Respektive författare. isbn

Transkript

1 Byggnadshyttan på Gotland

2 redaktionskommitté Håkan Lindkvist, Åke G. Sjöberg, Jan Utas, redaktör. Författarna är själva ansvariga för sina artiklars innehåll. omslag Byggnadshyttans Johnny Östergren tjärströk 2005 Guldrupe kyrkas nyrestaurerade spåntak. omslagsfoto Louise Borgö, Länsmuseet på Gotland. produktion Byggnadshyttan på Gotland, Visby grafisk form Helena Duveborg. tryck Snabba Tryck, Visby Respektive författare. isbn

3 INNEHÅLL Förord 5 Håkan Lindkvist Stiftelsen Byggnadshyttan på Gotlands verksamhet Maria Ihrsén Muralmålningarna i Bäl kyrka på Gotland 19 Joakim Hansson 1800-talets och det tidiga 1900-talets restaureringar och ändringar i de gotländska kyrkorna 41 Åke G. Sjöberg Mahomet i Gothem och den turkiske månen i Linde 84 Petter Mårtensson Bilder från en kalkbränning 99 författarna Håkan Lindkvist, byggnadsingenjör, hyttmästare Maria Ihrsén, konservator, Byggnadshyttan Joakim Hansson, fil.dr., kyrkoantikvarie vid Länsstyrelsen på Gotland Åke G. Sjöberg, f.d. lektor, Visby Petter Mårtensson, hantverkare, Byggnadshyttan

4 4

5 FÖRORD Byggnadshyttan Är en stiftelse och dess stiftare är Riksantikvarieämbetet, Samfälligheten Gotlands kyrkor, Gotlands kommun och Föreningen Gotland fornvänner. Hyttans huvuduppgift är att utföra kulturvårdande insatser på det gotländska byggnadsbeståndet och då kanske i första hand underhåll av kyrkorna. Reser man runt på ön och besöker någon eller några av våra vackra kyrkor så ser man ett imponerande resultat av hyttans insatser och kunnande. Samtidigt är det viktigt att påpeka att ekonomiskt fungerar hyttan som vilken annan byggfirma som helst och ska tjäna pengar på sitt arbete. Det överskott som verksamheten genererar ska sedan användas för att utveckla eller återupptäcka gammal byggnadsteknik, tillämpa den i arbetet och sprida kunskap till intresserade. Som ganska nybliven ordförande för stiftelsen måste jag tillstå att jag känner en viss stolthet att få vara en del i detta kulturarbete. Byggnadshyttan bildades 1986 och fyllde alltså 20 år förra året. Det firande vi med ett seminarium där den gotländska expertisen inom byggnadsvård delade med sig av sina kunskaper. Dagen avslutades sedan med en middag för inbjudna gäster på Muramaris utanför Visby. Vid en återblick på de gångna 20 åren i samband med jubileet kan man med fog säga att hyttan har fyllt sin funktion. Stora vård- och renoveringsbehov på kulturhistoriskt värdefulla byggnader förelåg och särskilt gällde det öns 92 medeltida kyrkor. Idag har kyrkorna en standard och ett underhåll som väcker stolthet och beundran. Alla problem är dock inte lösta. En av de större utmaningarna framöver ligger i att komma tillrätta med de uppvärmnings- och klimatproblem som många kyrkor och andra kulturbyggnader är behäftade med och som yttrar sig i ökande fukt- och mögelskador. Här pågår ett samarbete med Högskolan. För hyttans överlevnad är det också viktigt att hitta nya nischer eller marknader. Med den högre standard som öns kyrkor nu har så räcker förmodligen inte Samfällighetens uppdrag till för hyttan utan beställningar från annat håll måste komplettera verksamheten. Det kan vara renovering av profana byggnader, nybyggen med gammal byggnadsteknik eller t.o.m. uppdrag utanför Gotland. 5

