november december 2016

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "november december 2016"

Transkript

1 Kvinnobulletin & بولتن خبری زنان 7 شماره 1395 آبان آذر Nr. 7 november december 2016 Genom socialt stödarbete, opinionsbildning, och påtryckningar gentemot myndigheter och politiska församlingar, skall Kvinnors Rätt motarbeta kulturellt och sexuellt förtryck av kvinnor och ungdomar. Föreningen skall också samla och sprida information om de kulturella, sociala, politiska och ekonomiska mekanismer som orsakar detta förtryck. Kvinnors Rätt är en religiöst och partipolitisk obunden, organisation som är öppen för alla som stöder föreningens värderingar. Kvinnors Rätt är baserat på frivilligt arbete och beslutarna är kollektiva. شکل دادن به افکار عمومی و وارد آوردن فشار به مقامات رسمی و نهادهای سیاسی علیه, انجمن حق زنان با حمایت اجتماعی سیاسی, اجتماعی, انجمن حق زنان اطالعات مربوط به مکانیزمهای فرهنگی. تبعیضات نسبت به زنان و کودکان مبارزه میکند انجمن حق زنان از نظر سیاسی. و اقتصادی را که زمینه های فشارهایی هستند گرد میاورد و در سطح اجتماعی اشاعه میدهد و مذهبی مستقل است و به روی هر کس که اهداف آن را بپذیرد و با ارزشهای آن و تفسیری که از مکانیزمهای تبعیض و. باز است, نقض حقوق زنان و جوانان که در مرامنامه انجمن بیان شده موافق باشد. انجمن حق زنان مبتنی بر کار دواطلبانه است Kvinnobulletin ISSN Ansvarig utgivare: Behzad Barkhodaee Nu jobbar kvinnor gratis resten av året.. Hur en våldtäktsrättegång borde gå till. - Orsak till våldtäkt. - Vi är entydiga för jämlikhet: lika lön för olika kön! - Vi måste organisera oss! - Lika rättigheter och förutsättningar åt alla! - Solidaritet med Kobanes kamp. - Nationalism är grunden för rasism och fascism. - På 20 börjar den ruttna. - Konsekvenser av att utsättas för hedersrelaterat Våld och förtryck Kvinnobulletin & بولتن خبری زنان Nr. Kvinnobulletin بولتن خبری زنان 7 شماره Nr. 7 nov. dec, 2016 Sida 1

2 Kvinnobulletinen utges för att stärka kampen för jämställdhet! Kom gärna in med synpunkter och förslag. Vi vill gärna ha dina åsikter om vår bulletin och synpunkter och samarbete för att göra den bättre. Vi tror att när vi sprider olika information, krönikor, dikter, artiklar och intervjuer så bidrar vi till att väcka ditt engagemang och stöd till vår allas kamp om att uppnå ett gemensamt och ett jämlikt samhälle. Demokrati, frihet, jamlikhet och kärlek måste vårdas, försvaras och utvecklas! Kvinnors Rätt 15 års Jubileum! Det är 15 år sedan som vi bildade föreningen, samma år då vi lyssnade på Fadime Sahindals gripande vittnesmål i Riksdagen. Det är i hennes anda vi kämpar för alla kvinnors rättigheter. Att delta i samhällsdebatter är inte lätt heller då starka patriarkala krafter vill ofta tysta oss. Men vi ger aldrig upp! Onsdag 16 november 2016 Kl.14: Fridhemsplan, Inedalsgatan 11 Nr. 7 nov. dec, 2016 Sida 2

3 Lag (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor Sverige var det första landet i Europa som lagstiftade mot könsstympning av flickor och kvinnor. Sedan 1 juli 1982 är könsstympning av flickor och kvinnor förbjudet enligt lag i Sverige. Lagen (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor omfattar alla typer av könsstympning av flickor och kvinnor enligt WHO:s klassificering (2008). Lag (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor 1 Ingrepp i de kvinnliga yttre könsorganen i syfte att stympa dessa eller åstadkomma andra bestående förändringar av dem (könsstympning) får inte utföras, oavsett om samtycke har lämnats till ingreppet eller inte. 2 Den som bryter mot 1 döms till fängelse i högst fyra år. Om brottet har medfört livsfara, allvarlig sjukdom eller i annat fall inneburit ett synnerligen hänsynslöst beteende skall det bedömas som grovt. För grovt brott döms till fängelse, lägst två och högst tio år. För försök, förberedelse och stämpling samt underlåtenhet att avslöja brott döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken. 3 Den som har begått brott enligt denna lag döms vid svensk domstol även om 2 kap. 2 eller 3 brottsbalken inte är tillämplig. Bestämmelser om krav på tillstånd att väcka åtal i vissa fall finns i 2 kap. 5 brottsbalken För försök och förberedelse samt underlåtenhet att avslöja brott kan straff också utdömas enligt 23 kap brottsbalken. Syftet med lagen är att förhindra att flickor och kvinnor som bor i Sverige blir utsatta för könsstympning. År 1999 infördes en ny lagparagraf som innebär att en person kan dömas för brott även om brottet skett utanför Sverige och/eller i ett land där det är lagligt att utföra könsstympning kom de två första och hittills enda fällande domarna i Sverige som gav fängelsestraff för medverkan till könsstympning på svenska flickor. Nr. 7 nov. dec, 2016 Sida 3

4 Lagen mot tvångsäktenskap 2014 stärktes skyddet mot tvångsäktenskap och barnäktenskap när två nya brott infördes i brottsbalken: äktenskapstvång och vilseledande tvångsäktenskapsresa. Att tvinga någon till äktenskap var redan straffbart som olaga tvång, men genom det nya brottet blev fler handlingar straffbara. Straffet för äktenskapstvång är fängelse i upp till fyra år. Om brottet begås i annat land kan personen ändå straffas i Sverige. Den som lurar någon att resa utomlands för att giftas bort med tvång kan dömas till fängelse i två år. Regeringen aviserade tidigare i år att den vill se över varför lagen mot äktenskapstvång inte fått avsedd effekt. Inget fall har ännu gått till åtal. Källa: Regeringskansliet, Nr. 7 nov. dec, 2016 Sida 4

5 *Också Sverige har blivit ett paradis för könssegregationskulturer* I många länder är barngifte lagligt, kyskhetsplikt en regel och miljoner flickor utsätts för könsstympning, oskuldskontroller och tvångsgifte. Här tystas och avrättas rättsaktivister samtidigt som resten av världen gör stora affärer med dessa diktaturer. När Sveriges feministiska utrikesminister kritiserar Saudiarabien för medeltida straff reser vår feministiska näringsminister dit för att trösta de sårade saudierna och reparera skadade handelskontakter. Utan effektiva påtryckningar fortsätter länder som Saudiarabien att döma flickor till döden för kyskhetsbrott, förbjuda kvinnor att arbeta utan manligt tillstånd eller besöka på en fotbollsmatch. Dessa länder har skrivit på deklarationer om mänskliga rättigheter men med hänvisning till Gud och kultur får de praktisera motsatsen. Att FN hjälplöst tittar på denna politiska teater är inte överraskande men att även makthavare i demokratier står handfallna när förtryck utövas i diverse gudars och traditioners namn är ändå anmärkningsvärt. I demokratier bygger traditionalisterna sina manliga förortsenklaver där kaféerna är reserverade för män, kvinnor skall klä sig kyska och döttrarna förbjuds att gå på disko eller gifta sig med ateister eller andra typer av "kafirer". I Sverige kan man ännu inte ställa brottslingar som brutit mot kyskhetsetiken inför shariadomstolar utan här tillämpas "demokratiska" metoder mot de kvinnorättsaktivister som protesterar mot könssegregation, slöja på barn, oskuldstester, tvångsgifte och omskärelse av flickor och pojkar. Det drivs hetskampanjer mot förortsfeminister vilka en gång i tiden flydde från könsapartheiddiktaturer och efter en rad hedersmord på ungdomar (Pela Atroshi, Fadime Sahindal, Abbas Rezai, etc.) har fått nog av hederskulturers tillväxt även Nr. 7 nov. dec, 2016 Sida 5

6 här. De invandrarkvinnor och män som kämpar för att befria de gamla kulturerna från hedersnormer kan inte tystas med "rasist"-ropet utan i stället stämplas förnyarna som "kulturförrädare", "Pol-Pot-kommunister" (prof. Masoud Kamali) eller "extrema ateister" (Rosanna Dinamarca). Men nu har traditionalisterna lyckats klistra rasiststämpeln på en förortsfeminist, Amineh Kakabaveh, V-politiker och ordförande i föreningen Varken hora eller kuvad. Hon begick ett dumt misstag genom att lägga ut en falsk, SVT-märkt afrofobisk video på sin Facebook. Misstaget varade i 24 minuter, klippet togs bort och hon bad därefter om ursäkt cirka 24 gånger. För någon som vet lite om hennes arbete borde saken vara klar och förlåten. Så blev det inte. Traditionalisterna vet mycket väl att Kakabaveh - som interpellerar för afrikanska kvinnors rättigheter - är lika mycket afrofob som astronom men nu fick de ett tillfälle för att hämnas. Uppenbarligen vill de stoppa hennes kamp mot hedersförtrycket som enligt dem inte existerar, medan bland annat vi på *Kvinnors Rätt* sedan femton år tar emot ungdomar som flyr från familjers hedersterror. Motiven till hämnden är de växande könssegregationskulturerna som våra makthavare försöker att inte se. De fåtal som ser hur traditionalisterna bygger en stat i staten väljer oftast att inte agera. Det gör Kakabaveh. Medan en absolut majoritet av förortsfeministerna saknar pengar, makt och inflytande, tillhör hon undantagen. I maktens korridorer är det hon som leder kampen mot hedersförtrycket och har lyckats med konststycket att få i gång ett tvärpolitiskt nätverk i riksdagen mot våld och förtryck i hederns namn. Därmed har hon automatiskt blivit måltavla för könssegregationskulturers högljudda försvarare. I åratal har hon försökt att få traditionalisterna till riksdagens offentliga seminarier kring frågor om hedersvåld, könsstympning och integrationspolitikens senaste frukt: "jihadromantiken" (alltså mord- och våldtäktsresor till Guds ära). Men Kakabaveh och riksdagsnätverket klarar inte att få representanter från Somaliska riksförbundet, en rad moskéer och ortodoxa kyrkor att komma till Nr. 7 nov. dec, 2016 Sida 6

7 samtalen. Dessa tongivande aktörer tackar nästan konsekvent nej - samtidigt som de tilldelas skattepengar för att motverka jihadism och främja jämställdhet. Låt oss ta en titt bakom kulisserna på den aktuella scenen. Med ledning av Rinkebypolitikern Kahin Ahmed (M) lägger flera antifeministiska etniska organisationer mycket tid och energi på att polisanmäla Kakabaveh medan de inte har "haft tid" att anmäla de imamer som uppmanar kvinnor att ställa upp på makens krav på sex när kvinnan inte vill ("Imamernas råd", SvT). Kahin Ahmed (som har titeln samhällsvägledare!) och hans allierade har inte anmält imamen i Örebro som på sin Facebook berömde IS mördarligor som "modiga martyrer" (kartlagt av Gefle Dagbladet). Dessa organisationer som i månader jagar en förortsfeminist har inte på femton år haft tid för ett uttalande om "invandrartjejers lika rättigheter" som Fadime krävde år De har inte heller haft tid att förkunna att det stenåldersmässiga föräktenskapliga oskuldskravet på flickor bör skrotas. Att traditionalisterna inte har "tid" för flickors rättigheter är inte förvånade. De är upptagna med att skydda sina döttrar från jämställdhetens omoral som gör "kvinnor till horor" - något Pelas far hänvisade till som motiv till hedersmordet på sin dotter. Det som är förvånande är däremot att Kakabavehs egen "feministiska" partiledning sätter kniven i ryggen på henne. Partiledaren skyndar sig till de arga antifeministernas massmöte i Kista men vägrar träffa förortsfeministerna, vilka hotas av antifeministerna. Flera vill utesluta Kakabaveh ur partiet, ledande personer som fortsätter att mörka skillnaderna mellan ett hustrumord och ett kollektivt sanktionerat mord på en dotter eller en son. När ideologin om det globala kvinnoförtrycket inte passar verkligheten så bearbetas verkligheten för att passa ideologin. Att detta politiska spel bidrar till sveket mot de ungdomar som lever i en hederskontext och förde in invandrarfientligheten i Riksdagen, stör inte "den goda viljans" kulturrelativister. Våra integrationsministrar framstår vidsynta i sammanhanget. Efter Mona Sahlins erkännande av sveket mot invandrarflickorna (2001) insåg alla - Orback, Sabuni, Ullenhag - att hedersvåld är kulturspecifikt och kräver specifika åtgärder. Men akuta åtgärder och utbildningar för Nr. 7 nov. dec, 2016 Sida 7

