommun. Totalt har 187 dammar besökts. Inom eller i anslutning till planområdet finns inga dokumenterade fynd av större vattensalamander och stinkpadda. Naturvärdesbedömning Naturcentrum har utfört en naturvärdesbedömning av planområdet. Den genomförda bedömningen utgår från tre olika klasser av naturvärden, s.k. unika naturvärden, höga naturvärden samt naturvärden. Resterande naturtyper har bedömts sakna särskilda naturvärden. Totalt noterades sex naturvärdesobjekt inom utredningsområdet. Dessa objekt innehöll inga unika värden, två med höga naturvärden samt fyra med naturvärden. Området som naturvärdesbedömningen omfattade är större än planområdet. Av objekten 1-7, som redovisas på bilden ovan, förekommer endast tre inom planområdet (nr 5, 6 och 7). Nummer 5 omfattar ett litet hällmarksområde omgivet av odlingslandskap. Hällarna är mestadels kala. I sprickor och utmed kanterna finns en tät mossvegetation, med bland annat en sällsynt lav, kopparbryum. Nr 6 är en av flera mindre vattensamlingar och innehar naturvärde. Nr 7 är en på senare år gallrad blandskog i områdets centrala del och är oklassat, d.v.s. utan naturvärde men ändå värd att beakta. D E T A L J P L A N F Ö R S Ö D R A S T O C K E V I K, G R Ö N S K U L T 1 : 1 1 M F L 19

20 Utdrag ur naturvärdesbedömning. Utredningsområdet = blå linje. Planområdet = röd linje. 1. Lövskog söder om Stockevik Klass 3 naturvärde (utanför planområdet) 2. Dalgång med tät lövskog Klass 3 naturvärde (utanför planområdet) 3. Hällmarker vid Åseberget Klass 2 höga naturvärde (utanför planområdet) 4. Vattentornets omgivning Klass 3 naturvärde (utanför planområdet) 5. Häll i odlingslandskap Klass 2 höga naturvärde (innanför planområdet) 6. Små vattensamlingar på hällmark Klass 3 naturvärde (innanför planområdet) 7. Nyligen gallrad blandskog i områdets centrala del. Oklassad-utan naturvärde Planförslaget: Planområdet gränsar i väster och delvis i söder till större sammanhängande områden för rekreation och friluftsliv. Dessa områden har identifierats innehålla höga naturvärden som ger en representativ bild av hur stora delar av Bohusläns hårt vindhärjade kustområden en gång i tiden har sett ut. Den fortlöpande igenväxningen gör idag att denna naturtyp blir allt mer sällsynt. Den kuperade landskapsbilden i det öppna bergslandskapet bevaras genom att den föreslagna byggnationen tar fasta på befintliga gränser och element i landskapet och 2 0 D E T A L J P L A N F Ö R S Ö D R A S T O C K E V I K, G R Ö N S K U L T 1 : 1 1 M F L