KonsumentMakt Inför en Richterskala för matlarmen!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KonsumentMakt Inför en Richterskala för matlarmen!"

Transkript

1 KonsumentMakt NYHETSBREV FRÅN SVERIGES KONSUMENTRÅD NR 3-4 JUNI 2002 LEDARE / Charlotte Hedin Inför en Richterskala för matlarmen! Så här med det stora larmet om akrylamid i chips och andra potatisprodukter i backspegeln kan ett par reflektioner vara på sin plats. Akrylamid är ett gift som förmodligen orsakar ett antal cancerfall hos människor varje år. Men det blir inte fler cancerfall bara för att detta samband har upptäckts, snarare kanske det kan bli färre eftersom man förhoppningsvis kan förändra produktionsmetoderna för dessa produkter. De gamla kostråden, att undvika fet och friterad mat, står sig fortfarande. Det var det Livsmedelsverket menade när de sa att inga åtgärder behöver vidtas gentemot konsumenterna: fortsätt följ kostråden och ät så lite chips och pommes frites som möjligt. Det låter med andra ord ganska enkelt, men ändå dröjer sig en känsla kvar av osäkerhet. Räcker med att jag äter min halva av lördagspåsen för att jag ska få i mig mer än gränsvärdena för akrylamiden eller måste jag klämma i mig 100 påsar? Och hur är det med andra produkter, hårt bröd och frukostflingor? Om det nu mest var positivt med upptäckten av akrylamid i mat och om Livsmedelsverket inte ansåg att något behövde göras egentligen varför i all världen gick man då ut med detta jättelarm? Med presskonferens som orsakade krigsrubriker i kvällstidningarna? Det saknas helt enkelt proportioner i matlarmen. Det saknas möjligheter för gemene man att ta till sig den information som kommer ut från Livsmedelsverket. Jag menar att det behövs en Richterskala för matlarm. Richterskalan är en välkänd måttstock över hela världen för hur kraftig en jordbävning är. En liknande skala borde finnas för matlarm. En slags gradering av matlarmen så att konsumenterna (och medierna!) kan sätta de olika larmen i proportion till något. Man talar mycket om riskvärdering inom livsmedelsområdet, och om riskkommunikation, men man är inte tillräckligt konkret. I sin riskkommunikation borde myndigheterna använda sig av ett antal frågor för att komma fram till en samlad värdering. Frågorna bör vara av typen: Är detta en allvarlig risk för alla människor? För vissa riskgrupper? Behöver vi ändra kostrekommendationerna? Kommer vi i vår fortsatta forskning fokusera på denna fråga? Kommer vi att gå ut med en order om att produkterna ska dras tillbaka från butikerna? Alla frågor som besvaras med JA ger en poäng och utifrån den samlade poängen får larmet en plats på larmskalan. Det ger en tydlig signal till konsumenterna hur illa det är. Med den här skalan skulle akrylamidlarmet förmodligen hamna på medelnivå och därmed inte ge krigsrubriker i kvällstidningarna.

2 Sidan 2 KonsumentMakt nr 3-4 juni 2002 Sveriges Konsumentråd Konsumentrådet är en fristående, partipolitiskt obunden samarbetsorganisation för organisationer som i sin verksamhet företräder medlemmarnas konsumentintressen. Konsumentrådet består av 21 medlemsorganisationer. Ordförande: Inger Persson Generalsekreterare: Charlotte Hedin Kansli: Christine Blomgren, assistent Jens Henriksson, internationell sekreterare Maria Holmkvist, informationsansvarig Marie Rubertsson Nerén, projektledare Jan-Erik Nyberg, projektledare Kansliets e-postadresser: Medlemsorganisationer: Arbetarnas Bildningsförbund, ABF Halmstads Konsumentråd Handikappförbundens Samarbetsorgan, HSO Hushållningssällskapens förbund Hyresgästernas Riksförbund, HR Kilen Konsumentinstitutet Läkemedel & Hälsa Konsumentföreningen Väst Konsumentgillesförbundet Konsumentgruppen i Nyköping Konsumentrådet i Väst Kooperativa Förbundet, KF Landsorganisationen i Sverige, LO Pensionärernas Riksorganisation, PRO Riksförbundet FUB Riksförbundet Hem och Samhälle Samarbetsorgan för etniska organisationer i Sverige, SIOS Sveriges Kvinnolobby Studieförbundet Vuxenskolan, SV Sveriges Pensionärsförbund, SPF Synskadades Riksförbund, SRF Tjänstemännens Centralorganisation, TCO KonsumentMakt ges ut av Sveriges Konsumentråd Box Stockholm Tel: Fax: E-post: Internet: Ansvarig utgivare: Inger Persson Redaktör: Maria Holmkvist Sveriges Konsumentråd Får citeras med angivande av källa. Tryckt av Litorapid, Göteborg B-Post. Distribution: Posten AB KRÖNIKA: Bråka och ha kul! Nog tyckte jag att konsumentfrågor kändes lite dammigt och förlegat när jag för sex år sedan började jobba på Konsumentrådet. När jag nu ska gå vidare till andra uppgifter har jag funderat över hur det kom sig att jag ganska snabbt ändrade uppfattning konsumentperspektivet har sprängkraft! Jag tror att det bottnar i att jag kunde koppla tillbaka till mitt tidigare politiska engagemang. Jag begrep inte att jag hade varit konsumentaktivist i flera år! Vissa minnen dök upp i en helt annan dager: cocacolabojkott, mcdonaldsbojkott, second hand-kläder, möbler från Myrorna, mormors kantstötta porslin och egna hårklippningar. Vad ägnade sig artonsårupplagan av Maria Holmkvist åt om inte att vara en kritisk konsument? Och konsumtionskritiker. Helt ovetandes. Att köpa eller att inte köpa här ryms många beslut som kan påverka samhället i grunden. En enad konsumentopinion kan sätta stopp för missförhållanden. En stark konsumentrörelse kan påverka konsumentpolitiken så att den i sin tur hjälper till att skapa ett rättvisare och uthålligare samhälle. Det fattade jag inte först! Jag hade väldigt roligt i mina loppiskläder och bojkotta Coca-cola-märken. Det var väldigt roligt att vara anti-konsument och vägra stödja multinationella företag. Sedan blev jag vuxen passerade trotsåldern och försökte bli en mer seriös person. Men på bussen sitter jag ibland bakom långhåriga tjejer i märkliga kläder och de doftar svagt av gammal källare (man gör det när man ekiperar sig med malätna källarfynd från Myrorna). Blir nostalgisk. Längtar tillbaka till trotsåldern. Så nu när jag ska ta farväl av Konsumentrådet och er läsare vill jag bara påminna mej själv och er om vikten av att vara en medveten konsument men inte glömma bort det roliga. Gå in i trotsåldern igen. Njut av att bråka och kräva och vägra! Kan man inte hålla reda på vad som är konsumentpolitiskt korrekt varje dag så kan man ju ta en allmän bojkottdag då och då. Vägra konsumera allt, till exempel. Att lära sig att inte acceptera underliga livsmedel med onödiga tillsatser, oläsliga elräkningar, ägg från olyckliga höns och reklam som tar smygvägar till barnen är i själva verket ett arbete för demokrati och ett samhälle som värnar om rättvisa och jämlikhet. Så gnäll på. MARIA HOLMKVIST TREVLIG SOMMAR! Nästa nummer av KonsumentMakt utkommer i september.

