Analysförändringar fr.o.m

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Analysförändringar fr.o.m"

Transkript

1 Analysförändringar fr.o.m P-Apo A1 Den nya metoden ger i genomsnitt ca 5% lägre värden jämfört med tidigare metod. Referensintervall ändras till tillverkarens (Beckmans) föreslagna: Man: 1,05-1,75 g/l Kvinna: 1,05-2,05 g/l Jämfört med tidigare referensintervall med metod (Vitros) 1,0-2,2 (män och kvinnor). P-ApoB/ApoA1-kvot Den nya Beckmanmetoden ger i genomsnitt 8% högre värden jämfört med tidigare Vitrosmetod. Ingen skillnad i beslutsgränser. P-ApoB Den nya metoden uppvisar ca 2% lägre koncentrationer jämfört med tidigare metod. Referensintervall ändras marginellt. Nytt referensintervall: Man: 0,60-1,4 g/l Kvinna: 0,55-1,3 g/l Jämfört med tidigare referensintervall med metod Vitros 0,5-1,3 (man och kvinna). Föreslagna målvärden är dock oförändrade. P-ALAT Bra samstämmighet mellan gammal och ny metod. Små förändringar i referensintervall, framför allt för barn, införs. Barn: t.o.m. 7 dagar saknas 8 år (kvinna) 0,13-0,39 µkat/l 8 år (man) 0,12-0,29 µkat/l 18 år 0,17-0,51 µkat/l Kvinnor 0,15-0,75 µkat/l Män 0,15-1,1 µkat/l P-ASAT Ny metod ligger ca 5% högre jämfört med tidigare metod. Liten ändring i referensintervall, framför allt för barn, införs. Barn: t.o.m. 7 dagar saknas 1 år 0,55-1,1 µkat/l 4 år 0,41-0,93 µkat/l 8 år 0,40-0,80 µkat/l 18 år 0,28-0,72 µkat/l 1

2 Kvinnor 0,25-0,60 µkat/l Män 0,25-0,75 µkat/l P-ALP Ny metod ligger i genomsnitt ca 6% högre jämfört med gammal metod. Referensintervall för barn ändrat. Barn: t.o.m. 7 dagar saknas 1 år 1,7-7,6 µkat/l 8 år 1,8-4,6 µkat/l 14 år 1,3-8,0 µkat/l 18 år (kvinna) 0,6-3,7 µkat/l 18 år (man) 1,1-5,3 µkat/l >18 år 0,6-1,8 µkat/l P-Albumin Jämfört med tidigare metod (Vitros) har den nya metoden bättre precision och är mer korrekt på låga P-Albuminnivåer <25 g/l. Behovet av att omanalysera dessa prover med den s.k. Prospecmetoden upphör därför. Barn: t.o.m. 7 dagar saknas 5 år g/l 11 år g/l 18 år g/l t.o.m. 40 år g/l 70 år g/l >70 år g/l P-Ammoniumjon Den nya metoden uppvisar generellt nästan 50% högre värden, där enstaka värden kan skilja både mer och mindre. Nytt referensområde för P-Ammoniumjon blir µmol/l (tidigare referensområde 9-30). Liksom tidigare bör man vara observant på analysens felkällor, se våra provtagningsanvisningar µmol/l P-Bilirubin, totalt Den nya metoden ger generellt omkring 7% högre värden jämfört med gammal metod även om enstaka värden kan skilja mer på hög nivå. Den nya metoden för Bilirubin, totalt, är också betydligt mer hemolyskänslig jämfört med gammal metod. Hemolys vid den nya metoden orsakar falskt för låga värden. Arbete pågår för att optimera metoden i detta avseende men vi ber er vara särskilt uppmärksamma på att hemolys vid provtagning av Bilirubin kan medföra falskt för låga resultat och att mer uttalad hemolys kan göra att analysresultat inte 2

3 kan erhållas. Referensintervall för total-bilirubin lämnas oförändrade. Barn t.o.m. 30 d: referensintervall saknas Vuxna och barn >30 d: <26 mol/l P-Bilirubin, konjugerat Den nya metoden korrelerar endast måttligt väl med gammal metod. Den nya metoden ger grovt omkring 20 µmol/l högre värden i absoluta tal jämfört med den gamla metoden. Variationen på enstaka prov kan vara ännu större. Vi har senaste paret år noterat att vår metod för konjugerat bilirubin legat lågt i jämförelse med andra metoder i landet. Metodbytet medför därför nu ett närmande mot andra metoder i landet. I likhet med totalbilirubin är den nya metoden för konjugerat bilirubin betydligt mer hemolyskänslig jämfört med den gamla metoden. Hemolys kan leda till falskt för låga resultat och att analysresultat vid mer uttalad hemolys inte alls kan erhållas. Referensintervall för konjugerat Bilirubin justeras marginellt. Vuxna och barn >30 d: <4 mol/l Barn t.o.m. 30 d: referensintervall saknas. I neonatalperioden högst 5 % av total-bilirubin. P-Bilirubin, neonatalt Metoden utgår fr.o.m och ersätts med de sedvanliga Bilirubin-metoderna, se ovan. P-Kalcium och U-Kalcium God korrelation och ingen nämnvärd bias jämfört med tidigare metod. Nytt referensområde för barn införs. P-Kalcium: Barn: t.o.m. 7 d saknas 5 mån 2,30-2,75 mmol/l 12 mån 2,45-2,75 mmol/l 17 år 2,32-2,67 mmol/l 2,15-2,50 mmol/l U-Kalcium: 2,5-8,0 mmol/d P-CK Bra korrelation och ingen nämnvärd nivåskillnad jämfört med tidigare metod. Nytt barnreferensintervall införs. Barn: t.o.m. 7 d saknas 30 d 0,6-8,1 µkat/l 1 år 0,6-6,3 µkat/l 9 år 0,6-3,8 µkat/l 3

4 13 år 0,8-6,6 µkat/l 17 år 0,7-9,0 µkat/l Män: <50 år 0,80-6,7 µkat/l >50 år 0,70-4,7 µkat/l Kvinnor: 0,60-3,5 µkat/l P-CRP Fin korrelation och samstämmig nivå jämfört med tidigare. Inga ändringar i referensintervall. P-Cystatin C Den nya metoden för Cystatin C har en mycket god korrelation med gammal metod, men den nya metoden ger omkring 6% högre värden. I samband med metodbytet har referensintervallen för Cystatin C setts över och uppdaterats något. Vid metodbytet byter vi även formel för beräkning av skattat relativt GFR från Cystatin C med nuvarande formel (Gentian; Flodin et al 2007) till den nya CAPA-formeln som är mer universell (Caucasian, Asian, Pediatric and Adult; Grubb et al 2014). Vi ber er observera att metod- och formelbytet tillsammans leder till omkring 20% lägre skattade GFR-värden jämfört med tidigare. Liksom tidigare gäller förstås att tolka estimerade GFR med försiktighet med tanke på felkällor o.s.v. Cystatin C (mg/l) t.o.m. dag 15 saknas 180 0,80-1,6 g/l 360 0,77-1,1 g/l t.o.m. år 17 0,63-1,1 g/l 50 0,50-1,1 g/l >50 0,70-1,2 g/l Pt-GFR (Cystatin C) ml/min/1,73 kvm t.o.m. år 1 saknas t.o.m. år 17 >86 ml/min/1,73 kvm t.o.m. år 50 >80 ml/min/1,73 kvm t.o.m. år >50 >60 ml/min/1,73 kvm S-Etanol God korrelation jämfört med tidigare metod. Ingen bias. Inga ändringar i referensintervall. <3 mmol/l 4

