Kommentarer till studentexamensprovet i historia Essäer till frågorna och kommentarer till dessa av en Historielärare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommentarer till studentexamensprovet i historia 14.3.2007. Essäer till frågorna och kommentarer till dessa av en Historielärare"

Transkript

1 Kommentarer till studentexamensprovet i historia Essäer till frågorna och kommentarer till dessa av en Historielärare

2 Förord Dessa kommentarer är inte patentsvar på frågorna. En redaktör (fil.mag.) med historia som specialisering har skrivit essäer på varje fråga. Varje essä har sedan kommenterats av en erfaren gymnasielärare i historia. Ibland har också övriga källor refererats, bland annat Abitreenits finskspråkiga sidor och docent Heikki Mikkelis kommentarer till studentexamensproven. Till sist finns några huvudpunkter som sammanfattar ämnet. Det finns trots allt inget facit på vad som är ett perfekt svar. Dessa kommentarer kan trots sina eventuella brister och tillkortakommanden förhoppningsvis fungera som övningsmaterial för dem som vill öva inför studentskrivningarna. Historia är inte ett exakt ämne och svaren i studentexamensproven bedöms som helheter och är unika dokument i sig. Därför är det svårt att göra ett facit som i matematik. Därför kallas detta dokument för kommentarer. Det handlar om en diskussion om studentexamensfrågorna och de ämnen som behandlades. Fastän de inte ger exakta svar kan de fungera som gratis övningsmaterial för dig som vill repetera och öva historia inför studentexamensproven. Vetamix 2012.

3 1. Varför uppstod feodalsystemet i Europa, hur fungerade det och varför upphörde det? Essän Ordet feodal kommer från latinet och syftar på begreppet feodus som betyder ungefär län eller förläning. Romarriket hade i huvudsak förlitat sig på en stadskultur där städernas kommersiella kraft spelade en viktig roll med tanke på handeln. Penningekonomin spelade en viktig roll i hela Romarriket. När Romarriket började plågas av korruption och folkvandringarnas hot började systemet brytas ned i Västeuropa. På grund av att penningekonomin försvagades kunde städerna inte fungera och deras befolkningsmängd minskade. Samtidigt utsattes städerna och landsbygden för attacker av barbarer och plundrare. Eftersom den romerska armén hade förlitat sig på yrkesmilitärer som fick lön för sitt arbete fungerade inte armén heller utan en fungerande penningekonomi. I stället började människor förlita sig på riddare som hade råd att upprusta sig med häst och tung utrustning. Dessa riddare blev herrar över jordbrukare som arbetade på fälten och betalade skatt åt sin herre i naturaprodukter. Länsherren hade stor makt över sin förläning. Detta kallas för feodalism och detta samhällsystem uppstod i Västeuropa efter Västroms fall när medeltiden anses börja. Feodalismen uppstod delvis bland romare som började förlita sig på storgodsägande riddare som kunde erbjuda skydd mot yttre hot, men samtidigt tog den västeuropeiska feodalismen intryck från germanska kulturen. Bönderna var oftast livegna. Feodalherrarna bildade ett slags nätverk av släktskapsband och förtroendeförhållanden gentemot varandra. Länsherrarna bildade sålunda ett lapptäcke av olika förläningar med lösa samband till varandra. Därför skiljde sig de feodala samhällena från de mera centraliserade tidigmoderna staterna där en kung hade mycket mera central makt över ett större territorium. Germanerna hade allt som oftast en ledare eller en hövding i en grupp av människor eller i en klan. Under hövdingen fanns det vasaller som styrde över andra människor och sålunda var det germanska samhället en sorts pyramid där hövdingen hade en hird av krigare. Hirdens krigare stod under hövdingen. Vasallerna hade i sin tur egna undersåtar som de styrde över. Sålunda var det västeuropeiska feodalsystemet en blandning av romerskt och germanskt som uppstod under folkvandringsepoken då både romerska och germanska samhällen blandades ihop.

4 Vasallsystemet var också en grund för medeltidens feodalsystem. Oftast fanns någon kung eller en biskop på toppen av pyramiden som styrde över sina vasaller. Vasallerna som kunde vara riddare eller präster styrde över en förläning som kungen eller biskopen gav åt dessa. I förläningen fanns sedan andra undersåtar och lägst på pyramidens botten fanns jordbrukarna som försåg de styrande klasserna med mat och dryck i form av naturaskatter. I gengäld fick jordbrukarna beskydd och kristen frälsning av kungen, adeln och prästerskapet, förutsatt att dessa betalade skatter och betedde sig lydigt mot sina herrar. Feodalsystemet präglade särskilt den tidiga medeltiden och högmedeltiden. Under senmedeltiden hade de europeiska städerna vuxit och börjat förändra samhällsstrukturerna men den feodala kulturen existerade länge i Europa vid sidan om städernas ekonomiska strukturer. Sålunda kunde filosofen Karl Marx ännu under 1800-talet skriva om det feodala samhället, med syfte på den gamla ordningen som fortfarande existerade i Europa under Karl Marx samtid. Under senmedeltiden började penningekonomin expandera i Västeuropa, vilket gav upphov till nya samhällsklasser och en ökad urbanisering. På grund av ökad kapitalism och urbanisering började gamla feodala modeller falla sönder, särskilt i städerna. En lärare kommenterar Skribentens essä är bra. Det som ändå saknas är bakgrunden i latifundierna 1, som hade utvecklats i Romarriket (där livegenskapen uppkom). Sedan är det försvarsbehovet som tvingade regenterna till att byta till sig försvar mot förläningar. Hur det fungerade anser jag att skribenten redogjort över. När det gäller den sista frågan så är den ganska knepig. Pesten, upptäcktsresorna (med all rikedom de förde med sig till regenterna) är också orsaker vid sidan av handeln. Sen anser jag att det är på sin plats att notera att feodalismen inte spred sig över hela Europa och att den uppstod i östra Europa ungefär samtidigt som den försvann i väst. Några huvudpunkter 1. Västrom föll, penningekonomin försvann, städerna avfolkades. Latifundierna eller storgodsen fick en betydelse vid sidan av försvarsbehovet. 2. Feodalismen uppstod: livegna jordbrukare tjänade sina herrar, adelsmän eller präster. 1 Latifundium på latin betyder ungefär stor gård (latus är ungefär vidsträckt och fundus betyder gård, herrgård eller liknande). Under antiken utövade man storskaligt jordbruk på latifundierna, vilket motsvarade nästan industriell produktion av jordbruksprodukter som sedan exporterades särskilt i Medelhavsområdet. Latifundierna var beroende av slavarbetskraft. I singularis är begreppet latifundium, i pluralis latifundia.

5 3. Den feodala strukturen bestod av län som fördelades exempelvis av en kung åt sina vasaller, eller av en ärkebiskop åt sina biskopar och präster. 4. Detta nätverk var decentraliserat och i motsats till senare tiders stater var kungens makt svagare i den feodala statsmodellen. Senare centraliserades makten och kungars makt över stater blev starkare. 5. Under senmedeltiden började penningekonomin komma tillbaka och städerna utvecklades då handeln blev livligare. 6. Gradvis började en kapitalism uppkomma särskilt i städerna, men gamla feodala strukturer existerade parallellt. Ännu under 1800-talet talade filosofen Karl Marx om gamla feodala samhällsmodeller vid sidan om den kapitalistiska och kommunistiska.

