OM VI INTE GÖR DET SÅ GÖR NÅGON ANNAN DET! KAN MAN MÄTA EN PRODUKTS ETISKA VÄRDE?

Transkript

1 OM VI INTE GÖR DET SÅ GÖR NÅGON ANNAN DET! KAN MAN MÄTA EN PRODUKTS ETISKA VÄRDE? Ett Magisterarbete i Industridesign av Jon Olzon - Konstfack Stockholm våren 2004

2 INLEDNING: lägesbeskrivning - referat av citat 1. DESIGN-ETIK PROJEKTIDÉ BAKGRUND - DESIGNERNS DILEMMA MÅLSÄTTNING TEORI METOD/BESKRIVNING AV VERKTYGET DEFINITION AV BEGREPPEN 2.AMBIVALENS BEGREPPET GOD DESIGN BEGREPPET OND DESIGN KONST OCH DESIGN OND DESIGN I KONSTEN = (MOTSTÅND) KRITISK DESIGN? KRIGSPRODUKTER (KONFORMISM) OKRITISK ETISK DESIGN? AMBIVALENS I KULTUREN - SUBKULTURER ANDRA EXEMPEL PÅ AMBIVALENS SLUTSATS KÄLLOR TACK 1

3 INLEDNING : lägesbeskrivning - referat av citat Den kanadensiska designern Bruce Mau har i sin bok Life Style (Phaidon 2000) skrivit att den samtida designen ingår i en kommersiell revansch på postmodernismen. Han anser att designen har slätat ut möjligheterna för gränsöverskridanden, eftersom vi vant oss vid marknadens olika ansikten. Det vill säga konstruerade subkulturella uttryck, konstnärlig reklam - en design som för sin publik vanemässigt byter skepnad. Postmodernismen var för trettio år sedan hoppet om att finna en väg ur den då stelnade modernismen, men är idag endast en illusion, enligt Mau, då den kontrolleras av ekonomiska intressen. Han efterlyser ett återtagande av kulturens spelrum. Konst/Designteoretikern Hal Foster anser att den samtida designen är gränslös i den meningen att allt behandlas som design: allt från jeans till gener är så att säga kan kallas designade produkter. Konsumtionssamhället har gett oss en ny typ av multi- designer som dessutom själv kan vara designad: kosmetiskt, kulturellt, mentalt eller genetiskt. Foster menar att designen medverkar till ett nästintill friktionsfritt förhållande mellan produktion och konsumtion, och även han menar att det saknas spelrum för kulturen. (The ABC of Contemporary Design 2002) Den svenska formgivningen och framförallt dess företrädare (Föreningen Svensk Form) har kritiserats av bland andra Linda Rampell som anser att modernismen återtagit herraväldet och att den svenska formgivningen blivit alltför likriktad. (Designatlas och CODE). Den postmodernistiska filosofen Vilem Flusser beskriver, i boken Om sakernas tillstånd. En liten Designfilosofi, frågan om tingens moral och om designerns moraliska och politiska ansvar som har fått en ny innebörd i samtiden. Han ser tre anledningar till detta: 1. Det finns inga legitima auktoriteter idag, deras normer betvivlas eftersom det offentliga rummet brutits upp i och med den elektroniska revolutionen. Den enda instans som har legitimitet är vetenskapen och den ger oss endast tekniska normer, ingen moralisk praxis. 2. Den industriella produktionen är ett komplext nätverk som inte längre kan spåras till enstaka individer. Detta nya arbetssätt gör att ansvarsfrågan blir ännu svårare att härleda eftersom ingen person längre kan göras direkt ansvarig för en produkt. 3. Eftersom dåtidens uppfattning om att ansvaret för en produkt endast låg hos dess brukare inte längre gäller uppstår ytterligare en ansvarsfråga. Enligt Flusser kan man till exempel inte göra en robot ansvarig för produkten som tillverkats och inte heller kräva ansvar av hela det system som ligger bakom denna. 2

