Riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder vad händer nu nationellt och lokalt
|
|
- Barbro Forsberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder vad händer nu nationellt och lokalt
2 Nationella riktlinjer - utvärdering 2014 Sjukdomsförebyggande metoder Riitta Sorsa, projektledare
3 Nationella riktlinjer - utvärdering Värdera svensk hälso- och sjukvård och socialtjänst utifrån: Socialstyrelsens Nationella riktlinjer God vård och omsorg Synliggöra skillnader i strukturer, processer, resultat mellan landsting, sjukhus och kommuner Synliggöra hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens kostnader och dess effektivitet Jämlik hälsa och vård - HFS
4 Socialstyrelsens modell för att utveckla god hälsa, vård och omsorg Behovs- och problemanalys för val av åtgärder Enhetliga termer och gemensam informationsstruktur Bästa tillgängliga kunskap Statistik Resultat Uppföljning Utvärdering God hälsa, vård och omsorg för hela befolkningen Föreskrifter Riktlinjer Vägledningar Rekommendationer Indikatorer Målnivåer Vård och omsorg på lokal och regional nivå Jämlik hälsa och vård - HFS
5 God vård och omsorg en gemensam målsättning God vård och omsorg Kunskapsbaserad Säker Individanpassad Effektiv Jämlik Tillgänglig Vården och omsorgen ska baseras på bästa tillgängliga kunskap och bygga på både vetenskap och beprövad erfarenhet. Vården och omsorgen ska vara säker. Riskförebyggande verksamhet ska förhindra skador. Verksamheten ska också präglas av rättssäkerhet. Vården och omsorgen ska ges med respekt för individens specifika behov, förväntningar och integritet. Individen ska ges möjlighet att vara delaktig. Vården och omsorgen ska utnyttja tillgängliga resurser på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål. Vården och omsorgen ska tillhandahållas och fördelas på lika villkor för alla. Vården och omsorgen ska vara tillgänglig och ges i rimlig tid. Ingen ska behöva vänta oskälig tid på den vård eller omsorg som hon eller han har behov av. Jämlik hälsa och vård - HFS
6 Socialstyrelsens nationella utvärderingar
7 Vilka uppgifter ligger till grund för bedömningarna? Strukturella faktorer Utveckling över tid i riket Landstingsjämförelser Socioekonomiska faktorer Avstånd till eventuell nationell målnivå Jämlik hälsa och vård - HFS
8 Vilka områden har utvärderats? Påbörjas under Hjärtsjukvård (uppdatering) Lungcancer MS/Parkinson Jämlik hälsa och vård - HFS
9 Utvecklingsindikatorer inom riktlinjerna Andelen personer som har fått åtgärd enkla råd rådgivande samtal kvalificerat rådgivande samtal Andelen personer med ohälsosam levnadsvana som inte längre har denna efter åtgärd dagligrökare personer med riskbruk av alkohol personer med otillräcklig fysisk aktivitet personer med ohälsosamma matvanor Jämlik hälsa och vård - HFS
10 Datakällor i utvärderingen Kvalitetsregister - Mödrahälsovårdsregistret Socialstyrelsen - Patientregistret - Medicinska födelseregistret Enkäter till landsting - Strukturer - Åtgärder - Kontinuerlig insamling Nationella enkäter - Vårdbarometern - Hälsa på lika villkor - Nationell patientenkät Andra egna enkäter - Vårdprofessioner - Chefer inom HoS - Befolkningen Jämlik hälsa och vård - HFS
11 Övergripande resultat Positiva attityder ger goda möjligheter till införande Landstingen har arbetat aktivt med riktlinjerna Det behövs bättre datakällor för att kunna följa upp området Jämlik hälsa och vård - HFS
