Sidsjö f d sjukhusområde

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sidsjö f d sjukhusområde"

Transkript

1 Gestaltningsprogram för Sidsjö f d sjukhusområde Gestaltningsprogrammet har utarbetats i samarbete med byggherren Sidsjöfastigheter AB och Sundsvalls kommun. Gestaltningsprogrammet kompletterar detaljplanen för Sidsjö fd sjukhusområde i Sundsvall Dnr 06/289. Avsikten är att formulera principer för att skapa en samsyn från planering till genomförande av detaljplanen. Principerna ska vara vägledande för bygglovgivning både vid förändringar av befi ntlig bebyggelse och vid nybyggnad. Det är också en tolkning och exemplifi ering av detaljplanen. Övergripande motiv Ett överordnat mål är att beskriva ett synsätt som kan appliceras på det ännu ej förutsedda. Området är under omvandling och ingen vet säkert vilka funktioner som kan tänkas inrymmas inom området. Det har därför varit viktigt att sätta upp utgångspunkter som ligger till grund för det fortsatta arbetet: - den ursprungliga sjukhusanläggningen har ett historiskt värde - relationen mellan byggnad och natur i Hakon Ahlbergs verk har ett värde som kan utvecklas och berika de nya funktioner som bebyggelsen kan komma att hysa - Hakon Ahlbergs idé om landskapet ska ligga till grund - tilläggen utförs på landskapsplanens villkor - den befi ntliga strukturen som bas även för det nya skapar en enkelhet och klarhet - de ursprungliga idéerna möjliggör en särprägel för området - kvaliteter i den befi ntliga anläggningen bevaras och ges en ny roll tillsammans med nytt innehåll och nya funktioner 1

2 Mark och landskap Hela det centrala byggnadskomplexet (fd patientdelen kring kulverten) lokaliserades till gränsområdet mellan skogs- och ängsmark (ur Trädgårdskonst). Mellan norra och södra sida av kulverten gjordes en tydlig karaktärsuppdelning som fortfarande är avläsbar. Det ursprungliga konceptet var parkområden som inramar byggnader. Vissa kompromisser var dock nödvändiga. Till byggnaderna hörde inhägnade promenadgårdar som delade upp landskapet. Dessa täckte stor yta och var strikt geometriska (se illustrationsplan i Byggmästaren nr ). Därtill kom angöringsvägar till byggnaderna. Ändå kan man på tidiga foton uppleva en öppenhet och närmast en hagmarkskaraktär med fria gräsytor och träd, ofta fl erstammiga, i grupper. Övergripande mål för den yttre miljön En av områdets största kvaliteter är den spänning som uppstår i mötet mellan den strama bebyggelsestrukturen och det fria landskapet. Vid upprustning och omgestaltning av den yttre miljön ska det även fortsättningsvis upplevas som om trädgård, park och landskap snarare gallrats fram, förädlats och kultiverats, än som en nyanlagd utemiljö. Ett huvudmål bör därför vara att bevara och förstärka den tydliga indelning i vegetationskaraktärer som den ursprungliga planen skapade. Tuschlavering av det planerade sjukhusområdet. Ur Byggmästaren nr 26/1943 2

3 Natur- och parkmarken bevaras och utvecklas i fyra zoner enligt de fyra karaktärer som fanns redan i de ursprungliga planerna för området: 1. Den omgivande barrskogen 2. Gårdarna mot norr 3. Gårdarna mot söder 4. Öppen parkmark De fyra karaktärerna utgör ett gestaltningsmässigt spektrum med polerna natur och kultur. Dessa förhållanden måste man vara medveten om vid utvecklingen av området. Gallring, nyplantering och annan utveckling av park- och naturmarken som kan påverka områdets överordnade karaktär bör ske enligt landskapsvårdande metoder i stället för skogsbruksmetoder. För att uppnå detta bör särskilda vård- och skötselplaner upprättas i samråd med kommunen. Zonering av området i fyra karaktärstyper I sektionen nedan syns från vänster till höger: A. idrottsplatsen i norr B. skogssluttning (zon 1) C. gårdar med naturmarkskaraktär (zon 2) D. kulvert E. gårdar med trädgårdskaraktär (zon 3) F. allén längs Paviljongvägen G. öppen ängsmark med bäck (zon 4) H. skogsklädd ås i söder (zon 1) Tvärsektion genom området 3

4 Den yttre närmiljön ska vara trygg och funktionell för nya användargrupper. Gator, gångvägar, korsningar, torg är allas mötesplats att vårda och vistas i, och ska utformas så att miljön är anpassad för alla personer med nedsatt rörelseförmåga, ork och orienteringsförmåga Utemiljön vid bostäder, skolor, etc, ska utformas för att svara mot efterfrågad funktion. Det medför att en variation ska kunna tillåtas i innehåll och disposition. Dock bör principen mot norr vara att naturmarken ingår som en tydlig del i utemiljön och att gårdar som vetter mot landskapsrummen i söder har en rumslig och visuell koppling till desamma. Tanken om intima småanläggningar för den dagliga trivseln från den ursprungliga planen kan användas för att tillskapa funktionella och vackra platser. Zon 1. Den omgivande barrskogen Barrskogen är lokaliserad till höjdpartier och brantare sluttningar. Den utnyttjades i ursprungsplanen för att rama in sjukhusområdet och ge ett visuellt skydd mot staden. En sådan avgränsning är fortfarande önskvärd, men skärmeffekten har på senare år reducerats kraftigt genom att stora skogspartier har gallrats och avverkats. Detta har i än större grad drabbat skogskänslan och därmed ekologi och friluftsliv. Naturmark i anslutning till ny eller förändrad bebyggelse ska i så stor utsträckning som möjligt skyddas och bevaras. De gallrade/avverkade partierna bör tillåtas återväxa till vårdad skog. Åtgärder: Inom de kraftigt gallrade barrskogspartierna ska ny vegetation släppas upp som träd- och buskskikt för att utveckla vegetationen både som naturmark och som buffertyta mot omgivningen. När slyvegetation nått en höjd av 3-5 meter påbörjas en uppbyggnadsgallring där tall främst tillvaratas som karaktärsart. Inom tätare vegetationsbestånd kan en urglesning av främst buskskiktet utföras för att skapa bättre genomsikt och ljusgläntor för att stimulera ris- och örtskikt. Tall, och i lövvegetationen björk, sparas som karaktärsträd. Nya schakt- eller fyllnadsslänter i naturmark täcks med tillvaratagna avbaningsmassor (från ytan som tas i anspråk) för en snabb och naturlig återetablering av markskiktet. Eventuella bergskärningar ställs i 5:1 och bergöverytan friläggs i tillräcklig omfattning för att undvika uttorkning av markvegetationskanter. 4

5 Gränser mellan naturmark och nya grönytor med påförd rikare jord anpassas till naturmarkens topografi eller vegetation så att en naturlig övergång uppstår. Viktigare gång- och cykelvägar asfalteras och belyses med en enkel men funktionell parkarmatur. Zon 2. Gårdarna mot norr I ursprungsplanen tilläts, efter viss gallring, skogen att smyga ända in mot husen mellan de norra paviljongbyggnaderna. Gårdarna norr om kulvertgången är därför mera skogspräglade, med sparade dungar av framförallt tallar. Även i topografi n är skogsterrängen närvarande. Gångvägar permanentades efter de stigar som patienterna trampat upp i vildmarken. Sektion genom norrvänd gård med sparad naturmark med tallar och stenblock Åtgärder: Principen för de norra gårdarna ska även fortsättningsvis vara att naturmarken ingår som en tydlig del i utemiljön. Rätlinjighet och geometriska strukturer bör undvikas. Tall ska vara huvudart bland träden. Huvudstråk för gång- och cykeltrafi k asfalteras, medan övriga hårdgjorda ytor kan vara av grus (stenmjöl). Gångvägarna kan eventuellt variera i bredd. Gång- och cykelpassagen över norra lokalgatan vid Kapellet utförs av trafi ksäkerhetsskäl med en fålla. För gräsytor ska gräsfröblandningar med naturkaraktär väljas. Viktigare gång- och cykelvägar, lek- och sittplatser samt skolgård belyses med en enkel men funktionell parkarmatur på stolpe. Vägghängda armaturer kan användas vid byggnadernas entréer och för att undvika mörka partier och hörn. Utemiljön vid bostäder, skolor, etc, ska svara mot efterfrågad funktion. Framförallt måste en god balans mellan öppna ytor och skog/dungar hittas. Miljön ska upplevas trygg och inbjuda till utevistelse, samtidigt som skogskaraktären bevaras. Skolgården vid Montessoriskolan delas upp i en del väster och en del öster om den nya paviljongen. Hårdgjorda ytor för t ex bollspel anordnas mellan mer naturpräglade partier. Gården hägnas in för en bättre kontroll över de mindre barnen. Grindar ordnas mot t ex ett bevarat naturmarksparti i väster Skolgård och kontakt med omgivande lekmiljöer 5