4 Slutligen kan också Lewis Mumford (amerikansk stadsplanerare, arkitekturkritiker och filosof) nämnas. Han beskriver organisationsmänniskan som det moderna samhällets idealtyp. Enligt Mumford bryr sig organisationsmänniskan endast om det som ligger omedelbart framför henne på skrivbordet. Hon saknar empati och ifrågasätter aldrig direktiven - inga känslor eller moraliska betänkligheter kan då hindra arbetsprocessen. Jag följde bara order - ett återkommande citat från Eichmannrättegången i Israel 1961 då Adolf Eichmann ställdes till svars för sin medverkan i den slutliga lösningen på judefrågan i Tredje riket. 3

5 1. DESIGN-ETIK PROJEKTIDÉ Det här arbetet går ut på att undersöka om det är möjligt att mäta en produkts etiska värde. Jag är även intresserad av den etiska ambivalensen hos olika produkter. BAKGRUND - DESIGNERNS DILEMMA På Konstfack deltog jag hösten 2002 i en kurs kallad Värdebaserad Design ledd av designgruppen Transformator. Kursen handlade om de inre budskap en produkt (och framför allt vad företaget bakom produkten) vill kommunicera till sin tänkta brukare. Uppgiften var att designa ett vapen, en pistol/revolver åt specifika målgrupper: en paranoid hemmafru, en gangster från gettot och en naturfilmare. Klassen delades in i tre grupper om fyra, fem personer som sinsemellan diskuterade sin respektive uppgift. Varför vi skulle designa ett vapen motiverades med att det var ett tydligt avläsningsexempel och saknade komplexa delar, samt med det tillägget att det förmodligen skulle vara den enda gången vi kom att få en liknande uppgift i våra karriärer som formgivare. Det som slog mig under kursens gång var inte endast hur spännande och intressant vapendesign kan vara, utan även hur mina klasskamrater och jag själv levde oss in i arbetet och sökte efter det perfekta uttrycket för att tillfredsställa våra målgrupper. Diskussioner om etik och ansvar uteblev och ersattes istället av studier i hanterbarhet och funktion. Färgsättningen och materialvalet var till exempel viktigt i arbetet med vapnet till hemmafrun, ifall det skulle bestå av pärlemor eller plast. Gangstern fick en assecoir: en ring med en liknande form som mynningen på hans vapen. Naturfilmarens vapen kom att bli en nedtonad variant, eftersom den gruppen gjorde antagandet att han (eller hon) befann sig i naturen främst för att fotografera, inte för att döda. Designen av vapnet behandlades därför som vilken annan kamera- eller friluftsutrustning som helst under devisen form follows function. Min reflektion var att en designstudent/designer skulle kunna jämföras med en skådespelare. Olika uppdrag kräver skiftande tolkningar. Kan en lärare/beställare övertyga 4

6 denne om riktigheten i arbetet finns det egentligen inga gränser (bortsett de ekonomiska) för den optimala produktformgivningen. Det här exemplet tycker jag visar på bristen på verktyg för att etiskt problematisera designerns arbetsmetod. * En designers uppgift i ett designprojekt är inte endast att formge. Han/hon ska även svara för att alla delar kommer på (rätt) plats så att produkten säljer optimalt. Detta kan leda till att ekologi och allmännytta får lägre prioritet än hanterbarhet och färg/formanalyser och att frågan om hur en vara ska saluföras blir viktigare än hur vi ska förhålla oss till själva produkten. Inom industridesign arbetar man efter en utvecklad metod bestående av flera delmoment: researchanalys, funktionsstudier, hjärnstormning, skissteknik, formstudier med mera. Detta till stor del för att designern under projektets gång ska ha möjlighet att frekvent kunna kommunicera med sin uppdragsgivare och för att följa dennes önskemål i arbetet med produkten. De problemlösande delarna har stor betydelse, men i grund och botten vill designern (på uppdragsgivarens order) vinna ökade insikter om brukaren och dennes uttalade eller ännu hellre, outtalade och omedvetna behov. Företaget i sin tur står bakom en produkt som ska profileras gentemot andra produkter med ett liknande innehåll. En produkts design ska särskilja den från andra produkter. Att formge är att förstå hur ett system fungerar och att vidarebefordra denna kunskap till brukaren men även genom att göra systemet attraktivt på marknaden. Formgivningen kommer då att fungera som reklam för köparen/brukaren, det vill säga att formen följer försäljningen. Design är ett konkurrensmedel, anser SVID (Stiftelsen för svensk industridesign) och hävdar att den ska innefatta adressatens värden, det vill säga beställarens värderingar. Vad för slags värden detta innebär baseras på företagets Core Values och inte främst på etik. Föreningen SID (Society of Swedish Industrial Design) har en etisk nämnd som medlar vid tvister mellan beställare och designer men inget mandat att avgöra en produkts etiska värde. Design handlar, som tidigare nämnts, om kommunikation att förmedla förståelsen av en produkt och dess varumärke. 5

