Luftföroreningar i Skåne

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Luftföroreningar i Skåne"

Transkript

1 Luftföroreningar i Skåne Sammanställning över utsläpp av luftföroreningar i Skåne under perioden på uppdrag av Skånes Luftvårdsförbund Beleverket, medgivande från Hässleholm Miljö AB Hässleholm den 21 november 14 Åkesson Miljökonsult AB Anders Åkesson

2 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning 2 2 Uppdraget 4 3 Sammanfattning Förslag på förbättringsåtgärder 4 4 Inledning Utsläppen redovisas enligt nedan: Uppdraget 5 5 Underlag för rapporten Rapporter 6 6 Beskrivning av databaserna Länsstyrelsen SCB data samverkansorganet RUS ÖEDB Skillnader mellan databaserna 9 7 Utsläpp av svaveloxider (SO 2 + SO 3 ) Fakta om föroreningarna Jämförelser mellan olika databaser -länsstyrelsenivå Jämförelser mellan olika databaser länsstyrelsenivå, enskilda sektorer Jämförelser mellan olika databaser kommunal nivå Utsläppens variationer över tiden Utsläppens fördelning över olika sektorer för åren 1980, 00 och Utsläpp av kväveoxider (NO + NO 2 ) 8.1 Fakta om föroreningarna 8.2 Jämförelser mellan olika databaser -länsstyrelsenivå 8.3 Jämförelser mellan olika databaser länsstyrelsenivå, enskilda sektorer Jämförelser mellan olika databaser kommunal nivå Utsläppens variationer över tiden Utsläppens fördelning över olika sektorer för åren 1980, 00 och Utsläpp av koldioxid (CO 2 ) Fakta om föroreningen Jämförelser mellan olika databaser -länsstyrelsenivå i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, Hässleholm 2(46)

3 9.3 Jämförelser mellan olika databaser länsstyrelsenivå, enskilda sektorer Jämförelser mellan olika databaser kommunal nivå Utsläppens variationer över tiden Utsläppens fördelning över olika sektorer för åren 1980, 00 och Utsläpp av flyktiga organiska ämnen (VOC) Fakta om föroreningarna Jämförelser mellan olika databaser -länsstyrelsenivå Jämförelser mellan olika databaser länsstyrelsenivå, enskilda sektorer Jämförelser mellan olika databaser kommunal nivå Utsläppens variationer över tiden Utsläppens fördelning över olika sektorer för åren 1990, 00 och Bilagor Bilaga 1. Tabellerade data i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, Hässleholm 3(46)

4 2 Uppdraget Åkesson Miljökonsult AB har fått i uppdrag av Skånes Luftvårdsförbund att genomföra sammanställningar och jämförelser mellan de tre använda emissionsdatabaserna i länet. Dessa är Länsstyrelsens tidigare sammanställningar, Förbundets egen emissionsdatabas ÖEDB samt RUS-projektets som här benämns SCB. Den närmare preciseringen av uppdraget framgår av avsnitt Sammanfattning Sammanfattningsvis är jämförelser mellan de olika baserna är starkt begränsade av två skäl; 1) gemensamma årtal med data saknas (undantag 1990 och 00 för Länsstyrelsen och SCB samt 08 för ÖEDB och SCB) och att 2) industri och energi har olika innebörd i baserna. Utöver detta saknas det rådata till Länsstyrelsens data och för SCB:s data. Vissa slutsatser samt rekommendationer för det fortsatta arbetet med emissionsdatabaserna göra nedan. Genomgången visar på en mycket tydlig trend på hur utsläppen varierat sett över tiden. Vid ingången till 1980-talet dominerade de stora fasta punktkällorna medan trafiken stod för en relativt blygsam andel. Redan år senare, år 00, har punktkällornas fått ge vika för trafikens utsläppsökningar som idag dominerar utsläppen. Genom ett aktivt arbete har särskilt vägtrafikens utsläpp återigen minskat vilket framgår av utsläppsstatistiken för 11 och 12. Stoftutsläppen ingår inte i denna sammanställning. Uppgifter från ÖEDB avseende stoftutsläpp visar att den största enskilda utsläppskälla i länet inte är trafiken utan den småskaliga vedeldningen. Kort kan det därför konstateras att utsläppen har övergått från ett mindre antal stora utsläppskällor till ett stort antal små utsläppskällor. 3.1 Förslag på förbättringsåtgärder För att få fram rådata avseende RUS-projektet SCB -databasen är det lämpligt med ett samarbetsprojekt mellan Länsstyrelsen och andra datainsamlande myndigheter. De data som står till buds under innevarande sammanställning är inte tillräckligt detaljerade för att kunna göra direkta jämförelser mellan de olika databaserna. ÖEDB bör om möjligt förse industriobjekten med två underkategorier alternativt lägga två punktkällor vid varje industri en för industriella processer och en för panncentraler. På detta sätt kan en jämförelse med SCB-data bättre genomföras. Om Länsstyrelsedata ska kunna beräknas för senare år krävs det tillgång till miljörapporter för åren 00 och framåt. De senaste åren finns att tillgå via SMP men inte för åren innan 07. Ett annat problem med miljörapporternas emissionsdeklarationer är de tröskelvärden som har införts. Dessa medför att relativt höga utsläppsvärden inte finns registrerade. För att få tillgång till samma datafångst som de tidigare sammanställningarna skulle krävas att Länsstyrelsen tillsammans med de kommuner som har tagit över tillsynen för miljöfarlig verksamhet initierar ett samarbetsprojekt för att kontakta A- och B-verksamheter. Med andra ord skulle detta kräva betydande arbetsinsatser i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, Hässleholm 4(46)

5 4 Inledning 4.1 Utsläppen redovisas enligt nedan: Följande föroreningar redovisas: Svaveldioxid Kväveoxider Flyktiga organiska ämnen Koldioxid från förbränning av fossila bränslen Kommunvis uppdelning i länets 33 kommuner. Branschvis uppdelning i enligt följande: Vägtrafik Arbetsmaskiner etc inkl. järnväg Sjöfart Flyg Industri Energi (för VOC även småskalig vedeldning i bifogade Excelfiler) Följande år redovisas: 1980 och 1985 (ej VOC) samt 1990, 1995, 00, Till denna sammanställning finns det ett flertal excelfiler. För att studera de kommunvisa utsläppen hänvisas till dessa excelfiler. Av utrymmespraktiska skäl redovisas utsläppen för hela kommunen undantaget vissa enstaka diagram över utsläpp från några kommuner. Dessa redovisas mest för att åskådliggöra hur databaserna skiljer sig åt när kommunvisa data studeras. 4.2 Uppdraget 1. Kommunvis redovisning avseende parametrarna svaveldioxid, kväveoxider, flyktiga organiska föreningar (VOC), och fossil koldioxid. Redovisas i tabellform i bilaga 1 samt som kommunvis kvot mellan de olika databasernas utsläppsvärden. 2. Utsläppen fördelas i branschfördelningar som framgår i den nationella databasen. (http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/rus/sv/statistik-ochdata/nationell-emissionsdatabas/pages/default.aspx) Redovisas i tabellform i bilaga 1 samt aggregerat i figurer som vägtrafik samt summa energi och industri. 3. Beräkningarna baseras på de uppgifter som finns officiellt tillgängliga via den nationellt till kommun nedbrutna statistiken genom länken under punkt 2. Redovisas i tabellform i bilaga 1 samt aggregerat i figurer som vägtrafik samt summa energi och industri. 4. Redovisning sker för åren 1990, 00 samt åren från uppgifter från ovanstående länk i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, Hässleholm 5(46)

6 Redovisas i tabellform i bilaga 1 samt aggregerat i figurer som vägtrafik samt summa energi och industri. Då uppgifter även från 11 finns tillgängliga har även detta år lagts till (SCB). 5. Jämförelse med tidigare presentationer för , (se bilaga 1-3). Då branschuppdelningarna och beräkningsmetodiken är olika i dessa sker jämförelsen utifrån uppskattningar och bedömningar i en uppdelning i energi, industriprocesser och trafik samt en så kallad «övrig post». Ett försök till uppdatering (uppskattning) av år 1997 års utsläpsvärden till 00 års värden kommer att genomföras. Häri kommer befolkningsökning, antal fordon etc. samt större punktkällor att användas för att «uppdatera värdena». Redovisas i tabellform i bilaga 1 samt aggregerat i figurer som vägtrafik samt summa energi och industri. Tillgång till uppgifter aggregerade för hela länet avseende år 00 har getts. Rådata saknas varför de kommunvisa redovisningarna har baserats på 1997 års värden som har antagits öka lika som hela länet utan hänsyn till de olika kommunernas förutsättningar. De kommunvisa värdena avseende 00 är därför behäftade med fel. Särskilt den delen som avser industrin kan förväntas var felaktig. 6. Redovisning av trender, diagram etcetera i överenskommelse med förbundets styrelse. Redovisas i tabellform i bilaga 1 samt som ett flertal figurer i rapporten i enlighet med styrelsemötet den 18 september 14. Utöver detta har även diskussion förts med ordföranden och ledamöter för beställaren. Separat dialog har skett med Länsstyrelsen. 7. Jämförelse mellan den nationella emissionsdatabasen och Skånes emissionsdatabas. Skillnader kommer att tolkas och redovisas. Redovisas i tabellform i bilaga 1 samt som ett flertal figurer i rapporten i enlighet med styrelsemötet den 18 september 14. Utöver detta har även diskussion förts med ordföranden och ledamöter för beställaren. Separat dialog har skett med Länsstyrelsen. 5 Underlag för rapporten Undersökningen har utförts med utgångspunkt från nedanstående handlingar. 5.1 Rapporter Excelfil från miljöförvaltningen i Malmö stad, Susanna Gustafsson. Uppgifter från ÖEDB uppdelad på Skånes 33 kommuner för åren 08 respektive 12. Utsläpp av partiklar, svaveldioxid, kväveoxider, flyktiga organiska ämnen samt koldioxid. Länsstyrelsens rapporter Luftföroreningar i Skåne avseende utsläpp till luft under perioden Excelfiler med utsläppsstatistik hämtade från: i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, Hässleholm 6(46)

