BL ADE T 02#2009. Fler operationer på hud SID 17 20

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BL ADE T 02#2009. Fler operationer på hud SID 17 20"

Transkript

1 En personaltidning för oss i Landstinget Kronoberg BL ADE T 02#2009 Fler operationer på hud SID Vårdval Läkemedel FaR Eko-mat Samverkansavtal Journaler Diabetesregister Samlevnadsfrågor P6 Hälpmedel EU-möte Titthålsoperation Hud Rättspsykiatri Ambulans 1177 TeleQ Atros FN-tänst Vårdgaranti Ledning Korsord

2 Ingen dag är den andra lik He! Ett extra tockt nummer av Bladet blir det denna gång, eftersom det blir ett nummer mindre detta år. Jag hoppas att det finns något att läsa för alla. Sitter du och småsvär för dig sälv medan du bläddrar för att du tycker att det ena eller andra fattas i tidningen, så är det inte omöligt att du har rätt hör av dig i så fall! Nu ligger det en hel sommar framför detta nummer av tidningen och nästa. Så luvligt! Sommaren, menar ag förstås. Inte att det dröer tills nästa tidning kommer. För att skriva om allt som händer, om alla tips som kommer in och om allt som känns angeläget att ha med, skulle tidningen kunna fördubblas både i antal och tocklek. Landstinget är en rolig arbetsplats på det viset. Det händer ständigt nya saker, på alla möliga plan. Det finns en inneboende positiv utveckling, trots kass ekonomi och andra käppar i hulen. Läs till exempel om kirurgerna som hittat på en egen träningsbox för lapraskopi en lysande idé genomförd med rätt enkla medel och till stor nytta för patienter och kirurger. Det finns flera exempel i tidningen på ny teknik och nya metoder, visste du till exempel att man i många fall kan träna bort artros? Det som förr kallades förslitningar och där operation var enda möligheten till förbättring. När ag intervuar landstingsanställda om deras syn på sitt arbete, får ag nästan alltid två standardsvar på frågan: Vad är det med obbet som du gillar? Det ena är patientkontakten, att man får så mycket tillbaka. Det andra är att ingen dag är den andra lik. Inget blir någonsin träig rutin. Det andra svaret kan ag instämma i utan tvekan, här rusar arbetsdagarna iväg. Ibland tar stressen överhand Jag har försökt klämma mig in i en sommarklänning och förstår nu hur färilen känner sig när den ska ut ur puppan. Men därifrån till att känna sig som en färil är steget oändligt långt. och alla bollar i luften förvandlas till ägg som kraschar i huvudet och man önskar att man hade valt ett annat obb. Bagare eller nåt. Så ska man plötsligt försöka ställa in sig på vårfrekvensen, och lika förvånad blir man vare år! Redan? Jag har försökt klämma mig in i en sommarklänning och förstår nu hur färilen känner sig när den ska ut ur puppan. Men därifrån till att känna sig som en färil är steget oändligt långt. I stora morgontidningen läser ag att färilarna håller på att försvinna, i alla fall blir arterna färre och färre och flera är redan borta. Visst är det sorgligt. Nu tror ag inte att de dör ut på grund av för trånga klänningar, utan av helt andra skäl som har med vår oaktsamhet om naturen att göra. vi återkommer i september med presentationer av Jeanette Kellberg, ny personaldirektör och Petra Larsson, direktör för den nya driftenheten för serviceenheterna. may olsson 2

3 Studenter informerar om sex 13 Stolthet på landstingets hudmottagningar 17 Ny ambulans på väg Vårdvalet Läkemedel som inte används Fysisk aktivitet på recept 8. Ekologisk mat 9. Samverksansavtal 10. Sammanhållen ournal 11. Diabetesregister i framkant Sex- och samlevnad BL ADE T Bladet är en personaltidning för anställda i Landstinget Kronoberg och kommer ut med fem nummer om året. Bladet är en fri, partipolitiskt och fackligt neutral tidning. Redigering och nyhetsvärdering sker efter ournalistiska principer, och föler de etiska regler som finns för press, radio och TV. Ansvarig utgivare Ingrid Persson Adress: Bladet, Landstinget Kronoberg, Växö E-post: Fax: Redaktörer May Olsson, Katarina Lundquist, Redaktionskommitté Ingrid Persson (ansvarig utgivare) Anita Åkesson (ledningsrepr) Mirtha Chabay (SKTF) Karin Helgesson (KLL) Dan Lundkvist (Kommunal) Gunilla Johansson (Vårdförbundet) May Olsson (redaktör) Katarina Lundquist (grafisk form) Omslagsfoto: Hans Runesson Layout: Katarina Lundquist Tryck: Prinfo, Malmö ISSN: Upplaga: ex Distribution: Posten Nästa nummer kommer den 30 september. Manusstopp fredagen den 4 september. Detta nummer är presslagt den 21 april. Innehållet i tidningen får gärna citeras om källan anges. Bladet finns också som taltidning. Vill du ha ett ex? E-posta till eller ring Andreas väler hälpmedel Operations-övning Hudmottagningarna Konferens om riskbedömning I väntan på (ny) ambulans 1177 TeleQ i Lessebo Atrosskola Gör FN-tänst i Pakistan Ortopeden kortar köer Långsiktig planering Kryss

4 Vårdvalet skapar Under mars i år hade vi fler telefonsamtal än under samma månad förra året. Vi har inte förlorat så mycket patienter som vi har förlorat individer. Susanne Svantesson, Birka Birka är en av de vårdcentraler som förlorat patienter i Vårdval Kronoberg som infördes den 1 mars. Nu finns här en oro för framtiden. Från vänster Katarina Delsmo undersköterska, Susanne Svantesson, distriktssköterska, Hanna-Lena Hansson läkarsekreterare och Per Andrén distriktsläkare. En förflyttning av makten från politikerna via tänstemännen till invånarna, eller en olycklig ekonomisering av verksamheten? Åsikterna om Vårdval Kronoberg går isär, och det finns en oro inför framtiden. Men faktum kvarstår, efter bara en månad har invånare valt en ny vårdcentral. text & foto: Pa Sandberg Att 17 procent av invånarna skulle väla vårdcentral redan under den första månaden var mer än väntat. Och de största förflyttningarna har skett i Växö centrum. Innerstans vårdcentraler har tappat ungefär 7000 patienter. En starkt bidragande orsak är Specialistgruppens etablering som vårdcentral. Ja, det är mycket. Vi hade räknat med att max tio procent av invånarna skulle väla på ett års sikt, säger Ove Löfqvist, som är proektledare för Vårdval Kronoberg. Och omflyttningarna får konsekvenser. Vårdcentralernas budget beror på hur många invånare som valt dem. De vårdcentraler som förlorar patienter, måste hitta sätt att spara. Och i de flesta fall kommer det att handla om personalförändringar. För Växö centrums del handlar det om totalt tugo miloner som ska sparas, motsvarande anställda. Det är svårt att spara på annat sätt än på personalen. Vi vet inte hur mycket vi kan spara på läkemedelssidan, säger Per Andrén som är distriktsläkare på vårdcentralen Birka. Det här är en ekonomisering av verksamheten som är negativ. Det hamnar en tyngd på Har vi råd?, istället för Vad är bäst för patienterna?, tycker han. Utbildning inte aktuellt Ove Löfqvist har förståelse för att det är en omställning för de ansvariga på vårdcentralerna. Förändringen innebär ett nytt tankesätt, med ett mer ekonomiskt och kundorienterat perspektiv. Syftet är u att öka patienternas valfrihet och vårdens tillgänglighet. Han hoppas och tror på en utveckling där vårdcentralerna i större utsträckning nischar sig på olika specialområden. Men han tycker att de ansvariga på 4

5 oro vårdcentralerna skulle ha erbudits någon form av chefsutbildning i samband med förändringen. Men det är inte aktuellt i dagsläget. Det finns proektpengar och utbildningsbidrag att söka för den som vill driva sin verksamhet på entreprenad, men inget direkt stödprogram i ekonomi och personalfrågor specifikt för detta, säger närsukvårdsdirektör Kell Grahn. Ledningen inom närsukvården har träffat vare enskild verksamhet tillsammans med facket, för att ge förslag på hur man ska genomföra eventuella personalförändringar. Utgångspunkten är att ingen ska behöva sluta sin anställning, utan istället erbudas andra uppgifter eller annan utbildning, förklarar Kell Grahn. Alla invånare inte patienter På vårdcentralen Birka är man mån om att upprätthålla en hög servicegrad. Medvetenheten om ett trevligt bemötande har ökat. Men man betonar att det i första hand måste handla om att bedriva en bra verksamhet. Väl medvetna om att vårdcentralen tappat närmare 18 procent av patientunderlaget, finns det en oro för framtiden. Siffrorna är dock missvisande, tycker distriktssköterskan Susanne Svantesson. Vi har fortfarande lika mycket att göra. Under mars i år hade vi fler telefonsamtal än under samma månad förra året. Vi har inte förlorat så mycket patienter som vi har förlorat individer, förklarar hon. Per Andrén på vårdcentralen Birka ifrågasätter om Vårdval Kronoberg egentligen främar kvaliteten? Att remittera en patient till psykresursen kostar tusen kronor. Även provtagningar kostar pengar. Då blir incitamentet ekonomiskt och inte att höa kvaliteten. Jag kan förstå politikerna som måste hålla sin budget. Men ibland kanske man ska kalla saker för deras rätta namn, säger han. Över 24 ton läkemedel lämnas tillbaka Vi lämnade in 24,1 ton läkemedel till apoteket förra året. Läkemedel som inte använts, som blivit över, som är för gamla. May Olsson Landstinget Kronoberg har ökat sin kostnad för läkemedel, en ökning som tillhör de högsta i landet. Kostnaden fortsätter att stiga på båda sukhusen. Skrivs det ut för mycket medicin? Kostnadsökningen beror på flera faktorer, i vissa fall finns en överförskrivning, säger Stephan Quittenbaum, läkemedelskommittén. Läkemedelsterapierna har från behandlande övergått till att även vara riskminskande, det vill säga förebyggande för patienter i riskzonen. Det innebär att det skrivs ut mer läkemedel under lång tid för allt fler människor. Det har också formulerats tydligare Fakta Kostnad för läkemedel och hälpmedel år 2008 var 540,8 miloner kronor en ökning med ökning 11,1 procent. Det innebär en totalkostnad per invånare på 2755 kronor. Kronoberg ligger högre än riket. Länssukvården står för ungefär hälften landstingets läkemedelskostnader. Utomlänsförskrivningen står för 8,4 procent av landstingets läkemedelskostnad. + foto: paul ström 5

