Luftföroreningar i Skåne

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Luftföroreningar i Skåne"

Transkript

1 Luftföroreningar i Skåne Sammanställning över utsläpp av luftföroreningar i Skåne under perioden på uppdrag av Skånes Luftvårdsförbund Beleverket, medgivande från Hässleholm Miljö AB Hässleholm den 21 november 14 Åkesson Miljökonsult AB Anders Åkesson

2 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning 2 2 Uppdraget 4 3 Sammanfattning Förslag på förbättringsåtgärder 4 4 Inledning Utsläppen redovisas enligt nedan: Uppdraget 5 5 Underlag för rapporten Rapporter 6 6 Beskrivning av databaserna Länsstyrelsen SCB data samverkansorganet RUS ÖEDB Skillnader mellan databaserna 9 7 Utsläpp av svaveloxider (SO 2 + SO 3 ) Fakta om föroreningarna Jämförelser mellan olika databaser -länsstyrelsenivå Jämförelser mellan olika databaser länsstyrelsenivå, enskilda sektorer Jämförelser mellan olika databaser kommunal nivå Utsläppens variationer över tiden Utsläppens fördelning över olika sektorer för åren 1980, 00 och Utsläpp av kväveoxider (NO + NO 2 ) 8.1 Fakta om föroreningarna 8.2 Jämförelser mellan olika databaser -länsstyrelsenivå 8.3 Jämförelser mellan olika databaser länsstyrelsenivå, enskilda sektorer Jämförelser mellan olika databaser kommunal nivå Utsläppens variationer över tiden Utsläppens fördelning över olika sektorer för åren 1980, 00 och Utsläpp av koldioxid (CO 2 ) Fakta om föroreningen Jämförelser mellan olika databaser -länsstyrelsenivå i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, Hässleholm 2(46)

3 9.3 Jämförelser mellan olika databaser länsstyrelsenivå, enskilda sektorer Jämförelser mellan olika databaser kommunal nivå Utsläppens variationer över tiden Utsläppens fördelning över olika sektorer för åren 1980, 00 och Utsläpp av flyktiga organiska ämnen (VOC) Fakta om föroreningarna Jämförelser mellan olika databaser -länsstyrelsenivå Jämförelser mellan olika databaser länsstyrelsenivå, enskilda sektorer Jämförelser mellan olika databaser kommunal nivå Utsläppens variationer över tiden Utsläppens fördelning över olika sektorer för åren 1990, 00 och Bilagor Bilaga 1. Tabellerade data i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, Hässleholm 3(46)

4 2 Uppdraget Åkesson Miljökonsult AB har fått i uppdrag av Skånes Luftvårdsförbund att genomföra sammanställningar och jämförelser mellan de tre använda emissionsdatabaserna i länet. Dessa är Länsstyrelsens tidigare sammanställningar, Förbundets egen emissionsdatabas ÖEDB samt RUS-projektets som här benämns SCB. Den närmare preciseringen av uppdraget framgår av avsnitt Sammanfattning Sammanfattningsvis är jämförelser mellan de olika baserna är starkt begränsade av två skäl; 1) gemensamma årtal med data saknas (undantag 1990 och 00 för Länsstyrelsen och SCB samt 08 för ÖEDB och SCB) och att 2) industri och energi har olika innebörd i baserna. Utöver detta saknas det rådata till Länsstyrelsens data och för SCB:s data. Vissa slutsatser samt rekommendationer för det fortsatta arbetet med emissionsdatabaserna göra nedan. Genomgången visar på en mycket tydlig trend på hur utsläppen varierat sett över tiden. Vid ingången till 1980-talet dominerade de stora fasta punktkällorna medan trafiken stod för en relativt blygsam andel. Redan år senare, år 00, har punktkällornas fått ge vika för trafikens utsläppsökningar som idag dominerar utsläppen. Genom ett aktivt arbete har särskilt vägtrafikens utsläpp återigen minskat vilket framgår av utsläppsstatistiken för 11 och 12. Stoftutsläppen ingår inte i denna sammanställning. Uppgifter från ÖEDB avseende stoftutsläpp visar att den största enskilda utsläppskälla i länet inte är trafiken utan den småskaliga vedeldningen. Kort kan det därför konstateras att utsläppen har övergått från ett mindre antal stora utsläppskällor till ett stort antal små utsläppskällor. 3.1 Förslag på förbättringsåtgärder För att få fram rådata avseende RUS-projektet SCB -databasen är det lämpligt med ett samarbetsprojekt mellan Länsstyrelsen och andra datainsamlande myndigheter. De data som står till buds under innevarande sammanställning är inte tillräckligt detaljerade för att kunna göra direkta jämförelser mellan de olika databaserna. ÖEDB bör om möjligt förse industriobjekten med två underkategorier alternativt lägga två punktkällor vid varje industri en för industriella processer och en för panncentraler. På detta sätt kan en jämförelse med SCB-data bättre genomföras. Om Länsstyrelsedata ska kunna beräknas för senare år krävs det tillgång till miljörapporter för åren 00 och framåt. De senaste åren finns att tillgå via SMP men inte för åren innan 07. Ett annat problem med miljörapporternas emissionsdeklarationer är de tröskelvärden som har införts. Dessa medför att relativt höga utsläppsvärden inte finns registrerade. För att få tillgång till samma datafångst som de tidigare sammanställningarna skulle krävas att Länsstyrelsen tillsammans med de kommuner som har tagit över tillsynen för miljöfarlig verksamhet initierar ett samarbetsprojekt för att kontakta A- och B-verksamheter. Med andra ord skulle detta kräva betydande arbetsinsatser i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, Hässleholm 4(46)

5 4 Inledning 4.1 Utsläppen redovisas enligt nedan: Följande föroreningar redovisas: Svaveldioxid Kväveoxider Flyktiga organiska ämnen Koldioxid från förbränning av fossila bränslen Kommunvis uppdelning i länets 33 kommuner. Branschvis uppdelning i enligt följande: Vägtrafik Arbetsmaskiner etc inkl. järnväg Sjöfart Flyg Industri Energi (för VOC även småskalig vedeldning i bifogade Excelfiler) Följande år redovisas: 1980 och 1985 (ej VOC) samt 1990, 1995, 00, Till denna sammanställning finns det ett flertal excelfiler. För att studera de kommunvisa utsläppen hänvisas till dessa excelfiler. Av utrymmespraktiska skäl redovisas utsläppen för hela kommunen undantaget vissa enstaka diagram över utsläpp från några kommuner. Dessa redovisas mest för att åskådliggöra hur databaserna skiljer sig åt när kommunvisa data studeras. 4.2 Uppdraget 1. Kommunvis redovisning avseende parametrarna svaveldioxid, kväveoxider, flyktiga organiska föreningar (VOC), och fossil koldioxid. Redovisas i tabellform i bilaga 1 samt som kommunvis kvot mellan de olika databasernas utsläppsvärden. 2. Utsläppen fördelas i branschfördelningar som framgår i den nationella databasen. ( Redovisas i tabellform i bilaga 1 samt aggregerat i figurer som vägtrafik samt summa energi och industri. 3. Beräkningarna baseras på de uppgifter som finns officiellt tillgängliga via den nationellt till kommun nedbrutna statistiken genom länken under punkt 2. Redovisas i tabellform i bilaga 1 samt aggregerat i figurer som vägtrafik samt summa energi och industri. 4. Redovisning sker för åren 1990, 00 samt åren från uppgifter från ovanstående länk i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, Hässleholm 5(46)

6 Redovisas i tabellform i bilaga 1 samt aggregerat i figurer som vägtrafik samt summa energi och industri. Då uppgifter även från 11 finns tillgängliga har även detta år lagts till (SCB). 5. Jämförelse med tidigare presentationer för , (se bilaga 1-3). Då branschuppdelningarna och beräkningsmetodiken är olika i dessa sker jämförelsen utifrån uppskattningar och bedömningar i en uppdelning i energi, industriprocesser och trafik samt en så kallad «övrig post». Ett försök till uppdatering (uppskattning) av år 1997 års utsläpsvärden till 00 års värden kommer att genomföras. Häri kommer befolkningsökning, antal fordon etc. samt större punktkällor att användas för att «uppdatera värdena». Redovisas i tabellform i bilaga 1 samt aggregerat i figurer som vägtrafik samt summa energi och industri. Tillgång till uppgifter aggregerade för hela länet avseende år 00 har getts. Rådata saknas varför de kommunvisa redovisningarna har baserats på 1997 års värden som har antagits öka lika som hela länet utan hänsyn till de olika kommunernas förutsättningar. De kommunvisa värdena avseende 00 är därför behäftade med fel. Särskilt den delen som avser industrin kan förväntas var felaktig. 6. Redovisning av trender, diagram etcetera i överenskommelse med förbundets styrelse. Redovisas i tabellform i bilaga 1 samt som ett flertal figurer i rapporten i enlighet med styrelsemötet den 18 september 14. Utöver detta har även diskussion förts med ordföranden och ledamöter för beställaren. Separat dialog har skett med Länsstyrelsen. 7. Jämförelse mellan den nationella emissionsdatabasen och Skånes emissionsdatabas. Skillnader kommer att tolkas och redovisas. Redovisas i tabellform i bilaga 1 samt som ett flertal figurer i rapporten i enlighet med styrelsemötet den 18 september 14. Utöver detta har även diskussion förts med ordföranden och ledamöter för beställaren. Separat dialog har skett med Länsstyrelsen. 5 Underlag för rapporten Undersökningen har utförts med utgångspunkt från nedanstående handlingar. 5.1 Rapporter Excelfil från miljöförvaltningen i Malmö stad, Susanna Gustafsson. Uppgifter från ÖEDB uppdelad på Skånes 33 kommuner för åren 08 respektive 12. Utsläpp av partiklar, svaveldioxid, kväveoxider, flyktiga organiska ämnen samt koldioxid. Länsstyrelsens rapporter Luftföroreningar i Skåne avseende utsläpp till luft under perioden Excelfiler med utsläppsstatistik hämtade från: i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, Hässleholm 6(46)