7 6 Beskrivning av databaserna 6.1 Länsstyrelsen Utsläppen är uppdelade på länets 33 kommuner samt för parametrarna svaveldioxid (SO 2 ), kväveoxider (NO x ), flyktiga organiska ämnen (VOC) samt koldioxid från fossila bränslen (CO 2 ). Utsläppen har redovisats för åren 1980, 1985, 1990, 1995 samt Ett utkast till summautsläpp för Skåne avseende år 00 finns också att tillgå. Några delvärden avseende enskilda kommuner finns inte. Det saknas uppgifter avseende punktkällor för år 00. De kommunvisa utsläppen för år 00 har beräknats utifrån 1997 års kommunutsläpp och uppräknat med kvoten mellan länets utsläpp för år 00 och De uppräknade kommunvisa utsläppen är därmed behäftade med fel som till viss del skulle kunna korrigeras vid tillgång till emissionsdata för A- och B-verksamheterna i länet avseende 00. Sådana uppgifter har dock inte med rimliga medel gått att få fram. I det fall Länsstyrelsen skulle kunna få fram sådana uppgifter kan de kommunvisa utsläppsvärdena avseende 00 bli betydligt trovärdigare. Utsläppen är fördelade på vägtrafik, arbetsfordon, arbetsredskap, järnväg, sjöfart, flyg, industri och energi. För utsläpp av VOC är energi uppdelat i småskalig vedeldning samt övrig energi. Dessutom tillkommer för VOC även en post för bensinavgång vilken har inräknats i vägtrafiken. Databasen har antagits vara baserad på emissionsuppgifter från miljörapporter, nedbrutna nationella uppgifter (arbetsfordon och arbetsredskap), data från MariTerm AB 1, antal registrerade fordon, medelkörsträckor samt emissionsfaktorer från Naturvårdsverket. Det saknas dock verifierade uppgifter som stödjer detta. Beräkningsmetodiken är angiven i Länsstyrelsens rapport över utsläppen från perioden Metodiken är dock knapphändigt angiven. En granskning av dessa beräkningar och uppdatering till nyare år ligger därför utanför ramen för denna studie. 6.2 SCB data samverkansorganet RUS Databasen finns att tillgå via länken: RUS är ett samverkansorgan som ska stödja, vägleda och samordna länsstyrelsernas arbete och det regionala arbetet i miljömålssystemet. Förkortningen RUS står för Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet. Verksamheten i RUS organiseras av en styrgrupp med representanter från länsstyrelser, Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Havs- och vattenmyndigheten och Sveriges Kommuner och Landsting. En stor skillnad gentemot de två andra baserna är att denna redovisar utsläpp från industriella processer vilket inte inbegriper industrins anläggningar för energiförsörjning typ pannor etc. Pannorna ingår istället i begreppet Energiförsörjning. Begreppen industri och energi inte kan direkt jämföras med de andra baserna. För summautsläppen för sektorerna industri och energi finns det förutsättningar för en relevant jämförelse. 1 MariTerm AB har på uppdrag av Skånes Luftvårdsförbund beräknat och redovisat utsläppen från Sjöfarten i Skåne med omkringliggande områden i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, Hässleholm 7(46)

8 Utsläppen har redovisats för åren 1990, 00, 05, 06, 07, 08, 09, 10 samt 11. Utsläppen är fördelade på nedanstående utsläppskällor. Energiförsörjning Energiförsörjning Energiförsörjning Energiförsörjning Energiförsörjning Energiförsörjning Industriprocesser Industriprocesser Industriprocesser Industriprocesser Industriprocesser Industriprocesser Industriprocesser Transporter Transporter Transporter Transporter Transporter Transporter Transporter Transporter Transporter Transporter Arbetsmaskiner Arbetsmaskiner Arbetsmaskiner Arbetsmaskiner Lösningsmedelsanvändning Lösningsmedelsanvändning Lösningsmedelsanvändning Jordbruk Jordbruk Jordbruk Jordbruk Jordbruk Jordbruk Jordbruk Jordbruk Jordbruk Avfall och avlopp Avfall och avlopp Avfall och avlopp Avfall och avlopp Avfall och avlopp Internationell luftfart och sjöfart Internationell luftfart och sjöfart Internationell luftfart och sjöfart Internationell luftfart och sjöfart alla Elvärmeverk Bränslehantering Panncentraler Raffinaderier Egen uppvärmning alla Mineralindustri Kemisk Industri Metallindustri Pappersmassaindustri Användning av fluorerade gaser Övrig industri alla Personbilar Lätta lastbilar Tunga lastbilar och bussar Mopeder och motorcyklar Slitage från däck och bromsar Slitage från vägbanan Inrikes civil sjöfart Inrikes flygtrafik Övriga transporter alla Arbetsmaskiner Hushållets arbetsmaskiner Skotrar och fyrhjulingar alla Färganvändning Lösningsmedel från produkter alla Tarmgaser från idisslare Kogödsel Svingödsel Hästgödsel Hönsgödsel Fårgödsel m.m. Odling på organogena jordar Övrigt jordbruk alla Avfallsupplag Behandling av avloppsvatten Förbränning av farligt avfall Övrig hanterig av farligt avfall alla Internationell luftfart (LTO) Internationell luftfart (Cruise) Internationell sjöfart på svenskt vatten i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, Hässleholm 8(46)

9 6.3 ÖEDB I emissionsdatabasen ÖEDB, som ursprungligen från år 02, har uppdaterats och kompletterats i omgångar ingår ca olika emissionskällor i Skåne. Huvudparten av källorna är trafiklänkar. Varje trafiklänk omfattar bl.a. trafikflöden för lätta och tunga fordon, vägprofil och vägtyp. Övriga källor är bl.a. sjöfart, industrier, energianläggningar, flyg, järnväg, småskalig uppvärmning och arbetsmaskiner/arbetsredskap. Utsläppskällorna är koordinatsatta med en hög upplösning och genom vissa söknycklar kan exempelvis kommunvisa uttag göras. Utsläppsvärden finns att tillgå för åren 08 och 12. För år 08 har vissa korrektioner genomfört i samråd med Susanna Gustafsson på miljöförvaltningen i Malmö. Bl.a. har det lagts till vissa större punktkällor. Vid utleverans från basen i detta uppdrag har utsläppen avseende år 12 varit kommunvis fördelade på vägtrafik, industri och energi. För år 08 har de kommunvisa utsläppen redovisats som totalutsläpp exklusive sjöfart och flyg. Sjöfart och flyg har redovisats för de samlade utsläppen för länet. 6.4 Skillnader mellan databaserna Genom att databaserna är uppbyggda på väsensskilda sätt och med olika söknycklar går det inte att generellt sett översätta från en bas till en annan. Det går därför inte att direkt uppdatera äldre databaser med hjälp av de nya baserna. SCB basen sorterar efter industriella processer exklusive panncentraler etc. som oftast finns inom de industriella verksamheterna. De övriga två baserna definierar industri som all verksamhet som finns inom en industriell anläggning. Begreppet industri kommer därmed att vara olika. På motsvarande sätt kommer begreppet energi att utgöra en större delmängd inom SCB:s bas då denna här inkluderar även panncentraler etc. som är belägna inom industriella anläggningar. I det fall ÖEDB kan byggas om så att industri delas upp i två mindre delmängder som energi respektive processer bör det kunna finnas förutsättningar för att kunna använda SCB och ÖEDB parallellt och därmed kunna jämföra ÖEDB:n med utsläpp från andra län. 7 Utsläpp av svaveloxider (SO 2 + SO 3 ) 7.1 Fakta om föroreningarna Vid förbränning av svavelhaltiga bränslen emitteras svavel till luften, huvudsakligen i form av svaveldioxid (SO 2 ). I atmosfären reagerar dioxiden med vatten under bildande av svavelsyrlighet (H 2 SO 3 ) som sedan oxideras till svavelsyra (H 2 SO 4 ). Dessa föreningar försurar mark och vatten samt orsakar rost och vittring på byggnader. 7.2 Jämförelser mellan olika databaser -länsstyrelsenivå I uppdraget ingår att genomföra jämförelser mellan de tre olika databaserna. Problemet är att Länsstyrelsens redovisningar finns bara fram t.o.m. år 1997 (här uppdaterade till 00) medan ÖEDB finns först fr.o.m. år 08. Dessa två kan därför inte jämföras med varandra. Jämförelser har därför skett mellan SCB och ÖEDB samt mellan SCB och Länsstyrelsens data. Nedanstående diagram visar jämförelser mellan de olika databaserna i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, Hässleholm 9(46)

