Sidsjö f d sjukhusområde

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sidsjö f d sjukhusområde"

Transkript

1 Gestaltningsprogram för Sidsjö f d sjukhusområde Gestaltningsprogrammet har utarbetats i samarbete med byggherren Sidsjöfastigheter AB och Sundsvalls kommun. Gestaltningsprogrammet kompletterar detaljplanen för Sidsjö fd sjukhusområde i Sundsvall Dnr 06/289. Avsikten är att formulera principer för att skapa en samsyn från planering till genomförande av detaljplanen. Principerna ska vara vägledande för bygglovgivning både vid förändringar av befi ntlig bebyggelse och vid nybyggnad. Det är också en tolkning och exemplifi ering av detaljplanen. Övergripande motiv Ett överordnat mål är att beskriva ett synsätt som kan appliceras på det ännu ej förutsedda. Området är under omvandling och ingen vet säkert vilka funktioner som kan tänkas inrymmas inom området. Det har därför varit viktigt att sätta upp utgångspunkter som ligger till grund för det fortsatta arbetet: - den ursprungliga sjukhusanläggningen har ett historiskt värde - relationen mellan byggnad och natur i Hakon Ahlbergs verk har ett värde som kan utvecklas och berika de nya funktioner som bebyggelsen kan komma att hysa - Hakon Ahlbergs idé om landskapet ska ligga till grund - tilläggen utförs på landskapsplanens villkor - den befi ntliga strukturen som bas även för det nya skapar en enkelhet och klarhet - de ursprungliga idéerna möjliggör en särprägel för området - kvaliteter i den befi ntliga anläggningen bevaras och ges en ny roll tillsammans med nytt innehåll och nya funktioner 1

2 Mark och landskap Hela det centrala byggnadskomplexet (fd patientdelen kring kulverten) lokaliserades till gränsområdet mellan skogs- och ängsmark (ur Trädgårdskonst). Mellan norra och södra sida av kulverten gjordes en tydlig karaktärsuppdelning som fortfarande är avläsbar. Det ursprungliga konceptet var parkområden som inramar byggnader. Vissa kompromisser var dock nödvändiga. Till byggnaderna hörde inhägnade promenadgårdar som delade upp landskapet. Dessa täckte stor yta och var strikt geometriska (se illustrationsplan i Byggmästaren nr ). Därtill kom angöringsvägar till byggnaderna. Ändå kan man på tidiga foton uppleva en öppenhet och närmast en hagmarkskaraktär med fria gräsytor och träd, ofta fl erstammiga, i grupper. Övergripande mål för den yttre miljön En av områdets största kvaliteter är den spänning som uppstår i mötet mellan den strama bebyggelsestrukturen och det fria landskapet. Vid upprustning och omgestaltning av den yttre miljön ska det även fortsättningsvis upplevas som om trädgård, park och landskap snarare gallrats fram, förädlats och kultiverats, än som en nyanlagd utemiljö. Ett huvudmål bör därför vara att bevara och förstärka den tydliga indelning i vegetationskaraktärer som den ursprungliga planen skapade. Tuschlavering av det planerade sjukhusområdet. Ur Byggmästaren nr 26/1943 2

3 Natur- och parkmarken bevaras och utvecklas i fyra zoner enligt de fyra karaktärer som fanns redan i de ursprungliga planerna för området: 1. Den omgivande barrskogen 2. Gårdarna mot norr 3. Gårdarna mot söder 4. Öppen parkmark De fyra karaktärerna utgör ett gestaltningsmässigt spektrum med polerna natur och kultur. Dessa förhållanden måste man vara medveten om vid utvecklingen av området. Gallring, nyplantering och annan utveckling av park- och naturmarken som kan påverka områdets överordnade karaktär bör ske enligt landskapsvårdande metoder i stället för skogsbruksmetoder. För att uppnå detta bör särskilda vård- och skötselplaner upprättas i samråd med kommunen. Zonering av området i fyra karaktärstyper I sektionen nedan syns från vänster till höger: A. idrottsplatsen i norr B. skogssluttning (zon 1) C. gårdar med naturmarkskaraktär (zon 2) D. kulvert E. gårdar med trädgårdskaraktär (zon 3) F. allén längs Paviljongvägen G. öppen ängsmark med bäck (zon 4) H. skogsklädd ås i söder (zon 1) Tvärsektion genom området 3

4 Den yttre närmiljön ska vara trygg och funktionell för nya användargrupper. Gator, gångvägar, korsningar, torg är allas mötesplats att vårda och vistas i, och ska utformas så att miljön är anpassad för alla personer med nedsatt rörelseförmåga, ork och orienteringsförmåga Utemiljön vid bostäder, skolor, etc, ska utformas för att svara mot efterfrågad funktion. Det medför att en variation ska kunna tillåtas i innehåll och disposition. Dock bör principen mot norr vara att naturmarken ingår som en tydlig del i utemiljön och att gårdar som vetter mot landskapsrummen i söder har en rumslig och visuell koppling till desamma. Tanken om intima småanläggningar för den dagliga trivseln från den ursprungliga planen kan användas för att tillskapa funktionella och vackra platser. Zon 1. Den omgivande barrskogen Barrskogen är lokaliserad till höjdpartier och brantare sluttningar. Den utnyttjades i ursprungsplanen för att rama in sjukhusområdet och ge ett visuellt skydd mot staden. En sådan avgränsning är fortfarande önskvärd, men skärmeffekten har på senare år reducerats kraftigt genom att stora skogspartier har gallrats och avverkats. Detta har i än större grad drabbat skogskänslan och därmed ekologi och friluftsliv. Naturmark i anslutning till ny eller förändrad bebyggelse ska i så stor utsträckning som möjligt skyddas och bevaras. De gallrade/avverkade partierna bör tillåtas återväxa till vårdad skog. Åtgärder: Inom de kraftigt gallrade barrskogspartierna ska ny vegetation släppas upp som träd- och buskskikt för att utveckla vegetationen både som naturmark och som buffertyta mot omgivningen. När slyvegetation nått en höjd av 3-5 meter påbörjas en uppbyggnadsgallring där tall främst tillvaratas som karaktärsart. Inom tätare vegetationsbestånd kan en urglesning av främst buskskiktet utföras för att skapa bättre genomsikt och ljusgläntor för att stimulera ris- och örtskikt. Tall, och i lövvegetationen björk, sparas som karaktärsträd. Nya schakt- eller fyllnadsslänter i naturmark täcks med tillvaratagna avbaningsmassor (från ytan som tas i anspråk) för en snabb och naturlig återetablering av markskiktet. Eventuella bergskärningar ställs i 5:1 och bergöverytan friläggs i tillräcklig omfattning för att undvika uttorkning av markvegetationskanter. 4

5 Gränser mellan naturmark och nya grönytor med påförd rikare jord anpassas till naturmarkens topografi eller vegetation så att en naturlig övergång uppstår. Viktigare gång- och cykelvägar asfalteras och belyses med en enkel men funktionell parkarmatur. Zon 2. Gårdarna mot norr I ursprungsplanen tilläts, efter viss gallring, skogen att smyga ända in mot husen mellan de norra paviljongbyggnaderna. Gårdarna norr om kulvertgången är därför mera skogspräglade, med sparade dungar av framförallt tallar. Även i topografi n är skogsterrängen närvarande. Gångvägar permanentades efter de stigar som patienterna trampat upp i vildmarken. Sektion genom norrvänd gård med sparad naturmark med tallar och stenblock Åtgärder: Principen för de norra gårdarna ska även fortsättningsvis vara att naturmarken ingår som en tydlig del i utemiljön. Rätlinjighet och geometriska strukturer bör undvikas. Tall ska vara huvudart bland träden. Huvudstråk för gång- och cykeltrafi k asfalteras, medan övriga hårdgjorda ytor kan vara av grus (stenmjöl). Gångvägarna kan eventuellt variera i bredd. Gång- och cykelpassagen över norra lokalgatan vid Kapellet utförs av trafi ksäkerhetsskäl med en fålla. För gräsytor ska gräsfröblandningar med naturkaraktär väljas. Viktigare gång- och cykelvägar, lek- och sittplatser samt skolgård belyses med en enkel men funktionell parkarmatur på stolpe. Vägghängda armaturer kan användas vid byggnadernas entréer och för att undvika mörka partier och hörn. Utemiljön vid bostäder, skolor, etc, ska svara mot efterfrågad funktion. Framförallt måste en god balans mellan öppna ytor och skog/dungar hittas. Miljön ska upplevas trygg och inbjuda till utevistelse, samtidigt som skogskaraktären bevaras. Skolgården vid Montessoriskolan delas upp i en del väster och en del öster om den nya paviljongen. Hårdgjorda ytor för t ex bollspel anordnas mellan mer naturpräglade partier. Gården hägnas in för en bättre kontroll över de mindre barnen. Grindar ordnas mot t ex ett bevarat naturmarksparti i väster Skolgård och kontakt med omgivande lekmiljöer 5