6 Vad händer med vår milö? Att över 24 ton läkemedel, inklusive förpackningar, lämnas tillbaka till apoteken i Kronoberg för att destrueras är bra, ur en aspekt. Dessa kan tas om hand utan att skada milön. Men vad händer med resten? May Olsson Stefan Quittenbaum och Olof Cronberg obbar i landstingets läkemedelskommitté för att rätt person ska få rätt läkemedel. foto: may olsson +riktliner för behandling, till exempel för diabetes och härt-kärlsukdomar. Här har den ökade förskrivningen bidragit till en minskad dödlighet. Sedan finns det enskilda läkemedelsgrupper som är väldigt dyra, till exempel högspecialiserade cancermediciner och de nya biologiska medicinerna för reumatiker. Det är bra att vi ligger högt här. Bra för patienterna. För att komma ifrån den stora kassationen av läkemedel har det tagits fram provförpackningar. Väler man en liten förpackning blir färre piller över om man av någon anledning inte ska fortsätta att ta dem. Försälningen av provförpackningar har ökat något, men inte mycket: Det beror på att de ibland är dyrare Ibland kostar en förpackning med hundra piller lika mycket som en provförpackning med tio. Då är valet rätt givet. Sälvmål I och med vårdvalet finns läkemedelsbudgeten för allmänläkemedel inräknad i vare enskild vårdcentrals budget. Det kan driva på läkarna att skriva ut det billigare läkemedlet av två likvärdiga. Men kan det innebära en risk för att vårdcentralen vill spara, och skriver ut för lite eller undviker att skriva ut dyra mediciner när det behövs? Det tror ag inte, säger Olof Cronberg, chefläkare. Omsorgen om patienten kommer i första hand. Men kan förskrivarna bli noggrannare med förskrivningsintervallerna, och inte till exempel skriva ut i förtid för att det ska stämma med patientens frikortsuttag, är det bra. Skulle vårdcentralen böra spara in på läkemedel så att det drabbar patienten vore det klart sälvmål, säger Stephan. Det finns olika synsätt på vad som är överförskrivning och inte. Viktigast är att läkemedlen anpassas till individen. Rätt läkemedel till rätt patient i rätt tid till minst biverkningar och lägsta möliga pris, det är målet. Statistiken ger ingen rättvisande bild. För att förskrivningen ska bli så bra som möligt obbar läkemedelskommittén med fortbildning inom landstingets, kommunernas och privatläkarnas sukvård. Dels med information på vårdcentraler och kliniker, dels genom större gemensamma utbildningar. Vid 115 tillfällen har vårdcentraler och klinker fått läkemedelsinformation som inte kommer från läkemedelsproducenterna sälva. Läkemedelskommitténs riktliner och rekommendationer ligger på webben under rubriken För hälso- och sukvårdspersonal. Tillräckligt mycket går ut i avloppet för att det ska vara mätbart, och reningsverken kan inte ta hand om läkemedelsrester. För att anpassa reningsverken så de kan skila bort läkemedelsrester i avloppet krävs mer energi, mer kemikalier, men arbete pågår för att hitta bra och milövänliga metoder. De läkemedel som lämnas tillbaks till apoteken utgör bara fem till su procent av de läkemedel apoteken lämnar ut. Totalt sett köper vi läkemedel för 33 milarder kronor per år i Sverige (2007). I FASS finns numera milöinformation om många läkemedel, riktad både till allmänhet och förskrivare. Ännu har inte alla läkemedel blivit klassificerade men milöinformation fylls på hela tiden. Målet är att det ska finnas information om milöpåverkan för alla aktiva substanser inom cirka fem år. Läs mer på www. fass.se Källor: Apoteket Farmaci AB Kronoberg Stockholm Vatten AB, Läkemedelsproektet 6

7 FaR en naturlig del i hälso- och sukvården En ökad ordination av fysisk aktivitet på recept, FaR, ger flera vinster. Samtidigt som patienternas välmående ökar, minskar landstingets läkemedelskostnader. text & foto: malin persson Vare år förskrivs läkemedel för flera miloner i Landstinget Kronoberg. Sannolikt skulle en del av dessa läkemedel kunna kombineras med, eller ersättas av, fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet har bevisad effekt vid flera olika sukdomstillstånd, exempelvis högt blodtryck, härt-kärlsukdom, diabetes typ 2, bröst- och tocktarmscancer, artros och depression, berättar Gunilla Eriksson, FaR-samordnare. Brobygge skapade vila Fysisk aktivitet på recept har under flera år erbudits på några mottagningar runt om i länet. Men det var genom proekt Brobygge som Landstinget Kronoberg på allvar fick upp ögonen för vinsterna med FaR. Det fanns inga länsövergripande rutiner eller någon organisation kring FaR. Genom proektet föddes en vila att satsa på konceptet FaR, säger Sandra Karlsson, receptmottagare. Sagt och gort I höstas börade FoU-centrum arbeta med ett länsövergripande program som sösattes i februari i år. Organisationen består av fem receptmottagare och en FaR-samordnare, som alla är legitimerad hälso- och sukvårdspersonal. FaR-samordnaren Gunilla Eriksson arbetar heltid och receptmottagarna arbetar procent med FaR. Receptmottagarna fungerar som spindeln i nätet mellan landstingets förskrivare, föreningar, Smålandsidrotten och patienterna, förklarar Sari Jonsson, receptmottagare. Dialog med patienten När en förskrivare ordinerar fysisk aktivitet på recept, anges endast anledningen till ordinationen på receptet. Patienten tar sedan med sig receptet till en receptmottagare, där man får stöd och råd om lämpliga aktiviteter. Tillsammans med patienten, och utifrån receptet, väler vi aktivitet och föreslår en nivå som är lämplig för honom eller henne, förklarar Tommy Pedersen, receptmottagare. Till vår hälp har vi FYSS, en bok som beskriver hur olika sukdomstillstånd kan behandlas och förebyggas med hälp av fysisk aktivitet, fyller Monica Aronsson i. Aktiviteten kan genomföras på egen eller i grupp. Det kan handla om att allt från stavgång och promenader till dans, simning eller gymnastik. För att säkerställa att patienterna får ett bra omhändertagande bygger FaR-gruppen nu upp ett nätverk med föreningar som kan och vill ta emot personer med ett recept på fysisk aktivitet. En sälvklar del All legitimerad hälso- och sukvårdspersonal kan förskriva fysisk aktivitet på recept och landstingets mål är att FaR ska införas i hela länet. Det ska bli en sälvklar del i hälso- och sukvården och naturligt för den legitimerade personalen att överväga motion som ett alternativ till läkemedel, menar Monica Haraldsson. Vid utgången av 2010 ska landstingets organisation kring FaR utvärderas. Vare vecka träffas FaR-gruppen för att planera och utbyta erfarenheter. Receptmottagarna obbar länsövergripande men har sina mottagningar på Sommarvägen i Växö och Sunnerbostigen i Lungby. I Landstinget Kronoberg är arbete som befrämar folkhälsan prioriterat. Det är en del i det folkhälsopolitiska programmet och enligt uppdragsspecifikationen för Vårdval Kronoberg ska länets vårdcentral föra samtal om och förskrivning av fysisk aktivitet på recept. Läs mer på se/far. 7

8 Skala potatisen sälv och slipp bekämpningsmedel 590 ekohöns säger tack. Så många krävs det för att hålla landstingets restauranger med KRAV-ägg. Fakta Kost- och restaurangers enskilt största ekologiska vara är bananer 260 kilo i veckan och kaffe ca 240 kg i veckan Vindruvor är det livsmedel som oftast innehåller rester av kemiska bekämpningsmedel. I ett test som gordes inom EU innehöll 72 procent av vindruvsproverna bekämpningsmedelsrester, 4,5 procent översteg gränsvärdena. Tre procent av hushållens matpengar går till ekologiska livsmedel Resor till och från butikerna står för en stor del av koldioxidutsläppen Vanlig potatis besprutas i förebyggande syfte, i genomsnitt 7,5 gånger men i vissa odlingar kan det bli upp till 12 gånger under en växtsäsong. Det är mycket bekämpningsmedel. Varför utsätter vi oss för detta? text: May Olsson foto: paul ström Nu pratas det också mycket om kombinationseffekten alltså hur de giftiga substanser som vi får i oss påverkar varandra, så att den sammantagna effekten blir än värre, säger Sara Nodmar, milöstrateg i landstinget. Skala sälv Detta vill Doris Johansson, chef för kostoch restauranger, ändra på. Hon vill ge oss ekologisk obesprutad potatis, men är lite orolig för att vi landstingsanställda och andra restauranggäster ska protestera om det krävs att vi sälv ska skala våra potatis. Det finns färdigskalad ekopotatis, men den är dyr och håller sig inte fräsch tillräckligt länge. Den så kallade industripotatisen som brukar förekomma i storkök är vanligen Milökvitto Här kan du se vad landstingets ekologiska livsmedel ger i milövinst ämfört med traditionellt odlad mat: KRAV ägg st (9 591 kg) 590 eko hönor Milövinst 5,6 kg bekämpningsmedel 494 kg konstgödsel KRAV kaffe liter ( kg) Milövinst 227 kg bekämpningsmedel kg konstgödsel Sava och Folva. De sorter som besprutas mest av alla eftersom de är mest känsliga för skadeangrepp är King Edward och Binte. Det är också de sorterna som brukar finnas i potatislårarna i livsmedelsbutiken. Ett bättre val för privathushållet kan vara till exempel Matilda eller Princess. En färdedel ska bli ekologisk Men tillbaks till köket på Centrallasarettet: Kost och restauranger har fått i uppdrag av landstingsfullmäktige att byta ut 25 procent av alla livsmedel till ekologiska till år Det går bra, tycker Doris. Köken är uppe i 15 procent redan nu och räknar med 20 procent innan detta årets slut. Målet är inte ouppnåeligt, trots att det ibland inte finns ekovaror i tillräckligt stora kvantiteter. Det finns numera 25 ekologiska livsmedel i det vanliga sortimentet, bland annat MSCmärkt fisk (Marin Stewardship Council arbetar med milömärkning av fisk). Det serveras också en kravmåltid i veckan, det vill säga en måltid som består av till hundra procent kravmärkta ingredienser. Detta gör som bekant landstingets restauranger och kök kravcertifierade och kravregistrerade. Källa: Naturskyddsföreningen Läs mer om krav på www. krav.se Siffrorna gäller för Beräkningarna är ungefärliga och grundar sig på Proekt Ekokvitto 2005 finansierat av Jordbruksverket och Konsumentverket. KRAV mölk liter KRAV mölk 9 eko kossor Milövinst 16,7 kg bekämpningsmedel kg konstgödsel 8

