Nummer Världskongressen. Peatlands in Balance. juni 2012 sidan 6. Torvströ ett naturligt val Sidan 5

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nummer 1-2012. Världskongressen. Peatlands in Balance. juni 2012 sidan 6. Torvströ ett naturligt val Sidan 5"

Transkript

1 NATURLIG En naturlig RÅVARA råvara Nummer Världskongressen Peatlands in Balance juni 2012 sidan 6 Torvströ ett naturligt val Sidan 5

2 Torven är inhemsk, förnybar och rätt använd bra för miljön Text: Claes Rülker Foto: sxc.hu NATURLIG RÅVARA Tidningen Svensk Torv ges ut av Svensk Torv i exemplar och riktar sig till beslutsfattare, politiker, företag och opinionsbildare. Ansv. utgivare Claes Rülker Redaktör Sidney Jämthagen Grafisk form Gustav Kron/rime.se Omslag Oleksiy Mark Läs mer på I din hand har du första numret av tidningen Svensk Torv en förnybar resurs. Tidningen ges ut gratis till alla som arbetar inom torvbranschen, politiker och beslutsfattare. Meningen med tidningen Svensk Torv är att sprida information om torv. Torv är en mångsidig inhemsk råvara som kan användas till ett stort antal olika produkter. Mest känt är att den används som energikälla, till jordframställning, som strö för djur i ladugårdar, som isoleringsmaterial och för att torka malten vid whiskeytillverkning. Men den används även som konstnärsmaterial, till biofilter i fiskodling och som isolering i hus. Utan att vi tänker på det har de flesta av oss faktiskt ett stycke torv hemma i form av jord i blomkrukorna. Energiråvara Det användningsområde som får mest kritik, är när torv används som energiråvara. Allt för ofta ser vi som arbetar i branschen, hur okunskap om torv leder till konstiga uttalanden och märkliga beslut. En vanlig felaktighet är att man kallar torv för fossil. Enligt EU och FN:s klimatpanel klassas torv i en egen klass mellan biomassa och fossila bränslen. Torv är en långsamt förnybar energikälla. Egentligen borde torv klassas som ett biobränsle med tanke på att den årligen i genomsnitt tillväxer med 20 miljoner kubikmeter per år i Sverige. Vi utvinner endast 3,5 miljoner kubikmeter. Istället uttalar sig beslutsfattare lite slarvigt och jämför torven med fossila bränslen som bildades för många miljoner år sedan. Låga kolutsläpp Torv har en hög emissionsfaktor (kolutsläpp) när man mäter i skorstenen. Jämförbar med biobränsle från skogen. Men biobränsle har i EU:s handelssystem genom politiska beslut fått emissionsfaktorn satt till noll då skogen binder in kol igen. Samma sak gäller ju egentligen även torv. Sett ur ett livscykelperspektiv är torvens kolutsläpp inte alls höga. När vi brukar dikade kolläckande torvmarker, återställer torvtäkterna till kolsänkor och använder torven till samförbränning med biobränsle som höjer effektiviteten blir torven som energikälla ett miljövänligt alternativ. Torvbrist Idag råder brist på torv främst beroende på långdragna, omständiga och dyra täkttillstånd. Följden blir att fossila bränslen till del får användas istället. Var är miljönyttan? Vi anser att det är hög tid för våra beslutsfattare att öppna ögonen för den utmärkta råvaran torv är. Den är inhemsk, förnybar och rätt använd bra för miljön. Mycket nöje med läsningen av vår tidning. Vi hoppas du ska finna den läsvärd. Claes Rülcker Vd Svenska Torvproducentföreningen

3 Hasselfors Garden Ett traditionsrikt företag med siktet på framtiden Hasselfors Garden är ett företag i stark utveckling och med ljus syn på framtiden. Samtidigt kan vi konstatera att företaget är Sveriges äldsta med anor från början av 1600 talet. Därför kan vi med trovärdighet använda oss av begrepp som tradition och förnyelse när vi pratar om Hasselfors Garden. Det säger kvalitetschef Claes Bohlin, Hasselfors Garden AB som är ansvarig för försäljningen till professionella användare när vi ber honom berätta om företaget där torven spelar en central roll i verksamheten. -Landområdet i södra Närke kring det som idag är byn Hasselfors gavs en gång i tiden i förläning till en adelsman, Henrik Falkenberg, för hans insatser i fält för Sverige. Henrik Falkenberg var en driftig person och han och hans ättlingar lade grunden till ett bruksföretag som ägnade sig åt jord och skogsbruk, smide och affärsverksamhet. Företaget gick i arv genom generationerna och i slutet av 1800-talet ombildades det till aktiebolag. I samma veva började företaget intressera sig för en annan naturrikedom som det fanns gott om, nämligen torv. Företaget utvecklades ytterligare under 1900-talet till en diversifierad liten industrikoncern, hamnade på börsen och köptes slutligen 1995 av Assi Domän som behöll skogar och sågverk men avyttrade andra verksamhetsgrenar. Trädgårdsrörelsen kom så småningom att hamna under finsk ägo i VAPO, vars verksamhet omfattar bioenergi av olika slag där torv är en viktig komponent, berättar Claes Bohlin. Torven i Hasselfors Enligt Claes startade torvverksamheten i Hasselfors tidigt: Först använde man det som bränsle i ugnarna till smidet träkol var en bristvara i hela Mellansverige på den tiden men ganska snabbt lämnade man det och började tillverka strö av torven. Både i latriner i städerna och i landets ladugårdar användes stora mängder torv. Vid första världskriget producerades lika mycket torv i Sverige som det görs idag totalt sett. Under mellankrigstiden exporterades svenskt torvströ bland annat till USA. Så småningom gick ströanvändningen ned och Hasselfors som då förvärvat ett antal fabriker letade andra användningsområden. Att torven var en utmärkt jordförbättrare visste trädgårdsmästarna men den var inte Text: Sidney Jämthagen Foto: Hasselfors Garden Yrkesodlarna har högt ställda krav på odlingsmediets kvalitet och funktion.

4 Den blev snabbt en succé för jordförbättring och odling lämpad för distribution till vanliga konsumenter i de otympliga balar med träribbor och järntråd runt, som var den normala förpackningen på den tiden, berättar Claes såg den första tryckpackade torvsäcken dagens ljus Hasselfors Solmull hade fötts. Den blev snabbt en succé för jordförbättring och odling och följdes några år senare av ett helt sortiment av torvbaserade jordprodukter. Det var en revolution både för yrkesodlare och konsumenter att kunna köpa färdiga, fabrikstillverkade odlingssubstrat med förutsägbara egenskaper, en förutsättning för den moderna yrkesmässiga odlingen där storskalighet och kvalitetskrav förutsätter enhetliga utgångsprodukter som ger reproducerbara resultat. Torven lossas i tunna skikt från mossen och skördas sedan den efter någon vecka torkat till lämplig fuktighet. Hasselfors Garden idag De flesta svenskar har någon gång köpt jord producerad av Hasselfors. Årligen tillverkas nära tio miljoner förpackningar. Basen i så gott som all påspackad jord är torv. Den är ren, lätt och en fantastiskt användbar råvara. Genom de regler som finns för att öppna, sköta och efterbehandla täkterna kan man också använda torv med gott samvete. Sverige är dessutom ett i relation till ytan mycket torvrikt land. Genom att Hasselfors tidigt arbetade mot yrkesodlarna har företaget skaffat sig en mycket stark marknadsposition och kunnat använda kunskapen för produktutveckling. Idag är försäljningen till amatörodlare den största verksamhetsgrenen. Jordprodukter är fortfarande dominerande men det finns även andra produktområden i Hasselfors produktportfölj. Kärnan bygger på trädgårdskunnande och viljan att låta fler upptäcka odlandets glädje och känslan av välbefinnande i den egna trädgården. Fortfarande utgör dock försäljning till professionella användare en viktig del. Växthusodlare och plantskolor har länge använt Hasselfors substrat och på senare år har man också byggt upp en stark position på kvalitetsinriktad anläggningsjord som används i olika markbyggnadssammanhang. Anläggningsjorden produceras på ett femtontal platser runt om i Sverige. Just nu befinner sig Hasselfors i ett expansivt skede med bland annat investering i en helt ny produktionsanläggning utanför Örebro. Självklart tror vi på framtiden, den ska bli åtminstone lika lång som vår historia, avslutar Claes Bohlin. För den som vill veta mer eller behöver användbara trädgårdstips har Hasselfors Garden en mycket innehållsrik hemsida, se I Hasselfors Gardens sortiment finns också trampstenar, dekormaterial och trädgårdslider med förvaring och växthus.

5 Jan Vallgårda, Vallrums Lantbruk AB: För oss är torvströ ett naturligt val Jan och Marianne driver den gamla gården som har anor från 1600-talet. Torvströ har många fördelar; det är lättarbetat för personalen, det ger bra stallmiljö för både djur och skötare och det är bra för djurhälsan. Därför använder vi oss av torvströ i vårt företag, säger Jan Vallgårda som tillsammans med hustrun Marianne och Mats Ingvarsson driver Vallrums Lantbruk AB i utkanten av Västerås. Lantbruksföretaget Vallrums Lantbruk AB har drivits i sin nuvarande form i ett par år, men företagets historia börjar i mitten på 1950-talet flyttade mina föräldrar Ingemar och Eva hit från Fallagård utanför Hallsberg. Med sig hade de en Grålle en traktor av märket Massy Ferguson och åtta suggor. Korna hade de sålt på en auktion, berättar Jan. Vallrums gård bestod då av 80 hektar åker och en massa mer eller mindre fallfärdiga byggnader. De rev alla hus utom ett magasin, och byggde ett nytt bostadshus, en maskinhall, en verkstad, ett suggstall och en tork. Efterhand köpte de till mark och idag omfattar fastigheten 420 hektar växtodling, lite skog och i boxarna står cirka 180 Yorkshiresuggor. Företaget omsätter cirka tio miljoner och ger sex personer anställning. Eftersom vi satsar på torvströ i verksamheten innebär det att vi gör av med cirka 120 kubikmeter strö i månaden. En ansenlig mängd men den är lättarbetad. Intressant historik Vallrums gård har en intressant historik som är ett mervärde för ägarna. Den 31 augusti 1624 undertecknade Gustav II Adolf ett donationsbrev som gav Uppsalaakademin ett eget kapital. Kungens donation utgjordes av egna arvegods i Uppland och Västmanland 378 gårdar, torp, kvarnar, sågar, ängar, utjordar, vretar och annan mark och Uppsala universitet skulle för all framtid förfoga över avkastningen i form av årliga skatter från donationen. En av dessa gårdar var Vallrum. Ja, gården har en spännande historia, säger Jan. Idag är Vallrums Lantbruk ett aktiebolag vilket det blev Under en period fanns även ett ponnystuteri på gården men idag är det livsvinsproduktion och växtförädling som gäller. Vi vill att både skötare och djur ska ha en bra miljö här på gården. I det konceptet passar torvströ som för oss har blivit ett naturligt val, och det har det varit i över 15 år nu. Text: Leif Olsson Foto: Leif Olsson Nicole Nelly Välmående nassar i en stia inredd med torvströ. Foto: Nicole Neily

6 Torvkongressen 2012 i Stockholm: Rekordintresse för världskongressen Text: Marie Kofod-Hansen Kongressgeneral Foto: Folkets Hus Marie Kofod-Hansen Sverige har fått det ärofyllda uppdraget att vara värdland för den internationella Torvkongressen Därmed får vi en världskongress i Stockholm. Det är flera år sedan arbetet med kongressen inleddes, och nu är det mindre än ett halvår kvar och det känns väldigt spännande. Av kongressens tema Peatlands in Balance framgår att kongressen har ett globalt perspektiv, men har sin grund i människors agerande på det regionala och lokala planet. Att intresset från hela världen är enormt stort märks inte minst av antalet inlämnade abstracts (presentationer) över 420 stycken, vilket är rekord och helt fantastiskt. Internationella forskare från främst Europa, Nordamerika och Asien kommer att presentera de senaste resultaten från forskningen om torv och torvmarker. Med favören hemmaplan blir kongressen i Stockholm ett gyllene tillfälle för våra svenska forskare och företagare att redovisa erfarenheter och resultat till den kunskapsbank som behövs för ett framtida klokt nyttjande och bevarande av världens torvmarksresurser. Det är ett brett spektrum av torvrelaterade frågor som kongressen ska täcka in, bland annat koldioxidfrågan, klimatförändringar, livscykelanalyser, tropiska torvmarker, efterbehandling och bevarande av torvmarker. Jag tror att kongressen kommer att kunna ge många svar och sedan ställa nya frågor. Exkursioner Under kongressveckan kommer deltagarna att få möjlighet att lyssna till

7 Under en dryg vecka i juni pågår den internationella torvkongressen på Folkets Hus i Stockholm. Foto: Folkets Hus några av världens främsta forskare och andra intressanta nyckelpersoner, bl.a. Keynote speakers, inom området. Läs mer om dem på Förutom alla seminarier inomhus kommer deltagarna också att få presentationer ute i fält. Vi erbjuder inte mindre än 15 olika exkursioner med tydlig koppling till det vetenskapliga programmet. Där får man möjlighet att träffa flera lokala företag och organisationer och inte minst se några av Sveriges vackraste torvlandskap. Vi organiserar dessutom flera pre och posttours där man bland annat får möjlighet att uppleva midnattssolen. Det kommer också att finnas möjlighet att besöka en spännande utställning med företag och organisationer från hela världen, alla med koppling till torv. Utställningen pågår under hela veckan. En mötesplats Torvkongressen har en vetenskaplig kärna, men det finns andra delar som också är mycket viktiga, till exempel att knyta nya kontakter, göra affärer och utbyta erfarenheter. Vi har lagt ner mycket tid och kraft på att hitta bra verktyg för just det. Därför har vi ett väl utarbetat socialt program med allt från get-togetherpartyn till båtturer, konstutställningar och middagar. Vår förhoppning är att ni efter den här veckan ska kunna fylla en ryggsäck med nya rön, nya erfarenheter, nya kontakter och nya intryck kring torv och torvmarker. Välkomna till Stockholm i juni 2012! PEATLANDS IN BALANCE The Themes I. Inventory, stratigraphy and conservation of mires and peatlands (Chair: L. Lundin ) I.1) Mire ecology and biodiversity (Chair: H. Rydin) I.2) Mire hydrology and hydrochemistry (Chair: L. Lundin) I.3) Peatlands as historical archives (Chair: G. Sohlenius) I.4) Mire conservation and wetlands for landscape functionality (Chair: E. Lode) I.5) II. II.1) II.2) II.3) III. III.1) IV. Peatland Ecosystem Services (Chair: A. Bonn) Peat for horticulture, energy and other uses (Chair: G. Schmilewski) Peat for horticulture (Chair: G. Schmilewski) Peat for energy (Chair: P. Fitzgerald) Peat harvesting and processing technology (Chair: K. Mutka) Agricultural use of peat and peatlands (Chair: L. W. Szajdak) Special session: MYRKLIMA mitigation of climate change impacts of cultivated peat soils (Chair: K. Berglund) Chemical, physical and biological characteristics of peat (Chair: J. Schoenherr) V. Restoration, rehabilitation and after-use of disturbed peatlands (Chair: C. Farrell) V.1) Sphagnum farming (Joint II & V) (Chair: C. Farell, G. Schmilewski) V.2) Special session: Mountain Peatlands restoration, sustainable use, and Ecosystem services (Chair: C. Trettin) VI. Balneological, medicinal and therapeutical use of peat (Chair: R. Korhonen) VII. Ecology and management on forested peatlands (Chair: H. Hökkä) VII.1) Peatland forestry and surface water quality (Chair: H. Koivusalo) VII.2) Management methods for peatland forestry (Chair: F. Renou-Wilson) VIII. Cultural aspects of peat and peatlands (Chair: M. Gerding) VIII.1) Peatlands and tourism (Chair: M. Gerding) VIII.2) Cultural and socio-economic aspects (Chair: M. Gerding) IX. Tropical peatlands (Chair: J. Rieley) IX.1) Sustainability of tropical peatlands: Assessment of the present and prognosis for the future (Chair: S. Page) IX.2) Carbon balance and GHG fluxes in tropical peatlands (Joint IX and X) (Chair: J. Rieley) IX.3) Social and economic uses of tropical peatlands (Chair: L. Melling) X. Peatland carbon budgets and greenhouse gas (GHG) fluxes (Chair: M. Nilsson) X.1) X.2) X.3) Carbon balance & GHG fluxes in natural/seminatural peatlands (Chair: M. Nilsson) Carbon balance & GHG fluxes in disturbed and cut-over peatlands (Chair: E.-S. Tuittila) Carbon balance & GHG fluxes politics and carbon financing (Chair: I.-M. Gren) När: 3-8 juni 2012 Var: Folkets Hus, Norra Bantorget, Stockholm Information och anmälan:

8 Myren orörd natur Våra stora, orörda högmossar är vid sidan av fjällandskapet det mest ursprungliga i vår natur. Under något tusental år har visserligen en liten förändring skett, såsom en höjning av ytan eller en viss invandring av tall. Höjningen förklaras av att myren växer vid tillräcklig nederbörd. Med invandringen av tallen förhåller det sig tvärtom: den har orsakats av liten nederbörd. Förändringarna är emellertid mycket små. Närmast kan de jämföras med de fluktuationer som uppstått mellan fjällkedjans toppdrivor och jöklar. Högmossen är uppbyggd av vattenälskande vitmossearter. Deras mest utmärkande egenskaper är den mycket stora vattenuppsugningsförmågan. Eftersom hela den väldiga högmossen innehåller miljoner kubikmeter sådana växtsubstanser har den kommit att göra tjänst som en naturens egen vattenregulator. Den tar upp regnvatten och lämnar det successivt ifrån sig. Torven i högmossen innehåller ytterst små mängder av näringsämnen. Det gör att en mycket speciell flora utvecklas där. Det är de olika fuktighetsförhållandena som avgör hur denna flora utbreder sig. På de fuktigaste områdena där vattnet ligger i ytan dominerar vitmossearterna. Dessa indelas i en mängd grupper och arter, som alla kännetecknas av sin exceptionellt höga vattenuppsugningsförmåga. I dessa områden trivs även det fascinerande insektsätande sileshåret. Just på randen till myrens allra blötaste område gölarna kan det utvecklas till ovanlig storlek. Här finns ofta också ett inslag av ag, den klockliknande roslingen och det revväxande tranbäret. På relativt torra områden av mossen trivs ljung, kråkris, pors och skvattram. På mossens torraste del laggkanten växer odon och hjortron tillsammans med martallar och skvattram. Laggen avskärmar högmossen från fastmarken och utgör dessutom mossens naturliga dräneringssystem. Man finner där ofta det luftiga skira tuvdunet tillsammans med den frodiga vattenklövern och kallan. I laggen finner man också det livligaste fågeloch djurlivet. Här finner hjortdjuren vatten, bete och skydd. Vintertid står har- och rådjursväxlarna tätt. Vid stort snödjup utgör nämligen skvattram och ljung lättåtkomligt vinterbete. I de mest svår tillgängliga delarna av laggen häckar det skygga tranparet, medan ungfåglarna föredrar de fria vidderna ute på myren. En frostig morgon i mars-april kan hela stormyren sjuda av liv. Man kan då få uppleva orrarnas skenfäktande, bubblande lek, avlöst av det vemodiga ljudet av de först anlända ljungpiparna. Ljudet som helt står i samklang med myrens storhet, mäktighet och tyngd. Stormyrens karaktärsfågel torde ändå vara den vackert rödstrupiga smålommen, som i tysthet kläcker sina ungar i någon svåråtkomlig göl men som låter så mycket ljudligare när han sträcker till och från sina häckningsplatser ute på myren. Samma gölar som den grönbenta snäppan och krickan funnit vara bäst. Kanske utspelas vid dessa gölar under tidiga vårmorgnar även vårrusiga brushanars fascinerande tornérspel. I myrens högsta tall häckar sedan årtionden tillbaka fiskgjusen med en ståtlig utsikt över den väldiga stormyren. I samma terrängavsnitt kan man ibland finna pilgrimsfalken häckande tillsammans med ryssvråk, torn- och lärkfalk m fl dagrovfåglar. Övriga fåglar, som tillhör myrlandskapet är ängspiplärkan, buskskvättan, nattskärran och mera sällsynt den nordiska gulärlan. Ej att förglömma den flöjtande storspoven och den sporadiskt förekommande kungsörnen. Kanske är det just fiskgjusens perspektiv som allra bäst ger rättvisa åt myrens ödslighet och storhet. En ödslighet och en storhet som ingett tidigare generationer en känsla av litenhet som gett myren en nimbus av karghet och mystik som stundom ingett människan en på vidskepelse grundad försvarsattityd mot myren. Kåseri Text: Sten-Ove Petterssons Foto: sxc.hu

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Nummer 3-2012. Lyckad kongress summeras. Dasspapper och vin Sidan 8

Nummer 3-2012. Lyckad kongress summeras. Dasspapper och vin Sidan 8 NATURLIG En naturlig RÅVARA råvara Nummer 3-2012 Lyckad kongress summeras Dasspapper och vin Sidan 8 2 2-2012 Torvkongress och blöt sommar Text: Claes Rülker Foto: Gustav Kron NATURLIG RÅVARA Tidningen

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Avskogningen kompenseras delvis av att andra skogar samtidigt breder ut sig eller förtätas, men efter tusenårsskiftet har den effekten minskat.

Avskogningen kompenseras delvis av att andra skogar samtidigt breder ut sig eller förtätas, men efter tusenårsskiftet har den effekten minskat. Klimat 2Z: Ändrad markanvändning / Avskogning (På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil och dessutom fundera på och eventuellt försöka hitta omfattningen av någon orsak till skogskövlingen.

Läs mer

Bioenergi i kraftvärmeverk

Bioenergi i kraftvärmeverk Bioenergi i kraftvärmeverk Bild 3 Edvin Eklund, EE1b El- och Energiprogrammet, Kaplanskolan, Skellefteå. Innehållsförteckning. Kort Historik Hur utvinner man energi från den här energikällan? Energiomvandlingar?

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen; SFS 2010:598 Utkom från trycket den 18 juni 2010 utfärdad den 10 juni 2010. Enligt riksdagens beslut 1

Läs mer

Hjortronboken 2. En bok om hållbar torvanvändning

Hjortronboken 2. En bok om hållbar torvanvändning Hjortronboken 2 En bok om hållbar torvanvändning Kärr Blandmyr Mosse Skogklädd mark Torvbruket skall styras mot de dikade torvmarkerna. Sumpskog (produktiv skogsmark) Myr Torvmark >30 cm torvdjup Skog

Läs mer

Vad är jord och vad är substrat?

Vad är jord och vad är substrat? Vad är jord och vad är substrat? I dagligt tal säger de flesta människor jord om allt som växtens rötter kan växa i. Det är inte fel, men inte tillräckligt bra för en växtskötare. Jord är något vi går

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

DAG TID & PLATS VAD TEMA FÖRELÄSARE Tisdag 1 10:15 12:00 Registrering och introduktion Om historia och. Föreläsning arrangerad av Hållbar utveckling A

DAG TID & PLATS VAD TEMA FÖRELÄSARE Tisdag 1 10:15 12:00 Registrering och introduktion Om historia och. Föreläsning arrangerad av Hållbar utveckling A Global Miljöhistoria Preliminärt schema, Hösten 2015 CEMUS utbildning/uppsala Centre för hållbar utveckling Höstterminen 2015 Vecka 36 Introduktion till miljöhistoria Tisdag 1 10:15 12:00 Registrering

Läs mer

Avvattning från produktionsperspektiv i Finland. Helena Äijö Täckdikningsföreningen rf 30.1.2014, Uppsala

Avvattning från produktionsperspektiv i Finland. Helena Äijö Täckdikningsföreningen rf 30.1.2014, Uppsala Avvattning från produktionsperspektiv i Finland Helena Äijö Täckdikningsföreningen rf 30.1.2014, Uppsala Täckdikningsföreningen rf Grundades år 1918 4 000 medlemmar Informations- utbildnings- och intresseorganisation

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

ANMÄLAN AV SVENSKA PEUGEOT för vilseledande marknadsföring

ANMÄLAN AV SVENSKA PEUGEOT för vilseledande marknadsföring Till Konsumentombudsmannen Konsumentverket 118 87 Stockholm Även via e-post på konsumentverket@konsumentverket.se ANMÄLAN AV SVENSKA PEUGEOT för vilseledande marknadsföring Anmälare BioAlcohol Fuel Foundation

Läs mer

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen Lina Palm FRÅGAN i FOKUS NEJ! MEN, ökad substitution av fossilbaserade produkter med produkter som har förnybart ursprung, dvs. baserade

Läs mer

Levande vatten & bygd

Levande vatten & bygd Levande vatten & bygd Tämnarens Vattenråd 1 Tämnarens ursprung Sjön Tämnaren är fortfarande Upplands största sjö, trots att sjösänkningar minskat dess yta. Tämnaren, som idag har en yta på 38 kvadratkilometer,

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Renare Mark 2012. Markfunktioner Hur kan vi bedöma effekter på markens funktioner av en sanering?

Renare Mark 2012. Markfunktioner Hur kan vi bedöma effekter på markens funktioner av en sanering? Renare Mark 2012 Markfunktioner Hur kan vi bedöma effekter på markens funktioner av en sanering? Y. Volchko 1, M. Bergknut 2, L. Rosén 1, J. Norrman 1, Tore Söderqvist 3 1 Chalmers University of Technology

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten Skogens klimatnytta - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten Varför är skogen viktig i klimatarbetet? Vad kan skogen bidra med? Internationella

Läs mer

Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt

Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt Jordklotet är vårt hem. Jordklotet omgivs av atmosfären som innehåller olika ämnen som

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

Svenska GENIE. Kitchen Garden. Effortless Indoor Gardening

Svenska GENIE. Kitchen Garden. Effortless Indoor Gardening Svenska GENIE Kitchen Garden Effortless Indoor Gardening Enkel inomhusodling Tregren erbjuder enkel och frodig inomhusodling. GENIE Kitchen Garden design by sebastian jansson Genie köksträdgård har utvecklats

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

en liten bok om torv Torvens ramvillkor och branschens strategi

en liten bok om torv Torvens ramvillkor och branschens strategi Hjortronbok0430 02-06-13 18.29 Sida 1 Hjortronboken en liten bok om torv Torvens ramvillkor och branschens strategi Hjortronbok0430 02-06-13 18.29 Sida 2 Text: Svenska Torvproducentföreningen Omslag, grafisk

Läs mer

Vår Verklighet. Vi har en vision. Grönsakshallen Sorunda. ska med glädje och passion skapa växtrikedom för våra kunder och oss själva.

Vår Verklighet. Vi har en vision. Grönsakshallen Sorunda. ska med glädje och passion skapa växtrikedom för våra kunder och oss själva. Vår Verklighet Vår Verklighet Gunnar Netz, vd Grönsakshallen Sorunda Vi har en vision Grönsakshallen Sorunda ska med glädje och passion skapa växtrikedom för våra kunder och oss själva. Det var en gång..

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Naturbruk SLOTTEGYMNASIET. Bra utbildning i en kreativ miljö. Ljusdal

Naturbruk SLOTTEGYMNASIET. Bra utbildning i en kreativ miljö. Ljusdal Ljusdal Naturbruk SLOTTEGYMNASIET Bra utbildning i en kreativ miljö Vill du ha en bra utbildning, gå i en skola där du får utmana din kreativitet och utveckla din kompetens? Då ska du söka till Naturbruksprogrammet!

Läs mer

Milstolpar i svenskt skogsbruk och skogspolicy

Milstolpar i svenskt skogsbruk och skogspolicy Milstolpar i svenskt skogsbruk och skogspolicy Fredrik Ingemarson Tankesmedjan för Internationella Skogsfrågor SIFI 2014-2016 KSLA har överlåtit konceptet för SIFI till Capréolus F.I. SIFI är ett program

Läs mer

En utlokaliserad energiproduktion

En utlokaliserad energiproduktion 1 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö 2011 2 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö Karleby/Kokkola

Läs mer

BioEnergi Kombinatet i Härjedalen

BioEnergi Kombinatet i Härjedalen BioEnergi Kombinatet i Härjedalen en idé som innebär att: omvandla lokal förnyelsebar skogsråvara till efterfrågade och miljövänliga regionala biobränslen. kombinatets olika delar samverkar och ger en

Läs mer

Ett vildare Europa. Havsörn, Norge Foto: Staffan Widstrand / Wild Wonders of Europe. Text: Kicki Lind. 36 Inspiration

Ett vildare Europa. Havsörn, Norge Foto: Staffan Widstrand / Wild Wonders of Europe. Text: Kicki Lind. 36 Inspiration Ett vildare Europa Text: Kicki Lind Havsörn, Norge Foto: Staffan Widstrand / Wild Wonders of Europe 36 Inspiration GNM_No11_Wonders.indd 36 2013-08-08 22:45 Genom att kombinera naturskydd med ekonomisk

Läs mer

Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi

Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi Foto Rune Larsson Kolbäcksberättelse del 26 Farmarenergi Sidan 2 Farmarenergi Hallsthammar AB från åker till färdig värme I slutet på 80-talet bestämde Sveriges riksdag

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Biogas och miljön fokus på transporter

Biogas och miljön fokus på transporter och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,

Läs mer

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att

Läs mer

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation Volontärutbildning Modul 1: Introduktion / Motivation Välkommen och program för dagen MODUL 1: Introduktion / Motivation Mål med utbildningen Introduktion Energi och klimatförändringar Klimatförändringar

Läs mer

Orsakerna till den industriella revolutionen

Orsakerna till den industriella revolutionen Modelltexter Orsakerna till den industriella revolutionen Industriella revolutionen startade i Storbritannien under 1700-talet. Det var framför allt fyra orsaker som gjorde att industriella revolutionen

Läs mer

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson Trygg Energi Filip Johnsson Chalmers University of Technology Energy and Environment, Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Energiforsk höstkonferens, Göteborg 3/11 2015 Pathways

Läs mer

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog UPM skogsenergi Ren och förmånlig energi nu och i framtiden UPM skog BIObränsler VÄXER I SKOGEN Skogsenergin är förnybar FINLANDS MÅL År 2020 ÄR ATT ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI ÄR 38% I EU:s klimat- och energistrategi

Läs mer

Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi

Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi Samspel stad och land - avgörande för en hållbar samhällsutveckling? Magnus Ljung SLU i Skara 2014-10-16 Framtiden? Vill vi ta ledartröjan och

Läs mer

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert 3. Naturens konsert På våren och försommaren sjunger fågelhanarna. De lockar till sig honor och hävdar revir genom att sjunga. Honorna väljer kräset den som sjunger mest och bäst. Senare på sommaren tystnar

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick

Läs mer

Lustigkulle domänreservat

Lustigkulle domänreservat Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om

Läs mer

100 % förnybart 2050.!?

100 % förnybart 2050.!? 100 % förnybart 2050.!? Jan-Olof Dalenbäck Professor Profilledare Styrkeområde Energi Svenska solenergiföreningen (Sekr.) International Solar Energy Society (Board) Svenska fjordhästföreningen (Styrelsen)

Läs mer

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU Fler exemplar av broschyren går att beställa på telefon: 08-405 27 50 eller

Läs mer

Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det?

Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det? Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det? Föredrag vid seminariet Ska Bryssel bestämma till vad och hur vår biomassa får användas??, Sundsvall, 8 maj 2014, anordnat av

Läs mer

Hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen

Hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen Hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen Energimyndigheten Enheten för hållbara bränslen Sebastian Carbonari Bakgrund (1) Ny förordning om övervakning och rapportering från och med

Läs mer

Visst finns det mark och vatten för biobränslen!

Visst finns det mark och vatten för biobränslen! Visst finns det mark och vatten för biobränslen! Kjell Andersson Svebio Sveriges energianvändning 2014 Naturgas, 9,9 TWh, 2,7% Kol, 18,3 TWh, 5% Värmepumpar, 3,1 TWh, 0,8% Kärnkraft, 50 TWh, 13,7% Bioenergi,

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

Va!enkra Av: Mireia och Ida Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

Om äldre människors rättigheter

Om äldre människors rättigheter Om äldre människors rättigheter Äldre människor är som alla andra människor Olika varandra med olika behov, erfarenheter, traditioner, intressen och smak. Men äldre kan vara mer sårbara än yngre. Sjukdom

Läs mer

VINDKRAFT. Alternativ Användning

VINDKRAFT. Alternativ Användning Datum (2012-03-14) VINDKRAFT Alternativ Användning Elev: Andreas Krants Handledare: Anna Josefsson Sammanfattning Alternativa användningssätt för vindkraft är vad denna rapport handlar om, och med alternativ

Läs mer

Ekosystemtjänster utlysningar & nätverk i Bryssel

Ekosystemtjänster utlysningar & nätverk i Bryssel Ekosystemtjänster utlysningar & nätverk i Bryssel Utlysningar Bryssel Horisont2020 LIFE Horisont2020 3 fokusområden områden: Spetskompetens Industriellt ledarskap Samhälleliga utmaningar SC 5 Insatsområde:

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat

Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat Klimatsmart kretsloppsbaserad produktion av fisk och grönsaker 2015-01-27 Henrik Nyberg Int NN 2014-02-10 1 Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat Nuläge: Import

Läs mer

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag Rädda vår planet 1. Utmaningen Idag står Europa inför utmaningen att åstadkomma hållbar utveckling: En utveckling som

Läs mer

Vad driver klimatomställning i svensk energisektor? 1. Hur signifikant är omställningen?

Vad driver klimatomställning i svensk energisektor? 1. Hur signifikant är omställningen? Vad driver klimatomställning i svensk energisektor? Måns Nilsson (SEI) / Lars J Nilsson (LU) CANES-konferansen, Håndtverkeren Oslo, torsdag 3. februar 2011 1. Hur signifikant är omställningen? Ökning och

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

en livskraftig natur ger mat och välbefinnande Strategi för jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 2012-2022

en livskraftig natur ger mat och välbefinnande Strategi för jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 2012-2022 örnybara naturresurser en livskraftig natur ger mat och välbefinnande Strategi för jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 2012-2022 Bästa läsare! Denna nya strategi för jord- och skogsbruksministeriets

Läs mer

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut 7 oktober 2013 Dr. Jon-Erik Dahlin Bildkällor: t.v.: Alan Zomerfeld WC, ö.t.h.: U.S. Air Force PD, n.t.h.:

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i

Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram Framtidens lantbruk Drivkrafter för utveckling och förändring Hur kan vi både

Läs mer

Kan låg klimatpåverkan och högt välbefinnande gå hand i hand?

Kan låg klimatpåverkan och högt välbefinnande gå hand i hand? Kan låg klimatpåverkan och högt välbefinnande gå hand i hand? Jörgen Larsson Göteborgs universitet, sociologiska institutionen Chalmers, avdelningen för fysisk resursteori 500 450 400 350 300 250 200 150

Läs mer

Making electricity clean

Making electricity clean Making electricity clean - Vattenfallkoncernen - Forskning och utveckling - Smart Grids Stockholm 2010-01-21 1 Program, möte Gröna liberaler 1. Introduktion och mötesdeltagare 2. Vattenfall nyckelfakta

Läs mer

Vad du behöver veta om riskvärdering

Vad du behöver veta om riskvärdering Vad du behöver veta om riskvärdering Yvonne Andersson-Sköld Statens geotekniska institut, SGI www.swedgeo.se Innehåll Vad är riskvärdering? Varför beslutsverktyg? Metoder för riskvärdering När används

Läs mer

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se Bokashi Kökskompostering med Bokashi bokashi.se Gör jord av ditt matavfall Matjord istället för sopor Jord är något vi tar för givet, något som bara finns. Men egentligen har vi inte så mycket odlingsjord

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Framtiden underlag, trendspaning. Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet

Framtiden underlag, trendspaning. Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet Framtiden underlag, trendspaning Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet Innehåll EU:s mål Framtidsbilder för svensk industri Utvecklingsplattform för energiintensiv industri Energimyndighetens

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING TILL DEN VÄSTERBOTTNISKA KULTURHISTORIEN. arbetsuppgifter skogen

LÄRARHANDLEDNING TILL DEN VÄSTERBOTTNISKA KULTURHISTORIEN. arbetsuppgifter skogen LÄRARHANDLEDNING TILL DEN VÄSTERBOTTNISKA KULTURHISTORIEN arbetsuppgifter skogen skogsmuseet i lycksele skogsbruksanläggningen i torvsjö exkursion trädhöjdsmätare vips en visp näverryva gör en skolresa

Läs mer

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON Nordic är en marknadsenhet inom energikoncernen E.ON E.ON Nordic i korthet - Affärsinriktning

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Innehållsförteckning. Bakgrund Bild 1, Bild 2, Bild 3 3 4. Översikt Bild 4, Bild 5, Bild 6, Bild 7, Bild 8 5 7. Vision & Filosofi 8

Innehållsförteckning. Bakgrund Bild 1, Bild 2, Bild 3 3 4. Översikt Bild 4, Bild 5, Bild 6, Bild 7, Bild 8 5 7. Vision & Filosofi 8 1 Innehållsförteckning Bakgrund Bild 1, Bild 2, Bild 3 3 4 Översikt Bild 4, Bild 5, Bild 6, Bild 7, Bild 8 5 7 Vision & Filosofi 8 Framtida systemkomponenter 8 Design Bild 9, Bild 10 9 10 Behovsinventering

Läs mer

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Energigrödor/restprodukter från jordbruket

Energigrödor/restprodukter från jordbruket Energigrödor/restprodukter från jordbruket Bränsleprogrammet Tillförsel Susanne Paulrud SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Området energigrödor/restprodukter Odlade grödor, rörflen och salix Restprodukter

Läs mer

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Bakgrund Utsläpp av luftföroreningar och växthustgaser härstammar till stor del från samma utsläppskällor

Läs mer

Knuff Affärsutveckling inom kulturella näringar

Knuff Affärsutveckling inom kulturella näringar Knuff Affärsutveckling inom kulturella näringar Kronoberg nov 2013 maj 2014 Camilla Bengtsson Utveckling och projektledning inom samhälle och kultur. t 0705 712 533 m camilla@camillabengtsson.se w www.camillabengtsson.se

Läs mer

KOMMUNIKATIV PLATTFORM

KOMMUNIKATIV PLATTFORM KOMMUNIKATIV PLATTFORM ITS the Swedish way Samlingsbegrepp Wien 2012 ITS the Swedish way Samhällsbehov Innovativ R&D Affärslösningar ITS i samverkan mellan näringslivet myndigheter och akademi Budskap

Läs mer

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR I. DE NATURLIGA MILJÖERN II. RESURSERNA 1) SÖTVATTNET 2) MARKEN 3) SKOGEN 4) HAVEN OCH OCEANERNA III. MÄNNISKAN

Läs mer

Livscykelanalys inom efterbehandlingsprojekt

Livscykelanalys inom efterbehandlingsprojekt Livscykelanalys inom efterbehandlingsprojekt Yvonne Andersson-Sköld r 3 environmental technology limited, SGI and FB Engineering AB Sweden, Dechema Germany and Bioclear Netherlands Filter Diagram Rejuvenate

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 1 GUD I ALLT Av Tove Jonstoij. Uppläsning av Cecilia Frode. Indiska Berättelser del 1

INDISKA BERÄTTELSER DEL 1 GUD I ALLT Av Tove Jonstoij. Uppläsning av Cecilia Frode. Indiska Berättelser del 1 INDISKA BERÄTTELSER DEL 1 GUD I ALLT Av Tove Jonstoij Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 1 (prata) I den här serien ska vi presentera några av hinduismens mest kända berättelser i form

Läs mer

Torven viktigaste delen i jordprodukter. Tidningen. Branschföreningen. Remissvar gör torven het i höst Sidan 2

Torven viktigaste delen i jordprodukter. Tidningen. Branschföreningen. Remissvar gör torven het i höst Sidan 2 Nummer 3-2013 Branschföreningen Tidningen Torven viktigaste delen i jordprodukter Remissvar gör torven het i höst Sidan 2 Torvskörd kräver noggrann planering Sidan 3 Torven som ger smak Sidan 10 Branschföreningen

Läs mer

Mitt namn är Christina Engfeldt och jag arbetar som informationsansvarig för FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO).

Mitt namn är Christina Engfeldt och jag arbetar som informationsansvarig för FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO). [Bild 1] Inledning Jag vill börja med att tacka för ordet och säga att det är roligt att vara här och delta i den här sessionen som behandlar debatten om biodrivmedel. Mitt namn är Christina Engfeldt och

Läs mer