7 6 Beskrivning av databaserna 6.1 Länsstyrelsen Utsläppen är uppdelade på länets 33 kommuner samt för parametrarna svaveldioxid (SO 2 ), kväveoxider (NO x ), flyktiga organiska ämnen (VOC) samt koldioxid från fossila bränslen (CO 2 ). Utsläppen har redovisats för åren 1980, 1985, 1990, 1995 samt Ett utkast till summautsläpp för Skåne avseende år 00 finns också att tillgå. Några delvärden avseende enskilda kommuner finns inte. Det saknas uppgifter avseende punktkällor för år 00. De kommunvisa utsläppen för år 00 har beräknats utifrån 1997 års kommunutsläpp och uppräknat med kvoten mellan länets utsläpp för år 00 och De uppräknade kommunvisa utsläppen är därmed behäftade med fel som till viss del skulle kunna korrigeras vid tillgång till emissionsdata för A- och B-verksamheterna i länet avseende 00. Sådana uppgifter har dock inte med rimliga medel gått att få fram. I det fall Länsstyrelsen skulle kunna få fram sådana uppgifter kan de kommunvisa utsläppsvärdena avseende 00 bli betydligt trovärdigare. Utsläppen är fördelade på vägtrafik, arbetsfordon, arbetsredskap, järnväg, sjöfart, flyg, industri och energi. För utsläpp av VOC är energi uppdelat i småskalig vedeldning samt övrig energi. Dessutom tillkommer för VOC även en post för bensinavgång vilken har inräknats i vägtrafiken. Databasen har antagits vara baserad på emissionsuppgifter från miljörapporter, nedbrutna nationella uppgifter (arbetsfordon och arbetsredskap), data från MariTerm AB 1, antal registrerade fordon, medelkörsträckor samt emissionsfaktorer från Naturvårdsverket. Det saknas dock verifierade uppgifter som stödjer detta. Beräkningsmetodiken är angiven i Länsstyrelsens rapport över utsläppen från perioden Metodiken är dock knapphändigt angiven. En granskning av dessa beräkningar och uppdatering till nyare år ligger därför utanför ramen för denna studie. 6.2 SCB data samverkansorganet RUS Databasen finns att tillgå via länken: RUS är ett samverkansorgan som ska stödja, vägleda och samordna länsstyrelsernas arbete och det regionala arbetet i miljömålssystemet. Förkortningen RUS står för Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet. Verksamheten i RUS organiseras av en styrgrupp med representanter från länsstyrelser, Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Havs- och vattenmyndigheten och Sveriges Kommuner och Landsting. En stor skillnad gentemot de två andra baserna är att denna redovisar utsläpp från industriella processer vilket inte inbegriper industrins anläggningar för energiförsörjning typ pannor etc. Pannorna ingår istället i begreppet Energiförsörjning. Begreppen industri och energi inte kan direkt jämföras med de andra baserna. För summautsläppen för sektorerna industri och energi finns det förutsättningar för en relevant jämförelse. 1 MariTerm AB har på uppdrag av Skånes Luftvårdsförbund beräknat och redovisat utsläppen från Sjöfarten i Skåne med omkringliggande områden i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, Hässleholm 7(46)

8 Utsläppen har redovisats för åren 1990, 00, 05, 06, 07, 08, 09, 10 samt 11. Utsläppen är fördelade på nedanstående utsläppskällor. Energiförsörjning Energiförsörjning Energiförsörjning Energiförsörjning Energiförsörjning Energiförsörjning Industriprocesser Industriprocesser Industriprocesser Industriprocesser Industriprocesser Industriprocesser Industriprocesser Transporter Transporter Transporter Transporter Transporter Transporter Transporter Transporter Transporter Transporter Arbetsmaskiner Arbetsmaskiner Arbetsmaskiner Arbetsmaskiner Lösningsmedelsanvändning Lösningsmedelsanvändning Lösningsmedelsanvändning Jordbruk Jordbruk Jordbruk Jordbruk Jordbruk Jordbruk Jordbruk Jordbruk Jordbruk Avfall och avlopp Avfall och avlopp Avfall och avlopp Avfall och avlopp Avfall och avlopp Internationell luftfart och sjöfart Internationell luftfart och sjöfart Internationell luftfart och sjöfart Internationell luftfart och sjöfart alla Elvärmeverk Bränslehantering Panncentraler Raffinaderier Egen uppvärmning alla Mineralindustri Kemisk Industri Metallindustri Pappersmassaindustri Användning av fluorerade gaser Övrig industri alla Personbilar Lätta lastbilar Tunga lastbilar och bussar Mopeder och motorcyklar Slitage från däck och bromsar Slitage från vägbanan Inrikes civil sjöfart Inrikes flygtrafik Övriga transporter alla Arbetsmaskiner Hushållets arbetsmaskiner Skotrar och fyrhjulingar alla Färganvändning Lösningsmedel från produkter alla Tarmgaser från idisslare Kogödsel Svingödsel Hästgödsel Hönsgödsel Fårgödsel m.m. Odling på organogena jordar Övrigt jordbruk alla Avfallsupplag Behandling av avloppsvatten Förbränning av farligt avfall Övrig hanterig av farligt avfall alla Internationell luftfart (LTO) Internationell luftfart (Cruise) Internationell sjöfart på svenskt vatten i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, Hässleholm 8(46)

9 6.3 ÖEDB I emissionsdatabasen ÖEDB, som ursprungligen från år 02, har uppdaterats och kompletterats i omgångar ingår ca olika emissionskällor i Skåne. Huvudparten av källorna är trafiklänkar. Varje trafiklänk omfattar bl.a. trafikflöden för lätta och tunga fordon, vägprofil och vägtyp. Övriga källor är bl.a. sjöfart, industrier, energianläggningar, flyg, järnväg, småskalig uppvärmning och arbetsmaskiner/arbetsredskap. Utsläppskällorna är koordinatsatta med en hög upplösning och genom vissa söknycklar kan exempelvis kommunvisa uttag göras. Utsläppsvärden finns att tillgå för åren 08 och 12. För år 08 har vissa korrektioner genomfört i samråd med Susanna Gustafsson på miljöförvaltningen i Malmö. Bl.a. har det lagts till vissa större punktkällor. Vid utleverans från basen i detta uppdrag har utsläppen avseende år 12 varit kommunvis fördelade på vägtrafik, industri och energi. För år 08 har de kommunvisa utsläppen redovisats som totalutsläpp exklusive sjöfart och flyg. Sjöfart och flyg har redovisats för de samlade utsläppen för länet. 6.4 Skillnader mellan databaserna Genom att databaserna är uppbyggda på väsensskilda sätt och med olika söknycklar går det inte att generellt sett översätta från en bas till en annan. Det går därför inte att direkt uppdatera äldre databaser med hjälp av de nya baserna. SCB basen sorterar efter industriella processer exklusive panncentraler etc. som oftast finns inom de industriella verksamheterna. De övriga två baserna definierar industri som all verksamhet som finns inom en industriell anläggning. Begreppet industri kommer därmed att vara olika. På motsvarande sätt kommer begreppet energi att utgöra en större delmängd inom SCB:s bas då denna här inkluderar även panncentraler etc. som är belägna inom industriella anläggningar. I det fall ÖEDB kan byggas om så att industri delas upp i två mindre delmängder som energi respektive processer bör det kunna finnas förutsättningar för att kunna använda SCB och ÖEDB parallellt och därmed kunna jämföra ÖEDB:n med utsläpp från andra län. 7 Utsläpp av svaveloxider (SO 2 + SO 3 ) 7.1 Fakta om föroreningarna Vid förbränning av svavelhaltiga bränslen emitteras svavel till luften, huvudsakligen i form av svaveldioxid (SO 2 ). I atmosfären reagerar dioxiden med vatten under bildande av svavelsyrlighet (H 2 SO 3 ) som sedan oxideras till svavelsyra (H 2 SO 4 ). Dessa föreningar försurar mark och vatten samt orsakar rost och vittring på byggnader. 7.2 Jämförelser mellan olika databaser -länsstyrelsenivå I uppdraget ingår att genomföra jämförelser mellan de tre olika databaserna. Problemet är att Länsstyrelsens redovisningar finns bara fram t.o.m. år 1997 (här uppdaterade till 00) medan ÖEDB finns först fr.o.m. år 08. Dessa två kan därför inte jämföras med varandra. Jämförelser har därför skett mellan SCB och ÖEDB samt mellan SCB och Länsstyrelsens data. Nedanstående diagram visar jämförelser mellan de olika databaserna i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, Hässleholm 9(46)

10 De första tre figurerna visar utsläppen av svaveldioxid i Skåne under perioden 1980 t.o.m. 12. Diagrammen är uppdelade med och utan utsläpp från sjöfart och flyg. Vid en granskning av databaserna framgår det att övriga utsläpp såsom fasta källor och vägtrafik visar relativt lika utsläppsvärden i motsats till sjöfart och flyg som visar på betydande skillnader mellan de olika databaserna vilket torde bero på olika beräkningsmetodiker. Figur 1. Utsläpp av svaveldioxid i ton per år under perioden Av figur 1 framgår det tydligt att för de totala utsläppen av svaveldioxid är det meningslöst att försöka gå över från Länsstyrelsens data till SCB eller ÖEDB. Överensstämmelse mellan de olika databaserna blir betydligt bättre då jämförelsen avser utsläppen exklusive sjöfart och flyg, se figur 2. Figur 2. Utsläpp av svaveldioxid exklusive sjöfart och flyg i ton per år under perioden i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, Hässleholm 10(46)

11 Figur 3, nedan visar en uppförstoring av åren 00 till 12 från figur 2 för att tydliggöra skillnaden mellan baserna. Figur 3. Utsläpp av svaveldioxid exklusive sjöfart och flyg i ton per år under perioden Sammanfattningsvis är överensstämmelsen mellan baserna, då utsläppen från sjöfart och flyg exkluderas, mycket god med undantag för ÖEDB:n avseende år 08. Om samma förhållande mellan ÖEDB och SCB även gäller för andra år går inte att uttala sig om. För 12 kan ingen jämförelse göras då data från SCB för 12 saknas. Om ÖEDB saknar någon punktkälla eller om olika emissionsfaktorer för transporter och/eller förbränning går inte att uttala sig om. Förslagsvis kanske kan ett samarbetsprojekt mellan Skånes Luftförbund och SCB leda till att sådana data blir tillgängliga. Nästa kapitel redovisar jämförelser fördelat på två tunga sektorer; energi- och industrisektorn samt vägtrafik. 7.3 Jämförelser mellan olika databaser länsstyrelsenivå, enskilda sektorer Nedanstående figurer visar jämförelser mellan de olika databaserna. Då energi och industri har en annan definition i SCB än de andra två baserna sker en jämförelse enbart mellan summa industri och energi respektive vägtrafik. Figurerna nedan visar utsläppen av svaveldioxid i Skåne under perioden 1980 t.o.m. 12. Genom summeringen av industri och energi elimineras de olika definitionerna för industri och energi mellan de olika databaserna. Den starkt negativa trenden beror bl.a. på naturgasintroduktionen på mitten av 1980-talet, sänkt svavelhalt i eldningsoljor, rökgasrening med kalk/kalksten mm. Variationerna mellan de olika åren återspeglar också hur varma eller kalla de enskilda åren varit där 10 var ett mycket kallt år med hög fjärrvärmeproduktion i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, Hässleholm 11(46)

12 Figur 4. Utsläpp av svaveldioxid i ton per år under perioden Figur 5. Utsläpp av svaveldioxid i ton per år under perioden År 1990 uppvisar en stor skillnad mellan SCB och Länsstyrelsen i motsats till 00, se figur 4. Eftersom inga rådata finns att tillgå går det inte att uttala sig huruvida SCB saknar vissa punktkällor i sin databas avseende år 1990 eller om Länsstyrelsen har räknat på högre emissionsfaktorer än SCB. Figur 5, visar en uppförstoring av åren 00 till 12 från figur 4 för att tydliggöra skillnaden mellan baserna i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, Hässleholm 12(46)

13 Figur 6. Utsläpp av svaveldioxid i ton per år under perioden Figur 7. Utsläpp av svaveldioxid i ton per år under perioden Av figur 6 och 7 framgår det att överensstämmelsen mellan SCB och Länsstyrelsen är mycket dålig. Om det beror på olika emissionsfaktorer eller olika transportarbeten eller en kombination av dessa går inte att uttala sig om. Enligt figur 7 skulle det kunna antas att överensstämmelse mellan SCB och ÖEDB är mycket god. Detta förutsätter dock att utsläppen för åren 11 och 12 är förhållandevis lika. I kommande kapitel görs ett försök att jämföra baserna på kommunal nivå i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, Hässleholm 13(46)

14 7.4 Jämförelser mellan olika databaser kommunal nivå Nedanstående två figurer visar jämförelsen mellan de tre databaserna för utsläppen exklusive sjöfart och flyg. Någon jämförelse kan dock inte göras mellan ÖEDB och Länsstyrelsen då några data för ett gemensamt årtal saknas. Stapel 34 är blank och stapel 35 avser Skåne som helhet. Av figur 8 och 9 framgår det att SCB avseende Perstorps kommun uppvisar ett utsläppsvärde som vida överstiger ÖEDB och Länsstyrelsen. Det kan bara spekuleras i varför det är så. För att utvärdera skillnaderna närmare erfordras det tillgång till rådata som ingår i de olika baserna. Figur 8. Kvoter av beräknade utsläpp av svaveldioxid kommunvis mellan SCB och ÖEDB exklusive sjöfart och flyg för år 11/12. Figur 9. Kvoter av beräknade utsläpp av svaveldioxid kommunvis mellan SCB och Länsstyrelsen exklusive sjöfart och flyg för år i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, Hässleholm 14(46)

15 Nedan, figur 10-14, följer länet storstäder (> invånare) samt en medelstor stad och en mindre kommun. Generellt sett är överensstämmelse mellan de olika databaserna dålig. För Helsingborg och Lund är överensstämmelse mellan databaserna relativt god. Figur 10. Utsläpp av svaveldioxid, Malmö exklusive sjöfart och flyg, Figur 11. Utsläpp av svaveldioxid, Helsingborg exklusive sjöfart och flyg, i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, Hässleholm 15(46)

16 Figur 12. Utsläpp av svaveldioxid, Lund exklusive sjöfart och flyg, Figur 13. Utsläpp av svaveldioxid, Hässleholm exklusive sjöfart och flyg, Figur 14. Utsläpp av svaveldioxid, Perstorp exklusive sjöfart och flyg, i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, Hässleholm 16(46)

17 7.5 Utsläppens variationer över tiden För att kunna genomföra en beräkning över hur utsläppen har förändrats sett över perioden 1980 och 12 erfordras det en översättning mellan de olika databaserna vilket inte kan göras. Om man använder medelvärdena av alla tre databaserna med undantag för ÖEDB år 08 erhålls följande diagram. Figur 15. Utsläpp av svaveldioxid, exklusive sjöfart och flyg, Utsläppen från 1980 skulle då ha minskat från ton till ton dvs. med cirka 96 %. Med andra ord en betydande utsläppsminskning förutsatt att ÖEDB:n för 12 antas kunna jämföras med Länsstyrelsens för år 1980 vilket i och för sig är lite av en spekulation i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, Hässleholm 17(46)

18 Utsläppen har med dessa antaganden varierat enligt nedanstående tabell, figur 16. Årtal ton SO 2 Utsläppsreduktion gentemot % % % % % % % % % % % % % % Figur 16. Utsläpp av svaveldioxid, exklusive sjöfart och flyg, i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, Hässleholm 18(46)

19 7.6 Utsläppens fördelning över olika sektorer för åren 1980, 00 och 12 För åren 1980 och 00 har utsläppsuppgifterna baserats på Länsstyrelsens data medan avseende 12 har baserats på ÖEDB:n. Nedanstående pajdiagram åskådliggör tydligt vilka som är de stora utsläppskällorna. Figur Utsläpp av svaveldioxid fördelat på olika sektorer avseende åren 1980, 00 respektive i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, Hässleholm 19(46)

20 8 Utsläpp av kväveoxider (NO + NO 2 ) 8.1 Fakta om föroreningarna Kväveoxider (NO x ) bildas vid alla typer av förbränning, dels på grund av bränslets kväveinnehåll, dels på grund av att förbränningsluftens kvävgas och syrgas vid upphettning reagerar med varandra. I själva utsläppet dominerar kväveoxiden (NO) som dock oxideras vidare till kvävedioxid (NO 2 ). Kvävedioxid oxideras i vattenlösning till salpetersyra (HNO 3 ) som försurar och göder mark och vatten. Under solljusets inverkan bildar kväveoxider tillsammans med flyktiga organiska ämnen ozon (O 3 ), som är en mycket reaktiv gas mot växtlighet, andningsorgan och oxidationskänsliga material. 8.2 Jämförelser mellan olika databaser -länsstyrelsenivå Figurerna nedan visar jämförelser mellan de olika databaserna. De första två figurerna ( och 21) visar utsläppen av kväveoxider i Skåne under perioden 1980 t.o.m. 12. Diagrammen är uppdelade med och utan utsläpp från sjöfart och flyg. Vid en granskning av databaserna framgår det att övriga utsläpp såsom fasta källor och vägtrafik visar relativt lika utsläppsvärden i motsats till sjöfart och flyg som visar på betydande skillnader mellan databaserna vilket torde bero på olika beräkningsmodeller. Figur. Utsläpp av kväveoxider i ton per år under perioden Av figur framgår det tydligt att för de totala utsläppen av kväveoxider är det meningslöst att försöka gå över från Länsstyrelsens data till SCB eller ÖEDB. Överensstämmelse mellan de olika databaserna blir betydligt bättre då jämförelsen avser utsläppen exklusive sjöfart och flyg, se figur i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, Hässleholm (46)

21 Figur 21. Utsläpp av kväveoxider exklusive sjöfart och flyg i ton per år under perioden Sammanfattningsvis är överensstämmelsen mellan baserna, då utsläppen från sjöfart och flyg exkluderas, god med undantag för ÖEDB:n avseende år 08. Om samma förhållande mellan ÖEDB och SCB även gäller för andra år går inte att uttala sig om. För 12 kan ingen jämförelse göras då data från SCB för 12 saknas. Om ÖEDB inkluderar någon punktkälla som SCB saknar eller om olika emissionsfaktorer för transporter och/eller förbränning går inte att uttala sig om. Förslagsvis kanske kan ett samarbetsprojekt mellan Skånes Luftförbund och SCB leda till att sådana data blir tillgängliga. Nästa kapitel redovisar jämförelser fördelat på två tunga sektorer; energi- och industrisektorn samt vägtrafik. 8.3 Jämförelser mellan olika databaser länsstyrelsenivå, enskilda sektorer Nedanstående figurer visar jämförelser mellan de olika databaserna. Då energi och industri har en annan definition i SCB än de andra två baserna sker en jämförelse enbart mellan summa industri och energi respektive vägtrafik. Figurerna nedan visar utsläppen av kväveoxider i Skåne under perioden 1980 t.o.m i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, Hässleholm 21(46)

22 . Figur 22. Utsläpp av kväveoxider i ton per år under perioden Genom summeringen av industri och energi elimineras de olika definitionerna för industri och energi mellan de olika databaserna. Den starkt negativa trenden beror bl.a. på kväveoxidavgiften, naturgasintroduktionen på mitten av 1980-talet, förbättrad förbränningsteknik, rökgasrening med SNCR-teknik mm. Variationerna mellan de olika åren återspeglar också förutom i viss mån hur varma eller kalla de enskilda åren varit där 10 var ett mycket kallt år med hög fjärrvärmeproduktion. År 1990 uppvisar en stor skillnad mellan SCB och Länsstyrelsen i motsats till 00, se figur 22. Eftersom inga rådata finns att tillgå går det inte att uttala sig huruvida SCB saknar vissa punktkällor i sin databas avseende år 1990 eller om Länsstyrelsen har räknat på högre emissionsfaktorer än SCB. Dock kan det konstateras att ÖEDB uppvisar signifikant högre utsläpp vilket kan antingen bero på att SCB saknar någon eller några punktkälla/or som ÖEDB omfattar eller på att 12 års utsläpp de facto var högre. Figur 23. Utsläpp av kväveoxider i ton per år under perioden i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, Hässleholm 22(46)