6 som kan användas för lek. Systemet av gång- och cykelvägar underlättar kontakten till närbelägna områden med stora kvaliteter för lek och pedagogik, som den stora ängsytan i söder, friluftsteatern och dammen, naturområdet kring sjön, de skogsklädda åspartierna, samt idrottsplatsen i norr. Zon 3. Gårdarna mot söder I den ursprungliga planen präglades de södra gårdarna av ljus och öppenhet, och hade närmast en trädgårds- eller hagmarkskaraktär. Björk var och är det dominerande trädslaget. Medan de norra gårdarna är knutna till barrskogen på sluttningen intill, vänder sig de södra gårdarna mot den öppna ängsmarken i söder. På gårdarna anordnades ursprungligen rundpromenader med spridda planteringar av träd och blommande buskar. Det planterades även fruktträd och bärbuskar. Lökväxter på våren och rosor på eftersommaren och hösten ger ett upplivande inslag av glada färger. (ur Trädgårdskonst) Åtgärder: De södra gårdarnas karaktär bevaras genom att de hålls öppna. Klippta gräsytor är ett viktigt inslag. Björk, gärna fl erstammig och i mindre grupper är huvudart, men kan kompletteras med t ex mindre fruktträd och hagtorn. Blommande buskar planteras som solitärer på gårdarna. Rätlinjighet och geometriska strukturer kan eventuellt användas i mindre omfattning, men ett fritt fl ödande landskap ska prägla de södra gårdarna. Sektion genom södervänd gård som är öppen, relativt plan och björkplanterad Lek och sittgrupper anordnas, fritt placerade, på gårdarna, delvis avgränsade av låga, friväxande häckar. Även låga murar, av samma typ som fi nns vid entrén till området, kan användas. Vid sittplatserna planteras rosor och perenner. Markmaterialen vid sitt- och lekplatser bör i första hand vara smågatsten och stenmjöl, medan kommunikationsytor beläggs med asfalt. Viktigare gång- och cykelvägar, lek- och sittplatser samt skolgård belyses med en enkel men funktionell parkarmatur på stolpe. Vägghängda armaturer kan användas vid byggnadernas entréer och för att undvika mörka partier och hörn. 6

7 Zon 4. Öppen parkmark De större park- och landskapsrummen mot söder utgjordes ursprungligen av vallgräs med fria grupper av gammal och ny björkplantering. De sträcker sig från skogen i öster ner mot sjön i sydväst. Det långsträckta, öppna partiet i öster fram till Växthusstigen är förhållandevis plant. Därefter vidgas det och sluttar via friluftsteatern ned mot sjön. Friluftsteatern utgjordes av klippta grästerrasser i annars högväxt gräs/äng. Fram till teatern ledde framklippta grässtigar. Noggrant placerade planteringar bildade kuliss till scenen. Grundvatten från åsen samlades här och leddes i dräneringsledningar västerut. I anslutning till teatern skapades en bäck och dammanläggning som tog upp enligt uppgift betydande vattenkvantiteter som dränerats från främst ängsmarken ovanför. Björkallén är ett undantag i den öppna karaktären med sin starka strukturerande karaktär. Denna ingick inte i Hakon Ahlbergs ursprungliga plan, och går på sätt och vis mot principen med gårdarnas kontakt med den öppna ängsmarken i söder. Idag är allén dock ett uppskattat inslag i parkmiljön. Skogen i söder har expanderat ut i dalgången och gjort denna smalare. Dessutom har en större parkering tagit den östra delen av parkrummet i besittning. Åtgärder: För att hålla de större park- och landskapsrummen öppna och upprätthålla/ återupprätta ursprungliga riktningar och siktlinjer i landskapet ska slyuppslag regelbundet avlägsnas. Den öppna gräsytans karaktär förstärks genom att renodla allémotivet utefter Paviljongvägen respektive förlänga och bredda det fria rummet intill. Björkar planteras där de saknas i allén och dåliga exemplar ersätts. I samband med att Paviljongvägen kompletteras med parkering blir björkarna ännu viktigare för att minska intrycket av gatans utbredning. Ambitionen är att minska bilarnas upplevda intrång i det öppna parkrummet och återställa den långsträckta ängsmarken genom att ta bort parkeringen i öster. 7

8 Det öppna parkrummet med dansbanan breddas genom att sly tas bort upp mot skogen. Ett öppet stambryn eftersträvas i gränsen mellan ängen och skogen i söder. Friluftsteatern med sittgradänger återställs. En bäck tas upp i ängsmarken som ersättning för dräneringsledningen och dammen vid friluftsteatern ställs i ordning. Vatten från planerade fördröjningsmagasin för dagvatten kan också ledas hit. Med bäcken och dammen kan vatten naturligt inordnas som ett element för lek. Gång och cykelvägar beläggs med grus (stenmjöl). Övergångar samordnas med infarter till parkeringar. Paviljongvägens körbana smalnas här av och kantstensparkeringen gör uppehåll. Trafi k och rörelser Den centrala kulverten var en ryggrad som gav struktur åt den byggda miljön, men den hade även en viktig funktion i att serva paviljongerna med leveranser och kommunikation. Utöver denna var paviljongerna tillgängliga utifrån via i första hand Paviljongvägen. Denna princip förskjuts nu till att Paviljongvägen och den nya lokalgatan i norr får en större funktion för befi ntliga och nya byggnader. Kulverten utnyttjas där den fortfarande fi nns kvar, och markeras i mark och eventuellt med skärmtak eller pergola där den är riven. Ytterligare öppningar kan bli aktuella för en bättre kommunikation mellan norra och södra delen av området. Princip för gång- och cykelpassager över Paviljongvägen Tillgänglighet Entréer till byggnader och anläggningar i parkmark och på gårdar ska i största möjliga utsträckning vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Detta innebär att lutningar och bredder på gångytor ska uppfylla gällande handikappnormer, och att kantstöd mm anpassas genom att försänkas vid passager. Belysningen ska vara god och kontrastmarkeringar användas där så behövs för personer med synnedsättning. Det yttre blodomloppet och den inre ryggraden 8

9 Biltrafik Angöring av området sker dels från Paviljongvägen, dels från en ny lokalgata på norra sidan. Båda görs dubbelriktade med vändslingor i östra änden för att hindra genomfartstrafi k. Paviljongvägen kompletteras med en serie separata slingor för boendeparkering, medan besöksparkering sker som kantstensparkering. Kör- och parkeringsytor asfalteras. Kantstenar bör vara av granit. Hastigheten begränsas genom att körbanan vid några punkter smalnas av. Förhöjda ytor används inte. Kollektivtrafik Bussen angör området längs Paviljongvägen. Den vändplats som idag fi nns vid hus G kan användas initialt. När Paviljongvägen byggts om anordnas en hållplats vid vändplatsen i östra änden på gatan. Ytterligare en hållplats placeras vid förskolan i västra delen av området. Den senare hållplatsen gestaltas som en getingmidja med ett körfält där bilar inte kan passera när bussen står still. En framtida möjlighet är att en busslinga fortsätter runt till norra lokalgatan, och ytterligare en hållplats placeras invid kapellet och den korsande gång- och cykelvägen. Bussen ska i detta fall köra medsols så att hållplatserna hamnar in mot bebyggelsen. Biltrafi k i området och parkering längs Paviljongvägen resp. norra gatan Kollektivtrafi k i området 9

10 Bebyggelse (Husbeteckningar enligt sista sidan i gestaltningsprogrammet) Läsning av befintliga byggnader De befi ntliga byggnaderna har i planen fått olika grad av bevarande- och varsamhetskrav. För de byggnader som sammanlänkats av förbindelsegången gäller att de även fortsättningsvis ska ha en tydlig anknytning till denna. Kapellet (S) räknas till dessa byggnader liksom vaktmästarbostaden (R) och administrationsbyggnaden (D). Medicinskt centrum (G), byggt 1971, utgör en avvikelse i sammanhanget som bör utvecklas mot större öppenhet mot Paviljongvägen. En annan del som lagts till under senare år är den gröna plåtbyggnaden (K) öster om fd rättsspsyk (J). Intaget (A1) utgör en egen enhet och ska liksom växthuset (A2) och trädgårdsmästarbostaden (B) utvecklas på sina egna villkor. Dokumentation Byggnaderna har dokumenterats tidigare. Boken Sidsjöns sjukhus utg på Sundsvalls museum samt F d Sidsjöns sjukhus - dokumentation av sjukhusbyggnaderna av Peter Sundborg på Sundsvalls museum Enheten för kulturmiljövård utgör en viktig grund för information om byggnaderna även i fortsättningen. Ett ritningsarkiv med en stor mängd ursprungsritningar från Hakon Ahlberg fi nns hos fastighetsägaren Sidsjöfastigheter och detta ska säkras med digital teknik och genom detta också kunna användas i det fortsatta arbetet. Byggnadsantikvarie bör vid varje ombyggnad vara delaktig och ge råd vilka delar som utöver detta är i behov av dokumentation före ingrepp (ritningar, beskrivning och fotografi er) och särskilt skydd. 10

