Kommunstyrelsens arbetsutskott kallas till sammanträde för behandling av ärenden enligt bilagd förteckning, ärende 1 15.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunstyrelsens arbetsutskott kallas till sammanträde för behandling av ärenden enligt bilagd förteckning, ärende 1 15."

Transkript

1 KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsens arbetsutskott kallas till sammanträde för behandling av ärenden enligt bilagd förteckning, ärende Tid , kl Plats A-salen, Växjö kommun Fredrik Pettersson Förvaltningssekreterare Ledamöter Bo Frank (M) Åsa Karlsson Björkmarker (S) Per Schöldberg (C) Anna Tenje (M) Nils Fransson (FP) Gunnar Storbjörk (S) Carin Högstedt (V) Ersättare René Jaramillo (KD) Charlotta Svanberg (S) Eva Johansson (C) Ulf Hedin (M) Stefan Bergström (FP) Tony Lundstedt (S) Rose-Marie Holmqvist (S) Tjänstemän Kommunchefen Kanslichefen 1 (19)

2 KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott Förteckning över kommunstyrelsens arbetsutskotts ärenden den 3 juni Justering 2 Information från ledamöter och ersättare samt från kommunledningsförvaltningen 3 Yttrande över samrådshandling för detaljplan för Örnen 28 m.fl (Folkparken/Vintervägen) 4 Rapportering avseende upphandling av räntesäkring 5 Socialdepartementets remiss av promemorian Samordnat ansvar för vissa familjefrågor 6 Miljödepartementets remiss om naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag med förslag till nya etappmål 7 Kommunstyrelsens månadsrapport efter maj Medborgarförslag om att flagga med regnbågsflagga på samtliga kommunala flaggstänger under Växjö Pride 9 Överlåtelse av genomförandeavtalet för World Trade Center 10 Åtgärdsstrategi avseende restaureringsinsatser i Växjösjöarna Ändring av bolagsordning för Arenastaden i Växjö AB 12 Revidering av miljöprogram för Växjö kommun 13 Söraby skytteförenings ansökan om kommunalt lån 14 Redovisning av inkomna och besvarade skrivelser av intresse samt inkomna inbjudningar och protokoll 15 Övrigt 2 (19)

3 KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott Justering 3 (19)

4 KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott Information från ledamöter och ersättare samt från kommunledningsförvaltningen 4 (19)

5 KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott Yttrande över samrådshandling för detaljplan för Örnen 28 m.fl (Folkparken/Vintervägen) Dnr KS/2014:346 Förslag till beslut Arbetsutskottets beslut Arbetsutskott lämnar följande synpunkter över samrådshandling för detaljplan för Örnen 28 m.fl.: Detaljplanen är gediget framtagen och de synpunkter som kommunstyrelsen lyfte fram i samråd om planprogram för Kråkan och Örnen (KS/2012:65) har till största del beaktats med undantag för möjlighet till fortsatt dans-verksamhet inom området. Emellertid saknas beskrivning av smalspåret utifrån ett allmänt tillgängligt och ett grönt perspektiv. Smalspåret är en viktig cykelled i Växjö och bör även efter detaljplanens genomförande upplevas som allmänt tillgänglig, trygg och säker. Smalspåret är även upptaget i grönstrukturplanen som ett viktigt grönstråk i Växjö. Således bör smalspårets betydelse belysas bättre i detaljplanen. Bakgrund Syftet med en ny detaljplan för Örnen 28 m.fl. är att ändra nuvarande markanvändning så att området (f.d. Folkpark) och parkeringsplatsen vid Vintervägen kan bebyggas med framförallt nya bostadshus. Tillhörande service som vård (vårdboende), sjukgymnast, gym, restaurang, frisör, cykelservice mm tillåts också inom delar av planområdet i kvarteren närmast smalspåret. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 13 maj 2014 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår att detaljplanen är gediget framtagen och de synpunkter som kommunstyrelsen lyfte fram i samråd om planprogram för Kråkan och Örnen (KS/2012:65) har till största del beaktats med undantag för möjlighet till fortsatt dans-verksamhet inom området. Emellertid saknas beskrivning av smalspåret utifrån ett allmänt tillgängligt och ett grönt perspektiv. Smalspåret är en viktig cykelled i Växjö och bör även efter detaljplanens genomförande upplevas som allmänt tillgänglig, trygg och säker. Smalspåret är även upptaget i grönstrukturplanen som ett viktigt grönstråk i Växjö. Således bör smalspårets betydelse belysas bättre i detaljplanen. 5 (19)

6 KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott Rapportering avseende upphandling av räntesäkring Dnr KS/2014:263 Förslag till beslut Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet noterar informationen till protokollet. Bakgrund Kommunstyrelsen godkände 4 juni 2013, 196, att undertecknad fick upphandla derivatinstrument avseende räntesäkring på maximalt 600 miljoner kronor med en löptid om högst 10 år. Räntesäkringen avser finansieringen av Växjö Energis nya kraftvärmeblock. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 20 maj 2014 redogjort för ärendet. Av skrivelsen framgår att räntesäkring upphandlades 20 maj i form av två ränteswappar på 75 miljoner kronor vardera. Starten för båda ränteswapparna är den 26 maj 2014 och avslut 27 maj 2022 respektive 27 maj Räntan på den åttaåriga ränteswappen blev 1,9485 % och på den tioåriga 2,141 %. Betalningen är kvartalsvis. Rapportering av derivaten enligt EMIR (European Market Infrastructure Regulation) har gjorts. 6 (19)

7 KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott Socialdepartementets remiss av promemorian Samordnat ansvar för vissa familjefrågor Dnr KS/2014:312 Förslag till beslut Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsens lämnar skrivelse daterad som svar på Socialdepartementets remiss av departementspromemorian Samordnat ansvar för vissa familjefrågor. Bakgrund Växjö kommun har inbjudits att lämna synpunkter på Socialdepartementets remiss av departementspromemorian Samordnat ansvar för vissa familjefrågor. Promemorian tar upp frågor inom familjepolitiken som rör stöd i föräldraskapet är i dag fördelade mellan flera statliga myndigheter såsom Socialstyrelsen, Myndigheten för internationella adoptionsfrågor (MIA), Folkhälsomyndigheten och Försäkringskassan. Uppdelningen gör det svårt att inom vissa verksamhetsområden skapa en helhetssyn, varför en samordning av det statliga ansvaret för föräldrastöd och familjerättsliga frågor samt nationella och internationella adoptioner föreslås. En renodling av ansvaret för familjefrågorna bedöms minska den överlappning som idag finns. En myndighet med ansvar för föräldrastöd, familjerättsliga frågor inom socialtjänsten och adoptioner skulle förbättra förutsättningarna för ett barnrättsperspektiv, att tydliggöra hur barn är berörda och vilka konsekvenser olika åtgärder och insatser har för barn. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 26 maj 2014 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår att nämnden för arbete och välfärd i 81/2014 beslutat att lämna förvaltningschefens skrivelse av den 5 maj som sitt yttrande till kommunstyrelsen. Kommunledningsförvaltningen har sammanställt nämnden för arbete och välfärds yttrande i ett särskilt dokument och föreslår att kommunstyrelsen lämnar skrivelsen till Socialdepartmentet som svar på remissen. 7 (19)

8 KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott Miljödepartementets remiss om naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag med förslag till nya etappmål Dnr KS/2014:262 Förslag till beslut Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen lämnar följande yttrande på Miljödepartementets remiss om Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag med förslag till nya etappmål: 1. Etappmål minskad mängd matavfall a. Etappmålet för minskad mängd matavfall bör ändras till en minskning med 10 % till b. Målet med minskad mängd matavfall bör kompletteras med sortering av matavfall samt återanvändning av matavfall exempelvis genom kompost eller biogas. 2. Etappmål för efterbehandling av förorenade områden a. Man bör se över den privatfinansierade efterbehandlingen av förorenade områden. 3. Etappmål för exponering för kadmium via livsmedel a. Man bör skapa åtgärder för att minska andelen kadmium i livsmedel genom att skapa ett gränsvärde på kadmium i livsmedel samt utöka kontrollen av detta. Detta gäller både inhemska och importerade varor. Bakgrund Växjö kommun är remissinstans för Miljödepartementets remiss om Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag med förslag på nya etappmål. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 26 maj 2014 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår att tekniska nämnden i föreslagit följande synpunkter på Miljödepartementets remiss om Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag med förslag till nya etappmål: 1. Etappmål minskad mängd matavfall a. Målet att matavfallet skall minska med 20 % till 2020 känns inte realistiskt, bla eftersom Växjö kommuns plockanalyser på matavfall visar att under 10 % av matavfallet är onödigt matavfall. 10 % minskning skulle kunna vara en mer realistisk nivå b. Målet med minskad mängd matavfall borde kompletteras med sortering av matavfall och att använda matavfallet till exempelvis kompost eller biogas. 2. Etappmål för efterbehandling av förorenade områden 8 (19)

9 KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott a. Vattenskydd och miljöns känslighet är med som parametrar i riskbedömningen, vilket är bra. Det är bra att man ser över den privatfinansierade efterbehandlingen, som annars kan sätta stopp för de mest prioriterade objekten. 3. Etappmål för exponering för kadmium via livsmedel a. Genom att minska mängden kadmium i livsmedel bör vi ju få ett renare slam. En åtgärd är att ha ett gränsvärde på kadmium i livsmedel (finns kanske redan) och utöka kontrollen. Gäller både inhemska och importerade varor. Kommunledningsförvaltningen har inga ytterligare synpunkter. 9 (19)

10 KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsens månadsrapport efter maj 2014 Dnr KS/2014:330 Förslag till beslut Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen godkänner månadsrapport efter maj Bakgrund Kommunstyrelsen ska enligt anvisningarna för månatlig budgetuppföljning upprätta månadsrapporter. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 28 maj 2014 överlämnat kommunstyrelsens månadsrapport efter maj. Ett av fullmäktiges verksamhetsmål kopplade till god ekonomisk hushållning är att nämnders och styrelsers verksamhet ska bedrivas inom tilldelad budgetram. Målet är uppfyllt om det sammanlagda resultatet för nämnden/styrelsens verksamheter blir noll eller bättre. Prognosen efter maj 2014 bedöms till + 1,0 mkr vilket är oförändrat jämfört med prognosen efter april. 10 (19)

11 KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott Medborgarförslag om att flagga med regnbågsflagga på samtliga kommunala flaggstänger under Växjö Pride Dnr KS/2014:220 Förslag till beslut Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen besvarar medborgarförslaget med att det även kommande år (under förutsättning av en skriftlig ansökan från arrangören och att nuvarande riktlinjer för flaggning i Växjö kommun fortfarande gäller) kommer att flaggas utanför kommunhuset under Prideveckans parad. Bakgrund Medborgarförslag att flagga med regnbågsflagga på samtliga kommunala flaggstänger under Prideveckan har den 20 mars 2014 inkommit från Annika Ström. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 26 maj 2014 yttrat sig över medborgarförslaget. Av yttrandet framgår att med hänvisning till de riktlinjer för flaggning i Växjö kommun som antogs av kommunstyrelsen i oktober 2013 sker flaggning vid kommunala anläggningar på allmänna flaggdagar och vid dödsfall och begravning samt vid andra tillfällen efter särskilt beslut fattat av chef på respektive anläggning. Utanför kommunhuset sker flaggning vid ett antal fastställda tillfällen enligt ovan nämnda riktlinjer och därutöver efter särskilt beslut av kommunchef efter skriftlig ansökan. I samband med Prideveckan 2014 fattade således chef på respektive kommunal anläggning med flaggstång beslut om flaggning skulle ske eller ej, och kommer även att så göra kommande år. Utanför kommunhuset flaggades med regnbågsflagga i samband med lördagens parad och kommer att så göras även kommande år efter skriftlig ansökan från organisatör. Detta så länge nuvarande riktlinjer för flaggning i Växjö kommun gäller. 11 (19)

12 KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott Överlåtelse av genomförandeavtalet för World Trade Center Dnr KS/2014:400 Förslag till beslut Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen godkänner ansökan om överlåtelse av genomförandeavtal mellan Växjö kommun och Kärnhem AB, daterat Överlåtelsen sker från Kärnhem AB till Skanska Sverige AB. Bakgrund godkände kommunfullmäktige ett genomförandeavtal med Kärnhem om att bygga WTC på södra delen av Växjö stationsområde. Samma avtal förlängdes att gälla till Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 26 maj 2014 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår att del av genomförande avtalet lyder: Med undantag för överlåtelse till av Bolaget helägt dotterbolag får detta avtal inte helt eller delvis överlåtas på annan part utan att Bolaget i förväg inhämtar Kommunens skriftliga godkännande till detta. Ansökan om sådant godkännande inkom Hittills har projektet drivits i nära samarbete mellan Kärnhem och Skanska. Nu närmar sig genomförandeskedet med Skanska som entreprenör. Det får då ses som ett naturligt steg att överföra genomförandeavtalet på Skanska Sverige AB. Kärnhem kommer att vara kvar i projektet som stor hyresgäst och fortsatt innehavare av World Trade Center licensen. 12 (19)

13 KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott Åtgärdsstrategi avseende restaureringsinsatser i Växjösjöarna Dnr KS/2014:376 Förslag till beslut Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige antar förslag till Åtgärdsstrategi avseende restaureringsinsatser i Växjösjöarna med målsättningen att genomföra åtgärderna i enlighet med alternativ 2. Bakgrund Kommunfullmäktige har i 231/2010 uppdragit åt kommunstyrelsen och tekniska nämnden att ta fram ett åtgärdsprogram för restaurering av Södra Bergundasjön, samt förslag på tidplan och finansering för att säkerställa Växjösjöarnas vattenkvalitet. Tekniska nämnden har i 55/2014 ställt sig bakom alternativ 2 i förslag till Åtgärdsstrategi avseende restaureringsinsatser i Växjösjöarna Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 27 maj 2014 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår bland annat att i förslag till åtgärdsstrategi avseende restaureringsinsatser i Växjösjöarna presenteras förslag på inriktning med två huvudalternativ på hur övergödningsproblemen i Växjös stadsnära sjöar kan åtgärdas. Kommunledningsförvaltningen har tagit del av synpunkter från ekonomikontoret gällande finansiering av åtgärdsförslagen i yttrandet. Kommunledningsförvaltningen anser att de åtgärder som presenteras i alternativ 2 i förslag till åtgärdsstrategi bäst syftar till att uppnå kommunens intentioner som beskrivits ovan med sjöarna och omgivande områden samt med kommunens miljöarbete i stort. En förutsättning för att genomföra åtgärderna i Norra Bergundasjön är att åtgärderna i Trummen, Växjösjön och Södra Bergundasjön visar sig ha tillräcklig effekt innan Norra Bergundasjön åtgärdas. 13 (19)

14 KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott Ändring av bolagsordning för Arenastaden i Växjö AB Dnr KS/2014:26 Förslag till beslut Arbetsutskottets förslag Kommunfullmäktige beslutar att göra följande ändring i bolagsordningen för Arenastaden i Växjö AB: 2 Föremål för bolagets verksamhet Bolaget har till föremål för sin verksamhet att bedriva förvaltning av fastigheter, byggnader och värdepapper samt därmed förenlig verksamhet. ändras till 2 Föremål för bolagets verksamhet Bolaget har till föremål för sin verksamhet att bedriva förvaltning av fastigheter och byggnader samt därmed förenlig verksamhet. Bakgrund Kommunstyrelsen har i 74/2014 godkänt att processen att sälja Arenastaden i Växjö AB till Växjö Fastighetsförvaltning AB inleds, med en fusion och bildande av bifirma som följd. Växjö Fastighetsförvaltning AB har med anledning av ovan i en skrivelse den 1 april 2014 begärt en ändring i bolagsordningen för Arenastaden i Växjö AB. En förutsättning för att fusionen ska kunna genomföras är att verksamhetsbeskrivningen ändras på så vis att man tar bort förvaltning av värdepapper. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 26 maj 2014 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. 14 (19)

15 KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott Revidering av miljöprogram för Växjö kommun Dnr KS/2014:107 Förslag till beslut Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen 1. Kommunfullmäktige antar förslag till miljöprogram för Växjö kommun, vilket ersätter miljöprogrammet antaget , med följande ändringar: Punkt 1 under Konsumtion ändras till: I de kommunala köken ska andelen certifierade ekologiska livsmedel och/eller närproducerat vara 80 procent av de totala livsmedelsinköpen senast år Huvudansvarig: Kommunstyrelsen Punkt 2 under Konsumtion ändras till: Växjö kommuns invånare ska ha ökat andelen inköp av ekologiska livsmedel och/eller närproducerat till 25 procent senast år Huvudansvarig: Kommunstyrelsen Punkt 20 under Natur stryks: Växjö kommun vill långsiktigt skydda viktiga naturområden och stärka den biologiska mångfalden, därför har vi mål Den skyddade landarealen i kommunen ska öka med 800 hektar mellan år 2013 och Huvudansvarig: Kommunstyrelsen, tekniska nämnden Punkt 25 under Klimat stryks: 25. Klimatpåverkan från kommunens serverade måltider ska minska med 25 procent mellan år 2013 och Huvudansvarig: Kommunstyrelsen Punkt 29 under Energi ändras till: 29. Den kommunala elproduktionen från sol, vind och vatten ska vara MWh senast år Huvudansvarig: Växjö kommunföretag AB 2. Kommunchefen får i uppdrag att implementera det reviderade miljöprogrammet dels genom samverkan inom hela kommunkoncernen dels i bred samverkan med medborgare, organisationer och näringslivet. Miljöprogrammets mätbara mål planeras och följs upp genom Växjö kommuns styrsystem under målområde Miljö, energi och trafik. 15 (19)

16 KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott Bakgrund Miljöprogrammet är ett styrdokument för Växjö kommunkoncern med miljömål där kommunen vill gå längre än vad lagstiftningen kräver. Målen kan gälla både organisationen och det geografiska området. Målen är uppdelade i tre profilområden: Leva Livet, Vår Natur och Fossilbränslefritt Växjö. Vid framtagande av programmet har hänsyn tagits till de nationella och regionala miljökvalitetsmålen. Miljöprogrammet antas av Växjö kommunfullmäktige och ska revideras varje mandatperiod. Det föreslagna reviderade miljöprogrammet kommer ersätta kommunens miljöprogram från 2010 och finns bilagt tjänsteskrivelsen. Det finns flera indikatorer som är angelägna att följa upp för att få en tydlig bild av hur Växjös miljöstatus förändras över tid utöver de indikatorer som tillhör miljöprogrammets mätbara mål. Samtliga indikatorer finns i dokumentet Indikatorlista (se bilaga). Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 16 maj 2014 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår bland annat att planeringskontoret i bred samverkan reviderat Växjö kommuns miljöprogram. Det reviderade miljöprogrammet ersätter det nu gällande miljöprogram som antogs Den största förändringen är att miljöprogrammets perspektiv har breddats så att fler miljöfrågor har fått mätbara mål. Områdena kemikalier, avfall, vatten, natur luft och buller har samtliga hanterats med stor omsorg för att få fram relevanta mätbara mål. För första gången i Växjö finns ett mål om att minska biltrafiken. Även målet om att bygga i trä är hämtat från trästrategin och ingår nu i programmet. 16 (19)

17 KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott Söraby skytteförenings ansökan om kommunalt lån Dnr KS/2014:308 Förslag till beslut Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beviljar Söraby skytteförening kommunalt lån om kronor för tillbyggnad av Sörabyhallen. Lånet ska ske till marknadsmässig ränta och med påslag motsvarande borgensavgiften. Bakgrund Söraby Skytteförening har ansökt om ett lån från kommunen för att finansiera en tillbyggnad av Sörabyhallen. Nuvarande Sörabyhall byggdes centralt i Rottne. Sörabyhallen har bland annat använts som ungdomsgård. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 27 maj 2014 redogjort för ärendet. Av skrivelsen framgår att föreningen under senare år upplevt att det varit svårt att aktivera ungdomar och därför beslutat att satsa på att öka tillgängligheten och nya lokaler. Föreningen planerar att bygga till Sörabyhallen med 600 kvm. Bygglov har beviljats. Byggkostnaden har beräknats till kronor inklusive moms. Föreningen har beviljats bidrag till byggnationen med kronor och går in med egen insats om kronor. Föreningen behöver låna kronor för resten av finansieringen. I ansökan har föreningen uppgett att de vill låna kronor från kommunen och att de tänkt låna kronor på annat sätt. Efter samtal med företrädare för föreningen anger de att de gärna lånar allt från kommunen, d v s kronor. Fritidsnämnden tillstyrker att föreningen beviljas ett kommunalt lån. Föreningen uppfyller de kriterier som fritidsnämnden fastställt. Föreningen har god ekonomi enligt Fritid. Kommunstyrelsens låneram om kronor för utlåning till föreningar har utnyttjats helt. Ett beslut om utlåning på kronor måste därför tas av kommunfullmäktige. Räntan på ett lån till föreningen bör vara marknadsmässig med ett påslag motsvarande borgensavgiften. 17 (19)

18 KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott Redovisning av inkomna och besvarade skrivelser av intresse samt inkomna inbjudningar och protokoll Förslag till beslut Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet noterar informationen till protokollet. Bakgrund Kommunkansliet har i en skrivelse den 28 maj lämnat en redovisning av inkomna och besvarade skrivelser av intresse samt inkomna inbjudningar och protokoll. 18 (19)

19 KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott Övrigt 19 (19)

20 ÄRENDE Dnr KS/2014: Mario Jonjic Utredare Tel Kommunstyrelsen Detaljplan Örnen 28 m.fl. (Folkparken/Vinterv.) Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslås lämna nedanstående synpunkter som samrådsyttrande över detaljplan för Örnen 28 m.fl. Bakgrund Syftet med en ny detaljplan för Örnen 28 m.fl. är att ändra nuvarande markanvändning så att området (f.d. Folkpark) och parkeringsplatsen vid Vintervägen kan bebyggas med framförallt nya bostadshus. Tillhörande service som vård (vårdboende), sjukgymnast, gym, restaurang, frisör, cykelservice mm tillåts också inom delar av planområdet i kvarteren närmast smalspåret. Synpunkter Detaljplanen är gediget framtagen och de synpunkter som kommunstyrelsen lyfte fram i samråd om planprogram för Kråkan och Örnen (KS/2012:65) har till största del beaktats med undantag för möjlighet till fortsatt dansverksamhet inom området. Emellertid saknas beskrivning av smalspåret utifrån ett allmänt tillgängligt och ett grönt perspektiv. Smalspåret är en viktig cykelled i Växjö och bör även efter detaljplanens genomförande upplevas som allmänt tillgänglig, trygg och säker. Smalspåret är även upptaget i grönstrukturplanen som ett viktigt grönstråk i Växjö. Således bör smalspårets betydelse belysas bättre i detaljplanen. Kommunledningsförvaltningen PLANERINGSKONTORET 1 (2) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post

21 ÄRENDE KS/2014: Beslutet skickas till För åtgärd/verkställighet Byggnadsnämnden Stadsbyggnadskontoret Ove Dahl kommunchef Paul Herbertsson planeringschef 2 (2)

22 Här kommer förslag till detaljplan för Örnen 28 m.fl. stadsdelen Väster i Växjö på samråd. Lämna synpunkter på planförslaget till: senast den 16 juni Mvh Djana Djana Micanovic Planchef STADSBYGGNADSKONTORET Växjö kommun, Box Växjö Tel <http://www.vaxjo.se/> file:///c /Users/frepea/Desktop/ABBBB/Detaljplan%20Örnen%2028%20mfl%20(Folkparken_Vinterv.)%20-%20Samråd.txt[ :32:14]

23 Detaljplan - Samråd Örnen 28 m.fl. Väster i Växjö Syftet med en ny detaljplan för Örnen 28 m.fl. är att ändra nuvarande markanvändning så att området (f.d. Folkpark) och parkeringsplatsen vid Vintervägen kan bebyggas med framförallt nya bostadshus. Stadsbyggnadskontoret har tagit fram nu förslag till ny detaljplan som ska möjliggöra att kanske upp till 250 nya bostäder kan byggas i ett attraktivt läge. En ny allmän park samt nya gång- och cykelvägar ska också säkerställa allmänhetens tillträde till området. En ny trappa med ramper från smalspåret mot Dackevägen gör gångförbindelse mellan Vintervägen och Väster/Dackevägen mer tillgänglig för allmänheten. Stora delar av planområdet är idag planlagda som (privat)kvartersmark. AKTUELLT OMRÅDE Samrådstid: Dnr: 2011BN Normalt planförfarande Planhandlingar finns tillgängliga även på kommunens hemsida: Synpunkter skickas till Byggnadsnämnden, Box 1222, Växjö eller via e-post: senast den 16 juni 2014 Stadsbyggnadskontoret

24 Handläggare Djana Micanovic SAMRÅDSHANDLING Detaljplan ÖRNEN 28 med fl. Väster i Växjö Dnr 2011BN1028 Dpl 214 Syfte Syftet med en ny detaljplan för Örnen 28 m.fl. är att ändra nuvarande markanvändning så att området (f.d. Folkpark) och parkeringsplatsen vid Vintervägen kan bebyggas med framförallt nya bostadshus. Tillhörande service som vård (vårdboende), sjukgymnast, gym, restaurang, frisör, cykelservice mm tillåts också inom delar av planområdet i kvarteren närmast smalspåret. Syftet är också att säkerställa allmänhetens tillträde till området (f.d. Folkparken) med nya gång- och cykelvägar samt en ny park som planläggs som allmän platsmark. En ny gångväg med trappor och ramper med bra lutningar, som föreslås i detaljplanen, gör gångförbindelsen mellan Vintervägen och Dackevägen mer tillgänglig för allmänheten. Stora delar av planområdet är idag planlagda som (privat)kvartersmark. Örnen 28 Översiktskarta med plangräns

25 Handlingar Detaljplanen består av plankarta med planbestämmelser, behovsbedömning samt denna planbeskrivning inklusive redovisning av planens genomförande. Utredningar Trädinventering, Sweco/VIÖS AB (Örjan Stål AB) 2012 Dagvattenutredning, Pehrsko ; kompletterad Illustrationer (disponering/volymstudie för ny bebyggelse inom området), Sandell och Sandberg, Malmö (april 2014) PLANOMRÅDE - Plandata Areal planområdet omfattar en yta på ca 3,9 hektar ( m2) Läget - Den aktuella marken ligger nära centrum (drygt 800 meter från stadsbiblioteket) och är mycket attraktiv för bostadsbebyggelse. Idag används delar av marken för markparkering (vid Vintervägen) och viss kulturverksamhet bedrivs inom Folkparksområdet där dans av olika slag är störst. Markägare inom planområdet: Detaljplanen avgränsas bl.a. med hänsyn till gränserna för underliggande planerna. Följande fastigheter ligger inom planområdet: - Örnen 28 (ägs av Växjö Folkets park AB) - Örnen 32 (ägs av Växjö Folkets park AB) - Del av Örnen 31 (ägs av Västkuststugan AB) 2

26 - Del av Örnen 29 (ägs av Västerhem AB) - Del av Växjö 8:7 (ägs av Växjö kommun) - Del av Växjö 14:1 (ägs av Växjö kommun) - Del av Växjö 8:14 (ägs av Växjö kommun) - Gällande planer inom planområdet P 84 Detaljplan för Folkparken mm i Växjö, fastställd P 06/23 Detaljplan för Örnen 28 och Fiskgjusen 2 i Växjö, fastställd (genomförandetiden går ut ) P 03/31 Detaljplan för Örnen 29 i Växjö, fastställd (genomförandetiden gick ut ) P- 211 Stadsplan betr. Kv Lassaskog mm i Växjö, fastställd PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Översiktsplan (ÖP) för Växjö stad (antagen av kommunfullmäktige KF ) redovisar den aktuella marken som Befintlig stadsbygd Förtätning. Planförslaget följer översiktsplanens intentioner om att bl.a. utveckla staden och planera för stadsbebyggelse som i huvudsak används för bostäder, handel, kontor eller annan verksamhet förenligt med bostäder i närheten. Planeringen kan med fördel överväga att använda stora parkeringsytor på annat sätt (citat från ÖP). Planförslagen anses följa ÖP-intentioner. Planprogram - Byggnadsnämnden godkände planprogram för kvarteren Kråkan och Örnen (daterad ) och samrådsredogörelse (daterad ) med dess slutsatser som underlag för fortsatt detaljplanläggning (citat): planprogrammets intentioner för ny bebyggelse och dess omfattning ändras inte fastighetsägaren vill inte bedriva konsert/dansverksamhet inom Folkparksområdet och kommande detaljplan ska utformas utifrån de förutsättningarna Kaskad och Teaterbyggnad bevaras och ligger kvar på nuvarande plats Kommande detaljplan för Folkparksområdet omfattar även fastigheten Örnen 31 i syftet att planlägga dess östra del som allmänplatsmark (PARK) Kommande detaljplanearbetet kräver ytterligare utredningar (dagvatten, trädinventering, volym-/skuggstudie för ny bebyggelse) för att hitta bra förutsättningar för ny bebyggelse med hänsyn till förutsättningar på platsen Avvikelse från planprogram Förutsättningar för att Kaskad och Teaterbyggnad ska bevaras och ligga kvar på nuvarande plats (under punkt tre ovan) har förändrats efter programskedet. Kaskad som danslokal och byggnad planeras rivas. Dansverksamhet planeras inte finnas inom planområdet (i enlighet med programmets slutsatser). 3

27 Teaterbyggnad rivs. Byggnadsnämnden beviljade rivningslov I övrigt följer detaljplanen programmets intentioner. Övrig bebyggelse inom planområdet kommer succesivt att rivas eller flyttas från området. Fornlämningar Inga arkeologiska lämningar finns registrerade inom planområdet. 4

28 Geotekniska förhållanden Marken inom stora delar av planområdet består av sandig-moig morän, normalblockig. Berg i dagen finns i områdets västra del (rödmarkerat på tillhörande bild). Områdets östra del (Vintervägen med dess p-plats) utgörs av kärr vilket kräver hänsyn vid grundläggning av ny bebyggelse (tex. mark-/grundförstärkning genom pålning). kärr berg morän berg Befintliga ledningar Viss omläggning och dragning av nya ledningar krävs för planens genomförande. Bilden nedan redovisar en del av befintliga ledningar inom planområdet. Framtida byggherrar ansvarar dvs. finansierar eventuell flytt av befintliga och dragning av nya ledningar som krävs för planens genomförande. 5

29 Befintliga träd - Folkparksområdet användes under lång tid för kulturell och kommersiell verksamhet. Nu omvandlas hela området till bostadsmark. För att säkerställa en del av träden, naturmarken samt allmänhetens tillträde till området föreslås i detaljplanen en mindre PARK samt allmänna gång-/cykelvägar (fler sträckningar - se plankarta). För träd inom PARK-området (allmän platsmark) kommer kommunen att ansvara för dess förvaltning och skötsel. För övriga delar av planområdet framförallt f.d. Folkparken som är privat kvartersmark ansvarar markägaren för dess förvaltning och skötsel. Det finns en trädinventering gjort i ärendet av Sweco/VIÖS AB (2012) som redovisar vilka träd som bör tas ned (pga. dåligt skick) samt vilka som bör bevaras inom området. Trädinventeringen utgör ett underlag och hjälp när hus och mark ska detaljprojekteras i bygglovskedet för att på bästa sätt kunna utveckla bostadsområdet och bevara en del av de befintliga träden och grönskan. Terrängens förutsättningar kräver en noggrann markplanering inte bara för trädens skull. PLANFÖRSLAG Bebyggelse - Detaljplanen medger en blandad användning (bostäder, vård, centrum mm) med en varierad byggnadshöjd i områdets olika delar. Kvarter närmast stadsdelen Väster föreslås få en höjd från 2-5 våningar; kvarter närmast smalspåret föreslås få en högre höjd från 2 upp till 16 våningar som högst vid Vintervägens vändplats. En generös markanvändning och en större byggrätt inom planområdet motsvarar bättre stadens nuvarande och framtida behov av nya bostäder, arbetsplatser/service mm med tanke på områdets läge. Dessutom ges det goda förutsättningar för hållbara resor/ transporter till/från området. Inom gång-/cykelavstånd från planområdet når man många av stadens viktigare funktioner som man behöver i sin vardag. Illustration: Sandell och Sandberg, Malmö Illustrationen ovan redovisar en möjlig disponering/gruppering av bebyggelsen inom planområdet. Ambitionen är gruppera bebyggelse/hus med egna gårdar som ansluter sig väl till omgivningen. Slutlig lösning prövas i bygglovsskedet då bl.a. god utemiljö för boende med tillgång till egna gårdar, anpassning till marken med lämpliga lutningar, god tillgänglighet till området/bebyggelsen, parkeringsbehov mm prövas. 6

30 Kv Kråkan Bef. hotell Bef. hus Vintervägen Bef. hus på Väster Bef. hus på Väster Illustration: Sandell och Sandberg, Malmö Fågelperspektiv söderifrån Spetsamossen Bef. hus Vintervägen Kv Kråkan Bef. hus på Väster Bef. hotell Bef. hus på Väster Illustration: Sandell och Sandberg, Malmö Fågelperspektiv västerifrån 7

31 Illustration: Sandell och Sandberg, Malmö Gatuperspektiv söderifrån, från smalspåret Tillgänglighet - Utemiljön och byggnader (både inom kvartersmark och allmänplatsmark) ska uppfylla tillgänglighetskrav för bl.a. rörelsehindrade, synskadade. I kommande bygglov granskas tillgänglighetskrav. Barnperspektiv - Det finns flera skolor och förskolor i närheten. Behov av lekytor för mindre barn inom planområdet beaktas under bygglovet. Befintliga och nya stråk för gående/cyklande inom planområdet utvecklas bl.a. genom att dessa kopplas till stadens övriga allmän platsmark. Parkering Riktlinjer för beräkning av parkeringsbehov inom Växjö kommun (antagna av byggnadsnämnden 2009) ska tillämpas. Parkeringsbehovet bedöms i varje enskilt fall utifrån verksamhetens behov och med utgångspunkt från plan-/och bygglagen (PBL). Boendeparkering Enligt Växjö kommuns parkeringsnorm krävs max 0,5 parkeringsplatser per bostad. Om fastighetsägaren/byggherren vill skapa fler p-platser än normen kräver ska de platserna inte minska yta för gröna gårdar/uteplatser för boende eller verksamma inom området. Utemiljön och gröna gårdar ska prioriteras framför parkeringsönskemål-/behov i kvarteren. Parkeringsbehovet och dess lösningar hanteras i bygglovskedet. P-anläggningar/garage är en lämplig lösning för parkering som kan frigöra marken för bostäder och gröna gårdar. Detaljplanen medger de möjligheter för olika p-lösningar inom området. För ny bebyggelse vid Vintervägen är garagelösning en förutsättning för att överhuvudtaget kunna bygga i den omfattning som detaljplanen medger. För att klara exploatering som illustreras i detaljplanen (med bl.a. 16-våningshus) krävs ett garage i 2 plan inom hela kvarteret där 16-våningshuset har illustrerats. Om garage byggs i tre våningar kan också stora delar av Folkparksområdet frigöras från bilar. Tredimensionell fastighetsindelning kan underlätta bl.a. p-lösningar inom området och göra den mera attraktiv även för framtida boende. 8