23 Av figur 23 framgår det att överensstämmelsen mellan SCB och Länsstyrelsen är relativt god. Utsläppen från vägtrafiken visar en relativt god överensstämmelse mellan de olika databaserna. Data från Länsstyrelsens visar dock på högre utsläpp för år 1990 men på lägre utsläpp för år 00 än vad SCB redovisar vilket kan bero på olika emissionsfaktorer och/eller olika uppgifter om volymen på genererat trafikarbete. I kommande kapitel görs ett försök att jämföra baserna på kommunnivå. 8.4 Jämförelser mellan olika databaser kommunal nivå Nedanstående två figurer visar jämförelsen mellan de tre databaserna för utsläppen exklusive sjöfart och flyg. Någon jämförelse kan dock inte göras mellan ÖEDB och Länsstyrelsen då några data för ett gemensamt årtal saknas. Stapel 34 är blank och stapel 35 avser Skåne som helhet Av figur 24 framgår det att SCB uppvisar ett utsläppsvärde som är något mindre än ÖEDB och Länsstyrelsen. För att utvärdera skillnaderna närmare erfordras det tillgång till rådata som ingår i de olika baserna. 1% 100% Kvot SCB/ÖEDB 80% 60% 40% % 0% Figur 24. Kvoter av beräknade utsläpp av kväveoxider kommunvis mellan SCB och ÖEDB exklusive sjöfart och flyg för år 11/ i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, Hässleholm 23(46)

24 Figur 25. Kvoter av beräknade utsläpp av kväveoxider kommunvis mellan SCB och Länsstyrelsen exklusive sjöfart och flyg för år 00. Nedan, figur 26-30, följer länet storstäder (> invånare) samt en medelstor stad och en mindre kommun. Generellt sett är överensstämmelse mellan de olika databaserna dålig. Figur 26. Utsläpp av kväveoxider, Malmö exklusive sjöfart och flyg, i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, Hässleholm 24(46)

25 Figur 27. Utsläpp av kväveoxider, Helsingborg exklusive sjöfart och flyg, Figur 28. Utsläpp av kväveoxider, Lund exklusive sjöfart och flyg, Figur 29. Utsläpp av kväveoxider, Hässleholm exklusive sjöfart och flyg, i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, Hässleholm 25(46)

26 Figur 30. Utsläpp av kväveoxider, Perstorp exklusive sjöfart och flyg, Utsläppens variationer över tiden För att kunna genomföra en beräkning över hur utsläppen har förändrats sett över perioden 1980 och 12 erfordras det en översättning mellan de olika databaserna vilket inte kan göras. Om man använder medelvärdena av alla tre databaserna erhålls följande diagram. Figur 31. Utsläpp av kväveoxider, exklusive sjöfart och flyg, Utsläppen från 1980 skulle då ha minskat från ton till ton dvs. med cirka 58 %. Med andra ord en god utsläppsminskning förutsatt att ÖEDB:n för 12 antas kunna jämföras med Länsstyrelsens för år 1980 vilket i och för sig är lite av en spekulation i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, Hässleholm 26(46)

27 Utsläppen har med dessa antagen varierat enligt nedanstående tabell: Årtal ton NO x Utsläppsreduktion gentemot % % % % % % % % % % % % % % Figur 32. Utsläpp av kväveoxider, exklusive sjöfart och flyg, i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, Hässleholm 27(46)

28 8.6 Utsläppens fördelning över olika sektorer för åren 1980, 00 och 12 För åren 1980 och 00 har utsläppsuppgifterna baserats på Länsstyrelsens data medan avseende 12 har baserats på ÖEDB:n. Nedanstående pajdiagram åskådliggör tydligt vilka som är de stora utsläppskällorna. Figur Utsläpp av kväveoxider fördelat på olika sektorer avseende åren 1980, 00 respektive i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, Hässleholm 28(46)

29 9 Utsläpp av koldioxid (CO 2 ) 9.1 Fakta om föroreningen Koldioxid är den viktigaste klimatpåverkande gasen. Ämnet bildas vid alla typer av förbränning där kol ingår i bränslet. Vid förbränning av biobränslen (trä, biogrödor, halm etc) bildas koldioxid men då gasen här ingår i ett slutet kretslopp räknas nettotillskottet av koldioxid till atmosfären lika med noll. Detta förutsätter att skördeuttaget och tillväxt är lika stora. 9.2 Jämförelser mellan olika databaser -länsstyrelsenivå I uppdraget ingår att genomföra jämförelser mellan de tre olika databaserna. Problemet är att Länsstyrelsens redovisningar finns bara fram t.o.m. år 1997 (här uppdaterade till 00) medan ÖEDB finns först fr.o.m. år 08. Dessa två kan därför inte jämföras med varandra. Jämförelser har därför skett mellan SCB och ÖEDB samt mellan SCB och Länsstyrelsens data. Nedanstående diagram visar jämförelser mellan de olika databaserna. De första två figurerna visar utsläppen av koldioxid i Skåne under perioden 1980 t.o.m. 12. Diagrammen är uppdelade med och utan utsläpp från sjöfart och flyg. Vid en granskning av databaserna framgår det att övriga utsläpp såsom fasta källor och vägtrafik visar relativt lika utsläppsvärden i motsats till sjöfart och flyg som visar på betydande skillnader mellan de olika databaserna vilket beror på olika beräkningsmetodiker. Figur 36. Utsläpp av koldioxid i ton per år under perioden Av figur 36 framgår det tydligt att för de totala utsläppen av koldioxid är det meningslöst att försöka gå över från Länsstyrelsens data till SCB eller ÖEDB. Överensstämmelse mellan de olika databaserna blir betydligt bättre då jämförelsen avser utsläppen exklusive sjöfart och flyg, se figur i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, Hässleholm 29(46)

30 Figur 37. Utsläpp av koldioxid exklusive sjöfart och flyg i ton per år under perioden Sammanfattningsvis är överensstämmelsen mellan baserna, då utsläppen från sjöfart och flyg exkluderas, realtiv god. För 12 kan ingen jämförelse göras då data från SCB för 12 saknas. Om SCB saknar någon punktkälla eller om olika emissionsfaktorer för transporter och/eller förbränning går inte att uttala sig om. Utsläppet kan också de facto vara högre för år 12 än 11.Förslagsvis kanske kan ett samarbetsprojekt mellan Skånes Luftförbund och SCB leda till att rådata bakom SCB:s utsläppsvärden blir tillgängliga. Nästa kapitel redovisar jämförelser fördelat på två tunga sektorer; energi- och industrisektorn samt vägtrafik. 9.3 Jämförelser mellan olika databaser länsstyrelsenivå, enskilda sektorer Nedanstående figurer visar jämförelser mellan de olika databaserna. Då energi och industri har en annan definition i SCB än de andra två baserna sker en jämförelse enbart mellan summa industri och energi respektive vägtrafik. Figurerna nedan visar utsläppen av koldioxid i Skåne under perioden 1980 t.o.m. 12. Genom summeringen av industri och energi elimineras de olika definitionerna för industri och energi mellan de olika databaserna. Den starkt negativa trenden beror bl.a. på naturgasintroduktionen på mitten av 1980-talet, övergång från fossila bränslen till biobränslen, effektiviseringsåtgärder mm. Variationerna mellan de olika åren återspeglar också förutom i viss mån hur varma eller kalla de enskilda åren varit där 10 var ett mycket kallt år med hög fjärrvärmeproduktion i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, Hässleholm 30(46)

31 Figur 38. Utsläpp av koldioxid i ton per år under perioden Genom summeringen av industri och energi elimineras de olika definitionerna för industri och energi mellan de olika databaserna. Variationerna mellan de olika åren återspeglar också hur varma eller kalla de enskilda åren varit. År 10 var ett mycket kallt år med hög fjärrvärmeproduktion. År 1990 uppvisar en viss skillnad mellan SCB och Länsstyrelsen i motsats till 00, se figur 38. Eftersom inga rådata finns att tillgå går det inte att uttala sig huruvida Länsstyrelsen saknar vissa punktkällor i sin databas avseende år 1990 eller om Länsstyrelsen har räknat på lägre emissionsfaktorer än SCB.. Figur 39. Utsläpp av koldioxid i ton per år under perioden i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, Hässleholm 31(46)

32 Av figur 39 framgår det att överensstämmelsen mellan databaserna är god. Enligt figur 39 skulle det kunna antas att överensstämmelse mellan SCB och ÖEDB är mycket god. Detta förutsätter dock att utsläppen för åren 11 och 12 är förhållandevis lika. I kommande kapitel görs ett försök att jämföra baserna på kommunnivå. 9.4 Jämförelser mellan olika databaser kommunal nivå Nedanstående två figurer visar jämförelsen mellan de tre databaserna för utsläppen exklusive sjöfart och flyg. Någon jämförelse kan dock inte göras mellan ÖEDB och Länsstyrelsen då några data för ett gemensamt årtal saknas. Stapel 34 är blank och stapel 35 avser Skåne som helhet. Av figur 40 och 41 framgår det att överensstämmelsen mellan baserna är betydligt bättre avseende koldioxoid än svavel- och kväveoxider. Varför stapel 2 (Staffanstorp) uppvisar en sådan låg kvot kan bero på att SCB saknar någon utsläppskälla alternativt att ÖEDB har med ett för högt värde på någon utsläppskälla. Motsvarande kvot mellan SCB och Länsstyrelsen är betydligt bättre, dock avser detta ett annat årtal. Det kan bara spekuleras i varför det är så. För att utvärdera skillnaderna närmare erfordras det tillgång till rådata som ingår i de olika baserna Figur 40. Kvoter av beräknade utsläpp av koldioxid kommunvis mellan SCB och ÖEDB exklusive sjöfart och flyg för år 11/ i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, Hässleholm 32(46)