8 myndigheter och politiker ändrade inte på hedersförtrycket. Oskuldsvakternas organisationer - många manliga etniska föreningar, moskéer, ortodoxa kyrkor - ses även i dag som "oberörbara" och deras representanter sitter vid makten hos myndigheter, partier och i regeringen. Detta framgick vid minister Kaplans pinsamma fall som belyses även i Kakabavehs nyligen utgivna bok. Men nu har regeringen löst integrationspolitikens fiasko med ett enkelt "Alexanderhugg". Integrationsministern är avskaffad, ingen är ansvarig. Skolverket välsignar könsapartheid i skolan och regeringens stolta feminism blåser förbi de manliga förortsenklaverna. Efter femton års "väntan på Godot" får vi nu i stället vänta på att det första förortskalifatet utropas, även formellt. För en integrationspolitik med fokus på allvarliga värdegrundskonflikter har aldrig existerat, inte ens på papper. Världens första feministiska regering bidrar också till att kulturella sedvänjor - med stöd av diverse gudar - förblir överordnade mänskliga rättigheter. Också FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon, säger sig vara en "stolt feminist" men i praktiken tar han bort könsapartheidsdiktaturen Saudiarabien från listan på de stater som ska granskas för brott mot mänskliga rättigheter. Nåväl; att världen är en teater vet vi sedan Shakespeare men när till och med "feminister" är tysta eller stödjer könsapartheid, då blir scenen till en absurd teater, med tragiska konsekvenser i det verkliga livet. Kvinnors rätt Eritreanska föreningen Nätverk mot hedersrelaterade våld Nr. 7 nov. dec, 2016 Sida 8

9 Du måste våga koppla hedersvåld till religion Debattörerna: Hedersförtryck är mycket mer än kvinnoförtryck, Rosanna Dinamarca/ Aftonbladet Debatt Så länge Dinamarca och den feministiska regeringen inte kan anta utmaningen blir vi tvungna att fortsätta att bygga ännlera skyddade boenden för invandrarungdomar som flyr från den mångkulturella kyskhetsbältesetiken, skriver debattörerna. DEBATT. Gudrun Schymans talibantal sätter fortfarande sina spår inom vänstern. Rosanna Dinamarca skriver i en krönika i Feministiskt perspektiv att vänstern ska bekämpa kvinnoförtryck överallt. När man uttalat denna fras är problemet praktiskt taget löst. Men så enkelt är det inte. Det bli genast problem när man ska bekämpa kvinnoförtrycket konkret för plötsligt upptäcker man att förtrycket inte ser likadant ut överallt. Rosanna beskriver hur det går till när en man tar makten och förtrycker en kvinna i ett förhållande mellan två vuxna individer av skilda kön. Sedan övergår hon till det som kallas hedersrelaterat våld. Då handlar det inte längre om individer utan om kollektiva kontrollmekanismer. Det är naturligtvis sant. Det som glöms bort är att det oftast inte handlar om mord på kvinnor utan om mord på döttrar och i vissa fall om mord på unga pojkar. Här finns uppenbarligen viktiga skillnader som hon inte reder ut. Vad beror dessa skillnader på? Och hur hanterar Nr. 7 nov. dec, 2016 Sida 9

10 man dem? Vad är det för sorts kollektiv hon avser? Rosanna säger ingenting om detta. På så sett undviker hon konflikter med de stora grupper, vilka tar till kultur och religioner i syfte att begränsa ungdomars frihet, för att oskuldskontrollera unga flickor och sjukförklara homosexuella med mera. I stället talar hon om att alla människor har lika värde. Har de det? Kvinnor får inte ens titta på en fotbollsmatch eller ta ett arbete utan mannens tillstånd i till exempel Iran. Varför håller hon tyst om att kvinnoförtryck inte finns infört i svensk lagstiftning, medan kvinnoförtrycket faktiskt är helt lagenligt över cirka halva världen. Rosanna vill hedra Pela, men glömmer att Pelas far friades för ett hedersamt dottermord i Irak. Talibaner här som där? Hedersrelaterat våld får inte kopplas till religion eller etnicitet, för då är man rasist, får vi veta. Men hur i all världen kan man vara rasist när man fördömer en rasistisk etik som hedersetiken det facto är? Att förbjuda en dotter att gifta sig utanför sin egen etniska/religiösa krets måste väl anses rasistisk hur man än vrider och vänder på saken. Har då hedersförtryckets specifika form inget med religion och etnicitet (definierad som gemensamt språk, religion och sedvänjor) att göra? Säger man det minsta lilla i den riktningen är man, enligt Rosanna, genast högerdebattör, islamofob eller extrem ateist (vad det nu är för någonting; är Marx lagom eller extrem ateist?). Förr i tiden har vänstern kritiserat religionens opiumverkan men nu förklaras religioner som oberörbara. Trots att religionerna har använts för att rättfärdiga oerhörda illdåd genom historien och fortfarande används på det sättet islam är ej undantaget. Dinamarca hävdar att hedersrelaterat våld har inget med etnicitet att göra. Nej, inte i alltför många politikers fantasivärld. Men verkligheten rättar sig inte efter önsketänkandet. Hedersmord, könsstympning, tvångsäktenskap, kastsystem, oskuldskontroller och hemgiftsmord har också med etnicitet att göra. Vad vi har att göra med är olika kulturmönster, där religion, sedvänjor och sedvanerätt är inflätade i varandra och strider direkt mot allt vad demokrati och mänskliga rättigheter heter. Så låt oss inte lägga ut dimridåer när vi hedrar hederskulturernas offer. Faktum är att det är inte svenska, ryska, franska, tyska, finska flickor som oskuldskontrolleras, bortgifts med tvång, könsstympas eller mördas i hederns namn. Nej, det är flickor från flera andra etniska grupper, som oftast utsätts för detta grupper med rötter i länder där lagen och moralpolisen vakar över medborgarnas kyska uppförande. Svenska eller ryska föräldrar hotar inte sina döttrar till livet när de förlorar oskulden före äktenskapet, snarare tvärtom. De skulle bli oroade om en dotter inte gjorde det. Ska man förverkliga vad som står i FN-deklarationen måste kampen mot kvinnoförtrycket, hedersförtrycket och kampen mot rasismen vara konkret och äga rum samtidigt. Och vad är rimligare än att börja där det är värst när det gäller Sverige i våra segregerade förorter där könssegregationen, i skolor och andra offentliga miljöer, har blivit normalitet. Det visar inte minst de hatkampanjer som nu med högst oroande intensitet bedrivs under antirasistisk täckmantel mot riksdagsledamoten Amineh Kakabaveh (V) som kämpar just mot denna utveckling. Rosanna hedrar Pela, säger hon. Men hur kan man hedra Pela, Fadime, Abbas och de andra svenska dödsoffer för hederskulturer och samtidigt mörka vilka krafter som sanktionerar hedersnormerna, i Sverige och i världen? Kulturspecifika Nr. 7 nov. dec, 2016 Sida 10

11 våldsföreteelser har kulturspecifika orsaker. Det föräktenskapliga oskuldskravet sanktionernas direkt från högsta ort av de monoteistiska religionerna, vilka i sina läror och sitt budskap inkorporerat flertusenåriga normer sprungna ur olika klansamhällen (normer syftande till att trygga faderskapets äkthet). Bakom mångkulturalismens fina fasader sanktionerar nationalistiska manliga etniska föreningar, moskéer och ortodoxa kyrkor oskuldsetiken. Men alla kan se att svenska kyrkan inte har kollapsat efter det att oskuldskravet på ogifta flickor togs bort från Guds långa lista av olika påbud. Vi kan vara säkra på att våra moskéer och ortodoxa kyrkor inte heller skulle kollapsa om de också välsignade kärlek utan äktenskapskontrakt och vigde homosexuella. Våra makthavare blundar och finansierar den kulturellt och religiöst förankrade diskrimineringen av ungdomar inom vissa etniska grupper. Självfallet i den goda viljans namn (men också för att skaffa flera väljare, kan man gissa). I förlängningen har denna politik kostat många upproriska invandrarungdomar livet; ungdomar som ville ha samma frihet som sina kamrater. För det är klart att en demokrati måste kunna upplösa hederskulturen, såsom redan Fadime krävde. Men varken då eller nu har invandrartjejer samma rättigheter som svenska tjejer, sade hon år Ett ja till invandring och ett samtidigt nej till hedersetiken har inte våra makthavare klarat av. Konflikträdslan fortsätter att urholka demokratin medan könsapartheid och hedersförtryck breder ut sig. Det skapar i sin tur starka motsättningar i samhället som banar väg för SD som inte ens fanns på kartan då Fadime varnade makthavarna. När Rosanna förkunnar feminism i allmänna ordalag från riksdagen medför detta goda förmåner, hög lön, fet pension och puss och kram från den egna partiledaren som också kallar sig feminist, liksom hela regeringen. Att bekämpa kvinnoförtryck överallt blir bara tom retorik när man tiger om var hederskulturernas rötter finns. Men vill Rosanna ställa sig i moskéer och ortodoxa kyrkor där kvinnor har noll makt och kräva att deras enkönade manliga makthavare slutar upp med oskuldsbevakningar som de oupphörligen predikar i Guds namn? För den dagen de avskriver myten om mödomshinnan, vilken en av de ytterst få modiga svenska feministerna, Eva Moberg, talade om den dagen finns det ingen heder kvar att bevaka mellan flickornas ben och ingen förlorad släktheder som man känner sig tvungen att upprätthålla (genom ett dottermord, tvångsgifte eller fördrivning). Att de ansvariga skulle befria våra moskéer och ortodoxa kyrkor från oskuldstvångets antika börda har vi väntat på sedan tjugo år. Det är en väntan på Godot samtidigt som hedersförtrycket mot de cirka ungdomarna, består. Så länge Dinamarca och den feministiska regeringen inte kan anta denna utmaning blir vi tvungna att fortsätta att bygga ännu flera skyddade boenden för invandrarungdomar som flyr från den mångkulturella kyskhetsbältesetiken. Maria Rashidi, ordförande Kvinnors rätt Nätverket mot hedersrelaterat våld styrelsen Sara Mohammad, ordförande Riksorganisationen Glöm aldrig Pela och Fadime Meheret Dawit, ordförande Eritreanska kvinnoföreningen för integration Seyran Duran, ordförande Kurdistans kvinnoförbund Nr. 7 nov. dec, 2016 Sida 11

12 Debatt Aftonbladet Att ta hedersvåld på allvar är inte rasism Debattören: 47 flickor har blivit bortförda till fångenskap andra har blivit mördade När en bortgift flicka hittades mördad och ren.foto: ROBIN LORENTZ-ALLARD DEBATT. Mordet på Lotta känner alla till. Men en bortgift flicka som hittades mördad och nedgrävd fick inte ens ett namn. Det har inte heller någon av de mördade flickorna på våra asylboenden fått. Samtliga av dessa mord har ägt rum i Sverige. Förövarna är män. Men när mäns våld mot kvinnor sker i hederns namn kortsluts logiken. Då är det inte våldshandlingarna och de utsatta som ställs i fokus. I stället läggs tonvikten på våldets kulturella kontext, vilket den antiintellektuella extremhögern rör ihop med sin rasistiska propaganda. Vi som inte bara låtsas värna om de barn och kvinnor som utsätts för våld i hederns namn, vi som har kunskap och erfarenhet från våra tjejjourer och kvinnojourer, vi vet däremot att det är i Sverige vi behöver ta tag i problemet. Våld i hederns namn är med andra ord ett svenskt samhällsproblem. Enligt svensk lag har alla barn, tjejer och kvinnor rätt till skydd mot våld, sexuella övergrepp, tvångsgifte och frihetsberövande. Samtidigt blir ett växande antal flickor misshandlade, mördade och bortrövade när de tillgodogör sig dessa fri- och rättigheter. Länsstyrelsen Östergötlands nationella kompetensteam redovisar i sin statistik att antalet ärenden per månad i snitt ökat från 20 till 34 mellan mars 2014 och september Under denna period har 47 flickor med svenskt medborgarskap blivit bortförda till ett liv i fångenskap och flera flickor har blivit avrättade för att de velat leva efter våra demokratiska rättigheter. Nr. 7 nov. dec, 2016 Sida 12

13 Runt dem har inga upprop och protester anordnats, så som vanligtvis sker om en svensk medborgare blir bortförd eller fängslad och torterad i ett annat land för att ha använt sig av vår grundlagsskyddade yttrandefrihet. Våld i hederns namn framstår helt enkelt inte med samma tydlighet som när våldet och tvånget förekommer i andra sammanhang. Därför får inte heller de utsatta den hjälp och det skydd de har rätt till. Det beror inte på att myndigheterna som möter flickor och kvinnor under hot är likgiltiga. De har bara inte utrustats med lämpliga verktyg. Rådvillheten avspeglas även i det offentliga samtalet. De som står på de utsattas sida har hamnat i kläm mellan högerpopulisternas rasistiska utspel och de patriarkala förortsfundamentalister som beskyller all inblandning för att vara rasistisk. Det har lett till en allmänt reserverad hållning inför situationer där det finns en hedersproblematik, och de som då verkligen kommer i kläm är de mest utsatta. Det är flickor och kvinnor som överlevt krig men som sitter kvar i hot och begränsningar här i Sverige. Det är flickor som sökt trygghet men blir mördade här i Sverige. Det är skolflickor som gifts bort men som fortfarande tvingas leva som gifta här i Sverige. Det är flickor som berövats sina mänskliga rättigheter och sedan berövas sin rätt till likhet inför lagen. Här i Sverige. En sådan särbehandling går också att tolka som rasism. Men att ta deras utsatthet på allvar har inget med rasism att göra. Vi måste kunna bemöta våld i hederns namn på samma vis som vi bemöter exempelvis gängkriminalitet. Sociala och kulturella kontexter ska aldrig kunna ursäkta eller lägga locket på våldshandlingar. Den som står handfallen inför våld som anses berättigat i en viss kontext kommer till sist att stå med blod på händerna. I dag har Roks en hearing i riksdagen om våld i hederns namn. Här kommer några av Roks krav: Hjälp till unga tjejer som tvingats ut ur landet för att giftas bort så att de kan komma tillbaka till Sverige. Utbildningsprogram för nyanlända om skyldigheter och rättigheter i det svenska samhället. Hårdare straff som kan fungera avskräckande inför denna typ av brottslighet. Zozan Inci Nr. 7 nov. dec, 2016 Sida 13

