Reggio Emilia/Italien 11/5 18/ Förskolorna Framtidsfolkets studieresa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Reggio Emilia/Italien 11/5 18/5 2002 Förskolorna Framtidsfolkets studieresa"

Transkript

1 Reggio Emilia/Italien 11/5 18/ Förskolorna Framtidsfolkets studieresa Det döda trädet Portal av hönsnät gjord av barnen i Reggio Emilia på Remidadagen Monica Parasiris Birgitta Molund Karin Johnson Anna Ericsson Annika Karlsson Ulla-Britt Larsson Sammanställt av Kerstin Nyberg

2 Innehåll 1. Resan veckoprogrammet Reggio Emilia staden Vem var Loris Malaguzzi? Den pedagogiska filosofin värdegrunden Reggio Emilias organisation...8 Grundidén sätts i ett system... 8 Ett system av relationer... 8 Skolåret... 9 Inskolning... 9 Personal... 9 Pedagogerna Atelieristan Pedagogistan pedagogisk handledare Planeringstid Innemiljön Utemiljön Matsituationen Föräldrasamverkan Studiebesök Paulo Freiret hette tidigare Canali Andersen studiebesök med barn närvarande Barn med speciella rättighter Förskola skola Projekt Hur ett projekt kommer till Remidadagen Folkets park Remida återvinningscenter Reggio Children Reggio Childrens Vänner

3 15. Dokumentationscentret Dokumentation observation reflektion Idébank miljön på förskolorna i Reggio Emilia Avslutning Litteraturlista Bilderna i häftet är från Remidadagen söndag 12 maj

4 1. Resan veckoprogrammet Ni ska nu få följa med på vår studieresa till staden Reggio Emilia som ligger i norra Italien inte så långt från Bologna. Med på resan fanns 142 deltagare från Sverige, däribland vi sex från Förskolorna Framtidsfolket i Hässelby i Stockholm, och deltagare från Island, Finland och Schweiz. Vad fick vi uppleva och vad hände egentligen under vår vecka? Lördag Installerade oss på våra rum. Vi fick en mapp med aktuell information. Söndag Remidadagen. Vandring i närliggande park och stad där barn visade upp sina alster. Måndag F.m. Hälsades välkomna av de ansvariga för studieveckan. De gick igenom studieprogrammet och visade en videofilm där de presenterade den sociala och pedagogiska bakgrunden till verksamheten. Staden och förskolorna i Reggio Emilia presenterades i ett politiskt sammanhang. E.m. Studiebesök. Delade upp oss på sex olika förskolor. Tisdag F.m. Dokumentation och observation. Dokumentationen har en central plats i arbetet, den är en länk till framtiden. E.m. Studiebesök. Delade upp oss i fem grupper. Onsdag F.m. Studiebesök. Delade upp oss i sex grupper. E.m. Undersökte staden själva. Handlade. 4

5 Torsdag F.m. Sandra Piccinini berättade om staden Reggio Emilia, en stad i utveckling i politiskt, socialt och kulturellt hänseende. E.m. Presentation av experiment från det kreativa centret Remida. Öppet hus där vi besökte de fyra kända förskolorna Arcobaleno, Diana, Neruda och Villetta. Fredag F.m. Besök på marknaden. Delade sedan upp oss på fyra olika föreläsningar: Dokumentation. Besök på dokumentationscenter. Hur man utformar miljön för barn. Intervju med pedagogista, atelierista och lärare. Barn med särskilda rättigheter. E.m. Föreläsning: Pedagoger som forskare. Avslutning på kvällen med en överraskningsmiddag. Vi började alltid dagen med en reflektion från föregående dag. 2. Reggio Emilia staden Staden Reggio Emilia har blivit ett begrepp som står för den pedagogiska filosofi som under femtio år har utvecklats i stadens kommunala förskolor. I staden finns även privata och katolska förskolor. I denna provins har man fler förskolor än i andra delar av Italien. Reggio Emilia-inspirationen finns i hela Skandinavien och dessutom i USA, Sydkorea och Australien. Reggio är en rik stad och det pågår en snabb utveckling. Befolkningen har ökat med senaste året, Reggio Emilia har nu invånare. Anledningen till ökningen är bland annat att medellivslängden har ökat och att fler barn föds. Staden är i storlek som Uppsala. 5

6 Reggio har blivit en fleretnisk stad. På 1990-talet kom människor från hela världen hit. Fram till 1954 bodde man i storfamiljer, numera lever man i kärnfamiljer. Reggio har lägst arbetslöshet i Italien, 2 %, den lägsta nivån sedan andra världskriget. Arbetslösheten är låg bland kvinnor. Staden präglas av en Gnosjöanda, det finns både stora och små företag, med ett företag på var tolfte invånare. Arbeten finns främst inom industrin och vården. Det är få som fortsätter att studera efter gymnasiet vilket beror på att det finns så gott om arbeten. De försöker driva olika verksamheter för att öka intresset för fortsatta studier; staden ska investera i ett universitet för de ungas framtid, och för stadens framtid. Biblioteken är viktiga för Reggio Emilia. Politikerna i Reggio Emilia arbetar aktivt för delaktighet bland medborgarna. Diskussioner pågår hur de ska lösa efterfrågan på barnomsorgsplatser inför Varför startar man privata förskolor? Anledningen är att staden vill ha stöd, de vill inte stå ensamma med ansvaret för barnomsorgen. 3. Vem var Loris Malaguzzi? Loris Malaguzzi föddes 1920 och dog 1994 i Reggio Emilia. Färdig folkskollärare vid 18 års ålder börjar han arbeta som lärare på en internatskola vilket han gör i fem, sex år. Han insåg dock behovet av att utbilda sig vidare och läser psykologi och pedagogik vid universitetet. Gifter sig vid 24 års ålder under brinnande krig och får en son. Han skriver även artiklar åt olika tidningar. Sex dagar efter krigsslutet, den 1 maj 1945, började en grupp föräldrar att bygga en förskola i byn Cella strax utanför staden Reggio Emilia. Den fick senare namnet tjugofemte april, och är idag en av de 32 kommunala förskolorna i staden. Loris Malaguzzi, en ung lärare som kom att bli eldsjälen och den ledande filosofen för de kommunala förskolorna i Reggio Emilia, lockades till bygget i Cella. Vad han mötte där grep honom djupt. Här fanns kvinnor och män, med sina ideal bevarade, som hade förstått att historien kan förändras och att man kan förändra den genom att ta den i egna händer genom att börja med barnen. År 1963 fick han erbjudandet om att starta verksamheten med de kommunala förskolorna vilket han antog. Samma år åker Loris Malaguzzi till Schweiz och Frankrike för att se hur förskolorna fungerar i andra länder. Den första förskolläraren anställs Under åren 1968 till 1974 är han även ledare för den kommunala förskolan i Modena. Han är även regissör i teater och drama. Första gången som verksamheten visades utanför Reggio Emilia var på utställningen Ett barn har 100 språk på Moderna museet Syftet var att visa varje barn som individ och processerna på förskolorna. Denna utställning tolkades dock som en utställning för att visa bilder. En andra version som hette Mer om hundra språk visades 1986, där man tydligare synliggjorde processen. Loris Malaguzzi beskrivs som en som besitter en oerhörd politisk, kulturell och pedagogisk intuition. Han beskrivs av Vea Vecchi som en person som visar stor ömhet för barn, alla barn är vinnare, alla blir sedda. Andra sa också att han var en krävande ledare. 6