33 Figur 41. Kvoter av beräknade utsläpp av koldioxid kommunvis mellan SCB och Länsstyrelsen exklusive sjöfart och flyg för år 00. Nedan, figur 42-46, följer länet storstäder (> invånare) samt en medelstor stad och en mindre kommun. Generellt sett är överensstämmelse mellan de olika databaserna relativt god med undantag för Perstorp där överensstämmelsen mellan databaserna är dålig. Figur 42. Utsläpp av koldioxid, Malmö exklusive sjöfart och flyg, i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, Hässleholm 33(46)

34 Figur 43. Utsläpp av koldioxid, Helsingborg exklusive sjöfart och flyg, Figur 44. Utsläpp av koldioxid, Lund exklusive sjöfart och flyg, Figur 45. Utsläpp av koldioxid, Hässleholm exklusive sjöfart och flyg, i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, Hässleholm 34(46)

35 Figur 46. Utsläpp av koldioxid, Perstorp exklusive sjöfart och flyg, Utsläppens variationer över tiden För att kunna genomföra en beräkning över hur utsläppen har förändrats sett över perioden 1980 och 12 erfordras det en översättning mellan de olika databaserna vilket inte kan göras. Om man använder medelvärdena av alla tre databaserna erhålls följande diagram. Figur 47. Utsläpp av koldioxid, exklusive sjöfart och flyg, Utsläppen från 1980 skulle då ha minskat från 8,97 miljoner ton till 6,12 miljoner ton dvs. med cirka 32 %. Med andra ord en betydande utsläppsminskning förutsatt att ÖEDB:n för 12 antas kunna jämföras med Länsstyrelsens för år 1980 vilket i och för sig är lite av en spekulation i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, Hässleholm 35(46)

36 Utsläppen har med dessa antagen varierat enligt nedanstående tabell, figur 48: Årtal ton CO 2 Utsläppsreduktion gentemot % % % % % % % % % % % % % % Figur 48. Utsläpp av koldioxid, exklusive sjöfart och flyg, i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, Hässleholm 36(46)

37 9.6 Utsläppens fördelning över olika sektorer för åren 1980, 00 och 12 För åren 1980 och 00 har utsläppsuppgifterna baserats på Länsstyrelsens data medan avseende 12 har baserats på ÖEDB:n. Nedanstående pajdiagram åskådliggör tydligt vilka som är de stora utsläppskällorna. Figur Utsläpp av koldioxid fördelat på olika sektorer avseende åren 1980, 00 respektive i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, Hässleholm 37(46)

38 10 Utsläpp av flyktiga organiska ämnen (VOC) 10.1 Fakta om föroreningarna Flyktiga organiska ämnen (VOC) utgörs av lösningsmedel, bensin, rengöringsmedel m m. I höga koncentrationer är de skadliga att andas in. Under solljusets inverkan bildar flyktiga organiska ämnen tillsammans med kväveoxider ozon (O 3 ), som är en mycket reaktiv gas mot växtlighet, andningsorgan och oxidationskänsliga material Jämförelser mellan olika databaser -länsstyrelsenivå De första två figurerna visar utsläppen av VOC i Skåne under perioden 1990 t.o.m. 12. Diagrammen är uppdelade med och utan utsläpp från sjöfart och flyg. Vid en granskning av databaserna framgår det att övriga utsläpp såsom fasta källor och vägtrafik visar relativt lika utsläppsvärden i motsats till sjöfart och flyg som visar på betydande skillnader mellan de olika databaserna vilket beror på olika beräkningsmetodiker. Figur 52. Utsläpp av VOC i ton per år under perioden Av figur 52 framgår det tydligt att för de totala utsläppen av kväveoxider är det meningslöst att försöka gå över från Länsstyrelsens data till SCB eller ÖEDB. Överensstämmelse mellan SCB och ÖEDB blir betydligt bättre då jämförelsen avser utsläppen exklusive sjöfart och flyg, se figur 53. Dock blir överensstämmelsen mellan SCB och Länsstyrelsen sämre då jämförelsen avser utsläppen exklusive sjöfart och flyg. Det kan konstateras att i SCB-utsläppsstatistiken utgör sjöfarten en betydligt större andel av utsläppen än i Länsstyrelsen och ÖEDB. Orsaken har inte kunnat fastställas i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, Hässleholm 38(46)

39 Figur 53. Utsläpp av VOC exklusive sjöfart och flyg i ton per år under perioden För 12 kan ingen jämförelse göras då data från SCB för 12 saknas. Om SCB saknar någon punktkälla eller om olika emissionsfaktorer för transporter och/eller förbränning går inte att uttala sig om. Utsläppet kan också de facto vara högre för år 12 än 11.Förslagsvis kanske kan ett samarbetsprojekt mellan Skånes Luftförbund och SCB leda till att rådata bakom SCB:s utsläppsvärden blir tillgängliga. Nästa kapitel redovisar jämförelser fördelat på två tunga sektorer; energi- och industrisektorn samt vägtrafik Jämförelser mellan olika databaser länsstyrelsenivå, enskilda sektorer Nedanstående figurer visar jämförelser mellan de olika databaserna. Då energi och industri har en annan definition i SCB än de andra två baserna sker en jämförelse enbart mellan summa industri och energi respektive vägtrafik. Figurerna nedan visar utsläppen av VOC i Skåne under perioden 1990 t.o.m i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, Hässleholm 39(46)

40 Figur 54. Utsläpp av VOC i ton per år under perioden Genom summeringen av industri och energi elimineras de olika definitionerna för industri och energi mellan de olika databaserna. Det kan klart konstateras att orsaken till Länsstyrelsens höga värden ligger inom energi- och industrisektorn. Eftersom inga rådata finns att tillgå går det inte att uttala sig huruvida SCB och ÖEDB saknar vissa punktkällor i sin databas eller om Länsstyrelsen har räknat på högre emissionsfaktorer än SCB. Figur 55. Utsläpp av VOC i ton per år under perioden Av figur 55 framgår det att överensstämmelsen mellan databaserna är mycket god. Dock kan det antas att ÖEDB:n uppvisar lägre utsläppsvärden än de andra två baserna. Om detta är orsaken eller om utsläppen mellan 11 och 12 minskade betydligt kan inte entydligt klargöras. I kommande kapitel görs ett försök att jämföra baserna på kommunnivå i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, Hässleholm 40(46)

41 10.4 Jämförelser mellan olika databaser kommunal nivå Nedanstående två figurer visar jämförelsen mellan de tre databaserna för utsläppen exklusive sjöfart och flyg. Någon jämförelse kan dock inte göras mellan ÖEDB och Länsstyrelsen då några data för ett gemensamt årtal saknas. Stapel 34 är blank och stapel 35 avser Skåne som helhet. Av figur 56 och 57 framgår det att överensstämmelsen mellan baserna är generellt dålig. Varför stapel 2 (Staffanstorp) uppvisar en sådan låg kvot kan bero på att SCB saknar någon utsläppskälla alternativt att ÖEDB har med ett för högt värde på någon utsläppskälla. Motsvarande kvot mellan SCB och Länsstyrelsen är betydligt bättre, dock avser de olika årtal. Det kan bara spekuleras i varför det är så. För att utvärdera skillnaderna närmare erfordras det tillgång till rådata till de olika baserna. Figur 56. Kvoter av beräknade utsläpp av VOC kommunvis mellan SCB och ÖEDB exklusive sjöfart och flyg för år 11/12. Figur 57. Kvoter av beräknade utsläpp av VOC kommunvis mellan SCB och Länsstyrelsen exklusive sjöfart och flyg för år i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, Hässleholm 41(46)

42 Nedan, figur 58-62, följer länet storstäder (> invånare) samt en medelstor stad och en mindre kommun. Generellt sett är överensstämmelse mellan de olika databaserna relativt dålig. Figur 58. Utsläpp av VOC, Malmö exklusive sjöfart och flyg, Figur 59. Utsläpp av VOC, Helsingborg exklusive sjöfart och flyg, i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, Hässleholm 42(46)

43 Figur 60. Utsläpp av VOC, Lund exklusive sjöfart och flyg, Figur 61. Utsläpp av VOC, Hässleholm exklusive sjöfart och flyg, Figur 62. Utsläpp av VOC, Perstorp exklusive sjöfart och flyg, i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, Hässleholm 43(46)

44 10.5 Utsläppens variationer över tiden För att kunna genomföra en beräkning över hur utsläppen har förändrats sett över perioden 1990 och 12 erfordras det en översättning mellan de olika databaserna vilket inte kan göras. Då Länsstyrelsens databas skiljer så mycket ifrån de andra två används inte Länsstyrelsens databas för att studera utsläppen sett över tiden. Om man använder medelvärdena av SCB och ÖEDB erhålls följande diagram. Figur 63. Utsläpp av VOC, exklusive sjöfart och flyg, Utsläppen från 1990 till 12 skulle då ha minskat från ton till ton dvs. med cirka 62 %. Räknat enbart SCB:s värden kommer minskningen att från 1990 till 11 att uppgå till 69 %. Med andra ord en betydande utsläppsminskning i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, Hässleholm 44(46)

45 Utsläppen har med dessa antagen varierat enligt nedanstående tabell, figur 64: Årtal ton VOC Utsläppsreduktion gentemot % % % % % % % % % % Figur 64. Utsläpp av VOC, exklusive sjöfart och flyg, Utsläppens fördelning över olika sektorer för åren 1990, 00 och 12 För åren 1990 och 00 har utsläppsuppgifterna baserats på Länsstyrelsens data medan avseende 12 har baserats på ÖEDB:n. Nedanstående pajdiagram åskådliggör tydligt vilka som är de stora utsläppskällorna i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, Hässleholm 45(46)

46 Figur Utsläpp av VOC fördelat på olika sektorer avseende åren 1990, 00 respektive Bilagor 11.1 Bilaga 1. Tabellerade data i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, Hässleholm 46(46)

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun LVF 2007:9 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2005 SLB-ANALYS, MARS ÅR 2007 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun LVF 2013:10 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2011 Malin Täppefur SLB-ANALYS, APRIL 2013 Förord SLB-analys är operatör för Stockholms

