Etnisk mångfald inom svensk elitidrott om förändring över tid och en nulägesanalys

Transkript

1 Etnisk mångfald inom svensk elitidrott om förändring över tid och en nulägesanalys Jesper Fundberg, Lars Lagergren FoU-rapport 2010:4

2 FoU-rapporter STOCKHOLM NOVEMBER 2010 ANDRÈN & HOLM FOTO: BILDBYRÅN 2005:1 Doping- och antidopingforskning 2005:2 Kvinnor och män inom idrotten :3 Idrottens föreningar - en studie om idrottsföreningarnas situation 2005:4 Toppningsstudien - en kvalitativ analys av barn och ledares uppfattningar av hur lag konstitueras inom barnidrott (Eva-Carin Lindgren, Hansi Hinic) 2005:5 Idrottens sociala betydelse - en statistisk undersökning hösten :6 Ungdomars tävlings- och motionsvanor - en statistisk undersökning våren :7 Inkilning inom idrottsrörelsen - en kvalitativ studie 2006:1 Lärande och erfarenheters värde (Per Gerrevall, Samanthi Carlsson och Ylva Nilsson) 2006:2 Regler och tävlingssystem (Bo Carlsson, Kristin Fransson) 2006:3 Fysisk aktivitet på Recept (FaR) (Annika Mellquist) 2006:4 Nya perspektiv på riksidrottsgymnasierna(maja Uebel) 2006:5 Kvinnor och män inom idrotten :6 Utvärdering av den idrottspsykologiska profi len - IPS-profi len (Göran Kenttä, Peter Hassmén och Carolina Lundqvist) 2006:7 Vägen till elittränarskap (Sten Eriksson) 2006:8 Näridrott i skolmiljö (Björn Forsberg) 2006:9 Kartläggning av det idrottspsykologiska området med avseende på svensk elitidrott (Göran Kenttä) 2007:1 Idrotten Vill - en utvärdering av barn- och ungdomsidrotten (Lars-Magnus Engström, Johan R Norberg och Joakim Åkesson) 2007:2 Sexualisering av det offentliga rummet (Birgitta Fagrell, Jesper Fundberg, Kutte Jönsson, Håkan Larsson, Eva Olofsson och Helena Tolvhed) 2007:3 Det sociala ledarskapet (Martin Börjeson, Johan von Essen) 2007:4 Frivilligt arbete inom idrotten (Lars-Erik Olsson) 2007:5 Varumärkets betydelse inom idrotten (Anna Fyrberg, Sten Söderman) 2007:6 Analys av träningstider inom föreningsidrotten - en studie av sju lagidrotter sett ur ett ålders- och könsperspektiv (Christian Augustsson, Göran Patriksson, Owe Stråhlman och Stefan Wangsson) 2007:7 Målstyrning och bidragsgivning inom svensk idrott (Johan Söderholm ) 2007:8 Ekonomiska styrmedel inom ideella organisationer (Erik Lundmark, Alf Westelius) 2007:9 Näridrott i skolmiljö, etapp 2 (Josef Fahlén, Björn Forsberg) 2007:10 Doping - personlighet, motiv och moral i idrotten (Jesper Thiborg, Bo Carlsson) 2007:11 Eliten e liten - men växer. Förändrade perspektiv på elitidrott (Mikael Lindfelt) 2008:1 Doping- och antidopingforskning - En inventering av samhälls- och beteendevetenskaplig forskning och publikationer (David Hoff) 2008:2 Idrottens anläggningar ägande, driftsförhållanden och dess effekter (Josef Fahlén, Paul Sjöblom) 2008:3 Idrottens roll i samhället ll (Sara Sandström, Mats Nilsson) 2008:4 Vilka stannar kvar och varför? (Britta Thedin Jakobsson, Lars-Magnus Engström) 2008:5 Medlemskapet i den svenska idrottsrörelsen - En studie av medlemmar i fyra idrottsföreningar (Torbjörn Einarsson) 2008:7 Äldre en resurs för idrottsrörelsen (Margareta Johansson) 2008:8 Möjliga tekniklösningar för LOK-stöd, SISU verksamhet och antidoping (Kenneth Olausson, Stewe Gårdare, Torbjörn Johansson, Mikael Wiberg, Oskar Juhlin) 2009:1 Kunskapsöversikt: Styrketräning för barn och ungdom (Michail Tonkonogi) 2009:2 Kunskapsöversikt: Kost- och näringslära inom idrotten (Eva Blomstrand och William Apró) 2009:3 Varumärkets betydelse inom idrottsrörelsen - ett sponsorperspektiv (Anna Fyrberg och Sten Söderman) 2009:3 A Sponsor s Perspective on the Swedish Sports Movement (Anna Fyrberg och Sten Söderman) 2009:4 Valuta för pengarna - om föräldrars kostnader för barnens deltagande i tävlingsidrott (Krister Hertting) 2009:5 Ämnet specialidrott i gymnasieskolan - en utvärdering av ämnet läsåret 2008/09 (Magnus Ferry och Eva Olofsson) 2009:6 Vilka är idrottens valda makthavare? - Om rekrytering till styrelser inom svensk idrott (Jesper Fundberg) 2010:1 Användning av idrottsanläggningar - en studie av tillgänglighet till och fördelning av tider i idrottsanläggningar ur ett jämställdhetsperspektiv (Christian Augustsson, Owe Stråhlman, Göran Patriksson, Stefan Wagnsson) 2010:2 Idrottsutbildning och utbildningsreformer - en kartläggningsstudie av Sveriges gymnasiala idrottsutbildning och dess villkor i den nya gymnasieskolan (Stefan Lund) 2010:3 Utvärdering av RIG-verksamheten - ur ett SF och elevperspektiv (Sten Eriksson) 2010:4 Etnisk mångfald inom svensk elitidrott - om förändring över tid och en nulägesanalys Tryckta rapporter kan beställas från Riksidrottsförbundets kundtjänst kundtjanst@rf.se Ladda hem rapporterna i PDF från En komplett FoU-lista fi nns på

3 Förord Svensk idrott världens bästa är idrottsrörelsens vision. Svensk idrott ska vara bäst på alla nivåer. Det gäller såväl barn- och ungdomsidrotten som bredd- och elitidrotten. Om svensk idrott ska bli världens bästa måste alla ha lika bra förutsättningar att vara med. Vi måste ta vara på alla talanger oavsett vilken bakgrund, etnicitet eller vilket kön de har. Forskningen visar att en bred bas ger en vass spets. Och det är på grund av den breda folkrörelseidrotten med idrott för alla som Sverige, som är ett relativt litet land, har kunnat finna och utveckla många talanger som tagit internationella guldmedaljer. Men hur ser det egentligen ut gällande etniciet i våra landslag? Har alla med likvärdiga idrottsmeriter samma förutsättningar att gå hela vägen till landslaget? Media har på senare tid skildrat en ökad etnisk mångfald inom till exempel basket och fotboll. Stämmer mediabilden och hur ser det ut inom andra idrotter? Har den etniska mångfalden bland elitidrottare förändrats på senare år. Och om så är fallet, vad har bidragit till detta? För att ta reda på det och för att skaffa mer kunskap och underlag för vidare utveckling, gav Riksidrottsförbundet Fil.dr Jesper Fundberg och Fil.dr Lars Lagergren på Malmö Högskola i uppdrag att studera elitidrotten ur ett etniskt mångfaldsperspektiv. Förhoppningsvis kommer denna rapport vara ett värdefullt underlag för kunskap och utveckling inom idrottsrörelsen. Studiens frågeställningar och resultat kan användas för att reflektera och diskutera hur det ser ut inom de olika idrottsförbunden. Hur ser vägen till landslaget ut? Har alla med likvärdiga idrottsmeriter samma möjligheter att komma dit? Om inte, vad kan vi då göra åt det? Erik Strand Generalsekreterare Riksidrottsförbundet 3