7 4. Den pedagogiska filosofin värdegrunden Ett pedagogiskt arbetssätt, förankrat i en djup humanistisk livshållning som bygger på en stark övertygelse om människans möjligheter, en djup respekt för barnet samt en övertygelse om att alla barn föds rika och intelligenta med en stark inneboende drivkraft att utforska världen. Loris Malaguzzi har sagt: Jag tror att de ord som bäst sammanfattar vår verksamhet är utforskande och delaktighet. Bejakande av subjektivitet, det rika barnet, olikhet, solidaritet, samarbete och en tro på att man genom att bekräfta barnens individualitet och rättigheter på sikt kan förändra värden i en allt mer demokratisk riktning. En pedagogik som ständigt förnyas och utvecklas med barnens behov som en utgångspunkt, och i takt med det moderna samhällets snabba förändring. Därför står inte Reggio Emilia för ett pedagogiskt program som man kan ta över eller kopiera. Man kan däremot inspireras av grundtankarna och filosofin för att utveckla den i sitt eget sammanhang, utifrån sina egna förutsättningar. Den pedagogiska filosofin fungerar också som inspiration i sammanhang utanför förskolan och skolan. I Sverige har t.ex. representanter från både näringslivet och olika vetenskapliga områden visat sitt intresse. 7

8 5. Reggio Emilias organisation Grundidén sätts i ett system Loris Malaguzzi har beskrivit att organisationen uttrycker det synsätt som ligger till grund för arbetet. Från allra första stund insåg man i Reggio Emilia hur betydelsefull en organisation är. Tidigt började man exempelvis arbeta för att de första förskolorna som initierats av föräldrar skulle organiseras inom den kommunala förvaltningen och inte inom kyrkan, stiftelser eller privat. Förskolan och skolan står i relation till och är en angelägenhet för hela samhället, och kommunaliseringen uttrycker det. Planering, organisationsstruktur, arkitektur, rumsutformning och material, allt ska samspela och stödja det arbetssätt man har. Ett system av relationer En grupp består av individer som står i relation till varandra. Detta synsätt hänger tätt samman med grundläggande värden som demokrati, subjektivitet och delaktighet. Teori och praktik är sammanvävda. Pedagogens arbete är inte att förverkliga en teori och inte heller att förmedla förutbestämda teorier till barnen. Tankar som både vuxna och barn har, vävs ihop och blir en helhet. Det är ett undersökande och upptäckande arbetssätt där barn och vuxna samspelar. Man kan inte på förhand bestämma var det ska sluta. Det blir en process där alla sinnen används och barnen uttrycker sig på många olika sätt, med hundra språk. I Reggio Emilia är förskolorna uppdelade i två olika kategorier, småbarnsförskolor (nidi) för barn från tre månader till tre år och förskolor för barn tre till fem år. Avdelningarna är åldersindelade för att stödja den pedagogiska verksamheten, barn och pedagoger följs åt och byter avdelning varje år. En av fördelarna är att gruppen får vara intakt under tre år. Förskolorna är öppna mellan kl , de familjer som ansöker och som kan styrka sitt behov av ytterligare omsorg kan få det, dock inte tidigare än 7.30 eller efter Barnen 8

9 börjar senast kl då samlingen börjar. Hemgång kl eller kl för de som väljer att gå före sovstunden. En dag kan se ut så här: På morgonmötet berättas vilka arbetsstationer som finns. Ibland styr pedagogerna vilka barn som ska vara på vilken station. Man arbetar alltid i smågrupper, men den stora gruppen samlas flera gånger per dag. Kl är det lunch som man äter i matsalen. Efter lunchen vilar alla barn till ca då de äter mellanmål och kl går de flesta hem. Skolåret På hösten startar förskolorna den 1/9 då i stort sett alla barn börjar, man kan börja ända fram till december, men aldrig senare än januari även om det finns lediga platser. All personal arbetar en vecka innan skolstart för att planera och förbereda inför hösten. I slutet på juni stänger förskolorna, då vet redan alla familjer och pedagoger hur avdelningarna kommer att se ut till hösten. Sen arbetar all personal första veckan i juli med att avsluta året som gått. Under juli är endast en förskola öppen för de barn som behöver tillsyn Inskolning På nidi är föräldrarna med under första veckan, det är viktigt för att barnen ska vänja sig. Från tre år är föräldrarna med eller tillgängliga under första dagen, de kan ibland behöva vara tillgängliga under flera dagar. Om det inte räcker för barnet kan man ordna så att det går kortare dagar i början. De tycker att det är viktigt att vara lyhörd för barnets behov, och att försöka se vari problemet ligger, ingen tvingas att vara kvar. På småbarnsförskolorna har man oftast fyra åldersindelade avdelningar med totalt cirka 70 barn. 3 till l9 månader (11 barn), 10 månader till 1,5 år (15 barn), 1,5 till 2 år (20 barn), över två år (24 barn). Där finns cirka 11 pedagoger, cirka 6 medhjälpare på hel- eller deltid och 1 kock. På storbarnsförskolorna arbetar 2 pedagoger på varje avdelning dessutom finns det cirka 5 medhjälpare på hel- eller deltid, 1 atelierista och 1 kock på varje förskola. För den förlängda dagen finns det en särskild pedagog samt medhjälpare. Personal All personal ska vara delaktig i barnens utveckling. Både i tänkandet och i praktiken, oavsett var i organisationen man arbetar. Även föräldrarnas medverkan är viktigt. Det märks bl.a. i förskolerådets funktion. En lärande organisation, som är öppen för förändring och dialog. På förskolorna i Reggio Emilia är personaltätheten ungefär lika hög som i Sverige. Däremot har personalen olika arbetsuppgifter, tydligt uttalade, utifrån utbildning, kompetens och intresse. En skillnad mot en traditionell svensk förskola är nog att personalens yrkesidentitet på många sätt understryks mer i Reggio Emilia. Här i Sverige har det varit viktigt att alla gör allting på förskolan och att man därmed delar solidariskt på alla typer av arbetsuppgifter. I Reggio Emilia har pedagogerna ansvaret för pedagogiken, kocken lagar maten och medhjälparna tar hand om vilan, måltiderna och städningen. Men vilken arbetsuppgift man än har är man delaktig i den pedagogiska helheten. 9

10 Alla är med och diskuterar verksamheten, all personal deltar i fortbildningen, alla har lika mycket tid avsatt för arbete med föräldrarna, och all förskolepersonal sitter automatiskt i förskolerådet. Det finns ingen chef eller hus/avdelningsansvarig. En central enhet tar hand om ekonomi, intagning och annan administration. Alla deltar i dialogen och samarbetet. Däremot har man olika ansvarsområden t.ex. renovering, blommor, dokumentation. Varje förskola har en budget, för att få mer pengar ordnar man sponsorer, försäljning m.m. Pedagogerna Pedagogerna som arbetar i förskolorna har en utbildningsnivå som motsvarar vår gymnasieutbildning. Största delen av sin utbildning och fortbildning får de därmed genom att de börjar arbeta på förskolan. Fortbildningen är inbyggd i verksamheten, vilket också speglas i organisationsstrukturen, i fördelning av planeringstiden och inte minst i fokuseringen på dokumentation och reflektion som en motor för såväl barnens som det egna lärandet. Alla fostrar och utbildar varandra. Pedagogerna ställer frågor som ska väcka barnens nyfikenhet Det ska vara öppna frågor, man ska inte veta svaret utan frågan skall generera nya frågor. Varje ny fråga är en ny idé. Tankar som både vuxna och barn har vävs ihop och blir en helhet. Atelieristan På alla tre- till femårsförskolor finns en atelierista på hel- eller deltid. Hennes roll skiljer sig inte från övriga pedagogers, men hon har en annan utbildning/bakgrund, ofta är hon bildpedagog. Hon ska genom ett nära samarbete med övrig personal initiera, planera och genomföra olika projekt. Hon är med på avdelningen redan från början och hjälper till att ställa frågorna innan projektet startar, hon arbetar både i den stora gemensamma ateljén och i den lilla på avdelningen. Samarbetet med övrig personal grundas på frågor t.ex. Varför gjorde du så?, Varför valde du detta material?. Det är frågorna som leder arbetet framåt. Genom atelieristan bildas det ett nät mellan de olika avdelningarna. Hon fungerar som förskolans minne och har en helhetssyn. Det är också viktigt att lyssna på vad barnen har att säga, att vara lyhörd. Atelieristan erbjuder barnen olika material. Barnen lär sig utforska materialet, lyssna, ta i och känna. Samma process som för de stora konstnärerna. 10