6 som kan användas för lek. Systemet av gång- och cykelvägar underlättar kontakten till närbelägna områden med stora kvaliteter för lek och pedagogik, som den stora ängsytan i söder, friluftsteatern och dammen, naturområdet kring sjön, de skogsklädda åspartierna, samt idrottsplatsen i norr. Zon 3. Gårdarna mot söder I den ursprungliga planen präglades de södra gårdarna av ljus och öppenhet, och hade närmast en trädgårds- eller hagmarkskaraktär. Björk var och är det dominerande trädslaget. Medan de norra gårdarna är knutna till barrskogen på sluttningen intill, vänder sig de södra gårdarna mot den öppna ängsmarken i söder. På gårdarna anordnades ursprungligen rundpromenader med spridda planteringar av träd och blommande buskar. Det planterades även fruktträd och bärbuskar. Lökväxter på våren och rosor på eftersommaren och hösten ger ett upplivande inslag av glada färger. (ur Trädgårdskonst) Åtgärder: De södra gårdarnas karaktär bevaras genom att de hålls öppna. Klippta gräsytor är ett viktigt inslag. Björk, gärna fl erstammig och i mindre grupper är huvudart, men kan kompletteras med t ex mindre fruktträd och hagtorn. Blommande buskar planteras som solitärer på gårdarna. Rätlinjighet och geometriska strukturer kan eventuellt användas i mindre omfattning, men ett fritt fl ödande landskap ska prägla de södra gårdarna. Sektion genom södervänd gård som är öppen, relativt plan och björkplanterad Lek och sittgrupper anordnas, fritt placerade, på gårdarna, delvis avgränsade av låga, friväxande häckar. Även låga murar, av samma typ som fi nns vid entrén till området, kan användas. Vid sittplatserna planteras rosor och perenner. Markmaterialen vid sitt- och lekplatser bör i första hand vara smågatsten och stenmjöl, medan kommunikationsytor beläggs med asfalt. Viktigare gång- och cykelvägar, lek- och sittplatser samt skolgård belyses med en enkel men funktionell parkarmatur på stolpe. Vägghängda armaturer kan användas vid byggnadernas entréer och för att undvika mörka partier och hörn. 6

7 Zon 4. Öppen parkmark De större park- och landskapsrummen mot söder utgjordes ursprungligen av vallgräs med fria grupper av gammal och ny björkplantering. De sträcker sig från skogen i öster ner mot sjön i sydväst. Det långsträckta, öppna partiet i öster fram till Växthusstigen är förhållandevis plant. Därefter vidgas det och sluttar via friluftsteatern ned mot sjön. Friluftsteatern utgjordes av klippta grästerrasser i annars högväxt gräs/äng. Fram till teatern ledde framklippta grässtigar. Noggrant placerade planteringar bildade kuliss till scenen. Grundvatten från åsen samlades här och leddes i dräneringsledningar västerut. I anslutning till teatern skapades en bäck och dammanläggning som tog upp enligt uppgift betydande vattenkvantiteter som dränerats från främst ängsmarken ovanför. Björkallén är ett undantag i den öppna karaktären med sin starka strukturerande karaktär. Denna ingick inte i Hakon Ahlbergs ursprungliga plan, och går på sätt och vis mot principen med gårdarnas kontakt med den öppna ängsmarken i söder. Idag är allén dock ett uppskattat inslag i parkmiljön. Skogen i söder har expanderat ut i dalgången och gjort denna smalare. Dessutom har en större parkering tagit den östra delen av parkrummet i besittning. Åtgärder: För att hålla de större park- och landskapsrummen öppna och upprätthålla/ återupprätta ursprungliga riktningar och siktlinjer i landskapet ska slyuppslag regelbundet avlägsnas. Den öppna gräsytans karaktär förstärks genom att renodla allémotivet utefter Paviljongvägen respektive förlänga och bredda det fria rummet intill. Björkar planteras där de saknas i allén och dåliga exemplar ersätts. I samband med att Paviljongvägen kompletteras med parkering blir björkarna ännu viktigare för att minska intrycket av gatans utbredning. Ambitionen är att minska bilarnas upplevda intrång i det öppna parkrummet och återställa den långsträckta ängsmarken genom att ta bort parkeringen i öster. 7

8 Det öppna parkrummet med dansbanan breddas genom att sly tas bort upp mot skogen. Ett öppet stambryn eftersträvas i gränsen mellan ängen och skogen i söder. Friluftsteatern med sittgradänger återställs. En bäck tas upp i ängsmarken som ersättning för dräneringsledningen och dammen vid friluftsteatern ställs i ordning. Vatten från planerade fördröjningsmagasin för dagvatten kan också ledas hit. Med bäcken och dammen kan vatten naturligt inordnas som ett element för lek. Gång och cykelvägar beläggs med grus (stenmjöl). Övergångar samordnas med infarter till parkeringar. Paviljongvägens körbana smalnas här av och kantstensparkeringen gör uppehåll. Trafi k och rörelser Den centrala kulverten var en ryggrad som gav struktur åt den byggda miljön, men den hade även en viktig funktion i att serva paviljongerna med leveranser och kommunikation. Utöver denna var paviljongerna tillgängliga utifrån via i första hand Paviljongvägen. Denna princip förskjuts nu till att Paviljongvägen och den nya lokalgatan i norr får en större funktion för befi ntliga och nya byggnader. Kulverten utnyttjas där den fortfarande fi nns kvar, och markeras i mark och eventuellt med skärmtak eller pergola där den är riven. Ytterligare öppningar kan bli aktuella för en bättre kommunikation mellan norra och södra delen av området. Princip för gång- och cykelpassager över Paviljongvägen Tillgänglighet Entréer till byggnader och anläggningar i parkmark och på gårdar ska i största möjliga utsträckning vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Detta innebär att lutningar och bredder på gångytor ska uppfylla gällande handikappnormer, och att kantstöd mm anpassas genom att försänkas vid passager. Belysningen ska vara god och kontrastmarkeringar användas där så behövs för personer med synnedsättning. Det yttre blodomloppet och den inre ryggraden 8

9 Biltrafik Angöring av området sker dels från Paviljongvägen, dels från en ny lokalgata på norra sidan. Båda görs dubbelriktade med vändslingor i östra änden för att hindra genomfartstrafi k. Paviljongvägen kompletteras med en serie separata slingor för boendeparkering, medan besöksparkering sker som kantstensparkering. Kör- och parkeringsytor asfalteras. Kantstenar bör vara av granit. Hastigheten begränsas genom att körbanan vid några punkter smalnas av. Förhöjda ytor används inte. Kollektivtrafik Bussen angör området längs Paviljongvägen. Den vändplats som idag fi nns vid hus G kan användas initialt. När Paviljongvägen byggts om anordnas en hållplats vid vändplatsen i östra änden på gatan. Ytterligare en hållplats placeras vid förskolan i västra delen av området. Den senare hållplatsen gestaltas som en getingmidja med ett körfält där bilar inte kan passera när bussen står still. En framtida möjlighet är att en busslinga fortsätter runt till norra lokalgatan, och ytterligare en hållplats placeras invid kapellet och den korsande gång- och cykelvägen. Bussen ska i detta fall köra medsols så att hållplatserna hamnar in mot bebyggelsen. Biltrafi k i området och parkering längs Paviljongvägen resp. norra gatan Kollektivtrafi k i området 9

10 Bebyggelse (Husbeteckningar enligt sista sidan i gestaltningsprogrammet) Läsning av befintliga byggnader De befi ntliga byggnaderna har i planen fått olika grad av bevarande- och varsamhetskrav. För de byggnader som sammanlänkats av förbindelsegången gäller att de även fortsättningsvis ska ha en tydlig anknytning till denna. Kapellet (S) räknas till dessa byggnader liksom vaktmästarbostaden (R) och administrationsbyggnaden (D). Medicinskt centrum (G), byggt 1971, utgör en avvikelse i sammanhanget som bör utvecklas mot större öppenhet mot Paviljongvägen. En annan del som lagts till under senare år är den gröna plåtbyggnaden (K) öster om fd rättsspsyk (J). Intaget (A1) utgör en egen enhet och ska liksom växthuset (A2) och trädgårdsmästarbostaden (B) utvecklas på sina egna villkor. Dokumentation Byggnaderna har dokumenterats tidigare. Boken Sidsjöns sjukhus utg på Sundsvalls museum samt F d Sidsjöns sjukhus - dokumentation av sjukhusbyggnaderna av Peter Sundborg på Sundsvalls museum Enheten för kulturmiljövård utgör en viktig grund för information om byggnaderna även i fortsättningen. Ett ritningsarkiv med en stor mängd ursprungsritningar från Hakon Ahlberg fi nns hos fastighetsägaren Sidsjöfastigheter och detta ska säkras med digital teknik och genom detta också kunna användas i det fortsatta arbetet. Byggnadsantikvarie bör vid varje ombyggnad vara delaktig och ge råd vilka delar som utöver detta är i behov av dokumentation före ingrepp (ritningar, beskrivning och fotografi er) och särskilt skydd. 10

11 Befintlig bebyggelse De ursprungliga byggnaderna kännetecknas av mycket hög kvalitet formoch materialmässigt. Ny verksamhet ska därför anpassas till byggnaderna och inte tvärtom. Inför varje förändring av den befi ntliga bebyggelsen ska byggnadsantikvarie kontaktas för att ge råd och stöd. Man ska särskilt värna bevarandet av det som är gemensamt och stärker enhetligheten i området; t ex tegelfasaderna, skiffertaken och trapphusen av natursten. När hus eller delar av hus rivs, (t ex skorstenen och mindre byggnader i pannhusets närhet), skall material märkas upp och lagras för återanvändning vid upprustningar inom området. Det gäller t ex tegel, takskiffer, fönster, natursten från trappor mm. Paviljonger som tidigare byggts om till bostäder har fortfarande kvar en del av ursprungskvaliteterna i fasadmaterial och trapphus. Vid en ny ombyggnad bör man sträva efter att ta bort delar som förvanskat dem kraftigt vid den tidigare ombyggnaden. Speciellt gäller detta loftgångarna på de av Migrationsverket förhyrda bostäderna. Den mest välbevarade paviljongen är hus F. Huset rymmer idag skollokaler, kontor och ateljéer. Det är möjligt att där bevara fasaden i sin helhet och varsamt restaurera fönster och entréportar. Hus F har i detaljplanen därför den starkare skyddsföreskriften. Paviljongerna M och L har också kvar sin ursprungliga karaktär, men är mycket förfallna. De kan därför rustas upp med en större frihet. Loftgångar som behöver förändras Ursprungliga fönster ska överallt om möjligt renoveras. Fönsteröppningar ska behållas. Nya fönsterhål kan tas upp på varsamt sätt, men igensättningar ska undvikas. För paviljongerna ska tas fram en fönstertyp som stämmer med ursprunglig fönsteröppning och med proportioneringen i ursprungliga fönster. Denna fönstertyp ska utgöra ny standard vid fönsterbyte. På samma sätt kan för andra husdelar tas fram en standard så att ett byggdelsbibliotek fi nns att tillgå och husen på så sätt behåller sin enhetlighet. Det kan gälla portar, balkonger, takrännor etc Ursprunglig balkong Paviljongerna ska kunna förses med balkonger. Balkongerna ska i sin utformning, storlek och karaktär anpassas till husen. Till förebild kan tas de enstaka ursprungliga balkongerna. Även franska balkonger kan användas. 11

