Sirenen. Viktiga planer saknas för 88 riskföretag. nr Alltför aktiva rökdykarledare ifrågasätts. Räddningsverkets tidning. sid 14.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sirenen. Viktiga planer saknas för 88 riskföretag. nr 8 2003. Alltför aktiva rökdykarledare ifrågasätts. Räddningsverkets tidning. sid 14."

Transkript

1 Sirenen Räddningsverkets tidning nr Viktiga planer saknas för 88 riskföretag Alltför aktiva rökdykarledare ifrågasätts sid 4 sid 14

2 2 Inledaren Sirenen Nr Upp till bevis, kommuner Den 12 november fattade riksdagen beslut om Lag om skydd mot olyckor och något senare utfärdade regeringen förordningen i anslutning till lagen. För fyra år sedan fick Harald Dryselius uppdraget att göra en total översyn av lagstiftningen för att modernisera den. Detaljregleringen skulle minska till förmån för en målstyrd verksamhet med nationella mål. Resultatet har blivit en modern ramlagstiftning med stora möjligheter till anpassning efter lokala förhållanden. Alla människor ska ges ett tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor oavsett var i landet man befinner sig. Lagen om skydd mot olyckor ska enligt försvarsminister Leni Björklund i riksdagsdebatten, bidra till att skapa bättre förutsättningar för en väl fungerande olyckshantering i Sverige. Individuellt arbetssätt Det känns angeläget att också i det här sammanhanget upprepa de framträdande dragen i lagen på det sätt som Leni Björklund lyfte fram dem i riksdagen. Detaljregleringen kommer att minska. Alla kommuner är olika och får genom de nya bestämmelserna möjlighet att utifrån sin riskbedömning och sina förutsättningar bedriva arbetet på sitt individuella sätt. Kommunerna ska utforma sin verksamhet med utgångspunkt i de nationella målen som brutits ner till lokala verksamhetsmål. Att målen uppnås blir en uppgift att kontrollera för tillsynsmyndigheterna. Tillsynsarbetet måste effektiviseras och utvecklas på alla nivåer, Räddningsverkets, länsstyrelsernas och kommunernas. Innehåll Dags att förebygga på allvar Lagen om skydd mot olyckor framhåller mycket tydligt vikten av det olycksförebyggande arbetet. Det kommer inte längre att räcka med läpparnas bekännelse. Det handlingsprogram som ska upprättas också för de förebyggande åtgärderna måste bli en garant för att det i realiteten blir en satsning på att förhindra olyckor. Försvarsministern betonade i riksdagsdebatten att denna satsning på olycksförebyggande inte får leda till en motsättning till och försämring av den operativa verksamheten. Att den även fortsatt ska hålla hög kvalitet kommer de nya olycksundersökningarna att medverka till. Den granskningen kommer att vara oerhört viktig för att varje kommun på allvar ska dra nytta av vunnen erfarenhet. Jag är övertygad om att analysen kommer att bidra till en konstruktiv diskussion om de egna insatserna. Denna interna kvalitetskontroll ger också viktigt underlag för tekniska och taktiska förbättringar, liksom nödvändiga anpassningar av organisatorisk karaktär. Resultatet av undersökningarna kommer också att ligga till grund för en kontinuerlig utveckling av handlingsprogrammet för det förebyggande arbetet. Stor förändring på sikt Jag tror att den nya lagen på sikt markant kommer att förändra dagens räddningstjänst. Den rådande riskbilden och ambitionen ska styra kommunens inriktning, med stor hänsyn tagen till de lokala förhållandena. Variationerna kan komma att bli stora beträffande både organisation och kompetens. Lagen om skydd mot olyckor ger dessutom ett starkt stöd för kommunerna att vidga skyddet till att omfatta också andra olyckor än bränder. Andra verksamheter inom kommunen ska engageras för en samordning av olycksförebyggande och skadebegränsande åtgärder. Vi ser det som naturligt att räddningstjänsten blir drivande i arbetet med att få till en samsyn för en tryggare och säkrare kommun. Här finns verkligen utrymme för initiativ till samverkan med aktörer inom trafiksäkerhet, miljösektor och folkhälsoarbete. Det ställer stora krav på många kommunala förvaltningars tjänstemän och framförallt politiker. Resonemangen och arbetssättet måste förändras. Administrativa gränser rivas. Nya kompetenser kan tillföras när de första eleverna från den nya utbildningen i skydd mot olyckor examineras om ett och ett halvt år. Utbildningen har beställts av kommunerna och har fått ett innehåll som motsvarar den nya lagens krav. Tydligt enskilt ansvar Det har varit några år av mer eller mindre spänd väntan på den reviderade räddningstjänstlagstiftningen, dess inriktning och tänkta effekter. Det ska till exempel inte längre råda någon som helst tvekan om vem som har ansvaret för till exempel brandskyddet. Den enskildes ansvar och skyldigheter för den förebyggande verksamheten är mycket klart markerade i nya lagen. Den enskilde privatpersonen eller den juridiska personen har det primära ansvaret för att skydda liv och egendom och för att inte orsaka olyckor. Enskilda och det offentliga ska i samverkan nå det politiskt uppsatta målet: att färre ska dö i olyckor, färre skadas och mindre egendom och miljö förstöras. God Jul och Gott Nytt År! Christina Salomonson Generaldirektör, Räddningsverket Nyheter Aktiv rökdykarledare skapar debatt 4 Tunnlar klarar inte en lastbilsbrand 5 Kulturbyggnader får bättre brandskydd 6 Försäkringsbolag sätter press på kommuner 7 Hjälparbetare bygger för bättre liv i Angola 8-9 Fys 03: Rätt fystest för jobbet 10 Fys 03: Tre års kamp räddade benet 11 Dödsbränder fortsätter öka 12 Oljeskyddsförråd stängs 13 Seveso: Kommunerna följer inte lagen Seveso: Göteborg har famlat sig fram 16 Seveso: Gävle har 17 Lång tillståndskö hotar industrijobb 18 Test med adventsljusstake 27 Utbildning Effektivare övning med gasol 22 Metodik krävs för att utreda olyckor 23 Sirenens räddningsskola Rökdykarkommunikation Ändringar i vidareutbildningen 26 Uppslaget Nattklubben för blåljusfolket Erfarenheter Silobränder 28 Termostatfel orsakade brand 29 Ordet fritt Vi ska rädda även egendom 30 Även nya lagen verkningslös 31 Verksamhetsgränser viktigare än människor 32 Insatstider missas 33 Skärsläckaren bara ett komplement 34 Näst sista Nytt om namn, kolumn 39 Omslagsbilden Foto: PER LARSSON Per Ringqvist, brandinspektör vid Gästrike räddningstjänst, ser till att förbundets tre kommuner lever upp till Sevesolagen. Han har nu fått fram planer för räddningsinsatser för samtliga tolv riskföretag.

3 Debatt Sirenen Nr Räddningsverkets råd är mest torr bukfylla Ä ntligen finns det ett riksdagsbeslut om lagen om skydd mot olyckor. Nu går det inte längre att prata om när utan nu är det dags att kavla upp ärmarna och börja infria alla högt ställda förväntningar. Är lagstiftningen i själva verket en halvhjärtad omstöpning av den tidigare räddningstjänstlagen eller finns det ett nytt omvälvande tänkande och nya intentioner som på sikt radikalt kommer att förändra kommunens arbete med skydd mot olyckor? När utredningsarbetet startade tittade jag på den gamla lagstiftningen och läste paragraf för paragraf med en lekmans ögon och tyckte inte att den var speciellt detaljreglerande. Men när orden i lagen sedan kompletterades med föreskrifter och allmänna råd och allt det där som initierade läste mellan raderna insåg jag att stora delar av räddningstjänstverksamheten var inmutad och att det fanns en tydlig instruktion om hur verksamheten skulle organiseras och genomföras. Möjligheten att tänka nytt Nu finns möjligheten att tänka nytt och stort om kommunens arbete som syftar till att det ska bli färre som dör, färre som skadas och mindre som förstörs. Efter att riksdagen fattat sitt beslut om en mindre detaljstyrande lagstiftning som ska skapa bättre förutsättningar för lokal anpassning ges Räddningsverket utrymme att besluta om föreskrifter inom en rad områden. Att notera är att det inte är något de ska göra inom alla områden utan får göra, det vill säga om verket uppfattar att det är nödvändigt och lämpligt för att uppfylla de nationella målen. Det kan resultera i en stor mängd regleringar som skulle kunna överträffa den tidigare regleringsmängden och det utan att kommunernas förmåga att skapa handlingsplaner, uppföljning, styrning och så vidare har prövats! Räddningsverkets tänk är fyrkantigt och räddningstjänsterna matas med knastrande knäckebröd som visserligen är stärkande, men som knappast är mer än bukfylla som inte ger kraft att bygga nytt och bättre, snarare bibehåller det gamla, skriver Anna Svensson. Åter i regeldjungeln Regeringen har föreskrivit att kommunen i framtiden ska lägga kraft och energi på att förebygga olyckor inom de byggnader och verksamheter där olyckor kan få stora konsekvenser. Det är ingen dum tanke men samtidigt föreslår Räddningsverket att verksamheter med mer än tio anställda är mycket farligare än verksamhet med tre anställda och helt plötsligt har vi återigen, enligt min åsikt, hamnat i regeldjungeln som fördunklar det sunda tänkandet. Namn: Anna Svensson Ålder: 34 Hemort: Mentalt Jämtland, fysiskt Stockholm Yrkesbakgrund: Försvarsdepartementet , samhällsvetare som arbetat mestadels med räddningstjänstfrågor. Arbetar från februari 2003 på Sektionen socialtjänst, skydd och säkerhet på Kommunförbundet. Hobby: Hammarby i allmänhet och innebandy i synnerhet. Bibehåller det gamla Räddningsverket har tagit sig an uppgiften vad gäller råd och stöd men det har dessvärre mest blivit knastrande knäckebröd som visserligen är stärkande, men som knappast är mer än bukfylla som inte ger kraft att bygga nytt och bättre, snarare bibehåller det gamla. Visst behövs råd och stöd, kommunerna ska inte behöva uppfinna hjulet på nytt men för att skapa ny energi och nytänkande behövs kanske både nya vägar och nya hjul för att rulla framåt. För att hjulen ska vara anpassade efter lokala förutsättningar och förhållanden kan ingen annan än kommunen själv stå för utformning och anpassning. Nya samarbetsformer och utveckling har nog aldrig sprungit ur föreskrifter. Efter genomläsning av de allmänna råden ökar inte energin. Av de allmänna råd som jag tagit del av försvann energikicken väldigt snabbt och knäckebrödet kom åter på bordet, mättande men också knastrande torrt och sprött. En oro för att denna regelflod kommer att konservera arbetet med skydd mot olyckor är befogad. Fyrkantigt regleringstänk Det som jag kan sakna i detta föreskrivande och dessa allmänna råd är energidrycken. Vad är det som ska skapa energin i kommunen att tänka nytt, stort och vågat? Jag tror att många kommunföreträdare kommer att anta utmaningen att tänka nytt men inte är det genom att bli matad av knäckemackorna från Räddningsverket. Det är naturligtvis en grannlaga uppgift för Räddningsverket att kunna stödja uppbyggnads- och tillsynsarbetet men samtidigt inte hindra lokal utveckling. Dessvärre tycker jag inte att verket antagit utmaningen utan hänfallit åt ett fyrkantigt regleringstänkande. Som expertmyndighet inom området har berörda på Räddningsverkets inte visat sig vara några större visionärer. Nu är väl inte det sista ordet skrivet inom detta område så jag ser fram emot vederkvickande energidrycker från Räddningsverket i fortsättningen. Anna Svensson Fotnot: På sidan 7 kommenteras debattinlägget av enhetschef Mette Lindahl. Välkommen att delta i Debatt! Inläggen på denna sida måste vara undertecknade med namn. Kontakta redaktionen innan du skriver. Telefon Textlängd: Cirka tecken (inklusive mellanslag). Adress: Debatt, Sirenen, L 257, Karlstad. e-post:

4 4 Nyheter rökdykning Sirenen Nr Risk rökdykarledaren blir tredje rökdykare Efter dödsolyckan i Norrköping i maj då en rökdykare omkom ifrågasätts än en gång arbetssättet med aktiv rökdykarledare. Stockholm är stark motståndare och hävdar att rökdykarledaren ska stanna vid baspunkten medan till exempel Göteborg anser att han ska ligga nära rökdykarna. Håkan Ragell är ansvarig för rökdykningsfrågor vid räddningstjänsten i Stockholm. Vi har arbetat jättemycket i Stockholm för att få bort begreppet aktiv rökdykarledare. Vi försöker i stället arbeta med förstärkt baspunkt. Det är just det som hände i Norrköping som vi varit rädda för. Att diskussionen blossat upp igen märks inte minst vid Räddningsverkets skolor. Det handlar inte om att rökdykarledaren ska bli en tredje rökdykare utan att han snabbt ska finnas till hands för att göra en insats om det händer rökdykarna något, berättar Peder Doverborg, lärare i brand vid räddningsskolan i Rosersberg. Kan gå in ett par meter Att rökdykarledare ska stanna på baspunkten är genomförbart i större kommuner där man kan förstärka baspunkten, men en omöjlighet där man bara har en plus fyra, enligt Peder Doverborg. Rökdykarledaren kan gå in ett par meter i lokalen för att kunna överblicka reträttvägen. Är det till exempel en tvåplansvilla och rökdykarna gått upp på övervåningen, ska han kunna se till att det inte händer nåt på nedervåningen som äventyrar rökdykarnas reträttväg. Största motståndet mot aktiva rökdykarledare kommer från Stockholm. Baspunkten får aldrig flyttas in i rökfylld miljö. Baspunkten ska vara utgångspunkt och avslutningsplats för insatsen i bra miljö. Risken är att rökdykarledaren hamnar allt längre in och blir en tredje rökdykare. Då får han svårt att hålla reda på sina kollegor, anser Håkan Ragell. Ska ut direkt Samtidigt förstår han att de flesta kårer inte har möjlighet att förstärka baspunkten med rökdykare. Klart att rökdykarledaren ska gå in om rökdykarna har problem men han ska gå ut direkt när hans hjälp inte Håkan Ragell längre behövs. Stockholm satsar på IRtekniken (infra röd kamera som innebär att rökdykare kan se genom röken) och menar att det ändrar förutsättningarna radikalt för rökdykningen. Min tanke är att rökdykarledaren ska kunna befinna sig i säker miljö utan andningsapparat och i stället förstärka baspunkten. Med den nya IR-tekniken kommer rökdykarinsatsen att ske i ett högre tempo. Rökdykarledaren kommer att hantera så mycket information att han måste avlastas alla praktiska moment. Motsatt tradition I Göteborg finns en motsatt tradition med mycket aktiva rökdykarledare. Rökdykarledaren följer ofta med rökdykarna in. Han ska snabbt kunna ingripa och ju närmare han är ju snabbare kan han ingripa. Han är inte i frontlinjen men väldigt nära och det fungerar för oss, säger Dan Hedberg, ansvarig för arbetsmiljöfrågor och instruktioner vid räddningstjänsten i Storgöteborg. Norrköping har en liknande syn. Rökdykarledaren har sin baspunkt innanför dörren, med överblick över rökdykarparets arbetsmiljö för att kunna hjälpa till vid eventuella problem, säger Jörgen Larsson, brandmästare Norrköping. Skriver om instruktionen Efter dödsolyckan förändrar Norrköping rökdykarinstruktionen och har vidtagit ett antal åtgärder för att förbättra säkerheten. Bland annat har man programmerat om rökdykarradion så att den kan aktiveras med akustisk tvåtons signal med hög volym. Larmet kan selekteras stationsvis och väljas mellan rökdykare eller rökdykarledare. Tanken är att radion ska höras av andra. Man har också beslutat att köpa in två IR-kameror. Dessutom ser man över rutinerna för eftersök av saknad rökdykare. GUNNO IVANSSON Foto: PETER LUNDGREN Ska stanna ute. Många räddningstjänster har alltför aktiva rökdykarledare anser räddningstjänsten i Stockholm. Rökdykarledaren ska befinna sig i säker miljö, säger Håkan Ragell. Begreppet bort från utbildningen När den första AFSen kom hade rökdykarledaren en passiv roll. Han skulle arbeta utan mask, prata i radio och skriva protokoll. I mitten av 1990-talet började begreppet aktiv rökdykarledare dyka upp. Jag tror det blev en reaktion på passiviteten. Vi införde att rökdykarledaren ska ha masken på sig eftersom röken är giftig. I och med att masken är på fick han också möjlighet göra mer och i samband med det myntades begreppet aktiv rökdykarledare, berättar Lars Engström, lärare i brand vid Räddningsverkets skola i Skövde. Begreppet förekommer i Räddningsverkets lärarhandledningar och 1999 anmäldes Räddningsverket till dåvarande Arbetarskyddsstyrelsen för att man utbildade alltför aktiva rökdykarledare. Anmälaren hävdade att rökdykarledaren i praktiken blev en tredje rökdykare vilket inte är tillåtet. Räddningsverket svarade att med aktiv rökdykarledare menas att rökdykarledaren har ansiktsmasken på för att snabbare kunna bistå rökdykarna och kunna hjälpa dem när till exempel brandslangen kilat fast. Samtidigt påpekades att rökdykarledaren hela tiden ska ha kontakt med det fria. Laddat begrepp Arbetarskyddsstyrelsen var nöjd med svaret och vidtog ingen ytterligare åtgärd. Trots det kommer begreppet att försvinna från Räddningsverkets utbildningsmaterial. Sedan i våras pågår en revidering av rökdykarpärmen och i och med att begreppet blivit så laddat har vi beslutat ta bort det, säger Lars Engström.