11 Dessutom har hon viktiga kompetenser om teknik, material m.m. som pedagogerna får ta del av och lära sig mer om. På småbarnsförskolorna finns ingen egen atelierista av ekonomiska skäl. Men de har möjlighet att diskutera projekt m.m. med en atelierista. Att inte ha en egen atelierista har på sätt och vis bidragit till ett större utbyte och samarbete mellan förskolor och småbarnsförskolor. Atelieristan ersätter aldrig personal som blivit sjuk. Inte ens om förskolan är i kris. Det skulle innebära en risk att atelieristafunktionen skulle kunna dras in. Pedagogistan pedagogisk handledare Varje pedagogista ansvarar för ett visst antal småbarnsförskolor respektive storbarnsförskolor. Det är viktigt att hon har en helhetssyn. Varje vecka träffas de åtta pedagogistorna tillsammans med en psykolog för barn med särskilda rättigheter, de har även träffar med representanter för kommunens skolverksamhet och med Reggio Children. De arbetar ute på förskolorna, med barnen, pedagogerna och familjerna. En av de viktigaste uppgifterna är att bilda nätverk mellan förskolorna, men även att ta del av projekten. Lärarna bidrar med barnens tankar, ord och bilder, pedagogistan bidrar med teorier och filosofiska tankar sett ur en annan vinkel. Planeringstid Av de 36 arbetstimmar som utgör en heltidstjänst arbetar man 31 timmar med barnen och har fem timmar barnfri tid på småbarnsförskolorna. På storbarnsförskolorna är man 30 timmar i barngruppen och har sex timmar planeringstid. Personalen på storbarnsförskolorna har två och en halv timme intern fortbildning per vecka. Ytterligare tre och en halv timme barnfri tid fördelas på fortbildningstillfällen och kontakter med föräldrar. En gång i veckan träffas all personal på förskolan och diskuterar arbetet. Både de första timmarna på morgonen innan så många barn har kommit, och tiden då alla barn sover tas tillvara för dokumentation, reflektion och annat pedagogiskt arbete. 11

12 Innemiljön Ett uttryck för hur man utgår ifrån barnens ålder är att miljön och materialen på varje avdelning anpassas efter just åldern. Därför byter barnen avdelning varje år. På småbarnsförskolorna lägger man stor vikt vid mångsinnlighet och vid de små barnens stora drift att upptäcka och undersöka. Här möter de ljud, ljusintryck, former och föremål av många olika slag. Speglar där man kan få syn på sig själv eller kanske ett annat barn, eller båda ihop! Genom studier av hur barnen använder miljön och i samarbete med arkitekter och formgivare utvecklar man de möbler som man behöver. Allt i miljön finns där av en anledning, pedagogerna arbetar med att utforma och förändra miljön och tar den i bruk på många olika sätt. Grundtanken är att de sinnesintryck som erbjuds barnen ska vara utmanande. Man vill stimulera upptäckarglädje och reflektion. Rummen är utformade utifrån Reggio Emilias grundläggande värden insyn, öppenhet, synliggörande, genomskinlighet och delaktighet. I entrén kan det finnas citat av barn och barns tankar och teorier. Personalen presenterar sig i ord och bild. Rummen är stora och ljusa, det är högt i tak. Det ska vara en öppenhet, synliggörande, genomskinlighet och delaktighet. Centralt på förskolan ligger piazzan, torget. Där finns mycket på väggarna som ska kommunicera och visa upp spår av barnen. Allt är mycket vackert uppsatt, inget halvtrasigt utan allt är fräscht. Här finns det lekmöbler som är specialritade och uppställda för att skapa rum i rummet och bjuda in till lek och kommunikation. Som t.ex. halvcirkelformade väggar där utklädningskläderna hänger på krokar eller triangelformade spegelkaleidoskop, som man kan gå in i och göra nya visuella upptäckter i. Men man tar även emot begagnade möbler som föräldrar skänkt bara det står i samklang med den miljö man vill ge barnen. Från torget kommer man till de olika avdelningarna som oftast består av två stora och ett litet rum, Det lilla rummet är ofta en miniateljé där barnen kan skapa av en mängd olika material. Det finns inte så många leksaker. Vid ingången till varje avdelning hänger ett veckobrev till föräldrarna. Man fotograferar och skriver vad barnen gjort under dagen, sätter upp teckningar och skriver repliker som barnen fällt. Även miljön på avdelningarna är utformad utifrån de grundläggande värderingarna. Här finns plats att undersöka, tänka, prova och skapa, med speglar och ljus som förändrar material och miljöer. Man använder sig ofta av projektorer och overheadapparater för att skapa bilder och bakgrunder. Utemiljön Det finns en öppenhet mellan ute och inne som delvis beror på det varma klimatet. Dörrar som står på vid gavel mot uteplatser, med samma klinkergolv ute som inne. På uteplatserna finns bord, stafflier, små sandlådor där barnen kan skapa, upptäcka och prova. Runt uteplatserna växer gräs, ibland ganska högt, för att ge stadsbarnen möjlighet att gå i högt gräs. Där finns olika balans- och klättringskonstruktioner, ibland även labyrinter. På en del förskolor finns dammar med guldfiskar i. Matsituationen På förskolorna finns två stycken som arbetar i köket, en kokerska och en medhjälpare. Dessa två tar bara hand om köket, men ingår i det övriga arbetslaget vad gäller status och utbildning. De är med på konferenser och möten. Deras huvuduppgift är att laga god mat och serva vid frukost, lunch och mellanmål. Kökspersonalen börjar tidigt på morgonen och förbereder frukosten, dukar fram och tar hand om disken. Därefter förbereds lunchen som består av soppa och en pastarätt. Alla måltider intas i en matsal som bara används för detta ändamål. En del förskolor har både tygdukar och servetter. På en förskola bestämde ett dukbarn vilka barn som skulle sitta bredvid varandra. 12

13 Barnen sitter för det mesta cirka sex vid varje bord. Tillsammans med några pedagoger serverar kökspersonalen maten till en grupp på 26 barn. Ingen personal sitter vid borden utan de sitter vid ett eget bord bredvid. Övriga pedagoger äter i egen matsal och för pedagogiska samtal. I matsalen kan det vara upp till 50 barn samtidigt. Detta gäller från tre års ålder. När lunchen är slut tar pedagogerna hand om barnen och kökspersonalen dukar av, gör i ordning matsalen och förbereder sen för mellanmålet. Föräldrasamverkan Föräldrarnas samverkan och delaktighet välkomnas men den är på frivillig basis. De ses som mycket betydelsefulla och bjuds in i det pedagogiska arbetet på många olika sätt. Man har ett synsätt på barnen som individer med en egen historia och eget socialt liv, vilket gör familjen till en värdefull part i det pedagogiska arbetet. Föräldrarnas engagemang i förskolans arbete ses som en av förutsättningarna för den pedagogiska kvaliteten. Personal och föräldrar träffas i organiserad form åtta gånger per år. Man har många olika former av möten med familjer/föräldrar. Klassmöten hålls av pedagogen för alla föräldrar i klassen. Där kan man diskutera runt ett projekt som just nu pågår, man fokuserar på projektet och inte på de enskilda barnen. Smågruppsmöten med en mindre grupp föräldrar för att lättare kunna diskutera behov och problem hos familjer och barn, inför avslutningen presenterar man projekt där just de barnen deltagit. Man pratar inte om hur mycket de kan, utan hur mycket de varit med om och lärt sig sen de började. Individuella möten har man på begäran av föräldrar och ibland pedagogen för att diskutera just det barnets behov och utveckling. Ämnesmöten, där man diskuterar ett visst problem eller ett ämne som alla har intresse av, ibland bjuder man in en expert. Arbetsmöten, när man vill förändra i förskolans miljö, göra material eller organisera ett evenemang som fester och utflykter. På en förskola hade barnen tyckt att småfåglarna skulle få ett eget tivoli 13