5 P-Järn Patientjämförelse mellan ny och gammal metod visar mycket god korrelation, dock ger den nya metoden omkring 12% lägre värden jämfört med den gamla metoden. Nuvarande referensintervall som är hämtade från det nordiska referensintervallprojektet (NORIP) behålls dock. Barn: t.o.m. 60 d µmol/l 1 år 6-12 µmol/l 10 år 9-25 µmol/l 15 år µmol/l 9-34 mol/l P-Transferrin för beräkning av P-TIBC Den nya metoden för P-Transferrin har mycket god korrelation och ingen bias i förhållande till gammal metod. Transferrinkoncentrationen avgör plasmas järnbindande kapacitet och besvaras som P-TIBC. Eftersom gammal och ny metod jämför sig väl kvarstår referensintervall för P-TIBC oförändrade. P-TIBC Barn t.o.m. 1 år mol/l Vuxna och barn >1 år mol/l P-Transferrin för beräkning av P-Järnmättnad Eftersom P-Järn med den nya metoden blir omkring 12% lägre och P-Transferrin visar väsentligen oförändrade värden visar patientjämförelse för P-Järnmättnad ca 9% lägre värden med de nya metoderna. Referensintervall för P-Järnmättnad kvarstår dock oförändrade. P-Järnmättnad Män t.o.m. 50 år % >50 år % Kvinnor t.o.m. 50 år % >50 år % S-Fenytoin Den nya metoden medför ca 10-15% högre värden jämfört med tidigare. Terapeutiskt intervall oförändrat enligt FASS. P-Fosfat Ny metod medför ca 10% lägre värden jämfört med tidigare. Referensintervall oförändrat. Barn: t.o.m. 1 år 1,2-2,1 mmol/l t.o.m. 12 år 1,1-1,8 mmol/l t.o.m. 17 år 0,7-1,4 mmol/l 5

6 män t.o.m. 50 år 0,7-1,6 mmol/l >50 år 0,8-1,4 mmol/l kvinnor t.o.m. 50 år 0,8-1,5 mmol/l >50 år 0,8-1,5 mmol/l S-Gentamicin Den nya metoden har god korrelation och ger omkring 6% lägre resultat jämfört med tidigare metod. Terapiintervall hämtas från FASS-text, se nedan. Behandling med gentamicin intravenöst bör diskuteras med infektionsläkare. Terapiintervall Prov för koncentrationsbestämning av S-Gentamicin rekommenderas särskilt hos äldre, hos nyfödda samt vid behandling av patienter med nedsatt njurfunktion. Terapikontroll: Koncentrationen i prov taget omedelbart före ny dos (dalvärdet) bör ej överstiga 2 mg/l. I prov taget 1 timme efter påbörjad administrering bör koncentrationen av gentamicin i serum vara minst 4 mg/l. En progressiv ökning av dalvärdet avslöjar en pågående ackumulering, varvid dosintervallet skall förlängas. Provtagning: Prov bör tas 2:a behandlingsdygnet omedelbart före nästa dos (dalvärde). Vanligtvis rekommenderas 2-3 koncentrationsbestämningar per vecka. P-Glukos God korrelation och ingen nämnvärd bias jämfört med tidigare metod. Vi anger nedre gränsen för nedsatt fasteglukos (impaired fasting glucose, IFG) fastställt av WHO som normalt. D.v.s. fastande plasmaglukos <6,1 mmol/l. I Socialstyrelsens beslutsstöd från 2015 gällande graviditetsdiabetes angavs fastande plasmaglukos 5,1 mmol/l som rekommendation för att erbjuda till exempel råd om kost och motion och vid behov läkemedelsbehandling. Vilka gränser för graviditetsdiabetes som ska implementeras i Sverige diskuteras dock för närvarande inom professionen. Diabetes Förhöjt Nedsatt Graviditets- Mellitus fasteglukos glukos- diabetes (IFG) tolerans fp-glukos >7,0 6,1-6,9 5,1 2 h P-Glukos >11,1 7,8-11,0 8,5 (OGTT) 6

7 P-GT God korrelation mellan gammal och ny metod och ingen nämnvärd skillnad beträffande nivåer. Barnreferensintervall ändrat. Barn: t.o.m. 7 d saknas 30 d 0,28-1,2 µkat/l 5 mån 0,14-0,82 µkat/l 7 år 0,11-0,27 µkat/l 12 år 0,15-0,43 µkat/l 17 år 0,15-0,6 µkat/l Män: t.o.m. 40 år 0,15-1,3 µkat/l >40 år 0,2-1,9 µkat/l Kvinnor: t.o.m. 40 år 0,15-0,75 µkat/l >40 år 0,15-1,2 µkat/l P-HDL Bra korrelation och ingen nämnvärd bias jämfört med gammal metod. Nytt barnreferensintervall enligt Referens Ridefelt et al, Läkartidningen 2013;110:CDZC. Barn: <6 mån saknas 6 mån-8 år 0,67-1,6 mmol/l 9-18 år 0,84-1,9 mmol/l Kvinnor: Män: 1,00-2,70 mmol/l 0,80-2,10 mmol/l P-Kolesterol Bra korrelation och ingen nämnvärd bias jämfört med gammal metod. Vi byter barnreferensintervall enligt Ridefelt et al, Läkartidningen 2013;110:CDZC Barn: t.o.m. 60 d 1,8-3,2 mmol/l t.o.m. 2 år 1,8-4,5 mmol/l t.o.m. 12 år 3,1-6,0 mmol/l t.o.m. 30 år 2,9-6,1 mmol/l t.o.m. 50 år 3,3-6,9 mmol/l >50 år 3,9-7,8 mmol/l 7

8 P-LDL-Kolesterol LDL-Kolesterol uträknat enligt den s.k. Freidewalds formel korrelerar väl med nuvarande metod. Vi byter barnreferensintervall enligt Referens Ridefelt et al, Läkartidningen 2013;110:CDZC. fp-ldl-kolesterol: Barn: 6 mån-8 år (K) 0,70-2,6 mmol/l 6 mån-8 år (M) 0,83-2,8 mmol/l 9-18 år (K) 1,2-5,0 mmol/l 9-18 år (M) 1,1-3,6 mmol/l år 1,2-4,3 mmol/l t.o.m. 50 år 1,4-4,7 mmol/l >50 år 2,0-5,3 mmol/l P-Triglycerider Den nya metoden uppvisar god korrelation och nivåer överensstämmer med tidigare metod. Vi byter barnreferensintervall enligt Referens Ridefelt et al, Läkartidningen 2013;110:CDZC. Fasteprov: <6 mån saknas 6 mån-18 år 0,42-2,7 mmol/l >20 år 0,4-2,6 mmol/l P-Kalium Ny metod (Beckman) uppvisar fin korrelation och samstämmighet med tidigare metod (Vitros). Vi byter barnreferensintervall enligt Referens Ridefelt et al, Läkartidningen 2013;110:CDZC och Soldin et al, Pediatric reference intervals, AACCPress, seventh edition, sid Plasma: Barn: t.o.m. 7 d 3,2-5,5 mmol/l 28 d 3,4-6,0 mmol/l 6 mån 3,5-5,6 mmol/l 1 år 4,1-5,1 mmol/l 18 år 3,7-4,8 mmol/l Vuxna och barn >2 år: 3,5-4,4 mmol/l Serum: 3,6-4,6 mmol/l Urin: mmol/d S-Karbamazepin Ny metod medför att resultat på enskilda patienter kan skilja sig något jämfört med tidigare. Terapiintervall oförändrat. 8