14 Foto: ERICSON BERTIL Maria Hagberg Vid 20 börjar den ruttna. En bok om hedersvåld och modiga kvinnor Maria Hagberg lyfter fram de utsattas erfarenheter. Dilsa Demirbag- Sten ser en milstolpe i kampen mot hederskulturen. FAKTA MARIA HAGBERG Vid 20 börjar den ruttna. En bok om hedersvåld och modiga kvinnor Premiss förlag De utsattas vittnesmål är det centrala i Vid 20 börjar den ruttna. En bok om hedersvåld och modiga kvinnor. Debattören och sociologen Maria Hagberg har en lång och gedigen kännedom om hedersetikens konsekvenser. Som tidigare en av vänsterpartiets profiler och senare som medlem i FI har hon konsekvent hävdat de unga flickornas rättigheter. Ett engagemang som kostat henne både uppdrag och partilojaliteter. Efter avhoppet från FI startade hon tillsammans med bland andra Inger Stark (ledamot i Farsta stadsdelsnämnd för vänsterpartiet) Nätverket mot heders- Nr. 7 nov. dec, 2016 Sida 14

15 relaterat våld. Med lång erfarenhet av partipolitiskt arbete och med en aktivists envishet har Hagberg starkt bidragit till att utsatta flickor fått stöd och röst. Hon lyssnar. Fem kvinnor berättar om sin barndom. Om våldet, kontrollen, könsapartheiden och hatet mot den liberala världen. Det som slår mig är styrkan som ryms i dessa unga kroppar. Trots våld, hot och mordförsök gör flickorna motstånd. Om än medlen och gesterna kan synas små är kraften stark. Vissa skriker ut sin förtvivlan i en värld som är stum och handlingsförlamad. Till slut bryter de sig ur det destruktiva kollektivet. Livet i familjerna liknar det som uppstår i sekter. Familjemedlemmarna isolerar sig från den hotfulla omvärlden. Flickorna hålls instängda och kontrolleras med förnedring och våld. Pojkarna lider också men har mycket större handlingsutrymme. Synen på den kvinnliga kroppen som smutsig och skamlig genomsyrar även flickornas förhållningssätt. Arvet är starkt. Prostitution och ätstörningar är exempel på självbestraffningar som återkommer i flickornas berättelser. Religionen, den sociala kontrollen och föräldrarnas dröm om hemlandet är effektiva verktyg för att konservera den medeltida synen på kvinnan. Jag förundras över den styrka som dessa unga kvinnor trots allt besitter. Var kommer den ifrån? Och hur många går under i det tysta? Hur lever de flickor som gifts bort mot sin vilja? Hur uthärdar de sina dagar och nätter med männen? Vi har kommit en bit på vägen efter mordet på Fadime Sahindal men fortfarande finns det krafter som vill tysta, förminska och omtolka hederskulturen. Maria Hagberg lyfter fram de utsattas erfarenheter. Lyssnar och stöttar och hjälper till att formulera motståndet mot de krafter som kväver flickornas rätt till egen sexualitet, rätt att utbilda sig, rätt att utvecklas som likvärdiga människor. Boken borde bli obligatorisk läsning för alla som på ett eller annat sätt berörs av hedersmordsproblematiken. Liksom för Masoud Kamali och andra som hävdar att problemet inte existerar utan är ett rasistiskt hjärnspöke. Den lilla handboken avslutas med några raka och tydliga förslag på förändring. Under rubriken Vad behöver samhället göra formulerar Hagberg riktade åtgärder inom ramen för socialtjänstlagen, sekretesslagen, brottsbalken, skolan, tolkverksamheten och mycket annat. Religionskritiken genomsyrar framställningen. Maria Hagberg manifesterar kampen för ett sekulärt, liberalt och demokratiskt samhälle som värnar om individens fri- och rättigheter. Förhoppningsvis kommer boken att bli given referenslitteratur och en milstolpe i kampen mot hedersetiken och dess groteska uttryck. Dilsa Demirbag-Sten kulturen@expressen.se Nr. 7 nov. dec, 2016 Sida 15

16 Nr. 7 nov. dec, 2016 Sida 16

17 Konsekvenser av att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck Både att anpassa sig och att göra motstånd mot normer kopplade till heder, skam, sexualitet, kön, makt och sociala relationer har en inverkan på den drabbades fysiska och psykiska hälsa, både på kort och på lång sikt. Det kan handla om direkta fysiska skador av misshandel och övergrepp men också olika fysiska och psykosociala symtom som en konsekvens av att leva med maktlöshet, rädsla, skam och skuld. I vägledningen Våga göra skillnad beskrivs individers olika sätt att anpassa sig och göra motstånd mot hedersnormer, våld och förtryck och de konsekvenser detta kan leda till. Fysiska konsekvenser Blåmärken, rodnader och sår är exempel på fysiska konsekvenser av våld, men det är viktigt att komma ihåg att andra fysiska symptom såsom huvudvärk, värk i magen, och värk eller smärta i andra delar av kroppen också kan vara relaterade till våldsutsatthet. Likaså kan fysiska skador som har orsakats av självskadebeteende ha en koppling till utsatthet för våld. Könsstympning kan leda till fysiska konsekvenser både på kort och på lång sikt. Läs mer om könsstympning här. Psykosociala konsekvenser Att tvingas anpassa sig till familjens normer och värderingar och/eller vara utsatt för våld och förtryck kan få många olika psykosociala konsekvenser på både kort och lång sikt. Detta till exempel leder svårigheter kopplade till nära relationer och sexualitet, depression, sömn- och ätstörningar, koncentrationssvårigheter, ångest, skuld- och skamkänslor samt att den utsatta blir isolerad från andra. Socialstyrelsens undersökning Frihet och familj om ungdomar som placerats i skyddade boenden på grund av hedersrelaterat våld eller risk för att utsättas för det, har visat att en stor majoritet av dem hade psykosomatiska och psykiska problem som hade samband med vad de hade utsatts för. Cirka 70 procent hade ofta eller alltid huvudvärk och svårt att sova, och en lika stor andel hade ofta eller alltid ångest eller kände sig deprimerade. Cirka 30 procent hade självmordstankar. En uppföljning efter ett år visade att många fortfarande mådde dåligt psykiskt. Länsstyrelsen Västra Götalands studie Stress och trauma från 2009 fokuserar på posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, har också visat att psykisk ohälsa är vanligt bland dem som har utsatts för hedersrelaterat våld. Av personer som vistats på skyddat boende på grund av hedersrelaterat våld uppfyllde 71 procent kriterierna för PTSD, jämfört med 20 procent i en jämförelsegrupp. Läs mer om PTSD här, eller besök Vårdguiden för mer information om PTSD och dess uttryck. Bland hbtq-ungdomar som lever i familjer med hedersnormer finns det en ökad risk för psykisk ohälsa och självdestruktivitet. Enligt RFSL Brottsofferjouren har det även förekommit att hbtqpersoner somlever i en hederskontext har tagit sitt liv. Läs mer om hbtq och heder här. Utagerande beteende och självdestruktivitet Att ha ett utagerande eller självdestruktivt beteende i form av exempelvis missbruk eller kriminalitet, kan vara ett sätt att hantera de känslor av maktlöshet, låg självkänsla, skuld och skam som kan följa av hedersrelaterat våld och förtryck. Folkhälsomyndigheten lyfter att barn Nr. 7 nov. dec, 2016 Sida 17

18 som växer upp i hem där det förekommer våld löper större risk för att utveckal psykisk och fysisk ohälsa samt olika former av missbruk. Konsekvenser av att bryta upp från hedersrelaterat våld och förtryck En del av de som har utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck bryter upp från sin familj. För många av dem innebär uppbrottet en stor omställning. I vägledningen Våga göra skillnad beskrivs att den individ som varit stark och stått emot släktens krav och tagit sig ur sin situation kan kollapsa efter ett uppbrott från familjen. Det kan vara först efter uppbrottet som de psykiska och fysiska konsekvenserna av den tidigare utsattheten blir tydliga samtidigt som det finns många andra faktorer som är svåra. Som till exempel rädsla för hur familj och släkt ska agera, känslor av skuld, skam och ensamhet i förhållande till uppbrottet och osäkerhet inför framtiden och rätten till stöd och skydd. Läs mer om uppbrottsprocessen här Sedan de medialt uppmärksammande hedersmorden på ungdomar som Pela Atroshi, Fadime Sahindal och Abbas Rezai har våra regeringar satsat hundratalsmillioner kronor på akuta insatser och utbildningar kring frågan om våld i hederns namn. Trots denna goda vilja verkar antalet ungdomar som lever under hedersförtryck öka - från (2009) till över (2014). Nu har föreningen Varken hora eller kuvad nyanserat bilden genom två undersökningar ifrån Stockholm och Göteborgs segregerade förortsskolor. Det visar sig bl.a. att över 78 procent av pojkarna anser att de har ett ansvar för att kontrollera sina systrars kyska beteende och 83 procent av flickorna anser att deras liv är kontrollerade, samt över 38 procent av flickorna inte kan delta i lektioner som sex och samlevnad. Dessutom har vi fått en skrämmande varning om att över 11 procent av ungdomarna har sympatier för jihadkrigarna. Nr. 7 nov. dec, 2016 Sida 18

19 Nr. 7 nov. dec, 2016 Sida 19

20 Tre av fyra barn träffar den våldsamma pappan även efter separationen Han säger hela tiden att han inte har slagit mamma, att det inte är hans fel. Men alla vet ju att han ljuger. Anna L Jonhed vid Örebro universitet har intervjuat barn med våldsamma fäder och kommit fram till att de tre fjärdedelar av dem har kontakt med familjens plågoande även efter att föräldrarna har separerat. När familjen är splittrad finns kanske bara såren kvar - och ett krav på barnen att träffa sin våldsamma pappa. Tre fjärdedelar av alla barn som har separerade föräldrar efter en våldsam relation har fortsatt kontakt med sin pappa, många av dem mot sin vilja. Eva Ejdeholt Nr. 7 nov. dec, 2016 Sida 20

21 En del är nöjda och vill ha det så, men andra säger Anna L Jonhed och låter orden hänga lite i luften. Hon är filosofie doktor i socialt arbete och har skrivit avhandlingen men det ganska talande namnet Better safe than sorry. Avhandlingen handlar om relationen mellan barnet och fadern efter en separation, där mannen har varit våldsam mot kvinnan, och i Anna L Jonheds avhandling är 165 barn, och lika många mödrar, intervjuade. Men trots att mannen kan ha slagit kvinnan vid upprepade tillfällen, misshandlat henne svårt och kanske slagit barnen, så är det fortfarande långt ifrån självklart att samhället erbjuder den hjälp som barnen och kvinnan önskar. Lagstiftningen säger till exempel att barn har behov av en god och nära kontakt med båda sina föräldrar, säger Anna L Jonhed men menar att myndigheterna tenderar att glömma bort den del som innehåller orden god och nära. Det är ju en sak om barnet vill träffa sin pappa, men en annan om barnet inte vill det. För vem är det som säger att man behöver en kontakt med en förälder som bara är skrämmande och otäck? frågar hon retoriskt. I intervjuerna har hon träffat på många barn som upplever sina våldsamma fäder just så. Men också ointresserade, lata och mest intresserade av att barnen ska leva upp till pappans krav. Hon har också träffat barn som har gått i olika läkande behandlingar efter allt våld på torsdagen för att sedan köras till sin våldsamma pappa på fredagen för en helg i hans bristande omsorg. Och efter helgen kan barnen kanske inte sova, inte äta, inte ens gå på toa, säger Anna L Jonhed. Många mammor vågar heller inte kämpa emot pappans krav på att få träffa barnen, efter kanske många års våldsamheter. Andra orkar inte, av samma skäl. Och de känner sig som dåliga mammor eftersom de utsatt barnen för de våldsamma åren ihop med mannen. Dessutom upplever många av de intervjuade kvinnorna, att de har blivit misstrodda. När de har träffat en polis eller en socialtjänsteman som har litat på deras historia, har det varit ett undantag. Många som jobbar inom socialtjänsten vill möta båda parterna förutsättningslöst. De vill inte tro mer på kvinnan som berättar om våldet, än på mannen som förnekar att det har inträffat, istället vill de jobba mer med hela familjen, säger Anna L Jonhed. Kompetens om våld i nära relationer är dock avgörande för hur bemötandet blir, visar amerikanska studier, berättar Anna L Jonhed. Men i Sverige har vi traditionellt sett en väldigt stark föräldramakt, det är ovanligt att föräldrar förlorar rätten till sina barn, menar Anna L Jonhed. Dessutom finns det något i dagens idealbild av ett delat föräldraskap, som är problematisk i de här fallen, menar hon. Nr. 7 nov. dec, 2016 Sida 21

