Konferensrapport. The Legal and Policy Framework for Global Electronic Commerce Nicklas Lundblad San Francisco

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Konferensrapport. The Legal and Policy Framework for Global Electronic Commerce Nicklas Lundblad San Francisco"

Transkript

1 Konferensrapport Nicklas Lundblad San Francisco Mars 1999

2

3 Innehåll Integritetsfrågor/Privacy... 1 Säkerhet och infrastruktur... 3 Elektroniska betalningssystem... 5 Globala ramverk för avtals- och immaterialrätt... 5 Avregleringen av telekommunikationsmarknaden... 7 Att välja globala standarder... 7 Vad kommer nu?... 9 Varumärken och domännamn... 9 Skatter Den nya ekonomin och nya ekonomiska faktorer Y2K och elektronisk handel Slutsatser av konferensen Global? Självreglering och lagstiftning policy och verklighet Kritiska policyfrågor Patent på affärsmodeller Bandbredd Sveriges Tekniska Attachéer Rapporten får inte kopieras utan tillstånd. Nicklas Lundblad i

4 Nicklas Lundblad 1 Konferensanteckningar från The Legal and Policy Framework for Global Electronic Commerce 5-6 Mars, Berkeley Center for Law and Technology 2 år efter det att Clintonadministrationen släppt sin rapport om den nya ekonomin och den globala elektroniska handeln en rapport som kom att betyda mycket för policy i hela världen (många rapporter från andra regeringar runt om i världen är enkla avskrivningar och omskrivningar av denna rapport (se till exempel Singapores framework som är en mer pratsam version av Clintonadministrationens skrift)) har Berkeley Center for Law and Technology under ledning av den i IT-rätten mycket välkända och väl förankrade professor Pamela Samuelson beslutat att hålla en konferens för att se hur det har gått och var vi nu är på väg. Konferensen behandlade följande områden: Integritetsfrågor/Privacy Säkerhet och Infrastruktur Elektroniska betalningssystem Globala ramverk för avtals- och immaterialrätt. Avregleringen av telekommunikationsmarknaden Att välja globala tekniska standarder Vad kommer nu? Med tanke på den mycket välvalda talarlistan och intresset för e-commerce i den allmänna debatten, är det inte särskilt förvånande att konferensen var mycket välbesökt. Detta är kortfattade sammanfattningar, område för område, av det som sades under konferensen och de centrala policyfrågor som uppmärksammandes. Integritetsfrågor/Privacy Den centrala diskussionen på detta område var frågan om huruvida integritetsskyddet skulle regleras av lagar och förordningar, eller om frågan om integritet skall lämnas till självreglering av industrin. Majoriteten av talarna var emot en strikt reglering av den typ som EU har infört i och med dataskyddsdirektivet. Mary Azcuenaga, som tidigare arbetat på Federal Trade Commission (FTC) den byrå som har att rekommendera lagstiftning på detta område berättade att det inte fanns några avsikter att rekommendera lagstiftning alls, från FTCs sida. Istället sätter man stort hopp till självreglering och branschsanering. Peter Swire som är nyutsedd integritetsombudsman och som har en gedigen erfarenhet inom området 1 var mer försiktig i sin bedömning (vilket egentligen bara är att vänta, eftersom hans nya position försatt honom i en känslig situation), men uttalade sig också starkt mot en lagstiftning av den europeiska typen. Regeringen och industri i samarbete var den modell som han rekommenderade. Han 1 ger mer information om hans nya position och hans inrikting (som beskrivs som laissez faire.

5 Nicklas Lundblad 2 påpekade också att en av de centrala konflikterna på detta område är en konflikt mellan det fria informationsflödet och den personliga integriteten. Ju mer vi skyddar den personliga integriteten, desto mer hindrar vi flödet av information över Internet. Peter Harter, policyansvarig på Netscape, uttalade sig även han mot en europeisk modell och berättade att man egentligen inte från Netscapes sida ansåg att det var ett problem att lagstiftaren ställde krav på hur mjukvara designades han påpekade också att redan idag finns det lagar som påverkar hur industrin utformar sin mjukvara (regler om kryptering är det främsta exemplet 128 bitars kryptering får inte exporteras fritt från USA). Men detta innebar inte, menade han, att Netscape välkomnade lagstiftning på integritetsområdet. Främst eftersom det borde vara en fråga om notice and consent. Notice and consent var en modell som flera av talarna hänvisade till. Egentligen är det en mycket enkel modell som innebär att den som blir loggad får reda på att uppgifter loggförs och kan samtycka eller tacka nej. Harter exemplifierade med utvecklingen som skett när det gäller cookies. I version 1.0 av Netscapes browser sattes och lästes cookies utan att användaren kunde påverka detta eller ens märka det. I version 2.0 varnades användaren. I version 3.0 kunde användaren välja att inte acceptera cookies och i version 4.0 kan användaren själv sätta de villkor som han eller hon vill skall gälla: acceptera alla cookies, acceptera cookies från webbplatser som jag litar på (webbplatser med digitala certifikat till exempel) m.m. Utvecklingen, menade Harter, går mot notice and consent. Flera av talarna nämnde och berömde också de självregleringsförsök som pågår på den amerikanska arenan: Truste en organisation som kravmärker amerikanska webbplatser efter hur de hanterar personuppgifter. Organisationen kräver en utförlig privacy policy från de som vill skylta med Truste-märket på sin webbplats. Privacy Policies är uttalanden från de som står bakom en webbplats om hur de hanterar personuppgifter och något som är mycket intressant att bevaka. FTC utreder för närvarande dessa policies legala status. P3P en standard som skall möjliggöra för användaren att själv ställa in vilka personuppgifter som skall lämnas ut. När denna standard väl implementeras i browsers kommer användaren att själv kunna välja hur mycket eller litet om honom eller henne som avslöjas. Bara en talare var kritisk mot tanken på självreglering. Professor Joel Reidenberg menade att självregleringen inte har lyckats. Hans alternativ var inte den europeiska lösningen, utan istället OECDs privacy guidelines principer som utarbetades inom OECD under 80-talet. I detta var han ensam och hans argument betraktades inte som särskilt övertygande. I korthet ansåg samtliga talare att det finns ett värde i personuppgifter och hur en vara som har ett värde hanteras är en fråga som marknaden och därmed industrin är bäst skickad att avgöra. Denna strikt ekonomiska syn är intressant och ligger i tiden. Det pågår mycket arbete med affärsmodeller som är baserade på personuppgifters värde gratisprodukter är ett aktuellt exempel (se till exempel där Compaq gav bort datorer mot att personer lämnade personuppgifter och gick med på att exponeras för reklam i en ram som fanns på skärmen på de datorer som gavs bort, gratistelefoni mot personuppgifter och riktad reklam m.m. Se också och

6 Nicklas Lundblad 3,175(66$17$)$.7$.UHGLWNRUWVI UHWDJHQ NDQ I UXWVlJD VNLOVPlVVRU XWLIUnQ NRQVXPWLRQVP QVWHU DY DOOD DPHULNDQHU XSSOHYHU DWW GH LQWH OlQJUH KDU QnJRQVRPKHOVWNRQWUROO YHUVLQDSHUVRQXSSJLIWHU $PHULNDQVND ELOWXOODU KDU NDPHURU VRP WDU ELOGHU DY ELOQXPUHW Sn DOOD ELODU VRP nnhu LJHQRP ELOWXOODUQD 'HVVD NDQDQYlQGDVI UDWWVSnUDRFKNDUWOlJJDU UHOVHP QVWHUL KHOD86$ Säkerhet och infrastruktur Säkerhetsdebatten kom att handla om två ämnen kryptering och digitala signaturer. Dessa två ämnen är givetvis mycket nära förbundna med varandra och hur man hanterar den ena av dessa policyfrågor avgör också hur den andra kommer att behandlas. Stewart Baker inledde denna paneldebatt men en genomgång av hur USA krypteringspolitik utvecklats och hur den kommer att utvecklas under de närmaste åren. Clintonadministrationen fick en hel del beröm för hur man hanterat frågan och hur man kommit att liberalisera krypteringspolitiken, men Baker konstaterade att det var långt kvar att gå. Den nuvarande situationen beskrev han som förvirrad. Det finns olika typer av kategorier som får och kan exportera stark, 128 bitars, kryptering och en snabb genomgång av dessa menade Baker var intressant också för hur framtiden på området skulle komma att arta sig. De grupper som han nämnde och som han trodde skulle få allt större frihet i exportsammanhang, är: ¾ Trusted Third Countries länder som finns med i Wassenaaravtalet, m.fl. 2 ¾ Trusted Third Products SSl, SET kan få tillstånd under vissa förutsättningar ¾ Thrusted Third Sectors Finansiella sektorn, medicinska och hälsovårdssektorerna, samt möjligen on-line merchants (om de inte säljer vapen m.m.) Näste talare, Charles Merrill, är ansvarig för den grupp inom det amerikanska advokatsamfundet som studerar digitala signaturer och PKI-arkitekturer. 3 Han redovisade läget inom området i USA, och förklarade att den stora frågan just nu är att försöka utveckla och arbeta med begreppet non repudiation. Målet är att digitala signaturer skall bli så säkra 2 Wassenaaravtalet är ett internationellt avtal om kryptering där man förbinder sig att kontrollera exporten av strategiska produkter i Sverige hanteras detta av en särskild byrå för export av Strategiska Produkter. Wassenaaravtalet reglerar inte kryptering under 56 bitars kryptering, men allt över 64 bitar skall kontrolleras. Bakers analys var att förändringarna i avtalet inte utgjorde någon egentlig liberalisering, utan att de snarast var att betrakta som kosmetiska. Se mer på 3 Public Key Infrastrcture olika infrastrukturer för auteticering och identifiering i digitala miljöer.

7 Nicklas Lundblad 4 att de kan användas som bevis, bevis som kan övertyga en tredje part om att avsändaren med överväldigande sannolikhet är innehavaren av den digitala signaturen. Därefter talade Thomas Smedinghoff om utvecklingen inom USA på detta område och visade hur olika lösningar runt om i USA byggs upp. Han påpekade att det inte är bara är PKI-lösningar som studeras runt om i USA just nu, utan även andra typer av elektroniska signaturer. 4 Aktiviteterna på lagstiftningsområdet är mycket omfattande och mycket diversifierade. Olika stater har olika lagstiftningsmodeller. Detta innebär ett problem: när EU förhandlar med USA om globala regler för digitala signaturer, förhandlar men med den federala nivån. Lagstiftning på området sköts på delstatsnivå. Vad den federala representanten lovar är därför av liten eller ingen betydelse. Det finns olika typer av lagstiftning i USA om elektroniska signaturer. Smedinghoff delade in lagstiftning om elektroniska signaturer i tre olika kategorier. Lagstiftning som: 1) erkänner alla typer av elektroniska signaturer PIN, normal text, normala inscannade signaturer. Det blir en bevisfråga. (Arizona, Illinois) 2) endast erkänner digitala signaturer (Utah) 3) erkänner sådana elektroniska signaturer som uppfyller fyra grundläggande krav på säkerhet Denna variation resulterar i att olika delstatslagstiftningar accepterar olika typer av elektroniska transaktioner. Återigen går det att dela upp dessa i tre kategorier. Lagstiftningar som godkänner: 1) Alla typer av elektroniska transaktioner 2) Vissa typer av elektroniska transaktioner (som hälsovård och banktransaktioner) 3) Endast transaktioner med staten Smedinghoff, som bevakar utvecklingen inom hela USA på sin webbplats (http://www.mbc.com ), gav också några intressanta fakta:,175(66$17$)$.7$ VWDWHU L 86$ KDU QnJRQ W\S DY ODJVWLIWQLQJ RP HOHNWURQLVNDVLJQDWXUHU 8QGHU GH WUH I UVWD PnQDGHUQD L 86$ KDU ODJI UVODJ RP HOHNWURQLVND VLJQDWXUHU RFK WUDQVDNWLRQHU ODJVWIUDP Den siste talaren som talade om säkerhet och infrastruktur var professor Doug Tygar, som talade om tamper safe devices. Hans föreläsning var teknisk och han talade om hur den elektroniska handeln står inför en stor fara i det att man inte riktigt kan ta hänsyn till de 4 Denne talare använda elektroniska signaturer som ett samlingsbegrepp för allt som skulle kunna vara en signatur: en inscannad namnteckning, en namnteckning skriven i ett vanligt m.m.

8 Nicklas Lundblad 5 säkerhetsfrågor som man verkligen borde arbeta med, eftersom marknaden fordrar att företagen handlar fort. Detta ökar risken för s.k. systemfel där en teknik som spridits vitt och brett plötsligt visar sig vara behäftad med ett fel som gör den fullständigt oanvändbar. Som exempel nämnde Tygar de smarta kort som många idag sätter stora förhoppningar till för konstruktionen av säkra betalningar. Antag att dessa visar sig efter det att de etablerats och spridits i kanske ett år vara behäftade med ett fel som gör det enkelt att förfalska dem, vad kommer då att ske med den valuta som finns på korten? Den kan faktiskt i ett worst case scenario bli helt värdelös. En ekonomisk katastrof för individen och ett systemfel som den elektroniska handeln kan behöva mycket tid att återhämta sig ifrån. Tygar berättade också att man med en mycket enkel attack kan läsa av just smarta kort: inte genom att försöka knäcka koden till dem, utan endast genom att mäta hur en dators strömkonsumtion varierar under läsningen av ett smart kort. Med denna metod påstod Tygar att man knäckt 30 olika typer av smarta kort. Elektroniska betalningssystem En mycket kort session om elektroniska betalningssystem och hur de utvecklats hölls också. Denna sessions huvudsyfte var att belysa policyfrågan om huruvida staten skulle agera för att stärka de elektroniska betalningssystemen. Barbara Bennett från Federal Reserve Bank hävdade att det inte fanns några planer från dem att stödja och utarbeta nya elektroniska betalningssystem frågan måste lösas helt och hållet av marknaden. CITIGROUP som är en stor bankaktör representerades av Henry Lichstein som inte heller såg något egentligt behov av elektroniska pengar, utan som menade att det kommer att växa fram standarder på detta område, standarder som kanske inte liknar de system för elektronisk betalning som finns idag. Professor Jane Winn redogjorde kort för varför hon inte ansåg att det fanns några skäl från statens sida att lagstifta om elektroniska pengar och hon tillade dessutom att det inte är osannolikt att kreditkorten kommer att förvandlas till betalningssystem och utvecklas mot elektroniska pengar. Det finns dessutom skäl, menade Winn, att betrakta de frequent flyer points som delas ut av olika flygbolag och studera dem som valutor som mer eller mindre är oberoende av nationella valutor. Mycket intressant händer med utvecklingen av valutor och värdeprogram. En enda representant från panelen, professor Kerry Macintosh, ville se lagstiftning om elektroniska pengar. Hennes huvudpoäng var att det skulle hjälpa de företag som idag har bra idéer på detta område att utveckla de produkter som de kan erbjuda och sedan skapa en marknad för dem. Elektroniska betalningar leder mot en allt mer perfekt marknad, menade hon, och lagstiftaren bör därför uppmuntra användandet av dem. Globala ramverk för avtals- och immaterialrätt Diskussionen inom denna panel handlade om hur den amerikanska immaterial- och avtalsrätten och hur denna kan utvecklas, och har utvecklats, för att stödja den elektroniska handeln.

9 Nicklas Lundblad 6 Den förste föreläsaren, Maureen O Rourke, talade om Uniformal Commercial Code (UCC) 2B och hur denna del av den amerikanske avtalsrätten kommer att påverka de elektroniska avtalen. 5 Frågan om elektroniska avtal är global den utreds globalt och det finns lagförslag inom detta område som lades fram redan 1996 (UNCITRAL) men i praktiken är den regional. De lösningar som finns är UCC 2B och det nyligen lagda förslaget till direktiv på området inom EU. Skillnaderna mellan de två förslagen är stora de har delvis kommit till av skilda skäl och de har till stor del olika utformning och funktion men dessa modeller är de två modeller som hanterar frågan om elektroniska avtal just nu. O Rourkes huvudpoäng var att UCC 2B inte räckte att den dessutom var alldeles för hård. Robert P Merges höll sedan en föreläsning om patenträtten och hur denna har kommit att stärkas under den senaste tiden. Särskilt en trend är också mycket oroande: trenden i USA att patentera affärsmodeller. 86$VOlSSHUQXLJHQRPSDWHQWDQV NQLQJDUVRPWDUSDWHQWSnDIIlUVPRGHOOHU3n VLNWNDQGHQQDWUHQGOHGDWLOODWWI UHWDJYlUOGHQ YHUVRPYLOOHWDEOHUDVLJSn GHQ HOHNWURQLVND PDUNQDGHQ PnVWH EHWDOD OLFHQVSHQJDU WLOO DPHULNDQVND SDWHQWLQQHKDYDUHVRPKDUWDJLWSDWHQWSnHQNODDIIlUVPRGHOOHU 2IWDQRJI UNODUDGH0HUJHVlUGHVVDSDWHQWLQWHJLOWLJD²GHNDQLIUnJDVlWWDVLGRPVWRO RFKGHNDQXQGDQU MDV²PHQDQWDOHWLFNHJLOWLJDSDWHQWlUDOOGHOHVI UVWRUW'HVVXWRP ILQQV GHW HQ JDQVND EHW\GDQGH WUDQVDNWLRQVNRVWQDG L DWW I UV ND VWlPPD YDU RFK HQ VRPSnVWnUVLJKDHWWSDWHQWSnHQDIIlUVPRGHOO0 MOLJHQNDQGHWWDOHGDWLOODWWRJLOWLJD SDWHQWNRPPHUDWWXSSUlWWKnOODV 'HW HQGD VlWWHW DWW XQGYLND GHWWD lu DWW XWELOGD GH VRP EHG PHU RFK JRGNlQQHU SDWHQWDQV NQLQJDU RFK NDQVNH RFNVn I UlQGUD SDWHQWV\VWHPHW 'HQ VRP I OMHU XWYHFNOLQJHQ Sn LPPDWHULDOUlWWVRPUnGHW NDQVNH KDU QRWHUDW DWW GHW KDU EOLYLW OlWWDUH L 86$ RFK (8 DWW SDWHQWHUD PMXNYDURU HQ XWYHFNOLQJ VRP RFNVn NDQ KRWD GHQ HOHNWURQLVNDKDQGHOQ²RPSDWHQWSnYLNWLJDWHNQLVNDO VQLQJDUI UHOHNWURQLVNKDQGHO VOlSSVLJHQRPNDQXWYHFNOLQJHQSnRPUnGHWVWDQQDXSS 3DPHOD 6DPXHOVRQ I UHOlVWH VLVW RFK DUUDQJHUDGH NRQIHUHQVHQ RFK GLVNXWHUDGH XWYHFNOLQJHQ Sn LPPDWHULDOUlWWVRPUnGHW 86$ JHQRPGUHY L 2NWREHU 7KH 'LJLWDO 0LOOHQQLXP &RS\ULJKW $FW VRP L VLQ WXU LPSOHPHQWHUDU :,32DYWDOHQ VRP XWIRUPDGHV, GHVVD ILQQV HQ VlUVNLOG RFK P\FNHW VPDO EHVWlPPHOVH RP FLUFXPYHQWLRQ RI SURWHFWLRQVRPLNRUWDRUGDODJLQQHElUDWWGHWlURODJOLJWDWWLQQHKDXWUXVWQLQJHOOHUDWW YLGWD nwjlughu VRP VNDGDU I UVYDJDU HOOHU WDU ERUW ROLND W\SHU DY NRSLHULQJVVN\GG ² GLJLWDODHOOHUDQDORJD 'HQQDEHVWlPPHOVHNDQXQGHUPnQJDI UKnOODQGHQVWULGDPRWDQGUDEHVWlPPHOVHURP SHUVRQOLJ LQWHJULWHW RFK GHVVXWRP NDQ UHJHOQ NUlQND LQIRUPDWLRQVIULKHWHQ 8U GHQ 5 För att förstå denna debatt krävs en viss kunskap om bakgrunden. UCC 2B är en paragraf om försäljningen av elektroniskt material och licensering av denna typ av material under elektroniska villkor. Den har mött mycket kritik. 6 Se Trädens Viskningar Rapport från KnowRight 98, en rapport som jag hade nöjet att skriva i somras från en konferens i Wien.

10 Nicklas Lundblad 7 HOHNWURQLVND KDQGHOQV V\QSXQNW NDQ UHJHOQ GHVVXWRP VWU\SD IO GHW DY LQIRUPDWLRQ JOREDOW Avregleringen av telekommunikationsmarknaden En kort paneldebatt om avregleringen av telekommunikationsmarknaderna hölls också. Det ser ut som om bredbandsanslutningar kommer att bli alltmer vanliga men marknadsvillkoren gör att de kommer att erbjudas i olika lösningar som dedikerade system och i intressegrupper, menade professor Michael Katz, och sade att det säkerligen kommer att dyka upp nya kostnader som vi inte ser idag. Professor Howard Shelanski talade om bredbandsstrukturer och svårigheten i att utveckla denna typ av lösningar på den i USA tämligen hårt reglerade telekommunikationsmarknaden. Om man vill kunna sprida bredbandslösningar i USA, menade Shelanski, inta samma position här som annars inom elektronisk handel och överlämna marknaden till självreglering. Det är också viktigt att inte hindra samarbetesprojekt med den i USA starka konkurrenslagstiftningen, menade Shelanski. Att välja globala standarder Skall standarder för elektronisk handel sättas av regeringen eller industrin? Clintonadministrationens ramverk ger uttryck för två principer som handlar om standarder: ¾ Staten skall inte sätta standarder det skall vara en frivillig reglering ¾ Standarder skall vara öppna och interoperabla Mark A Lemley förste talare i denna panel påpekade (allt annat än stillsamt) att dessa två principer är inkonsistenta. 7 Dessutom menade Lemely att administrationens policy på krypteringsområdet klart visar att staten ändå lägger sig i vad som sker på standardområdet man hindrar med exportförbudet en standard att uppstå som går utöver 56 bitars kryptering. Vad kommer då att hända? Vilken princip kommer att vinna? Lemley hävdade att öppna standarder är det som förmodligen kommer att ha mest positiv effekt på den elektroniska handeln. Men staten/administration stödjer inte utvecklingen mot öppna standarder: den nya lagstiftningen på immaterialrättsområdet DMCA och den stärkta praxisen inom patentområdet som nämnts ovan leder till att industrin tjänar mer på att hålla sig till slutna standarder där var och en som vill utnyttja standarden måste betala licensavgifter. De initiativ inom den s.k. Open Source rörelsen, där SUN, Linux och Netscape är de mest kända exemplen, är inte en lösning, eftersom det utelämnar användarna till de stora aktörernas goda vilja. De som skulle kunna lösa denna fråga de stora privata standardorganisationerna genom att föreslå öppna standarder, vågar inte. De företag som skulle kunna ta del i denna typ av standardlösningar är nämligen rädda för att de skall bli anklagade för att forma oligopol och karteller. Den anti trust law som finns i USA är nämligen så sträng att till och med överenskommelser av typen om du får utnyttja mina immaterialrättigheter så får jag utnyttja 7 Om man inte tolkar det som andra stater vilket Lemely, bara halvt på skämt, menade vara en god möjlighet

11 Nicklas Lundblad 8 dina, överenskommelser som verkligen skulle kunna sprida en standard, riskerar att bedömas som konkurrensfientliga och kartellbildande. Lemley menade att en lösning skulle kunna vara att skapa patent- och upphovsrättsfria områden för komponenter som kan beskrivas som standarder. En annan lösning är att regeringen faktiskt griper in och verkligen uppmuntrar öppna standarder istället för att endast stärka slutna standarder och samtidigt hävda att man inte griper in i standardprocessen. Näste talare var professor Lawrence Lessig (också känd från Microsoftmålet där han agerade som utredare under en del av målet, men blev avsatt under gång). Inledningsvis gjorde Lessig skillnad mellan koordinerande standarder som är neutrala att köra på höger sida av vägen, och reglerande standarder, som byggs för att begränsa friheten och som inte är neutrala hastighetsgränsen var ett exempel på denna typ av standarder, menade Lessig. Den typ av standarder som sätts av statsmakten, menade Lessig, är reglerande. Vad betyder det då att regeringen kan sätta reglerande standarder inom elektronisk handel och hur kan de göra det? Historiskt sett trodde man att cyberspace inte kunde regleras och inte heller att staters lagstiftningsmakt skulle överleva, sade Lessig, men det fanns redan då en lex informatica i cyberspace som hade sin grund i den infrastruktur och teknik som cyberspace byggts av. Lessigs tes är att teknik- och mjukvaruarkitekturen avgör hur lex informatica den lag som reglerar cyberspace ser ut och hur omfattande den är. Därför behöver inte regeringen reglera beteende i cyberspace istället kan man reglera arkitekturen genom standarder och hur dessa byggs upp. Det är på detta sätt lätt för att stater att kontrollera och reglera cyberspace, tvärtom mot vad som antogs i cyberspaces barndom. Kommer detta att fungera? Det beror, menade Lessig, av hur Open Source rörelsen utvecklas. Det finns två typer av standarder som kan regleras: dels de protokoll som organisationer som IETF tar fram, och dels de applikationer som byggs. Det effektiva är att reglera applikationerna, operativsystemet och mer komplicerade program, inte protokoll på lägre nivåer. Det är för det första mycket svårt att bestämma vad W3C och IETF gör och för det andra har dessa organisationer inget eget intresse som statsmakter kan använda som incitament för att få organisationerna att anta standarder som regeringen vill ha. Därför måste regeringen, om den vill reglera cyberspace, vända sig mot applikationer och högre nivåer för att reglera dessa. Men kan staten reglera teknik och applikationer som är helt och hållet Open Source? Lessig menade att detta är mycket svårt och gav ett exempel.

12 Nicklas Lundblad 9 1(76&$3(2&+'(1)5$16.$67$7(1 1HWVFDSH ILFN HQ I UIUnJDQ IUnQ GHQ IUDQVND UHJHULQJHQ RP PDQ LQWH L 66/ NXQGH OlJJD LQ IXQNWLRQHU VRP WLOOlW DYO\VVQLQJ1HWVFDSHVYDUDGHDWWYLVVHUOLJHQKDGHPDQVNDSDW 66/WHNQRORJLQ PHQ PDQ NXQGH LQWH I UlQGUD GHQ HIWHUVRP GHQQXYDU2SHQ6RXUFHIULI UYHPVRPVnYLOOHDWWI UlQGUD RFK XWYHFNOD 2P 1HWVFDSH ODGH LQ VnGDQD IXQNWLRQHU L GHQ 66/O VQLQJVRPI UHWDJHWHUEM GVNXOOHPDUNQDGHQEDUDYlOMD HQ DQQDQ JUDWLV O VQLQJ IUnQ QnJRQ L 2SHQ 6RXUFH U UHOVHQ,QJHQNDQI UNODUDGH1HWVFDSHEHVWlPPD YHUVWDQGDUGHQ± RP HQ YHUVLRQ DY 66/ WLOOnWHU DYO\VVQLQJ NRPPHU LQJHQ DWW YDUDLQWUHVVHUDGDYGHQ En framtid i vilken Open Source rörelsen dominerar applikationsmarknaden eller åtminstone har ett starkt inflytande över applikationsmarknaden är en framtid i vilken statens möjlighet att reglera cyberspace minskar, avslutade Lessig. Vad kommer nu? Under denna rubrik presenterades ganska löst sammanhållna föredrag som handlade om de som inte behandlats i A Framework Nedan redovisas huvuddragen i dessa föredrag. Varumärken och domännamn Mark Radcliffe varumärkesspecialist inledde med att utforska utvecklingen inom domännamnsfrågan. Han menade att de flesta olika rättsfall kan sorteras i ter olika kategorier: ¾ Cyberutpressning (att ta någon annans domännamn och vilja sälja det tillbaka en strategi som visat sig helt icke framgångsrik (panavision, intermatic) ¾ Kontrarevolutionär dommännappning (plannedparenthood.com med länkar till antiabort webbplatser, katolsk kommentator, förlorade domstol) ¾ Lika rätt (där två aktörer med samma namn vill ha en domän (apple.com hur många är det inte som vill ha detta?) Det sista fallet är det absolut svåraste det finns olika sätt att lösa detta: first come, first served är en modell som förespråkats av många, men som ytterst, menade Radcliffe inte är speciellt tillfredsställande. Radcliffe förutspådde att det som sker inom World Intellectual Property Organisation (WIPO) på detta område kommer att ha en mycket stort betydelse för utvecklingen, eftersom WIPO fungerar som rådgivare till ICAAN som formellt skall hantera dessa regler. I korthet kan då sägas att de två första typerna av fall kan betraktas som lösta. Det sista fallet är det som är komplicerat och som kan kräva någon typ av policylösning. De två första är helt enkelt vanliga varumärkesintrång och kan hanteras genom vanliga domstolsprocesser. Vad saknas i administrationens ramverk i övrigt? Michael Froomkin, professor vid Miami Law School, inledde sitt föredrag med allmänna anmärkningar om vad som nu måste göras 8 Secure Sockets Layer en teknik för säkra och krypterade överföringar från server till klient på Internet.

13 Nicklas Lundblad 10 med A Framework och sade att det som verkligen gör att A Framework behöver omarbetas eller revideras är att det inte finns någon bra rollfördelning mellan reglering och självreglering, och att det saknas regler om styrning. Den styrning som finns innebär en sorts federaliseringsprocess (i USA finns två lagstiftningssystem, delstats- och federal/nationell nivå), sade Froomkin vidare. 9 Efter att ha fällt dessa allmänna kommentarer gick Froomkin vidare till domännamnsfrågan. Han sitter med i remisskommittén för det arbete som pågår inom WIPO för domännamn och varumärken och han menade att de rekommendationer som WIPO författat är mycket dåliga. Några av de brister som han pekade på är följande: ¾ skiljedomar på området är inte bindande (vad jurister kallar res judicata en avgjord sak) ¾ det finns inte några enhetliga regler som styr tvister på detta område reglerna är en blandning av nationella och WIPO regler. Detta minskar verkligen förutsägbarheten för den som är intresserad av försöka bedöma om det går att registrera ett domännamn. Froomkin uppmanade sedan samtliga närvarande att läsa RFC förslaget till lösning på domännamnsfrågan från WIPO och skicka kommentarer till honom. Anledningen till detta var att han upplevde att intresset för frågan var nästintill obefintligt. En trend som han menade var skadlig, eftersom USA har förbundit sig att följa rekommendationerna. Och detta i sin tur, menade Froomkin, var centralt: det är det här som borde diskuteras ur policysynpunkt: vem skall bestämma över Internet och Internetfrågor? Skatter Richard Prem skattejurist talade om de problem med skatter som uppkommer i elektronisk handel. Några av de frågor som han ansåg var särskilt viktiga var följande: ¾ Portabilitetsfrågan Var skall vi betala skatt? Om vi köper ett datorprogram från en firma i Ohio som har en server i New York och jag bor i San Francisco var skall då skatt betalas? ¾ Digitala produkter - Vad skall vi betala skatt för? Om vi har olika skatter på produkter och tjänster måste vi kunna skilja produkter från tjänster. Är ett datorprogram som säljs på Internet och sedan laddas hem till användaren en tjänst eller en produkt? Vi ser idag en situation där datorprogram ibland är produkter (om de köps i en butik) och ibland kan vara tjänster. ¾ Integritetsfrågor och skatter Vem skall betala skatt? I Australien fanns idéer om att registrera alla webbplatser med ett särskilt registreringsnummer och alla deras transaktioner för att kunna debitera skatter och ett lagförslag i USA föreslår till och med kräva att alla som handlar on-line lämnar namn, adress, vad de betalar och vad de köpt, för att kunna skattföra transaktionerna. Om dessa planer genomförs finns det en betydande risk för att den elektronisk handeln kommer att krympa avsevärt. Prem påpekade att det är centralt att vi följer de initiativ inom OECD som hanterar dessa frågor, eftersom det ser ut som om skattefrågorna kommer att lösas inom ramen för det samarbete som finns inom OECD är professor Froomkins hemsida och där finns mycket av hans föreläsningar.

14 Nicklas Lundblad 11 De principer som kommer att leda detta samarbete var, enligt Prem: ¾ Neutralitet ¾ Effektivitet ¾ Säkerhet och enkelhet ¾ Rättvisa ¾ Flexibilitet Vilket, som Prem också konstaterade, kan betyda mycket olika saker. Men två olika grunder för beskattning är värda att hålla minnet som viktiga i denna diskussion: dels permanent etablering (var en skattebetalare är etablerad, bor, har egendom) och dels inkomstens karaktär (inkomst av tjänst? Av kapital? Moms?). En särskild kommission i USA studerar frågan. De frågor som Prem tog upp fokuserade framförallt på företagens position. Näste talare, David Forst, talade om staters problem med att försöka förstå beskattning på Internet. Inget land vill vara den som först reglerar området och därmed riskerar att döda den gås som värper guldägg som Forst uttryckte saken. Den princip som de flesta arbetar efter är den s.k. neutralitetsprincipen och liksom inom EU vill man undvika att det uppstår en långt gående skattekonkurrens mellan stater. Om det på en global och snabbrörlig marknad finns klara fördelar med att han en digital närvaro i ett visst land så är det lätt att förutse att skatteintäkter i alla andra länder kommer att dirigeras om till lågskatteländer det är också lätt att förutse att detta kommer att ske i en högre omfattning än vad vi ser idag på en digital marknad, eftersom denna är än mer snabbrörlig och än mer global än den vanliga marknaden. Där kanske endast mycket stora multinationella företag kunnat lokalisera om sitt huvudkvarter till lågskatteländer kanske även små och medelstora företag kan göra så i den digitala ekonomin. Dessutom krävs en ekonomisk koppling till ett land för att beskattning skall kunna ske. För att jag skall kunna bli beskattad i Frankrike krävs att jag har någon ekonomisk koppling till Frankrike. Vad är en ekonomisk koppling? Hur är det med följande fall, frågade Forst: ¾ Jag använder intelligenta agenter för att handla produkter i Frankrike ¾ Jag har en server eller ISP i Frankrike ¾ Jag handlar från ett företag som använder en server i Frankrike, et cetera Det är ännu inte en fråga som USA kan ge några klara svar på, lagstiftaren i USA har ännu inte hanterat frågan och denna osäkerhet i sig är djupt beklaglig, förklarade Forst. Var ett företag skall betala s.k. sales tax i USA beror av var ett företag har ett nexus det finns återigen en ekonomisk koppling. Egendom, anställda m.m. Naturligtvis blir också detta svårt i en värld som präglas av en höggradig globalisering och internationalisering. Den återkommande observationen var att det är svårt att lösa de frågor som Prem presenterade: vad, var och vem skall beskattas för den elektroniska handeln? 10 är ett intressant dokument om denna fråga.

15 Nicklas Lundblad 12 Den nya ekonomin och nya ekonomiska faktorer Bradford Delong, ekonom, talade sedan kort om den nya ekonomin och de nya villkor som den nya ekonomin kommer att etablera. Några observationer som han tyckte var tydliga var, bl.a., följande. ¾ Avsaknaden av skatter kommer att leda till att den offentliga e-sektorn blir obetydlig. Om det inte finns några särskilda skatter på Internet är det svårt att se hur den offentliga e-sektorn skall kunna växa. Offentliga resurser och tjänster kommer inte att kunna erbjudas gratis på Internet. Det klassiska skälet för att beskatta är för att finansiera gemensamma utgifter. Genom att välja att inte beskatta Internet (Clintonadministrationen har uttalat att man inte avser beskatta Internet särskilt) kan man förmodligen inte heller erbjuda en offentlig e-sektor (även om det kanske går att finansiera en del genom att rationalisera och effektivisera den existerande offentliga sektorn). ¾ Den starka upphovsrättslagstiftningen kommer att innebär att informationsflödena blir lidande. Genom att stärka upphovsrätterna gör vi det svårare för informationen att flöda fritt. Delong jämförde utvecklingen inom elektronisk handel med utvecklingen som järnvägen genomgick för hundra år sedan. Då fungerade marknadens osynliga hand och grundidén i A Framework - att den privata sektorn skall leda utvecklingen var en riktig princip. Läget nu är mer komplicerat, menade Delong. Den osynliga handen fungerar inte lika bra. Förändringarna i ekonomin är kanske inte sådana att utvecklingen kan överlämnas till självreglering och självorganisering. Som exempel nämnde Delong att den stärkta immaterialrätten (upphovsrätten och patenträtten), som är en följd av den självregelring som uppmuntras på området, leder till nationella monopol (Microsoft och Intel) men han ställde också samtidigt frågan om det inte egentligen i ett makroperspektiv är det enda sättet att befordra goda teknologier och utvecklingen på området. Ifrån ett ekonomiskt perspektiv, menade Delong, befrämjar starka immaterialrätter utvecklingen och tillflödet av venture capital vilket är en önskad utveckling! Frågan om ekonomiska konsekvenser är mycket komplicerad och illa förstådd, avslutade Delong, och uppmanade till mer forskning på området. Y2K och elektronisk handel Stephen Brower, konsult i 2000-branschen, gick igenom de effekter på elektronisk handel som kan komma att bli aktuella till följd av år 2000 problematiken. Han delade upp de effekter som vi kommer att se i direkta och indirekta effekter. De direkta effekterna är att program helt enkelt slutar fungera och att system faller samman. Detta kan givetvis hända både nya och gamla produkter. Att en produkt är inköpt i år är ingen garanti för att den är Y2K-säker. De indirekta effekterna är mer svåra att beskriva, men exempel som Brower tar upp är att det inte går att fatta beslut utan datorsystem och att strategiska förändringar och utvecklingen i företagen kommer att stanna upp. Dessutom är systemen ofta beroende av varandra oavsett om det system som det egna företaget har fungerar kan företaget stanna upp om inte affärskritiska system som man är beroende av hos andra företag också fungerar.

16 Nicklas Lundblad 13 Antag till exempel att kreditkortsföretagens system inte fungerar hur kommer då alla de företag som är beroende av dessa finansiella system för sin elektroniska handel att fungera? Brower som såg rättsfallen på detta område öka kraftigt föreslog också (bara halvt på skämt) att det var nödvändigt att besluta om ett förbud för processer om år 2000-skador, eftersom det är ett systemfel mer än något annat ansvarsförhållandena är mycket svåra att utreda. Slutsatser av konferensen Några korta slutsatser och kommentarer kan göras de är högst allmänna och personliga. Global? Konferensen var inte särskilt global. Istället handlade det om det amerikanska perspektivet och de gånger EU nämndes var det för att dataskyddsdirektivet hånades eller för att man talade om att EU låg månader efter USA. De få internationella deltagare som fanns på plats upplevde konferensen som lätt chauvinistisk, men hade inte förväntat sig något annat heller. De gånger konferensen verkligen blev global fanns en viss oro hos deltagarna för USAs ställning i det internationella samfundet och hur man kunde bli bunden av olika överenskommelser, som i professor Froomkins tala om WIPO ovan. Självreglering och lagstiftning policy och verklighet En gemensam åsikt som föredragshållare och deltagare hade var att den första principen i A Framework inte var speciellt sanningsenlig. The private sector must lead, lyder denna princip och den ses som ett uttryck för en tro på självreglering rent formellt, men i praktiken reglerar staten på ett omfattande sätt den elektroniska handeln i och med immaterialrättsliga lagar, kryptolagar och integritetsrelaterade lagar. Man säger en sak och gör sedan en annan. Detta gäller förmodligen också för EU, i ännu högre grad. När man inom EU betonar att utvecklingen skall ledas av den privata sektorn (och det gör man!) så klingar detta ännu mer tomt. Direktiv, bestämmelser och rekommenationer översvämmar området. Kritiska policyfrågor Om några enskilda frågor skall urskiljas som kritiska i betydelsen viktiga för Sverige och Europa, så är följande goda kandidater. Patent på affärsmodeller Tendensen att tillåta patent på affärsmodeller är oroande och mycket svår att förstå. Om denna tendens blir starkare finns en betydande risk för att företag som vill ägna sig åt affärer on-line kommer att hamna i utpressningssituationer med patentinnehavare som vill ha en licensavgift för tveksamma patent på sätt att göra affärer. Bandbredd I en av föreläsningarna sade Ciscos vice policyansvarig att han ofta får påhälsningar från utlänningar som vill veta hur de skall skapa sitt eget Silicon Valley han sade också att han

17 Nicklas Lundblad 14 aldrig berättar detta (på skämt). Hemligheten, anförtrodde han sedan konferensdeltagarna, att han anser, ligger i kostnaden för bandbredd och nivån på utbildningen. I Europa är bandbredd 6-7 ggr dyrare än i USA och detta tror han avgör loppet om vem som kommer att dominera den elektroniska handeln. I USA finns en hel del bredbandslösningar med s.k. flat rate som ger en fast anslutning till Internet mot en bestämd summa varje månad (29 $/ månad för en T1 lina fördelad på ett LAN i ett flerfamiljshus) Inga som helst trafikavgifter tas ut. Detta är den absolut mest centrala frågan för den elektroniska handeln. Ett litet eller medelstort företag i Europa har en inträdesavgift på den elektroniska marknaden som är 6-7 ggr den i USA. Det finns ingen chans att vi kan vinna loppet om dominans på den elektroniska marknaden under dessa förutsättningar. Ann Winblad, bl.a. styrelseordförande i Liquid Audio och venturekapitalist, höll ett lunchföredrag om venture capital som var mycket bra. I detta nämnde hon några fakta som var mycket intressanta, eftersom de tecknar en närmast skrämmande bild av hur litet det marknadsfönster som nya aktörer på den elektroniska marknaden måste ta sig in i. Dessa fakta får fungera som en tänkvärd avslutning på denna kortfattade rapport.,175(66$17$)$.7$ ¾ +XVKnOOVRPlUXSSNRSSODGHWLOO,QWHUQHWL86$XQGHUV NWHV I UDWWIDVWVWlOODKXUPnQJDZHEESODWVHUGHEHV NHUXQGHU HQW\SLVNPnQDGEHV NWHZHEESODWVHUHOOHUPLQGUH XQGHUHQPnQDGVWLG ¾ $Y GH UHNODPLQWlNWHU VRP JLFN WLOO,QWHUQHW JLFN DY LQWlNWHUQDWLOOZHEESODWVHU ¾ 'HWILQQVYHQWXUHFDSLWDOIRQGHUI UPHUlQPLOMDUGHU86 GROODUVRPYlQWDUSnDWWLQYHVWHUDLQ\DWHNQLVNDO VQLQJDU

,QI UDQGHW DY HXURQ NRPPLVVLRQHQ UHGRJ U LQJnHQGH I U I UEHUHGHOVHUQD RFK I UHVOnU WMXJR

,QI UDQGHW DY HXURQ NRPPLVVLRQHQ UHGRJ U LQJnHQGH I U I UEHUHGHOVHUQD RFK I UHVOnU WMXJR ,3 Bryssel den 3 april 2001,QI UDQGHW DY HXURQ NRPPLVVLRQHQ UHGRJ U LQJnHQGH I U I UEHUHGHOVHUQD RFK I UHVOnU WMXJR OlPSOLJDnWJlUGHU GDJDU I UH HXURGDJHQ ODGH NRPPLVVLRQHQ IUDP HWW PHGGHODQGH RP I UEHUHGHOVHUQDI

Läs mer

OKIFAX 5680. hjälpguide

OKIFAX 5680. hjälpguide OKIFAX 5680 hjälpguide 9DUMHnWJlUGKDUYLGWDJLWVI UDWWJDUDQWHUDDWWLQIRUPDWLRQHQLGHWWDGRNXPHQWlU IXOOVWlQGLJULNWLJRFKDNWXHOO7LOOYHUNDUHQSnWDUVLJLQJHWDQVYDUI UUHVXOWDWDYIHO XWDQI U VLQ NRQWUROO 7LOOYHUNDUHQ

Läs mer

5HVXOWDWWDYODQ I U GHQ LQUH PDUNQDGHQ YLVDU DWW IUDPVWHJ JMRUWV PHQ IRUWIDUDQGH ILQQV GHW KDQGHOVKLQGHU

5HVXOWDWWDYODQ I U GHQ LQUH PDUNQDGHQ YLVDU DWW IUDPVWHJ JMRUWV PHQ IRUWIDUDQGH ILQQV GHW KDQGHOVKLQGHU ,3 Bryssel den 16 maj 2002 5HVXOWDWWDYODQ I U GHQ LQUH PDUNQDGHQ YLVDU DWW IUDPVWHJ JMRUWV PHQ IRUWIDUDQGH ILQQV GHW KDQGHOVKLQGHU (QOLJW GHQ VHQDVWH UHVXOWDWWDYODQ I U GHQ LQUH PDUNQDGHQ lu I UVHQLQJDUQD

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER 1999 Utgiven i Helsingfors den 22 september 1999 Nr 99 101 INNEHÅLL Nr Sidan 99 Lag om godkännande av vissa bestämmelser

Läs mer

Integritetspolicy och Säkerhetsdeklaration

Integritetspolicy och Säkerhetsdeklaration Integritetspolicy och Säkerhetsdeklaration SENAST UPPDATERAD: 26 juli 2012 Vi respekterar integriteten av varje person som besöker våra webbplatser. Integritetspolicyn och Säkerhetsdeklarationen ("Integritetspolicyn")

Läs mer

Beloppsspärren i 40 kap Inkomstskattelagen

Beloppsspärren i 40 kap Inkomstskattelagen Beloppsspärren i 40 kap Inkomstskattelagen Joakim Ekberg Vårterminen 2015 PM II Högre kurs i företagsskatterätt 747A06 1. Inledning Svensk företagsbeskattning är anpassad för att vara förenlig med stora

Läs mer

Bryssel den 16 december 2002

Bryssel den 16 december 2002 ,3 Bryssel den 16 december 2002 :72 RFK MRUGEUXNHW (XURSHLVND NRPPLVVLRQHQ I UHVOnU HQ SSQDUH PDUNQDG VW G VRP L PLQGUH JUDG VQHGYULGHU KDQGHOQ RFK UDGLNDOW ElWWUH YLOONRU I UXWYHFNOLQJVOlQGHUQD.RPPLVVLRQHQODGHLGDJIUDPHWWDPELWL

Läs mer

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ 63((&+ (UNNL/LLNDQHQ Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för näringspolitik och informationssamhället 0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ Norden digitalt konferens +HOVLQJIRUVGHQRNWREHU

Läs mer

2!+%, n NYTT RADIOKOMMUNIKATIONSSYSTEM 0OLISMYNDIGHETEN I 6ØSTRA ' TA LAND PLANERAR ATT B RJA ANVØNDA SIG AV DET NYA RADIOKOMMUNIKA TIONSSYSTEMET 2!+%, I FEBRUARI!LLA vbl»sljusmyndigheterv SKA ANVØNDA

Läs mer

ENKÄT OM AVTALSREGLER FÖR KÖP AV DIGITALT INNEHÅLL OCH FYSISKA VAROR PÅ NÄTET

ENKÄT OM AVTALSREGLER FÖR KÖP AV DIGITALT INNEHÅLL OCH FYSISKA VAROR PÅ NÄTET ENKÄT OM AVTALSREGLER FÖR KÖP AV DIGITALT INNEHÅLL OCH FYSISKA VAROR PÅ NÄTET Uppgifter om svaranden 1. Ange för- och efternamn ELLER namnet på den organisation / det företag / den institution du företräder

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

.DQGLGDWXSSVDWVL6WDWLVWLN (QMlPI UDQGHVWXGLHDY KlOVDRFKKlOVRUHODWHUDGOLYVNYDOLWHW L/LQN SLQJRFK1RUUN SLQJ 0DULD0XUSK\ ) URUG 8SSGUDJVJLYDUHQI UH[DPHQVDUEHWHWlU)RONKlOVRYHWHQVNDSOLJW&HQWUXPL /LQN SLQJ8SSVDWVlPQHWDWWXQGHUV

Läs mer

Data Protection, harmoniserade dataskyddsregler inom EU för vem och varför? Svenska Försäkringsföreningen. 12 november 2015

Data Protection, harmoniserade dataskyddsregler inom EU för vem och varför? Svenska Försäkringsföreningen. 12 november 2015 Data Protection, harmoniserade dataskyddsregler inom EU för vem och varför? Svenska Försäkringsföreningen 12 november 2015 1 Historik och processen mot en dataskyddsförordning Datalagen från 1973. Dataskyddsdirektivet

Läs mer

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter 00065/2010/SV WP 174 Yttrande 4/2010 över FEDMA:s europeiska uppförandekodex för användning av personuppgifter i direkt marknadsföring Antaget den

Läs mer

Pdf- filer kräver et t hjälpprogram som het er Adobe Acrobat Reader. Acrobat Reader är en grat is programvara som du kan hämt a på den här sidan.

Pdf- filer kräver et t hjälpprogram som het er Adobe Acrobat Reader. Acrobat Reader är en grat is programvara som du kan hämt a på den här sidan. 1(5/$''1,1* 2&+,167$//$7,21 $9 $&52%$7 5($'(5 3GIGRNXPHQW Pdf- filer kräver et t hjälpprogram som het er Adobe Acrobat Reader. Acrobat Reader är en grat is programvara som du kan hämt a på den här sidan.

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 2008/2173(INI) 20.11.2008 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om skydd av konsumenter, särskilt minderåriga, i samband med användning

Läs mer

2. BEVILJANDE AV LICENS:

2. BEVILJANDE AV LICENS: SMART Technologies Inc. Slutanvändarlicensavtal för programvara LÄS DETTA SLUTANVÄNDARLICENSAVTAL ( LICENSAVTALET ) NOGGRANT INNAN DU ANVÄNDER PROGRAMVARAN. GENOM ATT ANVÄNDA PROGRAMVARAN ACCEPTERAR DU

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för rättsliga frågor ARBETSDOKUMENT

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för rättsliga frågor ARBETSDOKUMENT EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för rättsliga frågor 6.2.2015 ARBETSDOKUMENT Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om privata enmansbolag med begränsat ansvar Utskottet för rättsliga

Läs mer

Idrottsstjärnors syn på ekonomi och ekonomisk rådgivning. Public Relations Enkät Juli 2008

Idrottsstjärnors syn på ekonomi och ekonomisk rådgivning. Public Relations Enkät Juli 2008 Idrottsstjärnors syn på ekonomi och ekonomisk rådgivning Public Relations Enkät Juli 2008 Bakgrund Capture och Impera kommunikation har genomfört och sammanställt följande enkät riktat till svenska toppidrottare

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för rättsliga frågor 27.6.2012 2012/2030(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 Angelika Niebler (PE491.093v01-00) Fullbordandet av den inre e-marknaden (2012/2030(INI)) AM\907170.doc

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förstärkt skydd för franchisetagare och tillkännager detta för regeringen.

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förstärkt skydd för franchisetagare och tillkännager detta för regeringen. Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:1383 av Börje Vestlund (S) Franchising Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förstärkt skydd för franchisetagare

Läs mer

)RUWVDWWVWRUDVNLOOQDGHUPHOODQELOSULVHUQDLQRP(8 VlUVNLOWSnPDUNQDGHQI UPDVVNRQVXPWLRQ

)RUWVDWWVWRUDVNLOOQDGHUPHOODQELOSULVHUQDLQRP(8 VlUVNLOWSnPDUNQDGHQI UPDVVNRQVXPWLRQ ,3 Bryssel den 25 februari 2002 )RUWVDWWVWRUDVNLOOQDGHUPHOODQELOSULVHUQDLQRP(8 VlUVNLOWSnPDUNQDGHQI UPDVVNRQVXPWLRQ (XURSHLVND NRPPLVVLRQHQ NRQVWDWHUDU L VLQ VHQDVWH UDSSRUW RP ELOSULVHU IRUWVDWWVWRUDQ\SULVVNLOOQDGHUSnGHQLQUHPDUNQDGHQWURWVDWWHXURQLQI

Läs mer

Policy avseende sekretess och personuppgiftsbehandling Installationskonfigurator

Policy avseende sekretess och personuppgiftsbehandling Installationskonfigurator Policy avseende sekretess och personuppgiftsbehandling Installationskonfigurator Din integritet är viktig för oss Lexmark Sverige, en filial till Lexmark Nordic L.L.C. Vi inser behovet av lämpligt skydd

Läs mer

E-HANDELSGUIDEN USA RÅD VID ETABLERING PÅ DEN AMERIKANSKA E-HANDELS- MARKNADEN

E-HANDELSGUIDEN USA RÅD VID ETABLERING PÅ DEN AMERIKANSKA E-HANDELS- MARKNADEN E-HANDELSGUIDEN USA RÅD VID ETABLERING PÅ DEN AMERIKANSKA E-HANDELS- MARKNADEN 2017 E-HANDELSGUIDEN USA RÅD VID ETABLERING PÅ DEN AMERIKANSKA E-H ANDELSMARKNADEN 2017 LOKAL ETABLERING ELLER EJ? Många svenska

Läs mer

Nationell lagstiftning, EU och ny teknik för utlämnande av data

Nationell lagstiftning, EU och ny teknik för utlämnande av data Nationell lagstiftning, EU och ny teknik för utlämnande av data Birgitta Pettersson birgitta.pettersson@scb.se Nationell lagstiftning Statistiklagen Personuppgiftslagen Sekretesslagen 1 EU:s lagstiftning

Läs mer

Kommittédirektiv. En förbättrad varumärkesrätt inom EU. Dir. 2015:53. Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015

Kommittédirektiv. En förbättrad varumärkesrätt inom EU. Dir. 2015:53. Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015 Kommittédirektiv En förbättrad varumärkesrätt inom EU Dir. 2015:53 Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015 Sammanfattning Genom att använda sig av varumärken kan företag särskilja och framhäva sina

Läs mer

Information till registrerade enligt personuppgiftslagen

Information till registrerade enligt personuppgiftslagen Information till registrerade enligt personuppgiftslagen Datainspektionens allmänna råd 1 2 Innehåll Inledning 5 Information som skall lämnas självmant (23 25 ) 6 Uppgifter som samlas in direkt från den

Läs mer

PERSONUPPGIFTSLAGEN Göteborgs universitet Kristina Ul gren November 2013

PERSONUPPGIFTSLAGEN Göteborgs universitet Kristina Ul gren November 2013 Göteborgs universitet Kristina Ullgren November 2013 2 Personuppgiftslagen i sammandrag 1. Syftet att skydda den personliga integriteten 2. PuL gäller inte för privat behandling av personuppgifter 3. Vardaglig

Läs mer

TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning. (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/)

TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning. (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/) Lektion 33 SCIC 13/06/2014 TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning A. Olika skatter (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/) Före: Uttala de markerade

Läs mer

MOLNET. Säkerhetskrav för personuppgifter

MOLNET. Säkerhetskrav för personuppgifter MOLNET Säkerhetskrav för personuppgifter Vad är Personuppgifter och vad innebär PuL? Molnet när kan det bli det ett problem? Vad ska man tänka på vid användning av molntjänster? Windows 10 vad innebär

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

så lyckas du i internationella affärer tips från world intellectual property day 2015 patent- och registreringsverket

så lyckas du i internationella affärer tips från world intellectual property day 2015 patent- och registreringsverket så lyckas du i internationella affärer tips från world intellectual property day 2015 patent- och registreringsverket Med immaterialrätt i bagaget så lyckas du i internationella affärer Vid World Intellectual

Läs mer

ENKÄT OM INTERNATIONALISERING OCH HANDELSHINDER

ENKÄT OM INTERNATIONALISERING OCH HANDELSHINDER ENKÄT OM INTERNATIONALISERING OCH HANDELSHINDER Svarsanvisningar: Vi ber er först fylla i allmän information om ert företag. Därefter har enkäten delats i två delar. I den första delen ber vi er besvara

Läs mer

Modul 3 Föreläsningsinnehåll

Modul 3 Föreläsningsinnehåll 2015-02-03 2015 Jacob Lindehoff, Linnéuniversitetet 1 Modul 3 Föreläsningsinnehåll Vad är ett certifikat? Användningsområden Microsoft Certificate Services Installation Laboration Ingår i Klustringslabben

Läs mer

RÅDETS DIREKTIV 2001/115/EG

RÅDETS DIREKTIV 2001/115/EG L 15/24 RÅDETS DIREKTIV 2001/115/EG av den 20 december 2001 om ändring av direktiv 77/388/EEG i syfte att förenkla, modernisera och harmonisera kraven på fakturering när det gäller mervärdesskatt EUROPEISKA

Läs mer

Månadsanalys Augusti 2012

Månadsanalys Augusti 2012 Månadsanalys Augusti 2012 Positiv trend på aktiemarknaden efter uttalanden från ECB-chefen ÅRETS ANDRA RAPPORTSÄSONG är i stort sett avklarad och de svenska bolagens rapporter kan sammanfattas som stabila.

Läs mer

DOM 2011-05-27 Meddelad i Stockholm

DOM 2011-05-27 Meddelad i Stockholm 1 STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM Meddelad i Stockholm Mål nr T 12750-10 PARTER KÄRANDE Diskrimineringsombudsmannen Box 3686 103 59 Stockholm Ombud: Jur.kand. Marie Nordström och jur. kand. Laine Nõu Strömgren

Läs mer

Vad vill Moderaterna med EU

Vad vill Moderaterna med EU Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande

Läs mer

Börja med at t st art a programmet Word. menyfält et. välj däreft er at t klicka på %LOGREMHNW och vidare på :RUG$UW. Tillbaka.

Börja med at t st art a programmet Word. menyfält et. välj däreft er at t klicka på %LOGREMHNW och vidare på :RUG$UW. Tillbaka. I den här kursen har jag använt Word 2002. Några mindre skillnader kan f örekomma med t idigare versioner men jag t ror at t du lät t kan gå igenom den här lat hunden oberoende av Word- v ersion. Känner

Läs mer

Förslag till en gemensam europeisk köplag: ett e-handelsperspektiv

Förslag till en gemensam europeisk köplag: ett e-handelsperspektiv GENERALDIREKTORATET FÖR INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Förslag till en gemensam europeisk köplag: ett e-handelsperspektiv SAMMANFATTNING

Läs mer

Extern åtkomst till Sociala system

Extern åtkomst till Sociala system STADSLEDNINGSKONTORET IT-AVDELNINGEN Dnr 033-0642/2011 Bilaga 1 Extern åtkomst till Sociala system för utförare inom Äldreomsorgen och Omsorgen om funktionshindrade 2 Innehållsförteckning Extern åtkomst

Läs mer

BILAGA RIKTLINJER DEL ETT OMFATTNING

BILAGA RIKTLINJER DEL ETT OMFATTNING BILAGA RIKTLINJER DEL ETT OMFATTNING Dessa riktlinjer gäller endast elektronisk handel mellan företag och konsumenter och ej för transaktioner mellan företag. DEL TVÅ ALLMÄNNA PRINCIPER I. ÖVERSKÅDLIGT

Läs mer

ANVÄNDARVILLKOR för TomToms Webbplatser

ANVÄNDARVILLKOR för TomToms Webbplatser ANVÄNDARVILLKOR för TomToms Webbplatser 1 Tillämpningsområde Dessa Användarvillkor gäller för användning av TomToms Webbplatser och innehåller dina rättigheter, skyldigheter och restriktioner vid användning

Läs mer

ANVÄNDARVILLKOR. 1.1 Allt innehåll i Tjänsten, såsom grafik, bilder, logotyper och mjukvara omfattas av Finditys eller tredje mans upphovsrätt

ANVÄNDARVILLKOR. 1.1 Allt innehåll i Tjänsten, såsom grafik, bilder, logotyper och mjukvara omfattas av Finditys eller tredje mans upphovsrätt ANVÄNDARVILLKOR Dessa användarvillkor tillämpas vid användning av Findity AB:s, org. nr. 556838-8200, ( Findity ) tjänst sparakvittot.se ( Tjänsten ). Genom att använda tjänsten godkänner användaren (

Läs mer

Säkerhet. Säker kommunikation - Nivå. Secure e-mail. Alice wants to send secret e-mail message, m, to Bob.

Säkerhet. Säker kommunikation - Nivå. Secure e-mail. Alice wants to send secret e-mail message, m, to Bob. Säkerhet Förra gången Introduktion till säkerhet och nätverkssäkerhet Kryptografi Grunder Kryptografiska verktygslådan Symmetriska algoritmer Envägs hashfunktioner Asymmetriska algoritmer Digitala signaturer

Läs mer

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007)

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) 1. Introduktion Den 15 november 2006 antog Europaparlamentet direktivet och

Läs mer

TRIPS kontroversiellt patentavtal Trade Related Intellectual Property Rights

TRIPS kontroversiellt patentavtal Trade Related Intellectual Property Rights TRIPS kontroversiellt patentavtal Trade Related Intellectual Property Rights TRIPS-avtalet (Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights) reglerar immaterialrätt, eller skydd av intellektuell

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Asyl och migration: insamling och analys av gemenskapsstatistik

Asyl och migration: insamling och analys av gemenskapsstatistik P5_TA(2003)0471 Asyl och migration: insamling och analys av gemenskapsstatistik Europaparlamentets resolution om kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om en handlingsplan för insamling

Läs mer

Roschier i korthet. Förstklassiga juridiska tjänster i norra Europa

Roschier i korthet. Förstklassiga juridiska tjänster i norra Europa Roschier Press kit Roschier i korthet 2 (5) En av Nordens ledande advokatbyråer Rankas som en av de främsta byråerna i Norden av internationella rankingpublikationer Medverkar regelbundet i de mest betydande

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för rättsliga frågor 2014/2252(INI) 5.5.2015 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om årsrapporterna om subsidiaritet och proportionalitet 2012 2013 (2014/2252(INI)) Utskottet för

Läs mer

FÖLJESLAGARE OCH RÅDGIVARE

FÖLJESLAGARE OCH RÅDGIVARE FÖLJESLAGARE OCH RÅDGIVARE Fylgia är namnet på den nordiska mytologins ständigt närvarande personliga skyddsande. Någon som alltid står vid din sida. Det är också så vi ser på oss själva, som en juridisk

Läs mer

PTS remissvar på betänkandet om E-legitimationsnämnd och e-legitimationer i Sverige

PTS remissvar på betänkandet om E-legitimationsnämnd och e-legitimationer i Sverige Datum Vår referens Sida 2011-04-26 Dnr: 11-1262 1(6) Ert datum Er referens 2011-04-26 N2011/559/ITP Näringsdepartementet 103 33 Stockholm PTS remissvar på betänkandet om E-legitimationsnämnd och e-legitimationer

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för inre marknaden och konsumentskydd 22.6.2011 2011/2117(INI) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för inre marknaden och konsumentskydd avsett för utskottet för

Läs mer

Nationell lagstiftning, EU och ny teknik för utlämnande av data

Nationell lagstiftning, EU och ny teknik för utlämnande av data STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(7) 23:e Nordiska Statistikermötet Session 4 Nationell lagstiftning, EU och ny teknik för utlämnande av data Inledning Uppgifter som samlas in för statistik utgör en väsentlig

Läs mer

Norburg & Scherp ALLMÄNNA VILLKOR FÖR KLIENTER MED HEMVIST I SVERIGE (VERSION 2015:1) 3. Rådgivning

Norburg & Scherp ALLMÄNNA VILLKOR FÖR KLIENTER MED HEMVIST I SVERIGE (VERSION 2015:1) 3. Rådgivning ALLMÄNNA VILLKOR FÖR KLIENTER MED HEMVIST I SVERIGE (VERSION 2015:1) 1. Tillämpningsområde och tolkning 1.1 Dessa allmänna villkor gäller utöver Sveriges Advokatsamfunds vägledande regler om god advokatsed

Läs mer

Tack för att du använder Vanderbilts webbplats. Vi vill nedan upplysa dig som användare av Vanderbilts webbplats om våra användarvillkor.

Tack för att du använder Vanderbilts webbplats. Vi vill nedan upplysa dig som användare av Vanderbilts webbplats om våra användarvillkor. Tack för att du använder Vanderbilts webbplats. Vi vill nedan upplysa dig som användare av Vanderbilts webbplats om våra användarvillkor. 1. Omfattning 2. Tjänster 3. Registrering, lösenord 4. Rätten att

Läs mer

Skatteverkets Promemoria Beskattningsdatabasen, bouppteckning och äktenskapsregister

Skatteverkets Promemoria Beskattningsdatabasen, bouppteckning och äktenskapsregister REMISSYTTRANDE Vår referens: 2015/03/005 Er referens: Fi2012/4241 1 (6) 2015-04-30 Skatte- och Tullavdelningen Att. Helena Persson Finansdepartementet S-103 33 Stockholm Via e-post till fi.registrator@regeringskansliet.se

Läs mer

Remissvar EU-kommissionens meddelande Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten (Ju2016/00084/L3)

Remissvar EU-kommissionens meddelande Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten (Ju2016/00084/L3) Film&TV-Producenterna YTTRANDE 2016-02-26 Remissvar EU-kommissionens meddelande Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten (Ju2016/00084/L3) Om Film&TV-Producenterna Film&TV-Producenterna

Läs mer

ANVÄNDNING AV E-POST INOM SOCIALVÅRDEN

ANVÄNDNING AV E-POST INOM SOCIALVÅRDEN DATAOMBUDSMANNENS BYRÅ ANVÄNDNING AV E-POST INOM SOCIALVÅRDEN Uppdaterad 15.09.2010 www.tietosuoja.fi 2 ANVÄNDNING AV E-POST INOM SOCIALVÅRDEN Avsikten med denna instruktion är att ge rekommendationer

Läs mer

2014-12-08 1 (21) Rapport från Riksantikvarieämbetet. Konsekvensutredning. Verkställighetsföreskrifter 2 kap. 1-20 kulturmiljölagen (1988:950)

2014-12-08 1 (21) Rapport från Riksantikvarieämbetet. Konsekvensutredning. Verkställighetsföreskrifter 2 kap. 1-20 kulturmiljölagen (1988:950) 2014-12-08 1 (21) Rapport från Riksantikvarieämbetet Konsekvensutredning Verkställighetsföreskrifter 2 kap. 1-20 kulturmiljölagen (1988:950) xx 2014-12-08 2 (21) Riksantikvarieämbetet Box 5405 114 84 Stockholm

Läs mer

Nytt regelverk för personuppgifter varför ska vi ta tag i det nu?

Nytt regelverk för personuppgifter varför ska vi ta tag i det nu? Nytt regelverk för personuppgifter varför ska vi ta tag i det nu? eförvaltningsdagarna 2016 Fredrik Rehnström, vvd, CISSP, CISM, CISA, CGEIT, CPP Agenda 1. Den personliga integriteten 2. Huvuddragen i

Läs mer

Kalmar kommuns upphandlingspolicy

Kalmar kommuns upphandlingspolicy KKV1015, v1.2, 2011-02-06 BESLUT 2013-03-06 Dnr 72/2012 1 (6) Kalmar kommun Box 611 391 26 Kalmar Kalmar kommuns upphandlingspolicy Beslut Kalmar kommun bryter mot 1 kap. 9 lagen (2007:1091) om offentlig

Läs mer

Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen

Remissyttrande över betänkandet Patientdata och läkemedel (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen 2008-01-07 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen Riksförbundet för Social, RSMH, har beretts

Läs mer

Sekretesspolicy. för MyLyconet Website

Sekretesspolicy. för MyLyconet Website Sekretesspolicy för MyLyconet Website Lyoness och ägaren ( ägare ) till denna MyLyconet website ( Website ) [namn på ägaren] tror starkt på skyddet av dina personuppgifter. Följande information förklarar

Läs mer

Allmänna villkor för Advokatfirman Morris AB

Allmänna villkor för Advokatfirman Morris AB Version 2014:2 1(5) Allmänna villkor för Advokatfirman Morris AB Följande villkor gäller för alla tjänster som Advokatfirman Morris AB ( Morris Law, vi, våra eller oss ) tillhandahåller till våra klienter.

Läs mer

EXTERN ÅTKOMST TILL SOCIALA SYSTEM FÖR UTFÖRARE INOM ÄLDREOMSORGEN OCH OMSORGEN OM FUNKTIONSHINDRADE

EXTERN ÅTKOMST TILL SOCIALA SYSTEM FÖR UTFÖRARE INOM ÄLDREOMSORGEN OCH OMSORGEN OM FUNKTIONSHINDRADE STADSLEDNINGSKONTORET IT-AVDELNINGEN 2011-02-16 Dnr 033-0802/2008 EXTERN ÅTKOMST TILL SOCIALA SYSTEM FÖR UTFÖRARE INOM ÄLDREOMSORGEN OCH OMSORGEN OM FUNKTIONSHINDRADE www.stockholm.se BESKRIVNING AV FUNKTIONEN

Läs mer

2004 Mäklarsamfundets rekommendation om prissättning för att motverka lockpriser.

2004 Mäklarsamfundets rekommendation om prissättning för att motverka lockpriser. ett år senare! 2004 Mäklarsamfundets rekommendation om prissättning för att motverka lockpriser. 2011 "Av säljaren accepterat pris - en frivillig överenskommelse mellan fastighetsmäklarna i Stockholms

Läs mer

Uppvakta regeringen om småföretagens situation Skrivelse av Ewa Samuelsson (kd)

Uppvakta regeringen om småföretagens situation Skrivelse av Ewa Samuelsson (kd) PM 2006 RI (Dnr 305-2168/2005) Uppvakta regeringen om småföretagens situation Skrivelse av Ewa Samuelsson (kd) Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande Skrivelsen av Ewa Samuelsson

Läs mer

Krypteringteknologier. Sidorna 580-582 (647-668) i boken

Krypteringteknologier. Sidorna 580-582 (647-668) i boken Krypteringteknologier Sidorna 580-582 (647-668) i boken Introduktion Kryptering har traditionellt handlat om skydda konfidentialiteten genom att koda meddelandet så att endast mottagaren kan öppna det

Läs mer

Sveriges Advokatsamfund

Sveriges Advokatsamfund Sveriges Advokatsamfund 1 Styrelsen har ordet Nytt från senaste styrelsemötet Vid styrelsens senaste möte som hölls i Bryssel den 5 februari behandlades bl a följande. Utlandsavdelningen har fått bidrag

Läs mer

Internetsäkerhet. banktjänster. September 2007

Internetsäkerhet. banktjänster. September 2007 Internetsäkerhet och banktjänster September 2007 Skydda din dator Att använda Internet för att utföra bankärenden är enkelt och bekvämt. Men tänk på att din datormiljö måste vara skyddad och att du aldrig

Läs mer

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 2 februari 2016 följande dom (mål nr 7101-13).

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 2 februari 2016 följande dom (mål nr 7101-13). HFD 2016 ref. 6 Transaktioner i form av växling av traditionell valuta till den virtuella valutan bitcoin och omvänt utgör omsättning av tjänster som omfattas av undantag från skatteplikt för finansieringstjänster.

Läs mer

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet PM 2008: RI (Dnr 305-2465/2008) Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29.1.2015 COM(2015) 21 final 2015/0013 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av Förenta nationernas konvention om öppenhet

Läs mer

Införande av vissa internationella standarder i penningtvättslagen

Införande av vissa internationella standarder i penningtvättslagen REMISSYTTRANDE Vår referens: 2014/106 Er referens: Fi2014/2420 1 (8) 2014-09-29 Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen Enheten för bank och försäkring fi.registrator@regeringskansliet.se Införande

Läs mer

- från idé 2ll produkt

- från idé 2ll produkt Centrum för Innova3va Drycker - från idé 2ll produkt En resurs för dig som vill utveckla unika drycker från lokala råvaror Kort presenta3on av Hortonom: inriktning gene2k och växaörädling VäxAörädlare:

Läs mer

Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen

Remissyttrande över betänkandet Patientdata och läkemedel (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen RSMH bereddes tidigare i år tillfälle att yttra sig över Patientdatautredningens huvudbetänkande Patientdatalag, SOU 2006:82. Vårt yttrande som vi avgav den 7 mars gäller fortfarande som vår uppfattning

Läs mer

FileMaker. Köra FileMaker Pro 10 på Terminal Services

FileMaker. Köra FileMaker Pro 10 på Terminal Services FileMaker Köra FileMaker Pro 10 på Terminal Services 2004 2009, FileMaker, Inc. Med ensamrätt. FileMaker, Inc. 5201 Patrick Henry Drive Santa Clara, Kalifornien 95054, USA FileMaker, filmappslogotypen,

Läs mer

Fieldglass integritetspolicy

Fieldglass integritetspolicy Fieldglass integritetspolicy Revisionshistorik Dokumentrevisionshistorik Revision Datum Sammanfattning av ändringar Författare 1 Februari 2014 Integritetspolicyn anpassad till branschstandard Pamela Bellner

Läs mer

2011-11-02. E-legitimationer. Jonas Wiman. LKDATA Linköpings Kommun. jonas.wiman@linkoping.se

2011-11-02. E-legitimationer. Jonas Wiman. LKDATA Linköpings Kommun. jonas.wiman@linkoping.se E-legitimationer Jonas Wiman LKDATA Linköpings Kommun jonas.wiman@linkoping.se 1 Många funktioner i samhället bygger på möjligheten att identifiera personer För att: Ingå avtal Köpa saker, beställningar

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

Rättsutredning 2016-03-21

Rättsutredning 2016-03-21 Bfd22 141107 1 (8) Patrik Havermann Telefon: 010-485 29 20 Rättsutredning 2016-03-21 Diarienummer 1.3.4-2016-45137 FRÅGOR OM BEDÖMNING AV ÅLDER Uppdraget är att utreda hur ansvaret för bedömning av ålder

Läs mer

Tjänster för elektronisk identifiering och signering

Tjänster för elektronisk identifiering och signering Bg eid Gateway och Bg PKI Services Tjänster för elektronisk identifiering och signering En elektronisk ID-handling är förutsättningen för säker och effektiv nätkommunikation. I takt med att tjänster blir

Läs mer

Hur når man tre miljoner användare på ett enkelt och säkert sätt?

Hur når man tre miljoner användare på ett enkelt och säkert sätt? Hur når man tre miljoner användare på ett enkelt och säkert sätt? sten.arvidson@foreningssparbanken.se Affärer på nätet behöver generella och lättillgängliga lösningar för konsumenterna Idag olika metoder

Läs mer

Betala endast för resultat så fungerar affiliatemarknadsföring

Betala endast för resultat så fungerar affiliatemarknadsföring Betala endast för resultat så fungerar affiliatemarknadsföring Affiliatemarknadsföring är prestationsbaserad försäljning på Internet där sk Publicister (även affiliates eller publishers ) förmedlar besökare

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Många rättsområden! IT-rätt. Internationell dimension. Problem med IT-rätt. Intro 30/9 2004

Många rättsområden! IT-rätt. Internationell dimension. Problem med IT-rätt. Intro 30/9 2004 Många rättsområden! IT-rätt Intro 30/9 2004 Internationell dimension Avtalsrätt Köprätt Marknadsföring Straffrätt Yttrandefrihet, tryckfrihet. Personlig integritet Immaterialrätt Mats Nordenborg 1 Mats

Läs mer

Omvärldsanalys och scenariometoder [Nicklas Lundblad]

Omvärldsanalys och scenariometoder [Nicklas Lundblad] # 3 april 2001 Omvärldsanalys och scenariometoder [Nicklas Lundblad] En artikel från Rockad Kontakta redaktionen Nicklas Lundblad, Stockholms handelskammare nicklas@acm.org Alex Jonsson, Interactive Institute

Läs mer

KAPITALFÖRSÖRJNING FÖR UNGA INNOVATIONSBASERADE BOLAG NYEMISSIONSPRAXIS I SVERIGE

KAPITALFÖRSÖRJNING FÖR UNGA INNOVATIONSBASERADE BOLAG NYEMISSIONSPRAXIS I SVERIGE KAPITALFÖRSÖRJNING FÖR UNGA INNOVATIONSBASERADE BOLAG NYEMISSIONSPRAXIS I SVERIGE 1 1 Tre provocerande frågor: 1) Varför försvåras och hindras tillkomsten av nya, framgångsrika, oberoende innovationsbaserade

Läs mer

Motion till riksdagen 2006/07:kd507 uck av Alf Svensson (kd) Immaterial - och upphovsrättslagstiftningen

Motion till riksdagen 2006/07:kd507 uck av Alf Svensson (kd) Immaterial - och upphovsrättslagstiftningen Enskild motion Motion till riksdagen 2006/07:kd507 uck av Alf Svensson (kd) Immaterial - och upphovsrättslagstiftningen Förslag till Riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Läs mer

Arbetsgrupp för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter

Arbetsgrupp för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORAT XV Inre marknad och finansiella tjänster Fri rörlighet för informationstjänster. Bolagsrätt och finansiell information. Fri rörlighet för information, datasäkerhet

Läs mer

PULSEN WHITEPAPER #IRCE15 Chicago - trendspaning. Signerad David Landerborn Affärsområdeschef Pulsen Production

PULSEN WHITEPAPER #IRCE15 Chicago - trendspaning. Signerad David Landerborn Affärsområdeschef Pulsen Production PULSEN WHITEPAPER #IRCE15 Chicago - trendspaning Signerad David Landerborn Affärsområdeschef Pulsen Production #IRCE15 Chicago - trendspaning På plats på IRCE i Chicago var jag till en början rätt fundersam.

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 18 december 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 18 december 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 18 december 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2015/0286 (NLE) 15495/15 FÖRSLAG från: inkom den: 11 december 2015 till: Komm. dok. nr: Ärende: FISC 192 ECOFIN

Läs mer

The Health Impact Fund: En kostnadseffektiv, realistisk plan for att förbättra människors hälsa världen över

The Health Impact Fund: En kostnadseffektiv, realistisk plan for att förbättra människors hälsa världen över The Health Impact Fund: En kostnadseffektiv, realistisk plan for att förbättra människors hälsa världen över För närvarande drivs utvecklingen av nya mediciner av möjligheten till vinster från tillfälliga

Läs mer

FÖRSÄLJNINGSVILLKOR FÖR GROUPONS VOUCHERS SVERIGE

FÖRSÄLJNINGSVILLKOR FÖR GROUPONS VOUCHERS SVERIGE FÖRSÄLJNINGSVILLKOR FÖR GROUPONS VOUCHERS SVERIGE 1. Allmän information 1.1 Dessa Försäljningsvillkor gäller för varje Voucher ni köper från Groupon. 1.2 Groupon avser Groupon AB, ett företag registrerat

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden PRELIMINÄRT FÖRSLAG 2000/0328(COD) 3 april 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor och den inre

Läs mer

AddNature - som jag hittade via Compumatrix webbplats

AddNature - som jag hittade via Compumatrix webbplats AddNature - som jag hittade via Compumatrix webbplats Är du den sportiga typen? Gillar du att vistas i vår vackra natur? Själv älskar jag promenader, oavsett väder. Någon sa vid tillfälle det finns inget

Läs mer

Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000

Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000 Document: STG/PS K 525SV1 Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000 SIS, Projekt Kvalitetsledning 1 1) Introduktion Produktstöd Två av de viktigaste målsättningarna i arbetet

Läs mer