5 Sirenen Nr Nyheter 5 Arbetsmiljöverket: Rökdykarledaren får inte följa med in Rökdykarledaren får befinna sig inne i röken enbart vid en hjälpinsats. Om det är planerat att rökdykarledaren ska gå in i röken är det ett lagbrott enligt Arbetsmiljöverket. Rökdykning är inträngande i tät brandrök och rökdykarledaren blir en tredje rökdykare ganska snart när han går in i den täta röken, säger Tommy Eriksson Wikén, på Arbetsmiljöverket. Enligt bestämmelserna ska rökdykning ske parvis och om rökdykarledaren rökdyker gör han det ensam vilket inte är tillåtet. Rökdykarledaren ska vara rökdykarnas livlina och ska därför arbeta från en säker plats. Om en tredje person vistas inne i röken kan det skapa förvirring, vem är vem? Såna situationer har uppstått, tyvärr vid något tillfälle med katastrofal följd. Ren nödinsats Enligt Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling 1995:1, vardagligt kallad AFSen, ska rökdykarledaren vid behov kunna utföra en räddningsinsats för att undsätta rökdykarna om de hamnat i problem. Men det är en ren nödinsats, det får inte vara planerat att rökdykarledaren går in och utför en uppgift. Han får titta in så att det inte händer nåt, men absolut inte följa med rökdykarna in, det är ett lagbrott. Samtidigt framhåller han att man inte får låsa sig vid tolkningar av vad AFSen säger. Det måste alltid göras en riskbedömning som det sägs i paragraf 11: Räddningsledare skall se till att de risker som rök- och kemdykare utsätts för är rimliga med tanke på vad som kan uppnås med insatsen. Man måste se pragmatiskt på det. Lagstiftaren kan inte täcka in alla situationer utan det måste göras bedömningar på plats. Man får inte fastna i frågeställningar som: När startar rökdykarinsatsen? Är det när vi lämnar bilen och sätter på oss ansiktsmasken? Arbetsmiljöarbetet handlar trots allt om att skydda arbetstagarna från att utsättas för ohälsa eller olycksfall i arbetet, säger Tommy Eriksson Wikén. Svårt bli av med höjd kroppstemperatur Även under övning bör man se upp med risken att drabbas av värmeslag, ansåg läkaren Johan Berge i förra numret av Sirenen. Att den farhågan inte ska nonchaleras bekräftade försök som Nerikes räddningstjänst genomförde Jag och Stefan Larsson var nyfikna på hur rökdykning påverkar oss och 1994 bestämde vi oss för att göra en liten studie, berättar Bo Johansson. Han och Stefan fick ihop ytterligare fyra brandmän som var villiga att delta i försöket. Tommy Eriksson Wikén Vid 70 grader Vid studien var temperaturen måttliga 70 grader och det fysiska arbetet bestod i livräddning med docka. Mätningarna gjordes med tre olika tidsintervall, efter 20 minuter, efter 25 minuter och mer än 25 minuter. Rökdykarna bar ett underställ och Brage larmställ. Studien visade bland annat att kroppstemperatur och puls stiger snabbt samt att vätskeförlusten under ett 20 minuterspass är 2-5 liter. Efter övningen duschade deltagarna ganska kallt och mätte åter kroppstemperaturen cirka 30 minuter efteråt. Den hade då sjunkit bara några tiondelar. Det är alltså inte lätt att göra sig av med lagrad kroppsvärme, säger Bo Johansson som tillsammans med kollegorna drog ett antal slutsatser av studien. Bland annat att rökdykning i mer än 20 minuter innebär en risk för rökdykaren. En rökdykare arbetar med mycket hög puls och kroppstemperaturen stiger snabbt till 38,5-39 grader. Flera kom upp i över 40 grader och rökdykning i mer än 25 minuter innebär mycket stor risk att drabbas av värmeslag. Då ska man ha i åtanke att studien genomfördes i en temperatur av 70 grader. Vid en skarp insats är temperaturen kanske grader, vilket innebär ännu större påfrestningar, säger Bo Johansson. Foto: SP Som en ugn. Bränder i tunnlar blir mycket kraftigare än vad experterna hittills känt till. En utvecklad tunnelbrand går inte att hantera och därför är enda alternativet att sprinkla vissa tunnlar tror, Haukur Ingason, expert på Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut. Tunnlar klarar inte en lastbilsbrand Tunnelbränder utvecklar mycket mer energi än vad expertisen hittills trott. En vanlig lastbilslast med plast och trä kan ge en brand mer än dubbelt så kraftig som de flesta tunnlar är dimensionerade för. Det visar fullskaleförsök i en norsk vägtunnel som genomförts av Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut (SP). Försöken har finansierats av bland annat Räddningsverket, Banverket, Brandforsk och Vägverket. Försöksresultaten presenterades vid ett internationellt seminarium i Borås i slutet av november och överraskade tunnelexpertisen. Jag är övertygad om att försöksresultaten kommer att få konsekvenser för dimensioneringen av brandskyddet och hur tunnelbränder ska tacklas, men det kommer säkert att ta tid, säger Haukur Ingason vid SP, som var projektledare. Runehamartunneln ligger i närheten av Åndalsnes på Norges västkust och är idealisk för tester. Den är 1650 meter lång och togs ur bruk för trafik sedan vägsträckan byggts om efter ett ras för många år sedan. Tvärsnittsytan 50 kvadratmeter är samma som i de olycksdrabbade tunnlarna i Mont Blanc och Tauern. Vid försöken byggdes det upp en 10,5 meter lång trailer som lastades med plast och trä, bland annat lastpallar. Fördelning var 20 procent plast och 80 procent trä/kartong. Volymen var densamma i de olika försöken men vikten varierade mellan 5-10 ton. Det gjordes fyra försök och i ett hade man en mix av olika möbler, bland annat soffor och madrasser. Försöken visade att en vanlig lastbilslast kan skapa en lika intensiv brand som en tankbil. Stoppning innehåller polyuretan och när det förbränns bildas cyanider. Beräkningar baserade på försöket med 20 procent polyuretanmadrasser och 80 procent träpallar visar att man 450 meter bort på fel sida om branden bara har en och en halv minut på sig innan man förlorar medvetandet. Motsvarande tid i de andra försöken var 5-6 minuter. I en tunnel med större tvärsnitt ökar denna tid. Branden sprids snabbt De flesta vägtunnlar är dimensionerade för bränder på 100 megawatt men bränderna i försöken kom upp i 220 megawatt. Rökgastemperaturer på grader Celsius mättes och värdena är de högsta som uppmätts vid fullskaliga tunnelförsök. Vid en kösituation sprids kraftiga bränder snabbt om de tillåts utvecklas. Enligt beräkningar kostar det 1-2 miljoner euro per kilometer att sprinkla en tunnel, men för vissa tunnlar är det enda alternativet enligt Haukur Ingason. Jag tror att vissa tunnlar med mycket långtradartrafik och där det dagligen är risk för köbildning, måste ha sprinkler eller ett väl fungerande frånluftsventilationssystem eftersom konsekvenserna av en sådan brand är oacceptabla. Beter sig inte rätt Dubbla rör och utrymningsvägar räcker inte alltid. Under seminariet visades en film från en brand i Ekebergstunneln i Oslo. En buss hade fattat eld och tunneln proppades snabbt igen av bilköer. Trots att branden och rökutecklingen blev allt häftigare satt folk kvar i sina bilar, ingen började sätta sig i säkerhet. Folk beter sig inte som ingenjörerna vill och därför måste vi ha ett system som gör att situationen inte uppstår. När vi fått folk att förstå att även en vanlig last kan utveckla lika farlig brand som en tankbil är jag övertygad om att det blir sprinkler i vissa tunnlar, säger Haukur Ingason. Projektet beräknas bli färdigt till sommaren GUNNO IVANSSON

6 6 Lagen om skydd mot olyckor Sirenen Nr kulturbyggnader får bättre brandskydd Stora delar av Gamla stan i Stockholm kan komma att bli föremål för ett mera aktivt brandskyddsarbete än genom den brandsyn räddningstjänsten tidigare gjort. Det är en slutsats som kan dras av ett tillägg som gjorts i föreskrift om skriftlig redogörelse för brandskyddet. De nya objekt som tillkommit är byggnader som är byggnadsminnen eller kyrkliga kulturminnen enligt lagen om kulturminnen. Det rör sig i hela landet om ytterligare cirka sådana byggnader som ska göra egenkontroll i form av skriftlig redogörelse, säger Torkel Schlegel, jurist på Räddningsverket. Undantagna från skyldigheten är de byggnader som uteslutande används som bostad. Breddat innehåll Det här är ett klart breddat innehåll inom området byggnader med stora kulturhistoriska värden, säger Torkel Schlegel och menar att Räddningsverket därigenom så långt möjligt gått Riksantikvarieämbetet till mötes. Bland annat kommer skyldigheten att lämna skriftlig redogörelse att omfatta även de kyrkor som är byggda före 1939 och som inte redan faller under kategorin samlingslokaler. Hur många det rör sig om är omöjligt att säga i nuläget, förklarar Torkel Schlegel. Tillägget i föreskriften om Om tryckeriprocessen fungerar som tänkt kommer två föreskrifter i anslutning till Lagen om skydd mot olyckor att träda i kraft vid årsskiftet, samtidigt med lag och förordning. Beslutet om föreskrifterna fattades av Räddningsverkets styrelse i början av december. Foto: BENKT EURENIUS/PRESSENS BILD Genom ett tillägg i föreskriften om skriftlig redogörelse omfattas även byggnadsminnen eller kyrkliga kulturminnen av kravet att göra egenkontroll i form av skriftlig redogörelse. byggnadsminnen eller kyrkliga kulturminnen är ingen stor sak för oss på brandförsvaret, säger brandingenjör Marcus Cato, delsystemansvarig för byggnadstekniskt brandskydd och brandsyn vid Stockholms brandförsvar. Föreskrifterna handlar dels om vilka som är skyldiga att lämna skriftlig redogörelse för sitt brandskydd, dels om sotning och brandskyddskontroll. På remiss har också varit de allmänna råd, som kopplas till föreskrifterna. Förslagen var ute för synpunkter under en kort remisstid i november. En rad instanser passade på tillfället att tycka till om remissutgåvorna. De omarbetningar som gjorts är av redaktionell karaktär för att göra texten mera överskådlig. Ökad administration Inledningsvis leder ett ökat antal objekt som lämnar in skriftlig redogörelse till ökad administration, förklarar han. Stockholm håller dock på att ta fram ett webbaserat redovisningssystem tillsammans med Göteborg och Malmö. Det kommer att minska påfrestningen på respektive administration, under andra halvan av 2004, tror Marcus Cato. Däremot kommer kravet säkerligen att positivt påverka brandskyddet i de byggnader som tillkommer. Det är dock inte speciellt många objekt som tillkommer; i hela Stockholm cirka 160 objekt, varav omkring 30 av dem ligger i Gamla Stan, fortsätter Marcus Cato. Föreskriften har också på några andra ställen förändrats efter remissrundan. För inrättningar för vård och omsorg har kravet sänkts från fem till tre personer med hjälpbehov vid en utrymning. En höjning av ribban har gjorts när det gäller Vill ha kortare frister De tydligaste invändningarna mot våra förslag kom från Kommunförbundet och Skorstensfejaremästarnas Riksförbund (SSR), säger Ulf Lindén, en av författarna till föreskriften om sotning och brandskyddskontroll. Branschen tycker att vi har föreslagit för långa frister, Kommunförbundet vill att det tydligare framgår i allmänna rådet att kommunen självständigt får fastställa sotningsfristerna utifrån lokala förhållanden. Kommunförbundet anser också att föreskrifterna dåligt harmoniserar med de intentioner regeringen har med den nya lagstiftningen. Detaljregleringen är fortfarande för markant skriver förbundet i sitt yttrande. Behörighetskrav Det är flera än SSR och Kommunförbundet som har synpunkter på kravet på behörighet hos den som ska göra brandskyddskontroll. Räddningsverket tyckte i sitt remissförslag att examen från lägst industribyggnader eller industrianläggningar. Förslaget föreskrev tio personer samtidigt sysselsatta. Det slutliga antalet personer höjdes till 20. Mildrat krav Vi har mildrat kravet för att inte ge alltför många små företagare byråkratiska uppgifter. Räddningsverket har faktiskt fått i uppdrag av regeringen att förenkla regler och andra administrativa bördor för företagare. Ändringen av antalet personer ligger i linje med regeringsuppdraget, säger Torkel Schlegel. För industribyggnader har också den sammanlagda ytan verkets teknikerutbildning inom sotningsområdet är lämplig behörighet. Skorstensfejarmästarna är förstås behöriga, däremot inte skorstensfejarna. Skorstensfejaremästarnas Riksförbund tycker att detta krav är för inskränkt och får till följd att det kommer att uppstå en brist på personer med rätt kompetens. Förbundet förordar en flexibel nivå på kraven så att behörigheten kan variera mellan olika objekt. En rimlig lösning enligt SSR är att skorstensfejarna får en kortare kompletteringsutbildning som gör dem behöriga att göra brandskyddskontroller. ändrats från kvadratmeter till kvadratmeter. Försvunnit helt har den kategori som handlar om byggnader och anläggningar för försörjning av el, tele, vatten och avlopp. Det finns remissinstanser som dels velat vidga den här gruppen, dels minska den. Vi har konstaterat att det är en mycket svår uppgift att identifiera de olika typerna av liknande anläggningar och föredrar att utreda frågan vidare i samverkan med bland andra Krisberedskapsmyndigheten (KBM), slutar Torkel Schlegel. MATS OSCARSSON Ny föreskrift om sotning och brandskyddskontroll Befarar ökade kostnader Kommunförbundet är inne på samma linje och befarar att kravet blir kostnadsdrivande och motverkar målen med lagstiftningen. Kommunförbundet anser att det finns fler utbildningar i Räddningsverkets regi som borde ge behörighet. Men Räddningsverkets styrelse tycker att det föreslagna kravet på lägst teknikerexamen ska stå fast. Kort omställningstid Kritik har riktats mot den korta omställningstiden innan de nya bestämmelserna träder i kraft. I föreskriften finns nu inskrivet när kontrollen senast ska göras. Den bestämmelsen har tillkommit för att ge kommunerna en chans till samordning mellan sotningen och brandskyddskontrollen. MATS OSCARSSON

7 Sirenen Nr Nyheter 7 Trygg-Hansa kräver bättre brandskydd Vi kan inte subventionera kommunernas problem Foto: STIG DAHLÉN Vanliga sotare får inte behörighet att göra brandskyddskontroll. Det krävs att man är skorstensfejarmästare eller har gått en teknikerutbildning hos Centrum för risk- och säkerhetsutbildning. Tekniker lägst behörighet för brandskyddskontroll Kommunen har ansvaret för att eldstäder och värmepannor med rökkanaler ska sotas. Ansvaret omfattar också imkanaler i restauranger, storkök och liknande. Det är också kommunen som ska se till att alla de objekt som sotas, blir brandskyddskontrollerade. Kontrollen gäller även gaseldade anläggningar. En fastighetsägare kan själv få sota om kommunen bedömer att personen ifråga gör sotningen på ett från brandskyddssynpunkt betryggande sätt. Kommunen måste ge detta tillstånd i varje enskilt fall. En fastighetsägare ska alltså skriva till sin kommun och begära att själv få sota. Brandskyddskontrollen ska göras av den som lägst har teknikerexamen från Räddningsverkets utbildning inom sotningsområdet. Det betyder förstås att skorstensfejarmästarna har tillräcklig kompetens. Det är kommunerna som beslutar om med vilka intervall sotning ska göras. Räddningsverket fattar beslut om frister för brandskyddskontrollen. Brandlarm på alla daghem. Sprinkler i industrihotell. Brandskyddspolicy och handlingsplaner. Försäkringsbolaget Trygg Hansa skärper brandskyddskraven på kommuner som vill teckna försäkringar. Trygg Hansa försäkrar kommunala fastigheter, skolor, idrottsanläggningar och sjukhem i 120 kommuner. Bränderna i skolor och daghem kostar för mycket och det är nödvändigt att komma till rätta med skadeutvecklingen på området. Det är en förlustaffär för oss, vi kan inte fortsätta att subventionera kommunerna och deras problem med anlagda bränder, säger Bo Berg- R äddningsverket har inte för avsikt eller något uppdrag att detaljstyra hur kommunerna organiserar sitt arbete. Däremot skall verket, enligt förordningen om skydd mot olyckor (2003:789) som beslutades den 20 november, meddela föreskrifter om vilka byggnader eller andra anläggningar som omfattas av kravet att lämna skriftlig redogörelse för brandskyddet till kommunen. Förslaget till föreskrift har tillsammans med förslag till föreskrift om sotning och brandskyddskontroll och tillhörande konsekvensutredningar och förslag till allmänna råd varit ute på remiss. Föreskriften om skriftlig redogörelse, till vilken de flesta remissinstanser ställt sig positiva, har genomgått vissa justeringar efter remissrundan och föreskrifterna beslutades av Räddningsverkets styrelse den 4 december för att träda i kraft kring årsskiftet. Föreskriften riktar sig främst till de ägare, och i vissa fall verksamhetsutövare, som omfattas av lagens krav om skriftlig redogörelse för brandskyddet för att tydliggöra deras ansvar. Kommunerna beslutar om fristerna man, Trygg Hansa. Inför nästa upphandling sätter Trygg Hansa press på sina kunder kommunerna. Tidigare har man inte haft några uttalade krav. Nu kräver Trygg Hansa att kommunerna har ett fungerande ledningssystem för systematiskt brandskyddsarbete. De som inte accepterar det får inte teckna försäkring. Krav på brandlarm Vi kräver beslut i kommunstyrelsen att pengar för skadeförebyggande åtgärder ska avsättas i kommunens budget. Bland annat ställs krav på brandlarm i skolor och daghem och eventuellt sprinkler i industrihotell. I dag är det ett fåtal som har för inlämnandet av skriftlig redogörelse och skall själva planera sin tillsynsverksamhet utifrån den lokala riskbilden och behovet av tillsyn för att nå upp till de mål som beslutats i kommunernas handlingsprogram. detta, konstatera Bo Bergman. Risken är att vi kommer att tappa kunder för att de inte anser sig ha råd att satsa på brandskydd, men det får vi ta. Vi hoppas att fler försäkringsbolag följer efter och anpassar sig till den verklighet vi har. Logisk utveckling Räddningsverkets Mette Lindahl-Olsson, chef för olycksförebyggande enheten, ser positivt på Trygg Hansas initiativ: Det här är en logisk utveckling. Försäkringsbolagen har inte råd att i längden försäkra kommunerna när det brinner i den omfattning som det gör i dag. Bränder får ödesdigra och kostbara konsekvenser. Trygg Hansas krav är ett bra Jag ser inte att Räddningsverket hindrar lokal utveckling av till exempel tillsynsverksamheten eftersom det enligt nya lagen helt och hållet är kommunerna som har att organisera och planera denna verksamhet. Däremot påtryckningsmedel. Kommunerna har inte prioriterat förebyggande brandskyddsarbete. Nu blir de tvingade till det, säger hon. På rätt väg igen Det känns nödvändigt att försäkringsbolagen återigen tar brandfrågorna på allvar. Och det är bra att de ställer konkreta krav, då vet kommunerna exakt hur de ska göra. Det har varit tyst från försäkringsbranschen ett tag. För ett antal år sedan kunde man få rabatt om man hade brandlarm, men sen försvann det. Nu är vi på rätt väg igen, menar Lindahl-Olsson. KATARINA SELLIUS Räddningsverket svarar Anna Svensson: Vi tänker inte detaljstyra 1. Alla förväntas arbeta systematiskt med sitt brandskydd (2 kap 2 ) 2. Vissa förväntas dokumentera sitt systematiska brandskyddsarbete (SBA Allmänna råd) 3. Ägare till vissa byggnader eller anläggningar skall lämna skriftlig redogörelse till kommunen (2 kap 3 ) 5. Förväntat behov av tillsynsbesök 4. Anläggningar där verksamhetsutövaren skall lämna redogörelse (2 kap 4 ) Kommunerna planerar och organiserar tillsynen utifrån lokala behov. har verket i uppgift att tydligt ange vilka ägare, och i vissa fall verksamhetsutövare, som omfattas av kravet på att lämna skriftlig redogörelse. Givetvis är tanken att dessa redogörelser skall tjäna som underlag, tillsammans med övrig kunskap om risker och behov av kommunal verksamhet som tillsyn, information och utbildning som behöver bedrivas för att uppnå de mål som kommunerna själva ställer upp i sina handlingsprogram. De allmänna råden, som också de främst vänder sig till ägare och verksamhetsutövare och i andra hand till kommunerna, håller just nu på att slutbearbetas. De allmänna råd som kommer att ges ut efter årsskiftet handlar om innehållet i skriftlig redogörelse, om systematiskt brandskyddsarbete (reviderat allmänt råd), brandvarnare (reviderat), om brandskyddskontroll samt om rengöring (sotning). Mette Lindahl Olsson Enheten för olycksförebyggande verksamhet