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun LVF 2012:5 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2010 SLB-ANALYS, APRIL ÅR 2012 1 Innehållsförteckning Förord... 3 Inledning... 4 Totala utsläpp

Läs mer

Energiöversikt Arvidsjaurs kommun. F r a m t a g e n

Energiöversikt Arvidsjaurs kommun. F r a m t a g e n Energiöversikt Arvidsjaurs kommun F r a m t a g e n 2 0 1 8 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna

Läs mer

Energiöversikt Arjeplogs kommun

Energiöversikt Arjeplogs kommun Energiöversikt Arjeplogs kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun LVF 2010:12 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2008 SLB-ANALYS, MAJ ÅR 2010 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp

Läs mer

Energiöversikt Överkalix kommun

Energiöversikt Överkalix kommun Energiöversikt Överkalix kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen

Läs mer

1(7) Bara naturlig försurning. Bilaga 3. Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid

1(7) Bara naturlig försurning. Bilaga 3. Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid 1(7) Bara naturlig försurning Bilaga 3 Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid 2(7) 1. Problemanalys De samlade utsläppen av svavel (och kväveoxider) bidrar till det

Läs mer

Energiöversikt Haparanda kommun

Energiöversikt Haparanda kommun Energiöversikt Haparanda kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län LVF 2005:5 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2003 SLB-ANALYS, FEBRUARI ÅR 2005 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp år 2003... 4 Utsläpp från

Läs mer

Skånes Luftvårdsförbund

Skånes Luftvårdsförbund Skånes Luftvårdsförbund Ideell förening som grundades 1987 78 medlemmar (33 kommuner, 34 industrier, 5 övriga & 6 stödjande) Förbundets mål bedömning av miljö- och hälsoeffekter - kartlägga luftmiljön

Läs mer

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp? Är luftkvalitén i bättre än i? Namn: Katarina Czabafy 9c. Datum: 20.05.2010. Mentor: Olle Nylén Johansson. Innehållsförtäckning: INLEDNING.S 3. SYFTE/FRÅGESTÄLLNING.S 3. BAKGRUND.S 3. METOD... S 3-4. RESULTAT...S

Läs mer

Energiöversikt Pajala kommun

Energiöversikt Pajala kommun Energiöversikt Pajala kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun LVF 2008:5 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2006 SLB-ANALYS, MARS ÅR 2008 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp

Läs mer

Energiöversikt Kiruna kommun

Energiöversikt Kiruna kommun Energiöversikt Kiruna kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen

Läs mer

En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson

En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren 1999-2003 Malin Persson 2003-08-26 Miljönämnden i Habo och Mullsjö kommuner Rapport 1:2003 2(13) Innehållsförteckning

Läs mer

Nytt program för energi och klimat i Örebro län

Nytt program för energi och klimat i Örebro län Nytt program för energi och klimat i Örebro län Arbetsgruppen Transporter Anna Åhlgren, Energikontoret Regionförbundet Örebro Nanny Andersson Sahlin, Länsstyrelsen i Örebro Dagordning Allmänt om mål Mål

Läs mer

Luftföroreningar i Östra Sveriges Luftvårdsförbund

Luftföroreningar i Östra Sveriges Luftvårdsförbund LVF 2015:12 Luftföroreningar i Östra Sveriges Luftvårdsförbund - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2012 Alfred Ruckle SLB-ANALYS, MAJ 2015 Förord SLB-analys är operatör för Östra Sveriges luftvårdsförbunds system för

Läs mer

Beräkningsdokumentation

Beräkningsdokumentation Uppdaterad den 24 mars 2003 Rapport 3:2002 Beräkningsdokumentation Utsläpp till luft mellan 1990 och 2010 i Stockholms och Uppsala län Denna rapport har utarbetats av SLB-analys vid Stockholms Miljöförvaltning

Läs mer

KLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER

KLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER KLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER JOHANNES MORFELDT, KLIMATMÅLSENHETEN INFORMATIONSDAG FÖR VERKSAMHETSUTÖVARE 6 NOVEMBER 218 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 218-11-19

Läs mer

Stockholms och Uppsala län

Stockholms och Uppsala län 1:2002 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län -utsläppsdata 2000 STOCKHOLMS OCH UPPSALA LFLÄNS LUFTVÅRDSFÖRBUND Rapporten är framtagen av Miljöförvaltningen i Stockholm Luftföroreningar i Stockholms

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun LVF 2009:10 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2007 SLB-ANALYS, JUNI ÅR 2009 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp

Läs mer

4:99 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län

4:99 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län 4:99 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län - utsläppsdata 1998 STOCKHOLMS OCH UPPSALA LFLÄNS LUFTVÅRDSFÖRBUND Rapporten är framtagen av Miljöförvaltningen i Stockholm Luftföroreningar i Stockholms

Läs mer

Bilaga 1. Klimatstrategin uppföljning och nulägesbeskrivning

Bilaga 1. Klimatstrategin uppföljning och nulägesbeskrivning Datum 2015-01-26 Uppdaterat 2016-02-06 Bilaga 1. Klimatstrategin 2007 - uppföljning och nulägesbeskrivning Nyköpings kommuns klimatstrategi antogs 2007 med det övergripande målet att: Nyköpings kommun

Läs mer

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 PM GL 2012-10-10 Utsläppen minskade Efter en kraftig uppgång 2010 minskade de svenska utsläppen av växthusgaser igen år 2011. Tillgänglig statistik inom nyckelområden

Läs mer

Transporternas påverkan på luftkvalitet och vår hälsa

Transporternas påverkan på luftkvalitet och vår hälsa Miljötillståndsdagen 30 januari 2019 Transporternas påverkan på luftkvalitet och vår hälsa Henric Nilsson, enhetschef, Malmö Stad och Malmö stads representant i Skåne Luftvårdsförbunds styrelse Vilket

Läs mer

EN KLIMAT- OCH LUFTVÅRDS- STRATEGI FÖR SVERIGE

EN KLIMAT- OCH LUFTVÅRDS- STRATEGI FÖR SVERIGE EN KLIMAT- OCH LUFTVÅRDS- STRATEGI FÖR SVERIGE Kort sammanfattning av de luftvårdspolitiska delarna av Miljömålsberedningens delbetänkande Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-09-29

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län LVF 3:2004 Uppdaterad 2004-09-08 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2002 SLB-ANALYS, MARS ÅR 2004 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp år 2002...

Läs mer

Strategi för en samlad luftvårdspolitik. Miljömålsberedningen

Strategi för en samlad luftvårdspolitik. Miljömålsberedningen Strategi för en samlad luftvårdspolitik Parlamentarisk beredning som ska lämna förslag till regeringen om hur Sveriges miljökvalitetsmål och generationsmål kan nås Ledamöter från sju riksdagspartier, samt

Läs mer

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

Helene Alpfjord, 22 oktober Källfördelning med hjälp av modellering

Helene Alpfjord, 22 oktober Källfördelning med hjälp av modellering Helene Alpfjord, 22 oktober 2015 Källfördelning med hjälp av modellering Vad är källfördelning? Uppdelning av olika utsläppskällors bidrag till den totala halten. Olika modelleringstyper Käll-receptormodellering

Läs mer

Katalog för emissionsdatabaser SMED. Göteborgs-regionen. Skånedata-basen. SLB, Stockholm. Östergötlands län

Katalog för emissionsdatabaser SMED. Göteborgs-regionen. Skånedata-basen. SLB, Stockholm. Östergötlands län SMED Göteborgsregionen Skånedatabasen SLB, Stockholm Östergötlands län 1 Benämning: SMED (Svenska MiljöEmissionsData) Ursprung/version: Konsortiet SMED som består av SCB (Statistiska Centralbyrån), IVL,

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Antagen på Luftvårdsförbundets styrelsemöte 11 juni 2012, kostnadsfördelning justerad på styrelsemöte 23 november 2012 Bakgrund

Läs mer

Indikatornamn/-rubrik

Indikatornamn/-rubrik Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan

Läs mer

Luftföroreningar i Östra Sveriges Luftvårdsförbund UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2014

Luftföroreningar i Östra Sveriges Luftvårdsförbund UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2014 Luftföroreningar i Östra Sveriges Luftvårdsförbund UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2014 Alfred Ruckle Utfört på uppdrag av Östra Sveriges Luftvårdsförbund [Skriv här] SLB JUNI:2018 Innehållsförteckning Förord... 3

Läs mer

Luftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad

Luftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad Miljömålet Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Sist i kapitlet finns miljömålet i sin helhet med precisering av dess innebörd Ja Nära

Läs mer

Uppdaterad BN Användarmanual för Nationella emissionsdatabasen

Uppdaterad BN Användarmanual för Nationella emissionsdatabasen Uppdaterad BN180918 Användarmanual för Nationella emissionsdatabasen Kartfunktionen Genomgång av menyer i kartfunktionen Huvudsektor Det finns nio huvudsektorer: o El och fjärrvärme o Egen uppvärmning

Läs mer

Rapportering av energianvändning och växthusgasutsläpp 2014

Rapportering av energianvändning och växthusgasutsläpp 2014 MILJÖFÖRVALTNINGEN Plan och miljö Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2014-10-23 Handläggare Emma Hedberg Telefon: 08-508 28 749 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2015-01-27 p.16 Rapportering av energianvändning

Läs mer

Luftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget

Luftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget 2006-04-05 Luftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget SAMMANFATTNING På uppdrag av gatukontoret har miljöförvaltningen kartlagt luftkvaliteten vid planerad byggnation av garage under Davidshallstorg

Läs mer

Regional statistik om utsläpp till luft per bransch

Regional statistik om utsläpp till luft per bransch Regional statistik om utsläpp till luft per bransch Miljöräkenskaper på SCB Nancy Steinbach och Maria Lidén Miljöekonomi och naturresurser RM/MN Frukostseminarium 2016-12-07 Varför regional statistik just

Läs mer

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Underlagsrapport till Klimatprogram 2012 Västerås stad 2011-10-10 2(12) 3(12) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 4 1.1 Utsläpp

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Luftföroreningar i Östra Sveriges Luftvårdsförbund UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2013

Luftföroreningar i Östra Sveriges Luftvårdsförbund UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2013 Luftföroreningar i Östra Sveriges Luftvårdsförbund UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2013 Alfred Ruckle Utfört på uppdrag av Östra Sveriges Luftvårdsförbund [Skriv här] SLB JULI:2016 Innehållsförteckning Förord... 3

Läs mer

REDOVISNING AV UPPFÖLJNING AV VILLKOR 1 "UTSLÄPPSTAKET"

REDOVISNING AV UPPFÖLJNING AV VILLKOR 1 UTSLÄPPSTAKET REDOVISNING AV UPPFÖLJNING AV VILLKOR 1 "UTSLÄPPSTAKET" Revisionsförteckning Rev Datum Upprättad av Information 00.01 2008-03-20 Jonas Strömberg REDOVISNING AV UPPFÖLJNING AV VILLKOR 1 "UTSLÄPPSTAKET"

Läs mer

Rapportering av energianvändning och utsläpp av växthusgaser 2012

Rapportering av energianvändning och utsläpp av växthusgaser 2012 MILJÖFÖRVALTNINGEN ENERGI OCH KLIMAT TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2013-01-18 Handläggare: Emma Hedberg Telefon: 08-508 28 749 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-02-05 p. 20 Rapportering av energianvändning

Läs mer

Nedfall av kväve och svavel år 2001

Nedfall av kväve och svavel år 2001 SLB 6:2003 Nedfall av kväve och svavel år 2001 BERÄKNINGAR FÖR STOCKHOLMS STAD MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, AUGUSTI 2003 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förord... 3 Sammanfattning...

Läs mer

PM Utsläpp till luft SÄLENFLYG AB. Sälen Trysil Airport. Slutversion. Göteborg

PM Utsläpp till luft SÄLENFLYG AB. Sälen Trysil Airport. Slutversion. Göteborg SÄLENFLYG AB Slutversion Göteborg 2009-11-30 Datum 2009-11-30 Uppdragsnummer 61400621468000 Utgåva/Status Slutversion SILLÉN GUSTAV Uppdragsledare Håkan Lindved Handläggare Ramböll Sverige AB Box 5343,

Läs mer

Luftföroreningar i Östra Sveriges Luftvårdsförbund UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2015

Luftföroreningar i Östra Sveriges Luftvårdsförbund UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2015 Luftföroreningar i Östra Sveriges Luftvårdsförbund UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2015 Alfred Ruckle Utfört på uppdrag av Östra Sveriges Luftvårdsförbund [Skriv här] SLB JUNI:2018 Innehållsförteckning Förord... 3

Läs mer

Årsrapport för Landskrona kommun

Årsrapport för Landskrona kommun Årsrapport för Landskrona kommun - 2017 Kontroll av luftkvalitet inom samverkansområdet Skåne Innehåll Innehåll... 2 Förord... 3 Inledning... 4 Kontrollkrav inom samverkansområdet... 5 Miljökvalitetsnormer,

Läs mer

Kartfunktionen. Genomgång av menyer i kartfunktionen

Kartfunktionen. Genomgång av menyer i kartfunktionen Uppdaterad BN190617 Användarmanual för Nationella emissionsdatabasen Kartfunktionen Genomgång av menyer i kartfunktionen Huvudsektor Det finns nio huvudsektorer: o Transporter o Industri (energi och processer)

Läs mer

Energibalanser för Uppsala län och kommuner år 2013

Energibalanser för Uppsala län och kommuner år 2013 Energibalanser för Uppsala län och kommuner år 2013 2016-03-29 Jonas Lindros Innehållsförteckning ENERGIBALANSER FÖR UPPSALA LÄN OCH KOMMUNER ÅR 2013... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 BAKGRUND... 5 ÖVERGRIPANDE

Läs mer

Klimat- och energistrategi för Stockholms län

Klimat- och energistrategi för Stockholms län MILJÖFÖRVALTNINGEN Plan och miljö Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2013-05-02 Handläggare Emma Hedberg Telefon: 08-508 28 749 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-05-21 p 19 Remiss från Kommunstyrelsen,

Läs mer

Energi och växthusgasutsläpp

Energi och växthusgasutsläpp BILAGA 1 1(3) Underlag gällande energi och växthusgasutsläpp Energi och växthusgasutsläpp - Underlag till Dalarnas energi- och klimatstrategi 2012 2 Bakgrund och syfte I Dalarnas energi- och klimatstrategi

Läs mer

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Ton CO2 LFV D-LFV 2009-035287 1(7) HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling och LFV arbetar kraftfullt med att minska verkets

Läs mer

Fakta om transporter 2012

Fakta om transporter 2012 Fakta om transporter 2012 En sammanställning från TransportGruppen Hur ser transportnäringen ut? Godsterminaler, lager, magasin 3% Övrig kollektivtrafik 4% *Handel med och serviceverkstäder för motorfordon

Läs mer

Miljömålen på ny grund

Miljömålen på ny grund Miljömålen på ny grund Naturvårdsverkets utökade årliga redovisning av miljökvalitetsmålen 2011 Reviderad version av rapport 6420 rapport 6433 maj 2011 figur 1 Sveriges utsläpp av växthusgaser 1990 2009

Läs mer

Växthuseffekt. Vad innebär det? Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen?

Växthuseffekt. Vad innebär det? Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen? Vad innebär det? Växthuseffekt Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen? 1 Ola Wong UNT 26 sept 2010 Snar framtid? Vad händer just nu? -En kines släpper ut lika mycket koldioxid

Läs mer

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten Molekyler och molekylmodeller En modell av strukturen hos is, fruset vatten Sammanställt av Franciska Sundholm 2007 Molekyler och molekylmodeller En gren av kemin beskriver strukturen hos olika föreningar

Läs mer

Ren Regionluft Beräkningar av kvävedioxid i Öckerö kommun 2006

Ren Regionluft Beräkningar av kvävedioxid i Öckerö kommun 2006 Ren Regionluft Beräkningar av kvävedioxid i Öckerö kommun 2006 Malin Andersson Miljöförvaltningen Göteborg Delrapport 145 Februari 2008 2 Göteborgsregionens luftvårdsprogram Miljökvalitetsnormer Sedan

Läs mer

Objektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun

Objektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun Objektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun 1. Inledning Samtliga svenska kommuner är skyldiga att kontrollera luftkvaliteten i kommunen och jämföra dessa

Läs mer

Emissioner, meteorologi och atmosfärskemi

Emissioner, meteorologi och atmosfärskemi Modellanvändning för en renare tätortsluft Emissioner, meteorologi och atmosfärskemi Vad avgör halterna? Halt = Emission + Meteorologi + Kemi Emissionskällor Regionala emissioner Transporterade längre

Läs mer

Åre Östersund Airport

Åre Östersund Airport Ramböll Sverige AB --- LFV Åre Östersund Airport Göteborg 2007-07-06 LFV Åre Östersund Airport Datum 2007-07-06 Uppdragsnummer Utgåva/Status Slutversion Anders Mosesson Uppdragsledare Håkan Lindved Handläggare

Läs mer

Stora förbränningsanläggningar

Stora förbränningsanläggningar MILJÖRAPPORTING VÄGLEDNING STORA FÖRBRÄNNINGSANLÄGGNINGAR Stora förbränningsanläggningar I denna vägledning finns en instruktion för hur uppgifter enligt 5 sjunde stycket, bilaga 2 del I och 4 punkt 15

Läs mer

Förnybarenergiproduktion

Förnybarenergiproduktion Förnybarenergiproduktion Presentation av nuläget Energiproduktion och växthusgasutsläpp 1.Statistik 2.Insatser 3.Förväntad utveckling 1. Statistik Energitillförsel El, import Förnybara bränslen Fasta:

Läs mer

Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar. Året 2010

Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar. Året 2010 Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar Året 2010 Miljöförvaltningens rapport nr 6/2011 Luftkvaliteten i Trelleborg... 1 Resultat från mätningar... 1 Året 2009... 1 Miljöförvaltningens rapport

Läs mer

Regeringen har fastställt tio preciseringar av miljökvalitetsmålet Frisk luft om högsta halt av olika ämnen, se tabell 3.

Regeringen har fastställt tio preciseringar av miljökvalitetsmålet Frisk luft om högsta halt av olika ämnen, se tabell 3. Bilaga 2 Vilka miljökvalitetsnormer och mål är det som gäller? Miljökvalitetsnormer infördes som begrepp i och med att miljöbalken trädde i kraft 1999. Om en miljökvalitetsnorm överskrids eller riskerar

Läs mer

Fördjupad utvärdering 2007. Frisk luft. Frisk luft. Fler genomförda åtgärder bäst för luften! NATURVÅRDSVERKET/SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY

Fördjupad utvärdering 2007. Frisk luft. Frisk luft. Fler genomförda åtgärder bäst för luften! NATURVÅRDSVERKET/SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Fler genomförda åtgärder bäst för luften! Miljömålet Svaveldioxid Kvävedioxid Ozon VOC Partiklar Bens[a]pyren Alla klarar målet Genomför åtgärder EU samverkan Utsläppen minskar Dubbdäck orsak Bättre teknik

Läs mer

Klimat. bokslut. Jämförelsetal. Halmstads Energi & Miljö

Klimat. bokslut. Jämförelsetal. Halmstads Energi & Miljö Klimat bokslut 2017 Halmstads Energi & Miljö Jämförelsetal 2018-04-27 ,3 För varje kg CO2e som HEMs verksamhet gav upphov till under 2017 så bidrog HEM samtidigt till att utsläpp av 2,3 kg CO2e kunde undvikas

Läs mer

Flygtrafik 4 % Arbetsfordon 3 %

Flygtrafik 4 % Arbetsfordon 3 % 3. Luft och klimat I Örebro län finns det förhållandevis få luftmätningar i tätorterna och kunskapen om luftkvaliteten är därför bristfällig. De mätningar som görs indikerar emellertid att luftkvaliteten

Läs mer

Klimat. bokslut. Jämförelsetal. Hässleholm Miljö

Klimat. bokslut. Jämförelsetal. Hässleholm Miljö Klimat bokslut 2017 Hässleholm Miljö Jämförelsetal 2018-06-25 Hässleholm Miljö Klimatbokslut 2017: Några förslag på jämförelser för kommunikationen av resultatet från klimatbokslutet I denna kortrapport

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms län

Luftföroreningar i Stockholms län 2:97 Luftföroreningar i Stockholms län x utsläppsdata 1996 x mätdata sommarhalvåret 1997 STOCKHOLMS OCH UPPSALA LÄNS LUFTVÅRDSFÖRBUND Rapporten är framtagen av SLBxanalys Miljöförvaltningen i Stockholm

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck och klimatfotavtryck för Huddinge kommun 2015

Ekologiskt fotavtryck och klimatfotavtryck för Huddinge kommun 2015 2018-01-11 Ekologiskt fotavtryck och klimatfotavtryck för Huddinge kommun 2015 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Ekologiskt fotavtryck... 3 3 Huddinges ekologiska fotavtryck... 4 4 Huddinges

Läs mer

Tjänster och tillämpad forskning. Luftmiljö på SMHI. Mallversion 1.0 2009-09-23

Tjänster och tillämpad forskning. Luftmiljö på SMHI. Mallversion 1.0 2009-09-23 Tjänster och tillämpad forskning Luftmiljö på SMHI Mallversion 1.0 2009-09-23 Ett tjugotal personer engageras i luftmiljö Gruppen Produktion luft på avdelning Miljö & Säkerhet består av 19 personer, som

Läs mer

BILAGA 1 Beräkningar och underlag

BILAGA 1 Beräkningar och underlag Miljöförvaltningen Miljöbilar i Stockholm Bilaga 1 Beräkningar och underlag Sida 1 (9) 2017-05-22 BILAGA 1 Beräkningar och underlag Åtgärdsplan Teknikskifte inom vägtrafiken till 2020 Miljöförvaltningen

Läs mer

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle)

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle) Volvo Lastvagnar AB Meddelande 1 (6) För att underlätta beräkning av emissioner från transporter har Volvo Lastvagnar sammanställt emissionsfaktorer per liter förbrukat bränsle. Sammanställningen avser

Läs mer

Trafikplanering, miljöbedömning och klimat

Trafikplanering, miljöbedömning och klimat Trafikplanering, miljöbedömning och klimat Mikael Johannesson, PhD Miljömålsdagarna den 27 april Klimatmål Från 1990 till 2020 ska utsläppen från icke-handlande sektorn i Sverige minska med 40 %, en tredjedel

Läs mer

Fördelning av bränslen inom transportsektorn

Fördelning av bränslen inom transportsektorn SMED 2014 Fördelning av bränslen inom transportsektorn Memorandum Veronica Eklund, SCB 2014-06-12 Avtal NV-2250-14-004 På uppdrag av Naturvårdsverket Bakgrund Beräkningar av utsläpp från transporter grundar

Läs mer

Inledande kartläggning av luftkvalitet

Inledande kartläggning av luftkvalitet RAPPORT 2018-06-30 MBN 18-106 421 Inledande kartläggning av luftkvalitet Bjurholms kommun Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post 916 81 Bjurholm Storgatan 9 0932-140 00 0932-141 90 kommunen@bjurholm.se

Läs mer

ÅRSMÖTE 11 APRIL 2019

ÅRSMÖTE 11 APRIL 2019 ÅRSMÖTE 11 APRIL 2019 Etableringsprojekt Systemövergripande Uppföljning Mål med etableringsprojektet Systemövergripande Uppföljning Ta fram: Ett konsistent uppföljningssystem Årlig rapport och databas

Läs mer

Data om svenska fiskodlingar

Data om svenska fiskodlingar SMED Rapport Nr 110 2012 Data om svenska fiskodlingar Utveckling av metodik inför rapportering till HELCOM Johanna Mietala, SCB Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska

Läs mer

Inledande kartläggning av luftkvalitet Dorotea kommun

Inledande kartläggning av luftkvalitet Dorotea kommun Inledande kartläggning av luftkvalitet Dorotea kommun Miljöenheten Jörgen Sikström 2017-09-13 1. Kartläggningens syfte Varje kommun är skyldig att kontrollera sin luftkvalitet i relation till de svenska

Läs mer

Inledande kartläggning av luftkvalitet för 2017

Inledande kartläggning av luftkvalitet för 2017 Inledande kartläggning av luftkvalitet för 2017 Miljö- och byggenheten Innehållsförteckning 1. Inledning och syfte... 2 1 Bakgrund... 2 1.1 Sollefteå kommun... 2 1.2 Luftmätningar... 2 1.3 Samarbete...

Läs mer

Askstatistik från energistatistik

Askstatistik från energistatistik SMED Rapport Nr 111 2012 Askstatistik från energistatistik Malin Johansson, SCB Fredrik Kanlén, SCB På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska

Läs mer

Luftutsläpp i Kalmar län 2002

Luftutsläpp i Kalmar län 2002 LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Luftutsläpp i Kalmar län 2002 Kalmar läns luftvårdsförbund Länsstyrelsens meddelande 2006:02 Utgiven av: Ansvarig enhet: Författare: Handledare: Omslagsbild: Luftutsläpp

Läs mer

Klimatbokslut Jämförelsetal. Hässleholm Miljö AB

Klimatbokslut Jämförelsetal. Hässleholm Miljö AB Klimatbokslut 2015 - Jämförelsetal Hässleholm Miljö AB 2016-03-28 Hässleholm Miljö Klimatbokslut 2015: Några förslag på jämförelser för kommunikationen av resultatet från klimatbokslutet. Nedan följer

Läs mer

Minnesanteckningar från användarmöte för Nationella luftdatabasen 17 april 2018 (Lyncmöte Stockholm/Göteborg)

Minnesanteckningar från användarmöte för Nationella luftdatabasen 17 april 2018 (Lyncmöte Stockholm/Göteborg) Minnesanteckningar från användarmöte för Nationella luftdatabasen 17 april 2018 (Lyncmöte Stockholm/Göteborg) Närvarande Naturvårdsverket: Anna Forsgren och Frida Löfström. RUS: Birgit Nielsen Energimyndigheten:

Läs mer

Bilaga: Beräkningsunderlag

Bilaga: Beräkningsunderlag Bilaga: Beräkningsunderlag Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Klimateffekter... 1 Klimateffekt fordonsgas... 1 Klimateffekt Industriell användning... 2 Klimateffekt minskad användning av handelsgödsel...

Läs mer

MILJÖ- CHEFS- NÄTVERK SKL

MILJÖ- CHEFS- NÄTVERK SKL MILJÖ- CHEFS- NÄTVERK SKL Stockholm 13 maj Anna Forsgren Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-06-03 1 Upplägg Småskalig vedeldning och hälsa Ekodesign kommande

Läs mer

Luften i Lund. Luftens skurkar. Information till dig om luften runtomkring oss och hur du kan påverka den

Luften i Lund. Luftens skurkar. Information till dig om luften runtomkring oss och hur du kan påverka den Luften i Lund Luftens skurkar Information till dig om luften runtomkring oss och hur du kan påverka den Kära medborgare, Luftföroreningar i alla dess former påverkar människors hälsa och miljön negativt

Läs mer

Resor och transporter. Dialogmöte den 11 oktober 2011

Resor och transporter. Dialogmöte den 11 oktober 2011 Resor och transporter Dialogmöte den 11 oktober 2011 Resor och Transporter Nanny Andersson Sahlin, biträdande projektledare, skribent Anna Åhlgren, RFÖ, arbetsgruppsledare Fredrik Idevall, Regionförbundet

Läs mer

Miljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning

Läs mer

Luften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 2008 Dnr

Luften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 2008 Dnr RAPPORT 1 (7) Luften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 28 Dnr 28.1127.3 Sammanfattning Miljöförvaltningen har under sommarhalvåret 28 utfört kontinuerliga luftkvalitetsmätningar i taknivå avseende svaveldioxid,

Läs mer

DB Schenkers Emission Report

DB Schenkers Emission Report Sida 1 av 10 DB Schenkers Emission Report Emission Report är DB Schenkers verktyg för beräkning av emissioner/utsläpp från landbaserade sändningar som har transporterats i DB Schenkers nätverk. Verktyget

Läs mer

Nyttprogram förenergioch klimatiörebrolän Dialogmöte 3 Om insatsområden och åtgärder

Nyttprogram förenergioch klimatiörebrolän Dialogmöte 3 Om insatsområden och åtgärder Nyttprogram förenergioch klimatiörebrolän Dialogmöte 3 Om insatsområden och åtgärder Susanne Rosendahl, projektledare susanne.rosendahl@regionorebro.se Program för förmiddagen 08.30 Presentation av projektet

Läs mer

Materialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål. SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö. Nordic Road Safety AB

Materialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål. SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö. Nordic Road Safety AB Materialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö Nordic Road Safety AB 2017-09-06 GLOBALA HÅLLBARHETSMÅL 2030 3 SVERIGES KLIMATMÅL 3 TRAFIKVERKETS

Läs mer

Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Tjörns kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg

Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Tjörns kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Tjörns kommun 2015 Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Miljökvalitetsnormer och miljömål... 4 Utredningskommun

Läs mer

Godkänt dokument - Monika Rudenska, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, , Dnr

Godkänt dokument - Monika Rudenska, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, , Dnr Beskrivning av områdets problematik med avseende på luftföroreningar samt beräkningsmetodik Halterna av luftföroreningar på grund av utsläpp från trafiken längs Fleminggatan och Scheelegatan beror delvis

Läs mer

SVENSK KLIMATSTATISTIK 2017

SVENSK KLIMATSTATISTIK 2017 SVENSK KLIMATSTATISTIK 2017 OCH EN FÖRSTA UPPFÖLJNING AV KLIMATMÅLET 2030 FRUKOSTSEMINARIUM 30 NOVEMBER 2017 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-11-30 1 Sveriges territoriella

Läs mer