6 2. Tre europeiska kolonialstaters utrikeshandel under 1770-talet Essän (Se docent Heikki Mikkelis tv-svar på frågan: a) I fråga om de här tre länderna och siffrorna som står i tabellen syns det att Storbritannien och Nederländerna förlitade sig i stort sett på import från kolonier medan Frankrike i större grad förlitade sig på de europeiska staterna i sin import. Storbritannien litade på att dess kolonier särskilt i Indien och Nordamerika kunde förse dess inhemska marknad med råvaror. Tabellen stöder detta om man ser på siffrorna av importens andel från västra halvklotet och Asien. Nederländerna hade också betydelsefulla kolonier, särskilt Nederländska Östindien samt öar och kontinentala kolonier i Karibien och Sydamerika. (Även Kapkolonin i Sydamerika var holländskt under slutet av 1700-talet, men det låg ungefär mitt emellan västra och östra halvklotet.) Nederländerna var sålunda beroende av kolonialvaror, men det märks att största delen av importen utgjorde trots allt från övriga europeiska länder. Nederländerna var ett litet område och hade en mindre befolkning än Frankrike och Storbritannien och sålunda var den Nederländska ekonomin beroende dels av kolonialvaror och dels av europeiska grannars produktion. Frankrike hade förlorat en stor del av sina kolonier i det så kallade sjuårskriget under mitten av 1700-talet. Storbritannien hade sålunda fått en hel del av Frankrikes forna kolonier, bland annat franska kolonier i Indien och Kanada. Av dessa tre länder var Nederländerna minst till sin areal och befolkningsmängd. Sålunda var Nederländerna också mest beroende av importvaror, eftersom det nederländska moderlandet inte kunde producera alla varor till dess marknad. Storbritannien var näststörst, men kunde lita på att få varor från sina omfattande kolonier, vilket bevisades under början av 1800-talet då Napoleon inledde sin kontinentalblockad mot Britannien. Frankrike var störst till arealen och till befolkningsmängden. Trots vissa kolonier bortom haven hade Frankrike förlorat i kolonialkrigen mot Storbritannien och måste därmed i högre grad lita på att dess inhemska marknad och de europeiska grannländerna försåg dess inhemska marknad med varor, vilket också syns i tabellen. b) Under 1700-talet ökade efterfrågan i Europa på olika kolonialvaror i samband med att befolkningen ökade dramatiskt efter 1600-talets epidemier och krig. Kunskaper om medicin och jordbruk gjorde framsteg i samband med upplysningsfilosofin och i och med att befolkningen

7 ökade och rikedomarna samlades uppstod också större klyftor mellan sociala klasser. Särskilt adeln och borgerskapet började odla nya kulturella vanor som tobaksrökning samt kaffe-, te- och chokladdrickande för att nämna några saker. Alla dessa lyxvaror kom från de europeiska kolonierna i Amerika eller i Asien. Kaffet hade introducerats av osmanerna och spridits till Österrike under 1600-talet, men på 1700-talet började européer dricka kaffe i sina salonger. I kolonier som Brasilien (under Portugal) kunde man börja sålunda odla kaffe för en europeisk marknad och i samband med den ökade efterfrågan på kaffe ökade också efterfrågan på socker som också var en kolonialvara, som man kunde få exempelvis från spanska Kuba. Teet kom ursprungligen från Kina och till att börja med åkte européerna med sina skepp till Kina för att handla denna råvara. Senare började européer introducera teet i sina kolonier i till exempel Indien och Afrika. Choklad hade introducerats åt spanjorerna på 1500-talet av aztekerna i Mexico, men först på 1700-talet blev varm choklad (kakao på finlandssvenska, enligt kakaobönan) en modedryck i salongerna, också i Sverige och Finland. När Sveaborg byggdes på 1700-talet utanför Helsingfors kunde den svenska adeln där ha råd med choklad, te, kaffe, socker och kinesiskt porslin. Kina var inte en koloni i sig, men européer hade etablerat handelsstationer där och Portugal hade exempelvis Macao i södra Kina som en europeisk koloni. Kinesiskt porslin var mycket eftertraktat på den europeiska marknaden under 1700-talet. Importen till Sverige sköttes i huvudsak av det svenska Ostindiska kompaniet. Svenska Ostindiska kompaniets skepp åkte ofta ut från Göteborg och lastade fartygen i Asien med lyxvaror som porslin och te. De Ostindiska kompanierna var vanliga företeelser i Storbritannien och Nederländerna som hade skapat sina redan långt före det svenska exemplet. Vid sidan om lyxvaror kunde en del handelssektorer flyttas till dessa kolonier. Britterna utvecklade triangelhandeln under 1700-talet som gick ut på att lasta färdiga överloppsvaror som sprit, vapen, smycken m.m. i hemlandet. Sedan seglade skeppen till Afrika, där dessa varor såldes i utbyte mot slavar. Sedan seglade skeppen till Amerika där slavarna såldes för att arbeta på plantager eller inom gruvdrift. I Amerika lastades skeppen med råvaror som bomull, tobak och annat som sedan såldes i Storbritannien. Där kunde färdiga varor som t.ex. kläde produceras av bomullen. Denna effektiviserade handel spelade säkerligen en stor roll i att industrialiseringen utvecklades just i Storbritannien som hade lyckats förvärva flera kolonier under 1700-talet i Asien och Nordamerika.

8 En lärare kommenterar Skribenten bör jämföra importen för de tre länderna. Alla tre importerar en stor del från sina kolonier, så jag håller inte riktig med H. Mikkeli (skillnaden mellan England/Frankrike är inte så stor). Jag tycker att man också kunde reagera på att siffrorna inte är från identiska tidsperioder. Att fundera över orsakerna till skillnaderna är ju frågan om att identifiera de koloniala intressena men Frankrikes intressen i den nya världen är fortfarande stora, trots att man förlorat sina besittningar. B-frågan är ganska svår eftersom den pratar om hela 1700-talet och det är ett århundrade där mycket förändras i.o.m industrialiseringen. Råvaruproducenter och avsättningsmarknad är naturligtvis ändå viktigt under en tid av protektionism (trots att A. Smith och Chydenius lanserat sina idéer). Några huvudpunkter 1. Storbritannien hade kolonier på västra halvklotet och Asien. Landet importerade också mycket från Europa. 2. Frankrike hade en stor import från Europa och västra halvklotet, men den asiatiska importen var liten. Frankrike saknade kolonier i Asien, eftersom landet hade förlorat sina besittningar i exempelvis Indien åt britterna under 1700-talet. Däremot hade Frankrike några kolonier på västra halvklotet. 3. Nederländerna med sin lilla areal importerade en stor del av sina varor från Europa, säkerligen eftersom den egna marknaden producerade få egna varor. Importen från västra halvklotet och Asien var också ganska stora, säkerligen på grund av att Nederländerna var en kolonialmakt med kolonier i Östindien (dagens Indonesien). 4. Kolonialhandeln förmedlade varor som kaffe, te, tobak, socker och kinesiskt porslin till Europa. 5. Ofta sköttes kolonialhandeln av kompanier, t.ex. av det svenska Ostindiska kompaniet. 6. Engelsmännen idkade också en triangelhandel (Europa, Afrika, Amerika), där slavhandeln med afrikanska slavar ingick.

9 3. Den västerländska vetenskapen har sina rötter i antiken. Behandla och bedöm grunderna för påståendet. I antikens Grekland, ungefär år före vår tideräkning började människor i Mindre Asien att filosofera. Ordet filosofi härstammar från de grekiska begreppen filos och sofia, som betyder ungefär vän och sanning. Filosofin med sina frågeställningar spelar en viktig roll för vetenskapernas utveckling. I viss mån fick antikens Grekland och Rom impulser utifrån från andra kulturer, men i ganska stor mån utvecklades vetenskaperna inom antikens kulturkrets. Många av antikens upptäckter blev sedan en förebild för medeltidens, renässansens och upplysningens Europa. En av de första grekiska filosoferna anses vara Thales, som i Mindre Asien började fundera kring elementen och hur världen var uppbyggd. Denna världsbild om de olika elementen och hur världen var uppbyggd i konkret mening var ganska unikt med tanke på att de flesta högkulturer i samtiden utgick från någon sorts urmyt. De flesta högkulturer hade någon sorts gudomlig bild av hur världen var skapad. Thales var trots allt på andra banor i och med att han började frågeställa hur världen var uppbyggd i konkret mening och kom fram till vissa resultat. Denna sorts frågeställning kan anses vara vetenskaplig i den meningen att gudarna inte togs med in i bilden. Visserligen trodde grekerna oftast på sina egna gudar, men filosofin som utvecklades i klassiska Grekland kunde existera parallellt med religionen, vilket inte alltid var fallet i andra kulturer. I viss mån fick antikens Grekland trots allt också vetenskapliga impulser från Egypten och Mesopotamien. Matematiken utvecklades tidigt i Mesopotamien och Egypten och konsten att skriva kom också österifrån till Grekland. Visserligen hade egyptier och mesopotamier sysslat med matematik och astronomi m.m., men det var i den grekiska kulturkretsen som man satsade på vetenskaper i större skala. Naturfilosoferna var antagligen de första filosoferna i antikens Grekland, men därefter kom filosofer som särskilt i stadsstaten Aten grundade olika skolor. Sokrates hade sina lärljungar, varav Platon fortsatte hans arv och grundade en akademi. Mångkunniga Aristoteles var Platons elev. Dessa tre filosofer anses vara västvärldens kanske främsta antika grekiska filosofer. Sokrates var på sätt och vis grundaren av den atenska traditionen av att frågeställa saker och ting, oberoende av ämne. Platon utmärkte sig inom politisk filosofi och Aristoteles var framstående inom många olika ämnen, allt från vanlig filosofi till naturvetenskaper. Dessa personers skrifter och tankar har bevarats åt eftervärlden och därför har människor genom historien ända till i dag