10 De första tre figurerna visar utsläppen av svaveldioxid i Skåne under perioden 1980 t.o.m. 12. Diagrammen är uppdelade med och utan utsläpp från sjöfart och flyg. Vid en granskning av databaserna framgår det att övriga utsläpp såsom fasta källor och vägtrafik visar relativt lika utsläppsvärden i motsats till sjöfart och flyg som visar på betydande skillnader mellan de olika databaserna vilket torde bero på olika beräkningsmetodiker. Figur 1. Utsläpp av svaveldioxid i ton per år under perioden Av figur 1 framgår det tydligt att för de totala utsläppen av svaveldioxid är det meningslöst att försöka gå över från Länsstyrelsens data till SCB eller ÖEDB. Överensstämmelse mellan de olika databaserna blir betydligt bättre då jämförelsen avser utsläppen exklusive sjöfart och flyg, se figur 2. Figur 2. Utsläpp av svaveldioxid exklusive sjöfart och flyg i ton per år under perioden i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, Hässleholm 10(46)

11 Figur 3, nedan visar en uppförstoring av åren 00 till 12 från figur 2 för att tydliggöra skillnaden mellan baserna. Figur 3. Utsläpp av svaveldioxid exklusive sjöfart och flyg i ton per år under perioden Sammanfattningsvis är överensstämmelsen mellan baserna, då utsläppen från sjöfart och flyg exkluderas, mycket god med undantag för ÖEDB:n avseende år 08. Om samma förhållande mellan ÖEDB och SCB även gäller för andra år går inte att uttala sig om. För 12 kan ingen jämförelse göras då data från SCB för 12 saknas. Om ÖEDB saknar någon punktkälla eller om olika emissionsfaktorer för transporter och/eller förbränning går inte att uttala sig om. Förslagsvis kanske kan ett samarbetsprojekt mellan Skånes Luftförbund och SCB leda till att sådana data blir tillgängliga. Nästa kapitel redovisar jämförelser fördelat på två tunga sektorer; energi- och industrisektorn samt vägtrafik. 7.3 Jämförelser mellan olika databaser länsstyrelsenivå, enskilda sektorer Nedanstående figurer visar jämförelser mellan de olika databaserna. Då energi och industri har en annan definition i SCB än de andra två baserna sker en jämförelse enbart mellan summa industri och energi respektive vägtrafik. Figurerna nedan visar utsläppen av svaveldioxid i Skåne under perioden 1980 t.o.m. 12. Genom summeringen av industri och energi elimineras de olika definitionerna för industri och energi mellan de olika databaserna. Den starkt negativa trenden beror bl.a. på naturgasintroduktionen på mitten av 1980-talet, sänkt svavelhalt i eldningsoljor, rökgasrening med kalk/kalksten mm. Variationerna mellan de olika åren återspeglar också hur varma eller kalla de enskilda åren varit där 10 var ett mycket kallt år med hög fjärrvärmeproduktion i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, Hässleholm 11(46)

12 Figur 4. Utsläpp av svaveldioxid i ton per år under perioden Figur 5. Utsläpp av svaveldioxid i ton per år under perioden År 1990 uppvisar en stor skillnad mellan SCB och Länsstyrelsen i motsats till 00, se figur 4. Eftersom inga rådata finns att tillgå går det inte att uttala sig huruvida SCB saknar vissa punktkällor i sin databas avseende år 1990 eller om Länsstyrelsen har räknat på högre emissionsfaktorer än SCB. Figur 5, visar en uppförstoring av åren 00 till 12 från figur 4 för att tydliggöra skillnaden mellan baserna i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, Hässleholm 12(46)

13 Figur 6. Utsläpp av svaveldioxid i ton per år under perioden Figur 7. Utsläpp av svaveldioxid i ton per år under perioden Av figur 6 och 7 framgår det att överensstämmelsen mellan SCB och Länsstyrelsen är mycket dålig. Om det beror på olika emissionsfaktorer eller olika transportarbeten eller en kombination av dessa går inte att uttala sig om. Enligt figur 7 skulle det kunna antas att överensstämmelse mellan SCB och ÖEDB är mycket god. Detta förutsätter dock att utsläppen för åren 11 och 12 är förhållandevis lika. I kommande kapitel görs ett försök att jämföra baserna på kommunal nivå i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, Hässleholm 13(46)

14 7.4 Jämförelser mellan olika databaser kommunal nivå Nedanstående två figurer visar jämförelsen mellan de tre databaserna för utsläppen exklusive sjöfart och flyg. Någon jämförelse kan dock inte göras mellan ÖEDB och Länsstyrelsen då några data för ett gemensamt årtal saknas. Stapel 34 är blank och stapel 35 avser Skåne som helhet. Av figur 8 och 9 framgår det att SCB avseende Perstorps kommun uppvisar ett utsläppsvärde som vida överstiger ÖEDB och Länsstyrelsen. Det kan bara spekuleras i varför det är så. För att utvärdera skillnaderna närmare erfordras det tillgång till rådata som ingår i de olika baserna. Figur 8. Kvoter av beräknade utsläpp av svaveldioxid kommunvis mellan SCB och ÖEDB exklusive sjöfart och flyg för år 11/12. Figur 9. Kvoter av beräknade utsläpp av svaveldioxid kommunvis mellan SCB och Länsstyrelsen exklusive sjöfart och flyg för år i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, Hässleholm 14(46)

15 Nedan, figur 10-14, följer länet storstäder (> invånare) samt en medelstor stad och en mindre kommun. Generellt sett är överensstämmelse mellan de olika databaserna dålig. För Helsingborg och Lund är överensstämmelse mellan databaserna relativt god. Figur 10. Utsläpp av svaveldioxid, Malmö exklusive sjöfart och flyg, Figur 11. Utsläpp av svaveldioxid, Helsingborg exklusive sjöfart och flyg, i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, Hässleholm 15(46)

16 Figur 12. Utsläpp av svaveldioxid, Lund exklusive sjöfart och flyg, Figur 13. Utsläpp av svaveldioxid, Hässleholm exklusive sjöfart och flyg, Figur 14. Utsläpp av svaveldioxid, Perstorp exklusive sjöfart och flyg, i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, Hässleholm 16(46)

17 7.5 Utsläppens variationer över tiden För att kunna genomföra en beräkning över hur utsläppen har förändrats sett över perioden 1980 och 12 erfordras det en översättning mellan de olika databaserna vilket inte kan göras. Om man använder medelvärdena av alla tre databaserna med undantag för ÖEDB år 08 erhålls följande diagram. Figur 15. Utsläpp av svaveldioxid, exklusive sjöfart och flyg, Utsläppen från 1980 skulle då ha minskat från ton till ton dvs. med cirka 96 %. Med andra ord en betydande utsläppsminskning förutsatt att ÖEDB:n för 12 antas kunna jämföras med Länsstyrelsens för år 1980 vilket i och för sig är lite av en spekulation i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, Hässleholm 17(46)

18 Utsläppen har med dessa antaganden varierat enligt nedanstående tabell, figur 16. Årtal ton SO 2 Utsläppsreduktion gentemot % % % % % % % % % % % % % % Figur 16. Utsläpp av svaveldioxid, exklusive sjöfart och flyg, i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, Hässleholm 18(46)

19 7.6 Utsläppens fördelning över olika sektorer för åren 1980, 00 och 12 För åren 1980 och 00 har utsläppsuppgifterna baserats på Länsstyrelsens data medan avseende 12 har baserats på ÖEDB:n. Nedanstående pajdiagram åskådliggör tydligt vilka som är de stora utsläppskällorna. Figur Utsläpp av svaveldioxid fördelat på olika sektorer avseende åren 1980, 00 respektive i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, Hässleholm 19(46)

20 8 Utsläpp av kväveoxider (NO + NO 2 ) 8.1 Fakta om föroreningarna Kväveoxider (NO x ) bildas vid alla typer av förbränning, dels på grund av bränslets kväveinnehåll, dels på grund av att förbränningsluftens kvävgas och syrgas vid upphettning reagerar med varandra. I själva utsläppet dominerar kväveoxiden (NO) som dock oxideras vidare till kvävedioxid (NO 2 ). Kvävedioxid oxideras i vattenlösning till salpetersyra (HNO 3 ) som försurar och göder mark och vatten. Under solljusets inverkan bildar kväveoxider tillsammans med flyktiga organiska ämnen ozon (O 3 ), som är en mycket reaktiv gas mot växtlighet, andningsorgan och oxidationskänsliga material. 8.2 Jämförelser mellan olika databaser -länsstyrelsenivå Figurerna nedan visar jämförelser mellan de olika databaserna. De första två figurerna ( och 21) visar utsläppen av kväveoxider i Skåne under perioden 1980 t.o.m. 12. Diagrammen är uppdelade med och utan utsläpp från sjöfart och flyg. Vid en granskning av databaserna framgår det att övriga utsläpp såsom fasta källor och vägtrafik visar relativt lika utsläppsvärden i motsats till sjöfart och flyg som visar på betydande skillnader mellan databaserna vilket torde bero på olika beräkningsmodeller. Figur. Utsläpp av kväveoxider i ton per år under perioden Av figur framgår det tydligt att för de totala utsläppen av kväveoxider är det meningslöst att försöka gå över från Länsstyrelsens data till SCB eller ÖEDB. Överensstämmelse mellan de olika databaserna blir betydligt bättre då jämförelsen avser utsläppen exklusive sjöfart och flyg, se figur i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, Hässleholm (46)

21 Figur 21. Utsläpp av kväveoxider exklusive sjöfart och flyg i ton per år under perioden Sammanfattningsvis är överensstämmelsen mellan baserna, då utsläppen från sjöfart och flyg exkluderas, god med undantag för ÖEDB:n avseende år 08. Om samma förhållande mellan ÖEDB och SCB även gäller för andra år går inte att uttala sig om. För 12 kan ingen jämförelse göras då data från SCB för 12 saknas. Om ÖEDB inkluderar någon punktkälla som SCB saknar eller om olika emissionsfaktorer för transporter och/eller förbränning går inte att uttala sig om. Förslagsvis kanske kan ett samarbetsprojekt mellan Skånes Luftförbund och SCB leda till att sådana data blir tillgängliga. Nästa kapitel redovisar jämförelser fördelat på två tunga sektorer; energi- och industrisektorn samt vägtrafik. 8.3 Jämförelser mellan olika databaser länsstyrelsenivå, enskilda sektorer Nedanstående figurer visar jämförelser mellan de olika databaserna. Då energi och industri har en annan definition i SCB än de andra två baserna sker en jämförelse enbart mellan summa industri och energi respektive vägtrafik. Figurerna nedan visar utsläppen av kväveoxider i Skåne under perioden 1980 t.o.m i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, Hässleholm 21(46)

22 . Figur 22. Utsläpp av kväveoxider i ton per år under perioden Genom summeringen av industri och energi elimineras de olika definitionerna för industri och energi mellan de olika databaserna. Den starkt negativa trenden beror bl.a. på kväveoxidavgiften, naturgasintroduktionen på mitten av 1980-talet, förbättrad förbränningsteknik, rökgasrening med SNCR-teknik mm. Variationerna mellan de olika åren återspeglar också förutom i viss mån hur varma eller kalla de enskilda åren varit där 10 var ett mycket kallt år med hög fjärrvärmeproduktion. År 1990 uppvisar en stor skillnad mellan SCB och Länsstyrelsen i motsats till 00, se figur 22. Eftersom inga rådata finns att tillgå går det inte att uttala sig huruvida SCB saknar vissa punktkällor i sin databas avseende år 1990 eller om Länsstyrelsen har räknat på högre emissionsfaktorer än SCB. Dock kan det konstateras att ÖEDB uppvisar signifikant högre utsläpp vilket kan antingen bero på att SCB saknar någon eller några punktkälla/or som ÖEDB omfattar eller på att 12 års utsläpp de facto var högre. Figur 23. Utsläpp av kväveoxider i ton per år under perioden i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, Hässleholm 22(46)

23 Av figur 23 framgår det att överensstämmelsen mellan SCB och Länsstyrelsen är relativt god. Utsläppen från vägtrafiken visar en relativt god överensstämmelse mellan de olika databaserna. Data från Länsstyrelsens visar dock på högre utsläpp för år 1990 men på lägre utsläpp för år 00 än vad SCB redovisar vilket kan bero på olika emissionsfaktorer och/eller olika uppgifter om volymen på genererat trafikarbete. I kommande kapitel görs ett försök att jämföra baserna på kommunnivå. 8.4 Jämförelser mellan olika databaser kommunal nivå Nedanstående två figurer visar jämförelsen mellan de tre databaserna för utsläppen exklusive sjöfart och flyg. Någon jämförelse kan dock inte göras mellan ÖEDB och Länsstyrelsen då några data för ett gemensamt årtal saknas. Stapel 34 är blank och stapel 35 avser Skåne som helhet Av figur 24 framgår det att SCB uppvisar ett utsläppsvärde som är något mindre än ÖEDB och Länsstyrelsen. För att utvärdera skillnaderna närmare erfordras det tillgång till rådata som ingår i de olika baserna. 1% 100% Kvot SCB/ÖEDB 80% 60% 40% % 0% Figur 24. Kvoter av beräknade utsläpp av kväveoxider kommunvis mellan SCB och ÖEDB exklusive sjöfart och flyg för år 11/ i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, Hässleholm 23(46)

24 Figur 25. Kvoter av beräknade utsläpp av kväveoxider kommunvis mellan SCB och Länsstyrelsen exklusive sjöfart och flyg för år 00. Nedan, figur 26-30, följer länet storstäder (> invånare) samt en medelstor stad och en mindre kommun. Generellt sett är överensstämmelse mellan de olika databaserna dålig. Figur 26. Utsläpp av kväveoxider, Malmö exklusive sjöfart och flyg, i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, Hässleholm 24(46)

25 Figur 27. Utsläpp av kväveoxider, Helsingborg exklusive sjöfart och flyg, Figur 28. Utsläpp av kväveoxider, Lund exklusive sjöfart och flyg, Figur 29. Utsläpp av kväveoxider, Hässleholm exklusive sjöfart och flyg, i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, Hässleholm 25(46)

26 Figur 30. Utsläpp av kväveoxider, Perstorp exklusive sjöfart och flyg, Utsläppens variationer över tiden För att kunna genomföra en beräkning över hur utsläppen har förändrats sett över perioden 1980 och 12 erfordras det en översättning mellan de olika databaserna vilket inte kan göras. Om man använder medelvärdena av alla tre databaserna erhålls följande diagram. Figur 31. Utsläpp av kväveoxider, exklusive sjöfart och flyg, Utsläppen från 1980 skulle då ha minskat från ton till ton dvs. med cirka 58 %. Med andra ord en god utsläppsminskning förutsatt att ÖEDB:n för 12 antas kunna jämföras med Länsstyrelsens för år 1980 vilket i och för sig är lite av en spekulation i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, Hässleholm 26(46)

27 Utsläppen har med dessa antagen varierat enligt nedanstående tabell: Årtal ton NO x Utsläppsreduktion gentemot % % % % % % % % % % % % % % Figur 32. Utsläpp av kväveoxider, exklusive sjöfart och flyg, i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, Hässleholm 27(46)

28 8.6 Utsläppens fördelning över olika sektorer för åren 1980, 00 och 12 För åren 1980 och 00 har utsläppsuppgifterna baserats på Länsstyrelsens data medan avseende 12 har baserats på ÖEDB:n. Nedanstående pajdiagram åskådliggör tydligt vilka som är de stora utsläppskällorna. Figur Utsläpp av kväveoxider fördelat på olika sektorer avseende åren 1980, 00 respektive i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, Hässleholm 28(46)

29 9 Utsläpp av koldioxid (CO 2 ) 9.1 Fakta om föroreningen Koldioxid är den viktigaste klimatpåverkande gasen. Ämnet bildas vid alla typer av förbränning där kol ingår i bränslet. Vid förbränning av biobränslen (trä, biogrödor, halm etc) bildas koldioxid men då gasen här ingår i ett slutet kretslopp räknas nettotillskottet av koldioxid till atmosfären lika med noll. Detta förutsätter att skördeuttaget och tillväxt är lika stora. 9.2 Jämförelser mellan olika databaser -länsstyrelsenivå I uppdraget ingår att genomföra jämförelser mellan de tre olika databaserna. Problemet är att Länsstyrelsens redovisningar finns bara fram t.o.m. år 1997 (här uppdaterade till 00) medan ÖEDB finns först fr.o.m. år 08. Dessa två kan därför inte jämföras med varandra. Jämförelser har därför skett mellan SCB och ÖEDB samt mellan SCB och Länsstyrelsens data. Nedanstående diagram visar jämförelser mellan de olika databaserna. De första två figurerna visar utsläppen av koldioxid i Skåne under perioden 1980 t.o.m. 12. Diagrammen är uppdelade med och utan utsläpp från sjöfart och flyg. Vid en granskning av databaserna framgår det att övriga utsläpp såsom fasta källor och vägtrafik visar relativt lika utsläppsvärden i motsats till sjöfart och flyg som visar på betydande skillnader mellan de olika databaserna vilket beror på olika beräkningsmetodiker. Figur 36. Utsläpp av koldioxid i ton per år under perioden Av figur 36 framgår det tydligt att för de totala utsläppen av koldioxid är det meningslöst att försöka gå över från Länsstyrelsens data till SCB eller ÖEDB. Överensstämmelse mellan de olika databaserna blir betydligt bättre då jämförelsen avser utsläppen exklusive sjöfart och flyg, se figur i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, Hässleholm 29(46)

30 Figur 37. Utsläpp av koldioxid exklusive sjöfart och flyg i ton per år under perioden Sammanfattningsvis är överensstämmelsen mellan baserna, då utsläppen från sjöfart och flyg exkluderas, realtiv god. För 12 kan ingen jämförelse göras då data från SCB för 12 saknas. Om SCB saknar någon punktkälla eller om olika emissionsfaktorer för transporter och/eller förbränning går inte att uttala sig om. Utsläppet kan också de facto vara högre för år 12 än 11.Förslagsvis kanske kan ett samarbetsprojekt mellan Skånes Luftförbund och SCB leda till att rådata bakom SCB:s utsläppsvärden blir tillgängliga. Nästa kapitel redovisar jämförelser fördelat på två tunga sektorer; energi- och industrisektorn samt vägtrafik. 9.3 Jämförelser mellan olika databaser länsstyrelsenivå, enskilda sektorer Nedanstående figurer visar jämförelser mellan de olika databaserna. Då energi och industri har en annan definition i SCB än de andra två baserna sker en jämförelse enbart mellan summa industri och energi respektive vägtrafik. Figurerna nedan visar utsläppen av koldioxid i Skåne under perioden 1980 t.o.m. 12. Genom summeringen av industri och energi elimineras de olika definitionerna för industri och energi mellan de olika databaserna. Den starkt negativa trenden beror bl.a. på naturgasintroduktionen på mitten av 1980-talet, övergång från fossila bränslen till biobränslen, effektiviseringsåtgärder mm. Variationerna mellan de olika åren återspeglar också förutom i viss mån hur varma eller kalla de enskilda åren varit där 10 var ett mycket kallt år med hög fjärrvärmeproduktion i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, Hässleholm 30(46)

31 Figur 38. Utsläpp av koldioxid i ton per år under perioden Genom summeringen av industri och energi elimineras de olika definitionerna för industri och energi mellan de olika databaserna. Variationerna mellan de olika åren återspeglar också hur varma eller kalla de enskilda åren varit. År 10 var ett mycket kallt år med hög fjärrvärmeproduktion. År 1990 uppvisar en viss skillnad mellan SCB och Länsstyrelsen i motsats till 00, se figur 38. Eftersom inga rådata finns att tillgå går det inte att uttala sig huruvida Länsstyrelsen saknar vissa punktkällor i sin databas avseende år 1990 eller om Länsstyrelsen har räknat på lägre emissionsfaktorer än SCB.. Figur 39. Utsläpp av koldioxid i ton per år under perioden i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, Hässleholm 31(46)

32 Av figur 39 framgår det att överensstämmelsen mellan databaserna är god. Enligt figur 39 skulle det kunna antas att överensstämmelse mellan SCB och ÖEDB är mycket god. Detta förutsätter dock att utsläppen för åren 11 och 12 är förhållandevis lika. I kommande kapitel görs ett försök att jämföra baserna på kommunnivå. 9.4 Jämförelser mellan olika databaser kommunal nivå Nedanstående två figurer visar jämförelsen mellan de tre databaserna för utsläppen exklusive sjöfart och flyg. Någon jämförelse kan dock inte göras mellan ÖEDB och Länsstyrelsen då några data för ett gemensamt årtal saknas. Stapel 34 är blank och stapel 35 avser Skåne som helhet. Av figur 40 och 41 framgår det att överensstämmelsen mellan baserna är betydligt bättre avseende koldioxoid än svavel- och kväveoxider. Varför stapel 2 (Staffanstorp) uppvisar en sådan låg kvot kan bero på att SCB saknar någon utsläppskälla alternativt att ÖEDB har med ett för högt värde på någon utsläppskälla. Motsvarande kvot mellan SCB och Länsstyrelsen är betydligt bättre, dock avser detta ett annat årtal. Det kan bara spekuleras i varför det är så. För att utvärdera skillnaderna närmare erfordras det tillgång till rådata som ingår i de olika baserna Figur 40. Kvoter av beräknade utsläpp av koldioxid kommunvis mellan SCB och ÖEDB exklusive sjöfart och flyg för år 11/ i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, Hässleholm 32(46)

33 Figur 41. Kvoter av beräknade utsläpp av koldioxid kommunvis mellan SCB och Länsstyrelsen exklusive sjöfart och flyg för år 00. Nedan, figur 42-46, följer länet storstäder (> invånare) samt en medelstor stad och en mindre kommun. Generellt sett är överensstämmelse mellan de olika databaserna relativt god med undantag för Perstorp där överensstämmelsen mellan databaserna är dålig. Figur 42. Utsläpp av koldioxid, Malmö exklusive sjöfart och flyg, i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, Hässleholm 33(46)

34 Figur 43. Utsläpp av koldioxid, Helsingborg exklusive sjöfart och flyg, Figur 44. Utsläpp av koldioxid, Lund exklusive sjöfart och flyg, Figur 45. Utsläpp av koldioxid, Hässleholm exklusive sjöfart och flyg, i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, Hässleholm 34(46)

35 Figur 46. Utsläpp av koldioxid, Perstorp exklusive sjöfart och flyg, Utsläppens variationer över tiden För att kunna genomföra en beräkning över hur utsläppen har förändrats sett över perioden 1980 och 12 erfordras det en översättning mellan de olika databaserna vilket inte kan göras. Om man använder medelvärdena av alla tre databaserna erhålls följande diagram. Figur 47. Utsläpp av koldioxid, exklusive sjöfart och flyg, Utsläppen från 1980 skulle då ha minskat från 8,97 miljoner ton till 6,12 miljoner ton dvs. med cirka 32 %. Med andra ord en betydande utsläppsminskning förutsatt att ÖEDB:n för 12 antas kunna jämföras med Länsstyrelsens för år 1980 vilket i och för sig är lite av en spekulation i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, Hässleholm 35(46)

36 Utsläppen har med dessa antagen varierat enligt nedanstående tabell, figur 48: Årtal ton CO 2 Utsläppsreduktion gentemot % % % % % % % % % % % % % % Figur 48. Utsläpp av koldioxid, exklusive sjöfart och flyg, i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, Hässleholm 36(46)

37 9.6 Utsläppens fördelning över olika sektorer för åren 1980, 00 och 12 För åren 1980 och 00 har utsläppsuppgifterna baserats på Länsstyrelsens data medan avseende 12 har baserats på ÖEDB:n. Nedanstående pajdiagram åskådliggör tydligt vilka som är de stora utsläppskällorna. Figur Utsläpp av koldioxid fördelat på olika sektorer avseende åren 1980, 00 respektive i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, Hässleholm 37(46)

38 10 Utsläpp av flyktiga organiska ämnen (VOC) 10.1 Fakta om föroreningarna Flyktiga organiska ämnen (VOC) utgörs av lösningsmedel, bensin, rengöringsmedel m m. I höga koncentrationer är de skadliga att andas in. Under solljusets inverkan bildar flyktiga organiska ämnen tillsammans med kväveoxider ozon (O 3 ), som är en mycket reaktiv gas mot växtlighet, andningsorgan och oxidationskänsliga material Jämförelser mellan olika databaser -länsstyrelsenivå De första två figurerna visar utsläppen av VOC i Skåne under perioden 1990 t.o.m. 12. Diagrammen är uppdelade med och utan utsläpp från sjöfart och flyg. Vid en granskning av databaserna framgår det att övriga utsläpp såsom fasta källor och vägtrafik visar relativt lika utsläppsvärden i motsats till sjöfart och flyg som visar på betydande skillnader mellan de olika databaserna vilket beror på olika beräkningsmetodiker. Figur 52. Utsläpp av VOC i ton per år under perioden Av figur 52 framgår det tydligt att för de totala utsläppen av kväveoxider är det meningslöst att försöka gå över från Länsstyrelsens data till SCB eller ÖEDB. Överensstämmelse mellan SCB och ÖEDB blir betydligt bättre då jämförelsen avser utsläppen exklusive sjöfart och flyg, se figur 53. Dock blir överensstämmelsen mellan SCB och Länsstyrelsen sämre då jämförelsen avser utsläppen exklusive sjöfart och flyg. Det kan konstateras att i SCB-utsläppsstatistiken utgör sjöfarten en betydligt större andel av utsläppen än i Länsstyrelsen och ÖEDB. Orsaken har inte kunnat fastställas i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, Hässleholm 38(46)

39 Figur 53. Utsläpp av VOC exklusive sjöfart och flyg i ton per år under perioden För 12 kan ingen jämförelse göras då data från SCB för 12 saknas. Om SCB saknar någon punktkälla eller om olika emissionsfaktorer för transporter och/eller förbränning går inte att uttala sig om. Utsläppet kan också de facto vara högre för år 12 än 11.Förslagsvis kanske kan ett samarbetsprojekt mellan Skånes Luftförbund och SCB leda till att rådata bakom SCB:s utsläppsvärden blir tillgängliga. Nästa kapitel redovisar jämförelser fördelat på två tunga sektorer; energi- och industrisektorn samt vägtrafik Jämförelser mellan olika databaser länsstyrelsenivå, enskilda sektorer Nedanstående figurer visar jämförelser mellan de olika databaserna. Då energi och industri har en annan definition i SCB än de andra två baserna sker en jämförelse enbart mellan summa industri och energi respektive vägtrafik. Figurerna nedan visar utsläppen av VOC i Skåne under perioden 1990 t.o.m i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, Hässleholm 39(46)

40 Figur 54. Utsläpp av VOC i ton per år under perioden Genom summeringen av industri och energi elimineras de olika definitionerna för industri och energi mellan de olika databaserna. Det kan klart konstateras att orsaken till Länsstyrelsens höga värden ligger inom energi- och industrisektorn. Eftersom inga rådata finns att tillgå går det inte att uttala sig huruvida SCB och ÖEDB saknar vissa punktkällor i sin databas eller om Länsstyrelsen har räknat på högre emissionsfaktorer än SCB. Figur 55. Utsläpp av VOC i ton per år under perioden Av figur 55 framgår det att överensstämmelsen mellan databaserna är mycket god. Dock kan det antas att ÖEDB:n uppvisar lägre utsläppsvärden än de andra två baserna. Om detta är orsaken eller om utsläppen mellan 11 och 12 minskade betydligt kan inte entydligt klargöras. I kommande kapitel görs ett försök att jämföra baserna på kommunnivå i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, Hässleholm 40(46)

41 10.4 Jämförelser mellan olika databaser kommunal nivå Nedanstående två figurer visar jämförelsen mellan de tre databaserna för utsläppen exklusive sjöfart och flyg. Någon jämförelse kan dock inte göras mellan ÖEDB och Länsstyrelsen då några data för ett gemensamt årtal saknas. Stapel 34 är blank och stapel 35 avser Skåne som helhet. Av figur 56 och 57 framgår det att överensstämmelsen mellan baserna är generellt dålig. Varför stapel 2 (Staffanstorp) uppvisar en sådan låg kvot kan bero på att SCB saknar någon utsläppskälla alternativt att ÖEDB har med ett för högt värde på någon utsläppskälla. Motsvarande kvot mellan SCB och Länsstyrelsen är betydligt bättre, dock avser de olika årtal. Det kan bara spekuleras i varför det är så. För att utvärdera skillnaderna närmare erfordras det tillgång till rådata till de olika baserna. Figur 56. Kvoter av beräknade utsläpp av VOC kommunvis mellan SCB och ÖEDB exklusive sjöfart och flyg för år 11/12. Figur 57. Kvoter av beräknade utsläpp av VOC kommunvis mellan SCB och Länsstyrelsen exklusive sjöfart och flyg för år i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, Hässleholm 41(46)

42 Nedan, figur 58-62, följer länet storstäder (> invånare) samt en medelstor stad och en mindre kommun. Generellt sett är överensstämmelse mellan de olika databaserna relativt dålig. Figur 58. Utsläpp av VOC, Malmö exklusive sjöfart och flyg, Figur 59. Utsläpp av VOC, Helsingborg exklusive sjöfart och flyg, i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, Hässleholm 42(46)

43 Figur 60. Utsläpp av VOC, Lund exklusive sjöfart och flyg, Figur 61. Utsläpp av VOC, Hässleholm exklusive sjöfart och flyg, Figur 62. Utsläpp av VOC, Perstorp exklusive sjöfart och flyg, i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, Hässleholm 43(46)

44 10.5 Utsläppens variationer över tiden För att kunna genomföra en beräkning över hur utsläppen har förändrats sett över perioden 1990 och 12 erfordras det en översättning mellan de olika databaserna vilket inte kan göras. Då Länsstyrelsens databas skiljer så mycket ifrån de andra två används inte Länsstyrelsens databas för att studera utsläppen sett över tiden. Om man använder medelvärdena av SCB och ÖEDB erhålls följande diagram. Figur 63. Utsläpp av VOC, exklusive sjöfart och flyg, Utsläppen från 1990 till 12 skulle då ha minskat från ton till ton dvs. med cirka 62 %. Räknat enbart SCB:s värden kommer minskningen att från 1990 till 11 att uppgå till 69 %. Med andra ord en betydande utsläppsminskning i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, Hässleholm 44(46)

45 Utsläppen har med dessa antagen varierat enligt nedanstående tabell, figur 64: Årtal ton VOC Utsläppsreduktion gentemot % % % % % % % % % % Figur 64. Utsläpp av VOC, exklusive sjöfart och flyg, Utsläppens fördelning över olika sektorer för åren 1990, 00 och 12 För åren 1990 och 00 har utsläppsuppgifterna baserats på Länsstyrelsens data medan avseende 12 har baserats på ÖEDB:n. Nedanstående pajdiagram åskådliggör tydligt vilka som är de stora utsläppskällorna i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, Hässleholm 45(46)

46 Figur Utsläpp av VOC fördelat på olika sektorer avseende åren 1990, 00 respektive Bilagor 11.1 Bilaga 1. Tabellerade data i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, Hässleholm 46(46)

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun LVF 2007:9 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2005 SLB-ANALYS, MARS ÅR 2007 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun LVF 2013:10 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2011 Malin Täppefur SLB-ANALYS, APRIL 2013 Förord SLB-analys är operatör för Stockholms

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Antagen på Luftvårdsförbundets styrelsemöte 11 juni 2012, kostnadsfördelning justerad på styrelsemöte 23 november 2012 Bakgrund

Läs mer

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Underlagsrapport till Klimatprogram 2012 Västerås stad 2011-10-10 2(12) 3(12) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 4 1.1 Utsläpp

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Åre Östersund Airport

Åre Östersund Airport Ramböll Sverige AB --- LFV Åre Östersund Airport Göteborg 2007-07-06 LFV Åre Östersund Airport Datum 2007-07-06 Uppdragsnummer Utgåva/Status Slutversion Anders Mosesson Uppdragsledare Håkan Lindved Handläggare

Läs mer

Energi och växthusgasutsläpp

Energi och växthusgasutsläpp BILAGA 1 1(3) Underlag gällande energi och växthusgasutsläpp Energi och växthusgasutsläpp - Underlag till Dalarnas energi- och klimatstrategi 2012 2 Bakgrund och syfte I Dalarnas energi- och klimatstrategi

Läs mer

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Ton CO2 LFV D-LFV 2009-035287 1(7) HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling och LFV arbetar kraftfullt med att minska verkets

Läs mer

DB Schenkers Emission Report

DB Schenkers Emission Report Sida 1 av 10 DB Schenkers Emission Report Emission Report är DB Schenkers verktyg för beräkning av emissioner/utsläpp från landbaserade sändningar som har transporterats i DB Schenkers nätverk. Verktyget

Läs mer

Fakta om transporter 2012

Fakta om transporter 2012 Fakta om transporter 2012 En sammanställning från TransportGruppen Hur ser transportnäringen ut? Godsterminaler, lager, magasin 3% Övrig kollektivtrafik 4% *Handel med och serviceverkstäder för motorfordon

Läs mer

Miljömålen på ny grund

Miljömålen på ny grund Miljömålen på ny grund Naturvårdsverkets utökade årliga redovisning av miljökvalitetsmålen 2011 Reviderad version av rapport 6420 rapport 6433 maj 2011 figur 1 Sveriges utsläpp av växthusgaser 1990 2009

Läs mer

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle)

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle) Volvo Lastvagnar AB Meddelande 1 (6) För att underlätta beräkning av emissioner från transporter har Volvo Lastvagnar sammanställt emissionsfaktorer per liter förbrukat bränsle. Sammanställningen avser

Läs mer

Tjänster och tillämpad forskning. Luftmiljö på SMHI. Mallversion 1.0 2009-09-23

Tjänster och tillämpad forskning. Luftmiljö på SMHI. Mallversion 1.0 2009-09-23 Tjänster och tillämpad forskning Luftmiljö på SMHI Mallversion 1.0 2009-09-23 Ett tjugotal personer engageras i luftmiljö Gruppen Produktion luft på avdelning Miljö & Säkerhet består av 19 personer, som

Läs mer

Flygtrafik 4 % Arbetsfordon 3 %

Flygtrafik 4 % Arbetsfordon 3 % 3. Luft och klimat I Örebro län finns det förhållandevis få luftmätningar i tätorterna och kunskapen om luftkvaliteten är därför bristfällig. De mätningar som görs indikerar emellertid att luftkvaliteten

Läs mer

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun 2006:39 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, NOVEMBER 2006 Innehållsförteckning Förord... 2 Miljökvalitetsnormer... 3

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Bilaga 2. Regionalt miljömålsarbete

Bilaga 2. Regionalt miljömålsarbete Bilaga 2 Regionalt miljömålsarbete Underlag till fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålet Frisk luft NATURVÅRDSVERKET Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss

Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss Luftföroreningar påverkar människor och miljö. Här kan du läsa om några föroreningar som du inandas dagligen. Ren luft åt alla! Redan i 1300-talets London

Läs mer

Miljöpåverkan från dieselpersonbilar

Miljöpåverkan från dieselpersonbilar RAPPORTER FRÅN SLB-ANALYS NR 1:99 Miljöpåverkan från personbilar EN UNDERSÖKNING I STOCKHOLMS STAD OCH LÄN MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, AUGUSTI 1999 Miljöpåverkan från personbilar EN UNDERSÖKNING I

Läs mer

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun 2007:25 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, JUNI 2007 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Förord... 2

Läs mer

Askstatistik från energistatistik

Askstatistik från energistatistik SMED Rapport Nr 111 2012 Askstatistik från energistatistik Malin Johansson, SCB Fredrik Kanlén, SCB På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska

Läs mer

Nytt program för energi och klimat i Örebro län. Remisskonferens 20 april 2012

Nytt program för energi och klimat i Örebro län. Remisskonferens 20 april 2012 Remiss Nytt program för energi och klimat i Örebro län Remisskonferens 20 april 2012 Förmiddagens program Bakgrund, syfte och struktur Vision 2050 Övergripande mål Insatsområden - Bostäder och lokaler

Läs mer

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan

Läs mer

UTSLÄPPEN TILL LUFTEN FRÅN PRODUKTIONSANLÄGGNINGARNA I SKÖLDVIKS INDUSTRIOMRÅDE ÅR 2014

UTSLÄPPEN TILL LUFTEN FRÅN PRODUKTIONSANLÄGGNINGARNA I SKÖLDVIKS INDUSTRIOMRÅDE ÅR 2014 Byggnads- och miljönämnden 103 15.09.2015 UTSLÄPPEN TILL LUFTEN FRÅN PRODUKTIONSANLÄGGNINGARNA I SKÖLDVIKS INDUSTRIOMRÅDE ÅR 2014 324/60.600/2013, 328/60.600/2013, 243/60.606/2015, 346/60.600/2015 ByMiN

Läs mer

Handlingsplan för minskade utsläpp till luft

Handlingsplan för minskade utsläpp till luft PLAN 2012-11-08 04.00 D-LFV 2007-035287 1(6) 1 BAKGRUND 1.1 Swedavia Handlingsplan för minskade utsläpp till luft Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling. Swedavia arbetar

Läs mer

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011 Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011 FÖRETAGET verksamheten Hr Björkmans Entrémattor AB är ett privatägt företag som är till största del inriktat på uthyrning samt bytesservice

Läs mer

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori

Läs mer

Bakgrund. Nu är den snart klar! Innehåll

Bakgrund. Nu är den snart klar! Innehåll Bakgrund Arbetet startade 2002. Skulle bli: dels VOC-Lathund med fakta om VOC, teknik, bedömningar, prövning m.m. (Länsstyrelsen) dels Tillsynshandledning med branschbeskrivningar (MVG) Fullföljdes inte

Läs mer

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare

Läs mer

Utsläpp till luft Bilaga till Program för detaljplan Airport City

Utsläpp till luft Bilaga till Program för detaljplan Airport City Utsläpp till luft Airport City Härryda Kommun 2011-05-05 Upprättad av: Sara Janhäll Granskad av: Jesper Lindgren Godkänd av: Sara Janhäll RAPPORT Utsläpp till luft Airport City Härryda Kommun Beställare

Läs mer

Dubbdäcksandelar i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs läns kommuner

Dubbdäcksandelar i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs läns kommuner LVF 2013:13 Dubbdäcksandelar i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs läns kommuner Räkning på parkerade personbilar januari-mars 2013 samt jämförelse med räkningar på rullande personbilar Magnus Brydolf SLB-ANALYS,

Läs mer

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Inga enkla systemavgränsningar Äldre tiders produktionssystem och utsläpp begränsar dagens möjligheter Till vad och hur mycket

Läs mer

Protokoll från styrelsemöte för Värmlands läns luftvårdsförbund. Länsstyrelsen i Värmlands län, Karlstad

Protokoll från styrelsemöte för Värmlands läns luftvårdsförbund. Länsstyrelsen i Värmlands län, Karlstad VÄRMLANDS LÄNS LUFTVÅRDSFÖRBUND PROTOKOLL Gertrud Gybrant 2008-06-03 054-19 70 32 gertrud.gybrant@s.lst.se Protokoll från styrelsemöte för Värmlands läns luftvårdsförbund Plats: Länsstyrelsen i Värmlands

Läs mer

Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp

Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp SMED Rapport Nr 4 2006 Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp Slutrapport Marianne Eriksson, SCB Mikael Olshammar, IVL På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska

Läs mer

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

Instruktion för användning av emissionsdeklaration

Instruktion för användning av emissionsdeklaration SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY 2001-10-18 Gunnar Sedvallson Tillsynsenheten Tel 08-698 1203 Fax 08-698 1222 Gunnar.Sedvallson@environ.se Instruktion för användning av emissionsdeklaration Allmänt

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

Protokoll från styrelsemöte för Värmlands läns luftvårdsförbund. Uddeholms hotell, Uddeholm

Protokoll från styrelsemöte för Värmlands läns luftvårdsförbund. Uddeholms hotell, Uddeholm VÄRMLANDS LÄNS LUFTVÅRDSFÖRBUND PROTOKOLL Gertrud Gybrant 2008-10-16 054-19 70 32 gertrud.gybrant@s.lst.se Protokoll från styrelsemöte för Värmlands läns luftvårdsförbund Plats: Uddeholms hotell, Uddeholm

Läs mer

VAD ÄR HÅLLBART VARDAGSRESANDE?

VAD ÄR HÅLLBART VARDAGSRESANDE? VAD ÄR HÅLLBART VARDAGSRESANDE? Raul Carlson Viktoria Swedish ICT HÅLLBARHET OCH VARDAGSRESANDE Försurande ämnen Gödande ämnen Koldioxid Resurser Relativt stor inverkan på ekonomisk aktivitet BNP-skala

Läs mer

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Ammoniakavgång från jordbruket Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Växtnäringsförluster Fem goda skäl att minska förlusterna Ekonomi En sparad krona är en tjänad krona Miljö Hav Sjöar och vattendrag

Läs mer

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Nuläge transportsektorns klimatpåverkan Positivt Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter

Läs mer

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Nr 362 1809 Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Bilaga I Vid bestämningen av totalkoncentrationen (den toxiska ekvivalensen) i fråga om dioxiner och furaner skall koncentrationerna

Läs mer

1 Sammanfattning...6 2 Syfte...7 3 Metod...8. 3.1 Skillnader i SCB-statistiken jämfört med tidigare år...9. 3.2 Förklaring till sankey-diagrammen...

1 Sammanfattning...6 2 Syfte...7 3 Metod...8. 3.1 Skillnader i SCB-statistiken jämfört med tidigare år...9. 3.2 Förklaring till sankey-diagrammen... Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...6 2 Syfte...7 3 Metod...8 3.1 Skillnader i SCB-statistiken jämfört med tidigare år...9 3.2 Förklaring till sankey-diagrammen...9 4 Jämtlands och Västernorrlands

Läs mer

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Bakgrund Utsläpp av luftföroreningar och växthustgaser härstammar till stor del från samma utsläppskällor

Läs mer

Verksamhetsåret 2014

Verksamhetsåret 2014 Klimatredovisning AB Svenska Spel Verksamhetsåret Utförd av Rapport färdigställd: 2015-03-05 Sammanfattning klimatpåverkan Svenska Spel Tricorona Climate Partner AB (Tricorona) har på uppdrag av AB Svenska

Läs mer

Effekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar

Effekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar Effekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar Christer Johansson ITM Stockholms universitet SLB Miljöförvaltningen, Stockholm Effekter av dagens jämfört

Läs mer

Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten, urvalsprovet 18.5.2015 Modellsvar: livsmedelsvetenskap, materialprov

Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten, urvalsprovet 18.5.2015 Modellsvar: livsmedelsvetenskap, materialprov Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten, urvalsprovet 18.5.2015 Modellsvar: livsmedelsvetenskap, materialprov 1. Förändringar i atmosfärens sammansättning: hur och varför skiljer sig situationen i Europa

Läs mer

Kompletterande luftkvalitetsutredning för Forsåker

Kompletterande luftkvalitetsutredning för Forsåker Author Markus Olofsgård Phone +46 10 505 00 00 Mobile +46703566210 E-mail markus.olofsgard@afconsult.com Date 2015-02-11 Project ID 702782 MölnDala Fastighets AB Kompletterande luftkvalitetsutredning för

Läs mer

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön Kjell Larsson Sjöfartshögskolan, Linnéuniversitetet kjell.larsson@lnu.se Upplägg Vilka är de viktigaste miljöeffekterna av sjöfart? Vilka effekter kan vi förvänta

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

En studie om efterfrågan på gasfordon i Uppsala län. Julia Borgudd. i samarbete med Jonas Forsberg

En studie om efterfrågan på gasfordon i Uppsala län. Julia Borgudd. i samarbete med Jonas Forsberg En studie om efterfrågan på gasfordon i Uppsala län Julia Borgudd i samarbete med Jonas Forsberg Innehåll Bakgrund... 2 Syfte & metod... 2 Resultat... 3 Diskussion... 7 Referenser... 8 Bakgrund Den till

Läs mer

Trafikverkens miljörapportering 2002

Trafikverkens miljörapportering 2002 VTI notat 57-2005 Utgivningsår 2006 www.vti.se/publikationer Trafikverkens miljörapportering 2002 Kerstin Robertson Förord VTI har genom regleringsbrevet för år 2003 fått regeringens uppdrag att granska

Läs mer

BILAGA 2.2: MILJÖKRAV

BILAGA 2.2: MILJÖKRAV KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHETEN I VÄSTERNORRLANDS LÄN DNR: 13/00266 2014-12-01 UPPHANDLING SÄRSKILD KOLLEKTIVTRAFIK 2015 BILAGA 2.2: MILJÖKRAV Sida 1 (5) Bilaga 2.2 Miljökrav SÄKO 2015 Sida 2 (5) Innehåll 1.

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2002:28) om avfallsförbränning; NFS 2010:3 Utkom från trycket den 3

Läs mer

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Vecka Tema Dag Planering Atomer och kemiska V35 reaktioner V36 V37 V38 Atomer och kemiska reaktioner Luft Luft V40 V41 V42 Vatten Vissa förändringar kan förekomma

Läs mer

En bedömning av askvolymer

En bedömning av askvolymer PM 1(6) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Henrik Bjurström 2002-01-30 1 472384 Tel 08-657 1028 Fax 08-653 3193 henrik.bjurstrom@ene.af.se En bedömning av askvolymer Volymen askor som produceras i Sverige

Läs mer

Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma?

Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma? Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma? Håkan Sköldberg, Profu 2015 05 13 Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) är ett oberoende forsknings och utredningsföretag inom energi och

Läs mer

Trafikfall Flygrörelser Milj. passagerare År. Sökt trafikvolym ca 350 000 ca 36 2038. Tillståndsgiven trafikvolym 372 100 ca 34 2004

Trafikfall Flygrörelser Milj. passagerare År. Sökt trafikvolym ca 350 000 ca 36 2038. Tillståndsgiven trafikvolym 372 100 ca 34 2004 Maria Sandström 1 Beaktade trafikfall Trafikfall Flygrörelser Milj. passagerare År Sökt trafikvolym ca 350 000 ca 36 2038 Tillståndsgiven trafikvolym 372 100 ca 34 2004 Nuvarande trafikvolym ca 220 000

Läs mer

1. Tidsseriens eller statistikområdets innehåll. Klimat och hållbar utveckling Miljöstatistik

1. Tidsseriens eller statistikområdets innehåll. Klimat och hållbar utveckling Miljöstatistik Datum: 14/10-2014 Klimat och hållbar utveckling Miljöstatistik Author Statistics Denmark: Peter Rørmose Author Statistics Sweden: Anders Wadeskog 1. Tidsseriens eller statistikområdets innehåll Namn på

Läs mer

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10 Energi- och klimatarbete i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Styrdokument Sida 2 Vision 2030 Ett övergripande dokument som stakar ut huvudriktningen inom stadens alla verksamhetsområden. Målinriktningen

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft; SFS 2004:661 Utkom från trycket den 6 juli 2004 utfärdad den 10 juni 2004. Regeringen

Läs mer

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Uppföljning av energianvändning och miljöpåverkan SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Per Holm Fakta Skåneinitiativet - anslutna företag per 2012-01-01 Antal anslutna företag 106 Totalt antal lägenheter

Läs mer

Infra City Öst, Upplands-Väsby

Infra City Öst, Upplands-Väsby 2009:12 Infra City Öst, Upplands-Väsby SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) SLB-ANALYS, AUGUSTI 2009 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Miljökvalitetsnormer...

Läs mer

SLB 8:2009. Trängselskattens inverkan på utsläpp och luftkvalitet

SLB 8:2009. Trängselskattens inverkan på utsläpp och luftkvalitet SLB 8:2009 Trängselskattens inverkan på utsläpp och luftkvalitet UTVÄRDERING TILL OCH MED ÅR 2008 Förord Denna utredning är genomförd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen i Stockholm. SLB-analys är operatör

Läs mer

Gemensamma miljökrav för entreprenader

Gemensamma miljökrav för entreprenader Gemensamma miljökrav för entreprenader 2012 Gemensamma miljökrav för entreprenader Förutsättningar och tillämpning Dessa krav syftar till att åstadkomma miljönytta på ett kostnadseffektivt sätt vid genomförandet

Läs mer

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Diesel eller Bensin? 10.05.19 Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Innehållsförteckning: Inledning: Sida 3 Bakgrund: Sida 3 Syfte/frågeställning: Sida 4 Metod: Sida 4 Resultat: Sida 5 Slutsats: sida 5/6 Felkällor:

Läs mer

Energieffektivisering av transporter

Energieffektivisering av transporter Energieffektivisering av transporter För att undvika de värsta konsekvenserna, bör ökningen av den globala årsmedeltemperaturen inte överstiga 2 C Sverige skall bidra till att ökningen inte blir större

Läs mer

Effekter av Sunfleet bilpool

Effekter av Sunfleet bilpool Rapport 2014:84, Version 1.1 Effekter av Sunfleet bilpool - på bilinnehav, ytanvändning, trafikarbete och emissioner Dokumentinformation Titel: Effekt av Sunfleet bilpool - på bilinnehav, ytanvändning,

Läs mer

RAPPORT: ANALYS AV ÖKAD LASTBILSTRAFIK PGA KOMBITERMINAL I FALKÖPING

RAPPORT: ANALYS AV ÖKAD LASTBILSTRAFIK PGA KOMBITERMINAL I FALKÖPING RAPPORT: ANALYS AV ÖKAD LASTBILSTRAFIK PGA KOMBITERMINAL I FALKÖPING WSP Analys & Strategi 2 (15) Bakgrund...3 Förutsättningar...3 Godsmängder...3 Omräkning till lastbilar...6 Antal TEU som används för

Läs mer

Halland och målen i Europas 2020-strategi

Halland och målen i Europas 2020-strategi 01054 Halland och målen i Europas 2020-strategi En rapport från Region Halland Halland och Europa 2020 strategin är en rapport från Region Halland framtagen av Regionkontoret oktober 2014. Halland och

Läs mer

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING Luftkvalitetspolicy i Malmö 10 december Matthew Ross-Jones, Enheten för Luft och Klimat Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection

Läs mer

Justering av småbåtars bränsleförbrukning

Justering av småbåtars bränsleförbrukning SMED 2014 Justering av småbåtars bränsleförbrukning Memorandum Veronica Eklund, SCB 2014-03-05 Avtal NV-2250-14-004 På uppdrag av Naturvårdsverket Bakgrund Trafikanalys deltar i arbetet för Sveriges klimatrapportering

Läs mer

Gröna nyckeltal. Kommentar

Gröna nyckeltal. Kommentar Utskrift från sekom.miljobarometern.se Gröna nyckeltal Nyckeltal GN.1a Koldioxid från industrisektorn per kommuninvånare inte de industrier som omfattas av handeln med utsläppsrätter. Statistiken har primärt

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet

Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet Om IVL Fristående och icke vinstdrivande forskningsinstitut Ägs av Stiftelsen Institutet för Vatten och Luftvårdsforskning

Läs mer

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386 Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009 Dnr. 2008-MH1386 Sammanfattning Det finns miljökvalitetsnormer () beträffande kvalitet på utomhusluft som ska kontrolleras av

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING, KNEG 1 Godstransporter på gott och ont Godstransporter på väg: en förutsättning för tillväxt står för 60 % av de totala godstransporterna i Sverige betydande

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Svenska Mässan - totalt uppskattad klimatpåverkan (ca 24 500 ton CO 2 e)

Svenska Mässan - totalt uppskattad klimatpåverkan (ca 24 500 ton CO 2 e) På uppdrag av MCI har en klimatanalys av Svenska Mässan genomförts. Resultaten i denna rapport kan användas som underlag för att, antingen göra djupare analyser för att fastställa den faktiska påverkan,

Läs mer

Medborgarundersökning hösten 2009 Miljökontorets tilläggsfrågor

Medborgarundersökning hösten 2009 Miljökontorets tilläggsfrågor augusti 2010 RAPPORT MILJÖKONTORET Medborgarundersökning hösten 2009 Miljökontorets tilläggsfrågor Stefan Haupt Adress: Miljökontoret, Rådstugatan 11, 971 85 Luleå Besök oss: Rådstugatan 11 Telefon: 0920-45

Läs mer

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Innovate.on Koldioxid Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Koldioxidfotspår, E.ON Sverige 2007 Totalt 1 295 000 ton. Värmeproduktion 43 % 0,3 % Hantering och distribution

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020 Fakta & Analys 2012:3 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Hur står sig mot målen i Europa 2020 Sommaren 2010 lanserade -kommissionen en ny strategi för tillväxt och sysselsättning, Europa

Läs mer

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR TUNGA FORDON MILJÖSTYRNINGSRÅDET VERSION 3.0 DATUM 2009-12-21 UPPHANDLINGS- KRITERIER FORDON

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR TUNGA FORDON MILJÖSTYRNINGSRÅDET VERSION 3.0 DATUM 2009-12-21 UPPHANDLINGS- KRITERIER FORDON UPPHANDLINGS- KRITERIER OMFATTNING TUNGA För att vara säker på att du använder senaste versionen av detta dokument besök www.msr.se/kriterier/. Där finns också mer information om Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier.

Läs mer

RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken

RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken 2009-05-14 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling.

Läs mer

Energianvändningens klimatpåverkan. Energimyndigheten Tobias Persson

Energianvändningens klimatpåverkan. Energimyndigheten Tobias Persson Energianvändningens klimatpåverkan Energimyndigheten Tobias Persson Upplägg Växthusgasutsläpp från energianvändning Miljövärdering hur och till vad? Vad tycker Energimyndigheten Sammanfattning Växthusgasutsläpp

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Protokoll från styrelsemöte för Värmlands läns luftvårdsförbund. STORA Enso Skoghall AB, Skoghall

Protokoll från styrelsemöte för Värmlands läns luftvårdsförbund. STORA Enso Skoghall AB, Skoghall VÄRMLANDS LÄNS LUFTVÅRDSFÖRBUND PROTOKOLL Gertrud Gybrant 2009-01-30 054-19 70 32 gertrud.gybrant@s.lst.se Protokoll från styrelsemöte för Värmlands läns luftvårdsförbund Plats: STORA Enso Skoghall AB,

Läs mer