32 Cykelparkering Riktlinjerna för parkeringsbehov omfattar även cykelparkering. Cykelparkeringar ska ha bra placering och utformning samt tillräcklig kapacitet (både för boende, verksamma och besökande inom planområdet) och skall hanteras tidigt i planeringen/ bygglov/ projektering mm. Utemiljö Terrängens förutsättningar framförallt inom f.d. Folkparksområdet kräver en noggrann markplanering med bra tillgänglighet till bl.a. bostäder. Utemiljön och gröna gårdar ska prioriteras framför parkeringsönskemål inom området. Detaljplanen ger goda förutsättningar att genom garagevåningar (som är en förutsättning för att kunna bygga inom kvarter vid Vinterv. i den omfattning som illustreras i detaljplanen) samordna parkeringsbehovet inom hela området i en p-anläggning. Ny lokalgata En ny lokalgata föreslås genom området med vändplats vid hotellets entré. Växjö kommun ser gärna att det minimeras antal korsningar med biltrafik över smalspåret och därför föreslås den befintliga infarten till f.d. hotell Carisma (nuvarande Butapalats) via Vintervägen slopas. Ny lokalgata kommer att få bättre lutning som också underlättar transporter till hotellet samt närliggande kvarter som planeras inom området. Gång- och cykeltrafik Allmänhetens tillträde till området utvecklas och säkerställs med nya gång- och cykelvägar samt PARK som allmän platsmark. En ny trappa med ramper som föreslås gör gångförbindelse mellan Vintervägen och Väster/Dackevägen också mer tillgänglig med bra lutningar Gamla Folkparksområdet öppnas upp mer för allmänheten med planförslaget jämfört hur det är löst och reglerat i detaljplanen idag då hela området är privat kvartersmark. Kollektivtrafik med bra turtäthet på Liedbergsgatan och Mörnersväg ligger i närheten av planområdet. Service Närheten till Dalbo Centrum samt Växjö City gör att brett serviceutbud med handel, restauranger, skolor/förskolor, vårdcentral, äldreboende mm ligger med gångavstånd från planområdet. Teknisk försörjning Vatten- och avlopp (VA) Ny bebyggelse kan anslutas till befintligt kommunalt ledningsnät för VA. Genomförande av detaljplanen kan kräva nya ledningsdragningar eller förstärkning av befintligt VA-nät. Dagvatten Ett dagvattenmagasin med en volym på ca 600 m 3 planeras anläggas under gatumarken (bild på nästa sida redovisar dess läge och storlek under gatan). En del av befintliga ledningar för dagvatten läggs också om och placeras nu under allmän platsmark (gata eller gång- och cykelväg). Det finns också goda förutsättningar att hantera dagvatten från Folkparksområdet inom dess kvartersmark. Dagvattenutredning från Pehrsko (dat ; uppdaterad ) tillhörande planhandlingar redovisar hur frågan kan hanteras. Hantering av dagvatten bevakas och följs upp också under bygglovsprövning samt vid det tekniska samrådet. 9

33 Illustration: Stadsbyggnadskontoret Dagvattenmagasin under lokalgatan Uppvärmning - Fjärrvärme och fjärrkyla från den miljövänliga anläggningen Sandviksverket kan erbjudas i området. Dessutom kan alternativa energikällor prövas (vind/sol) inom området. Detaljplanen utgör inget hinder för olika tekniska lösningar för områdets energibehov som avgörs också av hur man bygger. Avfall - Avfallshantering skall ske med hänsyn till återvinning och återanvändning. Utrymmen för sortering av avfall etc. skall följa Renhållningens råd och rekommendationer för utrymmen och transportvägar, Tekniska förvaltningen. Posthantering - Postfack alt. postlådesamling för flerbostadshus bör placeras vid byggnadernas entréer, gärna i samråd med posten. Frågan kan bevakas i det efterföljande bygglovskedet. Räddningstjänstens tillgänglighet Vid räddningsinsats förutsätts det att byggnaden är åtkomlig för räddningstjänsten. Då krävs det att det finns körvägar till alla byggnader. Avstånden mellan räddningstjänstens uppställningsplats och angreppspunkten (entré/ytterdörr), eller uppställningsplatsen för bärbara stegar skall vara sådan att insatstiden minimeras och att åtkomligheten garanteras. Normalt används 50 meter som ett riktvärde. Miljökvalitetsnormer (MKN) Luft Planens genomförande medför inte att MKN för luft överskrids inom eller utanför planområdet. Vatten Planförslaget äventyrar inte att MKN för vatten (bl.a. stadssjöarnas vattenkvalité) inte kan uppnås. 10

34 BYGGLOV - Följande nedan är särskilt viktigt att bevaka under bygglov: - gruppering av ny bebyggelse ska ta hänsyn till bl.a. god tillgänglighet samt bra och funktionell utemiljö för framtida boende (markplanering) - skyddsvärda träd från trädinventeringen - skuggförhållande (säkerställa bra solförhållande både till befintlig och ny bebyggelse). Solstudie kan krävas vid framtida bygglovhandläggning för att kunna säkerställa bra solförhållande inom området. Befintliga träd kan också medföra oönskad skugga för boende och viss avverkning kan krävas med hänsyn till detta också. Avvägningar görs i bygglov eller i ett senare skede (när folk har flyttat in) PLANENS GENOMFÖRANDE Plangenomförandet ska beskriva de tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder som behövs för att planen ska kunna genomföras på ett bra sätt. Vilka konsekvenser dessa åtgärder får för fastighetsägare och andra berörda ska också framgå av beskrivningen. ORGANISATORISKA FRÅGOR Tidplan - Detaljplanen, som handläggs med normalt planförfarande, planeras ställas ut till granskning under sommaren/hösten 2014 för att kunna antas i byggnadsnämnden under vintern 2014/2015 Planområdet (avgränsning) enligt bilden nedan Genomförandetid Enligt 4 kap. 4:21 PBL (Plan och bygglagen) ska detaljplanen ange en genomförandetid. Tiden ska bestämmas så att det finns rimliga möjligheter att genomföra planen, men tiden får inte vara kortare än fem år och inte längre än femton år. Genomförandetiden för Örnen 28 m.fl. slutar 5 år efter att detaljplanen vunnit laga kraft. Under genomförandetiden har fastighetsägare rätt att bygga enligt detaljplanen. Efter genomförandetidens utgång fortsätter detaljplanen att gälla tills den ändras eller upphävs. Genomförandetiden är inte densamma som byggtid. 11

35 KONSEKVENSER PÅ FASTIGHETSNIVÅ Inom planområdet Fastighet Ekonomiska Fastighetsrättsliga Tekniska Örnen 28 och 32 Ja Ja Ja Ägare: Växjö Folkets Park AB Ev. flytt av bef. ledningar Dragning av nya ledningar Större byggrätt Utökad markanvändning Delar av mark planläggs som allmän platsmark Ekonomiska frågor rörande reglering/ överlåtelse av marken för nya anläggningar inom området (lokalgata, park, g/cvägar) hanteras med exploateringsavtal med Växjö kommun. Avtalet ska vara klart innan detaljplan antas av BN. Kommunen har dock rättighet och skyldighet att lösa in marken för allmänt ändamål. Ny lokalgata, en allmän park och nya allmänna g/c vägar föreslås inom fastigheten. Parkmark och g/c vägar regleras till lämplig kommunal fastighet i väster, förslagsvis Växjö 8:7 Befintliga och nya lokalgator samt g/c vägar regleras till lämplig kommunal fastighet i öster, förslagsvis Växjö 8:14 Planen medger att Örnen 28 och 32 kan indelas i fler fastigheter. Även 3- dimensionell fastighetsbildning är möjlig. Om området indelas i fler fastigheter kan det bli aktuellt att bilda gemensamhetsanläggningar för samverkan mellan fastigheter. Örnen 28 Fastighetsbildning ska ske genom att figur 9 enligt bifogad karta regleras från Örnen 28 till lämplig kommunal fastighet, förslagsvis Växjö 8:7 Figur 12 enligt karta (bilaga till fast.r.frågor) regleras från Örnen 28 till lämplig kommunal fastighet, förslagsvis Växjö 8:14 Örnen ga:1 upphävs i sin helhet genom omprövning av anläggningsbeslutet. Befintliga hög och lågspänningsledningar ska tryggas med ledningsrätt inom U- område. Ev. flytt av bef. ledningar Fördröjning av dagvatten Dragning av nya ledningar Dagvattenanläggning som tar hand om kvarterets vatten 12

36 Örnen 32 Fastighetsbildning ska ske genom att figur 1 enligt bifogad karta regleras från Örnen 32 till lämplig kommunal fastighet, förslagsvis Växjö 8:7 Figur 2 och 3 enligt bifogad karta regleras från Örnen 32 till lämplig kommunal fastighet, förslagsvis Växjö 8:4 Figur 4 enligt bifogad karta regleras från Örnen 32 till Örnen 28 Figur 5 enligt bifogad karta regleras från Örnen 32 till lämplig fastighet/samfällighet. Örnen 32 ska omregistreras till nytt kvartersnamn. Fastighetsbildning initieras och bekostas av ägaren/ exploatören. 13

37 KONSEKVENSER PÅ FASTIGHETSNIVÅ Inom planområdet Fastighet Ekonomiska Fastighetsrättsliga Tekniska Örnen 29 Ja Ja Ja Ägare: Västerhem Ny lokalgata med vändplats samt en gångväg med trappor/ramper i anslutning till smalspåret föreslås. Bef. infart till Örnen 29 via Vinterv. slopas också och regleras som kvartersmark. Angöring till Örnen 29 från centrum via Vintervägen säkerställs nu med en ny lokalgata. Koppling till smalspåret för gående regleras som allmän platsmark (gångväg) med trappor och ramper för bättre tillgänglighet till planområdet och stadsdelen Väster. Planens genomförande regleras med expl.avtal mellan berörda parter samt kommunen. Alternativt genom lantmäteriförrättning då kommunen har rättighet och skyldighet att lösa in mark för allmänt ändamål. Ev. ersättning för marken som blir allmän platsmark (gata, gångväg) regleras med exploateringsavtal mellan berörda parter eller med inlösen. Inlösen innebär att kommunen har rättighet och skyldighet att lösa in allmän platsmark från privatmark. Lantmäterimyndighet handlägger inlösen av allmän platsmark på begäran av fast.ägare eller kommunen. Fastighetsbildning ska ske genom att figur 6 enligt bifogad karta regleras från Örnen 29 till Örnen 32. Figur 7 och 8 enligt bifogad karta regleras från Örnen 28 till Örnen 32. Figur 14 och 15 enligt bifogad karta regleras från Örnen 29 till lämplig kommunal fastighet, förslagsvis Växjö 8:14 Figur enligt bifogad karta kan avstyckas till marksamfällighet alternativ egen fastighet. Figur enligt bifogad kartakan regleras till Örnen 30. Parkmark och g/c vägar regleras till lämplig kommunal fastighet i väster, förslagsvis Växjö 8:7 Befintliga och nya lokalgator samt g/c vägar regleras till lämplig kommunal fastighet i öster, förslagsvis Växjö 8:14 Befintligt servitut för g/c trafik (04/133.5) som belastar Örnen 29 upphävs i sin helhet då marken blir allmän platsmark. Berörd servitutsmark kan överföras till lämplig kommunalfastighet Nytt gångstråk byggs med trappa/ramper i anslutning till smalspåret 14

38 Befintlig ledningsrätt för vattenledningar, 0780K-04/45.2 ändras till att inte belasta allmän platsmark. Örnen 29 Örnen ga:2 omprövas i dess läge. Örnen ga:2 ska gälla inom figurerna 5, enligt bifogad karta. Ändamålet ändras till parkering och angöringsplats. Ledningshavare eller fastighetsägare ansöker om lantmäteriförrättning. KONSEKVENSER PÅ FASTIGHETSNIVÅ Inom planområdet Fastighet Ekonomiska Fastighetsrättsliga Tekniska Örnen 31 Ja Ja Nej Ägare: Västkuststugan Genomförandetiden för den aktuella dpl går ut vilket kan ger rätt till ersättning för mark (och ev. förlorad byggrätt) som övergår från Östra delar av fastigheten föreslås övergå från kv.mark (bostäder B ) till allmänplatsmark (PARK). Reglering sker till lämplig Ingen påverkan Örnen kvartersmark B till allmän kommunal fastighet, förslagsvis Växjö 8:7. Se figur platsmark PARK (se berörda delar på bilden till höger). 10 enligt bifogad kara. Kostnaden belastar Växjö kommun. Frågan regleras genom expl.avtal eller lantmäterimyndighetens förrättning. Kommunen har rättighet och skyldighet att lösa in marken för allmänt ändamål. 15

39 KONSEKVENSER PÅ FASTIGHETSNIVÅ Inom planområdet Fastighet Ekonomiska Fastighetsrättsliga Tekniska Växjö 8:14 Ja Ja Ja Ägare: Växjö kommun Ökat ekonomiskt värde då berörd mark får ny användning med byggrätt Ny fastighetsbildning krävs i enlighet med ny detaljplan. Dagvattenmagasin anläggs under lokalgatan; dagvattenledningar läggs om Ev. dyrare grundläggning av ny bebyggelsen pga. markförhållanden på platsen. Kostnad för anläggning av dagvattenmagasin under lokalgatan. Ny kvartersmark skapas och ny sträckning för lokalgatan/ Vintervägen. Fastighetsbildning ska ske genom att figur 23 enligt bifogad karta avstyckas till egen fastighet. Nytt kvartersnamn skapas. Figur 24 enligt bifogad karta avstyckas till egen fastighet. Planen medger att fastigheterna kan indelas i fler fastigheter. Även 3-dimensionell fastighetsbildning är möjlig. Om området indelas i fler fastigheter kan det bli aktuellt att bilda gemensamhetsanläggningar för samverkan mellan fastigheter. 16

40 KONSEKVENSER PÅ FASTIGHETSNIVÅ Inom planområdet Fastighet Ekonomiska Fastighetsrättsliga Tekniska Växjö 8:7 Ja Ja Nej Ägare: Växjö kommun Ökat ekonomiskt värde då berörd mark planläggs som bostadsmark med byggrätt Ny fastighet måste skapas för ny användning. Fastighetsbildning ska ske genom att Figur 11 avstyckas för bostadsändamål. Ingen påverkan Ledningar inom U- område ska tryggas med ledningsrätt. Övrigt Planen medger att ytterligare fastighetsbildning och anläggningsåtgärder kan ske inom kvartersmark. Respektive fastighetsägare ansöker om och bekosta denna lantmäteriförrättning. Fastighet Ekonomiska Fastighetsrättsliga Tekniska Växjö 14:1 Nej Ja Nej (smalspåret) Ägare: Växjö kommun Fastighetsbildning ska ske genom att figur 19 enligt bifogad karta regleras från Växjö 14:1 till Växjö 8:14. Figur 20 enligt bifogad karta regleras från Växjö 8:14 till Växjö 14:1. Figur 21 enligt bifogad karta regleras eventuellt från Växjö 14:1 till Växjö 8:14 Ledningsrätt, 0780K-9269:1 (Tele) och övriga rättigheter inom Växjö 14:1 kan komma att påverkas vid en eventuell fastighetsreglering. 17

41 KONSEKVENSER PÅ FASTIGHETSNIVÅ Inom planområdet Fastighet Ekonomiska Fastighetsrättsliga Tekniska Växjö 8:4 Nej Ja Nej Ägare: Växjö kommun Fastighetsbildning ska ske genom att figur 22 enligt bifogad karta regleras från Växjö 8:4 (område 2) till lämplig kommunal fastighet, förslagvis Växjö 8:14. STADSBYGGNADSKONTORET Djana Micanovic Planchef Bilaga till fastighetsrättsliga frågor (upprättad av lantmäterimyndigheten i Växjö) April

42 Bedömning av miljöpåverkan enligt bilaga 4 i MKB-förordningen Plan: Örnen 28 m.fl. Väster i Växjö Samrådshandling Dnr 11BN1028 Miljö Miljökvalitetsnormer Miljömål Hållbar utveckling Riksintressen Naturvård Rörligt friluftsliv Kulturmiljö Kulturmiljö o landskapsbild Stads- landskapsbild Fornminnen Kulturmiljöprogram Kulturhistorisk miljö Naturvårdsintressen Naturreservat Natura 2000 Påverkan. Ingen Berörs Stor Måttlig Liten påv. ej Kommentarer x x x x x x x x x x x X Plangenomförande hindrar inte att uppsatta miljömål (nationella/regionala/lokala) uppnås. Fler bostäder och arbetsplatser kan skapas i stadens centrala delar. Fler människor kan ta del av stadens utbud inom gång/cykelavstånd vilket minskar behov av biltransporter. Förutsättningar ges inom planområdet till en funktionsblandad exploatering med möjlighet till bl.a. olika typer av bostäder. Stadsbilden ändras då ny bebyggelse planeras inom f.d. Folkparksområde samt inom nuvarande parkering vid Vinterv. Folkparksområdet med sin kulturhistoria omvandlas nu till ett bostadsområde. Området har dock inte mycket kvar av sin ursprungliga verksamt. Växt och djurliv Biotopskydd Påverkan på vatten Strandskydd Dagvatten Grundvatten Markförhållanden/föroreningar Förorenad mark Grundläggning Hushållning med resurser x x x x x x x Delar av Folkparksområdet planläggs som PARK och därmed säkerställs allmänhets tillträde till området. För övriga delar av området (f.d. Folkparken) finns en trädinventering framtagen som redovisar vilka träd som måste tas ned pga dåligt skick samt vilka som bör sparas. Trädinventeringen utgör en del av planhandlingar även som underlag för kommande bygglovskedet. Det finns utrymme inom planområdet att hantera dagvatten på ett bra sett. Plats lämnas för ett dagvattenmagasin samt en dagvattenutredning redovisar hur frågan kan hanteras inom kv.mark. Inom områdets östra delar krävs särskild hänsyn vid byggnation/grundläggning då marken består av kärr. Inom övriga delar är bra förutsättningar för byggnation med hänsyn till geoteknik/grundläggning. Genomförande av planförslaget är positivt utifrån husshållning med befintliga resurser och tidigare investeringar i bl.a. infrastruktur Befintlig infrastruktur x Vatten x Fler kan nyttja bef. vatteninfrastruktur Mark Alstrande av avfall Under byggskedet Avfallssortering x x x Centrumnära mark kan exploateras och tillföra staden fler bostäder/arbetsplatser/offentliga miljöer mm

43 Hälsa Buller Luftkvalitet Lukt Radon Strålning Risker och Säkerhet Påverkan. Ingen Berörs Stor Måttlig Liten påv. ej Kommentarer x x x x x Trafik Explosion Översvämning Ras o skred Farligt gods Social bedömning x x x x x Bättre lösningar för gång/cykeltrafik men också angöring för biltrafiken till området bl.a. genom en ny lokalgata. Integration Funktionsblandning Offentliga platser Hälsa Tillgänglighet Trygghet x x x x x x Planförslaget ger möjlighet till olika bostadsstorlekar och upplåtelseformer. Detaljplanen medger också möjlighet till arbetsplatser (bl.a. centrumverksamheter) Planförslaget ger möjlighet till ett blandat innehåll där bl.a. arbetsplatser, bostäder, service kan finnas inom samma område Del av området planläggs som allmän plats PARK; nya gång och cykelstråk kommer att skapas för att säkerställa det allmänna behovet att röra sig genom området. Allmänhetens tillgänglighet till området ökas och säkerställs med allmän platsmark. Nya mötesplatser som park underlättar sociala möten mellan människor God tillgänglighet till flera av samhällsfunktiuoner; bra tillgänglighet till området Satsnigar på bl.a. offentliga miljöer och blandat innehåll skapar förutsättningar för en attraktiv miljö. Bef. stråk förstärks och fler människor som kan röra sig genom området ökar tryggheten Barnperspektiv Transportstrategimål Bilresor x x Mer tillgänglig/trygg miljö för barnen kan skapas med bl.a. bättre och säkrare gång/cykelvägar till/från området Planförslagets genomförande ger upphov till färre och kortare bilresor Cykeltransporter x Närheten till många målpunkter gör cykeltrafiken attraktiv Gångtrafik x Många målpunkter kan nås inom gångavstånd; tillgänglighet ökas väsentligt för gående genom en ny lösning med ramper och trappa mellan Vinterv. och Dackev. Kollektivtrafik x Bra tillgång och underlag till kollektivtrafik Planens influensområde ÖP x Planförslaget följer ÖP intentioner Gällande planer x Pågående planläggning x Mellankommunala intressen x Kommunens bedömning Handläggare: Genomförandet ger mycket liten miljöpåverkan Djana Micanovic Genomförandet ger viss men ej betydande miljöpåverkan x Datum: Genomförandet ger betydande miljöpåverkan MKB behövs inte x MKB behövs Övrigt: Förslaget bedöms inte ge upphov till betydande påverkan på miljö, hälsa eller hushållning med mark, vatten eller andra resurser. Någon miljökonsekvensbeskrivning enligt 5 kap 5:7 PBL och Miljöbalken 6 kap bedöms därför inte vara nödvändig.

44

45 Bilaga till fastighetsrättsliga frågor (upprättad av lantmäterimyndigheten i Växjö) April 2014

46 VOLYMSTUDIE KV. ÖRNEN 28 MFL. VÄXJÖ

47 VY 2 VIII XVI III VI II VI VIII V V III V V II III IV V IV III III VY 3 II VY 1 PL AN 1:2000

48 VY 1 FÅGELPERSPEKTIV TAGET SÖDERIFRÅN

49 VY 2 FÅGELPERSPEKTIV TAGET VÄSTERIFRÅN

50 VY 3 GATUPERSPEKTIV TAGET SÖDERIFRÅN, FRÅN SMALSPÅRET

51 Uppdrag Avrinningsplan Växjö Folkets Park Beställare Växjö Folkets Park AB Handling Avrinningsplan dagvatten Upprättad Ingel Magnusson Kontrollerad av Godkänd av Datum Rev Förslagshandli8ng Sidan 1 av 4 Litt VÄXJÖ FOLKETS PARK AB Avrinningsplan för dagvatten Kv Örnen 28 m. fl. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Textdel Sid 2-4 Ytuppdelning Ritning M Dagvattensystem yta Y1 och Y2 Ritning M Sektioner, fördröjningsdike yta Y1 Ritning M Dimensionering magasin för Y1och Y2 Bilaga 4 Illustrationsplan april 2014 Bilaga 5 VÄXJÖ Kompletterat PEHRSCO Ingel Magnusson

52 Uppdrag Avrinningsplan Växjö Folkets Park Beställare Växjö Folkets Park AB Handling Avrinningsplan dagvatten Upprättad Ingel Magnusson Kontrollerad av Godkänd av Datum Rev Förslagshandli8ng Sidan 2 av 4 Litt VÄXJÖ FOLKETS PARK AB Avrinningsplan för dagvatten Kv Örnen 28 m. fl. 1 Uppdrag På uppdrag av Växjö Folkets Park AB har upprättats avrinningsplan för dagvatten för Kv. Örnen 28 m. fl. d.v.s. nuvarande Folkets Park. Området avses bebyggas med flerfamiljshus. 2 Bakgrund Området har sedan många år varit en nöjespark med många olika aktiviteter och många olika byggnader. Befintliga byggnader kommer att rivas och området avses bebyggas med flerfamiljshus. Arbetet med upprättande av detaljplan pågår och denna avrinningsplan skall visa hur dagvattenhanteringen kan ske inom kv. Örnen 28 m.fl. 3 Topografi Marken inom området är bebyggd och med det har även schakter och fyllningar gjorts så att det är bara begränsade ytor med naturlig mark. Området lutar i huvudsak mot öster från +178 i västra delen till i östra tomtgränsen vid f.d. smalspårsjärnvägen. Öster om fastigheten är marken flack med till stor del hårdgjorda ytor. Nivåskillnaden motsvarar en medellutning på ca 6% eller 1:16. I den sydöstra delen är marklutningen ända upp till 8 % eller 1:12. 4 Geologi Baserat på erfarenheter inom närliggande områden torde marken under ytjorden och fyllningar bestå av tämligen finkornig morän. Moräntäcket är sannolikt ganska tunt över berget. På något ställe förekommer berg i dagen. 5 Nuvarande dagvattensystem Området är utbyggt i en mängd etapper under lång tid. Dagvattenavrinningen från tak och en del av de hårdgjorda ytorna i ett området sker i ett ledningssystem med tämligen okänt utseende. Dagvattnet avleds mot öster till kommunens dagvattennät vid gamla smalspåret. Dagvattnet från de ytor som ej är anslutna till dagvattensystemet sker på markytan mot öster och ut från tomten i vid gamla smalspåret.

53 Uppdrag Avrinningsplan Växjö Folkets Park Beställare Växjö Folkets Park AB Handling Avrinningsplan dagvatten Upprättad Ingel Magnusson Kontrollerad av Godkänd av Datum Rev Förslagshandli8ng Sidan 3 av 4 Litt Förslag till dagvattensystem Området indelas i två delytor Y1 och Y2 enligt bilaga 1. Dagvattensystemet föreslås utformas enligt följande principer: Små hårdgjorda ytor inom kvarteren Från små hårdgjorda ytor som vägar inom kvarteren, cykelparkeringar och mindre bilparkeringar avleds dagvattnet i huvudsak till intilliggande gräsytor som utformas så att dagvattnet så långt möjligt infiltreras. Gräsytorna ges en sådan utformning att dagvattnet som tillföres ej ger upphov till att vatten blir stående i pölar som orsakar att ytorna blir kladdiga. Exakta utformningen får tas fram vid detaljprojekteringen med noggrant detaljarbete vid formningen av ytorna. Område Y1 Längs södra tomtgränsen anläggs ett grunt skålformat dike enligt skisser ritning M Diket föreslås få ett djup på ca 0,5 m och med mycket flacka slänter. I diket läggs dammar c/c 10 m så att uppströms varje sådan damm bidas ett magasin på ca 6 m 3. Totalt erhålls en magasinsvolym på ca 80 m 3. Under diket görs ett ca 0,5 m djupt dräneringsdike. I diket läggs ett dräneringsrör Ø 50 och diket fylls med sand eller finmakadam. Vattnet som magasinerats uppströms dammarna och som ej infiltrerats avleds efterhand sakta via dräneringsledningen Ø500 mm till en förbindelsepunkt vid sydöstra fastighetshörnet. Till detta dike, som får en lutning på ca 5 %, avleds allt dagvatten på en bredd av ca 30 m längs gränsen inklusive takvattnet från de hus som ligger i södra delen. Ytan som är ca 5000 m 2 varav 1060 m 2 är tak är kallad delyta Y1 och visas på ritning M Dagvattnet från markytorna får rinna på ytan till diket medan takvattnet rinner på markyta eller leds i ledningar till diket. Genom dikets kraftiga längslutning kan tillräckligt djup på ledningarna vid husen åstadkommas genom att ledningen till diket dras mot sydost. Område Y2 Avrinningen från tak och större hårdgjorda ytor inom resterande del av området föreslås ske med ett vanligt dagvattensystem som leds till ett öppet utjämningsmagasin i fastigheten östligaste del. Dagvattensystemet redovisas på ritning M Magasinenet utförs med ett maximalt vattendjup på 1,0 m och med mycket flacka slänter och utformas så att de blir park med en liten bäck igenom som svämmar över ut i magasinet vid kraftigare regn. Utloppet från magasinet till kommunens dagvattennät föreslås ske med en ledning Ø 160 som i inloppet från magasinet förses med en propp med ett hål Ø 100 varigenom utflödet begränsas till 21 l/s vid 1,0 m vattendjup i magasinet och 15 l/s vi 0,5 m vattendjup. Vid 0,25 m vattendjup blir utflödet 10 l/s.

54 Uppdrag Avrinningsplan Växjö Folkets Park Beställare Växjö Folkets Park AB Handling Avrinningsplan dagvatten Upprättad Ingel Magnusson Kontrollerad av Godkänd av Datum Rev Förslagshandli8ng Sidan 4 av 4 Litt Dimensionering Yta m 2 Tak+hårdgjort m 2 via ledningar Avrinning vid 250 l/soha med ϕ=0,9 l/s Magasin m 3 Avrinning från magasin l/s Y = vad ett Ø 50 dränrör i 5% ger Y vid full höjd och 15 vid halv höjd magasin. Dimensionering av magasin framgår av bilaga 4. 7 Komplettering Sedan avrinningsplanen dat färdigställdes har smärre omplaceringar av byggnadernas lägen gjorts vilket visas på bilaga 5. Denna avrinningsplan omfattar endast området öster om f.d. smalspårsjärnvägen. Avrinningen förändras marginellt av ändringen och ledningssystem och magasin föreslås utformas på samma sätt som i det ursprungliga förslaget. Utgående flöden från magasinen för yta Y1 och Y2 blir efter revideringen desamma som i ursprungsförslaget

55

56

57

58 Uppdrag Avrinningsplan Växjö Folkets Park Beställare Växjö Folkets Park AB Handling Avrinningsplan dagvatten Upprättad Ingel Magnusson Kontrollerad av Godkänd av Datum Rev Sidan 1 av 2 Status Förslagshandling Litt VÄXJÖ FOLKETS PARK AB Avrinningsplan för dagvatten Kv Örnen 28 m. fl. Bilaga 4 sid 1 (2) Avtappning l/s ha red Rinntid minuter Z-värde Återkomsttid månader Hårdgjord areal, ha Magasinsberäkning mht rinntid ,106 Inmatning av data i gula fält. Specifik volym Erforderlig magasinsvolym, m 3 / ha red m 3 198,2 21 Läs av specifik magasinsvolym i gröna fältet t regn i regn V m 3 /ha red , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , Dimensionering yta Y1 Specifik magasinsvolym Regnvaraktighet (minuter)

59 Uppdrag Avrinningsplan Växjö Folkets Park Beställare Växjö Folkets Park AB Handling Avrinningsplan dagvatten Upprättad Ingel Magnusson Kontrollerad av Godkänd av Datum Rev Sidan 2 av 2 Status Förslagshandling Litt Bilaga 4 sid 2 (2) Avtappning l/s ha red Rinntid minuter Z-värde Återkomsttid månader Hårdgjord areal, ha Magasinsberäkning mht rinntid ,63 Inmatning av data i gula fält. Specifik volym Erforderlig magasinsvolym, m 3 / ha red m 3 102,6 65 Läs av specifik magasinsvolym i gröna fältet t regn i regn V m 3 /ha red , , , , ,443 97, , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , Dimensionering yta Y2 Specifik magasinsvolym Regnvaraktighet (minuter)

60

61

62

63

64 Bilaga1. Trädinventering Folketspark Förklaring och innebörd av inventering strukturen Oktober 2012 VIÖS AB 1

65 Inventeringsrubrik Olika typer av benämningar inom rubriken Förklaring till benämningen Nr Nr Trädnummer enligt kartor från uppdragsgivaren. Ålder Ålder Uppskattning av trädets ålder. Artnamn Artnamn Trädartens vetenskapliga namn. Ståndort Gräs Ståndorten har valts efter den ståndortstyp som är dominerande under trädkronan. Gräs. Krondiameter Krondiametern Trädets krondiameter, räknas ut som snitt av kronans diameter. Åldersfas Ungt Vuxet Gammalt Trädet bedöms vara i dess juvenila fas. Trädet bedöms vara i dess vuxna fas. Trädet bedöms vara i dess gamla fas. Tillbakagång "Die back" Tillbakagång "Die back" Kronan/trädet visar tecken på att dö tillbaka. Vitalitetsklass Rotskador A B C Inga Lindriga Måttliga God vitalitet. Trädet kan ha skador, men tillväxten och övervallningen är ändå god. Något begränsad tillväxt och/eller större skador som övervallas hyfsat. Trädet bedöms kunna återhämta sig till A-vitalitet. Trädet har en dålig vitalitet med mycket begränsad chans till återhämtning. Större skador utan god övervallning. Inga rotskador. Det finns mindre skador på rothalsarna, ex. från gräsklippare. Begränsade partier saknar bark, men ingen röta syns. 2

66 Stamskador Kronskador Svåra Troliga Inga Lindriga Måttliga Svåra Inga Lindriga Måttliga Svåra Rötangrepp, större ihåligheter, lossnande bark utan övervallning. Det finns tecken på att grävarbeten har utförts nära stammen. Inga stamskador. Mindre skador, exempelvis från beskärning. Begränsade skador, mindre ihåligheter, mindre rötangrepp. Rötskador, påköringsskador, större barkbitar som har lossnat. Inga kronskador. Mindre skador, exempelvis från beskärning. Begränsade skador, mindre ihåligheter, mindre rötangrepp, mindre toppröta, döda grenar, intorkade grenar, skadat eller dött toppskott. Större rötangrepp, stora döda grenar, stora partier av död grenar. Riskklass 1 Extrem risk. Trädet innebär direkt risk för egendom eller person. En omedelbar åtgärd bör genomföras. 2 Hög risk. Trädet bör snarast åtgärdas för att hindra att en skada uppkommer på egendom eller person. 3 Måttlig risk. Trädet kan innebära viss risk för skada på egendom eller person 4 Låg risk. Trädet har en låg sannolikhet att orsaka skador på egendom eller person inom överskådlig tid Obstruktion Obstruktion Det finns tekniska installationer (vägar, ledningar, byggnader etc) mycket nära trädet. Dessa kan leda till att trädet, eller installationen, skadas i framtiden. Åtgärdsförslag Underhållsbeskärning Funktionsbeskärning Normala trädvårdsinsatser, konkurrerande grenar, etc. uppstamning till så kallad fri väghöjd. Beskärning av döda grenar. Utskjutande grenar kortas in så att kronan avlastas för att undvika skador i kronan på grund av fläkning. 3

67 Kronstabilisering Markförbättring Regelbunden besiktning Kronstabilisering används där det bedöms att trädet behöver stabiliseras i kronan för att inte fläkas eller klyvas. Någon form av marförbättrande åtgärd rekommenderas för att få till stånd en bättre tillväxt. T.ex. borttagning av hårdgjord beläggning, luckring, gödsling osv. Upptäckta skador och defekter bör årligen hållas under uppsikt så att dessa inte förvärras. En mer ingående besiktning av trädet bör göras om fem år. Vid tveksamheter på trädets status och för säkrare underlag för om ett träd ska tas ned, utförs en besiktning av trädets invärtes kondition t.ex. med en resistograf. Anmärkningar Gles krona Kronan och dess bladmassa är glesare än vad som är naturligt. 4

68 Ytterligare förtydligande av riskklasserna: Klass Beteckning Innebörd Exempel 1 Extrem risk Trädet innebär direkt risk för egendom eller person. En omedelbar åtgärd bör genomföras. 2 Hög risk Trädet bör snarast åtgärdas för att hindra att en skada uppkommer på egendom eller person. 3 Måttlig risk Trädet kan innebära viss risk för skada på egendom eller person. 4 Låg risk Trädet riskerar inte att orsaka någon skada inom överskådlig tid. Stora döda grenar över gator, vägar eller cykelbanor. Större angrepp av röta vid stambasen. Röta i större rötter. Svampangrepp. Lutande träd utan märkbar stabilisering. Kombination av flera skador som ökar risken för skadeuppkomst. Mindre döda grenar över gator, vägar eller cykelbanor. Ihåligheter på stam eller i krona. Större områden med invuxen bark. Träd med större toppröta Större grenar med dålig infästning. Viss dieback. Mindre grenar med invuxen bark. Mindre bark/stamskador. Gles bladmassa. Träd med mindre toppröta. Mindre grenar med dålig infästning. Trädet ser bra ut och visar inga tendenser till försvagning. Trädet är för litet för att kunna skada egendom eller person. 5

69 Övergripande kommentarer Riskklassificeringen är endast en bedömning av trädens status då inventeringen genomfördes. Riskklassen kan snabbt förändras och träden bör därför kontrolleras regelbundet, exempelvis bör träden även granskas på hösten för att svampar ska kunna observeras. Att uppskatta ett träds ålder är mycket svårt. Trädens storlek påverkas mycket av den miljö som trädet växter i och kan därmed variera väsentligt. Den trädålder som anges i protokollen är därför endast kvalificerade gissningar som kan ge en indikation på trädens ålder. Om ny information framkommer kring trädens ålder bör dessa uppgifter korrigeras. För de äldre ekarna har trädåldern helt uteslutits då det är extremt svårt att uppskatta deras ålder. Statistik Tabell över vitalitetsfördelningen av träd inom området Vitalitet Antal totalt Procent A % B % C % Tabell över riskklassfördelningen av träd inom området Riskklass Antal totalt Procent % ,5 % % ,5 % Träden I riskklass 1 och 2 bör, som framgår av förklaringarna av inventeringsparametrarna, åtgärdas så snart som möjligt. Det är dock viktigt att påpeka att det inte alltid måste betyda att träden ska tas bort, det kan ibland hjälpa att endast göra beskärningar på träden. 6