11 Befintlig bebyggelse De ursprungliga byggnaderna kännetecknas av mycket hög kvalitet formoch materialmässigt. Ny verksamhet ska därför anpassas till byggnaderna och inte tvärtom. Inför varje förändring av den befi ntliga bebyggelsen ska byggnadsantikvarie kontaktas för att ge råd och stöd. Man ska särskilt värna bevarandet av det som är gemensamt och stärker enhetligheten i området; t ex tegelfasaderna, skiffertaken och trapphusen av natursten. När hus eller delar av hus rivs, (t ex skorstenen och mindre byggnader i pannhusets närhet), skall material märkas upp och lagras för återanvändning vid upprustningar inom området. Det gäller t ex tegel, takskiffer, fönster, natursten från trappor mm. Paviljonger som tidigare byggts om till bostäder har fortfarande kvar en del av ursprungskvaliteterna i fasadmaterial och trapphus. Vid en ny ombyggnad bör man sträva efter att ta bort delar som förvanskat dem kraftigt vid den tidigare ombyggnaden. Speciellt gäller detta loftgångarna på de av Migrationsverket förhyrda bostäderna. Den mest välbevarade paviljongen är hus F. Huset rymmer idag skollokaler, kontor och ateljéer. Det är möjligt att där bevara fasaden i sin helhet och varsamt restaurera fönster och entréportar. Hus F har i detaljplanen därför den starkare skyddsföreskriften. Paviljongerna M och L har också kvar sin ursprungliga karaktär, men är mycket förfallna. De kan därför rustas upp med en större frihet. Loftgångar som behöver förändras Ursprungliga fönster ska överallt om möjligt renoveras. Fönsteröppningar ska behållas. Nya fönsterhål kan tas upp på varsamt sätt, men igensättningar ska undvikas. För paviljongerna ska tas fram en fönstertyp som stämmer med ursprunglig fönsteröppning och med proportioneringen i ursprungliga fönster. Denna fönstertyp ska utgöra ny standard vid fönsterbyte. På samma sätt kan för andra husdelar tas fram en standard så att ett byggdelsbibliotek fi nns att tillgå och husen på så sätt behåller sin enhetlighet. Det kan gälla portar, balkonger, takrännor etc Ursprunglig balkong Paviljongerna ska kunna förses med balkonger. Balkongerna ska i sin utformning, storlek och karaktär anpassas till husen. Till förebild kan tas de enstaka ursprungliga balkongerna. Även franska balkonger kan användas. 11

12 Centrumbyggnaderna P2 och P3 har kvar interiörer väl värda att bevara. Speciellt gäller detta kapprum och samlingssal. Hiss har redan installerats men ytterligare förändringar i syfte att göra lokalerna ändamålsenliga för vår tid krävs. Särskilt ska också fasaden och de karaktäristiska fönstren i trapphuset värnas. Förbindelsegången ska vårdas och bevaras men kan till delar öppnas upp för en större kontakt mellan de norrvända och de södervända gårdsrummen. Den kan också ersättas av tak i någon del. Den del som rivits mellan hus H och O ersätts delvis av nya lokaler för Montessoriskolan varvid speciellt delen mellan N och F glasas upp för genomsikt. Den nya delen ska också ge möjlighet att ta upp nivåskillnader mellan F, N och G. Mellan hus F och O kan ett skärmtak förstärka samhörigheten mellan de östra och de västra delarna. Mellan hus D och P kan förbindelsegången komma att förändras för att skapa kontakt mellan de olika förskolegårdarnas uterum. Hus C och D ska ej byggas till. I övrigt gäller samma principer för förändringar som för paviljongerna. Kapellet (S) och bostäderna utefter Växthusstigen har fått en starkare skyddsföreskrift i detaljplanen. Dessa får inte byggas till eller ändras till sitt yttre. Vaktmästarbostaden (R) är idag bostad för ett hushåll. En annan användning i framtiden kan ha kommersiellt eller kulturellt innehåll. Senare gjorda tillägg i form av uteplatser och parkering kan då tas bort. Gårdshuset (T) (hotellets restaurang) har utvecklats till en träffpunkt för hela området. Det har i planen givits en möjlighet till fortsatt utveckling genom en påbyggnadsrätt. Karaktären av lätt cafébyggnad ska fortsatt bevaras även vid en påbyggnad. Växthusen (A2) har idag ett dåligt klimatskydd. De ska kunna göras brukbara som café restaurang även under vinterhalvåret genom att huvudhuset varmbonas varsamt med fasaden intakt. Det östra växthuset kan rivas och ersättas av ett hus som mer får karaktär av vinkast/orangeri med möjlighet att hålla vintervarmt. De andra växthusen kan då bevaras som glasade växthus. Det västra växthuset är angeläget att restaurera. Exempel på olåst genomgång med låsbara partier in till förbindelsegång. Exempel på öppen genomgång med låsbara partier in till förbindelsegång. 12

13 Hus G Den fd medicinkliniken skiljer sig redan med sitt röda tegel. Den föreslås byggas på med högst 2 våningar. Påbyggnaden kan med fördel göras i ett lättare material. Mot Paviljongvägen Gavel hus F Återbyggd och utvidgad förbindelsegång. Hus G med uppbruten fasad och påbyggnad. Perspektivbild fr. Paviljongvägen Hus G mot väster, snitt genom ny förbindelsegång. 13

14 Ny bebyggelse Alla nytillskott inom området ska vara läsbara som en ny husgeneration. Varje grupp av hus enligt nedan ska också hålla en enhetlighet inom sin grupp men särskiljas tydligt gentemot övriga byggnader, både nya och gamla. Tak i hela områdets nyproduktion ska vara antingen i papp eller plåt, grå eller svart kulör eller som gröna tak. Särskilt kompletteringsbyggnader bör utföras med gröna tak. Takvinkeln ska aldrig överstiga paviljongernas takvinkel. Ny bebyggelse i anslutning till befintliga Höghuset (X0) Husets synlighet från andra delar av staden ska understrykas och framhållas. Det ska ersätta skorstenen som rivs och annonsera förändringen av Sidsjö f.d. sjukhusområde. Funktion av landmärke. Helt egen karaktär avskiljbar mot allt annat. Fasadmaterial, kulör, fönstertyp och fönstersättning kan skilja ut sig. Huset får gärna vara slankare i de översta våningarna. Översta våningen bör innehålla publika lokaler. Spektakulär utsmyckning typ neon eller en skulptural form på husets topp kan ytterligare förstärka funktionen av landmärke. Utefter torgytan nedanför höghuset kan anläggas ett långt skärmtak som väderskydd för marknadsstånd m.m. P2, bef. X0 NY BYGGNAD NYTT SKÄRMTAK Elevation sedd från lokalgatan. Perspektiv från Arthur Engbergs väg. 14

15 Sektion A-A genom parkeringsdäck med nya ytor. Plan över ny situation kring panncentralen. Sektion B-B genom parkeringsdäck med nytt höghus. 15

16 Ny Paviljong (N) Huset är tänkt som skolbyggnad för Montessori. Samma yttre kontur eller volym som den paviljong som tidigare rivits. Annat fasadmaterial än de befi ntliga paviljongerna. En öppen del i en eller fl era våningar kan sammanbinda de båda gårdarna på ömse sidor och skapa väderskydd. Gavel hus N Hus N återbyggd paviljongvolym Återbyggd utvidgad förbindelsegång. 16

17 Punkthusen utefter förbindelsegången (X1-X5) Punkthusen utformas klart urskiljbara gentemot paviljongerna, men sammanhållna sinsemellan. Kvaliteten i utförande ska vara jämförbar med paviljongernas för att de inte ska uppfattas som tillfälliga. Husen ska ha en samlad form för att gårdsrummet ska uppfattas öppet ända fram till husliv. Hus X5 kan komma att hysa skolverksamhet i form av dyslexicentrum. Huset kan därför av programskäl få en annan utformning än övriga X-hus. Balkonger utförs som indragningar/nischer. Indragen balkong får glasas in. Franska balkonger kan också användas. Husen kan också utföras helt utan balkonger för en användning som skola, hotell eller kontor. Länken till förbindelsegången ska vara klart avläsbar som ny länk. Entréer kan antingen förläggas i länken eller i själva huskroppen mot gården. Fasader i ett material gemensamt för gruppen: plåt, skivmaterial eller puts och i egen kulör, dock samma för alla husen inom gruppen. Referensbild indragna balkonger. Normalplan X-hus. 17

18 Tillbyggnad till Intaget (A1) Tanken är att byggnaden ska kunna rymma lokaler som behövs för en ny verksamhet i intagsbyggnaden men som är olämpliga att förlägga i befi ntlig byggnad t ex simbassäng, gym eller spa, samlingslokaler eller större kök. Tillbyggnaden, eller annexet, kan placeras antingen fristående så att en gemensam entréplats bildas för intaget (A1) och växthuset (A2) eller sammanlänkad med intaget vilket medför att växthuset får en egen entréplats som nås öster om annexet/tillbyggnaden. Tillägget görs klart avläsbart. Kan sammanbindas med det befi ntliga huset med glasad, genomsiktlig länk. Fasadmaterial och kulör kan med fördel vara samma som intagets. Fristående byggnad för gemensam entréplats. Ansluten tillbyggnad med egen entréplats för växthuset (A2) 18

19 Nya byggnader i övrigt Skogshusen ( Y1-Y6 norr om den nya angöringsgatan) Husen hålls ihop som grupp både gentemot paviljongerna och BoKlok-området. Husen kan vara friare i form än X-husen med utstickande balkonger, burspråk och/eller med indragen kungsvåning. Husens höjder anpassas till trädhöjden efter de siktlinjer som mätts in. Husen ska smälta in i skogspartiet också vad gäller färgskala, gärna gröna hus med detaljer i orange eller naturträ. Fasader kan med fördel vara av trä som målas i slamfärg, men i tydligt annan kulör än i BoKlok-området. Som alternativ till trä kan användas andra lätta material. Orienteringsfi gur med siktlinjer från Ekorrstigen B C A Perspektiv från Ekorrstigen/Arthur Engbergs Väg Siktlinjer från Ekorrstigen med inmätta träd Hus Y6 Hus Y5 Hus Y4 Hus Y3 Hus Y2 Hus Y1 19

20 Radhusen (Z) Husen vänder sig mot sjön och är uppglasade mot utsikten. Deras nedersta nivå anpassas till topografi n. Beroende på entréhöjd kan de få 2 eller 3 våningar. Indragen balkong på entréplan. Utöver uteplats på vardera sidan har radhusen ingen egen tomtmark. De utförs med fördel i trä, svart slamfärg med ljusa blankmålade insidor på de indragna balkongerna. Parkeringen är gemensam. Principsektion radhus 3 våningar Radhus mot Paviljongvägen Principsektion radhus 2 våningar 20

21 Kompletteringsbebyggelse I första hand ska kompletteringsutrymmen som soprum, förråd och liknande förläggas inom befi ntliga eller nya huskroppar. Inom kvartersmark kan förekomma kompletterande bebyggelse av typ uteförråd för skolverksamhet, avfallsutrymmen mm. De utförs i lätta material, som möbler eller gårdsutrustning mer än som byggnader, och sinsemellan lika inom respektive husgrupp. Skogshusen kan därmed ha sin typ av komplementbyggnader och X-husen sina. Tillgänglighet För all nyproduktion gäller BBR, men även för den befi ntliga bebyggelsen ska man söka förbättra tillgängligheten. Paviljongerna har sedan tidigare hissar, men som tidigare nämnts har t ex entrén till samlingssalen fått en ny hiss. Fler tillägg av den typen kan komma att behövas i de befi ntliga byggnaderna. Lösningarna får i varje enskilt fall studeras så att de kan genomföras utan att byggnaderna förfulas. 21

22 Gammal beteckning Nuvarande Program för byggnaden i detaljplaneskedet eller benämning t ex i Sundsvalls museums dokumentation av byggnaderna Beteckning Intaget - upptagningspaviljong A Gruppboende kontrakt sep 09, Framtida friskvårdsanläggning eller äldrebostäder Växthus A2 Café-restaurang utökas till året runtverksamhet Trädgårdsmästarbostaden B 3 bostäder Ny administrationsbyggnad C Gruppboende 8 lgh Administrationsbyggnad D Förskolor barn K1 Paviljong för kvinnor E Bostäder 24 lgh K2 Paviljong för kvinnor F Montessoriskola 90 barn Kulturverkstad ca 25 pers Medicinskt centrum G Montessoriskola 125 elever Privatsjukvård 8 anst, Behandl hem 18 platser/6 anst Kontorshotell 12 pers utökas när Montessori får hus N Påbyggnad för bostäder, ev inglasning M1 Paviljong för män H Bostäder 24 lgh M2 Paviljong för män I Bostäder 24 lgh Rättspsykiatrisk klinik J Förskolor barn Grundskola 250 elever Båtbyggeri K Gymnastiksal, båtbyggeri, verkstad och förråd M4 Paviljong för män L Vårdboende 60 vårdplatser M3 Paviljong för män M Elevhem 80 rum alt. seniorbostäder Ny byggnad N Ny skola för Montessori se G K4 Paviljong för kvinnor nu riven K3 Paviljong för kvinnor O Hotell 80 rum/10 anst Ekonomibyggnad A kök/matsal P1 Konferens, dans, fest Ekonomibyggnad A tvätt/sällskapsr. P2 Kulturcenter, studios 25 arbpl Ekonomibyggnad A gymn./saml.sal P3 Samlingssal för verksamheter I P-husen Ekonomibyggnad B verkstäder Q1 Entré till garage, Verkstäder Ekonomibyggnad B panncentral Q2 Utbildningslokaler el elever Vaktmästarbostad R Bostad kan bli infocenter friluftsliv, galleri eller verkstad Kapell S Keramikverkstad Kioskbyggnad T Café-restaurang utökas kan byggas på Nya byggnader Höghus 15 vån. X0 Hotell Kompl. kring förbindelsegången X1-X5 Ca 100 lgh samt dyslexicentrum Skogshusen Y1-Y6 120 lgh Radhus Z lgh 22

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 SAMMANFATTNING Vision Gestaltning Natur Platsen har stor potential genom

Läs mer

Tappström 3:1 m.fl, Ekerö kommun, Stockholms län Gestaltningsprogram. April 2010

Tappström 3:1 m.fl, Ekerö kommun, Stockholms län Gestaltningsprogram. April 2010 Tappström 3:1 m.fl, Ekerö kommun, Stockholms län Gestaltningsprogram April 2010 Kv. Tappström 3:1, Ekerö Gestaltningsprogram FÖRHANDSKOPIA Inledning Inledning Ekerö kommun har under vintern 2009-10 fastställt

Läs mer

Gestaltningsprinciper för Hareslätt

Gestaltningsprinciper för Hareslätt Gestaltningsprinciper för Hareslätt Samrådshandling 2012-06-28 Illustration: ABAKO Radhusgata DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER PÅ HARESLÄTT, del av Marstrand 6:7, Kungälvs kommun Området Hareslätt är beläget i

Läs mer

efem arkitektkontor ab

efem arkitektkontor ab HERRGÅRDSBACKEN FLODA Sävespången Det sägs att man förr var tvungen att ta av mössan vid Floda Portar. På ett likande sätt skall de nya byggnaderna trappa ner och huka sig hövligt, för att inte störa viktiga

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06

ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 HMXW ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 Gestaltningsprogram etapp II regler etapp II Följande generella regler gäller för gestaltning av bebyggelsen i Gävle Strand etapp II. Dessa regler ska följas, men är skrivna

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Detaljplan för Sjöhäll (fastigheten Stockby 2:24 m fl) på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län dnr PLAN.2009.16.

GESTALTNINGSPROGRAM. Detaljplan för Sjöhäll (fastigheten Stockby 2:24 m fl) på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län dnr PLAN.2009.16. 2014-09-22 Stadsarkitektkontoret Detaljplan för Sjöhäll (fastigheten Stockby 2:24 m fl) på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län dnr PLAN.2009.16.214 GESTALTNINGSPROGRAM 2(8) Gestaltningsprogrammets

Läs mer

TRÄDGÅRDSSTADEN Lyft fram och tillgängliggör områdets starka karaktärer

TRÄDGÅRDSSTADEN Lyft fram och tillgängliggör områdets starka karaktärer TRÄDGÅRDSSTADEN Lyft fram och tillgängliggör områdets starka karaktärer I det här avsnittet beskrivs hur den idag redan karaktärsfyllda trädgårdsstaden, kan förstärkas i sin läsbarhet och logik, genom

Läs mer

DETALJPLAN 5306 kv CEMENTEN 4 och 5, MALMÖ 2015.03.10 KVALITETSPROGRAM 2015.03.10 KVALITETSPROGRAM FÖR KVARTER CEMENTEN 4 OCH 5 DP5306

DETALJPLAN 5306 kv CEMENTEN 4 och 5, MALMÖ 2015.03.10 KVALITETSPROGRAM 2015.03.10 KVALITETSPROGRAM FÖR KVARTER CEMENTEN 4 OCH 5 DP5306 DETALJPLA 5306 kv CEMETE 4 och 5, MALMÖ 2015.03.10 KVALITETSPROGRAM KVALITETSPROGRAMMETS SYFTE OCH UPPLÄGG Kvalitetsprogrammet är framtaget som en del i detaljplanearbetet för fastigheterna Cementen 4

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 1 Söderby torgs allé ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 1 Söderby torgs allé ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN GESTALTNINGSPROGRAM del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 1 Söderby torgs allé ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 Söderby torgs allé SALEMS KOMMUN N 2 illustrationsplan över VästraSöderby

Läs mer

SE BRA UT Exteriörsperspektiv Dals-Ed Ang

SE BRA UT Exteriörsperspektiv Dals-Ed Ang Många ljusinsläpp SE BRA UT Exteriörsperspektiv Dals-Ed Ang En analys av den traditionella Dalslandstugan har fått ligga till grund för förslaget, som tar fasta på naturnära kvaliteter, enkla flexibla

Läs mer

VATTHAGEN 1:103 2014 09 29 Underlag för plansamråd

VATTHAGEN 1:103 2014 09 29 Underlag för plansamråd Vy 1 från Stockholmsvägen NY IDENTITET Konturs förslag till ny bebyggelse vid glädjens trafikplats bygger på att tillföra en mix och mångfald i såväl programinnehåll som arkitektoniskt gestaltning och

Läs mer

Brf Hägern, Varvet - Analys

Brf Hägern, Varvet - Analys Anonyma entréer. Negativt Stor, öppna ytor som inte hänger ihop Betraktelseytor utan användbart innehåll Outnyttjad yta vid vattnet Dålig vattenkontakt Få samlings-/sittplatser Anonyma entréer För få cykelplatser

Läs mer

DJURGÅRDEN CENTRUM LINKÖPING

DJURGÅRDEN CENTRUM LINKÖPING VY TORGET VY KANALEN VY TORGET VY GATAN VY PARKERINGEN VY FRÅN SYDÖST VY FRÅN SYDVÄST VY FRÅN NORDOST VY FRÅN NORDVÄST INFART TOMTEN PARKERING 120 st P 24 st DJURGÅRDEN CENTRUM, parallella uppdrag. BESKRIVNING

Läs mer

Kors vad det vimlar av segel idag...

