Nummer Världskongressen. Peatlands in Balance. juni 2012 sidan 6. Torvströ ett naturligt val Sidan 5

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nummer 1-2012. Världskongressen. Peatlands in Balance. juni 2012 sidan 6. Torvströ ett naturligt val Sidan 5"

Transkript

1 NATURLIG En naturlig RÅVARA råvara Nummer Världskongressen Peatlands in Balance juni 2012 sidan 6 Torvströ ett naturligt val Sidan 5

2 Torven är inhemsk, förnybar och rätt använd bra för miljön Text: Claes Rülker Foto: sxc.hu NATURLIG RÅVARA Tidningen Svensk Torv ges ut av Svensk Torv i exemplar och riktar sig till beslutsfattare, politiker, företag och opinionsbildare. Ansv. utgivare Claes Rülker Redaktör Sidney Jämthagen Grafisk form Gustav Kron/rime.se Omslag Oleksiy Mark Läs mer på I din hand har du första numret av tidningen Svensk Torv en förnybar resurs. Tidningen ges ut gratis till alla som arbetar inom torvbranschen, politiker och beslutsfattare. Meningen med tidningen Svensk Torv är att sprida information om torv. Torv är en mångsidig inhemsk råvara som kan användas till ett stort antal olika produkter. Mest känt är att den används som energikälla, till jordframställning, som strö för djur i ladugårdar, som isoleringsmaterial och för att torka malten vid whiskeytillverkning. Men den används även som konstnärsmaterial, till biofilter i fiskodling och som isolering i hus. Utan att vi tänker på det har de flesta av oss faktiskt ett stycke torv hemma i form av jord i blomkrukorna. Energiråvara Det användningsområde som får mest kritik, är när torv används som energiråvara. Allt för ofta ser vi som arbetar i branschen, hur okunskap om torv leder till konstiga uttalanden och märkliga beslut. En vanlig felaktighet är att man kallar torv för fossil. Enligt EU och FN:s klimatpanel klassas torv i en egen klass mellan biomassa och fossila bränslen. Torv är en långsamt förnybar energikälla. Egentligen borde torv klassas som ett biobränsle med tanke på att den årligen i genomsnitt tillväxer med 20 miljoner kubikmeter per år i Sverige. Vi utvinner endast 3,5 miljoner kubikmeter. Istället uttalar sig beslutsfattare lite slarvigt och jämför torven med fossila bränslen som bildades för många miljoner år sedan. Låga kolutsläpp Torv har en hög emissionsfaktor (kolutsläpp) när man mäter i skorstenen. Jämförbar med biobränsle från skogen. Men biobränsle har i EU:s handelssystem genom politiska beslut fått emissionsfaktorn satt till noll då skogen binder in kol igen. Samma sak gäller ju egentligen även torv. Sett ur ett livscykelperspektiv är torvens kolutsläpp inte alls höga. När vi brukar dikade kolläckande torvmarker, återställer torvtäkterna till kolsänkor och använder torven till samförbränning med biobränsle som höjer effektiviteten blir torven som energikälla ett miljövänligt alternativ. Torvbrist Idag råder brist på torv främst beroende på långdragna, omständiga och dyra täkttillstånd. Följden blir att fossila bränslen till del får användas istället. Var är miljönyttan? Vi anser att det är hög tid för våra beslutsfattare att öppna ögonen för den utmärkta råvaran torv är. Den är inhemsk, förnybar och rätt använd bra för miljön. Mycket nöje med läsningen av vår tidning. Vi hoppas du ska finna den läsvärd. Claes Rülcker Vd Svenska Torvproducentföreningen

3 Hasselfors Garden Ett traditionsrikt företag med siktet på framtiden Hasselfors Garden är ett företag i stark utveckling och med ljus syn på framtiden. Samtidigt kan vi konstatera att företaget är Sveriges äldsta med anor från början av 1600 talet. Därför kan vi med trovärdighet använda oss av begrepp som tradition och förnyelse när vi pratar om Hasselfors Garden. Det säger kvalitetschef Claes Bohlin, Hasselfors Garden AB som är ansvarig för försäljningen till professionella användare när vi ber honom berätta om företaget där torven spelar en central roll i verksamheten. -Landområdet i södra Närke kring det som idag är byn Hasselfors gavs en gång i tiden i förläning till en adelsman, Henrik Falkenberg, för hans insatser i fält för Sverige. Henrik Falkenberg var en driftig person och han och hans ättlingar lade grunden till ett bruksföretag som ägnade sig åt jord och skogsbruk, smide och affärsverksamhet. Företaget gick i arv genom generationerna och i slutet av 1800-talet ombildades det till aktiebolag. I samma veva började företaget intressera sig för en annan naturrikedom som det fanns gott om, nämligen torv. Företaget utvecklades ytterligare under 1900-talet till en diversifierad liten industrikoncern, hamnade på börsen och köptes slutligen 1995 av Assi Domän som behöll skogar och sågverk men avyttrade andra verksamhetsgrenar. Trädgårdsrörelsen kom så småningom att hamna under finsk ägo i VAPO, vars verksamhet omfattar bioenergi av olika slag där torv är en viktig komponent, berättar Claes Bohlin. Torven i Hasselfors Enligt Claes startade torvverksamheten i Hasselfors tidigt: Först använde man det som bränsle i ugnarna till smidet träkol var en bristvara i hela Mellansverige på den tiden men ganska snabbt lämnade man det och började tillverka strö av torven. Både i latriner i städerna och i landets ladugårdar användes stora mängder torv. Vid första världskriget producerades lika mycket torv i Sverige som det görs idag totalt sett. Under mellankrigstiden exporterades svenskt torvströ bland annat till USA. Så småningom gick ströanvändningen ned och Hasselfors som då förvärvat ett antal fabriker letade andra användningsområden. Att torven var en utmärkt jordförbättrare visste trädgårdsmästarna men den var inte Text: Sidney Jämthagen Foto: Hasselfors Garden Yrkesodlarna har högt ställda krav på odlingsmediets kvalitet och funktion.

4 Den blev snabbt en succé för jordförbättring och odling lämpad för distribution till vanliga konsumenter i de otympliga balar med träribbor och järntråd runt, som var den normala förpackningen på den tiden, berättar Claes såg den första tryckpackade torvsäcken dagens ljus Hasselfors Solmull hade fötts. Den blev snabbt en succé för jordförbättring och odling och följdes några år senare av ett helt sortiment av torvbaserade jordprodukter. Det var en revolution både för yrkesodlare och konsumenter att kunna köpa färdiga, fabrikstillverkade odlingssubstrat med förutsägbara egenskaper, en förutsättning för den moderna yrkesmässiga odlingen där storskalighet och kvalitetskrav förutsätter enhetliga utgångsprodukter som ger reproducerbara resultat. Torven lossas i tunna skikt från mossen och skördas sedan den efter någon vecka torkat till lämplig fuktighet. Hasselfors Garden idag De flesta svenskar har någon gång köpt jord producerad av Hasselfors. Årligen tillverkas nära tio miljoner förpackningar. Basen i så gott som all påspackad jord är torv. Den är ren, lätt och en fantastiskt användbar råvara. Genom de regler som finns för att öppna, sköta och efterbehandla täkterna kan man också använda torv med gott samvete. Sverige är dessutom ett i relation till ytan mycket torvrikt land. Genom att Hasselfors tidigt arbetade mot yrkesodlarna har företaget skaffat sig en mycket stark marknadsposition och kunnat använda kunskapen för produktutveckling. Idag är försäljningen till amatörodlare den största verksamhetsgrenen. Jordprodukter är fortfarande dominerande men det finns även andra produktområden i Hasselfors produktportfölj. Kärnan bygger på trädgårdskunnande och viljan att låta fler upptäcka odlandets glädje och känslan av välbefinnande i den egna trädgården. Fortfarande utgör dock försäljning till professionella användare en viktig del. Växthusodlare och plantskolor har länge använt Hasselfors substrat och på senare år har man också byggt upp en stark position på kvalitetsinriktad anläggningsjord som används i olika markbyggnadssammanhang. Anläggningsjorden produceras på ett femtontal platser runt om i Sverige. Just nu befinner sig Hasselfors i ett expansivt skede med bland annat investering i en helt ny produktionsanläggning utanför Örebro. Självklart tror vi på framtiden, den ska bli åtminstone lika lång som vår historia, avslutar Claes Bohlin. För den som vill veta mer eller behöver användbara trädgårdstips har Hasselfors Garden en mycket innehållsrik hemsida, se I Hasselfors Gardens sortiment finns också trampstenar, dekormaterial och trädgårdslider med förvaring och växthus.

5 Jan Vallgårda, Vallrums Lantbruk AB: För oss är torvströ ett naturligt val Jan och Marianne driver den gamla gården som har anor från 1600-talet. Torvströ har många fördelar; det är lättarbetat för personalen, det ger bra stallmiljö för både djur och skötare och det är bra för djurhälsan. Därför använder vi oss av torvströ i vårt företag, säger Jan Vallgårda som tillsammans med hustrun Marianne och Mats Ingvarsson driver Vallrums Lantbruk AB i utkanten av Västerås. Lantbruksföretaget Vallrums Lantbruk AB har drivits i sin nuvarande form i ett par år, men företagets historia börjar i mitten på 1950-talet flyttade mina föräldrar Ingemar och Eva hit från Fallagård utanför Hallsberg. Med sig hade de en Grålle en traktor av märket Massy Ferguson och åtta suggor. Korna hade de sålt på en auktion, berättar Jan. Vallrums gård bestod då av 80 hektar åker och en massa mer eller mindre fallfärdiga byggnader. De rev alla hus utom ett magasin, och byggde ett nytt bostadshus, en maskinhall, en verkstad, ett suggstall och en tork. Efterhand köpte de till mark och idag omfattar fastigheten 420 hektar växtodling, lite skog och i boxarna står cirka 180 Yorkshiresuggor. Företaget omsätter cirka tio miljoner och ger sex personer anställning. Eftersom vi satsar på torvströ i verksamheten innebär det att vi gör av med cirka 120 kubikmeter strö i månaden. En ansenlig mängd men den är lättarbetad. Intressant historik Vallrums gård har en intressant historik som är ett mervärde för ägarna. Den 31 augusti 1624 undertecknade Gustav II Adolf ett donationsbrev som gav Uppsalaakademin ett eget kapital. Kungens donation utgjordes av egna arvegods i Uppland och Västmanland 378 gårdar, torp, kvarnar, sågar, ängar, utjordar, vretar och annan mark och Uppsala universitet skulle för all framtid förfoga över avkastningen i form av årliga skatter från donationen. En av dessa gårdar var Vallrum. Ja, gården har en spännande historia, säger Jan. Idag är Vallrums Lantbruk ett aktiebolag vilket det blev Under en period fanns även ett ponnystuteri på gården men idag är det livsvinsproduktion och växtförädling som gäller. Vi vill att både skötare och djur ska ha en bra miljö här på gården. I det konceptet passar torvströ som för oss har blivit ett naturligt val, och det har det varit i över 15 år nu. Text: Leif Olsson Foto: Leif Olsson Nicole Nelly Välmående nassar i en stia inredd med torvströ. Foto: Nicole Neily

6 Torvkongressen 2012 i Stockholm: Rekordintresse för världskongressen Text: Marie Kofod-Hansen Kongressgeneral Foto: Folkets Hus Marie Kofod-Hansen Sverige har fått det ärofyllda uppdraget att vara värdland för den internationella Torvkongressen Därmed får vi en världskongress i Stockholm. Det är flera år sedan arbetet med kongressen inleddes, och nu är det mindre än ett halvår kvar och det känns väldigt spännande. Av kongressens tema Peatlands in Balance framgår att kongressen har ett globalt perspektiv, men har sin grund i människors agerande på det regionala och lokala planet. Att intresset från hela världen är enormt stort märks inte minst av antalet inlämnade abstracts (presentationer) över 420 stycken, vilket är rekord och helt fantastiskt. Internationella forskare från främst Europa, Nordamerika och Asien kommer att presentera de senaste resultaten från forskningen om torv och torvmarker. Med favören hemmaplan blir kongressen i Stockholm ett gyllene tillfälle för våra svenska forskare och företagare att redovisa erfarenheter och resultat till den kunskapsbank som behövs för ett framtida klokt nyttjande och bevarande av världens torvmarksresurser. Det är ett brett spektrum av torvrelaterade frågor som kongressen ska täcka in, bland annat koldioxidfrågan, klimatförändringar, livscykelanalyser, tropiska torvmarker, efterbehandling och bevarande av torvmarker. Jag tror att kongressen kommer att kunna ge många svar och sedan ställa nya frågor. Exkursioner Under kongressveckan kommer deltagarna att få möjlighet att lyssna till

7 Under en dryg vecka i juni pågår den internationella torvkongressen på Folkets Hus i Stockholm. Foto: Folkets Hus några av världens främsta forskare och andra intressanta nyckelpersoner, bl.a. Keynote speakers, inom området. Läs mer om dem på Förutom alla seminarier inomhus kommer deltagarna också att få presentationer ute i fält. Vi erbjuder inte mindre än 15 olika exkursioner med tydlig koppling till det vetenskapliga programmet. Där får man möjlighet att träffa flera lokala företag och organisationer och inte minst se några av Sveriges vackraste torvlandskap. Vi organiserar dessutom flera pre och posttours där man bland annat får möjlighet att uppleva midnattssolen. Det kommer också att finnas möjlighet att besöka en spännande utställning med företag och organisationer från hela världen, alla med koppling till torv. Utställningen pågår under hela veckan. En mötesplats Torvkongressen har en vetenskaplig kärna, men det finns andra delar som också är mycket viktiga, till exempel att knyta nya kontakter, göra affärer och utbyta erfarenheter. Vi har lagt ner mycket tid och kraft på att hitta bra verktyg för just det. Därför har vi ett väl utarbetat socialt program med allt från get-togetherpartyn till båtturer, konstutställningar och middagar. Vår förhoppning är att ni efter den här veckan ska kunna fylla en ryggsäck med nya rön, nya erfarenheter, nya kontakter och nya intryck kring torv och torvmarker. Välkomna till Stockholm i juni 2012! PEATLANDS IN BALANCE The Themes I. Inventory, stratigraphy and conservation of mires and peatlands (Chair: L. Lundin ) I.1) Mire ecology and biodiversity (Chair: H. Rydin) I.2) Mire hydrology and hydrochemistry (Chair: L. Lundin) I.3) Peatlands as historical archives (Chair: G. Sohlenius) I.4) Mire conservation and wetlands for landscape functionality (Chair: E. Lode) I.5) II. II.1) II.2) II.3) III. III.1) IV. Peatland Ecosystem Services (Chair: A. Bonn) Peat for horticulture, energy and other uses (Chair: G. Schmilewski) Peat for horticulture (Chair: G. Schmilewski) Peat for energy (Chair: P. Fitzgerald) Peat harvesting and processing technology (Chair: K. Mutka) Agricultural use of peat and peatlands (Chair: L. W. Szajdak) Special session: MYRKLIMA mitigation of climate change impacts of cultivated peat soils (Chair: K. Berglund) Chemical, physical and biological characteristics of peat (Chair: J. Schoenherr) V. Restoration, rehabilitation and after-use of disturbed peatlands (Chair: C. Farrell) V.1) Sphagnum farming (Joint II & V) (Chair: C. Farell, G. Schmilewski) V.2) Special session: Mountain Peatlands restoration, sustainable use, and Ecosystem services (Chair: C. Trettin) VI. Balneological, medicinal and therapeutical use of peat (Chair: R. Korhonen) VII. Ecology and management on forested peatlands (Chair: H. Hökkä) VII.1) Peatland forestry and surface water quality (Chair: H. Koivusalo) VII.2) Management methods for peatland forestry (Chair: F. Renou-Wilson) VIII. Cultural aspects of peat and peatlands (Chair: M. Gerding) VIII.1) Peatlands and tourism (Chair: M. Gerding) VIII.2) Cultural and socio-economic aspects (Chair: M. Gerding) IX. Tropical peatlands (Chair: J. Rieley) IX.1) Sustainability of tropical peatlands: Assessment of the present and prognosis for the future (Chair: S. Page) IX.2) Carbon balance and GHG fluxes in tropical peatlands (Joint IX and X) (Chair: J. Rieley) IX.3) Social and economic uses of tropical peatlands (Chair: L. Melling) X. Peatland carbon budgets and greenhouse gas (GHG) fluxes (Chair: M. Nilsson) X.1) X.2) X.3) Carbon balance & GHG fluxes in natural/seminatural peatlands (Chair: M. Nilsson) Carbon balance & GHG fluxes in disturbed and cut-over peatlands (Chair: E.-S. Tuittila) Carbon balance & GHG fluxes politics and carbon financing (Chair: I.-M. Gren) När: 3-8 juni 2012 Var: Folkets Hus, Norra Bantorget, Stockholm Information och anmälan:

8 Myren orörd natur Våra stora, orörda högmossar är vid sidan av fjällandskapet det mest ursprungliga i vår natur. Under något tusental år har visserligen en liten förändring skett, såsom en höjning av ytan eller en viss invandring av tall. Höjningen förklaras av att myren växer vid tillräcklig nederbörd. Med invandringen av tallen förhåller det sig tvärtom: den har orsakats av liten nederbörd. Förändringarna är emellertid mycket små. Närmast kan de jämföras med de fluktuationer som uppstått mellan fjällkedjans toppdrivor och jöklar. Högmossen är uppbyggd av vattenälskande vitmossearter. Deras mest utmärkande egenskaper är den mycket stora vattenuppsugningsförmågan. Eftersom hela den väldiga högmossen innehåller miljoner kubikmeter sådana växtsubstanser har den kommit att göra tjänst som en naturens egen vattenregulator. Den tar upp regnvatten och lämnar det successivt ifrån sig. Torven i högmossen innehåller ytterst små mängder av näringsämnen. Det gör att en mycket speciell flora utvecklas där. Det är de olika fuktighetsförhållandena som avgör hur denna flora utbreder sig. På de fuktigaste områdena där vattnet ligger i ytan dominerar vitmossearterna. Dessa indelas i en mängd grupper och arter, som alla kännetecknas av sin exceptionellt höga vattenuppsugningsförmåga. I dessa områden trivs även det fascinerande insektsätande sileshåret. Just på randen till myrens allra blötaste område gölarna kan det utvecklas till ovanlig storlek. Här finns ofta också ett inslag av ag, den klockliknande roslingen och det revväxande tranbäret. På relativt torra områden av mossen trivs ljung, kråkris, pors och skvattram. På mossens torraste del laggkanten växer odon och hjortron tillsammans med martallar och skvattram. Laggen avskärmar högmossen från fastmarken och utgör dessutom mossens naturliga dräneringssystem. Man finner där ofta det luftiga skira tuvdunet tillsammans med den frodiga vattenklövern och kallan. I laggen finner man också det livligaste fågeloch djurlivet. Här finner hjortdjuren vatten, bete och skydd. Vintertid står har- och rådjursväxlarna tätt. Vid stort snödjup utgör nämligen skvattram och ljung lättåtkomligt vinterbete. I de mest svår tillgängliga delarna av laggen häckar det skygga tranparet, medan ungfåglarna föredrar de fria vidderna ute på myren. En frostig morgon i mars-april kan hela stormyren sjuda av liv. Man kan då få uppleva orrarnas skenfäktande, bubblande lek, avlöst av det vemodiga ljudet av de först anlända ljungpiparna. Ljudet som helt står i samklang med myrens storhet, mäktighet och tyngd. Stormyrens karaktärsfågel torde ändå vara den vackert rödstrupiga smålommen, som i tysthet kläcker sina ungar i någon svåråtkomlig göl men som låter så mycket ljudligare när han sträcker till och från sina häckningsplatser ute på myren. Samma gölar som den grönbenta snäppan och krickan funnit vara bäst. Kanske utspelas vid dessa gölar under tidiga vårmorgnar även vårrusiga brushanars fascinerande tornérspel. I myrens högsta tall häckar sedan årtionden tillbaka fiskgjusen med en ståtlig utsikt över den väldiga stormyren. I samma terrängavsnitt kan man ibland finna pilgrimsfalken häckande tillsammans med ryssvråk, torn- och lärkfalk m fl dagrovfåglar. Övriga fåglar, som tillhör myrlandskapet är ängspiplärkan, buskskvättan, nattskärran och mera sällsynt den nordiska gulärlan. Ej att förglömma den flöjtande storspoven och den sporadiskt förekommande kungsörnen. Kanske är det just fiskgjusens perspektiv som allra bäst ger rättvisa åt myrens ödslighet och storhet. En ödslighet och en storhet som ingett tidigare generationer en känsla av litenhet som gett myren en nimbus av karghet och mystik som stundom ingett människan en på vidskepelse grundad försvarsattityd mot myren. Kåseri Text: Sten-Ove Petterssons Foto: sxc.hu

Program för världskongressen Peatlands in Balance 4-8 juni 2012

Program för världskongressen Peatlands in Balance 4-8 juni 2012 Program för världskongressen Peatlands in Balance 4-8 juni 2012 Här presenteras huvuddragen i kongressen som består av keynotespeaker, olika kommittéer och sessioner med olika teman. Mer detaljerad kongressinformation

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Klimatsmart torv. Ensidig information. Om ensidig information från Naturvårdsverket och konsekvenser av förslag

Klimatsmart torv. Ensidig information. Om ensidig information från Naturvårdsverket och konsekvenser av förslag Klimatsmart torv Om ensidig information från Naturvårdsverket och konsekvenser av förslag Ensidig information Nyligen presenterade Naturvårdsverket rapporten Torvutvinningens och torvanvändningens klimat-

Läs mer

Nummer 2-2012. Torven i fokus under världskongressen. Rationalisering av transporter med Umeå Energi En historia...

Nummer 2-2012. Torven i fokus under världskongressen. Rationalisering av transporter med Umeå Energi En historia... NATURLIG En naturlig RÅVARA råvara Nummer 2-2012 Torven i fokus under världskongressen Rationalisering av transporter med Umeå Energi En historia... om Torven Sidan 6 2 2-2012 Internationella torvkongressen

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Bioenergi i kraftvärmeverk

Bioenergi i kraftvärmeverk Bioenergi i kraftvärmeverk Bild 3 Edvin Eklund, EE1b El- och Energiprogrammet, Kaplanskolan, Skellefteå. Innehållsförteckning. Kort Historik Hur utvinner man energi från den här energikällan? Energiomvandlingar?

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

Torvmarkers funktion för biologisk mångfald. Henrik von Stedingk

Torvmarkers funktion för biologisk mångfald. Henrik von Stedingk Torvmarkers funktion för biologisk mångfald Henrik von Stedingk KSLA 14 december 2011 Torvmarker - ett brett ekologiskt begrepp ph Ljus Näring Vatten Kärr minerotrof myr Mosse ombrotrof myr Tall Kärrknipprot

Läs mer

Nummer 3-2012. Lyckad kongress summeras. Dasspapper och vin Sidan 8

Nummer 3-2012. Lyckad kongress summeras. Dasspapper och vin Sidan 8 NATURLIG En naturlig RÅVARA råvara Nummer 3-2012 Lyckad kongress summeras Dasspapper och vin Sidan 8 2 2-2012 Torvkongress och blöt sommar Text: Claes Rülker Foto: Gustav Kron NATURLIG RÅVARA Tidningen

Läs mer

Bioenergi för framtiden

Bioenergi för framtiden Bioenergi för framtiden Innehållsförteckning Introduktion...... sid 3 Kort historik Neovas rötter..... sid 3 Korta fakta om bioenergi.... sid 4 Produktområden..... sid 4 Neovas kunder....... sid 5 Samverkan.........

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 Rapport: Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar

Läs mer

ANMÄLAN AV SVENSKA PEUGEOT för vilseledande marknadsföring

ANMÄLAN AV SVENSKA PEUGEOT för vilseledande marknadsföring Till Konsumentombudsmannen Konsumentverket 118 87 Stockholm Även via e-post på konsumentverket@konsumentverket.se ANMÄLAN AV SVENSKA PEUGEOT för vilseledande marknadsföring Anmälare BioAlcohol Fuel Foundation

Läs mer

Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014

Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014 Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014 Skogen & klimatet (globalt) Dubbelt så mycket kol i skogen som i atmosfären

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen?

Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen? Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen? Patrik Myrelid, strategichef KSLA den 9 april 2015 2 15 maj 2014 Med affärsverksamheter i norra

Läs mer

Årsstämma 2014. Jan Johansson, vd och koncernchef

Årsstämma 2014. Jan Johansson, vd och koncernchef Årsstämma 2014 Jan Johansson, vd och koncernchef SCA-koncernen Ett ledande globalt hygien- och skogsindustriföretag Nettoomsättning: 93* miljarder SEK Idag 44 000 medarbetare Försäljning i cirka 100 länder

Läs mer

Implication of the Selfoss declaration for regeneration

Implication of the Selfoss declaration for regeneration Foryngelse i skogreisingsområder Bergen, Norge, 28.-30. september 2009 Implication of the Selfoss declaration for regeneration Hrefna Jóhannesdóttir Icelandic Forest Research Station NordGen Skog conference

Läs mer

2014-04-04. Dagordning. Torv. Hasselfors Garden AB. Torv användningsområden. Torvförekomst. Möte angående Spängermossen 2014-03-27

2014-04-04. Dagordning. Torv. Hasselfors Garden AB. Torv användningsområden. Torvförekomst. Möte angående Spängermossen 2014-03-27 Dagordning Presentation Hasselfors Garden AB och Enbio AB Torv Vad är det? Vad används det till? Möte angående Spängermossen 2014-03-27 Planerad verksamhet Plats varför Spängermossen? Produktionsmetod

Läs mer

Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala

Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala Totala miljöpåverkan från livsmedelskonsumtionen/ djurhållning beror på: Antalet människor

Läs mer

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?

Läs mer

Hållbara biodrivmedel

Hållbara biodrivmedel Hållbara biodrivmedel Sustainable Business Hub - Årsstämma Lund, 29 maj 2013 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Produktionskedjor för biodrivmedel Skog Jordbruksmark Hav/odling

Läs mer

Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren

Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren Långhultamyren är ett naturreservat på nästan 800 hektar. Det är först och främst det stora myrarna som vi vill skydda. Men du är självklart välkommen att

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi

Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi Foto Rune Larsson Kolbäcksberättelse del 26 Farmarenergi Sidan 2 Farmarenergi Hallsthammar AB från åker till färdig värme I slutet på 80-talet bestämde Sveriges riksdag

Läs mer

hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald

hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Biologisk mångfald och torv hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Hur kan man kombinera torvtäkt med att bevara och förstärka biologisk mångfald i landskapet?

Läs mer

Svenska GENIE. Kitchen Garden. Effortless Indoor Gardening

Svenska GENIE. Kitchen Garden. Effortless Indoor Gardening Svenska GENIE Kitchen Garden Effortless Indoor Gardening Enkel inomhusodling Tregren erbjuder enkel och frodig inomhusodling. GENIE Kitchen Garden design by sebastian jansson Genie köksträdgård har utvecklats

Läs mer

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se

Läs mer

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om behovet av en aktiv regionalpolitik för tillväxt i hela landet.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om behovet av en aktiv regionalpolitik för tillväxt i hela landet. Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1753 av Berit Högman m.fl. (S) Regional tillväxt för fler jobb Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen; SFS 2010:598 Utkom från trycket den 18 juni 2010 utfärdad den 10 juni 2010. Enligt riksdagens beslut 1

Läs mer

hållbara Fem möjligheter

hållbara Fem möjligheter hållbara Fem möjligheter blir Hållbarheten din fördel Att tänka hållbarhet och långsiktighet är ett måste på dagens marknad, oavsett bransch. Det innebär att kraven som ställs på dig blir fler. För dina

Läs mer

Ett vildare Europa. Havsörn, Norge Foto: Staffan Widstrand / Wild Wonders of Europe. Text: Kicki Lind. 36 Inspiration

Ett vildare Europa. Havsörn, Norge Foto: Staffan Widstrand / Wild Wonders of Europe. Text: Kicki Lind. 36 Inspiration Ett vildare Europa Text: Kicki Lind Havsörn, Norge Foto: Staffan Widstrand / Wild Wonders of Europe 36 Inspiration GNM_No11_Wonders.indd 36 2013-08-08 22:45 Genom att kombinera naturskydd med ekonomisk

Läs mer

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Förnybar värme/el mängder idag och framöver Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen

Läs mer

Levande vatten & bygd

Levande vatten & bygd Levande vatten & bygd Tämnarens Vattenråd 1 Tämnarens ursprung Sjön Tämnaren är fortfarande Upplands största sjö, trots att sjösänkningar minskat dess yta. Tämnaren, som idag har en yta på 38 kvadratkilometer,

Läs mer

Vad gör Åland unikt: Finns mycket kunskap inom många olika områden. Stolt företagshistoria.

Vad gör Åland unikt: Finns mycket kunskap inom många olika områden. Stolt företagshistoria. I gruppen med Lotta Berner som samtalsledare medverkade Camilla Sommarström, Rebecka Eriksson, Michael Taevs, Alexandra Sjöblom, Gisela Linde och Mikael Wennström. Vad gör Åland unikt: Stor kärlek och

Läs mer

Vad är jord och vad är substrat?

Vad är jord och vad är substrat? Vad är jord och vad är substrat? I dagligt tal säger de flesta människor jord om allt som växtens rötter kan växa i. Det är inte fel, men inte tillräckligt bra för en växtskötare. Jord är något vi går

Läs mer

Okunskap och myter om bröd

Okunskap och myter om bröd Undersökning: Okunskap och myter om bröd Maj 2011 Ingemar Gröön Sakkunnig bröd, kost och hälsa Brödinstitutet AB Box 55680 102 15 Stockholm Tel. 08-762 67 90 info@brodinstitutet.se www.brodinstitutet.se

Läs mer

DAG TID & PLATS VAD TEMA FÖRELÄSARE Tisdag 1 10:15 12:00 Registrering och introduktion Om historia och. Föreläsning arrangerad av Hållbar utveckling A

DAG TID & PLATS VAD TEMA FÖRELÄSARE Tisdag 1 10:15 12:00 Registrering och introduktion Om historia och. Föreläsning arrangerad av Hållbar utveckling A Global Miljöhistoria Preliminärt schema, Hösten 2015 CEMUS utbildning/uppsala Centre för hållbar utveckling Höstterminen 2015 Vecka 36 Introduktion till miljöhistoria Tisdag 1 10:15 12:00 Registrering

Läs mer

Vad alla bör veta om miljöbalken! Källa: Miljöbalksutbildningen

Vad alla bör veta om miljöbalken! Källa: Miljöbalksutbildningen Vad alla bör veta om miljöbalken! Källa: Miljöbalksutbildningen INNEHÅLL 1. Miljöbalkens historia 2. Miljöbalkens syfte och mål 3. Balkens fem grundstenar 4. Balkens struktur 5. När gäller miljöbalken?

Läs mer

Fågellivet i Florarnas naturreservat

Fågellivet i Florarnas naturreservat Jörgen sjöström UOF Fågellivet i Florarnas naturreservat en översikt 1970-2010. 1 9 7 1 0 2 1 1 Det är nästan precis fyrtio år sedan jag första gången besökte det stora myrområdet Florarna i nordöstra

Läs mer

Torvbruk ger positiva effekter. Tidningen. Branschföreningen. Lyckad torvskörd ger lagermöjligheter Sidan 4. Öppen torvtäkt lockade många Sidan 5

Torvbruk ger positiva effekter. Tidningen. Branschföreningen. Lyckad torvskörd ger lagermöjligheter Sidan 4. Öppen torvtäkt lockade många Sidan 5 Nummer 4-2013 Branschföreningen Tidningen Torvbruk ger positiva effekter Lyckad torvskörd ger lagermöjligheter Sidan 4 Öppen torvtäkt lockade många Sidan 5 Bättre värme med torvmix Sidan 6-7 Branschföreningen

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling När jag såg filmen tänkte jag på hur dåligt vi tar hand om vår jord och att vi måste göra något åt det. Energi är ström,bensin och vad vi släpper ut och det är viktigt att

Läs mer

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa 2013 Bengt Oldhammer Innehåll Uppdrag 3 Metodik 3 Resultat 3 Referenser 7 Bilagor bilder och karta 8 Omslagsbild: Råtjärnen med

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Fallgropar i förståelse och tillämpning. Kristoffer Hylander Inst. för Ekologi, Miljö och Botanik Stockholms Universitet

Fallgropar i förståelse och tillämpning. Kristoffer Hylander Inst. för Ekologi, Miljö och Botanik Stockholms Universitet Fallgropar i förståelse och tillämpning av EST begreppet Kristoffer Hylander Inst. för Ekologi, Miljö och Botanik Stockholms Universitet Ekosystemtjänster och biodiversitet Ekosystemtjänster och ekosystemotjänster

Läs mer

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel Maria Grahn Fysisk Resursteori maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet står inför tre huvudsakliga utmaningar

Läs mer

Hur äter vi hållbart?

Hur äter vi hållbart? Hur äter vi hållbart? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Framtidens lantbruk SLU, Uppsala Radikala minskningar av utsläppen måste till

Läs mer

skogsbränsle för klimatet?

skogsbränsle för klimatet? Vad betyder skogsbränsle för klimatet? Klimatnytta på kort och lång sikt KSLA 2010-04-21 04 21 Anna Lundborg anna.lundborg@energimyndigheten.se Sveriges energianvändning 2009 Slutlig energianvändning fördelad

Läs mer

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU Johan Sundberg, Profu Sverige: Mycket måttlig bioenergiökning

Läs mer

Om våra massiva och sköna trägolv.

Om våra massiva och sköna trägolv. Om våra massiva och sköna trägolv. rum att leva med Trä är världens naturligaste byggmaterial. Den här broschyren sammanfattar det viktigaste du behöver veta om trägolven från Norrlands trä som grundades

Läs mer

FN:s klimatpanel IPCC- Intergovernmental Panel on Climate Change

FN:s klimatpanel IPCC- Intergovernmental Panel on Climate Change FN:s klimatpanel IPCC- Intergovernmental Panel on Climate Change Marianne Lilliesköld Svensk Focal Point för IPCC 2013-10-14 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Naturvårdsverkets

Läs mer

Avskogningen kompenseras delvis av att andra skogar samtidigt breder ut sig eller förtätas, men efter tusenårsskiftet har den effekten minskat.

Avskogningen kompenseras delvis av att andra skogar samtidigt breder ut sig eller förtätas, men efter tusenårsskiftet har den effekten minskat. Klimat 2Z: Ändrad markanvändning / Avskogning (På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil och dessutom fundera på och eventuellt försöka hitta omfattningen av någon orsak till skogskövlingen.

Läs mer

Bakgrundsupplysningar for ppt1

Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bild 1 Klimatförändringarna Den vetenskapliga bevisningen är övertygande Syftet med denna presentation är att presentera ämnet klimatförändringar och sedan ge en (kort) översikt

Läs mer

Hjortronboken 2. En bok om hållbar torvanvändning

Hjortronboken 2. En bok om hållbar torvanvändning Hjortronboken 2 En bok om hållbar torvanvändning Kärr Blandmyr Mosse Skogklädd mark Torvbruket skall styras mot de dikade torvmarkerna. Sumpskog (produktiv skogsmark) Myr Torvmark >30 cm torvdjup Skog

Läs mer

Bioekonomi från ord till handling

Bioekonomi från ord till handling Bioekonomi från ord till handling Sverige är ett fantastiskt skogsland! Vår vision kan skapa en positiv dialog och samsyn om skogens möjligheter. Skogen ger hopp om en hållbar framtid en bioekonomi. Se

Läs mer

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert 3. Naturens konsert På våren och försommaren sjunger fågelhanarna. De lockar till sig honor och hävdar revir genom att sjunga. Honorna väljer kräset den som sjunger mest och bäst. Senare på sommaren tystnar

Läs mer

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

Va!enkra Av: Mireia och Ida Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

Efterbehandling av torvtäkter

Efterbehandling av torvtäkter Efterbehandling av torvtäkter Tall och gran, 17 år efter plantering vid Spjutaretorpsmossen i Kronobergs län. Produktiv skogsmark inklusive förna lagret binder c:a 1600 kg CO2/ha och år. Genom att aktivt

Läs mer

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen? Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING SOCIALDEMOKRATERNAS LANDSBYGDSPOLITIK...5 Jobben ska komma i hela Sverige...6 Utbildning och boende...9 Vägar, järnvägar,

Läs mer

Skellefteå Kraft på kartan

Skellefteå Kraft på kartan Skellefteå Kraft på kartan Affärsområde värme Antal fjärrvärmekunder Antal biopelletskunder Levererad fjärrvärme, GWh Levererad biopellets, ton Producerad el, GWh Antal årsanställda 2010 7 073 2009 5 700

Läs mer

Välkommen till oss i monter U:550!

Välkommen till oss i monter U:550! Nummer 1 2012 Tidningen du just nu läser är så aktuell som den kan bli. Vi producerade tidningen på plats på mässan under onsdagen. Den skickades till tryckeriet för tryck samma dag och började delas

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av: Swedish Wood Effect NYCKELN TILL FRAMGÅNG I KÖPENHAMN ETT INITIATIV AV: 1 2 Lösningen finns närmare än du tror Klimatfrågan är en av mänsklighetens ödesfrågor. De klimatförändringar som beror på människans

Läs mer

Skogsbruksplan. Öbyn 1:36 Blomskog Årjäng Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Sven Åke Martinsson

Skogsbruksplan. Öbyn 1:36 Blomskog Årjäng Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Sven Åke Martinsson Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Öbyn 1:36 Blomskog Årjäng Värmlands län Ägare Sven Åke Martinsson Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 21-6-22 21-219 Karl Larsson Sammanställning

Läs mer

Orsakerna till den industriella revolutionen

Orsakerna till den industriella revolutionen Modelltexter Orsakerna till den industriella revolutionen Industriella revolutionen startade i Storbritannien under 1700-talet. Det var framför allt fyra orsaker som gjorde att industriella revolutionen

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

HÅLLBAR UTVECKLING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET HÅLLBAR UTVECKLING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET ULLIKA LUNDGREN HÅLLBARHETSCONTROLLER GÖTEBORGS UNIVERSITET ULLIKA@GU.SE Varför universitet? Vad är hållbar utveckling? Komplexa problem MILJÖUTBILDNING 2016-05-10

Läs mer

Vi står för traditioner och nytänkande i offentliga miljöer!

Vi står för traditioner och nytänkande i offentliga miljöer! Vi står för traditioner och nytänkande i offentliga miljöer! Det började 1985 Affärsidé Produktutveckling Organisation Produktområden Referenser Årsredovisning Senaste nytt JÄRN I OFFENTLIG MILJÖ JOM Det

Läs mer

Vi skapar ett livskraftigt lantbruk

Vi skapar ett livskraftigt lantbruk Vi skapar ett livskraftigt lantbruk Johan Andersson Divisionschef, Lantmännen Lantbruk Lantmännens strategi och portföljstruktur utgår från uppdraget bidra till lönsamheten på våra ägares gårdar (affärspartner)

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Klappa en vän. Förskoleklass åk 3

LÄRARHANDLEDNING SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Klappa en vän. Förskoleklass åk 3 SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Klappa en vän Förskoleklass åk 3 Innehåll Innan besöket... 1 Notebook Smartboard... 1 Power point... 2 Under besöket... 2 Efter besöket... 2 Till läraren om sällskapsdjur...

Läs mer

»»En skola för alla.»»sverige ska vara ekologiskt»»sverige ska vara med i EU

»»En skola för alla.»»sverige ska vara ekologiskt»»sverige ska vara med i EU Gemenskapspartiet tycker att man ska börja se vad som är bra för alla innan man ser vad som är bra för var och en. Om samhället och det vi skapar tillsammans är tillräckligt bra så har människorna i samhället

Läs mer

S k o g e n S l i l l a g r ö n a

S k o g e n S l i l l a g r ö n a skog, trä och papper är bra för klimatet Skogen är en del av lösningen på klimatfrågan! Skogen är en del av lösningen på klimatfrågan och en hörnsten i ett hållbart samhälle. Skogsbruket i Sverige har

Läs mer

Steget in på den största marknaden

Steget in på den största marknaden Steget in på den största marknaden I oktober 2008 är det 20 år sedan Konftel registrerades hos det svenska bolagsverket. 1998 var drömmen hos två affärsmän och två unga uppfinnare att deras konferenstelefon

Läs mer

Affärsmodeller för framtida bioekonomi, olika utvecklingsspår och strategier

Affärsmodeller för framtida bioekonomi, olika utvecklingsspår och strategier Affärsmodeller för framtida bioekonomi, olika utvecklingsspår och strategier Per Arfvidsson, vice VD, Lantmännen KSLA, 12 oktober, 2016 Lantmännen agerar på en global marknad, med basen i norra Europa

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Kalkbarrskogen ovanlig och hotad skogsmiljö Maria Forslund med hjälp av Niina Sallmén, Länsstyrelsen i Uppsala

Kalkbarrskogen ovanlig och hotad skogsmiljö Maria Forslund med hjälp av Niina Sallmén, Länsstyrelsen i Uppsala På Idön har kalkbarrskogen fått växa och falla lite som den vill. På marken ser man förra generationen av gran som nu är helt täckt av mossa. Betande djur gör att skogen blir lite mer öppen, men ändå behåller

Läs mer

REGERINGEN 2015-10-15 M2015/03518/Nm

REGERINGEN 2015-10-15 M2015/03518/Nm Regeringsbeslut 1:9 REGERINGEN 2015-10-15 M2015/03518/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att analysera torvutvinningens klimat- och miljöpåverkan Regeringens beslut

Läs mer

100 % förnybart 2050.!?

100 % förnybart 2050.!? 100 % förnybart 2050.!? Jan-Olof Dalenbäck Professor Profilledare Styrkeområde Energi Svenska solenergiföreningen (Sekr.) International Solar Energy Society (Board) Svenska fjordhästföreningen (Styrelsen)

Läs mer

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Gustav Melin, SVEBIO DI-Värmedagen, Stockholm 2016-06-01 2015 var varmaste året hittills Är biomassa och

Läs mer

ALF Infravärme. Nordisk Distributör - Nor veco AB www.nor veco.se

ALF Infravärme. Nordisk Distributör - Nor veco AB www.nor veco.se ALF Infravärme Nordisk Distributör - Nor veco AB www.nor veco.se ALF - Infravärme En av de bästa Infravärmare alternativen som marknaden kan erbjuda idag. Förutom att den är energieffektiv så är den också

Läs mer

Sveriges bönder om djur och etik.

Sveriges bönder om djur och etik. Våra värderingar och vårt sätt att handla ska leda till att djuren får en god djurhälsovård, sina grundläggande fysiologiska behov tillgodosedda, möjlighet att bete sig naturligt, skydd mot smärta, lidande

Läs mer

Fåglar i öppna jordbrukslandskap Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala.

Fåglar i öppna jordbrukslandskap Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala. Fåglar i öppna jordbrukslandskap Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala. Bird photos: Wikimedia commons Varför är odlingslandskapet viktigt att studera? 50% av Europas landareal är jordbruksmark 50% av

Läs mer

Miljöersättningar kopplar till biologisk mångfald

Miljöersättningar kopplar till biologisk mångfald Fåglar i öppna jordbrukslandskap Miljöersättningar kopplar till biologisk mångfald Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala. Visiting post-doc, School of Biology, Newcastle University, UK. Bird photos: Wikimedia

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Störst på ekologisk drift och robot

Störst på ekologisk drift och robot FOTO: PERARNE FORSBERG Störst på ekologisk drift och robot Det var svårt att säga nej till den bättre kalkyl som det ekologiska alternativet erbjöd när SörbNäs AB projekterades. CHRISTINA FORLIN EN ENORM

Läs mer

Milstolpar i svenskt skogsbruk och skogspolicy

Milstolpar i svenskt skogsbruk och skogspolicy Milstolpar i svenskt skogsbruk och skogspolicy Fredrik Ingemarson Tankesmedjan för Internationella Skogsfrågor SIFI 2014-2016 KSLA har överlåtit konceptet för SIFI till Capréolus F.I. SIFI är ett program

Läs mer

Om våra paneler för väggar och tak.

Om våra paneler för väggar och tak. Om våra paneler för väggar och tak. rum att leva med Trä är världens naturligaste byggmaterial. Den här broschyren sammanfattar det viktigaste som du behöver veta om panelerna från Norrlands trä, grundat

Läs mer

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen Lina Palm FRÅGAN i FOKUS NEJ! MEN, ökad substitution av fossilbaserade produkter med produkter som har förnybart ursprung, dvs. baserade

Läs mer

Vilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna? 29.10.

Vilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna? 29.10. Vilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna? 1 Utmaningar i energiförsörjning Förändringar i verksamhetsmiljön För stor

Läs mer

Så här påverkar du din stadsmiljö

Så här påverkar du din stadsmiljö text och idé Sara Danielsson foto Sara Danielsson Hendrik Zeitler Lars Johansson grafisk form Karolina Westenhoff www.goteborg.se/tryggaremanskligare Så här påverkar du din stadsmiljö Tips för dig som

Läs mer

Renare Mark 2012. Markfunktioner Hur kan vi bedöma effekter på markens funktioner av en sanering?

Renare Mark 2012. Markfunktioner Hur kan vi bedöma effekter på markens funktioner av en sanering? Renare Mark 2012 Markfunktioner Hur kan vi bedöma effekter på markens funktioner av en sanering? Y. Volchko 1, M. Bergknut 2, L. Rosén 1, J. Norrman 1, Tore Söderqvist 3 1 Chalmers University of Technology

Läs mer

SLC strategi

SLC strategi SLC strategi 1 VÅR VISION OCH STRATEGIN VI NÅR DEN MED Genom att studera globala och lokala trender - som vi upplever att påverkar våra jord- och skogsbruk och andra landsbygdsföretag framöver - har vi

Läs mer

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten Skogens klimatnytta - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten Varför är skogen viktig i klimatarbetet? Vad kan skogen bidra med? Internationella

Läs mer

Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt

Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt Jordklotet är vårt hem. Jordklotet omgivs av atmosfären som innehåller olika ämnen som

Läs mer

Vår tanke med den här lärarhandledningen är att ge er förslag på arbetsformer och diskussionsuppgifter att använda i arbetet med boken. Mycket nöje!

Vår tanke med den här lärarhandledningen är att ge er förslag på arbetsformer och diskussionsuppgifter att använda i arbetet med boken. Mycket nöje! 1 Vår tanke med den här lärarhandledningen är att ge er förslag på arbetsformer och diskussionsuppgifter att använda i arbetet med boken. Mycket nöje! Lärarhandledningen är gjord i mars 2014 av Lena Nilsson

Läs mer