9 Hälsofrämande sukhus Nu är Landstinget Kronoberg med i nätverket Hälsofrämande sukhus och vårdorganisationer (HFS). Vi ska obba med fysisk aktivitet på recept (FaR) i tre proekt med inrikting på patient, medarbetare och befolkning. Sara Maripuu är processledare för arbetet. Mer infomation kommer på webben. Nu har vi ett samverkansavtal Tema kvalitet 9 13 november Landstinget Kronobergs första kvalitetsvecka arrangeras under vecka 46. Under denna vecka ska alla möten och aktiviteter handla om kvalitet och patientsäkerhet så undvik att boka in något annat! Klart är också att ett nyinstiftat kvalitetspris kommer att delas ut fredagen den 13 november. Mer information kommer under våren håll utkik! rehabgarantin uppfylld Regeringen har för 2009 avsatt 600 miloner kronor för behandling av lätta till medelsvåra psykiska besvär, samt smärtor i axlar, rygg och nacke. Enligt beräkningar som har gorts kommer vi att kunna erbuda behandlingar som gör att vi klarar rehabgarantin. Det innebär att vi kommer att få elva miloner av de 600 miloner som regeringen har avsatt. Pengarna betalas ut i efterskott, kvartalsvis, efter det att vi rapporterar in antal behandlingar som påbörats eller slutförts. Internettänster ersätts med Mina vårdkontakter Den 4 ma avvecklas de tidigare Internettänsterna Avboka tid, Förnya recept och Lämna synpunkter. Dessa tänster erbuds fortsättningsvis via Mina vårdkontakter. De allra flesta mottagningarna i Landstinget Kronoberg har nu anslutit sig till Mina vårdkontakter och det är dags att avsluta det tidigare e-postbaserade systemet. Läs mer på www. ltkronoberg.se/minavardkontakter Nu är avtalet undertecknat av såväl arbetsgivare som de fackliga organisationerna. Från och med 1 mars gäller det nya samverkansavtalet som sätter arbetsplatsträffen och dialogen i fokus. mathina mölstad Tanken är att frågor och beslut ska behandlas på rätt nivå. Övergripande frågor centralt och arbetsplatsanknutna frågor lokalt. Konkret innebär samverkansavtalet att arbetsplatsen får större mandat att sälva fatta beslut i frågor som är direkt kopplade till verksamheten. På så sätt förenklas beslutsfattandet och medarbetarnas möligheter att påverka ökar. I dialog med de lokala samverkansgrupperna, får arbetsplatserna större mölighet att sälva behandla frågor som till exempel rör budget, hälso- och arbetsmilöfrågor, schemaläggning och kompetensutveckling, säger Märit Johansson, personalstrateg i landstinget. Skyddskommitté blir samverkansgrupp I och med samverkansavtalet byter också landstingets samtliga skyddskommittéer namn till samverkansgrupper. I höst kommer chefer och samverkansgrupper på alla nivåer att genomgå utbildning. Läs mer om samverkansavtalet på webben: A Ö/Samverkan Vad tycker facket? Vår förhoppning är att medarbetarna ska få ett större inflytande och delaktighet på arbetsplatsen och att de fackliga organisationerna ska vara en naturlig samverkanspartner på alla beslutsnivåer i landstinget. Förutsättningarna för det finns i det avtal vi partsgemensamt har undertecknat. Gisela Bertilsson, Vårdförbundet Samverkansavtalet är mycket bra och ger mölighet för alla medarbetare att vara delaktiga i de beslut som fattas på den egna arbetsplatsen. Else-Mari Banner, SKTF När alla fått utbildning hoppas vi att det blir en bra dialog mellan ledning och arbetstagare via arbetsplatsträffarna. Ylva Bengtsson, Kommunal Frågor som behandlas företagshälsovård handlingsplaner enligt arbetsmilölagen planering av nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser, arbetsmetoder eller planering av arbetsorganisation planering och användning av ämnen som kan föranleda ohälsa eller olycksfall upplysning och utbildning rörande arbetsmilön arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamheten på arbetsplatsen Skyddskommittén utgör även ett forum för informations- och förhandlingsfrågor enligt medbestämmandelagen, MBL. 9

10 Alla ournalanteckningar om en patient på samma ställe Ordlista Vårdgivare Landsting eller motsvarande samt annan uridisk person som bedriver hälso- och sukvård. Vårdenhet Enhet i landstingets enhetskatalog med en verksamhetschef. Det är verksamhetschefen på vårdenheten som beslutar om vilka som ska vara användare och deras behörighet. Verksamhetschefen ansvarar också för uppfölning av loggar. Sammanhållen ournal Gemensam elektronisk dokumentation mellan olika vårdgivare. Aktiva val I första läget visas information från den egna vårdenheten. Information om läkemedel, remiss och svar och övriga delar som kontaktuppgifter når man genom att aktivt väla att söka fram denna information. Inom Landstinget Kronoberg har det sedan länge varit möligt att förmedla ournalanteckningar över vårdgränserna, eftersom vi som bekant har samma elektroniska ournalsystem överallt. Nu tillkommer fler privata aktörer i och med Vårdval Kronoberg och den nya patientdatalagen. text & foto: May Olsson Hallå där, IT-utvecklare Per Runefors; vad innebär vårdvalet för ournalhanteringen? De privata vårdgivarna som har avtal med landstinget får i och med den nya patientdatalagen tillgång till landstingets ournaler, och tvärtom. De nya vårdcentralerna är u också anslutna till Cambio Cosmic. Per Runefors, IT-utvecklare i Landstinget Kronoberg, förklarar vad en så kallad sammanhållen ournal innebär. En så kallad sammanhållen ournal betyder att alla ournalanteckningar om en patient finns samlade på ett ställe. Betyder det att alla kan läsa allt? Ne. Inom landstinget är det verksamhetschefen på vårdenheten som beslutar vilken behörighet du har. Du får bara ta del av patientuppgifter som du har behov av och bara när du har en aktuell vårdrelation till patienten. Du får inte läsa om din kollega, din make, dina barn, din maka, din syster och så vidare, om du inte vårdar dem. Andra vårdgivare har sina egna inre sekretesskrav. För att ta del av den sammanhållna ournalen, det vill säga över vårdgivargränser, ska man också ha patientens samtycke. Betyder den sammanhållna ournalen förändringar i Cosmic? En del vyer i dokumentationen förändras. Det finns ett sökord att dokumentera samtycke på och det kommer att krävas aktiva val. Vilka är fördelarna för patienten? Det går snabbare att få fram rätt uppgifter och en samlad bild av det som behövs för en god och säker vård. Då ingår också utvärderingar, uppfölningar, statistik och annat som behövs för att säkra kvaliteten. Ändras rutinerna för säkerhet och sekretess? Lagen ställer höga krav på säkerhet och integritet. Precis som tidigare loggas alla besök i ournalen. Det syns vad du har läst. Man får inte heller lämna skärmen med patientuppgifter på så att vem som helst kan se. Vad händer om det upptäcks att man varit och läst på fel ställe? Det räknas som dataintrång och kan leda till åtal. 10

11 Säkrare registrering ger bättre diabetesvård Det låter kanske enkelt att föra över data från elektroniska patientournaler till ett nationellt register. Men vi är det första landsting som lyckats med detta till nationella diabetsregistret, tack vare en IT-avdelning i framkant. Ett ätteviktigt arbete som betyder att vi nu kan göra en ordentlig kvalitetsuppfölning, säger Stephan Quittenbaum, ordförande i läkemedelskommittén. text & foto: May Olsson Anteckningar som registrerats i Cosmicournalen överförs med automatik till nationella diabetesregistret, efter patientens samtycke, förstås. Det innebär att våra diabetesregistreringar alltid är aktuella, och att antalet registrerade patienter är högt. Vilket i sin tur innebär att tillförlitligheten och användbarheten av registret ökar, och detta gynnar diabetespatienten. De flesta patienter ser fördelen med att till exempel kunna få ut sin egen profil där de kan se hur de egna värdena förändrats, vilket kan ge en värdefull motivation. Några enstaka patienter väler att inte registrera sig. Informationen som registreras i Cosmic går över från vårt datalager och därifrån skapas en fil som skickas vidare till nationella diabetesregistret vare natt. Sedan den elektroniska överföringen blev mölig i december förra året, har registreringarna rullat på. Målet är att ha minst 80-procentig rapportering, och redan nu är täckningen 70 procent, varav primärvården står för 64. Nästan patienter har registrerats. Karin Johansson, diabetessamordnare, har varit ute och informerat på vårdcentralerna. Hon är nöd med användarna och med funktionen: Nu syns både resultat och process tydligare, och dubbelarbete och felkällor kan undvikas. Det är ättebra i hanteringen att läkare och suksköterska har samma sökordsmall. Ökningen av diabetes typ 2, den diabetesform som kan orsakas av fel livsstil och Det finns ett femtiotal diabetessuksköterskor i Landstinget Kronoberg. Här är Ma Törnquist, vårdcentralen Sländan, Karin Johansson, diabetesamordnare och Marie Dahlman, diabetesmottagningen på centrallasarettet. De är också kontaktpersoner för nationella diabetesregistret, NDR. övervikt, har stannat av i länet. Men på vårdcentralen Sländan har man fler nyupptäckta fall, säger Ma Törnquist, diabetessuksköterska. Vi ämför oss med oss sälva över tid utifrån de förutsättningar vi har. Alla har olika uppdrag, och populationen kan se olika ut i olika närsukvårdsområden. NDR är både ett nationellt resultatregister för diabetesvården och ett pedagogiskt förbättringsverktyg i den egna kontinuerliga kvalitetsprocessen. Registret kan användas för ämförelser mellan den egna vårdenhetens resultat och medelvärden för riket, för att mäta måluppfyllelse mot de nationella riktlinerna och för att belysa skillnader i vården mellan olika landsting och andra regionala skillnader. Webbadressen är 11