Kors vad det vimlar av segel idag... 1 ors vad det vimlar av segel idag... Det är med glädje vi vill ge vårt förslag på bostäder i ett så fantastiskt läge som Lindö Strand. Vår målsättning är att skapa ett unikt boende med egen karaktär där

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Dnr 2014/0547-31 GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Upprättat i maj 2015 Innehåll Gestaltningsprogrammets

Läs mer

Salems kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Del av Söderby Park, Salem 5:29 m fl, östra delen. Villatomter i Öster. Etapp 1 Tomt nr 6-26 2007-03-27 1(6)

Salems kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Del av Söderby Park, Salem 5:29 m fl, östra delen. Villatomter i Öster. Etapp 1 Tomt nr 6-26 2007-03-27 1(6) Salems kommun GESTALTNINGSPROGRAM Del av Söderby Park, Salem 5:29 m fl, östra delen Villatomter i Öster Etapp 1 Tomt nr 6-26 1(6) = 1- och 1½-planshus Övriga hus 1½- och 2- planshus Situationsplan Villatomter

Läs mer

Gestaltningsprogram. Rosen SAMRÅDSHANDLING 1(10) SPN 2011/0008 214 SPN 2011/0008 214. tillhörande detaljplan för kvarteret

Gestaltningsprogram. Rosen SAMRÅDSHANDLING 1(10) SPN 2011/0008 214 SPN 2011/0008 214. tillhörande detaljplan för kvarteret Gestaltningsprogram 1(10) tillhörande detaljplan för kvarteret Rosen med närområde inom Gamla staden i Norrköping den 25 november 2014 SAMRÅDSHANDLING Antagen: Laga kraft: Genomförandetidens sista dag:

Läs mer

Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt.

Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. Astoriahuset Att bevara och utveckla Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. En ny mötesplats mitt på Nybrogatan Astoriahuset på Nybrogatan ett känt och omtyckt inslag i stadsbilden.

Läs mer

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Gävle kommun Samhällsbyggnadsavdelningen Att: Lena Boox 801 84 Gävle ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Undertecknad har anlitats som antikvarisk sakkunnig i samband med

Läs mer

Riktlinjer för hägnader. - Plank, mur, staket, spaljé, häck och pergola

Riktlinjer för hägnader. - Plank, mur, staket, spaljé, häck och pergola Riktlinjer för hägnader - Plank, mur, staket, spaljé, häck och pergola Inledning Hägnader av olika slag har länge använts i mänskliga samhällen. Dess främsta funktion har alltid varit att markera eller

Läs mer

Studentbostäder på KTH Campus

Studentbostäder på KTH Campus Studentbostäder på KTH Campus karta över planerade studentbostäder DROTTNING KRISTINAS VÄG NORRA Byggherre: ByggVesta Arkitekt: Utopia Arkitekter TEKNIKRINGEN (RÖDA KORSET-PARKEN) Landskapsarkitekt: Urbio

Läs mer

RÅD OCH RIKTLINJER VALLDA HEBERG. antagen i BN 2011.12.01

RÅD OCH RIKTLINJER VALLDA HEBERG. antagen i BN 2011.12.01 RÅD OCH RIKTLINJER VALLDA HEBERG antagen i BN 2011.12.01 innehållsförteckning inledning sid 3 när behöver jag bygglov? sid 3 arkitektens vision sid 4 bygga till i vallda heberg? sid 5 tomtavgränsning och

Läs mer

ORKESTERDIKET. hyreslägenheter, Lund FAKTABLAD. Orkesterdiket lägenheter, Östra Torn, Lund. T o r n a h e m

ORKESTERDIKET. hyreslägenheter, Lund FAKTABLAD. Orkesterdiket lägenheter, Östra Torn, Lund. T o r n a h e m ORKESTERDIKET hyreslägenheter, Lund FAKTABLAD Byggnads AB Tornahem postbox 1071 221 04 Lund telefon: 046-13 11 55 ORIENTERING Byggnads AB Tornahem bygger 64 hyreslägenheter i Kv Orkesterdiket på Östra

Läs mer

FLYGBILD. folkets park. Parkhusen - Folkets Park - Vision och målsättning

FLYGBILD. folkets park. Parkhusen - Folkets Park - Vision och målsättning Parkhusen - Folkets Park - Vision och målsättning Folkets Park. För våra ögon och skissande händer ett lugnt och underbart skönt område där lummighet och stillhet blandas med öppenhet och vilja. Dessa

Läs mer

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder. Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Hälle Lider AB Husåsvägen 2 459 30 Ljungskile Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 102

Läs mer

PROJEKT PRESENTATION: VASAPARKEN, STOCKHOLM. FÖRNYELSE AV EN INNERSTADSPARK

PROJEKT PRESENTATION: VASAPARKEN, STOCKHOLM. FÖRNYELSE AV EN INNERSTADSPARK En förnyad lekplats ligger centralt i parken. Ett berg av gummi integrerar oilka typer av lek och fungerar som ett landmärke i parken mot omgivande stad. 1(8) Det artificiella gummiberget är en tolkning

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM ÖJA INDUSTRIOMRÅDET, YSTAD

GESTALTNINGSPROGRAM ÖJA INDUSTRIOMRÅDET, YSTAD GESTALTNINGSPROGRAM ÖJA INDUSTRIOMRÅDET, YSTAD Innehåll Gestaltningsprogram mål och syfte... 2 Bakgrund, förutsättningar... 2 Övergripande gestaltningsidé... 2 Gator, gaturum... 3 Byggnader - placering,

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 2 Villor väster ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 2 Villor väster ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN GESTALTNINGSPROGRAM del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 2 Villor väster ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN N 2 illustrationsplan över västra Söderby Del 2 villor väster Gestaltningsprogram

Läs mer

Riktlinjer för plank, staket och murar. Beslutad av bygg- och miljönämnden den 2013-01-28, xx

Riktlinjer för plank, staket och murar. Beslutad av bygg- och miljönämnden den 2013-01-28, xx Riktlinjer för plank, staket och murar Beslutad av bygg- och miljönämnden den 2013-01-28, xx Under senaste åren har intresset för att sätta upp plank och mur vid tomtgräns som insynseller bullerskydd ökat

Läs mer

Bygga och plantera i tomtgränsen

Bygga och plantera i tomtgränsen Bygga och plantera i tomtgränsen i Växjö kommun Vårda din tomt och förebygg olyckor Växjö kommun 2014-04-10 1 Tack för att du vårdar din tomt och förebygger olyckor Du som fastighetsägare och vi på Växjö

Läs mer

UTSTÄLLNINGSHANDLING upprättad i oktober 2010 GESTALTNINGSPROGRAM Detaljplan för Södra Tällberg, kusbacken Leksands kommun, Dalarnas län

UTSTÄLLNINGSHANDLING upprättad i oktober 2010 GESTALTNINGSPROGRAM Detaljplan för Södra Tällberg, kusbacken Leksands kommun, Dalarnas län UTSTÄLLNINGSHANDLING upprättad i oktober 2010 GESTALTNINGSPROGRAM Detaljplan för Södra Tällberg, kusbacken Leksands kommun, Dalarnas län Gestaltningsprogrammet är framtaget av Karin Nordanstedt och Tor

Läs mer

Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar

Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar 1 (6) Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar Inledning För att få med tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR SANDSTUGAN VID UTTRANS SJUKHUS. Samhällsbyggnadsförvaltningen OKTOBER 2012

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR SANDSTUGAN VID UTTRANS SJUKHUS. Samhällsbyggnadsförvaltningen OKTOBER 2012 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR SANDSTUGAN VID UTTRANS SJUKHUS 1 Samhällsbyggnadsförvaltningen OKTOBER 2012 SAMMANFATTNING Vision Gestaltning Ekologi Platsen har stor potential genom att det ligger högt med vacker

Läs mer

Förslag nytt bo i Od/Alboga

Förslag nytt bo i Od/Alboga 15-05-28 Förslag nytt bo i Od/Alboga Framtaget utifrån resultat av idéträffar FÖRSLAG TILL NYTT BO I OD / ALBOGA Träffar - Förslag - Fortsättning 2 x idéträffar Under april och maj har två idéträffar

Läs mer

ETT HÅLLBART LIV I TIDAHOLM - Hanna Olsson

ETT HÅLLBART LIV I TIDAHOLM - Hanna Olsson ETT HÅLLBART LIV I TIDAHOLM - Hanna Olsson Gamla torget Taxi Busshållplats 1/25 KONCEPT & VISION Varför ska vi bygga och leva hållbart? Hur kan vi styra Tidaholm mot en hållbar framtid? I mitt förslag

Läs mer

Ledamöterna i stadsbyggnadsnämnden har 30 procent av rösterna, Södertälje Byggmästareförening 30 procent och allmänheten resterande 40 procent.

Ledamöterna i stadsbyggnadsnämnden har 30 procent av rösterna, Södertälje Byggmästareförening 30 procent och allmänheten resterande 40 procent. Varje år utses Årets byggnad och Årets renovering i Södertälje. Syftet med utmärkelserna är att uppmärksamma god bebyggelse och uppmuntra till varsam renovering i Södertälje, så att vi bygger en stad att

Läs mer

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen Diarienummer: Miljöreda: 13/0911 Upprättad: Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen 1(8) Utredningens huvuddrag Bakgrund och syfte Riktlinjer för bostadsförsörjningen Vårgårda kommun

Läs mer

EVA BJÖRKLUND ARKITEKTKONTOR AB Stockholm 2007-04-10

EVA BJÖRKLUND ARKITEKTKONTOR AB Stockholm 2007-04-10 EVA BJÖRKLUND ARKITEKTKONTOR AB Stockholm 2007-04-10 Vad är ett enkelt avhjälpt hinder? Avvägningar Om ett hinder ska anses vara enkelt avhjälpt beror på om Nyttan av åtgärden Förutsättningarna på platsen

Läs mer

Lindöskolan i Kalmar

Lindöskolan i Kalmar Lindöskolan i Kalmar Bebyggelsehistorisk utredning Gäddan 1, Kalmar stad och kommun, Kalmar län, Småland Veronica Olofsson KALMAR LÄNS MUSEUM Byggnadsantikvarisk rapport november 2011 Lindöskolan i Kalmar

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun. Planbeskrivning. Samrådshandling Enkelt planförfarande

Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun. Planbeskrivning. Samrådshandling Enkelt planförfarande 2013-01-24 Dnr PLAN.2011.33 Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun Planbeskrivning Samrådshandling Enkelt planförfarande Planbeskrivning 1 INLEDNING Detaljplanens

Läs mer

BJÖRKRIS. Råd och riktlinjer. Kvarter K. Antagen: 2012-01-12 BN 9 F H M J C E

BJÖRKRIS. Råd och riktlinjer. Kvarter K. Antagen: 2012-01-12 BN 9 F H M J C E BJÖRKRIS O Råd och riktlinjer Kvarter K L N I K F H M J C E B D A Antagen: 2012-01-12 BN 9 Innehåll Innehåll Inledning Bakgrund Behöver jag bygglov? Detaljplan Tillbyggnader i Björkris Avskärmning kring

Läs mer

Nya bostäder i Diseröd

Nya bostäder i Diseröd Nya bostäder i Diseröd Tyfter 1:19 m fl, Kungälvs kommun Trafik- och bullerutredning 2012-10-31 ÅF Infrastructure AB, Kvarnbergsgatan 2, Box 1551 SE-401 51 Göteborg Telefon +46 10 505 00 00. Fax +46 10

Läs mer

PROGRAMHANDLING 2012-12-10 LOLA ARKITEKTUR&LANDSKAP AB ERSTAGATAN 5 116 28 STOCKHOLM TEL +46 8 120 55 610 KONTORET@LOLALANDSKAP.SE

PROGRAMHANDLING 2012-12-10 LOLA ARKITEKTUR&LANDSKAP AB ERSTAGATAN 5 116 28 STOCKHOLM TEL +46 8 120 55 610 KONTORET@LOLALANDSKAP.SE 2012-12-10 LOLA ARKITEKTUR&LANDSKAP AB ERSTAGATAN 5 116 28 STOCKHOLM TEL +46 8 120 55 610 KONTORET@LOLALANDSKAP.SE BAKGRUND Kvarteret Pyramidens gårdar är idag mycket omtyckta och välanvända och den övergripande

Läs mer

Ramper till publika lokaler i Göteborg - enkelt avhjälpta hinder Råd och riktlinjer för utformning utkast 2009-06-24

Ramper till publika lokaler i Göteborg - enkelt avhjälpta hinder Råd och riktlinjer för utformning utkast 2009-06-24 Ramper till publika lokaler i Göteborg - enkelt avhjälpta hinder Råd och riktlinjer för utformning utkast 2009-06-24 Råd och riktlinjer för utformning av ramper. En skrift sammanställd av Trafikkontoret

Läs mer

G E S T A L T N I N G S P R O G R A M S Ä B Y H A G E 2015-04-08

G E S T A L T N I N G S P R O G R A M S Ä B Y H A G E 2015-04-08 G E S T A L T N I N G S P R O G R A M S Ä B Y H A G E 2015-04-08 Österåker, Åkersberga, Säby hage, del av Hagby 1:3 mfl. Strax utanför Åkersberga centrum kommer nya bostäder att uppföras på Stora Säbys

Läs mer

det är inne att vara ute

det är inne att vara ute Öppenhet och utsikt Terrasser i sollägen Vindskyddad insida Naturen in på knuten Mitt i Stenungsund TANKAR Solgårdsterrassen, stadsdelen Från Parkers väg leds en huvudgata in till Solgårdsterrassen. Den

Läs mer

Manual för uteplatser

Manual för uteplatser Manual för uteplatser Innehållsförteckning Vision, 3 Myndighetskrav, 3 Riktlinjer från bostadsrättsföreningen, 4-5 Utformning inglasning av balkong, 6 Markis, 6 Förslag på utomhusarmatur, 6 Uteplatser,

Läs mer

Parkeringsnorm för Örebro kommun Antagen av Programnämnd samhällsbyggnad 2010-12-01

Parkeringsnorm för Örebro kommun Antagen av Programnämnd samhällsbyggnad 2010-12-01 Parkeringsnorm för Örebro kommun Antagen av Programnämnd samhällsbyggnad 2010-12-01 Bilparkering Parkering vid bostad Vid beräkning av parkering vid bostäder finns två alternativ. Är antal och typ av lägenheter

Läs mer

Detaljplan för Blåklockan mm Planbeskrivning 1(4) ANTAGANDEHANDLING

Detaljplan för Blåklockan mm Planbeskrivning 1(4) ANTAGANDEHANDLING Detaljplan för Blåklockan mm Planbeskrivning 1(4) Detaljplan för Blåklockan mm inom Prästängen, Arvika kommun PLANBESKRIVNING Handlingar Planen omfattar följande handlingar: 1. Planbeskrivning 2. Genomförandebeskrivning

Läs mer

KVALITETSPROGRAM DP BRANDSTEGEN HUDDINGE KOMMUN 2014-09-01

KVALITETSPROGRAM DP BRANDSTEGEN HUDDINGE KOMMUN 2014-09-01 V KVALITETSPROGRAM DP BRANDSTEGEN HUDDINGE KOMMUN 2014-09-01 Flygfoto över Huddinge, planområdet markerat med rött Kvalitetsprogram Dp Brandstegen Detta program har tagits fram av representanter för miljö-

Läs mer

Före kontrakt. Steg 1 - Tomten. Väderstreck

Före kontrakt. Steg 1 - Tomten. Väderstreck Före kontrakt Det finns tre huvudfaktorer som påverkar utformningen av ditt hus: tomten, detaljplanen (inom planlagt område) och dina egna behov, önskemål och drömmar. För att hjälpa till att välja ett

Läs mer

TULLPARKEN TULLPARKEN. 1. Krigsbarnsminnesmärket och Krigsbarnsmonumentet. 2. Minnestenen över svenska frivilliga i finska krig.

TULLPARKEN TULLPARKEN. 1. Krigsbarnsminnesmärket och Krigsbarnsmonumentet. 2. Minnestenen över svenska frivilliga i finska krig. TULLPARKEN Målsättningen är att skapa en park där människor kan uppleva skulptural konst. Idag finns i parken tre skulpturer och minnesmärken. (se karta) 1. Krigsbarnsminnesmärket och Krigsbarnsmonumentet

Läs mer

Bostäder i kv Strömmen

Bostäder i kv Strömmen Bostäder i kv Strömmen Förstudie Karlsborgsbostäder 2014-02-07 sid 1 Förutsättningar RUMS/FUNKTIONSPROGRAM VILKA MYNDIGHETSKRAV FINNS? VILKA ÄR MÅLGRUPPEN/BRUKARNA? Trygghetsboende i ett punkthus på 7

Läs mer

Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet?

Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet? Norrmalmsmoderaternas Stadsbyggnadsgrupp Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet? Ulf Johannisson www.ulfjohannisson.se Exempel: Kvarteret Riddaren Pågående planering

Läs mer

Släpvagnsparkering och ett möjligt stop för husbilar, kan anordnas i området.

Släpvagnsparkering och ett möjligt stop för husbilar, kan anordnas i området. Trygghetsboende, Täby. Arkitekter Engstrand och Speek AB Trygghetsboende, Täby. Arkitekter Engstrand och Speek AB 5 Området sydväst om stationsområdet fräschas upp och förses med nya bostäder och vägen

Läs mer

Riktlinjer för Mobila försäljningsvagnar på offentlig plats i Nässjö kommun Antagna av tekniska servicenämnden 2013-01-10 9 samt av miljö- och

Riktlinjer för Mobila försäljningsvagnar på offentlig plats i Nässjö kommun Antagna av tekniska servicenämnden 2013-01-10 9 samt av miljö- och Riktlinjer för Mobila försäljningsvagnar på offentlig plats i Nässjö kommun Antagna av tekniska servicenämnden 2013-01-10 9 samt av miljö- och byggnadsnämnden 2013-01-23 17 Riktlinjer för Mobila försäljningsvagnar

Läs mer

Dag Hammarskjölds-stråket, Uppsala Exploateringsutredning 4 april 2014

Dag Hammarskjölds-stråket, Uppsala Exploateringsutredning 4 april 2014 Dag Hammarskjölds-stråket, Uppsala Exploateringsutredning 4 april 2014 Reviderad 24 april 2014 Andersson Arfwedson arkitekter ab www.andersson-arfwedson.se Sibyllegatan 52b, 114 43 Stockholm 08-54 52 60

Läs mer

RÖDA LÄNGAN, ORMINGE PÅBYGGNAD NYA BOSTÄDER 2015-07-01

RÖDA LÄNGAN, ORMINGE PÅBYGGNAD NYA BOSTÄDER 2015-07-01 RÖDA LÄNGAN, ORMINGE PÅBYGGNAD NYA BOSTÄDER 2015-07-01 Översiktskarta Orminge och centrala Stockholm Orminge ligger i den östra delen av Nacka kommun, ca 15 km från Stockholm City 2015-07-01 RÖDA LÄNGAN

Läs mer

Palm Village, Strömstad

Palm Village, Strömstad Exclusive Living Detta designprogram omfattar 12 vackra tomter intill Strömstads Golfklubb, granne med nybyggda Strömstad Quality Spa. Designprogrammet ger en gemensam minimalistisk karaktär åt husen på

Läs mer

UT o IN DALSLANDSSTUGAN 2.0

UT o IN DALSLANDSSTUGAN 2.0 UT o I DLSLDSSTUG 2. 2 2 HUSET Skala 1: [1] 2 2 Ett boende nära vatten ställer krav på en varsam hantering av skala, material och uttryck. Typhuset Ut o In vänder sig mot vattnet utan att breda ut sig

Läs mer

Det ska vara enkelt att bo i hus.