9 P-Kreatinin / Pt-GFR (Kreatinin) Den nya metoden stämmer mycket väl överens med den gamla, dock ger den nya metoden omkring 2% högre analysvärden. Vid bytet av metod för kreatinin så uppdateras referensintervall för P-Kreatinin för vuxna något samtidigt som vi också passar på att byta formel för beräkning av s.k. skattat relativt GFR från kreatinin för vuxna från dagens MDRDformel till den reviderade Lund-Malmö-formeln. Vi ber er observera att metod- och formelbytet tillsammans leder till omkring 10% lägre skattade GFR-värden jämfört med tidigare. Referensvärden för Pt-GFR (Kreatinin) uppdateras för vuxna upp till 50 års ålder. P-Kreatinin: Barn: t.o.m. vecka 1 <97 mol/l månad 1 <62 mol/l månad 12 <45 mol/l år 2 <41 mol/l år 4 <47 mol/l år 6 <52 mol/l år 8 <57 mol/l år 10 <66 mol/l år 12 <78 mol/l år 14 <80 mol/l Män mol/l Kvinnor mol/l Pt-GFR (Kreatinin) ml/min/1,73 kvm: t.o.m. år 17 Beräknas ej t.o.m. år 50 >80 ml/min/1,73 kvm >50 >60 ml/min/1,73 kvm P-Klorid Ny metod (Beckman) uppvisar fin korrelation och samstämmighet med tidigare metod (Vitros). Vi byter barnreferensintervall. Plasma: Barn: t.o.m. 7 d saknas 18 år mmol/l mmol/l P-Laktat och Csv-Laktat, Sy-Laktat Relativt god korrelation och ingen nämnvärd bias jfr med tidigare. Nya barnreferensintervall infört enligt tillverkarens Beckmans referenser. Plasma (efter vila och fasta): 0,5-2,2 mmol/l Synovialvätska: 0,6-3,1 mmol/l 9

10 Spinalvätska (CSV): Barn: t.o.m. 3 dagar 1,1-6,7 mmol/l 10 dagar 1,1-4,4 mmol/l 18 år 1,1-2,8 mmol/l 1,1-2,4 mmol/l P-LD Relativt god samstämmighet ses mellan gammal och ny metod. Nytt barnreferensintervall införs. Barn: t.o.m. 180 d <17 µkat/l t.o.m. 3 år <8,5 µkat/l t.o.m. 17 år <5,1 µkat/l t.o.m. 70 år <3,5 µkat/l >70 år <4,3 µkat/l S-Litium OBS! Ny metod medför betydande nivåskillnad jämfört med tidigare. Den nya metoden (Beckman) ligger 15-20% lägre jämfört med tidigare metod. Tidigare har vi vid jämförelse med laboratorium som använder olika Litium-metoder (extern kvalitetsgranskning) sett att vår nuvarande Litium-metod låg högt jämfört med andra metoder. Den nya metoden innebär således en anpassning till mittfåran i Sverige. Högsta gräns för terapeutiskt riktområde <1,0 anpassat till uppgifter i Laurells Klinisk kemi i praktisk medicin, upplaga 9:2. Läkemedelsboken anger önskvärd nivå till 0,6-0,8 mmol/l vid manodepressiv sjukdom. Terapiintervall <1,0 mmol/l P-Mg Relativt god samstämmighet mellan gammal och ny metod. Barnreferensintervall från 6 månader tillagt enligt Referens Ridefelt et al, Läkartidningen 2013;110:CDZC. Barn: t.o.m. 180 dagar saknas 18 år 0,76-1,00 mmol/l 0,70-0,95 mmol/l P-Natrium God korrelation och ingen nivåskillnad jämfört med tidigare metod. Nytt barnreferensintervall införs. 10

11 Plasma: Barn: t.o.m. 7 d saknas 17 år mmol/l mmol/l P-Paracetamol och S-Salicylat Nya metoder uppvisar god korrelation och nivåsamstämmighet jämfört med tidigare metoder Terapiintervall enligt FASS och Laurells Klinisk kemi i praktisk medicin. P-Urat Ny metod uppvisar god korrelation och samstämmighet beträffande nivån jämfört med tidigare metod. Inga ändringar i referensintervall. Pojke: Flicka: Barn: t.o.m. 360 d µmol/l 14 år µmol/l 17 år µmol/l Man: Kvinna: t.o.m. 50 år µmol/l >50 år µmol/l P-Urea Ny metod uppvisar god korrelation och ingen nämnvärd nivåskillnad jämfört med gammal metod. Nytt barnreferensintervall tillagt. Barn: t.o.m. 7 d saknas 28 d 2,1-8,8 mmol/l 1 år 2,1-6,5 mmol/l 10 år 3,1-7,8 mmol/l 17 år 2,7-7,1 mmol/l Män t.o.m. 50 år 3,2-8,1 mmol/l >50 år 3,5-8,2 mmol/l Kvinnor t.o.m. 50 år 2,6-6,4 mmol/l >50 år 3,1-7,9 mmol/l 11

12 P-Vancomycin Den nya metoden korrelerar väl med den gamla men ger omkring 15% högre värden jämfört med tidigare. Nytt terapeutiskt intervall före injektion är mg/l, var god se mer utförlig information i FASS. OBS! Behandling med vancomycin intravenöst bör diskuteras med infektionsläkare. Terapeutiskt intervall: Före infusion mg/l 1 timme efter avslutad infusion mg/l P-Pankreasamylas Analysen Lipas uppvisar påtagliga metodvariationer. Vid patientjämförelse mellan den tidigare Vitros lipasmetod och Beckmans lipasmetod uppvisade lipaskoncentration uppmätt med Beckmanmetoden 3-4 ggr lägre värden jämfört med Vitrosmetoden. Beslut togs då att byta metod lipas mot pankreasamylas eftersom dessa bedöms som likvärdiga ur kliniskt perspektiv och att vi då undviker förvirring beträffande beslutsgränser. När vi för några år sedan ersatte Pankreasamylas med Lipas gjorde vi omfattande studier under 6 månader där både Lipas och Pankreasamylas analyserades samtidigt. Slutsatsen var då att Pankreasamylas och Lipas stiger och sjunker likartat vid sjukdomar som påverkar pankreas varför analyserna betraktas som likvärdiga. Medicinsk bakgrund Pankreasamylas Enzymet amylas produceras i digestionskanalens exkretoriska körtlar (spottkörtlar och pankreas). Amylas katalyserar spjälkningen av polysackarider som stärkelse och glykogen. Genom amylasets inverkan på stärkelse bildas maltos och även s.k. gränsdextriner. Normalt bidrar pankreas och spottkörtlar med hälften var till den totala amylasaktivitet i serum. Små mängder av saliv och pankreasamylas passerar normalt ut i extracellulära rummet och in i plasma. Eliminationen från plasma sker till stor del genom glomerulär filtration och den del, som inte reabsorberas i tubuli, utsöndras med urinen som aktivt amylas. Patologiskt förhöjda aktiviteter uppträder då flödet av amylas till extracellulärrummet är ökat eller eliminationen är fördröjd. Både Lipas och pankreasamylas är matspjälkningsenzym som huvudsakligen produceras av celler i bukspottkörteln. Lipas hydrolyserar långkedjade triglycerider i tunntarmen medan amylas spjälkar stärkelse och glykogen till mindre sammansatta kolhydrater. Pankreasamylas och Lipas stiger och sjunker likartat vid sjukdomar som påverkar pankreas. Bedömning Förhöjd aktivitet av pankreasamylas ses 3-4 första dygnen vid akut pankreatit eller andra akuta pankreasskador. Därefter ses vanligen en normalisering av värdet oavsett sjukdomsförlopp. I vissa fall kan dock stegringen kvarstå längre. 12

13 Måttligt förhöjda amylasvärden kan ses vid pankreascystor, ileus, efter röntgenundersökningar av pankreas och njurinsufficiens. Förhöjda värden ses även vid s.k. makroamylasemi som innebär en komplexbildning mellan amylas och ett annat plasmaprotein, vanligen ett immunglobulin. Abnormt höga aktiviteter beror vanligen på ökat inflöde av amylas till blodbanan. I praktiken ses starkt förhöjda aktiviteter bara vid akuta pankreas och spottkörtel affektioner. Amylasaktiviteten i blodet stiger snabbt vid ökat hydrostatiskt tryck i pankreas utförsgångar. Vid njurinsufficiens ses aktiviteter upp till tre gånger den normala nivån. Sänkt nivå av pankreasamylas ses vid pankreasinsufficiens beroende på t.ex. kronisk pankreatit och cystisk fibros. Referensintervall Barn: t.o.m. 1 mån 0,00-0,10 kat/l 6 mån 0,02-0,29 kat/l 1 år 0,10-0,75 kat/l 3 år 0,14-1,34 kat/l 9 år 0,27-1,55 kat/l 18 år 0,32-1,29 kat/l 0,15-1,10 kat/l Kalmar Martin Carlsson, medicinsk chef/överläkare, Klinisk kemi och transfusionsmedicin. 13