70 Trädinventeringstabell Åtgärdförslag Tas bort omgående Ub Underhållsbeskärning Ska bevaras Folketspark Fb Funktionsbeskärning Ska ympas för att forlevnad Ks Kronstabilisering Inv september -oktober 2012 Mf Markförbättring Fl Fällning nyplantering Rb Regelbunden besikting Ungt Vuxet Gammalt Tillbakagång/Die back Vitalitetsklass Rotskador Stamskador Kronskador Riskklass Nr Artnamn Ub Fb Ks Mf Fl Rb Anmärkning Obstruktion 1 Pinus sylvestris Tall x A Lindriga Lindriga 3 Ja x x Schaktavstånd minst 3 meter 2 Pinus sylvestris Tall x A Lindriga Lindriga Lindriga 3 Ja x x x Schaktavstånd minst 3 meter 3 Pinus sylvestris Tall x B Måttliga Lindriga Lindriga 3 Ja x x Schaktavstånd minst 3 meter 4 Betula pendula Björk x B Måttliga Lindriga Lindriga 3 Ja Schaktavstånd minst 3 meter 5 Picea abies Gran x x C Måttliga Lindriga Måttliga 2 X x 6 Betula pendula Björk x x B Lindriga Lindriga 3 x Schaktavstånd minst 3 meter 7 Pinus sylvestris Tall x A Lindriga 4 x x Schaktavstånd minst 3 meter 8 Pinus sylvestris Tall x A Lindriga 4 x Schaktavstånd minst 3 meter 9 Pinus sylvestris Tall x B Lindriga 4 X x Schaktavstånd minst 3 meter 10 Betula pendula Björk x B Måttliga Lindriga 3 x X Schaktavstånd minst 3 meter 11 Quercus robur Ek x x C Svåra Svåra 2 x x x Tidigare grävningar nära stamm 12 Betula pendula Björk x B Svåra Lindriga 3 x x Tidigare grävningar nära stamm 13 Quercus robur Ek x B Lindriga 4 X Schaktavstånd 3 meter 14 Quercus robur Ek x x C Svåra Svåra Svåra 2 X X X Tidigare grävningar nära stamm 15 Betula pendula Björk x x C Svåra 2 X X Gles intorkad krona 16 Quercus robur Ek x B Lindriga 3 X Smal och gles krona, ful 17 Quercus robur Ek x B Lindriga 4 X Smal och gles krona, ful 18 Quercus robur Ek x X C Svåra 2 Ja X X Död topp 19 Quercus robur Ek X A 20 Quercus robur Ek x A 21 Quercus robur Ek x A Lindriga Lindriga Lindriga 4 X Schaktavstånd minst 5 meter 4 X Schaktavstånd minst 5 meter 4 X Schaktavstånd minst 5 meter 22 Quercus robur Ek x A Lindriga 4 Ja X Schaktavstånd minst 5 meter 23 Quercus robur Ek x A Lindriga 4 X 24 Quercus robur Ek x A Lindriga 4 X 25 Quercus robur Ek x A Lindriga 4 X 26 Fagus sylvatica Bok x x C Svåra Måttliga Svåra 2 X X X Dödda grenar, synliga skadade rötter, markkompaktering 27 Quercus robur Ek x x C Svåra Lindriga Måttliga 2 X X X Markkompaktering avgrävda rötter 28 Quercus robur Ek x x B Troliga Lindriga Lindriga 3 X X Markkompaktering troligt avgrävda rötter

71 Trädinventeringstabell Åtgärdförslag Tas bort omgående Ub Underhållsbeskärning Ska bevaras Folketspark Fb Funktionsbeskärning Ska ympas för att forlevnad Ks Kronstabilisering Inv september -oktober 2012 Mf Markförbättring Fl Fällning nyplantering Rb Regelbunden besikting Ungt Vuxet Gammalt Tillbakagång/Die back Vitalitetsklass Rotskador Stamskador Kronskador Riskklass Nr Artnamn Ub Fb Ks Mf Fl Rb Anmärkning Obstruktion 29 Quercus robur Ek x x C Troliga Lindriga Svåra 2 X X X Markkompatring, svamp vid stambasen, mycket döda grenar 30 Betula pendula Björk x x C Troliga Lindriga Svåra 2 X Trädet är döende 31 Betula pendula Björk x B Troliga Lindriga Måttliga 3 Ja X X X Gles krona, markkompaktering 32 Quercus robur Ek x x B Troliga Lindriga Lindriga 3 X Markkompatering 33 Quercus robur Ek x x B Troliga Lindriga Lindriga 3 Ja X X X Markkompaktering, skadat rotssytem 34 Quercus robur Ek x x B Svåra Lindriga Lindriga 3 X X X Markkompaktering, skadat rotssytem 35 Quercus robur Ek x x B Troliga Måttliga Måttliga 2 Ja X X Markkompaktering, skadat rotssytem 36 Salix Caprea x x B Troliga Måttliga 3 Ja X 37 Quercus robur Ek x B Troliga 3 Ja Markkompaktering 38 Betula pendula Björk x x C Troliga Lindriga 3 Ja X X Markkompaktering 39 Betula pendula Björk x B Troliga Lindriga 3 Ja X Gles krona, markkompaktering 40 Betula pendula Björk x B Lindriga 3 Ja X Ensidig gles 41 Betula pendula Björk x x C Troliga Svåra 2 Ja X Gles, lutar över tomtgräns 42 Betula pendula Björk x x C Svåra Svåra 1 Ja X Gles krona, avgeävda rötter lutar åt tomtgräns 43 Betula pendula Björk x x C Troliga Svåra Svåra 1 Ja X Lutar mot tomtgräns, röta vid stambas 44 Betula pendula Björk x x C Troliga Svåra Svåra 1 Ja X Lutar mot tomtgräns, röta vid stambas 45 Betula pendula Björk x x C Troliga Svåra Svåra 1 Ja X Lutar mot tomtgräns, röta vid stambas 46 Quercus robur Ek x B Troliga Lindriga 2 Ja X X Lutar mot tomtgräns, dubbelstam, döda grenar 47 Pinus sylvestris Tall x x B Troliga Lindriga Måttliga 2 Ja X X X 48 Pinus sylvestris Tall x B Lindriga 3 Ja X X Schaktavstånd 3 meter 49 Pinus sylvestris Tall x B Lindriga 2 X X Schaktavstånd 3 meter 50 Pinus sylvestris Tall x B Lindriga 3 X X Schaktavstånd 3 meter 51 Pinus sylvestris Tall x B 52 Laburnum Gullregn x x B Måttliga Svåra Lindriga 3 X X Schaktavstånd 3 meter 3 X Föryngringsbeskär, släpp upp nga skott 53 Betula pendula Björk x B Lindriga Lindriga 3 X Osymetriskt ful 54 Betula pendula Björk x B Svåra 3 X Osymetriskt ful 55 Betula pendula Björk x x B Svåra Lindriga 3 X Osymetrisk ful 56 Sorbus aucuparia Rönn x x C Svåra 3 X Död topp 57 Betula pendula Björk x B Måttliga 3 X X Dubbelstam gles, ful 58 Sorbus aucuparia Rönn x B Svåra 3 X Dubbeltopp

72 Trädinventeringstabell Åtgärdförslag Tas bort omgående Ub Underhållsbeskärning Ska bevaras Folketspark Fb Funktionsbeskärning Ska ympas för att forlevnad Ks Kronstabilisering Inv september -oktober 2012 Mf Markförbättring Fl Fällning nyplantering Rb Regelbunden besikting Ungt Vuxet Gammalt Tillbakagång/Die back Vitalitetsklass Rotskador Stamskador Kronskador Riskklass Nr Artnamn Ub Fb Ks Mf Fl Rb Anmärkning Obstruktion 59 Sorbus aucuparia Rönn x x C Svåra Svåra 3 X Död topp 60 Betula pendula Björk x B Lindriga 4 X Högt uppstammad, gles 61 Betula pendula Björk x B Lindriga 3 X Gles, lutar, ful 62 Betula pendula Björk x B Lindriga 3 X Gles, lutar, ful 63 Sorbus intermedia Oxel x x C Svåra Svåra 2 X Död topp, röta vid stambasen 64 Tilia cordata Lind x B Lindriga 4 X X Örjan Stål ska ta ympris period, Dec - mars 65 Betula pendula Björk x B Lindriga 3 X Dubbeltopp, gles 66 Prunus avium Fågelbär x x C Svåra Svåra 2 X Död topp, svamp på stam 67 Prunus avium Fågelbär x x B Lindriga Måttliga 3 X Torra grenar i kronan 68 Sorbus intermedia Oxel x x B Måttliga 3 X Gles död topp 69 Betula pendula Björk x x C Svåra Svåra 2 X Död topp 70 Betula pendula Björk x x B 71 Quercus robur Ek x A 4 Måttliga Måttliga 3 X Inbuktad stam, döda grenar Ja X Schaktavstånd 10 meter 72 Sorbus aucuparia Rönn x x B 4 X Utträngd mot ek 73 Salix Caprea Sälg x A 4 X Lågt värde 74 Salix Caprea Sälg x A 4 X Lågt värde Lindriga Ja 75 Acer platanoides Lönn x x B Måttliga 2 Ja X Döda grenar i kronan, gles, nära väg 76 Betula pendula Björk x x C Svåra Svåra 2 Ja X Döende 77 Betula pendula Björk x x C Svåra Svåra 2 Ja X Döende 78 Quercus robur Ek x x B Troliga Måttliga 3 Ja Gles krona, döda grenar 79 Sorbus aucuparia Rönn x x C Svåra 2 X Död topp 80 Quercus robur Ek x x C Svåra 2 X Stora döda grenar 81 Betula pendula Björk x x C Svåra Svåra 2 X Döende röta vid stam 82 Pinus sylvestris Tall x A Lindriga 4 Ja Schaktavstånd 3 meter 83 Pinus sylvestris Tall x A Lindriga 4 Ja Schaktavstånd 3 meter 84 Pinus sylvestris Tall x B Lindriga 3 Schaktavstånd 3 meter 85 Betula pendula Björk x x B Lindriga 4 X Gles krona, ful 86 Pinus sylvestris Tall x x B Måttliga 3 X X Gles tunn krona 87 Betula pendula Björk x x B Måttliga 3 X X X Dubbeltopp, gles 88 Betula pendula Björk x x B Måttliga Lindriga 3 X X X 89 Betula pendula Björk x B Lindriga 3 X X X Gles, högt uppstammad 90 Quercus robur Ek x x B Troliga Lindriga 3 Ja X X X Ta bort ansfalt - 5 meters radie på ny asfalt från stam

73 Trädinventeringstabell Åtgärdförslag Tas bort omgående Ub Underhållsbeskärning Ska bevaras Folketspark Fb Funktionsbeskärning Ska ympas för att forlevnad Ks Kronstabilisering Inv september -oktober 2012 Mf Markförbättring Fl Fällning nyplantering Rb Regelbunden besikting Ungt Vuxet Gammalt Tillbakagång/Die back Vitalitetsklass Rotskador Stamskador Kronskador Riskklass Nr Artnamn Ub Fb Ks Mf Fl Rb Anmärkning Obstruktion 91 Laburnum Gullregn x B Troliga Lindriga Lindriga 3 Ja X Flerstammig, dålig 92 Fagus sylvatica Bok x x B Troliga Lindriga 3 Ja X X X X Asfalt intill stam 93 Pinus sylvestris Tall x A Troliga Lindriga 3 Ja X X Asfalt intill stam 94 Pinus sylvestris Tall x A Lindriga 3 Ja X X 95 Quercus robur Ek x x B Troliga Lindriga 3 Ja X X X Asfalt nära stam mot grannfastighet 96 Betula pendula Björk x x C Svåra Lindriga 2 X Ska tas bort - allmän fara / ska tas bort! 97 Picea abies Gran x x C Troliga Måttliga 1 Ja X Placerad på tomtgräns, risk för vindfälla Ska tas bort! 98 Quercus robur Ek x x B Måttliga 3 X X 99 Pinus sylvestris Tall x x B 3 X 100 Pinus sylvestris Tall x A 4 Lindriga 101 Pinus sylvestris Tall x B 102 Picea abies Gran x x B 103 Acer platanoides Lönn x x B Lindriga Måttliga Lindriga 4 X 3 X X 3 X X Flerstammig 104 Quercus robur Ek x B Troliga Lindriga 3 Ja X X X Nära husfasad 105 Quercus robur Ek x x C Troliga Lindriga Svåra 2 X X X Död topp 106 Quercus robur Ek x x C Troliga Måttliga Svåra 3 Ja X X X X Gles krona, svamp på stam 107 Quercus robur Ek x x C Troliga Svåra Svåra 2 Ja X X X X Döda grenar 108 Quercus robur Ek x x B Måttliga 3 X X 109 Fagus sylvatica Bok x x B Troliga Måttliga 3 Ja X X X Ska det grävas närmare än 5 meter från stam så ska den tas bort. Annars bevara. 110 Quercus robur Ek x x B Troliga Lindriga Lindriga 3 Ja X X X Ska det grävas närmare än 5 meter från stam så ska den tas bort. Annars bevara. Markförbättring 111 Pinus sylvestris Tall x x B Troliga Lindriga 3 Ja X X Ska det grävas närmare än 3 meter från stam så ska den tas bort. Annars bevara. 112 Quercus robur Ek x B Lindriga 4 X Ska det grävas närmare än 5 meter från stam så ska den tas bort. Annars bevara. Markförbättring 113 Pinus sylvestris Tall x x C Troliga Svåra 2 Ja X X X 114 Quercus robur Ek x x C 115 Quercus robur Ek x x C 116 Pinus sylvestris Tall x x B Svåra Lindriga Lindriga 3 X X X Schaktgräns minst 3 meter 3 X X X X Schaktgräns minst 3 meter 3 X X Schaktgräns minst 3 meter 117 Quercus robur Ek x x C Troliga Svåra 3 Ja X X X Schaktgräns minst 3 meter 118 Quercus robur Ek x x B Troliga Måttliga 3 X X Schaktgräns minst 3 meter 119 Betula pendula Björk x x x C Troliga Svåra 2 Ja X Gles krona, många döda grenar

74 Trädinventeringstabell Åtgärdförslag Tas bort omgående Ub Underhållsbeskärning Ska bevaras Folketspark Fb Funktionsbeskärning Ska ympas för att forlevnad Ks Kronstabilisering Inv september -oktober 2012 Mf Markförbättring Fl Fällning nyplantering Rb Regelbunden besikting Ungt Vuxet Gammalt Tillbakagång/Die back Vitalitetsklass Rotskador Stamskador Kronskador Riskklass Nr Artnamn Ub Fb Ks Mf Fl Rb Anmärkning Obstruktion 120 Betula pendula Björk x x x C Troliga Svåra 2 Ja X Gles krona, många döda grenar 121 Betula pendula Björk x x x C Troliga Svåra 2 Ja X Gles krona, många döda grenar 122 Betula pendula Björk x x x C Troliga Svåra 2 Ja X Gles krona, många döda grenar Troliga Svåra 123 Betula pendula Björk x x x C 2 X Gles krona, många döda grenar 124 Betula pendula Björk x B 4 X Sned, ful Ja 125 Betula pendula Björk x x C Svåra 2 X Död topp 126 Betula pendula Björk x x C 2 X Döende 127 Quercus robur Ek x A 4 Uppfylld mark Svåra 128 Quercus robur Ek x B Lindriga 4 Uppfylld mark 129 Pinus sylvestris Tall x B 4 X Uppfylld mark 130 Quercus robur Ek x B 4 Uppfylld mark 131 Quercus robur Ek x B 4 X Uppfylld mark 132 Quercus robur Ek x x A 4 Uppfylld mark Lindriga Lindriga 133 Quercus robur Ek x x x B Lindriga 4 X X Dubbeltopp 134 Quercus robur Ek x x B 4 X X 135 Quercus robur Ek x B Quercus robur Ek x B 4 X X 137 Quercus robur Ek x B Betula pendula Björk x x C 2 X 139 Populus tremula Asp x A X Lågt värde 140 Quercus robur Ek x B 4 Lindriga Lindriga Svåra 141 Pinus sylvestris Tall x B 142 Pinus sylvestris Tall x B 143 Quercus robur Ek x B 144 Pinus sylvestris Tall x x B 145 Quercus robur Ek x A Måttliga Lindriga Lindriga Lindriga X X 146 Betula pendula Björk x B Betula pendula Björk x B 3 X Gles, ful Lindriga 148 Salix alba Pil x B Lindriga 3 X Lågt värde 149 Pinus sylvestris Tall x A Troliga 4 Ja X Schaktavstånde minst 5 meter

75 ÄRENDE Dnr KS/2014: Kerstin Sundström finanschef Tel Kommunstyrelsen Återrapportering av derivat Kommunstyrelsen godkände 4 juni 2013, 196, att undertecknad fick upphandla derivatinstrument avseende räntesäkring på maximalt 600 miljoner kronor med en löptid om högst 10 år. Räntesäkringen avser finansieringen av Växjö Energis nya kraftvärmeblock. Räntesäkring upphandlades 20 maj i form av två ränteswappar på 75 miljoner kronor vardera. Starten för båda ränteswapparna är den 26 maj 2014 och avslut 27 maj 2022 respektive 27 maj Räntan på den åttaåriga ränteswappen blev 1,9485 % och på den tioåriga 2,141 %. Betalningen är kvartalsvis. Rapportering av derivaten enligt EMIR (European Market Infrastructure Regulation) har gjorts. Kerstin Sundström finanschef Kommunledningsförvaltningen EKONOMIKONTORET 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Mobil Fax Org.nr Bg E-post

76 ÄRENDE Dnr KS/2014: Fredrik Pettersson Förvaltningssekreterare Tel Kommunstyrelsen Socialdepartementets remiss av departementspromemorian Samordnat ansvar för vissa familjefrågor Förslag till beslut Kommunstyrelsens lämnar skrivelse daterad som svar på Socialdepartementets remiss av departementspromemorian Samordnat ansvar för vissa familjefrågor. Bakgrund Växjö kommun har inbjudits att lämna synpunkter på Socialdepartementets remiss av departementspromemorian Samordnat ansvar för vissa familjefrågor. Promemorian tar upp frågor inom familjepolitiken som rör stöd i föräldraskapet är i dag fördelade mellan flera statliga myndigheter såsom Socialstyrelsen, Myndigheten för internationella adoptionsfrågor (MIA), Folkhälsomyndigheten och Försäkringskassan. Uppdelningen gör det svårt att inom vissa verksamhetsområden skapa en helhetssyn, varför en samordning av det statliga ansvaret för föräldrastöd och familjerättsliga frågor samt nationella och internationella adoptioner föreslås. En renodling av ansvaret för familjefrågorna bedöms minska den överlappning som idag finns. En myndighet med ansvar för föräldrastöd, familjerättsliga frågor inom socialtjänsten och adoptioner skulle förbättra förutsättningarna för ett barnrättsperspektiv, att tydliggöra hur barn är berörda och vilka konsekvenser olika åtgärder och insatser har för barn. Ärendet Nämnden för arbete och välfärd har 81/2014 beslutat att lämna förvaltningschefens skrivelse av den 5 maj som sitt yttrande till kommunstyrelsen. Kommunledningsförvaltningen KOMMUNKANSLIET 1 (2) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Mobil /RedigerareMobilTelefon/ Fax Org.nr Bg E-post

77 ÄRENDE KS/2014: Kommunledningsförvaltningen har sammanställt nämnden för arbete och välfärds yttrande i ett särskilt dokument och föreslår att kommunstyrelsen lämnar skrivelsen till Socialdepartmentet som svar på remissen. Beslutet skickas till Socialdepartementet För kännedom Nämnden för arbete och välfärd Ove Dahl kommunchef Martin Fransson t.f. kanslichef 2 (2)

78 ÄRENDE Dnr KS/2014: Fredrik Pettersson Förvaltningssekreterare Tel Socialdepartementet Yttrande över departementspromemorian Samordnat ansvar för vissa familjefrågor Växjö kommuns yttrande Växjö kommun instämmer i att det finns ett behov av ett mer utbyggt och samordnat nationellt stöd för föräldrastöd och familjerättsliga frågor. Socialstyrelsens nuvarande verksamhet för att sprida och utveckla kunskap inom det familjerättsliga området upplevs inte svara mot det behov som finns hos kommunerna i de alltmer komplicerade problemställningar som uppkommer. Kommunen ställer sig dock tveksamma till förslaget att Myndigheten för internationella adoptioner (MIA) utvecklas till att bli ansvarig myndighet för vissa familjefrågor. MIAs nuvarande uppdrag kring internationella adoptioner är en minskande verksamhet som idag utgör en mindre del av familjerättens verksamhet. Huvuddelen av familjerättens verksamhet ligger inom frågor om moder-, fader- och föräldraskap, vårdnad, boende och umgänge samt därmed närliggande frågor samt förebyggande stöd i form av rådgivning och samarbetssamtal. De senaste åren har socialtjänstens förmåga att göra riskbedömningar samt samordning av vårdnadsutredningar och barnvårdsutredningar jml socialtjänstlagen (2001:453) avseende de mest utsatta barnen legat i fokus. Exempelvis har Annika Rejmer, lektor vid Lunds Universitet, i sin forskning pekat på att det finns ett behov av samarbete och samordning av familjerättsliga utredningar och barnavårdsutredningar då de tenderar att avse samma barn. I departements-promemorian framgår att det idag finns svårigheter i den överlappning som sker mellan MIA och Socialstyrelsen. Argumenteringen runt varför en överflyttning av det familjerättsliga arbetsområdet skulle gynna det familjerättliga arbetet är därför svårförståelig då det i utredningen framgår att MIA och Socialstyrelsen redan idag har svårigheter med den överlappning som behöver ske i det begränsade arbetsområdet som internationella adoptioner utgör i familjerättsområdet. Av departementspromemorian framgår inte vilken kompetens som finns hos MIA för att bredda ansvarsområdet i den stora omfattning som förslaget innebär. Det kan också finnas en oro för att ursprungsuppdraget kommer att KOMMUNKANSLIET Kommunledningsförvaltningen 1 (2) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Mobil /RedigerareMobilTelefon/ Fax Org.nr Bg Hemsida E-post

79 ÄRENDE KS/2014: prägla organisationens intresse även efter det att andra uppgifter har tillkommit. En djupare analys av vilka konsekvenser den föreslagna organisationsförändringen skulle kunna komma att innebära för kommunernas socialtjänst saknas i departementspromemorian. Promemorian uppehåller sig vid behovet av förebyggande insatser. Detta behov motsägs inte. Dock gör tillkommande faktorer som social utsatthet, ökad internationalisering, rörlighet inom landet, pappors ökade delaktighet i föräldrarollen samt förväntningar på att vara en delaktighet förälder även vid missbruk, (psykisk) sjukdom och kriminalitet att möjligheten att nå samförstånd med stöd eller informationsinsatser inte bör överskattas. Det framstår som olyckligt att familjerättsområdet och socialtjänsten i övrigt faller under olika centrala myndigheter. Vinsten av sambandet mellan familjerätt och den sociala barnavården gör att ansvaret för dessa verksamhetsområden bör tillhöra samma myndighet. Det förefaller som en mer naturlig lösning att MIAs uppgifter tillförs en utökad verksamhetsgren inom Socialstyrelsen som inriktas på att utveckla den familjerättsliga delen. 2 (2)

80 PROTOKOLLSUTDRAG Nämnden för arbete och välfärd Remiss - Departementspromemorian Samordnat ansvar för vissa familjefrågor (KS/2014:312) (NAV/2014:85) Beslut Nämnden för arbete och välfärd antar bifogat yttrandet som sitt eget och översänder det till kommunstyrelsen. Bakgrund Växjö kommun har inbjudits att lämna synpunkter på departements-promemorian Samordnat ansvar för vissa familjefrågor. Kommunstyrelsen har översänt remissen till nämnden för arbete och välfärd för remissvar senast den 21 maj Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, förvaltningschef arbete och välfärd Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

81 ÄRENDE Dnr NAV/2014: Ann-Caroline Nyström enhetschef Familjerätten Tel Nämnden för arbete och välfärd Sofie Johansson utredare Tel Remissvar på Departementspromemorian Samordnat ansvar för vissa familjefrågor (KS 2014:312) Förslag till beslut Nämnden för arbete och välfärd antar nedanstående yttrande som sitt eget och översänder det till kommunstyrelsen. Bakgrund Växjö kommun har inbjudits att lämna synpunkter på departementspromemorian Samordnat ansvar för vissa familjefrågor. Kommunstyrelsen har översänt remissen till nämnden för arbete och välfärd för remissvar senast den 21 maj Sammanfattning av promemorian och dess förslag Frågor inom familjepolitiken som rör stöd i föräldraskapet är i dag fördelade mellan flera statliga myndigheter såsom Socialstyrelsen, Myndigheten för internationella adoptionsfrågor (MIA), Folkhälsomyndigheten och Försäkringskassan. Uppdelningen gör det svårt att inom vissa verksamhetsområden skapa en helhetssyn, varför en samordning av det statliga ansvaret för föräldrastöd och familjerättsliga frågor samt nationella och internationella adoptioner föreslås. En renodling av ansvaret för familjefrågorna bedöms minska den överlappning som idag finns. En myndighet med ansvar för föräldrastöd, familjerättsliga frågor inom socialtjänsten och adoptioner skulle förbättra förutsättningarna för ett barnrättsperspektiv, att tydliggöra hur barn är berörda och vilka konsekvenser olika åtgärder och insatser har för barn. Nuvarande ansvarsfördelning Ansvaret för adoptionsfrågor är i dag delat mellan Socialstyrelsen och MIA. Uppdelningen bedöms ha försvårat den samverkan som är en förutsättning för en sammanhållen adoptionsprocess och för att möta adoptivföräldrars behov av kunskapsstöd. En samordning av det statliga ansvaret bör därför enligt promemorian omfatta både MIAs ansvar för förmedling av internationella adoptioner och Socialstyrelsens ansvar för frågor om FÖRVALTNINGEN FÖR ARBETE OCH VÄLFÄRD FÖRVALTNINGSKONTORET 1 (4) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västergatan 17B Tel Mobil Fax Org.nr Bg E-post

82 ÄRENDE NAV/2014: utbildning av adoptanter och uppföljning av genomförda adoptioner. MIAs uppdrag har ett naturligt samband med de familjerättsliga frågorna inom socialtjänsten. En samordning bedöms ge förutsättningar att arbeta för en bättre och mer sammanhållen adoptionsprocess. Det har i vissa situationer framkommit att det blivit svårare att utreda och fastställa föräldraskap till barn och att dessa frågor ofta har nära koppling till frågor om vårdnad, boende och umgänge. Att ansvaret för detta verksamhetsområde på en central nivå omfattas av samma myndighet är därför angeläget. Socialstyrelsen är idag ansvarig myndighet för att bl.a. ansvara för kunskapsutveckling och kunskapsförmedling inom området samt förmedla kunskap om verkningsfulla metoder och arbetsformer, gällande ärenden om vårdnad, boende, umgänge och faderskap/föräldraskap som handläggs inom familjerätten. Socialstyrelsen ansvarar bl.a. även för att utforma evidensbaserade riktlinjer för åtgärder inom socialtjänsten samt för föreskrifter och allmänna råd inom sitt verksamhetsområde. I promemorian framgår att det familjerättsliga verksamhetsområdet inte är explicit angivet i Socialstyrelsens instruktion. Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten kan idag sägas ha ett övergripande ansvar för föräldrastödsinsatser. Ansvaret är inte explicit angivet i myndigheternas instruktion. Förslag I promemorian föreslås att ansvaret för familjerättsliga frågor, föräldrastöd och adoptioner samordnas i en myndighet, genom att MIA utvecklas till att bli ansvarig myndighet för vissa familjefrågor. Myndigheten ombildas fr.o.m. den 1 mars 2015 genom att det ansvar och de uppgifter som Socialstyrelsen har inom det familjerättsliga området överförs till MIA. De delar av Socialstyrelsen som har uppgifter inom det familjerättsliga området avseende frågor om vårdnad, boende och umgänge inom socialtjänsten samt därtill närliggande frågor om förebyggande stöd i form av t.ex. samarbetssamtal och familjerådgivning samt frågor om fastställande av faderskap och föräldraskap inordnas i MIA. Även Socialstyrelsens ansvar för vissa adoptionsfrågor avseende förberedande stöd till adoptivföräldrar och uppföljning av genomförda adoptioner inordnas i MIA, som även föreslås få ansvar för att förvalta och utveckla och ha ett samordningsansvar för föräldrastödet, inklusive den nationella strategin om föräldrastöd. MIA bör med anledning av det utökade uppdraget byta namn till Myndigheten för familjerätt och adoption. Myndigheten föreslås ha det centrala ansvaret för verksamhetsområdena: Internationella och nationella adoptioner, inklusive förberedande stöd till adoptivföräldrar och uppföljning av genomförda adoptioner 2 (4)

83 ÄRENDE NAV/2014: Familjerättsliga frågor om vårdnad, boende och umgänge inom socialtjänsten samt därtill närliggande frågor om förebyggande stöd i form av t.ex. samarbetssamtal och familjerådgivning Frågor om fastställande av faderskap och föräldraskap Föräldrastödjande insatser i olika sammanhang och för olika behov, inklusive den nationella strategin om föräldrastöd. Skälen till organisationsförändringen är att skapa en sammanhållen och effektiv struktur för det statliga ansvaret när det gäller familjefrågor, att sätta ökat fokus på stöd till föräldrar, både vid separation eller skilsmässa och generellt förebyggande stöd. Samordningen ska öka möjligheterna till bättre medborgarfokus, resurseffektivitet och en helhetssyn på barnfamiljers situation, förutsättningar och behov med utgångspunkt i barnets bästa. En samordning av det statliga ansvaret för familjerättsliga frågor skild från övrig socialtjänst innebär inte någon förändring av ansvaret inom ramen för den kommunala socialtjänsten. Samordningen innebär att kommunen inom sin individ och familjeomsorg får ytterligare en myndighet att få stöd och ledning av. Konsekvenser Av promemorian framgår att förslaget bedöms leda till förbättrade förutsättningar för ett preventivt förhållningssätt i familjerättsliga frågor, bättre möjligheter för effektiva metoder för föräldrastöd att få genomslag i det dagliga arbetet inom socialtjänsten och en fast struktur för satsningar på föräldrastöd inom många olika verksamhetsområden. Förändringen bedöms varken leda till ekonomiska besparingar eller till ökade kostnader, då verksamheten vid myndigheten föreslås finansieras från anslagen till MIA och Socialstyrelsen. Förslagen bedöms inte ha några konsekvenser för det kommunala självstyret eller för den personliga integriteten. Yttrande Förvaltningen för arbete och välfärd instämmer i att det finns ett behov av ett mer utbyggt och samordnat nationellt stöd för föräldrastöd och familjerättsliga frågor. Socialstyrelsens nuvarande verksamhet för att sprida och utveckla kunskap inom det familjerättsliga området upplevs inte svara mot det behov som finns hos kommunerna i de alltmer komplicerade problemställningar som uppkommer. Förvaltningen för arbete och välfärd ställer sig dock tveksamma till förslaget att Myndigheten för internationella adoptioner (MIA) utvecklas till att bli ansvarig myndighet för vissa familjefrågor. MIAs nuvarande uppdrag kring internationella adoptioner är en minskande verksamhet som idag utgör en mindre del av familjerättens verksamhet. Huvuddelen av familjerättens verksamhet ligger inom frågor om moder-, fader- och föräldraskap, vårdnad, boende och umgänge samt därmed närliggande frågor samt förebyggande stöd i form av rådgivning och 3 (4)

84 ÄRENDE NAV/2014: samarbetssamtal. De senaste åren har socialtjänstens förmåga att göra riskbedömningar samt samordning av vårdnadsutredningar och barnvårdsutredningar jml socialtjänstlagen (2001:453) avseende de mest utsatta barnen legat i fokus. Exempelvis har Annika Rejmer, lektor vid Lunds Universitet, i sin forskning pekat på att det finns ett behov av samarbete och samordning av familjerättsliga utredningar och barnavårdsutredningar då de tenderar att avse samma barn. I departementspromemorian framgår att det idag finns svårigheter i den överlappning som sker mellan MIA och Socialstyrelsen. Argumenteringen runt varför en överflyttning av det familjerättsliga arbetsområdet skulle gynna det familjerättliga arbetet är därför svårförståelig då det i utredningen framgår att MIA och Socialstyrelsen redan idag har svårigheter med den överlappning som behöver ske i det begränsade arbetsområdet som internationella adoptioner utgör i familjerättsområdet. Av departementspromemorian framgår inte vilken kompetens som finns hos MIA för att bredda ansvarsområdet i den stora omfattning som förslaget innebär. Det kan också finnas en oro för att ursprungsuppdraget kommer att prägla organisationens intresse även efter det att andra uppgifter har tillkommit. En djupare analys av vilka konsekvenser den föreslagna organisationsförändringen skulle kunna komma att innebära för kommunernas socialtjänst saknas i departementspromemorian. Promemorian uppehåller sig vid behovet av förebyggande insatser. Detta behov motsägs inte. Dock gör tillkommande faktorer som social utsatthet, ökad internationalisering, rörlighet inom landet, pappors ökade delaktighet i föräldrarollen samt förväntningar på att vara en delaktighet förälder även vid missbruk, (psykisk) sjukdom och kriminalitet att möjligheten att nå samförstånd med stöd eller informationsinsatser inte bör överskattas. Det framstår som olyckligt att familjerättsområdet och socialtjänsten i övrigt faller under olika centrala myndigheter. Vinsten av sambandet mellan familjerätt och den sociala barnavården gör att ansvaret för dessa verksamhetsområden bör tillhöra samma myndighet. Det förefaller som en mer naturlig lösning att MIAs uppgifter tillförs en utökad verksamhetsgren inom Socialstyrelsen som inriktas på att utveckla den familjerättsliga delen. Per Sandberg förvaltningschef Elisabeth Malmefeldt utvecklingschef 4 (4)

85

86

87

88

89 Ds 2014:xx Departementspromemorian Samordnat ansvar för vissa familjefrågor 1

90

91 Innehåll 1 Promemorians huvudsakliga innehåll Promemorians lagförslag Förslag till lag om ändring i lagen (1997:191) med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner Förslag till lag om ändring i lagen (1997:192) om internationell adoptionsförmedling Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Bakgrund Inledning Familjepolitiken Behov av att samordna vissa familjefrågor Den pågående översynen av myndighetsstrukturen i vårdoch omsorgssektorn Remissbehandlingen av SOU 2012: Ny folkhälsomyndighet Nuvarande ansvarsfördelning av olika verksamhetsområden inom familjepolitiken Adoptioner Vårdnad, boende, umgänge och faderskap/föräldraskap

92 Ds 2014:xx 4.3 Föräldrastöd Utveckling av familjecentraler Underhåll och ekonomiska frågor som rör barn Förslag om separationsteam Uppdrag till Socialstyrelsen som berör familjerätt, föräldrastöd och adoptioner Överväganden och förslag En helhetssyn på familjefrågor En myndighet för vissa familjefrågor Ansvarsområden och uppgifter för myndigheten Ledningsform Myndighetens finansiering Konsekvenser Verksamhetsmässiga konsekvenser Organisatoriska och personalmässiga konsekvenser Ekonomiska konsekvenser Övriga konsekvenser Plan för genomförandet Författningskommentarer Förslag till lag om ändring i lagen (1997:191) med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner Förslag till lag om ändring i lagen (1997:192) om internationell adoptionsförmedling Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

93 1 Promemorians huvudsakliga innehåll I denna promemoria föreslås att Myndigheten för internationella adoptionsfrågor (MIA), utvecklas till att bli ansvarig myndighet för vissa familjefrågor. Myndigheten som föreslås byta namn till Myndigheten för familjerätt och adoption. Myndigheten ombildas från och med den 1 mars 2015 genom att det ansvar och de uppgifter som Socialstyrelsen har inom det familjerättsliga området överförs till MIA. Myndigheten för familjerätt och adoption ska också förvalta och utveckla den kunskapsbas som tagits fram inom ramen för den nationella strategin för föräldrastöd som Statens folkhälsoinstitut tidigare har ansvarat för. Syftet med förändringen är att genom en förbättrad samordning av det statliga ansvaret för föräldrastöd och familjerättsliga frågor, där även frågor om såväl internationella som nationella adoptioner är en del, ge bättre medborgarfokus och en helhetssyn på barnfamiljers situation, förutsättningar och behov med utgångspunkt i barnets bästa. Myndigheten kan också bidra till att skapa bättre förutsättningar för ett jämställt föräldraskap. En renodling av ansvaret för vissa familjefrågor minskar den överlappning av ansvar för verksamhetsområdena som finns i dag. Det ökar också effektiviteten och möjliggör ökat fokus på ett viktigt område. Förslaget har således fördelar i såväl medborgarhänseende som i fråga om effektivare förvaltning. Förslagen föreslås finansieras genom en omfördelning av befintliga medel. Avsikten är således inte att ändra mål och inriktning av pågående verksamheter utan att belysa möjligheten till en mer effektiv och ändamålsenlig organisation för vissa familjefrågor. Myndigheten för familjerätt och adoption föreslås ha det centrala ansvaret för följande verksamhetsområden: 5

94 1 Promemorians huvudsakliga innehåll Ds 2014:xx Internationella och nationella adoptioner, inklusive förberedande stöd till adoptivföräldrar och uppföljning av genomförda adoptioner. Familjerättsliga frågor om vårdnad, boende och umgänge inom socialtjänsten samt därtill närliggande frågor om förebyggande stöd i form av t.ex. samarbetssamtal och familjerådgivning. Frågor om fastställande av faderskap och föräldraskap. Föräldrastödjande insatser i olika sammanhang och för olika behov, inklusive den nationella strategin om föräldrastöd. Förslaget utgör ytterligare ett steg i regeringens arbete med att utveckla myndighetsstrukturen inom vård- och omsorgsområdet. Hitintills har tillsynsfrågor inom vård- och omsorgssektorn flyttats från Socialstyrelsen till den nybildade Inspektionen för vård- och omsorg (IVO). Detta gäller dock inte den tillsynsverksamhet som MIA ansvarar för, då bedömningen i stället har gjorts att frågor om internationella adoptioner bör hållas samman. Ytterligare en förändring i den pågående översynen av myndighetsstrukturerna inom vård- och omsorgssektorn är att Statens folkhälsoinstitut (FHI), Smittskyddsinstitutet och delar av Socialstyrelsen har slagits samman till den nya Folkhälsomyndigheten. Frågor om föräldrastöd har genomförts genom särskilda regeringsuppdrag till Statens folkhälsoinstitut. Föräldrastödet föreslås samordnas med övriga familjefrågor inom ramen för det ansvar som Myndigheten för familjerätt och adoption föreslås ha. Ansvar för frågor om adoptioner och stöd i föräldraskapet ligger i dag till viss del även inom Socialstyrelsen. Preventivt stöd till föräldrar inom det familjerättsliga området lämnas av kommunerna genom familjerådgivning och samarbetssamtal frågor som Socialstyrelsen i dag har det centrala ansvaret för. Frågor om adoptioner är en del av det familjerättsliga området (även inom Socialstyrelsen), och den bakomliggande lagstiftningen för frågorna finns samlad i föräldrabalken. I lagstiftningen finns således redan denna uppdelning inom socialtjänstområdet genom föräldrabalken och socialtjänstlagen. Detsamma gäller uppdelning av socialtjänstfrågor inom domstolsväsendet där familjerätt och adoptionsfrågor avgörs av de allmänna domstolarna medan övriga socialtjänstfrågor avgörs av förvaltningsdomstolarna. 6

95 Ds 2014:xx 1 Promemorians huvudsakliga innehåll Mot bakgrund av att de familjerättsliga vårdnadsmålen har ökat markant under de senaste åren finns behov av att ytterligare fokusera på preventiva insatser till föräldrar. Nuvarande situation och myndighetsstruktur bedöms inte vara tillräckligt effektiv och ändamålsenlig vare sig i ekonomiskt eller humant hänseende för de familjer som genomgår vårdnadstvister. Fokus bör i stället ligga på förebyggande insatser och stöd i föräldraskapet. Genom att samla nu nämnda verksamhetsfrågor, som på olika sätt rör stöd i föräldraskapet inom en myndighet, kan man uppnå ökad effektivitet, bättre måluppfyllelse, överblick och sammanhang allt i förhållande till nuvarande mål och resurser. Föräldrastödsinsatser som hittills genomförts genom särskilda regeringsuppdrag till Statens folkhälsoinstitut föreslås därför bli en del av de ansvarsområden som den nya myndigheten får. 7

96

97 2 Promemorians lagförslag 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:191) med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner Härigenom föreskrivs att 2 lagen (1997:191) med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Myndigheten för internationella adoptionsfrågor (MIA) är centralmyndighet enligt konventionen och fullgör de uppgifter som ankommer på en sådan myndighet, om inte något annat följer av lag eller annan författning. MIA utfärdar intyg enligt artikel 23 i konventionen när adoptionen har ägt rum i Sverige eller när ett utländskt adoptionsbeslut har omvandlats här i landet enligt artikel 27 i konventionen och 5 denna lag. 1 Senaste lydelse 2004: Myndigheten för familjerätt och adoption är centralmyndighet enligt konventionen och fullgör de uppgifter som ankommer på en sådan myndighet, om inte något annat följer av lag eller annan författning. Myndigheten för familjerätt och adoption utfärdar intyg enligt artikel 23 i konventionen när adoptionen har ägt rum i Sverige eller när ett utländskt adoptionsbeslut har omvandlats här i landet enligt artikel 27 i konventionen och 5 denna lag. 9

98 2 Promemorians lagförslag Ds 2014:xx Denna lag träder i kraft den 1 mars

99 Ds 2014:xx 2 Promemorians lagförslag 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:192) om internationell adoptionsförmedling Härigenom föreskrivs att 4 5, 6 a, 7, 8 a c, 9 10, 12 och 14 lagen (1997:192) om internationell adoptionsförmedling ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Den eller de som vill adoptera ett barn från utlandet skall anlita en sammanslutning som avses i 3. Detta gäller dock inte enstaka fall av adoption som avser släktingbarn eller där det annars finns särskilda skäl att adoptera utan förmedling av en auktoriserad sammanslutning. Myndigheten för internationella adoptionsfrågor (MIA) skall i sådana fall innan barnet lämnar landet pröva om förfarandet är godtagbart. MIA avgör frågor om auktorisation och har tillsyn över de auktoriserade sammanslutningarna Den eller de som vill adoptera ett barn från utlandet ska anlita en sammanslutning som avses i 3. Detta gäller dock inte enstaka fall av adoption som avser släktingbarn eller där det annars finns särskilda skäl att adoptera utan förmedling av en auktoriserad sammanslutning. Myndigheten för familjerätt och adoption ska i sådana fall innan barnet lämnar landet pröva om förfarandet är godtagbart. Myndigheten för familjerätt och adoption avgör frågor om auktorisation och har tillsyn över de auktoriserade sammanslutningarna. 6 a 4 En sammanslutning, som har auktorisation enligt 6, får beviljas auktorisation att arbeta med internationell adoptionsförmedling 2 Senaste lydelse 2004: Senaste lydelse 2004: Senaste lydelse 2009:

100 2 Promemorians lagförslag Ds 2014:xx i ett annat land, i viss del av ett annat land eller med viss adoptionskontakt i ett annat land, under förutsättning att 1. det andra landet har en adoptionslagstiftning eller annan tillförlitlig reglering av internationell adoption, som beaktar de grundläggande principer för internationell adoption som uttrycks i Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter och i 1993 års Haagkonvention om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner, 2. det andra landet eller den aktuella delen av det andra landet har en fungerande administration kring internationell adoptionsverksamhet, 3. det står klart att sammanslutningen kommer att förmedla adoptioner från det andra landet eller den aktuella delen av det andra landet på ett sakkunnigt och omdömesgillt sätt, utan vinstintresse och med barnets bästa som främsta riktmärke, 4. sammanslutningen redovisar kostnaderna i det andra landet och hur de fördelar sig, 5. det med hänsyn till kostnadsbilden och omständigheterna i övrigt bedöms som lämpligt att sammanslutningen inleder eller fortsätter ett adoptionssamarbete med det andra landet, och 6. sådan annan verksamhet än internationell adoptionsförmedling som sammanslutningen bedriver, inte äventyrar förtroendet för adoptionsverksamheten. En sammanslutning som beviljats auktorisation för att arbeta med internationell adoptionsförmedling i ett annat land, viss del av ett annat land eller med viss adoptionskontakt i ett annat land, får bedriva verksamhet i det landet endast om behörig myndighet i det andra landet har gett sitt tillstånd till det, eller har förklarat att den är beredd att acceptera sammanslutningens verksamhet i landet. I ärenden om auktorisation enligt denna paragraf ska MIA samråda med den svenska utlandsmyndigheten i det andra landet, om det inte är uppenbart obehövligt, samt vid behov med barnrättsorganisationer verkar i det andra landet. som I ärenden om auktorisation enligt denna paragraf ska Myndigheten för familjerätt och adoption samråda med den svenska utlandsmyndigheten i det andra landet, om det inte är uppenbart obehövligt, samt vid behov med barnrättsorganisationer som verkar i det andra landet. 12

101 Ds 2014:xx 2 Promemorians lagförslag Auktorisation enligt 6 får ges för högst fem år och auktorisation enligt 6 a får ges för högst två år. Har en ny ansökan ingivits till MIA innan tidigare auktorisation löpt ut gäller tidigare auktorisationsbeslut i avvaktan på MIA:s beslut. Auktorisationen får även förenas med andra villkor som har betydelse för bedrivande av verksamheten, såsom vad som skall gälla om inbetalning av avgifter samt redovisning. 7 5 Auktorisation enligt 6 får ges för högst fem år och auktorisation enligt 6 a får ges för högst två år. Har en ny ansökan ingivits till Myndigheten för familjerätt och adoption innan tidigare auktorisation löpt ut gäller tidigare auktorisationsbeslut i avvaktan på beslut från Myndigheten för familjerätt och adoption. Auktorisationen får även förenas med andra villkor som har betydelse för bedrivande av verksamheten, såsom vad som ska gälla om inbetalning av avgifter samt redovisning. För att täcka kostnaderna för verksamheten får en auktoriserad sammanslutning ta ut skäliga avgifter av dem som anlitar sammanslutningen för internationell adoptionsförmedling. 8 a 6 skall Sammanslutningen skyndsamt meddela MIA sådana förändringar i sammanslutningens verksamhet i Sverige och i utlandet samt sådana förändringar i politiska, juridiska eller andra förhållanden i utlandet som kan ha betydelse för förmedlingsverksamheten. Sammanslutningen ska skyndsamt meddela Myndigheten för familjerätt och adoption sådana förändringar i sammanslutningens verksamhet i Sverige och i utlandet samt sådana förändringar i politiska, juridiska eller andra förhållanden i utlandet som kan ha betydelse för förmedlingsverksamheten. 5 Senaste lydelse 2004: Senaste lydelse 2004:

102 2 Promemorians lagförslag Ds 2014:xx 8 b 7 En auktoriserad sammanslutning En auktoriserad sammanmentera är skyldig att dokuslutning är skyldig att doku- förmedlingsverksamheten. mentera förmedlingsverksam- Dokumentationen skall heten. Dokumentationen ska utvisa beslut och åtgärder som vidtas i ärenden samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse. Dokumentationen skall bevaras så länge den kan antas ha betydelse för den som förmedlats för adoption genom utvisa beslut och åtgärder som vidtas i ärenden samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse. Dokumentationen ska bevaras så länge den kan antas ha betydelse för den som förmedlats för adoption genom sammanslutningen, eller för sammanslutningen, eller för honom eller henne närstående personer. Kopia av handlingar som avser en viss adoption skall skickas till den socialnämnd som avses i 6 kap. 15 andra stycket socialtjänstlagen (2001:453). Om sammanslutningen upphör med sin förmedlingsverksamhet, skall dokumentation av förmedlingsverksamheten överlämnas honom eller henne närstående personer. Kopia av handlingar som avser en viss adoption ska skickas till den socialnämnd som avses i 6 kap. 15 andra stycket socialtjänstlagen (2001:453). Om sammanslutningen upphör med sin förmedlingsverksamhet, ska dokumentation av förmedlingsverksamheten över- till MIA för förvaring. lämnas till Myndigheten för familjerätt och adoption för förvaring. Den som en sammanslutnings handlingar i förmedlingsverksamheten rör skall på begäran, så snart som möjligt, tillhandahållas efterfrågade handlingar för läsning eller avskrivning på stället eller i avskrift 8 c 8 Den som en sammanslutnings handlingar i förmedlingsverksamheten rör ska på begäran, så snart som möjligt, tillhandahållas efterfrågade handlingar för läsning eller avskrivning på stället eller i avskrift 7 Senaste lydelse 2004: Senaste lydelse 2004:

103 Ds 2014:xx 2 Promemorians lagförslag eller kopia, om det inte kan antas att en annan enskild person lider men. Frågor om utlämnande enligt första stycket prövas av den som ansvarar för handlingarna. Anser denne att någon handling eller en del av en handling inte bör lämnas ut skall han eller hon genast med eget yttrande överlämna frågan till MIA för prövning. eller kopia, om det inte kan antas att en annan enskild person lider men. Frågor om utlämnande enligt första stycket prövas av den som ansvarar för handlingarna. Anser denne att någon handling eller en del av en handling inte bör lämnas ut ska han eller hon genast med eget yttrande överlämna frågan till Myndigheten för familjerätt och adoption för prövning. MIA har rätt att inspektera en auktoriserad sammanslutningsverksamhet och får inhämta de upplysningar och ta del av de handlingar som behövs för tillsynen. 9 9 Myndigheten för familjerätt och adoption har rätt att inspektera en auktoriserad sammanslutningsverksamhet och får inhämta de upplysningar och ta del av de handlingar som behövs för tillsynen. Den vars verksamhet inspekteras är skyldig att lämna den hjälp som behövs vid inspektionen. MIA får förelägga en auktoriserad sammanslutning att avhjälpa brister i förmedlingsverksamheten 9 a 10 Myndigheten för familjerätt och adoption får förelägga en auktoriserad sammanslutning att avhjälpa brister i förmedlingsverksamheten. 9 Senaste lydelse 2004: Senaste lydelse 2004:

104 2 Promemorians lagförslag Ds 2014:xx Auktorisation att arbeta med Auktorisation att arbeta med internationell adoptionsförmedling internationell adoptionsför- i Sverige skall återkallas, medling i Sverige ska återkallas, om de förutsättningar som om de förutsättningar som anges i 6 inte längre finns. Sådan auktorisation skall också återkallas om sammanslutningen inte tillhandahåller MIA begärda upplysningar eller handlingar enligt 9 eller följer myndighetens beslut enligt 9 a. Detsamma anges i 6 inte längre finns. Sådan auktorisation ska också återkallas om sammanslutningen inte tillhandahåller Myndigheten för familjerätt och adoption begärda upplysningar eller handlingar enligt 9 eller följer gäller om sammanslut- myndighetens beslut enligt ningen inte förmedlat något 9 a. Detsamma gäller om barn under de senaste två åren, sammanslutningen inte förmedlat om det inte finns särskilda skäl. Auktorisation att arbeta med något barn under de senaste två åren, om det inte internationell adoptionsför- finns särskilda skäl. medling i ett annat land skall återkallas, om de förutsättningar som anges i 6 eller 6 a inte längre finns. En auktorisation skall vidare återkallas, om sammanslutningen inte uppfyller villkor som uppställts för auktorisationen. Om en auktoriserad sammanslutning har vägrat adoptionsförmedling i ett visst fall, får MIA på begäran av den eller dem som söker adoption uppdra Auktorisation att arbeta med internationell adoptionsförmedling i ett annat land ska återkallas, om de förutsättningar som anges i 6 eller 6 a inte längre finns. En auktorisation ska vidare återkallas, om sammanslutningen inte uppfyller villkor som uppställts för auktorisationen. Om en auktoriserad sammanslutning har vägrat adoptionsförmedling i ett visst fall, får Myndigheten för familjerätt och adoption på begäran av den 11 Senaste lydelse 2004: Senaste lydelse 2004:

105 Ds 2014:xx 2 Promemorians lagförslag åt sammanslutningen att ändå förmedla adoptionen. eller dem som söker adoption uppdra åt sammanslutningen att ändå förmedla adoptionen MIA:s beslut enligt 4 tredje meningen, 6, 6 a första stycket, 7 första stycket, 9 a och 10 får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. I fråga om överklagande av MIA:s beslut enligt 8 c andra stycket gäller bestämmelserna i 6 kap offentlighetsoch sekretesslagen (2009:400). MIA:s beslut i övrigt får inte överklagas Beslut av Myndigheten för familjerätt och adoption enligt 4 tredje meningen, 6, 6 a första stycket, 7 första stycket, 9 a och 10 får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. I fråga om överklagande av beslut av Myndigheten för familjerätt och adoption enligt 8 c andra stycket gäller bestämmelserna i 6 kap offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Beslut av Myndigheten för familjerätt och adoption i övrigt enligt denna lag får inte överklagas. Denna lag träder i kraft den 1 mars Senaste lydelse 2009:

106 2 Promemorians lagförslag Ds 2014:xx 2.3 Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Härigenom föreskrivs att 26 kap. 13 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Sekretess gäller hos Myndigheten för internationella adoptionsfrågor (MIA) i ärende om sådana frågor för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. Motsvarande sekretess gäller för handlingar som lämnats över till MIA för förvaring enligt 8 b tredje stycket lagen (1997:192) om internationell adoptionsförmedling. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år. 26 kap. 13 Sekretess gäller hos Myndigheten för familjerätt och adoption i ärende om sådana frågor för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. Motsvarande sekretess gäller för handlingar som lämnats över till Myndigheten för familjerätt och adoption för förvaring enligt 8 b tredje stycket lagen (1997:192) om internationell adoptionsförmedling. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år. Denna lag träder i kraft den 1 mars

107 3 Bakgrund 3.1 Inledning Regeringen har i budgetpropositionen för 2014 angett att vissa angränsande familjefrågor kommer att analyseras inom ramen för arbetet med att effektivisera kunskapsstyrningen inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten (prop. 2013/14:1 utgiftsområde 9 s. 181). Avsikten är inte att ändra mål och inriktning av verksamheten, utan endast att belysa möjligheten av en mer effektiv och ändamålsenlig organisation inom dessa verksamhetsområden. 3.2 Familjepolitiken Familjen är den grundläggande gemenskapen i samhället. Familjer kan se ut på olika sätt och ha olika konstellationer och förutsättningar. Den nuvarande familjepolitiken tar sin utgångspunkt i barnens möjlighet att utvecklas tillsammans med sina föräldrar. Då barnens familjesituation ser väldigt olika ut är det viktigt att familjepolitiken utgår från familjens egen situation. Därför behöver barnfamiljernas möjligheter till flexibla val vara goda. Sverige har en ambitiös familjepolitik. Nyckelorden som sammanfattar rådande syn på en modern familjepolitik är; barnet i centrum, valfrihet, ett ökat föräldraansvar samt båda föräldrarnas ansvar för barnen. Målet är att skapa goda och trygga uppväxtvillkor för barn och ungdomar, att ge förutsättningar för familjer att få tid tillsammans och att uppmuntra jämställda familjer. Alla barn ska ha samma rättigheter och ges samma chanser att fullt ut forma sina egna liv under uppväxten. Vid separation eller skilsmässa är det viktigt att, utifrån en helhetssyn på barnets situation, ge föräldrarna hjälp och stöd att fatta beslut och ta ansvar med barnets bästa i fokus. Vår tids familjepolitiska utmaningar handlar om att skapa tid 19

108 3 Bakgrund Ds 2014:xx för både familjeliv och yrkesliv på lika villkor för både män och kvinnor, och om att ge alla barn ekonomisk och social trygghet och förutsättningar för en god relation till båda sina föräldrar. 3.3 Behov av att samordna vissa familjefrågor Utredningen om att se över de statliga delarna av vård- och omsorgssystemet, Vård- och omsorgsutredningen, lämnade i maj 2012 sitt slutbetänkande Gör det enklare! (SOU 2012:33) till regeringen. Utredningen bedrevs inom ramen för ett vård- och omsorgsperspektiv vilket inneburit att familjefrågor inte behandlas särskilt utom såvitt avser det uppdrag som Myndigheten för internationella adoptionsfrågor (MIA) har. I den nya strukturen föreslogs att MIA:s uppdrag skulle vara en del av Inspektionen (som i huvudsak kan sägas motsvaras av Inspektionen för vård och omsorg, IVO). Frågor om familjepolitik är i dag fördelade mellan flera olika myndigheter och har kopplingar till en rad olika verksamhetsområden. Den förändring som för närvarande genomförs av myndighetsstrukturen i vård- och omsorgssektorn gör det möjligt att hålla samman och effektivisera olika familjepolitiska verksamhetsområden och utgå från en helhetssyn på föräldraskap och barnfamiljers situation (se mer om detta i avsnitt 5). Barn och deras familjer utgör en stor del av landets befolkning; det finns i dag cirka 2 miljoner barn som lever i 1,3 miljoner hushåll. Eftersom behov och önskemål varierar över tid och mellan olika familjer måste samhällets stöd till barnfamiljerna vara organiserat så att det kan användas på ett flexibelt sätt. Det är centralt att familjepolitiken präglas av ett tydligt barnperspektiv. Principen om barnets rätt till trygga och utvecklande uppväxtförhållanden bör vara vägledande, liksom barnets rätt till delaktighet och inflytande över frågor som rör barnet i förhållande till barnets ålder och mognad. Därtill är det eftersträvansvärt att samtliga beslut som rör barn bedöms utifrån dess konsekvenser för barn och familjer. Enligt barnkonventionen har alla barn rätt till trygga uppväxtvillkor och till att få utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar. Föräldrarna har huvudansvaret för att tillgodose barnets behov och säkerställa de rättigheter som barnet har. Socialtjänstens/familjerättens uppgifter vid fastställande av fader- 20

109 Ds 2014:xx 3 Bakgrund skap/föräldraskap och vid frågor om vårdnad, boende och umgänge när barn inte bor tillsammans med båda sina föräldrar är viktiga för att hitta lösningar som är till barnet bästa. Familjerådgivning och samarbetssamtal fyller en betydelsefull funktion när det gäller stöd i sådana frågor. Utgångspunkten i det fortsatta arbetet med föräldrastöd är ett brett och samlat stöd som omfattar universellt och riktat stöd till alla föräldrar i alla relevanta verksamheter som riktar sig till föräldrar och barn. En stärkt nationell samordning av kunskapsstyrningen inom föräldrastödsområdet kan förbättra samverkan mellan huvudmän, professioner och andra aktörer på området. Det finns i dag två myndigheter, Socialstyrelsen och den nybildade Folkhälsomyndigheten som kan sägas ha ett övergripande ansvar för föräldrastödsinsatser, både riktade och universella. Hittills genomförda föräldrastödsinsatser inom ramen för den nationella strategin om föräldrastöd, har på regeringens uppdrag utförts under ledning av det tidigare Statens folkhälsoinstitut, nuvarande Folkhälsomyndigheten. Arbetet har utförts inom ramen för det övergripande ansvaret för folkhälsoarbete (som FHI tidigare ansvarade för men som Folkhälsomyndigheten övertagit fr.o.m. den 1 januari 2014). Ansvaret för föräldrastödsinsatser är dock inte explicit angivet i myndighetens instruktion, vare sig för Folkhälsomyndigheten eller för Socialstyrelsen. Att den nybildade Folkhälsomyndigheten ansvarar för fortsatta föräldrastödsinsatser är således inte klart uttalat. Sedan regeringen 2009 började lämna olika uppdrag om föräldrastöd till FHI har cirka 140 miljoner kronor satsats. Att samla ansvaret för att förvalta och föra ut tillgänglig kunskap inom föräldrastödet hos en nationell aktör kan ge en mer effektiv och samordnad grund för alla de olika huvudmän som har till uppgift att verka för och ge stöd till föräldrar. Sett i ett större samhällsperspektiv visar forskning att föräldrastödsinsatser har betydelse för såväl enskilda barn som för samhället i stort. Med breda och tidiga förebyggande insatser kan problem undvikas eller risker begränsas till att inte bli omfattande och komplexa problem med dels höga kostnader, dels negativ påverkan på barnets utveckling som följd. Föräldrastödsinsatser har med andra ord en viktig preventiv effekt som sett i ett längre perspektiv är kostnadsbesparande. Med nuvarande organisering av stödet finns 21

110 3 Bakgrund Ds 2014:xx dock en risk att samhället endast i liten utsträckning kan dra nytta av dessa positiva effekter. Även ansvaret för adoptionsfrågorna är i dag delat mellan två olika myndigheter; Socialstyrelsen och MIA. Erfarenheten av denna uppdelning är att den har försvårat den samverkan som är en förutsättning för en sammanhållen adoptionsprocess och för att möta adoptivföräldrars behov av kunskapsstöd. En samordning inom ramen för det statliga åtagandet vad avser stöd i föräldraskapet bör därför också omfatta såväl MIA:s ansvar för förmedling av internationella adoptioner som Socialstyrelsens ansvar för frågor om utbildning av adoptanter och uppföljning av genomförda adoptioner. På så sätt kan en bättre helhetssyn uppnås inom adoptionsområdet. Adoptionsprocessen har dessutom kommit att bli alltmer komplex och tidskrävande, och adoptionsfrågorna har breddats och även till viss del ifrågasatts i olika hänseenden på ett sätt som inte varit fallet tidigare. Detta har bl.a. lett till ökat stöd till s.k. rotsökning för adopterade barn. Tidigare generationers adopterade efterfrågade inte i samma utsträckning sådant stöd. Utvecklingen tenderar också gå mot allt fler bilaterala avtal mellan givar- och mottagarländer, något som i sig kräver ökad och fördjupad kompetens om adoptionsfrågorna. Sammantaget talar detta också för behov av en mer sammanhållen myndighet för frågor om adoption. I detta sammanhang bör även frågor som rör nationella adoptioner omfattas. Utifrån ett barnperspektiv finns behov av förebyggande insatser för att stärka föräldrarollen, inte minst mot bakgrund av att konflikter om vårdnad, boende och umgänge mellan föräldrar har ökat under de senaste åren något som barn riskerar fara illa av. I samband med separationer finns i huvudsak samarbetssamtal och familjerådgivning att tillgå för att lösa konflikter som rör barnet eller riskerar gå ut över barnet. Tyvärr finns endast begränsad kunskap om vilken effekt samarbetssamtalen har. Forskning visar dock att förebyggande generella föräldrastödsinsatser å sin sida har positiva effekter för barns välmående och det kan bidra till föräldrarnas förmåga att axla sitt föräldraansvar på ett bra sätt för att på så sätt undvika att oenigheter blossar upp och leder till långvariga konfliktfyllda relationer. Att även det centrala ansvaret för frågor som rör stöd till föräldrar som har separerat eller är på väg att separera, 22

111 Ds 2014:xx 3 Bakgrund ingår i samma myndighets paraply som ansvarar för generella föräldrastödsinsatser, skulle minska nuvarande överlappning och innebär klara fördelar för såväl berörda familjer som för en effektiv statsförvaltning. I olika sammanhang har det också påpekats att det finns behov av en samordnande myndighet för olika slags insatser riktade till barn med anledning av att föräldrarna tvistar om dess vårdnad, boende och umgänge. Vilken forskning som finns tillgänglig och vilka insatser som är lämpliga i olika situationer är exempel på sådana frågeställningar som det efterfrågats samordning kring. I takt med att familjeband över nationsgränserna knyts i allt större omfattning finns också uppgifter om att det blivit svårare att utreda och fastställa föräldraskap till barn. Det förekommer uppgifter dels om allt fler vårdnadsyrkanden i de allmänna domstolarna där det inte har fastställts något faderskap för barnet, dels att det förekommer att faderskap inte fastställs för barn när det är oklart var det anses vara bosatt (t.ex. för papperslösa barn). Då frågor om fastställelse av barnets föräldraskap, som handläggs av socialnämnden, ofta har nära koppling till frågor om vårdnad, boende och umgänge är det angeläget att även detta verksamhetsområde ingår i den översyn som nu görs. Familjerättsliga frågor inom socialtjänsten och föräldrastödet, både enligt den nationella strategin och annat stöd till föräldrar, är väsentliga för samhällets stöd till barnfamiljer och bör därför ingå i en översyn av hur det statliga ansvaret för dessa frågor bör organiseras. Ett barnrättsperspektiv och att det tydliggörs hur barn är berörda av och vilka konsekvenser olika åtgärder och insatser har för barn inom olika verksamhetsområden, förbättrar möjligheterna till stöd till föräldrar. 3.4 Den pågående översynen av myndighetsstrukturen i vård- och omsorgssektorn Den särskilde utredaren med uppdrag att se över de statliga delarna av vård- och omsorgssystemet (Vård- och omsorgsutredningen) lämnade i maj 2012 sitt slutbetänkande Gör det enklare! (SOU 23

112 3 Bakgrund Ds 2014:xx 2012:33) till regeringen. Utredarens uppgift var att se över hur staten, genom sina myndigheter, ska verka för ett långsiktigt hållbart vård- och omsorgssystem, med fokus på hälsofrämjande och förebyggande insatser i syfte att främja hälsa och minska ohälsa och framtida vårdbehov samt för att åstadkomma en jämlik vård och omsorg i hela landet. Utredaren pekade i sitt betänkande särskilt på det ökande behovet av nationell samordning av kunskapsstyrningen och ett tydligare statligt stöd för den i en sektor som involverar flera huvudmän, professioner och andra aktörer. Behovet av ett tydligare stöd i kunskapsstyrningen gäller också, enligt utredaren, i alla delar; utvärdering, uppföljning, jämförelser, lärande och kunskapsspridning. Dessutom, menade utredaren, behöver kunskapsunderlagens innehåll och utformning i högre utsträckning anpassas till användarnas behov. För att uppnå såväl en effektivare verksamhet som effektivare styrning från regeringens sida borde antalet myndigheter inom vård- och omsorgssektorn reduceras. Utredaren föreslog att den gällande myndighetsstrukturen skulle ersättas av fyra nya myndigheter; Kunskapsmyndigheten för hälsa, vård och omsorg, Inspektionen för hälsa, vård och omsorg, Infrastrukturmyndigheten för hälsa, vård och omsorg samt Myndigheten för välfärdsstrategi. De tre förstnämnda skulle arbeta med operativa frågeställningar, medan Myndigheten för välfärdsstrategi skulle ha ett mer strategiskt arbetssätt. Vad gäller Myndigheten för Internationella Adoptionsfrågor (MIA) bedömde utredaren att drygt två årsarbetskrafter används för kunskapsstöd, drygt tre för reglering, drygt två för tillsyn och drygt en för tjänster avseende it och kommunikation. Utredaren bedömde att verksamheten riktade sig till yrkesverksamma inom adoptionsområdet, adoptionsorganisationer, svenska och utländska myndigheter och enskilda. I den nya strukturen föreslogs att Inspektionen för hälsa, vård och omsorg skulle ansvara för adoptionsfrågorna. Som skäl anfördes att det ur användarsynpunkt och för att underlätta effektivare lösningar för information/kommunikation/databashantering (ITK-tjänster) är en fördel att knyta verksamheten till en större enhet. Utredaren bedömde att det är viktigt att verksamheten fortsatt hålls ihop och kopplas till de uppgifter inom området som i dag ligger hos Socialstyrelsen. 24

113 Ds 2014:xx 3 Bakgrund I betänkandet behandlas inte särskilt den del av Socialstyrelsens uppdrag inom socialtjänsten som gäller familjerätt Remissbehandlingen av SOU 2012:33 Betänkandet har remissbehandlats och en remissammanställning har upprättats och finns tillgänglig på Socialdepartementet (S2012/3890/SAM). I det följande redovisas i korthet de synpunkter som berör MIA. MIA avstyrkte förslaget att myndigheten ska upphöra som självständig myndighet och att myndighetens uppgifter i stället ska utföras av den nybildade Inspektionen. MIA har tidigare tillstyrkt att den föreslagna Inspektionen för vård och omsorg inrättas och uttryckt förhoppningen att detta kommer att innebära att tillsynen förbättras i förhållande till hanteringen inom socialtjänsten av de adoptionsanknutna frågorna. 14 Ett förbättrat samarbete med Socialstyrelsen beträffande adoptionsfrågorna är angeläget enligt MIA. Det gäller då inte i första hand frågor om tillsynen över socialtjänsten utan framför allt samarbetet på informationsområdet exempelvis vad gäller föräldrautbildningsmaterialet och handboken för socialtjänsten. Detta arbete handlar om typisk kunskapsspridning riktad till bl.a. blivande adoptivföräldrar och socialtjänstens tjänstemän, med utredningens förslag kommer detta att ligga inom Kunskapsmyndighetens ansvarsområde. I detta sammanhang är ingenting vunnet med förslaget att föra de internationella adoptionsfrågorna till Inspektionen. Adoptionscentrum påpekade att utredningen inte nämner var de adoptionsfrågor som i dag handhas av Socialstyrelsen ska ta vägen. Beroende på hur dessa frågor och arbetsuppgifter organiseras inom den nya myndigheten kan risken för att man tappar denna samlade kompetens bli större eller mindre. Uppgiften att vara central myndighet för internationella adoptionsfrågor i enlighet med Haagkonventionen är mycket viktig. En levande dialog med andra mottagar- och ursprungsländer är av yttersta vikt. En myndighet som ansvarar för internationella adoptioner måste vara lättillgänglig för internationella besökare och även vara aktiv med besök i andra län- 14 Se MIA:s remissvar på Ds 2012:20 Inspektionen för vård och omsorg en ny effektiv tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvård och socialtjänst. 25

114 3 Bakgrund Ds 2014:xx der och på ett nordiskt och europeiskt plan. Fler barn med särskilda behov kommer till Sverige. Ett samlat nationellt grepp i dessa frågor skulle också enligt Adoptionscentrum innebära ökad kunskapsöverföring och samarbete mellan kommuner. Vidare oroar sig Adoptionscentrum för vad som ska hända med ansvaret för den obligatoriska föräldrautbildningen. En fråga som inte nämns i utredningen är den som behandlar de adopterade och deras behov. En fråga som aktualiserats på senare år är hur de svenska, inhemska adoptionerna organiseras. Erfarenheten visar att man tydligt behöver visa kommuner och socialarbetare att man måste sätta barnens intresse i fokus. Adoptionscentrum efterlyser att någon myndighet får ett tydligt helhetsansvar för adoptionsfrågorna. Barnombudsmannen (BO) tillstyrkte bedömningen att verksamheten i MIA ska hållas ihop även i den nya strukturen. Barnens Vänner Internationell Adoptionsförening (BV) ansåg att direktiven för MIA bör förändras så att MIA förutom sin övervakande funktion, också kan fungera som en rådgivande myndighet i förhållande till adoptionsverksamheten. Genom att även få en rådgivande funktion skulle MIA också kunna samla praxis inom adoptionsområdet. Utöver den rådgivande funktionen bör MIA, enligt BV, också ha till uppgift att bevaka det internationella skeendet vad avser internationella adoptioner och ha till uppgift att delge adoptionsorganisationerna förändringar i det internationella perspektivet. Internationell adoptionsverksamhet är en krympande sektor. Det förefaller av detta skäl, enligt BV, välbetänkt att MIA inordnas i ett större sammanhang. MIA skulle då kunna tillföras den ytterligare kompetens som en större organisation kan ge. Ett bättre resursutnyttjande skulle kunna ske med ekonomiska fördelar som följd. Av remissynpunkterna kan således sammantaget konstateras att den tidigare utredningen inte har utrett alla delar av adoptionsprocessen. Det finns därför behov av att utreda och analysera hur detta område på bästa sätt kan uppnå förutsättningar för en mer effektiv styrning och ändamålsenlighet för brukarna, dvs. för de som är intresserade av att adoptera ett barn. 26

115 Ds 2014:xx 3 Bakgrund 3.5 Ny folkhälsomyndighet Regeringen har beslutat att bilda en ny myndighet för folkhälsofrågor, Folkhälsomyndigheten, och Riksdagen har fattat de beslut som är nödvändiga för att genomföra förändringen (prop. 2012/13:116, 2012/13:SoU27, rskr. 2012/13:280). De uppgifter som Statens folkhälsoinstitut och Smittskyddsinstitutet tidigare ansvarade för har övergått till den nya myndigheten liksom Socialstyrelsens uppgifter inom områdena folk- och miljöhälsorapportering och inom ramen för miljömålsarbetet samt vissa av de uppgifter som Socialstyrelsen tidigare har haft enligt miljöbalken, planoch bygglagen (2010:900) och andra författningar inom de områdena. Folkhälsomyndigheten bildades den 1 januari 2014 och Statens folkhälsoinstitut och Smittskyddsinstitutet upphörde den 31 december

116

117 4 Nuvarande ansvarsfördelning av olika verksamhetsområden inom familjepolitiken Familjepolitiken syftar till att stärka föräldrars möjlighet att påverka sin livssituation och öka familjernas valfrihet. Den ska också underlätta för föräldrar att kombinera yrkesliv med familjeliv. Utgångspunkten för familjepolitiken är barnens möjlighet att utvecklas tillsammans med sina föräldrar. Den ekonomiska familjepolitiken är ett statligt ansvar medan andra områden i stor utsträckning är kommunernas ansvar. I detta kapitel finns en beskrivning av hur ansvaret för familjerättsliga frågor, stöd till föräldrar och andra närliggande verksamhetsområden i dag är fördelade mellan olika myndigheter. 4.1 Adoptioner Ansvarsområdet Nationella adoptioner avser i huvudsak styvbarnsadoption där en vuxen som lever med barnet kan bli förälder i lagens mening genom att adoptera sin närståendes barn. Andra nationella adoptioner avser barn som av olika skäl är i behov av ett nytt hem. Ansökan om adoption görs hos tingsrätten och socialtjänsten utreder motivet till adoptionen, sökandes relation till barnet och till den förälder barnet bor med, barnets inställning, den andra förälderns inställning, barnets relation till den föräldern, sökandes lämplighet som förälder samt andra till föräldrarna närstående personers inställning till adoptionen. 29

118 4 Nuvarande ansvarsfördelning av olika verksamhetsområden inom familjepolitiken Ds 2014:xx För internationella adoptioner finns till viss del särskild reglering. Haagkonferensen för internationell privaträtt (Haag-konferensen) är en internationell organisation som för närvarande har 69 medlemmar, däribland Europeiska gemenskapen (EG) och alla Europeiska unionens (EU:s) 27 medlemsstater. I Haag antogs den 29 maj 1993 konventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner (1993 års Haag-konvention). Konventionen, som gäller som lag i Sverige, innehåller regler som ska säkerställa att barnets bästa beaktas vid internationella adoptioner, bestämmelser om samarbete mellan staterna samt regler om att adoptioner som genomförs i enlighet med konventionen ska erkännas av övriga konventionsstater. I konventionen finns bestämmelser om förfarandet vid internationell adoption och om erkännande av adoptionsbeslut. Syftet är att internationella adoptioner ska ske inom ramen för ett samarbetssystem mellan de stater som ansluter sig till konventionen, och att ansvaret för adoptioner delas mellan ursprungslandet och mottagarlandet. Adoption får ske endast sedan myndigheterna i ursprungslandet beslutat att en internationell adoption är till barnets bästa efter det att möjligheten att placera barnet inom ursprungsstaten vederbörligen har beaktats. Ursprungslandets myndigheter ska vidare svara för att erforderliga samtycken finns och att hänsyn har tagits till barnets önskemål och inställning (med hänsyn till barnets ålder och mognad). Mottagarlandets myndigheter å sin sida ansvarar för att de tilltänkta adoptivföräldrarna är lämpliga och att de har fått rådgivning. Dessa myndigheter ska också ha fastställt att barnet har eller kommer att få tillstånd att resa in i och stadigvarande bosätta sig i landet. Varje land ska utse en centralmyndighet för adoptionsfrågor, vilken för svensk del är Myndigheten för internationella adoptionsfrågor (MIA). Centralmyndigheten ska bl.a. sända rapporter till ursprungsstaten om tilltänkta adoptivfamiljer vid enskilda adoptioner. Vissa av centralmyndighetens uppgifter får delegeras till andra myndigheter eller organisationer. Socialnämnderna lämnar medgivande till att ett barn från ett annat land får tas emot i syfte att adopteras av någon som inte är barnets förälder eller har vårdnaden om barnet och när ett visst barn har föreslagits för adoption ska socialnämnden samtycka till att adoptionsförfarandet får fortsätta. I vissa länder meddelas inget 30

119 Ds 2014:xx 4 Nuvarande ansvarsfördelning av olika verksamhetsområden inom familjepolitiken adoptionsbeslut utan barnet lämnar sitt ursprungsland med samtycke från dess legala företrädare och adoptionen genomförs då vid tingsrätt efter att barnet kommit till Sverige. Socialnämnden har ett särskilt ansvar för att adoptivfamiljerna får det stöd och den hjälp som de kan ha behov av sedan adoptionen genomförts. Omfattning och ansvarig myndighet Under 2012 lämnade kommunerna knappt 300 yttranden över nationella adoptioner, dvs. adoptioner av barn 0 17 år födda i Sverige. Flertalet av yttrandena (knappt 86 procent) avsåg adoption av styvbarn. Cirka 5 procent gällde adoption av barn i familjehem, dvs. sådana fall där de presumtiva adoptivföräldrarna hade eller tidigare har haft barnet i sin vård. Resterande knappt 10 procent av yttrandena avsåg övriga nationella adoptioner av barn i åldrarna 0 1 år. När det gäller internationella adoptioner fortsätter den generella trenden att allt färre barn adopteras till Sverige även om det förekommer relativt stora fluktuationer mellan olika år. Under 2013 förmedlades 341 utländska barn, varav 127 flickor och 214 pojkar, för adoption genom de auktoriserade adoptionssammanslutningarna. Det innebär en minskning med 36 procent jämfört med året innan. MIA har under 2013 även prövat 32 ärenden om s.k. enskild adoption, dvs. ärenden som inte förmedlas via de auktoriserade organisationerna p.g.a. att det föreligger särskilda skäl, så som tidigare anknytning. Antalet sådana ärenden ligger relativt stabilt över tid. Socialstyrelsen är regeringens förvaltningsmyndighet för verksamhet som rör socialtjänstens insatser till barn och deras familjer. Vid Socialstyrelsen ingår adoptionsfrågorna i ansvaret för familjerätten där även vårdnad, boende, umgänge och faderskap ingår, se nedan. När det gäller internationella adoptioner har MIA i uppdrag att skapa en hög kvalitet i den internationella adoptionsverksamheten i Sverige. Det innebär att besluta om auktorisation av adoptionsorganisationerna, utöva tillsyn över och övervaka att organisationernas förmedlingsarbete sker i enlighet med lag och internationella konventioner, fördela statsbidrag till adoptionsorganisationerna 31

120 4 Nuvarande ansvarsfördelning av olika verksamhetsområden inom familjepolitiken Ds 2014:xx och de adopterades organisationer, följa utvecklingen av kostnader för adoptioner av utländska barn, samråda med de adopterades organisationer, godkänna vissa adoptionsbeslut som meddelats utomlands, fungera som centralmyndighet enligt internationella adoptionskonventioner samt bedriva informationsverksamhet och sprida kunskap om adoptivbarns bakgrund och speciella behov. MIA har i dag 12 anställda (10,8 årsarbetskrafter). 4.2 Vårdnad, boende, umgänge och faderskap/föräldraskap Ansvarsområdet Ärenden om vårdnad, boende, umgänge och faderskap/ föräldraskap handläggs inom familjerätten som är en del av socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Där handläggs också ärenden om social barn- och ungdomsvård, missbruks- och beroendevård, ekonomiskt bistånd, stöd och hjälp till människor som utsatts för brott samt ärenden som rör hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Det finns flera exempel på beröringspunkter mellan familjerätt och annan socialtjänst, främst den sociala barn- och ungdomsvården. När ett barn har varit placerat tre år i samma familjehem, ska socialnämnden t.ex. särskilt överväga om det finns skäl att ansöka om överflyttning av vårdnaden till familjehemsföräldrarna. Syftet är att genom en överflyttning av vårdnaden till familjehemsföräldrarna skapa bättre möjligheter för kontinuitet och trygghet i vården. Ett barn får inte utan socialnämndens medgivande eller beslut om vård tas emot för stadigvarande vård och fostran i ett enskilt hem som inte tillhör någon av föräldrarna eller någon annan som har vårdnaden om honom eller henne. Det innebär att socialnämnden även vid privata överenskommelser om att barn ska placeras hos t.ex. en släkting ska lämna sitt medgivande till detta. Varje år är knappt barn med om en föräldraseparation. En del barn har också föräldrar som aldrig har levt ihop. Sammantaget har nära en halv miljon barn i åldern 0 17 år särlevande föräldrar, vilket motsvarar en fjärdedel av alla barn i Sverige. Frågor om vårdnad, boende och umgänge kan aktualiseras för barn som inte bor tillsammans med båda sina föräldrar, efter en separation 32

121 Ds 2014:xx 4 Nuvarande ansvarsfördelning av olika verksamhetsområden inom familjepolitiken eller om barnets föräldrar aldrig har bott tillsammans. Socialnämndernas uppgifter när det gäller vårdnad, boende och umgänge framgår av både socialtjänstlagen och föräldrabalken. I föräldrabalken ges socialnämnderna ett stort antal uppgifter när det gäller frågor om vårdnad, boende och umgänge, både att göra anmälan, ansöka och väcka talan när behov finns av beslut i sådana frågor och att utse någon att genomföra de utredningar som domstolarna behöver. Även när det gäller verkställighet av domstols beslut om vårdnad, boende och umgänge ska socialnämnderna i vissa fall medverka. Socialnämnderna ska erbjuda samtal under sakkunnig ledning i syfte att nå enighet i frågor som gäller vårdnad, boende och umgänge (samarbetssamtal) samt även erbjuda stöd sedan frågor om vårdnad, boende, umgänge och adoption har avgjorts. Socialnämnderna har också en skyldighet att erbjuda familjerådgivning, samtal som genomförs för att bearbeta samlevnadskonflikter i parförhållanden och familjer. Familjerådgivning är liksom samarbetssamtal en insats inom socialtjänsten men utgör en självständig verksamhetsgren. Familjerådgivningen erbjuder stöd och hjälp med samlevnadsproblem, främst i parrelationer. Familjerådgivningen kan till exempel ta emot par som vill förbättra sin relation och fortsätta leva tillsammans eller par där en eller båda vill separera. Det kan också handla om problem som finns kvar efter en separation eller människor som behöver hjälp och stöd i sitt föräldraskap. För att föräldrar ska kunna nå enighet i frågor om vårdnad, boende och umgänge är socialnämnden i varje kommun skyldig att erbjuda de föräldrar som behöver samtal under sakkunnig ledning, samarbetssamtal. Samtalen ska vara frivilliga och kostnadsfria. Fokus ligger på att föräldrarna ska försöka enas om vårdnad, boende och umgänge avseende barnet efter det att föräldrarna har separerat eller om föräldrarna är särlevande och aldrig har levt tillsammans. Föräldrarna ska kunna bekräfta sin överenskommelse genom ett skriftligt avtal som godkänns av nämnden. Tingsrätten kan besluta om samarbetssamtal om de anser att det finns förutsättning för föräldrarna att lösa tvisten innan en utredning påbörjas. Socialnämndernas ansvar för att fastställa faderskap eller föräldraskap för ett barn framgår av föräldrabalken. Fastställande av 33

122 4 Nuvarande ansvarsfördelning av olika verksamhetsområden inom familjepolitiken Ds 2014:xx faderskap och föräldraskap kan ske både genom bekräftelse hos socialnämnden och genom domstols dom. När en mamma är ogift måste socialtjänsten försöka utreda och fastställa faderskapet. Om modern är gift med en man gäller faderskapspresumtionen, dvs. hennes make anses vara far till barnet. Om modern är gift, registrerad partner eller sambo med en kvinna kan föräldraskapet för den kvinnan fastställas under vissa förutsättningar. Omfattning och ansvarig myndighet Under år 2012 var cirka barn och ungdomar (0 17 år) aktuella för utredningar om vårdnad, boende och/eller umgänge, vilket motsvarar cirka 39 barn och ungdomar per i åldersgruppen. Under åren har denna andel legat relativt konstant mellan 37 och 39 per barn och unga i åldern 0 17 år. 15 Antal barn som varit föremål för snabbupplysning från socialnämnden under år 2012 var nästan Under den senaste femårsperioden har detta antal ökat med i genomsnitt cirka 6 procent per år. 16 Kommunerna ska bistå de föräldrar som vill träffa avtal om barns vårdnad, boende och umgänge i samband med en separation. Totalt tecknades under 2012 knappt sådana avtal. Cirka 52 procent av avtalen gällde vårdnad, 23 procent avsåg boende och resterande 25 procent umgänge. Totalt pågick knappt faderskapsutredningar under år Det innebär att 65 procent av samtliga födda under året var aktuella för en faderskapsutredning. Denna andel har varit i stort sett konstant under de senaste fem åren. Flertalet av faderskapsutredningarna knappt eller drygt 83 procent avslutades med att faderskapet fastställdes genom bekräftelse, dvs. fadern bekräftade faderskapet. Knappt en procent av utredningarna avslutades med att faderskapet fastställdes genom dom, knappt två procent av utredningarna lades ned och ungefär 14 procent pågick fortfarande vid årets slut. Av de ärenden där faderskapet fastställdes genom bekräftelse anmälde cirka 88 procent att de var sambor och var övertygade om att barnet är deras gemensamma. Denna 15 Socialstyrelsens rapport Familjerätt 2012, s. 5 och a a s

123 Ds 2014:xx 4 Nuvarande ansvarsfördelning av olika verksamhetsområden inom familjepolitiken andel har i stort sett varit densamma de senaste fem åren. Under 2012 slutfördes föräldraskapsutredningar för 163 barn vilket är 60 färre barn än föregående år. För flertalet, 133 barn, fastställdes föräldraskapet genom bekräftelse och för fyra barn genom dom. Antalet utredningar som lades ned under året var 26. Vid årets slut pågick 86 föräldraskapsutredningar. Socialstyrelsen är enligt sin instruktion förvaltningsmyndighet för verksamhet som rör socialtjänst. När det gäller familjerätt ingår såsom redogjorts för ovan, fastställande av fader-/föräldraskap, samarbetssamtal, s.k. snabbupplysningar, utredningar och avtal i frågor om vårdnad, boende och umgänge, medgivandeutredningar i samband med adoptioner samt yttranden över nationella adoptioner i uppdraget. Socialstyrelsen ska också efter samråd med MIA utarbeta särskild information som behövs för bedömning av ett hems (familjs) lämplighet att ta emot ett barn med hemvist utomlands i syfte att adoptera det. Även övergripande frågor om familjerådgivning ligger i dag inom Socialstyrelsens ansvar. Socialstyrelsen ska enligt sin instruktion verka för att socialtjänsten bedrivs enligt vetenskap och beprövad erfarenhet, ansvara för kunskapsutveckling och kunskapsförmedling inom området, följa, analysera och rapportera om socialtjänst genom statistikframställning, uppföljning och utvärdering, följa forsknings- och utvecklingsarbete och verka för att sådant arbete kommer till stånd, arbeta med och ge stöd till metodutveckling, främja utvecklingen av metoder och arbetsformer i socialt arbete genom forskning, systematisk prövning och värdering av utfall och effekter av insatser enligt socialtjänstlagen (2001:453) samt förmedla kunskap om verkningsfulla metoder och arbetsformer. Socialstyrelsen ska också efter samråd med MIA utarbeta den särskilda information som behövs för bedömning av ett hems lämplighet att ta emot ett barn med hemvist utomlands i syfte att adoptera det. Vidare ska Socialstyrelsen ansvara för officiell statistik och register inom verksamhetsområdet och utforma evidensbaserade riktlinjer för åtgärder inom socialtjänsten. Socialstyrelsen ansvarar för föreskrifter och allmänna råd inom sitt verksamhetsområde. Det kan således konstateras att det familjerättsliga verksamhetsområdet inte är explicit angivet i myndighetens instruktion. Socialstyrelsen producerar offentlig statistik över kommunernas arbete inom det familjerättsliga området. I den statistiken ingår 35

124 4 Nuvarande ansvarsfördelning av olika verksamhetsområden inom familjepolitiken Ds 2014:xx uppgifter om fastställande av faderskap respektive föräldraskap, samarbetssamtal, upplysningar enligt föräldrabalken (s.k. snabbupplysningar), utredningar och avtal om vårdnad, boende och umgänge, medgivandeutredningar i samband med adoptioner samt yttranden över nationella adoptioner. Bedömningen görs att det på Socialstyrelsen är cirka fyra årsarbetskrafter som är sysselsatta med frågor som rör myndighetens uppdrag avseende familjerätt. Därtill kommer cirka två årsarbetskrafter för framställning av statistik och overheadkostnader, dvs. kostnader för administration, ledning m.m. Sammanlagt bedöms det således vara sex årsarbetskrafter som hanterar dessa frågor. 4.3 Föräldrastöd Ansvarsområdet Det finns omfattande vetenskaplig grund för att stöd till föräldrar som bidrar till att utveckla ett gott samspel mellan föräldrar och barn, gynnar en positiv utveckling hos barn och minskar psykisk ohälsa och andra hälsoproblem. Målet för regeringens föräldrastödspolitik är att alla föräldrar med barn under 18 år ska erbjudas universellt stöd i föräldraskapet under barnets hela uppväxt, dvs. att alla föräldrar ska erbjudas samma möjlighet till stöd och hjälp, även innan större svårigheter uppstått. Regeringens föräldrastödspolitik omfattar även riktade föräldrastödjande insatser, dvs. stöd i situationer då svårigheter av olika slag redan uppstått eller där barn eller förälder har behov av ett särskilt anpassat stöd. Regeringen tog fram en nationell strategi för föräldrastöd 2009 med det övergripande målet att alla föräldrar med barn under 18 år ska erbjudas stöd i föräldraskapet under barnets hela uppväxt. Strategin är en del av regeringens samlade långsiktiga satsning på att främja hälsa och att förebygga ohälsa bland barn och ungdomar. Stödet i strategin är frivilligt och utgår från det behov av stöd som föräldrar själva uttrycker. Föräldrastöd kan definieras som en aktivitet som ger föräldrar kunskap om barnets hälsa, emotionella, kognitiva och sociala utveckling eller stärker föräldrarnas sociala nätverk. Strategin är tänkt att dels inspirera kommuner och landsting att utveckla stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap, 36

125 Ds 2014:xx 4 Nuvarande ansvarsfördelning av olika verksamhetsområden inom familjepolitiken dels utgöra ett praktiskt stöd i det organisatoriska planerings- och utvecklingsarbetet. Den nationella strategin för föräldrastöd är en strategi för ett universellt förebyggande föräldrastöd, det vill säga att alla föräldrar erbjuds samma möjligheter till stöd och hjälp. Målsättningen med ett universellt förebyggande föräldrastöd är att via föräldrar främja barns hälsa och positiva utveckling och maximera barnets skydd mot ohälsa och sociala problem. Ingen enskild grupp av föräldrar, eller enskild förälder, ska inom ramen för föräldrastödet väljas ut av något skäl. Strategin innehåller tre delmål vilka kan ses som olika medel för att nå det övergripande målet om att alla föräldrar med barn under 18 år ska erbjudas stöd i föräldraskapet. Det första delmålet är ökad samverkan kring föräldrastöd mellan aktörer vars verksamhet riktar sig till föräldrar. Det andra delmålet är ett ökat antal hälsofrämjande arenor och mötesplatser för föräldrar. Det tredje delmålet i strategin är ett ökat antal föräldrastödsaktörer med utbildning i hälsofrämjande metoder och generella evidensbaserade föräldrastödsprogram. Omfattning och ansvarig myndighet Den numer nedlagda myndigheten Statens folkhälsoinstitut (FHI) har tidigare haft ett flertal uppdrag som ett led i arbetet med att genomföra det övergripande målet i strategin att alla föräldrar med barn under 18 år ska erbjudas föräldrastöd. 17 FHI fördelade i enlighet med två av dessa regeringsuppdrag 130 miljoner kronor till projekt i kommuner i samarbete med lärosäten i syfte att genomföra strategin. Totalt har ett åttiotal kommuner varit berörda av satsningen. I projekten medverkade förutom kommunerna också andra aktörer som arbetar med föräldrastöd som landsting, studieförbund och idéburna organisationer. Undersökningar visar att det finns en stor efterfrågan på stöd i föräldraskapet. Omkring 40 procent av alla föräldrar är intresserade av samtal i grupp kring föräldraskap. De flesta föredrar strukturerade former, dvs. någon form av kurs medan andra föredrar att träffa andra föräldrar för att utbyta 17 FHI:s uppgifter togs från och med den 1 januari 2014 över av den nybildade Folkhälsomyndigheten. 37

126 4 Nuvarande ansvarsfördelning av olika verksamhetsområden inom familjepolitiken Ds 2014:xx kunskap och erfarenheter och stärka det sociala nätverket. Föräldrastöd via internet efterfrågas allt mer. Sedan regeringen 2009 presenterade den nationella strategin har totalt cirka 140 miljoner fördelats för att utveckla familjestödet i enlighet med strategins mål och delmål. FHI har också haft i uppdrag att stödja huvudmännen i sitt arbete med föräldrastöd genom att sprida den kunskap som framkommit som resultat av utvecklingsarbetet. Regionala konferenser har genomförts med beslutsfattare, tjänstemän och praktiker i kommuner, landsting och idéburna organisationer, i syfte att uppnå ytterligare spridning i landet av föräldrastödjande aktiviteter i enlighet med den nationella strategin för ett utvecklat föräldrastöd. Institutet har också haft i uppdrag att utarbeta en handbok för lokalt och regionalt föräldrastödsarbete, utarbeta en hälsoekonomisk analys för föräldrastöd samt utveckla arbetet med att följa genomförandet av strategin. Vidare har FHI haft i uppdrag att utse en aktör som tar fram och erbjuder utbildning i föräldrastödjande arbete. Utbildningen är till exempel riktad till tjänstemän, praktiker och beslutsfattare i kommuner och landsting samt personer i ideella organisationer som är i behov av fördjupad kunskap och konkreta verktyg för hur ett framgångsrikt föräldrastödsarbete på lokal och regional nivå kan bedrivas. I budgetpropositionen för 2014 meddelade regeringen sin avsikt att inleda en satsning på att stärka stödet till föräldrar med barn i tonåren (prop. 2013/14:1 utgiftsområde 9 s. 187). Länsstyrelserna fick i regleringsbrevet för 2014 i uppdrag att under åren stödja kommuner, landsting och andra föräldrastödjande aktörer i arbetet med att utveckla ett universellt, kunskapsbaserat, samordnat och långsiktigt stöd till föräldrar med barn i tonåren i respektive län. Viktiga utgångspunkter i arbetet är det jämställda föräldraskapet och barnets rättigheter. Regeringens insatser för att förbättra det riktade stödet till föräldrar pågår inom en rad områden så som hälso- och sjukvård, sociala barn- och ungdomsvården, rättsväsendet, missbruks- och beroendevården, på det konsument- och privatekonomiska området och inom ramen för regeringens samlade strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings-, och tobakspolitik. Som komplement till den nationella strategin för föräldrastöd har det även bedrivits två 38

127 Ds 2014:xx 4 Nuvarande ansvarsfördelning av olika verksamhetsområden inom familjepolitiken projekt med föräldrastöd som riktat sig till föräldrar till barn med psykisk eller fysisk funktionsnedsättning. Folkhälsomyndigheten (tidigare FHI) har för 2014 fått kr för att genomföra uppdraget som rör utbildning i föräldrastödjande arbete. Övriga uppdrag som redan är lämnade löper under 2014 utan ytterligare tillskjutna medel. Bedömningen görs att 2,3 årsarbetskrafter arbetar med frågor som rör föräldrastöd inom Folkhälsomyndigheten. 4.4 Utveckling av familjecentraler En organisationsform som visat sig vara väl lämpad för samordnade och effektiva föräldrastödjande insatser är familjecentralen. Av betänkandet Föräldrastöd, en vinst för alla (SOU 2008:131) framgår att efter det att barnet uppnått ett års ålder försvinner ofta kontakten med barnhälsovården, och därmed det stöd den gett, utan att ersättas med annat. Vidare framgår att det stöd som erbjuds småbarnsföräldrar är ojämnt fördelat och att det framför allt finns i de kommuner som har familjecentraler eller öppna förskolor. Fram till skolstarten vid 6 7 års ålder då elevhälsan övertar ansvaret för barnets utveckling och hälsa, finns i realiteten ofta ett tomrum när det gäller stöd till föräldrar. Småbarnsföräldrar skulle kunna få en bättre start i föräldraskapet om stöd, vård och service fanns samlat under ett tak i stället för spritt på olika verksamheter. Föräldrar uppger att ett krävande arbetsliv, knappa ekonomiska resurser och för lite tid i vardagen skapar stress och en negativ påverkan på familjeliv och föräldraskap. Många familjer lever i dag långt från sitt ursprungliga nätverk av släkt och vänner och saknar därmed en stödjande och kompenserande social struktur. Det är därför betydelsefullt att det finns lättillgängliga mötesplatser där föräldrar kan utbyta erfarenheter och kunskaper och där föräldrarna kan stärka sitt sociala nätverk. Familjecentraler är ett exempel på en sådan mötesplats. I budgetpropositionen för 2014 meddelade regeringen sin avsikt att inleda en satsning på att utveckla och utvärdera olika modeller för familjecentraler i syfte att främja ett tillgängligt stöd till föräldrar (prop. 2013/14:1 utgiftsområde 9 s. 187). 39

128 4 Nuvarande ansvarsfördelning av olika verksamhetsområden inom familjepolitiken Ds 2014:xx 4.5 Underhåll och ekonomiska frågor som rör barn Ansvarsområdet Underhållsskyldigheten för barn regleras i 7 kap. föräldrabalken. Om den som ska betala underhållsbidrag till barnet inte betalar något eller betalar ett belopp som är lägre än kronor per månad kan den som bor med barnet få underhållsstöd enligt regler i socialförsäkringsbalken. Socialtjänsten ska medverka vid avtal om underhållsbidrag för framtiden som ska utgå med engångsbelopp eller avser längre perioder än tre månader. Särlevandeutredningen konstaterade i sitt betänkande (SOU 2011:51) att när kommunikationen och förtroendet mellan föräldrarna inte fungerar kan ekonomiska frågor om barnet vara en konfliktdrivande faktor som hämmar eller försvårar samarbete. Utredningen föreslog att de kommunala samarbetssamtalen skulle utökas till att gälla även ekonomiska frågor. Mot denna bakgrund har regeringen föreslagit att kommuner fr.o.m. den 1 juli 2014 ska vara skyldiga att bereda föräldrar möjlighet att i samarbetssamtal ta upp frågor som gäller barnets försörjning (prop. 2012/13:189, 2012/13:SoU4, Skr. 2013/14:61). Socialstyrelsen har fått i uppdrag att under 2014 ta fram information om samarbetssamtal som kan finnas allmänt tillgänglig på platser som föräldrar i allmänhet besöker i egenskap av föräldrar, t.ex. mödra- och barnavårdscentraler, familjecentraler och öppna förskolor. Socialstyrelsen ska också, tillsammans med Konsumentverket och Försäkringskassan, ta fram utbildningsmaterial till de kommunala samtalsledarna och därefter genomföra utbildningsinsatser utifrån materialet. Omfattning och ansvarig myndighet Det finns närmare barn under år 18 i Sverige som har särlevande föräldrar. Ungefär 45 procent av barnen med särlevande föräldrar får någon form av underhållsstöd från Försäkringskassan Socialförsäkringsrapport 2011:5, Särlevande föräldrar och deras barns boende och underhåll. Försäkringskassan;

129 Ds 2014:xx 4 Nuvarande ansvarsfördelning av olika verksamhetsområden inom familjepolitiken Försäkringskassan (FK) har regeringens uppdrag att administrera och utbetala de familjeekonomiska stöden som bl.a. avser barnbidrag, adoptionsbidrag och underhållsstöd. FK ansvarar även för allmänna råd och föreskrifter för de familjeekonomiska stöden. Vidare ansvarar FK för administration och tillämpning av samordning av familjeförmåner enligt EU-rätten samt har funktionen som centralmyndighet i internationella frågor avseende underhåll till barn. Socialstyrelsens ansvar för socialtjänsten omfattar även underhåll till barn i de särskilda fall socialnämnden ska medverka vid sådana avtal, dvs. för underhållsbidrag som utges med engångsbelopp eller för längre perioder än tre månader. 4.6 Förslag om separationsteam Utredningen om ekonomi och föräldrasamarbete vid särlevnad (SOU 2011:51) har lämnat förslag om att en försöksverksamhet med s.k. separationsteam bör prövas i ett antal kommuner i syfte att individanpassa stödinsatser där flera olika professioner samverkar. En separation kan ställa stora krav på föräldrarna och bidra till konflikter dem emellan, vilket många gånger drabbar barnen i familjen. Föräldrarna kan behöva ett omfattande och samlat stöd i en sådan process. Socialstyrelsen presenterade i januari 2013 en förstudie där man redovisar förutsättningarna för att bedriva försöksverksamhet med separationsteam. Förstudien visade att separationsteam bör betraktas som en samverkansform där olika myndigheter gemensamt kan erbjuda familjer ett samordnat stöd och insatser utifrån det regelverk och det uppdrag som gäller för den ordinarie verksamheten. Särlevandeutredningen pekade i sitt betänkande (SOU 2011:51) på behovet av tvärprofessionella insatser för att stödja både föräldrar och barn i samband med en separation. Enligt utredningen finns det behov av att utveckla en samverkansmodell som tar sin utgångspunkt i en helhetssyn på familjens situation och behov av hjälp och stöd i samband med separation och som syftar till att sätta barnens bästa främst. Det är i förhållande till detta behov som 41

130 4 Nuvarande ansvarsfördelning av olika verksamhetsområden inom familjepolitiken Ds 2014:xx utredningen föreslog att en försöksverksamhet med s.k. separationsteam ska utvecklas och prövas på ett visst antal orter i landet. Av regeringens uppdrag till Socialstyrelsen 2012/13 att genomföra en förstudie om förutsättningarna för att pröva en sådan försöksverksamhet framgår att den övergripande målsättningen är att i möjligaste mån minska risken för att barn skadas av konflikter mellan föräldrarna och säkerställa att barnets rättigheter, behov och intressen synliggörs och tillgodoses i samband med en separation. Syftet med Socialstyrelsens förstudie var att utreda förutsättningar för genomförandet av en ändamålsenlig försöksverksamhet med utgångspunkt från utredningens förslag. Socialstyrelsen lämnade i januari 2013 en rapport som svar på uppdraget till regeringen. Förslaget om separationsteam bereds vidare inom Regeringskansliet (Socialdepartementet). 4.7 Uppdrag till Socialstyrelsen som berör familjerätt, föräldrastöd och adoptioner Regeringen har lämnat ett antal uppdrag till Socialstyrelsen som rör familjerättsliga frågor vilka har redovisats nyligen eller som pågår och ska redovisas under Barns talerätt i utredningar om vårdnad, boende och umgänge Socialstyrelsen ska kartlägga i vilken utsträckning barn kommer till tals i familjerättsliga utredningar om vårdnad, boende och umgänge inom socialtjänsten samt på vilket sätt och när detta sker. I uppdraget ingår även att kartlägga i vilken utsträckning barnets åsikter tillmäts betydelse och dokumenteras samt att redovisa vilka metoder som tillämpas för att ge barnet möjligheter att framföra sina åsikter i enlighet med 11 kap. 10 socialtjänstlagen (2001:453). Socialstyrelsen ska samråda med Barnombudsmannen och redovisa barns erfarenheter av att komma till tals i familjerättsliga ärenden. Socialstyrelsen ska utifrån kartläggningen överväga om åtgärder behöver vidtas för att stärka barnets ställning i ärenden om vårdnad, boende och umgänge inom socialtjänsten och vid behov lämna förslag till sådana åtgärder. Uppdraget ska redovisas senast den 31 december

131 Ds 2014:xx 4 Nuvarande ansvarsfördelning av olika verksamhetsområden inom familjepolitiken Umgängesstöd Socialstyrelsens har haft i uppdrag att redovisa hur kommunerna hanterar domstolars beslut om umgängesstöd enligt 6 kap. 15 c föräldrabalken, samt även redovisa på vilket sätt och i vilken utsträckning kommunerna lever upp till sina åtaganden. Social-styrelsen ska samråda med Barnombudsmannen och redovisa barns erfarenheter av umgängesstöd som genomförs på olika sätt. Av redovisningen ska även framgå hur samrådet skett och hur barns erfarenheter har samlats in. Uppdraget redovisades den 31 december Återrapporteringen har visat att frågor om umgängesstöd är svåra att hantera både för domstolen och socialnämnden, och det finns brister i vissa hänseenden. Frågan bereds vidare i Regeringskansliet. Samarbetssamtal Socialstyrelsen ska kartlägga föräldrars erfarenheter och upplevda kvalitet av deltagande i samarbetssamtal och hur samtal har initierats. Myndigheten ska även kartlägga vilken utbildning samtalsledarna har och deras upplevelser av samarbetssamtalen och dess preventiva verkan, samt om någon, och i så fall vilken, samtalsmetodik eller metod som har tillämpats vid samtalen. Socialstyrelsen ska också analysera och kartlägga effekter av samarbetssamtal avseende träffsäkerhet, dvs. om samtalen har lett till att domstolsprocesser har kunnat undvikas, och om de deltagande föräldrarna upplever att samarbetssamtalen har bidragit till att de kommer överens. Socialstyrelsen ska utifrån kartläggningen överväga om åtgärder behöver vidtas och vid behov lämna förslag till sådana åtgärder. Uppdraget ska redovisas senast den 31 december Som en följd av förslaget att de kommunala samarbetssamtalen från den 1 juli 2014 ska utvidgas till att även gälla frågor som rör barns försörjning har Socialstyrelsen fått i uppdrag att, tillsammans med Konsumentverket och Försäkringskassan, ta fram utbildningsmaterial till de kommunala samtalsledarna samt att sprida generell information om samarbetssamtal till föräldrar. Utbildningsmaterialet ska kunna erbjudas kommunerna för att kompe- 43

132 4 Nuvarande ansvarsfördelning av olika verksamhetsområden inom familjepolitiken Ds 2014:xx tensutveckla samtalsledare som leder samarbetssamtal i frågor som rör barns försörjning. Konsumentverket och Försäkringskassan ska bidra med respektive myndighets specialkompetenser. Samråd kan även ske inom ramen för uppdraget med relevanta lokala aktörer, som t.ex. lokala skuld- och budgetrådgivare. Ett utbildningsmaterial ska finnas tillgängligt för kommunerna senast den 1 juni Under hösten 2014 ska utbildningsinsatser utifrån materialet ske. Utbildningsmaterialet ska finnas tillgängligt på internet. Socialstyrelsen ska även ansvara för att utbildningsmaterialet förvaltas och att det uppdateras vid behov. I uppdraget ingår att identifiera eventuella behov av ytterligare utbildningsinsatser under Uppdraget ska delredovisas den 16 juni 2014 och slutredovisas den 15 december Nationella adoptioner Socialstyrelsen har kartlagt vid vilka situationer och i vilken utsträckning socialnämnderna väcker frågan om nationell adoption av barn som är eller kan komma att bli placerade i samhällsvård och orsakerna till att adoption inte övervägts trots att det skulle kunna vara lämplig utifrån vad som är bäst för barnet. Socialstyrelsen har utifrån kartläggningen övervägt om åtgärder behöver vidtas för att socialnämnderna ska uppmärksamma frågan i högre utsträckning än i dag. Om så är fallet ska Socialstyrelsen ta ställning till på vilket sätt detta bör ske. Uppdraget redovisades den 28 februari Återrapporteringen har visat att nationella adoptioner övervägs i mycket liten utsträckning. Oftast genomförs adoption på förälderns initiativ och sällan på grund av de omsorgsbrister och situationer som vanligtvis gäller vid familjehemsplaceringar. Åtgärder behöver vidtas för att öka stabiliteten och långsiktigheten för barn som inte kan växa upp med sina föräldrar. Socialstyrelsen lämnar i återrapporteringen förslag på vissa lagregleringar. Socialstyrelsen avser också att i samband med kommande revideringar av föreskrifter och handböcker uppmärksamma möjligheten till adoption samt andra frågor som är relevanta för att barnets behov av långsiktighet och stabilitet ska tillgodoses. Frågan bereds vidare i Regeringskansliet. 44

133 Ds 2014:xx 4 Nuvarande ansvarsfördelning av olika verksamhetsområden inom familjepolitiken Vårdnadsöverflyttningar Socialstyrelsen har haft i uppdrag att kartlägga i vilken utsträckning och i vilka situationer socialnämnden tillämpar möjligheten att väcka talan om vårdnadsöverflyttningar i samband med att det förekommer våld i familjen eller om ena vårdnadshavaren har dödat den andra. I uppdraget har ingått att kartlägga vilka riktlinjer och rutiner som finns i kommunerna när det gäller vårdnadsöverflyttningar i denna typ av situationer. Syftet med uppdraget är att få underlag för att bedöma om det behövs ytterligare åtgärder för socialnämnden när det gäller att överväga vårdnadsöverflyttningar för barn som upplever våld oavsett om de är eller har varit placerade, dvs. om socialnämndens ansvar för att uppmärksamma behovet av en vårdnadsöverflyttning ska utökas. Med utgångspunkt från kartläggningen och en analys av denna har myndigheten därför haft i uppdrag att överväga om åtgärder behöver vidtas för att socialnämnderna ska uppmärksamma frågan i större utsträckning och vid behov lämna förslag till sådana åtgärder. Uppdraget har redovisats i november Socialstyrelsen anser inte att socialnämndens ansvar för att uppmärksamma behovet av en vårdnadsöverflyttning behöver utökas. Socialstyrelsen har heller inte lämnat förslag på några lagändringar men uttalar att kommunerna har behov av mer stöd i sitt utredningsarbete avseende frågor om vårdnadsöverflyttningar, något som Socialstyrelsen enligt rapporten planerar att lämna i form av en reviderad handbok för om socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor och deras barn som bevittnat våld. Föräldrars förberedelse inför internationell adoption Socialstyrelsen ska uppdatera det utbildningsmaterial med tillhörande lärarhandledning som används i den obligatoriska föräldrautbildningen inför en internationell adoption. I uppdraget ingår också att uppdatera handboken för socialtjänstens handläggning vid nationell och internationell adoption samt att ta fram ett utbildningsmaterial med tillhörande lärarhandledning som vid behov kan användas i en uppföljande, frivillig föräldrautbildning efter och i nära anslutning till besked om ett kommande barn. En kommunikations- och implementeringsplan för materialen ska även tas fram. 45

134 4 Nuvarande ansvarsfördelning av olika verksamhetsområden inom familjepolitiken Ds 2014:xx Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 13 juni Föräldrastöd inom hälso- och sjukvården Inom hälso- och sjukvården bedrivs ett viktigt föräldrastödjande arbete. Regeringen ser ett behov av samlad och aktuell kunskap om utvecklingsbehov och utvecklingsmöjligheter på föräldrastödsområdet inom hälso- och sjukvården i sin helhet. Socialstyrelsen fick därför i regleringsbrevet för 2014 i uppdrag att kartlägga förekomst, hinder och utvecklingsmöjligheter vad gäller stöd till föräldrar i föräldraskapet inom hälso- och sjukvården. En översikt och analys av kunskapsläget om olika former av föräldrastöd som förekommer ska göras. Översikten ska t.ex. inkludera befintliga kunskaper om stödets effekter på barnet, föräldrars stödbehov samt vilket stöd föräldrarna erbjuds. Likaså ska översikten inkludera kunskap om föräldrars deltagande i erbjudna stödinsatser samt kunskap om föräldrarnas skäl att anta respektive inte anta ett erbjudande om stöd. En bedömning av utvecklingsområden för huvudmännen och framtagande av förslag på insatser för att förbättra stödet till föräldrar inom hälso- och sjukvården ingår. En utgångspunkt för uppdraget är ett brett stöd där främst universellt men även selektivt och indikerat stöd till föräldrar ingår. Att stödja förälderns samspel och relation med barnet är även en central utgångspunkt i uppdraget men även stöd till föräldrar i deras relation till varandra i syfte att uppnå positiva effekter på barnet ska ses som en del av uppdraget. Regeringens mål om likvärdighet i föräldrastödet, dvs. att alla föräldrar med behov också nås av stöd, ska beaktas i arbetet med uppdraget. Samverkan ska ske med relevanta aktörer. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 13 december Riskbedömningar i vårdnad, boende och umgänge Socialstyrelsen fick 2008 i uppdrag av regeringen att utveckla arbetet med riskbedömningar i utredningar om vårdnad, boende och umgänge i syfte att stödet skulle vara kunskapsbaserat. Socialstyrelsen lämnade 2011 ett förslag till riskbedömningsinstrument till 46

135 Ds 2014:xx 4 Nuvarande ansvarsfördelning av olika verksamhetsområden inom familjepolitiken regeringen (S2011/2678/FST). Frågan huruvida ett sådant instrument kan tillämpas systematiskt i socialtjänstens ärenden om vårdnad, boende och umgänge kräver dock ytterligare utredning inom Socialstyrelsen. Förslaget till riskbedömningsinstrument reser flera frågeställningar om skydd för den personliga integriteten. En annan viktig juridisk fråga är om riskbedömningsinstrumentet ska vara öppet för allmän partsinsyn, eftersom parterna i vårdnadsmål har rätt att ta del av såväl sin egen som motpartens utredning. Ett fördjupat arbete i frågan om hur instrumentet kan vara tillämpbart bör därför enligt Socialstyrelsen inriktas på att vara ett stöd i form av en pedagogisk handledning i samtals- och utredningsmetodiken som bygger på vetenskaplig kunskap om risker för barnet. Det bör vara strukturerat utifrån en tydlig koppling till lagstiftningens kategorisering av olika riskfaktorer. Mot denna bakgrund har Socialstyrelsen aviserat sin avsikt att under 2014 återkomma med förslag på hur socialtjänsten kan arbeta för att identifiera risker i utredningar om vårdnad, boende och umgänge. 47

136

137 5 Överväganden och förslag 5.1 En helhetssyn på familjefrågor Frågor inom familjepolitikens område är i dag, som framgått av ovanstående avsnitt, fördelade mellan flera olika statliga myndigheter. Det gör det svårt att inom vissa verksamhetsområden skapa en helhetssyn utifrån de olika behov av råd- och stödinsatser som barn och deras familjer behöver under olika skeden i livet. Stödet är därför till viss del överlappande detta gäller särskilt inom adoptionsområdet och för föräldrastödjande insatser. Den nuvarande situationen präglas av en uppdelning av olika verksamhetsdelar som många gånger inte är resurseffektiv, ändamålsenlig eller till fördel för föräldrar och barn. Socialstyrelsen, Myndigheten för internationella adoptionsfrågor (MIA), Folkhälsomyndigheten samt Försäkringskassan ansvarar i dag för frågor inom familjepolitiken som rör stöd i föräldraskapet. Det finns självfallet ytterligare huvudmän inom olika verksamhetsområden som lämnar stöd till barn och deras familjer, exempelvis inom hälso- och sjukvården och skolan. Det finns dock vare sig målsättning för eller behov av att samla samtliga de verksamhetsfrågor som rör hela familjepolitiken inom en och samma myndighet. Även om det finns behov av att uppnå en bättre helhetssyn inom vissa områden är familjer och familjepolitik vare sig homogena eller okomplicerade verksamhetsfrågor. Variationerna är i stället många och behoven och förutsättningarna är olika. För att öka möjligheterna till bättre medborgarfokus, resurseffektivitet och en helhetssyn på barnfamiljers situation, förutsättningar och behov med utgångspunkt i barnets bästa, finns skäl att överväga att på statlig nivå sammanföra ansvaret för vissa familjefrågor som rör stöd i föräldraskapet i en gemensam myndighet. 49

138 5 Överväganden och förslag Ds 2014:xx 5.2 En myndighet för vissa familjefrågor Bedömning: En samordning inom ramen för det statliga åtagandet för föräldrastöd och familjerättsliga frågor, där även internationella och nationella adoptioner är en del, kan ge bättre medborgarfokus och en helhetssyn på barnfamiljers situation, förutsättningar och behov med utgångspunkt i barnets bästa. En renodling av ansvaret för familjefrågorna minskar den överlappning som finns, kan öka effektiviteten och möjliggöra ökat fokus på ett viktigt område. Ansvaret för familjerättsliga frågor, föräldrastöd och adoptioner bör därför samordnas i en myndighet. MIA bör få i uppdrag att inordna berörda uppgifter i myndigheten som därmed får ett ökat ansvarsområde. Inordnandet bör ske den 1 mars Förslag: MIA ska byta namn till Myndigheten för familjerätt och adoption, vilket speglar de utökade uppgifterna och det mer samlade uppdraget. Namnbytet bör ske den 1 mars Familjen är den grundläggande gemenskapen i samhället och nuvarande familjepolitik tar sin utgångspunkt i barnens möjlighet att utvecklas tillsammans med sina föräldrar. Familjer kan se ut på olika sätt och ha olika konstellationer och förutsättningar. Målet är att skapa goda och trygga uppväxtvillkor för barn och ungdomar, att ge förutsättningar för familjer att få tid tillsammans och att uppmuntra jämställda familjer, oavsett familjekonstellation. I det sammanhanget är det angeläget att myndigheten även utgår från olika perspektiv som är aktuella som t.ex. barn-, ungdoms-, hbtoch jämställdhetsperspektiv, i syfte att undvika att olika familjekonstellationers behov osynliggörs eller åsidosätts. Vid separation eller skilsmässa är det viktigt att, utifrån en helhetssyn på barnets situation, ge föräldrarna hjälp och stöd att fatta beslut och ta ansvar med barnets bästa i fokus. Familjerätten inom kommunernas socialtjänst är en viktig del i stödet till föräldrar vid separation eller skilsmässa, men också i andra frågor som gäller föräldraskap såsom fastställande av faderskap och föräldraskap och stöd i samband med adoption. 50

139 Ds 2014:xx 5 Överväganden och förslag Behov av effektivare organisering Barn har behov av nära och goda relationer med båda sina föräldrar, även när föräldrarna bor isär. Principen om föräldrarnas gemensamma ansvar för sitt barn ligger till grund för föräldrabalkens bestämmelser om vårdnad, boende och umgänge och återfinns i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Utgångspunkten är att föräldrarna även efter en separation har ett gemensamt ansvar för sitt barn och ska sätta barnets bästa i främsta rummet i t.ex. frågor om vårdnad, boende och umgänge. Den nuvarande lagstiftningen om vårdnad, boende och umgänge betonar vikten av samförståndslösningar i frågor som rör barn. Lagstiftningens utformning ska underlätta för föräldrar att komma överens om hur vårdnad, boende och umgänge ska lösas. Samarbetssvårigheter kring frågor som rör barnet är dock inte ovanliga i samband med eller efter en separation. Studier har visat att konflikter i familjen påverkar barn negativt, exempelvis kan barns hälsa påverkas negativt. Det är därför av stor vikt att förebygga konflikter mellan föräldrar. Förebyggande metoder som till viss del används i Sverige i dag har också visat sig ha goda effekter. 19 Antalet mål om vårdnad, boende och umgänge där föräldrarna inte kan komma överens har ökat markant under de senaste åren. 20 Den tillgängliga statistiken gör det dock svårt att fastställa omfattningen av vårdnadstvisterna i domstol. Det kan finnas flera skäl till ökningen utöver omständigheter som hänför sig till konflikter mellan föräldrar, t.ex. kravet på prövningstillstånd i hovrätt och befolkningsökningen. Även om vårdnadsmålen har ökat över tid har det förebyggande stödet till föräldrar inte tillräckligt varit i fokus för att i ökad utsträckning försöka begränsa att vårdnadsmålen behöver avgöras i domstol. Svåra konflikter mellan föräldrar kan många gånger innebära förödande konsekvenser för barnet. Det är därför angeläget att öka kunskap och fokus på tidiga förebyggande råd- och stödinsatser i samband med separationer och skilsmässor både för föräldrar och för deras barn. Hur föräldrar 19 Ljungdahl och Bremberg, FHI 2009, Barn till ensamstående i Sverige samt Föräldrastöd en vinst för alla. Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap, SOU 2008: Drygt 60 procents ökning sedan 2006 enligt rättssociologen Annika Rejmer (Lunds universitet) vid Allmänna Barnhusets konferens Barnets rättigheter i vårdnadstvister, hösten 2013, 51

140 5 Överväganden och förslag Ds 2014:xx än väljer att utforma sina liv och sin fortsatta relation till varandra efter en separation, måste barnet få möjlighet att utveckla en nära och god relation till båda sina föräldrar, såvida det inte står i strid med barnets bästa. Ur barnets perspektiv är det viktigt att eventuella konflikter så långt möjligt kan hanteras på ett bra sätt, eller i bästa fall undvikas, och att såväl föräldrar som barn i ett tidigt skede av separationen kan erbjudas stöd och hjälp i frågor som kan påverka barnets situation och vardag. Föräldrastöd i enlighet med regeringens nationella strategi liksom annat stöd till föräldrar är en viktig del i arbetet med att skapa goda och trygga uppväxtvillkor för barn och ungdomar. En samordning och effektivisering av stöd till separerade föräldrar kan öka möjligheterna till samförståndslösningar och minska det antal tvister som måste avgöras av domstol. Även stöd inom ramen för den nationella strategin för föräldrastöd kan påverka föräldrars möjlighet att inför en separation se till barnets bästa och tillsammans hitta en lösning för det fortsatta samarbetet kring barnet. En samordning av det statliga ansvaret för stöd till föräldrar ger ökade möjligheter till aktiviteter för att fler föräldrar ska kunna komma överens om frågor som gäller barnen vid separationer. Det breda och samlade föräldrastödet omfattar universellt och riktat stöd till föräldrar i alla relevanta samhällssektorer. En stärkt nationell samordning av kunskapsstyrningen inom området kan förbättra samverkan mellan huvudmän, professioner och andra aktörer på området och ge en mer effektiv och samordnad grund för alla de huvudmän som har till uppgift att verka för stöd till föräldrar. De effektivitetsvinster som kan uppnås handlar således dels om att minska överlappningen av olika verksamhetsområden mellan MIA, Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten, dels om att frågorna kan samordnas på ett bättre sätt utifrån ett vidgat helhetsperspektiv på barnfamiljers livssituation. T.ex. möjliggör det en mer sammanhållen adoptionsprocess inom en och samma myndighet och det förbättrar förutsättningarna att nå ut med mer samordnade preventiva insatser till föräldrar för att förebygga konflikter och verka för ett stärkt föräldraskap. Vid remissbehandlingen av betänkandet Gör det enklare! (SOU 2012:33) framkom synpunkter på samarbetet mellan MIA och Socialstyrelsen när det gäller internationella adoptioner. Ett för- 52

141 Ds 2014:xx 5 Överväganden och förslag bättrat samarbete sågs som angeläget, främst avseende information och kunskapsspridning både i form av föräldrautbildning och som en handbok för socialtjänstens handläggning. Några remissinstanser efterlyste ett tydligare helhetsansvar för adoptionsfrågorna. Erfarenheten av uppdelningen av ansvaret för adoptionsfrågor mellan Socialstyrelsen och MIA är att den inte gett den samordning av kunskapsstödet som är en förutsättning för en effektiv och sammanhållen adoptionsprocess. Uppdelningen av ansvaret har heller inte varit ändamålsenlig för adoptivföräldrarna. En samordning av de internationella adoptionsfrågorna med övriga delar inom adoptionsprocessen och stöd till föräldrar skulle innebära att den överlappning som i dag finns mellan myndigheters ansvar i adoptionsprocessen upphör och resurserna kan användas mer effektivt. Att adoptionsprocessen dessutom kommit att bli mer komplex och tidskrävande, vilket i sig kräver ökad och fördjupad kompetens om adoptionsfrågorna, är också skäl för ett mer sammanhållet myndighetsansvar. Som framkommit ovan har regeringen sedan 2009 lämnat olika uppdrag om föräldrastöd till FHI om cirka 140 miljoner kronor. Att samla ansvaret för att förvalta och föra ut tillgänglig kunskap inom föräldrastödet hos en nationell aktör kan ge en mer effektiv och samordnad grund för alla de olika huvudmän som har till uppgift att verka för och ge stöd till föräldrar. Forskning visar att med breda och tidiga förebyggande insatser kan problem undvikas och risker begränsas till att inte bli omfattande och komplexa problem med dels höga kostnader, dels negativ påverkan på barnets utveckling som följd. Föräldrastödsinsatser har med andra ord en viktig preventiv effekt som sett i ett längre perspektiv är kostnadsbesparande. Att ge bättre förutsättningar för helhetssyn på stöd i föräldraskapet genom att föra samman vissa familjefrågor till MIA som ombildas till att bli en Myndigheten för familjerätt och adoption, innebär bättre förutsättningar för en mer ändamålsenlig styrning och effektivt resursutnyttjande. Detta kan även i förlängningen bidra till bättre grundläggande förutsättningar för god hälsa i befolkningen. Det kan vidare ge bättre förutsättningar för myndigheten att utveckla kunskap om hur olika perspektiv som t.ex. barn-, jämställdhets- och hbt-perspektiv kan integreras inom verksamhetsfrågorna. 53

142 5 Överväganden och förslag Ds 2014:xx En samordning av vissa familjefrågor En myndighet med ansvar för föräldrastöd, familjerättsliga frågor inom socialtjänsten och adoptioner, skulle förbättra förutsättningarna att ha ett barnrättsperspektiv, att tydliggöra hur barn är berörda och vilka konsekvenser olika åtgärder och insatser har för barn. Ett tydligt barnrättsperspektiv bidrar till att skapa förutsättningar för goda uppväxtvillkor för barn och unga, vilket även är betydelsefullt utifrån ett livscykelperspektiv då det ökar förutsättningarna för god hälsa även senare i livet. En samordning av familjefrågor ger ökade möjligheter till fokus på preventiva insatser avseende socialnämndernas arbete med dessa frågor. En samordning kan också skapa bättre förutsättningar för uppföljning och statistik som rör barn och deras familjer. Frågor om adoption och föräldraskap/faderskap har sådant samband med frågor om vårdnad, boende och umgänge att även dessa bör ingå i en sådan samordning av det statliga ansvaret. Vård- och omsorgsutredningen angav i sitt betänkande att det är viktigt att verksamheten vid MIA fortsatt hålls ihop och kopplas till de uppgifter inom området som i dag ligger hos Socialstyrelsen (SOU 2012:33 s. 208). MIA:s uppdrag inom adoptionsområdet har samband och beröringspunkter med övriga familjefrågor och bör ingå i ett samordnat statligt ansvar för dessa. Familjerätten är en del av socialtjänsten och en uppdelning av ansvaret för området på central nivå skulle i vissa avseenden kunna framstå som mindre lämpligt eftersom det är en del av en större helhet. Här kan dock invändas att redan i dag är ansvaret för olika verksamhetsområden inom socialtjänsten på central nivå uppdelat på olika myndigheter eller har starka kopplingar till myndigheter på central nivå. T.ex. Kriminalvården när det gäller unga lagöverträdare, Statens Institutionsstyrelse när det gäller placeringar enligt lagen om vård av unga och Inspektionen för vård och omsorg när det gäller frågor om tillsyn av socialtjänstens arbete. Det är således inte enbart Socialstyrelsen som i dag har ansvaret för socialtjänstens verksamhetsområden och som landets socialtjänster har att förhålla sig till. Hur man arbetar inom socialtjänsten skiljer sig dessutom åt mellan kommunerna. I större kommuner kan handläggare arbeta enbart med familjerättsärenden eftersom volymerna är större. I en 54

143 Ds 2014:xx 5 Överväganden och förslag mindre kommun kan en och samma handläggare ansvara för frågor som rör såväl annan socialtjänst som familjerätt och det förekommer kanske endast ett fåtal ärenden som rör vårdnad, boende och umgänge varje år. De metoder som används i arbetet med t.ex. vårdnadsutredningar är till viss del desamma som vid andra utredningar inom socialtjänsten som gäller barn. Syftet är dock ett helt annat; familjerättsliga utredningar handlar tillspetsat uttryckt om att sammanställa underlag till tingsrätten som ska döma i vårdnadsfrågan. Socialtjänstens barnavårdsärenden handlar å sin sida i stället om att identifiera skydds- och stödbehov och föreslå lämpliga insatser för att tillgodose sådant behov. En annan sak är att det i ett familjerättsligt ärende kan finnas eller framkomma en oro för ett barn som föranleder familjerättsutredaren att göra en anmälan om detta till den del av socialtjänsten som ansvarar för barnavårdsärenden där det därmed kan inledas ett barnavårdsärende. I de flesta fall torde det då göras en paus i den familjerättsliga utredningen, t.ex. om barnets boende och umgängesförhållanden, till dess att det har skett en bedömning i barnavårdsärendet. En uppdelning av det centrala ansvaret förutsätter därmed ett samarbete mellan de myndigheter som gemensamt ansvarar för kunskapsutveckling, kunskapsstyrning och kunskapsstöd inom dessa områden. En samordning av det statliga ansvaret för familjerättsliga frågor skild från övrig socialtjänst innebär emellertid inte någon förändring av ansvaret inom ramen för den kommunala socialtjänsten. Det innebär endast att kommunen inom sin individoch familjeomsorg får ytterligare en myndighet att få stöd och ledning av. Den föreslagna Myndigheten för familjerätt och adoption bör dock ha ett uttalat kunskapsuppdrag och verka för ny forskning inom sina ansvarsområden och att kunskapen sprids till berörda professioner. Familjerätten intar å sin sida en särställning inom socialtjänsten då den till viss del rör andra målgrupper än vad som vanligtvis förekommer inom socialtjänsten. Det är inte heller fråga om insatser på samma sätt som inom övrig socialtjänst och de allmänna domstolarna är i många ärenden uppdragsgivare och mottagare av de utredningar som genomförs. När det gäller socialtjänsten i övrigt är den i stället ett ansvar för förvaltningsdomstolarna. En samordning av vissa familjefrågor i en myndighet ger ökade möjligheter till fokus på preventiva insatser avseende socialnämn- 55

144 5 Överväganden och förslag Ds 2014:xx dernas arbete med familjerättsliga frågor. Den koppling som finns till annat föräldrastöd kan också ge goda förutsättningar för en utveckling av det preventiva arbetet. De särskilda förutsättningar som gäller för handläggningen av de familjerättsliga frågorna inom socialtjänsten och önskemålet om ett ökat fokus på preventivt arbete med stöd till föräldrar är skäl för en samordning av det statliga ansvaret för sådana familjefrågor. Med ökat fokus på preventiva insatser ges även bättre förutsättningar för att tvister inte behöver avgöras i domstol. På längre sikt skulle det kunna innebära stora besparingar för såväl samhället som mer humana vinster för barnet och dess föräldrar, om tvister i mindre utsträckning tillåts eskalera till omfattande konflikter som kan vara svåra att reparera konsekvenserna av. MIA:s uppdrag inom adoptioner har ett naturligt samband med de familjerättsliga frågorna inom socialtjänsten och en samordning kan ge förutsättningar att arbeta för en bättre och mer sammanhållen adoptionsprocess. Ett samordnat statligt ansvar för familjefrågor bör därför även omfatta de uppgifter som MIA ansvarar för i dag. Mot bakgrund av att det i vissa situationer framkommit att det blivit svårare att utreda och fastställa föräldraskap till barn och att sådana frågor ofta har nära koppling till frågor om vårdnad, boende och umgänge är det angeläget att ansvaret även för detta verksamhetsområde på en central nivå omfattas av samma myndighet. Sammantaget bör därför en samordning ske genom att av de delar av Socialstyrelsen som har uppgifter inom det familjerättsliga området avseende frågor om vårdnad, boende och umgänge inom socialtjänsten samt därtill närliggande frågor om förebyggande stöd i form av t.ex. samarbetssamtal och familjerådgivning samt frågor om fastställande av faderskap och föräldraskap inordnas i MIA. Även Socialstyrelsens ansvar för vissa adoptionsfrågor avseende förberedande stöd till adoptivföräldrar och uppföljning av genomförda adoptioner föreslås inordnas i MIA. MIA föreslås även få ansvar för att förvalta och utveckla föräldrastödet, inklusive den nationella strategin om föräldrastöd. MIA bör med anledning av det utökade uppdraget byta namn till Myndigheten för familjerätt och adoption. Även de familjeekonomiska stöden har stor betydelse för familjers livssituation, t.ex. när det gäller ekonomiskt stöd i sam- 56

145 Ds 2014:xx 5 Överväganden och förslag band med internationella adoptioner (genom adoptionsbidrag), eller när det gäller möjligheter att kombinera arbete och familjeliv. Försäkringskassan har därför som ansvarig för dessa stöd också en viktig roll i ett familjepolitiskt sammanhang. Alternativ organisationsförändring har övervägts Under arbetet med att föra samman frågor som rör barn och deras föräldrar har två alternativa tillvägagångssätt övervägts. Det första alternativet är att bilda en helt ny myndighet genom att vissa uppgifter från Socialstyrelsen, föräldrastödet och de uppgifter som MIA ansvarar för läggs samman i en ny myndighet. Detta alternativ innebär att MIA avvecklas och upphör i anslutning till att den nya myndigheten bildas. Med detta alternativ följer ett antal administrativa åtgärder som att ansluta myndigheten till det statliga redovisningssystemet, licens för ekonomiadministrativa system m.m. Det andra alternativet är som föreslagits ovan att de uppgifter som Socialstyrelsen har inom det familjerättsliga området och det arbete som genomförs inom ramen för den nationella strategin för ett utvecklat föräldrastöd inordnas i MIA vars uppgifter kvarstår och därmed utökas. MIA bör byta namn till Myndigheten för familjerätt och adoption för att spegla att uppdraget har utökats. Det utökade uppdraget ger ett samlat statligt ansvar när det gäller de viktiga familjerättsliga frågorna. Vid en samlad bedömning av dessa båda alternativ förordas det senare. Främst mot bakgrund av att utgångspunkten för förändringen är att nuvarande uppgifter för MIA i huvudsak består. Att avveckla en myndighet är kostsamt och att bilda en myndighet medför kostnader, det tar mycket tid och kraft och risken för verksamhetsförluster är uppenbara. Det andra alternativet skulle således innebära mindre inskränkningar på verksamheten och minimera risken för kompetensförluster. Om MIA skulle avvecklas så kan detta innebära att befintlig personal väljer att lämna myndigheten. Genom att behålla befintlig myndighet minimeras eventuell osäkerhet hos personalen vilket minskar risken för kompetenstapp. Det föreslagna alternativet innebär därmed ett administrativt enklare förfarande som förutom lägre kostnader också kan genomföras snabbare. Det kan i detta 57

146 5 Överväganden och förslag Ds 2014:xx sammanhang framhållas att t.ex. uttag av nytt organisationsnummer, nya licenser för ekonomisystem och ny bemanning av vissa administrativa funktioner är sådant som kan undvikas med detta alternativ eftersom det redan finns på plats. Konsekvenser av namnbyte Som en följd av att MIA byter namn måste ändringar göras i lagen (1997:191) med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner och lagen (1997:192) om internationell adoptionsförmedling. Även vissa förordningsändringar kommer att krävas till följd av organisationsförändringen. 5.3 Ansvarsområden och uppgifter för myndigheten Bedömning: Till MIA, som ändrar namn till Myndigheten för familjerätt och adoption, överförs det ansvar och de uppgifter som Socialstyrelsen har inom det familjerättsliga området. Myndigheten för familjerätt och adoption bör även förvalta och utveckla den kunskapsbas som tagits fram inom ramen för den nationella strategin för föräldrastöd som Statens folkhälsoinstitut tidigare ansvarat för. Myndigheten för familjerätt och adoption bör också ha ett samordningsansvar för föräldrastödet som liknar det övergripande ansvar som FHI tidigare har haft. Det ansvar som Socialstyrelsen har i dag för de familjerättsliga frågorna inom socialtjänsten föreslås samordnas med MIA:s uppgifter när det gäller internationella adoptionsfrågor. Myndigheten bör även förvalta och utveckla den kunskapsbas som tagits fram inom ramen för den nationella strategin för föräldrastöd som Statens folkhälsoinstitut ansvarat för samt ha ett samordningsansvar för föräldrastödet. Myndigheten för familjerätt och adoption ska således vara förvaltningsmyndighet för frågor om förebyggande stöd till föräldrar, familjerätt inom socialtjänsten samt adoptionsfrågor. Myndigheten ska genom sin verksamhet samordna och verka för universellt och 58

147 Ds 2014:xx 5 Överväganden och förslag riktat stöd i föräldraskap inom flera samhällssektorer och arbeta för en hög kvalitet i familjerättsliga frågor inom socialtjänsten och i svensk adoptionsverksamhet avseende såväl internationella som nationella adoptioner. Med familjerättsliga frågor inom socialtjänsten avses frågor om vårdnad och vårdnadsöverflyttningar, barns boende och umgänge, samarbetssamtal, familjerådgivning samt frågor om fastställande av faderskap och föräldraskap. Som nämnts ovan är målet att skapa goda och trygga uppväxtvillkor för barn och ungdomar, att ge förutsättningar för familjer att få tid tillsammans och att uppmuntra jämställda familjer, oavsett familjekonstellation. Myndigheten bör därför ha kompetens om t.ex. såväl jämställdhetsperspektiv som lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Socialstyrelsen är statistikansvarig myndighet för socialtjänsten och inom den officiella statistiken tas årligen en produkt fram som avser familjerättsstatistik och en som avser statistik om familjerådgivning. Dessa produkter är inte baserade på personuppgifter och insamlingen av uppgifter sker genom externa leverantörer som är upphandlade (för närvarande från företaget Statisticon AB). Statistik är en viktig förutsättning för att kunna analysera ett verksamhetsområde. Att statistiken har hög kvalitet och att den på bästa sätt svarar mot de behov av kunskap som finns inom området är krav som statistiken måste uppfylla. Utgångspunkten bör därför vara att den myndighet som ansvarar för ett verksamhetsområde också svarar för statistiken inom det området. Myndigheten för familjerätt och adoption bör därför samla in, sammanställa och sprida statistik inom sitt verksamhetsområde. Frågan huruvida sådan statistik ska ingå i den officiella statistiken bör dock beredas vidare. Av Socialstyrelsens instruktion bör framgå att myndighetens ansvar för socialtjänsten inte längre omfattar familjerätten inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Regeringen bör i ett senare skede återkomma med förslag om sådan ändring i Socialstyrelsens instruktion. 59

148 5 Överväganden och förslag Ds 2014:xx 5.4 Ledningsform Bedömning: Myndigheten för familjerätt och adoption bör vara en enrådighetsmyndighet. Det finns inga skäl att ändra ledningsform på grund av att delar av Socialstyrelsens uppgifter och ansvaret för föräldrastöd inordnas i myndigheten. Myndigheten bör även fortsättningsvis ha ett insynsråd vilket bör bestå av högst nio ledamöter. Ledningsformer som kan övervägas är enligt myndighetsförordningen (2007:515) enrådighetsmyndighet, styrelsemyndighet och nämndmyndighet. Vilken ledningsform som väljs beror främst på verksamhetens karaktär och ekonomiska omslutning och av regeringens behov av att på lämpligt och effektivt sätt kunna styra verksamheten. Enrådighetsmyndigheter lämpar sig väl för verksamheter som i hög grad styrs av lagar, som i huvudsak är av rutinärende- och servicekaraktär, verksamheter av främjande karaktär eller om myndigheten har begränsat finansiellt ansvar. För myndigheter som t.ex. beslutar om medel i stor omfattning, förvaltar stora anslag, ansvarar för omfattande transfereringar eller förvaltar stora tillgångar är styrelsemyndighet lämplig ledningsform. Nämnder förekommer företrädesvis vid myndigheter med väl avgränsade frågor och där uppgiften är reglerad i lag. I en enrådighetsmyndighet ansvarar myndighetschefen för verksamheten inför regeringen. I styrelse- och nämndmyndigheter är det styrelsen respektive nämnden som har detta ansvar. Eftersom det ytterligare åtagandet för MIA inte förändrar myndighetens uppdrag på ett sätt som motiverar förändrad ledningsform bör myndigheten även fortsättningsvis vara en enrådighetsmyndighet. I likhet med den ordning som nu gäller för MIA och Socialstyrelsen, bör det även fortsättningsvis finnas ett insynsråd som utövar insyn i verksamheten och ger myndighetschefen råd. Med hänsyn till det utökade ansvarsområdet bör insynsrådet ha något fler ledamöter än i dag, högst nio. 60

149 Ds 2014:xx 5 Överväganden och förslag 5.5 Myndighetens finansiering Bedömning: Verksamheten vid Myndigheten för familjerätt och adoption bör finansieras från förvaltningsanslaget till Myndigheten för internationella adoptionsfrågor och från förvaltningsanslaget till Socialstyrelsen. Finansieringens omfattning bör anpassas till de förändringar i verksamhet och ansvar som föreslås. Ett belopp som motsvarar vad som av Socialstyrelsens anslag används för uppgifterna inom det familjerättsliga området, bör föras över till myndighetens anslag. Att inrätta Myndigheten för familjerätt och adoption är ett uttryck för regeringens ambition att sätta ökat fokus på stöd till föräldrar, både vid separation eller skilsmässa, i samband med fastställande av faderskap/föräldraskap och vid adoptioner, men också på generellt förebyggande stöd i föräldraskapet. Vid separation eller skilsmässa är det viktigt att, utifrån en helhetssyn på barnets situation, ge föräldrarna hjälp och stöd att fatta beslut och ta ansvar med barnets bästa i fokus. Socialtjänstens arbete med dessa frågor, både preventivt och för att bistå föräldrar med stöd för att nå samförståndslösningar behöver lyftas fram. Nivåerna i MIA:s förvaltningsanslag bör därför behållas oförändrade och ett belopp som motsvarar de kostnader som Socialstyrelsen har för de uppgifter som överförs bör föras över från Socialstyrelsens förvaltningsanslag till Myndigheten för familjerätt och adoption. Dessa medel bedöms göra det möjligt att skapa en myndighet som kan arbeta ambitiöst med preventiva insatser för stöd till föräldrar och stödja kommunernas arbete med insatser som kan öka möjligheterna att nå samförståndslösningar när det gäller vårdnad, boende och umgänge. Bedömningen görs att medel motsvarande sex årsarbetare bör föras över från Socialstyrelsen till Myndigheten för familjerätt och adoption. En årsarbetskraft beräknas enligt gängse beräkningssätt inom myndigheten kosta cirka en miljon kronor per år (inklusive overhead). Totalt innebär detta således sex miljoner kronor. På Folkhälsomyndigheten bedöms för närvarande 2,3 årsarbetare arbeta med frågor som föräldrastöd. Ett belopp som motsvarar de kostnader som Folkhälsomyndigheten har för de uppgifter som överförs, vilket motsvarar 2,3 miljoner kronor, bör föras över från 61

150 5 Överväganden och förslag Ds 2014:xx Folkhälsomyndighetens förvaltningsanslag till Myndigheten för familjerätt och adoption. Tabell 5.1 Finansiering Myndigheten för familjerätt och adoption , miljoner kronor MIA:s nuvarande förvaltningsanslag 15, ,9 Socialstyrelsen familjerätt Folkhälsomyndigheten föräldrastöd 2,3 2,3 2,3 Summa 23,6 24,3 24,2 62

151 6 Konsekvenser Bedömning: Organisationsförändringen kommer att leda till förbättrade förutsättningar för ett preventivt förhållningssätt i familjerättsliga frågor och bättre möjligheter för effektiva metoder för föräldrastöd att få genomslag i socialtjänstens arbete. Detta bedöms i sin tur gynna ett jämställt föräldraskap samt förbättra barn och ungas levnadsvillkor. Förändringen bedöms varken komma att leda till ekonomiska besparingar eller till ökade kostnader. 6.1 Verksamhetsmässiga konsekvenser Skälen till organisationsförändringen är att skapa en sammanhållen och effektiv struktur för det statliga ansvaret när det gäller familjefrågor, att sätta ökat fokus på stöd till föräldrar, både vid separation eller skilsmässa och generellt förebyggande stöd. Förslaget bedöms leda till förbättrade förutsättningar för ett preventivt förhållningssätt i familjerättsliga frågor, bättre möjligheter för effektiva metoder för föräldrastöd att få genomslag i det dagliga arbetet inom socialtjänsten och en fast struktur för satsningar på föräldrastöd inom många olika verksamhetsområden. Förslaget bedöms även leda till bättre förutsättningar för samordning av familjerättsliga frågor och stöd till föräldrar. 6.2 Organisatoriska och personalmässiga konsekvenser MIA är anslutet till Statens servicecenter vilket innebär att administrativa tjänster av rutinkaraktär tillgodoses genom detta. Berörda 63

152 6 Konsekvenser Ds 2014:xx myndigheter, dvs. Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten ges i uppdrag att förbereda överföring av angivna uppgifter till MIA tidigast den 1 mars Samtidigt ges MIA i uppdrag att förbereda inordnandet av uppgifterna vid samma tidpunkt. Vid genomförandet av uppdragen ska myndigheterna beakta 6 b lagen (1982:80) om anställningsskydd. Vilka konsekvenser förändringen kommer att få för personalen är för närvarande svår att överblicka. 6.3 Ekonomiska konsekvenser Bedömningen görs att organisationsförändringen varken kommer att leda till ekonomiska besparingar eller till ökade kostnader. 6.4 Övriga konsekvenser Förslaget om en förbättrad samordning av det statliga ansvaret för föräldrastöd och familjerättsliga frågor ger möjligheter att öka kunskap och fokus på tidiga förebyggande råd- och stödinsatser till föräldrar. Förutsättningarna för ett jämställt föräldraskap förstärks liksom det gemensamma ansvarstagandet för omsorg om och försörjning av barnet. En samordning och effektivisering av stöd till separerade föräldrar kan öka möjligheterna till samförståndslösningar och minska det antal tvister som måste avgöras av domstol. Båda föräldrarnas förmåga att axla sitt föräldraansvar förbättras och föräldrarna ges därigenom utökade möjligheter att utveckla en nära och god relation till barnet även efter en separation. Även det brottsförebyggande arbetet bedöms komma att gynnas av stärkta föräldrastödjande insatser. Stöd till föräldrar är en viktig del i arbetet med att skapa goda och trygga uppväxtvillkor för barn och ungdomar. Forskning visar att föräldrastödsinsatser har betydelse för såväl enskilda barn och unga som för samhället i stort. Med breda och tidiga förebyggande insatser kan problem undvikas och risker begränsas till att inte bli omfattande och komplexa problem med negativ påverkan på barns och ungas utveckling. En myndighet med ansvar för föräldrastöd, familjerättsliga frågor inom socialtjänsten och adoptioner, kan förbättra förutsättningarna att ha ett barnrättsperspektiv, att tydliggöra hur barn och unga är berörda och vilka konsekvenser olika 64

153 Ds 2014:xx 6 Konsekvenser åtgärder och insatser har för barn och unga. Ett mer samordnat arbete med föräldrastödsinsatser och familjerätt kan med andra ord ha en viktig preventiv effekt, t.ex. avseende barns ohälsa. Viktiga utgångspunkter för föräldrastödet är det gemensamma, jämställda föräldraskapet och jämställda uppväxtvillkor för flickor och pojkar. Förslagen bedöms ytterligare förstärka det arbetet. Förslagen bedöms inte ha några konsekvenser för det kommunala självstyret eller för den personliga integriteten. 65

154

155 7 Plan för genomförandet Bedömning: Inordnandet av Socialstyrelsens uppgifter när det gäller familjerättsliga frågor i den föreslagna Myndigheten för familjerätt och adoption och tillförandet av ansvaret för föräldrastöd samt namnbyte från MIA till Myndigheten för familjerätt och adoption bör ske den 1 mars Efter det att förslagen om organisationsförändringen har remitteras, planeras en proposition med förslag på de lagändringar som krävs för förändringen överlämnas till riksdagen under hösten 2014, för behandling innan årsskiftet 2014/2015. Avsikten är att organisationsförändringen ska träda i kraft den 1 mars2015. Ett uppdrag bör efter ikraftträdandet lämnas till MIA avseende övertagandet av nya ansvarsområden, respektive till Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten avseende avveckling av vissa ansvarsområden. Därtill bör olika förordningsändringar ske i nära anslutning till ikraftträdandet när det gäller t.ex. ändringar i berörda myndigheters instruktioner, dvs. för såväl den nya Myndigheten för familjerätt och adoption som för Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten. För att få information att bedöma måluppfyllelse och konsekvenser av förändringen bör Statskontoret senare ges i uppdrag att följa utvecklingen och redovisa sina iakttagelser till Regeringskansliet (Socialdepartementet). 67

156

157 8 Författningskommentarer 8.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:191) med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner 2 Paragrafens första och andra stycken har ändrats genom att man i lagtexten har ersatt Myndigheten för internationell adoptionsförmedling (MIA) med Myndigheten för familjerätt och adoption. Namnändringen på myndigheten beskrivs i avsnitt 5.2 En myndighet för vissa familjefrågor. 8.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:192) om internationell adoptionsförmedling 4, 5, 6 a, 7, 8 a, 8 b, 8 c, 9, 9 a, 12 och 14 Paragraferna har ändrats genom att man i lagtexten genomgående har ersatt Myndigheten för internationell adoptionsförmedling (MIA) med Myndigheten för familjerätt och adoption. Därtill har det gjorts vissa språkliga justeringar. Namnändringen på myndigheten beskrivs i avsnitt 5.2 En myndighet för vissa familjefrågor. 69

158 8 Författningskommentarer Ds 2014:xx 8.3 Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) 26 kap. 13 Paragrafens första stycke har ändrats innebärande att Myndigheten för internationella adoptionsfrågor (MIA) har ersatts med Myndigheten för familjerätt och adoption. 70

159 ÄRENDE Dnr KS/2014: Kristoffer Bengtsson Förvaltningssekreterare Tel Kommunstyrelsen Miljödepartementets remiss om Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag med förslag till nya etappmål Förslag till beslut Kommunstyrelsen lämnar följande yttrande på Miljödepartementets remiss om Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag med förslag till nya etappmål: 1. Etappmål minskad mängd matavfall a. Etappmål för minskad mängd matavfall bör ändras till en minskning med 10 % till b. Målet med minskad mängd matavfall bör kompletteras med sortering av matavfall samt återanvändning av matavfall exempelvis genom kompost eller biogas. 2. Etappmål för efterbehandling av förorenade områden a. Man bör se över den privatfinansierade efterbehandlingen av förorenade områden. 3. Etappmål för exponering för kadmium via livsmedel a. Man bör skapa åtgärder för att minska andelen kadmium i livsmedel genom att skapa ett gränsvärde på kadmium i livsmedel samt utöka kontrollen av detta. Detta gäller både inhemska och importerade varor. Bakgrund Växjö kommun är remissinstans för Miljödepartementets remiss om Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag med förslag på nya etappmål. Kommunledningsförvaltningen KOMMUNKANSLIET 1 (2) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Mobil /RedigerareMobilTelefon/ Fax Org.nr Bg E-post

160 ÄRENDE KS/2014: Ärende Tekniska nämnden har i beslut föreslagit följande synpunkter på Miljödepartementets remiss om Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag med förslag till nya etappmål: 1. Etappmål minskad mängd matavfall a. Målet att matavfallet skall minska med 20 % till 2020 känns inte realistiskt, bla eftersom Växjö kommuns plockanalyser på matavfall visar att under 10 % av matavfallet är onödigt matavfall. 10 % minskning skulle kunna vara en mer realistisk nivå b. Målet med minskad mängd matavfall borde kompletteras med sortering av matavfall och att använda matavfallet till exempelvis kompost eller biogas. 2. Etappmål för efterbehandling av förorenade områden a. Vattenskydd och miljöns känslighet är med som parametrar i riskbedömningen, vilket är bra. Det är bra att man ser över den privatfinansierade efterbehandlingen, som annars kan sätta stopp för de mest prioriterade objekten. 3. Etappmål för exponering för kadmium via livsmedel a. Genom att minska mängden kadmium i livsmedel bör vi ju få ett renare slam. En åtgärd är att ha ett gränsvärde på kadmium i livsmedel (finns kanske redan) och utöka kontrollen. Gäller både inhemska och importerade varor. Kommunledningsförvaltningen har inga ytterligare synpunkter. Ove Dahl kommunchef Martin Fransson tf. kanslichef 2 (2)

161 PROTOKOLLSUTDRAG Tekniska nämnden Miljödepartementets remiss om naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag med förslag till nya etappmål (TN/2014:104) Tekniska nämndens beslut Tekniska nämnden har följande synpunkter på aktuell remiss: 1. Etappmål minskad mängd matavfall a. Målet med minskad mängd matavfall borde kompletteras med sortering av matavfall och att använda matavfallet till exempelvis kompost eller biogas. 2. Etappmål för efterbehandling av förorenade områden a. Vattenskydd och miljöns känslighet är med som parametrar i riskbedömningen, vilket är bra. Det är bra att man ser över den privatfinansierade efterbehandlingen, som annars kan sätta stopp för de mest prioriterade objekten. 3. Etappmål för exponering för kadmium via livsmedel a. Genom att minska mängden kadmium i livsmedel bör vi ju få ett renare slam. En åtgärd är att ha ett gränsvärde på kadmium i livsmedel (finns kanske redan) och utöka kontrollen. Gäller både inhemska och importerade varor. Bakgrund Miljödepartementet har skickat ut en remiss om Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag med förslag på nya etappmål. Beslutsunderlag Tekniska chefen har i en skrivelse 25 april 2014 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

162 PROTOKOLLSUTDRAG Tekniska nämnden fortsättning Arbetsutskottet har i 40/2014 förslagit tekniska nämnden besluta att: 1. Etappmål minskad mängd matavfall a. Målet att matavfallet ska minska med 20 % till 2020 känns inte realistiskt, bland annat eftersom Växjö kommuns plockanalyser på matavfall visar att under 10 % av matavfallet är onödigt matavfall. 10 % minskning skulle kunna vara en mer realistisk nivå b. Målet med minskad mängd matavfall borde kompletteras med sortering av matavfall och att använda matavfallet till exempelvis kompost eller biogas. 2. Etappmål för efterbehandling av förorenade områden a. Vattenskydd och miljöns känslighet är med som parametrar i riskbedömningen, vilket är bra. Det är bra att man ser över den privatfinansierade efterbehandlingen, som annars kan sätta stopp för de mest prioriterade objekten. 3. Etappmål för exponering för kadmium via livsmedel a. Genom att minska mängden kadmium i livsmedel bör vi ju få ett renare slam. En åtgärd är att ha ett gränsvärde på kadmium i livsmedel (finns kanske redan) och utöka kontrollen. Gäller både inhemska och importerade varor. Yrkande Örjan Mossberg (V) med instämmande av Malin Lauber (S) och Lars Edqvist (MP): Punkt 1 a stryks från arbetsutskottets förslag till beslut Beslutsordning Ordförande Tenje ställer arbetsutskottets förslag mot Örjan Mossbergs yrkande och finner att tekniska nämnden beslutar enligt Örjan Mossbergs yrkande. Beslutets skickas till Kommunstyrelsen Projekteringschefen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

163 Remiss M2013/3232/Ke Miljödepartementet Kemikalieenheten Annika Löfgren Telefon Naturvårdsverkets regeringsuppdrag med förslag på nya etappmål Remissinstanser: 1. Hovrätten för Västra Sverige 2. Nacka tingsrätt, Mark- och miljödomstolen 3. Kommerskollegium 4. Swedac Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll 5. Svenska Röda Korset 6. Läkemedelsverket 7. Socialstyrelsen 8. Konjunkturinstitutet 9. Länsstyrelsen i Norrbottens län 10. Länsstyrelsen i Skåne län 11. Länsstyrelsen i Stockholms län 12. Länsstyrelsen i Västerbottens län 13. Länsstyrelsen i Västra Götalands län 14. Ekonomistyrningsverket 15. Statistiska centralbyrån 16. Chalmers tekniska högskola 17. Chalmers tekniska högskola, Energi och miljö 18. Göteborgs universitet 19. Karolinska Institutet 20. Kungliga Tekniska högskolan 21. Lunds universitet 22. Stockholms universitet 23. Stockholms universitet, Analytisk kemi 24. Stockholms universitet, Department of Applied Environmental Science 25. Umeå universitet 26. Örebro universitet 27. Havs- och vattenmyndigheten 28. Livsmedelsverket Postadress Telefonväxel E-post: Stockholm Besöksadress Telefax Telex Tegelbacken MINEN S

164 29. Statens jordbruksverk 30. Sveriges lantbruksuniversitet 31. Boverket 32. Kemikalieinspektionen 33. Statens geotekniska institut 34. Stiftelsen för Miljöstrategisk forskning 35. Stockholm Environment Institute 36. Konkurrensverket 37. Konsumentverket 38. Miljömärkning Sverige AB 39. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB 40. Statens energimyndighet 41. Sveriges geologiska undersökning 42. Tillväxtverket 43. Trafikverket 44. Verket för innovationssystem 45. Arvidsjaurs kommun 46. Borgholms kommun 47. Borås kommun 48. Boxholms kommun 49. Eskilstuna kommun 50. Falu kommun 51. Gotlands kommun 52. Göteborgs kommun 53. Helsingborgs kommun 54. Härjedalens kommun 55. Kiruna kommun 56. Linköpings kommun 57. Ljusdals kommun 58. Luleå kommun 59. Lunds kommun 60. Malmö kommun 61. Melleruds kommun 62. Sandvikens kommun 63. Skövde kommun 64. Sollentuna kommun 65. Stockholms kommun 66. Storumans kommun 67. Söderköpings kommun 68. Tjörns kommun 69. Umeå kommun 70. Vänersborgs kommun 71. Västerås kommun 72. Växjö kommun 73. Östersunds kommun 74. Dalarnas läns landsting 75. Skåne läns landsting 76. Stockholms läns landsting 2

165 77. Västerbottens läns landsting 78. Västernorrlands läns landsting 79. Västra Götalands läns landsting 80. Örebro läns landsting 81. Kungl. Skogs- och Lantbruksakademin 82. Företagarna 83. Hushållningssällskapens förbund 84. Jernkontoret 85. Kooperativa Förbundet/COOP 86. Landsorganisationen i Sverige 87. Lantbrukarnas Riksförbund 88. Naturskyddsföreningen 89. Skogsindustrierna 90. Svensk Fjärrvärme AB 91. Svensk Handel 92. Svenska Petroleum Institutet 93. Svenskt Näringsliv 94. Svenskt Vatten 95. Sveriges Akademikers Centralorganisation 96. Sveriges Kommuner och Landsting 97. Tjänstemännens Centralorganisation 98. ABB AB 99. Astma- och Allergiförbundet 100. Avfall Sverige 101. Axfood 102. Batteriåtervinningen 103. BioAgro AB 104. BlyBatteriRetur i Sverige AB 105. Boliden AB 106. Borlänge Energi 107. Byggsektorns Kretsloppsråd 108. ChemSec internationella kemiska sekretariatet 109. Dagligvaruleverantörers Förbund 110. Ekmaco ReAgro AB 111. Ekologiska Lantbrukarna 112. El-Kretsen 113. Ellos AB 114. Energigas Sverige 115. ENVAC Group 116. Erikshjälpen 117. Fastighetsägarna Sverige AB 118. Filippa K AB 119. Fiskeby Board AB 120. Folkhälsomyndigheten 121. Fortum 122. Förpacknings- och Tidningsinsamlingen 123. Gekås Ullared AB 124. Generalläkaren 3

166 125. Gina Tricot 126. Golder Associates AB 127. Greenpeace 128. Gudrun Sjödén Design AB 129. Gulins Business Design/A la Carte Identity Clothing 130. Gästrike återvinnare 131. Haglöfs Scandinavia AB 132. Hans Andersson Recycling AB 133. Hemtex AB 134. Holmen AB 135. H & M Hennes & Mauritz AB 136. Houdini Sportswear AB 137. HSB 138. Hyresgästföreningen 139. ICA Sverige AB 140. IKEA Retail Services AB 141. IKEM Innovations- och kemiindustrierna i Sverige 142. IL Recycling 143. Indiska 144. International Institute for Industrial Environmental Economics 145. Intersport AB 146. IVL Svenska Miljöinstitutet 147. JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik 148. Kapp-Ahl Sverige AB 149. Kemira Kemi AB 150. Klättermusen 151. Konsumentföreningen Stockholm 152. Korsnäs AB 153. KRAV 154. Lantmännen 155. Lindberg & Son AB 156. Lindex AB 157. Liselotte Lööf AB 158. Livsmedelsföretagen 159. Livsmedelshandlareförbundet, SSLF AB 160. Livsmedelsindustrierna 161. Max Hamburgerrestauranger AB 162. McDonald s 163. Metallvärden 164. Miljöförbundet Jordens Vänner 165. Miljörevisorer i Sverige 166. Mio AB 167. Myrorna 168. NORAB 169. Nordisk Återvinning Service AB 170. NSR AB 171. OrganoClick AB 4

167 172. Peab Bostad AB 173. Peak Performance Production AB 174. Pressretur AB 175. Profu AB 176. Ragn-Sells AB 177. Regelrådet 178. Renova AB 179. Returpack AB 180. Riksbyggen 181. RNB Retail and Brands AB 182. RUS - Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet 183. SABO 184. SAKAB AB 185. SCA Forest Products AB 186. SIK - Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB 187. SIS Swedish Standards Institute 188. Sita Sverige AB 189. SRV återvinning AB 190. Stadium Sweden AB 191. Stena Metall AB 192. Stiftelsen Håll Sverige Rent 193. Stockholm Gas AB 194. Stockholm International Water Institute 195. Stockholm Vatten AB 196. Stockholms Stadsmission 197. Stora Enso AB 198. Stora Enso Hylte Mill 199. Sustainable Fashion Academy 200. Svensk Bensinhandel 201. Svensk Dagligvaruhandel 202. Svensk Glasåtervinning AB 203. Svenska Biogasföreningen 204. Svenska Geotekniska Föreningen 205. Svenska Moderådet AB 206. Svenska Wellpappföreningen 207. Sveriges Bryggerier 208. Sveriges Byggindustrier 209. Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare 210. Sveriges Konsumenter 211. Sveriges Åkeriföretag 212. SWECO AB 213. Swerea IVF AB 214. Swerec i Sverige AB 215. SW Seed 216. SYSAV 217. Söderhalls Renhållningsverk AB, SÖRAB 218. Teknikföretagen 5

168 TEKO, Sveriges Textil- och Modeföretag 220. Tetra Pak Sverige AB 221. Textilhögskolan Borås 222. Textilimportörerna 223. Textil- och Läderlaboratoriet 224. TMR AB 225. Tyréns 226. Villaägarnas Riksförbund 227. Visita svensk besöksnäring 228. Världsnaturfonden WWF 229. Västblekinge Miljö AB 230. WSP Sverige AB 231. Yara Sverige 232. Åhléns 233. Återvinningsindustrierna 234. Återvinningsnätverket Regeringen önskar synpunkter på naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdraget med förslag på nya etappmål. Rapporten kan laddas ner på I remissen ligger att regeringen vill ha synpunkter på rapporten och dess olika förslag. Det underlättar om remissvarens disposition ansluter till uppställningen efter förslagen till de olika etappmålen. Remissvaren ska ha kommit in till Miljödepartementet senast den 30 juni Svaren ska lämnas både på papper och per e-post till Myndigheter under regeringen är skyldiga att svara på remissen. En myndighet avgör dock på eget ansvar om den har några synpunkter att redovisa i ett svar. Om myndigheten inte har några synpunkter, räcker det att svaret ger besked om detta. För andra remissinstanser innebär remissen en inbjudan att lämna synpunkter. Råd om hur remissyttranden utformas finns i Statsrådsberedningens promemoria Svara på remiss hur och varför (SB PM 2003:2). Den kan laddas ner från Regeringskansliets webbplats På webbplatsen finns även det remitterade materialet tillgängligt. När svarstiden för remissen har gått ut, så publiceras dessutom alla remissyttranden som kommit in på

169 7 Frågor under remisstiden besvaras av Matsvinn: Annika Löfgren Förorenade områden: Anna Sanell Textilier: Sofia Tapper Kadmium: Monica Törnlund Materialåtervinning: Henrik Sandström E-post: Björn Dufva Departementsråd

170 SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y SKRIVELSE Ärendenr: NV Förslag till nya etappmål Redovisning av regeringsuppdrag B E SÖ K: ST O C K H O LM -V ALH A L L AV ÄG E N 195 Ö ST E R SU N D F O R SK AR E N S V ÄG 5, HUS U B K IR U N A K ASE R N G AT AN 14 P O ST: ST O C K HO LM TEL: F AX: E-POST: R E G IST R AT O U RV AR D SV E R K E T.SE IN T E R N E T: WWW. N AT U R V AR D SV E R K E T.SE

171 2

172 Innehåll INLEDNING 4 UPPDRAGET 5 Etappmålen 5 Om åtgärder och styrmedel 5 Övriga delar av uppdraget 5 Etappmålen i miljömålssystemet 6 GENOMFÖRANDE 7 SAMMANFATTNING AV FÖRSLAGEN 8 Etappmål för ökad återanvändning och materialåtervinning av avfall 8 Förslag till åtgärder 9 Förslag till styrmedel 9 Förslag till uppföljning 10 Etappmål för minskad mängd matavfall 10 Förslag till etappmål 10 Förslag till åtgärder 11 Förslag till styrmedel 11 Förslag till uppföljning 12 Etappmål för textil och textilavfall 12 Förslag till åtgärder 12 Förslag till styrmedel 13 Förslag till uppföljning Fel! Bokmärket är inte definierat. Etappmål för efterbehandling av förorenade områden 14 Förslag till etappmål 14 Förslag till åtgärder 15 Förslag till styrmedel 16 Uppföljning 16 Etappmål för exponering för kadmium via livsmedel 16 Uppföljning av etappmålet 18 3

173 Inledning Riksdagen beslutade våren 2010 om en ny målstruktur för miljöarbetet med generationsmål, miljökvalitetsmål och etappmål. Generationsmålet anger inriktningen av den samhällsomställning som behöver ske för att miljökvalitetsmålen ska nås, och syftar till att vara vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället. Miljökvalitetsmålen med preciseringar anger det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Naturvårdsverket redovisar regeringsuppdraget Nya etappmål med denna sammanfattande skrivelse och bifogade delredovisningar. För varje föreslag till etappmål finns en redovisning av åtgärder, styrmedel och uppföljning samt en samhällsekonomisk analys. För vissa etappmål finns även underlagsrapporter (utredningar gjorda av andra organisationer) bifogade. De delar som ingår i redovisningen är: o o o o o o o o o o o Sammanfattande skrivelse Förslag till etappmål för ökad förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av avfall Samhällsekonomisk analys av etappmålet för ökad förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av avfall Förslag till etappmål för minskad mängd matavfall Samhällsekonomisk analys av etappmålet för minskad mängd matavfall Förslag till etappmål för textil och textilavfall Samhällsekonomisk analys av etappmål för textil och textilavfall Förslag till etappmål för efterbehandling av förorenade områden Samhällsekonomisk analys av etappmål för efterbehandling av förorenade områden. Förslag till etappmål för exponering för kadmium via livsmedel Samhällsekonomisk analys av etappmål för exponering för kadmium via livsmedel 4

174 Uppdraget Naturvårdsverket fick i regleringsbrevet för år 2013 i uppdrag att ta fram förslag till nya etappmål i miljömålssystemet. De föreslagna etappmålen ska åtföljas av förslag till åtgärder och styrmedel samt förslag på hur de kan följas upp. I uppdraget ingår att redovisa konsekvensanalyser och analyser av förslagens kostnadseffektivitet. I uppdraget beskrivs vilka myndigheter och andra organisationer som Naturvårdsverket förväntas samråda med. Uppdraget ska rapporteras till regeringen senast den 6 januari Etappmålen Uppdraget avser att ta fram etappmål inom fyra olika områden samt att undersöka förutsättningarna för att ta fram ett etappmål inom ytterligare ett område. Naturvårdsverket har gjort bedömningen att det är lämpligt att föreslå ytterligare ett etappmål, om textilier och textilavfall, inom ramen för uppdraget. I denna redovisning ingår förslag till etappmål för: o ökad förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av avfall, Å&M o minskat matavfall o textil och textilavfall, o efterbehandling av förorenade områden, EBH o exponering för kadmium via livsmedel Den del av uppdraget som består i att utreda om det finns förutsättningar att ta fram ett etappmål inom området kortlivade klimatpåverkande gaser har redovisats till regeringen den 10 december Om åtgärder och styrmedel De åtgärder och styrmedel som föreslås i redovisningarna åtföljs så långt möjligt av en bedömning av kostnadseffektiviteten. I många fall har det varit omöjligt att få fram underlag som möjliggör sådana bedömningar. Vi har ändå valt att lägga fram förslag till sådana åtgärder och styrmedel. Att föreslå hur finansieringen av föreslagna åtgärder och styrmedel ska ske ingick inte i uppdraget. Övriga delar av uppdraget I uppdraget ingår att redovisa relevanta delar av de strecksatser som framgår i direktivet (Dir 2010:74, s. 6) till Miljömålsberedningen. Naturvårdsverket har bland annat bedömt att inget behov av regional anpassning föreligger i något av etappmålen. Redovisningen skulle även ange om det finns skäl för riksdagen att besluta om etappmålen. Vi har inte funnit några skäl för att riksdagen skulle besluta om något av de föreslagna etappmålen. Vidare ingick i uppdraget att ange om etappmålet är relevant för internationella överenskommelser eller ingår i gemenskapsinitiativ inom EU samt att ange vilken myndighet som bör ansvara för 5

175 att etappmålet följs upp. Dessa delar redovisas i de etappmålvisa delredovisningarna. Etappmålen i miljömålssystemet Nedan redovisas en översiktlig bild av vilka miljökvalitetsmål, delar av generationsmålet och strategier som de föreslagna etappmålen bidrar till att uppnå. Miljö- och generationsmål samt beslutade strategier Miljökvalitetsmål Förslag till etappmål Matavfall Textil Å & M EBH Kadmium Begränsad klimatpåverkan X X X X Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö X X X X X Skyddande ozonskikt Ingen övergödning X X Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö X X X X Ett rikt växt- och djurliv Generationsmålet Människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt som miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas. Kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen. En god hushållning sker med naturresurserna. Konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt. Strategi X X X X X X X X X X X Kemikaliestrategi för giftfri miljö X X X X X X X X 6

176 Genomförande Arbetet har genomförts i sex separata projekt. De myndigheter som i uppdraget utpekats som samrådsmyndigheter har mycket förtjänstfullt medverkat i arbetsgrupperna och bidragit med både värdefull sakkunskap och engagemang. De myndigheter som är utpekade som myndigheter i samråd har fått möjlighet att på myndighetsnivå lämna synpunkter på respektive förslag till etappmål och på delredovisningarna. Samrådsyttranden finns bilagda till respektive etappmålsredovisning. Ett liknande förfarande har använts för myndigheter som är utpekade som myndigheter efter samråd, men något formellt samrådsyttrande har i dessa fall inte ingått i processen. Alla deluppdrag har haft kontakter med andra myndigheter, aktörer och intressenter under uppdragets genomförande. Dels för att säkerställa att olika aspekter på det aktuella området tas med i uppdraget, dels för att få synpunkter på de förslag på etappmål, åtgärder och styrmedel som tagits fram. Arbetet i uppdragets olika projekt har följt en gemensam modell för arbetsgång som har utarbetats för att integrera konsekvensanalyserna i processen, se figur 1 nedan. 7

Normalt planförfarande/detaljplan SAMRÅDSHANDLING Dnr: 10BN0436. Samrådet pågår: 2012-10-22 till 2012-12-03

Normalt planförfarande/detaljplan SAMRÅDSHANDLING Dnr: 10BN0436. Samrådet pågår: 2012-10-22 till 2012-12-03 Normalt planförfarande/detaljplan SAMRÅDSHANDLING Dnr: 10BN0436 LAEN 5 HOV, Växjö kommun Detaljplan för fler bostäder vid Hovslund. Växjöhem som är fastighetsägare vill bygga fler bostäder i anslutning

Läs mer

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1 PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1 VALDEMARSVIKS KOMMUN Östergötlands län 2015-05-27 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till planförslaget har följande handlingar upprättats: Planbeskrivning Plankarta

Läs mer

SYFTE OCH BAKGRUND TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING 2012-10-25 ENKELT PLANFÖRFARANDE

SYFTE OCH BAKGRUND TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING 2012-10-25 ENKELT PLANFÖRFARANDE 1(8) Ändring av detaljplan för Område vid Lågedammsbadet för bowling, bad och gym (Hörby 41:5, del av, och Bergshamra 1, del av) Hörby kommun, Skåne län SYFTE OCH BAKGRUND Syfte Syftet med ändringen av

Läs mer

datum 2013-12-12 Detaljplan för del av fastigheten VÄSTERBOTTEN 9 i Fosie i Malmö

datum 2013-12-12 Detaljplan för del av fastigheten VÄSTERBOTTEN 9 i Fosie i Malmö datum 2013-12-12 diarienummer 2013-00307 Dp 5318 PLANBESKRIVNING Detaljplan för del av fastigheten VÄSTERBOTTEN 9 i Fosie i Malmö INLEDNING DETALJPLANENS SYFTE Syftet med detaljplanen är att göra det möjligt

Läs mer

Planbeskrivning. Del av Brynäs 86:1, Södra Hamnpiren Detaljplan för centrumändamål Gävle kommun, Gävleborgs län

Planbeskrivning. Del av Brynäs 86:1, Södra Hamnpiren Detaljplan för centrumändamål Gävle kommun, Gävleborgs län SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE SAMRÅDSHANDLING 2015-01-15 DNR: 14BMN96 HANDLÄGGARE: JOSEF WÅRDSÄTER Planbeskrivning Del av Brynäs 86:1, Södra Hamnpiren Detaljplan för centrumändamål Gävle kommun, Gävleborgs län

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad

PLANBESKRIVNING. Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad PLANBESKRIVNING Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad, juni 2009 BESKRIVNING HANDLINGAR Planförslaget består av plankarta i skala 1:1000 med bestämmelser. Till förslaget hör planbeskrivning,

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun. Planbeskrivning. Samrådshandling Enkelt planförfarande

Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun. Planbeskrivning. Samrådshandling Enkelt planförfarande 2013-01-24 Dnr PLAN.2011.33 Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun Planbeskrivning Samrådshandling Enkelt planförfarande Planbeskrivning 1 INLEDNING Detaljplanens

Läs mer

DETALJPLAN FÖR RAVINEN 7, ROTEBRO. Laga kraft 2013-10-04 Dnr 2011/535 KS.203 Nr 633

DETALJPLAN FÖR RAVINEN 7, ROTEBRO. Laga kraft 2013-10-04 Dnr 2011/535 KS.203 Nr 633 DETALJPLAN FÖR RAVINEN 7, ROTEBRO Laga kraft 2013-10-04 Dnr 2011/535 KS.203 Nr 633 INNEHÅLL: PLANBESKRIVNING: Handlingar 3 Syfte 3 Planområdet 3 Bakgrund 4 GÄLLANDE PLANER OCH BESLUT 4 Översiktsplaner

Läs mer

Detaljplan för bostäder inom NOL 13:1 m fl Ale kommun, Västra Götalands län

Detaljplan för bostäder inom NOL 13:1 m fl Ale kommun, Västra Götalands län Detaljplan för bostäder inom NOL 13:1 m fl Ale kommun, Västra Götalands län GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE 2009-04-02 Rev. 2009-10-20 Diarienummer: MBN0063/08 Specifikationsnummer:

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING JANUARI 2014. DETALJPLAN FÖR DEL AV JUNOSUANDO 7:14 Bostäder och kontor Pajala kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING

SAMRÅDSHANDLING JANUARI 2014. DETALJPLAN FÖR DEL AV JUNOSUANDO 7:14 Bostäder och kontor Pajala kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR DEL AV JUNOSUANDO 7:14 Bostäder och kontor Pajala kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR I SAMRÅDSSKEDET Planbeskrivning Plankarta med illustrationsskiss Fastighetsförteckning

Läs mer

detaljplan Kv Asagård, Fredriksberg, Falköpings stad (hotellet medborgarhuset)

detaljplan Kv Asagård, Fredriksberg, Falköpings stad (hotellet medborgarhuset) PLANBESKRIVNING detaljplan Kv Asagård, Fredriksberg, Falköpings stad (hotellet medborgarhuset) Antagandehandling 008-05- Stadsbyggnadsavdelningen 008-0-4 BESKRIVNING HANDLINGAR Planförslaget består av

Läs mer

Planbeskrivning - Detaljplan för Tofsvipan 2, Ändring genom tillägg, Vaggeryds tätort, Vaggeryds kommun Samrådshandling

Planbeskrivning - Detaljplan för Tofsvipan 2, Ändring genom tillägg, Vaggeryds tätort, Vaggeryds kommun Samrådshandling Planbeskrivning - Detaljplan för Tofsvipan 2, Ändring genom tillägg, Vaggeryds tätort, Vaggeryds kommun Samrådshandling Planen är ute på samråd under tiden 2014-08-08 t.o.m. 2014-09-29. Synpunkter på detaljplanen

Läs mer

Beslutande Bo Frank (M), ordförande. Åsa Karlsson Björkmarker

Beslutande Bo Frank (M), ordförande. Åsa Karlsson Björkmarker Plats A-salen Tid Kl. 10.00 11.00 Beslutande Ledamöter Bo Frank (M), ordförande Åsa Karlsson Björkmarker (S) Per Schöldberg (C) Anna Tenje (M) Nils Fransson (FP) Gunnar Storbjörk (S) Carin Högstedt (V)

Läs mer

Detaljplan. ning (Antagandehandling)

Detaljplan. ning (Antagandehandling) Planbeskrivn Detaljplan för Kv. Mäklaren m..fl Falköpings kommun ning (Antagandehandling) HANDLINGAR Planförslaget består av plankarta i skala a 1:1000 med bestämmelser. Till förslaget hör planbeskrivning

Läs mer

Detaljplan för del av Nötsäter 1:311 Dunkavlemyren

Detaljplan för del av Nötsäter 1:311 Dunkavlemyren GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 2014-03-05 NORMALT PLANFÖRFARANDE (Utställningshandling) Detaljplan för del av Nötsäter 1:311 Dunkavlemyren Tjörns Kommun, Västra Götaland 1. INLEDNING Genomförandebeskrivningen

Läs mer

Detaljplan för del av RAMSHÖJDEN. Degerfors kommun, Örebro län DEGERFORS KOMMUN. Planområde. Flygfoto över Ramshöjden mot väster. UTSTÄLLNINGSHANDLING

Detaljplan för del av RAMSHÖJDEN. Degerfors kommun, Örebro län DEGERFORS KOMMUN. Planområde. Flygfoto över Ramshöjden mot väster. UTSTÄLLNINGSHANDLING DEGERFORS KOMMUN UTSTÄLLNINGSHANDLING Kommunstyrelseförvaltningen Datum 2008-09-10 Handläggare K K Kerstin Jansson Beteckning KS Dnr 248-2008 Detaljplan för del av RAMSHÖJDEN Degerfors kommun, Örebro län

Läs mer

som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö

som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö 2011 03 04 Dp 5156 BESKRIVNING som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö HANDLINGAR Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser, genomförandebeskrivning, fastighetsförteckning

Läs mer

Ändring av DETALJPLAN för Linneryds prästgård 5:77 m fl med avseende på Linneryd 5:78 i Linneryd samhälle, Tingsryds kommun, Kronobergs län

Ändring av DETALJPLAN för Linneryds prästgård 5:77 m fl med avseende på Linneryd 5:78 i Linneryd samhälle, Tingsryds kommun, Kronobergs län 2010-11-22 Dnr:2010-1132-211 1(3) ANTAGANDEHANDLING Ändring av DETALJPLAN för Linneryds prästgård 5:77 m fl med avseende på Linneryd 5:78 i Linneryd samhälle, Tingsryds kommun, Kronobergs län PLANBESKRIVNING

Läs mer

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Dnr: LKS 11-94-214 Upprättad: 2013-01-07 Justerad: 2013-02-28, 2013-05-22 ANTAGANDEHANDLING Detaljplan för GULLMARSSTRAND Skaftö-Fiskebäck 1:480 m.fl. Fiskebäckskil, kommun ANTAGANDE Planen är antagen

Läs mer

Detaljplan för LÖBERÖD 1:119 m.fl. Eslövs kommun, Skåne län

Detaljplan för LÖBERÖD 1:119 m.fl. Eslövs kommun, Skåne län PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING 1 (5) Detaljplan för LÖBERÖD 1:119 m.fl. Eslövs kommun, Skåne län PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING 2 (5) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Syrsan 1

Detaljplan för fastigheten Syrsan 1 Dnr TPN 2012/25 Enkelt planförfarande Detaljplan för fastigheten Syrsan 1 i Hallsberg, Hallsbergs kommun, Örebro län Upprättad: 2012-03-16 Antagen: 2012-06-12 Laga kraft: 2012-07-19 2 (11) Dnr TPN 2012/25

Läs mer

Planbeskrivning GRANSKNINGSHANDLING. upprättad i september 2012

Planbeskrivning GRANSKNINGSHANDLING. upprättad i september 2012 Vår beteckning Dnr 2012/124 GRANSKNINGSHANDLING (Enkelt planförfarande) Detaljplan för del av kvarteret Sims inom centrumområdet i Borlänge kommun, Dalarnas län upprättad i september 2012 HANDLINGAR Planhandlingarna

Läs mer

Tillägg till detaljplan för kv. Lodjuret m.fl (fastigheten Lodjuret 11), Huddinge kommun

Tillägg till detaljplan för kv. Lodjuret m.fl (fastigheten Lodjuret 11), Huddinge kommun DATUM DIARIENR 2015-04-10 1 (6) Tillägg till planbeskrivning-antagandehandling Tillägg till planbeskrivning Tillägg till genomförandebeskrivning Tillägg till plankarta med bestämmelser Fastigheten Lodjuret

Läs mer

GULLRISET 6 m fl. Detaljplan för. Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län. Diarienummer SBN 2005/0181 214. Upprättad 2005-09-05

GULLRISET 6 m fl. Detaljplan för. Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län. Diarienummer SBN 2005/0181 214. Upprättad 2005-09-05 Diarienummer SBN 2005/0181 214 Detaljplan för GULLRISET 6 m fl Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län Upprättad 2005-09-05 LAGA KRAFT 2005-10-21 1 (7) ANTAGNA PLANHANDLINGAR Plankarta med bestämmelser

Läs mer

Regementsparken 1 i Växjö

Regementsparken 1 i Växjö Detaljplan - Samråd Regementsparken 1 i Väjö Fastighetsägare till Regementsparken 1 i Väjö vill bygga mellan 50-100 bostäder inom sin fastighet. Stadsbyggnadskontoret har tagit fram nu förslag till ny

Läs mer

Burlövs kommun Kommunledningskontoret Handläggare: Hanna Tell 040-43 91 43 hanna.tell@burlov.se

Burlövs kommun Kommunledningskontoret Handläggare: Hanna Tell 040-43 91 43 hanna.tell@burlov.se Burlövs kommun Kommunledningskontoret Handläggare: Hanna Tell 040-43 91 43 hanna.tell@burlov.se Datum Diarienummer 2012-03-15 KS/2010:236-214 1 (1) Lagakraftbevis detaljplan nr 234 Detaljplan för Åkarp

Läs mer

Detaljplan för del av STARE 1:109 m. fl.

Detaljplan för del av STARE 1:109 m. fl. Fotomontage över planområdet med nya vägar och bostäder illustrerade Antagen av KF 2013-05-30 Laga kraft 2013-06-28 Genomförandebeskrivning Detaljplan för del av STARE 1:109 m. fl. Strömstads kommun, Västra

Läs mer

Detaljplan för Åkarp 29:15 i Marieholm Eslövs kommun, Skåne län

Detaljplan för Åkarp 29:15 i Marieholm Eslövs kommun, Skåne län PLANBESKR1VNING SAMRÅDSHANDLING 1 (5) Detaljplan för Åkarp 29:15 i Marieholm Eslövs kommun, Skåne län SAMRÅDSIIANDLING PLANBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING 2(5) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR PIANDATA Plankarta

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Hjällsnäs 8:30 m fl Gråbo Centrum i Lerums kommun

Detaljplan för fastigheten Hjällsnäs 8:30 m fl Gråbo Centrum i Lerums kommun KS10.431 Detaljplan för fastigheten Hjällsnäs 8:30 m fl Gråbo Centrum i Lerums kommun Genomförandebeskrivning samrådshandling 2012-05-22 Genomförandebeskrivning En genomförandebeskrivning redovisar de

Läs mer

Detaljplan Hamnholmen, som berör Ytterbyn 86:1 m.fl. Plankartan med bestämmelser blir juridiskt bindande efter antagande.

Detaljplan Hamnholmen, som berör Ytterbyn 86:1 m.fl. Plankartan med bestämmelser blir juridiskt bindande efter antagande. SAMRÅDSHANDLING Detaljplan Hamnholmen, som berör Ytterbyn 86:1 m.fl. Kalix kommun, Norrbottens län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Följande handlingar utgör förslaget: Plankarta i skala 1:1000 med planbestämmelser

Läs mer

OMRÅDE FÖR PLANÄNDRING

OMRÅDE FÖR PLANÄNDRING OMRÅDE FÖR PLANÄNDRING PLANBESKRIVNING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR DEL AV FAGERSTA 3:2 I RÖNNINGEN Fagersta kommun Västmanlands län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning 2012-11-07.

Läs mer

Kommunfullmäktige i Växjö antog 2012-10-16 252 detaljplan för GÅRDSBY- FYLLERYD 2:2 m.fl., Sandsbro, Växjö kommun.

Kommunfullmäktige i Växjö antog 2012-10-16 252 detaljplan för GÅRDSBY- FYLLERYD 2:2 m.fl., Sandsbro, Växjö kommun. Laga kraftbevis Datum 2012-11-16 Dnr 2011BN0873 Dpl 214 Kommunfullmäktige i Väjö antog 2012-10-16 252 detaljplan för GÅRDSBY- FYLLERYD 2:2 m.fl., Sandsbro, Väjö kommun. Enligt kommunens diarium, har detta

Läs mer

PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Detaljplan för Kv. RATTEN, m.fl i Bromölla, Bromölla kommun PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ALLMÄNT Handlingar Plankarta med förslag till planbestämmelser Plan- och genomförandebeskrivning Fastighetsförteckning

Läs mer

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl.

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. SAMRÅDSHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. Folkärna S N Avesta kommun Dalarnas län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och

Läs mer

Bostäder vid Kvarnfallsvägen/Kvarnstensvägen

Bostäder vid Kvarnfallsvägen/Kvarnstensvägen 2007-10-22 Handläggare Kristina Bodin Tel: 031-792 12 62 UTSTÄLLNINGSHANDLING Diarienummer KS/2007:09 Detaljplan för Bostäder vid Kvarnfallsvägen/Kvarnstensvägen Partille kommun Västra Götalands län GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

Läs mer

DETALJPLAN FÖR KV. PORTALEN, FASTIGHETEN PORTALEN 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN

DETALJPLAN FÖR KV. PORTALEN, FASTIGHETEN PORTALEN 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN SAMRÅDSHANDLING 2015-09-08 Dnr: 2015-000172 PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR KV. PORTALEN, FASTIGHETEN PORTALEN 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN SAMRÅDSHANDLING 1(7) PLAN-

Läs mer

Tillägg till Planbeskrivning 2012-08-27. Ändring av detaljplan för Magra, Bostäder vid Furulundsvägen. Dnr 2012.108/211 Antagandehandling

Tillägg till Planbeskrivning 2012-08-27. Ändring av detaljplan för Magra, Bostäder vid Furulundsvägen. Dnr 2012.108/211 Antagandehandling Handläggare: Job van Eldijk, tfn 010 615 33 17 Dnr 2012.108/211 Antagandehandling Ändring av detaljplan för Magra, Bostäder vid Furulundsvägen Tillägg till Planbeskrivning 2012-08-27 1 1. Inledning Syfte

Läs mer

tillhörande detaljplan för fastigheten Stensjön 8 i Hyllie i Malmö

tillhörande detaljplan för fastigheten Stensjön 8 i Hyllie i Malmö 2010 06 07 Dp 5124 BESKRIVNING tillhörande detaljplan för fastigheten Stensjön 8 i Hyllie i Malmö HANDLINGAR Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser, genomförandebeskrivning och denna planbeskrivning.

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård)

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) Datum Diarienr 2011-09-26 KS 23/11 Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN SAMRÅD ANTAGANDE LAGA KRAFT Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING Planområdet

Läs mer

Genomförandetid Genomförandetiden är tio år räknat från det datum då planen vunnit laga kraft.

Genomförandetid Genomförandetiden är tio år räknat från det datum då planen vunnit laga kraft. Datum Diarienummer Sida 2013-05-15 1/5 Samrådshandling Detaljplan för Ulvesunds Marina Ulvesund 1:206 m fl i Ljungskile Uddevalla kommun, Västra Götalands län GENOMFÖRANDEBESKRIVNING INLEDNING En genomförandebeskrivning

Läs mer

UTSTÄLLNINGSHANDLING Förutsättningar

UTSTÄLLNINGSHANDLING Förutsättningar Tillägg till detaljplan fastställd 28 juli 1916, Kvarteret Kärnan Ändring av stadsplan för Vaggeryds Municipalsamhälle Vaggeryds tätort, Vaggeryds kommun UTSTÄLLNINGSHANDLING Förutsättningar För området

Läs mer

Ändring av detaljplan i Östra Lambohov för del av LAMBOHOV 2:20 m.fl.

Ändring av detaljplan i Östra Lambohov för del av LAMBOHOV 2:20 m.fl. Ändring av detaljplan i Östra Lambohov för del av LAMBOHOV 2:20 m.fl. Planområde A Antagandehandling 2011-05-02 Dnr. Tsn 2011-477 ANTAGANDEHANDLING Sammanfattning av planförslaget Ändringen av detaljplan

Läs mer

Ändring av detaljplan genom tillägg avseende Förslag till detaljplan Kv Bävern och Järven, Arjeplogs kommun, Norrbottens län

Ändring av detaljplan genom tillägg avseende Förslag till detaljplan Kv Bävern och Järven, Arjeplogs kommun, Norrbottens län Tillägg till detaljplan Granskningshandling Standardförfarande Ändring av detaljplan genom tillägg avseende Förslag till detaljplan Kv Bävern och Järven,, Norrbottens län Tillägg till genomförandebeskrivning

Läs mer

del av stadsldelen Ljungdala i Hässleholm, Hässleholms kommun

del av stadsldelen Ljungdala i Hässleholm, Hässleholms kommun Planbeskrivning Dnr: BN 2014-478 Samrådshandling Ändring genom tillägg inom detaljplaner för del av stadsldelen Ljungdala i Hässleholm, Hässleholms kommun Handlingar Till detaljplanen hör planbeskrivning

Läs mer

Detaljplan för del av kv. Stora Frösunda

Detaljplan för del av kv. Stora Frösunda SOLNA STAD 1 (5) Stadsbyggnadsförvaltningen Per Anders Olsson 2012-11-05 SBN/2009:1503 Antagandehandling Genomförandebeskrivning Detaljplan för del av kv. Stora Frösunda inom stadsdelen Hagalund, upprättad

Läs mer

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING 2008-09-04 Dnr: KS 2006.0884 MSB 2007.1728 1 (5) Detaljplan för del av Vist 10:2 industriområde etapp 3 i Ulricehamns stad, Ulricehamns kommun, Västra Götalands län GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

Läs mer

Natur- och byggnadsnämnden

Natur- och byggnadsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR 205-05-05 Rev. 205-05-20 SBN 204-232 (2) HANDLÄGGARE Jose Sterling 08 535 364 2 jose.sterling@huddinge.se Natur- och byggnadsnämnden Tillägg till detaljplan för del av Balingsnäs

Läs mer

Ändring av detaljplan för del av HALVORSTORP TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING. 14P ANTAGANDEHANDLING Enkelt planförfarande.

Ändring av detaljplan för del av HALVORSTORP TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING. 14P ANTAGANDEHANDLING Enkelt planförfarande. Ändring av detaljplan för del av HALVORSTORP Halvorstorp TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING 14P ANTAGANDEHANDLING Enkelt planförfarande STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Plankontoret Upprättad i oktober 2014 ANTAGEN

Läs mer

395 Antagandehandling. Detaljplan för Granen 5 Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING. HANDLINGAR Planen består av följande handlingar:

395 Antagandehandling. Detaljplan för Granen 5 Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING. HANDLINGAR Planen består av följande handlingar: Ronneby kommun, Blekinge län Idrottsplats Gymnasieskola/ sporthall Blekan Fotbollsplan/ Brunnsparken Översiktskarta, planområdet markerat med rött PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planen består av följande handlingar:

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för fastigheten Kalkonen 8 Katrineholms kommun

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för fastigheten Kalkonen 8 Katrineholms kommun 1(6) Dnr.PLAN.2010.5 PLANBESKRIVNING tillhörande Detaljplan för fastigheten Kalkonen 8 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm 2013-09-26 2(6) HANDLINGAR

Läs mer

1281K-P117. Detaljplan för Nevers 8 i Lund, Lunds kommun (Borgåslingan 2 ) ENKELT PLANFÖRFARANDE PÄ 34/2013a SAMRÅDS/GRANSKNINGSHANDLING

1281K-P117. Detaljplan för Nevers 8 i Lund, Lunds kommun (Borgåslingan 2 ) ENKELT PLANFÖRFARANDE PÄ 34/2013a SAMRÅDS/GRANSKNINGSHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE PÄ 34/2013a SAMRÅDS/GRANSKNINGSHANDLING Detaljplan för Nevers 8 i Lund, Lunds kommun (Borgåslingan 2 ) Upprättad 2014-02-10 Innehåll: Planbeskrivning Plankarta med planbestämmelser

Läs mer

Planhandling. Detaljplan för fastigheten Forellen 7 och 8 Piteå kommun, Norrbottens län. Upprättad av: GG Arkitekter

Planhandling. Detaljplan för fastigheten Forellen 7 och 8 Piteå kommun, Norrbottens län. Upprättad av: GG Arkitekter Dnr. MBN 2014-523 Version Plannr. 1 D 2060 Planhandling Detaljplan för fastigheten Forellen 7 och 8 Piteå kommun, Norrbottens län Upprättad av: GG Arkitekter Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post

Läs mer

(Norrboda-Brunna handels- och verksamhetsområde) Genomförandebeskrivning. Organisatoriska frågor. Fastighetsrättsliga frågor

(Norrboda-Brunna handels- och verksamhetsområde) Genomförandebeskrivning. Organisatoriska frågor. Fastighetsrättsliga frågor Tillväxtkontoret 2014-02-12 2010-000133 UTSTÄLLNINGSHANDLING Detaljplan för Kungsängens-Tibble 1:331 m.fl. nr 1301 (Norrboda-Brunna handels- och verksamhetsområde) Kungsängen Upplands-Bro kommun Normalt

Läs mer

Mörbylånga kommun. Genomförandebeskrivning Detaljplan för Stora Frö 16:1 och 16:47 Mörbylånga Kommun. Organisatoriska frågor

Mörbylånga kommun. Genomförandebeskrivning Detaljplan för Stora Frö 16:1 och 16:47 Mörbylånga Kommun. Organisatoriska frågor Genomförandebeskrivning Detaljplan för Stora Frö 16:1 och 16:47 Mörbylånga Kommun Organisatoriska frågor Planförfarande Detaljplaneförslaget har upprättats i överenskommelse med vad planoch bygglagen,

Läs mer

PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Antagandehandling Augusti 2011 Dnr 2010/2087 Detaljplan för Sjöryd 1:420 Omsorgsbostäder i Mullsjö Mullsjö kommun PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planhandlingen utgörs av denna

Läs mer

Vem gör vad och när? - Översiktsplan

Vem gör vad och när? - Översiktsplan Vem gör vad och när? - Översiktsplan Enligt Plan- och bygglagen ska översiktsplanen () ge vägledning för beslut om användning av mark- och vattenområden samt om hur den byggda miljön ska utvecklas och

Läs mer

Planområde. Flygfoto över fastigheten JANNELUND 10:4, Storgatan 1 från söder.

Planområde. Flygfoto över fastigheten JANNELUND 10:4, Storgatan 1 från söder. DEGERFORS KOMMUN SAMRÅDSHANDLING Kommunstyrelseförvaltningen Datum Handläggare 2009-03-30 K K Kerstin Jansson Beteckning KS 28-2009 Detaljplan för fastigheten JANNELUND 10:4 Degerfors kommun, Örebro län

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

A N T A G A N D E H A N D L I N G

A N T A G A N D E H A N D L I N G Antagande: Skrea 14:8 mfl 1(5) A N T A G A N D E H A N D L I N G Detaljplan för del av Skrea 14:8 mfl Falkenbergs kommun Hallands län GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Upprättad 2010-09-29 Reviderad 2011-01-25,

Läs mer

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25 Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Dnr: Upprättad: 2011-01-25 Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Samråd

Läs mer

SAMRÅD T.O.M. 2015-05-11

SAMRÅD T.O.M. 2015-05-11 Detaljplan GÅRDSBY-TOFTA 15:3, SANDSBRO Väjö kommun Samrådshandling Dnr: 2014BN0393 2015-03-25 Stadsbyggnadskontoret SAMRÅD T.O.M. 2015-05-11 Handläggare Marina S. Martinsson 0470-436 76 Samrådshandling

Läs mer

Detaljplan för Torget i Ingatorp, Eksjö kommun Fastigheten Ingatorp 4:211 m.fl.

Detaljplan för Torget i Ingatorp, Eksjö kommun Fastigheten Ingatorp 4:211 m.fl. Granskningshandling 2014-10-27 Dnr: 2013-0578-303 Granskningsskedet pågår mellan 2014-11-15 och 2014-12-08 PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Detaljplan för Torget i Ingatorp, Eksjö kommun Fastigheten Ingatorp

Läs mer

Detaljplan för Björken 8 TILLBYGGNAD AV VILLA Östersunds kommun

Detaljplan för Björken 8 TILLBYGGNAD AV VILLA Östersunds kommun Detaljplan för Björken 8 TILLBYGGNAD AV VILLA Östersunds kommun 1 Antagandehandling Dnr Ädh 1598/2013 Dnr planmodul: P 13/0020 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Upprättad av samhällsbyggnad den 23 januari

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för GUSTAV BAR & GRILL ENKELT PLANFÖRFARANDE. Malung-Sälens kommun Dalaranas län

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för GUSTAV BAR & GRILL ENKELT PLANFÖRFARANDE. Malung-Sälens kommun Dalaranas län PLANBESKRIVNING Detaljplan för GUSTAV BAR & GRILL Beslut om samråd Instans Datum Malung-Sälens kommun Dalaranas län Upprättad i december 2013 av Bygg-Teknik i Malung AB Beslut om särskilt hörande av samrådskrets

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING Detaljplan för Långholmen 3 m.fl, Centrumgården i Västervik, Västerviks kommun, Kalmar län. BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Komplettering av behovsbedömning gjord 2012-08-27

Läs mer

Detaljplan för del av fastigheten Torp 2:80 Bostäder vid Torpskolan Lerums kommun

Detaljplan för del av fastigheten Torp 2:80 Bostäder vid Torpskolan Lerums kommun KS 10.80 Detaljplan för del av fastigheten Torp 2:80 Bostäder vid Torpskolan Lerums kommun Genomförandebeskrivning - Samrådshandling SEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD Mark- och projektenheten 2010-09-03 Innehåll

Läs mer

Exploatör/Fastighetsägare Strömstads kommun dagvattenledningar Elnät El-distributör El-distributör Telenät Teleoperatör Teleoperatör

Exploatör/Fastighetsägare Strömstads kommun dagvattenledningar Elnät El-distributör El-distributör Telenät Teleoperatör Teleoperatör !"#$ %"&!"#$%&'#()( '%(') En genomförandebeskrivning skall redovisa de organisatoriska, fastighetsrättsliga, tekniska och ekonomiska åtgärder som behövs för att åstadkomma ett samordnat och ändamålsenligt

Läs mer

Tillägg till PLANBESKRIVNING

Tillägg till PLANBESKRIVNING Detaljplan för Kråkebacken 7:161-7:193 samt del av 7:138 i Kågeröds samhälle Svalövs kommun, Skåne län. Antagen 2003-08-18 Laga kraft 2003-09-08 Tillägg till PLANBESKRIVNING Planområdet markeras med skraffering

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2015-06-16. Åsa Karlsson Björkmarker

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2015-06-16. Åsa Karlsson Björkmarker Tid och plats Utvandrarnas hus, Växjö, kl. 15.30-15.40 Beslutande Ledamöter Bo Frank (M), Ordförande Åsa Karlsson Björkmarker (S) Eva Johansson (C) Anna Tenje (M) Catharina Winberg (M) Oliver Rosengren

Läs mer

Detaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun

Detaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun PÄ 42/2006a Detaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun Upprättad 2007-09-24 Innehåll: Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Detaljplanekarta med planbestämmelser PLANBESKRIVNING 1 (8) Detaljplan

Läs mer

Upphävande av Avstyckningsplan 3

Upphävande av Avstyckningsplan 3 Dnr 0450/08 Antagandehandling 2014-10-16 PLANBESKRIVNING Upphävande av Avstyckningsplan 3 i Stenungsund Stenungsunds kommun Västra Götalands län Upphävande av avstyckningsplan 3 2(9) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR

Läs mer

Detaljplan för Bukärr 22:28 m fl, i Släp Kungsbacka kommun

Detaljplan för Bukärr 22:28 m fl, i Släp Kungsbacka kommun Över Planbeskrivning, Samrådshandling Bukärr Detaljplan för Bukärr 22:28 m fl, i Släp Kungsbacka kommun mmun Skala 1:20000 Upprättad i februari 2015 0 2014/P029 D 228 Handlingar: Planbeskrivning, denna

Läs mer

MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SBN PL 2011/79.318 NBN 2015-220 0126K-16017

MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SBN PL 2011/79.318 NBN 2015-220 0126K-16017 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SBN PL 2011/79.318 NBN 2015-220 0126K-16017 ANTAGANDEHANDLING Tillägg till planbeskrivning Tillägg till genomförandebeskrivning Enkelt planförfarande Kartan visar

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

Ändring, genom tillägg, av detaljplan nr 357, avseende Vinreceptet 13, Viby

Ändring, genom tillägg, av detaljplan nr 357, avseende Vinreceptet 13, Viby Ändring, genom tillägg, av detaljplan nr 357, avseende Vinreceptet 3, Viby Godkänt dokument, 0-05-5, Katarina Kämpe Antagandehandling 0-05-07 Dnr 0/079 KS 03 Innehåll Planbeskrivning 3 Syfte 3 Handlingar

Läs mer

Detaljplan för del av KVARTERET HYACINTEN GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ORGANISATORISKA FRÅGOR. Karlstorp SAMRÅDSHANDLING. Allmänt.

Detaljplan för del av KVARTERET HYACINTEN GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ORGANISATORISKA FRÅGOR. Karlstorp SAMRÅDSHANDLING. Allmänt. 1(6) Detaljplan för del av KVARTERET HYACINTEN Karlstorp SAMRÅDSHANDLING GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ORGANISATORISKA FRÅGOR Allmänt Planförslaget redovisar en utbyggnad av bostäder i flerbostadshus alternativt

Läs mer

Studentbostäder, restaurang och livsmedelsbutik på Trollbäcksvägen

Studentbostäder, restaurang och livsmedelsbutik på Trollbäcksvägen LAGA KRAFTHANDLING Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Henrik Svensson, Planarkitekt PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Studentbostäder, restaurang och livsmedelsbutik på Trollbäcksvägen Hanviken

Läs mer

Utskrift från Tekis-GI

Utskrift från Tekis-GI Dnr: KS 2013/657.213 LAGA KRAFT 2014-07-01 Detaljplan för KNISLINGE 10:9 i Knislinge, Östra Göinge Kommun PLANBESKRIVNING Utskrift från Tekis-GI Sida 1 av 1 Utskrift från Tekis-GI http://appgis1.resource.wan/gemensamma/tekisgiwebb/print.aspx?x=186736.06018771&y=6230831.2604602&session=21901202-13...

Läs mer

Tillägg till. DETALJPLAN FÖR DEL AV TRANÅSKVARN 1:1 (Näckströms småbåtshamn) i Tranås tätort. DETALJPLAN - Samråd

Tillägg till. DETALJPLAN FÖR DEL AV TRANÅSKVARN 1:1 (Näckströms småbåtshamn) i Tranås tätort. DETALJPLAN - Samråd Datum Vår bet 2014-09-05 Dnr 2014-77 Er bet Adressat Enligt sändlista DETALJPLAN - Samråd Härmed översändes handlingar för: Tillägg till DETALJPLAN FÖR DEL AV TRANÅSKVARN 1:1 (Näckströms småbåtshamn) Upprättad

Läs mer

Ändring av detaljplan för utvidgning av detaljplan för område inom Övre Tjärna

Ändring av detaljplan för utvidgning av detaljplan för område inom Övre Tjärna Diarienr Plan nr KS 2015/240 572 SAMRÅDSHANDLING Ändring av detaljplan för utvidgning av detaljplan för område inom Övre Tjärna i Borlänge kommun, Dalarnas län Upprättad i mars 2015 Tillägg till planbeskrivning

Läs mer

PLANBESKRIVNING Diarienummer 2013 S030 Plan nr 431

PLANBESKRIVNING Diarienummer 2013 S030 Plan nr 431 LAGA KRAFT 2013-05 - 24 PLANBESKRIVNING Diarienummer 2013 S030 Plan nr 431 ANTAGANDEHANDLING Detaljplan för del av Brodalen 22:1 (Biltvätten) i Lindesberg, Lindesbergs kommun, Örebro län Detaljplan för

Läs mer

Plandata Planområdets läge och areal Planområdet är beläget norr och väster om Segelvägen i stadsdelen Dalgången och omfattar c:a 6000 kvadratmeter.

Plandata Planområdets läge och areal Planområdet är beläget norr och väster om Segelvägen i stadsdelen Dalgången och omfattar c:a 6000 kvadratmeter. DNR C 2/2003 ANTAGANDEHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE DETALJPLAN FÖR OMRÅDE VID SEGELVÄGEN omfattande del av fastigheten Oxelö 8:20 Oxelösunds kommun, Södermanlands län PLANBESKRIVNING Planens syfte och

Läs mer

PLANKARTA i Gnesta tätort, Gnesta kommun AKTUALITET: FASTIGHETSINDELNING 2013-04-16 KARTSTANDARD ENLIGT HMK-KA 2.2.6.1

PLANKARTA i Gnesta tätort, Gnesta kommun AKTUALITET: FASTIGHETSINDELNING 2013-04-16 KARTSTANDARD ENLIGT HMK-KA 2.2.6.1 Antagandehandling Dnr Plan 2012.3 Tillägg till PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom det särskilt avgränsade området. Underliggande stadsplan P 86-1 gäller jämsides med undantag för de bestämmelser som

Läs mer

Detaljplan för Baldersgatans södra del samt för fastigheterna Balder 5 och 10, Laboremus 1 mfl i Norrtälje stad

Detaljplan för Baldersgatans södra del samt för fastigheterna Balder 5 och 10, Laboremus 1 mfl i Norrtälje stad SAMRÅDSFÖRSLAG 2010-03-26 UTSTÄLLNINGSFÖRSLAG 2011-02-28, rev 2011-08-24 ANTAGANDEHANDLING Detaljplan för Baldersgatans södra del samt för fastigheterna Balder 5 och 10, Laboremus 1 mfl i Norrtälje stad

Läs mer

Gunnar Elm (C) Ulf Hedin (M) Patric Svensson (FP) Gunnar Storbjörk (S) Carin Högstedt (V) Rose-Marie Holmqvist (S)

Gunnar Elm (C) Ulf Hedin (M) Patric Svensson (FP) Gunnar Storbjörk (S) Carin Högstedt (V) Rose-Marie Holmqvist (S) Plats A-salen, kommunhuset Tid Kl. 10:00 11:20 Beslutande Ledamöter Övriga närvarande Ersättare Tjänstemän Bo Frank (M) Gunnar Elm (C) Ulf Hedin (M) Patric Svensson (FP) Gunnar Storbjörk (S) Carin Högstedt

Läs mer

DNR 2007-0582 1/5 DETALJPLAN FÖR JÄRNVÄGSGATAN OMFATTANDE DEL AV FASTIGHETEN SVENLJUNGA 5:399 I SVENLJUNGA KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN

DNR 2007-0582 1/5 DETALJPLAN FÖR JÄRNVÄGSGATAN OMFATTANDE DEL AV FASTIGHETEN SVENLJUNGA 5:399 I SVENLJUNGA KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN DNR 2007-0582 1/5 ANTAGANDEHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE DETALJPLAN FÖR JÄRNVÄGSGATAN OMFATTANDE DEL AV FASTIGHETEN SVENLJUNGA 5:399 I SVENLJUNGA KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN PLANBESKRIVNING HANDLINGAR

Läs mer

S A M R Å D S H A N D L I N G

S A M R Å D S H A N D L I N G Dnr TPN 2013/35 S A M R Å D S H A N D L I N G Upphävande av stadsplan PLAN af Platsen Hallsberg från år 1886 i Hallsberg, Hallsbergs kommun, Örebro län Upprättat 2013-04-05 Antagen: Laga kraft: Dnr TPN

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2014-11-04. Klockan 10.00 i A-salen. Åsa Karlsson Björkmarker

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2014-11-04. Klockan 10.00 i A-salen. Åsa Karlsson Björkmarker Plats och tid Beslutande Ledamöter Klockan 10.00 i A-salen Bo Frank (M), ordförande Åsa Karlsson Björkmarker (S) Per Schöldberg (C) Anna Tenje (M) Nils Fransson (FP) Gunnar Storbjörk (S) Carin Högstedt

Läs mer

Upprättad 2011-05-02 och reviderad 2011-10-03 Lantmätare Eva Engman (Explo AB) och planarkitekt Åsa Svensson

Upprättad 2011-05-02 och reviderad 2011-10-03 Lantmätare Eva Engman (Explo AB) och planarkitekt Åsa Svensson Diarienummer PBN 2008/0008 214 Detaljplan för SKOGSHÖJD, SÄTILA 2:90 M FL, Sätila, Marks kommun, Västra Götalands län Upprättad 2011-05-02 och reviderad 2011-10-03 Lantmätare Eva Engman (Explo AB) och

Läs mer

Detaljplan för. VÄSTERRÅDA HANDELS OCH INDUSTRIOMRÅDE Västerråda 2:25 m fl. Genomförandebeskrivning

Detaljplan för. VÄSTERRÅDA HANDELS OCH INDUSTRIOMRÅDE Västerråda 2:25 m fl. Genomförandebeskrivning VÄSTERRÅDA HANDELS OCH INDUSTRIOMRÅDE Västerråda 2:25 m fl Genomförandebeskrivning Utställningshandling Contekton Arkitekter Fyrstad AB November 2011 Västerråda 2:25 m fl, 1(6) INNEHÅLL INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping 1(8) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen inom Vilbergen i Norrköping, fysisk planering den 20 september 2012 A N T A G A N D E H A N D L I N G Antagen i SPN: 2013-01-29,

Läs mer

DETALJPLAN FÖR KOHOLMEN 1:200 OCH DEL AV KOHOLMEN 1:1 SALT & BOENDE Tjörns Kommun, Västra Götaland GF Konsult AB, Mark och exploatering, Ref: 219 292

DETALJPLAN FÖR KOHOLMEN 1:200 OCH DEL AV KOHOLMEN 1:1 SALT & BOENDE Tjörns Kommun, Västra Götaland GF Konsult AB, Mark och exploatering, Ref: 219 292 GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 2007-10-03 NORMALT PLANFÖRFARANDE (ANTAGANDEHANDLING) DETALJPLAN FÖR KOHOLMEN 1:200 OCH DEL AV KOHOLMEN 1:1 SALT & BOENDE Tjörns Kommun, Västra Götaland GF Konsult AB, Mark och

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Torp 2:75 Bostäder på Telestationstomten i Lerums kommun. Genomförandebeskrivning - Utställningshandling KS09.

Detaljplan för fastigheten Torp 2:75 Bostäder på Telestationstomten i Lerums kommun. Genomförandebeskrivning - Utställningshandling KS09. Detaljplan för fastigheten Torp 2:75 KS09.319 Detaljplan för fastigheten Torp 2:75 Bostäder på Telestationstomten i Lerums kommun Genomförandebeskrivning - Utställningshandling SEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD Mark-

Läs mer

Ändring av detaljplan för Mo 1:141, 1:105 mfl, Trångsviken, Krokoms kommun

Ändring av detaljplan för Mo 1:141, 1:105 mfl, Trångsviken, Krokoms kommun 1 (5) Datum 2013-05-16 Antagandehandling Ändring av detaljplan för Mo 1:141, 1:105 mfl, Trångsviken, Krokoms kommun Tillägg till PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING HANDLINGAR Planhandlingarna består av:

Läs mer

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län Programmet har upprättats 2006-11-14 Handlingar 1(4) Planprogram, 2006-11-14 Fastighetsförteckning, 2006-11-14,

Läs mer

P L A N B E S K R I V N I N G

P L A N B E S K R I V N I N G NACKA KOMMUN Planenheten DP 353 ONS 46/2003 214 P L A N B E S K R I V N I N G Detaljplan för del av Sicklaön 369:37, hus nr 9 Nacka Strand, Nacka kommun Upprättad på Planenheten i mars 2005 Enkelt planförfarande

Läs mer

SÄRSKILT UTLÅTANDE ANTAGANDEHANDLING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR

SÄRSKILT UTLÅTANDE ANTAGANDEHANDLING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR Datum: 2014-03-10 Diarienummer 0122/13 Sida 1/7 SÄRSKILT UTLÅTANDE ANTAGANDEHANDLING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR DEL AV HÖNÖ OMFATTANDE HÖNÖ 2:272, ÖCKERÖ KOMMUN Datum: 2014-03-10 Diarienummer 0122/13 Sida

Läs mer

SAMHÄLLE, TINGSRYDS KOMMUN KRONOBERGS LÄN.

SAMHÄLLE, TINGSRYDS KOMMUN KRONOBERGS LÄN. ANTAGANDEHANDLING Sid 1 (4) VÄCKELSÅNG 6:14 m fl VÄCKELSÅNGS SAMHÄLLE, TINGSRYDS KOMMUN KRONOBERGS LÄN. DETALJPLAN PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till planförslaget hör denna beskrivning, genomförandebeskrivning

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer