Sirenen. nr Räddningsverkets tidning. sid 20-23

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sirenen. nr 1 2004. Räddningsverkets tidning. sid 20-23"

Transkript

1 Sirenen Räddningsverkets tidning nr sid 20-23

2 2 Inledaren Sirenen Nr På god väg mot säkerhetsmyndigheten Begreppet skydd mot olyckor, som lanserades i slutet av 1990-talet, håller på att få allt fastare konturer, mycket tack vare att lagen om skydd mot olyckor trädde i kraft vid årsskiftet. För Räddningsverkets del har detta lett fram till dagens inriktning om säkerhet och trygghet i en vidare bemärkelse. Vi har under 2003 genomfört stora omställningar. Minskade ekonomiska resurser i kombination med tillkommande uppgifter har tvingat oss att minska antalet anställda med omkring 140 personer. Utbudet vid våra skolor omfattar sedan drygt ett halvår också den tvååriga utbildningen i skydd mot olyckor. För att klara den nya utbildningen parallellt med den gamla har vi förändrat vårt arbetssätt. Vid centrala förvaltningen har vi sedan årsskiftet en ny organisation, som ska ge oss bättre förutsättningar att fullgöra våra uppdrag. Innehåll Många nya uppgifter Räddningstjänstmyndigheten är en god bit på väg att bli den säkerhetsmyndighet som vi satt som mål att vara En insändarskribent i detta nummer av Sirenen tycks osäker över var Räddningsverket år 2004 står att finna. Det kan därför vara skäl att påminna om de nya uppgifter, som våra uppdragsgivare har gett Räddningsverket. Vi fick för några år sedan ta över frågor som rör brandfarliga och explosiva varor, uppgifter som tidigare hanterats av Sprängämnesinspektionen gav regeringen oss i uppdrag att bygga upp ett nationellt centrum för erfarenhetsåterföring från olyckor, NCO. Ungefär samtidigt övertog Räddningsverket från Folkhälsoinstitutet ansvaret för det nationella skadeförebyggande programmet. Under 2004 ska vi utreda hur det samlade ansvaret för barnsäkerhetsarbetet kan inordnas i verket. Till detta ska också läggas det nya utbudet inom centrum för risk- och säkerhetsutbildning, CRS. Den tvååriga utbildningen är en naturlig följd av ambitionen att arbeta över gränserna med skydd mot olyckor. Innehåll och omfattning av studierna har kommunerna haft stort inflytande över och utbildningen ligger helt i linje med intentionerna i den nya lagen. Vi ska dessutom vid våra skolor kunna erbjuda myndigheter, organisationer och företag utbildning i riskoch säkerhet. Vi ska också utgöra en del i de åtgärder politikerna vill åstadkomma inom krishanteringsområdet. Fört samman likartade frågor Det är mot denna bakgrund som den nya organisationen ska ses. Vi har fört samman frågor av likartad karaktär. All tillsynsverksamhet samlas under ett paraply oavsett om tillsynen görs utifrån lagen om skydd mot olyckor, lagen om brandfarliga och explosiva varor eller Sevesolagen. Resurserna för olycks- och skadeförebyggande åtgärder koncentreras i en avdelning. Det är vår stora förhoppning att en samling av resurserna på det sättet höjer kvaliteten i alla avseenden. Mer lyhörda Vi måste i en tid av successivt krympande resurser höja vår effektivitet. Systematisk omvärldsanalys ska göra oss mera lyhörda för förändringar och behov hos våra intressenter. Vi vet att det statsfinansiella läget inte tillåter någon expansion, samtidigt som vår verksamhet har breddats. Konsekvensen blir tydligare prioriteringar inom utvecklingen av räddningstjänst. Vi går mot en helhetssyn på säkerhet med ett tvärsektoriellt arbetssätt. Ett brett säkerhetstänkande ska bli dominerande i vårt arbete. Räddningstjänst har varit vårt huvudämne och kommer alldeles självklart att finnas med i det framtida arbetet med trygghet och säkerhet. Färdiga koncept får ni inte Räddningsverket kommer att ha en fortsatt mycket viktig roll när det gäller att stödja kommunerna med kunskap och metoder. Men i enlighet med syftet med lagen om skydd mot olyckor kommer vi inte att presentera några färdiga koncept. Verkligheten lämpar sig bättre för individuella, efter de lokala förhållandena, anpassade lösningar. Flexibilitet är ett ofta återkommande begrepp i förarbetena till nya lagen och det måste prägla också Räddningsverkets aktiviteter. Vi ska stimulera till en högre förändringsbenägenhet och jag tror att vi kommer att ha stor hjälp av de elever som med start vid halvårsskiftet 2005 utexamineras från den tvååriga utbildningen inom skydd mot olyckor. Räddningsverkets roll ska bland annat vara att sprida erfarenheter från de goda exempel som finns runt om i landet. Vår interna ambition att riva gränser och våga diskutera hoppas vi ska smitta av sig ute i kommunerna. Det är där vår kunskap ska vara efterfrågad även i fortsättningen. Christina Salomonson Generaldirektör, Räddningsverket Nyheter Sota själv kommunen avgör 4 Sirenen öppnar frågelåda 5 Klippte av taket på ny polisbil 6 Räddningstjänsten för snabb att klippa? 6 Brandmän hjälpte rockstjärna 7 Kommunal ambulans olaglig 8 Tung politiker: Skrota totalförsvaret 9 Därför avstod Räddningsverket insats i Bam 10 Viktigt finnas kvar när massmedia åkt hem 11 Färre dog i bostadsbränder 12 Nacka en tryggare kommun 13 Porträttet: Anders Höglund, brandman Utbildning Skolorna måste sälja mer utbildning Sotarna vädrar morgonluft 18 Sotarutbildningen öppnas för alla 19 Reportage Livet i skolbänken framtidens brandmän Martin svensk brandman i England Sirenens räddningsskola Juridik Erfarenheter Bränder på äldreboenden Ordet fritt Lagstöd för nödvändig sprinkling saknas 30 Lagens egenkontroll ger försämring 31 Illa till mods när jag läser om Öckerö 32 Välkommen ut i verkligheten Räddningsverket 33 Näst sista Nytt om namn, kolumn 39 Sista sidan Brandman basar i båset 40 Omslagsbilden Foto: THOMAS HARRYSSON Andra terminen har börjat. Studenterna på tvååriga utbildningen Skydd mot olyckor i Skövde har ett i sikte, de ska bli brandmän. Det är det som lockat dem till linjen, och nu längtar de efter praktik på övningsfältet.

3 Debatt Sirenen Nr Uppmaning till centrala myndigheterna: Samordna och driv på våga sätta ner foten och ta ställning! T änk, det tog drygt tio år innan Räddningsverket vågade sticka ut hakan och påstå att det är skäligt att kräva brandvarnare i bostäder. Det var heller inte verkets egen idé utan man red på den våg som Malmö Brandkår skapat och jobbat för. Räddningstjänstlagen kom 1986 och jag tycker det är märkligt att det kan ta tio år att anse, eller snarare inse, att det är skäligt att installera en brandvarnare som kan rädda oersättligt liv och egendom. Kommer det att ta lika lång tid för Räddningsverket att våga tolka den nya lagen? Att sticka ut hakan och därigenom stödja kommunerna? Har vi verkligen tid och råd att invänta Räddningsverket? Fast när man läser föreskriften som Räddningsverket just givit ut om skriftlig redogörelse för brandskyddet kanske det är lika bra att Räddningsverket fortsätter att avvakta kraftfullt. Statistiken visar tydligt att olyckorna oftast sker i hemmiljön. Hur speglas detta i den nya lagen och föreskrifterna? Var ställs till exempel krav på stora fastighetsägare om brandskydd i bostäder, annat än i plan- och bygglagen? Andra riskgrupper är äldre, missbrukare och ensamstående män. Hur tar man hänsyn till statistiken som finns och som Räddningsverket i vissa fall själva har tagit fram? Vi har kunskapen om var insatserna behövs i vårt samhälle och borde använda denna bättre på central nivå, till exempel i lagstiftning eller föreskrifter. Systematiskt säkerhetsarbete Föreskriften om skriftlig redogörelse ställer krav på viss verksamhet att redogöra för det egna brandskyddet. Redogörelsen ska vara en kort sammanfattning av hur det systematiska brandskyddsarbetet bedrivs. Den borde beröras i Räddningsverkets befintliga allmänna råd (SRVFS 2001:2, inom kort reviderat) angående just systematiskt brandskyddsarbete, i stället för i en egen föreskrift. Det är ju bara en sammanfattning av arbetet. Men helst skulle jag vilja prata om systematiskt säkerhetsarbete. Lagen handlar om skydd mot olyckor och man trycker på en helhetssyn och sen kräver man i nästa andetag en redogörelse för skydd mot brand. Det rimmar illa. Enligt Räddningsverkets hemsida beräknas ett allmänt råd om utformningen av brandskyddsredogörelsen En av idéskrifterna Räddningsverket gett ut i anslutning till nya lagen. Sandra Danielsson hoppas på mer stöd, men mest med inriktningen att verket lägger ramarna och inte som tidigare detaljstyr. Namn: Sandra Danielsson Ålder: 28 Yrkesbakgrund: Brandingenjör, civilingenjör riskhantering, Räddningsverkets skolor (nio månader), Fire Safety Design AB (deltid 2 år), Södertörns brandförsvarsförbund sedan januari Hobby: Träffa vänner, fotografera, resa, träna. komma den 1/1 2004, vilket inte har skett. I och för sig är jag tacksam över att det tidigare remitterade rådet inte fastslogs. Vi har dock redan fått in den första skriftliga redogörelsen och processen är igång. Jag ser därför fram emot stöd angående hur Räddningsverket ser på utformningen, vilket också platsar bäst i det reviderade rådet angående systematiskt brandskyddsarbete. Jag ser fram emot kommande föreskrifter och råd och hoppas att Räddningsverket tar tillvara på möjligheten att stödja kommuner och enskilda på lämpligt sätt. Jag hoppas att Räddningsverket följer intentionerna i lagen och endast lägger upp ramar för oss i kommunerna, inte detaljstyr såsom det har varit hittills. Realistisk tidsplan Vad det gäller handlingsprogrammet så började vi räkna baklänges i en av våra kommuner. Den kommunala processen med beredningar, möten, utskott och kommunfullmäktige etcetera kommer att ta cirka ett halvår om handlingsprogrammet går rakt igenom processen. Handlingsprogrammet ska vara fastställt före 1/1 2005, vilket innebär att det måste vara färdigt att lägga fram före sommaren. Med den tidsaspekten känns det olyckligt om Räddningsverket inte snabbar på sin process med att ge kommuner och enskilda stöd. Visst, det var inte så länge sedan lagen klubbades, men å andra sidan var det nog ingen överraskning att den var på väg. Tyvärr får vi kanske acceptera att det blir dålig kvalité på handlingsprogrammen den 1/ eller kanske till och med att det inte kommer att finnas några. Tanken är att integrera arbetet med handlingsprogram enligt LSO med risk- och sårbarhetsanalys. Stödet från Krisberedskapsmyndigheten känns också försenat. Dessutom måste de båda myndigheterna samordna sitt arbete bättre, exempelvis när det gäller begrepp och uttryck. Stick ut hakan! Avslutningsvis tycker jag att Räddningsverket i stället ska vara föregångaren i detta nya arbete med skydd mot olyckor, liksom Krisberedskapsmyndigheten ska vara föregångaren inom sitt område. De ska fungera samordnande och drivande för att öka säkerheten i vårt samhälle. Våga ta ställning, sätt ner foten - och gör det nu! Tåget har börjat rulla, men ni kan fortfarande hinna med sista vagnen, om ni skyndar er Sandra Danielsson Välkommen att delta i Debatt! Inläggen på denna sida måste vara undertecknade med namn. Kontakta redaktionen innan du skriver. Telefon Textlängd: Cirka tecken (inklusive mellanslag). Adress: Debatt, Sirenen, L 257, Karlstad. e-post:

4 4 Nyheter Sirenen Nr Sota själv? det bestämmer kommunen Vissa eldstäder behöver inte sotas lika ofta som tidigare. Det föreslår Räddningsverket i ett kommande allmänt råd. Men det är kommunerna som fastställer sotningsfristerna. Kommunerna bestämmer också om privatpersoner får sota själva. I december fattade Räddningsverket beslut om bindande föreskrifter för sotning och brandskyddskontroll. Under första halvan av februari fattas beslut om allmänna råd på samma område. Rekommendationerna verkar efterlängtade på fältet, hos kommuner och skorstensfejarmästare. Fristerna har förlängts Ulf Lindén, ansvarig för sotningsfrågor vid Räddningsverkets olycksförebyggande avdelning, har senaste månaden haft kontakt med många kommuner och bidragit med lagtolkningar utan att föregripa det allmänna rådet. Fristerna har undan för undan förlängts, säger Ulf Lindén, och vi anser oss ha stöd för den linjen av både statistik och experiment. Sveriges Provningsoch Forskningsinstitut, SP, har gjort försök för att få veta hur mycket sot som bildas i olika slags anläggningar och vilka brandrisker det innebär. Uppskattas inte av alla Vi har förstått att alla inte uppskattar en glesare sotning, men vår syn bygger på att vi bör ha ett system som tar hänsyn till var fastigheten ligger och hur klimatet är. En villaägare i Arvidsjaur eldar mera än villaägaren i Vellinge och därför bör det sotas oftare i Norrland. Förslaget med differentierade frister uppfattas olika. Branschen vill inte förlora arbetstillfällen och förespråkar korta frister. Fastighetsägarna tycker precis tvärtom. Vi anser att vårt förslag är en rimlig vägledning för kommunerna, som kan väga in de lokala aspekterna innan de slutligen bestämmer vilka sotningsfrister som ska gälla. Redskap för fastighetsägare? Den kanske mest omdiskuterade frågan i samband med de reviderade sotningsbestämmelserna är den om egen sotning. I lagen sägs att kommunen kan låta en fastighetsägare sota själv eller låta någon annan göra det. Grundförutsättningen är att arbetet inte försämrar brandskyddet. Rutiner saknas Även i fortsättningen är det kommunen som har ansvar för sotningen, men lagen om skydd mot olyckor ger kommunen större möjlighet att organisera den efter eget önskemål. Och det saknar många kommuner rutiner för. Inget om sotningsdistrikt Nya lagen säger inget om indelning i sotningsdistrikt, som leds av skorstensfejarmästare. Den registrering av sotningsobjekten som hittills gjorts av skorstensfejarmästaren måste kommunen fortfarande ta ansvaret för. Hur det i praktiken sker vill Räddningsverket inte ha några synpunkter på. Det är självklart att någon form av kontrollbok måste finnas. Hur ska kommunen annars kunna se till att brandskyddskontroll och sotning görs och vilka frister som gäller för de olika objekten? undrar Ulf Lindén. Den kanske mest omdiskuterade frågan i samband med de reviderade sotningsbestämmelserna är den om egen sotning. I lagen sägs att kommunen kan låta en fastighetsägare sota själv eller låta någon annan göra det. Grundförutsättningen är att arbetet inte försämrar brandskyddet. Ansöker hos kommunen Praktiskt går det till så att den fastighetsägare som vill sota själv, ansöker hos kommunen om tillstånd. Kommunen kan inte utfärda något generellt tillstånd. I Räddningsverkets kommande allmänna råd sägs att kommunen när den prövar en ansökan, ska ta hänsyn till hur komplicerad förbränningsanordningen är, vilka risker som finns och vilka kunskaper fastighetsägaren har om sotning och brandskydd. Det bör enligt verket inte ställas några krav på formell yrkesutbildning för att sota sin egen anläggning. Skulle en fastighetsägare vilja ha sotat av någon annan än den som kommunen träffat avtal med, rekommenderar verket att den personen har samma kompetens som de personer, som sotar för kommunens räkning. Det är också viktigt, betonar Ulf Lindén, att detta tillstånd inte gäller för all framtid. Avslöjar brandskyddskontrollen brister i egen sotning kan tillståndet dras in. Imkanaler omfattas ej Lagen om skydd mot olyckor slår fast att imkanaler i vanliga bostäder inte längre ska ingå i sotningen. Detta krav restes med jämna mellanrum under 1990-talet och 2000 lämnade Räddningsverket till regeringen ett förslag om att undanta imkanalerna från den obligatoriska sotningen. Orsakar inte bränder Verket stödde sig på en forskningsrapport av professor Folke Peterson vid KTH. Han hävdade att det inte finns några brandskyddsmässiga skäl att rengöra imkanalerna. Däremot förbättrades ventilationseffekten påtagligt. Det finns statistiskt heller inget stöd för att orensade imkanaler från bostadskök skulle orsaka bränder. MATS OSCARSSON

5 Sirenen Nr Nyheter 5 Dalarna tidigt ute Rätt att sota efter åtta timmars utbildning I Dalarnas län har samtliga femton kommuner valt att inte vänta på allmänt råd från Räddningsverket. De har kört igång på egen hand. Åtta timmars utbildning ska ge certifikat för sotning i egen regi. I en ny idéhandbok från Räddningsverket Att beställa och utforma räddningsinsatser ges inspiration vid framtagandet av handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor. När kommunerna skriver sina handlingsprogram är det viktigt att titta på hela kedjan, från det att olyckan upptäcks till dess att insatsen är avslutad. Det hinner hända mycket innan vi kommer in i bilden, de viktigaste minuterna passerar innan vi kommer fram. Därför har vi tagit upp hur denna tid kan utnyttjas på bästa sätt och hur larmhanteringen kan bli mer effektiv, säger Göran Melin, brandingenjör i Jönköping. Tillsammans med brandingenjör Fredrik Björnberg i Vaggeryd har han författat idéhandboken som i korthet går ut på hur man kan optimera den operativa verksamheten. Index för vägledning Författarna har idéer om hur den drabbade eller den person som ringer in kan vägledas och Foto: KATARINA SELLIUS Krister Ejeros konstaterar att intresset för att skaffa certifikat att sota själv är stort. Vi drog igång direkt när nya lagen beslöts i riksdagen, säger Krister Ejeros, räddningschef i Leksand. Vi tyckte inte att vi behövde några rekommendationer. Vi kan efter hand finjustera de eventuella skönhetsfel som uppstår. Redan den 9 december fattade räddningsnämnden i Leksand beslut om att en endagsutbildning bör ge kvalitet nog för egensotning. I månadsskiftet februari mars kommer utbildningen att starta med Dalarnas Brandförsvarsförening som arrangör. Endagsutbildningen delas upp i två moment. Fyra timmar ägnas åt systematiskt brandskyddsarbete och leds av en företrädare för räddningstjänsten. Sotningen får också fyra timmar, för instruktionen svarar en skorstensfejaringenjör, tekniker eller mästare. Det känns mycket bra att vi kan erbjuda utbildning på systematiskt brandskyddsarbete. Fastighetsägarna har fått ett extra tryck på sig från försäkringsbranschen, som kräver att både små och stora fastighetsägare måste höja kvaliteten på brandskyddet för att hålla självrisken på en acceptabel nivå. Båda avsnitten kommer att ha praktiska och teoretiska moment. Efter utbildningen Viktigt ha med olyckskedjan i handlingsprogram få råd från larmoperatören efter ett särskilt räddningstjänstindex under pågående olycka. Vinsten blir att man inte längre får något glapp mellan de åtgärder som sätts in från den tidpunkt då första utalarmeringen sker och de som sätts in när styrkan har kommit fram till platsen. Enligt lagen ska de kommunala handlingsprogrammen redovisa vilken förmåga kommunen har och avser att skaffa för att genomföra räddningsinsats. Detta ska kopplas till kommunens övergripande mål och riskbild. Utifrån det utformas resurser i form av bemanning, kompetens, fordon och utrustning. Det är främst två skyddsfaktorer som är viktiga att få med, täckning och insatsförmåga. Det vill säga, hur fort kommer vi till platsen och vad har vi när vi kommer fram?, menar Melin. Mindre enheter Många av idéerna i boken är nya. Författarna föreslår hur man kommer fastighetsägaren att få ett certifikat, som bekräftar att han eller hon har den kompetens som krävs. Om brandskyddskontrollen visar att fastighetsägaren slarvat dras tillståndet in, säger Krister Ejeros. Vi har redan 40 anmälningar i vår kommun och kan inte ta mer än 20 deltagare vid varje tillfälle. Kostnaden för utbildningen ligger i nivå med vad en fastighetsägare årligen brukar betala för sotningen i kommunal regi, slutar Krister Ejeros. MATS OSCARSSON i framtiden kan utforma taktiska enheter. Den nuvarande strukturen med brandstationer och räddningsstyrkor skulle ersättas av mindre enheter. På det sättet blir insatserna mer flexibla och personal kan enklare användas för både förebyggande och operativa uppgifter. Tanken är att använda nuvarande personal men på ett annat sätt, så att någon eller några kan åka direkt till olycksplatsen utan att först passera brandstationen. Styrkan byggs därefter upp successivt beroende på olyckans omfattning. KATARINA SELLIUS FOTNOT: Idéhandboken Att beställa och utforma olyckor kan beställas från Räddningsverket, beställningsnummer U30-630/03. Boken bygger på den av Räddningsverket tidigare utgivna Målstyrning av skydd mot olyckor på lokal nivå (beställningsnummer U30-627/03). Frågelådan Frågorna kring lagen om skydd mot olyckor är många. Därför öppnar Sirenen en Frågelåda om nya lagen. I varje nummer framöver kommer vi att publicera en eller flera vanligt förekommande frågor. De besvaras av berörd handläggare på Räddningsverket. En fråga har redan nått redaktionen. Den och svaret finns här nedan. Frågelådan förutsätter att Sirenenredaktionen får in frågor från er läsare. Skicka dem senast 27 februari på e- post: eller i brev: Frågelådan, Sirenen, L 257, Karlstad. Bifoga telefonnummer eller adress i fall vi behöver kontakta dig. Välkomna med frågor! Kan kommunen bedriva brandsyn nu? Svar: I lag om skydd mot olyckor (LSO) finns inte begreppet brandsyn. Ett nytt tillsynssystem som i större utsträckning betonar den enskildes ansvar ersätter brandsynen. Vissa objekt är skyldiga att lämna in en skriftlig redogörelse för brandskyddet, som ett led i egenkontrollen av brandskyddet och som underlag för kommunens tillsynsverksamhet. Enligt övergångsbestämmelser till LSO ska de som är skyldiga att lämna in en skriftlig redogörelse för brandskyddet göra det senast 1 januari Fram tills att en sådan redogörelse lämnats in till kommunen gäller reglerna om brandsyn, vilket innebär att kommunen ska bedriva regelbunden brandsyn på objektet. Linda Ahlrot Siljedahl verksjurist, personuppgiftsombud Räddningsverket och Konsumentverket samarbetar Konsumentverket och Räddningsverket har enats om att förstärka samarbetet om konsument- och produktsäkerhet samt om skydd mot olyckor. Syftet är att stärka insatserna för att nå ett säkrare samhälle och på flera områden verkar Konsumentverket och Räddningsverket i samma riktning. Säkerhetsmålet inom konsumentpolitiken innebär att konsumenternas hälsa och säkerhet ska skyddas. Konsumentverkets arbete inom säkerhetsområdet innebär bland annat insatser inom skaderegistrering, forskning, marknadskontroll och information. I samarbetet med Räddningsverket kommer frågor rörande olyckor i hem- och fritidsmiljöer samt säkerhetsarbetet med fokus på barn och äldre särskilt uppmärksammas. Sotning på turné Behovet av information och diskussion kring förändringarna i sotningsverksamheten är stort. Räddningsverkets sotningsansvariga åker därför på informationsturné genom landet. Start i Luleå den 18 februari och mål i Rosersberg den 9 mars. Däremellan passeras Sandö den 19 februari, Skövde den 24 februari och Revinge den 26 februari. Mer information och anmälan på Lagfrågor får svar på turné Vad ska en skriftlig redogörelse för brandskyddet innehålla? Hur brett grepp kan vi egentligen ta om de olycks- och skadeförebyggande arbetet med stöd av lagen om skydd mot olyckor? Den nya lagstiftningen väcker frågor som kräver svar. Räddningsverkets jurister och experter på brandförebyggande verksamhet åker därför under mars månad på en gemensam informationsturné genom landet för att i möjligaste mån bringa klarhet bland paragrafer och begrepp. Seminarierna har fokus på förändringarna vid övergången från brandsyn till tillsyn och den skriftliga redogörelsen för brandskyddet men ger också en översikt över förändringarna i lagen i sin helhet. Turnén startar i Skövde 16 mars och avslutas i Sandö 31 mars. Däremellan passeras Revinge 17 mars, Rosersberg 25 mars och Luleå 30 mars. Mer information och anmälan på

6 6 Nyheter Sirenen Nr Skadad satte sig i baksätet Brandmän klippte av taket Räddningstjänsten i Malmö klippte av taket på en ny polisbil. Skälet var att man inte på annat sätt vågade ta ut en skadad man som själv satt sig i bilen. Först trodde jag det var ett skämt. När jag fick se bilen förstod jag att det inte var det, säger Hans Palmblad, fordonsansvarig vid polisen i Malmö. Två personbilar krockade i en korsning i centrala Malmö. En polisbil blev inblandad i smällen och fick en liten törn. Kritik mot snabba klipp En av de krockade bilarna började ryka och poliserna lät föraren ta plats i polisbilens baksäte. När räddningstjänst och ambulans anlände undersöktes mannen av en sjukvårdare. Det bedömdes att man inte kunde ta mannen ur bilen på annat sätt än att taket klipptes av. De något häpna poliserna fick se brandmännen klippa taket av deras nya bil, en Saab 9-5 för kronor som varit i drift några veckor och rullat 90 mil. Takbågen och lite elektronik gick att rädda. I övrigt blev bilen förstörd. Liv går före material, det får man köpa. Så jag lägger mig inte i detta. Men i fortsättningen låter vi folk sitta på trottoaren, säger Palmblad. Var det nödvändigt? Händelsen utlöste debatt om losstagning i Skåne. Var det nödvändigt att klippa sönder polisbilen. Mannen hade ju själv satt sig i den, kunde han inte också gått ur själv? Patienten visade såna symtom att den sjukvårdsansvarige inte vågade annat. Man måste bedöma utifrån symtom och vården kan inte chansa. Svetsade galler och burar i bilen gjorde också att bilen inte kunde klippas på annat sätt, säger Ulf Wahlström, utbildningsansvarig i losstagning vid räddningstjänsten. Robert Badics, tidigare lärare vid Räddningsverkets skola i Revinge, är expert på losstagning. Han säger: Enligt vad jag hört hade personen tydliga symtom, bland annat domningar. Det är bättre att göra ett säkert jobb och konstatera senare att det var onödigt. En del fall verkar onödiga Är räddningstjänsterna bra eller dåliga på att klippa i bilar? Klipper de för ofta eller för sällan? Rolf Möller på Folksam har synpunkter: Vi vill inte att brandmännen ska sluta klippa, men en del fall verkar onödiga, säger han. Losstagning är en fråga som engagerar. Det blev debatt i Skåne när räddningstjänsten klippte av taket på en ny polisbil där det placerats en skadad person. Rolf Möller, upphandlingsansvarig på Folksam i Malmö, tycker att räddningstjänsten i stan varit lite väl het på att klippa i bilar. Det verkade vara en trend förra året, kanske berodde den på ny utrustning och ny utbildning. Han tycker sig ibland sakna en förståelse mellan den medicinskt ansvarige, som är den som tar beslut om bilen ska klippas, och räddningstjänsten. Det vi anser oss ha märkt är att den som kommer i ambulans inte riktigt vet på vilka olika sätt man kan klippa. Frågar brandmännen om de ska klippa taket, då svarar ambulanspersonalen ja. De får inget alternativ att välja på. Och klipper man taket, då är bilen i princip förstörd. Det blir alltså dyrt för försäkringsbolaget? Det är svårt att säga vad som kostar. Ibland sparar man pengar på att klippa. Men det är inte det saken handlar om, utan att det i vissa fall kan finnas andra och snabbare vägar att få ut patienten än att ta av taket. Och det är bra att få en dialog om det. Slentrianmässigt? Enligt Möller handlar det alltså ibland om ett något slentrianmässigt beteende. Han tar som exempel att brandmännen kan öppna dörren på bilen innan de börjar klippa. En enkel åtgärd. Det räddar dörren, blir mindre att klippa i och arbetet går snabbare. Möller säger sig inte ifrågasätta att patienten går i första hand, men tycker man kunde vara lite mer rädd om bilarna. Man kan till exempel klippa upp ett större hål bak och ta ut patienten den vägen, eller klippa sidostolparna för att få ett rejält hål på sidan. Vårt förslag handlar också om brandmännens säkerhet. Det kan finnas kablar i stolparna och outlösta krockkuddar som gör det riskabelt att ta bort taket. Möllers synpunkter köptes inte av räddningstjänsten. Det är ju i alla sammanhang alltid lätt att vara efterklok, och vi har säkert klippt något tak för mycket. Men vi blev rätt bestörta över debatten. Vi jobbar efter PHTLS och har mycket intern utbildning tillsammans med medicinsk personal. Det är viktigt att agera rätt och vi har utvecklat metoder för arbete på trafikolycksplats, säger räddningschefen Ken Henningson. PHTLS (prehospital trauma life support) är ett arbetssätt som undersöker den skadade i fem steg. Ulf Wahlström, som är ansvarig för utbildning av losstagning vid räddningstjänsten, konstaterar att det har klippts fler tak sedan man började jobba enligt PHTLS. All personal har större insikt om nackskador och det kan göra att man blivit försiktigare. Utbildning tillsammans Han anser dock inte att det finns någon konflikt mellan kunskaperna hos ambulanssjukvårdarna och brandmännen. Vi har genomfört ett stort projekt där brandmän och sjukvårdspersonal fått samma utbildning, även om de i praktiska övningar höll sig till sin roll. Utbildningen har genomförts enligt PHTLS och den inriktning som finns på räddningsskolan i Revinge. Wahlström poängterar också att man i utbildningen sett på många möjligheter att få ut skadade ur bilar. Inte bara genom att klippa taket. Men sedan dess har en del nya sjuksköterskor anställts, och där är utbildningen kanske inte ikapp. Händelsen med polisbilen utlöste debatten, konstaterar Wahlström, och han tycker dis-

7 Sirenen Nr Nyheter 7 å ny polisbil Badics tror också att två tidigare olyckor som inträffade med kort mellanrum gjort ambulanssjukvårdarna försiktigare. Det första var en våldsam avåkning på motorväg, en skadad låg utanför bilen och klagade över nacksmärtor. Insatspersonal vidtog alla försiktighetsåtgärder. Röntgen visade inga skador. Kort därefter krockade en tjej med en lyktstolpe. Hon gick själv och satte sig i en annan bil i väntan på ambulans. Räddningstjänsten klippte aldrig bilen, klarade att få henne ur bilen enligt alla Foto: ROBERT BADICS Är räddningstjänsten för snabb att klippa av taket på bilar när det kan finnas, andra alternativ? Kritiken har framförts i Skåne. kussionen blivit lite absurd. Det är risk att debatten drivs så långt att vi får värdet på bilar att gå före patienten. Bedöms det att en patient behöver nackkrage, då jobbar man fullt ut efter det. Vi har ju inte röntgen på skadeplatsen. PER LARSSON försiktighetsåtgärder och utan att vrida kroppen. Men röntgen senare visade på två frakturer i nacken. Med det vill Badics poängtera att inte allt är vad det synes vara, den som står på benen kan vara allvarligt skadad. Kroppen skyddar sig själv, parerar den skada som skett. Det är vanligt att folk står upp. Men efterhand slappnar kroppen av, den orkar inte stå emot längre, och då kommer smärtorna. PER LARSSON Det är bättre att klippa en gång för mycket Det heter medicinsk losstagning. Det är den medicinskt ansvarige som talar om hur mycket man ska klippa upp en bil. Kan man ta ut en patient på ett enklare sätt så ska man göra det. Det säger Tom Thörn, Räddningsverkets sakkunnige på losstagning. Men det händer att räddningstjänsten börjar klippa upp bilar innan ambulansen är på plats, för att vinna tid. Ja, det gör det, i och med att det ser ut som det gör med ambulansens tillgänglighet. Då är det räddningsledaren som bestämmer. Klipper man för mycket då kan det vara förlåtligt, med tanke på att räddningsledaren inte har samma kunskaper i sjukvård. Det är bättre att klippa en gång för mycket än en gång för lite. Har du någon generell uppfattning om det klipps för mycket eller för lite? Nej, vi följer inte upp olyckor i detalj på det viset. Vi gjorde ett försök att utveckla statistiken med hjälp av räddningstjänsterna, men det visade sig inte genomförbart. Ska man ta hänsyn till synpunkter från försäkringsbolagen? Det tycker jag man ska göra i vissa fall. Det har exempelvis hänt när räddningstjänst städat vägbanan att man hällt skräpet i den krockade bilen och orsakat mer skador. Men i det här sammanhanget undrar jag om Rolf Möller någonsin varit på en skadeplats. Det har också framkommit synpunkter från andra håll att räddningstjänsten inte klarar att klippa i moderna bilar. Det är nog både och. Det finns räddningstjänster som använder teknik från 80-talet, och då såg bilarna annorlunda ut. De som utbildas i dag får ny utbildning. Sen vet vi ju hur svårt det kan vara för de nyutbildade att få igenom nya arbetssätt hemma på stationen, så här gör vi för så har vi alltid gjort, kan svaret bli. Men förhoppningsvis har en del av det nya trängt ner. Foto: PETER BÄCKER, VF Det kan man kalla roadies? 13 brandmän slet i sju timmar med att bärga rockstjärnan Marilyn Mansons utrustning. Brandmän fick bärga rockstjärnans utrustning 13 brandmän ägnade nästan en hel arbetsdag åt att flytta rockstjärnans utrustning. Var det räddningsinsats? Nej, den avblåste vi tämligen omgående. Det blev en form av restvärdesarbete, säger Roger Jansson, räddningschef i Årjäng. Den något udda händelsen inträffade i västra Värmland, dagarna innan jul. En av fyra långtradare som transporterade rockstjärnan Marilyn Mansons utrustning körde av E18, på väg från Oslo till en konsert samma kväll i Stockholm. Räddningstjänsten i Årjäng larmades halv fem på morgonen till trafikolycka, och fann en stor långtradare cirka 25 meter från vägen. Chauffören fördes i ambulans till sjukhus. Eftersom det inte fanns fler personskador eller risk för miljöskador så avblåste vi räddningsinsatsen. Men i långtradaren, som stod djupt nersjunken i marken, fanns 30 ton utrustning som snabbt skulle vidare till Stockholm. Över kommungränsen Eftersom olyckan inträffat i Säffle kommun, räddningstjänsten hade passerat kommungränsen med en dryg kilometer, låg ansvaret på kollegorna i Säffle. Vi kontaktade dem så fort vi passerat kommungränsen. Efter samråd på plats enades vi om att hjälpas åt med överflyttning av utrustningen till den lastbil som beställts. Vi accepterade det med förbehåll för eventuellt larm. Räddningstjänsten i Säffle hade kontakt med försäkringsbolaget i England. När man fått skadenumret och försäkringsbolaget gett klartecken att stå för kostnaderna påbörjades arbetet med att flytta utrustning till en tom långtradare. 13 brandmän från Årjäng och Svanskog deltog i arbetet. Den avåkta långtradaren stod parallellt med E18. Med hjälp av en kranbil och brandmännens handkraft flyttades utrustning. Det tog cirka sju timmar. En i resesällskapet ställde upp som bas för omlastningen, vi visste ju inte vad det var för material. Vid lunchtid var utrustningen bärgad och räddningstjänsten lämnade platsen. Senare skickades några man tillbaka för att spola ren långtradaren som då bärgats. Det var för att inte få upp en massa lera på vägen. Det var aldrig någon tvekan om att göra arbetet? Nej, vi brukar ju göra restvärdesarbete efter bränder, bära ut grejer, spika igen fönster och dylikt. Räddningstjänsten i Årjäng debiterar 350 kronor i timmen per brandman. Personalkostnaderna för räddningsinsatsen hamnade på drygt kronor. Dessutom tillkommer en del kostnader för fordon och annan utrustning. Försäkringsbolaget får också räkningar från privata företag som engagerades i arbetet. Vaktade inte åt polisen En annan insats som aktualiserade frågan om ersättning inträffade nyligen. Det brann i ett affärshus i centrala Årjäng. Grannar gjorde en snabb insats och släckte, räddningstjänsten eftersläckte. När polisen kom till platsen spärrades området av. Polisen ville att vi skulle sköta bevakningen. Eftersom polisen spärrat av ansåg vi att bevakningen var deras ansvar. Hade området inte varit avspärrat kunde vi skött bevakningen och fastighetsägaren eller innehavaren fått ta kostnaderna. Nu fick ett vaktbolag hyras in och polisen betala dem. PER LARSSON

8 8 Nyheter Sirenen Nr Dom i regeringsrätten Olagligt med kommunal ambulans Kommuner ska inte bedriva ambulansverksamhet. Det slår regeringsrätten fast i en dom. Konsekvensen är att pågående verksamhet är olaglig. Domslutet är solklart, det ger ingen öppning för tolkningar, säger Åke Jacobsson, räddningschef i Göteborg. Kommuner och Kommunförbundet laddar nu för att kräva en lagändring. Räddningstjänsten i Göteborg har bedrivit ambulansverksamhet i 103 år, verksamheten har 120 årsarbetare och omsätter runt 80 miljoner kronor. I Malmö har räddningstjänsten 102 anställda för ambulansverksamheten som funnits där i 100 år. Men 19 december slog regeringsrätten fast i en dom att det inte är verksamhet kommuner ska ägna sig åt. Att delta i upphandling av en tjänst för vilken landstinget svarar, utgör inte en sådan angelägenhet av allmänt intresse som kommunen har rätt att engagera sig i står det bland annat i domen. Domen har skakat om två av landets största räddningstjänster, Göteborg och Malmö. Verksamheten är plötsligt olaglig Vi befinner oss i upphandling av verksamheten. Den avbröts när vi fick besked om domen, men politikerna sa till oss att fortsätta. Juridiskt är vi just nu på tunn is. Men vi jobbar på uppdrag av politikerna, så vi kör på, säger räddningschefen Ken Henningson. Domstolstrots Beslutet att fortsätta upphandlingen har medfört att Malmö anmälts till Justitieombudsmannen (JO) för domstolstrots. Malmö ägnar sig åt flagrant domstolstrots. Det är oacceptabelt att kommunen inte följer en dom från landets på området högsta rättsinstans, säger Pär Cronhult, jurist på Konkurrenskommissionen som drev ärendet i domstol Bakgrunden till regeringsrättens dom är att en person, med stöd av Konkurrenskommissionen, anmälde att Malmö kommun bedrev ambulansverksamhet i annan kommun. Ett Foto: MICKE SÖRENSEN Ambulanser kan vara landstingets egna eller privata dock inte kommunala. Det har regeringsrätten slagit fast i en dom. Kommunerna som drabbas av domen och Kommunförbundet slåss nu för en lagändring. Och under tiden rullar verksamheten på, olagligt. brott mot den så kallade lokaliseringsprincipen som innebär att en kommun inte ska ha verksamhet i annan kommun. När länsrätten tog upp frågan så kom det att handla om rätten att utöva verksamheten överhuvudtaget, säger Ken Henningson. Malmö överklagade Länsrättens dom både till Kammarrätten och regeringsrätten, men fick avslag i båda instanser. Beskedet är därför att kommuner inte ska bedriva ambulansverksamhet. Domen berör även Helsingborg, Södertörns räddningstjänstförbund, Emmaboda och Arvika. För oss har det helt plötsligt blivit olagligt att utföra sjuktransporter. Det kan ju vara ett problem, säger Lars-Göran Uddholm i Södertörn något ironiskt. Kräver lagändring Kommunerna börjar dock inte avveckla verksamheten, de tänker gå till motangrepp. Vi kommer att uppvakta regeringen för att få en ändring i lagstiftningen, säger Åke Jacobsson. Göteborg har tre år kvar på det nuvarande kontraktet. Men i Södertörn och Malmö är upphandlingar på gång. Räddningstjänsten i Malmö har för avsikt att lägga anbud på ambulansverksamhet i fyra kommuner: Malmö, Vellinge, Svedala och Trelleborg. Det är i de kommuner Malmö i dag har kontrakt. För att undgå lokaliseringsprincipen har man beslutat bilda en speciellt nämnd för verksamheten i de fyra kommunerna. Skånes regionstyrelse har möte i mars, då ska anbuden vara inlämnade Det kan ju bli så att de inte godtar anbud från oss, med hänvisning till domen i regeringsrätten, säger Ken Henningson. Strider mot intentioner Representanter för räddningstjänsten tycker dock att domen strider mot intentioner i bland annat nya lagen Skydd mot olyckor, som talar om ökad samverkan. Kommunförbundet har reagerat och anser som kommunerna att en lagändring måste till. Vi pratar om bra samverkansformer och bättre trygghet. Då blir det olagligt. Det är ett rättsläge vi inte kan ha, säger Thord Eriksson på Kommunförbundet. Han ser större faror än att ambulanserna försvinner från de aktuella räddningstjänsterna. Ta IVPA, det är ju grönt. Men så fort det går från IVPA till sjukvård, så blir det olagligt. Och då blir det ett nationellt problem. Lars-Göran Uddholm håller med: I förlängningen kan vi inte ha defibrillatorer på brandbilar, däremot går det bra i polisbilar, på hotell och flygplatser. Regeringskansliet har uppmärksammat reaktionerna på regeringsrättens dom. Helena Linde, jurist på finansdepartementet, har fått uppdrag att belysa konsekvenserna. Vi har konstaterat att en hel del verksamhet som pågår inte längre är laglig. Ärendet är under beredning. Och det är bråttom eftersom det är en het fråga. Mer kan jag inte säga i dag. PER LARSSON FOTNOT: Konkurrenskommissionen är en grupp inom den opinionsbildande stiftelsen Den nya välfärden. I kommissionen ingår bland annat Sigvard Berglöf, tidigare domare i regeringsrätten.

9 Sirenen Nr Nyheter 9 Försvarsberedningens ordförande: Dags att skrota totalförsvaret Ersätt totalförsvaret med ett samhällsförsvar som har omedelbar krishanteringsförmåga. Det budskapet sände försvarsberedningens ordförande Håkan Juholt (s) ut på Folk och Försvars konferens i Sälen. Juholts utspel ruskade om en hel del av de cirka 250 konferensdeltagarna. De fick också ett uttalande av statsminister Göran Persson uppläst för sig om att tre miljarder kronor behöver flyttas över från försvaret till rättväsende och polis. Det blåste alltså iskalla vindar över militärerna som kommit till Sälen. Medan statsministern talar om att i försvarsbeslutet i december flytta miljarder från försvaret till inre hot säger Juholt: Försvaret av Sverige behöver kosta mer i morgon än i dag, men det har inte med militära hot mot Sverige att göra. De har aldrig varit mindre än nu. För Sirenen utvecklar Håkan Juholt det han sa i Sälen om att det är hög tid att skrota totalförsvaret. Länge har totalförsvaret formats av en enda hotbild och en enda fiende, alltså ett sovjetiskt angrepp på Sverige. Det hotet finns inte längre, däremot många andra i form av terrorism, sabotage, naturkatastrofer, epidemier och annat. Det finns myndigheter som var för sig ska hantera sådana hot, men hur förberedda är de, vilken spetskomptens har de? Och framför allt, hur samordnade är de för att klara en omedelbar och kraftfull insats? Sektorindelningen i Sverige är väldigt stark, det jag saknar är den integrerade beredskapen. Håkan Juholt Omfördelning av pengar I dagens totalförsvar ska det civila försvaret vara ett stöd för militären. Efter nästa försvarsbeslut blir det tvärtom, om Juholt får som han vill. Militära försvaret blir en resurs som civila försvaret kallar in vid behov. Vi behöver även i framtiden ha ett militärt försvar, men hotbilden kräver en omfördelning av den ekonomiska ramen. Militära pengar måste sett till de uppgifter försvarsmakten har i dag flyttas över till de som har att hantera aktuella hotbilder. Ett frågetecken i sammanhanget är dock nivån på försvarsmaktens internationella insatser, den har vi ännu inte tagit ställning till, säger Juholt. Han efterlyser en mycket bättre samordning på den civila sidan. Det känns ibland som om det är lättare att ena 349 ledamöter i riksdagen än fem verkschefer i civila försvaret. Juholt tycker att nya lagen om skydd mot olyckor ligger helt i fas med hans syn på det framtida samhällsförsvaret. Räddningstjänsten blir även i framtiden navet kring vilket säkerhetsfrågorna i kommunen kretsar. Men det krävs ett nytänkande som kan sätta stopp för de förlamande sektorgränsdragningarna. De finns inte bara i Foto: HENRIK ENARSSON Fint besök när verket visade internationella verksamheten Räddningsverket deltog aktivt i konferensen i Sälen, mest med fokus på den internationella verksamheten. Generaldirektör Christina Salomonson redovisade inför konferensdeltagarna varför verket kan vara så effektivt utomlands snabbhet, flexibilitet och ett gott rykte. Utanför högfjällshotellet i Sälen hade Räddningsverket satt upp tre 18-meterstält med stationer om sök- och räddningsstyrkor, minröjning och annat. Eftersom vädret inte inbjöd konferensdeltagarna till långa skidturer besökte många i stället tälten. Bland de mest frågvisa gästerna var utrikesminister Laila Freivalds (som på bilden ovan informeras av Räddningsverkets Per-Anders Berthlin) och försvarsminister Leni Björklund. kommunerna utan lika mycket på regional och central nivå. Juholt kan tänka sig att flytta över statliga pengar för att ge räddningstjänstens personal möjligheter till fortbildning. Men det där måste jag studera närmare våren 2005 inför försvarsbeslut del två. Räddningsmännen då, de 300 som utbildas av Räddningsverket varje år för räddningstjänsten i krig, men som också är en resurs som omedelbart kan sättas in vid fredstida nödlägen? Dessutom enda alternativet till vapenfri tjänst i totalförsvaret. Uppgifterna för kriget behövs inte eftersom vi inte längre har något militärt hot. Men om räddningsmännen kan vara en viktig tillgång i det nya samhällsförsvar vi ska bygga upp är de intressanta. Jag vill veta mer innan jag ger ett svar. STIG DAHLÉN Samverkan kring NCO ett måste Regeringen har gett 40 myndigheter i uppdrag att redovisa på vilket sätt de kan bidra till verksamheten vid Nationellt centrum för erfarenhetsåterföring från olyckor (NCO) som är under uppbyggnad i Karlskoga. För närvarande drivs NCO som ett projekt under Räddningsverket, men tanken är att forma ett oberoende kompetenscentrum, organiserat av ett stort antal myndigheter. Ska vi arbeta för att minska antalet olyckor måste vi ständigt bli bättre på att lära av det som inträffat. Och i det arbetet krävs ett ökat samarbete mellan olika myndigheter, säger Räddningsverkets Thomas Gell. Vi vill i en dialog med myndigheterna utveckla samarbetsformerna och på vilket sätt de kan bidra till utvecklingen av ett gemensamt kompetenscentrum. Detta kan exempelvis ske genom att initiera, delta eller driva gemensamma projekt, lägga uppdrag till NCO, delta i arbetet inom olika uppdrag med personal, finansiera projekt och ta en aktiv roll i råd och styrgrupper. Myndigheterna ska senast 12 mars redovisa hur de tänker stödja NCO. KBM ser inget framtida behov av räddningsmän I slutet av januari skickade Krisberedskapsmyndigheten (KBM) sitt förslag till slutrapport inför 2004 års försvarsbeslut på remiss till bland annat Räddningsverket. I förslaget skriver KBM bland annat att de inte ser något framtida behov av att utbilda civilpliktiga, mot bakgrund av den tio år långa anpassningsperioden inom det civila försvaret. Stefan Lundqvist, chef för Centrum för risk- och säkerhetsutbildning, CRS, är av motsatt uppfattning: I dag utbildar CRS 300 räddningsmän med olika inriktningar på räddningsskolorna i Sandö och Skövde. Vårt tidigare synsätt har varit att det finns behov av att utbilda räddningsmän, ur mitt perspektiv kommer den uppfattningen att gälla även framöver. Räddningsverket kommer den 10 februari att yttra sig om KBM:s förslag. I detta yttrande kommer Räddningsverket att utgå från sina tidigare underlag och rapporter på området. KBM tar hand om Rakel KBM (Krisberedskapsmyndigheten) har fått ansvar för det nya radiokommunikationssystemet Rakel. Rakel var tidigare en utredning under näringsdepartementet. Det fanns diskussioner att en egen myndighet skulle bildas. Men i stället blir alltså Rakel en enhet hos KBM. Var det någon gång aktuellt att Rakel skulle hamna under Räddningsverket? Man ville ha en neutral myndighet. Vi har en nära koppling till räddningstjänsten. Rikspolisstyrelsen med flera ansågs heller inte neutrala, säger Hans Berged chef på enheten för tekniskt ledningsstöd på Räddningsverket. Ramavtal för mobilstationer Räddningsverkets uppgift FMV håller på med upphandlingen av operatör och infrastruktur för det nya radiokommunikationssystemet. Räddningsverket har fått uppdraget att ta fram ramavtal för mobilstationer. Det gäller alltså den utrustning som ska finnas i fordon och bäras av personal. Inte bara räddningstjänsten, utan alla som omfattas av systemet. Om vi också ska förvalta avtalen är ännu inte klart, säger Hans Berged. Det nya radiokommunikationssystemet kommer att kräva omfattande utbildning. Centrum för risk- och säkerhetsutbildning (räddningsskolan) i Revinge har visat intresse att ta hand om utbildningen. Revinge har representanter med i utredningen kring utbildningen. Jag kan tänka mig att handledare får central utbildning, därefter utbildar varje organisation sin personal lokalt. Revinge kan förefalla lämpligt som utbildningsplats eftersom utbyggnaden ska börja i Skåne. När utbyggnaden börjar är inte klart, först måste FMV slutföra upphandlingen av systemet, vilket enligt planerna ska ske inom den närmaste tiden. SM i losstagning inställt I förra numret skrev vi att det ska genomföras SM i losstagning i Skövde 8-9 maj. Det blir inte så. Juridiska problem tillstötte när myndigheten Räddningsverket skulle arrangera ihop med privata företag. Troligen blir det inget SM alls i år, men redan nu jobbas det på ett mästerskap under andra former 2005.

10 10 Nyheter Sirenen Nr Vi måste tro vi kan göra en bra insats Räddningsverkets beslut att inte skicka en sök- och räddningsstyrka till jordbävningsdrabbade Iran fick kritik i massmedia. Inget av det som efteråt framkommit om förhållandena i Bam har fått Räddningsverket att omvärdera beslutet. Enligt de uppgifter jag fått har ingen av de nordiska styrkor som åkte räddat några liv, säger Kjell Larsson, Räddningsverket. När Kjell Larsson vid 06-tiden larmades om en stor jordbävning i Iran sattes de sedvanliga förberedelserna igång för att snabbt kunna skicka en styrka. Det visade sig vara svårt att hitta ett plan under julhelgerna och försvaret kunde ha en Hercules startklar tidigast på tisdag, fyra dagar senare. Efterhand som det kom in uppgifter om förhållandena på plats växte beslutet fram att inte skicka en sök- och räddningsstyrka, en så kallad Sarstyrka (Search and rescue). För långt bort Det är för långt bort och vi bedömde att vi inte skulle kunna genomföra en bra insats. Vi trodde inte vi skulle ha möjlighet att rädda liv. Huskonstruktionerna gjorde att det inte skapas luftfickor för att människor ska kunna överleva. Vi visste också att styrkan inte kunde flyga direkt till Bam utan skulle få landa i Kerman vilket innebär en fördröjning, säger Kjell Larsson. Beslutet fattades i samförstånd med Sida. I stället bestämde man sig för att skicka tält och filtar. Sedan Räddningsverket gjorde sin första internationella insats vid jordbävningen i Armenien 1988 har det skett en kraftig höjning av den internationella beredskapen och allt fler länder skickar hjälpstyrkor. Blev en väckarklocka Jordbävningen i Algeriet i maj förra året blev något av en väckarklocka för FN och andra. Många räddningsstyrkor är inte bara en hjälp utan kräver också resurser av en redan ansträngd organisation i det drabbade landet. Händelserna i Algeriet väckte diskussion såväl inom FN som det svenska utrikesdepartementet och Sida; ska Sverige verkligen blint skicka Sarteam till alla katastrofer? Ytterligare en död kropp dras fram ur rasmassorna i den jordbävningsdrabbade staden Bam i sydöstra Iran. Dödsiffrorna närmar sig och en massiv internationell räddningsinsats kunde inte göra mycket räddningsarbetare från 44 länder lyckades rädda 22 liv. Allt fler ifrågasätter om det är ett optimalt utnyttjande av resurser att satsa så mycket på det akuta skedet efter en katastrof. Beslutet att inte skicka en styrka till Iran den här gången grundade sig till stor del på erfarenheterna från jordbävningen i Algeriet. Då kom det väldigt många internationella team och FN förmådde inte sysselsätta alla. Hjälparbetarna var för många och det är inte bra när de står i vägen för varandra. Frågan kan då ställas om det är någon idé att Sverige, som ligger ganska långt bort från jordbävningszoner, ska hålla beredskap med Sar-styrkor. Beredskapen kostar ett par miljoner per år. Självklart ska vi ha en beredskap. Beslutet att inte åka till Iran har ingen betydelse för fortsättningen. Det ska ses som ett enstaka beslut baserat på de förutsättningar som rådde. Avståndet bara en faktor Bam i sydöstra Iran var för långt bort den här gången, men avståndet är bara en faktor. Algeriet och Turkiet ligger inte för långt bort och jag vill inte dra någon geografisk gräns. Det beror på situationen. Vi måste tro att vi kan göra en bra insats. Det handlar om skattepengar och vi måste se till att de kommer till bästa användning. Uppfyller inte standarden 1991 bildades organisationen Insarag för att samordna FNs internationella insatser. Insarags ordförande är Kjell Larsson och han kommer nu att ta upp med FN hur organisationen kan förbättras. Alla team uppfyller inte Insarag-standard och kanske kan man ha ett antal godkända styrkor som har beredskap två månader per år. Genom det kan vi höja beredskapen och få en mycket kortare anspänningstid. Då vet FN att man har en kompetent styrka som snabbt kan vara på plats. En förbättrad organisation innebär bland annat samförstånd mellan hjälpare och mottagare. Därför har det från svensk sida tagits initiativ till ett seminarium i Armenien för Foto: GUNNO IVANSSON Självklart ska Sverige ha en beredskap för att skicka livräddningsstyrkor till katastrofområden. Beslutet att inte åka till Iran har ingen betydelse för fortsättningen, säger Kjell Larsson, Räddningsverket FN-personal och lokala myndigheter. Vad behöver vi veta för att kunna göra en optimal insats? Tanken är att bland annat få fram en checklista, säger Kjell Larsson. GUNNO IVANSSON Fotnot Ocha: Office for the Coordination of Humanitarian Affairs Insarag: International Search And Rescue Advisory Group Sar: Search and Rescue (sökoch räddningsstyrka) Foto: MARTIN BUREAU/Pressens Bild

11 Sirenen Nr Nyheter 11 Sida Viktigt finnas kvar även när massmedia åkt hem Sida stöder Räddningsverkets beslut att inte skicka en sök- och räddningsstyrka till Iran. Jag har stor respekt för Räddningsverkets erfarenheter, de vet hur det ser ut på en katastrofplats, säger Johan Schaar, enhetschef på Sida. Erfarenheten säger att man ska vara på plats inom 48 timmar för att kunna göra en meningsfull livräddande insats. Det är ytterst få som överlever efter det. De har förekommit några extrema fall i Bam men det ändrar inte grundförutsättningen. Räddningsverket kunde ha åkt i alla fall men skulle då bidragit till att försvåra en redan oerhört komplex samordningssituation. Beslutet att inte skicka en styrka kritiserades i massmedia: Varför skickar inte Sverige en styrka när alla andra gör det? Men kanske kan frågan vändas på: Varför åker alla? Även de som rimligtvis inte hinner fram i tid? Alla vill rädda liv Vid jordbävningen i Algeriet förra våren fick styrkor återvända utan ha gjort en insats. Och när iranska myndigheter avblåste eftersökningarna med räddningsstyrkor den 28 december hade en del styrkor ännu inte nått fram. Johan Schaar tror att det delvis handlar om enkel psykologi, alla vill vara den som gör en avgörande insats och räddar liv. Men inte bara det. Beslutsfattare sätts under oerhörd press av massmedia och politiker som trycker på med förväntningar om att de ska göra något. Man ska ha klart för sig att det här försiggår framför all världens kameror. Det kräver is i magen att avstå. Sida ska ge ytterligare stöd till Röda korset och FN för att ta hand om de överlevande och påbörja återuppbyggnaden av staden Bam. Totalt handlar det om cirka 17 miljoner kronor. Det viktiga är att finnas kvar efter det att massmedia har försvunnit och uppmärksamheten har lagt sig. GUNNO IVANSSON Danmark, Finland och Norge på plats Räddade inga liv men gjorde nytta Våra nordiska grannländer Danmark, Finland och Norge åkte alla med en sökstyrka till Bam. Ingen av dem räddade något liv men anser ändå att de gjorde nytta. Största nyttan gjorde vi genom att hjälpa FN att rekognosera hjälpbehovet i de kringliggande byarna, säger Harry Frelander på finska inrikesministeriet. Liksom Räddningsverket hade den danska Beredskapsstyrelsen svårigheter att hitta ett flygplan för sin styrka. Efter att ha fått tag på plan från Azerbajdzjan var de på plats först tre dygn efter jordbävningen. Fem dygn senare återvände styrkan med sex sökhundar och hade då påträffat åtta döda. Ingen räddningsstyrka Finland skickade fem man med bland annat avlyssningsutrustning. Den finska styrkanhyrde in ett ett ukrainskt plan och trots problem med tillstånd att flyga över polskt luftrum kom man i väg på eftermiddagen 27 december. Det var inte aktuellt att skicka en Sar-styrka. Dels har vi inte tillräckligt tränade hundar och dels kände vi på förhand till huskonstruktionerna och att det troligtvis inte skulle hittas några överlevande, säger Harry Frelander. I likhet med Räddningsverket hade man vissa funderingar kring avståndet men vägde in fler faktorer. Visst fördes en diskussion om avståndet och om vi skulle hinna fram i tid, men vi beslöt snabbt att vi skulle åka. En anledning var att vi inte gjort någon internationell insats på länge. Det var ett bra tillfälle att testa utrustning och utlarmning av killarna och hålla dem motiverade. Under rådande förhållanden var inte avlyssningsutrustningen till någon större hjälp. Största nyttan gjorde vi genom att hjälpa Ocha att rekognosera hjälpbehovet i de kringliggande byarna. Det fanns ännu inga lokala myndigheter på plats och killarna tycker att det är den bästa insats de har gjort. Norska styrkan störst Norge skickade den största nordiska styrkan med 29 man och nio hundar. De hade inga problem med flyg utan kunde använda ett av försvarets Hercules-plan. Varken Finland eller Norge deltog vid jordbävningen i Algeriet och i Norge bestämde man sig snabbt för att åka. Ett ganska enkelt beslut, när Iran via Ocha begärde hjälp åkte vi. Det förekom ingen diskussion om vi skulle åka eller inte, säger insatsledaren Ove Syslak. Den norska styrkan reste på lördagen och kom fram till Kerman tidigt söndag morgon, två dygn efter jordbävningen. Där rådde kaos och först efter ett antal timmar kunde de fortsätta till Bam. För sent för att rädda liv De kom för sent för att rädda liv men hittade många döda. Han tycker ändå att de gjorde en viktig insats. Största nyttan gjorde vi som koordinatörer. Vi upptäckte till exempel att flera internationella team sökte i samma område. Den stora utmaningen är att organisera hjälparbetet. Liksom Räddningsverkets Kjell Larsson anser han att organisationen måste förbättras. Jag slogs av att det är väldigt få av de på plats som man ser vid Insarag-mötena. Styrkorna kan inte de internationella systemen tillräckligt bra och där har vi en utmaning att förbättra den internationella koordinationen. GUNNO IVANSSON Leif Wall, kommunikationsexpert vid Räddningsverket, upprättade under FN:s ledning kommunikationscentralen i Bam. Det blev som sand alltihop Leif Wall, Räddningsverket, är kommunikationsexpert och medlem i FN:s Undacstyrka som reste till Bam i jordbävningsdrabbade Iran för att organisera sök- och räddningsinsatsen. Jag har varit på jordbävningar förut, i Algeriet förra sommaren och i indiska Bhuj, men det här var värre. Det var väldigt förstört, tegelstenarna maldes sönder och det blev som sand alltihop. De som befann sig under husresterna kvävdes omedelbart, säger Leif Wall. Två dygn efteråt När han och övriga fyra personer i Undac-teamet anlände till Bam i Iran, nästan två dygn efter den kraftiga jordbävningen 26 december 2003, fanns redan hjälpstyrkor på plats. Under de följande timmarna och dagarna kom räddningsteam från världens alla hörn. Leif Walls uppgift var att upprätta en kommunikationscentral med datorer och satellittelefon i ett militärläger mitt i stan. All telekommunikation i området hade brutit samman. Undacs jobb var att organisera hjälpinsatsen. Registrera alla team som strömmade in, skaffa kartor och dela ut områden för genomsökning. Fanns inte sysselsättning Totalt arbetade runt hjälparbetare från 44 ländermed att försöka hitta överlevande bland rasmassorna. De lyckades gräva fram 22 överlevande. Det blev problematiskt när så enormt många styrkor samtidigt befann sig i Bam. Det fanns till slut inte sysselsättning till alla. Dessutom krävdes det mirakel för att hitta några överlevande efter ett par dagar. Samtidigt kan vi inte säga att hjälpteamen inte ska komma hit och hjälpa till, säger Wall. KATARINA SELLIUS

12 12 Nyheter Sirenen Nr Dödsbränder 2003: Färre dog i bostadsbränder 134 personer dog i bränder i Sverige förra året. Det är en minskning med tre jämfört med 2001 och 2002, men fortfarande en ovanligt hög siffra. Äldre personer är kraftigt överrepresenterade i statistiken. Det positiva i siffrorna för 2003 är en klar minskning i antalet personer som omkommit i bostadsbränder, 109 mot 123 de två föregående åren. År 2000 dog 92 personer i bostadsbränder. Det var också året då Räddningsverket satte upp målet om en minskning av antalet döda i bostadsbränder med tio procent under åren Det betyder att målsättningen kommit ordentligt på skam, i snitt 116 döda i bostadsbränder eller 33 fler än målet. 58 av de totalt 134 som dog i bränder 2003 var 65 år och äldre, 38 var i åldern år. I åldersgruppen under 25 år omkom endast åtta personer. I kategorin unga människor ligger vi i Sverige bra till vid en internationell jämförelse. I USA till exempel är procent av de som dör i bränder under 25 år, säger Räddningsverkets Ulf Erlandsson, ansvarig för sammanställningen av dödsbränder. Statistiken för de senaste fem åren ser ut så här: år bränder döda Antalet dödsbränder och antalet döda i bostadsbränder minskade 2003 jämfört med de två föregående åren. Men fortfarande omkommer många fler än målsättningen som Räddningsverket satt upp. Från ord till handling 58 av de omkomna förra året var män från 44 år och uppåt. I denna kategori finns en hel del som har missbruksproblem och som även är rökare. Dessa saknar ofta brandvarnare och har ett lågt säkerhetstänkande. De är också svåra att nå med information, säger Ulf Erlandsson. Elva av de som omkom 2003 fanns i servicehus eller annan vårdform. Här har vi i flera år diskuterat åtgärder som ökad utbildning av personal, bättre larm och sprinkler. Det handlar alltså om tidig upptäckt, snabb insats och helautomatisk släckning. Det är nu hög tid att vi går från ord till handling för att bättra brandskyddet i servicehus och liknande. Information till anhöriga Svenskarnas medelålder ökar och allt fler äldre bor ensamma i egen bostad, vanligtvis i lägenhet eller på pensionärshem. Dessa är också överrepresenterade i dödsbrandstatistiken. Vad kan man göra för att förbättra brandsäkerheten för denna kategori? Här kan vi inte kräva automatiskt brandlarm eller sprinkler. Däremot kan vi förbättra information till anhöriga. De kan uppmärksammas på brandriskerna hos sin gamla föräldrar, vikten av att brandvarnaren fungerar, faran med sängrökning, behov av timer på spisen och att man kanske ser till att grannen har en reservnyckel. Samhället kan inte förväntas sköta sådant, däremot kan Räddningsverket och räddningstjänsterna bli mycket bättre på att informera om anhörigas viktiga roll och ansvar, säger Ulf Erlandsson. STIG DAHLÉN Strategisk utveckling i kommunen: Oenighet om vem som ska förebygga Såväl en majoritet i räddningstjänsten som politikerna i räddningsnämnden är beredda att utvecklas inom ramen för nya lagen. Däremot saknas ofta förankring uppåt i kommunen. Det visar färsk forskning vid Karlstads universitet. Hur tänker och diskuterar man kring räddningstjänstens strategiska utveckling i kommunerna i förhållande till den nya lagen? Detta har studerats av ett forskarlag vid Karlstads universitet på uppdrag av Räddningsverket. Räddningstjänstens ansvar Räddningspersonal och politiker i tre olika kommuner i storstads-, mellanstads- och småstadskommun har ingått i djupstudien. Forskningen har inneburit att olika synsätt och perspektiv på utvecklingen utifrån den nya lagen har kartlagts. Tidsperspektivet var nutid och fem-tio år framåt. Vi har spelat in och analyserat diskussionerna i tolv olika grupper från fyra hierarkiska nivåer inom kommunerna; politisk ledning, räddningstjänstens ledning, chefer för arbetslag samt brandmännen i arbetslagen. Slående är att alla efterfrågar ett omfattande utvecklingsarbete om skydds- och säkerhetsfrågor och en mycket högre grad av samordning inom kommunen. Synen på räddningstjänstens roll i kommunen har varierat men majoriteten av grupperna är överens om att räddningstjänsten bör vara centrum och ansvara för dessa frågor i hela kommunen, säger Birgitta Johansson-Hidén, universitetslektor vid Karlstads universitet. Alla grupper är ense om att arbetsuppgifterna förebyggande arbete och insats- och räddningsarbete är två självklara uppgifter inom den kommunala räddningstjänsten. Men i en av kommunerna är man klart oense om vilken personal som ska utföra det förebyggande arbetet. Dessutom ställer sig alla frågande till hur målsättningen i nya lagen ska infrias, speciellt då man ska utveckla arbetet med förebyggande av skador och olyckor, utan att man får mer resurser i form av tid, personal och pengar. Samordning saknas Det finns dock en del skillnader. Medan man på den lilla orten redan har en klar koppling in i kommunstyrelsen, är förankringen uppåt i kommunen i storstaden mera otydlig. Enligt räddningstjänsterna saknas samordning inom kommunerna och samhället. Man menar att samhället stötvis pytsar ut åtgärder inom exempelvis brottsförebyggande, trafikförebyggande, barnsäkerhet och så vidare. Det byggs vägbubblor, företag skaffar ståldörrar och köper nya säkerhetsanordningar och larm. Det kommer ständigt nya typer av krockkuddar på marknaden. Många gånger är det åtgärder som motverkar att räddningstjänsten ska kunna genomföra en effektiv räddningstjänstinsats. I värsta fall kan det innebära direkt livsfara för räddningstjänstpersonalen. Det saknas helhetssyn och ett räddningstjänstperspektiv. Ingen tänker på hur alla dessa åtgärder påverkar samhällets förmåga att utföra räddningstjänstinsatser. Positiva och skeptiska I samtliga grupper diskuterades den enskildes ansvar för den egna bostaden, fastigheten och företaget. Alla är positiva till att den enskildes ansvar blir tydligt, samtidigt som många är skeptiska till om den enskilde har pengar, kunskap och möjlighet att ta det ansvaret. Alla menar att en hundraprocentig säkerhet är orimlig. Nästa steg blir att ta reda på hur kommunerna tar sig an skydds- och säkerhetsarbetet när det gäller handlingsplaner och samordning. Forskarlaget följer upp detta i en enkätundersökning i 50 kommuner. KATARINA SELLIUS FOTNOT: Rapporten Personaloch politikergruppers perspektiv på räddningstjänstens strategiska utveckling kan beställas på e-post:

13 Sirenen Nr Nyheter 13 Nacka har blivit tryggare Men vi kan göra mycket mer Nacka har de senaste åren haft många drunkningsolyckor. Jag påstår att med ett bättre folkhälsoarbete inom räddningstjänsten kan vi förhindra att människor drunknar. Det säger Stefan Wesley, brandingenjör vid räddningstjänsten i Nacka. Nacka är sedan några år tillbaka utnämnd till säker och trygg kommun enligt Världshälsoorganisationens normer. En av de 14 som hittills finns i landet. En strävan har varit att få med räddningstjänsten i kommunens folkhälsoarbete. Våra största resurser sätts in när chansen att rädda liv är som minst. Vi kommer med våra jättefina bilar när olyckan redan skett. Tänk om samma mängd resurser kunde användas för att förhindra att olyckan sker. I vår kommun är det fler som drunknar än som dör till följd av bränder, konstaterar Stefan Wesley. Förra året drunknade tre personer och hittills i år har en person omkommit efter att ha gått igenom isen. Kan sträcka oss längre Stefan Wesley är självkritisk och menar att räddningstjänsten skulle kunna göra mycket mer: Vi vill driva ett aktivt folkhälsoarbete och lägga mer kraft på att förebygga drunkningsolyckor. Det är ett område där vi inte tidigare jobbat förebyggande. Det räcker inte att ta reda på var alla badplatser ligger för att vi snabbt ska kunna ta oss dit när olyckan har skett. Foto: KATARINA SELLIUS Det är en utmaning att jobba förebyggande eftersom det är så svårt att påvisa resultat, säger brandingenjör Stefan Wesley. Vi kan sträcka oss längre. Målet är att skapa en tryggare vattenmiljö i Nacka, som har ett tjugotal allmänna badplatser och närhet till både sjö och hav. Därför formar vi idéer kring nya arbetsätt. Tanken är att inventera risker och få en bra kännedom om stränder, strömmar och djup. Man vet att flera badolyckor inträffat vid hala klippor där det varit mycket svårt att ta sig upp. Vi skulle kunna sätta ut reptampar på riskfyllda platser för att göra det lättare för badande att ta sig upp, eller på annat sätt göra badandet säkrare, säger Wesley och tilläger: När det gäller isolyckor har vi inte tänkt färdigt. Men på något sätt skulle vi kunna träffa friluftsgrupper och informera om risker. Räddningstjänsten har ju öppet även på helgerna. Det handlar om att föra över våra kunskaper till folk i vardagen. Utbildade personal För ett år sedan genomförde räddningstjänsten sitt första riktiga folkhälsoarbete då ett hundratal personer inom hemtjänsten utbildades i brandförebyggande arbete. Vi stödde oss på den nationella dödsbrandsstatistiken som tyder på att det främst är äldre personer som omkommer i bränder. Även om vi inte haft många dödsbränder i kommunen, känns det angeläget att ta itu med detta. Förr eller senare drabbar det någon här. Det visade sig att hemtjänstpersonalen ofta stöter på risker som de inte vet hur de ska hantera. Lakan och täcken med hål efter sängrökta cigarretter, trasiga värmedynor, hårtorkar och annat. Dessutom är risker många gånger kopplade till alkohol. Personalen har fått hjälp från räddningstjänsten med hur de ska agera i dylika situationer, hur de kan förebygga. Vi har försökt påverka dem att prata med anhöriga om faran med sängrökning, menar Wesley. Det kanske är vår uppgift att bredda oss och snacka med olika nykterhetsorganisationer om olika riskbeteenden. Det är en utmaning Wesley är dock inte lyrisk över den nya lagen om skydd mot olyckor som sägs ge folkhälsoarbetet vind i seglen. Det har inte direkt varit något lagbrott att jobba förebyggande tidigare heller, vi har bara inte fått in det i våra räddningstjänsthuvuden. Det är en utmaning att jobba förebyggande, eftersom det är svårt att påvisa något resultat. Ytterst ska ju olyckorna inte inträffa alls. KATARINA SELLIUS Vad betyder nya lagen om skydd mot olyckor för arbetet i säkra och trygga kommuner? Ursula Furtig folkhälsoplanerare Ludvika Den nya lagen om skydd mot olyckor kommer nog att innebära en del förändringar för oss, den ger ännu starkare stöd för att jobba på det sätt vi gör. Men det är ett problem när dom säger att visst ska vi jobba förebyggande, men i år har vi inte råd. Man måste hela tiden överbevisa tjänstemän och politiker om att man sparar pengar på att arbeta skadeförebyggande. Och man måste vara uppfinningsrik, man får inte sluta jobba förebyggande när pengarna tryter. Bonde Andersson brandinspektör Borås Tidigare var jag osäker på om det här med trygg och säker var vår nisch inom räddningstjänsten. Kände mig inte riktigt hemma till en början. Men nu, med införandet av nya lagen, är jag med. Lagen talar tydligt om att räddningstjänsten måste jobba förebyggande och tvärsektoriellt. Sedan folkhälsoarbetet kopplats ihop med räddningstjänsten, har det fått status i kommunen och en puff framåt. Säker och trygg kommun: Konkreta åtgärder efterlyses Tidigare har räddningstjänsterna inte varit så aktiva i det skadeförebyggande arbetet i de 14 säkra och trygga kommunerna. Med nya lagen blir det naturligt att räddningstjänsten och hela kommunen jobbar tillsammans för att människor inte ska komma till skada. Det säger Tommy Rosenberg, Räddningsverket. Han är tillsammans med Mona Pütsep ansvarig för det nationella skadeförebyggande programmet, som bland annat arbetar med att göra landets kommuner till säkrare miljöer genom att utveckla Världshälsoorganisationens koncept En säker och trygg kommun. Större medvetenhet Sedan två år drivs programmet av Räddningsverket, då man övertog ansvaret från Folkhälsoinstitutet. Den nya lagen betyder mycket för det skadeförebyggande arbetet. Nu betonas att kommunerna mer än tidigare ska förebygga olyckor. Det innebär även att kommuninvånarna har ett ansvar för sin egen och andras säkerhet. Medvetenheten har blivit större och det efterfrågas konkreta åtgärder, verktyg och metoder för hur man ska jobba rent praktiskt med handlingsprogram och skadeförebyggande, säger Tommy Rosenberg, som är övertygad om att det lönar sig för kommunerna att arbeta förebyggande. Uppföljningar som vi har gjort visar att metoderna för att skapa säkra och trygga kommuner fungerar, men det krävs att man håller ångan uppe och arbetar systematiskt, konstaterar Mona Pütsep. Hittills har 14 kommuner i Sverige certifierats som säkra och trygga. Bara för att man blivit utnämnd till säker och trygg kommun betyder det inte att säkerhetsarbetet är i hamn. Ofta är det en eldsjäl som från början drivit frågorna, men det får inte enbart bygga på deras engagemang. Man måste få med både politiker och tjänstemän i arbetet. Liksom andra aktörer i lokalsamhället, till exempel polis, landsting, kyrkan och frivilliga organisationer. Fler kommuner på gång Ytterligare 15 kommuner har visat intresse att ansöka om att bli säkra och trygga kommuner. Under 2004 utvecklas programmet. En lathund för hur man blir en säker och trygg kommun har tagits fram, samt en guide för hur man därefter jobbar systematiskt med ett brett säkerhetsarbete. Nästa år står Räddningsverket värd för en nordisk konferens för säkra och trygga kommuner. Konferensen hålls i Karlstad i november KATARINA SELLIUS

14 14 Porträttet Sirenen Nr Det måste finnas andra sätt att växa än att bli befäl Framtidens brandmän finns redan. De som utvecklar arbetsmetoder, utbildar arbetskamrater och förnyar synsätt i rollen som specialister på risk och säkerhet. Fast de inte är vare sig befäl eller arbetsledare. En av dem är Anders Höglund vid räddningstjänsten i Sundsvall-Timrå. Det måste finnas andra sätt att växa inom yrket än att bli befäl. Alla behöver möjligheter att utvecklas i och på jobbet. Anders Höglund, heltidsbrandman i Timrå och deltidare i Njurunda lever som han lär. En vanlig brandman som i en rad projekt tagit fram modeller för rökdykarreglementen, metoder för säkring på höjd och nya utbildnings- och övningsunderlag. Han har sedan han började inom räddningstjänsten på 80-talet visat att det går att arbeta på nya sätt. Idéspruta Knappt 1.70 över havet men energisk som en iller. Hängiven sitt yrke. Besjälad av att utveckla och förbättra. Det bara studsar idéer omkring honom: Kombitjänster med förebyggande och utbildning även för brandmän. Deltidskårer som spjutspetsar ut i samhället, nära medborgarna och kommunens verksamheter. Förebyggandegrupper med både brandmän och befäl som har tid och utrymme att förmedla räddningstjänstens kunskaper till alla, gärna som externa säljkurser. Men framför allt en professionell räddningstjänst specialiserad på förebyggande och skadeavhjälpande insatser. Vi kan gärna måla parkbänkar också. Men först när vi gjort allt det som är viktigare. Svårt att vara tyst Det var 1983 som en kompis tipsade dåvarande bilmekanikern och timmerbilsföraren Höglund om att han kanske skulle söka till räddningstjänsten. Han kunde inte ha hamnat mer rätt. Men som ny brandman tyckte en del att man skulle sitta still och vara tyst. Det har jag alltid haft svårt för. Så det dröjde inte länge innan olika Jag har respekt för höga höjder och djupt vatten. Olyckan vid en räddningsuppvisning 1997 har gett Anders Höglund perspektiv på risk och säkerhet och en känsla för vad som är väsentligt här i livet. projekt var igång runt Anders Höglund. Metodutvecklandet tog fart i och med uppdraget som lärare i brand och räddning på Sandö som han haft av och till sedan1994. Inom Räddningsverket har jag som brandman fått ansvar och förtroende på ett helt annat sätt än på station. Tog fram rökdykarreglemente I en arbetsgrupp med lärare från de fyra räddningsskolorna och sakkunniga vid Räddningsverket arbetade han fram rökdykarreglementen och modeller för rökdykning. Det materialet ligger nu till grund för undervisningen vid CRS skolor. Efter ett år som insatsledare på Midlanda flygplats kom han tillbaka till Sundsvall, när nuvarande räddningschefen Peter Löthman lockade med möjligheter att arbeta på nya sätt: Jag såg en chans att få vara med och utveckla och lära mig saker. Så hände olyckan. Den som gett ny syn på livet men också ligger till grund för nya sätt att arbeta med repteknik och säkring på höjd. Anders och kollegan Hans Grönlund skulle visa kamraträddning på en företagsdag vid Akzo Nobel i Stockvik utanför Sundsvall. De skulle bara repetera en gång så att allt blev rätt på uppvisningen. Vi var på sex meters höjd under en skylift. Allt jag hann märka var att farten var fel. Så slog vi båda i backen. Kollegan hade av misstag skurit av båda linorna. Först trodde jag inte att det var så allvarligt. Skadade kota Men inne på sjukhuset gick vidden av skadorna gradvis upp för både Anders och Hans. Hans hade krossat hälarna och skadat ryggen. Jag skadade samma kota som förlamade skidåkaren Thomas Fogdö. För min inre syn handikappanpassade jag hela huset hemma där jag låg i sjuksängen första dagarna efteråt. Men med mycket tur och ännu mer vilja, träning och stöd av varandra var både Hans och Anders tillbaka i tjänst, sex månader efter olyckan. Tillbaka fullt ut, men med en ny syn på både jobbet och livet. Det är ju inte så att man går runt och är tacksam hela tiden. Men jag uppskattar små saker, som att kunna stiga upp ur sängen varje morgon, kunna gå på toaletten utan hjälp. Och vänskapen med Hans har bara vuxit. Ny syn på säkerhet Ute på jobb växte en ny syn på säkerhet fram: Man säger att det händer inte mig, eller vi har ju gjort så här förut. Och det räcker inte med att ha utrustning och utbildning. Säkerhet innebär ett merarbete och tar tid; det måste övas in så till den grad att det inte känns i vägen ens i ett pressat läge. Det blev ännu ett projekt förstås. Sedan 1999 har han utvecklat metoder och tekniker för bland annat taksäkring, rappellering och räddning i vindkraftverk. Deltidskåren i Njurunda har numera säkring på höjd som specialitet och sju instruktörer som utbildar arbetskamraterna i förbundet. Anders Höglund arbetar nu med ett projekt inom Räddningsverket om räddning på extrema höjder, som ska slutredovisas i februari Under 2001 har han också utbildat lärare vid CRS skolor på området. Säkring på höjd har varit eftersatt ute på vissa kårer. Fortfarande är det ibland svårt att nå ut med information, folk har så mycket annat på skrivborden. Men säkerhetstänkandet är på väg att bli bättre, generellt. Lever för sitt yrke Anders Höglund lever för sitt yrke och sin mission att utveckla och utvecklas: Mitt liv, min fritid och min hobby, kommer det blixtsnabbt. Något råd till nya brandmän? Ge inte upp. Var inte rädd för att dela med dig av idéer och ett förslag: prata med arbetskamraterna, testa nya metoder. Allt kanske inte fungerar men rätt vad det är har man hittat ett nytt och bättre sätt att göra saker på. Text och foto: EVA-LENA LINDBÄCK Idéerna Kombitjänster för brandmän Bryt upp hierarkin med att man måste vara minst förman för att komma vidare. Det finns en utvecklingskurva även för brandmän. Skapa tjänster som innefattar både operativt arbete, förebyggande och tid att förbereda och genomföra utbildningsinsatser. Deltidskåren Framtidens spjutspetsar som borde synas mer i samhället. Den nära räddningstjänsten med ett socialt engagemang, yrkeskunskaper vid sidan om brandmansjobbet och ett stort kontaktnät. Kvalitetssäkra genom en övnings- och planeringsorganisation som förser deltiden med det senaste på olika områden. Ta vara på och var rädd om deltiden som resurs, en deltidsbrandman kan ställa in stövlarna när som helst. Det finns en gräns för till exempel hur mycket man kan tälja av ersättningen. Förebyggande Fler brandmän ute i samhället som informerar och utbildar. Skapa tid och utrymme för att sprida räddningstjänstens kunskaper till andra på olika områden. Varför inte som externa säljkurser i kommunen? Det har vi inte tid med i dag. Professionalism Ge räddningstjänsten resurser och utrymme att göra det den är proffs på, allt med tredje mans intresse för

15 Sirenen Nr Porträttet 15 Röster från kolleger: Peter Löthman, räddningschef Sundsvall-Timrå: Anders Höglund är väldigt duktig. Han gör mycket kloka saker, är vetgirig, påläst och har förstått det nya. Den enskilde brandmannen måste få utvecklingsmöjligheter och ansvar för egna områden det ska inte enbart ligga på befälsnivå. Anders är ett bra exempel: han både vill och kan, och vi hejar på. Anders Strinnholm, operativ chef utbildningsavdelningen CRS Sandö: Han är väldigt ovanlig för att vara brandman. Jag har inte stött på någon annan som är så ambitiös och kunnig på så många områden inom yrket. Dessutom är han en duktig pedagog. Och en ödmjuk och mjuk kille också det lite ovanligt i det här jobbet. Hans Grönlund, brandman heltid Sundsvall och deltid Njurunda: Anders är helt underbar som kollega: driftig, sprudlar av energi och saker han tar på sig blir verkligen gjorda. Just därför har han ibland lite för mycket att göra och kanske är lite för noggrann man kan ju gena ibland, men det gör inte Anders. Han har alltid en åsikt och står för den, även om det inte alltid gör honom populär hos alla. Anders Höglund Ålder: 45 år Familj: barnen Kristoffer, Nicklas, Linda, Stefan och Martin samt katterna Marley och Nikey Bor: villa i Mjösund, Njurunda söder om Sundsvall Kör: Volvo 850 Läser: Förändring av utbildning för räddningstjänstpersonal, SRVrapport. Skämt åsido böckerna om Arn av Jan Guillou Lyssnar på: allätare men helst Ledin eller Springsteen Ser på: Bondfilmer och Ringentrilogin Äter: fisk och pressad potatis, gärna vin till På fritiden: Fritid? Okej, yngste sonens innebandymatcher Kloka ord: Kommer tid kommer råd. Och som Mark Twain sa: Om människan skulle prata mer än hon lyssnar hade hon haft två munnar och ett öra. Kamraträddare. På några minuter har Anders Höglund organiserat en höghöjdsövning på Bergaberget i Njurunda för bilderna till Sirenen. Inte långt mellan tanke och handling: Arbetsglädjen finns i att utveckla metoder, göra saker bättre. Och så alla bra kolleger i Timrå och Njurunda. ögonen. Tid att arbeta mer med övning och metodutveckling, så att vi får inrikta oss på att bli duktiga brandmän. Att renovera brandstationen är inte vårt jobb jämför med polisen. Vi ska arbeta förebyggande och skadeavhjälpande; när allt är gjort på det området kan man kanske disponera tiden även till annat. Ny teknik och nya metoder Skärsläckaren är ett bra exempel på när rädsla för krympande enheter kommer i vägen för sakligheten. Se den som ett verktyg att ha med i lådan! Men se också upp med att små insatsenheter innebär en risk att börja tumma på reglementen och säkerhet. Det är tack vare reglementena som vi haft så få olyckor med brandmän i tjänst i Sverige. Projekten Rökdykning Arbetsgruppen har tagit fram modeller och instruktioner för rökdykarinsatser, det första dokument med ett antal metodalternativ som alla fyra skolor stått eniga om som utbildningsunderlag. Dessutom undervisningsmaterial för rökdykarledarutbildning. Säkring på höjd/räddning på extrema höjder Ett utbildningsunderlag: bildspel, fakta och metodbeskrivning, utbildningsplan, säkerhetsinstruktion och lärarhandledning för CRS skolor.

16 16 Utbildning Skolorna måste sälja mer Nu är det upp till bevis 2003 sålde de fyra räddningsskolorna utbildning för cirka 25 miljoner kronor. Om fyra år ska de sälja för 70 miljoner. Det handlar delvis om skolornas överlevnad bildades Centrum för riskoch säkerhetsutbildning (CRS) som en del av Räddningsverket. De fyra regionala skolorna Sandö, Rosersberg, Skövde och Revinge riskerade först att bli tre, men efter kraftiga personalnerdragningar fick alla fyra chansen att överleva. Nu är det upp till bevis. Vi måste hitta nya kunder, vi måste visa att vi håller hög kvalitet och att vi är konkurrenskraftiga, säger Stefan Lundqvist, chef för CRS. Även om den intäktsfinansierade utbildningen enbart är och blir en mindre del av skolornas totala verksamhet kan den alltså avgöra antalet skolor i framtiden. Det finns inget självändamål med just fyra skolor, däremot starkt uttryckta önskemål från våra största kunder att vi finns i alla delar av Sverige. Vi satsar därför på att utveckla alla fyra skolorna. Minskande anslag Tidigare har nästan all verksamhet på skolorna finansierats med anslag. Utbildning av räddningstjänstens personal och civilpliktiga räddningsmän Stefan Lundqvist har dominerat. De statliga anslagen för centrumets verksamhet i år är 268 miljoner kronor. Dessa kommer successivt att minska. Fram till nu har staten bjudit kommunerna på utbildningen av exempelvis brandmän. I höstas startade den nya tvååriga och studiemedelsberättigade eftergymnasiala utbildningen i skydd mot olyckor (SMO). Eleverna blir bland annat kvalificerade att arbeta som brandmän. När SMO-utbildningen är fullt utbyggd kommer det att finnas 150 elever samtidigt på varje skola. Viktig kärngrupp Studenterna i SMOutbildningen kommer volymmässigt att svara för en stor andel av det totala antalet utbildningsdagar. Men även fortsättningsvis blir kommunal räddningstjänst en viktig kärngrupp på skolorna i form av vidareutbildning och fortbildning. Utbildningen för deltidsbrandmän fortsätter volymmässigt ungefär som tidigare, men stöps om. För dem införs en nyutvecklad utbildning i räddningsinsats. Befälsutbildningen ersätts med ett nytt vidareutbildningssystem, säger Stefan Lundqvist. Utbildningen av civilpliktiga räddningsmän ska bedrivas på två av skolorna, i Sandö och Skövde. Denna utbildnings framtid omges av en del frågetecken. Om det blir en fortsättning avgörs i det kommande försvarsbeslutet. Revidera uppåt? Utöver den anslagsfinansierade utbildningen är alltså målet att sälja utbildning för 70 miljoner år Nästan en tredubbling jämfört med i dag? Går det verkligen? Vi har försökt vara realistiska, ja vi har snarare lagt oss i underkant i vår bedömning. Min förhoppning är att vi om ett och ett halvt år kan revidera målsättningen. Uppåt! Personalen har minskat, det ska produceras mer utbildning och inom delvis helt nya ämnen. Hur går den ekvationen ihop? Trots oron med personalminskningar genomfördes under 2003 ett bra utvecklingsarbete, skolorna sålde utbildning för 25 miljoner och alla skolor lyckades på ett bra sätt komma igång med den nya SMO-utbildningen. Det tyder på att skolornas personal har en mycket hög kapacitet, säger Stefan Lundqvist. Finns det inga frågetecken för dig? Självklart finns osäkerhetsfaktorer. Den största är kommunernas ekonomi framöver. Kommunerna, och då tänker jag inte bara på räddningstjänsten, är våra viktigaste kunder. En nyckelfråga är därför hur mycket de är beredda att investera i det utbud vi kommer att ha i fortbildning, vidareutbildning, kris- och säkerhetsutbildning och annat. En holländsk styrka genomför insats på Revinges övningsområde. Holländarna hittade till Skåne på allvar förra året och de goda erfarenheterna har de spritt bland kollegor i hemlandet. Försvarsbeslutet kan komma att förändra antalet civilpliktiga. Jag hoppas att vi kan behålla dagens numerär på 300 civilpliktiga. En annan viktig faktor är förstås hur intresserade nya tilltänkta kunder är av det bredare utbildningsutbudet. Grunden för att bilda centrumet för riskoch säkerhetsutbildning var enligt den statliga utredaren att det finns ett behov i samhället av kurser i sårbarhet, krishantering, riskhantering. Kommer skolorna att ha samma kursutbud? Ja och nej. Det kommer att finnas ett grundutbud på alla skolor som ska svara mot regionens behov. När det gäller specialkurser kommer vi inte att ha råd att ha full satsning på alla skolor. I vissa fall måste vi också vara beredda att köpa in kompetens utifrån. Det är viktigt att CRS uppfattas som ett enda stort centrum för risk- och säkerhetsutbildning i Sverige. De fyra skolorna ska inte konkurrera inbördes, i stället ska de komplettera varandra, säger Lundqvist. STIG DAHLÉN Våra skolor har ett svårslaget koncept 2004 är året när Räddningsverkets centrum för riskoch säkerhetsutbildning (CRS) på allvar ger sig ut och raggar nya kunder. Räddningsverket är ett starkt varumärke och vi har ett svårslaget koncept, säger inhyrde marknadschefen Magnus Bårdén. Det handlar inte bara om att hitta nya kundgrupper, det gäller också att slå vakt om de befintliga hade vi 560 olika kunder. Så många som möjligt av dem satsar vi på att etablera en fortsatt och långsiktig relation med, säger Bårdén. Den enskilda kundgrupp han i första hand tänker på är den kommunala räddningstjänsten. Räddningsverket har länge ansvarat för den anslagsfinansierade kompetensutbildningen av räddningstjänstens brandmän och befäl. Därutöver har kommunerna också börjat köpa specialkurser i ökad omfattning, år 2002 för 8,2 miljoner kronor. Nya lagar skapar behov Andra stora beställare av utbildning är näringslivet (7,8 miljoner) och statliga myndigheter (4,6 miljoner). Den marknadsundersökning vi gjort visar att det finns stor potential bland alla dessa grupper, kommuner, näringsliv och statliga myndigheter. Inte minst kommer de nya lagarna (om extraordinära händelser respektive skydd mot olyckor) att ge kommunerna både ökat ansvar och större befogenheter. Utbildningsbehoven blir stora de närmaste åren. Vi är redan igång med utbildningar kring handlingsprogrammen. säger Magnus Bårdén. Vid sidan av de kommunala räddningstjänsterna riktar CRS sig i första hand till dessa kategorier i sin marknadsföring: större företag, myndigheter och organisationer med fokus på att förebygga olyckor och hantera krissituationer. företag med industribrandkårer eller företag med större risker. kommuner med fokus på olycksförebyggande arbete i vidare mening, hantering av krissituationer och liknande prioriterar vi utvalda målgrupper, ser över produktportföljen och utvecklar presentationen på webben. Vidare ska vi jobba för ett nära samarbete med Krisberedskapsmyndigheten med förhoppningen att de lägger en hel del av sitt omfattande kursutbud på våra skolor, säger Bårdén. Stor potential Tjänsteexport är ett annat intressant område. Räddningsverket finns redan på den internationella scenen som utbildare och har ett gott anseende. Här finns på sikt en hur stor potential som helst. Det finns konkurrenter till CRS på utbildningsområdet och fler kommer att dyka upp. Men Magnus Bårdén tycker att centrumet för risk- och säkerhetsutbildning har ett svårslaget koncept. Våra skolor erbjuder fantastiska möjligheter, där teori och praktik kan varvas. Här finns erfarna och duktiga lärare, fantastiska övningsanläggningar, hotell, restaurang och annat. Ingen annan organisation i Sverige har den helhet som vi erbjuder.

17 Utbildning 17 Revinge: Öresundsbron skapar möjligheter Skolan i Revinge utanför Lund jobbar redan för högtryck med säljutbildning på den internationella scenen. Holländarna åker hellre till Revinge än till England för övning och utbildning, säger skolchefen Per Widlundh. Holländska kommuner och myndigheter har valt Revinge för omfattande kursverksamhet för befäl och brandmän. Det här är ingen dagslända. Genombrottet kom 2003 och vi har redan tecknat flera kontrakt på fyra eller fem år med holländarna, säger Widlundh. Utbyte har också skett med räddningstjänster i Danmark. Öresundsbron har öppnat nya möjligheter, på drygt en timme kan danska kårer vara på plats i Revinge med egna fordon för övningar. Per Widlundh Utvald av EU Inom den så kallade EU-mekanismen arbetar vi ihop med Danmark. Revinge har valts ut som en av fem utbildningsplatser i hela Europa av EU-kommissionen. I år ska vi genomföra fem veckokurser. Gör vi bra ifrån oss kan detta generera fler utbildningar på EU-området. Foto: PER WESTERGÅRD Widlundh är med i den europeiska skolchefsgruppen och påstår bestämt att centrum för risk- och säkerhetsutbildning står sig bra i konkurrensen. På flera områden, exempelvis brandförlopp och ledning, är vi outstanding i Europa. Det är viktigt att veta och det vore väl katten om vi inte tog vara på det i marknadsföringen. Vi kan erbjuda attraktiva utbildningar på våra skolor, men är också öppna för att åka till andra länder och genomföra kurser, säger Widlundh. En hämsko för Revinge har varit brist på hotellrum. Skolan har fått säga nej till utbildningar. Men nyligen gav CRS-ledningen klartecken att Revinge får uppföra en modulförläggning med 40 moderna rum. Allt ska vara klart 1 juni. I dag är en femtedel av vår verksamhet intäktsfinansierad utbildning. Inom fem år måste uppemot hälften vara det. Det är en överlevnadsfråga för skolan, säger Widlundh och tillägger: Mitt i allt tal om nya kunder får vi inte glömma vårt grunduppdrag. SMO-utbildningen, vidareutbildningssystemet och inte minst kommunerna med räddningstjänsterna. De är fortfarande vår primära målgrupp. Sandö: Centrum för distansutbildning Sandö är utbildningsorganisationens utpost i norr. Där ser man framtiden an med tillförsikt: Vi står bra rustade personellt och vi har goda möjligheter att sälja mer utbildning, säger skolchefen Rune Moberg. I fjol sålde Skövde utbildning för nära 5 miljoner kronor. Om fyra år ska den siffran ha stigit till Först tyckte jag att det lät en som omöjlig uppgift, men nu inser jag att vi har stora möjligheter, säger skolchefen C-G Karlsson. Han har varit skolchef i Skövde sedan Räddningsverket bildades Aldrig har det hänt så mycket på skolan som nu. Det är en spännande tid. Färre ska göra mer, göra nya saker och göra det med hög kvalitet. Vi får alla springa lite fortare och vara extra kostnadseffektiva. För att lyckas med den stora utökningen av utbildningen måste vi anställa fler, främst lärare, säger Claes-Göran Karlsson. Rosersberg nära Arlanda flygplats ser närheten till Stockholm och en folktät region som sin styrka. I vårt upptagningsområde finns många myndigheter, organisationer och företag med stora behov av utbildning i säkerhet, säger skolchefen Kennie Thörn var ett turbulent år på skolorna när personalramen skulle reduceras. Trots den processen och trots starten för den nya SMOutbildningen klarade vi att sälja för 4,3 miljoner kronor eller kronor mer än budget ska vi sälja för 5 miljoner och sedan öka gradvis. Det kommer vi att klara med den organisation vi har i dag. Kunder finns, det vi måste satsa mer på är marknadsföring, säger Rune Moberg. Vilka är kunderna? Kommunerna vid sidan av räddningstjänsten är en grupp med stora utbildningsbehov inom skydd och säkerhet. Vi har märkt ett intresse för miljöutbildning och vi har en fortsatt bra efterfrågan på kurser i krisbearbetning. Frågetecknet kring kommunerna är ekonomin. Hur mycket de har råd att investera i utbildning av sin personal. Sandö har fått specialuppdraget att bygga upp ett lärstödcentrum inom CRS, i första Rune Moberg Varje skola arbetar mer resultatinriktat än tidigare. Eventuellt överskott kan användas för att utveckla verksamheten vid den egna skolan. Tidigare försvann eventuellt överskott in i den stora budgeten. Klart att det här är mer stimulerande och ger en extra drivkraft. Skövde får ansvar för kunskapsområdet Trygg och säker kommun. Vi ska jobba för att bredda säkerhetstänkandet i kommunerna till att omfatta mer än räddningstjänsten. Förhoppningsvis kommer det att resultera i en hel del ny utbildning. Västsverige är ett industritätt Han och skolan har lämnat ett besvärligt år bakom sig med oro i leden och uppsägningar. Nu kan vi äntligen ta sats mot en framtid som är mycket spännande ska lära oss mer om den omvärld som inte bara är brand och räddning, vi ska vidareutbilda våra lärare och marknadsföra oss, säger Kennie Thörn ska Rosersberg enligt den långsiktiga planen avsevärt öka risk- och säkerhetsutbildningen som inte är anslagsfinansierad. Samtidigt vill han öka grund- och vidareutbildningen sålde vi för 7,5 miljoner, 2004 siktar vi på 9,5. Vi ska öka tillväxten på ett planerat sätt och inte ta oss vatten över huvudet. Vi ligger i dag på en nivå vi klarar med nuvarande personal, men efter hand som vi ökar omsättningen måste vi anställa fler. I år kommer vi att förstärka lärarkåren med flera tjänster, säger Thörn. Närheten till en stor kundkrets ger alltså Rosersberg ett bra utgångsläge för att öka antalet utbildningar. Men myntet har också en baksida. Det är tufft att rekrytera brandingenjörer och riskhan- hand med inriktning på distansutbildning. Här finns mycket att göra, det kan handla om teoriutbildning på distans med praktik här i Sandö. Vi får i högre utsträckning vara beredda att åka hem till kunden och utbilda. Sandö vill även profilera sig internationellt i samarbete med Sida och Umeå univesitet, på NBC-frågor (närheten till Totalförsvarets skyddcentrum, Foi och Umeå universitet) och på sjukvårdsfrågor i samarbete med landstinget och Akut- och katastrofmedicinskt Centrum. Skövde: Det här känns stimulerande C-G Karlsson område. Vi bedömer att det finns utrymme för en ökad utbildningsverksamhet riktad mot industrin. Vi har ett kontaktnät i Europa som kan ge en del uppdrag. Ett samarbete mellan skolan och Räddningstjänsten Storgöteborg kan också resultera i utbildningsuppdrag. Karlsson välkomnar ett ännu närmare samarbete mellan de fyra skolorna: Osund konkurrens mellan skolorna kan förgifta arbetsklimatet, ökad samverkan tjänar alla på. Det är tillsammans som skolorna och centrumstaben kan nå målen. Rosersberg: Närhet till många kunder Kennie Thörn terare. De har ett stort antal arbetsgivare att välja på i regionen. Men det problemet har vi löst genom avtal med räddningstjänster och företag. Rosersberg är enda skolan som bedriver sotningsutbildning och här sker nu en efterlängtad uppfräschning i nya lokaler. Vi hoppas också kunna nischa oss på bland annat krisledningssystem, där vi redan har ett samarbete med KBM. Tjänsteexport är ett annat spännande område. Vårt geografiska läge med närhet till länderna på andra sidan Östersjön skapar möjligheter. Likaså kan närheten till Arlanda göra det naturligt att förlägga internationella kurser och utbildningar på Rosersberg.

18 18 Utbildning Sirenen Nr Nya lagen ett steg uppåt Sotarna vädrar morgonluft. Jobbet får högre status framöver. Den fördjupade brandskyddskontrollen betyder att vår verksamhet erkänns som ett samhällsnyttig arbete. Det säger skorstensfejare Benny Johansson som ser om sitt hus genom att vidareutbilda sig. De syns lång väg på skolan i Rosersberg. Svartklädda, med ursnygga bälten prydda med riksvapnet och kurpisen nedtryckt på huvudet, sotarens traditionella huvudbonad. Förr i tiden var mössan tillverkad av vita (!) mjölsäckar med inbyggt andningsskydd. Mössan rullades ner över ansiktet för att sotaren skulle slippa dra ner sot i lungorna. I dag bärs den mest för syns skull. Och är svart från början. Benny Johansson, Varberg, har jobbat som sotare i fyra år och är en av 24 sotare som går den tio veckor långa påbyggnadsutbildningen till skorstensfejartekniker. Det känns som ett måste att läsa vidare till tekniker om man vill vidare i yrket. Särskilt nu när nya lagen lägger tyngdpunkten på brandskyddskontrollen. Det innebär mer kvalificerade arbetsuppgifter, vilket i sin tur kommer att kräva högre kompetens. Kommunerna, näringslivet och allmänheten kommer att få mer inblick i vad vi gör och vad vi kan erbjuda för tjänster, tror han. Borde vara som att besiktiga bilen Brandskyddskontroll ingick tidigare i den vanliga sotningen, men blir nu mer omfattande och noggrann. Förhoppningen är att den nya brandskyddskontrollen ska minska antalet eldstadsrelaterade bränder och i fortsättningen ska den utföras av de som är behöriga, det vill säga sotare med lägst skorstensfejarteknikerutbildning. Det borde vara som att besiktiga bilen. Ingen ifrågasätter en bilbesiktning i förebyggande syfte. Av samma anledning borde det vara självklart att också se över säkerheten hemma. Det är bra att brandskyddskontrollen får mer tyngd, säger Benny Johansson. Sen ser vi från skorstensfejarna gärna att samarbetet med räddningstjänsten ökar så att båda får mer inblick i varandras jobb. I dag finns inte tillräckligt många sotare med teknikerkompetens som har behörighet att utföra brandskyddskontroller. Räddningsverket uppskattar att det behövs drygt 300 skorstensfejartekniker för att täcka upp behovet i hela landet under de kommande åren. I dag finns 250. Av den anledningen kommer det att genomföras dubbla skorstensfejarteknikerutbildningar under några år. Även Steiner Hassellöf, sotare i Sotenäs på Västkusten sedan tolv år, går teknikerutbildningen: Det är inte alla som vet vilken kompetens sotaren egentligen besitter. Alldeles för få utnyttjar våra kunskaper fullt ut. Utöver rengöringen har vi en rådgivande roll, exempelvis utför vi beräkningar avseende lönsamheten av energibesparingsåtgärder, säger han. Vi är opartiska sakkunniga som står mellan fastighetsägaren och hantverkaren. Jag välkomnar ett uppsving. Som skorstensfejartekniker läser man bland annat husbyggnadsteknik, författningsteknik, förebyggande brand, värme- och ventilationsteknik. Osäker framtid Samtidigt finns en oro i branschen, ingen vet riktigt vilka konsekvenserna av nya lagen blir. Många sotare är oroliga för att det inte ska finnas tillräckligt mycket jobb, säger Benny Johansson. I dag finns cirka 1500 sotare i landet. I nya lagen slopas kravet på rensning av imkanaler från bostadskök, vilket innebär ett minskat personalbehov. Eventuella fristförändringar, som nu ska beslutas av kommunerna själva, kan ytterligare minska behovet av antalet sotare. Å andra sidan förväntas den utvidgade brandskyddskontrollen generera mer jobb. Knoparklädda. Steiner Hassellöf, Sotenäset och Benny Johansson, Varberg, blivande skorstensfejartekniker och därmed behöriga besiktningsmän med befogenhet att utföra brandskyddskontroll enligt nya lagen om skydd mot olyckor. Foto: Gunno Ivansson Men även om lagen ändras så behöver imkanalerna fortfarande rensas. Men det är upp till fastighetsägaren att se till att det blir utfört och ta ansvaret att skydda sig mot brand. Det har varit motigt för sotarna under många år. Sotningsväsendets framtid har utretts under tio års tid, sotningsmonopolet har diskuterats och yrkesgruppen har ifrågasatts och utretts. De svarta sotarskjortorna hängde i garderoben några år. Stor yrkesstolthet Mats Berglund är lärare på sotarutbildningen i Rosersberg inom ämnena förebyggande brand och yrkestjänst: Yrkesstoltheten bland sotarna är stor och det är roligt att se hur allt fler på utbildningarna börjat bära sina traditionella sotarkläder. Hela branschen känner en lättnad att det äntligen händer något. Nu vet vi vad som gäller. Nya lagen öppnar upp för samverkan mellan sotningsväsendet och andra kommunala förvaltningar. Och det känns som ett steg framåt, säger han. Under många år har sotarutbildningen hållit till i tillfälliga lokaler. Nu håller man på att färdigställa en betydligt större övningslokal med flyttbara väggar monterade med ventilationstrummor, uppmurade skorstenspipor, pannor och kaminer. KATARINA SELLIUS

19 Sirenen Nr Utbildning 19 för sotarna Riksvapnet får man bära när man avlagt gesällexamen som skorstensfejare. Nu räcker det inte längre med riksvapnet i bältet för att få utföra brandskyddskontroller. Nya lagen kräver att man har lägst skorstensfejarteknikerutbildning. Foto: Gunno Ivansson Förslag Ny utbildning öppen för alla Ett förslag till ny sotningsutbildning innebär stora förändringar. Tidigare har det tagit tre år att få sin skorstensfejarexamen. Morgondagens sotare är färdigutbildade efter 20 veckor. Den nya sotningsutbildningen, med planerad start i januari 2005, föreslås vara öppen för alla. Det kommer inte som tidigare att krävas någon anställning i Håkan Sten ett sotningsdistrikt för att kunna söka till utbildningen. Tidigare har en blivande sotare gått i lära hos en skorstensfejarmästare, kombinerat med femton veckors utbildning på Räddningsverkets skorstensfejarlinje utspritt under tre år. Därefter har man fått sin skorstensfejarexamen. Lärlingssystemet bort? Syftet med det nya utbildningssystemet är att få en bredare rekryteringsbas, att ge fler personer möjlighet att söka sig till sotningsväsendet. Meningen är att eleverna ska kunna finansiera sina studier med hjälp av studiemedel, säger Håkan Sten, Räddningsverket. Han ingår i den arbetsgrupp som tagit fram förslaget till ny sotningsutbildning. Det är möjligt att lärlingssystemet försvinner med tiden, men det är heller inget som hindrar att en blivande sotare äen i fortsättningen anställs och får utbildningen betald av arbetsgivaren. Utbildning i två steg Nuvarande utbildningssystem består av tre steg; skorstensfejarlinjen, teknikerlinjen samt ingenjörslinjen. Det nya utbildningssystemet föreslås endast innehålla två steg; en 20 veckor lång grundutbildning till skorstensfejare samt en 20 veckor lång vidareutbildning till skorstensfejartekniker. Den nya sotningsutbildningen är en anpassning av yrket till den nya lagen om skydd mot olyckor. De gamla bestämmelserna om att kommunen ska vara indelad i sotningsdistrikt som företräds av en skorstensfejarmästare som ansvarar för sotning och kontroll, gäller inte längre. Något sådant krav finns inte med i nya lagen. Därför har också den nuvarande vidareutbildningen till skorstensfejarmästare ingenjörslinjen tagits bort i det nya utbildningssystemet. Vissa delar av den kommer i fortsättningen att finnas som avgiftsbelagd fortbildning. Sotningsutbildningen genomförs i Räddningsverkets regi vid Centrum för risk och säkerhetsutbildning, CRS, i Rosersberg. 13 veckor på skolan Arbetsgruppen föreslår att både grundutbildning och skorstensfejarteknikerutbildning ska bestå av 13 veckor skolbunden tid samt sju veckor förlagd till en arbetsplats, Lärande i arbete (Lia). Innehållet i grundutbildningen har inte förändrats i någon större utsträckning. Däremot har innehållet i skorstensfejarteknikerlinjen utvecklats. Sotning är ett bra brandförebyggande verktyg, men det räcker inte. Under flera års tid har vi sett att antalet soteldar och eldstadsrelaterade bränder inte minskat. Vi har länge haft nästan 2000 bränder per år och tror att den nya och fördjupade brandskyddskontrollen är greppet att komma åt de här bränderna. Tanken är att en bättre utbildning leder till bättre brandförebyggande arbete, säger Håkan Sten. Av den anledningen vill man lägga mer krut på skorstensfejarteknikerutbildningen. Högskolebehörighet Innehållet fokuseras i högre grad på byggnads- och installationsteknik med inriktning på brandskyddskontroll, besiktnings- och undersökningsarbete. För att söka till skorstensfejarlinjen krävs grundläggande högskolebehörighet. Samma behörighetskrav som gäller för den tvååriga utbildningen i skydd mot olyckor. Den som antas till vidareutbildningen till skorstensfejartekniker ska förutom skorstensfejarexamen ha särskild behörighet i samhällskunskap A, matematik A, svenska/svenska som andra språk B samt minst tre års yrkeserfarenhet från sotningsverksamheten, varav minst två år efter grundutbildningen. Remisshanteringen pågår och beslut om utbildningens innehåll fattas av CRS:s styrelsei maj. KATARINA SELLIUS

20 20 Reportage Sirenen Nr De ska bli brandmän den nya generationens brandmän. Två års utbildning för att skaffa sig kompetens till ett yrke där det tidigare varit vanligt med jobb tack vare kontaktnät följt av 15 veckors skolutbildning med lön i fickan. Numera diskuterar blivande brandmän studielån på fikarasterna. De är studenter och det är nya tider. De första studenterna i den nya utbildningen Skydd mot olyckor inledde nyligen termin två av fyra. Sirenen följde klassen i Skövde, 42 killar och tre tjejer, under tre dagar. Livet i Mats Larsson, 30, sitter uppflugen på köksbänken i femrummaren som fem studenter delar. Det är väl livsstilen, säger han. En aktiv livsstil. Vi pratar om valet, varför han hamnade i Skövde. Hemma i Stenungsund har han familj, hade jobb som elektriker. I den situationen kan det vara tufft att börja studera, inte minst ekonomiskt. Och han läser inte heller för att få ett jobb som ger någon drömlön. Men efter några år som deltidsbrandman var Mats lockad. Jag ringde runt till Göteborg, Trollhättan, Uddevalla och kollade hur de har det med rekryteringen framöver, om det var någon idé att hoppa på utbildningen. Det var det. Thomas Fernemar hajar till. Att sondera terrängen på det viset hade han aldrig någon tanke på. Men han är bara 20, i den ålder då livet leker. Direkt från tio månaders militärtjänst i Arvidsjaur checkade han in i femrummaren i Ryd. Han trivs, kan träna hur mycket som helst. I går körde jag skidor, spinning, badminton och fotboll. Fyra pass. Det blev lite för mycket, säger Thomas. Men det är så roligt och svårt att välja, lägger han till nästan som en ursäkt. Brandman det som gäller Den tvååriga utbildningen Skydd mot olyckor ska inte bara forma morgondagens brandmän. Den ska även öppna vägar för andra yrken inom säkerhetsområdet. Men det är inget som studenterna i Skövde reflekterat över, åtminstone inte än. De såg annonsen: en tjej som släcker elden på utegrillen med en trädgårdsslang och rubriken Bli brandman på riktigt istället. Och det är brandmän de tänker bli. Jag har sökt för att få jobba med det klassiska tut och sprut, säger Fredrik Svane, 20. Jag har sökt för att bli brandman, det var det jag visste om utbildningen. Det sägs att den ska ge andra möjligheter också, men det har vi inte sett än, säger Mats Liljenskog. Skrivbordsprodukter? Förändringen av brandmannautbildningen har mött kritik från en del brandmän i yrket. De tycks befara att de ska få kollegor som bara kan utföra jobbet i teorin, försoffade skrivbordsprodukter med taskig syreupptagningsförmåga. Ungefär så har tongångarna varit, bland annat på insändarsidor i Sirenen. Eleverna i Skövde har läst. Det var frestande att svara på insändaren. Vi är nog en okänd faktor för en del, de kanske ser oss som ett hot, säger Kenneth Jönsson, 31. Men studenterna gav aldrig replik. De inser att de kommer att få visa vilka de är, när den dagen kommer. Kenneth har precis som Mats en gedigen yrkesbakgrund. Efter att ha jobbat som snickare i 15 år och

HANDLINGSPROGRAM FÖR RÄDDNINGSTJÄNSTENS SKADEFÖREBYGGANDE VERKSAMHET 2009-2010

HANDLINGSPROGRAM FÖR RÄDDNINGSTJÄNSTENS SKADEFÖREBYGGANDE VERKSAMHET 2009-2010 HANDLINGSPROGRAM FÖR RÄDDNINGSTJÄNSTENS SKADEFÖREBYGGANDE VERKSAMHET 2009-2010 ENLIGT LAGEN OM SKYDD MOT OLYCKOR LINDESBERGS KOMMUN RÄDDNINGS- OCH SÄKERHETSNÄMNDEN Fastställd i Kommunfullmäktige LINDESBERGS

Läs mer

Läs Skydd mot olyckor. och arbeta med räddning och säkerhet

Läs Skydd mot olyckor. och arbeta med räddning och säkerhet Läs Skydd mot olyckor och arbeta med räddning och säkerhet Utbildningen Skydd mot olyckor Skydd mot olyckor är en tvåårig efter gymnasial utbildning som ger dig både de teoretiska kunskaper och de praktiska

Läs mer

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid 1(10) STYRDOKUMENT DATUM 2012-02-28 Dnr 204/12-180 Kommunstyrelsens riktlinjer för räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Kommunstyrelsens

Läs mer

Trafikolycka bil-buss 2011-12-06

Trafikolycka bil-buss 2011-12-06 Olycksundersökning Trafikolycka bil-buss 2011-12-06 Händelse: Trafikolycka buss och bil, väg 2257 Larm: Stort larm kl. 12.14 Insatsledare: Lars-Ove Öhrn Samverkande myndigheter: Räddningstjänst, polis,

Läs mer

Brandförebyggande verksamhet

Brandförebyggande verksamhet Brandförebyggande verksamhet DELPROGRAM TILL HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET 2012-2014 Dokumentet Brandförebyggande verksamhet är framtaget av räddningstjänsten och är ett delprogram till Handlingsprogram

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

Brandförebyggande verksamhet

Brandförebyggande verksamhet Brandförebyggande verksamhet DELPROGRAM TILL HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET 2012-2014 OCH TILLSYNSPLAN 2012-2014 Räddningstjänsten 2012-08-03 Kommunstyrelsen 2012-10-10 198 Dokumentet Brandförebyggande

Läs mer

VERKSAMHETSBESÖK - RÄDDNINGSTJÄNSTEN / BRANDKÅREN BESÖKET ÄGDE RUM 2012-12 - 04. Detta gäller bara medlemmar i Moderaterna i Eda VERKSAMHETSBESÖK

VERKSAMHETSBESÖK - RÄDDNINGSTJÄNSTEN / BRANDKÅREN BESÖKET ÄGDE RUM 2012-12 - 04. Detta gäller bara medlemmar i Moderaterna i Eda VERKSAMHETSBESÖK MODERATERNA I EDA Besök vår hemsida http://www.moderatnet.se/eda/ MODERATERNA I VÄRMLAND Besök vår hemsida http://www.varmland@moderat.se VERKSAMHETSBESÖK - RÄDDNINGSTJÄNSTEN / BRANDKÅREN BESÖKET ÄGDE

Läs mer

Föredragningslista till Räddnings- och beredskapsnämndens sammanträde 2005-01-20.

Föredragningslista till Räddnings- och beredskapsnämndens sammanträde 2005-01-20. Föredragningslista till Räddnings- och beredskapsnämndens sammanträde. 1. Bokslut/årsredovisning för 2004. 2. Årsbudget för 2005. 3. Ansökan om att själv få rengöra (sota): Mats Lindberg, Piteå. 4. Uppdrag

Läs mer

Skriftlig redogörelse av brandskyddet

Skriftlig redogörelse av brandskyddet Skriftlig redogörelse av brandskyddet RÄDDNINGSTJÄNSTEN Postadress: 551 89 Jönköping, Besöksadress: Glansgatan 7 Telefon: 036-10 70 00 Telefax: 036-71 29 44 E-post: raddning@rtj.jonkoping.se www.jonkoping.se/rtj

Läs mer

EFTER OLYCKAN. Information för dig som råkat ut för en olycka

EFTER OLYCKAN. Information för dig som råkat ut för en olycka EFTER OLYCKAN Information för dig som råkat ut för en olycka Att drabbas av en olycka Vi som arbetar på räddningstjänsten möter ofta människor som varit med om olyckor. Därför vet vi att när man just har

Läs mer

ATT DRABBAS AV EN OLYCKA

ATT DRABBAS AV EN OLYCKA ATT DRABBAS AV EN OLYCKA ATT DRABBAS AV EN OLYCKA När en olycka har inträffat, är det svårt att veta vad som kommer att hända. Hur man som enskild människa skall bete sig, vad som kommer att hända, vilka

Läs mer

EFTER OLYCKAN. Information för dig som råkat ut för en olycka

EFTER OLYCKAN. Information för dig som råkat ut för en olycka EFTER OLYCKAN Information för dig som råkat ut för en olycka DU HAR TRÄFFAT: JAG HAR TELEFONNUMMER: 018-727 30 70 Att drabbas av en olycka När du har varit med om en olycka kan det vara svårt att veta

Läs mer

Plan för tillsynsverksamhet

Plan för tillsynsverksamhet Plan för tillsynsverksamhet 2011-2014 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Tillsyn LSO... 3 1.2 Tillsyn på verksamheter enligt LSO 2 kap. 4... 3 1.3 Tillsyn LBE... 4 1.4 Seveso II-direktivet... 5

Läs mer

RÄDDNINGSTJÄNSTENS UTBILDNINGAR

RÄDDNINGSTJÄNSTENS UTBILDNINGAR RÄDDNINGSTJÄNSTENS UTBILDNINGAR Brandskyddsutbildning (BKA) Kursen vänder sig till företag, organisationer och föreningar som vill öka sitt brandskydd. Kursdeltagaren får en grundläggande utbildning i

Läs mer

RÄDDNINGS VERKET 2001 : 2

RÄDDNINGS VERKET 2001 : 2 MEDDELANDE FRÅN RÄDDNINGS VERKET 2001 : 2 SYSTEMATISKT BRANDSKYDDSARBETE Allmänna råd och kommentarer Allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete beslutade den 20 december 2001. Enligt

Läs mer

Södertörns brandförsvarsförbund

Södertörns brandförsvarsförbund Södertörns brandförsvarsförbund Beslutsunderlag Framtida hantering av brandskyddskontroller Södertörns brandförsvarsförbund Box 563 Tfn: 08-721 22 00 www.sbff.se Org.nr.: 222000-0737 136 25 Haninge Fax:

Läs mer

Riktlinjer för rengöring och brandskyddskontroll

Riktlinjer för rengöring och brandskyddskontroll Upprättad: Fastställd: Reviderad: 2012-04-04/MN 2012-04-04/TT 2015-03-09/MA /MA Sida 1(5) Riktlinjer för rengöring och brandskyddskontroll Ansvar I Lag (2003:778) om skydd mot olyckor, LSO, 3 kap 4 ges

Läs mer

Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17

Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17 HELSINGBORG Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17 Bild från kompetensutvecklingsavdelningen Anledning till utredningen: Insats med RITS styrka vid brand ombord på passagerarefärjan

Läs mer

Nya bilar har blivit så välbyggda och säkra

Nya bilar har blivit så välbyggda och säkra DOKUMENT KAMPEN MO DET TAR ALLT LÄNGRE TID ATT FÅ LOSS SVÅRT SKADADE MÄNN Nya bilar blir säkrare och säkrare. Det räddar liv. Men det finns en baksida. Som kostar liv. TEXT: MIKAEL BERGLING OCH FREDRIK

Läs mer

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 Antagen av årsstämman 15 maj 2013 ÖVERGRIPANDE STRATEGI 1. INRIKTNING Allmänna försvarsföreningens uppgift är och har alltid varit att lyfta

Läs mer

Malmö Juniorbrandkår. De sista åren med Malmö Brandkår. 2009 Lars-Owe Göthe

Malmö Juniorbrandkår. De sista åren med Malmö Brandkår. 2009 Lars-Owe Göthe Malmö Juniorbrandkår De sista åren med Malmö Brandkår 2009 Lars-Owe Göthe Brandstation årets höjdpunkt! Den 18-19 juni 2005 hölls den sista Brandstationen under Malmö Brandkår. Ute på övningsplatsen Barbara,

Läs mer

Får vi störa en liten stund med viktig information?

Får vi störa en liten stund med viktig information? CREATING PROGRESS Får vi störa en liten stund med viktig information? Information om verksamheten vid Scana Steel Björneborg AB, om säkerhetsarbetet, risker och hur allmänheten ska agera i händelse av

Läs mer

PP- bild 1 Du behövs!

PP- bild 1 Du behövs! PP- bild 1 Du behövs! PP- bild 2 -- Vilka i i klassen kan tänka sig att att arbeta som brandmän i i framtiden? -- Var ligger närmaste brandstation? Har du du varit där någon gång? -- Vad tror du du man

Läs mer

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun Fastställd av Kf 108 Den 2015-09-21 Kommunfullmäktige 2015-09-21 16 Kommunstyrelsen 2015-09-08 25 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-08-25 19 Kf 108

Läs mer

Räddningstjänsten Väst

Räddningstjänsten Väst Räddningstjänsten Väst ett kommunalförbund för skydd mot oönskade händelser Gun Blomfelt Fredrik Åkesson Lättare locka undersköterskor med utökat uppdrag Vision, verksamhetsidé och slogan Vår vision som

Läs mer

Mars 2005. Information om brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler

Mars 2005. Information om brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler Mars 2005 Information om brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler Denna information riktar sig till dig som hyr ut eller upplåter lokaler tillfälligt för till exempel dans eller fester. Här

Läs mer

Förbundsordning för Karlstadsregionens räddningstjänstförbund

Förbundsordning för Karlstadsregionens räddningstjänstförbund Dnr 50.2013.00009 sid 1 (5) RÄDDNINGSTJÄNSTEN KARLSTADSREGIONEN 2014-03-14 Förbundsordning för Karlstadsregionens räddningstjänstförbund 1 Namn och säte Karlstadsregionens räddningstjänstförbund är ett

Läs mer

Sotning och brandskydd

Sotning och brandskydd Sotning och brandskydd Innehåll 3 Grundläggande information 5 Tidsintervaller för sotning 6 Tidsintervaller för brandskyddskontroll 7 Frågor och svar 8 Kontakta oss Räddningstjänsten Falköping Tidaholm

Läs mer

Allmän information om sotning

Allmän information om sotning Allmän information om sotning Innehåll Sotning och brandskyddskontroll... 2 Vem bestämmer om sotningen?... 2 Sotning och brandskyddskontroll... 2 Sotning... 2 Imkanaler... 3 Brandskyddskontroll... 3 Brandvarnare

Läs mer

Granskning av kommunens brandberedskap

Granskning av kommunens brandberedskap Granskning av kommunens brandberedskap Kalmar kommun Juni 2007 Pär Sturesson Stefan Wik 2 Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Tillvägagångssätt...3 3. Lagar och förordningar...3 3.1 Lagen om skydd

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete

Systematiskt brandskyddsarbete Systematiskt brandskyddsarbete Program Lagstiftning kring systematiskt brandskyddsarbete Förstå vikten med Systematiskt BrandskyddsArbete Kort introduktion i SBA Vad förväntar sig räddningstjänsten vid

Läs mer

Promemorian Genomförande av det omarbetade explosivvarudirektivet Ju2015/05400/L4

Promemorian Genomförande av det omarbetade explosivvarudirektivet Ju2015/05400/L4 samhällsskydd och beredskap REMISSVAR 1 (5) Ert datum 2015-07-03 Er referens Ju2015/05400/L4 Avdelning för risk- och sårbarhetreducerande arbete Farliga ämnen Shulin Nie 010 2404211 shulin.nie@msb.se Regeringskansliet

Läs mer

Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan

Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan Vi behöver arbeta långsiktigt För att människor inte ska omkomma

Läs mer

Har erforderlig kunskap om eldstaden och tillkommande anordningar för att kunna utföra rengöring

Har erforderlig kunskap om eldstaden och tillkommande anordningar för att kunna utföra rengöring Skickas till: Piteå räddningstjänst Kolugnsvägen 1 941 38 Piteå ANSÖKAN OM ATT SJÄLV FÅ RENGÖRA (SOTA) SÖKANDE/FASTIGHETSÄGARE Efternamn, Förnamn Adress Personnummer Postnummer/ort Telefonnummer Fastighet

Läs mer

Underlag för Systematiskt brandskyddsarbete på namn

Underlag för Systematiskt brandskyddsarbete på namn Denna mall är baserad på material framarbetat av Falkenbergs Räddningstjänst. Underlag för Systematiskt brandskyddsarbete på namn Innehållsförteckning Systematiskt brandskyddsarbete 1 Brandskyddspolicy

Läs mer

Handlingsprogram för räddningstjänstverksamhet

Handlingsprogram för räddningstjänstverksamhet STYRDOKUMENT DATUM 2012-02-29 Handlingsprogram för räddningstjänstverksamhet Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Handlingsprogram Dokumentansvarig Risk- o säkerhetssamordnaren

Läs mer

Trygg och säker. Mellansveriges ledande saneringsföretag! Jour dygnet runt 0709-81 49 70

Trygg och säker. Mellansveriges ledande saneringsföretag! Jour dygnet runt 0709-81 49 70 Mer än en brandkår Trygg och säker Räddningstjänsten i Strängnäs arbetar med säkerhet och trygg het för alla som bor eller vistas i Strängnäs kommun. Genom samarbete med andra organisationer verkar vi

Läs mer

Fredriksberg. Information till boende. Systematiskt Brandskyddsarbete Bilaga 2

Fredriksberg. Information till boende. Systematiskt Brandskyddsarbete Bilaga 2 Information till boende Tre av fyra brandskador inträffar i bostäder. Närmare 100 personer dör i bostadsbränder varje år, många på grund av att säkerhetsutrustning saknas. I regel är det slarv som förorsakar

Läs mer

Till Dig som själv vill svara för rengöring enlig Lag om skydd mot olyckor.

Till Dig som själv vill svara för rengöring enlig Lag om skydd mot olyckor. Till Dig som själv vill svara för rengöring enlig Lag om skydd mot olyckor. I och med att LAG OM SKYDD MOT OLYCKOR trädde ikraft den 1 januari 2004 försvann det gamla sotningsbegreppet. I sotning ingick

Läs mer

Guide fö r SOS Alarms hantering av suicidrisk inöm Jö nkö pings la n

Guide fö r SOS Alarms hantering av suicidrisk inöm Jö nkö pings la n 2013-01-30 Guide fö r SOS Alarms hantering av suicidrisk inöm Jö nkö pings la n Rutinen är antagen av styrgrupp F samverkan 2013-01-30 SOS Alarm har på uppdrag av Staten genom alarmeringsavtalet uppdraget

Läs mer

Statens räddningsverks författningssamling

Statens räddningsverks författningssamling Statens räddningsverks författningssamling Utgivare: Key Hedström, Statens räddningsverk ISSN 0283-6165 Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete Räddningstjänst

Läs mer

Karin Nyström (S), ordförande Bertil Andersson (C), vice ordförande Pär Andersson (KD) Per Florén (FP)

Karin Nyström (S), ordförande Bertil Andersson (C), vice ordförande Pär Andersson (KD) Per Florén (FP) 1(1) Plats och tid Sammanträdesrummet Insjön, klockan 8.30-9.00 Beslutande Ledamöter Karin Nyström (S), ordförande Bertil Andersson (C), vice ordförande Pär Andersson (KD) Per Florén (FP) Tjänstgörande

Läs mer

B o r l ä n g e 2 6 2 8 m a j

B o r l ä n g e 2 6 2 8 m a j Borlänge 26 28 maj Välkommen till Quality Hotel Galaxen i Borlänge Äntligen! Nya möjligheter i en ny tid. Nu är fönstret vidöppet för den som vill utveckla kommunens säkerhetsarbete, med skydd mot olyckor

Läs mer

FÖR KOMMUNENS OLYCKSFÖREBYGGANDE- OCH UTRYCKANDE VERKSAMHET

FÖR KOMMUNENS OLYCKSFÖREBYGGANDE- OCH UTRYCKANDE VERKSAMHET FÖR KOMMUNENS OLYCKSFÖREBYGGANDE- OCH UTRYCKANDE VERKSAMHET 1 Inledning...3 1.1 Lag om skydd mot olyckor...3 1.2 Bakgrund...3 1.2.1 Allmänt...3 1.2.2 Riskbild...4 1.2.3 Kommunens olycksförebyggande arbete...4

Läs mer

Redovisa vilka skillnader som finns beträffande hur verksamheterna bedrivs jämfört med hur de bedrevs innan

Redovisa vilka skillnader som finns beträffande hur verksamheterna bedrivs jämfört med hur de bedrevs innan Socialstyrelsen T/Regionala tillsynsenheten nord/sek2 Krister Lundström krister.lundstrom@socialstyrelsen.se BESLUT 2012-06-18 Dnr 9. l-42646/2011 Västerbottens läns landsting Landstingsdirektör J. Rastad

Läs mer

Brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler

Brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler Brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler 1 Inledning Denna information riktar sig till dig som hyr ut eller upplåter lokaler tillfälligt för till exempel dans eller fester. Här är några enkla

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om brandfarliga och explosiva varor; SFS 2010:1075 Utkom från trycket den 27 juli 2010 utfärdad den 15 juli 2010. Regeringen föreskriver 1 följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

Erfarenheter från det Nationella skadeförebyggande programmets besök i de svenska Säkra och trygga kommunerna

Erfarenheter från det Nationella skadeförebyggande programmets besök i de svenska Säkra och trygga kommunerna Erfarenheter från det Nationella skadeförebyggande programmets besök i de svenska Säkra och trygga kommunerna BAKGRUND OCH SYFTE Under 2003 genomförde det Nationella skadeförebyggande programmet (SFP)

Läs mer

Översyn av den upphandlingsjuridiska kompetensen inom landstingsstyrelsens förvaltning

Översyn av den upphandlingsjuridiska kompetensen inom landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsstyrelsens förvaltning Koncernledningens stab Chefsjuristen Anne Rundquist TJÄNSTEUTLÅTANDE 2006-01-11 Översyn av den upphandlingsjuridiska kompetensen inom landstingsstyrelsens förvaltning Ärendet

Läs mer

Vem tar ansvar för Sveriges informationssäkerhet?

Vem tar ansvar för Sveriges informationssäkerhet? Vem tar ansvar för Sveriges informationssäkerhet? 6 åtgärder för förbättrad informationssäkerhet Sälen 2008-01-14 Vem har ansvaret vid en storskalig it-attack? Vem skulle vara ansvarig om Sverige utsattes

Läs mer

Systematisk egenkontroll inom brandskyddet

Systematisk egenkontroll inom brandskyddet Revisionsrapport* Systematisk egenkontroll inom brandskyddet Mora kommun Mars 2010 Ove Axelsson Innehållsförteckning 1 Bakgrund, uppdrag, revisionsfråga... 3 1.1 Uppdrag och revisionsfråga... 3 2 Metod

Läs mer

Kommunal säkerhetsutbildning i Nyköpings kommun. internkurs.indd 1 08-06-12 09.40.01

Kommunal säkerhetsutbildning i Nyköpings kommun. internkurs.indd 1 08-06-12 09.40.01 Kommunal säkerhetsutbildning i Nyköpings kommun internkurs.indd 1 08-06-12 09.40.01 Kommunstyrelsen beslutade i augusti 2000 om en säkerhetsutbildning för kommunens anställda. Syftet med säkerhetsutbildningen

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Samverkan för att rädda liv Suicidprevention i praktiken Jönköpingsmodellen

Samverkan för att rädda liv Suicidprevention i praktiken Jönköpingsmodellen Samverkan för att rädda liv i praktiken Jönköpingsmodellen Margit Ferm Socionom, ordförande i SPES & vice ordförande i NSPH och projektledare YMHFA Jönköpings län Jönköpings län 10 475 km² (2,5% av Sverige)

Läs mer

1 Diarie nr: E-1028 Datum: 2014-10-31 Olycksundersökning Villabrand i Mariestad 2014-09-12 2014-10-31 Räddningstjänsten Östra Skaraborg Håkan Karlsson

1 Diarie nr: E-1028 Datum: 2014-10-31 Olycksundersökning Villabrand i Mariestad 2014-09-12 2014-10-31 Räddningstjänsten Östra Skaraborg Håkan Karlsson 1 Diarie nr: E-1028 Datum: 2014-10-31 Olycksundersökning Villabrand i Mariestad 2014-09-12 2014-10-31 Räddningstjänsten Östra Skaraborg Håkan Karlsson 2 Innehållsförteckning: 1. Fakta...sid.3 2. Bakgrund

Läs mer

IIOK 21111 I~ 2 6. Svar på motion om säkerheten i äldreboenden. A '~q :,\',JlvJiV;t::f\l" Kommunstyrelsen

IIOK 21111 I~ 2 6. Svar på motion om säkerheten i äldreboenden. A '~q :,\',JlvJiV;t::f\l Kommunstyrelsen ~ ---rc;;:-i :)!~,"""i~'~ A '~q :,\',JlvJiV;t::f\l" '\R1' I'"!(omn:" nswreisi3i") förvaltning IIOK 21111 I~ 2 6 1(2) 2011-01-24 ONR 2010/6 Kommunstyrelsen Svar på motion om säkerheten i äldreboenden Lars

Läs mer

INFORMATION. Ny insatsrapport

INFORMATION. Ny insatsrapport INFORMATION 2014-0 4-01 Ny insatsrapport Den arbetsgrupp som arbetat med att utveckla insatsrapporten har nu kommit med ett förslag till ny insatsrapport. För att rapporten ska bli riktigt bra behövs nu

Läs mer

Talgruppshantering tillsammans med SOS Alarm

Talgruppshantering tillsammans med SOS Alarm Sidan 1 av 8 Talgruppshantering tillsammans med SOS Alarm Sidan 2 av 8 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Talgruppshantering tillsammans med SOS Alarm... 1 1 Revisionshistorik... 3 2 Inledning... 4 3 Talgrupper för

Läs mer

TRYGG OCH SÄKER I UPPSALA

TRYGG OCH SÄKER I UPPSALA TRYGG OCH SÄKER I UPPSALA FÄRRE SKA SKADAS OCH DÖ Färre ska dö och skadas i olyckor och bränder Det arbetar Brandförsvaret ständigt för. De som drabbas av olyckor ska få snabb och effektiv hjälp och så

Läs mer

sammanträdesdatum 2011-02-10 Svar på motion om säkerheten i äldreboenden

sammanträdesdatum 2011-02-10 Svar på motion om säkerheten i äldreboenden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN sammanträdesdatum 2011-02-10.. ~. s 'r:7 ~ l.a; ',:DLIHG NR (, 2011 26 (31) 35 Svar på motion om säkerheten i äldreboenden Dnr 2010/6 INLEDNING Motion från Lars Alderfors

Läs mer

k c bä r a m m a a H Len

k c bä r a m m a a H Len Lena Hammarbäck Med det här programmet kan du välja aktivitet på övningsfältet. Branschutställarna och Storstockholms brandförsvar finns på plats hela dagen. Kontaktuppgifter Tid och plats Konferensen

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete Risknivå 2: Mellan Mindre hotell

Systematiskt brandskyddsarbete Risknivå 2: Mellan Mindre hotell Systematiskt brandskyddsarbete Risknivå 2: Mellan Mindre hotell Följande exempel är en beskrivning av hur det systematiska brandskyddsarbetet kan se ut och dokumenteras för ett mindre hotell. Exemplet

Läs mer

Ansökan om delägarskap för Luleå kommun i Svenska Kommun Försäkrings AB

Ansökan om delägarskap för Luleå kommun i Svenska Kommun Försäkrings AB Kommunstyrelsen 2009-03-16 62 144 Arbets- och personalutskottet 2009-02-23 53 111 Dnr 09.113-10 marskf11 Ansökan om delägarskap för Luleå kommun i Svenska Kommun Försäkrings AB Bilagor: Bolagsordning Aktieägaravtal

Läs mer

Vill du rädda ditt och andras liv? Ta del av vad Västra Sörmlands Räddningstjänst kan erbjuda för utbildningar!

Vill du rädda ditt och andras liv? Ta del av vad Västra Sörmlands Räddningstjänst kan erbjuda för utbildningar! Vill du rädda ditt och andras liv? Ta del av vad Västra Sörmlands Räddningstjänst kan erbjuda för utbildningar! 1 Innehåll Brandinstruktörsutbildning... 3 Brandombud... 4 Brandutbildning... 5 Information

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Kommunens plan för räddningsinsats; Sala Ytbehandling AB

Kommunens plan för räddningsinsats; Sala Ytbehandling AB SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTTET 6 {14) Sammanträdesdatum 2014-11-06 229 Kommunens plan för räddningsinsats; Sala Ytbehandling AB Dnr 2014/1089 - lt INLEDNING Uppdatering av kommunens plan för räddningsinsats

Läs mer

Handlingsprogram 2011-2014

Handlingsprogram 2011-2014 FÖRFATTNINGSSAMLING (6.1.32) Handlingsprogram 2011-2014 enligt Lag om Skydd mot olyckor (SFS 2003:778) Dokumenttyp Styrdokument Ämnesområde Räddningstjänst, intern säkerhet och krisberedskap Ägare/ansvarig

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete Privata företag

Systematiskt brandskyddsarbete Privata företag Systematiskt brandskyddsarbete Privata företag Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) innebär att en verksamhet på ett strukturerat sätt planerar, utbildar, övar, dokumenterar, kontrollerar, åtgärdar och

Läs mer

Ny mandatperiodnya möjligheter! Markus Planmo SKL Trygghet & säkerhet

Ny mandatperiodnya möjligheter! Markus Planmo SKL Trygghet & säkerhet Ny mandatperiodnya möjligheter! Markus Planmo SKL Trygghet & säkerhet Vilka är SKL Trygghet & säkerhet? Greta Berg Markus Planmo Max Ekberg Fredric Jonsson 20% åt SKL Brottsförebyggande Hot och våld Internt

Läs mer

Dokumentnamn RÄDDNINGSPLAN. Handläggare Utgåva Datum Sida Godkänt av Glenn Antonsson 13 2013-01-23 1 (5) Lars Rosén

Dokumentnamn RÄDDNINGSPLAN. Handläggare Utgåva Datum Sida Godkänt av Glenn Antonsson 13 2013-01-23 1 (5) Lars Rosén Glenn Antonsson 13 2013-01-23 1 (5) Lars Rosén Den som upptäcker en olycka, en brand eller ett gasutsläpp skall SKADEPLATS Upptäckt Växelansluten telefon: Ring 0-112 Mobiltelefon (också norsk) Ring 112

Läs mer

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar Länsstyrelsernas handläggningstider skl granskar Förord Den 2 maj 2011 fick Sverige en ny plan- och bygglag. Målet var att reglerna för bygglov och planering skulle förenklas. Man ville snabba upp bygglovsprocessen

Läs mer

Allmän information om sotning

Allmän information om sotning Allmän information om sotning Innehåll Sotning och brandskyddskontroll sidan 3-5 Vem bestämmer om sotningen? Sotning och brandskyddskontroll Sotning Imkanaler Brandskyddskontroll Brandvarnare och släckutrustning

Läs mer

Brandskyddspolicy för Södra Stockholms Folkhögskola

Brandskyddspolicy för Södra Stockholms Folkhögskola Brandskyddspolicy för Södra Stockholms Folkhögskola Systematiskt Brandskyddsarbete Originalpärm Detta dokument är framtaget av Södra Stockholms Folkhögskola hösten 2010 Brandskyddspolicy Vi på Södra Stockholms

Läs mer

För mer information: www.lumpen.nu www.krisberedskapsmyndigheten.se. Frågor som rör broschyren skickas till:

För mer information: www.lumpen.nu www.krisberedskapsmyndigheten.se. Frågor som rör broschyren skickas till: Lumpen Civilplikt skickas ut i samband med kallelsen till civilpliktstjänstgöring. Den har producerats av Krisberedskapsmyndigheten (KBM) i samarbete med Räddningsverket, Svenska Kraftnät, Pliktverket

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013 Gästrike Räddningstjänst

VERKSAMHETSPLAN 2013 Gästrike Räddningstjänst VERKSAMHETSPLAN 2013 Gästrike Räddningstjänst Fastställd i Direktion Innehållsförteckning VERKSAMHETSPLAN 2013... 1 Fastställd i Direktion... 1 Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Befolkningsstatistik...

Läs mer

Samverkansövning enligt 3ns 2011-10-19

Samverkansövning enligt 3ns 2011-10-19 Samverkansövning enligt 3ns 2011-10-19 Redovisning: Nedan följer en redovisning av en av de samverkansövningar som har genomförts enligt 3ns. Tanken med denna redovisning är att inte bara att de övande

Läs mer

Nämnd, förvaltning: Handläggare: Datum: Räddningstjänsten Christer Holmström. Förändrad lagstiftning rengöring av fasta förbränningsanordningar

Nämnd, förvaltning: Handläggare: Datum: Räddningstjänsten Christer Holmström. Förändrad lagstiftning rengöring av fasta förbränningsanordningar Nämnd, förvaltning: Handläggare: Datum: Räddningstjänsten Christer Holmström Förändrad lagstiftning rengöring av fasta förbränningsanordningar Den 1 januari 2004 trädde Lagen om skydd mot olyckor SFS 2003:778

Läs mer

Konkretisering av plan enligt lagen om skydd mot olyckor och lagen om extraordinära händelser

Konkretisering av plan enligt lagen om skydd mot olyckor och lagen om extraordinära händelser Konkretisering LSO-plan 1 (3) 8.J Konkretisering av plan enligt lagen om skydd mot olyckor och lagen om extraordinära händelser 1 Syfte Kommunens handlingsplan enligt lagen om skydd mot olyckor respektive

Läs mer

Rutin för befäl inom RäddSam F

Rutin för befäl inom RäddSam F Skriven av Fastställd av Fastställd den Reviderad av Reviderad den AB RäddSam F-möte 2014-02-25 2014-02-04 www.raddsamf.se Rutin för befäl inom RäddSam F Syfte Denna rutin fastställer vilka befogenheter

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Textbearbetning: Boel Werner och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Grafisk form: Per

Läs mer

Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164

Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164 120417 Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164 1. Bakgrund Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för det kommunala säkerhetsarbetet. En säkerhets- och

Läs mer

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter 1 Syftet med denna folder är att informera om vad kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter kan innehålla. Foldern tar dels

Läs mer

Statens räddningsverks författningssamling

Statens räddningsverks författningssamling Statens räddningsverks författningssamling Utgivare: Key Hedström, Statens räddningsverk ISSN 0283-6165 Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om brandskyddskontroll Räddningstjänst och förebyggande

Läs mer

Skarpt läge. Talarmanus till OH-bildserie. Bild 1 Skarpt läge 1. Bild 2 LOs och förbundens grupp för Skarpt läge 2

Skarpt läge. Talarmanus till OH-bildserie. Bild 1 Skarpt läge 1. Bild 2 LOs och förbundens grupp för Skarpt läge 2 Skarpt läge Talarmanus till OH-bildserie Bild 1 Skarpt läge 1 Bild 2 LOs och förbundens grupp för Skarpt läge 2 Bild 3 Därför skriften Skarpt läge 3 Bild 4 Lita på den egna kunskapen 4 Bild 5 Skyddsombudet

Läs mer

Den 2 maj 2011 trädde en ny plan- och bygglag i kraft som kanske berör dig...

Den 2 maj 2011 trädde en ny plan- och bygglag i kraft som kanske berör dig... Den 2 maj 2011 trädde en ny plan- och bygglag i kraft som kanske berör dig... Från den 2 maj gäller nya regler för byggande: Bygglovsansökan ska innehålla nya uppgifter Vissa arbeten kräver att det görs

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete Hotell Vandrarhem

Systematiskt brandskyddsarbete Hotell Vandrarhem Systematiskt brandskyddsarbete Hotell Vandrarhem Följande exempel är en beskrivning av hur det systematiska brandskyddsarbetet kan se ut och dokumenteras för ett mindre hotell. Informationen under respektive

Läs mer

Brandskydd vid uthyrning/lån av lokaler i Kils kommun

Brandskydd vid uthyrning/lån av lokaler i Kils kommun Brandskydd vid uthyrning/lån av lokaler i Kils kommun Räddningstjänsten i samarbete med Fritidsförvaltningen Morgan Michel Instruktör 0706-29 70 92 Det som inte får hända, kan hända er! Drabbad skola står

Läs mer

Tranås kommuns plan för räddningsinsats vid Carpenter Sweden AB

Tranås kommuns plan för räddningsinsats vid Carpenter Sweden AB Tranås kommuns plan för räddningsinsats vid Carpenter Sweden AB Antagen av kommunstyrelsen i Tranås 2010-12-20, 196. SB Kommunens plan för räddningsinsats vid Carpenter Sweden AB Farlig verksamhet Då Carpenter

Läs mer

9-3 KOMMUN BRANDSKYDD SPOLICY

9-3 KOMMUN BRANDSKYDD SPOLICY 9-3 BRANDSKYDD SPOLICY Inledning Enligt lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) ska alla ägare och nyttjanderättshavare av byggnader och anläggningar, vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om skydd mot olyckor; SFS 2003:778 Utkom från trycket den 28 november 2003 utfärdad den 20 november 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande

Läs mer

Södertörns brandförsvarsförbund

Södertörns brandförsvarsförbund Södertörns brandförsvarsförbund Mål och budget 2015 2017 Mål 2015 2016 Enligt vår målprocess genomför vi en mer genomgripande revidering av målen vart fjärde år efter att val till fullmäktige i kommunerna

Läs mer

Internetanmälan når Stockholms län 2006-08-27

Internetanmälan når Stockholms län 2006-08-27 Internetanmälan når Stockholms län 2006-08-27 Polisanmälan via Internet öppnas för medborgarna i Stockholms län under den här veckan. Huvudstaden blir nummer två efter försökslänet Uppsala där man provat

Läs mer

Rapport om framtagandet. av övningskort till. Mittuniversitetet

Rapport om framtagandet. av övningskort till. Mittuniversitetet Rapport om framtagandet av övningskort till Mittuniversitetet Av: Peter Flobecker och Magnus Rudberg Handledare: Martin Neldén, Räddningsverket 0612-822 35 Innehållsförteckning: 1 Sammanfattning 2 Bakgrund

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Välkommen till webbinar om säkerhetslagstiftning. WSP Natlikan WSP Brand & Risk våren 2015

Välkommen till webbinar om säkerhetslagstiftning. WSP Natlikan WSP Brand & Risk våren 2015 Välkommen till webbinar om säkerhetslagstiftning WSP Natlikan WSP Brand & Risk våren 2015 Digitala verktyg, Brand & Risk Digitala verktyg, webbanpassade lösningar och gedigen kunskap om lagstiftningen.

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

ÅRSREDOVISNING ÅR 2011

ÅRSREDOVISNING ÅR 2011 Åtvidaberg / Valdemarsviks Räddningstjänst ÅRSREDOVISNING ÅR 2011 2012-01-23/BE ÅRSBERÄTTELSE (Analys). Efter flera års planeranden och förberedelser har räddningstjänsten äntligen fått klart med införandet

Läs mer

Larm med sjukvårdsåtgärd i väntan på ambulans (IVPA = I Väntan På Ambulans)

Larm med sjukvårdsåtgärd i väntan på ambulans (IVPA = I Väntan På Ambulans) Hälso- och sjukvård DIVISION MEDICINSK SERVICE DATUM DIARIENR Kerstin Hansson 2007-05-28 Till Hälso- och sjukvårdsnämnden Larm med sjukvårdsåtgärd i väntan på ambulans (IVPA = I Väntan På Ambulans) Bakgrund

Läs mer