4 4

5 Sammanfattning Syftet med studien var att dels undersöka hur stort antal och andelen svenska elitidrottare som har utländsk bakgrund och om eventuella förändringar skett under de senaste tio åren (för åren 1999, 2004 och 2009). Dels problematisera om och i så fall varför det förekommer en selektering utifrån etnicitet som ett kriterium inom svensk elitidrott, samt hur denna selektering går till och om det finns förändringsmönster över tid. De undersökta idrotterna är basket, fotboll, innebandy, friidrott, boxning och tennis. Undersökningen bygger på en kvantitativ del som utgår från de data vi fått fram från de olika idrotternas landslagstrupper för juniorer och seniorer, herrar och damer. Undersökningen bygger också på en kvalitativ del där representanter från elitverksamheterna i de olika idrotterna har intervjuats. Undersökningen visar att: den etniska mångfalden har ökat inom svensk elitidrott under de senaste tio åren. Denna ökning kan bara delvis förklaras av en generell ökning i landet i motsvarande åldersgrupper eller inom den aktuella idrottens ungdomsverksamhet, samt att variationen mellan olika idrotter är mycket stor. det är stor skillnad mellan manlig och kvinnlig elitidrott vad gäller etnisk mångfald. Störst skillnad är det i sporterna boxning och basket på seniorsidan samt fotboll på juniorsidan, där ytterst få kvinnor har representerat Sverige i landslagssammanhang. Motsatt har svenska seniorlandslaget i tennis inte haft någon spelare med utländsk bakgrund under kontrollåren. Minst etnisk mångfald återfinns inom innebandyn, där tre av fyra landslag inte haft någon spelare av utländsk härkomst. att resonemangen och mängden tankar om etnisk mångfald i de olika sporterna varierar mycket. En gemensam nämnare var dock att man utgick från situationen i den manliga idrotten när etnisk mångfald fördes på tal. det finns en etnisk folklore, dvs. stereotypa berättelser om invandrare, inom svensk elitidrott. Denna etniska folklore beskriver elitidrottare med utländsk bakgrund som bundna till sin hemlandskultur och traditioner och att de har annorlunda livsideal än föreställda svenska livsideal. det förekommer en mängd förklaringar i intervjuerna till varför det är stor eller liten etnisk mångfald inom respektive sport. Dessa kategoriserar vi som: att veta, att vilja, att kunna och att göra. Det handlar, enligt de intervjuade, om att (1) människor med utländsk bakgrund ej vet och har bristande kunskaper om svensk idrott, (2) att människor med utländsk bakgrund vill andra saker med sitt idrottande t.ex. sätter investeringsvärdet främst, (3) att människor med utländsk bakgrund inte kan satsa på en elitkarriär på grund av sämre ekonomiska villkor än andra, men (4) att det också går att göra strategiska satsningar inom respektive idrottsorganisation såsom basket har satsat på jämställd ekonomi vilket troligtvis gynnat även etnisk mångfald. det är möjligt att föra resonemang om två olika integrationsvägar till svensk elitidrott. I det ena fallet lämnar majoriteten idrotten och på så sätt ökar den etniska mångfalden. Vi ansluter oss till den kritik som riktas mot denna integrationsväg, främst från anglosaxisk forskning, då det är tveksamt om den sker någon egentlig integration i denna process. I det andra fallet finner vi hur enskilda idrottsorganisationer aktivt gör strategiska val för att främja villkor för jämställdhet och jämlikhet, det främsta exemplet finner vi i basketsporten.... undersökningen pekar på behovet av fördjupade studier av svensk elitidrott som arena för mångfaldsarbete och rekommenderar analyser ur ett gate keeping-perspektiv som granskar samspelet mellan common sense, strukturer, omvärldspåverkan och faktiska resultat i de selektionsprocesser som släpper fram eller motar svenska idrottare på väg mot den yppersta eliten. 5

6 6

7 Innehåll Sammanfattning...5 Elitidrott och etnisk mångfald som problemområde...9 Syfte och frågor...10 Metoder och urval...12 Materialinsamling...12 Intervjuerna frågor och urval av informanter...12 Några metodologiska problem...12 Teoretiska ansatser förståelse och analys...14 Elitidrott och postkolonial teori...14 Bannisters undran...15 Etnisk folklore...15 Etnisk mångfald, eller?...16 Gatekeeping som analytiskt begrepp, defi nition och användbarhet...16 Resultat och analys...19 En god integrationsmiljö jämfört med vad?...19 Boxning...20 Basket...21 Fotboll...22 Tennis...24 Friidrott...24 Innebandy...26 Sammanfattande analys av undersökningens kvantitativa del...27 Sammanfattande analys av undersökningens kvalitativa del...30 Etnisk mångfald och elitidrottens ideal...31 Där och då eller här och nu...33 En diskussion om etnisk mångfald, dess vardagslogik och gatekeeping inom elitidrotten...34 Om common sense...35 Elitidrottens vardagslogik och förklaringens betydelse...36 Att veta, att kunna, att vilja och att göra...37 Integrationsvägar och hur de kan undersökas...39 Förslag på vidare forskning...40 Referenser:

8 Idrottsutbildning och utbildningsreformer en kartläggningsstudie av Sveriges gymnasiala idrottsutbildning 8

9 Elitidrott och etnisk mångfald som problemområde I slutet av 1990-talet och början av 2000-talet kom flera rapporter om att det fanns ett så kallat glastak inom svensk idrott 1 ; unga män och kvinnor med utländsk bakgrund hade svårt att nå yttersta eliten inom sin idrott (se Fundberg 2003a, Peterson 2000). Debatten innehöll olika förklaringar till detta. Några, främst tränare och förbundskaptener inom idrottsrörelsen, menade att många talanger med utländsk bakgrund saknade det sociala stöd som behövdes för att nå den yttersta eliten. Det betonades att atletens kontext var av vikt liksom dennes psykiska och sociala förmåga. Vidare hävdades att det krävdes något mer utöver en exceptionell idrottslig förmåga. Det var framförallt detta något som saknades hos personer med utländsk bakgrund, menade de. Samtidigt uttryckte forskare att förklaringen till den låga andelen elitidrottare med utländsk bakgrund borde sökas i idrottens strukturer: till exempel hur etnisk mångfald representeras inom tränarkåren och att elitidrottare bedöms olika beroende på namn, hud- och hårfärg. Men det fördes också fram förklaringar kring könsmässiga skillnader, till exempel att den låga andelen kvinnliga elitidrottare med utländsk bakgrund skulle bero på traditionella könsmönster inom vissa kulturer som inte tillät kvinnor att satsa fullt ut på idrott (Blomdahl och Elofsson 2006). Någon systematisk eller mer omfattande vetenskaplig genomlysning av läget inom svensk elitidrott gjordes aldrig runt millennieskiftet. Frågan om hur det verkligen förhöll sig beträffande möjligheter och svårigheter för män och kvinnor med utländsk bakgrund att nå den yttersta eliten i svensk idrott förblev obesvarad. Debatten var då, liksom vi uppfattar den fortfarande, brokig och ibland visade den upp frustration, irritation och ilska, men även förhoppningar. Knappt tio år senare återkommer frågorna om hur det ser det ut inom svensk elitidrott sett till etnisk mångfald. Har det för- 1 Debatten kom främst att röra herrfotboll även om retoriken ofta gällde idrott i allmänhet ändrats de senaste tio åren? Och vilka resonemang förs bland ansvariga för elitidrotten om etnisk mångfald? Hösten 2008 uppmärksammade dansk TV2 (Lige på sport) att Sverige hade långt fler unga män med utländsk bakgrund inom pojklandslagen i fotboll än motsvarande danska. I december samma år deltog Jesper Fundberg som en av tre svenska forskare i en konferens i Aarhus om skillnader mellan svensk och dansk elitidrott i relation till integration och diskriminering (jfr Gregersen & Östergaard 2009). Svensk elitidrott framställdes vara mer öppen för etnisk mångfald än motsvarande dansk. Hade det hänt något i Sverige? Gällde det enbart juniorherrfotboll? Eller gav jämförelsen med Danmark enbart uppmärksamhet att integration är ett relativt begrepp? Det hade varit intressant att göra en systematisk jämförelse med andra länder, men detta har inte varit möjligt inom ramen för denna studie. Varför studera elitidrott? RF ger stöd till specialidrottsförbunden att utveckla talanger och elitidrottare som har ambition att nå internationell toppnivå. Från ett idrottsperspektiv är det självklart negativt för elitidrotten om det finns ett glastak som eventuellt hindrar de bästa talangerna att ta sig till eliten, oavsett etnisk eller annan bakgrund. Från ett samhällsperspektiv är det intressant, och antagligen även för idrottsrörelsen, att undersöka förklaringsmodeller som framförs av ansvariga kring selektering på elitnivå (och detta gäller oavsett om det rör etnicitet eller helt andra grunder för selektering och den etniska sammansättningen inom elitidrotten i relation till befolkningen i övrigt). En annan aspekt är att elitidrottare ofta att representerar nationen, vilket gör frågan intressant ur ett samhällsperspektiv. Idrotten i Sverige engagerar många och lockar stora mängder av barn och unga. Samtidigt sker en selektering inom idrotten ju äldre de unga blir och ju högre upp i elitskikten de kommer. Selekteringsprocesser är intressanta för att där ställs frågor på sin spets vem Idrottsutbildning och utbildningsreformer en kartläggningsstudie av Sveriges gymnasiala idrottsutbildning 9

10 ska väljas och varför (Lagergren, 2003, 2008, 2009). Vi kommer längre fram att utveckla tankar om selektering och resonera utifrån begreppet gatekeeping. Inom idrotten återkommer ofta beskrivningar av att det är de med mest talang och potential sin gren som väljs ut för att fortsätta. Men forskning visar att det finns många andra faktorer som spelar in, t.ex. när man är född på året (Peterson 2004). På andra områden i samhället, som inom kultursektorn och på boende- och arbetsmarknaden, ser vi att etnicitet spelar roll för vem som väljs och till vilken position (Pripp 2005). Infödd befolkning, i generella termer, tycks ofta väljas före invandrad. Förklaringar till detta är varierande. Forskning om detta inom idrotten är begränsad (denna rapport kan dock ses som ett bidrag till en ökad förståelse kring sambanden mellan etnicitet och selektering inom elitidrotten). I debatter, däremot, har det framförts att (elit-) idrotten skiljer sig från övriga samhället genom att etnisk bakgrund spelar mindre roll för möjligheterna att delta och lyckas. Här hävdas ibland att idrotten är etniskt blind och att det i stort sett enbart är idrottsliga kvaliteter som avgör. Samtidigt hävdas att det just inom elitidrotten frodas en nationalism som gör det möjligt att uttrycka och agera utifrån ett rasistiskt raster (Fundberg 2003a). Idrotten tycks vara komplex. Spelar etnicitet roll inom elitidrotten? Och i så fall, hur? Vad finner vi i blandningen av det objektiva och det subjektiva, i blandningen av å ena sidan faktiska prestationer och resultat, och å den andra sidan principer, common sense och sunt förnuft som präglar en elitinriktad verksamhet? Elitidrott är en verksamhet där selektion och gatekeeping är en vardaglig nödvändighet. Syfte och frågor I Dagens Nyheter den 7 juli 2010 gick följande att läsa rörande etnisk mångfald inom ungdomsidrotten: En del av resultaten har vi sedan tidigare kunnat gissa oss till, men nu får vi bekräftat att idrotten är stor bland ungdomar i Sverige. Då spelar det mindre roll varifrån du kommer eller vilken bakgrund du har, säger Erik Strand, generalsekreterare på RF, i ett pressmeddelande. Om idrott är stor bland ungdomar och bakgrund spelar mindre roll, hur ser det då ut på elitnivå? Denna fråga har vi undersökt dels genom att intervjua företrädare inom olika sporter om deras syn på eventuella förändringar över tid och tolkningar kring detta och dels genom att kvantitativt mäta förändringar över tid utifrån befintlig statistik. Syftet med undersökningen var således tvåfaldigt; (1) att få en uppfattning om antalet och andelen svenska elitidrottare som har utländsk bakgrund och om eventuella förändringar skett under de senaste tio åren, samt om dessa förändringar är proportionerliga med antalet svenskar med utländsk bakgrund dels inom idrotten och dels i förhållande till Sveriges befolkning i det aktuella åldersspannet. Undersökningen (2) ämnade också problematisera om, och i så fall varför, det förekommer en selektering utifrån etnicitet som ett kriterium inom svensk idrott, samt hur denna selektering går till och om det finns förändringsmönster över tid. För att kunna studera detta menar vi att det krävs dels en kvantifiering, det vill säga hur fördelningen ser ut utifrån etnicitet inom olika idrotter på elitnivå och dels en kvalitativ undersökning av de som utför och ansvarar för selekteringen; tränare, sportchefer, förbundskaptener eller motsvarande. Dessutom kommer vi att analysera hur idrottens företrädare resonerar om elitidrott och integration. Vilka orsakssamband förs fram? Följande frågor ställs för att besvara studiens syfte: 1) Hur stor andel inom olika idrotter på svensk elitnivå har utländsk bakgrund? Här problematiseras kategorin utländsk bakgrund med frågor om nationalitet och kön. 10