7 Design är lika med affärsutveckling, enligt Björn Dahlström (formgivare). När designen egaliseras med ekonomin krymper spelrummet för den konstnärliga utvecklingen, kontrar Emma Stenström (Handelshögskolan/Svensk Form). Design blir politik när UD strategiskt inreder Leif Pagrovskys och andra ambassadörers representationsrum med svenska designklassiker och använder den svenska designen som reklam för Sverige och dess svenska produkter. Allt är politik. All arkitektur och design är politisk. Arkitektur och design är en form av gestaltning av vad ett samhälle och dess medborgare är och vill. En politiskt omedveten arkitekt eller designer har mer gemensamt med reklam än med arkitektur, anser Andreas Nobel från designgruppen Uglycute i sin text Horror vacui. I designutbildningens läroplan ingår olika metoder för att undvika misstag: checklistor, designmetodik och funktionsanalyser och det är bland annat med hjälp av dessa metoder som arbetet förs framåt. Som designer kan det vara ett misstag att använda sig av en tidigare redan patenterad form eller formge något som fått ett oväntat uttryck i slutresultatet för andra kan just det vara, om inte huvudsyftet, en betydande del i formgivningen. Exempel på detta är Droog design: en designgrupp från Holland som i flera av sina (ej massproducerade) kollektioner undersökt gränserna mellan konst/design och förhållandet mellan brukare/produkt. Frågeställningar designgruppen aktualiserat är huruvida massproducerade produkter även skulle kunna betraktas som original och om likvärdiga produkter kan tinga olika priser. I andra arbeten läggs betydelser/funktioner in, som går utöver den ursprungliga huvudfunktionen in i produkten. Produkter kan även formges med hjälp av sampling för att ge specifika associationer, då designern bestämt att produktens huvudsyfte är viktigare än dess originella form (inte att jämföras med det rena plagiatet). I dessa fall anser designern att utvecklingen tagit varvet runt och att nyskapande är lönlöst då allt redan är gjort, ett faktum som legitimerar vissa former av lån inom formgivningen. Magnus Ericsson (industridesigner) har i ett arbete kallat mix-remix, lagt fram teorin att designen och hip hopmusiken genom historien kommit att utveckla gemensamma teman. Designern samplar den form som behövs för att uppnå sitt resultat, på samma sätt som en DJ (Disc Jockey) bokstavligen hämtar inspiration ur musikhistorien genom att klippa ut kortare eller längre beats (ljudstycken) ur annan musik. Med detta postmodernistiska förhållningssätt Utdrag ur Dahlströms företagspresentation på SSES kursen: Making Brand Identity 2002 och ett föredrag av Stenström angående det svenska designåret 2005, På spaning efter svensk design