12 Befolkningens, patienternas och vårdpersonalens syn på sjukdomsförebyggande arbete
13 Befolkningen positiv till att vårdpersonal diskuterar levnadsvanor Jämlik hälsa och vård - HFS
14 Vårdpersonal positiv till att arbeta med levnadsvanor Jämlik hälsa och vård - HFS
15 Vårdpersonalens och chefernas arbete med levnadsvanor
16 Endast en tredjedel arbetar i stor utsträckning med levnadsvanor Jämlik hälsa och vård - HFS
17 Brist på tydliga rutiner Jämlik hälsa och vård - HFS
18 Många vill utveckla sin kompetens om levnadsvanor Jämlik hälsa och vård - HFS
19 Vilket förändringsarbete har landstingen inlett?
20 Många har satsat resurser på utbildning Jämlik hälsa och vård - HFS
21 Strukturer för arbetet med ohälsosamma levnadsvanor
22 Levnadsvanor ingår i primärvårdens uppdragsbeskrivningar Jämlik hälsa och vård - HFS
23 Inte lika vanligt i specialistvården Jämlik hälsa och vård - HFS
24 Arbete med levnadsvanor följs upp inom primärvården Jämlik hälsa och vård - HFS
25 Landstingens journalsystem möjliggör dokumentation av åtgärderna Jämlik hälsa och vård - HFS
26 Sjukdomsförebyggande åtgärder
27 För rökning, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet respektive ohälsosamma matvanor Antal patienter som har identifierats med en ohälsosam levnadsvana Antal patienter som har fått åtgärd, per åtgärdsnivå (=enkla råd, rådgivande samtal, kvalificerad rådgivande samtal) Antal patienter som inte längre har en ohälsosam levnadsvana Uppdelat på primärvård, specialiserad somatisk respektive psykiatrisk öppenvård Jämlik hälsa och vård - HFS
28 Dagligrökare inom primärvården Jämlik hälsa och vård - HFS
29 Åtgärder till dagligrökare inom primärvården Jämlik hälsa och vård - HFS
30 Sjukdomsförebyggande åtgärder inom den psykiatriska öppenvården
31 Riskkonsumenter inom psykiatrisk öppenvård Jämlik hälsa och vård - HFS
32 Åtgärder till personer med riskbruk av alkohol inom psykiatrisk öppenvård Jämlik hälsa och vård - HFS
33 Utvecklingsområden
34 Utvecklingsområden Goda förutsättningar: positiva attityder ger goda möjligheter till införande och landstingen har arbetat aktivt med riktlinjerna. Exempel på förbättringsområden: Det finns rutiner för arbete med levnadsvanor men de behöver föras ut i verksamheten Personalens kompetens behöver öka Ökad användning av sjukdomsförebyggande åtgärder istället för läkemedel Bättre kunskap om och metoder för att minska riskbruk av alkohol Levnadsvanorna hos personer med psykisk ohälsa behöver uppmärksammas. Bättre dokumentation för att följa upp rekommenderade åtgärder Jämlik hälsa och vård - HFS
35 Några regeringsuppdrag om kroniska sjukdomar Rubrik Iréne Nilsson Carlsson
36 Anpassa Nationella riktlinjer för kroniska sjukdomar till primärvården Anpassa Nationella riktlinjer till patienter och anhöriga Fortsätta arbetet att stödja införandet av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Fördela statsbidrag till organisationer för professioner och patienter
37 Anpassa NR för kroniska sjukdomar till primärvården Syftet är att underlätta implementeringen av nationella riktlinjer inom primärvården Främja kunskapsbaserad vård och jämlik vård Samverkan med SKL, professionsorganisationer och patientorganisationer
38 Anpassa NR för kroniska sjukdomar till patienter och anhöriga Syftet är att underlätta för patienter och anhöriga att medverka i samtal om vård och prevention i hälso- och sjukvården Samverkan med 1177 Vårdguiden, organisationer för patienter och professioner
39 Fortsätta stödja införande av NR för sjukdomsförebyggande metoder Regionala konferenser Stöd till kommunal hälsooch sjukvård Analys av styrning av resurser till förebyggande arbete Uppdatering av webbutbildning om samtal och råd om bra matvanor Stödja utveckling av dokumentationshantering
40 Fördela statsbidrag 10 miljoner kr till vissa professionsorganisationer för att stödja implementeringen av NR för sjukdomsförebyggande metoder 10 miljoner kr till organisationer för professioner och patienter för insatser för patienter med kroniska sjukdomar Handläggs av statsbidragsenheten, Åsa Pettersson
41 Mer information finns på:
42 Katinka Nordgaard Sjuksköterska, KBT terape
43 Faktorer som påverkar resultatet av operationen Sjukdomen Rätt diagnos Interventionen Bäst teknik / operationsmetod Organisationen Kliniska riktlinjer, vidareutbildning, kvalitetsäkring Patienten ålder, kön, längd, vikt, psykiskt status, civilstånd, bostad, utbildning. Andra sjukdommar: hjärt-, lungsjukdom, DM, etc
44 Referenslista Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobak, alkohol fysisk aktivitet och matvanor. Stockholm 2011 Rökning och operation Møller AM, Villebro N, Pedersen T, Tønnesen H. Effect of preoperative smoking intervention on postoperative complications: a randomised clinical trial. Lancet. 2002;359(9301): Möller et al A preoperative smoking intervention decreased postoperative complications in elective knee or hip replacement Lindström D, Sadr Azodi O, Wladis A, Tønnesen H, Linder S, Nåsell H, et al. Effects of a perioperative smoking cessation intervention on postoperative complications: a randomized trial. Ann Surg. 2008;248(5): Lindström D, Sadr Azodi O, Bellocco R, Wladis A, Linder S, Adami J. The effect of tobacco consumption and body mass index on complications and hospital stay after inguinal hernia surgery. Hernia.2007;11(2): Nåsell et al. JBJS Thomsen et al. Cochrane 2010 Cochrane Review.