11 2) Hur ser selekteringsprocessen ut inom olika idrotter på elitnivå? Vilka faktorer avgör vem som väljs? Spelar etnicitet någon roll för denna selektering och hur spelar den i så fall in? 3) Har det skett några förändringar över tid när det gäller selekteringsprocessen i olika idrotter och i så fall varför? 4) Hur ser talet om elitidrott och etnisk mångfald ut? Vilka orsakssamband förs fram i offentliga diskussioner om elitidrott och mångfald? Kunskapsmålet för denna studie är att öka kunskapen om de faktiska förhållandena och eventuella förändringar av den etniska sammansättningen samt förståelsen för hur etnisk mångfald beskrivs och tolkas inom ramen för svensk elitidrott. I uppdraget uppfattar vi att det finns, även om det inte uttrycks klart och tydligt, politiska förhoppningar om att svensk elitidrott skulle kunna användas som positivt exempel på etnisk integration. Samtidigt vet vi att idrotten har starka band till nationalism och därför ofta hamnar i blickfånget som spegel av det omgivande samhället. Säger förhållanden i idrotten något om samhället i övrigt och i så fall vad? 11

12 Metoder och urval Under denna rubrik presenteras vilket material som samlats in och hur insamlandet gått till. Värt att notera är att insamlingen inte varit helt problemfri. Flera av de kontakter vi haft med representanter för de olika idrotterna har försenats av OS, slutspel och mitt i säsong. Några idrotter fick vi helt enkelt ta bort, i förhållande till den ursprungliga planen, då vi inte fick in det material vi efterfrågat. Materialinsamling Projektet har både en kvantitativ och en kvalitativ ansats. En central del i den kvalitativa ansatsen utgörs av åtta intervjuer med förbundskaptener och/eller ansvariga för landslagsverksamhet i olika idrotter, vilka genomfördes våren Intervjuerna varade cirka en timme vardera och rörde främst beskrivningar av elitidrotten i relation till etnisk mångfald, förändringar kring detta samt tolkningar och förklaringar kring dessa relationer. Dessa intervjuer har sedan kompletterats med samtal om och hur förhållandet mellan etnisk bakgrund och elitidrott blir synligt i specialförbundens egna publikationer och statistik över landslagstrupper. Vi har också studerat urval av den internationell forskning i ämnet för att spegla våra resultat om svensk elitidrott. Intervjuerna frågor och urval av informanter De olika frågorna gällande omfattning, förändring och förståelse av samband har olika karaktär och kräver därför olika metoder för att besvaras. Antalet utövare inom svensk elitidrott är stort därför krävs någon form av urval. Från början var tanken att åtta idrotter skulle ingå i den slutgiltiga rapporten. Vi började med att kontakta tio idrotter, vilka valdes ut i samråd med RF, för att kunna göra ett senare urval bland dem. Av olika skäl blev det till slut sex idrotter som kom att ingå i rapporten. Urvalet gjordes med hänsyn till att få med en bred variation av idrotter: lag- och individuella idrotter, sommar- och vinteridrotter, föreställningar om klass- och etniskt breda och smala idrotter samt stora och små idrotter var kriterierna. Följande sex idrotter valdes till slut för att undersökas närmare: fotboll, friidrott, basket, boxning, tennis, innebandy. I dessa idrotter studeras eliten. I ett inledande samtal ställdes frågan vad som räknas till elit inom respektive idrott. I alla de undersökta idrotterna handlar denna undersökning om de som representerat landslaget i sin sport. Vi valde att undersöka senior på herr- och damsidan samt juniorelit (i de fall idrotten har flera juniortrupper har vi valt det år man fyller 17) gällande pojkar och flickor. För att kunna undersöka förändring över tid har vi jämfört landslagstrupper för åren 2009, 2004 och Några metodologiska problem Det finns flera problem med att mäta etnisk mångfald, integration och diskriminering. Ovan antyds att det eventuellt skett en förändring inom svensk idrott vad gäller ökat antal aktiva inom elitidrotten med utländsk bakgrund. Men, vilka avses när vi talar om utländsk bakgrund? Är det enbart de som är födda i annat land än Sverige? Eller avses också de som har en eller två föräldrar som är födda i annat land än Sverige? Benämningen utländsk bakgrund i denna undersökning används för personer som är födda i annat land än i Sverige och/eller har en förälder som är född i annat land än Sverige. Vi har valt att problematisera och nyansera denna trubbiga kategori. Spelar det någon roll vilket land man själv eller ens föräldrar kommer ifrån Finland, Bosnien eller Somalia? Det har vi anledning att tro och därför har vi valt att arbeta utifrån kategorierna: Första världen, dvs. Västeuropa, Nordamerika och Australien, Andra världen, dvs. Öst- och Sydeuropa samt Tredje världen, dvs. övriga världen. 12

13 Denna indelning, vilken inte på något sätt är optimal, hänger samman med de mönster som återfinns i annan forskning om rasism, och tillgång till arbetsmarknad etc. (jfr Pripp 2005). Det har visats sig i denna forskning att det finns en tydlig hierarkisk ordning utifrån etnicitet som är kopplad till det vi här benämner som första-, andra- respektive tredje världen. Därför vill vi undersöka hur dessa mönster ser ut inom elitidrotten. En annan nyansering är kön, vilket vi ställer frågor om i intervjuerna och i det insamlade materialet av landslagstrupper. Frågor om skillnader mellan könen är viktig då flera av debatterna om etnisk mångfald har först oreflekterat att det i första hand gäller pojkar och män. Ofta nämns flickor och kvinnor med utländsk bakgrund som den kategori som sällan återfinns inom idrotten kan tänkas även elitidrotten? Stämmer det i de sporter som ingår i denna undersökning? Under processen har vi resonerat om hur ovan nämnda problem kan hanteras och konsekvenserna av våra val och avgränsningar. Det finns många föreställningar, inte minst i de inledande samtalen med uppdragsgivaren, (både förhoppningar och farhågor) om hur det är och hur det borde vara och hur det kommer att se ut i framtiden vilket åter pekar på vikten av denna undersökning. Alla dessa antagande har vi försökt förhålla oss till och hantera på ett problematiserande sätt i vår text. Studier av selekteringsprocesser, oavsett om det handlar om etnisk bakgrund, genus, ålder eller social tillhörighet, kan vara etiskt problematiskt. Vi anser oss, genom våra metodval och genom att vi i alla steg av forskningsprocessen följer av Vetenskapsrådet rekommenderade etiska riktlinjer (se; vr.se/ ), ha god grund för de etiska överväganden som projektet kräver. Ett annat problem i undersökningen gäller antalet personer i de olika landslagstrupperna. Lagsporter har av naturliga skäl betydligt fler deltagare, medan individuella sporter på motsvarande vis är färre. Mot bakgrund av detta vill vi påpeka att den kvantitativa undersökningen inte rör exakta tal, men pekar på tydliga tendenser. Ett tredje problemområde gäller när mätningar ska göras. Oavsett om det sker avstämning om dagsläget med en jämförelse med hur det var 1999, 2004 eller 2009 så måste frågor om migrationsströmmar och andelen med utländsk bakgrund i det svenska samhället i allmänhet ställas. Likaså bör frågor ställas om hur stor andel med utländsk bakgrund som återfinns inom idrotten. Ett fjärde problemområde är hur jämförelser ska göras, dvs. vilken population ska vi ställa de elitidrottare som har utländsk bakgrund mot för att kunna utröna om det skett en ökning eller om de kan anses utgöra en stor eller möjligen liten andel? Ska vi jämföra med andel i de respektive idrotterna eller andelen i samhället? Vi har valt att göra jämförelser utifrån båda dessa aspekter. 13