14 och det hjälpte föräldrarna till med. Fester och Utflykter, för att familjerna ska få träffas och ha roligt tillsammans. 6. Studiebesök Paulo Freiret hette tidigare Canali Från början låg förskolan i ett gammalt hus som var donerat av en baron, den hade då bara två avdelningar. Den nya förskolan byggdes på åkern intill och har tre avdelningar med 26 barn på varje. När förskolan byggdes samarbetade arkitekten med pedagoger, barn, föräldrar, geologer och utemiljöexperter. Det var viktigt att alla fick delta i processen och att det fanns en respekt för dem som ska vara i lokalerna, och för naturen. Det var ovanligt många som deltog i planeringen. Tanken var att det skulle vara en nära relation mellan ute och inne. Byggnaden följer med ut. Barn och föräldrar var med under uppbyggnaden. Barnen var i början väldigt färgade av sin gamla förskola och det var skillnad mellan pojkar och flickor. Trots att den gamla förskolan inte hade någon piazza så ville barnen att det skulle finnas en i den nya. När förskolan var klar började de lära känna den. De gjorde kartor med barnen för att se hur barnen upplevde rummen. De ställde frågor till miljön. Viktigt med tomrum, att inte allt fylls med saker som skapar ett rörigt intryck. Väggarna var putsade i ljust gult och aprikos. Likaså är ljuset viktigt, skuggor som ändras, det fanns många stora och höga fönster. Utanför är det ängar och fruktträd. Finansieringen har kommunen stått för. De känner att de investerar i de små barnen, men förskolan ska även vara en tillgång för alla i omgivningen, därför använder en teatergrupp för lågstadiet deras lokaler. Förskolan har inte blivit dyrare än om de renoverat de gamla lokalerna. Andersen studiebesök med barn närvarande Förskolan heter Andersen efter den danske barnboksförfattaren HC Andersen. Byggnaden är sex år gammal, det är tre avdelningar med 26 barn på varje, två morgonpedagoger per avdelning. Lokalerna är omgjorda för att kunna anpassas till de behov som finns, bl.a. finns nu en avdelning till. Grupperna är åldersindelade under dagen men sammanslagna på eftermiddagen. Pedagogen följer barnet i tre år från att det börjar tills det slutar. Varje avdelning har en kontakt/meddelandehörna där barnen på olika sätt kan kommunicera med varandra. På treårsavdelningen brukar de göra presenter och lägga i, för att senare övergå till teckningar och så småningom till skrivna saker. Det ger pedagogen möjlighet att se var barnen befinner sig, vad de tänker och gör. Det händer att något barn inte får något, men det brukar alltid lösa sig, oftast genom att något annat barn ser det och lägger dit något. Man har en kommunikationspärm där man samlar de samtal som sker under året. Framför varje avdelning har varje barn ett litet fack med sitt namn där föräldrar och pedagoger kan kommunicera. Varje morgon har man samling, då bestämmer barnen vad de vill göra. Det man valt att göra måste man påbörja, men man behöver inte fortsätta hur länge som helst. Svårt att veta när man ska lägga sig i eller inte, låta barnen utforska själva, men vi måste ge barnen tekniken. Man har inga deadlines eller prestationskrav, det är däremot viktigt att det slutförs någon gång. Samlingen ser olika ut på de olika avdelningarna beroende på ålder, pedagoger m.m. Det är viktigt att samlingen är demokratisk. 14

15 Fördelarna med åldersindelat är att det är lättare att ge plats för individen. Under den fria lektiden blandar sig barnen knappt fast de får välja fritt. På hösten börjar tre- och femåringarna samtidigt, då kan femåringarna vara lite faddrar åt treåringarna. 7. Barn med speciella rättigheter År 1976 blev det lag på att barn med speciella rättigheter hade förtur och att det skall vara obligatoriskt för dessa barn att gå i vanlig förskola. Barnen har ett handikapp med klar diagnos: blinda, döva, rullstolsburna av olika skäl, autism etc. Dessa barn var tidigare på stora institutioner. Lagen säger också att personalen är skyldig att utbilda sig så att de kan ta hand om barnet på bästa sätt. Det är inte mer än ett barn med handikapp i varje grupp. En psykolog tar kontakt med föräldern innan barnet börjar på förskolan. Föräldern får också stöd och hjälp från en hälsocentral. Föräldern har även rätt till nedsatt tid i arbetet och får ersättning för att kunna stödja sitt barn. När barnet fyllt elva år finns det speciella institutioner för dem. Miljön är mycket viktig för dessa barn. Därför är förhållningssättet som används på Reggio Emiliaförskolorna extra passande för barnen. Arbetssättet går ju ut på att uppmuntra och utmana barnen. Att se möjligheterna, kommunicera och skapa sammanhang, stödja barnet diagnosen är inte det viktigaste. Barnen videofilmas och dokumenteras för att se utvecklingen, och samtal sker hela tiden för att utvecklingen ska gå framåt. Barnet har rätt till en stödlärare, extra resurs. Personalen arbetar också mycket med jagoch lekstarka barn som hjälp till det handikappade barnet. Övriga resurskrävande barn har inte rätt till extra personal, utan personalen med sin pedagogiska handledning ska klara dem inom den befintliga gruppen. Föräldrarna är mycket nöjda med personalens entusiasm. Miljön för övrigt i staden är inte handikappvänlig. Höga trottoarkanter, inga rullstolsramper eller hissar på tvåvåningsförskolor, inga dörröppnare, så i den offentliga miljön finns det mycket att göra. 8. Förskola skola En av våra första frågor när vi började konferensen var om det finns någon Reggio Emiliaskola. Vi fick inget svar på vår fråga, utan vi skulle finna svaret i slutet av veckan fick vi veta. Svaret är att det inte finns någon skola som arbetar helt efter Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Det beror på att det är andra huvudmän som styr skolan. Men eftersom 36 % av barnen kommer från Reggioförskolan, så kräver föräldrarna att skolan ska använda samma pedagogik. Det finns en del samarbete på några håll, bland annat samarbetar förskolan och skolan med en del projekt. Konstutställningar är ett vanligt sätt att samarbeta på. Skolorna börjar att se över sin miljö och hur man kan använda teknologin. 15

16 9. Projekt I Reggio Emilia vill man inte att förskolan ska förmedla kunskaper utan man vill att det skall vara en delaktighet, där erfarenheterna kan smälta samman. Tankar blir omsatta i handlingar och handlingar omsatta till tankar, en deltagandets teori. Förskolorna ska inte vara isolerade utan en plats som öppnar sig mot samhället, påverkar det och påverkas av det. Ett ansvar som alla förskolor har är att visa upp sig utanför förskolan för att andra människor ska se och uppleva. Genom att arbeta i projekt tycker de att de lättare kan förstå hur barn lär och hur förskolan kan stödja barnen. Projekt är ingen improvisation, det krävs många tankar innan projektet börjar, pedagogen måste försöka förutse så många vägar som möjligt, vad som kan hända och vad som kan utvecklas. Man kan säga att projektarbete är lika med tankearbete. Projekt är viktigt för det sätter olika personer i samspel med varandra, intresset förflyttas till det som händer mellan barn barn, barn material, barn pedagog. Det kan liknas vid att spela ping-pong: att kunna ta emot bollen men även kunna skicka tillbaka den, att skicka tillbaka bollen är svårast. Om man skickar tillbaka bollen för långt kan barnet inte svara, skickar man hela tiden i samma bana tröttnar barnet. Dokumentationen är en viktig del av projektarbetet och centralt i deras arbete, projektet ska dokumenteras under sin gång, inte efteråt. Det är viktigt att kunna backa och se vägen som fört oss framåt och att kunna läsa vad vi gjort och tänkt. Ett projekt kan innehålla barns önskemål, vuxnas önskemål eller gemensamma önskemål. När man väljer ett tema är det viktigt att man får in alla synvinklar i analysen av temat. T.ex. 16

17 barnets längtan att bli stor, matematiska problem, jämförelser med andra barn. Pedagogen måste hjälpa barnen att få den kunskap som hon anser att de ska ha. T.ex.: På en avdelning för tre- och fyraåringar upptäckte pedagogen att flera av pojkarna höll på och jämförde längd m.m. De mätte sig osv. Pedagogen tar med sig en korg full med material som barnen kan behöva, linjaler, legobitar, foton, tuschpennor och papper. Materialet är inte valt av en slump, material med olika möjligheter provocerar fram nya idéer. Hon samlade pojkarna och ställde frågan: Är ni alla lika långa? Efter att pedagogen ställt första frågan svarar barnen, inte med så många ord, utan mer med kroppen, de reser sig, och tittar på varandra, sträcker på sig. De lägger sig ned med huvudet mot väggen och använder sig av rummets horisontala och vertikala delar. Sen ställer de sig på ett led, en av pojkarna är övertygad om att han är längst och ställer sig först i ledet, trots de andras protester. De börjar argumentera och diskutera, de använder tiden som kompetens, t.ex. Jag har vuxit snabbt, jag är ju bara tre år, eller Jag fyller snart fyra, underförstått alltså är jag längst. Den längste mäter sig mot den kortaste och säger lite generat Man kanske kan vara lika långa?. De förhandlar. Pedagogen lyssnar, men bestämmer sig för att inte ingripa i diskussionerna, utan väntar in annan argumentation t.ex. mått. Det är pedagogen som måste avgöra om hon ska ingripa eller inte, ingen är perfekt och det finns ingen manual för hur man ställer frågor eller när man ingriper. Men frågorna får inte vara för svåra eller för enkla, eller med enbart ja/nej-svar. Frågor måste ställas så att något nytt börjar gro. En bra fråga kräver argument, tankearbete, förklaring. Det är viktigt att ge barnen möjlighet att själva hitta lösningar för att uppnå kunskap. Efter en tid så börjar barnen använda nya strategier. De mäter varandra med hjälp av utsträckta armar. Barnen har hittat en egen personlig skala. De kommer fram till att de behöver verktyg för att kunna mäta. Då ställer pedagogen nästa fråga: Men hur kan vi förstå hur långa ni är? Barnen sätter upp ett stort papper på väggen och ritar sina silhuetter och mäter. Men de är inte nöjda i alla fall, de går in och ut i varandras silhuetter och upptäcker att ibland är silhuetten för stor, och ibland får man inte plats, en lek börjar. En flickgrupp fick samma frågor men gick helt annorlunda tillväga. Flickorna intresserar sig mer för likheter än för olikheter. Istället för att ställa sig på led ställer de sig i rad. Den kortaste märker själv att hon är det. Även för dem är tiden av betydelse t.ex. Jag är längre än dig men jag är bara 3 år, en annan flicka svarar Det betyder att du vuxit snabbare. De kommer fram till att längd beror på andra orsaker än bara ålder. De använder olika referenspunkter som hjälp för att mäta, t.ex. balkongen eller bordet. Pedagogen frågar: Hur kan vi hitta något här på förskolan för att kunna mäta oss? Flickorna använde sig av streck och teckningar, först skulle de skriva sina namn vid strecken men så kom de på att alla inte kan läsa så de måste rita teckningar istället. 17

18 Flickor och pojkar har gått samma väg men med olika strategier. Pojkarna ritade konturer flickorna gjorde streck och ritade. Till slut erkände pojkarna att flickornas metod att mäta var bra. De går med på att mäta sig med flickornas metod och vill mäta sig varje dag för att se om de växer. Gruppen har hittat ett gemensamt system för att förstå längd och de har blivit nyfikna på hur mycket de växer. Pedagogen fick tillslut ingripa och sätta en gräns för hur ofta de fick mäta sig, eftersom några av barnen blev frustrerade när de inte hade växt. Alla har olika tankar om varför de växer, att man äter mat, lika lång som pappa m.m. Ett barn säger Vet du att man inte kan backa tillbaka och bli kortare igen?. De accepterar sitt växande och att det inte styrs av dem själva. Ett projektet kan ta olika vägar för olika grupper och ha olika intensitet, ibland varje dag, ibland en till två gånger i veckan. Hur en temagrupp uppstår är väldigt olika, ibland frågar pedagogen vilka som vill vara med, ibland börjar barnen själva. Ibland behöver en vuxen ingripa och finna utmaningar även för de barn som inte vill. Det är pedagogens sak att reflektera över varför ett visst barn alltid gör samma sak, aldrig provar nya saker och att hitta en balans mellan redan inhämtad kunskap och ny. 10. Hur ett projekt kommer till Många av de kommunala förskolorna i Reggio Emilia har arbetet med projektet att undersöka sin stad ur olika synvinklar. De har gjort kartor och planer, de har antecknat stadens ljud, upptäckt skuggmönster och utforskat nattens ljus. 18

19 De olika processerna och strategierna har sedan gjort att pedagogerna tillsammans med barnen beslutat att göra en guidebok för turister som kommer till deras stad. Förskolorna hade olika roller i projektet. De använde sig av öppna frågor som inte har några färdiga svar. Här några exempel på frågeställningar från barn och pedagoger. Det krävs kvalitet på de frågor pedagogen ställer. Vad är en stad? Hur vill vi leva i denna stad? Vilka relationer har vi till staden? Vad har vi för bild av staden? Vet du vad en stad är? Vem tror du staden är till för? Kan du berätta var staden börjar och slutar? Finns det människor som inte bor i staden? Vad är det som gör att vi känner oss som medborgare eller inte? Vad tror ni människor vill veta om staden? Vad tror ni att folk vill uppleva? Hur ska vi introducera vår stad för människor som aldrig har varit här förut? De arbetade även med Hur välkomnar man någon ny? Hur kommunicerar en stad? Ett barn sa Vi måste nog skriva på engelska så att folk förstår. Hur orienterar man sig när man kommer till en ny stad? Barnen sa Det är lika bra att vi gör en karta så att de inte går vilse. Barnen fick göra olika kartor, en karta för att hitta till kyrkan o.s.v. 19

20 Nästa frågeställning: Vad får barnen för bild när de ser en karta? Temat har väckt tankar hos den vuxne och barnen. Hur bygger vi vidare kunskap? Hur fostrar vi barn till kritiskt tänkande? Som vuxen är det viktigt att hålla inne med sin egen bild för att i stället lyssna på barnen. Det är viktigt att i processen ha så mycket material som möjligt för att sedan ta ställning till valet det man sedan väljer ut. Med digitalkameran gör man ett val tillsammans med barnen vilka bilder man använder. Det gemensamma i projektet var frågeställningarna i början. 11. Remidadagen Folkets park Sön 12/5/02 Ett tiotal förskolor har utställning i parken. Barnens åldrar är från 1 6 år. Förskolan gjorde sig synlig i staden. Det var en deklaration i staden för barndomen och kreativitet. Staden var ockuperad av barnens kreativitet. Kreativitet är inte bara för konstnärer utan för varje människa. Konsten är en konsekvens. Det var en stark bild av delaktighet. Barn familjen pedagogen i staden, förenade med kreativitet. Starkt behov av att förstå vem är jag/vi. Det var en dialog/kommunikation mellan förskolan och staden. 20

FÖRSKOLAN SPILTANS PEDAGOGISKA VISION

FÖRSKOLAN SPILTANS PEDAGOGISKA VISION Varje individ är huvudpersonen i konstruktionen av sin kunskap, en dialog mellan individen och omvärlden. Varje individ blir därför unik i historien Paula Cagliari 2002 Innehållsförteckning 1. Reggio Emilia

Läs mer

Lokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013

Lokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013 Lokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013 1 Innehållsförteckning Vår gemensamma grund 1 Gubbabackens förskola 2 Förskolans uppdrag 3 Värdegrunden 4 Barns inflytande 5 Utveckling och lärande 6 Våra traditioner

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Gnistan

VERKSAMHETSPLAN Gnistan VERKSAMHETSPLAN Gnistan Hösten -09 Våren -10 Sanna Alvén Anna Stengard Ann-Kristin Lilja Marianne Fredriksson En dag på Gnistan 6:30 Förskolan öppnar, öppningsavdelning Gnistan 8:00 Frukost 8:30 lek ute/inne

Läs mer

Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget.

Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget. Reggio Emilia Reggio Emilia, en stad med ca 150 000 invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget. Kärnan i verksamheten är ca 35 förskolor

Läs mer

Verksamhets- presentation. Ängsulls Förskola. För barnet i tiden

Verksamhets- presentation. Ängsulls Förskola. För barnet i tiden Verksamhets- presentation Ängsulls Förskola För barnet i tiden 2009-2010 Välkommen till Ängsulls Förskola Ängsulls Förskola verksamhet bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö 98), FN:s barnkonvention,

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan Förskoleverksamheten Barn och utbildning Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan FÖRSKOLAN LYCKANS VISION Alla barn och vuxna ska få möjlighet att utveckla sina inneboende resurser.

Läs mer

Välkommen till Väjerns förskola

Välkommen till Väjerns förskola Välkommen till Väjerns förskola Inskolning En inskolning i förskolan tar cirka två veckor. När barn börjar i förskolan är det viktigt att starten sker i lugn takt. Barnet börjar inskolningen tillsammans

Läs mer

GROV-PLANERING VÅRTERMINEN 2013 LILL-MYRAN APRIKOS

GROV-PLANERING VÅRTERMINEN 2013 LILL-MYRAN APRIKOS GROV-PLANERING VÅRTERMINEN 2013 LILL-MYRAN APRIKOS GROVPLANERING - APRIKOS AVDELNING VT 2013 Vi är fyra pedagoger som arbetar på avdelning Aprikos på Lill-Myran. Vår barngrupp består av ca: 23 barn. Majoriteten

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan Förskoleverksamheten Barn och utbildning Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Förskolan Lyckan FÖRSKOLAN LYCKANS VISION Alla barn och vuxna ska få möjlighet att utveckla sina inneboende resurser.

Läs mer

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT SYFTE: En tydlig beskrivning av hur Tittuts pedagoger och anställda arbetar professionellt utifrån barns lärande. Ett styrdokument som gäller över tid. Ett styrdokument som ska följas av alla anställda.

Läs mer

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan Västra Harg förskola Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan 2014/2015 Dokumentation Mål: Vårt mål med dokumentationen är att utveckla verksamheten och ge barnen bästa möjliga förutsättningar i sitt

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17 Förskolan Björnen FÖRSKOLAN BJÖRNENS VISION Vi vill varje dag ta till vara och uppmuntra allas förmågor 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens

Läs mer

Grovplanering avdelning Rosa VT-13 Tema saga Nalle Phu och hans vänner

Grovplanering avdelning Rosa VT-13 Tema saga Nalle Phu och hans vänner Grovplanering avdelning Rosa VT-13 Tema saga Nalle Phu och hans vänner Avdelningen Rosa avdelning har barn i åldern 1-3 år och ca:18-20 barn. Arbetslaget består av Eivor som är avdelningsansvarig, Melek,

Läs mer

Inskolning. Lämning. Hämtning. Barnens egna lekar

Inskolning. Lämning. Hämtning. Barnens egna lekar Inskolning Mål: Barnet skall introduceras på avdelningen för att lära känna lokaler, barn och personal. Barnet visas runt på avdelningen. Barnet får bekanta sig med de andra barnen och personal. De gamla

Läs mer

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 2015-06-14 Till alla vårdnadshavare På Förskolan Vattentornet Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 Bakgrund Under året hösten 2013 och våren 2014 arbetade vi med att lära oss förstå hur man

Läs mer

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan Västra Harg förskola och Wasa förskola Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan läsåret 2015/2016 Innehåll: Dokumentation sid. 1 Användning av Lärplatta/ Padda sid. 2 Prioriterade utvecklingsområden sid.

Läs mer

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Välkommen till Bovallstrands skola Från 1 12 år på samma ställe Skolan där ALLA blir sedda Vi satsar på friskvård varje dag Vi erbjuder följande verksamheter:

Läs mer

Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015

Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015 Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015 Innehåll Inledning 2 Äppelbo förskola 2 Personal 3 Kontaktuppgifter 3 Presentation 3 Vision 4 Barnsyn och Förhållningssätt 4 Arbetssätt 5 Miljö 5 Rutiner 7 Dagsschema

Läs mer

Vår verksamhet under läsåret

Vår verksamhet under läsåret Avdelningsdeklaration 2015/2016 Skåre skolområde Förskola: Skåre Herrgårds Förskola Vision: Genom leken vill vi ge barnen aptit på livet Avdelning: ASPEN Personal: Lotta Linder 100 % förskollärare Cathrina

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

Arbetsplan läsåret 2012-2013

Arbetsplan läsåret 2012-2013 Arbetsplan läsåret 2012-2013 1 ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN BULLERBYN Förskolans mål Vi ger barnen förutsättningar att utveckla ett bra språk, både när det gäller det svenska språket men även andra modersmål.

Läs mer

i vardagen, som följer som en röd tråd tillsammans med den sociala kompetensen. Ytterligare information om kommunens förskolor, www.sotenas.

i vardagen, som följer som en röd tråd tillsammans med den sociala kompetensen. Ytterligare information om kommunens förskolor, www.sotenas. Solhagens förskola Vi arbetar i åldersindelade grupper för att tillgodose varje barns utveckling och lärandet grundat i leken. Vi arbetar med språket genom sagan och matematiken i vardagen, som följer

Läs mer

Förskolan Regattans verksamhetsbeskrivning

Förskolan Regattans verksamhetsbeskrivning Förskolan Regattans verksamhetsbeskrivning 1 Regattans normer och värden Vi pedagoger på förskolan Regattan arbetar utifrån fyra ledord som speglar vår syn på normer och värden. Den här synen ska alltid

Läs mer

Varför, vad och hur?

Varför, vad och hur? Varför, vad och hur? 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans

Läs mer

Verksamhetsplan för Förskolan Karusellen 2012/2013

Verksamhetsplan för Förskolan Karusellen 2012/2013 Verksamhetsplan för Förskolan Karusellen 2012/2013 Vår verksamhet bygger på värdeorden gemenskap, delaktighet, demokrati, utforskande, nyfikenhet, tillit, lustfyllt lärande, normkritik, sinnlighet. På

Läs mer

Språket Vi använder oss av språklekar, sagoberättande, rim och ramsor m.m. Dessa har vi anpassat till det aktuella temats innehåll.

Språket Vi använder oss av språklekar, sagoberättande, rim och ramsor m.m. Dessa har vi anpassat till det aktuella temats innehåll. Vårt tema När vi planerar det aktuella temat följer vi Läroplanen för förskolan 2010. De mål som vi på förskolan ska sträva mot kan sammanfattas i följande punkter: Värdegrundsfrågor Under en dag på förskolan

Läs mer

GROVPLANERING VIOLEN. Vt 2014. Violens grundverksamhet och grovplanering uti från LPFÖ98/10 samt Helianthus verksamhetsmål.

GROVPLANERING VIOLEN. Vt 2014. Violens grundverksamhet och grovplanering uti från LPFÖ98/10 samt Helianthus verksamhetsmål. GROVPLANERING VIOLEN Vt 2014 Violens grundverksamhet och grovplanering uti från LPFÖ98/10 samt Helianthus verksamhetsmål. GROVPLANERING APRIKOS - VT 2014 Grundverksamhet Avdelningen Violen har 16 barn

Läs mer

Inledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare.

Inledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare. Verksamhetsberättelse Förskola; Tallbackens förskola Avdelning; Blåvingen Inledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare. Pedagogisk

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan: Birger Jarlsgatan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget

Läs mer

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015 BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015 En vanlig vecka på Blomman: Vi går ut varje morgon efter frukost, kl.9.30 äter vi frukt tillsammans ute. Efter detta går vi in i våra grupper och arbetar till 10.45.

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014 Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014 Arbetsplan Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

Avdelningen Blåbäret

Avdelningen Blåbäret Avdelningen Blåbäret På avdelningen blåbär så har vi 25 barn 1 5 åringar och fyra pedagoger. Vi har 11 flickor och 12 pojkar. En dag på avdelningen Blåbär Kommer man innan 8.00 på morgonen så går man till

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Sagor och berättelser

Sagor och berättelser Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter

Läs mer

Vi vet att alla barn är kompetenta och värnar mycket om att barn ska våga kommunicera.

Vi vet att alla barn är kompetenta och värnar mycket om att barn ska våga kommunicera. För oss är alla barnen en resurs och vi är glada att få ha dem hos oss. Vi ser att barnen är delaktiga och får uttycka sig på flera olika sätt bland annat genom musik, dans, teater och färg och form. Vi

Läs mer

TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011

TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011 TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011 Avdelning - Lilla My Teamplanen beskriver den pedagogiska verksamheten utifrån de mål och målområden som anges i den lokala arbetsplanen. Den lokala arbetsplanen gäller för

Läs mer

Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016

Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Förskolan Bergabacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016 BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016 En vanlig vecka på Blomman: Efter frukost delar vi upp barnen antingen inne på avdelningen för fri lek en stund eller så går halva gruppen ut och resten stannar inne.

Läs mer

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kvalitet på Sallerups förskolor Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg och Familjedaghem

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg och Familjedaghem Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg och Familjedaghem Gruppens sammansättning Vi har 8 barn. 7 flickor och 1 pojke 3 barn födda 12 1 barn födda 11 3 barn födda 10 1 barn födda 09 Personal Liselott Karlsson

Läs mer

Slottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet

Slottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet 130422 Slottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet Varje gång du gör något som barnet kan göra själv tar du bort möjligheten för barnet att lära sig lära Det är utvecklande för barnet att

Läs mer

Ett utvecklingsarbete 2007 2009 och framåt...

Ett utvecklingsarbete 2007 2009 och framåt... Ett utvecklingsarbete 2007 2009 och framåt... Förskolan Hans & Greta och Öppna dörrar Förskolan Hans och Greta har de senaste åren varit ute inte på bara en upptäcktsresa utan flera. Det började med att

Läs mer

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem Gruppens sammansättning Vi har 12 barn, 10 flickor och 2 pojkar 3 barn födda 14 1 barn födda 13 4 barn födda 12 1 barn födda 11 3 barn födda 10 Personal

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Förskolan Regattans verksamhetsbeskrivning

Förskolan Regattans verksamhetsbeskrivning Förskolan Regattans verksamhetsbeskrivning 1 Förskolan Regattans pedagogiska grund Barn visar vägen Förskolan vilar på demokratins grund. (Lpfö -98) På Regattan innebär det att barnen ska vara delaktiga

Läs mer

Verksamheten skall utgå från barnens erfarenhetsvärld,intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom

Verksamheten skall utgå från barnens erfarenhetsvärld,intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom Verksamheten skall utgå från barnens erfarenhetsvärld,intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också

Läs mer

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö.

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö. - Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö. Vår grupp var ny, med 3-åringar som kom från olika förskolor och med olika erfarenheter. Vi började

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010 TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010 BARNGRUPPEN BESTÅR AV: KANINGRUPPEN: Anki ansvarar för dessa barn. EKORRGRUPPEN: Elisabeth ansvarar för dessa barn. BJÖRNGRUPPEN: Monika ansvarar för dessa barn.

Läs mer

Förskolan Mullvaden. Humlans Verksamhetsmål 2013

Förskolan Mullvaden. Humlans Verksamhetsmål 2013 Förskolan Mullvaden Humlans Verksamhetsmål 2013 Innehållsförteckning 1. personalgrupp och barngrupp 2. lpfö 98 och förhållningssätt 3. Humlans dagliga rutiner: in och överskolning 4. lämning och hämtning

Läs mer

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse Vilka tankar hade pedagogerna i början? Vilka frågor kan man ställa i insamlandet för att få syn på barns nyfikenhet och intresse? Vad ser

Läs mer

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar

Läs mer

Göteborg 15 januari 2008

Göteborg 15 januari 2008 Göteborg 15 januari 2008 Debatt Mina egna frågor i mötet med Reggio Emilia Varför väcker Reggio Emilias pedagogik så stort intresse runt om i hela världen? Inte bara bland pedagoger... Hur har de lyckats

Läs mer

TUVANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN / 2010

TUVANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN / 2010 TUVANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN / 2010 BARNGRUPPEN BESTÅR AV: KANINGRUPPEN. Anki ansvarar för dessa barn. EKORRGRUPPEN: Elisabeth ansvarar för dessa barn. BJÖRNGRUPPEN: Monika ansvarar för dessa barn.

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan 2015/2016 Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och

Läs mer

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013 Verksamhetsplan Myggans förskola Verksamhetsåret 2013 Vår verksamhet bygger på Lpfö 98 som är förskolans egen läroplan. Läroplanen innefattar förskolans gemensamma värdegrund och de övergripande mål och

Läs mer

Verksamhetsplan för Årikets förskola

Verksamhetsplan för Årikets förskola Verksamhetsplan för Årikets förskola Läsåret 2015 2016 2 (11) Innehåll Inledning... 2 Övergripande mål 2017 för kommunal förskola... 3 Vision och verksamhetsidé för kommunal förskola... 3 Centrala stadens

Läs mer

Systematiska kvalitetsarbetet

Systematiska kvalitetsarbetet LULEÅ KOMMUN Systematiska kvalitetsarbetet Årans förskola 2012-2013 Eriksson, Anne-Maj 2013-08-19 Prioriterade mål hösten 2012 och våren 2013 - Årans förskola 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Förskolan ska aktivt

Läs mer

Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola

Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola Teknik Utveckla o uppmuntra barns intresse för teknik Samarbete samspel Elektronik Konstruktion och bygglek Utveckla sin kreativitet, tänkande, nyfikenhet och

Läs mer

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Innehåll: Inledning Beskrivning av verksamheten och utfall av insatser Slutord. Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare Förkolans namn

Läs mer

Glad, lessen och arg Hällevadsholms förskola Trollet

Glad, lessen och arg Hällevadsholms förskola Trollet Dokumentation av Kvalitetsarbete Glad, lessen och arg Hällevadsholms förskola Trollet 2015 Förskolor Norr Munkedals kommun Eva Larsson Veronica Steinmetz Eva- Karin Dalung Kristina Lundgren Anette Ekström

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Normer och värden

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR POMPERIPOSSA

VERKSAMHETSPLAN FÖR POMPERIPOSSA VERKSAMHETSPLAN FÖR POMPERIPOSSA REVIDERAD SEPTEMBER 2010 PERSONAL: Malin Lundberg Förskollärare 100% Karin Persson Barnskötare 100% Kerstin Wihlborg Barnskötare 100% BARNGRUPPENS SAMMANSÄTTNING: Totalt

Läs mer

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola Rapport Grön Flagg Rönnens förskola Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-08-24 08:18:54: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat med ert tema. Ni har anpassade och engagerande aktiviteter

Läs mer

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd Lokal arbetsplan för Löderups förskola Fastställd 2015-09-11 Del 1: Vår gemensamma grund Arbetsplanens syfte Löderups förskola En lärande organisation Del 2: Vårt arbete Normer och värden Social emotionell

Läs mer

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013 ARBETSPLAN för Ryttarlidens förskola 2012/2013 Innehållsförteckning Välkommen till oss på Rýttarliden 1 Avdelningsinformation 2 Vår grundidé 3 Vår profil 4 Att få syn på lärandet genom pedagogisk dokumentation

Läs mer

Årsta 2 förskolor. Vi som arbetar i Årsta 2 strävar efter att verksamheten i våra förskolor ska vara trygg, rolig och lärorik.