45 Alkohol och operation Tonnesen H, Rosenberg J, Nielsen HJ, Rasmussen V, Hauge C, Pedersen IK, et al. Effect of preoperative abstinence on poor postoperative outcome in alcohol misusers: randomised controlled trial. BMJ. 1999; 318(7194): Tonnesen H, Nielsen PR, Lauritzen JB, Moller AM. Smoking and alcohol intervention before surgery: evidence for best practice. Br J Anaesth. 2009; 102(3): Nath B, Li Y, Carroll JE, Szabo G Tseng JE Shah SA. Alcohol exposure as a risk factor for adverse outcomes in elective surgery, J Gastrointest Surg 2010, 14: Bradley KA, Rubinsky AD, Sun H, Bryson CL, Bishop MJ, Blough DK,et al. Alcohol screening and risk of postoperative complications in male VA patients undergoing major non-cardiac surgery. J Gen Intern Med. 2011; 26(2): Harris AHS, Reeder R, Ellerbe L, Bradley KA, Rubinsky AD, Giori NJ. Preoperative alcohol screening scores: Association with complications in med undergoing total joint arthroplasty. J Bone Joint Surg Am, 2011; 93:321-7 Oppedal K, Møller AM, Pedersen B, Tønnesen H. Preoperative alcohol cessation prior to elective surgery. Cochrane Database Syst Rev Jul 11;7:CD doi: / cd pub2. Daniel Mönsted Shabanzadeh, Lars Tue Sörensen. Alcohol drinking does not affekt postoperative surgical site infection or anastomotic leakage: A systematic review and meta-analysis. J Gastrointest Surg, Marie Eliasen, Marie Gronkjaer, et al. Preoperative Alcohol consumption and Postoperative complications: A systematic rewiev and Meta-Analysis. Annals of Surgery, 2013.
46 Fysisk aktivitet och operation Cavenaghi S, Ferreira LL, Marino LHC, Lamari NM. Respiratory physiotherapy in the pre and postoperative myocardial revascularization surgery. Rev Bras Cir Cardiovasc 2011; 26: Dronkers JJ, Chorus AMJ, van Meeteren NLU, Hopman-Rock M. The association of preoperative physical fitness and physical activity with outcome after scheduled major abdominal surgery. Anaesthesia 2013; 68: Hoogeboom T J., Dronkers J J.,. HulzebosEHJ, and MeeterenaN L.U. van,merits of exercise therapy before and after major surgery. Curr Opin Anaesthesiol Apr; 27(2): Hulzebos EH, Smit Y, Helders PP. Preoperative physical therapy for elective cardiac surgery patients. Cochrane Database Syst Rev Nov. Hulzebos EHJ, Helders PJM, Favie NJ, et al. Preoperative intensive inspiratory muscle training to prevent postoperative pulmonary complications in high-risk patients undergoing CABG surgery: a randomized clinical trial. JAMA 2006; 296: Kennedy GD, Rajamanickam V, O connor ES, et al. Optimizing surgical care of colon cancer in the older adult population. Ann Surg 2011; 253: Morano MT, Arau jo AS, Nascimento FB, et al. Preoperative pulmonary rehabilitation versus chest physical therapy in patients undergoing lung cancer resection: a pilot randomized controlled trial. Arch Phys Med Rehabil 2013; 94: Nagarajan K, Bennett A, Agostini P, Naidu B. Is preoperative physiotherapy/pulmonary rehabilitation beneficial in lung resection patients? Interact Cardiovasc Thorac Surg 2011; 13: O Doherty AF, West M, Jack S, Grocott MPW. Preoperative aerobic exercise training in elective intra-cavity surgery: a systematic review. Br J Anaesth 2013; 110: Revenig LM, Canter DJ, Taylor MD, et al. Too frail for surgery? Initial results of a large multidisciplinary prospective study examining preoperative variables predictive of poor surgical outcomes. J AmColl Surg 2013; 217: ; e1. Rosenfeldt F, Braun L, Spitzer O, et al. Physical conditioning and mental stress reduction: a randomised trial in patients undergoing cardiac surgery. BMC Complement Altern Med 2011; 11:20. Rotbøll Nielsen.P et al. Prehabilitation and early rehabilitation after spinal surgery: randomized clinical trial Clin Rehabil Ussher MH, Taylor A, Faulkner G. Exercise inetrventions for smoking cessation. Cochrane Database Syst Rev Jan. Valkenet K, van de Port IGL, Dronkers JJ, et al. The effects of preoperative exercise therapy on postoperative outcome: a systematic review. Clin Rehabil 2011; 25:
47 Övervikt och operation Kalanithi, P.A., Arrigo, R. & Boakye, M Morbid obesity increases cost and complication rates in arthrodesis Spine Volume 37, number 11 pp Sadr Azodi O, Lindström D, Adami J, Bellocco R, Linder S, Wladis A. Impact of body mass index and tobacco smoking on outcome after open appendicectomy. Br J Surg. 2008;95(6): Lindström D, Sadr Azodi O, Bellocco R, Wladis A, Linder S, Adami J. The effect of tobacco consumption and body mass index on complications and hospital stay after inguinal hernia surgery. Hernia.2007;11(2): Undernäring och operation Braga M, Gianotti L, Nespoli L, Radaelli G, di Carlo V. Nutritional approach in malnourished surgical patients: a prospective randomized study. Arch Surg. 2002;137: Pearson L ASA_classificaition can help identify impacct of hip surery in high risk patients American Academy of orthopaedic Surgeons von Friesendorff, 2008
48 2015 Ny patientlag
49
50
51 Vi kan inte fortsätta att operera om vi inte: Informerar patienterna om levnadsvanornas betydelse för operationsresultatet Erbjuda dem hjälp med förändringar av deras levnadsvanor
52 Utbildning av personal Enkla rutiner Snabb handläggning
53 Hälsoenheten Division 5 Remiss Levnadsvanor och Kirurgi Verksamhetsområde Remittent Nedre GI Lap- bukvägg Personnummer Patientens namn Önskar hjälp med följande levnadsvana/or Rökfrihet Viktreduktion med beteendeterapi Alkohol Fysisk aktivitet Tolkbehov Preoperativ information om vinster med rökfrihet samt erbjudande om hjälp med att bli rökfri Absolut krav inför operation Målvikt Ja Språk kg 4 veckor rökfrihet 6 veckor rökfrihet
54 Framgångs faktorer Ledningens stöd Aktiv kunskapsspridning Utbilda personalen Var med på APL berätta om er verksamhet Ordna utbildningstillfällen Använd nätet, handouts Återkoppla Skapa enkla rutiner
55 Nätbaserade personal utbildningar Finns även på Kunskapsguiden uk/kurser/sidor/alkohol-och-rokfrioperation.aspx
56 Motiverat tillstånd Operationen är ofta en väckarklocka för patienten
57 Tack
Katinka Nordgaard Sjuksköterska, KBT terapeut
Katinka Nordgaard Sjuksköterska, KBT terapeut Faktorer som påverkar resultatet av operationen Sjukdomen Interventionen Rätt diagnos Bäst teknik / operationsmetod Organisationen Kliniska riktlinjer, vidareutbildning,
Läs merLevnadsvanor och operation. My Wikström Sjuksköterska Hälsoenheten Rökfrioperation
Levnadsvanor och operation My Wikström Sjuksköterska Hälsoenheten Rökfrioperation Faktorer som påverkar resultatet av operationen Sjukdomen Rätt diagnos Interventionen Bäst teknik / operationsmetod Organisationen
Läs merFaktorer som påverkar resultatet av operationen
Faktorer som påverkar resultatet av operationen Sjukdomen Interventionen Rätt diagnos Bäst teknik / operationsmetod Organisationen Kliniska riktlinjer, vidareutbildning, kvalitetsäkring Patienten ålder,
Läs merSund och säker operation
Sund och säker operation Sund och säker operation Ett patientsäkerhetsarbete för att minska vårdskador i samband med operation Katinka Nordgaard SUS Malmö 040336247 Faktorer som påverkar resultatet av
Läs merForebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-09-01 De nationella riktlinjerna 2014-09-01 2 Varför riktlinjer för
Läs merNationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget
Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget Projektledare: Pia Haikka, pia.haikka@vgregion.se Erica Sandberg, erica.sandberg@vgregion.se Hälso- och sjukvårdslagen 2 c Hälso- och
Läs merPrimärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor
2018-11-15 1(5) Kontakt: Iréne Nilsson Carlsson Iréne.nilsson-carlsson@socialstyrelsen.se Riitta Sorsa Riitta.sorsa@socialstyrelsen.se Primärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor Fler
Läs merÖppna jämförelser för socialtjänst och hemsjukvård
Öppna jämförelser för socialtjänst och hemsjukvård Västerås 2014 05 22 2014 05-22 Inom vilka områden publiceras Öppna jämförelser? Öppna jämförelser finns idag för: Hälso-och sjukvården, Läkemedel, Cancer,
Läs merNationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Indikatorer Bilaga
Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Indikatorer Bilaga Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier
Läs merStark för kirurgi Stark för livet. Roger Olsson, projektledare, Svenska Läkaresällskapet
Stark för kirurgi Stark för livet Roger Olsson, projektledare, Svenska Läkaresällskapet Socialstyrelsen:insatser som främjar arbetet med sjukdomsförebyggande metoder Svenska Läkaresällskapets levnadsvaneprojekt
Läs merLäkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson
Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella
Läs merHälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa.
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa. Margareta Kristenson Professor/Överläkare i Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Linköpings Universitet/Region Östergötland Nationell
Läs merSå arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna
Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna För ett anhörig- och demensvänligt samhälle, 11 mars 2015 Margareta Hedner, Nationella riktlinjer, Socialstyrelsen Vera Gustafsson,
Läs merImplementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-10-01 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste
Läs merImplementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste
Läs merÅterkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder DELAKTIGHET VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL SOCIALSTYRELSEN 06--8 750/06 (6) Kontakt: Irene Nilsson
Läs merSAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN
SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 1 Bakgrund Nationell strategi prevention och behandling av kroniska sjukdomar Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Bättre
Läs merPolitisk viljeinriktning för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor
Politisk viljeinriktning för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Bakgrund Ohälsosamma levnadsvanor -tobaksbruk, riskbruk av alkohol, ohälsosamma matvanor, otillräcklig fysisk aktivitetär
Läs merSFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor
SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor Nationell Kvalitetsdag för primärvården Svenska Läkaresällskapet 2014-11-12 Åsa Thurfjell, Specialist i Allmänmedicin Kista VC, medlem SFAMs levnadsvaneråd SFAMs
Läs merNivå ett. Nivå två. Katinka Nordgaard Sjuksköterska KBT terapeut Hälsoenheten SUS
Nivå ett Nivå två Katinka Nordgaard Sjuksköterska KBT terapeut Hälsoenheten SUS Skånes universitetssjukvård Hälsoenheten Patientsäkerhet Jämlik vård Faktorer som påverkar resultatet av operationen Sjukdomen
Läs merYttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor stöd för styrning och ledning
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Berg Anton Datum 2017-12-29 Diarienummer KSN-2017-3849 Kommunstyrelsen Yttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor
Läs merEnhetsundersökning LSS
Enhetsundersökning LSS Resultat år 2017 Nationell undersökning avseende Bostad med särskild service (vuxna) och Daglig verksamhet Omsorgsnämnden Socialstyrelsens öppna jämförelser Är ett nationellt verktyg
Läs merFri från tobak i samband med operation
Fri från tobak i samband med operation Information för patienter Tobak Hälsa Tobaksfri inför din operation Visste du att... när du blir opererad är det många faktorer som påverkar hur resultatet av operationen
Läs merHalvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson
Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande
Läs merGrav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund
Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund OBESITAS OCH KNÄPROTESKIRURGI Extremt ökad risk för artros i knäled vid högre grader av obesitas.
Läs merPrimärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016
Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer
Läs merPositiva effekter av träning före och efter större operationer
FORSKNING PÅGÅR Redaktör: Birgit Rösblad birgit.rosblad@fysioterapeuterna.se SAMMANFATTNING Framstegen inom sjukvården har bland annat lett till att människor lever längre och att andelen äldre ökar i
Läs merERAS Enhanced Recovery After Surgery
ERAS Enhanced Recovery After Surgery koncept för säker stor kirurgi i hela den perioperativa processen med möjlighet att minska komplikationer och vårdtider Mari Bergeling 2013 05 16 Värdeutveckling för
Läs merFri från tobak i samband med operation. Information för patienter
Fri från tobak i samband med operation Information för patienter Innehåll 3 Tobaksfri inför din operation 5 Nu har du chansen! 7 Tobaksfri efter din operation 8 Mer information 10 Regional och lokal information
Läs merNationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Anna Mattsson Projektledare 2016-12-01 Vad är nationella riktlinjer? Underlag för prioriteringar och resursfördelning inom hälso- och sjukvården och
Läs merNationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Levnadsvaneprojektet Stockholm 2014-11-18 Raija Lenné Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Evidensbaserade metoder som stöd
Läs merSkånes universitetssjukvård
Stark att opereras Metodutvecklingsarbete Skånes universitetssjukvård Johanna Jaran Leg sjukgymnast Johanna.jaran@skane.se Skånes universitetssjukvård Skånes universitetssjukvård Allmänna rekommendationer
Läs merPolitisk viljeinriktning för vård vid Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor
Anna Boman Sörebo Agneta Eklund Regionala utvecklingsgruppen 2018-12-06-07 Politisk viljeinriktning för vård vid Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Antagen av Samverkansnämnden 2018-12-xx
Läs merNationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-11-12 De nationella riktlinjerna 2014-11-12 2 Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Andel med ohälsosamma
Läs merEn god vård? SoS 2018
En god vård? SoS 2018 Ramverk En god vård? Hur mycket betalar vi för hälso-och sjukvården? Har vi tillgång till hälso-och sjukvård när vi behöver? Hur väl bidrar hälso-och sjukvården till att hålla oss
Läs merNationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning
Remissversion Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma
Läs merSjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande
Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor
Läs merNär du har svarat på alla frågorna i enkäten klickar du på Klar. Klicka på "Svarsöversikt" för att kontrollera och eventuellt korrigera dina svar.
TEKNISKA INSTRUKTIONER De svar som matas in i enkäten sparas när du klickar på flikarna Föregående eller Nästa längst ner på varje sida i enkäten. Du kan avbryta besvarandet och återgå till enkäten igen
Läs merHälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012
Hälso- och sjukvårdspersonalens syn på rådgivning om alkohol En enkätstudie hösten 2012 Vid frågor kontakta Riitta Sorsa e-post riitta.sorsa@socialstyrelsen.se tel 075-247 34 91 Du får gärna citera Socialstyrelsens
Läs merNationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 25 juni 2012 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder varför? 50% av alla kvinnor och 65% av alla män har minst en ohälsosam levnadsvana
Läs merSocialstyrelsens fokusområden och framtida utmaningar inom hälso- och sjukvården
Socialstyrelsens fokusområden och framtida utmaningar inom hälso- och sjukvården Sara Johansson Generaldirektörens stab 2017-12-08 Hur kan Socialstyrelsen stödja ert arbete för en god och jämlik vård och
Läs merMetoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?
Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning
Läs merFöredragande borgarrådet Åsa Lindhagen anför följande.
PM 2018:27 RVI (Dnr 137-1773/2017) Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Stöd för styrning och ledning Remiss från Socialstyrelsen Remisstid den 9 februari 2018
Läs merÅrsberättelse Programråd Sjukdomsförebyggande metoder. Karin Salomonsson Wohlin, ordförande Karin Kauppi, samordnare
30 januari 2018 Årsberättelse 2017 Programråd Sjukdomsförebyggande metoder Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Karin Salomonsson Wohlin, ordförande Karin Kauppi, samordnare
Läs merwww.whocc.se+ www.whocc.dk Översikt Introduktion till patientfokus WHO: Health 2020, NCD 2025, SDG 2030 Forskning Effekt på patientnivå (KRAM) Bättra jämlikhet i hälsa (effekt på tvärs) Ny forskning inom
Läs merRök och Alkoholfri Operation Region Stockholm
Rök och Alkoholfri Operation Region Stockholm New beginnings are often disguised as painful endings 2 3 Förberedelser inför OPERATION 4 5 6 7 8 9 10 Sluta röka, sluta dricka alkohol inför operation 11
Läs merUppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens nationella utvärdering 2014 Förbättringsområden fortsatta satsningar på arbetet med levnadsvanor
Läs merSå arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna
Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna Svenska demensdagarna, 20 maj 2015, Karlstad Pinelopi Lundquist, Nationella riktlinjer, Socialstyrelsen Vera Gustafsson,
Läs merEn god vård? Öppna jämförelser 2017 Övergripande uppföljning utifrån sex frågor om hälso- och sjukvårdens resultat
En god vård? Öppna jämförelser 2017 Övergripande uppföljning utifrån sex frågor om hälso- och sjukvårdens resultat Koncernavdelning data och analys Maria Telemo Taube januari 2018 Målområden God vård Säker.
Läs merÅrsrapport 2013 Regional medicinsk programgrupp (RMPG) Hälsofrämjande strategier
2014-04-04 1(11) Årsrapport 2013 Regional medicinsk programgrupp (RMPG) Hälsofrämjande strategier 1. Utvecklingstendenser Hälsan i befolkningen i sydöstra sjukvårdsregionen har, som i resten av Sverige,
Läs merNationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom
Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Per-Henrik Zingmark Projektledare 2014-11-12 Vad är nationella riktlinjer? Socialstyrelsens modell för att utveckla god hälsa, vård och omsorg
Läs merNationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom
Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Nationell utvärdering - syfte Värdera
Läs merSocialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet ohälsosamma matvanor Bakgrund till riktlinjerna Ingen enhetlig praxis
Läs merVårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Nedre bukkirurgi
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Nedre bukkirurgi Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska universitetssjukhuset. Vårdprogrammen
Läs merHälsoinriktad hälso- och sjukvård
Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning 6205 5 1 Hälsans bestämningsfaktorer 2 Implementering The story Någon får en idé om en ny metod
Läs merRökpaus vid operation varför?? Bra blodtryck Bra hjärbunk;on Bra lungfunk;on Bra diabeteskontroll Rökfri Alkoholfri BMI
Ökad pa;entsäkerhet Färre komplika;oner Rökpaus vid operation varför?? Bra blodtryck Bra hjärbunk;on Bra lungfunk;on Bra diabeteskontroll Rökfri Alkoholfri BMI Richard Löfvenberg Ortopedkliniken Umeå Allmänna
Läs merRegionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regional Levnadsvanedag för fysioterapeuter och dietister, Skövde 14 11 06 WHO konferens i Ottawa
Läs merFri från tobak i samband med operation
du väljer din väg. Broschyren är framtagen genom ett samarbete mellan nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) och Statens folkhälsoinstitut. Statens folkhälsoinstitut distributionstjänst
Läs merNationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom
Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Per-Henrik Zingmark Projektledare 2014-09-10 Vad är nationella riktlinjer? Socialstyrelsens modell för att utveckla god hälsa, vård och omsorg
Läs merKOL och rökavvänjning
KOL och rökavvänjning Ann Ekberg-Jansson FoU chef Region Halland Ordförande Luftvägsregistret Region Halland Ordförande Luftvägsregistret Region Halland Somatisk sjukdom och psykisk ohälsa - helhetssyn
Läs merNationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Anna Mattsson Projektledare 2017-09-15 Vad är nationella riktlinjer? Underlag för prioriteringar och resursfördelning inom hälso- och sjukvården och
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se
Läs merStöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer
Läs merAtt arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården
Att arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården utifrån Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Ulrika Olsson Strateg folkhälsa med inriktning hälso- och sjukvård
Läs merFör en god och jämlik hälsa GEM 2017/0078 En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket
2017-05-15 För en god och jämlik hälsa GEM 2017/0078 En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket Svenska Psykiatriska Föreningen (SPF) tackar för möjligheten att få yttra sig angående denna remiss.
Läs merStark för kirurgi- stark för livet - Levnadsvanor i samband med operation
Stark för kirurgi- stark för livet - Levnadsvanor i samband med operation Riksföreningen för operationssjukvård och Svensk sjuksköterskeförening, ett projekt i två delar om levnadsvanor i samband med ett
Läs merKoncernkontoret Region Skåne
Det du tänker t om mig Så ser du på p mig Som du är r mot mig Sådan blir jag Empowerment Innebär ett förhållningssätt och en människosyn där utgångspunkten är att alla människor har resurser och kapacitet
Läs merPolitisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden
Läs merSjukdomsförebyggande metoder
Nationella riktlinjer Utvärdering 2014 Sjukdomsförebyggande metoder Indikatorer och underlag för bedömningar Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge
Läs merPrevention och behandling vid
Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Johannes Dock Folkhälsoplanerare Johannes.dock@rvn.se https://www.socialstyrelsen.se/publikationer2018/2018-6-24 Ohälsosamma levnadsvanor är vanliga
Läs merVinster med ett palliativt förhållningssätt tidigt
Vinster med ett palliativt förhållningssätt tidigt Bertil Axelsson Lungcancervård Shin J, Temel J. Integrating palliative care: When and how? Curr Opin Pulm Med 2013, 19:344 349 Upprepad genomgång av Smärtor
Läs merHur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?
Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten? Margareta Eriksson Folkhälsostrateg, Med Dr Folkhälsocentrum, Utvecklingsavdelningen Region Norrbotten Hälsosamma levnadsvanor förebygger 80% av all kranskärlssjukdom
Läs merLevnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt
Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt SFAMs höstmöte 2010-10-14 Astri Brandell Eklund Lars Jerdén Herbert Sandström Samhällets krav och belöningar Patogenes Expertis Utredning Behandling Individens
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Lena Flyckt
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017 Lena Flyckt Vad används nationella riktlinjer till? Exempel på användningsområden: beslut om resursfördelning
Läs merPolitisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Reviderat Slutförslag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden
Läs merHÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Patientperspektivet INDIKATORER HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Styr- och ledningsperspektivet Medarbetarperspektivet 2016-09-22 Sofia Dahlin, ST-läkare i Socialmedicin, Region Östergötland HFS-nätverkets
Läs merSocialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning från workshop Gamla teatern, 2012-02-15 2013-06-26 Innehåll i riktlinjerna På vilket sätt kan levnadsvanorna bäst påverkas Inte
Läs merSjälvstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsen Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? 50 % av alla kvinnor och 65%
Läs merDokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder
Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet, matvanor Karin Kauppi Dietist/Verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård 6 maj 2015 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande
Läs merKortversion av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Kortversion av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får
Läs merPolitisk viljeinriktning för vård vid depression och ångestsyndrom Antagen av Samverkansnämnden
Katrin Boström, Annika Friberg 2018-03-23 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård vid depression och ångestsyndrom Antagen av Samverkansnämnden 2018-06-01
Läs merSjukdomsförebyggande metoder
Nationella riktlinjer Utvärdering 2014 Sjukdomsförebyggande metoder Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial
Läs merEffektmått på hälsoinriktad hälso- och sjukvård
Effektmått på hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Hälsoinriktad = Hälsofrämjande för att stärka eller bibehålla människors fysiska,
Läs merAGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa 2015-11-03
AGENDA HUR VILL DIETISTER ARBETA MED PREVENTION OCH BEHANDLING AV KRONISKA SJUKDOMAR? Matens betydelse för kroniska sjukdomar Nationell strategi för Kroniska sjukdomar och arbetet med sjukdomsförebyggande
Läs meröppna och systematiska beslut om resursfördelning ordnat införande av nya metoder och insatser utmönstring av ineffektiva och skadliga metoder
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 1 Vad ska riktlinjerna leda till? God vård och omsorg genom att stödja: öppna och systematiska beslut
Läs mer1. Bakgrund. Mål och avgränsningar
Projektplan för införande av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande arbete omfattande tobak, alkohol, kost och fysisk aktivitet 1. Bakgrund Socialstyrelsen gav 2011 ut sina riktlinjer
Läs merPreliminära resultat per den 31 oktober Hälsoorientering. Är det något för specialistvården, Landstinget Västernorrland?
Preliminära resultat per den 31 oktober 2016 Hälsoorientering Är det något för specialistvården, Landstinget Västernorrland? Resultat från en enkätundersökning om hälsofrämjande hälso- och sjukvård Sammanställt
Läs merChristin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor
Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor AGENDA Samtal och råd om matvanor Ohälsosamma matvanor
Läs merLEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen
LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering
Läs merStatlig styrning med kunskap
Statlig styrning med kunskap hur är det tänkt? BUP-kongress i Uppsala Barbro Thurfjell medicinskt sakkunnig, barn- och ungdomspsykiatri Agenda Socialstyrelsens roll Vad är styrning med kunskap? Rådet och
Läs merRörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping
Rörelse är bästa pillret Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse har effekt på: Symtom och upplevd hälsa Biologiska riskmarkörer Sjukdom och död www.fyss.se
Läs merHälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket)
Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket) En idéburen verksamhet där det viktigaste kriteriet för medlemskap är viljan att utveckla sin organisation mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Medlemskapet
Läs merFysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15)
Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15) Karin Wadell Specialistsjukgymnast, docent Lung och Allergikliniken, Norrlands universitetssjukhus, Institutionen för Samhällsmedicin och Rehabilitering, Fysioterapi,
Läs merINTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.
INTERVJU Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. Goda råd är guld värda Att förebygga sjukdomar är en av hälso- och sjuk vårdens uppgifter. Den som
Läs merStark för kirurgi- stark för livet. - Levnadsvanor i samband med operation
Stark för kirurgi- stark för livet - Levnadsvanor i samband med operation Ett projekt i tre delar om levnadsvanor -i samband med ett kirurgiskt ingrepp Vad ska vi ta med oss från den här föreläsningen?
Läs merRemissversionen av nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017
Remissversionen av nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017 Sofia von Malortie David Rosenberg Gunilla Ringbäck Weitoft Vad är nationella riktlinjer?
Läs merNationell Patientenkät Specialiserad Öppen och sluten Vård 2016 Resultatrapport för Norrbottens läns landsting augusti 2016
Nationell Patientenkät Specialiserad Öppen och sluten Vård 2016 Resultatrapport för Norrbottens läns landsting augusti 2016 PATIENTSÄKERHETRÅDET UPPRÄTTAD 2016-08-05 ANSVARIG FÖR RAPPORTEN EVA SJÖLUND
Läs merUPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA
BIL 1 2012-04-25 LD11/02518 UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA Sammanfattning av uppdragen Upprätta långsiktig plan för varaktig tillämpning av riktlinjerna Kartläggning
Läs merStillasittande & ohälsa
Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa
Läs merAgneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2015 - hur kan de hjälpa oss utveckla kunskapsbaserad vård - de största förändringarna jmf tidigare version av NR Göteborg 2016-08-31 Agneta
Läs mer