Det ska vara enkelt att bo i hus. Det ska vara enkelt att bo i hus. Ett liv i hus ska inte behöva vara ett val mellan stad och natur. Det är därför är beläget precis på gränsen mellan Älvsjöskogen och kommunikation till staden. För precis

Läs mer

BRF SYSSLOMANNEN BEFINTLIG SITUATION

BRF SYSSLOMANNEN BEFINTLIG SITUATION BRF SYSSLOMANNEN BEFINTLIG SITUATION BRF SYSSLOMANNEN BEFINTLIG SITUATION BRF SYSSLOMANNEN BEFINTLIG SITUATION baksida PLANSKISS 4 2 1 3 BAKGRUND Brf Sysslomannens fastighet är belägen på Sysslomansgatan

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING AV TRYGGHETSVANDRING

SAMMANSTÄLLNING AV TRYGGHETSVANDRING SAMMANSTÄLLNING AV TRYGGHETSVANDRING och synpunkter från samtal och vandringar med boende, besökare i olika åldrar VISION Trygg omgivning, levande torg och välkomnande entréer För att uppnå märkbara förändringar

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av takpåbyggnad med kontor

Startpromemoria för planläggning av takpåbyggnad med kontor Stadsbyggnadskontoret Planavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2014-02-19 Handläggare Renoir Danyar Telefon: 08-508 26 659 Startpromemoria för planläggning av takpåbyggnad med kontor Förslag till beslut

Läs mer

Bilaga F. Riktlinjer för gestaltning, utformning och varsamhet

Bilaga F. Riktlinjer för gestaltning, utformning och varsamhet Bilaga F. Riktlinjer för gestaltning, utformning och varsamhet Byggnader från modernismens och rekordårens byggande uppvisar en variation i utförande, material och kvalitet. Många byggnader är kulturhistoriskt

Läs mer

Behöver jag söka bygglov, rivningslov eller marklov? Bygglov så fungerar det

Behöver jag söka bygglov, rivningslov eller marklov? Bygglov så fungerar det Behöver jag söka bygglov, rivningslov eller marklov? Bygglov så fungerar det När du vill bygga en ny byggnad eller bygga till måste du söka bygglov hos stadsbyggnadskontoret. Vid vissa andra ändringar

Läs mer

Information och exempelritningar för nybyggnad av enbostadshus. Utgiven i samarbete mellan kommuner och länsstyrelse i Västra Götaland

Information och exempelritningar för nybyggnad av enbostadshus. Utgiven i samarbete mellan kommuner och länsstyrelse i Västra Götaland Information och exempelritningar för nybyggnad av enbostadshus Utgiven i samarbete mellan kommuner och länsstyrelse i Västra Götaland Vilka handlingar behövs när jag ska söka bygglov? För att handläggningen

Läs mer

Förslag till beslut i stadsdelsnämnden Majorna-Linné

Förslag till beslut i stadsdelsnämnden Majorna-Linné Tjänsteutlåtande Utfärdat 2011-03-31 Diarienummer N135-0054/11 Utvecklingsavdelningen Ilona Stehn Telefon 365 80 00 (vxl) E-post: fornamn.efternamn@majornalinne.goteborg.se Yttrande angående program för

Läs mer

GULDMYNTSGATAN - WOODEN IT BE NICE. Smart Housing för unga - en temadag om framtidens boende

GULDMYNTSGATAN - WOODEN IT BE NICE. Smart Housing för unga - en temadag om framtidens boende GULDMYNTSGATAN - WOODEN IT BE NICE Smart Housing för unga - en temadag om framtidens boende Smart Housing för unga - en temadag om framtidens boende ALTERNATIV PUNKTHUS ALTERNATIV LAMELLHUS DETALJPLAN

Läs mer

Konkurrensen om marken - liten plats för barn i tät stad.

Konkurrensen om marken - liten plats för barn i tät stad. Konkurrensen om marken - liten plats för barn i tät stad. Konsekvenser för barn och unga i huvudstadens planeringsproblematik. 2015-06-03 Nälsta lekplats Nyréns Arkitektkontor DET HÄR ÄR VI! Emelie Brunge

Läs mer

Gestaltningsprogram. Riktlinjer och utformning för Sidöparken i Strängnäs

Gestaltningsprogram. Riktlinjer och utformning för Sidöparken i Strängnäs Gestaltningsprogram Riktlinjer och utformning för Sidöparken i Strängnäs 2014-11-04/rev 2014-11-18 DNR: PBN/2009:60-214 Innehållsförteckning Gestaltningsprogrammet för Sidöparken har tagits fram av Strängnäs

Läs mer

Frågor och svar kring ny- och ombyggnationen i kvarter Hedvig i Spånga

Frågor och svar kring ny- och ombyggnationen i kvarter Hedvig i Spånga Frågor och svar kring ny- och ombyggnationen i kvarter Hedvig i Spånga 1. Varför rustar ni upp husen? Husen är byggda på 60-talet och är i stort behov av stambyte och upprustning. Elinstallationerna uppfyller

Läs mer

Ekbacken Radhus. 8 flexibla radhus i Stadsskogen Alingsås

Ekbacken Radhus. 8 flexibla radhus i Stadsskogen Alingsås Ekbacken Radhus 8 flexibla radhus i Stadsskogen Alingsås Stadsskogen - Alingsås nya stadsdel Den nya stadsdelen i Alingsås, Stadsskogen, kommer att erbjuda närmare 1000 nya hem och är ett av Västsveriges

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 4 Vattentornsområdet ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 4 Vattentornsområdet ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN GESTALTNINGSPROGRAM del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 4 Vattentornsområdet ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN N 2 illustrationsplan över Västra Söderby Del 4 Vattentornsområdet

Läs mer

Typsektion. Bullerplank med carport agerar bullerskydd för bostadsbebyggelse. Typsektion. Park med vall agerar bullerskydd för. bostadsbebyggelse.

Typsektion. Bullerplank med carport agerar bullerskydd för bostadsbebyggelse. Typsektion. Park med vall agerar bullerskydd för. bostadsbebyggelse. INDUSTRIBYN INDUSTRIBYN Publika event/ och sportanläggningar Fortsatt utveckling av centrumfunktion Befintlig kultur och fritid Befintliga offentliga byggnader Befintliga offentliga byggnader Befintlig kultur

Läs mer

2010-11-18 Dnr Kst 2009/262. Detaljplan för HANDEL VID NETTOVÄGEN GESTALTNINGSPROGRAM

2010-11-18 Dnr Kst 2009/262. Detaljplan för HANDEL VID NETTOVÄGEN GESTALTNINGSPROGRAM 2010-11-18 Dnr Kst 2009/262 Detaljplan för HANDEL VID NETTOVÄGEN GESTALTNINGSPROGRAM INNEHÅLLSFÖRTECKNING Tänkbar kvällsvy från Veddestavägen söderifrån Gestaltningsprogram mål och syfte sid 3 Förutsättningar

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM Till gestaltningsprogrammet hör även en illustrationskarta och förslag till färgpaletter

GESTALTNINGSPROGRAM Till gestaltningsprogrammet hör även en illustrationskarta och förslag till färgpaletter Detaljplan för FÄJÖ 1:110, Säljö udde Karlskrona kommun, Blekinge län Dnr. 105/11 GESTALTNINGSPROGRAM Till gestaltningsprogrammet hör även en illustrationskarta och förslag till färgpaletter VAD ÄR ETT

Läs mer

Trolleberg Ridhus Skissförslag 110610. gunilla svensson arkitektkontor ab

Trolleberg Ridhus Skissförslag 110610. gunilla svensson arkitektkontor ab Trolleberg Ridhus Skissförslag 110610 gunilla svensson arkitektkontor ab karl XII gatan 8a 222 20 lund tel: +46 46 15 07 40 www.gunillasvensson.se FÖRSLAG NYTT RIDHUS TROLLEBERG Förslaget innebär en alternativ

Läs mer

Visioner och möjligheter

Visioner och möjligheter Visioner och möjligheter I området där Folkets hem finns idag, skapas en liten park och en grön parkering. Cykelbanan från öster kopplas ihop med parkeringen och den allé som leder ner till Ovanåker Kulturum.