8 problematiserar designern sin egen skapandeprocess, vilket kan jämföras med så kallade homage (hylla ursprungsverket) inom konstnärlig verksamhet. Om designern rutinmässigt förutsätter att en produkt blir god endast på grund av att den kan betecknas som ett hjälpmedel för brukaren kan arbetet bli motsägelsefullt. Giljotinen, som ett extremt exempel, skapades för att underlätta bödelns arbetssituation samt minska lidandet för den dömde. Av samma anledningar uppfanns elektriska stolen, gaskammaren och den dödliga giftsprutan samt den tillhörande britsen med sin anpassade fastspänningsanordning. Andra exempel på onaturliga hjälpmedel är västvärldens köttindustrier som utvecklats från autonoma jordbruk till den djurmarknad som ofta tas för givet idag. Även om dessa produkter kan sägas tillhöra en kategori av Ond design, förenklar dessa produkter tillvaron och underlättar för användaren att handskas med svåra uppgifter. Härifrån är steget inte långt att ta produkten till massindustrin, vilket oftast är tanken med industridesign. Exempel på olika ståndpunkter en designer kan inta: ta del av problematiken och försöka att påverka sitt projekt till att mer handla om de etiska värderingar designern själv hyser. Detta kan ge designern möjlighet att etiskt förändra systemet inifrån. Exempel på det kan vara miljöaktivisten som erbjuds en tjänst på ett statligt verk eller går in i politiken med sin kunskap. böja sig för det faktum att designerns roll endast är att skapa säljbara och funktionella produkter som på enklast möjliga sätt kan inlemmas i produktion. De flesta designuppdrag går ut på att rätt uppfatta den förelagda uppgiften, vidareutveckla idén och lämna en offert på förslag av åtgärder. I ett designprojekt kan det vara en omöjlighet att ta hänsyn till arbetsgruppens alla moraliska ståndpunkter. Trots denna inställning kan det vara fördelaktigt att ta del av den här undersökningen eftersom jag anser det nödvändigt att designers diskuterar de här etiska frågorna. 7

9 SYFTE Målsättningen i detta arbete är att ta fram ett verktyg för att försöka mäta olika produkters etiska värde. I arbetet ingår också ett separat bildspel i vilket jag försöker skildra vissa produkters etiska ambivalens. Dessa projekt kan naturligtvis inte ses som några vetenskapliga undersökningar utan som försök att hitta en metod för designern att bli uppmärksam på moral och etik i sitt arbete. TEORI Filosofer har i alla tider på olika sätt diskuterat etiska regler. Moralen är delvis det som styr en människas handlingar, den kan sägas vara subjektiv och varierar från person till person beroende på dennes uppväxt, kultur och i vilken situation moralen prövas. Vi lär oss den grundläggande moralen av auktoriteter: våra föräldrar, lärare och av våra politiker. Moralen följer grundläggande levnadsregler och baseras på erfarenhet, sunt förnuft och empati. En människa som brutit mot ett samhälles gängse levnadsregler ur perspektiv, anses helt sakna eller ha en låg moral. På samma sätt kan man säga att en människa som har en hög moral är en människa som följer de gällande normerna. De flesta normer/regler har samhället alltså tidigt enats om det är själva uppfattningen om våra handlingar som kan variera. Samhällets regler kan ibland uppfattas som godtyckliga och kan skapa en känsla av ambivalens hos den enskilde. För att ge några exempel: Man ska inte stjäla från andra men det är oftast i sin ordning att låna, om man frågar först naturligtvis. Banken lånar ut till dem som redan har pengar. Men banken tar ditt hus om du satt huset som säkerhet och inte betalar av dina lån. Ett exempel på normer eller levnadsregler är de tio guds bud. Man ska inte dräpa en annan människa staten däremot har rätt att utfärda krigshandlingar, i vissa länder är dödsstraff tillåtet och i Sverige tillverkas vapen som exporteras till länder i krig - man skulle kunna kalla företeelsen för ett statligt våldsmonopol. Man får lätt intrycket att personer i maktposition skulle ha större möjlighet att bryta mot reglerna eller kunna ställa sig över dessa. Så är ofta fallet, men de här personerna har snarare ett större ansvar att följa reglerna eftersom vi räknar dem som auktoriteter.. 8