Årsta 2 förskolor. Vi som arbetar i Årsta 2 strävar efter att verksamheten i våra förskolor ska vara trygg, rolig och lärorik. K V A L I T E T S G A R A N T I 1 (7) Årsta 2 förskolor Vi som arbetar i Årsta 2 strävar efter att verksamheten i våra förskolor ska vara trygg, rolig och lärorik. Pedagogisk verksamhet, omvårdnad och

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15 LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15 Vår vision Verksamheten i vårt område utgår från en gemensam grundsyn kring det kompetenta barnet, kunskap och lärande Verksamheten skall präglas av glädje, lust

Läs mer

1 Äggets utvärdering Ht 2013 Vt 2014

1 Äggets utvärdering Ht 2013 Vt 2014 Äggets 1 utvärdering Ht 2013 Vt 2014 2 Fokus under året! SKA! Under höstterminen har vi fokuserat mycket på ska-arbetet och försökt hitta fungerande system för det fortlöpande arbetet. Vi använder oss

Läs mer

Regina Bergendahl, Nacka Katarina Bergman, Nacka Elisabeth Larsson, Nacka Vecka 6-7, Färentuna förskola Ekerö kommun

Regina Bergendahl, Nacka Katarina Bergman, Nacka Elisabeth Larsson, Nacka Vecka 6-7, Färentuna förskola Ekerö kommun Regina Bergendahl, Nacka Katarina Bergman, Nacka Elisabeth Larsson, Nacka Vecka 6-7, 2016 Färentuna förskola Ekerö kommun VÅGA VISA VÅGA VISA är ett utvärderingssamarbete inom utbildningsområdet mellan

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Kristallen period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Kristallen period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Kristallen period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad 2016-2017 Skutan Skeppet Glommagården Adolfsbergsskolans förskola 1 Vår verksamhetsidé Alla barn och vuxna ska känna sig välkomna i vår verksamhet. Det

Läs mer

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Upprättad 091130 Uppdaterad 110905 Förord Allt arbete i förskolan bygger på förskolans läroplan LPFÖ98. I Granbacka förskoleområde inspireras vi också av Reggio

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten Inledning: Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Igelkottens

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Borgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan

Borgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan Borgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan 1. Normer och värden Respekt för miljön Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och för

Läs mer

Examensarbete VT Börja på förskolan

Examensarbete VT Börja på förskolan Examensarbete VT 2013 Börja på förskolan Att börja på förskolan kan var en stor omställning i livet för hela familjen. Somliga är bekanta med förskolans värld andra inte. Kanske har du frågat vänner och

Läs mer

Ett projektinriktat arbetssätt! Det handlar om hur vi organiserar barnen i olika grupper för att de ska kunna använda sig av varandras tankar och

Ett projektinriktat arbetssätt! Det handlar om hur vi organiserar barnen i olika grupper för att de ska kunna använda sig av varandras tankar och Ett projektinriktat arbetssätt! Det handlar om hur vi organiserar barnen i olika grupper för att de ska kunna använda sig av varandras tankar och kunskaper på bästa sätt, hur vi skapar struktur och planerar

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2017

VERKSAMHETSPLAN 2017 VERKSAMHETSPLAN 2017 VERKSAMHETSPLAN 2017 Presentation Lilla Bruket, pedagogisk omsorg, erbjuder barn från 1-5 år en flexibel och stimulerande verksamhet. Lilla Brukets hemvist är en lokal i området Tumba

Läs mer

Tallens utvärdering Våren 2013

Tallens utvärdering Våren 2013 Tallens utvärdering Våren 2013 Vårens mål på Tallen som följer LpFö98 /10 : Trygghet: - att barnet ska känna förtroende för oss. - att barnet ska känna värme och glädje i gemenskap med varandra. - att

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bergabacken Innehållsförteckning Inledning...sid 1 Förutsättningar..sid 2 Normer och värden...sid 3 Utveckling och lärande.sid

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013

Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013 1(8) Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013 Enhet: Uteförskolan Vinden Ansvarig: AnnCharlotte Olai 2(8) LÄSÅRETS VERKSAMHETSPLAN Mål för läsåret 2012-13 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

Gläntans förskola. Varje dag serverar våra kokerskor hemlagad mat.

Gläntans förskola. Varje dag serverar våra kokerskor hemlagad mat. Gläntans förskola Gläntans förskola är en del av intraprenaden Emiliaförskolorna 1 12 år. Vi består av två avdelningar, Häggen och Syrenen, med barn i åldrarna 1 5 år. För att främja varje barns lärande

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Välkommen Till Fredriksdals Förskola Avdelning Trollstjärnan Fredriksdals Förskola Trollstjärnan Innehållsförteckning Välkomna till Fredriksdals Trollstjärnans profil Förskolans Grund-idé Lek & Skapande

Läs mer

MED NYFIKENHET PÅ LIV och RÖRELSE

MED NYFIKENHET PÅ LIV och RÖRELSE MED NYFIKENHET PÅ LIV och RÖRELSE Fra dokumentasjon til pedagogisk dokumentasjon, - konsekvenser for praksis. Maria Hedberg ALLT HÖR IHOP! Barnsyn/ Kunskapssyn Syn på lärande föräldrarna reflektion BARNS

Läs mer

Klubbans förskola. Forskande barn, Medforskande pedagoger

Klubbans förskola. Forskande barn, Medforskande pedagoger Klubbans förskola Forskande barn, Medforskande pedagoger Vi vill att barnen ska minnas förskolan som en plats där de lärde sig att tro på sig själva och sin egen förmåga... DET JAG HÖR DET GLÖMMER JAG.

Läs mer

Arbetsplan för Korallen 2014_2015

Arbetsplan för Korallen 2014_2015 Arbetsplan för Korallen 2014_2015 Gruppens sammansättning Vi har 17 barn. 10pojkar och 7 flickor. 2 barn födda 13 9 barn födda 12 6 barn födda 11 Personal Heléne Runesson förskollärare 80 % Annelie Quist

Läs mer

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning Kvalitetsredovisningens syfte är att vara ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen på varje förskola. Den skall ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse samt vilka åtgärder

Läs mer

Minnesanteckningar vid besök på Dunderklumpens förskola i Teckomatorp 2016-04-27

Minnesanteckningar vid besök på Dunderklumpens förskola i Teckomatorp 2016-04-27 Sida 1/5 Minnesanteckningar vid besök på Dunderklumpens förskola i Teckomatorp 2016-04-27 Dunderklumpen är en fristående förskola som drivs som ett föräldrakooperativ. I dagsläget är 27 barn inskrivna.

Läs mer

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan utvärderingsverktyg för Eriksbergsgårdens förskola 2015-16. Denna plan bygger på Lpfö-98- reviderad 2010 ÖSB övergripande strategi och budget

Läs mer

Verksamhetsplan för Skärets förskola ht.11- vt.12

Verksamhetsplan för Skärets förskola ht.11- vt.12 Verksamhetsplan för Skärets förskola ht.11- vt.12 Beskrivning av verksamheten Skärets förskola ligger på Hasslö och ingår i Nättraby rektorsområde. Förskolan startades år 2003 och består av tre avdelningar

Läs mer

Sagor och berättelser

Sagor och berättelser Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter som

Läs mer