14 Teoretiska ansatser förståelse och analys Under denna rubrik gör vi först en genomgång av inflytelserik teoribildning och aktuell forskning kring etnicitet och integration med idrottsanknytning. Därefter presenteras ett teoretiskt perspektiv vi vill pröva i analysen av undersökningen insamlade material. Detta perspektiv utgår från begreppet gatekeeping och syftar till att väva samman teori och praktik i en konstruktiv förståelse av det fält vi studerar. Vi börjar emellertid i den inflytelserika postkoloniala teoribildningen. Elitidrott och postkolonial teori Det är två aspekter som är viktiga att ta hänsyn till när man ser närmare på forskning om elitidrott och etnisk mångfald i olika länder. Den ena handlar om respektive lands historiska och nutida relationer till idrott. Det andra handlar om respektive lands historiska och nutida relationer till etnisk mångfald. Sverige har en idrottshistoria med folkrörelsebaserad verksamhet som långsamt håller på att förändras mot professionalism och bolagsbildningar (Peterson 1989, Sund 2008). En annan aspekt är idrottens plats och position i det svenska samhället. I undersökningar visar det sig att idrott har hög status bland såväl unga som vuxna i generell mening (Nilsson 1998). Ytterligare en aspekt är att de flesta idrotter har importerats från andra länder. Samtidigt vet vi att idrott alltid varit en arena för uttryckandet av nationell tillhörighet och därmed också exkludering (jmf Ehn 1993). Sportimporten har skett i samband med handelsutbyte kring slutet av 1800-talet då många idrotter fick fäste just i svenska hamnstäder, till exempel fotboll och tennis. Men importen har också skett i senare tiders globalisering, som t ex basket från Baltikum, samt import av utländska spelare, t.ex. amerikanska herrbasketspelare på 1970-talet till dagens importer inom t.ex. fotboll. Kontinuerligt under talet har också etniska minoriteter bildat egna idrottsföreningar, med ett tydligt uppsving under 1970-talet (jfr Bengtsson 2004, Fundberg 1996). Elitidrott i Sverige, liksom i andra länder har ofta fått fungera som en symbol för det nationella (Ehn 1993). Frågan är vad som sker med denna symbol om den etniska mångfalden ökar? Svensk migrationshistoria, för att växla spår, visar exempel på såväl in- som utvandring långt in i modern tid. Från de senaste decenniernas invandring finns några exempel som kan lyftas fram: finsk och sydeuropeisk arbetskraftsinvandring på 1960-talet, chilenska flyktingar på 1970-talet, flyktingar från forna Jugoslavien (främst Bosnien) på 1990-talet, flyktingar från Irak, Palestina och Somalia på 2000-talet. Mot detta kan ställas föreställningen om en heterogen etnisk svensk befolkning. Flera undersökningar visar att föreställningen om hur en svensk ser ut och talar majoritetsspråket avgör selektering inom områden som utbildning, arbetsmarknad och boende (Pripp 2005). Hur kan vi förstå etnisk mångfald inom svensk idrott? Den forskning som bedrivits i Sverige och övriga Norden om detta har med få undantag sitt ursprung från mitten av 1990-talet (Andersson 2008, Fundberg 1996, Peterson, 2000). I början fokuserades det på erfarenheter hos idrottare med utländsk bakgrund och den offentliga debatten kring etnisk mångfald inom idrott (Strandbu, 1998). Det handlade ofta om varför det blev bråk på idrottsarenor, varför så få tjejer med utländsk bakgrund återfanns inom idrotten och varför det fanns särskilda invandrarföreningar (Fundberg 1996). Så småningom fokuserades det allt mer på idrottens strukturer, snarare än den så kallade invandrarens kultur (Fundberg 2003b). Den här undersökningen ansluter sig till tanken om att forskningen i första hand bör granska och problematisera idrottens struktur snarare än olika idrottares bakgrund och kulturella tillhörighet. Hur resonerar och förklaras då elitidrott och etnisk mångfald bland de intervjuade i denna undersökning? Är det, för att spetsa till det, idrottens egen struktur eller invandrares kultur, som hamnar i fokus? 14

15 Innan vi går vidare tar vi omvägen via internationell forskning, för att placera in diskussionen om elitidrott och etnisk mångfald i Sverige i ett större sammanhang. Bannisters undran Två länder där forskning och debatt om idrott och etnisk mångfald pågått en längre tid är USA och Storbritannien. Vilka perspektiv och frågor har använts i dessa länder och hur kan de problemformuleringar som återfinns där förstås mot en svensk idrottskontext? Under en konferens för British Association for the Advancement of Science 1995 uttryckte Sir Roger Bannister följande undran: Jag är beredd att riskera min politiska korrekthet genom att dra uppmärksamheten mot ett uppenbart men lika nedtonat fakta att svarta sprinters och svarta idrottsmän generellt sett alla verkar ha särskilda anatomiska fördelar (Entine 2000). Bannister själv var en framgångsrik löpare på 1950-talet, vit och britt. Hans undran tycks inte vara personlig. I flera böcker om idrott och rasism hänvisar författare just till denna fråga, ibland också till just detta tillfälle då Bannister uttrycker den offentligt. Det finns flera intressanta frågor som kan kopplas till Bannisters undran. Den första är: Har han faktiskt rätt? Finns det biologiska skillnader mellan folk och raser som kan förklara idrottsliga framgångar på yttersta elitnivå? Den andra frågan är: Varför ställs just denna fråga? Är det i själva frågeställningen som vi kan avslöja tankemönster, förväntningar och föreställning? För att knyta an till resonemanget om idrottens struktur kontra idrottares kultur så hävdar ju inte Bannister att det handlar om kultur utan snarare om biologi som förklarar vissa idrottares framgångar. I forskning om rasism återfinner vi denna glidning från biologi till kultur under talet (Fredrickson 2002)). Men den viktiga poängen är att, oavsett om resonemanget rör biologi eller kultur, att det för blicken bort från idrottens struktur och istället riktar uppmärksamheten mot vissa idrottande individer eller grupper. Är Bannisters resonemang levande i vårt material? I boken Taboo (2000) undersöker Jon Entine Bannisters undran om rasmässiga och därmed biologiska skillnader i elitidrottens värld. Han tar upp en mängd undersökningar som visar hur atleter med ursprung från Västafrika länder dominerar kortdistanslöpning medan de från Östafrikanska länder dominerar medeloch långdistanslöpning. Här refereras även ett antal norska och svenska undersökningar, bland annat Bengt Saltins studie om kenyanska löpares muskelfibrer och syreupptagningsförmåga i jämförelse med svenska skidlöpare. I sin genomgång av undersökningar och statistik som stödjer tesen om svartas genetiska fördelar inom idrotten är det framförallt den kvantitativa dominansen som Entine stödjer sig på. Svarta tycks vara överallt och bli fler och fler på idrottsarenorna. Men vad förklarar skillnader och dominans? Entine diskuterar traditioner, mat, träningsformer och så vidare. Men inget av detta tycks ge tillräckligt klara besked. Etnisk folklore I motsats till Entine skriver Johan Hoberman i boken Darwins Athletes(1997) om hur myter och etnisk folklore under lång historisk tid har skapats och fortsätter påverka vår tids uppfattningar om ras, kultur och idrott. Hoberman ser, till skillnad från Entine, inte att frågor om ras och kultur har varit tabu eller att locket lagts på. Tvärtom, menar han, så har det alltid funnits ett intresse och fascination för rasmässiga och kulturella skillnader. Detta gäller i populärkulturen i stort och inte minst i idrotten. Hoberman tycker sig till och med se ett allt mer intensifierat intresse för ras och kultur inom idrottsforskningen. Hans utgångspunkt är att uppdelningen av människor i olika raser är en föreställning som får konsekvenser i vårt intresse att söka skillnader och utnämna hierarkier mellan dessa. Hoberman visar hur etnisk folklore, det vill säga berättelser, har skapats under historien; svartas idrottsliga överlägsenhet sägs ha att göra med det urval 15

16 bland slavar som överlevde, att de kompenserar socialt underläge, tjock benstomme som gör att svarta inte simmar bra, att svart skinn absorberar vatten, inte har rätt anatomi för att spela golf och så vidare. Han spårar dessa idéer till 1600-talet och visar hur de överlever in i vår tid. I Hobermans analys blir svarta framförallt lika med kropp. Vita associeras med tanke/intellekt. Ofta går tankekedjan mellan svart hud kropp naturlighet djur. En annan aspekt av etnisk folklore och berättelser om de andra är att detta, inom postkolonial forskning, bör förstås som spegelbilder. Teorin går ut på att när vi berättar om andra så berättar vi framförallt något om oss själva. I berättelsen om den svarte är det egentligen den vite som framträder, men som kontrast. Berättelsen om den svartes medfödda biologi handlar snarare om att framhäva den vites intellektuella förmåga i form av att utforma bra träningsmetoder, utveckla skickliga ledaregenskaper, planeringsförmåga kring kost etc. Här finner vi således både en kontrast och en maktordning, den vite är inte enbart annorlunda än den svarte utan också mer utvecklad, mer tänkande, mer reflekterande osv. Existerar det sådana uppfattningar inom svensk elitidrott, att vissa idrottares bakgrund förklarar deras framgångar eller tillkortakommanden? Finns det en etnisk folklore och berättelser om dem? Och vilket förklaringsvärde skulle i så fall dessa berättelser ha för selektionen inom svensk elitidrott? Etnisk mångfald, eller? Hoberman ställer en ytterligare, och för vår undersökning, viktig fråga: Är en stor andel minoriteter inom elitidrotten ett tecken på god etnisk integration? Begreppet virtual integration använder han för att förklara att det handlar om illusioner om integration och social progressivitet. Idrotten framstår som det goda exemplet men som i grunden inte utmanar maktordning mellan grupper eller deras självbilder. Tvärtom, menar Hoberman, finns det risk för att svarta idrottare blir en slags gisslan: förebilder inom den egna gruppen som leder till sportfixering bort från högre utbildning och underhållare för vita som dessutom kan profitera på de svartas kroppsliga prestationer. I förlängningen av detta resonemang har debatten i USA också kommit att handla om hur man ska tolka att en stor andel av elitidrottarna är svarta. Är det ett tecken på hög grad av integration att de får representera nationen och eliten eller tvärtom, låg grad av integration i övriga samhället och att idrott då blir det sammanhang inom vilket svarta tillåts vara del av? Detta resonemang är intressant då graden av rasism i ett samhälle skulle kunna mätas efter andelen minoriteter inom elitidrotten, men där slutsatsen blir annorlunda än vad som är vanligt i svensk debatt. Här tolkas ofta att en stor del etniska minoriteter inom idrott är ett tecken på hög grad av integration. Mot bakgrund av den amerikanska forskningen skulle slutsatsen kunna bli raka motsatsen: Ju högre grad av rasism i ett samhälle ju högre andel minoriteter i elitidrotten. Detta reser ju flera viktiga frågor om denna undersökning då vi ju avser ta reda på andelen elitidrottare med utländsk bakgrund i Sverige. Hur ska eventuella förändringar tolkas? Är ett ökat antal och andel med utländsk bakgrund inom elitidrotten ett tecken på ökad etnisk integration eller är det som Hoberman påpekar kanske tvärtom ett integrationsproblem sett ur ett vidare samhälleligt perspektiv? Gatekeeping som analytiskt begrepp, definition och användbarhet Selection appears to be a particularly sensitive issue for elite [sports] performers (Fletcher, David & Sheldon, Hanton, 2003, s. 181) Begreppet gatekeeper introducerades först inom den s.k. Human relations-forskningen av socialpsykologen Kurt Lewin på talet. Enligt Lewin ursprungliga definition är en gatekeeper en person som innehar en nyckelposition från vilken hon/han har att välja mellan ett antal olika konkurrerande meddelanden och därmed väljer vilka med- 16

17 delande som går vidare och till vilken publik (läsare/åhörare) dessa utvalda meddelanden går vidare. En gatekeepers beslut har potential och makt att påskynda eller hindra kulturella förändringar inom distributionen och flödet av bestämda idéer. 2 Det en gate keeper gör är att agera grindvakt, dvs. bevaka och styra flödet av information, kunskaper, åsikter och inte minst människor mellan hierarkiska nivåer inom t.ex. en organisation. Denna process kallas gate keeping. Begreppet har utvecklats i flera riktningar sedan det introducerades. Störst inflytande har det haft inom mediaforskningen, där gate keeping främst rör nyhetsflöden (se t.ex.: Shoemaker, 1991; Shoemaker & Vos, 2009; Castells, 2000). Den gren av teoribildningen kring begreppet som vi ansluter oss till här använder begreppet vid studier av organisationer, strukturer och policys. Gate keeping får här en s.k. cybernetisk ansats dvs. en icke linjär relationell interaktionsprocess som ständigt påverkas av både interna och externa faktorer. Det rör sig om något subjektiv eftersom gate keeperns beslut är influerade av en common sense-uppfattning bygg på olika principer, uppfattningar, viktningar, värderingar och rutiner samt ekonomiska och organisatoriska strukturer (Cliche & Wiesand, s. 12). Den definition av begreppet gatekeeping vi använder oss av här ligger nära den cybernetiska. Vi menar att gatekeeping är en process vilken avgör vad eller vem som får gå vidare från en nivå till en annan eller från ett sammanhang till ett annat. Den som leder och driver denna process är en gatekeeper, vilket kan vara en individ, en grupp av individer eller en organisation. Beslut kopplade till gatekeeping är baserade på principer och värderingar av olika slag, organisatoriska rutiner och sunt förnuft. Ett beslut kan ofta utgå från och framföras som objektiva fakta, men är likväl 2 Läst i: Cliche, Danielle & Wiesand, Andreas (2003) Exposing and Opening Gates Introduction and Recommendations; Ur: Culture Gates Exposing Professional Gatekeeping Processes in Music and New Media Art, An ERICarts report to the European Commission; ARCult Media, Bonn, Deutschland, s. 9ff. alltid subjektivt (Lagergren, 2008). Vad som är signifikant för det sätt på vilket vi använder begreppet är att vi främst intresserar oss för processer som rör urval av idrottare, alltså människor och inte information. Vi prövar således begreppets bärighet på en mycket konkret nivå. Detta användningsområde är vedertaget inom europeisk samhällsvetenskaplig forskning och då inte minst forskning på uppdrag av EU-kommissionen av urvalsprocesser av olika slag, såsom exempelvis utbildning (Enders, 2001) kvinnors möjligheter att nå framgång inom det akademiska fältet (Gender and Excellence, 2004), invandrares möjligheter att komma in på en nationell arbetsmarknad (Paananen, 1999), karriärer inom kultur och konst (Culture Gates, 2003) och produktutveckling (t.ex. Cooper, 1999). Vår egen roll som forskare och författare (t.ex. av denna rapport) uppmärksammades vid mitten av 1900-talet av sociologen Robert K Merton (1973). Merton menade att gatekeeping är en forskares fjärde viktiga funktion vid sidan av att vara forskare, lärare och administratör (s. 521ff). Gatekeepern värderar talang, fallenhet och begränsningar hos aspiranter till nya positioner och påverkar därigenom både mobiliteten hos enskilda forskare och distributionen av personal i systemet som helhet. Gatekeeping är i detta fall ett system av bedömningar och fördelningar av roller och resurser som påverkar den samtida vetenskapen på egentligen alla sätt. Det är inte svårt att översätta Mertons resonemang till andra system och organisationer inte minst till svensk elitidrott. Det rör sig både om själva beslutsprocessen och dess innehåll, då spridning av- och riktning för forskningen på ett akademiskt fält påverkas, t.ex. genom att vissa typer av forskningsfrågor favoriseras medan andra läggs underst i högen (s. 71). På samma sätt kan vissa egenskaper, förmågor, talanger, eller prestationer värderas högre eller lägre än andra i de gatekeepingprocesser som en idrottare med elitambitioner måste gå igenom under sin aktiva tid. För att stärka begreppets användbarhet bör vi göra några ytterligare förtydliganden. Själva 17

18 gaten eller grinden är vanligen inte en konstruktion av gate keepern från första början. Den som sätter upp grinden är the gateshaper. Exempel på svenska gate-shapers är inom vissa grenar av svensk elitidrott IOK, dvs. de som formulerar kraven för deltagande i olympiska spel samt för svensk idrott mer övergripande RF-stämman och uttalanden och beslut från ansvariga politiker på nationell nivå. Själva grinden kan således från början vara något objektivt, t.ex. en tid satt för att få delta i 100 meter frisim för damer vid de Olympiska spelen ett bestämt år. När väl grinden är utplacerad övergår den till att bli något subjektivt, något som är föremål för tolkningar av allehanda slag om det gäller flygande start, i en snabb bassäng eller om tider gjorda inomhus räknas, etc. 3 Fler grindar med vidhängande grindvakter tar plats på fältet. Dessa kan t.ex. avgöra om en idrottare får chansen att tävla och/eller träna under gynnsammare förhållanden än andra, delta i mästerskap eller, som fallet är i vår undersökning, representera Sverige i den idrott hon eller han utövar. Varje enskilt beslut kan vara trivialt, men sammantaget är gate-keepingprocessen både komplex och signifikant (Shoemaker & Vos, s. 3), då den både är ett kulturellt (talar om varför) och ett socialt (talar om vad) fenomen. Processen både formar och bestämmer vår sociala verklighet. Gate-keeping opererar inte bara på toppnivå, utan jämt och varje dag (Brouns & Addis, 2004). Sammanfattningsvis kan vi, med stöd av ovanstående resonemang, påstå att; om det finns eller någonsin har funnits ett glastak som hindrat idrottare av utländsk härkomst att nå ända fram till en plats i den yppersta nationella eliten så var, och i värsta fall är, detta tak konstruerat, byggt och underhållet genom gatekeeping. Finns det anledning att utveckla, förändra eller kanske understryka värderingar, handlingar och beteenden i syfte att tydliggöra och stärka svensk elitidrott som kulturell och social miljö i vilken idrottsliga prestationer ska tillvaratas och vässas är det sannolikt både rimligt och funktionellt att fokusera på miljö ur ett gatekeeping-perspektiv. Detta av den anledningen att perspektivet öppnar upp för en kritisk granskning av relationer och processer som går under ytan på vardagsrutiner, det allmängiltiga och det för-givet-tagna i de selekterande gatekeeping-processer som i mångt och mycket avgör innehållet i och resultaten av en idrottares aktiva karriär. Viktigt att tillsammans med Fletcher & Sheldon (2003) i avsnittets inledande citat, notera är att selektionsprocesser är en ständig källa till organisatorisk eller miljörelaterad stress för elitidrottaren ju tydligare gatekeeping desto lägre grad av miljörelaterad stress för idrottaren. Vi kommer här att betrakta gatekeeping som både ett i huvudsak endogent fenomen, dvs. inifrån kommande, bildad eller framkallad inne i det system man studerar; med ursprung i organismen i stället för i omgivningen (Nationalencyklopedin), vilket kan påverkas av sin omvärld till innehåll, men ytterst sällan till sin form. Med detta menar vi att media eller en folklig opinion endast i undantagsfall kan påverka själva organisationens form och beteende. Däremot påverkas själva urvalskriterierna i gatekeeping-processen nästan alltid av organisationens omgivning i olika grad och omfattning. Som exempel kan vi ta uttagning av spelare till en träningslandskamp i fotboll, där kan opinionen påverka om truppen ska innehålla utlandsproffs eller bara inhemska spelare, men opinionen kan inte påverka förbundskaptenens sätt att arbeta. Vi vill också understryka att vårt perspektiv må vara kritiskt granskande, men att vi därmed inte glömmer att det alltid finns två sidor av ett och samma mynt: Gatekeeping can function as a process of control and exclusion, but it can also function as a facilitator providing resources, information, and opportunities. (Gender and excellence in making, 2004, s. 23) 3 Hämtat ur samtal med fil.dr. Torsten Buhre 18

19 Resultat och analys Resultaten av både de kvantitativa och de kvalitativa undersökningarna redovisas för respektive idrott. Resultatredovisningen innehåller kortare analyser. När vi sedan summerar och analyserar materialet så börjar vi tvärtom med det kvantitativa för att avsluta med det kvalitativa vilket knyter an till den postkoloniala kritiken, och frågorna. För att få en överblick över hur mångkulturell respektive idrott är när det gäller aktiva idrottare bad vi de respektive specialförbunden om förteckningar över landslagstrupper för tre år, 1999, 2004 och Dessa utgör undersökningen kontrollår. Förutom faktiska tal ville vi få en uppfattning om eventuella tendenser och förändringsmönster. Märk väl, att alla redovisningar inte följer dessa årtal slaviskt. Dessa differenser innebär inte något direkt negativt för själva undersökningens relevans. En god integrationsmiljö jämfört med vad? För att alls kunna uttala oss om antal och eventuella trender måste de fördelningar av idrottare som representerat Sverige i landslagssammanhang kunna ställas mot något. Vi har använt oss av två komparativa mått, dels ett som anger andelen svenskar av utländsk bakgrund generellt i de aktuella åldersgrupperna ett mått vi kallar Det allmänna och dels ett mått på motsvarande fördelning inom den aktuella idrotten, som valt att kalla Det specifika. Märk väl, här handlar det inte om statistiskt säkerställda komparationer, utan om unge färliga mått som hjälper oss att förstå fördelningen inom de landslagstrupper vi studerar. De två måtten vi använt oss av: Det allmänna: Måttet avser att stå som jämförelsepunkt i förhållande med andelen av Sveriges befolkning med utländsk bakgrund i de aktuella åldersgrupperna. Måtten är lika med andelen 17-åringar (motsvarande junior) respektive 21 till 34-åringar (av oss uppskattad ålder för seniorer, utan belägg i varken statistik eller vetenskapliga undersökningar) av utländsk bakgrund av Sveriges befolkning enligt SCB, Befolkningsstatistik, BV/BE (Inge Göransson, ). De respektive procenttalen är: åringar 15,6% 15,1% 16,3% åringar 17,4% 20,6% 25,2% Med utländsk bakgrund menas här utlandsfödd och/eller båda föräldrar födda i utlandet, alltså snävare än den bestämning som gäller landslagstrupperna. Måttet säger oss något om huruvida fördelningen är positiv, dvs. högre andel landslagsidrottare av utländsk bakgrund än andelen av befolkningen generellt. Som exempel; skulle mer än var femte (20 procent) juniorlandslagsidrottare år 2009 vara av utländsk bakgrund kan värdet antas peka på ett positivt förhållande (20 procent - 16,3 procent = +3,7 procent), medan det kan antas vara negativt om det rör sig om seniorer (20 procent 25,2 procent = -5,2 procent). Vi kan, om än med stor försiktighet, anta att ett positivt förhållande skulle kunna peka på att elitverksamheten inom den specifika idrotten, eller vid en mer omfattande undersökning idrotten generellt, fungera bra som integrerande miljö i den meningen att idrottare av utländsk bakgrund kan nå så långt som det är möjligt att nå för någon inom den organiserade idrotten i Sverige. Ett sådant förhållande skulle kunna tyda på att utländsk bakgrund inte är ett, eller i endast i ringa mån är ett, kriterium i de gatekeeping -processer som gås igenom på vägen mot en plats i den yppersta nationella eliten. Det specifika: Detta mått vill tala om hur förhållandet ser ut inom den aktuella idrotten. Måttet anger den uppskattade andelen ungdomar (13 20 år) med utländsk bakgrund som utövar den aktuella idrotten enligt den av SCB utförda undersökning Idrott och integration - en statistisk undersökning 2010 i procent. Siffran är till för att illustrera förhållandet bredd elit inom den aktuella idrotten. Meningen 19

20 med måttet är att få en bild av om ett förhållande i basen, dvs. inom ungdomsverksamheten i de respektive idrotterna, skiljer sig från toppen. Som exempel: Om vi tar måttet ovan, dvs. att var femte idrottare (20 procent) i ett landslag är av utländsk bakgrund, skulle vi få ett positivt förhållande om andelen är lägre i basen och motsatt om det är högre. Skulle förhållande skilja sig markant åt det senare hållet kan vi ana att kriteriet utländsk bakgrund är viktigt i de gatekeeping-processer som ska genomgås på vägen mot den yppersta nationella eliten, och vise versa. Observera att båda måtten är menade som hjälpmedel i vår förståelse av undersökningsområdet i form av jämförelsetal och inget annat. Någon statistisk säkerhet i dessa jämförelser finns inte. Dessutom är antalet idrottare i de respektive landslagen för låga för att på ett korrekt sätt kunna ange dem i procent (ska vara minst 100 personer i populationen). Att vi gör det ändå är för att vi ska underlätta presentationen. Som avslutning av resonemangen kring våra två jämförelsetal vill vi understryka att vi i denna undersökning inte eftersträvar statistisk validitet eller reliabilitet, utan fokuserar på de kvalitativa uppskattningarna trovärdighet och rimlighet. Låt oss så gå över till att redovisa siffrorna för de olika idrotterna och ställa dem i förhållande till våra två jämförelsetal, Det allmänna och Det specifika. Vi har i redovisningen gjort en del förkortningar: j = junior, s = senior, h = herrar och d = damer. Vi har, som beskrivits ovan, valt att arbeta utifrån kategorierna första världen, dvs. Västeuropa, Nordamerika och Australien, andra världen, dvs. Öst- och Sydeuropa samt tredje världen, dvs. övriga världen. I tabellerna anges; 1:a, 2:a respektive 3:e för denna uppdelning. Tabellerna för basket, fotboll och friidrott innehåller även en kolumn som anger andelen landslagsidrottare med utländsk bakgrund i procent som stöd för den diskussion som förs. Landslagen i boxning och tennis har för få utövare för att en sådan redovisning ska vara meningsfull. Skälet för att inte ha en procentuell redovisning för innebandy är själva utfallet, vilket blir tydligt när tabellen studeras. Först ut i vår redovisning kommer boxning, en idrott som är starkt förknippad med elitutövare av utländsk bakgrund. Boxning En idrott som sedan en längre tid dominerats av utövare med utländsk bakgrund är boxning. Detta stämmer bra för våra tre kontrollår, men bara för herrar. På damsidan är situationen den rakt motsatta. Om vi studerar nedanstående tabell finner vi en stor differens: Tabell 1: Några av Svenska boxningsförbundet utvalda landslagstrupper i boxning åren , fördelade på åldersklass, kön, etnisk bakgrund. OBS! Inga landslag för damseniorer har rapporterats in. Kontr.år Ålder Kön Sve 1:a 2:a 3:e Utlf. i % 1999 J H J D , S H S D J H , J D S H S D J H J D ,7 S H S D Till elit inom boxning räknas de som deltagit i internationella mästerskap som OS, VM och EM. Därtill har förbundet fyra stycken elitgrupper för herr och dam och för respektive senior och juniorer. Svenska boxare har vunnit många medaljer i de internationella mästerskapen som OS, VM och EM och på herrsidan har svensk boxning varit representerad i alla OS förutom ett sedan