10 haft tillgång till dessa filosofers tankar. Samtliga filosofer var verksamma under 300-talet före vår tideräkning. Under den hellenska perioden fortsatte man att odla vetenskaperna i den grekiska världen. Centret för vetenskap flyttades från Aten till Alexandria, där Alexander den stores generaler grundade en ny dynasti som härskade över Egypten från staden Alexandria vid Nildeltat. Alexandria blev ett stort vetenskapscentrum under antiken, framförallt på grund av sitt enorma bibliotek. (Biblioteket brändes dock ner, antagligen då Julius Caesar anföll staden med sina trupper.) När romarna sist och slutligen erövrade sina läromästare grekerna bidrog de i mindre grad till vetenskapernas utveckling. Däremot uppskattade de grekernas litterära och vetenskapliga kultur till den grad att de lärde sig grekiska och översatte viktiga texter till latin. Sålunda bevarades kunskaperna från antikens Grekland i Romarriket. Visserligen gjorde romarna upptäckter inom ingenjörskonsten och inom krigskonsten, men deras filosofer, som Cicero och Seneca, var få och bidrog inte med stora vetenskapliga framgångar i jämförelse med grekerna. Däremot var romarna goda politiker, ingenjörer och administratörer. När romarriket gick under sparades en del av de antika källorna och kunskaperna (bland annat i Bysans), medan andra försvann. Araberna som erövrade en stor del av Medelhavsvärlden översatte gamla antika källor till arabiska och sålunda bevarades en hel del källor till eftervärlden via araberna. I Spanien började man på medeltiden översätta dessa arabiska texter till latin och sålunda återkom en del av texterna till Europa. Visserligen hade en del av antika litteraturen bevarats i Europa, och exempelvis grundade sig katolska kyrkans världsbild på den som Ptolemaios hade haft (en geocentrisk världsbild). När man under renässansen kom i allt större kontakt med de antika källorna började man ifrågasätta de gamla katolska synsätten. Nu började man exempelvis fundera kring en heliocentrisk världsbild (jorden snurrar runt solen, och inte tvärtom som i den geocentriska världsbilden), vilket Kopernikus menade under 1500-talet. Från och med renässansen började man återgå till de antika vetenskaperna och tillämpa dem för att utveckla naturvetenskaperna. Sålunda gjordes stora framsteg under 1600-talet av bl.a. Galileo Galilei, Isaac Newton, René Descartes m.fl. På 1700-talet utvecklades upplysningsfilosofin som likaså utgick från antika förebilder. Först på och 1800-talen började man tänka om och så småningom utveckla eget tänkande i högre grad. Trots allt spelade antikens vetenskaper och konster fortfarande en viktig roll exempelvis under nyklassicismen (början av 1800-talet) och på universiteten genom hela 1800-talet då exempelvis latinet fortfarande användes för akademiska avhandlingar.

11 Vetenskaper odlades i antikens Grekland fortlevde via romarna och vidare till renässanstidens Europa då man åter igen började på allvar forska i de antika vetenskaperna. Därefter har antikens vetenskaper forskats och utvecklats vidare i västvärlden och sålunda kan man kanske påstå att den västerländska vetenskapen har sina rötter i antiken. Man kan eventuellt argumentera emot påståendet och säga att grekerna och romarna tog impulser från andra kulturer (Egypten och Mesopotamien) och att vetenskaperna under 1600-, och 1700-talen var en skild sak än antikens tänkande. I denna essä har man trots allt tagit upp argument för synen att den västerländska vetenskapen har sina rötter i antiken. En lärare kommenterar Essän är ganska lång och filosofifokuserad. Den västerländska vetenskapen borde definieras eftersom det är beroende på definitionen ifall vi argumenterar för eller emot argumentet. Grekernas kanske viktigaste insats var det kritiska tänkandet och ifrågasättandet. Även i Romarriket spelade religionen en sekundär roll. Men ifall man vidgar begreppet så är det uppenbart att antikens vetenskap i långt byggde på tidigare uppfinningar och synsätt. Arabernas roll som bevakare av detta kulturarv är avgörande. De moderna vetenskapernas genombrott fr.o.m 1600-talet anammade ju samma empirism och kriticism men var ändå också ett helt nytt skede i den västerländska vetenskapens historia. Några huvudpunkter 1. Den antika grekiska filosofin och naturvetenskaperna fick sin början fr.o.m. 600-talet före vår tideräkning i antikens Grekland. Andra kulturer (Egypten och Mesopotamien) influerade Grekland i viss mån. 2. Den kunskap som greker som Sokrates, Platon, Aristoteles m.fl. skapade har överlevt till våra dagar och influerat senare tiders tänkande. 3. Romarna skapade inte lika mycket filosofiskt nytänkande, men de uppskattade och bevarade grekernas vetenskaper för eftervärlden. 4. En del av de antika källorna försvann under medeltiden och senare, men senast under renässansen i Europa började man åter igen intressera sig för den antika litteraturen och vetenskapen. 5. På 1600-talet utvecklades naturvetenskaperna och under 1700-talet utvecklades upplysningsfilosofin. Dessa fenomen hade sina förebilder i antikens vetenskaper.

12 6. Fastän antiken var en stor förebild för naturvetenskaperna på och 1600-talet och för upplysningen under 1700-talet kan man trots allt argumentera emot och säga att de var en skild sak. Dessutom kan man också säga att grekerna och romarna tog impulser från andra kulturer (exempelvis från Egypten, Mesopotamien och Mindre Asien).

13 4. Hovdamer av Diego Velázquez och Pablo Picasso Essän a) Velázquez målning från år 1656 faller in i barockens epok inom konsten. Velázquez målade många porträtt inom den spanska kungafamiljen och gjorde sig känd som en pionjär inom porträttmålningen. På den här tavlan syns föräldrarna till barnet i spegeln och barnets blick fixeras mot föräldrarna, som inte syns direkt i bilden, men vars figurer reflekteras i spegeln. Dessa porträttdrag är inte i sig kanske speciellt klara för barocken. Barockens stildrag har mera att göra med det storslagna och pompösa. Visserligen kommer det även fram här i flickornas klädsel, som representerar barockt klädmode från 1600-talets Spanien. I Picassos version ser vi en abstraktare version av samma motiv, där han har experimenterat med olika former. b) Under 1600-talet hade exempelvis Velázquez en viktig uppgift i att måla porträtt av kungafamiljen. Konstnärerna skapade bilder av samtiden som sedan förevigades för eftervärlden. En skicklig konstnär var sålunda en eftertraktad person, eftersom denna kunde ha en rik mecenat som finansierade hans verksamhet och erbjöd en förhållandevis god lön för konstnärens tjänster. Vid sidan om att föreviga kunde konstnären skapa propagandabilder som gjorde starka intryck på åskådarna. Före kameran och filmen hade konstnärerna en annorlunda uppgift än under och 1900-talen. På Picassos tid (under och 1900-talen) hade kameror utvecklats och konstnärens uppgift förändrades. Huruvida konstnären skulle måla realistiska porträtt eller inte blev en fråga i sig. Ungefär samtidigt kom det nya stildrag inom konsten. Bl.a. målade man impressionistiskt från och med senare hälften av 1800-talet, vilket skapade en impression av landskapet där ljus och färg spelade en större roll än realistiska former. Under Picassos tid hade konstnärernas uppgift trots allt förändrats, delvis på grund av kameror, delvis på grund av att kungahusen försvann som mecenater för konstnärerna. Sålunda kunde konstnärerna fara till exempel till Paris (dit Picasso också for). Där levde konstnärerna ett fattigt bohemliv (vilket Picasso också gjorde). Det viktiga i ett demokratiskt medborgarsamhälle (som det franska) var att sälja sin konst åt allmänheten. På 1600-talet var det de rika adelsmännen, de rika borgarna, kyrkan och kungahusen som hade råd med konst, men under och talen fanns det en köpkraftig borgarklass som hade råd med att köpa konst. Nu var det inte längre kungarnas och adelsmännens smak man skulle vädja till, utan den borgerliga medelklassen som hade blivit rik i länder som Frankrike, Storbritannien och USA. Visserligen målade