Viktiga metodförändringar inom Klinisk kemi

Viktiga metodförändringar inom Klinisk kemi Laboratoriemeddelande Klinisk kemi och Transfusionsmedicin 2016-03-31 Viktiga metodförändringar inom Klinisk kemi 2016-04-13 Klinisk kemi byter instrument på laboratorierna i Växjö och Ljungby vilket innebär

Läs mer

Meddelande 1/2014. Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland

Meddelande 1/2014. Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland Datum 2014-01-24 Meddelande 1/2014 Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland Unilabs AB förvärvande av Laboratoriet Carlanderska sjukhuset 2014-01-01 Övergången till Unilabs har, för de flesta av

Läs mer

Nyheter från Klinisk kemi och farmakologi

Nyheter från Klinisk kemi och farmakologi 2013-09-18 Nya referensintervall för barn, samt ändringar för blodlipider för både barn och vuxna från 24 september 2013 inför nya referensintervall för barn på allmänkemi, hematologi och vissa hormoner.

Läs mer

Preanalytisk hållbarhet. Peter Ridefelt - Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset

Preanalytisk hållbarhet. Peter Ridefelt - Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset Preanalytisk hållbarhet Peter Ridefelt - Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset Walter Guders sammanställningar http://www.diagnosticsample.com Stahl Clin Chem Lab Med 2005;43:210 Jensen Clin

Läs mer

Analyssortiment, akut och dygnet runt

Analyssortiment, akut och dygnet runt Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Provtagning och diagnostik Giltig fr.o.m: 2016-10-26 Faktaägare: Maria Söderlund, Överläkare Fastställd av: Kim Ekblom, Medicinskt ansvarig läkare Revisions nr:

Läs mer

Dugga Klinisk Kemi, DS

Dugga Klinisk Kemi, DS Dugga Klinisk Kemi, DS 2013-05-03 Nummer:... Maxpoäng: 44, GK 28 p 1 Ange två olika preanalytiska orsaker till förhöjt kaliumvärde? Svar: Hemolys vid provtagningen, förlängd stas vid provtagning, för lång

Läs mer

Äldre och njurfunktion - att tänka på vid val av läkemedel. Gudrun Malmsten Med kliniken USÖ

Äldre och njurfunktion - att tänka på vid val av läkemedel. Gudrun Malmsten Med kliniken USÖ Äldre och njurfunktion - att tänka på vid val av läkemedel Gudrun Malmsten Med kliniken USÖ Den åldrande njuren Sedan e GFR mätningar börjat användas för att bestämma njurfunktion har allt fler äldre identifierats

Läs mer

Hur mäter man njurfunktionen hos äldre?

Hur mäter man njurfunktionen hos äldre? Hur mäter man njurfunktionen hos äldre? Kjell Lindström, distriktsläkare Jönköping Glomerulär Filtrationshastighet GFR Det viktigaste måttet för att spegla njurfunktionen GFR - den vätskemängd som filtreras

Läs mer

Vad har hänt sen SBU-rapporten?

Vad har hänt sen SBU-rapporten? Vad har hänt sen SBU-rapporten? Kreatinin, cystatin C och egfr Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset Uppsala SBU 33 författare, 572 sidor egfr Akademiska Akademiska före

Läs mer

Några vanliga laboratorieanalysers referensintervall för friska gravida

Några vanliga laboratorieanalysers referensintervall för friska gravida 2008-07-07 Några vanliga laboratorieanalysers referensintervall för friska gravida Referensintervall är viktiga när vi skall bedöma analysresultat. Vi saknar idag referensintervall för normal graviditet.

Läs mer

- Sänkt pris för B-PEth den bästa alkoholmarkören. - Ändrade referensintervall för barn och vuxna: P-Kreatinin P-Ferritin P-Järn P-Transferrin

- Sänkt pris för B-PEth den bästa alkoholmarkören. - Ändrade referensintervall för barn och vuxna: P-Kreatinin P-Ferritin P-Järn P-Transferrin Version 1.0 LABORATORIEMEDICIN Laboratorienytt Nr 2, april 2012 Innehåll: 2-4 Klinisk kemi - Sänkt pris för B-PEth den bästa alkoholmarkören - Ny och bättre metod för analys av 25-hydroxi Vitamin D i serum

Läs mer

egfr hos barn Peter Ridefelt

egfr hos barn Peter Ridefelt egfr hos barn Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset Uppsala Inst f medicinska vetenskaper, klinisk kemi, Uppsala Universitet Referensintervall egfr formler absolut GFR Iohexol

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av njurfunktion

Riktlinjer för bedömning av njurfunktion Riktlinjer för bedömning av njurfunktion Thamara Zafirova Överläkare- kemilaboratoriet, Jönköping 1 Bedömning av njurfunktion Att känna till patientens njurfunktion är av stor betydelse för diagnostik

Läs mer

Kemiska metodprinciper inom allmänkemi samt vanliga felkällor. Sten-Erik Bäck Klinisk kemi Labmedicin Skåne

Kemiska metodprinciper inom allmänkemi samt vanliga felkällor. Sten-Erik Bäck Klinisk kemi Labmedicin Skåne Kemiska metodprinciper inom allmänkemi samt vanliga felkällor Sten-Erik Bäck Klinisk kemi Labmedicin Skåne Analyser inom allmänkemi Beställs ofta Har kort analystid Analyseras utan föregående upparbetning

Läs mer

GLUKOSBELASTNING, PERORAL

GLUKOSBELASTNING, PERORAL GLUKOSBELASTNING, PERORAL BIOLOGISK BAKGRUND OCH KLINISKT VÄRDE Glukosbelastning kan användas som stöd vid fastställandet av nedsatt glukostolerans, diagnosen Diabetes Mellitus samt ibland i samband med

Läs mer

Nya analysinstrument på NU

Nya analysinstrument på NU Laboratoriemedicin NU-sjukvården 2018-05-15 Nya analysinstrument på NU 2018-05-17 Som ett led i införandet av samordnad diagnostik bland offentliga laboratorium i VGR kommer instrumentering och analysmetoder

Läs mer

Revision nationella kvalitetsmål glukos. Elisabet Eriksson Boija

Revision nationella kvalitetsmål glukos. Elisabet Eriksson Boija Revision nationella kvalitetsmål glukos Elisabet Eriksson Boija Användarmöte allmän klinisk kemi 10-11 november 2014 Nationella kvalitetsmål P-Glukos Nuvarande Guld: Jämförelsemetod, 95 % av glukosresultaten

Läs mer

Erfarenheter av olika kontrollmaterial

Erfarenheter av olika kontrollmaterial Extern kvalitetssäkring inom laboratoriemedicin i Sverige External quality assurance in laboratory medicine in Sweden Erfarenheter av olika kontrollmaterial Arne Mårtensson 2010-10-19 EQUALIS Användarmöte

Läs mer

PTH. Göran Brattsand, Martin Carlsson,

PTH. Göran Brattsand, Martin Carlsson, PTH Resultat t från EQUALIS provutskick PTH 2011-21 21 Göran Brattsand, goran.brattsand@vll.se Martin Carlsson, martinc@ltkalmar.se PTH 2011-21 21 Tre prover skickades på kolsyreis Prov A = Serumpool (normal

Läs mer

Kvalitetsmål för extern kvalitetssäkring

Kvalitetsmål för extern kvalitetssäkring Sida1 av 7 Kvalitetsmål för extern kvalitetssäkring Deltagare i program för extern kvalitetssäkring kan använda programmen för att få en uppfattning om sin egen kvalitet, och om resultaten uppfyller verksamhetens

Läs mer

EQUALIS kvalitetsmål

EQUALIS kvalitetsmål EQUALIS kvalitetsmål Att delta i program för kvalitetssäkring bör i första hand vara utbildande och inte kontrollerande. Deltagarna kan använda programmen för att få en uppfattning om kvaliteten i sin

Läs mer

Equalis kvalitetsmål

Equalis kvalitetsmål Sida1av 6 Equalis kvalitetsmål Att delta i program för kvalitetssäkring bör i första hand vara utbildande och inte kontrollerande. Deltagarna kan använda programmen för att få en uppfattning om kvaliteten

Läs mer

Greta 75 år är tidigare i stort sett tidigare frisk och tar inga mediciner. Ej rökare.

Greta 75 år är tidigare i stort sett tidigare frisk och tar inga mediciner. Ej rökare. Greta 75 år är tidigare i stort sett tidigare frisk och tar inga mediciner. Ej rökare. Söker på grund av nedstämdhet sedan 3 månader tillbaka och sätts in på T Citalopram 20mg 1x1. Normala rutinprover.

Läs mer

Från Blod Glukos till Plasma Glukos. Version 6

Från Blod Glukos till Plasma Glukos. Version 6 Extern kvalitetssäkring inom laboratoriemedicin i Sverige External quality assurance in laboratory medicine in Sweden Uppsala 2005-04-15 Från Blod Glukos till Plasma Glukos. Version 6 Denna version innehåller

Läs mer

Vad vet vi idag om insulin och glukoshomeostas: Emilia Hagman

Vad vet vi idag om insulin och glukoshomeostas: Emilia Hagman Ett första steg mot ett nationellt vårdprogram: Vad vet vi idag om insulin och glukoshomeostas: Emilia Hagman Claude Marcus 2016-04-26 Frågor att försöka besvara idag kring glukoshomeostas: När ska prover

Läs mer

Att skatta njurfunktionen! - beskriva hur SBUs expertgrupp arbetat - ge ett sammandrag av rapporten från SBU

Att skatta njurfunktionen! - beskriva hur SBUs expertgrupp arbetat - ge ett sammandrag av rapporten från SBU Att skatta njurfunktionen! - beskriva hur SBUs expertgrupp arbetat - ge ett sammandrag av rapporten från SBU Carl-Gustaf Elinder, professor KI, avdelningschef, Hälso- och Sjukvårdsförvaltningen, Sthlm

Läs mer

Glukoselimination, per os, venöst provtagning.

Glukoselimination, per os, venöst provtagning. 1(5) INDIKATIONER Huvudindikation enl WHO är förhöjt fasteglukos ( impaired fasting glucose ) dvs fp-glukos 6,1 6,9 mmol/l. Andra indikationer beskrivs i Läkemedelsboken 2011-2012 som screening (opportunistiskt)

Läs mer

Metforminbehandling vid njursvikt

Metforminbehandling vid njursvikt Metforminbehandling vid njursvikt Anders Frid, överläkare Universitetssjukhuset SUS, Malmö Örebro okt 2012 Metforminbehandling vid njursvikt? Anders Frid, överläkare Universitetssjukhuset SUS, Malmö Stockholm

Läs mer

egfr NÅGOT ATT RÄKNA MED

egfr NÅGOT ATT RÄKNA MED egfr NÅGOT ATT RÄKNA MED Christina Sjöberg, överläkare, Geriatrik Mölndal, Terapigruppen Äldre och Njurfunktionen viktig för äldres Många utsöndras renalt Kreatininvärdet räcker inte Njurfunktionen avtar

Läs mer

Äldre patienter och njursvikt Ulf Åhman

Äldre patienter och njursvikt Ulf Åhman Äldre patienter och njursvikt Ulf Åhman 170328 Njurens åldrande 1000000 nefron/njure vid födseln Succesiv mognad upp mot 2 åå GFR ca 125 ml/min vid 20 åå GFR ca 60 ml/min vid 80 åå Bild på GFR-nedgång

Läs mer

Påvisande av nedsatt glukosintolerans och diabetes genom glukosbelastning

Påvisande av nedsatt glukosintolerans och diabetes genom glukosbelastning Umeå Universitet Biomedicinsk Laboratorievetenskap Påvisande av nedsatt glukosintolerans och diabetes genom glukosbelastning XXX XXXX Kurs: BMA 2/XX Laborationsrapport i kursen: XXXXX Laborationsdatum:

Läs mer

Glukoselimination, per os, venöst provtagning.

Glukoselimination, per os, venöst provtagning. 1(5) INDIKATIONER Huvudindikation enl WHO är förhöjt fasteglukos ( impaired fasting glucose ) dvs fp-glukos 6,1 6,9 mmol/l. Andra indikationer beskrivs i Läkemedelsboken 2011-2012 som screening (opportunistiskt)

Läs mer

Uppdatering av referensintervall cobas b 221- systemet

Uppdatering av referensintervall cobas b 221- systemet Bilaga 1 (ny information är markerad i gult) Du hittar de uppdaterade referensintervallen i tabellen nedan, inklusive informationen om utskrifter för cobas b 221 OBS! De föreslagna referensintervallen

Läs mer

Dugga Klinisk Kemi, DS

Dugga Klinisk Kemi, DS Dugga Klinisk Kemi, DS 2012-04-27 Nummer:... Observera att svaren i rättningsmallen kan vara väl kortfattade. Vid oklarheter hänvisas i första hand till boken Laurells Klinisk Kemi, nionde upplagan (nedan

Läs mer

Rapportering av estimert GFR bör MDRD eller CKD-EPI formelen benyttes? NKK-mötet, 14 mars 2013

Rapportering av estimert GFR bör MDRD eller CKD-EPI formelen benyttes? NKK-mötet, 14 mars 2013 Rapportering av estimert GFR bör MDRD eller CKD-EPI formelen benyttes? NKK-mötet, 14 mars 2013 Anders Larsson Klinisk Kemi och Farmakologi, Uppsala SBU gruppen för utvärdering av enkla GFR markörer Vanligaste

Läs mer

S-IGF BP 3, Malmö Immulite2000XPi

S-IGF BP 3, Malmö Immulite2000XPi Klinisk kemi Sid 1(5) Immulite2000XPi Bakgrund, indikation och tolkning Insulinlik tillväxtfaktorbindare 3 (IGFBP-3) är ett glykoprotein som består av 264 aminosyror. Molekylvikten är ca 46 000. IGFBP-3

Läs mer

Behöver lipider tas fastande? Mäta eller beräkna LDL? Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi Akademiska sjukhuset Uppsala

Behöver lipider tas fastande? Mäta eller beräkna LDL? Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi Akademiska sjukhuset Uppsala Behöver lipider tas fastande? Mäta eller beräkna LDL? Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi Akademiska sjukhuset Uppsala Fastekrav? European Atherosclerosis Society (EAS) European Federation of Clinical

Läs mer

Nationella medicinska riktlinjer vid ryggmärgsbråck

Nationella medicinska riktlinjer vid ryggmärgsbråck Undersökningsmetoder Eira Stokland, Rune Sixt, Ulf Jodal Rekommenderade undersökningar i Basprogram. För kommentarer till de olika undersökningsmetoderna, se även Utredning och basprogram för uppföljande

Läs mer

Kontraindikation och försiktighet

Kontraindikation och försiktighet 1(5) Klinisk kemi Anvisning Innehåll Kontraindikation och försiktighet... 1 Princip... 1 Provtagning... 1 Kemikalieförteckning... 1 Tillbehör/utrustning... 2 Säkerhet, miljö... 2 Skyddsåtgärder... 2 Avfall...

Läs mer

Från beställning till analys Preanalys - viktigt för kvaliteten. Katarina Skov-Poulsen Pia Karlsson Harriet Liljenbring

Från beställning till analys Preanalys - viktigt för kvaliteten. Katarina Skov-Poulsen Pia Karlsson Harriet Liljenbring Från beställning till analys Preanalys - viktigt för kvaliteten Katarina Skov-Poulsen Pia Karlsson Harriet Liljenbring måndag den 21 oktober 2013 Postanalys 19 % Analys 13 % Preanalys 68 % Källa: Plebani

Läs mer

NJURFUNKTION HOS ÄLDRE

NJURFUNKTION HOS ÄLDRE NJURFUNKTION HOS ÄLDRE ur ett primärvårdsperspektiv. Linnea-projekt 9 februari 2012 Deltagare: Samuel Gasperan, Urban Stattin, Marja Hartmann, Stefan Johansson MÅL Hitta fler patienter med nedsatt njurfunktion

Läs mer

Patientnära Analyser. - Kvalitativa Analyser Stickprov, helst morgonurin

Patientnära Analyser. - Kvalitativa Analyser Stickprov, helst morgonurin Patientnära Analyser Fariborz Mobarrez Patientnära Analyser Kvalitativa tester på patient urin Kvalitativa tester på egen urin F-Hb B-Glukos B-CRP PK --> OBS Tillhörande fall Pt-kreatininclearence 2 Provtagning

Läs mer

är en mätmetod som visar hur blodsockret har varit i genomsnitt under de senaste två till tolv veckorna* före prov - tagningstillfället.

är en mätmetod som visar hur blodsockret har varit i genomsnitt under de senaste två till tolv veckorna* före prov - tagningstillfället. VAD ÄR HbA1c? Vad är ett HbA 1c -test? Du som lever med diabetes vet säkert att nyckeln till att hålla sig frisk och välmående är bland annat en noggrann kontroll av din diabetes. Du mäter blodsockernivån

Läs mer

Bedömning och mätning av njurfunktion. Anders Christensson Njurmedicin SUS

Bedömning och mätning av njurfunktion. Anders Christensson Njurmedicin SUS Bedömning och mätning av njurfunktion Anders Christensson Njurmedicin SUS Njurens funktioner Rening glomerulär filtration (GFR) Vätskebalans Syrabasreglering Hormoner Blodtrycksreglering Indelning av kronisk

Läs mer

Enhet g/l för alla parametrar Mycket kraftig Kraftig Måttlig Lätt Referensintervall P-Albumin <20 20 25 31 Åldersberoende.

Enhet g/l för alla parametrar Mycket kraftig Kraftig Måttlig Lätt Referensintervall P-Albumin <20 20 25 31 Åldersberoende. Tolkningsguide Proteinanalyser Klinisk kemi och transfusionsmedicin 2014 PLASMAPAKET P-Akutfasproteiner I paketet ingår följande analyser: P-Albumin, P-alfa-1-Antitrypsin, P-Orosomucoid, P- Haptoglobin

Läs mer

Aminoglykosider; farmakokinetik, toxicitet och koncentrationsmätningar

Aminoglykosider; farmakokinetik, toxicitet och koncentrationsmätningar 16 april 2013, SMI Aminoglykosider; farmakokinetik, toxicitet och koncentrationsmätningar, professor, överläkare, Klinisk Farmakologi Sammanfattning Olika aminoglykosider har snarlika egenskaper beträffande

Läs mer

Referensintervall för leukocyter i blod. Gunnar Nordin/

Referensintervall för leukocyter i blod. Gunnar Nordin/ Referensintervall för leukocyter i blod Gunnar Nordin/20150306 Var kommer referensintervallen för vuxna ifrån idag? Enkät i februari 2015 svar från 20 organisationer Laurells Klinisk Kemi i praktisk medicin,

Läs mer

Stor M-komponent och interferens med vissa Siemens kemianalyser

Stor M-komponent och interferens med vissa Siemens kemianalyser Stor M-komponent och interferens med vissa Siemens kemianalyser Gergely Talaber, Hans Broberg, Karl Berggren Unilabs AB, Klinisk kemi, Skövde Hematologiska interferenser En hel del hematologiska tillstånd

Läs mer

Equalis kvalitetsmål

Equalis kvalitetsmål Sida1 av 6 Equalis kvalitetsmål Att delta i program för kvalitetssäkring bör i första hand vara utbildande och inte kontrollerande. Deltagarna kan använda programmen för att få en uppfattning om kvaliteten

Läs mer

Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2014 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Njursjukdomar Klokt råd 2014 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering av läkemedel Beräkna njurfunktionen

Läs mer

Typ 1 diabetes: För familjer och vänner. Ungdomar med diabetes. Vad är typ 1- diabetes? Vad orsakar typ 1- diabetes?

Typ 1 diabetes: För familjer och vänner. Ungdomar med diabetes. Vad är typ 1- diabetes? Vad orsakar typ 1- diabetes? Typ 1 diabetes: För familjer och vänner Ungdomar med diabetes Typ 1- diabetes är en väldigt svår sjukdom att hantera, speciellt när man är ung. Tyvärr är det ofta tonåringen som får skulden om något går

Läs mer

IGFBP-3 på IDS isys (NPU28268)

IGFBP-3 på IDS isys (NPU28268) 2018-11-15 17 1(6) IGFBP-3 på IDS isys (NPU28268) Bakgrund, indikation och tolkning Insulinlik tillväxtfaktorbindare 3 (IGFBP-3) är ett glykoprotein som består av 264 aminosyror. Molekylvikten är ca 46

Läs mer

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p.

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p. MEQ-fråga 2 Försättsblad Tentamen i medicin 2007-09-14 Max 10p. Tentamenskod:.. Sida 2 Du tjänstgör på medicin akutmottagningen på ett länssjukhus. Du träffar en 27 årig tidigare frisk kvinna som är civilekonom

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå Till dig som ska utföra arbetsuppgifter på delegering i kommunal hälso- och sjukvård asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

Läs mer

Nyupptäckt diabetes Fysiologi/patofysiologi Klassifikation. Peter Fors Alingsås Lasarett

Nyupptäckt diabetes Fysiologi/patofysiologi Klassifikation. Peter Fors Alingsås Lasarett Nyupptäckt diabetes Fysiologi/patofysiologi Klassifikation Peter Fors Alingsås Lasarett peter.fors@hotmail.com NYUPPTÄCKT Fall 1 Ingvor 44 1. Bör Ingvor skickas till akutmottagningen på lasarettet? 2.

Läs mer

Peter Fors Alingsås Lasare2

Peter Fors Alingsås Lasare2 Peter Fors Alingsås Lasare2 peter.fors@hotmail.com Njurskador diabetes DiabetesnefropaA (glomerulär sjd) Nefroskleros (generell parenkymskada) Njurartärstenos (arteriell sjukdom) Modifierbara riskfaktorer

Läs mer

NjuRen funktionalitet och innehåll

NjuRen funktionalitet och innehåll NjuRen funktionalitet och innehåll 2015-05-20 Tero Shemeikka Överläkare Avd. E-hälsa och strategisk IT Hälso- och sjukvårdsförvaltningen SLL Specialist i geriatrik Förskrivningen allt mer komplex speciellt

Läs mer

Datum 2014-05-12 Diarienr: SkaS 38-2014 /2014

Datum 2014-05-12 Diarienr: SkaS 38-2014 /2014 Datum 2014-05-12 Diarienr: SkaS 38-2014 Meddelande 8/20 /2014 Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland gällande fr.o.m. 2014-06-11 (om inget annat datum anges i texten) Till kunder inom Skaraborgs

Läs mer

Njurfunktionsskattning och njursjukdomsepidemiologi i SLL (SCREAM) Peter Bárány

Njurfunktionsskattning och njursjukdomsepidemiologi i SLL (SCREAM) Peter Bárány Njurfunktionsskattning och njursjukdomsepidemiologi i SLL (SCREAM) Peter Bárány Njurmedicinska Kliniken Karolinska Universitetssjukhuset och CLINTEC Karolinska Institutet Glomerulär filtration Med hjälp

Läs mer

DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3

DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3 Integrerande MEQ 1 -fråga 2013-11-11 Totalt 20 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 7 sidor (inkl. detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig information

Läs mer

Barnreferensintervall i allmänhet och Falu-projektet i synnerhet

Barnreferensintervall i allmänhet och Falu-projektet i synnerhet Barnreferensintervall i allmänhet och Falu-projektet i synnerhet Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi Akademiska sjukhuset, Uppsala Fredag 16 nov 2012 Vad finns idag av barnreferensintervall Inte

Läs mer

Amikacin - dosering. Dosering av amikacin vid behandling av infektioner orsakade av gramnegativa bakterier

Amikacin - dosering. Dosering av amikacin vid behandling av infektioner orsakade av gramnegativa bakterier Amikacin - dosering Dosering av amikacin vid behandling av infektioner orsakade av gramnegativa bakterier Innehåll 1. Rekommendationer, sammanfattning 2. Laddningsdos/engångsdos 3. Fortsatt behandling

Läs mer

fpt-glukoselimination, po

fpt-glukoselimination, po Dokument ID 1(5) INDIKATIONER Huvudindikation enl WHO är förhöjt fasteglukos ( impaired fasting glucose ) dvs fp-glukos 6,1 6,9 mmol/l. Andra indikationer beskrivs i Läkemedelsboken 2011-2012 som screening

Läs mer

Totalcalcium albumin-korrigerat calcium joniserat calcium - vad ska man välja?

Totalcalcium albumin-korrigerat calcium joniserat calcium - vad ska man välja? Totalcalcium albumin-korrigerat calcium joniserat calcium - vad ska man välja? Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala 2014-10-15 Bakgrund Calcium i plasma föreligger

Läs mer

Att dosera läkemedel vid njursvikt

Att dosera läkemedel vid njursvikt 20180131 Att dosera läkemedel vid njursvikt Hans Furuland, överläkare Njurmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala Njurfunktionen Agenda Biotillgänglighet Distributionsvolym Proteinbindning Elimination Farmakodynamik

Läs mer

Njuren Blodtryck. Peter Fors Alingsås Lasarett

Njuren Blodtryck. Peter Fors Alingsås Lasarett Njuren Blodtryck Peter Fors Alingsås Lasarett peter.fors@hotmail.com Njurskador diabetes Diabetesnefropati (glomerulär sjd) Nefroskleros (generell parenkymskada) Njurartärstenos (arteriell sjukdom) Modifierbara

Läs mer

HbA 1c i diagnostiken (PRO)

HbA 1c i diagnostiken (PRO) HbA 1c i diagnostiken (PRO) - en pragmatisk klinikers reflektioner Lena Landstedt-Hallin Överläkare, Processansvarig Diabetes/Endokrin Medicinkliniken, Danderyds sjukhus AB Tredje gången gillt? 1 EASD,

Läs mer

Paracetamolintoxikation Gäller för: Region Kronoberg

Paracetamolintoxikation Gäller för: Region Kronoberg Gäller för: Region Kronoberg Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Intoxikation Giltig fr.o.m: 2016-11-02 Faktaägare: Pär Lindgren, regional chefläkare Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande

Läs mer

Laboratoriemedicin Blekinge Giltig from 2015-04-15 Karlskrona/Karlshamn Version 1.3 Sida 1(5) K11 019 Ackrediteringens omfattning. Lab/Ort Undersöking

Laboratoriemedicin Blekinge Giltig from 2015-04-15 Karlskrona/Karlshamn Version 1.3 Sida 1(5) K11 019 Ackrediteringens omfattning. Lab/Ort Undersöking Sida 1(5) Komponent/ System Metod/ Utrustning Enhet Nivå/ Lab/Ort Undersöking Mätprincip Mätosäkerhet % ALAT P/S Enzymatisk ADVIA 1200 µkat/l 0,42/10,3 1,29/4,9 Karlshamn ALAT P/S Enzymatisk ADVIA 1800

Läs mer

Expertrådet i medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet i medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2012 Expertrådet i medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté 1 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Kloka råd 2012 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering

Läs mer

GRAVIDITET OCH DIABETES

GRAVIDITET OCH DIABETES GRAVIDITET OCH DIABETES Vad är diabetes? Diabetes påverkar kroppens sätt att omvandla mat till energi. När du äter spjälkas maten till bl a glukos som är ett slags socker. Det är "bränslet" som din kropp

Läs mer

Rutiner på Klinisk kemi i Skåne vid misstänkt viral hemorragisk feber (VHF), MERS, H5N1

Rutiner på Klinisk kemi i Skåne vid misstänkt viral hemorragisk feber (VHF), MERS, H5N1 2015 09 23 08 1(5) Instruktion Godkänd av: Rutiner på vid misstänkt viral hemorragisk feber (VHF) Säkerhetslaboratoriet Rutiner på i Skåne vid misstänkt viral hemorragisk feber (VHF), MERS, H5N1 Prover

Läs mer

1) Läkemedelsverket rekommenderar angående hormonella antikonceptionsmetoder:

1) Läkemedelsverket rekommenderar angående hormonella antikonceptionsmetoder: 1) Läkemedelsverket rekommenderar angående hormonella antikonceptionsmetoder: a) Vid samtidig behandling med rifampicin, vissa HIV-läkemedel, antiepileptika såsom karbamazepin, fenytoin och fenobarbital

Läs mer

Hemsidan för Programrådet. Arbetsrum: Diabetesvårdens utveckling

Hemsidan för Programrådet.  Arbetsrum: Diabetesvårdens utveckling Distriktsläkardagarna Oktober 2016 Blå Korset Metformin och röntgen Violeta Armijo Del Valle Elisabeth Sörman Diabetessjuksköterskor/Diabetessamordnare Hemsidan för Programrådet www.lul.se/programrad_diabetes

Läs mer

Laboratorienytt. Nr 3, Maj 2017, version 2 med tillägg från klinisk kemi, NUS. Innehåll: Klinisk Mikrobiologi

Laboratorienytt. Nr 3, Maj 2017, version 2 med tillägg från klinisk kemi, NUS. Innehåll: Klinisk Mikrobiologi 1 LABORATORIEMEDICIN Laboratorienytt Nr 3, Maj 2017, version 2 med tillägg från klinisk kemi, NUS Innehåll: Sid 2-3 Klinisk Mikrobiologi - Ändrad analysmetod för streptokockserologi - Metodbyte för diagnostik

Läs mer

Integrationsuppgifter, urinorgan & kroppsvätskor , , ,

Integrationsuppgifter, urinorgan & kroppsvätskor , , , Karolinska Institutet Läkarutbildningen, Den Friska Människan 2 (DFM2) MBB, FyFa Integrationsuppgifter, urinorgan & kroppsvätskor 130703, 140219, 150305, 160202 Mål och innehåll: Arbete med kliniskt anknutna

Läs mer

Är SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan?

Är SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan? Är SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan? Hjördis Fohrman Allmänläkare Hjällbo VC Västra Götalands reklista

Läs mer

Diagnostik av subarachnoidalblödning ur laboratoriets synvinkel. Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Diagnostik av subarachnoidalblödning ur laboratoriets synvinkel. Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Diagnostik av subarachnoidalblödning ur laboratoriets synvinkel Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Diagnostik av subarachnoidalblödning Datortomografi Lumbalpunktion

Läs mer

Är det någon skillnad på mikroalbumin mätt som morgonurinprov eller färskt urinprov?

Är det någon skillnad på mikroalbumin mätt som morgonurinprov eller färskt urinprov? Är det någon skillnad på mikroalbumin mätt som morgonurinprov eller färskt urinprov? Författare Anna Stomberg, biomedicinsk analytiker Vårdcentralen Hentorp, Skövde Projektredovisning 2005:12 Handledare

Läs mer

Diabetes Checklista för Primärvården, Landstinget i Kalmar län

Diabetes Checklista för Primärvården, Landstinget i Kalmar län Diabetes Checklista för Primärvården, Landstinget i Kalmar län För att få god kvalitet i diabetesvården krävs bl a struktur och systematik i arbetet. Detta är något som flera hälsocentraler i länet arbetat

Läs mer

B-Hemoglobin, DiaSpect (NPU28309)

B-Hemoglobin, DiaSpect (NPU28309) Klinisk kemi Sid 1(5) Bakgrund, indikation och tolkning Hemoglobinhalten i blod är direkt proportionell mot antalet erytrocyter. Alla störningar i erytropoesen leder till sänkt antal erytrocyter och därmed

Läs mer

Primärvården och laboratorie-prover

Primärvården och laboratorie-prover Primärvården och laboratorie-prover Oselekterad patientgrupp, låg sjukdomsrisk 1. Identifiera sjukdomar: Lågt positivt prediktivt värde av test» Många falskt positiva, behöver utredas mer, kan skapa oro

Läs mer

Instruktion Sida 1(8)

Instruktion Sida 1(8) Instruktion Sida 1(8) Proppfärg rör: Röd = rör utan tillsats (500 µl), Guldgul = gelrör (600 µl), Lila = EDTA-rör (500 µl), Mintgrön = Anmärkning S-ACE Guldgul 1 ½ rör P-Albumin Mintgrön ½ rör 150 µl S-Alfa-fetoprotein

Läs mer

förstå din katts diabetes

förstå din katts diabetes förstå din katts DIABETES Att höra att din katt lider av diabetes kan göra dig orolig och förvirrad, men du ska veta att hjälpen är nära. I denna broschyr kommer vi att förklara hur kattdiabetes kan hanteras

Läs mer

Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym

Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym Ett läkemedels distributionsvolym (V eller V D ) är den volym som läkemedlet måste ha löst sig i om koncentrationen överallt i denna volym är samma som plasmakoncentrationen. Distributionsvolymen är en

Läs mer

Uppdatering av referensintervall cobas b 221

Uppdatering av referensintervall cobas b 221 Viktigt säkerhetsmeddelande SB-RPD-2014-007 RPD/Blodgas & elektrolyter Version 2 uppdatering 06 oktober 2014 Uppdatering av referensintervall cobas b 221 Produktnamn GMMI/art.nr Enhetsidentifierare Produktnr/lotnr/serienr

Läs mer

Sammanställning av data från SNRs CKD-del Mellansverige

Sammanställning av data från SNRs CKD-del Mellansverige Sammanställning av data från SNRs CKD-del Mellansverige Data från det s.k. Stockholmsregistret som startades 1999 har överförts till SNR där patienterna fortsättningsvis följs tillsammans med övriga CKD-patienter

Läs mer

Centrifugering av lipemiska prover. Filtrering av prover för kreatininoch ammoniumjonmätning vid höga bilirubinhalter

Centrifugering av lipemiska prover. Filtrering av prover för kreatininoch ammoniumjonmätning vid höga bilirubinhalter Centrifugering av lipemiska prover Filtrering av prover för kreatininoch ammoniumjonmätning vid höga bilirubinhalter Teresia Langvad, Sjukhuskemist Klinisk kemi, Labmedicin i Region Skåne 2018-11-16 1

Läs mer

Vipdomet 12,5 mg/850 mg, filmdragerade tabletter Vipdomet 12,5 mg/1 000 mg, filmdragerade tabletter (alogliptin och metforminhydroklorid)

Vipdomet 12,5 mg/850 mg, filmdragerade tabletter Vipdomet 12,5 mg/1 000 mg, filmdragerade tabletter (alogliptin och metforminhydroklorid) Vipdomet 12,5 mg/850 mg, filmdragerade tabletter Vipdomet 12,5 mg/1 000 mg, filmdragerade tabletter (alogliptin och metforminhydroklorid) RISKHANTERINGSPLAN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning

Läs mer

Hur högt är för högt blodtryck?

Hur högt är för högt blodtryck? Hur högt är för högt blodtryck? Hypertonigränser med olika mätmetoder HANDLÄGGNING AV HYPERTONI I PRIMÄRVÅRD DR DSK SSK BT x 3, ca 1 gg/v Medel-BT räknas ut 130-140/85-90 >=140/90 Åter om 1-2 år DSK SSK

Läs mer

Medicinsk bakgrund och indikation/er

Medicinsk bakgrund och indikation/er 1(8) Klinisk kemi Iohexolclearance, Pt- undersökning för externt Innehåll Medicinsk bakgrund och indikation/er... 1 Princip... 2 Provtagning... 2 Provhantering... 2 Kemikalieförteckning... 3 Tillbehör...

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Njursjukdomar Klokt råd 2015 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering av läkemedel Beräkna njurfunktionen

Läs mer

Konsensus om GFR estimering och Cystatin C plats i njurdiagnostiken 2008.

Konsensus om GFR estimering och Cystatin C plats i njurdiagnostiken 2008. 1(9) Konsensus om GFR estimering och Cystatin C plats i njurdiagnostiken Projektgrupp: Anders Christensson, Erland Erlandsen, Anders Grubb, Lars-Olof Hansson, Anders Larsson, Kjell Lindström, Johan Malm,

Läs mer

Njurfunktion och dosering hos äldre

Njurfunktion och dosering hos äldre Infektioner hos äldre, 12 januari 2012 Erik Eliasson, överläkare, docent Klinisk farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Äldre exponeras för alltfler mediciner pga av samtidigt förekommande,

Läs mer

PRIMÄR HYPERPARATHYROIDISM: RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING

PRIMÄR HYPERPARATHYROIDISM: RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING NÄTVERKSGRUPPEN I SÖDRA SJUKVÅRDSREGIONEN FÖR SJUKDOMAR I THYROIDEA, PARATHYROIDEA, BINJURAR OCH ENDOKRINA BUKTUMÖRER PRIMÄR HYPERPARATHYROIDISM: RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING Giltigt 2007-01-01-2009-12-31

Läs mer

Kliniskt kemiska laboratorierna Laboratoriemedicin NLL

Kliniskt kemiska laboratorierna Laboratoriemedicin NLL Kliniskt kemiska laboratorierna Laboratoriemedicin NLL Referensintervall för laboratorieundersökningar Kliniskt kemiska laboratoriet i Sunderbyn är ackrediterat hos SWEDAC sedan 2000 enligt ISO/IEC 17025,

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Diabetes Faste P-glukos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes.

Läs mer

Törstprov och minirintest

Törstprov och minirintest Törstprov och minirintest Uppsala-Örebro sjukvårdsregion Endokrina PM mars 2018 Indikation: Differentialdiagnostik av polyuriska tillstånd Bakgrund: Vid begränsad tillgång till vatten ökar insöndringen

Läs mer

Långtidsuppföljning efter UVI

Långtidsuppföljning efter UVI Långtidsuppföljning efter UVI Martin Wennerström Långtidsuppföljning efter UVI Behövs det i klinisk praxis? Varför? Vilka? Hur? Långtidsrisker förknippade med UVI-associerad njurskada Hypertension Nedsatt

Läs mer

HbA1c diagnostik och monitorering. Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska

HbA1c diagnostik och monitorering. Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska HbA1c diagnostik och monitorering Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska Cumulative Incidence (%) DCCT 1993 bevisar blodsockrets betydelse 60 76% Risk Reduction 59% Risk Reduction 39% Risk Reduction

Läs mer