3 KonsumentMakt nr 3-4 juni 2002 Sidan 3 GENMÄLE: Folkbildning ger sällan rubriker I förra numret gav Konsument- Makts Sverker Björk en översikt av protesterna ute i Europa mot genförändrade grödor och livsmedel, s.k. GMO. Där fick man tyvärr ett intryck av att svenska miljö- och konsumentorganisationer varit passiva, att vi i stort sett accepterat GMO. Så är inte fallet. Klart, vi i Sverige har inte klätt ut oss till Frankensteins monster eller dödens skördemän. Inte heller har vi gått in för att piska upp stämningar som får människor att riva upp försöksodlingar. Samtliga svenska organisationer som sysslar med GMO det är främst Miljöförbundet Jordens Vänner (MJV), Naturskyddsföreningen, Konsumentrådet och Konsumenter i samverkan har valt att gå sakligt till väga. Medveten strategi Folkbildning ger inga feta rubriker. Att människor bildar sig en uppfattning, det sker obemärkt. Valet av folkbildning som strategi var ett medvetet val. Våren 1999 satt jag med i ett första kampanjmöte om GMO hos Friends of the Earth Europe. Det var i Wien och vi kom från ett 20-tal länder. Redan från början var vi ganska samstämmiga i vår kritik av hur kemiföretagen valt att använda sig av gentekniken: miljökonsekvenser (bl.a. okontrollerad genspridning) som förbisetts, bindningen till kemijordbruket, graden av socialt och ekonomiskt tvång som företagen utövade mot bönder (inte bara i syd), hoten mot konsumentens valfrihet. Däremot var vi mera diverse i fråga om valet av strategi. Två läger bildades kring bordet, där vi från Holland, Schweiz, Österrike, Danmark och Sverige lutade mot en sakligare linje. Av flera skäl, bland annat: Våra länders befolkningar, inte minst bönderna, är välutbildade och kunskapsinriktade. Bondeorganisationerna är relativt miljömedvetna. Schweiz och Sverige har framstående läkemedelsföretag som använder sig av genteknik på sätt som dels inte innebär fara för miljön, dels lovar att hjälpa svårt sjuka människor. Våra myndigheter Livsmedelsverket och Jordbruksverket och motsvarande är relativt öppna och dialogvilliga. Hysteri i Storbritannien Det här sista är viktigt. Att debatten om GMO i Storbritannien blivit snudd på hysterisk är ingen slump. Våren 1999 stod landet mitt uppe i galna koskandalen, en dödlig epidemi som myndigheterna in i det sista försökte mörka bortom all sans. Britternas förtroende för myndigheten är noll. Med all rätt. I Sverige är klimatet tack och lov ett annat. Vi inom MJV tog fram en kampanjskrift där vi avstod från att göra några tvärsäkra påståenden om GMO utan ställde de frågor som vi menar borde ha besvarats innan GMO över huvud taget släpptes ut i fält. Frågorna utmynnade i ett krav på frysning av tillstånd för GMO i fält, riskforskning undantagen, i fem år. Kring det kravet har vi deltagit i paneldebatter med genteknikforskare, företrädare för LRF och böndernas inköpsorganisation, ekolantbrukare, myndigheter och andra miljögrupper. Skriften är i sin andra upplaga Vår kunskapsagitation känns meningsfullt. Endast kunniga konsumenter kan vara kritiska och rönen från opinionsundersökningar i både Europa och Nordamerika visar, att ökade kunskaper om GMO på intet sätt dämpar kritiken. CHARLY HULTÉN Miljöförbundet Jordens Vänner Handikappförbundens samarbetsorgan 60 år Konsumentrådet gratulerar sin medlemsorganisation Handikappförbundens samarbetsorgan (HSO) som i dagarna fyller 60 år. Utvecklingen från den första samarbetsorganisationen mellan föreningar med namn som De vanföras förbund och De dövas väl till dagens moderna paraplyorganisation har varit krokig men många gånger framgångsrik. HSO firade sin 60-årsdag med ett jubileumsseminarium över temat Morgondagens arbetsmarknad på Norra Latin i Stockholm. Programmet innehöll bland annat en paneldebatt med företrädare för handikapporganisationer, riksdagen och forskarvärlden som diskuterade språkets inverkan på hur funktionshindrade bemöts i arbetslivet. Orden arbetshandikappad och arbetsoförmögen sänder helt fel budskap. Bättre kompetensutveckling Utformningen av framtidens arbetsmarknad diskuterades också, men här var man inte helt överens. Några av debattörerna menade att arbetsmarknaden måste bli mer flexibel och se till individen, medan andra istället trodde att just den så kallade flexibiliteten istället kan förvandlas till osäkerhet för den enskilde. Huruvida lönebidraget ska avskaffas, förändras eller behållas i sin nuvarande form var också en tvistefråga. Ett förslag som däremot gav gehör hos paneldeltagarna var ett förslag om bättre möjligheter till kompetensutveckling för funktionshindrade och kanske ett system för karriärvägledning. I panelen fanns Sonja Fransson (s), som nyligen utsetts att utreda frågor som rör funktionshindrade i arbetslivet och hon fick genom denna debatt flera goda uppslag till sin utredning. CHARLOTTE HEDIN

4 Sidan 4 KonsumentMakt nr 3-4 juni 2002 KONSUMENTRÅDETS JAN-ERIK NYBERG BESÖKER HONG-KONG: Levande fiskdisk och dyr mjölk Hong Kong-borna bor tätt och högt, men de kan ofta trösta sig med bländande vacker utsikt. Åldern tycks avgöra husens höjd: högst 20 våningar 70-tal eller äldre, 30 våningar 80-tal, 40-våningshus i klungor om tio eller fler 90-tal. Var kommer det att sluta? Bostadsförhållandena kommer givetvis upp när jag besöker Hong Kongs Konsumentråd (Hong Kong Consumer Council). Man berättar att drygt hälften av alla lägenheter tillhör det sociala bostadsprogrammet, allmännyttan om man så vill. Genomsnittliga lägenhetsytan är ca 50 m 2 och hyran tio procent av inkomsten, som dock inte får vara alltför hög. För rätt till lägenhet krävs en hushållsinkomst under dollar per månad, motsvarande ungefär kronor. Allmännyttan verkar välhållen, men vad annat än trångboddhet skulle få praktiskt taget alla, också de högst upp i 40-våningshusen att hänga enkla torkställningar utanför fönstren? Skatterna är låga. I stället får man betala mycket själv. Jag läser i Parents Journal, tidning för småbarnsföräldrar, att man bör spara dollar i månaden för varje barn från födseln för att ha råd att så småningom bekosta deras universitetsutbildning. Det mesta av primärvården är privat, berättar Konsumentrådet, som tycker det är en bra ordning. Däremot är sjukhusplatserna till över 90 procent offentliga och i stort sett avgiftsfria. Jag kommer själv i kontakt med sjukvården när barnbarnet, 2, får öroninflammation. Just nu har vi väntetid, beklagar en vänlig dam i telefon. Kan ni dröja en timme med att komma? Jodå, en timmes väntan på doktorn är lite för en svensk. Däremot är det mycket för en svensk att räkningen för 15 minuters konsultation och en omgång antibiotika slutar på närmare tusenlappen. Lågprisshoppingen har liksom lågkostnadsproduktionen, även den högteknologiska, flyttat till Kina. En dag tar därför sonen och jag pendeltåget till Shenzen på andra sidan gränsen i främsta ärende att inhandla Nintendospel. Shenzen har på drygt 20 år växt från en fiskeby med några hundra invånare till en snabbväxande ekonomisk frizon med flera miljoner. Miljön är vilda västern. Byggrusch, tiggande krymplingar, påträngande försäljare, bordeller, hänsynslös trafik och en lätt obehagskänsla inför vad som kan vänta bakom nästa hörn. Men Nintendospel fanns liksom det mesta i ett modernt, lufkonditionerat köpcentrum, i stort urval, nästan gratis och nästan säkert piratkopior. För den Foto: Jan-Erik Nyberg som vill fira köpfest utan köptrygghet erbjuder Shenzen oanade möjligheter. Att studera prisbilden i livsmedelshallen i vår förort är intressant. Genomsnittsnivån är i klass med den svenska, möjligen till och med högre, men somligt är mycket billigare och annat extremt mycket dyrare. Vad sägs om 160 kronor kilot för kaffet, 27 kronor litern för mjölken och uppskattningsvis en krona för varje ostskiva? Mycket billiga och fräscha är kinesiska grönsaker. Fisken är också billig och rimligen färsk, eftersom den simmar omkring i fiskdiskens akvarier. Jag tar upp matpriserna med Hong Kongs konsumentråd. Jag träffar högsta chefen, Pamela Chan på engelska, Chan Wong Shui på kinesiska. När jag försiktigt klagar över mjölkpriserna spänner Pamela Chan ögonen i mig och säger att det är väl bra att

5 KonsumentMakt nr 3-4 juni 2002 Sidan 5 mjölken är dyr. Ni västerlänningar ska ändra era matvanor, äta mindre mjölk och fett och mer som kineser. Då blir ni friskare och lever längre. Något överraskad kontrar jag med frågan om det kan vara bra med alla matmarknaderna, där köttet hänger på stång ut över trånga gator och kycklingarna hålls levande i små burar för att nackas när kunden bestämt sig. Självklart, det är så man ska handla om man vill ha bra råvaror, svarar mrs Chan. Så bekräftas återigen den gamla iakttagelsen att matvanor är relativa. Vi föredrar alla det vi vant oss vid. Konsumentrådet är också Hong Kongs konkurrensmyndighet, ingen särskilt lätt roll eftersom det saknas konkurrenslagstiftning. Lämnar inte det fältet fritt för kartellbildningar, frågar jag. Jo, egentligen, svarar Roy Cameron, chef för konsumentrådets konkurrensavdelning, men det fungerar hyggligt så länge marknadstillträdet är så fritt som det fortfarande är. Dock är det inte hållbart på sikt. Både myndighet och konsumentrörelse Hong Kongs konsumentråd, med drygt 25 år på nacken, är i storlek och resurser ungefär jämförbart med svenska Konsumentverket, men fyller egentligen tre roller: som konsumentmyndighet, som konkurrensmyndighet och som konsumentrörelse, medlem bland annat i Consumers International. Hong Kongs regering utser styrelsen och svarar för huvuddelen av finansieringen. Uppgifterna är att genomföra tester och marknadsundersökningar, handlägga konsumentklagomål och hjälpa konsumenter i rättstvister, ge råd före köp, öka medvetandet om konsumenternas rättigheter genom konsumentutbildning och opinionsbildning. Konsumentrådet ger också ut konsumenttidskriften Choice, där tester och marknadsöversikter publiceras. En stor del av verksamheten sker i de 12 konsumentvägledningskontoren (Consumer Advice Centres), som huvudsakligen finns i de stora bostadsområdena på Hong Kongs fastlandssida Kowloon och New Territories. Där kan man få råd före köp, men framförallt, förefaller det mig, få hjälp med klagomål av universitetsutbildad personal på tre språk: mandarin, kantonesiska och engelska. På ett år hanteras närmare klagomål. Vanligaste klagomålsorsaken är pris och kvalitet. Telekommunikationer är det område som får motta flest klagomål. JAN-ERIK NYBERG Äntligen stopp för oönskad e-postreklam Reklam via e-post, fax, sms eller automatisk telefonuppringning kommer inte längre att vara tillåten om inte den enskilde konsumenten själv beställt den. Det är innebörden av det beslut som EU-parlamentet fattade i slutet av maj, när man röstade ja till opt-in -regeln. Parlamentet valde att inte göra några ändringar i förslaget till direktiv om behandling av personuppgifter och skydd för privatlivet inom telekommunikationsområdet. Det här är en verklig framgång för konsumentrörelsen, säger Charlotte Hedin, generalsekreterare på Sveriges Konsumentråd. Opt-in är det enda sättet att se till att konsumenterna själva får välja om de vill ta emot reklam via e-post eller sms. Nu slipper vi betala för reklam som vi inte vill ha. Konsumentrådet var tidigt kritiska till fenomenet oönskad e-postreklam. Bland annat publicerades en rapport i ämnet redan hösten 1997 och rådet arbetade aktivt med frågan inom EU. Förbudet kunde ha kommit till stånd tidigare, men då valde regeringen att gå på näringslivets linje. Konsumentrådet och BEUC, den europeiska konsumentorganisationen, tycker också att direktivets förslag om hur cookies * ska behandlas är bra för konsumenterna: Det här kommer att förbättra skyddet för personuppgifter betydligt, säger Jim Murray, BEUC:s vd. Nu måste konsumenterna få uttömmande information om eventuella cookies i förväg och få möjlighet att säga nej till dem. Jag tror att konsumenternas förtroende för elektroniska media kommer att öka. Detta innebär inget förbud mot cookies, men ger konsumenterna en chans att förhålla sig till att det lagras data om dem. När vi använder olika bonuskort registreras också data om hur vi handlat, men då är det vi själva som aktivt lämnar detta via kortet (även om vi nog är många som mest tänker på att vi samlar poäng). MARIA HOLMKVIST *En slags textfil som lagras på i din webbläsare när du besöker vissa webbplatser. Filen kan användas för att underlätta inloggning, men hjälper också webbplatsens ägare att föra statistik över besökarna och deras köpbeteende.

6 Sidan 6 KonsumentMakt nr 3-4 juni 2002 Könsdiskriminerande reklam en ickefråga i Sverige Arbetet mot stereotypa kvinnobilder är klart definierat i både FN och EU. I Sverige har det inte fått något genomslag. Och inför årets val är lagstiftning mot könsdiskriminerande reklam närmast en icke-fråga. Politikerna i FN och EU har enats om en rad strategier för bättre bilder av kvinnor och män i reklam och medier. I Peking 1995 enades FN om en handlingsplan. Den handlar om att 1) ge kvinnor större tillgång till medier och 2) motverka stereotypa könsskildringar i medierna. Dokumentet är detaljerat och ger en mängd förslag till förändringar på olika samhällsnivåer. Samma år antog EU:s ministerråd en resolution (95/C 296/06) där medlemsstaterna anger sin vilja att främja en positiv kvinno- och mansbild, befriad från fördomar och stereotyper. Senast i EU-kommissionens Ramstrategi för jämställdhet för , är Könsroller och stereotyper en av fem huvudfrågor. Det finns alltså verktyg för förändring. När åtgärder mot könsstereotypa bilder diskuteras i Sverige ställs de ofta i motsats till tryckfrihetslagen. En lag mot könsdiskriminering i reklam har utretts flera gånger sedan området definierades En sådan inskränkning i lagen har inte ansetts befogad. Vänder man på resonemanget kan man säga att i dag produceras kränkande bilder med skydd av tryckfrihetslagstiftningen under täckmantel att det är fri åsiktsbildning. Branschen granskar sig själv En rundringning till departement och enheter som handhar medier, jämställdhet och konsumentfrågor bekräftar att frågan inte finns på dagordningen. Regeringen nöjer sig med Näringslivets etiska råd mot könsdiskriminerande reklam, ERK. Det är reklambranschens eget självsanerande organ som skapades när ett lagförslag utreddes på 80-talet Det är absurt att näringslivet ska granska sig själv, säger vänsterpartisten Anja Karlsson, en av de politiker som drivit frågan hårdast. För ett par år sedan blev hon så rasande över H&M:s underklädesreklam att hon målade över reklampelare i Göteborg. Hon dömdes för skadegörelse till böter i tingsrätten. Jag är inte nöjd med ERK, varken som idé eller med nuvarande konstruktionen. Det minsta man kan begära är konsumentrörelsen ska vara företrädd. Genom att branschen tillåts granska sig själv förleds vi att tro företagen har en moral som går utöver det rena vinstintresset. Det är fånigt att tro att ERK spelar någon roll i arbetet mot den skeva könsmaktordning som råder globalt. Folk känner ju inte ens till att rådet finns. KonsumentMakt har gått igenom riksdagspartiernas och deras ungdomsförbunds program och policydokument för att se hur ämnet behandlas. Ägarförhållanden, finansiering och ny teknik får det största utrymmet i partiernas mediepolitiska program, till exempel Folkpartiet. Centern gör i sin mediemotion (2000/01:c105) en koppling mellan mediernas stereotypa kroppsideal, ätstörningar och unga tjejers och killars kroppsuppfattning. Riksdagspartierna är passiva Vänsterpartiets kvinnopolitiska program tar upp objektifiering och sexualisering. Miljöpartiet vill förbjuda exponering av porr, liknande förbudet mot tobaks-och alkoholreklam. Kristdemokraterna vill beivra diskriminerande och kränkande reklam allmänt samt inskränka sändningstider för porr. Moderaterna anser att staten inte ska blanda sig i mediernas innehåll. Socialdemokraterna förespråkar diskussion och inte lagstiftning när det gäller jämställdhet i medierna. Hur den diskussionen ska uppstå framgår inte. De medel partierna föreslår är framförallt branschöverenskommelser och diskussion. Inget parti tycks ha tagit intryck av de internationella resolutioner och förslag som finns specifik för könssterotypa skildringar i medierna. Anja Karlsson, Vänsterpartiet. Foto: Marie Strinnholm-Nordin/Pressens Bild

7 KonsumentMakt nr 3-4 juni 2002 Sidan 7 Foto: Maria Holmkvist Alla ungdomsförbund utom ett (MUF) ägnar frågan uppmärksamhet inför årets val. Centerns ungdomsförbund, CUF, har i sin valplattform ett kapitel om utseende. CUF erbjuder underlag och fakta för dem som vill agera. Gustav Fridolin i Grön Ungdom kräver i artiklar att H&M tar sitt ansvar och slutar tapetsera Sverige med bakåtsträvande propaganda. Kvinnor degraderas till kroppar och män till dreglande sexister, menar han. Liberala Ungdomsförbundet hade förra sommaren en Reclaim the Beach-kampanj mot sjuka kroppsideal. KDU, Kristdemokratisk Ungdom, vill förbjuda skönhetstävlingar för personer under 18 år och ha en gräns på18 år för att få köpa eller hyra porr. Dessutom bör stat och kommun inte göra affärer med företag som distribuerar porr. Ung Vänster skriver att sexualiseringen av kvinnokroppen är ett exempel på hur det kapitalistiska produktionssättet griper in och förstärker kvinnoförtrycket. UV kräver att reklamen begränsas i det offentliga rummet, till exempel genom höjd reklamskatt. SSU konstaterar att tjejer har mindre makt över till exempel medierna och att tjejers sexualitet exploateras av porren. Några förslag på åtgärder ges inte på hemsidan. Opinionsbildning,konsumentmakt, attitydpåverkan och individens kritiska hållning är metoder som förbunden förespråkar. Samtliga är försiktiga ifråga om lagstiftning. MARIA JACOBSON Läs mer om FN:s handlingsplan från 1995 i Peking, Platform for Action: Red. anm.: Konsumentrådet erbjöds plats i ERK men avböjde eftersom man inte hade tillräckliga resurser för att delta i arbetet. Konsumentrådet har också framfört kritik mot att branschen ska sanera sig själv och att ERK saknar sanktionsmöjligheter. Senaste ERK-fällningen: Könsstereotypa barnbilder i Ellos-katalog I april fällde ERK reklam för barnkläder i en Elloskatalog. Anmälaren har hittat flera stereotypa framställningar i både text och bild. Bland annat sägs det att flickorna vill ha vackra kläder och pojkarna praktiska. I Ellos bildvärld går flickorna på party och ägnar sig åt some serious shopping medan killarna är tuffa, tunga skateboardåkare.

8 Sidan 8 KonsumentMakt nr 3-4 juni 2002 Bredbandsdrömmar i kras Foto: Staffan Lindblom/Pressens Bild Bredband var ordet på allas läppar för några år sedan. Med möjligheten till hypersnabb digital kommunikation skulle hela vårt samhälle förändras i grunden. Visioner om direktdemokrati närdes, folk skulle arbeta och studera på distans, företag och myndigheter skulle effektiviseras, glesbygder få nytt liv. Men sedan ITbubblan brast har yran kommit av sig och av Björn Rosengrens bredbandsproposition har inte så många konkreta resultat märkts. Begreppet bredband har dessutom blivit betänkligt urvattnat. Bredband används idag för diverse tekniker för snabbare dataöverföring, även om prestandan inte räcker till mycket mer än snabbare internetuppkopplingar. Med bredband menar regeringen en förbindelse med minst 2 Mbits/s men idag kallas ADSL med en hastighet på 512 kbits/s regelmässigt för bredband. Begränsad valmöjlighet Konsumentverket, Konkurrensverket och Post- och telestyrelsen (PTS) konstaterade nyligen i en gemensam rapport att läget är allt annat än gott på den svenska bredbandsmarknaden. Det är oroande att 25 procent av hushållen i landet inte har möjlighet att till rimlig kostnad få bredband i hemmet, skriver de tre myndigheterna och fortsätter: Konsumenternas valmöjligheter mellan olika nät eller ADSL-operatörer är begränsade. Man menar också att marknaden är svår att överblicka för konsumenterna. Det behövs bättre och begriplig information om hur marknaden fungerar, vad avtalen innebär, säkerheten och vilka alternativen är. Vid sidan av bristen på alternativ konstateras i rapporten att många saknar möjlighet att vara med av ekonomiska skäl. Uppkopplingsavgiften och månadsavgiften är några hinder, men det största hindret är ändå att ha råd att köpa den dator som krävs för att dra nytta av tjänsten. Över 50 procent av hushållen med en inkomst under kronor om året saknar en dator i hemmet. Av alla svenska hushåll är det bara 11 procent som har en bredbandsanslutning till Internet, enligt rapporten. Två år efter den stora IT-propositionen verkar den svenska bredbandsutbyggnaden helt ha gått i stå. Regeringens bidrag till kommunerna för utbyggnad utnyttjas inte och samtidigt som kommunerna avstår från att satsa på bredband har de privata aktörerna i stort sett slutat gräva ner fiberkabel. Bredbandsbolaget, Utfors och andra som så sent som hösten 2000 närmast snubblade på varandra i ivern att få dra fiberoptik landet igenom ser man inte längre röken av. Det är affärsverket Svenska Kraftnät som har regeringens uppdrag att bygga ut det så kallade

9 KonsumentMakt nr 3-4 juni 2002 Sidan 9 stomnätet till samtliga kommunala huvudorter till år Men en förutsättning är att utbyggnaden kan ske på kommersiell grund och efterfrågan har det senaste halvåret i stort sett upphört. I dagsläget bedöms en tredjedel av landets kommuner inte kunna nås av det nationella fiberstomnätet under året, trots regeringsmålet. Prisnivån dödar efterfrågan Sedan luften gått ur bredbandsutbyggnaden är ADSL, dvs. bredband via telefonjacket, den snabbast växande bredbandsuppkopplingen. Störst på marknaden är Telia med 80 procent av abonnemangen. Konkurrerande operatörer har svårt att ta sig in på marknaden och anklagelser mot Telia för monopoltendenser har inte låtit vänta på sig. Konkurrensverket utreder för nävarande Telias prissättning av ADSL och om företaget missbrukar sin dominerande ställning på marknaden. Frågar man svenska folket får bredband kosta max 250 kr i månaden enligt en undersökning av analysföretaget Netsurvey. I samband med IT-mässan Comdex i början på året sa Telias vd Marianne Nivert att en rimlig prisnivå för bredbandsanslutningar borde ligga kring 600 kr i månaden. (I dagsläget kostar ADSL 325 kr, redan det en kraftig höjning från 195 kr i månaden för ett år sedan.) Inte ens Telias konkurrenter på marknaden som kunde förväntas jubla över att själva få höja sina priser gillade Telias utspel. Man ser nämligen en fara i att alltför höga priser kan döda efterfrågan. SVERKER BJÖRK Det här förväntas vi göra på nätet: Bankärenden Beställa resor Boka biobiljetter Deklarera Rösta (Distans)jobba (Distans)plugga Fråga-doktorn (se separat artikel) Skicka vykort Handla Myndighetskontakter Kolla tidtabeller, öppettider etc Boka träningstid Etc Skadliga hälsosajter? Socialstyrelsen presenterade i slutet på maj en granskning av 35 svenska hälsosajter. Inte en enda uppfyllde de kvalitetskrav som EU föreslagit ska gälla för webbplatser med information om sjukdomar och hälsa Det ska t ex finnas tydliga avsändare, uppgifter om vem som betalar för sidan och väl skyddad patientsekretess. Allra sämst var man på att uppge vem som står bakom sajten ekonomiskt. På endast fem av de 35 sajterna redovisades detta i klartext. Flera av sidorna brast när det gällde hemsidans mål och syfte samt källhänvisningar. Majoriteten har dessutom inte uppdateringsdatum och uppgifter om vilka som står bakom hälsoinformationen. Sajterna var ibland också svåra att hitta i, och informationen svår att begripa. De flesta sajter hade dessutom reklam eller försäljning av produkter. Mest anmärkningsvärt var kanske att bara var tredje sajt redovisade hur sekretess och personuppgifter hanterades. Om jag skickar e-post där mitt namn finns med vill jag ju veta hur det skyddas, så att inte obehöriga kommer över det. Det är särskilt viktigt när det gäller hälsofrågor, säger projektledaren Birgitta Eriksson. Många sajter hade också fråga-doktorn -tjänster. Också där hade myndigheten anmärkningar, bland annat att det ofta inte framgick hur, när och av vem frågan skulle besvaras. Sverige har flest hälsosajter av alla europeiska länder. 13 procent av närmare tillfrågade svenskar har enligt en undersökning sökt hälsoinformation under första kvartalet Tidigare i år genomförde även Konsumentverket en granskning av de 42 hälsosajter man hittade på nätet. Hälften av dem innehöll löften om bot utan vetenskapliga belägg. Exempel på sådana är fettmagneten, en kapsel som sväljs och uppges dra till sig fett. Andra sajter utlovade lindring mot allvarliga sjukdomar som cancer och hiv. SVERKER BJÖRK

10 Sidan 10 KonsumentMakt nr 3-4 juni 2002 FINANSIELLA TJÄNSTER: Goda råd på många språk Foto: Maria Holmkvist På åtta olika språk kan man få information och ekonomisk rådgivning på FöreningsSparbanken i Rinkeby. När kontoret startades som ett projekt 1997 saknade personer i Rinkeby och Tensta helt en lokal bank. Konsumentrådets projekt för finansiella tjänster har besökt ett multietniskt bankkontor. Många av bankkunderna som besöker kontoret i Rinkeby Centrum talar inte svenska och känner inte till hur det svenska samhället fungerar. Många lever på socialbidrag och har ännu inte hunnit etablera sig i sitt nya hemland. Detta ställer särskilda krav på bankpersonalen. Sejla Kazinic, avdelningschef på Förenings- Sparbanken i Rinkeby, berättar att de fyra anställda tillsammans behärskar 8 språk och att de ägnar stor del av sin arbetsdag åt att ge muntlig information. Rådgivningen handlar inte bara om finansiella tjänster, mycket tid går att förklara hur det svenska samhället fungerar. Många behöver skuldsanering och hjälp med sparande och pension, säger Sejla. Det är vanligt att man har skrivit på små, men dåliga lån utan att ha förstått villkoren, eftersom man inte kan språket. Kontoret är inrymt i gallerian vid Rinkeby torg och ser inte riktigt ut som traditionella bankkontor. Dels finns en informationsdisk och dels en maskinhall med bankomater för uttag, insättning och växling. I en hörna står en dator för de som vill uträtta sina bankärenden över internet. Personalen arbetar på golvet, berättar Sejla. Vi finns i rörelse här ute hela tiden för att instruera och hjälpa till med insättningar och uttag. Vid informationsdisken har vi rådgivning, men ingen kassaservice. Tonvikten ligger på att ge muntlig information. Vi har kunder från hela stockholmsområdet som vill ha information på sitt eget språk. Flerspråkigheten begränsar sig dock till personalen. Apparaterna talar bara svenska, vilket Sejla förklara med att det vore omöjligt att tillgodose alla språkgruppers behov och att de vill uppmuntra kunderna att lära sig svenska. Sejla betonar att det handlar om lätt svenska. När Sejla får frågan vad hon önskar sig från samhällets sida för att förbättra villkoren för hennes kunder säger hon: Behovet av information är ofantligt. Många är analfabeter. I flera kulturer är det männen som sköter om familjens ekonomi, därför är det många kvinnor som ligger illa till. De kan ingenting om sina rättigheter och skyldigheter, om testamenten och juridik. Jag har träffat flera kvinnor som blivit stående med stora skulder vid skilsmässor på grund av att de inte vetat vad

11 KonsumentMakt nr 3-4 juni 2002 Sidan 11 Surftips för konsumenter: det är de skrivit på. Vi är inget samhällsorgan, men vi informerar om så mycket vi kan. Vissa privatekonomiska förhållanden får vi inte hantera helt enkelt. För att nå ut med information till de som inte kan språket besöker Sejla Foto: Maria Holmkvist Sejla Kazinic på FöreningSparbanken i Rinkeby informerar Konsumentrådets projekt för finansiella tjänster. gymnasieskolor. Då kan hon informera barnen om bankverksamheten och de kan i sin tur berätta för föräldrarna. Sejla påpekar också att mycket av information och kunskap sprids mellan familjer och vänner man lär varandra. (anmäl könsdiskriminerande reklam) (tester) (tester) (tester) MARIA HOLMKVIST RAPPORT FRÅN PROJEKTET SÄKER MAT: Malmö och Västerås pilotkommuner för säker mat-aktiviteter Projektet syftar till att genomföra Konsumentrådets del i den gemensamma kampanjen Säker mat och genomföra aktiviteter i enlighet med dess syfte: Att sprida kunskaper om säker mat och hantering för grupper i åldrarna år Att involvera kommuner och konsumentorganisationer i arbetet med Säker mat. Tanken är att engangera samtliga aktörer inom livsmedelsområdet (såsom organisationer, myndigheter och politiker), ta ett helhetsgrepp och därigenom nå en god påverkan i frågan Säker mat. Ett urval görs genom att vi riktar insatser mot 3-4 kommuner i landet. Vi kommer att genomföra ett antal intervjuer till ovanstående målgrupper kring livsmedelsinspektioner och vilka behoven är av utbildning inom handel och restaurangnäringen för att klara av att uppfylla kraven på god mathygien. Likaså skall vi studera hur mycket medel varje kommun valt att avsätta i medel för denna verksamhet. Vi kommer att genomföra intervjuer med skolmåltidsansvariga om skolmåltiden och dess kvalité i förhållande till pris och leveranshantering. Detta för att se om behov finns för att öka kunskapen kring säkra livsmedel och egen tillverkning av skolmåltider i förhållande till inköp av färdig mat genom storkök eller annan utövare. Vi har idag har idag klart med två pilotkommuner som vill delta i projektet och dessa är Västerås och Malmö, men vi har kontakt med ytterliggare två kommuner som ännu inte bestämt sig om man skall delta. I Malmö har vi två skolor vid namn Dammfriskolan och Slottsstadens skola med tillsammans 400 elever som kommer att ta del av aktiviteterna. När det gäller Västerås kommer två grundskolor att delta i projektet. Vi samarbetar med ABF och Studieförbundet Vuxenskolan kring dessa aktiviteter, men utöver de aktiviteter kommer också föreläsningar att ske för allmänheten. MARIE RUBERTSSON-NERÉN

12 Internationellt POSTTIDNING B Avsändare: Sveriges Konsumentråd Barnhusgatan 22, 3 tr Stockholm BEUC JUBILERAR: Framgångsrik fyrtioåring firar födelsedag I slutet av maj firade den europeiska konsumentorganisationen BEUC att den framgångsrikt företrätt Europas konsumenter i 40 år. Konsumentrådet deltar aktivt i BEUCs arbete och uppvaktade BEUC i Bryssel i samband med organisationens generalförsamling. Livet börjar vid fyrtio konstaterade BEUC:s ordförande Dame Sheila McKecknie vid den mot-tagning som lockat flera hundra av Bryssels olika lobbyister och beslutsfattare. BEUC:s historia berättar om stora framgångar i att försvara konsumenterna och organisationen är i god form för att möta konsumentpolitikens utmaningar i ett nytt och utvidgat Europa. BEUC får successivt nya medlemsorganisationer i de framtida medlemsländerna samt kandidatländerna och vid generalförsamlingen välkomnades den senaste i raden av medlemsorganisationer, den slovakiska konsumentorganisationen ZSS. Livlig diskussion om jordbrukspolitiken Vid mötet diskuterades livligt den europeiska jordbrukspolitiken inför EU-kommissionens rapport i slutet av juni. Diskussionen utgör underlag för BEUC:s policy om den gemensamma jordbrukspolitiken; den kanske hetaste konsumentfrågan inom EU. Konsumentrådet förespråkar en jordbrukspolitik som sätter konsumentens efterfrågan i centrum snarare än en utbudsorienterad producentpolitik. Som ett sammanträffande antogs den första gemensamma europeiska jordbrukspolitiken samma år som BEUC bildades BEUC har tillsammans med sina medlemsorganisationer arbetat för att konsumentfrågorna ska tydliggöras i EU-kommissionens arbete och integreras i andra politikområden. Genom Amsterdamfördraget har konsumentfrågorna getts legitimitet i europasamarbetet. EU-kommissionens nya förslag till handlingsplan för konsumentpolitiken skapar en god bas för att utveckla EU:s arbete för att stärka konsumenternas ställning på den inre marknaden. Monti önskar ökat arbete med konkurrensfrågor Vid BEUC:s möte talade kommissionär Mario Monti om betydelsen av starka konsumentorganisationer för att skapa en väl fungerande inre marknad. Han uppmanade konsumentorganisationerna att tydligare arbeta med konkurrensfrågor och tillstod att mer resurser behövdes till konsumentorganisationerna. Kanske kan de pengar som tas in genom nya marknadstörningsavgifter ges till konsumentorganisationerna. Det är konsumenterna som betalat för mycket som resultat av bristfällig konkurrens och då är det inte orimligt att pengarna återgäldas till konsumenternas egna organisationer. Lovord från konsumentkommissionären Även kommissionär David Byrne närvarade vid BEUC:s generalförsamling och lovordade konsumentorganisationernas verksamhet. EU-kommissionen har stor nytta av en samlad konsumentrörelse som kan representera Europas konsumenter samt indirekt stärka demokratin i EU. Konsumentorganisationerna spelar en avgörande roll för att levandegöra det utvidgade EU. Enligt Byrne är konkreta landvinningar för konsumenterna det bästa sättet för att hjälpa enskilda medborgare att se fördelarna med en utvidgad gemensam marknad. JENS HENRIKSSON

Den framtida konsumentpolitiken

Den framtida konsumentpolitiken Ds 2004/05:51 Den framtida konsumentpolitiken - Ett underlag till en ny konsumentpolitisk strategi 2006 LÄTTLÄST Jordbruksdepartementet Regeringens nya konsumentpolitik...3 Detta vill regeringen med konsumentpolitiken...4

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Ekonomiskt stöd till organisationer

Ekonomiskt stöd till organisationer Ekonomiskt stöd till organisationer Beviljade stöd 2015 Stöd till organisationer på konsumentområdet 2015 Konsumentverket har regeringens uppdrag (enligt förordningen 2007:954) att dela ut stöd till organisationer

Läs mer

Ekonomiskt stöd till organisationer

Ekonomiskt stöd till organisationer Ekonomiskt stöd till organisationer Beviljade stöd 2014 Stöd till organisationer på konsumentområdet 2014 Konsumentverket har regeringens uppdrag (enligt förordningen 2007:954) att dela ut stöd till organisationer

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Konsumenterna och GMO

Konsumenterna och GMO Konsumenterna och GMO Alnarp 6 februari 8 Louise Ungerth chef för konsumentfrågor Konsumentföreningen Stockholm Lyssnar Informerar Påverkar Dokumentation: www.konsumentforeningenstockholm.se KfS Attitydundersökning

Läs mer

Materialet framtaget i Projekt Mitt val.

Materialet framtaget i Projekt Mitt val. För mer demokrati 2 Materialet framtaget i Projekt Mitt val. Ett projekt i samverkan med FUB och Riks-Klippan med stöd från Allmänna Arvsfonden och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Projektledare:

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

KF som konsumenternas röst

KF som konsumenternas röst Konsumentplattform KF som konsumenternas röst Konsumentkooperationens uppgift är att skapa ekonomisk nytta och samtidigt göra det möjligt för medlemmen att med sin konsumtion bidra till hållbar utveckling.

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007)

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) 1. Introduktion Den 15 november 2006 antog Europaparlamentet direktivet och

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

2004 Mäklarsamfundets rekommendation om prissättning för att motverka lockpriser.

2004 Mäklarsamfundets rekommendation om prissättning för att motverka lockpriser. ett år senare! 2004 Mäklarsamfundets rekommendation om prissättning för att motverka lockpriser. 2011 "Av säljaren accepterat pris - en frivillig överenskommelse mellan fastighetsmäklarna i Stockholms

Läs mer

Referat. Dialog om reklam riktad till barn och ungdomar 18 mars 2005

Referat. Dialog om reklam riktad till barn och ungdomar 18 mars 2005 Referat 2005-04-13 Jordbruksdepartementet Dialog om reklam riktad till barn och ungdomar 18 mars 2005 Övervikt och fetma bland barn och ungdomar ökar såväl i Sverige som internationellt och med det risken

Läs mer

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig.

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Som vuxen och ung vuxen verkar tiden inte riktigt räcka till. Men med en tydlig och anpassad fråga kan ett engagemang i Scoutkåren prioriteras högt. Med studier

Läs mer

Yttrande över Bättre regler för elektronisk kommunikation (DS2010:19)

Yttrande över Bättre regler för elektronisk kommunikation (DS2010:19) Sundbyberg 2010-10-18 Dnr.nr: R10-031 Vår referens: Mia Ahlgren Er referens: Marcus Boklund Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Bättre regler för elektronisk kommunikation (DS2010:19) Handikappförbundens

Läs mer

ÖKA FÖRETAGETS MERFÖRSÄLJNING OCH FÖRETAGSKUNDERNAS LOJALITET MED EN KUNDKLUBB FÖR B2B

ÖKA FÖRETAGETS MERFÖRSÄLJNING OCH FÖRETAGSKUNDERNAS LOJALITET MED EN KUNDKLUBB FÖR B2B ÖKA FÖRETAGETS MERFÖRSÄLJNING OCH FÖRETAGSKUNDERNAS LOJALITET MED EN KUNDKLUBB FÖR B2B Detta whitepaper hjälper dig att identifiera vilka faktorer som påverkar kundlojalitet och hur du kan stärka lojaliteten

Läs mer

När vinstintresset tar över...

När vinstintresset tar över... När vinstintresset tar över... - En rapport om högerns planer på att sälja ut 3000 hem i Södertälje. 2(8) Inledning Sedan ska man betala för allt, som när en liten plastdetalj på torkskåpet går sönder,

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Om Sektor 3 och United Minds United Minds är ett analys- och rådgivningsföretag med huvudkontor i Stockholm. Genom undersökningar och analyser

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER

MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER Vad är massmedia? Media är ett sätt att ge människorna information och kunskap om världen. MEN HUR FÅR MAN UT INFORMATION DÅ? Genom bl.a. TV, datorer, internet, tidningar,

Läs mer

alkoholgranskningsmannen

alkoholgranskningsmannen alkoholgranskningsmannen Detta är Alkoholg ranskningsmannen Gun Neuman kan bäst beskrivas som en blandning av bollplank och ordningspolis. Sedan 2005 är hon kvinnan bakom titeln Alkoholgranskningsmannen,

Läs mer

Stöd till organisationer inom konsumentområdet 2012

Stöd till organisationer inom konsumentområdet 2012 Beviljade stöd 2012 Stöd till organisationer inom konsumentområdet 2012 Konsumentverket har regeringens uppdrag (enligt förordningen 2007:954) att dela ut stöd till organisationer på konsumentområdet.

Läs mer

Media uppgift Problem 1

Media uppgift Problem 1 Media uppgift Problem 1 Jag tycker att det är ett stort problem hur media ser på småbarn. T.ex i en leksakstidning så finns det speciella pojkleksaker och flickleksaker. När det gäller pojkleksakerna är

Läs mer

Valet mellan människa och marknad

Valet mellan människa och marknad DA GRANSKAR Valet mellan människa och marknad Den svenska modellen är bra, säger regeringen hemma i Sverige. Men i EU-parlamentet tycker det blå laget att lika villkor för lika arbete är ett hinder mot

Läs mer

Medfinansieras av Europeiska kommissionen

Medfinansieras av Europeiska kommissionen Medfinansieras av Europeiska kommissionen Varför en Europeisk Union? Visioner och tankar om ett enat Europa fanns redan på 1800talet men först efter de två världskrigen startade ett sådant Europeiskt samarbete.

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 9 1(5) BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige 2015-02-23, 13 Sammanfattning Denna bredbandsstrategi gäller fram till 2020 och redovisar Timrå kommuns

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

FÅ KOLL PÅ KONSUMENTPOLITIKEN VAD TYCKER PARTIERNA OCH SVERIGES UNGA OM SVERIGES KONSUMENTERS KRAV FÖR EN STARKARE KONSUMENTPOLITIK?

FÅ KOLL PÅ KONSUMENTPOLITIKEN VAD TYCKER PARTIERNA OCH SVERIGES UNGA OM SVERIGES KONSUMENTERS KRAV FÖR EN STARKARE KONSUMENTPOLITIK? FÅ KOLL PÅ KONSUMENTPOLITIKEN VAD TYCKER PARTIERNA OCH SVERIGES UNGA OM SVERIGES KONSUMENTERS KRAV FÖR EN STARKARE KONSUMENTPOLITIK? Få koll på konsumentpolitiken vad tycker partierna och ungdomarna? Vilket

Läs mer

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Problemformulering Risken att nyanlända hamnar i ett socialt utanförskap är betydligt större än

Läs mer

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson PiteåPanelen Rapport nr 13 Europaförslag November 2010 Eva Andersson Kommunledningskontoret Europaförslag Europaparlamentet vill utöka möjligheten för Europas medborgare att påverka Europeiska unionen.

Läs mer

Louise Ungerth, chef för

Louise Ungerth, chef för Medlemmarnas attityderr till genmodifierade livsmedel 20122 En enkätundersökningg Juli 2012 För mer information: Louise Ungerth, chef för Konsument & Miljö, 08-714 39 71, 070-341 55 30 www.konsumentforeningenstockholm.se

Läs mer

KfS:s medlemmar om genteknik vid framställning av livsmedel. - redovisning av telefonintervjuer, november/december Beatrice Pernehagen

KfS:s medlemmar om genteknik vid framställning av livsmedel. - redovisning av telefonintervjuer, november/december Beatrice Pernehagen KfS:s medlemmar om genteknik vid framställning av livsmedel - redovisning av telefonintervjuer, november/december 1998 Beatrice Pernehagen Kooperativa institutet Box 200 63 104 60 Stockholm Telefon 08-772

Läs mer

Pengar är för de flesta av oss en begränsad resurs d v s vi har bara en begränsad summa pengar per vecka eller månad att hushålla med.

Pengar är för de flesta av oss en begränsad resurs d v s vi har bara en begränsad summa pengar per vecka eller månad att hushålla med. Hkk åk 9 PRIVATEKONOMI-INTERNETHANDEL-KRONOFOGDEN Tid 160 min PRIVATEKONOMI Pengar är för de flesta av oss en begränsad resurs d v s vi har bara en begränsad summa pengar per vecka eller månad att hushålla

Läs mer

2010-08-30. Södertälje behöver fler företag

2010-08-30. Södertälje behöver fler företag Södertälje behöver fler företag Sex lokala och sex nationella förslag för entreprenörskap och ökat företagande Södertälje har ett starkt näringsliv. Södertälje motsvarar till antalet invånare knappt 1

Läs mer

En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare

En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare Ungdomarna i STOPP ett projekt mot rasism, främlingsfientlighet och diskriminering Inledning Under våren 2010 beslutade Inga Johansson

Läs mer

GENDER. diskutera könsroller. Handledarmaterial

GENDER. diskutera könsroller. Handledarmaterial GENDER diskutera könsroller Handledarmaterial Till ledaren Det här materialet är tänkt att ge en inblick i kvinnans situation världen över. Genom att visa bildspelet och sedan ha diskussionsgrupper hoppas

Läs mer

Vad tycker dina politiker?

Vad tycker dina politiker? Vad tycker dina politiker? Ta pulsen på lokalpolitikerna var står de i konsumentpolitiken? Deltagare: Ca 20 personer i grupper om 2-4 personer Tid: Två tillfällen à 40 min, alternativt tre tillfällen varav

Läs mer

Om oss. Om Hyresgästföreningen. Innehåll. Var med i Hyresgästföreningen. lättläst

Om oss. Om Hyresgästföreningen. Innehåll. Var med i Hyresgästföreningen. lättläst Om oss Var med i Hyresgästföreningen lättläst Om Hyresgästföreningen I den här broschyren kan du läsa om Hyresgästföreningen. Vi berättar om vilka vi är, vad vi gör och vad vi tror på. Ring oss på telefon

Läs mer

Ansvarsfull konsumtion - Cities make the difference

Ansvarsfull konsumtion - Cities make the difference PM 2004 RVIII (Dnr 006-732/2004) Ansvarsfull konsumtion - Cities make the difference Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande 1. Stadsdirektören ges i uppdrag att underteckna förbindelse

Läs mer

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär.

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär. Fiber är en bredbandslösning som erbjuder bäst prestanda idag och i framtiden. Fiber är driftsäkert, okänsligt för elektroniska störningar såsom åska och har näst intill obegränsad kapacitet. Här kan du

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

Fira FN-dagen med dina elever

Fira FN-dagen med dina elever EN BÄTTRE VÄRLD Fira FN-dagen med dina elever 24 oktober Ett material för grundskolan från Svenska FN-förbundet. Fira FN-dagen med Svenska FN-förbundet och projektet Skolmat blir kunskap. Inför FN-dagen

Läs mer

Kommunikation och beteende

Kommunikation och beteende Kommunikation och beteende Inledning I ditt arbete som växtskötare kommer du i kontakt med två grupper av varelser: Växter och människor. Delkurserna tills nu har rört sig om att hjälpa dig med att bli

Läs mer

Pressmeddelanden från Konsumentverket. Pressurklipp från Sändaren nr 21. EU regler kan hota ideell second hand i Sverige 2008

Pressmeddelanden från Konsumentverket. Pressurklipp från Sändaren nr 21. EU regler kan hota ideell second hand i Sverige 2008 Beredning 2009 01 28 1 1 Konsumentnämnden 2009 02 11 1 1 Meddelanden Bilagor: Pressmeddelanden från Konsumentverket, pressurklipp från Sändaren, inbjudan till BUS dagarna Pressmeddelanden från Konsumentverket

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Vad vill Moderaterna med EU

Vad vill Moderaterna med EU Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande

Läs mer

Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern

Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern Jan-Erik Nyberg Präst, familjerådgivare, sexualterapeut (NACS), familjeterapeut, psykoterapeut (VALVIRA) Familjerådgivningen i Jakobstadsregionen Föräldraskap

Läs mer

80+ i ett nötskal Kommunals förslag om seniorservice

80+ i ett nötskal Kommunals förslag om seniorservice 80+ i ett nötskal Kommunals förslag om seniorservice Kommunal. 1 Kommunal föreslår Seniorsevice Det är inte rimligt att gamla människor, som inte anses behöva någon vård och omsorg, inte ska få någon som

Läs mer

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig 2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning EU-kommissionen Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är viktigt att yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet inte enbart

Läs mer

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område Användning av videokonferenser vid bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 En praktisk vägledning Europeiskt Rättsligt

Läs mer

Partienkät STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 INFÖR VALET: PARTIERNA OM ARBETSKRAFTSINVANDRINGEN

Partienkät STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 INFÖR VALET: PARTIERNA OM ARBETSKRAFTSINVANDRINGEN Partienkät STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 INFÖR VALET: PARTIERNA OM ARBETSKRAFTSINVANDRINGEN Fem frågor om arbetskraftsinvandring till riksdagspartierna Arbetskraftsinvandringsreformen som trädde

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker Februari 2013 SVARSGUIDE EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker EU-kommissionen har öppnat en en konsultation om företagshemligheter. Konsultationen

Läs mer

FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING

FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING A FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING TILL INTERVJUPERSONEN: Om Ni är man, svara på frågorna i GS1. Om Ni är kvinna, svara på frågorna i GS2. GS1. MÄN: Här beskrivs kortfattat några personers egenskaper.

Läs mer

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material Avdelningsmöte Flykten från Sverige Under detta möte får scouterna fundera på hur det kan kännas att vara på flykt och ha olika förutsättningar i livet. Mötet avslutas med en saga som berättar om ett Sverige

Läs mer

Introduktionstext till tipspromenaden

Introduktionstext till tipspromenaden Introduktionstext till tipspromenaden 1,2 miljarder människor lever i dag i extrem fattigdom. Världens ledare i FN har beslutat om en handlingsplan för att utrota fattigdomen. Denna handlingsplan består

Läs mer

Gör ett annat Europa möjligt!

Gör ett annat Europa möjligt! Gör ett annat Europa möjligt! Åsa Westlund Socialdemokratisk ledamot i Europaparlamentet Foto: Peter Berggren/Imagine De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Foto: Curt Berggren/Imagine Bättre

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

Dina kunders brevvanor 2013. En rapport till företagaren som vill veta hur deras kunder vill kommunicera.

Dina kunders brevvanor 2013. En rapport till företagaren som vill veta hur deras kunder vill kommunicera. Dina kunders brevvanor 13 En rapport till företagaren som vill veta hur deras kunder vill kommunicera. Om rapporten Brevvanerapporten som Posten genomför årligen ger en bra bild av privatpersoners attityder

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter 00065/2010/SV WP 174 Yttrande 4/2010 över FEDMA:s europeiska uppförandekodex för användning av personuppgifter i direkt marknadsföring Antaget den

Läs mer

Värderingsövning -Var går gränsen?

Värderingsövning -Var går gränsen? OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning

Läs mer

➍ Mötas, lyssna och tala

➍ Mötas, lyssna och tala ➍ Mötas, lyssna och tala 26 Vi påverkas av hur möten genomförs. Vi kan också själva påverka möten. Bra möten kräver demokratiska mötesformer. Har du suttit på möte och inte förstått sammanhanget utan att

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

1. Sammanfattning. Stockholm den 13 mars 2008 R-2008/0031. Till Finansdepartementet. Fi2007/9001

1. Sammanfattning. Stockholm den 13 mars 2008 R-2008/0031. Till Finansdepartementet. Fi2007/9001 R-2008/0031 Stockholm den 13 mars 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9001 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Finansinspektionens rapport

Läs mer

Gillar du att vara ute i skogen, häng med när vi vandrar nästa gång!

Gillar du att vara ute i skogen, häng med när vi vandrar nästa gång! Gillar du att vara ute i skogen, häng med när vi vandrar nästa gång! Som ung vuxen verkar tiden inte riktigt räcka till. Men med en tydlig och anpassad fråga kan ett engagemang i scoutkåren prioriteras

Läs mer

Medlemmar. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se

Medlemmar. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se Medlemmar SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar www.ssu.se publicerat våren 2013 SSU-KLUBBENS MEDLEMMAR Varför är det viktigt för din klubb att ha många

Läs mer

Minnesanteckningar från kommunikatörsmöte 2014-01-21

Minnesanteckningar från kommunikatörsmöte 2014-01-21 Minnesanteckningar från kommunikatörsmöte 2014-01-21 22 förbund och närmare 30 deltagare. Gemensam valstrategi Handikappförbundens kongress fastställde en gemensam valstrategi med ambitionen att alla medlemsförbund

Läs mer

Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos

Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos Kommunal driver kampanj för bättre upphandlingar En facklig valrörelse Kommunals uppdrag är att förbättra villkoren för medlemmarna. Därigenom

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Protokoll från Rådets möte 16/5-08

Protokoll från Rådets möte 16/5-08 Protokoll från Rådets möte 16/5-08 Plats: Skepparegatan 5b, Anhörigcenters konferenslokal Närvarande: Torgny Lööv, Astor Jonsson, Elisabeth Westin, Birgitta Ring, Pernilla Unander, Lena Österlund, Annelie

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29.7.2010 KOM(2010)399 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET om Konungariket Sveriges genomförande av de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att tobaksvaror

Läs mer

Frågeformuläret. Fråga 1 Till att börja med har vi några frågor om kvinnor. Håller Du med om eller tar Du avstånd från följande påståenden?

Frågeformuläret. Fråga 1 Till att börja med har vi några frågor om kvinnor. Håller Du med om eller tar Du avstånd från följande påståenden? Frågeformuläret Fråga 1 Till att börja med har vi några frågor om kvinnor. Håller Du med om eller tar Du från följande påståenden? VAR VÄNLIG KRYSSA I EN RUTA FÖR VARJE DELFRÅGA (a - f) a) En mamma som

Läs mer

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Samhällskunskap Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

HUR KAN DU PÅVERKA I EU?

HUR KAN DU PÅVERKA I EU? HUR KAN DU PÅVERKA I EU? Det här är en broschyr som förklarar arbetet i EU. Den handlar om vem som fattar beslut inom EU, och hur det går till. Du får en kort beskrivning av EU-kommissionen, Europaparlamentet

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

Politisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

Predikotext: Luk 9: 46-48

Predikotext: Luk 9: 46-48 Predikotext: Luk 9: 46-48 Att mäta sig och jämföra sig med andra är väl något vi ständigt ägnar oss åt. De senaste veckorna har de idrottsintresserade kunnat följa EM i både friidrott och simning. Vältränade

Läs mer

Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land.

Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land. Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land. Sverige är ett rikt land Trots det lever över 220 000 barn i fattigdom. Det beror ofta på att deras föräldrar saknar jobb eller arbetar deltid mot

Läs mer

PROCESSBESKRIVNING BYALAG. Hur det fungerar det när ni har bestämt er för fibernät

PROCESSBESKRIVNING BYALAG. Hur det fungerar det när ni har bestämt er för fibernät PROCESSBESKRIVNING BYALAG Hur det fungerar det när ni har bestämt er för fibernät Bredband i hela Sverige Målet för bredbandspolitiken är att Sverige ska ha bredband i världsklass. För att kunna realisera

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Nordiska samarbetskommittén Nyhetsbrev #2, mars 2016

Nordiska samarbetskommittén Nyhetsbrev #2, mars 2016 Nordiska samarbetskommittén Nyhetsbrev #2, mars 2016 HAR NI ÅLDERSDISKRIMINERING I ERT LAND? EU måste ha kunskap om de äldre medborgarnas situation! AGE Platform Europe har därför frågat sina medlemmar:

Läs mer

Konsumentklagomål på telefoni och bredband. Årsrapport 2013

Konsumentklagomål på telefoni och bredband. Årsrapport 2013 Konsumentklagomål på telefoni och bredband Årsrapport 2013 Författare: Anna Wikström, Chef för enheten för konsumenträttigheter Post- och telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm 08-678 55 00 pts@pts.se

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

ca 8 m Gatans bredd är ca 7 m. Om gatan är smalare ökas avståndet mellan lådorna. Om gatan är bredare kan avståndet minskas.

ca 8 m Gatans bredd är ca 7 m. Om gatan är smalare ökas avståndet mellan lådorna. Om gatan är bredare kan avståndet minskas. 2005 Till Er som vill ställa ut blomlådor för en bättre trafiksäkerhet Blomlådor för ökad trafiksäkerhet startade som ett projekt i Luleå 1992. Då det visat sig ha en mycket god effekt har modellen spritt

Läs mer

Schweiz folkomröstningar

Schweiz folkomröstningar SÄNDNINGSDATUM: 2010-12-11 PROGRAMLEDARE/PRODUCENT: ANGELICA ISRAELSSON KONTAKT: tyska@ur.se PROGRAMNR: 101753/ra9 ANACONDA GESELLSCHAFT Schweiz folkomröstningar Programmanus på svenska Elever, Upplands-Bro

Läs mer

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet MEDBORGARPANELEN 2014 Rapport 4 Journal på nätet MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet Enkät nummer fyra är nu slutförd Vilket resultat! Tack alla medborgare för ert engagemang och era

Läs mer

Nu är det dags att vända blad. Lite inspiration för dig som ska hjälpa till att förändra bibliotekets varumärke.

Nu är det dags att vända blad. Lite inspiration för dig som ska hjälpa till att förändra bibliotekets varumärke. Nu är det dags att vända blad. Lite inspiration för dig som ska hjälpa till att förändra bibliotekets varumärke. 2 Vi är kända, men kunskapen om oss måste bli bättre. Kännedomen om biblioteken är mycket

Läs mer

Hälsningar från Örebro till Bryssel

Hälsningar från Örebro till Bryssel Örebro Örebro 2009-06-04 Hälsningar från Örebro till Bryssel Så tyckte örebroarna om EU Vad tycker du? Socialdemokraterna vill veta vad örebroarna tycker. Sedan flera år tillbaka har Socialdemokraterna

Läs mer

Bilaga 2. Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige 2001

Bilaga 2. Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige 2001 Bilaga 2 Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige Tabell 1: Vad tycker Du? Hur stort är behovet av förändringar i dagens Sverige? Procent Mycket stort 18 Ganska stort 53 Ganska

Läs mer

Här presenteras resultatet av väggtidningarna som

Här presenteras resultatet av väggtidningarna som TÄNK OM OCH GÖR DET JÄMT en dag om jämställdhet 11 oktober 2006 Här presenteras resultatet av väggtidningarna som arbetades fram vid grupparbetet under konferensen om jämställdhet 11 oktober på Borgen.

Läs mer

Äldre 2020. Lättläst version

Äldre 2020. Lättläst version Policy Äldre 2020 Antagen av kommunfullmäktige den 27 april 2010 26 Lättläst version Tierps kommun 815 80 TIERP Telefon: 0293-21 80 00 www.tierp.se Lättläst version av Äldre 2020, Tierps kommun Inledning

Läs mer