14 Rembrandt och andra holländska konstnärer sin konst åt holländska borgarklassen redan på 1600-talet, men i huvudsak var detta mera sällsynt före och 1900-talen. Dessutom fanns det inte kameror på Rembrandts tid och sålunda målade även Rembrandt och Vermeer porträtt av medelklassmänniskor som beställde verken. För Picasso var det alltså massamhällets konst som gällde. Picasso var själv en vänstersympatisör likt många andra konstnärer under början av 1900-talet i Paris. Genom att uppfinna nya stilar som kubismen kunde Picasso skapa en helt ny konststil som inte var realistisk, men som uppfattades som nydanande och intressant samtidigt bland vissa samhällskretsar. När Picasso målade Las Meninas år 1957 hade han övergått till en period av sitt målande där han försökte återskapa gamla mästerverk med sina egna idéer. I Picassos version av Las Meninas har konstnären experimenterat med formerna och färgerna för att återskapa en abstraktare version av Velázquez kända målning. Som yngre hade Picasso målat porträtt men senare under sitt liv försökte han måla abstrakt och kubistiskt för att utveckla sin egen konst och för att skapa helt nya perspektiv på hur man uppfattade konst. En lärare kommenterar A-delen är obalanserad. Essän är detaljerad och analytisk gällande Velázquez medan Picasso kvitteras som abstrakt. För 2 poäng behövdes att Velázquez är barock och att Picasso är modernism (kubism). Det var alltså ett halvt poäng per del även om man inte delar ut annat än hela poäng i proven. B-delen är uttömmande och bra. Lite mera betoning kunde kanske ändå placeras på konstnärens nya, provokativa, ögonöppnarens roll under 1900-talet. Några huvudpunkter 1. Velázquez målade barockkonst och porträtt, medan Picassos version av Hovdamer är en abstraktare eller modernistisk (kubistisk) version av samma motiv. 2. Under Velázquez tid fanns inga kameror och mecenaterna var ofta kungahusen eller adelsmännen. 3. Under Picassos 1900-tal kunde kameror dokumentera samtiden och konstnärens uppgift blev en hel annan. Under 1900-talet fick konstnären en mera provokativ och ögonöppnande roll. 4. Picasso försökte med sin konst finna nya synsätt på hur man uppfattade bildkonst exempelvis genom abstrakt och kubistisk bildkonst.

15 5. Om man jämför Velázquez och Picasso har Picasso med sin version försökt skapa nya former för samma motiv. Velázquez skildrar vad som händer i hovet. 6. Picasso målade också porträtt och realistiska tavlor då han var ung, men när han målade Las Meninas år 1957 hade han redan länge experimenterat med abstrakta och kubistiska målningar för att skapa något nytt.

16 5. Jämför Nationernas Förbund och FN med varandra med avseende på syften och verksamhetsmöjligheter. Essän Nationernas Förbund skapades efter Första världskriget med syfte att försöka bevaka den rådande världsordningen som segrarmakterna i första världskriget hade skapat. Eftersom både freden i Versailles och NF bestod av segrarmakternas agenda upplevdes NF aldrig som en opartisk aktör av exempelvis Tyskland eller Sovjetunionen. Sovjetunionen ansågs som en fiende till västmakterna och fick därför inte delta i NF förrän år Nazityskland, vid sidan om andra fascistiska stater, avgick från NF efter att Hitler och nazisterna hade kommit till makten. En annan mycket stor brist med NF var att dess kanske största potentiella aktör, USA, uteblev från organisationen helt och hållet. Ursprungligen hade USA:s president Woodrov Wilson varit en av arkitekterna bakom idén till NF, men under följande amerikanska presidents era ville man inte gå med i verksamheten. I och med att världens kanske mäktigaste stat under mellankrigstiden backade ut ur NF var det egentligen Storbritannien och Frankrike som fick bära huvudansvaret för att NF skulle kunna upprätthålla sin verksamhet. Efter första världskriget var både Storbritannien och Frankrike starkt skuldsatta och utarmade, med merparten av skuldfordringarna i Förenta staterna. Denna maktkonstellation beskriver i sig att med Storbritannien och Frankrike som huvudaktörer i NF kunde organisationen inte göra mycket (ur ett maktpolitiskt perspektiv) då Nazityskland, fascistiska Italien och militärdiktatoriska Japan började strida mot NF:s lagar och anfalla NF:s medlemsländer på 1930-talet. Efter andra världskriget slopades NF och ersattes med Förenta Nationerna. Redan under andra världskriget hade USA och Sovjetunionen förhandlat om hur denna världsorganisation skulle uppbyggas. NF hade haft sitt huvudkontor i Genève i Schweiz, men FN:s dito byggdes på amerikansk mark i New York. Sålunda manifesterade USA att landet var utrikespolitiskt intresserat av att ta huvudinitiativet till att skapa detta forum. I säkerhetsrådet satt andra världskrigets allierade segrarmakter: USA, Sovjetunionen, Storbritannien, Frankrike och Kina. Vid detta skede fortsatte inbördeskriget i Kina. Först Sovjetunionen gick med i NF då Nazityskland avgick därifrån. Fem år senare uteslöts Sovjetunionen ur Nationernas förbund på grund av sitt anfall mot Finland år 1939.

17 tog kommunisterna makten i landet. Till att börja med ville USA inte erkänna kommunisterna i Kina som legitima makthavare i landet och Chiang Kai-sheks nationalister i Taiwan stöddes av USA som Kinas legitima regering. Senare gick USA med på att erkänna Folkrepubliken Kina som det egentliga Kina och sålunda fick kommunistiska stater också större inflytande i säkerhetsrådet. Visserligen var detta mera en symbolisk handling med tanke på att Sovjetunionens och Kinas förhållanden aldrig var bra trots en gemensam ideologi. För övrigt kan man säga att den verkliga makten efter andra världskriget inte låg på något sätt i FN eller i dess säkerhetsråd. Huvudaktörerna i kalla kriget var Washington och Moskva, med vissa andra mindre aktörer som Beijing. FN hade en mera moralisk och symbolisk makt i att fördöma medlemmar, så som när Sydafrika utövade sin Apartheid-politik. I de större maktpolitiska frågorna var det allt som oftast USA:s president som förhandlade med partiordförandena från Sovjetunionen eller Kina. I Europa fick den Europeiska Gemenskapen också en viktigare ekonomisk och politisk roll i vardagspolitiken än FN. Trots FN:s realpolitiska brister kan det trots allt sägas FN har fortsättningsvis en ganska viktig roll i världspolitiken som ett diskussionsforum där medlemmar kan uttrycka moraliska synpunkter och önskemål. Vid sidan om FN har organisationen andra filialer som UNICEF och UNESCO som har lyckats arbeta mycket för att främja världsfred, kultur, hälsa, u-landsbistånd, med mera. FN har också till skillnad från NF lyckats samla så gott som alla världens stater i sitt forum, vilket NF aldrig lyckades med. Många av de misstag som gjordes av NF under mellankrigstiden har man i FN lyckats undvika. Vid sidan om dessa aspekter har FN deltagit med fredbevaringstrupper i olika krigszoner med större framgång än Nationernas förbund, som inte förmådde göra mycket då dess medlemsstater anfölls av fascistdiktaturer och Sovjetunionen. En lärare kommenterar Essän är informativt och bra. I ett svarsdirektiv anser jag att man i ännu högre grad kunde betona JÄMFÖRANDET, eftersom ordet har en central innebörd i frågan, och i och med det fokusera likheter och skillnader såväl gällande syften (ex. Världsfred) som verksamhetsmöjligheter (handikappade i större konflikter i vilka stormakter varit inblandade). Några huvudpunkter 1. Nationernas förbund skapades av segrarmakterna i första världskriget med huvudkontor i Genève i Schweiz.

18 2. USA uteblev från organisationen och sålunda var det främst Frankrike och Storbritannien som var de ledande stormakterna inom NF. 3. Efter andra världskrigets utbrott blev NF en död organisation. Förbundet hade misslyckats med att bevara freden. 4. Efter andra världskriget ersattes NF av Förenta nationerna, där både USA och Sovjetunionen blev genast medlemmar. Huvudkontoret placerades i New York i USA. USA kom med den här gången. 5. Förenta nationerna har inte alltid haft makt att bevara freden i olika konflikter men har klarat sig bättre i sina uppgifter än föregångaren Nationernas förbund. Kalla kriget mellan USA och Sovjetunionen var något som man inte kunde göra så mycket åt. Stormakterna spelade sitt eget spel. 6. Flera av de misstag som NF gjorde har man trots allt lyckats undvika i FN. FN har ingen realpolitisk makt, men i vissa frågor kan FN påverka med fredsbevaringstrupper och humanitär hjälp på krisområden. Dessutom har FN ett större antal medlemsländer än vad NF hade.