12 Barnmorskor lär sig prata med unga om sex Läs mer på Internet: Adlons metodkurs i samlevnadsövning har gett barnmorskorna Anna Biesert och Anette Axelsson Kardum nya perspektiv. Genom enkla värderingsövningar fick de en god inblick i hur skolungdomar resonerar kring sex. text & foto: Johanna Melin Att prata med ungdomar om sex och samlevnad är inte helt enkelt. Det handlar om att nå ut med ett budskap och få ungdomarna att ta till sig det, berättar Anna Biesert som är barnmorska på barnmorskemottagningen i Lungby. Lärorik kurs men få deltagare från länet Hon har tillsammans med kollegan Anette Axelsson Kardum nyligen gått en metodkurs i samlevnadsundervisning via Adlon som vänder sig lärare, skolsuksköteskör, kuratorer och barnmorskor runt om i Sverige. Men det var få från länet som deltog, endas tre stycken var anmälda. Synd, tycker Anna och Anette, eftersom delar av kursen handlar om att bygga broar och bilda nätverk tillsammans. Då och då besöker barnmorskorna skolorna för att prata om sex och samlevnadsfrågor. Tanken är att man i framtiden ska samarbeta mer med personal ute på skolor för att undervisningen ska bli så bra som möligt. Barnmorskornas kunskaper och erfarenheter behövs i mötet med eleverna. Vi kan vara ett komplement till övrig personal på skolorna, berättar Anette. Att deltagandet från Kronoberg var så lågt bekymrar Anna. Kanske handlar det om okunskap, säger hon. Representanter från andra län åkte som ett team istället för en och en. Anna kan se en klar fördel med det. Kursens trede och sista del handlar om hur deltagarna ska obba med sex och samlevnadsundervisningen i sina verksamheter. Både Anna och Anette saknade kollegor att diskutera detta med. Unga och vuxna tänker inte alltid likadant En viktig bit i utbildningen är värderingsövningarna. Gruppen fick ta del av ett påhittat scenario och fyra olika alternativ att ta ställning till. Rummens fyra hörn fick stå för olika alternativ och efter att alla valt, diskuterade gruppen sitt ställningstagande. Det var nyttigt att lyssna på de andra också. Det hände att ag ändrade min åsikt efter att ha lyssnat på någon annan, berättar Anna. Det intressanta i den här övningen är att elever i skolan obbat på samma sätt. De har precis som kursdeltagarna gort samma typ av värderingsövningar. Men eleverna tyckte sällan som de vuxna. Eleverna resonerade inte alltid som vi. Det var spännande och se hur de tänker, något vi kan lära oss mycket av, säger Anette. Hitta egna vägar till samarbete Anna och Anette kommer att ta med sig sina kunskaper från kursen ut i skolorna. Anna ska kontakta Sunnerboskolan i Lungby för att puffa lite för utbildningen och försöka hitta bra samarbetsformer. Olika värderingsövningar kommer förmodligen att bli en del av sex- och samlevnadsundervisningen i framtiden. En del skolor i landet har redan börat obba på det här sättet och det har givit väldigt goda resultat. 12

13 Gratis kondomer en sälvklarhet på Växö universitet Med viss tveksamhet tar Kalle emot en kondom. Han stoppar snabbt ner den i fickan och skyndar vidare. Andra ublar när det delas ut gratis kondomer på studentområdet i Växö. Det viktigaste är att kondomer alltid finns tillgängliga. text & foto: Johanna Melin Therese Wiberg och Emma Axelsson som studerar vid Växö universitet är aktiva inom P6 (proekt sex.) P6 är en grupp studenter som har som mål att minska smittspridningen av könssukdomar bland andra studenter. Därför är det viktigt att kondomer alltid finns lättillgängliga på campus. På studentområdet finns två kondomautomater och lägger man i en femma kommer det ut ett litet plastägg med två kondomer i. Vissa kan nog uppleva att kondomen fortfarande är lite pinsam men Terese menar att u synligare kondomen blir, desto naturligare blir det att använda den. P6 verkar också för att sprida information om könssukdomar och om var man kan testa sig. Att ett klamydiatest är gratis och finns att hämta på campushälsan, hos barnmorskan eller på närmaste vårdcentral är det inte alla som känner till. Karin Akselsson som är suksköterska på campushälsan tycker att P6 har en väldigt viktig roll: De kan tala till sina polare på ett annat sätt än vad vi i vården kan. Det finns flera undersökningar som visar att så kalllad peer-education, vilket kan översättas till lika lär lika. Att påverka till ett mindre riskfyllt sexuellt beteende generellt sett är viktigast. Ökad provtagning är en del i det överordnade målet. P6are kan ta de dupare samtalen om sexuellt riskbeteende som ibland behövs, säger Karin. Utbildning Alla som frivilligt vill engagera sig i P6 måste först genomgå en grundutbildning via adlongruppen. Adlon omfattar su landsting och en region som tillsammans vill utveckla strategier för ökad kunskap kring könssukdomar. Grundutbildningen bygger på ren faktakunskap men handlar också om att ifrågasätta sina egna värderingar för att kunna möta studenterna, säger Therese. Adlon bekostar grundutbildningen och vidareutbildningar för aktiva studenter. Nyligen anordnades en nationell konferens då ett 30-tal P6are från hela landet deltog. Då diskuterades samarbetsmöligheter och att på sikt ska bli en nationell organisation. Det finns många vinster med att samarbeta. Som nationell organisation skulle vi kunna söka pengar direkt från Socialstyrelsen, berättar Therese. I ett samarbete med andra skulle vi också kunna utbyta erfarenheter och kunskaper. I år får P6 i Växö kronor från landstinget och pengarna ska framförallt användas till kondomutdelningen. Men lite av bidraget kommer också används också för att stärka gruppen. Mötet med studenterna är inte alltid helt enkelt även om många känner till oss och gärna tar en kondom, säger Emma. Nytta i framtiden Emma Axelsson läser till suksköterska och har en dröm om att bli barnmorska. Erfarenheterna från P6 kommer hon ha gläde av i framtiden. Therese är ordförande och fungerar lite som en mentor för de andra i gruppen. Hon vill verka för att minska de maktstrukturer som finns i samhället kring sex. Kanske blir det en sexolog av henne i framtiden. Emma och Theres är överens om att kondomutbildningen är viktig. Det är lättare att ha oskyddat sex när man saknar kondom än om man har en i byrålådan konstaterar de. Läs mer på Internet: 13

14 Andreas vill väla vanligt Andreas Johansson har utnyttat sitt fria val av hälpmedel och fått en ny daisyspelare. Det kunde han göra tack vare sin förskrivare Eva Åhlander och försöksproektet Fritt Val som pågår i Landstinget Kronoberg samt Växö och Älmhults kommuner. text & foto: may olsson Fritt Val av hälpmedel är en försöksverksamhet som pågår i tre landsting; Sörmland, Stockholm och Kronoberg. Försöksperioden pågår fram till utgången av Fritt Val är ett regeringsuppdrag som samordnas och finansieras av Hälpmedelsinstitutet. Olika lösningar kan komma att utarbetas beroende på förutsättningarna i de olika landstingen. I mars 2010 kommer en slutrapport att överlämnas till regeringen. Läs mer på webben under A Ö/H/Hälpmedelscentral I den nya spelaren i digitalt fickformat finns fickminne och anteckningsmölighet. Det gör att han enkelt och smidigt kan plocka fram den till exempel på bussen när obbet kräver det. Andreas har sekreteraruppdraget i Unga synskadades förening och går på föreläsningar på universitetet. Behovet är odiskutabelt. Jag har testat flera modeller för att se vilken som passar mig bäst. Det kan man u bara göra om företaget finns på nära håll och har produkterna hemma, men i det här fallet gick det bra. Andreas funkar som vilken vanlig konsument som helst, när ag väl godkänt behovet, säger Eva. I bedömningen ingår de personliga resurser personen har för att klara hälpmedlet tekniskt i Andreas fall ligger han skyhögt över de kraven och så finns det en ekonomisk gräns att ta hänsyn till vill man ha ett dyrare hälpmedel kan man sälv lägga till pengar. Gränsen går vid inköpspriset plus 30 procents hanteringskostnad plus moms. Och så ska man kolla ämförbara produkter. Andreas gillar systemet Jag tycker om att kolla upp saker, och ag vet vad ag vill ha och vad ag ska ha det till. Det är positivt att väla friare, men det fattas lite i service av produkterna och utbildning hos producenterna. De ska kunna förklara funktionerna. Ibland är knappar i olika färger, vilket u inte funkar så bra för synskadade. Vi kan också behöva en visning av strukturer och hur man gör med minneskort och laddare. I storstäderna finns fler butiker där man kan pröva produkterna, men här bygger det Andreas Johansson väler hälpmedel tillsammans med sin förskrivare Eva Åhlander. Siv Zethreaus är proektledare för Fritt val av hälpmedel. på förtroende för leverantören och goda kontakter, säger Eva. Siv Zethraeus är proektledare: Från böran funderade vi på att testa flera olika modeller för fritt val, men vi fick enas om den modell som innebär ett eget ägande. Det är den enda modell som lagstiftningen faktiskt tillåter. Rutinerna börar fungera bra. Förskrivare skriver en rekvisition efter att ha bedömt behov av hälpmedel och att brukaren klarar hela förskrivningsprocessen sälv. Det är i princip ett egenvårdsbeslut. Brukaren köper sedan sitt hälpmedel, äger det, lär sig använda sitt hälpmedel och tar ansvar för att hälpmedlet underhålls på rätt sätt. Det gäller än så länge relativt enkla hälpmedel som inte kräver service och personlig anpassning. Hälpmedel som behöver specialanpassning är undantagna. Känna sig vanlig För att lyfta frågan i länet under försökstiden ger man brukare rätt att byta ut ett tidigare erhållet landstingshälpmedel mot 14

15 ett hälpmedel i Fritt val. Proekttiden är kort och möligheten att byta kan göra att man når dem som verkligen vill utnytta Fritt val under den tid som återstår. Många av de äldre hälpmedlen fungerar bra och håller länge, men det som finns i landstingets upphandlade utbud passar inte alla. Det vore enklare med helt fritt val och en anpassad summa. Med nuvarande system i provmodellen kan ag till exempel inte köpa en minidator istället för en daisyspelare, eftersom dator inte finns bland hälpmedlen i fritt val, tycker Andreas Johansson. Det är inte särlösningar ag vill ha, utan att kunna köpa och använda vanliga greer och känna mig mer vanlig. Tekniken går så fort och upphandlingen kan inte hinna med, säger Eva. Många äldre tar hellre emot ett hälpmedel direkt istället för att testa och väla och sedan få vänta. Fritt val är nog för en mindre grupp som vet vad de vill ha, som Andreas. Siv Zethraeus är glad att Fritt Val blev en mölighet för bland andra Andreas. Försöket fortsätter året ut. Hallå där!...lennart Jönsson! Den 1 uli tar Sverige över ordförandeskapet i EU och blir under ett halvår centrum för EU:s arbete. Även Kronobergs län hamnar under några dagar i blickfånget. Den september äger ett informellt möte med ordbruks- och fiskeministrarna rum i Växö. Ett möte med cirka 300 deltagare och som säkerligen kommer att locka såväl intresserade medborgare som ournalister från hela Europa. Just nu pågår ett förberedelsearbete inom länet, även i Landstinget Kronoberg. Bladet ringde upp Lennart Jönsson som ansvarar för landstingets planering. Hur kommer Landstinget Kronoberg att påverkas av höstens EU-möte? Förhoppningsvis ska ministermötet inte påverka vår verksamhet mer än vad andra större evenemang i länet gör. Vi har återkommande möten med andra myndigheter, både lokalt och nationellt där vi diskuterar och får kunskap om vilka risk- och hotbilder de olika aktiviteterna har. Landstinget kommer att öka beredskapen för att vara på den säkra sidan, men det är ett naturligt tillstånd för vår akutverksamhet vid större publika aktiviteter i länet. Vilka avdelningar och vilken personal berörs? Vi kommer att ha extra avdelade ambulansresurser i tänst och i beredskap och vi planerar för en ökad patienttillströmning till akutmottagningarna. Vi kommer också att ha en ökad beredskap på utvalda vårdcentraler och vi planerar verksamheten på våra operationsavdelningar så att vi snabbt kan ställa om verksamheten. Ministermötet ger oss också mölighet att testa vår krisledningsorganisation som kommer att vara aktiverad under perioden. Avdelningar som blir berörda kommer att ha hög bemanning under de aktuella dagarna. Just nu håller en arbetsgrupp på med planeringsarbetet och vi räknar med att ha detalerna klara inför sommaren. Vad kostar det och vem betalar? Vi får inga extra pengar från regeringen, utan måste sälva klara finansieringen. Kostnaden beror på vilken beredskapsnivå vi lägger oss på, men cirka kronor. Är det värt allt extra arbete? Planeringsarbetet har i sig varit mycket berikande och vår vinst ligger i att kunna testa våra krisledningar och fördupa vår samverkan med andra organisationer inom och utanför länet. Läs gärna mer på Har du frågor om landstingets arbete inför ministermötet är du välkommen att kontakta Lennart Jönsson, FoU-lunch om ungas psykiska hälsa Nästa lunch-föreläsning hålls av Karin Bengtsson, överläkare och Hans Lungqvist, leg psykolog. Då presenterar de ny forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa ett möte mellan psykologi och biologi. Torsdag 14 ma i föreläsningssalen på Centrallasarettet Växö och onsdag 3 uni i Galaxen på Lasarettet Lungby. Anmälan till FoU-centrum, tel 6385 eller

16 Händiga kirurger tränar titthålsoperation på hemmaplan Förut åkte de till Lund eller Malmö för att träna på lapraskopiska ingrepp. Nu har kirurgerna byggt en egen lapraskopisk träningsbox. Funktionellt, superbilligt och tillgängligt när helst man behöver. text & foto: May Olsson Inte helt lätt att klä av en karamell i lapraskopiboxen, men Besam Alsaed gör ett försök. Att det behövs mycket övning för att lära sig tänka och obba tredimensionellt, behöver man inte vara kirurg för att inse. Besam Alsaed försöker öppna ett kolapapper med hälp av verktygen i boxen. Han ser kolan och sina verktyg på en skärm, men det är betydligt knepigare än man kan tro att inte kunna känna vad man gör. Dessutom är skärmbilden platt. I lådan lägger man det man vill träna på. Det kan vara att klippa man försöker föla en kontur i ett plastmaterial som föreställer hud. Det kan vara finmotoriken med hälp av en pärlplatta försöker man placera sex röda pärlor i en rad. Till exempel. Man kan sy med nål och tråd i ett hudliknande material. Man kan trä rep genom öglor i en snitslad bana. Hemmabygge Det finns lapraskopiska träningsboxar att köpa, men de är dyra, berättar Hilding Börkman, verksamhetschef på kirurgen. Den här är ett hemmabygge, konstruerat av Göran Karlsson, tekniker på operationsavdelningen, som har byggt boxen efter initiativ från Joakim Karlsson, ST-läkare på kirurgen. Vi sparar förstås en hel del pengar på detta, ämfört med att åka till Skåne och träna hela dagar, säger Hilding. Och så är det fördelaktigt att kunna träna hemma, när man kan och vill. Ju mer man tränar, desto färre misstag blir det. Vi har inte ambitionen att bygga en komplett övningsanläggning som de som finns i Malmö och Lund, men visst vore det bra att samla resurserna i länet. Lapraskopiska ingrepp är framtiden. Laparoskopin används framförallt vid gallblåseoperationer, gynekologiska operationer, urologiska ingrepp, fetmaoperationer och bråckoperationer. Fetmaoerationerna görs också med titthålsteknik och här var kirurgerna i Landstinget Kronoberg bland de första i landet med att använda tekniken. Fördelarna för patienten är stora. Att obba tredimensionellt, medan man ser vad man gör i endast en dimension, ställer krav. 16

17 Hud en arbetsplats där personalen trivs Fler läkare på hudenheten i Växö betyder att man nu kan göra fler operationer. Behandlingsenheten och mottagningen har samma helhetssyn. Det är här och nu som gäller och behandling påböras oftast direkt i samband med läkarbesöket. text: may olsson foto: hans runesson Överläkare Fadil Al-Nassari är en av läkarna på hudmottagningen som opererar hudtumörer. Detta kan göras på avdelningen, i lokalbedövning och ofta direkt efter bedömning, eftersom ett nytt operationsrum har ordnats. Patienten behöver inte stå i kö för ännu ett besök. Vi tittar inte bara, utan gör småoperationer och biopsier direkt vid första besöket, säger Fadil. Fryser bort tumörer Fadil opererar också tumörer i huvudhalsregionen, ibland tillsammans med öron- och ögonkirurger. Han berättar också att en del hudtumörer går att frysa bort. Det kan vara en stor fördel vid till exempel ögonlockstumörer. Frysning med hälp av flytande kväve, minus 196 grader, kräver ett särskilt plastskydd för ögat. Efter en frysning är det bara ett par veckors blåmärken man riskerar. Man ser ut som om man gått en rond med Mike Tyson, skrattar Fadil. Spränger tumörceller Inne på behandlingsrummet hos Pernilla Stocks har Otto, 76, lagt sig tillrätta på britsen. Han har småtumörer på underbenen som behandlas med PDT, Pernilla Stocks ska ta bort ytliga hudtumörer med hälp av PDT. Ögonen behöver skydd mot luset. 17

18 Ann Pontén är expert på yrkesrelaterade eksem. Så kallat lapptest är en del av detektivarbetet för att hitta orsaken till eksemet. Behandling i badkar kan vara mukgörande. Nina Petersson tar emot i receptionen. fotodynamisk terapi. Efter en förpreparering där huden skrapas Det svider lite, säger Otto och en kräm stryks på, får Otto vänta i tre timmar. Ibland lägger Fadil en nervblockad i området som ska behandlas, då behandlingen i vissa fall kan vara reält smärtsam. Denna metod har han lärt sig på Sahlgrenska universitetssukhuset. Sedan belyser Pernilla benen med kallt, rött sken av viss våglängd i cirka tio minuter. Tumörcellerna förstörs men den friska vävnaden påverkas inte och det blir inga ärr eller pigmentförändringar. Det blir snygga resultat. Med PDT blir såren inte infekterade som de kan bli efter operation och det blir ingen ärrbildning. Pernilla uppdaterar sig bland annat på en årlig europeisk kongress och föler nya studier och indikationer. Detektiv från Malmö Två dagar i månaden kommer doktor Ann Pontén från yrkesdermatologen i Malmö till hudenheten. Då träffar hon patienter som misstänks ha arbetsrelaterad kontaktallergi i huden. Man skulle kunna tro att det är mindre vanligt med yrkesrelaterade eksem nu för tiden, men det finns faktiskt rätt mycket tillverkningsindustri kvar i landet, säger Ann. Hårfrisörer, vårdarbetare och kallskänkor är också utsatta grupper. Har man anlag för kontakteksem ska man undvika arbeten där det finns fukt och vatten. Det är ett detektivobb att hitta orsaken till eksemet, säger Ann. Olika material skickas från arbetsplatsen, eller hemmet, och bereds i Malmö. Eksemreaktionen kan bero på närkontakt med allt från antimögelmedel i skinnsoffan därhemma eller svart textilfärg i kläder. Kunskap om eksem En eksem- och psoriasisskola har nyligen startats på hudenheten som en del av förbättringsarbetet. Många patienter tröttnar på att eksemet kommer tillbaka gång på gång. Där behövs en pedagogisk insats, berättar suksköterska Sona Svenmar-Eriksson. Karolinska Institutet har utarbetat ett 18

19 Både Pernilla och Jan-Ove Petersson är glada över att metoderna för att ta bort ytliga tumörer förbättrats. Lars Hort, överläkare, gör mikroskopiska bedömningar tillsammans med Helen Helwig, ST-läkare. Lusbehandling ges av Inger Sösten i exakt anpassad dos. utbildningsmaterial, som hudenheten köpte in efter ett studiebesök där. Nu erbuds patienten utbildning utifrån läkarordinationen. Alla vet inte att det till exempel finns många typer av psoriasis, eller att atopiskt eksem kan förekomma tillsammans med astma och allergi. Det är också bra att känna till att det inte smittar, och kan försämras vid infektioner, stress eller psykiska påfrestningar. Lite till På hudenheten pratar personalen med värme och stolthet om sin arbetsplats. Vi känner uppskattning från övriga sukhuset, distriktsläkarna är nöda, och Nysamsiffror (Nyckeltal för samverkan inom vården) visar att vi är kostnadseffektiva. KUPP-mätningar visar på 97 procent nöda patienter, alla kategorier. Låg personalomsättning och hög frisknärvaro tyder på en arbetsplats där folk trivs. Eftersom de stannat kvar finns det nu en lång och samlad erfarenhet: Vi vet vad som ska göras och lite till, säger Pernilla, utan ett uns av skrytsamhet. En viktig uppgift för oss är att klara den generationsväxling som står framför oss. De senaste två åren har en ny hudspecialist samt en ST-läkare anställts på hudenheten. Fakta På hud i Växö arbetar tre suksköterskor, tre undersköterskor, två sekreterare, en läkarsekreterare och tre läkare. Ungefär 6000 läkarbesök och 5000 sköterskebesök utförs årligen. Här finns: Sårmottagning en gång i veckan Lusbehandling UVA+UVB samt PUVA. Buckybehandling en slags mukröntgen som kan användas vid behandling av olika typer av hudsukdomar, bland annat hårbottenpsoriasis och handeksem. Drop-in -mottagning för könssukdomar (endast män, kvinnor hänvisas till Sesammottagningen) Bedömningsmottagning för hudtumörer Psoriasis/eksemskola PDT-mottagning 19

20 En hudmottagning att vara stolt över 20 Fakta Hudmottagningen i Lungby sorterar under medicinkliniken. Här finns en behandlingsenhet och en läkarmottagning. Läkare: Olga Johansson Suksköterskor: Ros-Marie Larsson, Inga-May Nilsson, Anna Brodén Sekreterare: Gerd Berggren. I Lungby ingår hudmottagningen i medicinkliniken. Det är en liten och välskött enhet med fem anställda på fyra tänster en läkare, tre suksköterskor, en sekreterare. text: may olsson foto: paul ström I dag har ag 21 patienter på behandling, berättar Inga-May Nilsson, och visar oss rum för helkroppssolning, solning av fötter och händer och rum med badkar. Hit kan man komma för eksem, för extremt torr hud eller kanske för att härda sig inför badsemestern om man har mycket känslig hud. Hudmottagningen ligger på det nytillbyggda plan 4 på lasarettet. Det är lust, fräscht och lugnt och av den täta patientströmmen märks inte mycket patienter passerar här vare år. Ytterst få av dem hinns inte med inom vårdgarantin. Behandlingsenhet för hud har funnits på Lungby lasarett sedan 70-talet, dock i andra lokaler. Hudläkare har funnits sedan I dag heter hon Olga Johansson. Olga har besök av Kerstin som har psoriasis sedan ett år tillbaks. Hon bor i Markaryd och har fem mil till sukhuset. Min behandling här betyder skillnaden mellan plåga och gläde, säger Kerstin. Olga är stolt över hudmottagningen: Titta här, vi har bearbetat vårt schema. Alla operationer och behandlingar som kan göras direkt, de gör vi direkt. Vi har också samlat ihop skriftlig information lättåtkomligt på en vägghylla, om alla olika sorters hudproblem som vi behandlar. Det är bra både för patienter och för våra AT-läkare. Här finns allt från basaliom till soleksem, leverfläckar och hudtumörer. Hudtumörer under fem millimeter kan ag operera bort direkt efter bedömning. Vi avsätter tugo minuter per patient. Längre tid tar det inte. Den lilla personalgruppen trivs bra ihop, med medger att det är sårbart om någon blir suk. Å andra sidan vet alla vad som ska göras hela tiden.

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland 1(6) Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland Medbestämmandeavtal 2002 har här, av parterna gemensamt, utvecklats utifrån FAS 05. 1. Utgångspunkter för samverkan Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen

Läs mer

Esplanadens Hälsocentral

Esplanadens Hälsocentral Esplanadens Hälsocentral Information till Studerande Västervik 2013-02-14 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Välkommen till Esplanadens hälsocentral!... 3 Varför trivs vi så bra här?... 3 Studerande...

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningen

Hälso- och sjukvårdsberedningen 1 (7) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2013-05-07 Hälso- och sjukvårdsberedningen Tid Onsdagen den 24 april 2013, kl. 9.00 11.30 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande

Läs mer

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL 06-06-08

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL 06-06-08 1 Lokalt samverkansavtal för Knivsta kommun FÖRHANDLINGSPROTOKOLL 06-06-08 1 Parterna sluter lokalt samverkansavtal för Knivsta kommun enligt bilaga. 2 Avtalet gäller fr o m 060701 tills vidare med en

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningen

Hälso- och sjukvårdsberedningen 1 (5) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Justerat 2011-06-21 Hälso- och sjukvårdsberedningen Tid Torsdagen den 9 juni 2011 kl. 09.00 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare Kronobergsrummet,

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer

Trivas och växa. Om att arbeta i Landstinget Kronoberg

Trivas och växa. Om att arbeta i Landstinget Kronoberg Trivas och växa Om att arbeta i Landstinget Kronoberg Att vara här är lärorikt och har utvecklat mig som människa. Martina Eriksson, folkhälsoutvecklare som efter fem veckors praktik fick jobb i Landstinget

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Den bästa aktiviteten är den som blir av - Undvik långvarigt stillasittande (över två timmar i sträck). - Motionera så du blir varm och andfådd

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Hälsan ligger i dina händer och sitter i dina fötter. Det är inte alltid som läkemedel, som man skulle kunna tro, är den bästa medicinen för

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningen

Hälso- och sjukvårdsberedningen 1 (6) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2013-09-03 Hälso- och sjukvårdsberedningen Tid Onsdagen den 28 augusti kl. 9.00 12.00 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

AVTAL. Samverkansavtal. Hudiksvalls kommun

AVTAL. Samverkansavtal. Hudiksvalls kommun AVTAL Samverkansavtal 2006 Hudiksvalls kommun Inledning Med FAS 05 (Förnyelse, Arbetsmiljö, Samverkan i kommuner, landsting och regioner) som utgångspunkt har parterna inom Hudiksvalls kommun träffat denna

Läs mer

Att vårda sin hälsa. i Sverige

Att vårda sin hälsa. i Sverige Att vårda sin hälsa i Sverige Vården och du Som patient ska du ha inflytande över din vård. Din hälso- och sjukvård ska så långt som möjligt planeras och genomföras med dig. Vissa rättigheter är reglerade

Läs mer

Läkarsekreterarforum 2012

Läkarsekreterarforum 2012 Patientdatalagen, journaler på nätet, sociala medier lagar och regler Läkarsekreterarforum 2012 Jens Larsson, 0706-110179 Jens Larsson, Chefsjurist Tryckfrihetsförordningen 1766 Jens Larsson, Chefsjurist

Läs mer

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Inledning Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering,

Läs mer

Vidar Vårdcentral. Med fokus på det friska hos människan

Vidar Vårdcentral. Med fokus på det friska hos människan Vidar Vårdcentral Med fokus på det friska hos människan Fotograf: Katerina Tzigotzidou Innehållsförteckning VIDAR VÅRDCENTRAL... 1 Vad utmärker Vidar Vårdcentral?... 1 Hur listar jag mig som husläkarpatient?...

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Samverkansavtal Lunds kommun

Samverkansavtal Lunds kommun 1 (6) Jörgen Hultman/Jan Krantz 046-35 53 84, 046-35 59 77 jorgen.hultman@lund.se, jan.krantz@lund.se Samverkansavtal Lunds kommun Utgångspunkter och syfte Samverkansavtalet i Lunds kommun har sin avtalsmässiga

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Ögonkliniken Sörmland

Kvalitetsbokslut 2014. Ögonkliniken Sörmland Kvalitetsbokslut 2014 Ögonkliniken Sörmland Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.

Läs mer

7 oktober 2014 kl. 14.00 16.00, Sessionssalen i kommunhuset i Broby

7 oktober 2014 kl. 14.00 16.00, Sessionssalen i kommunhuset i Broby Sida 1 av 5 Tid och plats 7 oktober 2014 kl. 14.00 16.00, Sessionssalen i kommunhuset i Broby Närvarande Ledamöter Patric Åberg (M), ordförande Tommy Aspegren (FP), vice ordförande Sven-Arne Persson (S)

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Landstingets kansli 2011-09-22 FoUB 3 /11 Planeringsavdelningen, Hillevi Andersson Justerat 2011-10-03. Tid Torsdagen den 22 september 2011 kl.

Landstingets kansli 2011-09-22 FoUB 3 /11 Planeringsavdelningen, Hillevi Andersson Justerat 2011-10-03. Tid Torsdagen den 22 september 2011 kl. 1 (6) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Hillevi Andersson Justerat 2011-10-03 FoU-beredningen Tid Torsdagen den 22 september 2011 kl. 13-16 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare

Läs mer

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som

Läs mer

Måndag!!! För att kolla på centrallasarettets hemsida, klicka här Hejdå! En bild på centrallasarettet...

Måndag!!! För att kolla på centrallasarettets hemsida, klicka här Hejdå! En bild på centrallasarettet... Måndag!!! Jag har valt att praoa på centrallasarettet på kirurgmottagningen! Dagen började klockan 8 på morgonen. Jag kom till entréhallen där jag blev hämtad av två kvinnor som heter Cecilia och Kerstin.

Läs mer

Apodos mer än bara en påse med läkemedel Information till dig som arbetar inom vården

Apodos mer än bara en påse med läkemedel Information till dig som arbetar inom vården Apodos mer än bara en påse med läkemedel Information till dig som arbetar inom vården Vad är Apodos? Apodos är Apotekets tjänst för dosförpackade läkemedel. Men Apodos är betydligt mer än bara påsar med

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Välkommen till Lasarettet Trelleborg

Välkommen till Lasarettet Trelleborg Välkommen till Lasarettet Trelleborg 1 Lasarettet Trelleborg 1930 2010 2 Om Lasarettet Trelleborg 660 anställda 5 vårdavdelningar Övervakningsavdelning Operation/anestesi Akutmottagning kl. 8-20 Specialistmottagningar

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

PIF. Nacka öppenvårdsmottagning. - Telefontillgänglighet

PIF. Nacka öppenvårdsmottagning. - Telefontillgänglighet PIF - Telefontillgänglighet Nacka öppenvårdsmottagning Ett arbete gjort av: Jonny Larsson, Marie Haking, Helena Ruokonen-Johansson, Lena Thörner, Karin Wohlmer Tel: 08-718 66 00 Telefontillgänglighet på

Läs mer

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 FAS 05 Lokalt kollektivavtal Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan Munkedals kommun Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 Sida 2 av 9 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. Gemensamma åtaganden

Läs mer

En förhandstitt på 1177 Vårdguiden. Kim Nordlander, enhetschef 1177 Vårdguiden Teresa Nilsson, kommunikatör, 1177 Vårdguiden

En förhandstitt på 1177 Vårdguiden. Kim Nordlander, enhetschef 1177 Vårdguiden Teresa Nilsson, kommunikatör, 1177 Vårdguiden En förhandstitt på Kim Nordlander, enhetschef Teresa Nilsson, kommunikatör, 1 Nationella e-hälsodagen 2013 2 Varför går 1177 och Vårdguiden ihop? Samla och effektivisera resurser för drift och utveckling

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

Underskrifter Paragrafer 20-28

Underskrifter Paragrafer 20-28 Protokoll - Kommunala handikapprådet Sida 1 av 6 Tid och plats 7 oktober 2014 kl. 15.30 18.15, Kommunhuset Broby Närvarande Ledamöter Ersättare Patric Åberg (M) ordförande Tommy Aspegren (FP), vice ordförande

Läs mer

Information till dig som patient. Patientjournalen - för säkrare vård. Information om Sammanhållen journal och om Nationell Patientöversikt

Information till dig som patient. Patientjournalen - för säkrare vård. Information om Sammanhållen journal och om Nationell Patientöversikt Information till dig som patient Patientjournalen - för säkrare vård Information om Sammanhållen journal och om Nationell Patientöversikt juni 2012 1 Innehållsförteckning Patientjournalen... 4 Patientdatalagen...

Läs mer

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Enkla råd/tobak Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Läs mer

På Garant tänker vi varje sekund på miljön, vare sig det handlar om våra butiker eller de varor vi säljer.

På Garant tänker vi varje sekund på miljön, vare sig det handlar om våra butiker eller de varor vi säljer. Garant = Sant! Ekologiskt På Garant tänker vi varje sekund på miljön, vare sig det handlar om våra butiker eller de varor vi säljer. Idag har vi cirka 90 ekologiska, smaktestade och noga utvalda produkter

Läs mer

1177 Vårdguiden och införande av e-tjänster Anna Strömblad

1177 Vårdguiden och införande av e-tjänster Anna Strömblad 1177 Vårdguiden och införande av e-tjänster Anna Strömblad 1177 och Vårdguiden - två starka varumärken Våra invånartjänster tidigare Invånartjänster med 1177 Vårdguiden Invånartjänster medverkar till

Läs mer

S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n

S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n 2007-12-17 Sid 1 (7) Utgångspunkter Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen (AML)

Läs mer

Rätt information på rätt plats och i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar

Rätt information på rätt plats och i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 2 september 2014 SN-2014/2986.145 1 (7) HANDLÄGGARE Christina Ring 08-535 378 15 christina.ring@huddinge.se Socialnämnden Rätt information på rätt plats och i rätt

Läs mer

PROTOKOLL. Landstingets kansli 2014-04-01 FU 2/2014 Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2014-04-08

PROTOKOLL. Landstingets kansli 2014-04-01 FU 2/2014 Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2014-04-08 1 (6) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2014-04-08 Folkhälsoutskottet Tid Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare Tisdagen den 1 april 2014 kl.13.15

Läs mer

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland Leg. apotekare Rim Alfarra Leg. apotekare Cecilia Olvén Läkemedelskommittén Sörmland Läkemedel och äldre LMK - satsning på äldre och läkemedel MÅL Öka kunskapen

Läs mer

Ledningsenheten 2008-02-26 FU 2/08 Uppdragsavdelningen, Margareta Samuelsson Justerat 2008-03-06. Tid Tisdagen den 26 februari 2008 kl. 09.00 12.

Ledningsenheten 2008-02-26 FU 2/08 Uppdragsavdelningen, Margareta Samuelsson Justerat 2008-03-06. Tid Tisdagen den 26 februari 2008 kl. 09.00 12. 1 (6) Ledningsenheten Uppdragsavdelningen, Justerat 2008-03-06 Folkhälsoutskottet Tid Tisdagen den 26 februari 2008 kl. 09.00 12.00 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare Kronobergsrummet,

Läs mer

Ungdomars åsikter om Ungdomsmottagningar. April 2013. Therese Persson Barnrättspraktikant

Ungdomars åsikter om Ungdomsmottagningar. April 2013. Therese Persson Barnrättspraktikant Ungdomars åsikter om Ungdomsmottagningar April 13 Therese Persson Barnrättspraktikant Inledning Utifrån en motion från Henrietta Serrate (S) har Folkhälsoutskottet och Hälso- och sjukvårdsberedningen fått

Läs mer

Diabetes 2011. 6 7 september 2011, Stockholm. Talare: Helen Tuomisto podiater, fotvårdsspecialist Karolinska Universitetssjukhuset

Diabetes 2011. 6 7 september 2011, Stockholm. Talare: Helen Tuomisto podiater, fotvårdsspecialist Karolinska Universitetssjukhuset Diabetes 2011 Aktuell forskningen kring diabetes och nya läkemedel hur kan du implementera nya rön i ditt vardagliga arbete? Hur motiverar du diabetespatienten till ökad motion och andra livsstilsförändringar?

Läs mer

Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus

Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus Att göra veckans arbete under veckan Deltagare: Ing-Marie Wallgren Catarina Boqvist Ingegerd Blomqvist Göran Stjärnholm Valborg Palmgren 1 Verksamhetsområde

Läs mer

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

PROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö. Slutrapport

PROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö. Slutrapport PROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö Slutrapport 071016 1 Teamets medlemmar Ann-Katrin Alveblom ST läkare allmänmedicin Vc Centrum Mailadress: ann-katrin.alveblom@ltkronoberg.se

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

Beredningen för integritetsfrågor

Beredningen för integritetsfrågor Beredningen för integritetsfrågor Lie Lindström Handläggare 040-675 38 32 Lie.Lindstrom@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2013-08-28 Dnr 1201732 1 (5) Beredningen för integritetsfrågor Patientens direktåtkomst

Läs mer

Specialist i Internmedicin

Specialist i Internmedicin Specialist i Internmedicin Heltid, tillsvidare, tillträde enligt Överenskommelse. Angereds Närsjukhus, Angered, Göteborg Ett nytt närsjukhus i Angered ska stå klart 2012. Sjukhuset ska vara en central

Läs mer

FAS. Samverkansgrupper. Mötesplatser

FAS. Samverkansgrupper. Mötesplatser FAS Samverkansgrupper Mötesplatser Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan KÖSAM FÖSAM LOSAM APT Verksamhetsmöte Utvecklingssamtal 1 Samverkansavtalet FAS Samverkansavtalet FAS är ett kollektivavtal som undertecknats

Läs mer

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa betyder

Läs mer

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt."

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan från Bergens tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt." 8 VÅRDFOKUS. NUMMER ELVA 2013 Anklagad. Anita Johansson klarade sig med ett nödrop

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten

Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten NPÖ-guiden NPÖ Nationell Patientöversikt Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten Den här guiden riktar sig till vårdgivare landsting, kommuner och privata vårdgivare som ska eller

Läs mer

Tips och råd inför val av äldreboende. En guide för dig som ska välja äldreboende

Tips och råd inför val av äldreboende. En guide för dig som ska välja äldreboende Tips och råd inför val av äldreboende En guide för dig som ska välja äldreboende Inledning SPF arbetar med ett långsiktigt program kring ålderism, d.v.s. diskriminering på grund av ålder. Inom detta program

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Ekomat i Malmö stad så funkar det

Ekomat i Malmö stad så funkar det Ekomat i Malmö stad så funkar det Det handlar om omsorg! Därför ska vi köpa ekologiskt och rättvisemärkt. Det handlar om omsorg om barnen, eftersom ekologiskt och rättvisemärkt bland mycket annat innebär

Läs mer

Hur kan patientens egna mätningar och uppfattningar bidra till registerutvecklingen?

Hur kan patientens egna mätningar och uppfattningar bidra till registerutvecklingen? Hur kan patientens egna mätningar och uppfattningar bidra till registerutvecklingen? Carina Andrén, vårddesigner, patientrepresentant Staffan Lindblad, SRQ registerhållare, QRC-chef Svensk Reumatologis

Läs mer

Andréa Hellsberg, sekreterare

Andréa Hellsberg, sekreterare 1 (5) Plats Sammanträdesrum Tekniska förvaltningens sammanträdesrum, Torggatan 10B, Tingsryd Tid Onsdagen den 6 oktober 2010, kl. 13.30 15.35 Närvarande Göran Andersson, ordförande Rune Hammargren, SPF

Läs mer

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet MEDBORGARPANELEN 2014 Rapport 4 Journal på nätet MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet Enkät nummer fyra är nu slutförd Vilket resultat! Tack alla medborgare för ert engagemang och era

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

Bättre överblick ännu bättre vård. Sammanhållen journalföring ger nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter

Bättre överblick ännu bättre vård. Sammanhållen journalföring ger nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter Bättre överblick ännu bättre vård ger nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter Bättre helhet införs nu successivt över hela Sverige. Ja, hos flera landsting, kommuner och privata vårdgivare

Läs mer

Valdemarsviks kommun och fackliga organisationer. Närvarande: Enligt bilaga 1. för de fackliga organisationerna enligt bilaga 2

Valdemarsviks kommun och fackliga organisationer. Närvarande: Enligt bilaga 1. för de fackliga organisationerna enligt bilaga 2 VALDEMARSVIKS - 1 - PROTOKOLL Parter: och fackliga organisationer enligt bilaga Närvarande: Enligt bilaga 1 Justerare: för kommunen Bertil Lindström Tid: 2001-08-21 för de fackliga organisationerna enligt

Läs mer

Samverkansavtal för Malmö högskola

Samverkansavtal för Malmö högskola Samverkansavtal för Malmö högskola Inledning Dnr Mahr 19-2012/488 Malmö högskolas samverkansavtal har verksamheten och medarbetarna i fokus. Det ställer krav på ledarskap och medarbetarskap, två begrepp

Läs mer

NU HAR HON SLUTAT FLEXTIDSFÄLLAN

NU HAR HON SLUTAT FLEXTIDSFÄLLAN FLEXTIDSFÄLLAN NU HAR HON SLUTAT Tidsjakt. Anna Halmerius registrerade flex när hon egentligen jobbade övertid, men hann aldrig ta ledigt. Och det var hon inte ensam om som distriktssköterska i Västra

Läs mer

Välkommen till avdelning 17/30

Välkommen till avdelning 17/30 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till avdelning 17/30 Fotograf: Carina Johansson Informationen ska vara en vägledning för dig under din vårdtid hos oss. Är det något du undrar över - tveka inte

Läs mer

Ungdomars kommentarer om patientjournalen på nätet Våren 2014

Ungdomars kommentarer om patientjournalen på nätet Våren 2014 Ungdomars kommentarer om patientjournalen på nätet Våren 2014 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd

Läs mer

HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING

HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING KURSPROGRAM 2014 Kursprogrammet Hållbar mat i kommuner och landsting bygger på lång och gedigen erfarenhet av utbildningar för personal i offentlig sektor. Våra utbildningar

Läs mer

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun 1(5) 4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger till grund för omvårdnadsdokumentationen.

Läs mer

Samverkansavtal Utgångspunkter

Samverkansavtal Utgångspunkter Samverkansavtal Utgångspunkter Samverkansavtal för Lidköpings kommun har sin grund i Fas 05 Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan i kommuner, landsting och regioner. För att kunna tillämpas på en förvaltning

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal 1 Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal De centrala parterna har ett gemensamt synsätt om samverkan och kompetens inom hälso- och arbetsmiljöområdet i kommuner och landsting.

Läs mer

Hälsa på lika villor? Norrbotten 2006 - Vård och läkemedel

Hälsa på lika villor? Norrbotten 2006 - Vård och läkemedel Hälsa på lika villor? 2006 - Vård och läkemedel Hälso- och sjukvården har en bred kontaktyta med invånarna - många personer har kontakter med hälso- och sjukvården. Under en tre - månaders period har hälften

Läs mer

Utvärdering av Sambruks Vårkonferens 1-2 april 2009

Utvärdering av Sambruks Vårkonferens 1-2 april 2009 Utvärdering av Sambruks Vårkonferens 1-2 april 9 Plats: Quality Airport Hotel Arlanda personer av sammanlagt 7 tillfrågade har besvarat enkäten. 1=dåligt 2=mindre bra 3=genomsnittligt 4=bra =mycket bra

Läs mer

1(1) Datum 2013-10-21 Handläggare Personalstrateg Johan Lexfors Kommunledningskontoret Personalavdelningen 0451-26 80 99 johan.lexfors@hassleholm.se Riktlinjer för praktikplatser gällande praktikanter

Läs mer

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET VG PRIMÄRVÅRD EN DEL AV DET GODA LIVET V ä s t r a G ö ta l a n d s r e g i o n e n s e g e n v å r d v a l s m o d e l l TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET GRUNDTANKARNA BAKOM VÅR NYA VÅRDVALSMODELL

Läs mer

Information om patient för patient - arbetet med elektronisk kommunikation mellan patient och profession

Information om patient för patient - arbetet med elektronisk kommunikation mellan patient och profession Information om patient för patient - arbetet med elektronisk kommunikation mellan patient och profession 2013-10-16 Lars Midbøe Termkonferensen, Göteborg 2013-10-20 sid 2 Innehåll Journal på nätet Lars

Läs mer

Slippa vara rädd för sjukvården

Slippa vara rädd för sjukvården Slippa vara rädd för sjukvården Enkät med ME/CFS-sjuka i Norrland Gjord av RME Västernorrland, med medlemmar över hela Norrland Mer än åtta av tio saknar kunskap om sjukdomen hos sina läkare. Väntan på

Läs mer

Vårdcentralen Vikbolandet

Vårdcentralen Vikbolandet Vårdcentralen Vikbolandet Välkommen till Vårdcentralen Vikbolandet Öppettider: Vardagar 08.00-17.00 Rådgivning, bokning av tid eller telefontid samt receptförnyelse sker via sjuksköterska. Sjuksköterskor:

Läs mer

ETT fönster mot informationen visionen tar form

ETT fönster mot informationen visionen tar form Det pågår 2006 ETT fönster mot informationen visionen tar form IT-strategi som frigör resurser för ökad vårdkvalitet, effektivare regionorganisation och bättre medborgarservice PÅ GÅNG UNDER 2006 Patientnyttan

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

Arbetsgivaren skall ha tydliga mål för verksamheten. De anställda skall informeras och informera sig om målen.

Arbetsgivaren skall ha tydliga mål för verksamheten. De anställda skall informeras och informera sig om målen. Datum 2010-03-22 SAMVERKANSAVTAL INLEDNING Piteå kommun och de fackliga organisationerna har enligt detta avtal utformat ett samverkanssystem bestående av detta avtal och tillhörande rutiner som gäller

Läs mer

Frågor och svar med politiker och Ungdomsrådet i Sjöbo Gydarp, 7 oktober 2010

Frågor och svar med politiker och Ungdomsrådet i Sjöbo Gydarp, 7 oktober 2010 Frågor och svar med politiker och Ungdomsrådet i Sjöbo Gydarp, 7 oktober 2010 Representanter från partierna var: Sjöbopartiet: Roger Karlsson och Carina Jönsson Moderaterna: Kent-Ivan Andersson (ordförande

Läs mer

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve är ett utvecklings- och forskningsprojekt inom området distansöverbryggande teknik för

Läs mer

Insamlingsstiftelsen EN FRISK GENERATION 1

Insamlingsstiftelsen EN FRISK GENERATION 1 Insamlingsstiftelsen En frisk generation EN FRISK GENERATION 1 Insamlingsstiftelsen En frisk generation Insamlingsstiftelsen En frisk generation startades 2011 som ett gemensamt initiativ av forskare från

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Uppdrag och mandat i TRIS

Uppdrag och mandat i TRIS Beslutat den 23 februari 2015 av Regionala Samverkansgruppen 1 Uppdrag och mandat i TRIS Vad syftar detta dokument till? Detta dokument är ett komplement till styrdokumentet för TRIS och beskriver mer

Läs mer

Resurser till tobaksavvänjning inom Landstinget i Östergötland 2013

Resurser till tobaksavvänjning inom Landstinget i Östergötland 2013 Resurser till tobaksavvänjning inom Landstinget i Östergötland 213 Folkhälsocentrum Linköping augusti 213 Ann-Charlotte Everskog Katarina Åsberg Maria Elgstrand www.lio.se/fhc Resurser till tobaksavva

Läs mer

Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis

Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis Gunnel 59 år är uppväxt i Fromheden och bor nu i hus i Norsjö. Hon är utbildad undersköterska

Läs mer

Testresenär Avslutningsmöte Vår 2015. Page 1

Testresenär Avslutningsmöte Vår 2015. Page 1 Testresenär Avslutningsmöte Vår 2015 Page 1 Testresenär vår 2015 Page 2 Syfte Att introducera bussen för bilister Att få fler att prova åka buss Att få fler att pendla med buss Att få synpunkter från ovana

Läs mer