8 8 Internationellt Sirenen Nr Bygger för bättre liv i Angola Den humanitära krisen i Angola är långt ifrån över. Nära två miljoner människor är fortfarande beroende av FN:s mattransporter. Utan Räddningsverkets insats i landet skulle hundratusentals riskera att svälta när regnen börjar. Verket har byggt nio broar och elva mil väg sedan i våras. Arbetet har kantats av problem med transporter och maskinhaverier, men den största delen av de planerade jobben har kunnat utföras. Den nionde bron sattes upp i provinsen Kwanza Norte, 30 mil nordost om huvudstaden Luanda. Området var ökänt för eldöverfall under kriget. Den täta djungelliknande skogen växer tätt inpå den smala, trasiga vägen. Det var ingenmansland Unita-rebellerna och regeringstrupperna turades om att bokstavligen skära halsen av sina motståndare. Vägen är kantad av utbrända lastbilar och pansarfordon. Bron över floden Quissafo sprängdes någon gång under 1980-talet. Sedan dess har det varit näst intill omöjligt att köra mellan de två provinshuvudstäderna Ndalatando och Uíge. En spontan omväg har huggits ut och en lättmetallbro ligger över floden. Men den vägen svämmas över när regnen kommer och tiotusentals människor blir isolerade. När bron är klar kommer FNs livsmedelsprogram (WFP) att nå ytterligare personer i behov av mattransporter. Minröjare säkrar marken Tre svenskar, Lars Johansson från Uppsala, Mattias Bergqvist från Vilhelmina och Anders Becker från Klippan, är på platsen när Sirenen besöker. Till sin hjälp har de tio män från närliggande byar och tio män från angolanska vägverket (INEA) i Ndalatando. 250 meter på varje sida om bron har rensats från tät vegetation och minröjare från Norsk folkehjälp har säkrat marken. INEA:s personal delar Räddningsverkets läger. De har kängor och gula hjälmar på sig. De lokala arbetarna kommer gående från sina byar i närheten tidigt på morgonen. De har slitna kläder och enkla skor eller sandaler. Broteknikern Lars Johansson basar på bygget. Han ger order till arbetarna genom sin tolk. Svetten rinner i de koncentrerade ansiktena. Det är ett ansträngande jobb, men resultaten syns snabbt. Området var tätbefolkat förut, men nu bor bara 300 i området närmast bron. När bron är klar kommer många att återvända. Det är deras hembygd. Om två år kommer det vara fullt med folk här igen, säger Tomás João Neto, en av de lokala arbetarna. Då kommer han att kunna sälja grönsakerna han sått och tjäna mer pengar. Det är därför Tomás sitter uppflugen på broräcket och svettas och skruvar i mutter efter mutter och slår i bult efter bult. De bygger en 36 meter lång baileybro. Lars Johansson kallar den ett stort mekano. Många av de lokala arbetarna är väldigt engagerade. Bron betyder mycket för dem, säger han. Ett förband på 60 personer bygger en sådan här bro på mellan fem och sex timmar. Här tar det sex till sju dagar. Krigskänsla De broar som reparerats är identifierade som nyckelbroar av WFP. Huvudvägarna och de mest akuta områdena har blivit tillgängliga, men fortfarande finns öar i landet dit inga hjälporganisationer har nått. Det är mer krigskänsla här än till och med i Afghanistan. Där var det inte lika sönderbombat och sönderskjutet, säger Mattias Bergqvist. Han säger att han är villig att åka tillbaka i vår, när WFP vill att fas två inleds, om han får frågan. Lars Johansson är inte lika pigg på att fortsätta, även om Mattias Bergqvist väntar på att nya ramar ska levereras till arbetslaget. Jag har lärt mig att ingenting är omöjligt. Även om mycket strular så blir det broar byggda i alla fall, säger han. han ser det som en värdefull erfarenhet. Man måste vara lite speciell för att åka iväg till bushen och bygga broar. Det är en annorlunda situation. Eftersom det är frivilligt har man en mycket högre toleransnivå än om man blev tvingad att göra det. Man måste ha det i bakhuvudet när en bil har varit försvunnen i två dagar eller så och kunna tänka so what, den kommer väl. Man får skratta och göra tummen upp, sen kör man. Det är en bra sak att stoppa i ryggsäcken. Transporter till brolägena har vållat störst problem. Med den fordonspark som finns hos åkerierna och med det dåliga vägsystemet så strular det ibland bilar går sönder och blir försenade. Och det är en tungarbetad process att plocka ut grejerna från hamnen. Det har tagit upp till nästan en månad från att båtarna har kommit till hamnen. Sådant har vi inte kunnat påverka, säger Lars Johansson. Enorm logistikoperation Hans namne, Lars Johansson, enhetschef på den internationella avdelningen på Räddningsverket i Karlstad, och Bengt Grude, ställföreträdande avdelningschef på den operativa enheten, besökte nyligen Angola för att kvalitetssäkra arbetet. Och de var nöjda med det de såg. Broprojektet är en enorm logistikoperation. Sett till förutsättningarna och med rådande infrastruktur är det helt fantastiskt att man kommer ut till brolägena över huvud taget, säger Lars Johansson från verket i Karlstad. Även vid besöket till vägprojektet i södra Angola fick Grude och Johansson positiva svar. Det är inte bara vägen i sig som har förbättrats matpriserna har sjunkit, prästen kan komma varje söndag, folk har lättare att ta sig till kvalificerad sjukvård och så vidare. Det är den processen som är så viktig. Vi har startat en återuppbyggnadsprocess som ingjuter lite positivt tänkande. Det känns bra, säger Bengt Grude. TEXT OCH FOTO Johan Bergqvist frilansjournalist

9 Sirenen Nr Internationellt 9 Broteknikern Lars Johansson går med hjälp av tolk igenom dagens arbete med lokalanställda från byarna kring broläget och från det angolanska vägverket, INEA. På bilden nedan ses lokalanställda arbetare i full färd med att slå i bultar i den nya bron. Uppdrag i Angola Räddningsverket har på uppdrag av FNs livsmedelsprogram (WFP), EU och Sida sedan 1994 byggt broar och reparerat vägar i det krigshärjade Angola stoppade säkerhetsläget arbetet, men det har kommit igång igen. I maj i år fick Räddningsverket i uppdrag att bygga 14 ersättningsbroar samt bedriva utbildning. WFP står för finansieringen, 19 miljoner kronor. Ett annat projekt i Angola handlar om att återställa infrastrukturen i Huila-provinsen och säkerställa vägunderhåll. Detta är en del av EUs program för återuppbyggnad. Budgeten för projektet, som påbörjades 2001, är 24 miljoner kronor. 95 procent finansieras av EUs utvecklingsfond. Räddningsverkets personal har färdigställt tolv mil vägar, vilket har förkortat körtiden mellan orterna Chiba och Quipungo från åtta till två timmar. Haverikommissionen vill ta över NCO Statens haverikommission, SHK, vill att regeringen ser över lagen om undersökning av olyckor. I skrivelsen föreslås bland annat att Nationellt Centrum för erfarenhetsåtervinning från olyckor (NCO) i Karlskoga, som lyder under Räddningsverket, skulle kunna inlemmas i Haverikommissionens verksamhet. Till största delen ägnar sig Haverikommissionen åt att utreda luftfartsolyckor, ett 50-tal om året. Man har åtta utredare anställda. I framtiden ser man ett behov av att utreda fler typer av olyckor som sker i samhället. En utveckling som kräver fler resurser i form av utredare och stödresurser. Det vore önskvärt att förfoga över en forsknings- och utvecklingsenhet, där statistik över olyckor och tillbud kunde analyseras ur säkerhetssynpunkt och forskning på ett antal områden följas, säger Lena Svenaeus, generaldirektör för Statens Haverikommission. NCO är en verksamhet som skulle passa bra in i en sådan utveckling. Elvaåring brännskadad av ljuslykta En elvaårig pojke brännskadades illa när värmeljusen i en ljuslykta plötsligt flammade upp och hotade sätta eld på bostaden Ljuslyktan tillverkas av förzinkad plåt och består av en isolerad bottenplatta samt en upp och nedvänd strut, perforerad av en runda hål. Pojken var ensam hemma när han tände ljuslyktan. Av någon anledning använde han två värmeljus trots att lyktan bara är avsedd för ett ljus. Någon varningstext eller annan information om detta fanns inte. När ljusen brunnit en stund blev de uppenbarligen överhettade och blossade upp över hela sin yta. Det slog ut lågor genom hålen i plåthöljet, rök och sotade. Pojken blev rädd och försökte blåsa ut lågorna. För att komma åt ordentligt var han tvungen att lyfta av den skållheta plåtstruten. Han brände han sig då ordentligt på ena handen och underarmen. Trots skadorna lyckades han släcka branden. Rummet blev rejält rökskadat och själv måste han uppsöka sjukhus för sina djupa brännskador. Sirenen provade några ljuslyktor. Plåthöljet blir snabbt mycket hett och det är lätt att bränna sig även om ljuset inte blir överhettat och flammar upp. Norra Jämtland nästa förbund Ett nytt förbund är på väg att bildas, Norra Jämtlands räddningstjänstförbund. En del kommunala beslut återstår, men inom kort väntas Östersund, Krokom och Strömsund ha bestämt sig för förbundssamarbete. Tidigast 1 mars kan förbundet vara i gång. Jag tror på förbundstanken och på sikt tror jag att alla kommuner i Jämtland kommer att tillhöra samma räddningstjänstförbund, säger Gunnar Holmgren, räddningschef i Östersund. Brandman till häst... Ljuslyktan finns i tre storlekar. Brandman till häst synlig i Sollebrunn. Det kunde varit en rubrik i lokaltidningen. Men nej, det är inte räddningstjänstens nya utryckningsfordon. Däremot ett bevis av nyttan med spridda kompetenser. Två tjejer var ute och red. Vid en mosse fastnade en av hästarna i ett dyhål. Hästens ryttare fastnade med sitt ena ben i samma hål, fick hästens tyngd över sig, en smäll över bröstkorgen och ett underbensbrott. Räddningstjänsten larmades om livräddning svår belägenhet. Vi fick gå till fots över till andra sidan mossen. Tjejen var svimfärdig när vi kom fram. När vi placerat henne på båren kom nästa problem: hästarna, berättar insatsledaren Kent Järnström. Men det fanns bandmän med hästvana. När man kom ut till vägen hoppade Ove Grunnegård upp på den av hästarna som saknade ryttare, i larmställ red han hem hästen till gården.

10 10 Fyskonferensen Sirenen Nr Sagt på Det är viktigt att förstå att man gör tester för att klara jobbet, inte för att just klara testet. Och alla moment går att träna. Förr när man hade uttagningstester för stridsflygare så hände det att ingen klarade testerna. Det upprepades flera gånger. Då ändrade man sig och lät de som skulle testas träna först. Sen klarade de kraven. Och då fick man personer som klarade jobbet. (Marita Skogum, förbundskapten i orientering om att ge människor chansen att klara uppgiften.) Jag kan säga till en aktiv: Jag vet att du tycker det är tråkigt att träna kondition. Men om du ändå skulle tänka dig att göra det, hur skulle du då vilja göra det? Jag tycker inte det är att lura den aktive, utan att vända något negativt till positivt. (Marita Skogum igen.) Det var första gången en räddningschef deltog i Fyskonferensen. Han var från Trondheim... (Errol Flysjö, i Rit-styrelsen.) Arbetet med brandmännens fysiska förmåga slutförs av Winternet i Boden. Christer Malm och Fredrik Stene håller på att ta fram simulerade typinsatser. Rätt fystest för jobbet Socker är en jättestor bov inom idrotten. Snabba kolhydrater innebär att blodsockerhalten flyger upp, men efter några timmar dyker den snabbt till lägre nivå än den var tidigare. Och varje insulintopp, med snabba kolhydrater, ökar inlagringen av fett. (Birgitta Söderberg, idrottslärare och kostrådgivare, om att många jagar mindre fett i maten, men glömmer sockret.) Oskar Svärd skrev många autografer i Borås. På tisdagen tömde jag mig på kolhydrater. Onsdag-lördag ägnade jag mest åt att äta. Lunchen på lördagen var fyra-fem gånger större än vad ni normalt äter. Den var svår att få i sig, man mår nästan lite dåligt när man äter så. (Vasaloppsvinnaren Oskar Svärd om hur han laddade innan loppet.) Vad ska en brandman fysiskt klara av? Nästa sommar ska det finnas simulerade typinsatser där brandmän kan testa om de klarar jobbet. Räddningsverket har i flera år drivit projektet Brandmännens fysiska förmåga. Med hjälp av Arbetslivsinstitutet och referenser inom yrket har nio fysiskt krävande typinsatser slagits fast. De har sammanställts i en rapport. Men efter att rapporten publicerats drog sig Arbetslivsinstitutet ur projektet och arbetet stod still. Nu har Winternet, ett testoch rådgivningscenter i Boden som lyder under Luleå universitet, fortsatt där Arbetslivsinstitutet slutade. Uppdraget är att ta fram fysiologiskt relevanta tester som motsvarar vad som krävs för att klara typinsatserna. Det finns fortfarande de som använder cykeltest för att testa fysisk kapacitet. Men jag har inte sett många brandmän som cyklar under utryckning, säger idrottsfysiologen Christer Malm. Vi har varit i kontakt med flera länder för att försöka jämföra vad som krävs. Men underlaget är bedrövligt. Begränsning för prestation verkar inte ha mätts någonstans. Christer Malm och sjukgymnasterna Fredrik Stene och Ann-Sofie Lindberg leder arbetet i Boden. Först med guld. Pablo Grate, brandman i Kista, belönades på Fys. Hitta rätt övningar Vad i fysisk träning motsvarar att dra slang vid skogsbrand, vilken syreupptagning behövs för att klara rökdykning? Winternet ska hitta de fysiska övningarna som kan tränas och ge besked att man klarar vad som krävs i yrket. Vi ska komma fram till simulerade typinsatser som därefter ska standardiseras. Testbanorna som ska användas måste vara verklighetstrogna. Det som inte kommer att tas hänsyn till är värmepåverkan under rökdykning. 40 testpersoner Winternet har engagerat 40 försökspersoner. Det är tio heltidsbrandmän, tio deltidsbrandmän, tio män och tio kvinnor. De senare två grupperna är till större delen hämtade från sjukgymnastutbildningen i Boden. Först gör vi genomgripande fysiska tester på alla, sen får de genomföra typinsatserna. Diskussionspunkter vid testerna är heltid kontra deltid, hur värme och kyla påverkar, kön, ålder med mera. Meningen är inte att slå ut folk, utan att ge dem chansen att förbereda sig. Därför ska Winternet också ta fram förslag för hur man vid olika förutsättningar förbereder sig för att klara kraven. Exempelvis Arbetet har pågått länge men nu är de första guldmedaljerna utdelade. Pablo Grate, Kista, och Kenneth Persson, Solna, har fått beviset för att de är fysiskt vältränade. Föreningen Rit (Räddningstjänstens idrotts- och testledare) har länge jobbat med regler hur man bör träna för att klara nyrekrytering eller återkommande årstest, vilka åtgärder som behöver göras om man blivit underkänd. Tuffa tester De 40 personerna i försöksgruppen får genomföra två tester vid varje tillfälle. Testerna är tuffa. Vid ett tillfälle svimmade faktiskt en kille, berättar Fredrik Stene. Testerna ska vara klara i mars nästa år, sista juni ska Winternet presentera resultat och förslag. Sören Lundström är Räddningsverkets projektledare i arbetet. Han säger: Testerna kommer att visa vad en brandman fysiskt behöver klara av. Men det här ger inga regler utan ska ses som ett stöd för räddningstjänsterna. Vid vilka värden man sätter gränserna är ändå upp till varje arbetsgivare. Rit delade ut första för en medalj, kallad RIM (räddningstjänstens idrottsmedalj). Syftet är att medaljen ska stimulera till träning, och att den ska hjälpa brandmän att kolla hur de ligger till fysiskt, vad som behöver förbättras. Pablo Grate, 35, tycker att framförallt bronsmedaljen är viktig.