6 förord Hur hyttan tagit sig an dessa utmaningar får vi väl återkomma till i nästa skrift. En alldeles särdeles relation har Byggnadshyttan till Samfälligheten Gotlands kyrkor, som under de gångna 20 åren har varit hyttans främsta uppdragsgivare. Planeringen på lång och kort sikt har samordnats ibland varje vecka vissa veckor varje dag. Den väsentligaste personen i detta sammanhang har i alla år varit styrelseledamoten i vår stiftelse tillika ordföranden i Samfällig hetens kyrkoråd (numera kyrkonämnd), Bo-Gustaf Sorby. Bo-Gustaf Sorby avgick från båda dessa sina uppdrag med utgången av 2005 då han blev hyllad på mångfaldiga sätt. Här är platsen att ännu en gång understryka Byggnadshyttans tacksamhet för hans insatser. Denna skrift som du nu håller i din hand är den tredje i en serie årsskrifter. Den första täckte , den andra och nu denna skrift, Byggnadshyttans årsskrift Personligen tycker jag att vi har åstadkommit en mycket intressant och läsvärd skrift. Håkan Lindkvist, vår hyttmästare, redogör först för hyttans verksamhet de två senaste åren. Det man slås av när man läser den redogörelsen är hur mycket hyttan verkligen uträttar under en begränsad tid. En viktig del av hyttans verksamhet är konserveringsarbetet. Det kräver stor skicklighet och tålamod. Maria Ihrsén ger oss en inblick i det arbetet. Bokens tyngsta och längsta bidrag svarar antikvarien och fil. dr. Joakim Hansson för när han redogör för restaureringsverksamheten i de gotländska kyrkorna under 1800-talet. Åke G. Sjöberg har sedan en uppsats om Mohammed i Gothem kyrka. Hans text berör frågor som är ytterst aktuella i vår tid. Vi är också glada att i detta nummer kunna presentera ett bildreportage om hyttans kalktillverkning. Jag vågar säga att detta är unikt. Det är inte så många som vet hur kalktillverkning går till och än färre har sett det. Skriftkommittén har utgjorts av Åke G. Sjöberg, Håkan Lindkvist och Jan Utas (som också har varit redaktör). Jag hoppas att du ska finna skriften lika intressant att läsa som vi har funnit den rolig att göra. Mycket nöje! Anders Granat Ordförande 6

7 Håkan Lindkvist Stiftelsen Byggnadshyttan på Gotlands Verksamhet byggnadshyttans bakgrund och organisation En byggnadshytta är enligt Nationalencyklopedien»en arbetsorganisation kring ett större bygge, framför allt under medeltiden, renässansen och barocken. Förutom byggmästare/arkitekt och stenhuggare ingick i byggnadshyttan olika hantverkare, såsom murare, kalkrörare, timmermän och smeder. Också stenbrottens grovhuggare och byggplatsens hantlangare tillhörde vanligen organisationen. Den reglerades av stadgar och hade en egen, intern rättsskipning. Byggnadshyttan hade högre status och friare rättsställning än de till städerna bundna yrkesskråna. Ordet kan också beteckna en verkstadslokal i vilken medlemmarna i organisationen utförde en del av sina arbeten«. Byggnadshyttan på Gotland Byggnadshyttan på Gotland bildades 1986 som en stiftelse med syfte att var - aktigt säkerställa den hantverkskunskap som fordras för restaurering av äldre bebyggelse. Stiftarna är Riksantikvarieämbetet, Samfälligheten Gotlands kyrkor, Gotlands kommun och Föreningen Gotlands fornvänner (huvudman för Länsmuseet på Gotland). Två representanter från respektive av de båda förstnämnda organisationerna och en för vardera av de sistnämnda bildar tillsammans med en opartisk ordförande hyttans styrelse. Ordförandeposten innehas sedan den 1 januari 2005 av länsrådet Anders Granat. Bakgrunden till hyttans tillkomst är det omfattande vårdbehovet hos den stora mängden kulturhistoriskt värdefulla byggnader på ön med de 92 medeltidskyrkorna och ringmuren och ruinerna i Visby som främsta representanter. Förutom att medverka vid underhållet av dessa skall man enligt stadgarna utbilda hantverkare och utveckla hantverksmetoder, tillverka byggnadsmaterial samt sammanställa och sprida vunna kunskaper och erfarenheter. 7