Läs mer

Behöver jag bygglov Behöver jag kontrollansvarig

Behöver jag bygglov Behöver jag kontrollansvarig Bilaga SBN 32.2013 Behöver jag bygglov Behöver jag kontrollansvarig Riktlinjer för när bygglov och kontrollansvarig krävs, beslutade av samhällsbyggnadsnämnden i Tingsryds Kommun 2013-03-12, 32. Utgår

Läs mer

KVARTEREN 3509 OCH 3510 FÖR EGNAHEMSHUS NYA KVARTER BLAND GAMMAL BEBYGGELSE

KVARTEREN 3509 OCH 3510 FÖR EGNAHEMSHUS NYA KVARTER BLAND GAMMAL BEBYGGELSE 1 2 KVARTEREN 3509 OCH 3510 FÖR EGNAHEMSHUS NYA KVARTER BLAND GAMMAL BEBYGGELSE Allmänna anvisningar: - Detaljplanens bestämmelser för byggnadsyta bestämmer i huvudsak placeringen av bostadshus. Ett garage/en

Läs mer

Exempelritningar för nybyggnad av enbostadshus BÅSTADS KOMMUN

Exempelritningar för nybyggnad av enbostadshus BÅSTADS KOMMUN Exempelritningar för nybyggnad av enbostadshus FG FG BÅSTADS KOMMUN 1 Foldern är framtagen oktober 2008 av Bygglovalliansen som är en samverkan mellan kommuner för utveckling av bygglovfunktionen. Följande

Läs mer

Årstabergsparken Del 1 - Nybodaberget. Beskrivning 2015-02-05

Årstabergsparken Del 1 - Nybodaberget. Beskrivning 2015-02-05 Årstabergsparken Del 1 - Nybodaberget Beskrivning 2015-02-05 Nytt utsiktstorn och sittplatser på berget. ÅRSTABERGSPARKEN DEL 1 Beskrivning av projektets huvudidéer Årstarbergsparken är en bergspark som

Läs mer

projekt kulturkvarteret

projekt kulturkvarteret projekt kulturkvarteret HISSAR BIBLIOTEK LILLA SALEN FOAJÉ/CAFÉ KÖK MUSIK I SYD Syftet med det pågående projektet med arbetsnamnet Kulturkvarteret är: Samverkan att med en ny sammanbindande tillbyggnad

Läs mer

K = 2, M = 2. LÄRKAN 1 A från NO

K = 2, M = 2. LÄRKAN 1 A från NO fastighet: LÄRKAN 1, hus A. adress: Fridhemsgatan 8, Karstens väg 1. ålder: 1923. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson. användning: Bostad. antal våningar: 2 Mörkt gråmålad puts. Gul spritputs. Mansardtak,

Läs mer

DALSLANDSSTUGAN SOM BOSTAD

DALSLANDSSTUGAN SOM BOSTAD DALSLANDSSTUGAN SOM BOSTAD BENGTSFORS SITUATIONSPLAN :800 EN NY KLASSIKER I LANDSKAPET Med klassiska proportioner och en renodlad gestaltning hittar vi en ny och igenkännlig klassiker i natursköna Dalsland.

Läs mer

Planprövning i Innerstaden för kv Detektiven 19, planbesked

Planprövning i Innerstaden för kv Detektiven 19, planbesked 1 (5) Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen 2015-02-13 Dnr Sbn 2014-560 Teknik- och samhällsbyggnadskontoret oger Stigsson Samhällsbyggnadsnämnden Planprövning i Innerstaden för kv Detektiven 19, planbesked

Läs mer

VÄGARKITEKTUR. Kross. Gräs. Täckning av växtbädd anpassas efter gräsklipparens rörelsemönster. Växter i tråg på stödmur. Klätterväxter på bullerskärm.

VÄGARKITEKTUR. Kross. Gräs. Täckning av växtbädd anpassas efter gräsklipparens rörelsemönster. Växter i tråg på stödmur. Klätterväxter på bullerskärm. Kross Gräs Växter i tråg på stödmur. E4 Förbifart Stockholm - Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen Täckning av växtbädd anpassas efter gräsklipparens rörelsemönster. Klätterväxter på bullerskärm.

Läs mer

Riktlinjer för bygglovprövning av skyltar

Riktlinjer för bygglovprövning av skyltar Riktlinjer för bygglovprövning av skyltar i Inledning Ett spännande stadsliv bygger på mångfald i former, färger och rörelser både på marken och på omgivande byggnader. Men för att inte mångfalden ska

Läs mer

8 balkonger med vit korrugerad plåt åt söder. Liten uteplats till en lägenhet i sydväst.

8 balkonger med vit korrugerad plåt åt söder. Liten uteplats till en lägenhet i sydväst. fastighet: OLOF 21, hus A. adress: Sankt Knuts torg 1. ålder: 1960. arkitekt / byggm: HSB. användning: Bostäder, affär och kontor i bottenvåning. antal våningar: 4 Grå puts. Bottenvåning mot torget klädd

Läs mer

Tillgänglighet i bygglovsärenden, några typfall

Tillgänglighet i bygglovsärenden, några typfall Tillgänglighet i bygglovsärenden, några typfall osv Eva Björklund Arkitekt SAR/MSA Sakkunnig i tillgänglighet Tillgänglighet i bygglovsärenden, typfall 2 Nybyggnad flerbostadshus, på tomt Vilka handlingar

Läs mer

Ovanpå. Inledning. 60 talshuset. Ett examensarbete av Jens Enflo. Arkitekturskolan KTH 2013

Ovanpå. Inledning. 60 talshuset. Ett examensarbete av Jens Enflo. Arkitekturskolan KTH 2013 Ovanpå Ett examensarbete av Jens Enflo Arkitekturskolan KTH 2013 Inledning Att bygga på tak är ett allt vanligare sätt att förtäta befintliga bostadsområden i både inner och ytterstaden. Bristen på mark

Läs mer

Brf lomma läge Bofakta 6,2. takhöjd

Brf lomma läge Bofakta 6,2. takhöjd Brf lomma läge Bofakta 6,2 takhöjd Lägenheter Etapp 2 Fladängskolan Bilden är en illustration. Avvik Välkommen till Lomma Läge Höje å Som alltid när vi utvecklar bostäder, väljer vi ut de bästa adresserna

Läs mer

Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862

Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862 1(6) Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Diarienummer: BN 2013/01862 Datum: 2015-08-17 Handläggare: Lars Wendel för fastigheten FABRIKEN inom Centrala stan i Umeå kommun, Västerbottens län Flygfoto taget söderifrån.

Läs mer

Norr 4:7, kv Kollegan (del av)

Norr 4:7, kv Kollegan (del av) PLANBESKRIVNING 2012-02-08 Antagen av BMN: 2012-04-25 Dnr: 11BMN124 Laga kraft: 2012-05-26 Handläggare: Sari Svedjeholm Norr 4:7, kv Kollegan (del av) Detaljplan för bostäder och centrum Gävle kommun,

Läs mer

Detaljplan för Ärlan 10, Vetlanda, Vetlanda kommun Planbeskrivning

Detaljplan för Ärlan 10, Vetlanda, Vetlanda kommun Planbeskrivning 2014-08-04 Dnr 2014/TK091 Detaljplan för Ärlan 10, Vetlanda, Vetlanda kommun Planbeskrivning Handlingar Planhandlingarna utgörs av denna beskrivning och plankarta med bestämmelser. Planens syfte och huvuddrag

Läs mer

KV RYSSLAND ÖSTRA 1 SKISS 140218 GA SKOLAN IN / UT TRANSPORTER KÖK FRAMTIDA STUDENTHEM PARKERING MILJÖHUS HISS PARKERING FURUTORPSPARKEN

KV RYSSLAND ÖSTRA 1 SKISS 140218 GA SKOLAN IN / UT TRANSPORTER KÖK FRAMTIDA STUDENTHEM PARKERING MILJÖHUS HISS PARKERING FURUTORPSPARKEN GA SKOL HOUSE IN / UT TRSPORTER i n u n i v e r s e T GA LFS AR DO ER K VA STA N TV MILJÖHUS R VÄ AT R SÖD arkitekter FRAMTIDA STUDENTHEM GU HA PARKERING. GUSTAV ADOLFS FÖRSAMLINGSHEM: PARKERING - BYGGNAD

Läs mer

Känn dig som. hemma. på Östra Lugnet

Känn dig som. hemma. på Östra Lugnet Känn dig som hemma på Östra Lugnet Välplanerade bostäder och Gott om gång- och cykelstråk genom området. lummig småstadskänsla Härliga lek- och mötesplatser för hela familjen. Nu finns drömboendet inom

Läs mer

GULLRISET 6 m fl. Detaljplan för. Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län. Diarienummer SBN 2005/0181 214. Upprättad 2005-09-05

GULLRISET 6 m fl. Detaljplan för. Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län. Diarienummer SBN 2005/0181 214. Upprättad 2005-09-05 Diarienummer SBN 2005/0181 214 Detaljplan för GULLRISET 6 m fl Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län Upprättad 2005-09-05 LAGA KRAFT 2005-10-21 1 (7) ANTAGNA PLANHANDLINGAR Plankarta med bestämmelser

Läs mer

Exempelritningar för tillbyggnad av enbostadshus

Exempelritningar för tillbyggnad av enbostadshus Exempelritningar för tillbyggnad av enbostadshus Foldern är framtagen juni 2010 och reviderad januari 2012 av Bygglovalliansen som är en samverkan mellan kommuner för utveckling av bygglovfunktionen. Följande

Läs mer