12 Centrumbyggnaderna P2 och P3 har kvar interiörer väl värda att bevara. Speciellt gäller detta kapprum och samlingssal. Hiss har redan installerats men ytterligare förändringar i syfte att göra lokalerna ändamålsenliga för vår tid krävs. Särskilt ska också fasaden och de karaktäristiska fönstren i trapphuset värnas. Förbindelsegången ska vårdas och bevaras men kan till delar öppnas upp för en större kontakt mellan de norrvända och de södervända gårdsrummen. Den kan också ersättas av tak i någon del. Den del som rivits mellan hus H och O ersätts delvis av nya lokaler för Montessoriskolan varvid speciellt delen mellan N och F glasas upp för genomsikt. Den nya delen ska också ge möjlighet att ta upp nivåskillnader mellan F, N och G. Mellan hus F och O kan ett skärmtak förstärka samhörigheten mellan de östra och de västra delarna. Mellan hus D och P kan förbindelsegången komma att förändras för att skapa kontakt mellan de olika förskolegårdarnas uterum. Hus C och D ska ej byggas till. I övrigt gäller samma principer för förändringar som för paviljongerna. Kapellet (S) och bostäderna utefter Växthusstigen har fått en starkare skyddsföreskrift i detaljplanen. Dessa får inte byggas till eller ändras till sitt yttre. Vaktmästarbostaden (R) är idag bostad för ett hushåll. En annan användning i framtiden kan ha kommersiellt eller kulturellt innehåll. Senare gjorda tillägg i form av uteplatser och parkering kan då tas bort. Gårdshuset (T) (hotellets restaurang) har utvecklats till en träffpunkt för hela området. Det har i planen givits en möjlighet till fortsatt utveckling genom en påbyggnadsrätt. Karaktären av lätt cafébyggnad ska fortsatt bevaras även vid en påbyggnad. Växthusen (A2) har idag ett dåligt klimatskydd. De ska kunna göras brukbara som café restaurang även under vinterhalvåret genom att huvudhuset varmbonas varsamt med fasaden intakt. Det östra växthuset kan rivas och ersättas av ett hus som mer får karaktär av vinkast/orangeri med möjlighet att hålla vintervarmt. De andra växthusen kan då bevaras som glasade växthus. Det västra växthuset är angeläget att restaurera. Exempel på olåst genomgång med låsbara partier in till förbindelsegång. Exempel på öppen genomgång med låsbara partier in till förbindelsegång. 12

13 Hus G Den fd medicinkliniken skiljer sig redan med sitt röda tegel. Den föreslås byggas på med högst 2 våningar. Påbyggnaden kan med fördel göras i ett lättare material. Mot Paviljongvägen Gavel hus F Återbyggd och utvidgad förbindelsegång. Hus G med uppbruten fasad och påbyggnad. Perspektivbild fr. Paviljongvägen Hus G mot väster, snitt genom ny förbindelsegång. 13

14 Ny bebyggelse Alla nytillskott inom området ska vara läsbara som en ny husgeneration. Varje grupp av hus enligt nedan ska också hålla en enhetlighet inom sin grupp men särskiljas tydligt gentemot övriga byggnader, både nya och gamla. Tak i hela områdets nyproduktion ska vara antingen i papp eller plåt, grå eller svart kulör eller som gröna tak. Särskilt kompletteringsbyggnader bör utföras med gröna tak. Takvinkeln ska aldrig överstiga paviljongernas takvinkel. Ny bebyggelse i anslutning till befintliga Höghuset (X0) Husets synlighet från andra delar av staden ska understrykas och framhållas. Det ska ersätta skorstenen som rivs och annonsera förändringen av Sidsjö f.d. sjukhusområde. Funktion av landmärke. Helt egen karaktär avskiljbar mot allt annat. Fasadmaterial, kulör, fönstertyp och fönstersättning kan skilja ut sig. Huset får gärna vara slankare i de översta våningarna. Översta våningen bör innehålla publika lokaler. Spektakulär utsmyckning typ neon eller en skulptural form på husets topp kan ytterligare förstärka funktionen av landmärke. Utefter torgytan nedanför höghuset kan anläggas ett långt skärmtak som väderskydd för marknadsstånd m.m. P2, bef. X0 NY BYGGNAD NYTT SKÄRMTAK Elevation sedd från lokalgatan. Perspektiv från Arthur Engbergs väg. 14

15 Sektion A-A genom parkeringsdäck med nya ytor. Plan över ny situation kring panncentralen. Sektion B-B genom parkeringsdäck med nytt höghus. 15

16 Ny Paviljong (N) Huset är tänkt som skolbyggnad för Montessori. Samma yttre kontur eller volym som den paviljong som tidigare rivits. Annat fasadmaterial än de befi ntliga paviljongerna. En öppen del i en eller fl era våningar kan sammanbinda de båda gårdarna på ömse sidor och skapa väderskydd. Gavel hus N Hus N återbyggd paviljongvolym Återbyggd utvidgad förbindelsegång. 16

17 Punkthusen utefter förbindelsegången (X1-X5) Punkthusen utformas klart urskiljbara gentemot paviljongerna, men sammanhållna sinsemellan. Kvaliteten i utförande ska vara jämförbar med paviljongernas för att de inte ska uppfattas som tillfälliga. Husen ska ha en samlad form för att gårdsrummet ska uppfattas öppet ända fram till husliv. Hus X5 kan komma att hysa skolverksamhet i form av dyslexicentrum. Huset kan därför av programskäl få en annan utformning än övriga X-hus. Balkonger utförs som indragningar/nischer. Indragen balkong får glasas in. Franska balkonger kan också användas. Husen kan också utföras helt utan balkonger för en användning som skola, hotell eller kontor. Länken till förbindelsegången ska vara klart avläsbar som ny länk. Entréer kan antingen förläggas i länken eller i själva huskroppen mot gården. Fasader i ett material gemensamt för gruppen: plåt, skivmaterial eller puts och i egen kulör, dock samma för alla husen inom gruppen. Referensbild indragna balkonger. Normalplan X-hus. 17

18 Tillbyggnad till Intaget (A1) Tanken är att byggnaden ska kunna rymma lokaler som behövs för en ny verksamhet i intagsbyggnaden men som är olämpliga att förlägga i befi ntlig byggnad t ex simbassäng, gym eller spa, samlingslokaler eller större kök. Tillbyggnaden, eller annexet, kan placeras antingen fristående så att en gemensam entréplats bildas för intaget (A1) och växthuset (A2) eller sammanlänkad med intaget vilket medför att växthuset får en egen entréplats som nås öster om annexet/tillbyggnaden. Tillägget görs klart avläsbart. Kan sammanbindas med det befi ntliga huset med glasad, genomsiktlig länk. Fasadmaterial och kulör kan med fördel vara samma som intagets. Fristående byggnad för gemensam entréplats. Ansluten tillbyggnad med egen entréplats för växthuset (A2) 18

19 Nya byggnader i övrigt Skogshusen ( Y1-Y6 norr om den nya angöringsgatan) Husen hålls ihop som grupp både gentemot paviljongerna och BoKlok-området. Husen kan vara friare i form än X-husen med utstickande balkonger, burspråk och/eller med indragen kungsvåning. Husens höjder anpassas till trädhöjden efter de siktlinjer som mätts in. Husen ska smälta in i skogspartiet också vad gäller färgskala, gärna gröna hus med detaljer i orange eller naturträ. Fasader kan med fördel vara av trä som målas i slamfärg, men i tydligt annan kulör än i BoKlok-området. Som alternativ till trä kan användas andra lätta material. Orienteringsfi gur med siktlinjer från Ekorrstigen B C A Perspektiv från Ekorrstigen/Arthur Engbergs Väg Siktlinjer från Ekorrstigen med inmätta träd Hus Y6 Hus Y5 Hus Y4 Hus Y3 Hus Y2 Hus Y1 19

20 Radhusen (Z) Husen vänder sig mot sjön och är uppglasade mot utsikten. Deras nedersta nivå anpassas till topografi n. Beroende på entréhöjd kan de få 2 eller 3 våningar. Indragen balkong på entréplan. Utöver uteplats på vardera sidan har radhusen ingen egen tomtmark. De utförs med fördel i trä, svart slamfärg med ljusa blankmålade insidor på de indragna balkongerna. Parkeringen är gemensam. Principsektion radhus 3 våningar Radhus mot Paviljongvägen Principsektion radhus 2 våningar 20

21 Kompletteringsbebyggelse I första hand ska kompletteringsutrymmen som soprum, förråd och liknande förläggas inom befi ntliga eller nya huskroppar. Inom kvartersmark kan förekomma kompletterande bebyggelse av typ uteförråd för skolverksamhet, avfallsutrymmen mm. De utförs i lätta material, som möbler eller gårdsutrustning mer än som byggnader, och sinsemellan lika inom respektive husgrupp. Skogshusen kan därmed ha sin typ av komplementbyggnader och X-husen sina. Tillgänglighet För all nyproduktion gäller BBR, men även för den befi ntliga bebyggelsen ska man söka förbättra tillgängligheten. Paviljongerna har sedan tidigare hissar, men som tidigare nämnts har t ex entrén till samlingssalen fått en ny hiss. Fler tillägg av den typen kan komma att behövas i de befi ntliga byggnaderna. Lösningarna får i varje enskilt fall studeras så att de kan genomföras utan att byggnaderna förfulas. 21

22 Gammal beteckning Nuvarande Program för byggnaden i detaljplaneskedet eller benämning t ex i Sundsvalls museums dokumentation av byggnaderna Beteckning Intaget - upptagningspaviljong A Gruppboende kontrakt sep 09, Framtida friskvårdsanläggning eller äldrebostäder Växthus A2 Café-restaurang utökas till året runtverksamhet Trädgårdsmästarbostaden B 3 bostäder Ny administrationsbyggnad C Gruppboende 8 lgh Administrationsbyggnad D Förskolor barn K1 Paviljong för kvinnor E Bostäder 24 lgh K2 Paviljong för kvinnor F Montessoriskola 90 barn Kulturverkstad ca 25 pers Medicinskt centrum G Montessoriskola 125 elever Privatsjukvård 8 anst, Behandl hem 18 platser/6 anst Kontorshotell 12 pers utökas när Montessori får hus N Påbyggnad för bostäder, ev inglasning M1 Paviljong för män H Bostäder 24 lgh M2 Paviljong för män I Bostäder 24 lgh Rättspsykiatrisk klinik J Förskolor barn Grundskola 250 elever Båtbyggeri K Gymnastiksal, båtbyggeri, verkstad och förråd M4 Paviljong för män L Vårdboende 60 vårdplatser M3 Paviljong för män M Elevhem 80 rum alt. seniorbostäder Ny byggnad N Ny skola för Montessori se G K4 Paviljong för kvinnor nu riven K3 Paviljong för kvinnor O Hotell 80 rum/10 anst Ekonomibyggnad A kök/matsal P1 Konferens, dans, fest Ekonomibyggnad A tvätt/sällskapsr. P2 Kulturcenter, studios 25 arbpl Ekonomibyggnad A gymn./saml.sal P3 Samlingssal för verksamheter I P-husen Ekonomibyggnad B verkstäder Q1 Entré till garage, Verkstäder Ekonomibyggnad B panncentral Q2 Utbildningslokaler el elever Vaktmästarbostad R Bostad kan bli infocenter friluftsliv, galleri eller verkstad Kapell S Keramikverkstad Kioskbyggnad T Café-restaurang utökas kan byggas på Nya byggnader Höghus 15 vån. X0 Hotell Kompl. kring förbindelsegången X1-X5 Ca 100 lgh samt dyslexicentrum Skogshusen Y1-Y6 120 lgh Radhus Z lgh 22

sidsjön. förslag 6 november 2007 situationsplan 1:2000

sidsjön. förslag 6 november 2007 situationsplan 1:2000 original - hakon ahlberg ursprungsprincip sidsjön. förslag 6 november 2007 topografi hus på en platå högre ås i söder slänt mot staden i norr situationsplan 1:2000 tvärsektion halvöppen skog i norr för

Läs mer

Gestaltningsprogram för Nedersta-Skarplöt. Västerhaninge. Utställningshandling 2007-08-10. Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen

Gestaltningsprogram för Nedersta-Skarplöt. Västerhaninge. Utställningshandling 2007-08-10. Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Gestaltningsprogram för Nedersta-Skarplöt Västerhaninge Utställningshandling 2007-08-10 Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Henrik Lundberg T f Planchef Maria Borup Planarkitekt Underlag till gestaltningsprogrammet

Läs mer

Gestaltningsprogram för detaljplan Tungelsta, Lillgården del av Stav 1:38

Gestaltningsprogram för detaljplan Tungelsta, Lillgården del av Stav 1:38 Gestaltningsprogram för detaljplan Tungelsta, Lillgården del av Stav 1:38 Laga kraft 2014-04-11 Sara Eriksdotter Planchef Rikard Lundin Planarkitekt 1 Syfte Gestaltningsprogrammets syfte är att illustrera

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM ÄLTA 26:1 OCH DEL AV ÄLTA 10:1 DECEMBER 2011, JUSTERAD MAJ 2012 S J ÖGR E N A RKI TEKTER A B 1

GESTALTNINGSPROGRAM ÄLTA 26:1 OCH DEL AV ÄLTA 10:1 DECEMBER 2011, JUSTERAD MAJ 2012 S J ÖGR E N A RKI TEKTER A B 1 GESTALTNINGSPROGRAM ÄLTA 26:1 OCH DEL AV ÄLTA 10:1 DECEMBER 2011, JUSTERAD MAJ 2012 S J ÖGR E N A RKI TEKTER A B 1 SYFTE 3 NULÄGESBESKRIVNING 4 GESTALTNINGSIDÉ 5 ALLMÄN MARK 7 KVARTERSMARK Tillgänglighet

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Ekerövallen. Detaljplan för Ekerövallen (Ekerö-Väsby 43:1 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2014.30.

GESTALTNINGSPROGRAM. Ekerövallen. Detaljplan för Ekerövallen (Ekerö-Väsby 43:1 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2014.30. Stadsarkitektkontoret Detaljplan för Ekerövallen (Ekerö-Väsby 43:1 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2014.30.214 2015-01-26 SAMRÅD NORMALT PLANFÖRFARANDE GESTALTNINGSPROGRAM Ekerövallen

Läs mer

1 Befintliga förhållanden

1 Befintliga förhållanden Norsborgsdepån Gestaltningsprogram byggnader och yttre miljö Innehållsförteckning 1. Befintliga förhållanden 1.1 Byggnader och nuvarande användning 1.2 Landskap 1.3 Vägar 2 Förändringar 2.1 Markingrepp

Läs mer

Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården.

Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården. Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården. Södertorpsgården är ett seniorboende i nördöstra Hyllie. Inför en eventuell utökning med trygghetsboende studeras olika placeringar

Läs mer

Detaljplan för fastigheterna Hunnebostrand, Sotenäs kommun 1(9)

Detaljplan för fastigheterna Hunnebostrand, Sotenäs kommun 1(9) Hunnebostrand, Sotenäs kommun 1(9) Gestaltningsprogram för fastigheterna Hunnebostrand Sotenäs kommun Antagandehandling 2008-12-11 Gestaltningsprogrammets syfte Gestaltningsprogrammets syfte är att illustrera

Läs mer

Gestaltningsprinciper för Hareslätt

Gestaltningsprinciper för Hareslätt Gestaltningsprinciper för Hareslätt Samrådshandling 2012-06-28 Illustration: ABAKO Radhusgata DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER PÅ HARESLÄTT, del av Marstrand 6:7, Kungälvs kommun Området Hareslätt är beläget i

Läs mer

efem arkitektkontor ab

efem arkitektkontor ab HERRGÅRDSBACKEN FLODA Sävespången Det sägs att man förr var tvungen att ta av mössan vid Floda Portar. På ett likande sätt skall de nya byggnaderna trappa ner och huka sig hövligt, för att inte störa viktiga

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 SAMMANFATTNING Vision Gestaltning Natur Platsen har stor potential genom

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM UTSTÄLLNING NORMALT PLANFÖRFARANDE. Detaljplan för Fredrikstrandsvägen (Brygga 1:3 m fl) dnr PLAN.2010.10.214

GESTALTNINGSPROGRAM UTSTÄLLNING NORMALT PLANFÖRFARANDE. Detaljplan för Fredrikstrandsvägen (Brygga 1:3 m fl) dnr PLAN.2010.10.214 GESTALTNINGSPROGRAM UTSTÄLLNING NORMALT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för Fredrikstrandsvägen (Brygga 1:3 m fl) dnr PLAN.2010.10.214 Februari 2015 Gestaltningsprogrammets status Gestaltningsprogrammet är ett

Läs mer

SLOTTSMÖLLAN - IDÉFÖRSLAG TILL GESTALTNINGSPROGRAM

SLOTTSMÖLLAN - IDÉFÖRSLAG TILL GESTALTNINGSPROGRAM SLOTTSMÖLLAN - IDÉFÖRSLAG TILL GESTALTNINGSPROGRAM 2012-12-11 INLEDNING Detta gestaltningsprogram har tagits fram i samband med detaljplanearbetet för Slottsmöllan. Beskrivningen förtydligar detaljplanens

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM TOCKABJÄR BOSTADSOMRÅDE BRÖSARP

GESTALTNINGSPROGRAM TOCKABJÄR BOSTADSOMRÅDE BRÖSARP GESTALTNINGSPROGRAM TOCKABJÄR BOSTADSOMRÅDE BRÖSARP GESTALTNINGSPROGRAM TOCKABJÄR BOSTADSOMRÅDE, BRÖSARP BAKGRUND Sydväst om Brösarp finns ett stort, kuperat skogsområde. Mellan Brösarp och Brunsvik planeras

Läs mer

Gestaltningsprogram för Fjällvråken 1

Gestaltningsprogram för Fjällvråken 1 FJÄLLVRÅKEN Gestaltningsprogram för Fjällvråken 1 1. Gestaltning 1.1 Byggnad och tomt Tomten ligger högt placerad i Falkenberg med relativt långt avstånd till omkringliggande bostadsbebyggelse i väster.

Läs mer

Gestaltningsprogram Smedby gård Åkersberga

Gestaltningsprogram Smedby gård Åkersberga Gestaltningsprogram Smedby gård Åkersberga INLEDNING För att värna önskade kvaliteter, områdets karaktär och utformningen av byggnader och mark, upprättas i samband med detaljplan ett gestaltningsprogram.

Läs mer

Gestaltningsprogram. Kavallerivägen/Rissneleden

Gestaltningsprogram. Kavallerivägen/Rissneleden Gestaltningsprogram Kavallerivägen/Rissneleden 2013 03 27 Inledning BAKGRUND Planering för sydvästra Rissne har pågått i flera år. Området är utpekat som ett förändringsområde i Fördjupad översiktplan

Läs mer

Tappström 3:1 m.fl, Ekerö kommun, Stockholms län Gestaltningsprogram. April 2010

Tappström 3:1 m.fl, Ekerö kommun, Stockholms län Gestaltningsprogram. April 2010 Tappström 3:1 m.fl, Ekerö kommun, Stockholms län Gestaltningsprogram April 2010 Kv. Tappström 3:1, Ekerö Gestaltningsprogram FÖRHANDSKOPIA Inledning Inledning Ekerö kommun har under vintern 2009-10 fastställt

Läs mer

TRÄDGÅRDSSTADEN Lyft fram och tillgängliggör områdets starka karaktärer

TRÄDGÅRDSSTADEN Lyft fram och tillgängliggör områdets starka karaktärer TRÄDGÅRDSSTADEN Lyft fram och tillgängliggör områdets starka karaktärer I det här avsnittet beskrivs hur den idag redan karaktärsfyllda trädgårdsstaden, kan förstärkas i sin läsbarhet och logik, genom

Läs mer

GESTALTNINGSPRINCIPER

GESTALTNINGSPRINCIPER BILAGA PLANBESKRIVNING GESTALTNINGSPRINCIPER Volym och skala Kvarteret mellan Norra Promenaden och Slottsgatan tredelas av gatorna i två husgrupper med bostadsbebyggelse och en med hotellverksamhet/kontor.

Läs mer

Stadsarkitektkontoret 2014-04-16 SAMRÅD NORMALT PLANFÖRFARANDE

Stadsarkitektkontoret 2014-04-16 SAMRÅD NORMALT PLANFÖRFARANDE 1(9) Stadsarkitektkontoret 2014-04-16 SAMRÅD NORMALT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för Fredrikstrandsvägen (Brygga 1:3 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län dnr PLAN.2010.10.214 GESTALTNINGSPROGRAM

Läs mer

Gestaltningsprogram. Bilaga till planbeskrivningen. Utställningshandling 1(6) SPN-00/0000

Gestaltningsprogram. Bilaga till planbeskrivningen. Utställningshandling 1(6) SPN-00/0000 Gestaltningsprogram Bilaga till planbeskrivningen SPN-00/0000 1(6) tillhörande detaljplan för del av fastigheten Ljura 1:2, med närområde (bostäder vid Albrektsvägen) inom Ljura i Norrköping den 6 februari

Läs mer

Gestaltningsprogram Norrsätra verksamhetsområde, Väsjön, Edsberg Laga kraft 2014-03-07

Gestaltningsprogram Norrsätra verksamhetsområde, Väsjön, Edsberg Laga kraft 2014-03-07 , Väsjön, Edsberg Laga kraft 2014-03-07 Dnr 2008/721 Innehåll Gestaltningsprogrammets syfte och mål 3 Bakgrund 3 Planområdets läge samt syfte 3 Beskrivning av området 3 Överordnad struktur- och gestaltningsidé

Läs mer

3.2.3 Bebyggelse mot stadsparken

3.2.3 Bebyggelse mot stadsparken 3.2.3 Bebyggelse mot stadsparken (GATA 2 och 8) Parkrummen ska avgränsas av tydliga bebyggelsefronter och gator (GATA 2 och 8). Bebyggelsen samverkar med det storskaliga parkrummet i skala och utgör en

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06

ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 HMXW ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 Gestaltningsprogram etapp II regler etapp II Följande generella regler gäller för gestaltning av bebyggelsen i Gävle Strand etapp II. Dessa regler ska följas, men är skrivna

Läs mer

Gestaltningsbilaga. Förslag till detaljplan för Torsby 1:342- Dragudden(Torsby havsvik)

Gestaltningsbilaga. Förslag till detaljplan för Torsby 1:342- Dragudden(Torsby havsvik) Förslag till detaljplan för Torsby 1:342- Dragudden(Torsby havsvik) Gestaltningsbilaga samrådshandling SPN 2013-01-22 dnr:11spn/0312 samhällsbyggnadskontoret GESTALTNINGSBILAGA INNEHÅLL Gestaltningsbilagan

Läs mer

FÖRSLAG. gångvägar, gator, tunnelbanan. Förslaget förutsätter att de befintliga byggnaderna i kvarteret Åstorp rivs.

FÖRSLAG. gångvägar, gator, tunnelbanan. Förslaget förutsätter att de befintliga byggnaderna i kvarteret Åstorp rivs. FÖRSLAG I gestaltningen av det nya området utgår jag från mina associationer till Hammarbyhöjdens karaktär. Jag nytolkar begreppen och gestaltar dem så de nya tolkningarna påminner om eller kontrasterar

Läs mer

FÖRDJUPADE STADSBYGGNADSPRINCIPER. Årstafältet - en plats för möten

FÖRDJUPADE STADSBYGGNADSPRINCIPER. Årstafältet - en plats för möten STADSBYGGNADSKONTORET STADSBYGGNADSPRINCIPER, ETAPP 4 PLANAVDELNINGEN SID 1 (9) 2016-05-23 FÖRDJUPADE STADSBYGGNADSPRINCIPER UNDERLAG ETAPP 4 Årstafältet - en plats för möten Illustration Archi5 Box 8314,

Läs mer

Gestaltningsprogram till detaljplan för Frösjöstrand

Gestaltningsprogram till detaljplan för Frösjöstrand GESTALTNINGSPROGRAM Gestaltningsprogram till detaljplan för Frösjöstrand Översikt av planerad bebyggelse i Frösjöstrand. GESTALTNINGSPROGRAM Sid 1(5) Syfte Syftet med detaljplanen är att omvandla det befintliga

Läs mer

KVALITETSPROGRAM DP BRANDSTEGEN HUDDINGE KOMMUN 2014-05-20

KVALITETSPROGRAM DP BRANDSTEGEN HUDDINGE KOMMUN 2014-05-20 V KVALITETSPROGRAM DP BRANDSTEGEN HUDDINGE KOMMUN 2014-05-20 Flygfoto över Huddinge, planområdet markerat med rött Kvalitetsprogram Dp Brandstegen Detta program har tagits fram av representanter för miljö-

Läs mer

Mörbylånga kommun Miljö- och byggnadsförvaltningen

Mörbylånga kommun Miljö- och byggnadsförvaltningen FÄRJESTADENS HANDELSOMRÅDE GESTALTNINGSPROGRAM Bilaga till detaljplan för del av Algutsrum 20:10 Brofästet, östra delen. Dnr 06/67, 2009-05-08 Mörbylånga kommun Miljö- och byggnadsförvaltningen INNEHÅLL

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 1 Söderby torgs allé ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 1 Söderby torgs allé ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN GESTALTNINGSPROGRAM del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 1 Söderby torgs allé ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 Söderby torgs allé SALEMS KOMMUN N 2 illustrationsplan över VästraSöderby

Läs mer

VATTHAGEN 1:103 2014 09 29 Underlag för plansamråd

VATTHAGEN 1:103 2014 09 29 Underlag för plansamråd Vy 1 från Stockholmsvägen NY IDENTITET Konturs förslag till ny bebyggelse vid glädjens trafikplats bygger på att tillföra en mix och mångfald i såväl programinnehåll som arkitektoniskt gestaltning och

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM Samrådshandling

GESTALTNINGSPROGRAM Samrådshandling GESTALTNINGSPROGRAM Samrådshandling 2013-08-29 Detaljplan för ERIKSBERGS VERKSAMHETSOMRÅDE Del av Marstrand 6:7 m.fl. Kungälvs kommun, Västra Götalands län 1 INNEHÅLL DETALJPLANEN 3 Inledning 3 Detaljplanens

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Detaljplan för Sjöhäll (fastigheten Stockby 2:24 m fl) på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län dnr PLAN.2009.16.

GESTALTNINGSPROGRAM. Detaljplan för Sjöhäll (fastigheten Stockby 2:24 m fl) på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län dnr PLAN.2009.16. 2014-09-22 Stadsarkitektkontoret Detaljplan för Sjöhäll (fastigheten Stockby 2:24 m fl) på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län dnr PLAN.2009.16.214 GESTALTNINGSPROGRAM 2(8) Gestaltningsprogrammets

Läs mer

STADSRADHUS BRF RADIOMASTEN, LULEÅ

STADSRADHUS BRF RADIOMASTEN, LULEÅ 6 MJÖLKUDDSVÄEN 6 TUNASKOLAN 1 5 2 1 Varje radhus får en egen intim och skyddad liten gård med förråd samt terrass med förråd på plan 3. Inglasning av terrassen kommer att fi nnas som tillval. 4 2 Ett

Läs mer

Skötselplan. för området kring dammen på Hökeberget, Hamburgsund 2010-09-01

Skötselplan. för området kring dammen på Hökeberget, Hamburgsund 2010-09-01 Skötselplan för området kring dammen på Hökeberget, Hamburgsund 2010-09-01 Skötselplan för området kring dammen på Hökeberget, Hamburgsund Området är höglänt beläget på Hökeberget i Hamburgsund och exponeras

Läs mer

SE BRA UT Exteriörsperspektiv Dals-Ed Ang

SE BRA UT Exteriörsperspektiv Dals-Ed Ang Många ljusinsläpp SE BRA UT Exteriörsperspektiv Dals-Ed Ang En analys av den traditionella Dalslandstugan har fått ligga till grund för förslaget, som tar fasta på naturnära kvaliteter, enkla flexibla

Läs mer

NYA ÄLVSTADEN TROLLHÄTTAN

NYA ÄLVSTADEN TROLLHÄTTAN NYA ÄLVSTADEN TROLLHÄTTAN EXPLOATERINGSSTUDIE FÖR FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN Denna studie syftar till att utreda lämplig exploateringsgrad och tänkbar bebyggelsestruktur i Nya Älvstaden, Trollhättan. Arbetsområdet

Läs mer

DETALJPLAN 5306 kv CEMENTEN 4 och 5, MALMÖ 2015.03.10 KVALITETSPROGRAM 2015.03.10 KVALITETSPROGRAM FÖR KVARTER CEMENTEN 4 OCH 5 DP5306

DETALJPLAN 5306 kv CEMENTEN 4 och 5, MALMÖ 2015.03.10 KVALITETSPROGRAM 2015.03.10 KVALITETSPROGRAM FÖR KVARTER CEMENTEN 4 OCH 5 DP5306 DETALJPLA 5306 kv CEMETE 4 och 5, MALMÖ 2015.03.10 KVALITETSPROGRAM KVALITETSPROGRAMMETS SYFTE OCH UPPLÄGG Kvalitetsprogrammet är framtaget som en del i detaljplanearbetet för fastigheterna Cementen 4

Läs mer

Mörbylånga kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Stora Vickleby 6:9 (tidigare del av Stora Vickleby 3:39) m fl

Mörbylånga kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Stora Vickleby 6:9 (tidigare del av Stora Vickleby 3:39) m fl (tidigare del av Stora Vickleby 3:39) m fl Bilaga till detaljplan. Dnr 04/1130 Upprättad 2012-12-18, rev. 2013-04-23, red. ändr. 2013-09-24 Mörbylånga kommun En detaljplan är under upprättande för ett

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM GRANSKNINGSHANDLING. tillhörande detaljplan för del av kvarteret Mesen. med närområde inom Kneippen i Norrköping

GESTALTNINGSPROGRAM GRANSKNINGSHANDLING. tillhörande detaljplan för del av kvarteret Mesen. med närområde inom Kneippen i Norrköping GESTALTNINGSPROGRAM tillhörande detaljplan för del av kvarteret Mesen med närområde inom Kneippen i Norrköping Vårt diarienummer den 27 augusti 2015 GRANSKNINGSHANDLING 2(8) Innehållsförteckning Syfte

Läs mer

Nybyggnation av särskilt boende. Noret Norra, del av Noret 1:27, Mora kommun.

Nybyggnation av särskilt boende. Noret Norra, del av Noret 1:27, Mora kommun. . Vy över trädgård med lusthuset i förgrunden. Sinnenas trädgård planteras, för ett varierat intryck, med häckar, bärbuskar, andra blommande buskar och perenner, fruktträd och andra vackra träd. I anslutning

Läs mer

Brf Hägern, Varvet - Analys

Brf Hägern, Varvet - Analys Anonyma entréer. Negativt Stor, öppna ytor som inte hänger ihop Betraktelseytor utan användbart innehåll Outnyttjad yta vid vattnet Dålig vattenkontakt Få samlings-/sittplatser Anonyma entréer För få cykelplatser

Läs mer

Kvalitetsprogram för Kv. Trädgårdsbruket, Kumla 3:1130 m fl. i Trollbäcken, Tyresö kommun

Kvalitetsprogram för Kv. Trädgårdsbruket, Kumla 3:1130 m fl. i Trollbäcken, Tyresö kommun Illustrationsplan, Brunnberg&Forshed arkitekter 061107. Kvalitetsprogram för Kv. Trädgårdsbruket, Kumla 3:1130 m fl. i Trollbäcken, Tyresö kommun I 2007-02-27 I KVALITETSPROGRAM sid 2/9 Innehåll Motiv

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. kvarteret Höken. kvarteren Höken, Väduren, Näbben och fastigheten Mesen 13 ANTAGANDEHANDLING. tillhörande detaljplan för

GESTALTNINGSPROGRAM. kvarteret Höken. kvarteren Höken, Väduren, Näbben och fastigheten Mesen 13 ANTAGANDEHANDLING. tillhörande detaljplan för GESTALTNINGSPROGRAM kvarteret Höken tillhörande detaljplan för kvarteren Höken, Väduren, Näbben och fastigheten Mesen 13 Vårt diarienummer med närområde inom Kneippen i Norrköping den 22 maj 2012 reviderad

Läs mer

DJURGÅRDEN CENTRUM LINKÖPING

DJURGÅRDEN CENTRUM LINKÖPING VY TORGET VY KANALEN VY TORGET VY GATAN VY PARKERINGEN VY FRÅN SYDÖST VY FRÅN SYDVÄST VY FRÅN NORDOST VY FRÅN NORDVÄST INFART TOMTEN PARKERING 120 st P 24 st DJURGÅRDEN CENTRUM, parallella uppdrag. BESKRIVNING

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM MED ILLUSTRATIONER FÖR NORRA OMRÅDET SAMRÅDSHANDLING 10 1(10) DEL AV KIL 1:1, NACKA

GESTALTNINGSPROGRAM MED ILLUSTRATIONER FÖR NORRA OMRÅDET SAMRÅDSHANDLING 10 1(10) DEL AV KIL 1:1, NACKA SAMRÅDSHANDLING 10 1(10) GESTALTNINGSPROGRAM MED ILLUSTRATIONER FÖR NORRA OMRÅDET SAMRÅDSHANDLING 10 2(10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 2 Gestaltning för mark 2.1 Placering av hus i landskapet 2.2

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM SNURROM 2016-05-11

GESTALTNINGSPROGRAM SNURROM 2016-05-11 GESTALTNINGSPROGRAM 2016-05-11 - ENTRÉN - Den första plats som besökare och boende i Snurrom kommer möta är en platsbildning, ett mindre torg. Hela ytan blir upphöjd till torgnivå och platsen blir en ordnad

Läs mer

LÄRKETORPET GESTALTNINGSPROGRAM BILAGA TILL DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER I LÄRKETORPET ETAPP 1 2011-12-08

LÄRKETORPET GESTALTNINGSPROGRAM BILAGA TILL DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER I LÄRKETORPET ETAPP 1 2011-12-08 LÄRKETORPET GESTALTNINGSPROGRAM BILAGA TILL DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER I LÄRKETORPET ETAPP 1 2011-12-08 ILLUSTRATIONSPLAN skala 1:2000/A3 ÖVERBYVÄGEN BOSTÄDER & VERKSAMHETER 3-5 VÅN återvinningsstation A

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Dnr 2014/0547-31 GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Upprättat i maj 2015 Innehåll Gestaltningsprogrammets

Läs mer

TRÄDGÅRDSPARKEN Bollebygd Idéskiss 2014-05-23

TRÄDGÅRDSPARKEN Bollebygd Idéskiss 2014-05-23 TRÄDGÅRDSPARKEN Bollebygd Idéskiss 2014-05-23 NYA TRÄDGÅRDSPARKEN I BOLLEBYGD Förutsättningar Området ligger centralt i Bollebygd, nära samhällets torg. Platsen är omgärdad av tre vägar, varav Göteborgsvägen

Läs mer

KS-Plan 12/2006 Antagandehandling 2007-02-27 GESTALTNINGSPROGRAM. Detaljplan för Söderby Huvudgård 2:43 m.fl.

KS-Plan 12/2006 Antagandehandling 2007-02-27 GESTALTNINGSPROGRAM. Detaljplan för Söderby Huvudgård 2:43 m.fl. KS-Plan 12/2006 Antagandehandling 2007-02-27 GESTALTNINGSPROGRAM Detaljplan för Söderby Huvudgård 2:43 m.fl. Bakgrund Platsen utgör en del av entrén till Haninge och dess gestaltning är viktig som en del

Läs mer

SOLNA STAD Tjänsteskrivelse 1 (3) Stadsbyggnadsförvaltningen Karin Olsson SBN/2008:950

SOLNA STAD Tjänsteskrivelse 1 (3) Stadsbyggnadsförvaltningen Karin Olsson SBN/2008:950 SOLNA STAD Tjänsteskrivelse 1 (3) Stadsbyggnadsförvaltningen Karin Olsson 2008-09-15 SBN/2008:950 Järva 2:2, kv Kapplöpningen, Galoppvägen Uppförande av flerbostadshus Förslag till beslut i Stadsbyggnadsnämnden

Läs mer

Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt.

Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. Astoriahuset Att bevara och utveckla Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. En ny mötesplats mitt på Nybrogatan Astoriahuset på Nybrogatan ett känt och omtyckt inslag i stadsbilden.