10 METOD/ BESKRIVNING AV ETIK-VERKTYGET I arbetet kommer jag att utgå från fyra poler. Med utgångspunkt från dessa kommer jag att ta fram exempel på extremer. Mellan dessa finns det en gråzon där olika produkter drar åt olika håll mot polerna. På detta sätt kan jag utveckla ett instrument för att kunna mäta en produkts etiska värde. Genom att placera fyra extremer (av högre respektive lägre etisk halt) som motpoler i denna fyrpolsmodell så uppstår en skala mellan dessa begrepp. Jag har valt att kalla dessa extremer OND, GOD, OKRITISK och KRITISK (ETISK) DESIGN. Uppdelningen av designen i dess fyra delar, varav Ond Design är en av dem (och på så sätt blir en viktig del i verktyget) kan uppfattas som kontroversiellt. Men genom detta viktiga ställningstagande kan designern använda denna pol redan i starten på sitt eget projekt och utgå från (eller mot) denna pol redan i formgivningsprocessen. Om designen påbörjas i den kritiska polen finns nu alltså möjligheten att kontrollera produktens tänkta utveckling på ett annat sätt genom att föreställa sig det värsta (Ond Design) respektive det optimala scenariot (God Design) produkten kan komma att utsättas för/hamna i. Detta innebär alltså att formgivaren medvetet kan placera den tänkta produkten i polen Ond Design trots att dess huvudsyfte/funktion kan vara God Design. Avläsningen kan göras under en kortare eller längre tidsperiod: dels genom att bedöma en tänkt produkt, det vill säga produktutvecklingen från ax till limpa och dels genom att instrumentet möjliggör en historisk produktanalys under en längre tid; avläsningen är naturligtvis beroende av produktens sammanhang. 9

11 Mitt etik-verktyg ställer följande frågor: Vad är Ond och God design? Vad gör en design Kritisk? När blir design Okritisk? Se vidare i nästa kapitel: DEFINITION AV BEGREPPEN. Kan en produkt vara uteslutande ett av begreppen God/Ond/Kritisk/Okritisk design? I fyrpolsschemat finns en avläsbar linje som löper från vänster till höger från Kritisk- till Okritisk design. När produkten passerar gråzonen mellan God och Ond design sker en filtrering och sedan en möjlig klassificering ingen produkt är renodlat ond eller god utan har mer eller mindre drag av dessa poler. Kan en produkt vara neutral: befinna sig i mitten, rent teoretiskt? En postmodern produkt skulle alltså rent teoretiskt hamna någonstans i mitten på fyrpolsschemat. På samma teoretiska grund skulle en modernistisk produkt som har ett klassiskt ensidigt utryck placeras närmre någon av extremerna. Dessa antaganden förklarar designhistorien och bör exemplifieras: en modernistisk/funktionalistisk köksmaskin (t ex den idag klassiska hushållsassistenten av Elektrolux) kan kallas Kritisk/God i den tid då den uppfanns men är idag snarare Okritisk design medan däremot den postmodernistiska apelsinpressen av Alessi (Juicy Salif) kan kallas Kritisk, Ond, God design detta på grund av sin dåliga funktion som apelsinpress men goda funktion som samtalsämne och statusbärare (kvalitet och pris). Även om denna produkt som designklassiker snarare kommit att bli Okritisk design idag kan man anta att den befunnit sig rent teoretiskt i mitten på fyrpolsschemat. Klassisk hushållsassistent från Elektrolux, Alessis Juicy Salif och 2000-talets assistent från BOMANN. 10

12 En modernistisk produkt har ett renare och mer okomplicerat uttryck än postmodernismen som inkluderar fler uttryck och är ofta ett ifrågasättande av sig själv. Därför kan antas att en modernistisk produkt skulle hamna närmre ytterligheterna ifråga om funktion och uttryck. Dessa teoretiska antaganden påverkas i första hand av tiden. Vilka poler kan supplementera varandra? Kritisk/Okritisk design kan supplementeras med God och Ond design. Vilka poler kan inte supplementera varandra? Kritisk/Okritisk design kan aldrig i praktiken supplementeras (även om det skulle vara teoretiskt möjligt). Är det någon pol som är helt fristående? Kritisk design kan påvisa ambivalensen mellan God och Ond det vill säga den etiska grunden för designen. Detta kan endast bestämmas genom att använda Kritisk design, så som till exempel det etiska verktyget är utformat. Detta innebär att verktyget kan, och bör, utsättas för samma kritiska granskning som produkterna den kan komma att analysera. Verktyget ska alltså ses som ett designarbete som kan underkastas samma kritiska process (det vill säga Kritisk design) som vilken designprodukt som helst. Ett supplement är att jämföra med ett överskott utanför begreppet. Supplementeras två begrepp så bildar de tillsammans ytterligare ett tredje begrepp. Detta nya supplementerade begrepp står helt fristående i förhållande till de första två begreppen, men innehåller alla karaktärsdragen. 11

13 DEFINITION AV BEGREPPEN KRITISK DESIGN Med Kritisk design menas en ifrågasättande formgivning som i en produkt innefattar, inte endast ett nytänkande i formspråket eller i dess funktion, utan kanske snarare ett kritiskt ifrågasättande av vår helhetssyn på tidigare produkter och kanske även produkten i sig. I boken Design Noir definieras Kritisk design på följande sätt: Kritisk design är närbesläktat med haute couture, konceptbilar, design propaganda och framtidsvisioner men dess huvudsyfte är inte att framhålla industrins drömscenarion, attrahera nya marknader, förutse nya trender eller testa marknaden. Dess huvudsyfte är att stimulera en diskussion och skapa debatt mellan designers, industrin och allmänheten om den estetiska kvalitén på vår elektroniskt förmedlade tillvaro. För att kunna fungera på marknaden måste design kunna saluföras storskaligt och därför måste den vara populär. Kritisk design kan aldrig bli populärt, det är dess fundamentala problem. Produkter som kritiserar industrins dagordning finansieras knappast av densamme. (Design Noir, s. 58; min översättning) I mitt verktyg utgör Kritisk design den tänkta ingångspunkten för hur formgivaren kan förhålla sig till sitt eget och andras designarbete, det vill säga formgivarens etiskt teoretiska och praktiska möjligheter. GOD DESIGN Med God design menar jag ett gott designarbete i form av en insats för miljön, de svaga eller de fattiga. God design i sin optimala form (och i ett specifikt historiskt ögonblick) är bland annat produkter som tar aktiv del i människors humanitära behov, men innebär även ett hänsynstagande till de ekologiska aspekterna i produktionen. Men som Vilém Flusser säger i Om sakernas tillstånd. En liten designfilosofi : Det går inte att konstruera maskiner endast med hänsyn till ekonomi och ekologi. Man måste också beakta hur maskinerna slår tillbaka på oss själva. Det goda är alltså beroende av ett kritiskt designarbete. Den goda designen i ett gott hantverk som traditionellt tillhör den goda smaken, det vill säga en designklassiker, kan således inte klassificeras som en produkt av god etisk design om den inte uppfyller de ovan nämnda kraven. 12

14 OND DESIGN Genren Design Noir fokuserar på hur den psykologiska dimensionen av erfarenheterna av elektroniska produkter kan utvidgas. Genom att referera till en produktvärld som kan brukas och missbrukas, där åtrån överväldigar de materiella begränsningarna och omstörtar funktionen hos vardagliga objekt skulle den här produktgenren dra åt en mörkare, konceptuell modell av behov som vanligtvis är begränsat till film och litteratur. (Design Noir, s. 46; min översättning). Ond design ligger i direkt motsatsförhållande till God design, men de båda polerna är inte alltid disparata. Då jag i min utbildning sällan eller aldrig stött på uttrycket kommer jag att lägga tonvikten vid denna kritiska pol. Om ämnet inte skulle innefattas av den svenska formgivningen, borde vi trots allt ställa oss frågan om inte försvarsindustrin är en exportör av svensk (Ond) design. Det vore fel att avfärda det som ingenjörskonst eller att särskilja denna design från den övriga. Begreppet Ond design utvecklas mer utförligt senare i arbetet. OKRITISK DESIGN Devisen för denna typ av formgivning är att ge folket vad folket vill ha (och ännu inte vet att de behöver). Det är en verksamhet som går ut på att mångfaldiga redan utvecklade produkter och tillfredställa skapade behov. Den konventionella designen tar vid där den kritiska punkten passerats. Man underhåller en bred massa, en stor målgrupp genom att utveckla nyare, snabbare, mindre, lättare och bättre produkter. Dess absoluta fördelar är dess tillfredställande egenskaper: Okritisk design erbjuder produkterna i massupplaga, men utbudet blir konformt och mångfalden hämmas då mindre företag får svårt att konkurrera prismässigt på en marknad med allt större aktörer. Problemet är att den Okritiska designen inte ifrågasätter den egna verksamheten och arbetar utifrån ett smalt, enögt perspektiv. Okritisk design saknar därför möjligheter att etiskt bedöma insatserna i ett större sammanhang. 13

15 Ambivalenta produkter? S.I. Assault Boot för US Elite Special av Oakley, Heinz röda och gröna ketchup samt Death Box Skateboards logotype. 14

16 2. AMBIVALENS Ambivalens: vacklan mellan motstridiga ställningstaganden: kluvenhet. Modernismen i Sverige strävade efter ett tidlöst, rent och avskalat uttryckssätt där allt onödigt städades bort. Det tidigare nämnda uttrycket form follows function är ett exempel på detta. Symboler, geometriska lekar och ornamentiken från jugendstilen försvann i och med att den svenska funktionalismen utvecklats efter bland annat Le Corbusiers extrema modell: hus är maskiner för människor. Ett uttryck som vitvaror bottnar i teknisk funktionalism och innebär en modernistisk produktformgivning med vita rena ytor som är lättarbetade och hygieniska. Postmodernismen kom som en reaktion mot modernismen vilken tidigare opponerat sig mot jugendrörelsen och blandade äldre stilar med helt nya, högt och lågt, mjukt och hårt. Postmodernism innefattar ett ambivalent synsätt på historien och utesluter inte symbolik och budskap men saknar (till skillnad från modernismen) ett manifest. Modernistisk ABC arkitektur (Arbete, Bostad, Centrum). ur Svenska akademins ordlista. 15

17 BEGREPPET GOD DESIGN På ett tidigt stadium beslöt jag mig för att utesluta all God design som genom designhistorien kommit att benämnas som klassiker eftersom arbetet inte handlar om designhistoria utan om etisk design. Inom denna kategori fokuserade jag istället på olika former av aktivt handlande som definition av God design handlingar som riktade sig till utsatta, utstötta och underutvecklade. Mitt urval baserade sig på produkter tänkta för U- hjälp: Hipporoller, en vattenforslare byggd på enkla principer (bilden). Aktiv medmänsklighet ingår sålunda i begreppet God design. Ett exempel är överlevnadskapseln (för den utsatte) från det fiktiva företaget Disappear Industries - ett flyktverktyg som har en passiv (lugnande) effekt. I företagspolicyn ingår råd och handledning via Disappear Direct (en infocentral) när kapseln aktiveras. Bland U- hjälpens negativa effekter kan nämnas U- hjälpmedel som snarare befäster förtrycket och i princip är en frukt av I- ländernas dåliga samvete sedan kolonialtiden. Multinationella företag forslar bort råvaror ur ett land och hjälporganisationer för istället in nödproviant. I Colombia smakar det inhemska kaffet surt, trots att landet gett namn åt en av världens finaste kaffesorter. Överlevnadskapseln har även den en uttalad hjälpfunktion för att lämna en otrevlig plats, men är inte designad för att lösa situationen i sig. Följande exempel är hämtade ur boken Concientious Objectives: Designing for an Ethical Message. God design kan vara ekologiska annonskampanjer som bidrar till upplysning av miljöproblemen och som fostrar konsumenten. Företaget Ecover ser sig som ett principiellt ställningstagande mer än som ett märke för rengöringsprodukter (jämför med Brand Identity: varumärkesidentitet). Modern Dog Design Co. har utformat en informationsbroschyr för att förebygga HIV- smitta och genom sitt designarbete räddat liv. 16