22 Alla vill ju att det ska vara så att barn har rätt till båda sina föräldrar. Men i de här fallen gör det att en mamma som försöker stoppa kontakten mellan barnet och den våldsamma fadern, går emot hela samhällsidealet, medan pappan som vill träffa sitt barn stämmer helt överens med det, säger Anna L Jonhed. Hon tror också att det finns några relativt enkla förändringar som skulle kunna göras för att verkligheten skulle bli lite enklare för barn som har tvingats växa upp med en våldsam pappa. Jag tror att man ska fråga dem hur de vill ha det. En del barn vill träffa sin pappa om han till exempel är nykter. Eller om han är snäll, eller om någon annan vuxen är med, säger Anna L Jonhed. Låt barnen vara med och utforma umgänget med sin våldsamma fader - ställa krav på att pappa är snäll, är nykter - eller att det finns någon annan vuxen med när man träffas, säger Anna L Jonhag, filosofie doktor i socialt arbete som har skrivit avhandlingen "Better safe than sorry". Eva Ejdeholt Hon tror också att det skulle bli enklare för både pappan och barnet om det var vanligare med tidsbegränsade beslut om umgänget; att man prövade ett sätt att umgås i några månader, kanske ett halvår, och sedan utvärderade innan man fattade ett nytt beslut. Dessutom menar hon måste samhället bli bättre på att stötta en del av de här papporna, för barnens skull, för att de på sikt ska kunna ha två fungerande föräldrar.och så ger hon ett exempel från verkligheten på hur det skulle kunna fungera. En pappa dömdes för våld mot sin familj, kontakten med barnen upphörde, och han inser själv att hans barn är rädda för honom. Han vill dock så gärna ha kontakt med dem, och då kommer han och hans stödperson överens med barnen och barnens mamma att han får skriva vykort till barnen en gång varannan vecka. Ett vykort som han skriver tillsammans med stödpersonen och som barnet läser tillsammans med mamman.och så får det vara det första steget till en eventuell återförening ett steg som pågår under lång tid, och på kvinnans och barnens villkor. Nr. 7 nov. dec, 2016 Sida 22

23 Tips och råd När du håller på att explodera Alla med barn vet att jobbiga situationer uppkommer i vardagen oavsett hur barnet är och hur livet ser ut i övrigt. Men det finns knep för att, så långt det går, undvika och hantera konflikter på ett sätt som inte känns jobbigt att tänka på efteråt. Tipsen är från våra psykologer som arbetar på Rädda Barnens Centrum för barn och unga i utsatta situationer. Nr. 7 nov. dec, 2016 Sida 23

24 Så här kan vi förebygga konflikter och bråk: Skapa förutsägbarhet Ett sätt att förebygga konflikter i vardagen är att skapa förutsägbarhet för barnet genom att agera och reagera på samma sätt i liknande situationer. Om barnet vet att det inte är idé att be om godis på en vardag, är sannolikheten mindre att en konflikt uppstår i affären, som ett exempel. Försök förstå vad som skapar oro och bråk Bli din egen detektiv och leta efter mönster när uppstår jobbiga situationer? Fundera på om det är något som går att förändra. Kanske lägga fram kläder på kvällen för att undvika stress kring det på morgonen? Uppstår ofta konflikter under fullbokade dagar, kanske någon aktivitet kan tas bort? När vi är mitt i en jobbig situation: Försök att behålla lugnet Att behålla lugnet är kanske det allra svåraste. Men i stressade situationer hjälper vi både oss själva och barnet om vi bemöter barnet med ett lugn. Ett sätt är att sänka röstläget och prata långsamt med få ord - att argumentera med barnet fungerar sällan i stunden. Försök att inte reagera med kroppen Att visa känslor är såklart alltid okej. Men vi behöver komma ihåg att både glada och ilskna känslor smittar. Det är bättre att i ord berätta för barn hur vi känner än att reagera med kroppen. Att säga "Jag blir ledsen när du säger så" är alltså ett bättre alternativ än att höja rösten eller gestikulera häftigt. Försök att "bryta" situationen Ofta uppstår konflikter när tiden är knapp. Men om det är möjligt är det ofta bra att ge både oss själva och barnen lite tid att lugna ner oss. När barnen är upprörda kan det också vara effektivt att "avleda" med en annan aktivitet. Är det du själv som är mest upprörd, kan det fungera att gå in i ett annat rum och ta några djupa andetag. Berätta i så fall för barnet att du går ifrån för att lugna dig. Kom ihåg.. Har du exploderat? Be om ursäkt efteråt Om du ändå exploderar, be om ursäkt till barnet efteråt och försök berätta varför du blev arg eller ledsen. Alla föräldrar tappar humöret ibland, men det är viktigt att vi gör allt vi kan för att reparera relationen efter en jobbig situation. Unga nyanländer mår sämre med tiden Många barn och unga som har flytt till Sverige mår dåligt och deras psykiska hälsa kan försämras under asylprocessen. Det visar en ny undersökning som barnombudsmannen har gjorts. Samtidigt brister vården. Nr. 7 nov. dec, 2016 Sida 24

25 Nr. 7 nov. dec, 2016 Sida 25

26 Nr. 7 nov. dec, 2016 Sida 26

27 Maria Sandel När klasskillnaderna var så oerhört stora och ojämlikheten och orättvisorna så många var det kanske inte konstigt att många arbetare närde ett hat gentemot de b...esuttna som skodde sig på deras arbete. Många liberaler ur de borgerliga kretsarna ansåg att det var viktigt att stävja klasshatet genom reformer och bildningsinsatser och många var dessutom rädda för att detta hat skulle få oanade konsekvenser och på sikt omstörta hela samhället. Men var det verkligen hat i ordets rätta bemärkelse? Vera von Kraemer skriver bland annat om Maria Sandel att hon hyste djup misstro till "överklassen", en sådan klassmisstro som hennes har jag knappt någonsin mött. Hon trodde att man levde i en annan värld, att det rent mänskliga inte var gemensamt för alla och att varje sunt eller normalt uttalande dolde ett frieri till proletärerna. Maria Sandel och Vera von Kraemer träffades vid något av de samkväm som de s.k. tolfterna arrangerade. Tanken med mötena var att arbetarklassens kvinnor och borgarklassens liberala kvinnor skulle få möjlighet att lära känna varandra. Maria Sandel förhöll sig skeptisk till dessa sammankomster, kanske beroende på att hur vällovligt syftet än var, kunde mötena aldrig ske under jämlika former. Dessutom hade Maria Sandel fått en av sina dikter upplästa av Amalia Fahlstedt på ett sådant samkväm, något hon alls inte var med på och därför blev väldigt uppriven. På samma möte fanns Kata Dalström och Maria skriver till henne och tackar henne efteråt för att hon räddat situationen. Nr. 7 nov. dec, 2016 Sida 27

28 Nr. 7 nov. dec, 2016 Sida 28

29 Nu jobbar kvinnor gratis resten av året så stort är lönegapet Publicerad: Metro ARON ANDERSSON Lönegapet mellan män och kvinnor är så stort att de sistnämnda i praktiken jobbar gratis två månader varje år. I EU är skillnaden 16 procent. Foto: All Over Press / TT / Montage Enligt EU-kommissionen jobbar kvinnor gratis resten av året. De tjänar bara 84 öre för varje krona en man tjänar och jobbar alltså oavlönat två månader om året, skriver kommissionen på Facebook. Enligt inlägget finns det felaktiga uppfattningar om att lönegapet beror på att kvinnor utför lågavlönade arbeten, jobbar deltid i högre utsträckning och har lägre utbildning. Men dessa förklaringen stämmer alltså inte. LÄS MER: Kvinna nu jobbar du gratis Anledningarna bakom lönegapet är flera men de är bland annat att kvinnor utför mer obetalt arbete, gör mer avbrott i karriären för att ta hand om andra, det existerande glastaket och diskriminering i arbetslivet, skriver EU-kommissionen. På en särskild sajt förklaras skillnaderna mer ingående. LÄS MER: Därför är kvinnorna mindre värda än männen på de nya sedlarna Nr. 7 nov. dec, 2016 Sida 29

30 Nr. 7 nov. dec, 2016 Sida 30

31 Equal pay Women in Iceland protest country s 14 percent pay gap by leaving work 14 percent early WITW Staff (Twitter) Even in Iceland, the country many experts consider the world s leader in gender equity, the gender pay gap persists. Women employees make 14 to 18 percent less than men in Iceland a discrepancy that unions and women s organizations say means women effectively work for free after 2:38 p.m. On Monday, in protest of the pay gap, thousands of Icelandic women decided to work the hours their pay merited by leaving their workplaces promptly when the clock struck 2:38. [Iceland] is a good place to be a woman, says Vigdis Finnbogadottir, who in 1980 became Iceland s president and, in so doing, the world s first democratically elected woman president. Things weren t always so clear cut, however. Before October 24, 1975, when 90 percent of Iceland s women went on strike refusing to work, cook, or even provide childcare only nine women had ever won seats in the country s parliament. Just five years later, Finnbogadottir was elected. By 1999, more than a third of the country s MPs were women. And in 2000, Iceland s government passed a landmark parental leave legislation that many credit with helping women to return to work, and their former hours, more quickly after childbirth. Today, 90 percent of Icelandic fathers take parental leave and research has shown that they continue to be involved in housework and childcare even after the leave is over. The pay gap, however, has been slow to close should the gap continue to shrink at the current rate, it would take 52 years before men and women were being paid equally. While explanations for the discrepancy vary, women and Icelandic leadership alike agree that the progress is too slow. It doesn t matter whether it s a gender pay gap or any other pay gap, said Gylfi Arnbjörnsson, president of the Icelandic Confederation of Labor. It s just unacceptable to say we ll correct this in 50 years. That s a lifetime. Nr. 7 nov. dec, 2016 Sida 31

32 Black Monday Polish women don black once again as protests erupt over new attempt at outlawing abortion WITW Staff (JANEK SKARZYNSKI/AFP/Getty Images) Massive protests erupted in Poland on Monday, as women in cities across the country donned black in protest of a proposal to ban abortions in cases where fetuses were severely deformed or unable to survive after birth. The recent demonstrations were a continuation of the Black Monday protests that helped defeat a proposed neartotal ban of abortion that would have allowed women who underwent abortions and the doctors who performed them to be jailed for up to five years. Jaroslaw Kaczyński, champion of the new proposal and head of the ruling Law and Justice party, said earlier this month that he and his party wanted to ensure that even fetuses certain to die, very deformed, still end up in a birth, so that the child can be baptized. On Monday, protesters condemned the government s latest attempt at restricting abortion, called for better sex education and birth control, and criticized the Roman Catholic Church for undue interference in the country s politics and public education. Dorota Szumilak, a 44-year-old financial analyst, said that as a Lutheran she felt discriminated against in a country where the Catholic Church organizes religion classes in schools. We want to live in a secular society, said Agata Rybka, a 24-year-old biotechnology student who helped oversee a petition signing in central Warsaw. Right now religious issues dominate public discourse and we don t like it. Under Poland s current abortion law, termination of a pregnancy is only permissible in cases of rape, irreparable damage to a fetus, or when a woman s life is at risk. Nr. 7 nov. dec, 2016 Sida 32

33 Women in the World omenintheworld Kurdish women fighters inspire fear in ISIS militants due to shame of being killed by a woman: nyti.ms/2fe41yd Nr. 7 nov. dec, 2016 Sida 33

34 Solidaritet med Kobanes kamp! Ära och heder åt frihetskämparna i staden Kobane liksom i hela syriska Kurdistan, Rojava, som bestämt, ihärdigt och oförtrutet försvarar sina hem mot den av världsimperialismen skapade ISIS (daesh). Kobanes YPG (folkets försvarsenhet) tillsammans med kvinnornas försvarsenheter YPJ hjältemodiga kamp mot ISIS krigare, vilka i sanningens namn är imperialismens produkt. YPG kan med rätta definieras som ett föredöme för uthållighet och resolut motstånd mot grupper och diktaturer frambragt ur imperialismen, vilka bevakar och gynnar världskapitalismen genom att mörda och härja, ruinera och bränna ned utan samvete, omänskligt, cyniskt och skurkaktig. Kobanes kvinnor och män, unga och gamla har tappert fört en hård kamp, sprungen ur en vilja till liv och rättvisa. Allt medan kapitalismen och dess försvarare kränker och våldtar hårt arbetande människors existens. Folkets kamp i Kobane har också varit medveten och framgångsrik såtillvida att även deras fiender inte bara erkänner Kobanes lysande triumf utan dess världsomfattande rykte att vederlägga, avliva alla teorier, påstående och analyser som utgår ifrån konflikter mellan religioner, grupper och etnicitet. Folkets kamp i Kobane har illustrerat kvinnornas betydelse i samhällens öde, och kvinnornas avgörande roll i all kamp mot förtryck och orättfärdiga krig mot oskyldiga människor. Kvinnornas kamp i Kobane äger rum sida vid sida med män och sker i en värld där kvinnoförtryck är en konsekvens av kapitalismens och patriarkalismens dominans och just därför medför en avgörande innebörd för klasskampen inte bara i Kobane, utan i alla samhälle där imperialismen planerar samma situation som den har alstrat fram i Syrien. Folkets kamp i Kobane är inte bara en kamp mot ISIS utan en klasskamp för frihet från kapitalets ok och en kamp för nationell emancipation. Kobanes triumf får sin egentliga, betydelse enbart om resultatet av denna kamp bevaras, fortsätter och utvecklas. Triumfen i Kobane blev möjligt tack vare allas deltagande och upprättande av råd samt självständigheten hos enskilda krigaren. Utan Råd och folkliga kommittéer skulle denna triumf vara omöjligt i ett ojämlikt krig Kobane är ett tydligt bevis på att folkets styre och armens disciplin under folkliga råd är en fungerande taktik och strategi för ett rättfärdigt krig och förvalta stadens myndighet och vardag. November 2016 Rådet mot den Iranska Islamiska regimens massmord (Khavarans rop) shorahamkari@gmail.com Mothers of Laleh park Stockholm Iranska kvinnor kamp för frihet Ungdomsföreningen Awyer Föreningen Kurdiska generationen i Sverige Kvinnors rätt Kvinnorsratt.se Iransk- Svenska arbetarsolidaritets kommitté (ISASK) isask@comhem.se Nr. 7 nov. dec, 2016 Sida 34

35 Nationalism är grunden för rasism och fascism! Nationalstaten är den borgerliga klassens skapelse för att få ett enhetligt rum till att utveckla produktion och handel, i stället för som hos tyskarna vilka var splittrade i cirka 300 städer och furstendömen. Nationalism användes vid koloniseringen av Afrika och dess gökunge; rasismen i slutet av 1800-talet. Nationalism och rasism är två tjänliga parhästar. En nödvändighet för skapandet av nationalstaten var och är fortfarande identiteter. Varje stat beskrev sig själv som något särartat vilket skiljer ut oss mot dem. Nationalism är tjänlig för att bevara de bestående maktstrukturerna, där sätts människor mot varandra, vissa grupper förhärligas medan andra demoniseras. Världen delas i olika länder med konstgjorda gränser inom vilka kapitalet bestämmer vardagen, därav de ökade klassklyftorna. Nationalism verkar inom konstruerade geografiska gränser och förespåkar inte bara exploatering av ett land, ett folk, utan drar sig inte för starta krig och konflikt med andra människor som befinner sig på andra sidan av de konstgjorda geografiska gränserna. Blodsband, jord och språk, konservatism och gammal identitets tänkande rustas upp och förfinas, samtidigt som hat och fiendskap mellan olika folkgrupper frodas. Folket vilseleds från klasskamp till fiendskap med andra folk och andra länder. Nyligen har man i staden Shiraz, i Iran, firat minnet av en rasbiolog, Korosh som var den första att mynta rastermen arier. Antal människor som vallfärdat till orten var flera tusen som dessutom var uppbakade av regimen. Under hela 90- talet mördades miljontals människor i Afghanistan, Jugoslavien, Tjetjenien, Irak och på andra ställen genom de krig som motiverades med nationalismen, fast det verkliga motivet har alltid varit att kväva klasskampen och skapa gynnsamma situationer för exploatering av människor och natur så långt det går. Nationalism är en idé för att legitimera mord på en annan människa. Nationalism är en ideologi som ser exploateringen av människor som naturligt. Produktion av vapen och export av dessa ses som en nödvändig ekonomisk och politisk handling. Nr. 7 nov. dec, 2016 Sida 35

36 Krig och etniska konflikter är nationalismens kännetecken och alstras fram medveten för att stärka och möjliggöra imperialismens hegemoni och kapitalets makt över arbetet. Kapitalism och rasism är bundna till varandra och reproduceras med historiens gång. Eftersom människorna inte har något annat alternativ för sin fortlevnad än att sälja sin arbetskraft, ses det naturligt att definiera andra människor som sina konkurrenter och att bekämpa andra blir en konsekvens av den kapitalistiska logiken. Enligt denna logik är varje människa ett hot mot en annan människa och det exakt vad rasismen och nationalismen bygger hela sin strategi och värld på. Politikerna har genom att kapa och reducera välfärden, vilken är ett resultat av arbetarrörelsens mångåriga kamp för ett värdigt liv, skapat hat och rädsla människor i mellan. Den nuvarande ekonomiska situationen används av högerextrema rörelser för att splittra, föra bort fokus från de rikas ökade makt. Exempelvis är levnadsstandarden lägre än på 1970-talet. Rasism och fascism är vare sig ide eller ideologi utan bedrägeri, brott och allvariga hot mot mänsklighet. November 2016 Rådet mot den Iranska Islamiska regimens massmord (Khavarans rop) shorahamkari@gmail.com Mothers of Laleh park Stockholm Kvinnors rätt Internationell allians för stöd till arbetarna i Iran-Sverige Iransk - Svenska arbetarsolidaritets kommitté (ISASK) Nr. 7 nov. dec, 2016 Sida 36

37 Vi är entydiga för jämlikhet: lika lön för olika kön! Vi vittnar alla att starka och enade protester har tagit fart i många delar av världen och arbetande kvinnor och män kräver bröd, arbete och frihet och vilket skakar kungar, shejkar, mullor och presidenter och andra makthavare. Kapitalistiska Krisen har orsakat fattigdom och hunger, arbetslöshet och rättslöshet och håller på att ned montera alla sociala och samhälliga rättigheter. Nyliberalismen har än en gång visat att deras alternativ är inte folkflertalet betjänta av och är ett utsugningssystem som kör samhället i botten. Skola, äldre- handikapps- och barnomsorg fungera inte som det ska. Verksamheterna är redan idag slimmade till max, efter nedskärningarnas genomförande kommer arbetet halta rejält och välfärdsservicen kommer och påverkas i samma takt för våra yngsta, unga och äldsta. Inte ens sjukhusar, vårdcentraler, posten, järnvägar och brandförsvaret lämnas orört. Kvinnorna i hela världen behandlas som andra hands klassmedborgare och belastas mer med klassförtryck och könsdiskriminering. Nr. 7 nov. dec, 2016 Sida 37

38 Arbetarkvinnor och arbetande kvinnorna i Iran precis som alla andra kvinnor i en kapitalistisk värld står i första rad som utsugnas och diskrimineras och är en offer för vinst och mer värde med lägre betalt. Kvinnorna utnyttjas som billig arbetskraft och är tvungna att utföra hemarbetet helt obetalt. Kvinnorna i Iran lever under en av de mest antikvinnor islamisk regim som precis vid maktövertagandet har med hjälp av sina efterblivna religiösa och kapitalistiska reglar och lagar har attackerat kvinnornas rättigheter. Regimen i Iran har försökt med all medel att tvinga kvinnorna att acceptera en lägre samhällsstatus, regimen har producerat och reproducerat mans chauvinism, våld mot kvinnor samt att kvinnorna inför lagen behandlas som andra klassens medborgare. Men kvinnorna har aldrig kuvats och kämpat med olika medel och i olika tillfällen för sina rättigheter mot de kriminella regimerna. De har aktivt deltagit i samhällsmotsättningar och kämpat intensiv mot alla orättvisor, förtryck och diskriminering hand i hand med arbetarna och andra progressiva sociala krafter. Många kvinnor i Iran ser sig som en del av progressiva kvinnorörelsen i världen och kämpar för allas rätt till rättvisa. Arbetarkvinnor i världen är hälften av arbetarklassen och kämpar mot all diskriminering, utsugning och förtryck världen över. Arbetarkvinnorna utgör halva delen av arbetarklassen och får ta de största smällarna vid nedskärningar och försämringar såsom olika typer av otrygga anställningar. Kvinnorna har ofta dubbel arbetsbörda, först arbetslivet där de utnyttjas som billig arbetskraft sedan gratis i hemmet. Vi är entydiga för jämlikhet: lika lön för olika kön. Nr. 7 nov. dec, 2016 Sida 38

39 Arbetstidsfrågan handlar inte bara i valet utan frågan är mest viktig för ett mänskligt samhälle med allas delaktighet, inflytande och påverkansmöjligheter. Ett friskare samhälle med kreativa idéer och tankar för att kunna utveckla samhället och mänskligheten kan förverkligas med förkortare arbetstid och bättre betalt. ekonomiska och mänskliga resurser finns tillräcklig att alla få möjlighet att vara friska, aktiva, skapare och utförare... SEX med ÅTTA SEX timmars arbete, ÅTTA timmars lön. Nr. 7 nov. dec, 2016 Sida 39

40 Vi måste organisera oss! Vi vill ha ett tryggt och utvecklat samhälle för alla, med möjligheter och resurser för utveckling och värdigt boende, utbildning, fritid, jobb och välstånd för alla. Alla har en röst och alla har rätt att välja och bli valda. Kvinnofrågan är när allt kommer omkring frågan om brödfödan. Dess rötter är djupt begravda i ekonomin. För att besluta sig för att kräva likaberättigande med mannen, var kvinnan tvungen att först och främst bli ekonomiskt självständig.»»«för att få behålla frukterna av ekonomisk självständighet måste kvinnan kämpa dagligen för att tillerkännas sin politiska och rättsliga rättighet. Det handlar om att kvinnorna deltar i samhället med lika rätt och är med och beslutar med samma rätt. Nr. 7 nov. dec, 2016 Sida 40

41 Lika rättigheter och förutsättningar åt alla! En annan sida av kvinnofrågan, nämligen frågan om familjen. Behöver man orda om vilken betydelse det är för en verklig frigörelse av kvinnorna, att denna vår tids komplicerade fråga löses? Kvinnornas strävan efter jämlikhet är naturligtvis inte begränsad till kampen för politisk rösträtt, tillträde till doktorsexamen och andra vetenskapliga examina och lika lön för lika arbete. För att bli verkligt fri måste kvinnan också frigöra sig från de bojor som vår tids förlegade tvångsmässiga familjetyp tynger henne med. Att lösa familjefrågan är inte mindre viktigt för kvinnorna än att skaffa sig politisk jämställdhet och att konsolidera sin totala ekonomiska självständighet. Vi måste organisera oss! Vi vill ha ett tryggt och utvecklat samhälle för alla, med möjligheter och resurser för utveckling och värdigt boende, utbildning, fritid, jobb och välstånd för alla. Alla har en röst och alla har rätt att välja och bli valda. Kvinnors arbetslöshet, arbetsmarknadens situation Kvinnolöner, löneskillnader Kvinnor och arbetslivet, kvinnoorganisering Nr. 7 nov. dec, 2016 Sida 41

42 پشتیوانی له خه باتی کوبانی! کوبانی و هه ر وها له هه مو به ش عیزت و افتیخار بو ئه و خه باتکارا نه ی که له شاری راگرانه و ماندو نه ناسانه توانیان مالو ژیانی کوردوستان له سوریه روژاوا توانین یه شیوه یکی خو ئه مریالیسمی جیهانی )داعش( بپاریزن. هیزه کانی پاراستنی خویان له ده ستی کونه په ره ست ترین هیزی یه کینه ی پاراستنی ژنان "یه په ژه" خه بات ئه که ن به دژی هیزه گه ل "یه په گه" له گه ل له له راستی دا به رهه می ئه مپریالیسمی جیهانین کانی داعش که. یکی تایبه تی برگری و خه بات به دژی گروپه و دیکتاتوره کانیک که یه په گه" ئه کریت به نمونه" مپریالیسم که پاریزگاری له به رژوه ندیه کانی سه رمایه داری جیهانی ئه کات له به رهه می ئه کوشت و کوشتار و تاالن کردن و ویران کردن و سوتاندن به بی ئه وه ی هه ستی ویژدانی ریگای بزویت و به شیوه یکی نا مروفانه و چاوچنوکانه و به دبینانه وه. کوبانی پیر و گه نج دلیرانه خه باتی قورسیان کردوه له هه ل گرساوه له مه یل به ژنان و پیاوانی ئه که ن به ژیان و عه دالت له کاتیک دا که پاریزگه رانی سه رمایه داری توهین ئه که ن و ته جاوز سه ر ژیانی کریکارانی و زحمتکیشان دا. شورای هماهنگی علیه کشتار جمهوری اسالمی ( فریاد خاوران( انجمن حق زنان حامیان مادران پارک الله استکهلم مبارزه زنان ایران برای آزادی انجمن جوانان آویار انجمن نسل کردها در سوئد کمیته همبستگی کارگران ایران و سوئد Rådet mot den Iranska islamiska regimens massmord (Khavarans rop) Kvinnors rätt Mothers of laleh park in Stockholm Iranska kvinnor kamp för frihet Ungdomsföreningen Awyer Föreningen Kurdiska generationen i Sverige Iransk- Svenska arbetarsolidaritets kommitté (ISASK) shorahamkari@gmail.com Nr. 7 nov. dec, 2016 Sida 42

43 یک زن پاکستانی به جرم داشتن موبایل سنگسار شد! زنی که مادر دو فرزند بود به بهانه داشتن موبایل و "خروج از قوانین اسالمی" در کشور پاکستان سنگسار شده است. به گزارش خبرگزاری خاورمیانه اعضای قبیله این زن معتقدند که همراه داشتن گوشی موبایل برای زن خیانت بزرگ به شمار می آید و خیانتکار هم مستحق مرگ است. middleeastpress.com Nr. 7 nov. dec, 2016 Sida 43

44 INTRESSEANMÄLAN Kurser, studiecirklar, utbildningar Kvinnors Rätt Anordnar flera kurser, utbildningar och studiecirklar om olika ämnen, språk, samhällskunskap, historia och organisering och ekonomi, kvinnor och internationella situationer. Alla intresserade är välkomna att anmäla sig för olika intressanta kurser. Kurserna börjar veckodagar mellan KL Lördagar och söndagar börjar kursena mellan Skriv tydlig ditt namn, adress, telefon nr och mejl adress. Kvinnors Rätt, Om det finns intresse för andra kurser och ämnen, var vänlig och meddela oss, vi försöker ordna så gott som det går. Kom gärna in med förslag och synpunkter. Intresseanmälan کالس آموزشی Kurs: Namn: Adress: E.mejl: نام آدرس آدرس ایمیل Kvinnors Rätt, Nr. 7 nov. dec, 2016 Sida 44

45 Lika lön för olika kön Kvinnorna utgör halva delen av samhället och får ta de största smällarna vid nedskärningar och försämringar. Kvinnorna har ofta dubbel arbetsbörda, först arbetslivet där de utnyttjas som billig arbetskraft sedan gratis arbetet i hemmet. Vi är entydiga för jämlikhet. Lika lön för olika kön. میدهند. تشکیل را جامعه از نیمی زنان بیشترین فشارها و سختی ها چه چه در خانه به آنها وارد زنان کامل برابری خواهان ما انجمن حق زنان و در بازار میشود. مردان و کار هستیم. Nr. 7 nov. dec, 2016 Sida 45

46 روز جهانی زن روز تاکید به برابری روز اعالم حق و حقوق برابر روز مبارزه علیه تبعیض جنسیتی است! مبارزه برای برابری انسانها و دنیایی عاری از تبعیض جنسیتی امر همه جامعه است. همه زنان و مردان آزاده این مبارزه را می بایست مبارزه خود دانسته و برای رسیدن به آزادی واقعی به میدان آمده و متحدا بر علیه هر نوع فرهنگ قانون و مناسبات ارتجاعی و ضد زن که شرایط را برای نابرابریهای جنسیتی خشونت و بی حقوقی زنان تولید و بازتولید میکنند به مبارزه برخیزند. تبعیض جنسیتی مختص به یک کشور یا یک منطقه جغرافیایی نیست بلکه در سراسر جهان و به اشکال مختلف آشکار است نظامها و دولتهای حاکم از هر نوع ابزار کهنه و مدرن استفاده میکنند که برابری واقعی زن و مرد به عمل نیاید. آنها آگاهانه به تبعیضات جنسیتی عقب ماندگی های حاکم بر جامعه دامن میزنند و در طول تاریخ مشاهده میشود که ستم و تبعیض فشار و بیحقوقی بر زنان زائده مناسبات حاکم بر جامعه و همراه با سرکوب اعمال شده است. بیحقوقی و ستم بر زنان بیحقوقی کل جامعه را بهمراه داشته و دارد خشونت و وحشیگری تبعیض و نا برابری بین زنان و مردان پدیده ایی جدید نیست در طول تاریخ بشری تمامی دولتهای حاکم در اشکال مختلف عریان و نهان به آن دست زده اند. ماحصل آن عدم امنیت اجتماعی و اقتصادی و نابرابری حقوقی را بهمراه داشته است. بارها زنان مبارز نشان داده اند که با تشکل و همکاری با دخیل کردن جامعه در مبارزه میتوانند در مقابل ارتجاعی ترین و بیرحم ترین نیروی دست ساخته امپریالیسم و حامیانش به مبارزه و جنگ پرداخته و در مقابل آنها ایستاده و به فجیع ترین شکلی شکستشان دهند. همچنان که دیدیم و می بینیم که زنان مبارز کوبانی نه تنها دولت اسالمی داعش را تار ومار کردند بلکه با تصویب قوانین برابر زنان و مردان مقابله با بی حقوقی زنان و برخورداری از امکانات رفاهی و تامین شرایط انسانی بهتر به جهانیان و زنان نشان دادند تنها با مبارزه برای حق و حقوق خود می توان به برابری دست یافت. زنان کوبانی به عنوان نمونه ایی از آزادگی نشان دادند که راه رهایی زنان و رسیدن به برابری در گرو اتحاد و متشکل شدن است. در جنگهای در جریان زنان بیشترین ضربات را خورده و نیاز در عمل نیز نشان داده اند که بدون حضور آنها برای تغییرو ایجاد یک جامعه برابر و بدون تبعض و برخورداری از یک زندگی انسانی امن و تامین شده ضروری است. فرهنگ دولتهای حاکم فرهنگ ستم و استثمار تبعیض و نابرابری است. در مناسبات جامعه سرمایه داری دولتها و صاحبان سرمایه از ابزارهای مختلف با در دست داشتن قدرت برای کنترل و مهار کردن جامعه و سرکوب حرکتهای اعتراضی استفاده می کنند. در برابر اینهمه نابرابری و بی حقوقی جنبشهای اجتماعی مترقی برای برون رفت از این شرایط چاره ایی جز مبارزه اتحاد و همبستگی با هم ندارند. جنبش زنان جنبشی که برای دفاع از حقوق زنان مبارزه می کند در متحد شدن با جنبش کارگری معلمان پرستاران و دیگر نیروهای اجتماعی مترقی است که می تواند برعلیه نظامهای حاکم سرمایه داری مبارزه نموده و با سرنگونی این مناسبات نه تنها آزادی و برابری را برای زنان بلکه برای کل آحاد جامعه را تضمین نماید. 8 مارس هم پیمانی زنان و مردان آزاده و مبارزی است که با محکم تر و فشرده تر نمودن صف خود این امر مهم را متحقق نمایند. شهین پویا / 2016 Nr. 7 nov. dec, 2016 Sida 46

47 برابری جنسیتی تنها از طریق یک مبارزه اجتماعی میسراست! خشونت علیه زنان مانع دستیابی به برابری در جامعه در مفهوم حقوقی اجتماعی سیاسی و اقتصادی است. خشونت علیه زنان باعث آسیب جسمی جنسی یا روانی میشود. خشونت چه عریان و چه پنهان هر دومحکوم است. نظام های موجود نظام های خشونت طلب و خشونت سازاند. نظامهایی که هر روزه خشونت از انواع مختلف آن را تولید و بازتولید می کند و فرق نمی کند که این خشونت در کدامین نقطه جغرافیایی روی می دهد. از افغانستان و عراق ترکیه و ایران... تا کشورهایی نظیر سوئد و فرانسه و آمریکا و... سایر جوامع پیشرفته نیزهر روز ما شاهد بروز خشونت های دولتی و سازمان یافته و اقتصادی فرهنگی و زبانی هستیم. در این میان موقعیت زنان و کودکان بسیارشکننده تر است و تاریخا هم این نیروهای اجتماعی به صورت مضاعف مورد خشونت واقع شده اند. خرافه های مذهبی و فرهنگی ابزاری هستند که نقش پررنگی در اعمال خشونت بر علیه زنان دارند مسئله چند زنی و صیغه در اسالم یا ختنه دختران و محروم نمودن آنها از پایه ای ترین نیاز و لذت انسانی وسیله بودن زنان برای پایان جنگها و دعواهای قبیله ایی و طایفه ای وحجاب اجباری و نداشتن حق انتخاب همسر و یا سقط جنین و... همه از نمودهای بارز تاثیر مذهب و خرافه های فرهنگی در ایجاد خشونت های جنسیتی است. فقر و بیکاری گسترده هم یکی از منابع عمده و اصلی در ایجاد و گسترش خشونت های جنسیتی می باشد. زنانی که برای تآمین معاش خانواده خود مجبور به تن فروشی یا حتی فروش دختران خود در بازار آزاد می شوند. چه بسیار زنانی که با کمترین دستمزد ممکن در محیط های کاری خود مجبور به تن دادن به هر کاری هستند. یا در کشوری مانند ایران هستند زنانی که ساعت های طوالنی گاها تا 13 ساعت در زیرزمین های نمور و تاریک پای قالیبافی و فرش بافی و کارگاههای کوچک می نشینند و در انتها با از کارافتادگی شان مانند کاالیی فرسوده بدون هیچ گونه حمایتی به گوشه ای پرت می شوند. کار برابر زنان با مردان دستمزدی گاها نصف مردان را برای آنان به همراه دارد و در بحرانهای اقتصادی باز هم زنان در صف مقدم قربانیان بحران هستند. اما در این میان خود دولتها با وضع قوانین تبعیض آمیز علیه زنان ویا نادیده گرفتن خشونت هایی که به زنان می رود تنها به بهانه نسبیت فرهنگی نقش بسیار مهم و پررنگی را در تولید و بازتولید خشونت بازی می کنند. نمونه های این گونه قوانین را در کشورهای اسالمی مانند افغانستان و عراق و ایران و پاکستان و... که اسالم سیاسی در قدرت است یا در غیاب نیروهای مترقی و پیشرو نیروهای مرتجع و واپسگرا در جامعه حضور دارند در قالب قوانین ضد انسانی سنگسار و اعدام وشالق و... می بینیم. در کنارهمه اینها تجاوز و قتل های ناموسی و بی حقوقی اجتماعی زنان مانند نداشتن حق طالق یا حضانت کودکان و... و خودسوزی و اقدام به خودکشی از جمله خشونت هایی است که هر روزه به زنان ایرانی و افغانی و عراقی و... تحمیل می شود. در این میان جنگ و غارتگری های ناشی از آن نیز همیشه اولین قربانیان خود را از میان زنان و کودکان آواره می گیرد. این زنان و کودکان هستند که همیشه قربانی تجاوز جنسی توسط نیروهای نظامی فاتحین!! می شوند. نمونه های بیشمار آن را در طول چندین جنگ پیاپی در طول دهه نود و اولین دهه قرن 21 در جنگ های بالکان عراق و افغانستان می توان مشاهده نمود همچنین جنگهای محلی و قبیله ای مثال در عراق با مبادله یک یا دو زن بین قبایل درگیر خاتمه می یابد. در جوامع پیشرفته نیز هنوزهم زنانی وجود دارند که ناموس و شرف مردان تلقی می شوند و با این وسیله دائما در معرض خشونت های جنسیتی وحتی قتل قرار می گیرند. وجود نمونه های بی شمار خشونت علیه زنان در جوامع امروز نشان می دهد که مذهب تنها بخشی از خشونت و استثمار زنان را تولید می نماید. بنابراین رفع و نابودی کامل آن تنها در گرو محدود نمودن نقش مذهب در سیاست و یا در جامعه نیست. مبارزه با خشونت از طریق یک مبارزه اجتماعی خواهد گذشت و در این میان جنبش متشکل زنان درایران به مانند سایر زنان جهان درمقاطع مختلف تاریخی می تواند در برابر تمامی خشونت ها مبارزه مهمی را به جلو برد. برای برابری جنسیتی برای دنیایی عاری از خشونت علیه زنان! خشونت علیه زنان ممنوع! Nr. 7 nov. dec, 2016 Sida 47

48 حق طبیعی و بدیهی زنان است که در جامعه ای عاری از قوانین نابرابر و بدور از هر گونه ستم جنسی زندگی امنی داشته باشند. اما قوانین ارتجاعی زن ستیز و خشونت علیه زنان حرمت انسانی و حقوق اولیه و پایه ای نیمی از جامعه را که زنان می باشند به شدت زیر سئوال برده و آن را مورد هتک حرمت قرار داده است. خشونت علیه زنان مانع دستیابی به برابری در جامعه در مفهوم حقوقی اجتماعی سیاسی و اقتصادی است. خشونت علیه زنان باعث آسیب جسمی جنسی و روانی میشود. خشونت چه عریان و چه پنهان هر دومحکوم است. نیروی کار زنان اموال اجتماعی و... جز مایملک سرمایه است و مالکیت خصوصی برایشان مقدس! فروش! برای کاالیی میبیند کاال را انسان سرمایه Nr. 7 nov. dec, 2016 Sida 48

49 فروش مدارس بهداری ها بیمارستانها کارگاه و کارخانه ها ناسیونالیسم راسیسم فاشیسم جنگ زندان شکنجه تجاوز اعدام گرانی بیکاری فقر و بی خانمانی تصادمات کاری کم کردن دستمزدها بیمه بازنشستگی و... طبیعت نظام سرمایه داری است. علیه ستم و استثمار علیه تبعیض و تجاوز ناموسی قتلهای علیه نظامهای علیه گندیده سرمایه بپاخیزیم! داری است! ///////////////////////////////////////////////////////////////////////////// رمز پیروزی ما متشکل و متحد شدن کالسها دوره ه یا آموزشی سمینارها مشاوره و خدمات اجتماعی و دیگرفعالیتهای انجمن برای همگان رایگان است. عضو انجمن شوید تا بتوانید در دیگر فعالیتهای انجمن جلسات سراسری و بین المللی کمپینها اردوگاهی آموزشی و تفریحی شرکت نمائید. در برنامه ها و فعالیتهای انجمن و تصمیمات جمعی نقش داشته و به امر برابری جنسی و یک زندگی امن و دور از خشونت تبعیض استثمار و سرکوب با حضور فعال خود در هماهنگی جمعی یاری رسانید. مالکیت خصوصی اساس و منشاء ستم بر زنان است. مالکیت خصوصی با پیدایشش و تکاملش در دوره ها و نظامهای مختلف تاریخی در گذشته و حال در ستم و به انقیاد کشیدن زنان نقش بسزایی داشته و دارد. Nr. 7 nov. dec, 2016 Sida 49

50 12 november 2016, kl. 11 Sergels torg - Stockholm شورای هماهنگی علیه کشتار جمهوری اسالمی ( فریاد خاوران( Rådet mot den Iranska Islamiska regimens massmord (Khavarans rop) انجمن حق زنان مادران پارک الله - استکهلم اتحاد بین المللی در حمایت از کارگران ایران سوئد کمیته همبستگی کارگران ایران و سوئد November 2016 shorahamkari@gmail.com Nr. 7 nov. dec, 2016 Sida 50

51 ناسیونالیسم پایه و اساس نژادپرستی راسیسم و فاشیسم است! ناسیونالیسم با ساختن ملیت ها ساختار جامعه را طوری بازسازی کرده است که امکان رقابت سرمایه را در مکانهای متفاوت جغرافیای سیاسی فراهم آورده است. تقدس خون خاک و زبان کهنه پرستی منزه جلوه دادن ملیت "خود" اهریمن سازی از ملیتهای دیگر اشاعه تنفر ملتی از ملتی دیگر از ویژه گیهای فکری ناسیونالیسم است. برای اشاره به محصول ناسیونالیسم میتوان به وقایع افغانستان یوگسالوی در دهه نود میالدی نسل کشی رواندا و کشتار در فلسطین و اسرائیل و وقایع چچن اشاره کرد. بلوک غرب به جنگهای بین ملتهای آذربایجان و ارمنستان چچن و یوگسالوی احتیاج داشتند تا هژمونی خود را بر دنیا تثبیت کنند. تا بهره کشی انسان از انسان را موجه جلوه دهد و نابرابری اجتماعی را ازلی و ابدی قلمداد کند. ناسیونالیسم فلسفه ای است برای مشروعیت بخشیدن به کشتن انسان به دست همنوعش. ایدئولوژی است که استثمار و به انقیاد کشیدن انسان را موجه جلوه میدهد. فلسفه ای است که ساخت انباشت و بکارگیری سالحهای کشتار جمعی و پاکسازی قومی را توجیه میکند. ناسیونالیسم در پروسه تاریخی خود اکنون به درجه ای از زوال و اضمحالل رسیده اما بعنوان سالحی در دست صاحبان سرمایه بشریت را تهدید خواهد نمود. ناسیونالیسم و راسیسم دو پدیده و آفریده های جامعه سرمایه داری هستند هر روزه در متن تاریخ تولید و باز تولید می شوند. کاهش رفاه عمومی برای توده های مردم در جوامع پیشرفته صنعتی و نابودی کامل آن در بخش های دیگری از جهان نشانه های زنده این تحول هستند. از آنجا که نظام کارمزدی انسانها را مجبور میکند تا برای ادامه بقاء نیروی کار خود را درست مثل هر کاالی دیگری در بازار بفروشند انسان ها گریزی از این ندارند تا به تبع مناسبات میان کاالها همنوعان خود را بدیده رقیبان خود بنگرند و در لباس کارگران و بیکاران در مقابل هم قرار گیرند. بر اساس منطق سرمایه وجود هر انسانی تهدیدی است برای دیگری. و این درست همان چیزی است که راسیسم و ناسیونالیسم بر آن پای می فشارند. راسیسم و فاشیسم ایده و نظرنیستند راسیسم و فاشیسم جنایت علیه انسانیت اند! نوامبر 2016 شورای هماهنگی علیه کشتار جمهوری اسالمی ( فریاد خاوران ) shorahamkari@gmail.com انجمن حق زنان مادران پارک الله - استکهلم اتحاد بین المللی در حمایت از کارگران ایران سوئد کمیته همبستگی کارگران ایران و سوئد Nr. 7 nov. dec, 2016 Sida 51

52 گردهمائی سه شنبه اول نوامبرساعت Mariatorget همبستگی جهانی با زنان و مردان مبارز کوبانی! ما همبستگی خود را با مبارزه برای انسانیت آزادی مساوات و برابری مبارزه برای یک زندگی درخور انسانی بدور از تبعیض ستم و استثمار که توسط زنان و مردان کوبانی علیه دولت اسالمی و تمامی طرفداران و حامیانش کماکان در جریان است اعالم کرده وهمگان را به پیوستن به روز همبستگی جهانی با مبارزان کوبانی دعوت میکنیم. شورای هماهنگی علیه کشتار جمهوری اسالمی ( فریاد خاوران( انجمن حق زنان حامیان مادران پارک الله استکهلم کمیته همبستگی کارگران ایران و سوئد Rådet mot den Iranska islamiska regimens massmord (Khavarans rop) Kvinnors rätt Mothers of laleh park in Stockholm Iransk- Svenska arbetarsolidaritets kommitté (ISASK) Nr. 7 nov. dec, 2016 Sida 52

Samhällets skyldigheter och möjligheter gällande barn och unga som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck

Samhällets skyldigheter och möjligheter gällande barn och unga som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck Samhällets skyldigheter och möjligheter gällande barn och unga som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck Hannah Kejerhag Oldenmark Annica Odelind Utvecklingsledare mäns våld mot kvinnor 6:e jämställdhetspolitiska

Läs mer

Våld i nära relation. Hur ser det ut? Vem, när och varför?

Våld i nära relation. Hur ser det ut? Vem, när och varför? Våld i nära relation Hur ser det ut? Vem, när och varför? www.karlskoga.se Våld är ett svårt ord vem vill För oss är det viktigt att skilja på person och handling. Inget blir bättre av att man stämplar

Läs mer

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. Män mot hedersförtyck med fokus mot tvångsäktenskap Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap Många organisationer gör starka insatser mot hedersförtryck. En del har fokuserat på olika

Läs mer

Varför har inte alla barn samma rättigheter?

Varför har inte alla barn samma rättigheter? Varför har inte alla barn samma rättigheter? freezonen kvinnojour, tjejjour, brottsofferjour sedan 28 år i Sjöbo, Skurup, Simrishamn, Tomelilla och Ystad! vi stärker och skyddar våldsutsatta vi är en viktig

Läs mer

Jag har accepterat, men kommer aldrig förlåta

Jag har accepterat, men kommer aldrig förlåta Jag har accepterat, men kommer aldrig förlåta Publicerad 2016-02-15 Hedersvåld. Melissa är en av många flickor som under uppväxten kontrollerades av sina föräldrar. Efter åratal av kontroll, hot och våld

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

Insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck

Insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck Enskild motion MP2207 Motion till riksdagen 2018/19:2748 av Åsa Lindhagen m.fl. (MP) Insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Läs mer

Samt skyddade identitet frågor

Samt skyddade identitet frågor Beteendevetare och fil. mag i psykologi Sakkunnig i hedersproblematik Samt skyddade identitet frågor ü Föreläsare ü Konsult ü Handledare Kontakt: telefon 0708 955 182 Mail: fam_persson@ektv.nu Delar av

Läs mer

Att förebygga och arbeta mot hedersvåld i praktiken

Att förebygga och arbeta mot hedersvåld i praktiken Att förebygga och arbeta mot hedersvåld i praktiken TRIS- tjejers rätt i samhället Bildades 2002 i Uppsala Ideell organisation Partipolitiskt och religiöst obunden Arbetar förebyggande och akut mot hedersrelaterat

Läs mer

VISSTE DU DET? Om tvångsäktenskap och barnäktenskap

VISSTE DU DET? Om tvångsäktenskap och barnäktenskap VISSTE DU DET? Om tvångsäktenskap och barnäktenskap Visste du det? ISBN: 978-91-639-2279-4 Illustratör: Olivia Flagerup Upplaga 1000 ex. Oktober 2016 D en här broschyren innehåller information om vad som

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:987 av Amineh Kakabaveh m.fl. (V) Stopp för normbildning som kränker mänskliga rättigheter

Motion till riksdagen 2015/16:987 av Amineh Kakabaveh m.fl. (V) Stopp för normbildning som kränker mänskliga rättigheter Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:987 av Amineh Kakabaveh m.fl. (V) Stopp för normbildning som kränker mänskliga rättigheter 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det

Läs mer

Nu räcker det. Förslag för att öka tryggheten och förhindra sexuella kränkningar och hedersbrott.

Nu räcker det. Förslag för att öka tryggheten och förhindra sexuella kränkningar och hedersbrott. Nu räcker det. Förslag för att öka tryggheten och förhindra sexuella kränkningar och hedersbrott. Nu räcker det. Det är betydligt vanligare att kvinnor känner sig otrygga när de går ensamma hem sent på

Läs mer

Vilka är vi? är en verksamhet på Fryshuset som arbetar mot hedersrelaterat våld. och förtryck.

Vilka är vi? är en verksamhet på Fryshuset som arbetar mot hedersrelaterat våld. och förtryck. Vilka är vi? och förtryck. är en verksamhet på Fryshuset som arbetar mot hedersrelaterat våld Fryshuset har en särställning inom Sveriges ideella sektor med verksamheter i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Policy mot hedersrelaterat våld och förtryck Säters kommun

Policy mot hedersrelaterat våld och förtryck Säters kommun Policy mot hedersrelaterat våld och förtryck Säters kommun Antagen av kommunfullmäktige 2017-11-30, 149 Innehållsförteckning FN:s konventioner... 1 Inledning... 2 Syfte... 2 Vad menas med hedersrelaterat

Läs mer

Ett liv fritt från förtryck och våld är en rättighetsfråga

Ett liv fritt från förtryck och våld är en rättighetsfråga Ett liv fritt från förtryck och våld är en rättighetsfråga Lagar Mänskliga rättigheter1948 Kvinnokonventionen 1979 Barnkonventionen 1989 Istanbulkonventionen EU:s Brottsofferdirektiv FN:s medlemsstater

Läs mer

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla människor i hela världen har vissa rättigheter. Det står i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år 1948. Det är staten i varje land som ska se till

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Justitiedepartementet Stockholm

Justitiedepartementet Stockholm YTTRANDE 2017-05-29 Dnr SOU 2017:6 Ju2017/01226/L2 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet SOU 2017:6 Se barnet! Sammanfattning GAPF (Glöm Aldrig Pela och Fadime) utgår ifrån att alla barns

Läs mer

Unika BILDER OCH FIGURER

Unika BILDER OCH FIGURER 1 Unika BILDER OCH FIGURER MOT HEDERSFÖRTRYCK kan ses och köpas hos Institutet Mot Hedersförtryck Olivedalsgatan 14 Göteborg ( vardagar 10-16) Institutet Mot Hedersförtryck/IMH 0702 97 76 14 epost: lasse.imh@gmail.com

Läs mer

Könsstympning av flickor och kvinnor. Det Tysta Brottet..

Könsstympning av flickor och kvinnor. Det Tysta Brottet.. Könsstympning av flickor och kvinnor Det Tysta Brottet.. En rättighetsfråga! Ett liv fritt från våld, förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning är en rättighetsfråga! Hedersrelaterat våld

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

vi måste våga se En informationsfolder om könsstympning av flickor och kvinnor

vi måste våga se En informationsfolder om könsstympning av flickor och kvinnor vi måste våga se En informationsfolder om könsstympning av flickor och kvinnor 1 Könsstympning av flickor och kvinnor är ett brott mot de grundläggande mänskliga rättigheterna och mot barns rättigheter.

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Utbildare, NCK

Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Utbildare, NCK Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv Chrystal Kunosson Utbildare, NCK Mäns våld i heterosexuella relationer Köp av tjänster för sexuella ändamål Mäns våld mot kvinnor Våld i hbtrelationer Hedersrelaterat

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER SIDA 1/9 Abalonien Ni ingår i regeringen i landet Abalonien ett litet land med mycket begränsade resurser. Av olika politiska och ekonomiska anledningar kan inte folket få alla de rättigheter som finns

Läs mer

Könsstympning av flickor och kvinnor i Sverige

Könsstympning av flickor och kvinnor i Sverige Könsstympning av flickor och kvinnor i Sverige WHO Med könsstympning av flickor och kvinnor avses alla ingrepp som rör borttagande delvis eller helt av de externa genitalierna eller annan åverkan på de

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM ANGÅENDE HEDERSRELATERAT VÅLD. Handlingsprogram Uppdaterad

HANDLINGSPROGRAM ANGÅENDE HEDERSRELATERAT VÅLD. Handlingsprogram Uppdaterad HANDLINGSPROGRAM ANGÅENDE HEDERSRELATERAT VÅLD Handlingsprogram Uppdaterad 2013-01-01 Mål Arbeta för att mänskliga rättigheter skall gälla alla invånare i Skellefteå. Arbeta förebyggande för att motverka

Läs mer

Remiss från Justitiedepartementet - Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet (SOU 2018:69), STK STK

Remiss från Justitiedepartementet - Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet (SOU 2018:69), STK STK Malmö stad Arbetsmarknads- och socialnämnden 1 (5) Datum 2019-04-29 Adress 205 80 Malmö Diarienummer ASN-2019-4153 Yttrande Till Kommunstyrelsen Remiss från Justitiedepartementet - Ökat skydd mot hedersrelaterad

Läs mer

NI FATTAR JU INGENTING UPPARBETADE RUTINER

NI FATTAR JU INGENTING UPPARBETADE RUTINER NI FATTAR JU INGENTING UPPARBETADE RUTINER DET KANSKE ÄR LITE HEDER Lagar Nationella strategin 2017 Deklarationen om mänskliga rättigheter 1948 Kvinnokonventionen 1979 Barnkonventionen 1989 Istanbulkonventionen

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Hur kan vi alla som bor här, i Sverige ta del av våra rättigheter? Hur ser våra rättigheter ut?

Hur kan vi alla som bor här, i Sverige ta del av våra rättigheter? Hur ser våra rättigheter ut? Det finns många sätt att påverka. Att göra sin röst hörd är ett av dem. RÖST vill öppna för diskussion om vilken roll var och en av oss kan spela i demokratin. RÖST är en spegel av nutiden som visar det

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Att möta traditioner som utmanar Sfi-dagar, september 2016 i Borås, Skövde och Vänersborg

Att möta traditioner som utmanar Sfi-dagar, september 2016 i Borås, Skövde och Vänersborg Att möta traditioner som utmanar Sfi-dagar, september 2016 i Borås, Skövde och Vänersborg Anette Franzén: Lärare i svenska som andraspråk, Morabergs Studiecentrum i Södertälje samt föreläsare och metodutvecklare,

Läs mer

Social resursförvaltning. Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 0901/16

Social resursförvaltning. Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 0901/16 Social resursförvaltning Tjänsteutlåtande Utfärdat 2016-11-23 Diarienummer 0901/16 Social utveckling Lotta Lidén Lundgren Telefon 031-367 94 54 E-post: lotta.liden@socialresurs.goteborg.se Återkoppling

Läs mer

ISBERGET. Akuta fasen. Socialisation

ISBERGET. Akuta fasen. Socialisation ISBERGET Akuta fasen? Socialisation Farfar Morfar De äldre männen Pappa/Morbror/ Farbror Denna generationens män Söner/Manliga kusiner Farmor/Mormor De äldre kvinnorna Mamma Döttrar Funktionshindrade Annan

Läs mer

Vilsen längtan hem. Melissa Delir

Vilsen längtan hem. Melissa Delir Vilsen längtan hem Melissa Delir MELISSA DELIR IDROTT OCH HÄLSA LÄRARE 3 BÖCKER & METODMATERIAL Vilsen längtan hem, Tack för att du finns, Du är född till att göra skillnad. Melissa Delir O O O JAG LYCKADES!

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Stoppa våldet i nära relationer

Motion till riksdagen: 2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Stoppa våldet i nära relationer Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Stoppa våldet i nära relationer Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Läs mer

Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Utbildare, NCK

Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Utbildare, NCK Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv Chrystal Kunosson Utbildare, NCK Mäns våld i heterosexuella relationer Köp av tjänster för sexuella ändamål Mäns våld mot kvinnor Våld i hbtrelationer Hedersrelaterat

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot KIRUNA KOMMUN 110516 Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot 1. Följande styrdokument ligger till grund för framtagandet av denna handlingsplan; FN:s konvention om mänskliga rättigheter

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM ANGÅENDE HEDERSRELATERAT VÅLD

HANDLINGSPROGRAM ANGÅENDE HEDERSRELATERAT VÅLD HANDLINGSPROGRAM ANGÅENDE HEDERSRELATERAT VÅLD Handlingsprogram Uppdaterad 2015-01-01 1 Vision Skellefteå strävar efter att vara en kommun där mänskliga rättigheter omfattar alla och där barn, ungdomar

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal FN:s definition av våld mot kvinnor Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för

Läs mer

Handlingsplan med riktlinjer avseende våld i nära relationer, människohandel och hedersrelaterat våld

Handlingsplan med riktlinjer avseende våld i nära relationer, människohandel och hedersrelaterat våld Handlingsplan med riktlinjer avseende våld i nära relationer, människohandel och hedersrelaterat våld 1. Bakgrund Ödeshögs socialnämnd antog 2012-12-18 ett kommunalt handlingsprogram för att uppmärksamma

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Socialnämndens beslut

Socialnämndens beslut Sida 23 (36) 10 Om barnäktenskap Svar på skrivelse från M, L och C Dnr 1.7.2-53/2016 s beslut hänvisar till tjänsteutlåtandet som svar på skrivelsen Reservation Samtliga ledamöter för Liberalerna reserverar

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Jämlikhet och jämställdhet Familj och individ Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

otrygg, kränkt eller hotad

otrygg, kränkt eller hotad Känner du dig otrygg, kränkt eller hotad av någon du lever nära? Eller känner du någon du vill hjälpa? Våld är som genom att den skrämmer, smärtar, skadar eller kränker försöker påverka annan person att

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013

SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013 SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013 Förskolan: Stenbacka Likabehandlingsplan - Handlingsplan mot kränkande

Läs mer

Läsnyckel. Spelar roll? Författare: Camilla Jönsson. Innan du läser. Medan du läser

Läsnyckel. Spelar roll? Författare: Camilla Jönsson. Innan du läser. Medan du läser Läsnyckel Spelar roll? Författare: Camilla Jönsson Spelar roll? är en fristående fortsättning på boken Vem bryr sig? Här får vi lära känna förövaren, Sigge, han som mobbade och misshandlade. Nu har Sigge

Läs mer

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING TRIS tjejers rätt i samhället TRIS Bildades 2002 i Uppsala. Ideell organisation. Partipolitiskt och religiöst obunden. Arbetar för barn, ungdomars och kvinnors rättigheter. TRIS utgångspunkt är att alla

Läs mer

Bemötande aspekter för nyanlända.

Bemötande aspekter för nyanlända. Bemötande aspekter för nyanlända. med Ewa-Karin Ottoson 0733-149037 ekottoson@gmail.com Björn Ogéus 0703-955880 bjorn.ogeus@outlook.com Egna upplevelser. 5 år i Nord Yemen. Hur kommunicerar man utan att

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men, vad kan man göra vid oro för att ett

Läs mer

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING TRIS tjejers rätt i samhället TRIS Bildades 2002 i Uppsala. Ideell organisation. Partipolitiskt och religiöst obunden. Arbetar för barn, ungdomars och kvinnors rättigheter. TVÅ VIKTIGA FRÅGOR Är det något

Läs mer

SOU 2016:60 Ett starkare skydd för den sexuella integriteten

SOU 2016:60 Ett starkare skydd för den sexuella integriteten SOU 2016:60 Ett starkare skydd för den sexuella integriteten Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige,

Läs mer

Våld i nära relationer. Annelie Karlsson och Kerstin Nettelblad

Våld i nära relationer. Annelie Karlsson och Kerstin Nettelblad Våld i nära relationer Annelie Karlsson och Kerstin Nettelblad Bild ur boken Liten av Stina Wirsén, 2014 Startades 1996 Hälso- och sjukvård Socialtjänst Polis Åklagarkammare Kriminalvård Frivilligorganisationer

Läs mer

Upprättelse för barnbrudar i Stockholm Motion (2016:85) av Rickard Wall (-)

Upprättelse för barnbrudar i Stockholm Motion (2016:85) av Rickard Wall (-) Utlåtande 2017:158 RI (Dnr 106-1036/2016) Upprättelse för barnbrudar i Stockholm Motion (2016:85) av Rickard Wall (-) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Motionen anses besvarad

Läs mer

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder Kvinnojouren Nina är en verksamhet av Irakiska Kommittén för Kvinnors Rättigheter (IKKR). I sitt arbete mot våld och hedersrelaterad våld tar kvinnojouren

Läs mer

Mäns våld mot kvinnor

Mäns våld mot kvinnor Mäns våld mot kvinnor kvinnor, män, flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Hannah Kejerhag Oldenmark Annica Odelind Utvecklingsledare mäns våld mot kvinnor Ett liv

Läs mer

Välkomna till tredje tillfället om våld i nära relation

Välkomna till tredje tillfället om våld i nära relation Välkomna till tredje tillfället om våld i nära relation Bild ur boken Liten av Stina Wirsén, 2014 Jennie Malm Georgson Michael af Geijersstam Ottow Vid första tillfället O O O O O Inledde med teatern Våga

Läs mer

SEXUELLA TRAKASSERIER. En vecka fri från våld, Kronoberg 19 november

SEXUELLA TRAKASSERIER. En vecka fri från våld, Kronoberg 19 november SEXUELLA TRAKASSERIER En vecka fri från våld, Kronoberg 19 november JÄMSTÄLLDHETSMYNDIGHETEN Är förvaltningsmyndighet för frågor som rör jämställdhetspolitiken Utför regeringens uppdrag med fokus på de

Läs mer

lättläst broschyr En rapport om situationen globalt för kvinnor med funktionsnedsättning

lättläst broschyr En rapport om situationen globalt för kvinnor med funktionsnedsättning lättläst broschyr En rapport om situationen globalt för kvinnor med MyRight Att erövra världen, mars 2018 MyRight är en svensk organisation som arbetar i hela världen. Vi arbetar tillsammans med andra

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR 1 Jag vill ju inte ha sex, men jag låter dem hålla på. Det är ju ändå inte mig de har sex med, det är bara min kropp. Lisa 17 2 Vem? 3 Inget storstadsproblem

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans

Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning...1 2 Förslag till riksdagsbeslut...1 3 Inledning...2 4 Nolltolerans

Läs mer

DIARIENUMMER H ANDLINGSPLAN Hedersrelaterat förtryck och våld. Fastställd av kommunstyrelsen

DIARIENUMMER H ANDLINGSPLAN Hedersrelaterat förtryck och våld. Fastställd av kommunstyrelsen 2019-04-17 DIARIENUMMER H ANDLINGSPLAN 2019-2020 Hedersrelaterat förtryck och våld Fastställd av kommunstyrelsen 2019-05-27 67 Handlingsplan - hedersrelaterat förtryck och våld Innehåll 1. Inledning...

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

HANDLEDARSTÖD: HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK

HANDLEDARSTÖD: HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK HANDLEDARSTÖD: HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3 3 3 4 4 4 5 6 7 7 Om webbutbildningen Hedersrelaterat våld och förtryck Förberedelser inför gruppdiskussionen Förberedelser: gruppdiskussionsdagen

Läs mer

Länsstyrelsen Östergötlands arbete Mikael Thörn

Länsstyrelsen Östergötlands arbete Mikael Thörn Länsstyrelsen Östergötlands arbete Mikael Thörn www.hedersfortryck.se www.dinarattigheter.se Ett liv fritt från våld, förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning är en rättighetsfråga. Information

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

Att prata om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter

Att prata om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter Att prata om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter Maria Stefansson, hälsoutvecklare Helena Gard, hälsoutvecklare 1 Vad är SRHR? Sexuell hälsa Fysiskt, känslomässigt, mentalt och socialt välbefinnande

Läs mer

+ Tjejjouren Idun Sigtuna var på Hultsfredsfestivalen

+ Tjejjouren Idun Sigtuna var på Hultsfredsfestivalen Sigtuna Sigtuna var på Hultsfredsfestivalen Plats: Sigtuna Sommar 2013 Juni Sigtuna var på Hultsfredsfestivalen. Sigtuna var och lyssnade på Allan Wade. Sida 3 Vi söker nu fler volontärer. Är du en av

Läs mer

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Roks är en feministisk organisation, partipolitiskt och religiöst obunden, som verkar för kvinnors och flickors rättigheter och frigörelse,

Läs mer

Våld i nära relationer inklusive hedersrelaterat våld och förtryck

Våld i nära relationer inklusive hedersrelaterat våld och förtryck Våld i nära relationer inklusive hedersrelaterat våld och förtryck 12 oktober, 2017 Jenny Vikman Maria Söndergaard Dialoga kompetenscentrum om våld i nära relationer Uppdrag: Erbjuda kunskapshöjande aktiviteter

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor Innehållsförteckning Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor... 1 Inledning...

Läs mer

Jämställdhet nu! dalarnas län 1

Jämställdhet nu! dalarnas län 1 Jämställdhet nu! dalarnas län 1 jämställdhet 3 Jämställdhet på riktigt Sverige är inte jämställt. Kvinnor arbetar lika mycket som män, men får inte lika mycket betalt. Ofta är arbetsvillkoren sämre i de

Läs mer

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I

Läs mer

I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008.

I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008. I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008. (journalist) och (sexsäljare) befinner sig i en bar i Pattaya, Thailand. En intervjusituation. och det va som om

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Repetition & uppföljning våld i nära relation

Repetition & uppföljning våld i nära relation Repetition & uppföljning våld i nära relation Bild ur boken Liten av Stina Wirsén, 2014 Jennie Malm Georgson Michael af Geijersstam Ottow Innehåll för denna förmiddag Repetition av de tre tidigare tillfällena

Läs mer

HEDERSRELATERAT VÅLD KUNSKAP OCH RÅD

HEDERSRELATERAT VÅLD KUNSKAP OCH RÅD HEDERSRELATERAT VÅLD KUNSKAP OCH RÅD VAD ÄR HEDERSRELATERAT VÅLD Våld mot kvinnor och flickor i nära relationer kan vara extrema yttringar av närståendes normer kring heder. Till sådana normer hör uppfattningen

Läs mer

Allmänhetens erfarenheter och uppfattningar om kränkningsersättning till brottsoffer.

Allmänhetens erfarenheter och uppfattningar om kränkningsersättning till brottsoffer. Allmänhetens erfarenheter och uppfattningar om kränkningsersättning till brottsoffer. Denna rättssociologiska undersökning handlar om relationen mellan rättsregler och sociala normer som är relevanta för

Läs mer

Slutredovisning av utredningsuppdrag 18/07 Ta fram en strategi för att inom barnsjukvården upptäcka könsstympade barn

Slutredovisning av utredningsuppdrag 18/07 Ta fram en strategi för att inom barnsjukvården upptäcka könsstympade barn Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2018-05-08 Diarienummer 180027 Sida 1 (2) Landstingsstyrelsen Slutredovisning av utredningsuppdrag 18/07 Ta fram en strategi för att inom barnsjukvården upptäcka

Läs mer

Yttrande över motion om handlingsplan mot hedersförtryck

Yttrande över motion om handlingsplan mot hedersförtryck Barn- och utbildningsnämnden 2016-08-22 Barn- och utbildningsförvaltningen Kvalitet och kommunikation BUN/2016:338 Rona MacDonald 016-710 50 86 1 (5) Barn- och utbildningsnämnden Yttrande över motion om

Läs mer

Kvinnors erfarenhet av våld. Karin Örmon

Kvinnors erfarenhet av våld. Karin Örmon Kvinnors erfarenhet av våld Karin Örmon 20160417 Definition mäns våld mot kvinnor (FN) alla former av könsrelaterat våld som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada alternativt lidande för kvinnor,

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik SD Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som

Läs mer

DETTA VILL PARTIERNA GÖRA MOT HEDERSFÖRTRYCKET I MALMÖ. En sammanställning gjord Institutet Mot Hedersförtryck/IMH Augusti 2018

DETTA VILL PARTIERNA GÖRA MOT HEDERSFÖRTRYCKET I MALMÖ. En sammanställning gjord Institutet Mot Hedersförtryck/IMH Augusti 2018 1 DETTA VILL PARTIERNA GÖRA MOT HEDERSFÖRTRYCKET I MALMÖ En sammanställning gjord Institutet Mot Hedersförtryck/IMH Augusti 2018 2 Sammanställning över vad partierna vill göra mot hedersförtrycket i Malmö

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

Flickors sätt att orientera sig i vardagen

Flickors sätt att orientera sig i vardagen Flickors sätt att orientera sig i vardagen av Emily Broström Flickor och pojkar konstruerar sina identiteter både med och mot varandra. Man försöker förstå sig själv i förhållande till andra, men under

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN

LIKABEHANDLINGSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN 2015-2016 VÅR VISION ALLA på vår förskola ska känna sig trygga, sedda, bekräftade, respekterade, bemötas och accepteras för den de är. Föräldrar ska känna tillit och förtroende när

Läs mer