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Gripen 20 och del av Oskarshamn 3:1, Mejeriplan

Detaljplan för fastigheten Gripen 20 och del av Oskarshamn 3:1, Mejeriplan A 5002 Detaljplan för fastigheten Gripen 20 och del av Oskarshamn 3:1, Mejeriplan Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av Arkitekthuset juli 2012, avsnitt solstudier reviderat av WSP Samhällsbyggnad

Läs mer

Hur de olika byggnadsdelarna betecknas i analysen. Beteckningar för de olika uterummen i analysen

Hur de olika byggnadsdelarna betecknas i analysen. Beteckningar för de olika uterummen i analysen Denna utredning syftar till att inventera och analysera förekomsten av de åtta karaktärerna för en central byggnad i St Larsområdet, samt komma med kommentarer till hur fastigheten kan utvecklas i samklang

Läs mer

Skrea 6:63 m.fl. Gestaltningsprogram. Falkenbergs kommun 2006-11-22

Skrea 6:63 m.fl. Gestaltningsprogram. Falkenbergs kommun 2006-11-22 Skrea 6:63 m.fl. Falkenbergs kommun Gestaltningsprogram 2006-11-22 INNEHÅLL 1. Syfte 1 2. Riktlinjer för gestaltning 2.1 Placering och orientering 2.2 Byggnader och tomter 2.3 Gator 2.4 Friytor 2.5 Parkeringsytor

Läs mer

ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001

ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001 ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001 Antagen av KF 2001-06-11 Laga Kraft 2003-09-24 av parkeringsytan, hörnet Göteborgsvägen Strandvägen, under förutsättning att möjligheterna till framtida

Läs mer

Gestaltningsprogram för handels- och verksamhetsområdet vid Ältabergsvägen

Gestaltningsprogram för handels- och verksamhetsområdet vid Ältabergsvägen Gestaltningsprogram för handels- och verksamhetsområdet vid Ältabergsvägen Del av fastigheterna Skrubba 1:1 och Skarpnäcks Gård 1:1 i stadsdelarna Flaten och Skrubba i Stockholms stad och del av fastigheterna

Läs mer

BEGÄRAN OM PLANLÄGGNING

BEGÄRAN OM PLANLÄGGNING FASTIGHETEN HUSENSJÖ 8:11 M FL FILBORNA, HELSINGBORGS STAD BEGÄRAN OM PLANLÄGGNING 1(5) Dnr 2353/2008 SÖKANDE Öresundskraft AB, Sem-System Fastighets AB och Pauliskolan. SYFTE Detaljplanen är föranledd

Läs mer

Detaljplan för Sölvesborg 5:45, Sölve 5:49 och 23:3 m fl, företagsområden i anslutning till europaväg 22 och landsväg 123

Detaljplan för Sölvesborg 5:45, Sölve 5:49 och 23:3 m fl, företagsområden i anslutning till europaväg 22 och landsväg 123 2011-01-10 Sid 1 (9) Detaljplan för Sölvesborg 5:45, Sölve 5:49 och 23:3 m fl, företagsområden i anslutning till europaväg 22 och landsväg 123 Gestaltningsprogram INLEDNING... 2 FÖRUTSÄTTNINGAR... 2 BEBYGGELSE

Läs mer

K R Ä G G A F Å G E L S Å N G E N O C H G R I N D S T U G A N bild? KRÄGGA FÅGELSÅNGEN & GRINDSTUGAN HÅBO G E S T A L T N I N G S P R O G R A M F Ö R D E T A L J P L A N S E P T E M B E R 2 0 0 9 K R Ä

Läs mer

Kors vad det vimlar av segel idag...

Kors vad det vimlar av segel idag... 1 ors vad det vimlar av segel idag... Det är med glädje vi vill ge vårt förslag på bostäder i ett så fantastiskt läge som Lindö Strand. Vår målsättning är att skapa ett unikt boende med egen karaktär där

Läs mer

I de flesta husen längs Göteborgsvägen, Gästgivaretorget och Stationsvägen utgörs första våningen av butikslokaler.

I de flesta husen längs Göteborgsvägen, Gästgivaretorget och Stationsvägen utgörs första våningen av butikslokaler. BOLLEBYGD IDAG Bollebygd ligger beläget på en ås mellan Nolåns och Söråns dalgångar omgiven av skogsbeklädda höjder. Orten är ett typiskt stationssamhälle som byggts upp kring järnvägen. Orten har i huvudsak

Läs mer

HANINGETERRASSEN GESTALTNINGSPROGRAM - SAMRÅDSHANDLING JUNI 2012

HANINGETERRASSEN GESTALTNINGSPROGRAM - SAMRÅDSHANDLING JUNI 2012 - SAMRÅDSHANDLING JUNI 2012 INNEHÅLL 1 NR I ORIENTERINGSPLAN INNEHÅLL sid 2 1 ÖVERSIKT 3 9 2 ILLUSTRERAD PLAN 4 3 4 3 HANINGE LIFE - DET CENTRALA TORGET 5-6 6 4 BUSSTERMINALEN 7 5 7 10 5 6 7 TORGSTRÅKET

Läs mer

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Gävle kommun Samhällsbyggnadsavdelningen Att: Lena Boox 801 84 Gävle ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Undertecknad har anlitats som antikvarisk sakkunnig i samband med

Läs mer

Malmö Kommun. Bilaga. metod: bedömning av lekvärdesfaktorns delpunkter Ett exempel

Malmö Kommun. Bilaga. metod: bedömning av lekvärdesfaktorns delpunkter Ett exempel Malmö Kommun Bilaga metod: bedömning av lekvärdesfaktorns delpunkter Ett exempel 1 Bedömning av lekvärdesfaktorns delpunkter Innehållet i lekvärdesfaktorn är hämtad från kapitlet Lekvärdesfaktor i dokumentet

Läs mer

Sundbybergs stad. Exempelritningar. Nybyggnad Tillbyggnad Mur och mark Plank Garage Inglasning

Sundbybergs stad. Exempelritningar. Nybyggnad Tillbyggnad Mur och mark Plank Garage Inglasning Sundbybergs stad Exempelritningar Nybyggnad Tillbyggnad Mur och mark Plank Garage Inglasning Det här behöver du för att söka bygglov Handlingar Nedan ser du en checklista för de flesta typer av bygglovsansökningar.

Läs mer

Gestaltningsprogram Kamelian 2. Samhällsbyggnadsförvaltningen

Gestaltningsprogram Kamelian 2. Samhällsbyggnadsförvaltningen Gestaltningsprogram Kamelian 2 Samhällsbyggnadsförvaltningen Situationsplan 2 Gestaltningsprogram Kamelian 2 Vy från Nejlikan Bakgrund och syfte Gestaltningsprogrammet har till syfte att beskriva utformningen

Läs mer

Dnr 2014/0547-31. GESTALTNINGSPROGRAM Tillhörande bostadsområde Äppelbacken del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo kommun, Gävleborgs län

Dnr 2014/0547-31. GESTALTNINGSPROGRAM Tillhörande bostadsområde Äppelbacken del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo kommun, Gävleborgs län Dnr 2014/0547-31 GESTALTNINGSPROGRAM Tillhörande bostadsområde Äppelbacken del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo kommun, Gävleborgs län Upprättad i mars 2015 Innehåll Gestaltningsprogrammets syfte och bakgrund

Läs mer

Stora Lappkärrsberget, Kvarteret Filosofen

Stora Lappkärrsberget, Kvarteret Filosofen Bilaga 5 Stora Lappkärrsberget, Kvarteret Filosofen Gestaltnings-PM, Utställningshandling 2013-10-25 Sid 1/5 Det befi ntliga Lappkärrsberget ritades av Hans Borgström och Bengt Lindroos och byggdes 1968-70.

Läs mer

KVALITETSPROGRAM KV. BERGÅSEN FINNTORP CENTRUM NACKA KOMMUN PLANÄNDRING: KVALITETSPROGRAM 2006 02 08

KVALITETSPROGRAM KV. BERGÅSEN FINNTORP CENTRUM NACKA KOMMUN PLANÄNDRING: KVALITETSPROGRAM 2006 02 08 KV. BERGÅSEN FINNTORP CENTRUM NACKA KOMMUN, KÖPMANGATAN 11, 111 31 STOCKHOLM T: 08-10 18 00, F: 08-21 30 21, M: 0707 48 18 00, e-post: jonas.glock@glockgruppen.se Delägare i Praktiserande Arkitekter i

Läs mer

Salems kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Del av Söderby Park, Salem 5:29 m fl, östra delen. Villatomter i Öster. Etapp 1 Tomt nr 6-26 2007-03-27 1(6)

Salems kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Del av Söderby Park, Salem 5:29 m fl, östra delen. Villatomter i Öster. Etapp 1 Tomt nr 6-26 2007-03-27 1(6) Salems kommun GESTALTNINGSPROGRAM Del av Söderby Park, Salem 5:29 m fl, östra delen Villatomter i Öster Etapp 1 Tomt nr 6-26 1(6) = 1- och 1½-planshus Övriga hus 1½- och 2- planshus Situationsplan Villatomter

Läs mer

Manual för uteplatser

Manual för uteplatser Manual för uteplatser Innehållsförteckning Vision, 3 Myndighetskrav, 3 Riktlinjer från bostadsrättsföreningen, 4-5 Utformning inglasning av balkong, 6 Markis, 6 Förslag på utomhusarmatur, 6 Uteplatser,

Läs mer

Masterplan St. Lars - Foton omr 1-26

Masterplan St. Lars - Foton omr 1-26 Masterplan St. Lars - Foton omr 1-26 Behov av förbättringsåtgärder för ökat och breddat nyttjande Erik Skärbäck Sammantaget är St. Larsområdet fortfarande mycket präglat av mentalvårdskulturen: Tätt med

Läs mer

Råd och riktlinjer för gestaltning. Sintorps. Sintorp 4:6 2010-03-04 BN 63. 1 av 7

Råd och riktlinjer för gestaltning. Sintorps. Sintorp 4:6 2010-03-04 BN 63. 1 av 7 Råd och riktlinjer för gestaltning Sintorps Sintorp 4:6 2010-03-04 BN 63 1 av 7 Bakgrund Byggnadsnämnden har till uppgift enligt Plan- och bygglagen att verka för en god och estetiskt tilltalande stads

Läs mer

Program till Vision Luleå 2050

Program till Vision Luleå 2050 Program till Vision Luleå 2050 Alla ungas medskapande Start och uppväxt för alla Allas röst Entreprenörskap Smarta resor och transporter Vilja uppleva infrastruktur Bredd och spets God livsmiljö Klara