18 Stefan Sagmeister (designer) och Ben Cohen (glassbaron) har tillsammans skapat ett antikrigsprogram som informerar om Bush- administrationens olika upprustningsstrategier: Move Our Money. Genom angelägna och målinriktade kampanjer som pekar på snedfördelningen av de amerikanska dollarna har designgruppen belyst viktiga frågor i fredsprocessen. Milton Glaser (designer) har tecknat ned elva dödssynder en grafisk designer och även en produktformgivare bör undvika: 1) Formge en förpackning för att få den att se större ut på hyllan. 2) Göra en reklam för en långtråkig film som ger den intrycket av en actionkomedi. 3) Formge ett märke för en ny vingård som ger känslan av att den är äldre. 4) Formge ett omslag till en bok du hatar. 5) Formge en medalj gjord av stål från World Trade Center för ett kommersiellt ändamål. 6) Göra en reklamkampanj för ett företag som är känt för att diskriminera sin personal. 7) Formge ett paket för en matvara du vet innehåller mer socker än näringsämnen. 8) Formge en serie T-shirts åt ett företag som gjort sig kända för att utnyttja barnarbetskraft. 9) Formge ett förslag för ett bantningsmedel du vet inte fungerar. 10) Formge en broschyr för en SUV (Sport Utility Vehicle) som har en tendens att välta i högre farter. 11) Formge en reklam för en produkt som dödar den som använder sig av produkten frekvent. Glasers dödssynder verkar som hämtade ur satirtidningen MAD men har högre aktualitet än så, eftersom de flesta exemplen redan finns representerade på marknaden. God design är nära relaterat med empati. Dessvärre verkar det som att den Goda designen blir en närapå utopisk verksamhet då den har svårt att generera någon påtaglig profit för utövaren av disciplinen. 17

19 Hipporoller 1990: (vänster överst problemställning) Överlevnadskapseln: DISAPPEAR av Disappear Industries

20 BEGREPPET OND DESIGN Ond design står i direkt motsatsförhållande till God design, men de båda polerna är inte alltid inkoherenta. I mitt arbete har jag funnit exempel där de inte bara samverkar utan även kan vara svåra att härleda. Min egen tolkning av begreppet kan därför inte bli enbart negativ i det fyrpolsschema jag konstruerat finns begreppet inom denna pol både som Kritisk- och Okritisk/Ond design. Ett föremåls tänkta användningssätt är det som avgör måttet på ondskan. Ett föremål som skadar, förstör eller gör löje av användaren kan klassificeras som en ond produkt. Landminor i form av frukt eller leksaker är starka exempel på (dold) ondska. Aningslös ondska i form av rasistiska uttryck är ytterligare exempel finska Fazers lakritstomtar, vilket kan jämföras med det något politiskt inkorrekta uttrycket negerbollar. På ritbordet kan de flesta industriellt formgivna produkter uppfattas som neutrala produkter av Kritisk God design. Produkten kan uppfylla de tekniskt ställda kraven i form av släppvinklar och delningslinjer - den kan trots detta sakna något väsentligt vilket gör den till Ond design, nämligen ett ifrågasättande. Om till exempel en leksakstillverkare endast utgår från trendanalyser av säljbarhet produceras ett ensidigt manligt/kvinnligt basutbud med traditionella genusuttryck: designen befäster härmed fördomarna om vilka yrken kvinnor/flickor respektive män/pojkar väljer (Barbie kontra Byggare Bob). I detta fall kan det konstateras att Ond design är förbundet med ett okritiskt förhållningssätt. En anledning till att vi i Sverige idag har ett så stort utbud av den här typen av leksaker är att leksaksgrossister importerar billiga barnprodukter från fjärran Östern, vilket medför att vi även indirekt via designen av dessa leksaker får 19