11 Sirenen Nr Fyskonferensen Tre års kamp räddade benet Håkan Axelsson var inne i ekorrhjulet. Livet gick i högt tempo. Men plötsligt låg han i sjuksängen med ett krossat ben. Allting förändrades. Där jag låg blev det tid till eftertanke. Man blir lite djup, tror jag. Att amputera benet skrämde mig inte. Idrotten var och är en stor del av Håkan Axelssons liv. Den här kvällen hjälpte han till att fixa snö vid skidspåret. Och där ändrades livet. Vänsterbenet åkte in i snöfräsen, följde med hjulet runt och kom upp på andra sidan. En vidrig olycka. Håkan Axelsson har hemska minnen, har genomgått lång rehabilitering och vänsterbenet är 18 millimeter kortare. Men han står på två egna ben. Berättar och bearbetar Det är snart fyra år sedan det hände. På Fyskonferensen i Borås, inför 160 deltagare från hela landet, berättade Håkan sin historia. Han har tidigare gjort det för kollegorna på jobbet. Ett sätt att bearbeta det han gått igenom. På jobbet ville jag framförallt berätta därför att många säkert tyckte att jag förändrats Jag har blivit en större humanist som person. När jag berättade förstod de varför. De två första månaderna låg Håkan Axelsson stilla i sjuksängen. Drogad, med smärtor och utan motivation. Han såg bara en dag framåt. Nästan tre år senare klarade han åter rullbandstestet för brandmän. Men vägen dit var mödosam, både fysiskt och mentalt. Komplikationer tillstötte, han var flera gånger nära att förlora benet Hopp och förtvivlan Hela denna period innebar kast mellan hopp och förtvivlan. Inte bara för Håkan. Hans kris var också familjens kris. Jag minns första gången jag kom hem efter olyckan. Familjen hade dukat upp med fin middag, det var tårta. Men jag tog rullstolen in till sängen och la mig. Hade varit på sjukhuset så länge att jag var otrygg när jag kom därifrån. Ville bara tillbaka. Det måste ha varit hemskt för familjen. I december 2002, tre år efter olyckan, gjordes en sista operation för att Håkan skulle få en fungerande fot. Numera jobbar han 75 procent, inte i utryckning men med administrativa uppgifter. Benet är kortare men fungerar. Jag har båda fötterna kvar tack vare min goda fysik. Att jobba i utryckning igen är kanske inte realistiskt, men jag stänger inte dörren. Dags för Vasaloppet I vinter ska Håkan försöka åka Vasaloppet igen. Han har trots allt i hög grad kommit tillbaka. Om än med något andra värderingar. När jag låg i sjuksängen fick jag en bok om ledarskap från räddningsskolan i Skövde. Jag läste den med behållning. Jag har överhuvudtaget blivit en större humanist, fått ett större människokännande. Han har också lärt sig att det är han själv och ingen annan som har ansvar för hans liv. Och jag kan påverka min situation. Det är viktigt att ha klara och tydliga mål, då får man motivation och hopp. Det är jag övertygad om. Håkans egna ord om kampen för att rädda benet En kort sammanfattning av Håkan Axelssons berättelse på Fyskonferensen: Efter två månader helt på rygg flyttades jag till rehabiliteringen. De tvingade mig upp och gå för att benet skulle läka. Men resultaten uteblev och motivationen rasade. Hösten 2000 skickades jag till Sahlgrenska i Göteborg och traumaenheten. Det blev gips för första gången. När gipset togs av hängde foten som en banan, med benpipan rakt fram. Ovisshet, jag visste inte vad som skulle hända. Det blev operation. De tog bort fyra centimeter av benet som var dåligt. I mars 2001 gjordes ett planerat benbrott. Jag skulle sedan själv förlänga benet genom att under guldmedaljerna Den är en sporre för träning. Bronset ses av Rit som en rimlig gräns för vad brandmän bör kunna prestera. Nivåerna i de olika momenten är åldersrelaterade. De som klarar brons och silver har rätt att anmäla sig till en guldtävling som genomförs centralt. I Stockholm i oktober hölls den för första gången. Pablo Grate och Kenneth Persson var de enda som klarat silvret och därmed kunde delta. De klarade också guldmärket. Att inte fler hade kvalat in förklarades främst med att testerna inte är etablerade än. Jag kan tänka mig att tio personer hos oss kan kvalificera sig till guldtävlingen, säger läkningen skruva isär benet en tiondels millimeter varje dag. Hela proceduren att förlänga benet skulle ta tio månader. Men jag köpte det, såg ett mål. Det blev en ceremoni att skruva och jag förde dagbok. Hösten 2001 ville såret fortfarande inte läka. Jag sa till läkaren: såga av skiten, det går inte. Men de tog bort benställningen och tyckte jag skulle försöka gå. Under 2002 började jag jobba. Jag var drogfri, inget morfin eller andra mediciner, och det var underbart. Jag började träna, fick fram en svettdroppe när jag tränade i bassängen och det var en enorm upplevelse. Pablo Grate. 35-årige Grate behövde poäng för att klara guldet. Han fick poäng. Det hade räckt till guld även i yngsta åldersgruppen. Tuffaste grenen? Simningen var tuff. Text o Foto: PER LARSSON Ärren kommer Håkan Axelsson alltid att bära med sig, både på benet och i minnet.

12 12 Nyheter Sirenen Nr Dödsbränderna fortsätter öka Antalet döda i bränder kan i år nå den högsta noteringen sedan 1998, då 63 ungdomar omkom i diskoteksbranden i Göteborg. Räddningsverkets mål för är att minska antalet döda i bostadsbränder med minst tio procent, jämfört med tidigare treårsperiod. Det ser ut att misslyckas totalt. Siffrorna för december är självklart preliminära, beräknade som ett medeltal för samma månad under ett flertal år. Det ger en årsnotering på 139 döda i 123 bränder. En ökning jämfört med de två senaste åren, trots att siffrorna var höga även då. Tyvärr är de grupper som råkar ut för bränder ofta svåra att nå. Många bränder är relaterade till sjukdom eller alkoholproblem, säger Ulf Erlandsson, brandutredare på Räddningsverket. Dessutom är äldre personer och äldreboenden fortsatt överrepresenterade. Antalet döda per invånare visar en brant stigande kurva mot ökande ålder. Under de första elva månaderna dog tio åldringar vid bränder i servicehus eller andra särskilda boendeformer. De preliminära siffrorna under årets första elva månader är: 123 döda i 108 bränder. Statistiken visar ingen större skillnad mellan de som bor i lägenhet respektive villa, radhus och andra småhus. År dödsbränder döda * ** 139** *Diskoteksbranden i Göteborg med 63 döda. **Preliminära siffror. Foto: BJÖRN TOTTING Sängbränder utgör en stor del av antalet dödsbränder,ofta orsakade av rökning i sängen. Skärsläckartest i Kuopio Effektiv även i stora utrymmen I oktober testades skärsläckaren i den jättelika övningsanläggningen i finska Kuopio. Byggnaden är 24,5 meter lång, 8,45 bred och 7,90 meter hög. Ett frågetecken kring skärsläckaren har rätats ut. Tester i finska Kuopio visade att verktyget även är användbart i stora utrymmen. Kastlängden och vattnets hastighet skapar en turbulens i brandgaserna som sprider vattendimman och effektivt kyler brandgaserna. Skärsläckaren har visat sin effektivitet i mindre utrymmen, men förmågan i stora lokaler har ifrågasatts. Därför genomfördes under två veckor i oktober ett antal försök i finska Kuopio som har Nordens största övningshall. Byggnaden är 24,5 meter lång, 8,45 bred och 7,90 meter hög. Försöken utfördes av brandmän från Södra Älvsborg och mätningarna gjordes av Statens provnings- och forskningsinstitut. Resultaten är positivare än vi förväntat oss. Testen visar klart att skärsläckaren är effektiv även i stora lokaler och undanröjer risken för brandgasantändning, säger Ronny Fallberg, vid Södra Älvsborgs räddningstjänst som deltog vid testen. Åtta kvadratmeter diesel Syftet med försöken var att undersöka inte bara en utan även två skärsläckares förmåga att kyla brandgaserna i kombination med övertrycksventilation. Brandkällan bestod av dieselkar med en yta av åtta kvadratmeter. Vid ventilationen användes en specialanordning med fyra fläktar som är avsedd Foto: RÄDDNINGSTJÄNSTEN SÖDRA ÄLVSBORG Klarar stora lokaler. Resultaten är positivare än vi förväntat oss. Testen visar klart att skärsläckaren är effektiv även i stora lokaler och undanröjer risken för brandgasantändning, säger Ronny Fallberg, vid Södra Älvsborgs räddningstjänst som deltog vid testen. för ventilering av tunnlar. Dessutom gjordes en del jämförande test med dimspik även om Ronny Fallberg inte tycker om jämförelsen. De ska inte jämföras utan komplettera varandra, men vi kunde se att jämfört med skärsläckaren är det mycket viktigare att dimspiken placeras optimalt. Vattendimman sprids in i brandgaserna mycket effektivare med skärsläckaren än med dimspiken. Till skillnad från dimspiken blev det aldrig blött på golvet, oavsett om vi använde en eller två skärsläckare. Det visar hur effektivt skärsläckaren utnyttjar vattnet. Vid försöken med två skärsläckare råkade vi av misstag släcka branden. Mätningarna visade inga skillnader mellan verktygen i fråga om upphettningen av vattenångan. De kompletta testresultaten ska redovisas i en rapport som kommer någon gång efter årsskiftet. GUNNO IVANSSON

13 Sirenen Nr Nyheter 13 Fem oljeskyddsförråd blir två Vi vässar organisationen Räddningsverket organiserar om landets oljeskyddsberedskap. Saneringsutrustningen ska från och med 2005 koncentreras till två platser i landet, Botkyrka och Karlskrona. I dag har Räddningsverket fem regionala oljeskyddsförråd lokaliserade till räddningstjänsterna i Umeå, Botkyrka, Karlskrona, Vänersborg och Visby. Vi vill ha en effektivare hantering av de resurser och den materiel vi har. I dag har vi en femdubbel uppsättning av allt oljesaneringsmaterial. Det är mycket materiel som ligger och kostar, säger Margaretha Ericsson, Räddningsverket. Därför vill Räddningsverket dra ner på depåerna i Vänersborg, Umeå och Visby och i stället satsa mer på två oljeskyddsförråd som i framtiden ska ansvara för all saneringsutrustningen, Botkyrka och Karlskrona. Vi ser det inte som en besparing eller försämring av dagens oljeskydd. Det är snarare ett sätt att vässa organisationen. Vi kommer inte att helt släppa de andra tre förråden. Materiel som i första hand är avsedda för räddningstjänstuppdrag ska finnas kvar på samtliga nuvarande förråd, säger Ericsson. Det är materiel som skyddar stränderna i ett akut läge, som länsor och skyddsduk. På sikt är tanken att denna typ av förstahjälpen -material ska finnas på ytterligare fem depåer runt svenska kusterna. Vi ska undersöka om detta kan ske i samråd med Kustbevakningen. Kompetensen höjs Samtidigt ska kompetensen på depåerna i Karlskrona och Botkyrka höjas. I dag arbetar 6-7 personer aktivt med oljeskyddet på de olika depåerna. Denna grupp kommer att utökas till tolv personer. Omstruktureringen är ett sätt att möta den ökade risken. Vi kraftsamlar där risken är som störst, säger Thord Tärnbrant på Räddningsverket. Målsättningen sänks när det gäller insatstiden för saneringsutrustning. I dagsläget ska saneringsutrustning kunna vara på plats inom tio timmar, oavsett var i landet oljeolyckan sker. I den nya organisationen har man 15 timmar på sig att nå den drabbade kusten med saneringsutrustning. Vid en sanering kan man acceptera en längre väntetid. När oljan väl drivit iland, ligger den där den ligger, säger Tärnbrant. Vi ser en ökad riskbild, särskilt utanför Gotland och Sveriges sydostkust. Vi säger inte längre om det händer, vi säger när, menar Margaretha Ericsson. Vi kommer att se över Gotlandsförrådet mer noggrant med tanke på risken. Men målet är fortfarande att koncentrera oljeskyddet vad gäller saneringsutrustning till två förråd, avslutar Margaretha Ericsson. KATARINA SELLIUS Det finns ingen logik Foto: LARS JOHANSSON Saneringsutrustning för oljeskyddsolyckor kommer från 2005 att finnas på två platser. Det är ett fruktansvärt misstag att banta bort oljeskyddet på Gotland. Man sänker beredskapen trots att riskbilden ökar. Det finns ingen logik i det. Det säger Ulf Jonasson, brandmästare och oljeskyddsansvarig vid räddningstjänsten i Visby. Räddningstjänsten på Gotland protesterar mot Räddningsverkets beslut att dra ner på oljeskyddsdepåerna. Under 15 år har Gotland haft tillgång till en grupp specialutbildade brandmän som har fördjupade kunskaper i oljeskydd. I framtiden ska saneringsutrustning i stället hämtas från Karlskrona om ett oljeutsläpp drabbar Gotland. Erfarenheter från räddningsinsatser vid oljeolyckor visar att räddningstjänst och sanering går hand i hand och inte är operationer var för sig. säger Ulf Jonasson. När tonnaget ökar är det motsägelsefullt att dra ner på oljeskyddet. Vår upparbetade kompetens försämras och försvinner troligen på sikt. Det är ett hot mot turismen, fågellivet och hela ön. Räddningsverket i ny och mindre kostym Räddningsverket skrudar om. Den största omorganisationen sedan 1994 börjar gälla vid årsskiftet. Vi anpassar oss till delvis förändrade arbetsuppgifter, bland annat införandet av ett nytt utbildningssystem, säger överdirektör Ivar Rönnbäck. Innan Ivar Rönnbäck i juni efterträdde Lars Hedström som överdirektör var han arkitekten bakom den nya organisation som nu sjösätts. Den centrala förvaltningen får 325,5 tjänster. Till Räddningsverket hör även Centrum för risk- och säkerhetsutbildning (CRS) med en stab i Karlstad och fyra skolor, totalt 468 tjänster. Räddningsverket centralt har under hösten tvingats minska antalet tjänster från cirka 360 till 325,5. Flertalet av de 37 som slutar vid årsskiftet gör det med olika former av pensionsavgångar, enbart fyra blir uppsagda. Om drygt ett år avvecklas också förrådet i Malmby med fem anställda, som också tillhör centralförvaltningen. Räddningsverkets organisation från 1 januari 2004 De fyra skolorna har tidigare gått igenom ett ännu tuffare stålbad som innebär 122 färre tjänster. Efter den bantningen av personal har skolorna följande bemanning: Sandö 106 tjänster, Rosersberg 115, Skövde 101 (inklusive förråd för verkets internationella verksamhet) och Revinge 125. Centralförvaltningens nya organisation får fyra avdelningar, en stab för verksamhetsstöd, stab för verksledningen och fyra sekretariat. Antalet chefer har halverats i omorganisationen. Organisationen behöver anpassas till förändrade arbetsuppgifter, bland annat införandet av ett nytt utbildningssystem och att uppgifterna inom civilt försvar minskar. Vi har också fått nya uppgifter exempelvis uppbyggnad av NCO i Karlskoga och uppgifter inom folkhälsoområdet. Sammantaget leder detta till högre kostnader samtidigt som vi inte får mer pengar. Vi måste med andra ord hitta former för att jobba mer effektivt med mindre personal. Vi har också under ett antal år genomfört kompetensväxling genom nyanställningar. Vi återgår nu till de personalramar som gällde för fyra år sedan. Enhetligt budskap Räddningsverkets målgrupper kommer att märka av organisationsförändringen. Genom att samla verksamheter som jobbar mot samma målbild i samhället, olycksförebyggande respektive räddningstjänst, blir vi mer ensade i våra budskap. Det direkta stödet till räddningstjänstverksamhet minskar successivt medan vi ökar insatserna i arbetet med skydd mot olyckor i övrigt. Kommunens och länsstyrelsens roll stärks i sammanhanget. När det gäller den enskilde, näringsliv och allmänhet, ska vi jobba ungefär som tidigare. Vi ska fortsätta satsa på forskning, statistik och analys för att underlätta samhällets arbete med skydd mot olyckor. STIG DAHLÉN

14 14 Seveso Sirenen Nr Kommunerna följer Kommunerna ska enligt lag ha planer för räddningsinsatser för speciella riskföretag. Det har de flesta inte. Arbetet har inte genomförts enligt lagstiftningen, säger Lena Tellvik på Räddningsverkets tillsynsenhet. I Sverige finns 159 företag som enligt Sevesolagen placeras i vad som kallas den högre kravnivån och som kräver planer för räddningsinsatser. Men för bara 71 av dessa företag, eller 45 procent, finns planer upprättade. 70 kommuner har sådana riskföretag inom sina gränser, bara 34 kommuner har planer upprättade. Kommunerna ska också informera allmänheten om företagens risker. Det har bara gjorts för 53 av 159 företag. Det är inte acceptabelt, säger Lena Tellvik. Siffrorna baseras på vad som redovisats till länsstyrelserna, vilket kommunerna är skyldiga att göra. Kraven på dessa planer kom till i och med Sevesodirektivet som infördes i svensk lag Övergångsbestämmelser gällde fram till 2002 för att länderna skulle hinna med arbetet. Men i Sverige tycks lite ha hänt. Många verkar inte ha förstått syftet, de har inte sett skillnaden mot övrig insatsplanering. Insatsplaner är nämligen något helt annat. De är till för att just räddningstjänsten ska kunna göra en insats vid larm. Kommunala planer för räddningsinsats är till för att också sprida kunskapen om riskerna till allmänheten. Alla ska begripa Planerna ska göra risker synliga. Det här handlar om att lyfta frågan så att fler blir medvetna om dessa risker. Allmänheten ska ges chans att påverka planerna. Det är viktigt att planerna görs så att alla kan förstå dem, inte bara de som besitter specialkunskap, säger Christer Strömgren på tillsynsenheten. Det finns synpunkter från kommuner att de fått för lite vägledning i arbetet av bland annat Räddningsverket. Vi har haft träffar med alla länsstyrelser. Och vi Lena Tellvik har haft med exempel på planer, men det har inte varit så enkelt när det funnits så få, säger Lena Tellvik. Det var när nästan inget hände i kommunerna som tillsynsenheten började att turnera landet runt för att, i samarbete med länsstyrelserna, informera om skyldigheterna och få fart på arbetet. Borde inte behövas Arbetet i kommunerna är till för den egna säkerheten, det är invånarna i egna kommunen som drabbas om en olycka inträffar på ett riskföretag. Trots det har vi på möten fått motivera varför arbetet ska göras. Det borde inte behövas. Sett till invånarnas säkerhet, vad är viktigast: att allmänheten informeras eller att planer upprättas? Det är närmast två olika saker. Informationen är inriktad mot allmänhetens beredskap om något skulle hända. Planerna har mer förebyggande syfte, de kan kommunerna exempelvis ha nytta av i samhällsplaneringen för att skapa en säkrare kommun. De dokumenterar också att planläggning för räddningsinsatser är genomförd, säger Christer Strömgren Hanterar kemikalier Kraven i Sevesolagen, som styrs av EU-direktiv, riktas mot företag som hanterar större mängder kemikalier och som förknippas med stora risker om en olycka skulle inträffa. Den högre kravnivån innebär för företaget bland annat att det ska lämna säkerhetsrapport till tillsynsmyndigheten (länsstyrelsen) tillsammans med en intern plan för räddningsinsatser. Företaget ska också ge kommunen underlag för att kunna upprätta planer för räddningsinsatser och för att ge information till allmänheten. De åtagandena sköter företagen generellt sett bra, enligt Räddningsverket. Men kommunerna är, enligt Räddningsverket, inte lika bra på att upprätta dessa planer och se till att allmänheten blir informerad. Snart ny lag Det är länsstyrelserna som har tillsynsansvar för att kommunerna sköter arbetet. Länsstyrelserna rapporterar i sin tur vidare till Räddningsverket. Utöver Sevesolagen styrs kommunernas åtaganden även av räddningstjänstförordningen och Räddningsverkets föreskrifter. Efter nyår börjar den nya lagen om skydd mot olyckor att gälla. Förordningen till nya lagen är i den här frågan utformad på samma sätt som den gamla. Enda skillnaden är att beslut om plan för räddningsinsats inte längre behöver tas i kommunfullmäktige I fortsättningen tar ansvarig nämnd beslut när planen är upprättad. Det kommer att förenkla och förkorta handläggningen i kommunerna, säger Lena Tellvik. PER LARSSON Planer för räddningsinsats saknas för 88 riskföretag här är Län kommuner A B C D Län kommuner A B C D Län kommuner A B C D Stockholms län 10 1 Nacka 1 Norrtälje 1 Nynäshamn 1 Södertälje 2 1 Stockholm 5 Uppsala län 2 Älvkarleby 1 Östhammar 1 Södermanlands län 4 1 Eskilstuna 1 1 Oxelösund 2 Vingåker 1 Östergötlands län Finspång Norrköping Jönköpings län 1 1 Gislaved 1 1 Kronobergs län 0 Kalmar län Emmaboda Kalmar 1 Mönsterås Nybro 1 Oskarshamn Gotlands län 1 Gotland 1 Blekinge län Karlshamn Olofström Skåne län Bromölla Helsingborg Höganäs Malmö Perstorp Hallands län 1 1 Halmstad 1 1 Västra Götaland Ale 1 1 Göteborg 15 8 Mölndal 1 1 Lysekil 1 Stenungsund 8 7 Strömstad 1 Trollhättan 1 Vänersborg 2 Gullspång 1 Lidköping 1 Värmlands län Grums 1 Karlstad 4 1 Hammarö Kristinehamn 1 1 Örebro län Degerfors 1 1 Hällefors 1 1 Karlskoga 5 5 Kumla 2 2 Lindesberg Nora 1 1 Västmanlands län Fagersta 1 1 Köping 3 1 Surahammar 1 1 Dalarnas län Avesta Hedemora Borlänge 1 1 A = Sevesoföretag i högre kravnivå B = Plan för räddningsinsats upprättad C =Planen antagen i fullmäktige D = Information till allmänheten

15 Sirenen Nr Seveso 15 inte lagen Foto: LARS ALEXI Riskföretagen finns ofta nära boendemiljön. Varje kommun där det finns företag som omfattas av Sevesolagen krav,, måste ha plan för räddningsinsats. Men långt ifrån alla har det. kommunerna Län kommuner A B C D Ludvika Smedjebacken Gävleborgs län Gävle Hofors Sandviken Hudiksvall Söderhamn Västernorrlands län Härnösand 1 Sundsvall 10 4 Timrå1 1 Ånge 1 Örnsköldsvik Jämtlands län 0 Västerbottens län Skellefteå Umeå2 Norrbottens län Gällivare Luleå Piteå Totalt 70 kommuner (55 räddningstjänster) Kraven på kommunerna Kraven på kommunerna finns i förordningar till Sevesolagen (1999:381) och räddningstjänstlagen (1986:1107), samt Räddningsverkets föreskrifter (SRVFS 1999:5). De säger: Plan för räddningsinsats För verksamheter som omfattas av högre kravnivån i Sevesolagstiftningen ska kommunen upprätta plan för räddningsinsatser. Planen ska ha den omfattning som säkerheten kräver och allmänheten ska få möjligheter att lämna synpunkter. Planen ska förnyas vart tredje år, eller vid ändrade förhållanden. Planen ska lämnas till länsstyrelsen. Planen ska minst innehålla: Uppgifter om hur räddningsinsatser ska genomföras vid en allvarlig kemikalieolycka, hur resurser som behövs ska samordnas. Uppgifter om hur allmänheten varnas och informeras, samt beskrivning av de åtgärder som allmänheten ska vidta. Uppgifter om hur underrättelser till berörd myndighet i annan stat ska lämnas. Plan antagen i fullmäktige Plan för räddningsinsats ska antas av kommunfullmäktige. Från nästa år, när nya lagen om skydd mot olyckor träder i kraft, räcker det med beslut av ansvarig nämnd. Information till allmänheten Kommunen ska se till att personer som löper risk att påverkas av en allvarlig kemikalieolycka informeras. Informationen ska förutom basfakta om verksamheten, vilka ämnen som används och gällande lag bland annat även innehålla: Allmän information om vilka allvarliga kemikalieolyckor som kan inträffa och möjliga följder för människor och miljö. Upplysningar om hur allmänheten kommer att varnas och informeras vid olycka och vilka åtgärder som ska vidtas. Sevesolagen Sevesolagstiftningens nya, skärpta regler kom Övergångsbestämmelser gällde fram till Bestämmelserna i Sevesolagstiftningen innebär en lägre och en högre kravnivå. Det finns i Sverige 159 företag som omfattas av den högre kravnivån, 163 som omfattas av den lägre. Tillsyn: Länsstyrelserna sköter den operativa tillsynen av företagen. Länsstyrelserna gör tillsyn av kommunerna. Räddningsverket ansvarar för tillsynsvägledning gentemot länsstyrelserna.

16 16 Seveso Sirenen Nr Kommuner och planer för räddningsinsatser Kommuner och planer för räddningsinsatser Gästrike Bättre Planer för räddningsinsatser kan bli hyllvärmare. Men informationen till allmänheten är viktig för att öka medvetenheten om företagens risker. Det anser Per Ringqvist, brandinspektör i Gävle. Det som är bra med Sevesolagen är att man börjar se effekter på säkerhetsarbetet hos företagen. Om jag sedan gör planer som ingen tittar på, då får jag ta det, säger han. Foto: KATARINA SELLIUS Arben Krasniqi är brandingenjör och civilingenjör i riskhantering vid Räddningstjänsten Storgöteborg. Syftet med att ta fram plan för räddningsinsats enligt Sevesolagen är att göra riskerna i samhället synliga för fler än räddningstjänsten, menar han. Storgöteborg Vi har famlat oss fram I Göteborg finns elva kemikalieföretag och raffinaderier som klassas som verksamheter med hög risk. Flera av dem ligger nära järnväg, bostäder och skolor. Nu ska allmänheten få bättre insikt om riskerna i sin närmiljö via telefonkatalogen. Västra Götalands län är med 32 verksamheter i den högre kravnivån det län som har flest högriskföretag. De är spridda på tio kommuner och tre räddningstjänstförbund. Men alldeles för få har färdiga planer eller har informerat allmänheten. Något som skulle ha varit klart till Det är inte acceptabelt, därför har vi nu tryckt på extra för att kommunerna ska få det här gjort, säger Hans Terling på länsstyrelsen som ansvarar för tillsynen. I Storgöteborg är man dock snart i hamn. Under hösten har räddningstjänsten spurtat med arbetet att ta fram den plan för räddningsinsats samt information till allmänheten, som Sevesolagen kräver. Lena Bergön vid räddningstjänsten i Storgöteborg ansvarar för att räddningsplaner tas fram: Att det dröjt beror på att vi famlat oss fram. Det här är nytt för alla kommuner. Vi har fått få riktlinjer, inte heller Räddningsverket eller länsstyrelsen vet exakt hur planerna ska se ut, säger hon. Tillsammans med brandoch riskingenjören Arben Krasniqi har hon arbetat fram en plan för räddningsinsats som nyligen även klubbats igenom i förbundets direktion. Information till allmänheten kommer att ges via telefonkatalogens gröna samhällssidor hur man ska agera vid en allvarlig kemikalieolycka, vilka kemikalier som hanteras på de olika företagen och vad som kan hända. Samtliga högriskföretag märks ut på en karta. Osäkert antal Det finns förhållandevis många riskobjekt i Göteborgsområdet, företag som hanterar stora mängder kemikalier. De flesta av dem ligger på Hisingen. Dessutom finns ett fyrtiotal paragraf 43-anläggningar, förklarar Arben Krasniqi. I planen för räddningsinsats beskrivs nio företag som klassas enligt högre kravnivån. Att man inte fått med alla elva verksamheter beror på att de två sista nyligen tillkommit. På grund av omklassificering av petroleumprodukter har oljehamnen nyligen klättrat från den lägre till den högre kravnivån. I dagsläget är det osäkert hur många verksamheter som finns i oljehamnen. Ändras hela tiden Enligt länsstyrelsen bör man se planen för räddningsinsats som ett levande dokument. Inför nästa år kommer det troligen att finnas så många som 16 objekt i den högre kravnivån i Storgöteborg. Kommunen kommer att behöva ändra planen hela tiden, säger Ingela Höök på Länsstyrelsen. Att ta fram planen för räddningsinsats har varit ett pionjärarbete. I början var det förvirrande. Vad ska vara med? Hur ska man lägga fram det? Det har vi fått lista ut själva, någon mall finns inte. Detaljerade insatsplaner finns redan för objekten, men detta skulle vara anpassat och begripligt för allmänheten, säger Krasniqi. Nu har man landat i ett övergripande, åttasidigt dokument som beskriver risker för omgivningen och hur räddningstjänsten arbetar förebyggande samt genomför insatser vid en kemolycka. Skiftande underlag Räddningstjänsten har begärt in underlag i form av säkerhetsrapporter från de aktuella företagen. Det har varit en svårighet i att det är stor nivåskillnad på företagen och att underlagen varit skiftande, menar Lena Bergön. Vissa företag har angivit värsta tänkbara scenario med gasmolnsexplosion och läckande, giftig cyanidgas, medan andra har hoppat över skadeverkningar. Vi har försökt att utgå från dimensionerande fall, en sammanvägning av en avsevärd konsekvens och rimligt stor sannolikhet för händelsen, säger Krasniqi. Under december kommer planen för räddningsinsats att ställas ut i Göteborgs stadshus för att allmänheten ska få möjlighet att ge sina synpunkter. KATARINA SELLIUS Tre myndigheter i Gävleborg samarbetar kontinuerligt för att Sevesolagen ska efterlevas. Per Ringqvist, räddningstjänsten, Per Ahlenius, länsstyrelsen, och Gunnar Lindh, Arbetsmiljöverket, besöker tillsammans företagen. 5 december klubbades i Gästrike räddningstjänstförbunds direktion planer för alla tolv riskföretag. Kommunerna inom Gästrike räddningstjänstförbund ligger bättre till än de flesta med att leva upp till Sevesolagen. Men de är ändå försenade. Lagskrivaren förstod nog inte hur lång tid det tar att få fram planer för räddningsinsatser. Det står i lagen att de ska bygga på företagens planer. Men några sådana fanns inte när Sevesolagen trädde i kraft, säger Per Ahlenius. Mer medvetna företag I Gävleborg har myndigheterna inväntat företagens underlag och riskanalyser, därefter startat arbetet med planer för räddningsinsatser. Ahlenius och Ringqvist konstaterar att riskmedvetenheten ökat på företagen. Riskanalyserna har blivit bättre, hanteringen av kemikalier likaså. Är det en direkt följd av lagen eller att ni sparkat på företagen? Det är nog både och, anser båda. Inom räddningstjänstförbundet finns tolv företag (nio i Gävle, två i Sandviken och ett i Hofors) vars verksamhet kräver att kommunerna upprättar planer för räddningsinsatser. Och det har tagit tid. Planerna ska genom många nivåer på företagen. Det är viktigt att de blir nöjda. Att upprätta en plan tar ungefär ett halvår, säger Per Ringqvist. Syftet med planerna är att medvetenheten om företagens

17 Sirenen Nr Seveso 17 Kommuner och planer för räddningsinsatser Kommuner och planer för räddningsinsatser säkerhetsarbete i företagen risker ska spridas utanför dess grindar. Jag tror inte att just planerna får den effekten, säger Per Ringqvist. Ska vi gå till medborgarkontoret och se om planförslagen är tummade? frågar Ahlenius retoriskt. Han tillägger: Men det är bra att politiker får kunskap om vilka typer av risker det finns i kommunen. Jag tycker att planerna även borde skickas till de politiker som sköter planärenden. Det har exempelvis funnits idéer i Gävle om att bygga bostäder närmare hamnen, som är en av riskverksamheterna. Jobbet ska göras Även om de är tveksamma till planernas effekt, ifrågasätter Ringqvist och Ahlenius inte kravet att de ska tas fram. Det är en lag som gäller inte bara företagen, utan även oss. Jobbet ska göras, säger Per Ringqvist. Men kanske är det så att lagen fyller större syfte i andra länder, säger Per Ahlenius. Däremot är båda övertygade om att den information som ska spridas till allmänheten, och som företagen ska bekosta, är av större nytta för att öka medvetenheten om risker. Sandviks broschyr till allmänheten är bra. Den har deras informationsavdelning gjort tillsammans med kommunen. Vi initierade uppgiften. Företaget och kommunen drog lasset, sen godkände vi skriften, säger Per Ringqvist. Han konstaterar att arbetet kräver tålamod, inte minst för att få företagen att förstå att informationen är viktig. Information överhuvudtaget är infekterat i dag. En del företag tycker det är fel att tala om var riskerna finns, de är rädda för sabotage, medan jag tror man vinner på öppenhet. Men vi har kommit överens och det blev bra. Fegt av Räddningsverket Både Per Ringqvist och Per Ahlenius tycker att kommunerna fått för lite vägledning i att ta fram planer för räddningsinsatser, och att det är en orsak till att många kommuner är försenade. Jag kan tycka att det är lite fegt av Räddningsverket att inte kunna säga hur planerna bör se ut. Om man gjort det hade fler varit klara nu. Vi frågade men fick till svar: gör planer ni så kikar vi sen. Även om planerna krävt en del arbete så ser Per Ringqvist det stora jobbet framför sig. För att leva upp till lagen ska vi ha övning på varje företag vart tredje år. Och det kommer att ta mest tid i anspråk. Vi håller på att planera en övning på Korsnäs pappersbruk. För att få med alla brandmän på Gävles brandstation kommer enbart genomförandet att ta en vecka i anspråk. Och då har vi bara klarat ett företag som omfattas av kraven. PER LARSSON Foto: PER LARSSON För riskföretag finns krav i Sevesolagen som omfattar även kommunerna. Men kommunerna är dåliga att följa dem. Gävle tillhör de kommuner som sköter sig bättre. Per Ahlenius, länsstyrelsen och Per Ringqvist, räddningstjänsten, samarbetar för att få fram planer för räddningsinsatser.

18 18 Nyheter Sirenen Nr Brandfarliga och explosiva varor: Lång väntan på tillstånd h Räddningsverkets avdelning för brandfarliga och explosiva varor, Bex, har blivit en bromskloss för delar av svensk industri. Det här är ett jättebekymmer. Vi hinner inte ikapp den växande ärendehögen, säger Lena Tistad, chef för avdelningen på Räddningsverket. Lars Synnerholm på Räddningsverket (Bex) i Solna bläddrar bland e-postbreven på sin dator. Uppgivet räcker han fram en utskrift med rubriken Explosiva varor. Brevet är skrivet av en underleverantör inom bilindustrin som producerar delar till krockkuddar. Eftersom det är produkter som innehåller små mängder krut krävs särskilt tillstånd från myndigheterna. Vi kan inte acceptera era otroligt långa handläggningstider för att få godkännanden för hantering och produktion. Som läget är nu riskerar vi att mista 300 arbetstillfällen i Vårgårda på grund av att tillstånd saknas. Så här illa är det. Och det är inte första klagomålet vi fått, säger Synnerholm. Kan ta månader Som enhetschef tar han dagligen emot telefonsamtal och e- Lena Tistad, oroad över växande ärendehögar. post från upprörda människor som inte får den support från myndigheten som krävs för att driva vissa typer av verksamheter. Det sitter människor och företag och väntar på oss. De är beroende av våra beslut och godkännanden. Det kan ta månader innan de får sina tillstånd. Orsaken är att vi är för få på avdelningen. På skrivbordet ligger en bunt ärenden i gröna mappar. Det är några av de 380 öppna ärenden som väntar på beslut. Grönt betyder Men det finns även orange och bruna mappar, de bruna ärendena har fyllt tre år under hösten. Vi hinner inte ikapp. Trots att vi toppar Räddningsverkets lista för övertid. Företagen ber oss prioritera deras ärende, men vi måste svara att vi inte har något att prioritera med, säger Lars Synnerholm. Risken är dessutom att nivån på skyddet gentemot medborgarna blir försämrat. De kör ändå Han får medhåll av Lena Tistad, chef för avdelningen: Blir företagen tillräckligt desperata tror jag att de kör ändå, om jag ska vara ärlig. Jag tror de struntar i tillstånden och vi har ingen möjlighet att Lars Synnerholm, enhetschef på avdelningen för brandfarliga och explosiva varor, känner frustration över att kunder får vänta i månader på besked. kontrollera det heller. Hittills i år har knappt tio tillsyner hunnits med. Under 2000 gjordes 257 tillsynsbesök. Det här är inte bra skött. I dagsläget klarar vi inte de krav som försvarsdepartemenetet ställer på oss, befarar Tistad. Kravet är att handläggningstiden för ärenden om tillstånd till och godkännanden av explosiva varor ska understiga en månad och två månader när det gäller fyrverkeriartiklar. För två år sedan beslutade re- Skrämmande väderprognos på konferens om framtida hot Klimatförändringar, epidemier, omfattande strömavbrott, terrorism och annat elände var ämnen för en internationell konferens i Karlskoga i slutet av november. Räddningsverket, Nutek, Krisberedskapsmyndigheten med flera arrangerade tvådagarskonferensen, delaktiga var också bland andra OECDs och EUs sekretariat för framtidsfrågor. De hundratalet konferensbesökarna hade möjlighet att lyssna till ett 30-tal föredragshållare. Bland besökarna fanns Räddningsverkets chef Christina Salomonson. De föreläsningar jag lyssnade på pekade tydligt på behovet av en ny typ av samarbete över nations- och sektorsgränser. Det gäller oavsett om problemet är en konsekvens av klimatförändringar, ökat resande, en åldrande befolkning eller våra alltmer komplexa system. För verkets långsiktiga verksamhetsutveckling är det viktigt att vi är med och genomför omvärlds- och framtidsstudier med expertis på området, sa Salomonson. Det röda tråden i konferensen var att samhället måste förbereda sig bättre för framtidens risker. Arbetet med att upptäcka, bedöma och hantera de framtida riskerna kommer att kräva en annan inriktning och lagstiftning på framför allt det förebyggande området, skriver Räddningsverket i ett pressmeddelande. Över 40 grader i Sverige Vilka är då riskerna? Det saknades inte skrämmande scenarier bland föredragshållarna. SMHIdocenten Markku Rummukainen levererade följande långtidsprognos: Klimatförändringarna kan redan detta århundrade leda till temperaturer på över 40 grader i Sverige. 40-gradig värme drabbade Frankrike i somras och människor dog. Fortsätter den globala uppvärmningen kan temperaturen i centrala och södra Europa stiga till mer än 50 grader, i Nordafrika till över 60 grader, sa Rummukainen. Men det blir inte bara värme och torka. Svenska kommuner behöver även ställa om sig för större nederbördsmängder och översvämningar vintertid. EU vill motverka rädsla Självmordsbombare, kemiska olyckor, Sarssmitta och annat innebär inte enbart direkta risker, utan föder också en oro hos många människor. Christian Fauré från EU-kommission framträdde i Karlskoga och sa: Vi arbetar för att motverka rädsla och att reducera riskerna och har i detta syfte startat flera projekt. Allmänheten har rätt att bli informerad om riskerna. Här har myndigheterna ett stort ansvar. Ann Enander från Försvarshögskolan sade sig vara förvånad över att tilltron till myndigheterna är så stor som undersökningar visat. Hon befarade dock att förtroendet är på väg neråt, särskilt när komplicerade olyckor inträffar. Nationellt centrum för erfarenhetsåterföring (NCO) kommer inom kort att lägga ut information på nätet med material från konferensen. Se vidare hemsidan

19 Sirenen Nr Nyheter 19 otar jobb Foto: KATARINA SELLIUS geringen att Sprängämnesinspektionen, SÄI, skulle slås samman med Räddningsverket. Verksamheten stannade dock kvar i SÄI:s gamla lokaler i Solna. Ny skylt varnar bilister vid olycka En varningsskylt som monteras på Bas-bilens drag och som rullas ut som en motordriven markis. Det är senaste initiativet från Roland Johansson, brandmästare i Åstorp, i syfte att höja säkerheten för brandmän på trafikolycksplatser. Johansson har tidigare i samarbete med myndigheter utvecklat både den nu EU-godkända reflexvästen och en speciell skyltvagn. Den sistnämnda används, men passar bäst på kårer med större utryckningsstyrkor. Den nya skylten passar mindre kårer. Dessutom är priset ungefär bara hälften av vad den stora skyltvagnen kostar, säger I samband med flytten in i Räddningsverket gjorde vi märkbara kompetensförluster. Vi förlorade kompetens som vi inte kunnat ersätta. Det är orsaken till våra stora problem i dag, säger Synnerholm. Fler ärenden Enligt Lena Tistad kom samgåendet med Räddningsverket vid en olycklig tidpunkt. Räddningsverket har inte kunnat satsa på oss som vi hade hoppats. Vi kom in i ett läge då det skulle sparas och vi fick mindre resurser än vad vi hoppats på. Trenden är också att det kommer in fler ärenden i dag än för några år sedan. Det är oroligt i näringslivet och företag inom vårt område byter namn, slås ihop eller nybildas. Det betyder fler ärenden, säger Lena Tistad, som själv börjat handlägga ärenden så fort hon får tid över. Åtgärder har vidtagits Räddningsverkets ledning är medveten om problemet med de långa handläggningstiderna. Överdirektör Ivar Rönnbäck säger i en kommentar: Självklart är situationen inte tillfredsställande och åtgärder har redan vidtagits för att förstärka bemanningen. Men om problemet med alltför långa handläggningstider kvarstår måste vi givetvis vidta ytterligare åtgärder. KATARINA SELLIUS Avdelningen för brandfarliga och explosiva varor: Tillstånds-, tillsyns- och föreskrivande myndighet för hantering av brandfarliga och explosiva varor. Det övergripande målet är att förebygga så att personer och egendom inte kommer till skada vid hantering av brandfarliga och explosiva varor. Verksamheten berör stora delar av samhället. Exempel på hanteringsställen är raffinaderier, färg- och läkemedelsindustrier, lackeringsanläggningar, bensinstationer, oljedepåer, tryckerier, sjukhus, försäljningsställen och skolor. Explosiva varor delas in i krut, sprängämnen, ammunition, tändmedel och fyrverkerier. Verksamheten finansieras med avgifter. Räddningsverket tar ut avgift av den som tillverkar eller importerar explosiva eller brandfarliga varor. Från årsskiftet, när Räddningsverkets nya organisation träder i kraft, blir Avdelningen för brandfarliga och explosiva varor en enhet med 19 tjänster. Den kommer att sortera under avdelningen för olycksförebyggande verksamhet Budgeten för 2003 ligger på 17,6 miljoner kronor Skylten liknar den som används av Vägverket vid vägarbeten. Den har kraftiga reflexer och upptill lyktor. Roland Johansson. Genom att vid framkomst på olycksplatsen trycka på några knappar inne i förarhytten rullas skylten ut. Jämfört med de traditionella varningstrianglarna som brandmännen ska sätta ut syns denna skylt mycket bättre för bilisterna. Brandmännens säkerhet ökar, säger Roland Johansson. För mer information, kontakta Roland Johansson, telefon Varning om spänningsprovare I ett nytt Aktuellt-blad från Räddningsverket varnas för en spänningsprovare som kan ge felaktiga och rent av livsfarliga besked. Det är Banverket som slagit larm till Räddningsverket om spänningsprovaren TAG 2000, 17,5 kilovolt, 16 hertz, som används av en del räddningstjänster. Vid några tillfällen har instrumentet visat Ingen spänning, trots att nätet haft spänning. Räddningsverket uppmanar nu alla som har detta instrument att kontakta återförsäljare eller tillverkare för kontroll. Räddningsverket rekommenderar vidare räddningstjänster som har spänningsprovare eller annan utrustning för räddningsfrånkoppling av införa rutiner med regelbundna tester. För mer information, kontakta Räddningsverkets Tom Thörn, tel e-post: Tunnelförsök och oljeutsläpp i årets sista 90-sekunder I årets sista utgåva av videoserien 90-sekunder presenteras de stora försök som Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut genomförde i en vägtunnel i Norge. I oktober drabbades Luleälven av ett oljeutsläpp. 90-sekunder fanns på plats när det ovanliga saneringsarbetet olja i strömmande vatten genomfördes. Dessutom redovisas bland annat hur Gästrike Räddningstjänstförbund arbetar praktiskt med det så kallade Måste-projektet. 90-sekunder är en utbildningsvideo som produceras av Räddningsverket och som kommer ut fyra gånger per år. Priset för ett års abonnemang är kr. Enstaka program kan köpas direkt från Räddningsverket. Ny kurs för brandutredare Ännu en treveckorskurs för brandutredare kommer att arrangeras på skolan i Revinge till våren, närmare bestämt veckorna 13, 14 och 17. Anställda vid kommunal räddningstjänst disponerar tio platser. Behöriga att antas är brandingenjörer och brandbefäl som genomgått utbildning i förebyggande åtgärder mot brand för brandmästare. Vid var och en av de fyra räddningsskolorna anordnas också en fyradagarskurs i undersökning av orsaks- och olycksförlopp. Utbildningen vänder sig till alla som arbetar inom räddningstjänst, med kommunalt säkerhetsarbete eller med säkerhetsarbete inom företag. Svenska mästare i losstagning får åka till världmästerskapet Tidernas första SM i losstagning arrangeras 8-9 maj på räddningsskolan i Skövde. Sverige deltog i år för första gången och med framgång vid VM i USA, då med ett direktuttaget lag. VM nästa år hålls i England i september och svenska mästarna kommer att representera Sverige. Det rör sig om femmannalag. Vinnarna i Skövde kommer att få ett resebidrag eller stipendium. För att få en uppfattning om hur många som är intresserade att delta vill vi gärna ha en preliminär anmälan. Av praktiska skäl kan vi ta emot maximalt 20 lag. Först till kvarn blir det som gäller, säger Dan Wargclou, som vill ha intresseanmälan senast 15 januari på e-post eller på telefax Wargclou svarar även på frågor om tävlingen, tel Anmälningsavgiften blir cirka kronor, beroende på hur många lag som anmäler sig. Piteå arrangerar Brand-SM Räddningstjänsten i Piteå arrangerar 16 mars Brand-SM i längd och alpint. Tävlingarna genomförs i Vallsberget en mil utanför Piteå. Vi hoppas på deltagare, säger Mats Karlsson, ansvarig för längd-sm. Mer information om tävlingarna finns på Klicka vidare till Räddningstjänsten. Du kan också ringa någon av dessa kontaktpersoner: Längd: Mats Karlsson, Alpint: Per Isaksson Ersättning till Västerbotten Robertsfors och Sorsele i Västerbotten får statlig ersättning för sina respektive räddningstjänstkostnader i samband med skogsbrand under juli månad. Robertsfors får kronor och Sorsele kronor. Totalt har Räddningsverket betalat ut 6,1 miljoner kronor under året i ersättning för räddningstjänstinsatser.

20 20 Uppslaget Sirenen Nr No Tjafs på Club Akut Club Akut i Göteborg är partystället för blåljusfolket. Just i kväll tycks brandmän stå högt i kurs bland tjejerna. Det finns de som är redo att sätta eld på servetten för att få kontakt. Det är torsdag kväll och folk droppar in på Restaurang Dojan på Vallgatan i Göteborg. Club Akut är öppet för folk som kan visa legitimation eller lönebesked från räddningstjänsten, ambulansen, polisen, försvaret eller sjukvården. Det är okej att ha med sig en gäst från den andra världen. Varje torsdag gästas Akuten av runt 500 personer som vill umgås, äta mat, hänga i baren, lyssna på live-band eller dansa till tre på natten. Jag har hört att Club Akut är bästa raggningsstället. Garanterat napp om man vill, säger sjuksköterskan Jenny. Hon är här med fyra kollegor från barncanceravdelningen på Östra sjukhuset. De dricker vin och äter kyckling med pestopasta. Skämt åsido, det är inte därför vi är här. Vi tyckte det var dags att gå ut och ha riktigt kul ihop. Det har varit tungt på jobbet den senaste tiden, säger Katarina. Vi går hit för att det är ett mysigt och kul ställe. De flesta här jobbar inom yrken där man bryr sig om människor, folk har samma mentalitet. Och man måste släppa loss och ha kul även om man hanterar allvarliga och svåra situationer i jobbet, menar Karin. När vi ändå är här... Här är lagom avslappnat, man kan klä sig i jeans om man vill, säger Lina. Och nu när vi ändå är här kan vi lika gärna träffa några brandmän, de är alltid trevliga och roliga, inflikar Jenny. Skratt. Och vältränade och snygga, fyller Lotta i. Gapskratt. Trängsel i baren. Happy hour fram till 22 två öl, betala för en. Konceptet Club Akut har funnits i mer än tio år, de senaste åren på Dojan. I dörren står Peter och gör sig bred. Han har jobbat som ordningsvakt i fem år och har järnkoll på akutfolket. De stora grabbarna är poliser på piketen. Poliser är ofta lite mer gåpåiga. Brandmän och ambulanskillar och tjejer är lite mer reserverade, tycker han. Torsdagar på Dojan är ganska lättjobbade för oss i dörren. Det är inte så mycket tjafs på Akuten. De håller sig i regel i skinnet, är det någon som spårar ur blir de ju hämtade av kollegor och det kanske inte är så kul. Men folk här är ju inte mer än människor, menar Peter. Sen finns det en svans av väktare, kriminalvårdare och andra närbesläktade yrken som halkat med. I kväll är det inga militärer här. Tisdagens helikopterolycka i Göteborgs skärgård, menar Peter. Äntligen ett snack Gunnar och Mikael är brandmän på räddningstjänsten i Gårda, Storgöteborg. I våras jobbade båda tillfälligt som brandmän i Kosovo. Här hemma är de på motsatta skift och har knappt hunnit prata om tiden som Nato-anställda. Det tänkte de ta igen i kväll. På förmiddagen har Gunnar haft avlastningssamtal med sex värnpliktiga som var ombord på båten som plockade upp de omkomna efter helikopterolyckan. Du vet, de ryckte in dagen innan olyckan hände. Det är en tuff start på lumpen, klart man behöver prata om det och bearbeta sånt, säger han. Trivsam avlastning Att gå på Club Akut blir den egna avlastningen. Det är alltid bra stämning här, vanligt folk och ingen som är märkvärdig. Man går hit för att tjöta med kompisar och kollegor från andra stationer, säger Gunnar. Det är ett bra ställe att träffa tjejer på. Jag vet folk som träffat sina fruar här, säger Mikael. Precis som vi, säger Jenny och klämmer lite på pojkvännen Olof. De jobbar båda som ambulanssjukvårdare, hon i Foto: EVA STÖÖP Stor (och) stark på Club Akut. Brandmännen Gunnar och Mikael jobbar på räddningstjänsten i Gårda, Storgöteborg. Här serveras de av Angelica, servitris på Dojan. Vi fick order från min mamma att gå ut och skaffa oss varsin brandman Borås och han i Göteborg. Jenny var praktikant på stationen där Olof jobbade och en torsdag för något år sedan sprang de in i varandras liv på Club Akut. Vad är bäst med Club Akut? Personalen, flikar servitrisen kvickt in och ställer två stora stark framför Gunnar och Mikael så det skvimpar. Sen ger hon Gunnar en bamsekram. Hej, roligt att se dig! säger Angelica. Hon och Gunnar har träffat varann tidigare, första gången för fem år sedan. Då satt vi kring lägerelden och pratade, säger Gunnar. Angelica var 14 år och hade förlorat nio kompisar i Göteborgsbranden. Gunnar, som deltog i insatsen på Backaplan, höll senare i ett sommarläger för ungdomar som på olika sätt drabbats av branden. Får sällskap hem I baren står Erik med en öl och passar en liten, svart handväska. Han jobbar som brandman i göteborgstrakten och förnekar inte att Club Akut är stället att träffa trevliga tjejer på. Jag är här med polarna på ambulansen. Vi känner mycket folk här och då blir det roligare att gå ut. Han gick av skiftet i morse och har sovit lite sen dess. Sen innebandy och bastu. Och nu är vi här och avslutar kvällen, säger han. Och som det ser ut när väskans ägarinna dyker upp går han inte hem ensam. Efter midnatt ökar trycket några snäpp. En trappa upp trängs det yngre folket under discokulan i takt till musikdunket. (Får man säga att det immar Brandkåren i Trondhjem måtte icke tycka för mycket om teater. Brandsoldaterna där lida så af de teaterbesök dem åläggas på tjänstens vägnar att de sagt upp sina platser om dem inte tillerkännas 4 kr. ersättning för hvarje kvällde af ett ogunstigt öde bli tvungna att tjänstgöra på teatern. (Ur Svensk Brandkårs-Tidning, 1917) En komplett brandstation... Världens minsta brandstation, utropades från Sikeå för något år sedan. 7,5 kvadratmeter var byggnaden. Rena palatset jämfört med denna på drygt två kvadrat i Lessebo kommun. Det här var vår brandstation från 1920-talet och faktiskt till omkring 1950, berättar Börje Nilsson, ordförande i Ljuders hembygdsförening. Den lilla brandstationen, som ser ut som ett litet dass, finns utmed en slingrande väg mellan Ljuder och Vida. Den var på sin tid avsedd för flera byar i trakten. Det finns en gammal brandspruta kvar där inne. En sån som två personer fick pumpa. Det finns även en tunna för cirka 100 liter vatten, och med en kort slang. Det blev inte mycket till stråle med den. Hembygdsföreningen har bevarat brandstationen, och därmed även historien, komplett. Foto: MONA JOHANSSON Finns det mindre? Har du pokerface? Känner du dig som en presumtiv världsmästare i poker, eller i torr-slalom, eller att köra brandbil? Grenarna finns med när Sheffield står som värd för åttonde brandmanna-vm. 59 sporter ska genomföras 28 augusti-4 september nästa år. Många av sporterna kommer att genomföras på mästerskapsarenor. Arrangörer är South Yorkshire Fire and Rescue Service och Humberside Fire Brigade. Mer information finns på:

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

Skriftlig redogörelse av brandskyddet

Skriftlig redogörelse av brandskyddet Skriftlig redogörelse av brandskyddet RÄDDNINGSTJÄNSTEN Postadress: 551 89 Jönköping, Besöksadress: Glansgatan 7 Telefon: 036-10 70 00 Telefax: 036-71 29 44 E-post: raddning@rtj.jonkoping.se www.jonkoping.se/rtj

Läs mer

RÄDDNINGS VERKET 2001 : 2

RÄDDNINGS VERKET 2001 : 2 MEDDELANDE FRÅN RÄDDNINGS VERKET 2001 : 2 SYSTEMATISKT BRANDSKYDDSARBETE Allmänna råd och kommentarer Allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete beslutade den 20 december 2001. Enligt

Läs mer

Nämnd, förvaltning: Handläggare: Datum: Räddningstjänsten Christer Holmström. Förändrad lagstiftning rengöring av fasta förbränningsanordningar

Nämnd, förvaltning: Handläggare: Datum: Räddningstjänsten Christer Holmström. Förändrad lagstiftning rengöring av fasta förbränningsanordningar Nämnd, förvaltning: Handläggare: Datum: Räddningstjänsten Christer Holmström Förändrad lagstiftning rengöring av fasta förbränningsanordningar Den 1 januari 2004 trädde Lagen om skydd mot olyckor SFS 2003:778

Läs mer

Statens räddningsverks författningssamling

Statens räddningsverks författningssamling Statens räddningsverks författningssamling Utgivare: Key Hedström, Statens räddningsverk ISSN 0283-6165 Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete Räddningstjänst

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete Kommunala verksamheter

Systematiskt brandskyddsarbete Kommunala verksamheter Systematiskt brandskyddsarbete Kommunala verksamheter Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) innebär att en verksamhet på ett strukturerat sätt planerar, utbildar, övar, dokumenterar, kontrollerar, åtgärdar

Läs mer

Plan för tillsynsverksamhet

Plan för tillsynsverksamhet Plan för tillsynsverksamhet 2011-2014 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Tillsyn LSO... 3 1.2 Tillsyn på verksamheter enligt LSO 2 kap. 4... 3 1.3 Tillsyn LBE... 4 1.4 Seveso II-direktivet... 5

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete Privata företag

Systematiskt brandskyddsarbete Privata företag Systematiskt brandskyddsarbete Privata företag Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) innebär att en verksamhet på ett strukturerat sätt planerar, utbildar, övar, dokumenterar, kontrollerar, åtgärdar och

Läs mer

Riktlinjer för rengöring och brandskyddskontroll

Riktlinjer för rengöring och brandskyddskontroll Upprättad: Fastställd: Reviderad: 2012-04-04/MN 2012-04-04/TT 2015-03-09/MA /MA Sida 1(5) Riktlinjer för rengöring och brandskyddskontroll Ansvar I Lag (2003:778) om skydd mot olyckor, LSO, 3 kap 4 ges

Läs mer

Policy för brandskydd. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-09, 90/13

Policy för brandskydd. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-09, 90/13 Policy för brandskydd Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-09, 90/13 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Lagstiftning, föreskrifter mm... 2 Övergripande mål... 3 Systematiskt brandskyddsarbete

Läs mer

Rapport om framtagandet. av övningskort till. Mittuniversitetet

Rapport om framtagandet. av övningskort till. Mittuniversitetet Rapport om framtagandet av övningskort till Mittuniversitetet Av: Peter Flobecker och Magnus Rudberg Handledare: Martin Neldén, Räddningsverket 0612-822 35 Innehållsförteckning: 1 Sammanfattning 2 Bakgrund

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete

Systematiskt brandskyddsarbete Systematiskt brandskyddsarbete Program Lagstiftning kring systematiskt brandskyddsarbete Förstå vikten med Systematiskt BrandskyddsArbete Kort introduktion i SBA Vad förväntar sig räddningstjänsten vid

Läs mer

9-3 KOMMUN BRANDSKYDD SPOLICY

9-3 KOMMUN BRANDSKYDD SPOLICY 9-3 BRANDSKYDD SPOLICY Inledning Enligt lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) ska alla ägare och nyttjanderättshavare av byggnader och anläggningar, vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand

Läs mer

En vägledning inför räddningstjänstens tillsyn

En vägledning inför räddningstjänstens tillsyn En vägledning inför räddningstjänstens tillsyn Södertörns brandförsvarsförbund Vad gör du om det brinner hos dig? Att det skulle kunna börja brinna i din anläggning är säkert något du tänkt på. Likaså

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM FÖR RÄDDNINGSTJÄNSTENS SKADEFÖREBYGGANDE VERKSAMHET 2009-2010

HANDLINGSPROGRAM FÖR RÄDDNINGSTJÄNSTENS SKADEFÖREBYGGANDE VERKSAMHET 2009-2010 HANDLINGSPROGRAM FÖR RÄDDNINGSTJÄNSTENS SKADEFÖREBYGGANDE VERKSAMHET 2009-2010 ENLIGT LAGEN OM SKYDD MOT OLYCKOR LINDESBERGS KOMMUN RÄDDNINGS- OCH SÄKERHETSNÄMNDEN Fastställd i Kommunfullmäktige LINDESBERGS

Läs mer

Kalmar Brandkårs vägledning inför tillsyn enligt

Kalmar Brandkårs vägledning inför tillsyn enligt Kalmar Brandkårs vägledning inför tillsyn enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor och Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor Vad gör Du om det brinner hos Dig? Att det skulle kunna börja

Läs mer

LAHOLMS BRANDFÖRSVARS UNGDOMSBRANDKÅR Våxtorp - Knäred - Laholm. Verksamhetsberättelse 2007

LAHOLMS BRANDFÖRSVARS UNGDOMSBRANDKÅR Våxtorp - Knäred - Laholm. Verksamhetsberättelse 2007 LAHOLMS BRANDFÖRSVARS UNGDOMSBRANDKÅR Våxtorp - Knäred - Laholm Verksamhetsberättelse 2007 Redovisning av skolutbildning - hösten 2007 1 Verksamheten i korthet Under året har vi haft 14 övningar på respektive

Läs mer

BORGHOLMS. KOMMLrN 1(5) Antagen KF 2007-12-17 109. Brandskyddspolicy

BORGHOLMS. KOMMLrN 1(5) Antagen KF 2007-12-17 109. Brandskyddspolicy BORGHOLMS KOMMLrN Brandskyddspolicy 1(5) KF 2007-12-17 109 Antagen betsmiljöarbetet. föreskrifter mm Lagstiftning, 2 (5) för ny- ombyggnader av byggnader lokaler Brandskyddet Boverkets ByggRegler författningssamling

Läs mer

Fredriksberg. Information till boende. Systematiskt Brandskyddsarbete Bilaga 2

Fredriksberg. Information till boende. Systematiskt Brandskyddsarbete Bilaga 2 Information till boende Tre av fyra brandskador inträffar i bostäder. Närmare 100 personer dör i bostadsbränder varje år, många på grund av att säkerhetsutrustning saknas. I regel är det slarv som förorsakar

Läs mer

Systematisk egenkontroll inom brandskyddet

Systematisk egenkontroll inom brandskyddet Revisionsrapport* Systematisk egenkontroll inom brandskyddet Mora kommun Mars 2010 Ove Axelsson Innehållsförteckning 1 Bakgrund, uppdrag, revisionsfråga... 3 1.1 Uppdrag och revisionsfråga... 3 2 Metod

Läs mer

Vad gjorde vi efter Lindex-branden?

Vad gjorde vi efter Lindex-branden? Vad gjorde vi efter Lindex-branden? Sandra Danielsson Det startar en brand Brandlarmet aktiveras kl 13.13.01 Första enhet larmas kl 13.13.51 och ser rökpelare från vagnhallen. 3-5 min efter brandlarmet

Läs mer

Granskning av kommunens brandberedskap

Granskning av kommunens brandberedskap Granskning av kommunens brandberedskap Kalmar kommun Juni 2007 Pär Sturesson Stefan Wik 2 Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Tillvägagångssätt...3 3. Lagar och förordningar...3 3.1 Lagen om skydd

Läs mer

Mars 2005. Information om brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler

Mars 2005. Information om brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler Mars 2005 Information om brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler Denna information riktar sig till dig som hyr ut eller upplåter lokaler tillfälligt för till exempel dans eller fester. Här

Läs mer

Södertörns brandförsvarsförbund

Södertörns brandförsvarsförbund Södertörns brandförsvarsförbund Beslutsunderlag Framtida hantering av brandskyddskontroller Södertörns brandförsvarsförbund Box 563 Tfn: 08-721 22 00 www.sbff.se Org.nr.: 222000-0737 136 25 Haninge Fax:

Läs mer

Statens räddningsverks författningssamling

Statens räddningsverks författningssamling Statens räddningsverks författningssamling Utgivare: Key Hedström, Statens räddningsverk ISSN 0283-6165 Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om brandskydd i gästhamnar Räddningstjänst och

Läs mer

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid 1(10) STYRDOKUMENT DATUM 2012-02-28 Dnr 204/12-180 Kommunstyrelsens riktlinjer för räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Kommunstyrelsens

Läs mer

Får vi störa en liten stund med viktig information?

Får vi störa en liten stund med viktig information? CREATING PROGRESS Får vi störa en liten stund med viktig information? Information om verksamheten vid Scana Steel Björneborg AB, om säkerhetsarbetet, risker och hur allmänheten ska agera i händelse av

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse

Läs mer

Brandförebyggande verksamhet

Brandförebyggande verksamhet Brandförebyggande verksamhet DELPROGRAM TILL HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET 2012-2014 OCH TILLSYNSPLAN 2012-2014 Räddningstjänsten 2012-08-03 Kommunstyrelsen 2012-10-10 198 Dokumentet Brandförebyggande

Läs mer

Övergången från bygg- till förvaltningsskedet med BBR 19. Patrik Perbeck Chef, enheten för brandskydd och brandfarlig vara

Övergången från bygg- till förvaltningsskedet med BBR 19. Patrik Perbeck Chef, enheten för brandskydd och brandfarlig vara Övergången från bygg- till förvaltningsskedet med BBR 19 Patrik Perbeck Chef, enheten för brandskydd och brandfarlig vara Övergripande i LSO 2004 lagen (2003:778) om skydd mot olyckor Minskad detaljreglering

Läs mer

1 Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (8) Datum 2015-04-14

1 Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (8) Datum 2015-04-14 samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (8) Enheten för farliga ämnen Narges Teimore 0102405402 Narges.teimore@msb.se Konsekvensutredning avseende förslag till myndigheten för samhällskydd och

Läs mer

Statens räddningsverks författningssamling

Statens räddningsverks författningssamling Statens räddningsverks författningssamling Utgivare: Key Hedström, Statens räddningsverk ISSN 0283-6165 Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om skriftlig redogörelse för brandskyddet Räddningstjänst

Läs mer

Brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler

Brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler Brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler 1 Inledning Denna information riktar sig till dig som hyr ut eller upplåter lokaler tillfälligt för till exempel dans eller fester. Här är några enkla

Läs mer

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR Rnr 35.14 1(5) Stockholm 21 augusti 2014 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Yrkeskvalifikationsdirektivet - ett samlat genomförande (SOU 2014:19) Lärarnas Riksförbund har

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

Har erforderlig kunskap om eldstaden och tillkommande anordningar för att kunna utföra rengöring

Har erforderlig kunskap om eldstaden och tillkommande anordningar för att kunna utföra rengöring Skickas till: Piteå räddningstjänst Kolugnsvägen 1 941 38 Piteå ANSÖKAN OM ATT SJÄLV FÅ RENGÖRA (SOTA) SÖKANDE/FASTIGHETSÄGARE Efternamn, Förnamn Adress Personnummer Postnummer/ort Telefonnummer Fastighet

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete Kyrkor & Samlingslokaler

Systematiskt brandskyddsarbete Kyrkor & Samlingslokaler Systematiskt brandskyddsarbete Kyrkor & Samlingslokaler Följande exempel är en beskrivning av hur det systematiska brandskyddsarbetet kan se ut och dokumenteras för en större kyrka. Informationen under

Läs mer

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun Fastställd av Kf 108 Den 2015-09-21 Kommunfullmäktige 2015-09-21 16 Kommunstyrelsen 2015-09-08 25 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-08-25 19 Kf 108

Läs mer

RÄDDNINGSTJÄNSTENS UTBILDNINGAR

RÄDDNINGSTJÄNSTENS UTBILDNINGAR RÄDDNINGSTJÄNSTENS UTBILDNINGAR Brandskyddsutbildning (BKA) Kursen vänder sig till företag, organisationer och föreningar som vill öka sitt brandskydd. Kursdeltagaren får en grundläggande utbildning i

Läs mer

Välkommen. 18.30 Inledning bakgrund 18.35 Hur ansöka 2014? 18.40 SBA krav, tips och råd 19.30 Fika 19.45 Dialog. 20.15 Sammanfattning 20.

Välkommen. 18.30 Inledning bakgrund 18.35 Hur ansöka 2014? 18.40 SBA krav, tips och råd 19.30 Fika 19.45 Dialog. 20.15 Sammanfattning 20. Välkommen 18.30 Inledning bakgrund 18.35 Hur ansöka 2014? 18.40 SBA krav, tips och råd 19.30 Fika 19.45 Dialog» Hur arbetar vår förening med SBA?» Tips och lärdomar för att skapa en säker och trygg anläggning

Läs mer

Stöd för bygglovhandläggare. Brand- och riskhänsyn i byggprocessen

Stöd för bygglovhandläggare. Brand- och riskhänsyn i byggprocessen Stöd för bygglovhandläggare Brand- och riskhänsyn i byggprocessen Brand och räddningstjänstfrågor i byggprocessen Brand- och utrymningssäkerhet är en viktig del av en byggnads egenskaper. För att kunna

Läs mer

INFORMATION. Ny insatsrapport

INFORMATION. Ny insatsrapport INFORMATION 2014-0 4-01 Ny insatsrapport Den arbetsgrupp som arbetat med att utveckla insatsrapporten har nu kommit med ett förslag till ny insatsrapport. För att rapporten ska bli riktigt bra behövs nu

Läs mer

Umgås och trivs framför brasan

Umgås och trivs framför brasan Umgås och trivs framför brasan Några tips och råd om hur du eldar säkert hemma Sedan urminnes tider har brasan varit en samlingspunkt i våra bostäder. Där lagades maten och det var runt spisen man samlades

Läs mer

Riktlinjer. för systema- kt brands kyddsar- bete (SBA) KOMMUN BORGHOLM$ 1(7) Antagen KS 2007-12-11 162

Riktlinjer. för systema- kt brands kyddsar- bete (SBA) KOMMUN BORGHOLM$ 1(7) Antagen KS 2007-12-11 162 BORGHOLM$ KOMMUN för systema- Riktlinjer kt brands kyddsar- tis bete (SBA) 1(7) KS 2007-12-11 162 Antagen W:\Pdkt]injc svstcmatiskt brandskyddsarbc,,:c amagen. KS.DOC föreskrifter upptar anvisningar vad

Läs mer

1. Brands kydds policy Varför? I en brandskyddspolicy anges inriktning och övergripande mål för brandskyddsarbetet.

1. Brands kydds policy Varför? I en brandskyddspolicy anges inriktning och övergripande mål för brandskyddsarbetet. 1. Brands kydds policy I en brandskyddspolicy anges inriktning och övergripande mål för brandskyddsarbetet. Brandskyddspolicyn fastställs av ledningen och ska vara känd av alla i organisationen. Exempel

Läs mer

Föredragningslista till Räddnings- och beredskapsnämndens sammanträde 2005-01-20.

Föredragningslista till Räddnings- och beredskapsnämndens sammanträde 2005-01-20. Föredragningslista till Räddnings- och beredskapsnämndens sammanträde. 1. Bokslut/årsredovisning för 2004. 2. Årsbudget för 2005. 3. Ansökan om att själv få rengöra (sota): Mats Lindberg, Piteå. 4. Uppdrag

Läs mer

EFTER OLYCKAN. Information för dig som råkat ut för en olycka

EFTER OLYCKAN. Information för dig som råkat ut för en olycka EFTER OLYCKAN Information för dig som råkat ut för en olycka Att drabbas av en olycka Vi som arbetar på räddningstjänsten möter ofta människor som varit med om olyckor. Därför vet vi att när man just har

Läs mer

Brandförebyggande verksamhet

Brandförebyggande verksamhet Brandförebyggande verksamhet DELPROGRAM TILL HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET 2012-2014 Dokumentet Brandförebyggande verksamhet är framtaget av räddningstjänsten och är ett delprogram till Handlingsprogram

Läs mer

En vägledning inför räddningstjänstens tillsyn. Kiruna räddningstjänst. Text och bilder Södertörns brandförsvarsförbund

En vägledning inför räddningstjänstens tillsyn. Kiruna räddningstjänst. Text och bilder Södertörns brandförsvarsförbund En vägledning inför räddningstjänstens tillsyn Kiruna räddningstjänst Vad gör du om det brinner hos dig? Att det skulle kunna börja brinna i din anläggning är säkert något du tänkt på. Likaså hur du hanterar

Läs mer

Ledningsfilosofi Vision, verksamhetsidé och mål

Ledningsfilosofi Vision, verksamhetsidé och mål Ledningsfilosofi Vision, verksamhetsidé och mål V 4.2, fastställd av direktionen 2011-12-08 Innehåll Inledning... 2 1. Uppdrag... 3 2. Ledningsfilosofi... 4 Värdegrund... 4 Ledningssystem i kvalitet...

Läs mer

Rutin/checklista för brand, första hjälpen och krishantering inom avdelningen för Fysioterapi

Rutin/checklista för brand, första hjälpen och krishantering inom avdelningen för Fysioterapi Systematiskt arbetsmiljöarbete 2015-02-09 (5) Rutin/checklista för brand, första hjälpen och krishantering inom avdelningen för Fysioterapi Arbetarskyddsstyrelsen har i sina föreskrifter (AFS 1999:7) fastslagit

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Textbearbetning: Boel Werner och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Grafisk form: Per

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete Hotell Vandrarhem

Systematiskt brandskyddsarbete Hotell Vandrarhem Systematiskt brandskyddsarbete Hotell Vandrarhem Följande exempel är en beskrivning av hur det systematiska brandskyddsarbetet kan se ut och dokumenteras för ett mindre hotell. Informationen under respektive

Läs mer

Arbetsmiljöplan, folkhälsonämnden 2015

Arbetsmiljöplan, folkhälsonämnden 2015 Styrdokument 2014-11-11 Ansvarig organisationsenhet: Folkhälsoförvaltningen Fastställd av Folkhälsonämnden 2014-11-12 Ersätter Arbetsmiljöplan 2014, 2013-12-11 146 c:\temp\cjen9qrefr.doc Arbetsmiljöplan,

Läs mer

UMEÅ UNIVERSITET Dnr: 350-810-02 Arbetsmiljökommmittén. Brandskyddsutbildning för personal och studenter inom Umeå universitet

UMEÅ UNIVERSITET Dnr: 350-810-02 Arbetsmiljökommmittén. Brandskyddsutbildning för personal och studenter inom Umeå universitet UMEÅ UNIVERSITET Dnr: 350-810-02 Arbetsmiljökommmittén Brandskyddsutbildning för personal och studenter inom Umeå universitet 1 (9) Innehållsförteckning 1. Allmänt... 2 1.1. Omfattning... 2 1.2. Syfte

Läs mer

Brandskydd vid uthyrning/lån av lokaler i Kils kommun

Brandskydd vid uthyrning/lån av lokaler i Kils kommun Brandskydd vid uthyrning/lån av lokaler i Kils kommun Räddningstjänsten i samarbete med Fritidsförvaltningen Morgan Michel Instruktör 0706-29 70 92 Det som inte får hända, kan hända er! Drabbad skola står

Läs mer

Till Dig som själv vill svara för rengöring enlig Lag om skydd mot olyckor.

Till Dig som själv vill svara för rengöring enlig Lag om skydd mot olyckor. Till Dig som själv vill svara för rengöring enlig Lag om skydd mot olyckor. I och med att LAG OM SKYDD MOT OLYCKOR trädde ikraft den 1 januari 2004 försvann det gamla sotningsbegreppet. I sotning ingick

Läs mer

Statens räddningsverks författningssamling

Statens räddningsverks författningssamling Statens räddningsverks författningssamling Utgivare: Key Hedström, Statens räddningsverk ISSN 0283-6165 Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om brandskyddskontroll Räddningstjänst och förebyggande

Läs mer

Hagfors Räddningstjänst Skriftlig redogörelse för brandskydd

Hagfors Räddningstjänst Skriftlig redogörelse för brandskydd Hagfors Räddningstjänst Skriftlig redogörelse för brandskydd Enligt 2 kap. 2 i förordningen om skydd mot olyckor får kommunen fastställa med vilket tidsintervall den skriftliga redogörelsen för brandskyddet

Läs mer

Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan

Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan Vi behöver arbeta långsiktigt För att människor inte ska omkomma

Läs mer

Det brinner i Burres tröja och byxor. Vad ska han göra?

Det brinner i Burres tröja och byxor. Vad ska han göra? Fråga 1 (barn) Det brinner i Burres tröja och byxor. Vad ska han göra? 1. Kasta sig omkull och försöka att kväva elden. X. Ringa Räddningstjänsten. 2. Springa och hämta vatten och släcka branden. Fråga

Läs mer

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö STYRDOKUMENT Sida 1(10) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Område 1 Styrning och ledning Fastställd KSAU, 2012-04- 24, 70 Program 1.2 Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje

Läs mer

2014-10-02. Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund. Brandskyddsutbildning - i samarbete med Ulricehamns kommun. Vilka tre saker krävs för en brand?

2014-10-02. Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund. Brandskyddsutbildning - i samarbete med Ulricehamns kommun. Vilka tre saker krävs för en brand? Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund Bollebygd, Borås, Mark Svenljunga, Tranemo och Ulricehamn Brandskyddsutbildning - i samarbete med Ulricehamns kommun Utbildningen handlar om att förhindra att brand

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

ANSVAR OCH ORGANISATION

ANSVAR OCH ORGANISATION ANSVAR OCH ORGANISATION Ansvar Ansvaret för brandskydd i byggnader och anläggningar vilar på ägare av byggnad samt nyttjanderättshavare. Om ägare och nyttjanderättshavare inte är densamme är det viktigt

Läs mer

Underlag för Systematiskt brandskyddsarbete på namn

Underlag för Systematiskt brandskyddsarbete på namn Denna mall är baserad på material framarbetat av Falkenbergs Räddningstjänst. Underlag för Systematiskt brandskyddsarbete på namn Innehållsförteckning Systematiskt brandskyddsarbete 1 Brandskyddspolicy

Läs mer

Utbilda dig, lär dig att förebygga olyckor och att rädda liv! Utbildningskatalog 2015

Utbilda dig, lär dig att förebygga olyckor och att rädda liv! Utbildningskatalog 2015 Utbilda dig, lär dig att förebygga olyckor och att rädda liv! Utbildningskatalog 2015 BSU Brandskyddsutbildning En grundläggande brandsäkerhetsutbildning som riktar sig till den som inte har någon utbildning

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

Förbundsordning för Karlstadsregionens räddningstjänstförbund

Förbundsordning för Karlstadsregionens räddningstjänstförbund Dnr 50.2013.00009 sid 1 (5) RÄDDNINGSTJÄNSTEN KARLSTADSREGIONEN 2014-03-14 Förbundsordning för Karlstadsregionens räddningstjänstförbund 1 Namn och säte Karlstadsregionens räddningstjänstförbund är ett

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Brandskyddspolicy för Södra Stockholms Folkhögskola

Brandskyddspolicy för Södra Stockholms Folkhögskola Brandskyddspolicy för Södra Stockholms Folkhögskola Systematiskt Brandskyddsarbete Originalpärm Detta dokument är framtaget av Södra Stockholms Folkhögskola hösten 2010 Brandskyddspolicy Vi på Södra Stockholms

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete Risknivå 2: Mellan Större grundskola

Systematiskt brandskyddsarbete Risknivå 2: Mellan Större grundskola Systematiskt brandskyddsarbete Risknivå 2: Mellan Större grundskola Följande exempel är en beskrivning av hur det systematiska brandskyddsarbetet kan se ut och dokumenteras för en större grundskola. Exemplet

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Hallands läns Räddningstjänster i samverkan

Hallands läns Räddningstjänster i samverkan I GUDRUNS spår Ett självinstruerande material om skogsbrandsrisker efter omfattande stormar och hur vi kan hantera dem. Utgiven av kommunerna, Brandskyddsföreningen och Länsstyrelsen i Halland Upphovsmän:

Läs mer

ALLMÄNT RÅD OM SYSTEMATISKT BRANDSKYDDSARBETE

ALLMÄNT RÅD OM SYSTEMATISKT BRANDSKYDDSARBETE ALLMÄNT RÅD OM SYSTEMATISKT BRANDSKYDDSARBETE SRVFS 2004:3 FÖRESKRIFT OCH ALLMÄNT RÅD OM BRANDSKYDDSREDOGÖRELSE SRVFS 2003:10 SRVFS 2004:4 Detta särtryck är utgivet av Informationsbolaget 2004. Med reservation

Läs mer

Välkommen till webbinar om säkerhetslagstiftning. WSP Natlikan WSP Brand & Risk våren 2015

Välkommen till webbinar om säkerhetslagstiftning. WSP Natlikan WSP Brand & Risk våren 2015 Välkommen till webbinar om säkerhetslagstiftning WSP Natlikan WSP Brand & Risk våren 2015 Digitala verktyg, Brand & Risk Digitala verktyg, webbanpassade lösningar och gedigen kunskap om lagstiftningen.

Läs mer

för färre bränder i Karlstadsregionen

för färre bränder i Karlstadsregionen Ökad samverkan mellan sotar n och räddningstjänsten för färre bränder i Karlstadsregionen U Ulf Hjälmerhag och Björn Johansson - RTJ Karlstadsregionen Vårt förbund en blandning av nytt och gammalt! Munkfors

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

BRANDSKYDDSPOLICY. Antaget av kommunfullmäktige 050331 Reviderad Ks 2008-10-28 129

BRANDSKYDDSPOLICY. Antaget av kommunfullmäktige 050331 Reviderad Ks 2008-10-28 129 BRANDSKYDDSPOLICY Antaget av kommunfullmäktige 050331 Reviderad Ks 2008-10-28 129 Inledning Denna policy, ska tillämpas inom alla kommunala verksamheter i tillämpliga delar. Vissa verksamheter kan medföra

Läs mer

Kolhydrater om man har Diabetes

Kolhydrater om man har Diabetes Kolhydrater om man har Diabetes Jag brukar köra med powerbar gel och sportdryck när jag kör långloppen. På ett långlopp så brukar jag ta 3-5 gel (ca 1 gel var 35-50min ingen första timmen) och sen 2-4

Läs mer

Kommunens plan för räddningsinsats; Sala Ytbehandling AB

Kommunens plan för räddningsinsats; Sala Ytbehandling AB SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTTET 6 {14) Sammanträdesdatum 2014-11-06 229 Kommunens plan för räddningsinsats; Sala Ytbehandling AB Dnr 2014/1089 - lt INLEDNING Uppdatering av kommunens plan för räddningsinsats

Läs mer

Simklubben Elfsborgs policy gällande OLYCKSFALL, AKUT SJUKDOM och KRISHANTERING

Simklubben Elfsborgs policy gällande OLYCKSFALL, AKUT SJUKDOM och KRISHANTERING Simklubben Elfsborgs policy gällande OLYCKSFALL, AKUT SJUKDOM och KRISHANTERING samt riktlinjer vid plötsliga dödsfall i samband med idrottsutövning (Reviderad 2014-02-18) 1 Denna policy för olycksfall

Läs mer

Allmänkunskap Brand för brandskyddskontrollanter

Allmänkunskap Brand för brandskyddskontrollanter Allmänkunskap Brand för brandskyddskontrollanter Schema Teori Teori Teori Paus Paus Regelverk/Författningar FÖRFATTNINGAR Författning är ett samlingsbegrepp för: Kraven måste uppfyllas Preciserar lagens

Läs mer

Vägledning vid elolycka

Vägledning vid elolycka Vägledning vid elolycka 2? I den här broschyren finns information om vad du behöver tänka på om en elolycka inträffar. Du får övergripande vägledning i hur du ska agera om du plötsligt befinner dig i en

Läs mer

TRYGG OCH SÄKER I UPPSALA

TRYGG OCH SÄKER I UPPSALA TRYGG OCH SÄKER I UPPSALA FÄRRE SKA SKADAS OCH DÖ Färre ska dö och skadas i olyckor och bränder Det arbetar Brandförsvaret ständigt för. De som drabbas av olyckor ska få snabb och effektiv hjälp och så

Läs mer

Vägledning i systematiskt brandskyddsarbete

Vägledning i systematiskt brandskyddsarbete Vägledning i systematiskt brandskyddsarbete Regeringsgatan 38 NK 100. 111 77 Stockholm. Tel: 08/762 90 00 www.hufvudstaden.se Förebyggande brandskydd En brand är bland det värsta som kan inträffa i en

Läs mer

Ansökan om delägarskap för Luleå kommun i Svenska Kommun Försäkrings AB

Ansökan om delägarskap för Luleå kommun i Svenska Kommun Försäkrings AB Kommunstyrelsen 2009-03-16 62 144 Arbets- och personalutskottet 2009-02-23 53 111 Dnr 09.113-10 marskf11 Ansökan om delägarskap för Luleå kommun i Svenska Kommun Försäkrings AB Bilagor: Bolagsordning Aktieägaravtal

Läs mer

Nivå 2, Systematiskt brandskyddsarbete

Nivå 2, Systematiskt brandskyddsarbete Nivå 2, Systematiskt brandskyddsarbete Till denna kategori räknas objekt där kraven på det systematiska brandskyddsarbetet är högre. Många objekt i denna kategori omfattas av kraven om skriftlig redogörelse

Läs mer

något handlingsprogram mot mobbning inför valet?

något handlingsprogram mot mobbning inför valet? Sammanställning av enkätsvar från riksdagspartierna om mobbning i arbetslivet 1. Har ert parti tagit fram något handlingsprogram mot mobbning inför valet? : Arbetet mot mobbing i olika former är viktigt.

Läs mer

Nivå 3, Systematiskt brandskyddsarbete

Nivå 3, Systematiskt brandskyddsarbete Nivå 3, Systematiskt brandskyddsarbete Till denna kategori återfinns de objekt som är byggnadsteknisk komplicerade och där verksamheten medför högre krav på skydd och säkerhet avseende brand. Utöver den

Läs mer

Tillfällig uthyrning av lokaler

Tillfällig uthyrning av lokaler Räddningstjänsten Tillfällig uthyrning av lokaler Allmänt Detta dokument gäller för lokaler som tillfälligt hyrs ut till andra ändamål än de normalt används till, t ex för övernattning, disco, fest etc.

Läs mer

Ledarskapets villkor - granskning av enhetschefernas förutsättningar att utöva sitt ledarskap i Motala kommun

Ledarskapets villkor - granskning av enhetschefernas förutsättningar att utöva sitt ledarskap i Motala kommun Revisionsrapport Ledarskapets villkor - granskning av enhetschefernas förutsättningar att utöva sitt ledarskap i Motala kommun Augusti 2009 Håkan Lindahl Stefan Wik Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

BYGGNADS- VERKSAMHETS- BRANDSKYDDSBESKRIVNING SAMT RISKBILD

BYGGNADS- VERKSAMHETS- BRANDSKYDDSBESKRIVNING SAMT RISKBILD Systematiskt brandskyddsarbete Komplicerad Större industri Följande exempel är en beskrivning av hur det systematiska brandskyddsarbetet kan se ut och verka för en större industri. Informationen under

Läs mer

PROJEKT UTVECKLAD UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING

PROJEKT UTVECKLAD UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING PROJEKT UTVECKLAD UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING LSO-MÅLSTYRD LAGSTIFTNING skapat nya behov i tillsynen - Stort mått av uppföljning och utvärdering ÅRSUPPFÖLJNING LSO KOMMUNER OCH LST Kontroll av preciserade

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.

Läs mer

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete Självskattning Systematiskt arbetsmiljöarbete Välkommen till detta självskattningsverktyg som tar utgångspunkt i reglerna om systematiskt arbetsmiljöarbete. Skattningen görs genom att ta ställning till

Läs mer

Brand- och utrymningssäkerhet

Brand- och utrymningssäkerhet Brand- och utrymningssäkerhet mer Ån bara teknik Brand och utrymningssäkerhet Är inte bara brandsläckare, skyltar och utrymningsplaner. Om olyckan väl skulle vara framme så ger bra teknisk utrustning (larm,

Läs mer