Läs mer

Riktlinjer för hägnader. - Plank, mur, staket, spaljé, häck och pergola

Riktlinjer för hägnader. - Plank, mur, staket, spaljé, häck och pergola Riktlinjer för hägnader - Plank, mur, staket, spaljé, häck och pergola Inledning Hägnader av olika slag har länge använts i mänskliga samhällen. Dess främsta funktion har alltid varit att markera eller

Läs mer

Solenergi och arkitektur i Malmö stad. Katarina Garre, 2014-12-09

Solenergi och arkitektur i Malmö stad. Katarina Garre, 2014-12-09 Solenergi och arkitektur i Malmö stad Katarina Garre, 2014-12-09 Råd och riktlinjer Solenergi och arkitektur Råd och riktlinjer uppmuntra och inspirera byggherrar att använda sig av solens energi Solenergi

Läs mer

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar DAGORDNING Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar 40 min Förslag till bebyggelse Fortsatt arbete Frågestund 50 min Medverkande: stadsbyggnadskontoret,

Läs mer

RÅD OCH RIKTLINJER I ÄRENDEN OM STAKET, PLANK OCH MURAR MM I SVEDALA KOMMUN

RÅD OCH RIKTLINJER I ÄRENDEN OM STAKET, PLANK OCH MURAR MM I SVEDALA KOMMUN RÅD OCH RIKTLINJER I ÄRENDEN OM STAKET, PLANK OCH MURAR MM I SVEDALA KOMMUN Bygg- och miljönämnden i Svedala kommun godkänner 2010-10-14 att Råd och riktlinjer i ärenden om staket, plank och murar mm i

Läs mer

Tranås kommun Detaljplan för Kronhjorten 1 och del av Åsvallehult 2:1 i Tranås stad

Tranås kommun Detaljplan för Kronhjorten 1 och del av Åsvallehult 2:1 i Tranås stad Tranås kommun Detaljplan för Kronhjorten 1 och del av Åsvallehult 2:1 i Tranås stad Upprättad i mars 2011 av Plan- och byggavdelningen, Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr 286/2010 Planområde Plan - och

Läs mer

Kv. Rosen. Trafik. Utredare. Iterio AB Östgötagatan 12 116 25 Stockholm 08 410 363 00 info@iterio.se www.iterio.se. Therese Nyman Linda Lundberg

Kv. Rosen. Trafik. Utredare. Iterio AB Östgötagatan 12 116 25 Stockholm 08 410 363 00 info@iterio.se www.iterio.se. Therese Nyman Linda Lundberg Kv. Rosen Trafik Utredare Therese Nyman Linda Lundberg STOCKHOLM 2015-01-23 Bakgrund befintliga vägrum Kvarteret Rosen angränsas av St. Göransgatan och Liljegatan. St. Göransgatan har en karaktär av en

Läs mer

Gestaltningsprogram - Utställningshandling (samma som samrådshandlingen)

Gestaltningsprogram - Utställningshandling (samma som samrådshandlingen) KS06.233 Detaljplan för bostäder på Skiffervägen Hunstugan 1:129 m fl, Lerums kommun Gestaltningsprogram - Utställningshandling (samma som samrådshandlingen) SEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD Planenheten 2010-08-17

Läs mer

PROGRAM till detaljplan för VATTMYRAVALLEN, fastigheten Jakobsberg 2:1105 och del av fastigheten Jakobsberg 11:5

PROGRAM till detaljplan för VATTMYRAVALLEN, fastigheten Jakobsberg 2:1105 och del av fastigheten Jakobsberg 11:5 2011-03-21 1 (10) Dnr Kst 2010/325 PROGRAMSAMRÅD PROGRAM till detaljplan för VATTMYRAVALLEN, fastigheten Jakobsberg 2:1105 och del av fastigheten Jakobsberg 11:5 Planområdets läge Kommunledningskontoret

Läs mer

Förslag till detaljplan för Äppelbos förskola, Tullen 11 med flera, stadsdelen Brevik

Förslag till detaljplan för Äppelbos förskola, Tullen 11 med flera, stadsdelen Brevik 2014-05-22 Dnr MSN/2013:1416 Planutskottet Start-PM Förslag till detaljplan för Äppelbos förskola, Tullen 11 med flera, stadsdelen Brevik Ärendet Lidingö stads fastighetskontor har ansökt om planbesked

Läs mer

Stora Maräng Stora Maräng

Stora Maräng Stora Maräng Vy från järnvägsbron Vy från gårdsplan mot Storgatan 41.0 36.9 39.0 FUTURUM 38.2 1 44.4 Futurum 43 Folkets hus 3 41 39.8 43.5 43.5 44.0 43.5 36.2 36.3 42 43.3 36.3 36.3 36 STORA MARÄNG NY IN OCH UTFART

Läs mer

Bild 49: Volymstudie av centrum med bland annat Konsumtorget och höghuset.

Bild 49: Volymstudie av centrum med bland annat Konsumtorget och höghuset. 63 Bild 48: Björkhagen, Stockholm - 16 våningars höghus ritat av Georg Varhelyi och uppfört 1956. Detta hus har en utformning som väl speglar sin tid och som med sin speciella karaktärsskapande fönstersättning

Läs mer

FLYGBILD. folkets park. Parkhusen - Folkets Park - Vision och målsättning

FLYGBILD. folkets park. Parkhusen - Folkets Park - Vision och målsättning Parkhusen - Folkets Park - Vision och målsättning Folkets Park. För våra ögon och skissande händer ett lugnt och underbart skönt område där lummighet och stillhet blandas med öppenhet och vilja. Dessa

Läs mer

Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar

Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar 1 (6) Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar Inledning För att få med tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar

Läs mer

Pubika & halvprivata stråk och platser

Pubika & halvprivata stråk och platser Pubika & halvprivata stråk och platser Följadne text beskriver stråken och vad som karaktäriserar dem. De publika platserna beskrivs i generellt i detta kapitel för att studeras närmare i det sista kapitlet.

Läs mer

Bygglovshandling

Bygglovshandling Utvändig material- och kulörbeskrivning samt beskrivning av gestaltningsprinciper Antal sidor inkl denna: xx Bygglovshandling Dokumentnamn / 2014-12-09 LINK arkitektur AB / Lumaparksvägen 7, Box 92126,

Läs mer

KS Teknik & Service arbetar i nuläget med att projektera gata, VA och bilda tomter för både en- och flerbostadshus uppe på Årbol, ovanför Orrvägen.

KS Teknik & Service arbetar i nuläget med att projektera gata, VA och bilda tomter för både en- och flerbostadshus uppe på Årbol, ovanför Orrvägen. VD Roland Kindslätt Tjänsteskrivelse 2015-03-05 Bakgrund Sedan sekelskiftet så har behovet av bostäder sakta men säkert ökat. Främst Edshus AB hade då betydande vakanser men kurvan har över tid ständigt

Läs mer

4. HANDEL HANDEL PARKERINGSDÄCK SMÅ BYGGNADER KOMPLETTERANDE HANDEL OCH SER- VICE SKYLTAR ÖPPNA OCH INTRESSANTA FASADER

4. HANDEL HANDEL PARKERINGSDÄCK SMÅ BYGGNADER KOMPLETTERANDE HANDEL OCH SER- VICE SKYLTAR ÖPPNA OCH INTRESSANTA FASADER 4. HANDEL HANDEL På östra delen av området föreslås en handelsplats med inriktning mot storskalighandel och livsmedel. I tre av kvarteren kommer bostäder kombineras med handel i bottenvåningarna. En unik

Läs mer

Gestaltningsprogram för Västa Eriksberg. Granskningshandling

Gestaltningsprogram för Västa Eriksberg. Granskningshandling Gestaltningsprogram för Västa Eriksberg Granskningshandling Planförslag INLEDNING Bakgrund Västra Eriksberg ligger i norra delen av stadsdelen Norrböle och gränsar i söder mot Erikslids centrum, i väst

Läs mer

REALOPTION AB MURÉNGATAN GÄVLE

REALOPTION AB MURÉNGATAN GÄVLE ORIENTERINGSKARTA GÄVLE CENTRUM KV MUMMAN D MURÉNGATAN LIGGER CENTRALT 700 M FRÅN CENTRALSTATIONEN OCH INNANFÖR CITYRINGEN XI I XV I I XV I XI PLAN HUSHÖJDER - STRUKTUR: STORGÅRDSKVARTER MED KRINGBYGGD

Läs mer

Råd och riktlinjer för gestaltning. Kvarteret Tallbacken. Fastigheten Vicka 1:19. Antagen i BN 2008 06 04 210 1

Råd och riktlinjer för gestaltning. Kvarteret Tallbacken. Fastigheten Vicka 1:19. Antagen i BN 2008 06 04 210 1 Råd och riktlinjer för gestaltning Kvarteret Tallbacken Fastigheten Vicka 1:19 Antagen i BN 2008 06 04 210 1 Råd och Riktlinjer kvarteret Tallbacken BAKGRUND Bakgrund Behövs det bygglov? Byggnadsnämnden

Läs mer

MÖLNDALS BRUK. bo invid Mölndalsån. vision. Klippan Mölndal Fastigheter AB Vision Mölndals Bruk

MÖLNDALS BRUK. bo invid Mölndalsån. vision. Klippan Mölndal Fastigheter AB Vision Mölndals Bruk vision bo invid Mölndalsån orientering N E6 mot GBG GBG Mölndals Sjukhus centrum E6 Kvarnbyn Stensjön Solängen Åby Mölndal Mölndals Bro Mölndals Bruk Glasberget Bifrost Åbromotet Hulelyckan Söderleden

Läs mer