8 verksamhet Byggnadshyttans Kalk AB Stiftelsen äger 90 procent av dotterbolaget Byggnadshyttans Kalk AB. Bolagets verksamhet, som startade 1991, innebär tillverkning och försäljning av kalk och kalkprodukter och andra material för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Kalkbolaget har ingen personal anställd, tjänster för administration och produktion köps av stiftelsen. Personal Byggnadshyttans chef med titeln hyttmästare är sedan 1997 Håkan Lindkvist. Han är byggnadsingenjör och har tidigare varit verksam i olika funktioner hos entreprenadföretag i Skåne, bland annat som arbetschef hos JM AB (John Mattson Byggnads AB) och som vd för mur- och putsspecialistföretaget Pukab i Malmö. I övrigt bestod Byggnadshyttans personal vid utgången av år 2006 av en kamrer/kanslist, två arbetsledare, två konservatorer och 15 bygghantverkare. Byggnader och anläggningar Byggnadshyttans kontor ligger i Gamla Residenset, ett knuttimrat hus från 1640-talet beläget mycket centralt invid Donners plats i Visby innerstad. Inom endast ett par hundra meters radie finns några av verksamhetens närmaste samarbetspartners inom länsstyrelse, länsmuseum, och högskola. Huset, som är byggnadsminnesförklarat, ägs av huvudmannen för Länsmuseet på Gotland. Kalkbolaget är sedan 1996 ägare till fastigheten S:ta Maria 37 i Visby, belägen alldeles intill Domkyrkan. Den köptes nämnda år in från Föreningen Gotlands fornvänner. På tomten finns två sammanbyggda medeltida stenhus,»johan Målares hus«, byggnadsminnesförklarade sedan Husen har totalrenoverats av hyttan och inrymmer i dag en lägenhet, studentrum och lokaler samt en vinkällare. Byggnadshyttans förråd, verkstäder och personalbyggnader m.m. ligger på av Gotlands kommun förhyrd mark vid Djupkvior i södra utkanten av Visby. Anläggningen är mer eller mindre under ständig utveckling. För närvarande inryms där verkstäder för specialsnickeri, för specialglasmästeri samt för materiel och utrustning; arbetsledningskontor med personalutrymmen och arkiv; konservatorsateljé, kall- och varmförråd för byggnadsmaterial och maskiner, samt kalkgravar för lagring av våtsläckt kalk, m.m. 8

9 verksamhet I anslutning till Djupkviorförrådet ligger»katedralen«, en kyrkobyggnad i miniformat. Den uppfördes som övningsobjekt av elever från byggnadsvårdsutbildningen vid Högskolan på Gotland och instruktörer från Byggnadshyttan och nyttjas numera bland annat för provning och utveckling av klimat styrutrustning för kyrkobyggnader. I Hejnum, drygt två mil nordost om Visby, ligger på arrenderad mark den vedeldade kalkugn som används vid framställningen av Byggnadshyttans våtsläckta kalk. Kalkbrottet, varifrån kalkstenen till bränningen hämtas, ligger i omedelbar anslutning till kalkugnen. Kalkstenen bryts enligt avtal med ägarna till fastigheten Hejnum Rings 3:1. På platsen finns också en fungerande tjärdal (gotl. sojde). Kalktillverkningen För Kalkbolagets räkning tillverkades under ca 41 ton våtsläckt kalk och ca 25 ton avyttrades. Därav köptes ca 16 ton tillbaka av Byggnadshyttan för att användas i byggverksamheten. Ekonomi Omsättningen år 2005 var för Stiftelsen Byggnadshyttan ca 15,8 milj. kr, för Byggnadshyttans Kalk AB ca 0,6 milj. kr. Den procentuella fördelningen av arbetsvolymen mellan kyrkorestaureringar och övriga entreprenader var 60/40. Motsvarande siffror för 2006 var 16,6 resp. 0,7 milj. kr i omsättning, samt 52/48 procent i arbetsvolym mellan kyrkorestaureringar och övriga arbeten. 9

10 verksamhet UTFÖRDA RESTAURERINGSPROJEKT Kyrkorestaureringar De kyrkorestaureringar som Byggnadshyttan utför på uppdrag av Samfälligheten Gotlands kyrkor görs vanligen på löpande räkning. Hyttan har sedan sin tillkomst vid sidan av ett större antal utvändiga arbeten svarat för samtliga invändiga restaureringar, medan samfälligheten av de utvändiga projekten varje år lämnar ut något eller några för anbudsräkning på den öppna marknaden. I dessa fall fungerar hyttmästaren som byggledare. Under utförde hyttan sex större restaureringsarbeten på kyrkorna. För projekteringen av byggnadsarbetena svarade arkitekt Jan Utas, Visby. Guldrupe kyrka fick sålunda nya spåntak och huggstensfasaderna omfogades. På Vänge kyrka reparerades tornets stomme varefter den kläddes med ny panel. Även tegeltaken och fasadputsen reparerades. Vid båda dessa kyrkor har putsblandningar och appliceringsteknik utarbetats tillsammans med doktoranden Kristin Balksten (se avsnittet Utbildning och kunskapsspridning m.m. nedan!). I Grötlingbo kyrka kom en invändig restaurering till stånd, vilken beroende på den kraftiga fuktvandringen i sandstensmurverken och på att olika brukstyper använts vid tidigare restaureringar visade sig bli relativt komplicerad vad avser rengöring, målning och konservering av kalkmåleri på väggar och valv. Vid restaureringen byttes även trägolvet i kyrkans långhus ut p.g.a. fukt- och mögelproblem, och värme- och elsystemen kompletterades. När Linde kyrka restaurerades utfördes de in- och utvändiga arbetena samtidigt, vilket normalt inte varit fallet vid tidigare restaureringsprojekt på kyrkorna, då man istället tidsmässigt skilt på dessa. Samordningen visade sig vara lyckad genom möjligheten att utnyttja både personella och andra resurserna på ett effektivare sätt, och på det viset spara såväl tid som pengar. Fortsättning lär följa i framtiden. Även Hablingbo kyrka har restaurerats invändigt. Projektets omfattning ut ökades väsentligt under restaureringens gång, bland annat lades ett nytt kalkstensgolv i diagonalmönster på gångytorna i långhuset, och altaravsatsen belades med äldre gravhällar, vilka tidigare förvarats på kyrkogården. I övrigt gjordes väggar och valv rena, kalkmålningarna konserverades och under läktaren avdelades ett par mindre förrådsutrymmen med hjälp av gallerväggar av trä. 10

11 verksamhet Guldrupe kyrka. Tore Nilsson, Freddy Larsson och Bo Lindbom spikar nya sågade träspån på långhustaket. Foto Louise Borgö. Vänge kyrka under restaurering vintern Foto Jan Utas. 11

12 verksamhet Gothem kyrka. Triumfbågen efter rengöring och konservering av kalkmålningarna. Foto Cecilia Boman. Jomfruland fyr på Krageø i Norge fasadrestaurerades av Byggnadshyttan våren Foto Øyvind Lauvnes. 12

13 verksamhet Ett av de större invändiga arbeten som utförts under de senaste åren är den invändiga restaureringen av Gothem kyrka. Kyrkan har en mycket rik kalkmålningsskrud från olika tider, bland annat den Kristofferbild från 1600-talet med målningar av Mohammed och påven som beskrivs på annan plats i denna skrift. Konserveringen av kalkmålningarna blev tidsödande genom att man fick putsa i och retuschera ett stort antal huggmärken som gjorts i väggarna när de putsades över på 1800-talet. I övrigt revs orgelpodiet från 1960-talet och orgeln flyttades till långhusets sydvästra hörn, ett nytt kalkstensgolv lades in i tornrummet och det ålderstigna elvärmesystemet byttes ut. Även i Gothem uppfördes en skärmvägg av trä för att tillskapa ett avskilt förvaringsutrymme i tornrummet för extrastolar, städmateriel, etc. Ett antal lösa, bemålade bänkluckor från och 1700-talen som förvarats i kyrkan inkomponerades i den nya skärmväggen. Några större putsreparationer har även utförts. Sommaren 2006 putsades delar av kyrktornen i Norrlanda och Othem om efter arbetsbeskrivningar av doktoranden Kristin Balksten, hon deltog även tidvis i de praktiska arbetena på plats med arbetslagen. I övrigt har som vanligt en mängd större och mindre underhållsarbeten utförts på en rad av öns kyrkor, bland annat tjärstrykning av tornhuvar och faltak, och under 2005 gjordes även ett par arbeten på kyrkor på fastlandet. Landsorts kapell i den sörmländska skärgården målades om utvändigt och spåntaket på Botkyrka kyrka reparerades och tjärströks. Restaureringsarbeten på profana byggnader m.m. Bland de projekt Byggnadshyttan genomfört hör restaureringen och rekonstruktionen av kastalen i Gammelgarn till de mer ovanliga. Det finns endast ett halvdussin kastaler (försvarstorn) bevarade i mer eller mindre ruinerat skick på den gotländska landsbygden. På Gammelgarns kastal, som hör till de bäst bevarade, var endast de övre delarna av murarna raserade och bjälklagen saknades. Murkrönen rekonstruerades och nya takstolar restes, täckta med ett nytt faltak. Vidare lades nya bjälklag in, förbundna med enkla trätrappor. Allt i princip enligt det förslag till restaurering som upprättats av ordföranden i Gammelgarns Hembygdsförening, Björn Håkansson. Andra medeltidsruiner på landsbygden som reparerades under perioden var Bara ödekyrka, prästgårdsruinen i Lau och prästgårdsportalerna i Garde och Tingstäde. 13

14 verksamhet Gammelgarns kastal under restaurering. Foto Petter Mårtensson. Kastalen efter avslutad restaurering. Foto Karl-M. Ekengren. 14

15 verksamhet Med arbetsbeskrivningar upprättade av Länsmuseet på Gotland som underlag har sockenmagasin i Akebäck och Sproge samt sockenstuga och stall i Hall restaurerats. En ny inriktning vad gäller Byggnadshyttans profana verksamhet är nyproduktion av»gotländska«småhus. Under 2006 har två arkitektritade byggnader uppförts, en familjevilla och ett fritidshus. Inhemska material som kalksten, kalkbruk och snickerier av gotländsk furu har till stor del använts. Ett annat nytt verksamhetsområde, även vad det gäller projektering, är läggning av gångbeläggningar av kalkstensflis på kyrkogårdar. Ett sådant»försöksprojekt«genomfördes på Lau kyrkogård, där man förhoppningsvis kan samla kunskap inför kommande projekt. Reparationsarbeten samt till- och ombyggnader har i sedvanlig ordning utförts åt ett antal privata fastighetsägare. Nämnas kan kv. Fiskaren 8 i Visby (ny balkong, nytt utsiktstorn och nya fasader), kv. Atterdag 6 i Visby och S. Kustvägen i Klintehamn (takomläggningar), kv. Laboratorn 3 i Visby och Verkegards på Fårö (fasadrestaureringar), samt Kinbergs plats och Birkagatan 3 i Visby (fönsterarbeten). Ett något udda arbete med hänsyn till byggnadens belägenhet var omputsningen av Jomfruland fyr på Krageø på Norges sydostkust, ett projekt som bekostades med bidrag från bland annat den norske riksantikvaren, Kystverket, Telemark Fylke, Krageø kommune och föreningen»jomfrulands Vel«. Konservatorsarbeten är annars det område som ökat mest av Byggnadshyttans verksamheter under de senaste åren. Detta som en följd av de ökade satsningarna från länsstyrelsens sida för att bevara kulturarvet vad gäller kyrkornas lösa inventarier. Hyttans konservatorsavdelning består för närvarande av två tillsvidareanställda och tre projektanställda konservatorer. Bland utförda uppdrag kan nämnas följande: Konservering av fasta och lösa inventarier i Grötlingbo, Hablingbo och Linde kyrkor, epitafium i Vamlingbo kyrka, altaruppsats i Hejdeby kyrka, samt ljuskrona i Tofta kyrka. Konservering av portalerna (5 st) på Lau kyrka. Restaurering av ett antal likvagnar åt de gotländska församlingarna. Konservering av tapeter, kv. Stopet i Visby. 15

16 verksamhet UTBILDNING OCH KUNSKAPSSPRIDNING M.M. Doktorandstipendium Doktorandprojektet Beständig puts på murverk, som presenterades i skrift seriens förra utgåva, framskrider enligt planerna. Projektet bedrivs inom ramen för Företagsforskarskolan NMK (Naturliga material med inriktning på miljö och kulturvård) och finansieras av en intressentgrupp där Byggnadshyttan och Samfälligheten Gotlands kyrkor är huvudfinansiärer. Doktoranden Kristin Balksten är klar med sin licentiatavhandling Kalk Porstrukturens betydelse för beständighet. Forskningsresultaten har med gott resultat använts vad gäller blandningar, appliceringsteknik, m. m. vid fasadarbeten på ett antal gotländska kyrkor under de senaste två åren. Kristin har presenterat sina forskningsresultat i olika relevanta publika sammanhang, och i samband med»stone 2004«-kongressen i Prag, Tjeckien, publicerat artikeln The pore structure in lime plasters as a key to understanding moisture transportation and frost damages. Hon kommer om allt går enligt planerna att avlägga sin doktorsexamen under september månad Klimat i kyrkor Högskolan på Gotland har i samarbete med Byggnadshyttan och Samfälligheten Gotlands kyrkor fortsatt sin forskning kring uppvärmning och inneklimat i kyrkor. Under perioden har följande projekt varit aktuella: Utveckling och utvärdering av ett textilskåp i Linde kyrka med särskild klimatstyrning för att undvika fukt- och mögelproblem. Detta har genomförts i samarbete med textilkonserveringsfirman Lotine. Seminarier och workshop med den danske experten Poul Klentz Larsen kring saltskador i Hemse kyrka. Studie av mögelskador i kyrkor i samverkan med Aimex AB, vilket resulterat i en rapport med riktlinjer för hur mögelproblem skall hanteras och förebyggas. Byggnadshyttans 20-årsjubileum Stiftelsen Byggnadshyttan på Gotland började sin verksamhet 1986 och firade med anledning av detta sitt 20-årsjubileum under Det officiella firandet 16

17 verksamhet skedde den 8 september med ett program bestående av ett seminarium på Högskolan i Visby, lunch på restaurang Fabriken på Furillen, besök vid den pågående invändiga restaureringen av Gothem kyrka, samt middag på Muramaris utanför Visby. Vid seminariet hölls följande föredrag: Byggnadshyttan i ett kort historiskt perspektiv Åke G. Sjöberg. Gotländska kyrkorestaureringar erfarenheter och reflexioner Jan Utas Kalk i teori och praktik Kristin Balksten talets restaureringar av Gotlands kyrkor Joakim Hansson. Klimat i kulturhistoriska byggnader Tor Broström. Studiebesök, seminarier och konferenser I Byggnadshyttans uppdrag ingår att vara en aktiv part i relevanta sammanhang vad gäller vård och underhåll av kulturhistorisk bebyggelse. Detta innefattar bland annat att anordna och delta i workshops, studiebesök, seminarier och konferenser i ämnet. Under deltog sålunda hyttmästaren och övrig personal i bland annat följande arrangemang: Företag inom byggnadsvård och restaurering (fibor) Seminarium/ årsmöte på Kronovalls slott i Skåne resp. i Sundsvall. Nordiskt forum för byggnadskalk Seminarium/årsmöte på Bornholm resp. på Sveaborg utanför Helsingfors. Församlingsförbundets fastighetsrådgivare Studieresa till Holland. Svenska kyrkan Fastighetsdagar i Stockholm resp. Malmö, samt seminarium i Stockholm om skriften Kyrkorummets förnyelse och bevarande. European Association of building Crafts and Design (eacd) General Assembly på Gotland resp. i Laas i Italien. Svenska putsentreprenörföreningen (spef) Årsmöte på Knistad herrgård i Västergötland samt 40-årsjubileum i Borgholm på Öland. Högskolan på Gotland Seminarier i ämnena Heating Historic Churches, Byggnadsfysik svamp, mögel, röta och andra klimatrelaterade skador i kulturhistoriska byggnader, samt Salt, saltskador och inomhusklimat. Byggnadshyttans styrelse Studie-/styrelseresa till Krakow, Polen. 17

18 verksamhet National Museum, Köpenhamn Architectural paint research in building conservation. Byggnadshyttan anordnade under de aktuella åren bland annat: eacd:s General Assembly Visning av kalkbränning för länsstyrelsens seminarium Skog & Historia.»Öppna restaureringar«i samband med Kulturhusens dag, i Grötlingbo resp. i Gothem kyrkor. Studiebesök från Ösmo kyrkliga samfällighet i Södermanland. Kalkbränning för Högskolan på Gotlands byggnadsvårdsutbildning. Representation i branschorganisationer I enlighet med målsättningarna i stiftelsens stadgar är Byggnadshyttan aktiv i ett antal branschorganisationer både nationellt och internationellt, såsom icomos, spef, skif och de nämnda fibor, eacd och Nordiskt forum för byggnadskalk. På det lokala planet är hyttan engagerad i det lokala nätverket för byggnadsvård och Byggkretsloppsrådet. Sponsring Förutom finansiering av doktoranden Kristin Balksten har ekonomiska bidrag lämnats till Gotland Chamber Music Festival (Kulturföreningen Petrus de Dacia) och Jungfruspelen (Stenkyrka hembygdsförening). Publikationer Detta är det tredje utgåvan i Byggnadshyttans skriftserie. Målsättningen att komma ut med en ny skrift vartannat år kvarstår. I övrigt har Byggnadshyttan blivit uppmärksammad bland annat i spef:s 40- årsjubileumsskrift, i den lokala publikationen inför Designåret 2006, samt i en rad artiklar i lokalpressen. Hyttmästarens uppdrag Förutom styrelseuppdrag i branschorganisationerna är hyttmästaren församlingsrådgivare i Visby stift. Uppdraget innebär att vara stiftets församlingar behjälpliga i frågor som avser kyrkobyggnadernas vård och underhåll. 18

19 Maria Ihrsén MURALMÅLNINGARNA I BÄL KYRKA PÅ GOTLAND Friläggningen och konserveringen Det hade sedan länge funnits ett önskemål hos Bäl församling att ta fram de muralmålningar som man visste fanns dolda under de vitkalkade väggarna i kyrkorummet. Redan 1965 hade konservator Erik Olsson frilagt några rutor där man kunde se delar av den medeltida dekoren. Muralmålningarna togs slutligen fram och konserverades under vintern Friläggningen av muralmålningarna gav tillfälle att analysera färger som använts under medeltiden och som varken påverkats av sentida rengöringar eller påmålningar. Resultaten av undersökningarna finns sammanställda nedan under rubriken Muralmåleriets färger. Olika motiv från flera tidsepoker Bäl kyrka är byggd i flera etapper och har muralmålningar från olika tidsepoker, från 1200-talet till ca De äldsta muralmålningarna är utförda i samband med att koret byggdes under 1200-talets andra fjärdedel. I korets tältliknande kryssvalv är målat gulröda och grå linjer som löper längs med valvstrålarna och som möts i geometriska mönster vid valvhjässan. Dörrar, fönster och triumfbåge inramas med en stenimiterande dekor i gulrött och grått. Vid mitten av 1200-talet anses»mikaelsmästaren«ha målat biskoparna S:t Dionysius och S:t Nicolaus på korets östra vägg. Ovanför dem står deras namn skrivna och de höjer bägge handen i en välsignande gest. I korfönstret bakom altaret finns ytterligare två helgon, diakonerna S:t Laurentius och S:t Vincentius, samt två änglar med rökelsekar. Tornet och det nya långhuset tillkom något senare, troligen under 1200-talets tredje fjärdedel. I koret och långhuset målades sedan de tolv apostlarna med konsekrationskorsen i den ena handen och sina respektive igenkänningstecken i den andra. Apostlarna på långhusets sydvägg syns tydligast: Paulus, Simon, Judas Taddeus och Jacob den äldre. Ovanför södra sidoaltaret anas en målning av ärkeängeln Mikael från samma tid. Ärkeängeln sticker lansen i gapet på dra- 19

20 Friläggningen Beslutet att frilägga muralmålningarna var inte helt oproblematiskt och man diskuterade om man kanske skulle spara vitkalkningarna, som ett prov på det vita kyrkorum som man eftersträvade under stora delar av och 1800-talet, eller om man skulle vänta ytterligare några år tills tekniken att frilägga muralmuralmålningarna i bäl kyrka på gotland ken nedanför hans fötter. Triumfbågen är dekorerad med kvaderstensmåleri i omväxlande blå och röd färg. På korets norra vägg finns resterna av en målning föreställande Kristus omgiven av två änglar svängande rökelsekar. Vid mitten av 1400-talet tillkom en svit scener ur Nya testamentet, inramade av kolonner och med målade draperier nedanför. Figurscenerna är gjorda av en grupp målare kallade»passionsmästaren«, eftersom Passionshistorien (Kristi lidande och död) är huvudmotiv i de många kyrkor där målarna varit verksamma. På långhusets norra vägg, i mycket fragmentariskt skick, skymtar Passionshistorien samt Uppståndelsen. Historien inleds i nordvästra hörnet med Nattvarden. På södra väggen ses en svit bilder ur Jesus födelse. På korets norra vägg avbildas Nådastolen, där Gud Fader sitter med den korsfäste sonen i famnen. Nådastolen omges av en svit med heliga personer. På korets södra vägg skildras två riddarhelgon, S:t Göran och S:t Martin. I 1400-talsmåleriet finns också exempel på sedelärande historier av mer folklig karaktär. På västra väggen i långhuset, strax innanför dörren, ses Djävulen Tutivillius noterande allt skvaller i kyrkan. 3 I tornbågen är Tjuvmjölkerskan målad. Ytterligare en ommålning gjordes kring år 1700 med bland annat kvaderstensornamentik i grått som markerade bågar och valvstrålar. Någon gång under 1800-talet vitkalkades kyrkans väggar för att dölja muralmålningarna. Man ville lyfta fram det rena gudstjänstrummet både teologiskt och estetiskt. Muralmålningar i flera skikt och vitkalkningar Tekniken som muralmålningarna är gjorda med kallas»al secco«eftersom underlaget för dem är ett tunt skikt av torrt kalkbruk. Själva färgen består av pigment som blandats med ett bindemedel, vanligen kalk. När det var dags för ommålning av kyrkans inre täcktes först de gamla målningarna, helt eller delvis, över med ett nytt kalkskikt som man gjorde den nya målningen på. I koret finns det fyra skikt med måleri från olika perioder och i det något yngre långhuset tre skikt. 20

21 muralmålningarna i bäl kyrka på gotland Måleri från mitten av talet med Djävulen Tutivillius noterandes skvaller i kyrkan. Till höger i bild ses en en ängel som slår en av de mindre djävlarna i huvudet med en påk. Ovanför denna scen anas aposteln S:t Simon hållandes en såg och ett konsekrationskors. Han är målad vid 1200-talets slut och täcks delvis av 1400-talsmålningarna. Foto förf. Vid friläggningen blev två herdar och en ängel synliga på långhusets södra vägg. På bilden täcks de fortfarande delvis av flera skikt med vitkalkningar. Herdarna tillhör en svit av bilder som målades vid mitten av 1400-talet. Foto förf. Triumfbågens målade kvaderstensornamentik från 1200-talet som varit dold av vitkalkningar börjar framträda under friläggningsarbetet. Kvaderstensornamentikens konturer följer linjer och passarcirklar som ristats i kalkputsen. Foto Rebeca Kettunen. 21

22 muralmålningarna i bäl kyrka på gotland målningar möjligen har förfinats. Nästan alla Gotlands medeltida muralmålningar täcktes av vitkalkningar på och 1800-talen. Under hela 1900-talet, men främst på 50- och 60-talen, har man åter frilagt målningar i nästan samtliga kyrkor. Den senaste och förmodligen den sista större framtagningen av muralmålningar på Gotland är den som gjordes i Bäl kyrka. Vid friläggningen av muralmålningarna togs skikt för skikt av vitkalkningarna bort till dess att ett måleriskikt blottlades. Genom lätta knackningar med en friläggningshammare separerades de olika skikten med kalkbruk från varandra. Oftast släpper det överliggande kalkskiktet rätt lätt från målningarnas ytor eftersom dessa är täckta med en hinna av smuts och fett. När vitkalkningar togs bort kom målningar fram på korets och långhusets väggar samt i korets och tornets valv. I långhusets valv gjordes provframtagningar på flera ställen där man kunde förvänta sig målningar men utan resultat. De valven frilades därför inte utan kalkades istället om i en ljusare ton. De olika periodernas måleri värderades lika vid friläggningen och därmed tillämpades principen att inget måleri skulle offras på bekostnad av något annat. När en målad dekor kom i dagen sparades den. Däremot togs de vita ytorna som omgav själva motiven bort för att få fram nästa skikt med målningar. Nu syns därför målningar från olika tider tillsammans på ett sätt som de aldrig gjort under medeltiden. På några ställen finns det målningar som delvis täcker ett underliggande måleri. Överlappningarna är dock rätt få, i och med att samtliga måleriskikt lämnat stora väggytor odekorerade. I korvalvet ses numera två perioders måleri som inte varit menade att synas tillsammans. De äldsta målningarna, med korsformer i gulrött och grått, kalkades helt över under andra hälften av 1200-talet och ett nytt måleri med bladornamentik gjordes på dess yta. Vid friläggningen togs de äldsta målningarna fram där de inte täcktes av bladornamentiken. På grund av att bladornamentikens färgskikt är illa medfaret och fragmentariskt är det framför allt det undre skiktets korsformer som nu dominerar synintrycket. De tolv apostlarna som målats på väggarna i koret och långhuset vid slutet av 1200-talet skrapades delvis ned och täcktes över vid mitten av 1400-talet när»passionsmästaren«förberedde väggarna för sina muralmålningar. I långhuset döljer»passionsmästarens«bildsviter nedre delarna av de nu framtagna apostlarna. I koret däremot täcker 1400-talets målningar helt resterna efter apostlarna, som endast anas i bakgrunden. 22