19 6. Finlands utrikespolitiska ställning försvårades i slutet av 1930-talet. Behandla Tysklands och Sovjetunionens dåtida utrikespolitiska strävanden och deras inverkan på Finland. (Se docent Heikki Mikkelis tv-svar på frågan: Essän Sovjetunionen hade under 1930-talet ingått i en stalinistisk era. Josif Stalin hade fått makten i den interna kampen om makten i det kommunistiska partiet och från med år 1935 hade Stalin fått diktatorisk makt i Sovjetunionen (efter mordet på Kirov och efter utrensningarna i kommunistpartiet). Under stalinismen i Sovjetunionen isolerade sig Sovjetunionen från resten av Europa för att koncentrera sig på sin interna industrialisering. Industrialiseringen under talet hade bl.a. i syfte att upprusta landet för ett kommande krig. Det största hotet mot Sovjetunionen kom från Tyskland, där Adolf Hitler och nazisterna hade lyckats komma till makten år Hitler hade redan från första början uttryckt sitt förakt mot bolsjevismen och Sovjetunionen i allmänhet, där Hitler ville skaffa Lebensraum åt det tyska folket. Från och med mitten av talet började Nazityskland expandera sina domäner. Saarområdet blev en del av Tyskland år 1935 efter en folkomröstning. 3 Rhenområdet militariserades år 1936 (området hade varit demilitariserat efter första världskriget enligt fredsavtalen). Österrike anslöts till Nazityskland i mars 1938 i en så kallad Anschluss. 4 År 1938 var det också Tjeckoslovakiens tur då Sudetlandet blev tyskt. 5 År 1939 blev även Memelområdet i Litauen erövrat av Nazityskland. 6 3 Efter första världskriget ockuperades Saar-området av brittiska och franska trupper enligt fredsavtalen. Efter femton år avlägsnade sig de brittiska och franska trupperna från området, varefter en folkomröstning hölls där år Efter folkomröstningen blev Saar-området en del av det Tredje riket. Över 90 % av befolkningen röstade för att bli en del av Tyskland (enligt valresultatet). Området ligger nära franska gränsen. År 1919 hade valet om Saarområdets framtid redan fastställts befolkningen ville höra till Tyskland men kunde inte på grund av fredsavtalen. 4 Redan tidigare hade nazister och icke-nazister i både Tyskland och Österrike talat för en Anschluss av dessa två länder. I mars 1938 gjorde lokala nazistpartiet en lokal maktkupp i Österrike. Nazitysklands armé marscherade in i landet och en folkomröstning hölls om Anschluss. Enligt Nazityskland påstod man att 99,73 % av österrikarna röstade för en Anschluss med Tyskland. Före maktkuppen hade de tidigare makthavarna planerat en röstning om landets självständighet, men på grund av det lokala nazistpartiets kupp och Wehrmachts inblandning blev valen inte av. 5 Sudetlandet (Sudetenland på tyska) var en landremsa i västra Tjeckoslovakien som gränsade mot Tyskland. Området hade en stor tyskspråkig befolkning och Hitler krävde att dessa skulle höra till Tyskland. En stor del av Tjeckoslovakiens försvar var placerat i detta område. Efter att Hitler lyckats få Sudetlandet i München 1938 var

20 I ett avtal i München (Appeasement-hösten 1938) kom Storbritanniens minister Neville Chamberlain överens om att Nazityskland fick ockupera Sudetlandet, förutsatt att landet inte gjorde några ytterligare krav. (Storbritannien, Frankrike, Tyskland och Italien deltog i förhandlingarna, Tjeckoslovakien fick inte delta.) Under våren 1939 erövrade Nazityskland trots allt resten av Tjeckoslovakien. Läget var sålunda spänt och år 1939 när Nazityskland anföll Polen förklarade Frankrike och Storbritannien krig mot Tyskland. I ett avtal som kallades för Molotov-Ribbentrop-pakten (år 1939) kom Tyskland och Sovjetunionen överens om ett nonaggressionsavtal sinsemellan. I ett hemligt avtal styckades Polen mellan Tyskland och Sovjetunionen. Sovjetunionen godkände att Tyskland fick erövra största delen av Polen medan Tyskland godkände att Sovjetunionen hade Baltikum och Finland som sin intressesfär. Tyskland ville inte ha ett krig med Sovjetunionen just då och Sovjetunionen ville vinna tid. Redan före dessa händelser hade Finlands ledning insett det kommande hotet. Under 1920-talet hade Finland försökt förhandla om ett försvarssamarbete med randstater som Polen, Litauen, Lettland och Estland, men samarbetet verkställdes inte. På 1930-talet började Finland däremot närma sig de nordiska länderna i hopp om att dessa länder skulle samarbeta i försvarssyfte om ett världskrig skulle bryta ut. Detta samarbete visade tecken på att kunna lyckas, men när det kom till kritan var få av de nordiska länderna redo att underteckna militära allianser med de övriga nordiska länderna. Därför var samarbetet mera ekonomiskt, moraliskt och politiskt än militärt. År 1937 skapades också en så kallad rödmylleregering i Finland under statsminister A. Cajander. Regeringen var en koalition av Agrarförbundet och Socialdemokratiska partiet. Koalitionen symboliserade också en försoning mellan borgerliga agrarerna och socialdemokratiska arbetarvänstern efter inbördeskriget. En försoning behövdes i samhället inför det kommande världskriget, vilket redan år 1937 såg ut att bryta ut. Sovjetunionen anföll Finland under vintern I förhandlingar med Finland före kriget krävde Sovjetunionen att Finland skulle ge baser och stora landområden åt Sovjetunionen. På grund av att andra världskriget hade startat ville Sovjetunionen antagligen skaffa sig en buffertzon mot Tyskland, och i dessa planer ingick en ockupation av Finland. Finska regeringen ville inte gå med på dessa krav. I Finland började man mobilisera befolkningen för ett kommande krig och samtidigt betonade man neutraliteten. Vinterkriget bröt ut i november när Sovjetunionen anföll huvudstaden Prag hotad. På våren 1939 erövrades hela Tjeckoslovakien av Nazi-Tyskland. Tjeckien blev tyskt och Slovakien en nazitysk lydstat. 6 Staden Memel vid Östersjön heter Klaipeda på litauiska. Området hade tidigare haft ett stort tyskt inflytande (området ligger nära Ost-Preussen). Efter första världskriget blev Litauen självständigt och Memel-området blev litauiskt och stadens namn blev Klaipeda.

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan? Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade

Läs mer

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark Andra världskriget Som du nu vet, anföll Tyskland Polen den 1 september 1939. Med stridsvagnar tog man sig in landet, och andra världskriget hade börjat. Kriget varade i fem år och när det var över hade

Läs mer

Antiken 700 f Kr 500 e Kr. Greker och Romare

Antiken 700 f Kr 500 e Kr. Greker och Romare Antiken 700 f Kr 500 e Kr Greker och Romare Varför dessa årtalsgränser? Händelser som traderats muntligt från 1200- talet f Kr, krig o myter m hjältar skrivs ned i Iliaden/Odysseen äldsta diktverken i

Läs mer

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda Lite om andra världskriget Fascismen Förhärligar staten Fursten, ledaren, eliten, handlingskraften Känslans kraft gentemot förnuftet Ojämlikhet Kollektivet gentemot individen Arbetarklass mot aristokrati

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

sep 15 19:44 sep 15 19:42 sep 15 20:13 sep 15 20:25

sep 15 19:44 sep 15 19:42 sep 15 20:13 sep 15 20:25 Kronologi: Det andra Världskriget 1939 40 Tyskland invaderar Polen den 1.9. Storbritannien och Frankrike förklarar Tyskland krig 3.9. Sovjetunionen rycker in i Polen några veckor senare, efter att Polen

Läs mer

Vilka var först? 20 000 år sedan Fr Mongoliet, över Berings sund till amerikanska kontinenten Levde ett med naturen fredliga kollektivt ägande

Vilka var först? 20 000 år sedan Fr Mongoliet, över Berings sund till amerikanska kontinenten Levde ett med naturen fredliga kollektivt ägande USA:s historia Vilka var först? 20 000 år sedan Fr Mongoliet, över Berings sund till amerikanska kontinenten Levde ett med naturen fredliga kollektivt ägande Krigiska listiga och dödade oskyldiga vita

Läs mer

Undret vid Dunkerque (Dunkirk).

