Nummer Världskongressen. Peatlands in Balance. juni 2012 sidan 6. Torvströ ett naturligt val Sidan 5
|
|
- Berit Hansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 NATURLIG En naturlig RÅVARA råvara Nummer Världskongressen Peatlands in Balance juni 2012 sidan 6 Torvströ ett naturligt val Sidan 5
2 Torven är inhemsk, förnybar och rätt använd bra för miljön Text: Claes Rülker Foto: sxc.hu NATURLIG RÅVARA Tidningen Svensk Torv ges ut av Svensk Torv i exemplar och riktar sig till beslutsfattare, politiker, företag och opinionsbildare. Ansv. utgivare Claes Rülker claes.rulcker@svensktorv.se Redaktör Sidney Jämthagen sidney@rime.se Grafisk form Gustav Kron/rime.se Omslag Oleksiy Mark Läs mer på I din hand har du första numret av tidningen Svensk Torv en förnybar resurs. Tidningen ges ut gratis till alla som arbetar inom torvbranschen, politiker och beslutsfattare. Meningen med tidningen Svensk Torv är att sprida information om torv. Torv är en mångsidig inhemsk råvara som kan användas till ett stort antal olika produkter. Mest känt är att den används som energikälla, till jordframställning, som strö för djur i ladugårdar, som isoleringsmaterial och för att torka malten vid whiskeytillverkning. Men den används även som konstnärsmaterial, till biofilter i fiskodling och som isolering i hus. Utan att vi tänker på det har de flesta av oss faktiskt ett stycke torv hemma i form av jord i blomkrukorna. Energiråvara Det användningsområde som får mest kritik, är när torv används som energiråvara. Allt för ofta ser vi som arbetar i branschen, hur okunskap om torv leder till konstiga uttalanden och märkliga beslut. En vanlig felaktighet är att man kallar torv för fossil. Enligt EU och FN:s klimatpanel klassas torv i en egen klass mellan biomassa och fossila bränslen. Torv är en långsamt förnybar energikälla. Egentligen borde torv klassas som ett biobränsle med tanke på att den årligen i genomsnitt tillväxer med 20 miljoner kubikmeter per år i Sverige. Vi utvinner endast 3,5 miljoner kubikmeter. Istället uttalar sig beslutsfattare lite slarvigt och jämför torven med fossila bränslen som bildades för många miljoner år sedan. Låga kolutsläpp Torv har en hög emissionsfaktor (kolutsläpp) när man mäter i skorstenen. Jämförbar med biobränsle från skogen. Men biobränsle har i EU:s handelssystem genom politiska beslut fått emissionsfaktorn satt till noll då skogen binder in kol igen. Samma sak gäller ju egentligen även torv. Sett ur ett livscykelperspektiv är torvens kolutsläpp inte alls höga. När vi brukar dikade kolläckande torvmarker, återställer torvtäkterna till kolsänkor och använder torven till samförbränning med biobränsle som höjer effektiviteten blir torven som energikälla ett miljövänligt alternativ. Torvbrist Idag råder brist på torv främst beroende på långdragna, omständiga och dyra täkttillstånd. Följden blir att fossila bränslen till del får användas istället. Var är miljönyttan? Vi anser att det är hög tid för våra beslutsfattare att öppna ögonen för den utmärkta råvaran torv är. Den är inhemsk, förnybar och rätt använd bra för miljön. Mycket nöje med läsningen av vår tidning. Vi hoppas du ska finna den läsvärd. Claes Rülcker Vd Svenska Torvproducentföreningen
3 Hasselfors Garden Ett traditionsrikt företag med siktet på framtiden Hasselfors Garden är ett företag i stark utveckling och med ljus syn på framtiden. Samtidigt kan vi konstatera att företaget är Sveriges äldsta med anor från början av 1600 talet. Därför kan vi med trovärdighet använda oss av begrepp som tradition och förnyelse när vi pratar om Hasselfors Garden. Det säger kvalitetschef Claes Bohlin, Hasselfors Garden AB som är ansvarig för försäljningen till professionella användare när vi ber honom berätta om företaget där torven spelar en central roll i verksamheten. -Landområdet i södra Närke kring det som idag är byn Hasselfors gavs en gång i tiden i förläning till en adelsman, Henrik Falkenberg, för hans insatser i fält för Sverige. Henrik Falkenberg var en driftig person och han och hans ättlingar lade grunden till ett bruksföretag som ägnade sig åt jord och skogsbruk, smide och affärsverksamhet. Företaget gick i arv genom generationerna och i slutet av 1800-talet ombildades det till aktiebolag. I samma veva började företaget intressera sig för en annan naturrikedom som det fanns gott om, nämligen torv. Företaget utvecklades ytterligare under 1900-talet till en diversifierad liten industrikoncern, hamnade på börsen och köptes slutligen 1995 av Assi Domän som behöll skogar och sågverk men avyttrade andra verksamhetsgrenar. Trädgårdsrörelsen kom så småningom att hamna under finsk ägo i VAPO, vars verksamhet omfattar bioenergi av olika slag där torv är en viktig komponent, berättar Claes Bohlin. Torven i Hasselfors Enligt Claes startade torvverksamheten i Hasselfors tidigt: Först använde man det som bränsle i ugnarna till smidet träkol var en bristvara i hela Mellansverige på den tiden men ganska snabbt lämnade man det och började tillverka strö av torven. Både i latriner i städerna och i landets ladugårdar användes stora mängder torv. Vid första världskriget producerades lika mycket torv i Sverige som det görs idag totalt sett. Under mellankrigstiden exporterades svenskt torvströ bland annat till USA. Så småningom gick ströanvändningen ned och Hasselfors som då förvärvat ett antal fabriker letade andra användningsområden. Att torven var en utmärkt jordförbättrare visste trädgårdsmästarna men den var inte Text: Sidney Jämthagen Foto: Hasselfors Garden Yrkesodlarna har högt ställda krav på odlingsmediets kvalitet och funktion.
4 Den blev snabbt en succé för jordförbättring och odling lämpad för distribution till vanliga konsumenter i de otympliga balar med träribbor och järntråd runt, som var den normala förpackningen på den tiden, berättar Claes såg den första tryckpackade torvsäcken dagens ljus Hasselfors Solmull hade fötts. Den blev snabbt en succé för jordförbättring och odling och följdes några år senare av ett helt sortiment av torvbaserade jordprodukter. Det var en revolution både för yrkesodlare och konsumenter att kunna köpa färdiga, fabrikstillverkade odlingssubstrat med förutsägbara egenskaper, en förutsättning för den moderna yrkesmässiga odlingen där storskalighet och kvalitetskrav förutsätter enhetliga utgångsprodukter som ger reproducerbara resultat. Torven lossas i tunna skikt från mossen och skördas sedan den efter någon vecka torkat till lämplig fuktighet. Hasselfors Garden idag De flesta svenskar har någon gång köpt jord producerad av Hasselfors. Årligen tillverkas nära tio miljoner förpackningar. Basen i så gott som all påspackad jord är torv. Den är ren, lätt och en fantastiskt användbar råvara. Genom de regler som finns för att öppna, sköta och efterbehandla täkterna kan man också använda torv med gott samvete. Sverige är dessutom ett i relation till ytan mycket torvrikt land. Genom att Hasselfors tidigt arbetade mot yrkesodlarna har företaget skaffat sig en mycket stark marknadsposition och kunnat använda kunskapen för produktutveckling. Idag är försäljningen till amatörodlare den största verksamhetsgrenen. Jordprodukter är fortfarande dominerande men det finns även andra produktområden i Hasselfors produktportfölj. Kärnan bygger på trädgårdskunnande och viljan att låta fler upptäcka odlandets glädje och känslan av välbefinnande i den egna trädgården. Fortfarande utgör dock försäljning till professionella användare en viktig del. Växthusodlare och plantskolor har länge använt Hasselfors substrat och på senare år har man också byggt upp en stark position på kvalitetsinriktad anläggningsjord som används i olika markbyggnadssammanhang. Anläggningsjorden produceras på ett femtontal platser runt om i Sverige. Just nu befinner sig Hasselfors i ett expansivt skede med bland annat investering i en helt ny produktionsanläggning utanför Örebro. Självklart tror vi på framtiden, den ska bli åtminstone lika lång som vår historia, avslutar Claes Bohlin. För den som vill veta mer eller behöver användbara trädgårdstips har Hasselfors Garden en mycket innehållsrik hemsida, se I Hasselfors Gardens sortiment finns också trampstenar, dekormaterial och trädgårdslider med förvaring och växthus.
5 Jan Vallgårda, Vallrums Lantbruk AB: För oss är torvströ ett naturligt val Jan och Marianne driver den gamla gården som har anor från 1600-talet. Torvströ har många fördelar; det är lättarbetat för personalen, det ger bra stallmiljö för både djur och skötare och det är bra för djurhälsan. Därför använder vi oss av torvströ i vårt företag, säger Jan Vallgårda som tillsammans med hustrun Marianne och Mats Ingvarsson driver Vallrums Lantbruk AB i utkanten av Västerås. Lantbruksföretaget Vallrums Lantbruk AB har drivits i sin nuvarande form i ett par år, men företagets historia börjar i mitten på 1950-talet flyttade mina föräldrar Ingemar och Eva hit från Fallagård utanför Hallsberg. Med sig hade de en Grålle en traktor av märket Massy Ferguson och åtta suggor. Korna hade de sålt på en auktion, berättar Jan. Vallrums gård bestod då av 80 hektar åker och en massa mer eller mindre fallfärdiga byggnader. De rev alla hus utom ett magasin, och byggde ett nytt bostadshus, en maskinhall, en verkstad, ett suggstall och en tork. Efterhand köpte de till mark och idag omfattar fastigheten 420 hektar växtodling, lite skog och i boxarna står cirka 180 Yorkshiresuggor. Företaget omsätter cirka tio miljoner och ger sex personer anställning. Eftersom vi satsar på torvströ i verksamheten innebär det att vi gör av med cirka 120 kubikmeter strö i månaden. En ansenlig mängd men den är lättarbetad. Intressant historik Vallrums gård har en intressant historik som är ett mervärde för ägarna. Den 31 augusti 1624 undertecknade Gustav II Adolf ett donationsbrev som gav Uppsalaakademin ett eget kapital. Kungens donation utgjordes av egna arvegods i Uppland och Västmanland 378 gårdar, torp, kvarnar, sågar, ängar, utjordar, vretar och annan mark och Uppsala universitet skulle för all framtid förfoga över avkastningen i form av årliga skatter från donationen. En av dessa gårdar var Vallrum. Ja, gården har en spännande historia, säger Jan. Idag är Vallrums Lantbruk ett aktiebolag vilket det blev Under en period fanns även ett ponnystuteri på gården men idag är det livsvinsproduktion och växtförädling som gäller. Vi vill att både skötare och djur ska ha en bra miljö här på gården. I det konceptet passar torvströ som för oss har blivit ett naturligt val, och det har det varit i över 15 år nu. Text: Leif Olsson Foto: Leif Olsson Nicole Nelly Välmående nassar i en stia inredd med torvströ. Foto: Nicole Neily
6 Torvkongressen 2012 i Stockholm: Rekordintresse för världskongressen Text: Marie Kofod-Hansen Kongressgeneral Foto: Folkets Hus Marie Kofod-Hansen Sverige har fått det ärofyllda uppdraget att vara värdland för den internationella Torvkongressen Därmed får vi en världskongress i Stockholm. Det är flera år sedan arbetet med kongressen inleddes, och nu är det mindre än ett halvår kvar och det känns väldigt spännande. Av kongressens tema Peatlands in Balance framgår att kongressen har ett globalt perspektiv, men har sin grund i människors agerande på det regionala och lokala planet. Att intresset från hela världen är enormt stort märks inte minst av antalet inlämnade abstracts (presentationer) över 420 stycken, vilket är rekord och helt fantastiskt. Internationella forskare från främst Europa, Nordamerika och Asien kommer att presentera de senaste resultaten från forskningen om torv och torvmarker. Med favören hemmaplan blir kongressen i Stockholm ett gyllene tillfälle för våra svenska forskare och företagare att redovisa erfarenheter och resultat till den kunskapsbank som behövs för ett framtida klokt nyttjande och bevarande av världens torvmarksresurser. Det är ett brett spektrum av torvrelaterade frågor som kongressen ska täcka in, bland annat koldioxidfrågan, klimatförändringar, livscykelanalyser, tropiska torvmarker, efterbehandling och bevarande av torvmarker. Jag tror att kongressen kommer att kunna ge många svar och sedan ställa nya frågor. Exkursioner Under kongressveckan kommer deltagarna att få möjlighet att lyssna till
7 Under en dryg vecka i juni pågår den internationella torvkongressen på Folkets Hus i Stockholm. Foto: Folkets Hus några av världens främsta forskare och andra intressanta nyckelpersoner, bl.a. Keynote speakers, inom området. Läs mer om dem på Förutom alla seminarier inomhus kommer deltagarna också att få presentationer ute i fält. Vi erbjuder inte mindre än 15 olika exkursioner med tydlig koppling till det vetenskapliga programmet. Där får man möjlighet att träffa flera lokala företag och organisationer och inte minst se några av Sveriges vackraste torvlandskap. Vi organiserar dessutom flera pre och posttours där man bland annat får möjlighet att uppleva midnattssolen. Det kommer också att finnas möjlighet att besöka en spännande utställning med företag och organisationer från hela världen, alla med koppling till torv. Utställningen pågår under hela veckan. En mötesplats Torvkongressen har en vetenskaplig kärna, men det finns andra delar som också är mycket viktiga, till exempel att knyta nya kontakter, göra affärer och utbyta erfarenheter. Vi har lagt ner mycket tid och kraft på att hitta bra verktyg för just det. Därför har vi ett väl utarbetat socialt program med allt från get-togetherpartyn till båtturer, konstutställningar och middagar. Vår förhoppning är att ni efter den här veckan ska kunna fylla en ryggsäck med nya rön, nya erfarenheter, nya kontakter och nya intryck kring torv och torvmarker. Välkomna till Stockholm i juni 2012! PEATLANDS IN BALANCE The Themes I. Inventory, stratigraphy and conservation of mires and peatlands (Chair: L. Lundin ) I.1) Mire ecology and biodiversity (Chair: H. Rydin) I.2) Mire hydrology and hydrochemistry (Chair: L. Lundin) I.3) Peatlands as historical archives (Chair: G. Sohlenius) I.4) Mire conservation and wetlands for landscape functionality (Chair: E. Lode) I.5) II. II.1) II.2) II.3) III. III.1) IV. Peatland Ecosystem Services (Chair: A. Bonn) Peat for horticulture, energy and other uses (Chair: G. Schmilewski) Peat for horticulture (Chair: G. Schmilewski) Peat for energy (Chair: P. Fitzgerald) Peat harvesting and processing technology (Chair: K. Mutka) Agricultural use of peat and peatlands (Chair: L. W. Szajdak) Special session: MYRKLIMA mitigation of climate change impacts of cultivated peat soils (Chair: K. Berglund) Chemical, physical and biological characteristics of peat (Chair: J. Schoenherr) V. Restoration, rehabilitation and after-use of disturbed peatlands (Chair: C. Farrell) V.1) Sphagnum farming (Joint II & V) (Chair: C. Farell, G. Schmilewski) V.2) Special session: Mountain Peatlands restoration, sustainable use, and Ecosystem services (Chair: C. Trettin) VI. Balneological, medicinal and therapeutical use of peat (Chair: R. Korhonen) VII. Ecology and management on forested peatlands (Chair: H. Hökkä) VII.1) Peatland forestry and surface water quality (Chair: H. Koivusalo) VII.2) Management methods for peatland forestry (Chair: F. Renou-Wilson) VIII. Cultural aspects of peat and peatlands (Chair: M. Gerding) VIII.1) Peatlands and tourism (Chair: M. Gerding) VIII.2) Cultural and socio-economic aspects (Chair: M. Gerding) IX. Tropical peatlands (Chair: J. Rieley) IX.1) Sustainability of tropical peatlands: Assessment of the present and prognosis for the future (Chair: S. Page) IX.2) Carbon balance and GHG fluxes in tropical peatlands (Joint IX and X) (Chair: J. Rieley) IX.3) Social and economic uses of tropical peatlands (Chair: L. Melling) X. Peatland carbon budgets and greenhouse gas (GHG) fluxes (Chair: M. Nilsson) X.1) X.2) X.3) Carbon balance & GHG fluxes in natural/seminatural peatlands (Chair: M. Nilsson) Carbon balance & GHG fluxes in disturbed and cut-over peatlands (Chair: E.-S. Tuittila) Carbon balance & GHG fluxes politics and carbon financing (Chair: I.-M. Gren) När: 3-8 juni 2012 Var: Folkets Hus, Norra Bantorget, Stockholm Information och anmälan:
8 Myren orörd natur Våra stora, orörda högmossar är vid sidan av fjällandskapet det mest ursprungliga i vår natur. Under något tusental år har visserligen en liten förändring skett, såsom en höjning av ytan eller en viss invandring av tall. Höjningen förklaras av att myren växer vid tillräcklig nederbörd. Med invandringen av tallen förhåller det sig tvärtom: den har orsakats av liten nederbörd. Förändringarna är emellertid mycket små. Närmast kan de jämföras med de fluktuationer som uppstått mellan fjällkedjans toppdrivor och jöklar. Högmossen är uppbyggd av vattenälskande vitmossearter. Deras mest utmärkande egenskaper är den mycket stora vattenuppsugningsförmågan. Eftersom hela den väldiga högmossen innehåller miljoner kubikmeter sådana växtsubstanser har den kommit att göra tjänst som en naturens egen vattenregulator. Den tar upp regnvatten och lämnar det successivt ifrån sig. Torven i högmossen innehåller ytterst små mängder av näringsämnen. Det gör att en mycket speciell flora utvecklas där. Det är de olika fuktighetsförhållandena som avgör hur denna flora utbreder sig. På de fuktigaste områdena där vattnet ligger i ytan dominerar vitmossearterna. Dessa indelas i en mängd grupper och arter, som alla kännetecknas av sin exceptionellt höga vattenuppsugningsförmåga. I dessa områden trivs även det fascinerande insektsätande sileshåret. Just på randen till myrens allra blötaste område gölarna kan det utvecklas till ovanlig storlek. Här finns ofta också ett inslag av ag, den klockliknande roslingen och det revväxande tranbäret. På relativt torra områden av mossen trivs ljung, kråkris, pors och skvattram. På mossens torraste del laggkanten växer odon och hjortron tillsammans med martallar och skvattram. Laggen avskärmar högmossen från fastmarken och utgör dessutom mossens naturliga dräneringssystem. Man finner där ofta det luftiga skira tuvdunet tillsammans med den frodiga vattenklövern och kallan. I laggen finner man också det livligaste fågeloch djurlivet. Här finner hjortdjuren vatten, bete och skydd. Vintertid står har- och rådjursväxlarna tätt. Vid stort snödjup utgör nämligen skvattram och ljung lättåtkomligt vinterbete. I de mest svår tillgängliga delarna av laggen häckar det skygga tranparet, medan ungfåglarna föredrar de fria vidderna ute på myren. En frostig morgon i mars-april kan hela stormyren sjuda av liv. Man kan då få uppleva orrarnas skenfäktande, bubblande lek, avlöst av det vemodiga ljudet av de först anlända ljungpiparna. Ljudet som helt står i samklang med myrens storhet, mäktighet och tyngd. Stormyrens karaktärsfågel torde ändå vara den vackert rödstrupiga smålommen, som i tysthet kläcker sina ungar i någon svåråtkomlig göl men som låter så mycket ljudligare när han sträcker till och från sina häckningsplatser ute på myren. Samma gölar som den grönbenta snäppan och krickan funnit vara bäst. Kanske utspelas vid dessa gölar under tidiga vårmorgnar även vårrusiga brushanars fascinerande tornérspel. I myrens högsta tall häckar sedan årtionden tillbaka fiskgjusen med en ståtlig utsikt över den väldiga stormyren. I samma terrängavsnitt kan man ibland finna pilgrimsfalken häckande tillsammans med ryssvråk, torn- och lärkfalk m fl dagrovfåglar. Övriga fåglar, som tillhör myrlandskapet är ängspiplärkan, buskskvättan, nattskärran och mera sällsynt den nordiska gulärlan. Ej att förglömma den flöjtande storspoven och den sporadiskt förekommande kungsörnen. Kanske är det just fiskgjusens perspektiv som allra bäst ger rättvisa åt myrens ödslighet och storhet. En ödslighet och en storhet som ingett tidigare generationer en känsla av litenhet som gett myren en nimbus av karghet och mystik som stundom ingett människan en på vidskepelse grundad försvarsattityd mot myren. Kåseri Text: Sten-Ove Petterssons Foto: sxc.hu
Program för världskongressen Peatlands in Balance 4-8 juni 2012
Program för världskongressen Peatlands in Balance 4-8 juni 2012 Här presenteras huvuddragen i kongressen som består av keynotespeaker, olika kommittéer och sessioner med olika teman. Mer detaljerad kongressinformation
Läs merDränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson
Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto Åsa Kasimir Klemedtsson 2013-10-29 Institutionen för geovetenskaper B L U E S Biogeochemistry, Land Use & Ecosystem Sciences
Läs merKlimatsmart torv. Ensidig information. Om ensidig information från Naturvårdsverket och konsekvenser av förslag
Klimatsmart torv Om ensidig information från Naturvårdsverket och konsekvenser av förslag Ensidig information Nyligen presenterade Naturvårdsverket rapporten Torvutvinningens och torvanvändningens klimat-
Läs merhållbar affärsmodell för framtiden
hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter
Läs merSkogsbruket som praktisk klimatförvaltare
Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel
Läs merKlimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet
Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se Det blir varmare Fortsatta utsläpp av växthusgaser kommer att orsaka fortsatt uppvärmning
Läs merNummer 2-2012. Torven i fokus under världskongressen. Rationalisering av transporter med Umeå Energi En historia...
NATURLIG En naturlig RÅVARA råvara Nummer 2-2012 Torven i fokus under världskongressen Rationalisering av transporter med Umeå Energi En historia... om Torven Sidan 6 2 2-2012 Internationella torvkongressen
Läs merBioenergi i kraftvärmeverk
Bioenergi i kraftvärmeverk Bild 3 Edvin Eklund, EE1b El- och Energiprogrammet, Kaplanskolan, Skellefteå. Innehållsförteckning. Kort Historik Hur utvinner man energi från den här energikällan? Energiomvandlingar?
Läs merJORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015
JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna
Läs merBörje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi
Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi Foto Rune Larsson Kolbäcksberättelse del 26 Farmarenergi Sidan 2 Farmarenergi Hallsthammar AB från åker till färdig värme I slutet på 80-talet bestämde Sveriges riksdag
Läs mer*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.
PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla
Läs merFAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER
FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion
Läs merUtveckling och hållbarhet på Åland
Lätt-Läst Utveckling och hållbarhet på Åland Det här är en text om Åland och framtiden. Hur ska det vara att leva på Åland? Nätverket bärkraft.ax har ett mål. Vi vill ha ett hållbart Åland. Ett Åland som
Läs merVad är ett hållbart jordbruk?
Vad är ett hållbart jordbruk? Tankar utifrån flera projekt vid Framtidens lantbruk, SLU Elin Röös, biträdande lektor i miljösystemanalys för livsmedel, Institutionen för energi och teknik, SLU Uppsala
Läs merLektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?
Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?
Läs merUR-val svenska som andraspråk
AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse
Läs merOrsakerna till den industriella revolutionen
Modelltexter Orsakerna till den industriella revolutionen Industriella revolutionen startade i Storbritannien under 1700-talet. Det var framför allt fyra orsaker som gjorde att industriella revolutionen
Läs merVår tanke med den här lärarhandledningen är att ge er förslag på arbetsformer och diskussionsuppgifter att använda i arbetet med boken. Mycket nöje!
1 Vår tanke med den här lärarhandledningen är att ge er förslag på arbetsformer och diskussionsuppgifter att använda i arbetet med boken. Mycket nöje! Lärarhandledningen är gjord i mars 2014 av Lena Nilsson
Läs merVerksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.
Jorden som resurs, SLU:s bidrag Jordbruks- och trädgårdskonferens 2010. Lisa Sennerby Forsse, SLU. 4 mars 2010 Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning
Läs merANMÄLAN AV SVENSKA PEUGEOT för vilseledande marknadsföring
Till Konsumentombudsmannen Konsumentverket 118 87 Stockholm Även via e-post på konsumentverket@konsumentverket.se ANMÄLAN AV SVENSKA PEUGEOT för vilseledande marknadsföring Anmälare BioAlcohol Fuel Foundation
Läs merTorvmarkers funktion för biologisk mångfald. Henrik von Stedingk
Torvmarkers funktion för biologisk mångfald Henrik von Stedingk KSLA 14 december 2011 Torvmarker - ett brett ekologiskt begrepp ph Ljus Näring Vatten Kärr minerotrof myr Mosse ombrotrof myr Tall Kärrknipprot
Läs merNummer 3-2012. Lyckad kongress summeras. Dasspapper och vin Sidan 8
NATURLIG En naturlig RÅVARA råvara Nummer 3-2012 Lyckad kongress summeras Dasspapper och vin Sidan 8 2 2-2012 Torvkongress och blöt sommar Text: Claes Rülker Foto: Gustav Kron NATURLIG RÅVARA Tidningen
Läs merTorvströ. - strö med omtanke.
Torvströ - strö med omtanke. Om torvströ Torvströ är luftig vitmosstorv av hög kvalitet som har en optimal fuktighet för snabb och effektiv uppsugning. Tack vare moderna torvmaskiner har produkten behandlats
Läs merNordGens Miljösamordningsgrupp 2011
NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 Rapport: Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar
Läs merBioenergi för framtiden
Bioenergi för framtiden Innehållsförteckning Introduktion...... sid 3 Kort historik Neovas rötter..... sid 3 Korta fakta om bioenergi.... sid 4 Produktområden..... sid 4 Neovas kunder....... sid 5 Samverkan.........
Läs merAtmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes
Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.
Läs merKSLA-seminarium 2010
KSLA-seminarium 2010 Lappalainen 1996 Peatlands 398 milj. ha Wetlands 243 Sa.. 641 Fördelning av jordens myrmarker efter Gore, 1983 Wetlands 243 Globalt medeldjup för torvmarker 1,3 1,4 m Begrepp och begreppsförvirring
Läs merBiobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består
Läs merStarta eget av flera skäl: Lingon & Blåbär, Alpnaering och Madame Chic
Praktikfall 6 Starta eget av flera skäl: Lingon & Blåbär, Alpnaering och Madame Chic Anna Carlsson Käck Anledningarna till att man väljer att starta eget är säkert lika många som det finns egenföretagare.
Läs merSvenska GENIE. Kitchen Garden. Effortless Indoor Gardening
Svenska GENIE Kitchen Garden Effortless Indoor Gardening Enkel inomhusodling Tregren erbjuder enkel och frodig inomhusodling. GENIE Kitchen Garden design by sebastian jansson Genie köksträdgård har utvecklats
Läs merAv Daniel Terres och Anna-Klara Behlin
Av Daniel Terres och Anna-Klara Behlin Att genom dialog få en fördjupad kunskap och ett socialt perspektiv av graffitifrågan. Att kartlägga området kring Röda sten. Att utreda om det finns behov av sociala
Läs merÅrsstämma 2014. Jan Johansson, vd och koncernchef
Årsstämma 2014 Jan Johansson, vd och koncernchef SCA-koncernen Ett ledande globalt hygien- och skogsindustriföretag Nettoomsättning: 93* miljarder SEK Idag 44 000 medarbetare Försäljning i cirka 100 länder
Läs merUtbildningspaket Konsumtion
Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen; SFS 2010:598 Utkom från trycket den 18 juni 2010 utfärdad den 10 juni 2010. Enligt riksdagens beslut 1
Läs merMin bok om hållbar utveckling
Min bok om hållbar utveckling När jag såg filmen tänkte jag på hur dåligt vi tar hand om vår jord och att vi måste göra något åt det. Energi är ström,bensin och vad vi släpper ut och det är viktigt att
Läs mer1. Har du några idéer om hur vi kan minska utsläppen av koldioxid?
1. Har du några idéer om hur vi kan minska utsläppen av koldioxid? Kommentarer 1. Vi ger några exempel, främst inom transportsektorn. Forska fram ny renare teknik för både fordonsmotorer och flygplansmotorer
Läs merFyra gånger Nolia. Mässor Konferens Event Uthyrning
Fyra gånger Nolia. Mässor Konferens Event Uthyrning Kreativitet Personlighet Mässor Konferens Event Uthyrning Lust Nyskapande När människor och idéer möts. Det är då det händer. Tankar utbyts, erfarenheter
Läs merFågellivet i Florarnas naturreservat
Jörgen sjöström UOF Fågellivet i Florarnas naturreservat en översikt 1970-2010. 1 9 7 1 0 2 1 1 Det är nästan precis fyrtio år sedan jag första gången besökte det stora myrområdet Florarna i nordöstra
Läs merMin bok om hållbar utveckling
Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna
Läs merAYYN. Några dagar tidigare
AYYN Ayyn satt vid frukostbordet med sin familj. Hon tittade ut genom fönstret på vädret utanför, som var disigt. För några dagar sedan hade det hänt en underlig sak. Hon hade tänkt på det ett tag men
Läs merHållbara biodrivmedel
Hållbara biodrivmedel Sustainable Business Hub - Årsstämma Lund, 29 maj 2013 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Produktionskedjor för biodrivmedel Skog Jordbruksmark Hav/odling
Läs merKlimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014
Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014 Skogen & klimatet (globalt) Dubbelt så mycket kol i skogen som i atmosfären
Läs merLinnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521
Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521 1 Innehållsförteckning Inledning...S.2 Bakgrund...S.2 Syfte/frågeställning...S.3 Metod...S.3 Resultat...S3,4 Slutsats...S.4 Felkällor...S. 4 Avslutning...S.4
Läs merBiobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver
Läs merVälkommen till vandringsleden på Långhultamyren
Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren Långhultamyren är ett naturreservat på nästan 800 hektar. Det är först och främst det stora myrarna som vi vill skydda. Men du är självklart välkommen att
Läs merSkogsstyrelsen för frågor som rör skog
Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se
Läs merHur äter vi hållbart?
Hur äter vi hållbart? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Framtidens lantbruk SLU, Uppsala Radikala minskningar av utsläppen måste till
Läs merInspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen?
Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen? Patrik Myrelid, strategichef KSLA den 9 april 2015 2 15 maj 2014 Med affärsverksamheter i norra
Läs mer2014-04-04. Dagordning. Torv. Hasselfors Garden AB. Torv användningsområden. Torvförekomst. Möte angående Spängermossen 2014-03-27
Dagordning Presentation Hasselfors Garden AB och Enbio AB Torv Vad är det? Vad används det till? Möte angående Spängermossen 2014-03-27 Planerad verksamhet Plats varför Spängermossen? Produktionsmetod
Läs merOkunskap och myter om bröd
Undersökning: Okunskap och myter om bröd Maj 2011 Ingemar Gröön Sakkunnig bröd, kost och hälsa Brödinstitutet AB Box 55680 102 15 Stockholm Tel. 08-762 67 90 info@brodinstitutet.se www.brodinstitutet.se
Läs merTranbärets månadsbrev maj 2015
Tranbärets månadsbrev maj 2015 Maj månad försvann med en hiskelig fart och även om vi haft en del dagar med sol och värme, så har den ändå varit ganska kall. Vi får trösta oss med att vårblommorna har
Läs merDAG TID & PLATS VAD TEMA FÖRELÄSARE Tisdag 1 10:15 12:00 Registrering och introduktion Om historia och. Föreläsning arrangerad av Hållbar utveckling A
Global Miljöhistoria Preliminärt schema, Hösten 2015 CEMUS utbildning/uppsala Centre för hållbar utveckling Höstterminen 2015 Vecka 36 Introduktion till miljöhistoria Tisdag 1 10:15 12:00 Registrering
Läs merÄr du ett med din företagsidé?
Är du ett med din företagsidé? Är du ett med din företagsidé? Testa Dig själv 1 Varför vill Du starta företag? 2 Är det rätt tillfälle för dig? 3 Har du lämpliga erfarenheter och kunskaper? DINA SLUTSATSER
Läs merNya planer för gården?
Nya planer för gården? Tio steg för att lyckas med ett generationsskifte För ett rikare liv på landet Gör en smidig växling till nästa generation Att genomgå en generationsväxling innebär mycket att tänka
Läs mer5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om behovet av en aktiv regionalpolitik för tillväxt i hela landet.
Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1753 av Berit Högman m.fl. (S) Regional tillväxt för fler jobb Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
Läs merVa!enkra" Av: Mireia och Ida
Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar
Läs merFAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!
FAKTABLAD Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! sida 2 Så här producerar
Läs merVad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?
Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion
Läs merVIDA Hållbarhetsrapport 2018
VIDA Hållbarhetsrapport 2018 Hållbarhetsrapport Vida är Sveriges största privatägda sågverkskoncern med ca 1050 anställda på 18 produktionsanläggningar, varav 9 sågverk, i södra Sverige. Produktionen är
Läs merVad är jord och vad är substrat?
Vad är jord och vad är substrat? I dagligt tal säger de flesta människor jord om allt som växtens rötter kan växa i. Det är inte fel, men inte tillräckligt bra för en växtskötare. Jord är något vi går
Läs merVälkommen till oss i monter U:550!
Nummer 1 2012 Tidningen du just nu läser är så aktuell som den kan bli. Vi producerade tidningen på plats på mässan under onsdagen. Den skickades till tryckeriet för tryck samma dag och började delas
Läs merKöpguide för mobila växlar. Modern telefoni till företaget är långt ifrån vad det var för bara några år sedan.
Köpguide för mobila växlar Modern telefoni till företaget är långt ifrån vad det var för bara några år sedan. Tänk om din nya telefonilösning kunde förenkla din vardag och hjälpa dina medarbetare att arbeta
Läs merUpptäck naturen! 3. Naturens konsert
3. Naturens konsert På våren och försommaren sjunger fågelhanarna. De lockar till sig honor och hävdar revir genom att sjunga. Honorna väljer kräset den som sjunger mest och bäst. Senare på sommaren tystnar
Läs mer12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik
12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika
Läs merhur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald
Biologisk mångfald och torv hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Hur kan man kombinera torvtäkt med att bevara och förstärka biologisk mångfald i landskapet?
Läs merKåre Bluitgen. Sjalen. Översättning: Catharina Andersson illustrationer: Kirsten raagaard. nypon förlag AB. Publicerat med tillstånd.
Kåre Bluitgen Översättning: Catharina Andersson illustrationer: Kirsten raagaard nypon förlag AB Ska vi byta hår? Åh, vad ditt hår är fint, säger Ida. Hon drar borsten genom Aylas svarta hår. Tycker du?
Läs merPlatsen, marken och maten. Cecilia Waldenström. Avd för landsygdsutveckling, Stad och Land, SLU
Platsen, marken och maten Cecilia Waldenström. Avd för landsygdsutveckling, Stad och Land, SLU För att börja i Uppland - hur har jordbruket förändrats här sedan år 2000? Antal företag i Uppland, hektar
Läs merINDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander
INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 8 Hej Jag heter
Läs merhållbara Fem möjligheter
hållbara Fem möjligheter blir Hållbarheten din fördel Att tänka hållbarhet och långsiktighet är ett måste på dagens marknad, oavsett bransch. Det innebär att kraven som ställs på dig blir fler. För dina
Läs merMarknadsbrev nr 8. Försäljningarna har delats in i samma kategorier som tidigare.
Marknadsbrev nr 8 MARKNADSÖVERSIKT Efterfrågan håller i sig och uppgången har varit stabil sedan förra marknadsbrevet kom ut våren 1998. Under 1998 förmedlade Skånegårdar fastigheter för ett sammanlagt
Läs merSkriv för din släkt! Eva Johansson 2013, www.skrivfordinslakt.se
Skriv för din släkt! Eva Johansson 2013, www.skrivfordinslakt.se Detta är ett utdrag ur handboken Skriv för din släkt! Innehållsförteckning, två sidor plus ett exempel. Innehållsförteckning OM ATT SKRIVA.
Läs merKlimat, vad är det egentligen?
Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer
Läs merEtt vildare Europa. Havsörn, Norge Foto: Staffan Widstrand / Wild Wonders of Europe. Text: Kicki Lind. 36 Inspiration
Ett vildare Europa Text: Kicki Lind Havsörn, Norge Foto: Staffan Widstrand / Wild Wonders of Europe 36 Inspiration GNM_No11_Wonders.indd 36 2013-08-08 22:45 Genom att kombinera naturskydd med ekonomisk
Läs merPROJEKTRAPPORT 28/2-2/3 VÄSTERÅS
PROJEKTRAPPORT 28/2-2/3 VÄSTERÅS FAKTA OM KONVENTET VIKTIGA DATUM Prolog 2014 hölls den 28:e februari till 2:a mars på Culturen i Västerås. Konventet hade föranmälan för deltagare samt möjlighet för allmänheten
Läs merSkellefteå Kraft på kartan
Skellefteå Kraft på kartan Affärsområde värme Antal fjärrvärmekunder Antal biopelletskunder Levererad fjärrvärme, GWh Levererad biopellets, ton Producerad el, GWh Antal årsanställda 2010 7 073 2009 5 700
Läs merBerättelser från att jobba inom skogsindustrin...
Berättelser från att jobba inom skogsindustrin... Vad kommer från skogen? Förpackningar, papper, tidningar, magasin, möbler, fönster, blöjor, tuggummi, såpa... Ja listan kan göras lång på produkter som
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen; Utkom från trycket den 25 oktober 2011 utfärdad den 13 oktober 2011. Enligt
Läs merLÄRARHANDLEDNING SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Klappa en vän. Förskoleklass åk 3
SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Klappa en vän Förskoleklass åk 3 Innehåll Innan besöket... 1 Notebook Smartboard... 1 Power point... 2 Under besöket... 2 Efter besöket... 2 Till läraren om sällskapsdjur...
Läs merEn kort information om att odla och plantera på små tomter i 42:an
N V Ö S En kort information om att odla och plantera på små tomter i 42:an Välkommen till 42:ans lilla trädgårdsbok. Häftet är framtaget för att vi skall få en grön, trygg, och trevlig närmiljö. 2005-2006
Läs merKlimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019
Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019 Sveriges klimatmål Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser
Läs merVilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna? 29.10.
Vilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna? 1 Utmaningar i energiförsörjning Förändringar i verksamhetsmiljön För stor
Läs merLevande vatten & bygd
Levande vatten & bygd Tämnarens Vattenråd 1 Tämnarens ursprung Sjön Tämnaren är fortfarande Upplands största sjö, trots att sjösänkningar minskat dess yta. Tämnaren, som idag har en yta på 38 kvadratkilometer,
Läs merInledning och introduktion till diabetes
Inledning och introduktion till diabetes Kristina Lejon Universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Välkomna till den här dagen där vi ska berätta om diabetesforskning, framför
Läs merMIDVINTERFEST i SKOGEN
UTSTÄLLNINGAR Midvinterfest i Skogen 2011 Midvinterfest är den årliga försäljningsutställningen för slöjd och konsthantverk på Bohusläns museum i Uddevalla. Midvinterfest 2011 har Skogen som spännande
Läs merskogsbränsle för klimatet?
Vad betyder skogsbränsle för klimatet? Klimatnytta på kort och lång sikt KSLA 2010-04-21 04 21 Anna Lundborg anna.lundborg@energimyndigheten.se Sveriges energianvändning 2009 Slutlig energianvändning fördelad
Läs merOm våra massiva och sköna trägolv.
Om våra massiva och sköna trägolv. rum att leva med Trä är världens naturligaste byggmaterial. Den här broschyren sammanfattar det viktigaste du behöver veta om trägolven från Norrlands trä som grundades
Läs merHans trädgård är en fest!
Hans trädgård är en fest! Text: Stina Lovisa Seger Bild: Ewa-Marie Rundquist Det är väl knappast någon som har missat att vi trädgårdsintresserade delar vårt intresse med Sveriges genom tiderna största
Läs merTal vid konferensen "Can the market work for nature" på Wiks slott
Startsidan för www.regeringen.se Hoppa till sidinnehållet Hoppa till sidmenyn Anpassa webbplatsen Lyssna Press Avancerat sök Sök Sök Här är du: Regeringen och Regeringskansliet Publikationer Så styrs Sverige
Läs mercenterpartiets partiledarkandidater
centerpartiets partiledarkandidater Foto: Fredrik Persson/Scanpix anna-karin hatt Jag vill bli din partiledare, därför att jag tror på Centerpartiet som ett angeläget allmänborgerligt parti som är drivande
Läs merStrategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel
Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel Maria Grahn Fysisk Resursteori maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet står inför tre huvudsakliga utmaningar
Läs merKommunikation för bättre ledarskap
Kommunikation för bättre ledarskap Lönsamma och livskraftiga företag med medarbetare som jobbar mot gemensamma mål och som mår bra skapas av medvetna, lyhörda och tydliga chefer. För att nå dit är det
Läs merVi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook.
Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö Vilka ämnen ingår Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. jan 30 14:41 1 Varför läser
Läs merSå här påverkar du din stadsmiljö
text och idé Sara Danielsson foto Sara Danielsson Hendrik Zeitler Lars Johansson grafisk form Karolina Westenhoff www.goteborg.se/tryggaremanskligare Så här påverkar du din stadsmiljö Tips för dig som
Läs merMILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002
LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry
Läs merSkogliga åtgärder vintern 2011/2012
INFORMATION 1 [8] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att
Läs merImplication of the Selfoss declaration for regeneration
Foryngelse i skogreisingsområder Bergen, Norge, 28.-30. september 2009 Implication of the Selfoss declaration for regeneration Hrefna Jóhannesdóttir Icelandic Forest Research Station NordGen Skog conference
Läs merVad alla bör veta om miljöbalken! Källa: Miljöbalksutbildningen
Vad alla bör veta om miljöbalken! Källa: Miljöbalksutbildningen INNEHÅLL 1. Miljöbalkens historia 2. Miljöbalkens syfte och mål 3. Balkens fem grundstenar 4. Balkens struktur 5. När gäller miljöbalken?
Läs merStörst på ekologisk drift och robot
FOTO: PERARNE FORSBERG Störst på ekologisk drift och robot Det var svårt att säga nej till den bättre kalkyl som det ekologiska alternativet erbjöd när SörbNäs AB projekterades. CHRISTINA FORLIN EN ENORM
Läs merAvskogningen kompenseras delvis av att andra skogar samtidigt breder ut sig eller förtätas, men efter tusenårsskiftet har den effekten minskat.
Klimat 2Z: Ändrad markanvändning / Avskogning (På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil och dessutom fundera på och eventuellt försöka hitta omfattningen av någon orsak till skogskövlingen.
Läs mer