Undret vid Dunkerque (Dunkirk). Undret vid Dunkerque (Dunkirk). I maj 1940 när Tyskland anfaller Frankrike så finns en stor del av brittiska armén i Frankrike. Tyskland anfaller Frankrike via Belgien och genom Ardennerskogen som ligger

Läs mer

Europeisk fascism som ideologi

Europeisk fascism som ideologi Ny ordning Mussolini talade om en totalitär regim : hela befolkningen omfattas av systemet, offentligt och privat liv styrdes, individens intressen underordnades staten/nationen Europeisk fascism som ideologi

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

l Österrike blir en del av Tyskland. l Folkomröstning om de6a i Österrike. 99.75 % stödde Hitler. Varför?

l Österrike blir en del av Tyskland. l Folkomröstning om de6a i Österrike. 99.75 % stödde Hitler. Varför? Orsaker till 2VK Versaillesfreden Dolkstötslegenden Rä6 man på rä6 plats i rä6 :d Hitler kom i precis rä6 :d. Lovade råda bot på arbetslöshet och fabgdom. Lyckades. Blev snabbt populär. Rädslan för krig.

Läs mer

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 1 Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 Konflikten uppstår 1. Vilka frågor diskuterades vid konferensen i Jalta i feb 1945? Vad kom man fram till? 2. Vad bestämdes vid nästa konferens i

Läs mer

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90%

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Krisen i Syrien Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Sunni 74%, övrig islam 16%, Kristna 10%

Läs mer

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Konteramiral Johan Pitka Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Johan Pitka föddes 1872, när Estland var en del av tsarens Ryssland. Han utbildade sig till sjökapten och var till sjöss under åren 1889 till

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

DET KALLA KRIGET KAPITEL 1 VARFÖR BLEV VÄNNERNA FIENDER? Mellan 1941 och 1945 var USA, kriget stod USA och dess allierade på ena

DET KALLA KRIGET KAPITEL 1 VARFÖR BLEV VÄNNERNA FIENDER? Mellan 1941 och 1945 var USA, kriget stod USA och dess allierade på ena DET KALLA KRIGET KAPITEL 1 VARFÖR BLEV VÄNNERNA FIENDER? Mellan 1941 och 1945 var USA, kriget stod USA och dess allierade på ena Storbritannien och Sovjetunionen allierade sidan och Sovjet tillsammans

Läs mer

LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN. och reformation med mera. och att avskaffa landet inre tullar (de yttre skulle vara kvar).

LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN. och reformation med mera. och att avskaffa landet inre tullar (de yttre skulle vara kvar). HT 2010 LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN och reformation med mera I korthet Idéernas utveckling RENÄSSANSKONST Diverse skulpturer I detta kompendium återfinner du anteckningar från våra lektioner. Du behöver

Läs mer

Andra världskriget: en sammanfattning

Andra världskriget: en sammanfattning Andra världskriget: en sammanfattning Basfakta andra världskriget År: 1939-1945 Allianser: De allierade (USA, Storbritannien, Ryssland, Frankrike m. fl.) mot Axelmakterna (Tyskland, Japan, Italien m.fl.).

Läs mer

FACIT MINIKURS. Europa tar form 7:1. Världskartan ritas 7:1. Tre stormakter 7:1. Franska revolutionen 7:2. Den industriella revolutionen 7:3

FACIT MINIKURS. Europa tar form 7:1. Världskartan ritas 7:1. Tre stormakter 7:1. Franska revolutionen 7:2. Den industriella revolutionen 7:3 Flik 7 Innehåll Europa tar form 7:1 Världskartan ritas 7:1 Tre stormakter 7:1 Den amerikanska revolutionen 7:2 Franska revolutionen 7:2 Den industriella revolutionen 7:3 Drömmen om ett Europa i fred 7:3

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

Oktoberkriget 1973 och oljekrisen 1973-1974

Oktoberkriget 1973 och oljekrisen 1973-1974 Oktoberkriget 1973 och oljekrisen 1973-1974 Under oljekrisen fyrdubblade OPEC-länderna priset på råolja. Priset på olja steg från $3 per fat till $11 per fat. Här ser man hur en man hamstrar bensin i en

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Kommentarer till studentexamensprovet i historia 20.09.2006. Essäer till frågorna och kommentarer till dessa av en historielärare

Kommentarer till studentexamensprovet i historia 20.09.2006. Essäer till frågorna och kommentarer till dessa av en historielärare Kommentarer till studentexamensprovet i historia 20.09.2006 Essäer till frågorna och kommentarer till dessa av en historielärare Förord Dessa kommentarer är inte patentsvar på frågorna. En redaktör (fil.mag.)

Läs mer

Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig

Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig Du kommer väl ihåg omslaget till Blod och lera? På bilden ser du soldater från första Australienska divisionen som går på en spång nära Hooge, vid

Läs mer

Antik betyder gammal. Antiken kallas den äldsta perioden i Europas historia det gamla Grekland och Romarriket. Antiken inleddes ungefär 800 f.kr.

Antik betyder gammal. Antiken kallas den äldsta perioden i Europas historia det gamla Grekland och Romarriket. Antiken inleddes ungefär 800 f.kr. Grekland Antik betyder gammal. Antiken kallas den äldsta perioden i Europas historia det gamla Grekland och Romarriket. Antiken inleddes ungefär 800 f.kr. och slutade kring 500 e.kr. Grekerna och romarna

Läs mer

UTVECKLINGEN MOT 2:DRA VKR. Titel: nov 8-20:04 (Sida 1 av 42)

UTVECKLINGEN MOT 2:DRA VKR. Titel: nov 8-20:04 (Sida 1 av 42) UTVECKLINGEN MOT 2:DRA VKR Titel: nov 8-20:04 (Sida 1 av 42) Titel: nov 8-20:06 (Sida 2 av 42) Titel: nov 8-20:07 (Sida 3 av 42) UTVECKLINGEN MOT DET ANDRA VÄRLDSKRIGET 1933; Japan angriper Manchuriet.

Läs mer

SLAVERI ANTECKNINGAR. Jean-Léon Gérôme - Achat d une esclave, tavla från 1867

SLAVERI ANTECKNINGAR. Jean-Léon Gérôme - Achat d une esclave, tavla från 1867 SLAVERI ANTECKNINGAR Jean-Léon Gérôme - Achat d une esclave, tavla från 1867 SLAVERI HÅKANS TVÅ LEKTIONER Vad är slaveri 1. Ägodel 2. Främling i det sociala nätverket 3. Våld, eller hot om våld...men definitionerna

Läs mer

Kalla kriget 1945-1991

Kalla kriget 1945-1991 Kalla kriget 1945-1991 Sovjetunionen vs. USA Kampen om världsherraväldet Kalla kriget 1 Varför kallas det Kalla Kriget? Kallt krig för att det aldrig blev riktigt hett det blev inte direkt krig, väpnade

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

Tidsmaskinen! På besök i. Romarriket och kristendomen

Tidsmaskinen! På besök i. Romarriket och kristendomen Tidsmaskinen! På besök i Romarriket och kristendomen Wow! Du har uppfunnit en tidsmaskin och bestämmer dig för att resa bakåt i tiden! Du åker till Romarriket där du får lära dig massa intressanta saker.

Läs mer

Kan föra relativt väl underbyggda resonemang om orsaker och samband.

Kan föra relativt väl underbyggda resonemang om orsaker och samband. E C A Analys av livsmiljöer och samspelet mellan människa, samhälle och natur: * Orsaker till varför människor bor som de gör i Egypten. * Orsaker till att Nilen svämmar över och varför den är farbar i

Läs mer

Summering Enväldet i Europa politisk historia. SPANIEN.

Summering Enväldet i Europa politisk historia. SPANIEN. Summering Enväldet i Europa politisk historia. SPANIEN. 1. Karl V 1516-1556 a. Augsburg 1555 b. Krig emot främst Frankrike om Italien. c. Abdikerar och delar upp sitt väldiga rike: i. Österrike till brodern

Läs mer

Romarriket. alla vägar bär till rom rom byggdes inte på en dag

Romarriket. alla vägar bär till rom rom byggdes inte på en dag Romarriket alla vägar bär till rom rom byggdes inte på en dag Tidslinje Romarriket Romerska akvedukter Colosseum ca 50 e Kr Romarriket delas i Östrom och Västrom Västrom faller Romerska republiken Pax

Läs mer

Information om ansökan per land

Information om ansökan per land Information om ansökan per land OBS! Till ansökan bifogade handlingar skall vara översatta till landets officiella språk, eller, om det är svårt att få till stånd en sådan översättning till engelska eller

Läs mer

Svensk export och import har ökat

Svensk export och import har ökat Svensk export och import har ökat utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2005 2007 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 41,5 miljarder under 2007 och importerade för 77 miljarder

Läs mer

Antikens världar. Instuderingsfrågor

Antikens världar. Instuderingsfrågor Antikens världar Instuderingsfrågor 1. Vilka spår av antikens kulturer kan vi uppfatta i vår egen tid? 2. Vad menas med ord och uttryck som folk och kultur? 3. Vad är skillnaden på ett kulturarv och ett

Läs mer

Ryssland vägrade dra sig tillbaka över gränsen, och den 28 mars 1854 kom krigsdeklarationen från Frankrike och Storbritannien.

Ryssland vägrade dra sig tillbaka över gränsen, och den 28 mars 1854 kom krigsdeklarationen från Frankrike och Storbritannien. Fred som provokation Det var vid Krimkrigets slut som Åland demilitariserades. För att förstå demilitariseringens tillkomst måste vi titta på utvecklingen under Krimkriget. I juli 1853 ockuperade Ryssland

Läs mer

Av: Johanna Åberg 9B. Konst och Kulturhistoria Antiken-Nutid 800 f.kr-2012 e.kr

Av: Johanna Åberg 9B. Konst och Kulturhistoria Antiken-Nutid 800 f.kr-2012 e.kr Av: Johanna Åberg 9B Konst och Kulturhistoria Antiken-Nutid 800 f.kr-2012 e.kr Antiken Grekisk stil 800 f.kr-200 f.kr Den grekiska antiken bestod av grekisk mytologi och gudatro. Grekerna var mycket duktiga

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Finländska dotterbolag utomlands 2013 Företag 2015 Finländska dotterbolag utomlands 2013 Finländska företag utomlands: nästan 4800 dotterbolag i 125 länder år 2013 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Europa i ett nötskal

Europa i ett nötskal Europa i ett nötskal Vad är Europeiska unionen? Den är europeisk Den är en union = unionen ligger i Europa. = den förenar länder och människor. Kom så tar vi en närmare titt. Vad har alla européer gemensamt?

Läs mer

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Linköpings Kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:09 Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Vid årsskiftet 2008 uppgick befolkningen i Linköping till 141 863 personer. Av dessa var 17 156 utrikes

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Religion: Ca 51% hinduer, 30% kristna fördelade på 3% protestanter och resten katoliker och 17% muslimer samt 0.6% buddhister.

Religion: Ca 51% hinduer, 30% kristna fördelade på 3% protestanter och resten katoliker och 17% muslimer samt 0.6% buddhister. MAURITIUS HISTORIA Mauritius var en helt obebodd ö innan europeiska sjöfarare började intressera sig för ön på 1500- och 1600-talen. Arabiska handelsmän hade dock passerat här redan under medeltiden på

Läs mer

Otto Arvidsson Ekonomi Vittra vid Gerdsken. Varför är vissa länder rika medan andra är fattiga?

Otto Arvidsson Ekonomi Vittra vid Gerdsken. Varför är vissa länder rika medan andra är fattiga? Otto Arvidsson Ekonomi Vittra vid Gerdsken Varför är vissa länder rika medan andra är fattiga? Inledning I den här uppsatsen ska jag skriva om varför vissa länder är rika medan andra är fattiga. Vad har

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Moderniseringens kris

Moderniseringens kris Moderniseringens kris Modernisering: förändring från det traditionella och agrara till ett samhälle karakteriserat av industrialisering, urbanitet och sekulärt tänkande. Fokus på planering av samhälle

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Lärarhandledning mellanstadiet

Lärarhandledning mellanstadiet Lärarhandledning mellanstadiet Kära lärare, Vi är glada över att ni kommer och besöker Tycho Brahemuseet tillsammans med er klass! Denna handledning är tänkt som ett erbjudande för dem som kan tänka sig

Läs mer

Svensk historia 1600-talet

Svensk historia 1600-talet Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och

Läs mer

Efter Förintelsen nytt hopp för judisk framtid i Baltikum

Efter Förintelsen nytt hopp för judisk framtid i Baltikum Efter Förintelsen nytt hopp för judisk framtid i Baltikum Östersjöjudiskt Forum en organisation som hjälper och stöder judar i de baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen och ger dem en bättre tillvaro.

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Målbeskrivning Historia. Världskartan ritas. Namn:.. Läxa: Onsdag V.41 sid 136-139 i SOL 2001 eller sid 17-19 i SO-Lätt 2001

Målbeskrivning Historia. Världskartan ritas. Namn:.. Läxa: Onsdag V.41 sid 136-139 i SOL 2001 eller sid 17-19 i SO-Lätt 2001 Målbeskrivning Historia Världskartan ritas Namn:.. Läxa: Onsdag V.41 sid 136-139 i SOL 2001 eller sid 17-19 i SO-Lätt 2001 Läxa: Fredag V.42 sid 140-146 i SOL 2001 eller sid 20-24 i SO-Lätt 2001. Prov:

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

Svenska Finska Estniska. Ryska Engelska Koreanska. Franska Tyska Italienska. Grekiska Danska Norska. Isländska Ungerska Spanska

Svenska Finska Estniska. Ryska Engelska Koreanska. Franska Tyska Italienska. Grekiska Danska Norska. Isländska Ungerska Spanska Kapitel 4 - Nationalitet och språk Aktivering 4.1. Vilka språk talar Åsa och Jens? Vi undersöker vilka språk som talas i gruppen och i världen. Material: språkplansch på väggen med olika språk. Affisch

Läs mer

Patrioten, Ledaren, Mannen

Patrioten, Ledaren, Mannen Patrioten, Ledaren, Mannen Sofie Ahlgren, SAMgymnasiet HT-07 Vi ska gå mot frihetens sol eller mot döden; och om vi dör, så kommer vår sak ändå att leva vidare. Andra kommer att följa oss. (Sandino, Augusto

Läs mer

Drömsamhället svenska som andraspråk

Drömsamhället svenska som andraspråk Av-nummer: 10024 tv2sas Ideologiernas historia (svenska som andraspråk) 2 Programmanus Smärre avvikelser från texten kan förekomma i programmet. Emil Nikkah: Idag tänkte vi berätta historien om några av

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Anteckningar från genomgång Så startar andra världskriget

Anteckningar från genomgång Så startar andra världskriget Bakgrund Hitler ville ha krig. Det skrev han redan år 1925 i sin bok Mein Kampf (min kamp). Men varför? Hitler brukade tala om Stortyskland. Där skulle alla Europas tyskar bo i ett land. Österrike och

Läs mer

*Vidare kommer det att handla om rasism, nazism, fascism, främlingsfientlighet och fördomar, samt hur man motverkar det.

*Vidare kommer det att handla om rasism, nazism, fascism, främlingsfientlighet och fördomar, samt hur man motverkar det. Se människan Vi ska nu arbeta med ett tema de närmaste veckorna som kommer handla om människan, hur vi delat in människan i olika kategorier tidigare i historien och även nu. Vidare kommer det att handla

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu. Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Kort om Aristoteles Föddes 384 f.kr. i Stagira i norra Grekland

Läs mer

Ca 3000 fkr uppstår de första mänskliga civilisationerna. Utmärkande för en civilisation är: - Statsapparat - Ekonomiskt utbyte - Religion - Språk

Ca 3000 fkr uppstår de första mänskliga civilisationerna. Utmärkande för en civilisation är: - Statsapparat - Ekonomiskt utbyte - Religion - Språk Riktigt gammal historia Hi B kurs. Ett litet tidsperspektiv. Jorden är ca 5000 000 000 år gammal. Människoapan är ca 50 000 000 år gammal. Ca 1% av jordens historia alltså Mänsklig aktivitet, alltså att

Läs mer

Kommentarer till studentexamensprovet i historia 24.9.2008. Essäer till frågorna och kommentarer till dessa av en historielärare

Kommentarer till studentexamensprovet i historia 24.9.2008. Essäer till frågorna och kommentarer till dessa av en historielärare Kommentarer till studentexamensprovet i historia 24.9.2008 Essäer till frågorna och kommentarer till dessa av en historielärare Förord Dessa kommentarer är inte patentsvar på frågorna. En redaktör med

Läs mer

Frankrike 1780-talet KRIS

Frankrike 1780-talet KRIS Frankrike 1780-talet Kolonialhandel Upplysningen, Paris centrum Franska modespråk i Europa Frankrike 1780-talet Folkrikast i Europa Absoluta furstemakten KRIS Frankrike Politiska orsaker- L ancien regime

Läs mer

ÅRSSTÄMMA 2013 KARL-JOHAN PERSSON VD

ÅRSSTÄMMA 2013 KARL-JOHAN PERSSON VD ÅRSSTÄMMA 2013 KARL-JOHAN PERSSON VD 2012 I KORTHET Fortsatt utmanande för klädhandeln på flera av H&M:s marknader Försäljningen +11% i lokala valutor jämförbara enheter +1% Bruttomarginal 59,5 procent

Läs mer

Förslag till teman LÄRARMATERIAL. Natur och Kultur

Förslag till teman LÄRARMATERIAL. Natur och Kultur Förslag till teman LÄRARMATERIAL Natur och Kultur BOKFÖRLAGET NATUR OCH KULTUR Kundtjänst/order: Förlagsdistribution, Box 706, 176 27 Järfälla Tfn 08-453 85 00, Fax 08-453 85 20 Redaktion: Box 27 323,

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Litteraturhistoria. Gemensamma genomgångar av olika litterära tidsperioder. Läsa textutdrag från olika verk som skrivits under de olika

Litteraturhistoria. Gemensamma genomgångar av olika litterära tidsperioder. Läsa textutdrag från olika verk som skrivits under de olika Litteraturhistoria Under några veckor ska vi arbeta med litteraturhistoria på svenskan. Vi kommer att gå igenom alla sju tidsperioder från antiken fram till modernismen. Hur och vad ska vi arbeta med?

Läs mer

Provet i historia 1.10.2010 några svarsförslag

Provet i historia 1.10.2010 några svarsförslag Provet i historia 1.10.2010 några svarsförslag Det finns inga patentsvar på hur man borde svara på studentexamensfrågorna i historia, men här är några saker som man kunde ha tagit upp. Det är oftast inte

Läs mer

Läxförhör facit. Nya Mål 3 s.172-177 Kopiera inte det som står i texten, när ni svarar på frågorna, utan använd era egna ord!

Läxförhör facit. Nya Mål 3 s.172-177 Kopiera inte det som står i texten, när ni svarar på frågorna, utan använd era egna ord! Läxförhör facit Nya Mål 3 s.172-177 Kopiera inte det som står i texten, när ni svarar på frågorna, utan använd era egna ord! Språkens släktskap 1. Varför splittrades indoeuropeiskan i flera språk? Ett

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Medeltiden. Stat och samhälle

Medeltiden. Stat och samhälle Medeltiden Stat och samhälle Bilder av medeltiden Medeltiden 500-1500 (Europa) - begreppet uppfanns under renässansen Tiden mellan Rena medeltiden underutvecklat, stillastående 1700-talets upplysningstänkare

Läs mer

Billig masstillverkning i fabriker istället för hantverk och självhushållning Industrialismen förändrade världen

Billig masstillverkning i fabriker istället för hantverk och självhushållning Industrialismen förändrade världen Läxa till fredag 27 mars Här är mycket text, men allt behövs till era SO- arbeten. Allra sist kommer några frågor som kan komma på läxförhöret. Det gör det nog lite lättare att plugga på texterna. 1800-

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

Läs och fråga om svåra ord. Jag har markerat de ord jag tror ni tycker är svåra. (fakta hämtad ur Spår av tro ) Lucia

Läs och fråga om svåra ord. Jag har markerat de ord jag tror ni tycker är svåra. (fakta hämtad ur Spår av tro ) Lucia Läs och fråga om svåra ord. Jag har markerat de ord jag tror ni tycker är svåra. (fakta hämtad ur Spår av tro ) Lucia Legenden om Lucia berättar om hur en hedning hade blivit förälskad i henne, men att

Läs mer

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13 Hinduism/Buddism Geografiskt läge Hinduism Buddism Här finns det två bilder. De visar i vilka länder flest procent av befolkningen är hinduer, respektive buddhister. På bilderna kan man se bilden så bor

Läs mer

Antikens Grekland. När man säger Antikens Grekland handlar det sett till geografi om en stor del av medelhavsområdet.

Antikens Grekland. När man säger Antikens Grekland handlar det sett till geografi om en stor del av medelhavsområdet. Antikens Grekland Antikens Grekland När man säger Antikens Grekland handlar det sett till geografi om en stor del av medelhavsområdet. Kreta 2000 f.kr 2000 f.kr Kung Minos Stort inflytande från Egypten

Läs mer

2.1.2. Basvokabulär efter fallande Fmod Basic vocabulary by descending Fmod

2.1.2. Basvokabulär efter fallande Fmod Basic vocabulary by descending Fmod 2.1.2. Basvokabulär efter fallande Fmod Basic vocabulary by descending Fmod och 30340 30856,983,953 sitt pn U52 ] 172,983,901 ofta 535,2 551,971,897 i PP 27867 29461*,946.902 dessa 1141 1188,960,876 står

Läs mer

Antikens Grekland förr och nu

Antikens Grekland förr och nu Antikens Grekland förr och nu Namn: Lisa Söderberg Klass: 9an Innehållsförteckning Antikens Grekland då och nu..1 Innehållsförteckning...2 Sammanfattning..3 Varför har jag valt att skriva om det här.4

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Konst i Mongoliet. Historia

Konst i Mongoliet. Historia Konst i Mongoliet Kulturen i Mongoliet är starkt präglad av den nomadiska livsstil som är vanlig där. Kulturen har även fått stora influenser från Tibet, tibetansk buddism och från Kina. På nittonhundratalet

Läs mer

SPELANDE I KONSTHISTORIEN

SPELANDE I KONSTHISTORIEN ÖVNING: SPELANDE I KONSTHISTORIEN ÅRSKURS: 7-9 WWW.PRATAOMSPEL.SE SPELANDE I KONSTHISTORIEN I ÖVNINGEN INGÅR ATT: Kommunicera med bilder för att uttrycka budskap (BD) Skapa bilder med digitala och hantverksmässiga

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Kvinnor och män i surrealism

Kvinnor och män i surrealism Kvinnor och män i surrealism Linnéa Jonsson Karin och Anna Klass 9 År 2010 Innehållsförteckning Kvinnor och män i surrealism 1 Innehållsförteckning 2 Inledning 3 Bakgrund 3 Syfte, frågeställning, metod

Läs mer

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.10.2014 C(2014) 7594 final KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 22.10.2014 om ändring av genomförandebeslut K (2011) 5500 slutlig, vad gäller titeln och förteckningen

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Några få procent som, precis som adeln, var befriade från att betala skatt. Alla biskopar var adliga.

Några få procent som, precis som adeln, var befriade från att betala skatt. Alla biskopar var adliga. 1 REVOLUTIONER Den franska revolutionen 1789-1799 Mot slutet av 1700-talet var Frankrike Europas mäktigaste stat. Så länge någon kunde minnas hade landet styrts av enväldiga kungar som fått stöd av adeln

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Kriget som USA kan förlora

Kriget som USA kan förlora Skymning för Pax Americana? Kriget som USA kan förlora USA har för mycket att förlora i en öppen konflikt med Kina. Därför är det troligt att en pragmatisk inställning uppbackad av en fortsatt stark militär

Läs mer

Hur var det möjligt för Sverige att bli en stormakt?

Hur var det möjligt för Sverige att bli en stormakt? 1 STORMAKTSTIDEN Fram till 1500-talet var Sverige ett litet och fattigt land. Trots detta blev Sverige på 1600-talet en stormakt där Östersjön nästan var som ett svenskt innanhav. Varken förr eller senare

Läs mer

Orsakerna till den industriella revolutionen

Orsakerna till den industriella revolutionen Modelltexter Orsakerna till den industriella revolutionen Industriella revolutionen startade i Storbritannien under 1700-talet. Det var framför allt fyra orsaker som gjorde att industriella revolutionen

Läs mer

Provet i historia 26.9.2012 några svarsförslag

Provet i historia 26.9.2012 några svarsförslag Provet i historia 26.9.2012 några svarsförslag Det finns inga patentsvar på hur man borde svara på studentexamensfrågorna i historia, men här är några saker som man kunde ha tagit upp. Det är oftast inte

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

KLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR

KLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR KLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR Ämnet klassisk grekiska språk och kultur är till sin karaktär ett humanistiskt ämne som förenar språk- och kulturstudier. Grekiska har varit gemensamt språk för befolkningen

Läs mer

Första världskriget, mellankrigstiden och Hitlers väg till makten

Första världskriget, mellankrigstiden och Hitlers väg till makten Första världskriget, mellankrigstiden och Hitlers väg till makten Basfakta första världskriget År: 1914-1918 Inblandade länder: Tyskland, Österrike Ungern, Ryssland, Frankrike, Storbritannien, USA, Italien,

Läs mer

GMO på världsmarknaden

GMO på världsmarknaden GMO på världsmarknaden En marknadsöversikt för genetiskt modifierade organismer, GMO en kortversion USA, Argentina, Brasilien, Kanada, Kina, Indien, Paraguay och Sydafrika är de länder som producerar mest

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer