Kommentarer till studentexamensprovet i historia Essäer till frågorna och kommentarer till dessa av en Historielärare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommentarer till studentexamensprovet i historia 14.3.2007. Essäer till frågorna och kommentarer till dessa av en Historielärare"

Transkript

1 Kommentarer till studentexamensprovet i historia Essäer till frågorna och kommentarer till dessa av en Historielärare

2 Förord Dessa kommentarer är inte patentsvar på frågorna. En redaktör (fil.mag.) med historia som specialisering har skrivit essäer på varje fråga. Varje essä har sedan kommenterats av en erfaren gymnasielärare i historia. Ibland har också övriga källor refererats, bland annat Abitreenits finskspråkiga sidor och docent Heikki Mikkelis kommentarer till studentexamensproven. Till sist finns några huvudpunkter som sammanfattar ämnet. Det finns trots allt inget facit på vad som är ett perfekt svar. Dessa kommentarer kan trots sina eventuella brister och tillkortakommanden förhoppningsvis fungera som övningsmaterial för dem som vill öva inför studentskrivningarna. Historia är inte ett exakt ämne och svaren i studentexamensproven bedöms som helheter och är unika dokument i sig. Därför är det svårt att göra ett facit som i matematik. Därför kallas detta dokument för kommentarer. Det handlar om en diskussion om studentexamensfrågorna och de ämnen som behandlades. Fastän de inte ger exakta svar kan de fungera som gratis övningsmaterial för dig som vill repetera och öva historia inför studentexamensproven. Vetamix 2012.

3 1. Varför uppstod feodalsystemet i Europa, hur fungerade det och varför upphörde det? Essän Ordet feodal kommer från latinet och syftar på begreppet feodus som betyder ungefär län eller förläning. Romarriket hade i huvudsak förlitat sig på en stadskultur där städernas kommersiella kraft spelade en viktig roll med tanke på handeln. Penningekonomin spelade en viktig roll i hela Romarriket. När Romarriket började plågas av korruption och folkvandringarnas hot började systemet brytas ned i Västeuropa. På grund av att penningekonomin försvagades kunde städerna inte fungera och deras befolkningsmängd minskade. Samtidigt utsattes städerna och landsbygden för attacker av barbarer och plundrare. Eftersom den romerska armén hade förlitat sig på yrkesmilitärer som fick lön för sitt arbete fungerade inte armén heller utan en fungerande penningekonomi. I stället började människor förlita sig på riddare som hade råd att upprusta sig med häst och tung utrustning. Dessa riddare blev herrar över jordbrukare som arbetade på fälten och betalade skatt åt sin herre i naturaprodukter. Länsherren hade stor makt över sin förläning. Detta kallas för feodalism och detta samhällsystem uppstod i Västeuropa efter Västroms fall när medeltiden anses börja. Feodalismen uppstod delvis bland romare som började förlita sig på storgodsägande riddare som kunde erbjuda skydd mot yttre hot, men samtidigt tog den västeuropeiska feodalismen intryck från germanska kulturen. Bönderna var oftast livegna. Feodalherrarna bildade ett slags nätverk av släktskapsband och förtroendeförhållanden gentemot varandra. Länsherrarna bildade sålunda ett lapptäcke av olika förläningar med lösa samband till varandra. Därför skiljde sig de feodala samhällena från de mera centraliserade tidigmoderna staterna där en kung hade mycket mera central makt över ett större territorium. Germanerna hade allt som oftast en ledare eller en hövding i en grupp av människor eller i en klan. Under hövdingen fanns det vasaller som styrde över andra människor och sålunda var det germanska samhället en sorts pyramid där hövdingen hade en hird av krigare. Hirdens krigare stod under hövdingen. Vasallerna hade i sin tur egna undersåtar som de styrde över. Sålunda var det västeuropeiska feodalsystemet en blandning av romerskt och germanskt som uppstod under folkvandringsepoken då både romerska och germanska samhällen blandades ihop.

4 Vasallsystemet var också en grund för medeltidens feodalsystem. Oftast fanns någon kung eller en biskop på toppen av pyramiden som styrde över sina vasaller. Vasallerna som kunde vara riddare eller präster styrde över en förläning som kungen eller biskopen gav åt dessa. I förläningen fanns sedan andra undersåtar och lägst på pyramidens botten fanns jordbrukarna som försåg de styrande klasserna med mat och dryck i form av naturaskatter. I gengäld fick jordbrukarna beskydd och kristen frälsning av kungen, adeln och prästerskapet, förutsatt att dessa betalade skatter och betedde sig lydigt mot sina herrar. Feodalsystemet präglade särskilt den tidiga medeltiden och högmedeltiden. Under senmedeltiden hade de europeiska städerna vuxit och börjat förändra samhällsstrukturerna men den feodala kulturen existerade länge i Europa vid sidan om städernas ekonomiska strukturer. Sålunda kunde filosofen Karl Marx ännu under 1800-talet skriva om det feodala samhället, med syfte på den gamla ordningen som fortfarande existerade i Europa under Karl Marx samtid. Under senmedeltiden började penningekonomin expandera i Västeuropa, vilket gav upphov till nya samhällsklasser och en ökad urbanisering. På grund av ökad kapitalism och urbanisering började gamla feodala modeller falla sönder, särskilt i städerna. En lärare kommenterar Skribentens essä är bra. Det som ändå saknas är bakgrunden i latifundierna 1, som hade utvecklats i Romarriket (där livegenskapen uppkom). Sedan är det försvarsbehovet som tvingade regenterna till att byta till sig försvar mot förläningar. Hur det fungerade anser jag att skribenten redogjort över. När det gäller den sista frågan så är den ganska knepig. Pesten, upptäcktsresorna (med all rikedom de förde med sig till regenterna) är också orsaker vid sidan av handeln. Sen anser jag att det är på sin plats att notera att feodalismen inte spred sig över hela Europa och att den uppstod i östra Europa ungefär samtidigt som den försvann i väst. Några huvudpunkter 1. Västrom föll, penningekonomin försvann, städerna avfolkades. Latifundierna eller storgodsen fick en betydelse vid sidan av försvarsbehovet. 2. Feodalismen uppstod: livegna jordbrukare tjänade sina herrar, adelsmän eller präster. 1 Latifundium på latin betyder ungefär stor gård (latus är ungefär vidsträckt och fundus betyder gård, herrgård eller liknande). Under antiken utövade man storskaligt jordbruk på latifundierna, vilket motsvarade nästan industriell produktion av jordbruksprodukter som sedan exporterades särskilt i Medelhavsområdet. Latifundierna var beroende av slavarbetskraft. I singularis är begreppet latifundium, i pluralis latifundia.

5 3. Den feodala strukturen bestod av län som fördelades exempelvis av en kung åt sina vasaller, eller av en ärkebiskop åt sina biskopar och präster. 4. Detta nätverk var decentraliserat och i motsats till senare tiders stater var kungens makt svagare i den feodala statsmodellen. Senare centraliserades makten och kungars makt över stater blev starkare. 5. Under senmedeltiden började penningekonomin komma tillbaka och städerna utvecklades då handeln blev livligare. 6. Gradvis började en kapitalism uppkomma särskilt i städerna, men gamla feodala strukturer existerade parallellt. Ännu under 1800-talet talade filosofen Karl Marx om gamla feodala samhällsmodeller vid sidan om den kapitalistiska och kommunistiska.

6 2. Tre europeiska kolonialstaters utrikeshandel under 1770-talet Essän (Se docent Heikki Mikkelis tv-svar på frågan: a) I fråga om de här tre länderna och siffrorna som står i tabellen syns det att Storbritannien och Nederländerna förlitade sig i stort sett på import från kolonier medan Frankrike i större grad förlitade sig på de europeiska staterna i sin import. Storbritannien litade på att dess kolonier särskilt i Indien och Nordamerika kunde förse dess inhemska marknad med råvaror. Tabellen stöder detta om man ser på siffrorna av importens andel från västra halvklotet och Asien. Nederländerna hade också betydelsefulla kolonier, särskilt Nederländska Östindien samt öar och kontinentala kolonier i Karibien och Sydamerika. (Även Kapkolonin i Sydamerika var holländskt under slutet av 1700-talet, men det låg ungefär mitt emellan västra och östra halvklotet.) Nederländerna var sålunda beroende av kolonialvaror, men det märks att största delen av importen utgjorde trots allt från övriga europeiska länder. Nederländerna var ett litet område och hade en mindre befolkning än Frankrike och Storbritannien och sålunda var den Nederländska ekonomin beroende dels av kolonialvaror och dels av europeiska grannars produktion. Frankrike hade förlorat en stor del av sina kolonier i det så kallade sjuårskriget under mitten av 1700-talet. Storbritannien hade sålunda fått en hel del av Frankrikes forna kolonier, bland annat franska kolonier i Indien och Kanada. Av dessa tre länder var Nederländerna minst till sin areal och befolkningsmängd. Sålunda var Nederländerna också mest beroende av importvaror, eftersom det nederländska moderlandet inte kunde producera alla varor till dess marknad. Storbritannien var näststörst, men kunde lita på att få varor från sina omfattande kolonier, vilket bevisades under början av 1800-talet då Napoleon inledde sin kontinentalblockad mot Britannien. Frankrike var störst till arealen och till befolkningsmängden. Trots vissa kolonier bortom haven hade Frankrike förlorat i kolonialkrigen mot Storbritannien och måste därmed i högre grad lita på att dess inhemska marknad och de europeiska grannländerna försåg dess inhemska marknad med varor, vilket också syns i tabellen. b) Under 1700-talet ökade efterfrågan i Europa på olika kolonialvaror i samband med att befolkningen ökade dramatiskt efter 1600-talets epidemier och krig. Kunskaper om medicin och jordbruk gjorde framsteg i samband med upplysningsfilosofin och i och med att befolkningen

7 ökade och rikedomarna samlades uppstod också större klyftor mellan sociala klasser. Särskilt adeln och borgerskapet började odla nya kulturella vanor som tobaksrökning samt kaffe-, te- och chokladdrickande för att nämna några saker. Alla dessa lyxvaror kom från de europeiska kolonierna i Amerika eller i Asien. Kaffet hade introducerats av osmanerna och spridits till Österrike under 1600-talet, men på 1700-talet började européer dricka kaffe i sina salonger. I kolonier som Brasilien (under Portugal) kunde man börja sålunda odla kaffe för en europeisk marknad och i samband med den ökade efterfrågan på kaffe ökade också efterfrågan på socker som också var en kolonialvara, som man kunde få exempelvis från spanska Kuba. Teet kom ursprungligen från Kina och till att börja med åkte européerna med sina skepp till Kina för att handla denna råvara. Senare började européer introducera teet i sina kolonier i till exempel Indien och Afrika. Choklad hade introducerats åt spanjorerna på 1500-talet av aztekerna i Mexico, men först på 1700-talet blev varm choklad (kakao på finlandssvenska, enligt kakaobönan) en modedryck i salongerna, också i Sverige och Finland. När Sveaborg byggdes på 1700-talet utanför Helsingfors kunde den svenska adeln där ha råd med choklad, te, kaffe, socker och kinesiskt porslin. Kina var inte en koloni i sig, men européer hade etablerat handelsstationer där och Portugal hade exempelvis Macao i södra Kina som en europeisk koloni. Kinesiskt porslin var mycket eftertraktat på den europeiska marknaden under 1700-talet. Importen till Sverige sköttes i huvudsak av det svenska Ostindiska kompaniet. Svenska Ostindiska kompaniets skepp åkte ofta ut från Göteborg och lastade fartygen i Asien med lyxvaror som porslin och te. De Ostindiska kompanierna var vanliga företeelser i Storbritannien och Nederländerna som hade skapat sina redan långt före det svenska exemplet. Vid sidan om lyxvaror kunde en del handelssektorer flyttas till dessa kolonier. Britterna utvecklade triangelhandeln under 1700-talet som gick ut på att lasta färdiga överloppsvaror som sprit, vapen, smycken m.m. i hemlandet. Sedan seglade skeppen till Afrika, där dessa varor såldes i utbyte mot slavar. Sedan seglade skeppen till Amerika där slavarna såldes för att arbeta på plantager eller inom gruvdrift. I Amerika lastades skeppen med råvaror som bomull, tobak och annat som sedan såldes i Storbritannien. Där kunde färdiga varor som t.ex. kläde produceras av bomullen. Denna effektiviserade handel spelade säkerligen en stor roll i att industrialiseringen utvecklades just i Storbritannien som hade lyckats förvärva flera kolonier under 1700-talet i Asien och Nordamerika.

8 En lärare kommenterar Skribenten bör jämföra importen för de tre länderna. Alla tre importerar en stor del från sina kolonier, så jag håller inte riktig med H. Mikkeli (skillnaden mellan England/Frankrike är inte så stor). Jag tycker att man också kunde reagera på att siffrorna inte är från identiska tidsperioder. Att fundera över orsakerna till skillnaderna är ju frågan om att identifiera de koloniala intressena men Frankrikes intressen i den nya världen är fortfarande stora, trots att man förlorat sina besittningar. B-frågan är ganska svår eftersom den pratar om hela 1700-talet och det är ett århundrade där mycket förändras i.o.m industrialiseringen. Råvaruproducenter och avsättningsmarknad är naturligtvis ändå viktigt under en tid av protektionism (trots att A. Smith och Chydenius lanserat sina idéer). Några huvudpunkter 1. Storbritannien hade kolonier på västra halvklotet och Asien. Landet importerade också mycket från Europa. 2. Frankrike hade en stor import från Europa och västra halvklotet, men den asiatiska importen var liten. Frankrike saknade kolonier i Asien, eftersom landet hade förlorat sina besittningar i exempelvis Indien åt britterna under 1700-talet. Däremot hade Frankrike några kolonier på västra halvklotet. 3. Nederländerna med sin lilla areal importerade en stor del av sina varor från Europa, säkerligen eftersom den egna marknaden producerade få egna varor. Importen från västra halvklotet och Asien var också ganska stora, säkerligen på grund av att Nederländerna var en kolonialmakt med kolonier i Östindien (dagens Indonesien). 4. Kolonialhandeln förmedlade varor som kaffe, te, tobak, socker och kinesiskt porslin till Europa. 5. Ofta sköttes kolonialhandeln av kompanier, t.ex. av det svenska Ostindiska kompaniet. 6. Engelsmännen idkade också en triangelhandel (Europa, Afrika, Amerika), där slavhandeln med afrikanska slavar ingick.

9 3. Den västerländska vetenskapen har sina rötter i antiken. Behandla och bedöm grunderna för påståendet. I antikens Grekland, ungefär år före vår tideräkning började människor i Mindre Asien att filosofera. Ordet filosofi härstammar från de grekiska begreppen filos och sofia, som betyder ungefär vän och sanning. Filosofin med sina frågeställningar spelar en viktig roll för vetenskapernas utveckling. I viss mån fick antikens Grekland och Rom impulser utifrån från andra kulturer, men i ganska stor mån utvecklades vetenskaperna inom antikens kulturkrets. Många av antikens upptäckter blev sedan en förebild för medeltidens, renässansens och upplysningens Europa. En av de första grekiska filosoferna anses vara Thales, som i Mindre Asien började fundera kring elementen och hur världen var uppbyggd. Denna världsbild om de olika elementen och hur världen var uppbyggd i konkret mening var ganska unikt med tanke på att de flesta högkulturer i samtiden utgick från någon sorts urmyt. De flesta högkulturer hade någon sorts gudomlig bild av hur världen var skapad. Thales var trots allt på andra banor i och med att han började frågeställa hur världen var uppbyggd i konkret mening och kom fram till vissa resultat. Denna sorts frågeställning kan anses vara vetenskaplig i den meningen att gudarna inte togs med in i bilden. Visserligen trodde grekerna oftast på sina egna gudar, men filosofin som utvecklades i klassiska Grekland kunde existera parallellt med religionen, vilket inte alltid var fallet i andra kulturer. I viss mån fick antikens Grekland trots allt också vetenskapliga impulser från Egypten och Mesopotamien. Matematiken utvecklades tidigt i Mesopotamien och Egypten och konsten att skriva kom också österifrån till Grekland. Visserligen hade egyptier och mesopotamier sysslat med matematik och astronomi m.m., men det var i den grekiska kulturkretsen som man satsade på vetenskaper i större skala. Naturfilosoferna var antagligen de första filosoferna i antikens Grekland, men därefter kom filosofer som särskilt i stadsstaten Aten grundade olika skolor. Sokrates hade sina lärljungar, varav Platon fortsatte hans arv och grundade en akademi. Mångkunniga Aristoteles var Platons elev. Dessa tre filosofer anses vara västvärldens kanske främsta antika grekiska filosofer. Sokrates var på sätt och vis grundaren av den atenska traditionen av att frågeställa saker och ting, oberoende av ämne. Platon utmärkte sig inom politisk filosofi och Aristoteles var framstående inom många olika ämnen, allt från vanlig filosofi till naturvetenskaper. Dessa personers skrifter och tankar har bevarats åt eftervärlden och därför har människor genom historien ända till i dag

10 haft tillgång till dessa filosofers tankar. Samtliga filosofer var verksamma under 300-talet före vår tideräkning. Under den hellenska perioden fortsatte man att odla vetenskaperna i den grekiska världen. Centret för vetenskap flyttades från Aten till Alexandria, där Alexander den stores generaler grundade en ny dynasti som härskade över Egypten från staden Alexandria vid Nildeltat. Alexandria blev ett stort vetenskapscentrum under antiken, framförallt på grund av sitt enorma bibliotek. (Biblioteket brändes dock ner, antagligen då Julius Caesar anföll staden med sina trupper.) När romarna sist och slutligen erövrade sina läromästare grekerna bidrog de i mindre grad till vetenskapernas utveckling. Däremot uppskattade de grekernas litterära och vetenskapliga kultur till den grad att de lärde sig grekiska och översatte viktiga texter till latin. Sålunda bevarades kunskaperna från antikens Grekland i Romarriket. Visserligen gjorde romarna upptäckter inom ingenjörskonsten och inom krigskonsten, men deras filosofer, som Cicero och Seneca, var få och bidrog inte med stora vetenskapliga framgångar i jämförelse med grekerna. Däremot var romarna goda politiker, ingenjörer och administratörer. När romarriket gick under sparades en del av de antika källorna och kunskaperna (bland annat i Bysans), medan andra försvann. Araberna som erövrade en stor del av Medelhavsvärlden översatte gamla antika källor till arabiska och sålunda bevarades en hel del källor till eftervärlden via araberna. I Spanien började man på medeltiden översätta dessa arabiska texter till latin och sålunda återkom en del av texterna till Europa. Visserligen hade en del av antika litteraturen bevarats i Europa, och exempelvis grundade sig katolska kyrkans världsbild på den som Ptolemaios hade haft (en geocentrisk världsbild). När man under renässansen kom i allt större kontakt med de antika källorna började man ifrågasätta de gamla katolska synsätten. Nu började man exempelvis fundera kring en heliocentrisk världsbild (jorden snurrar runt solen, och inte tvärtom som i den geocentriska världsbilden), vilket Kopernikus menade under 1500-talet. Från och med renässansen började man återgå till de antika vetenskaperna och tillämpa dem för att utveckla naturvetenskaperna. Sålunda gjordes stora framsteg under 1600-talet av bl.a. Galileo Galilei, Isaac Newton, René Descartes m.fl. På 1700-talet utvecklades upplysningsfilosofin som likaså utgick från antika förebilder. Först på och 1800-talen började man tänka om och så småningom utveckla eget tänkande i högre grad. Trots allt spelade antikens vetenskaper och konster fortfarande en viktig roll exempelvis under nyklassicismen (början av 1800-talet) och på universiteten genom hela 1800-talet då exempelvis latinet fortfarande användes för akademiska avhandlingar.

11 Vetenskaper odlades i antikens Grekland fortlevde via romarna och vidare till renässanstidens Europa då man åter igen började på allvar forska i de antika vetenskaperna. Därefter har antikens vetenskaper forskats och utvecklats vidare i västvärlden och sålunda kan man kanske påstå att den västerländska vetenskapen har sina rötter i antiken. Man kan eventuellt argumentera emot påståendet och säga att grekerna och romarna tog impulser från andra kulturer (Egypten och Mesopotamien) och att vetenskaperna under 1600-, och 1700-talen var en skild sak än antikens tänkande. I denna essä har man trots allt tagit upp argument för synen att den västerländska vetenskapen har sina rötter i antiken. En lärare kommenterar Essän är ganska lång och filosofifokuserad. Den västerländska vetenskapen borde definieras eftersom det är beroende på definitionen ifall vi argumenterar för eller emot argumentet. Grekernas kanske viktigaste insats var det kritiska tänkandet och ifrågasättandet. Även i Romarriket spelade religionen en sekundär roll. Men ifall man vidgar begreppet så är det uppenbart att antikens vetenskap i långt byggde på tidigare uppfinningar och synsätt. Arabernas roll som bevakare av detta kulturarv är avgörande. De moderna vetenskapernas genombrott fr.o.m 1600-talet anammade ju samma empirism och kriticism men var ändå också ett helt nytt skede i den västerländska vetenskapens historia. Några huvudpunkter 1. Den antika grekiska filosofin och naturvetenskaperna fick sin början fr.o.m. 600-talet före vår tideräkning i antikens Grekland. Andra kulturer (Egypten och Mesopotamien) influerade Grekland i viss mån. 2. Den kunskap som greker som Sokrates, Platon, Aristoteles m.fl. skapade har överlevt till våra dagar och influerat senare tiders tänkande. 3. Romarna skapade inte lika mycket filosofiskt nytänkande, men de uppskattade och bevarade grekernas vetenskaper för eftervärlden. 4. En del av de antika källorna försvann under medeltiden och senare, men senast under renässansen i Europa började man åter igen intressera sig för den antika litteraturen och vetenskapen. 5. På 1600-talet utvecklades naturvetenskaperna och under 1700-talet utvecklades upplysningsfilosofin. Dessa fenomen hade sina förebilder i antikens vetenskaper.

12 6. Fastän antiken var en stor förebild för naturvetenskaperna på och 1600-talet och för upplysningen under 1700-talet kan man trots allt argumentera emot och säga att de var en skild sak. Dessutom kan man också säga att grekerna och romarna tog impulser från andra kulturer (exempelvis från Egypten, Mesopotamien och Mindre Asien).

13 4. Hovdamer av Diego Velázquez och Pablo Picasso Essän a) Velázquez målning från år 1656 faller in i barockens epok inom konsten. Velázquez målade många porträtt inom den spanska kungafamiljen och gjorde sig känd som en pionjär inom porträttmålningen. På den här tavlan syns föräldrarna till barnet i spegeln och barnets blick fixeras mot föräldrarna, som inte syns direkt i bilden, men vars figurer reflekteras i spegeln. Dessa porträttdrag är inte i sig kanske speciellt klara för barocken. Barockens stildrag har mera att göra med det storslagna och pompösa. Visserligen kommer det även fram här i flickornas klädsel, som representerar barockt klädmode från 1600-talets Spanien. I Picassos version ser vi en abstraktare version av samma motiv, där han har experimenterat med olika former. b) Under 1600-talet hade exempelvis Velázquez en viktig uppgift i att måla porträtt av kungafamiljen. Konstnärerna skapade bilder av samtiden som sedan förevigades för eftervärlden. En skicklig konstnär var sålunda en eftertraktad person, eftersom denna kunde ha en rik mecenat som finansierade hans verksamhet och erbjöd en förhållandevis god lön för konstnärens tjänster. Vid sidan om att föreviga kunde konstnären skapa propagandabilder som gjorde starka intryck på åskådarna. Före kameran och filmen hade konstnärerna en annorlunda uppgift än under och 1900-talen. På Picassos tid (under och 1900-talen) hade kameror utvecklats och konstnärens uppgift förändrades. Huruvida konstnären skulle måla realistiska porträtt eller inte blev en fråga i sig. Ungefär samtidigt kom det nya stildrag inom konsten. Bl.a. målade man impressionistiskt från och med senare hälften av 1800-talet, vilket skapade en impression av landskapet där ljus och färg spelade en större roll än realistiska former. Under Picassos tid hade konstnärernas uppgift trots allt förändrats, delvis på grund av kameror, delvis på grund av att kungahusen försvann som mecenater för konstnärerna. Sålunda kunde konstnärerna fara till exempel till Paris (dit Picasso också for). Där levde konstnärerna ett fattigt bohemliv (vilket Picasso också gjorde). Det viktiga i ett demokratiskt medborgarsamhälle (som det franska) var att sälja sin konst åt allmänheten. På 1600-talet var det de rika adelsmännen, de rika borgarna, kyrkan och kungahusen som hade råd med konst, men under och talen fanns det en köpkraftig borgarklass som hade råd med att köpa konst. Nu var det inte längre kungarnas och adelsmännens smak man skulle vädja till, utan den borgerliga medelklassen som hade blivit rik i länder som Frankrike, Storbritannien och USA. Visserligen målade

14 Rembrandt och andra holländska konstnärer sin konst åt holländska borgarklassen redan på 1600-talet, men i huvudsak var detta mera sällsynt före och 1900-talen. Dessutom fanns det inte kameror på Rembrandts tid och sålunda målade även Rembrandt och Vermeer porträtt av medelklassmänniskor som beställde verken. För Picasso var det alltså massamhällets konst som gällde. Picasso var själv en vänstersympatisör likt många andra konstnärer under början av 1900-talet i Paris. Genom att uppfinna nya stilar som kubismen kunde Picasso skapa en helt ny konststil som inte var realistisk, men som uppfattades som nydanande och intressant samtidigt bland vissa samhällskretsar. När Picasso målade Las Meninas år 1957 hade han övergått till en period av sitt målande där han försökte återskapa gamla mästerverk med sina egna idéer. I Picassos version av Las Meninas har konstnären experimenterat med formerna och färgerna för att återskapa en abstraktare version av Velázquez kända målning. Som yngre hade Picasso målat porträtt men senare under sitt liv försökte han måla abstrakt och kubistiskt för att utveckla sin egen konst och för att skapa helt nya perspektiv på hur man uppfattade konst. En lärare kommenterar A-delen är obalanserad. Essän är detaljerad och analytisk gällande Velázquez medan Picasso kvitteras som abstrakt. För 2 poäng behövdes att Velázquez är barock och att Picasso är modernism (kubism). Det var alltså ett halvt poäng per del även om man inte delar ut annat än hela poäng i proven. B-delen är uttömmande och bra. Lite mera betoning kunde kanske ändå placeras på konstnärens nya, provokativa, ögonöppnarens roll under 1900-talet. Några huvudpunkter 1. Velázquez målade barockkonst och porträtt, medan Picassos version av Hovdamer är en abstraktare eller modernistisk (kubistisk) version av samma motiv. 2. Under Velázquez tid fanns inga kameror och mecenaterna var ofta kungahusen eller adelsmännen. 3. Under Picassos 1900-tal kunde kameror dokumentera samtiden och konstnärens uppgift blev en hel annan. Under 1900-talet fick konstnären en mera provokativ och ögonöppnande roll. 4. Picasso försökte med sin konst finna nya synsätt på hur man uppfattade bildkonst exempelvis genom abstrakt och kubistisk bildkonst.

15 5. Om man jämför Velázquez och Picasso har Picasso med sin version försökt skapa nya former för samma motiv. Velázquez skildrar vad som händer i hovet. 6. Picasso målade också porträtt och realistiska tavlor då han var ung, men när han målade Las Meninas år 1957 hade han redan länge experimenterat med abstrakta och kubistiska målningar för att skapa något nytt.

16 5. Jämför Nationernas Förbund och FN med varandra med avseende på syften och verksamhetsmöjligheter. Essän Nationernas Förbund skapades efter Första världskriget med syfte att försöka bevaka den rådande världsordningen som segrarmakterna i första världskriget hade skapat. Eftersom både freden i Versailles och NF bestod av segrarmakternas agenda upplevdes NF aldrig som en opartisk aktör av exempelvis Tyskland eller Sovjetunionen. Sovjetunionen ansågs som en fiende till västmakterna och fick därför inte delta i NF förrän år Nazityskland, vid sidan om andra fascistiska stater, avgick från NF efter att Hitler och nazisterna hade kommit till makten. En annan mycket stor brist med NF var att dess kanske största potentiella aktör, USA, uteblev från organisationen helt och hållet. Ursprungligen hade USA:s president Woodrov Wilson varit en av arkitekterna bakom idén till NF, men under följande amerikanska presidents era ville man inte gå med i verksamheten. I och med att världens kanske mäktigaste stat under mellankrigstiden backade ut ur NF var det egentligen Storbritannien och Frankrike som fick bära huvudansvaret för att NF skulle kunna upprätthålla sin verksamhet. Efter första världskriget var både Storbritannien och Frankrike starkt skuldsatta och utarmade, med merparten av skuldfordringarna i Förenta staterna. Denna maktkonstellation beskriver i sig att med Storbritannien och Frankrike som huvudaktörer i NF kunde organisationen inte göra mycket (ur ett maktpolitiskt perspektiv) då Nazityskland, fascistiska Italien och militärdiktatoriska Japan började strida mot NF:s lagar och anfalla NF:s medlemsländer på 1930-talet. Efter andra världskriget slopades NF och ersattes med Förenta Nationerna. Redan under andra världskriget hade USA och Sovjetunionen förhandlat om hur denna världsorganisation skulle uppbyggas. NF hade haft sitt huvudkontor i Genève i Schweiz, men FN:s dito byggdes på amerikansk mark i New York. Sålunda manifesterade USA att landet var utrikespolitiskt intresserat av att ta huvudinitiativet till att skapa detta forum. I säkerhetsrådet satt andra världskrigets allierade segrarmakter: USA, Sovjetunionen, Storbritannien, Frankrike och Kina. Vid detta skede fortsatte inbördeskriget i Kina. Först Sovjetunionen gick med i NF då Nazityskland avgick därifrån. Fem år senare uteslöts Sovjetunionen ur Nationernas förbund på grund av sitt anfall mot Finland år 1939.

17 tog kommunisterna makten i landet. Till att börja med ville USA inte erkänna kommunisterna i Kina som legitima makthavare i landet och Chiang Kai-sheks nationalister i Taiwan stöddes av USA som Kinas legitima regering. Senare gick USA med på att erkänna Folkrepubliken Kina som det egentliga Kina och sålunda fick kommunistiska stater också större inflytande i säkerhetsrådet. Visserligen var detta mera en symbolisk handling med tanke på att Sovjetunionens och Kinas förhållanden aldrig var bra trots en gemensam ideologi. För övrigt kan man säga att den verkliga makten efter andra världskriget inte låg på något sätt i FN eller i dess säkerhetsråd. Huvudaktörerna i kalla kriget var Washington och Moskva, med vissa andra mindre aktörer som Beijing. FN hade en mera moralisk och symbolisk makt i att fördöma medlemmar, så som när Sydafrika utövade sin Apartheid-politik. I de större maktpolitiska frågorna var det allt som oftast USA:s president som förhandlade med partiordförandena från Sovjetunionen eller Kina. I Europa fick den Europeiska Gemenskapen också en viktigare ekonomisk och politisk roll i vardagspolitiken än FN. Trots FN:s realpolitiska brister kan det trots allt sägas FN har fortsättningsvis en ganska viktig roll i världspolitiken som ett diskussionsforum där medlemmar kan uttrycka moraliska synpunkter och önskemål. Vid sidan om FN har organisationen andra filialer som UNICEF och UNESCO som har lyckats arbeta mycket för att främja världsfred, kultur, hälsa, u-landsbistånd, med mera. FN har också till skillnad från NF lyckats samla så gott som alla världens stater i sitt forum, vilket NF aldrig lyckades med. Många av de misstag som gjordes av NF under mellankrigstiden har man i FN lyckats undvika. Vid sidan om dessa aspekter har FN deltagit med fredbevaringstrupper i olika krigszoner med större framgång än Nationernas förbund, som inte förmådde göra mycket då dess medlemsstater anfölls av fascistdiktaturer och Sovjetunionen. En lärare kommenterar Essän är informativt och bra. I ett svarsdirektiv anser jag att man i ännu högre grad kunde betona JÄMFÖRANDET, eftersom ordet har en central innebörd i frågan, och i och med det fokusera likheter och skillnader såväl gällande syften (ex. Världsfred) som verksamhetsmöjligheter (handikappade i större konflikter i vilka stormakter varit inblandade). Några huvudpunkter 1. Nationernas förbund skapades av segrarmakterna i första världskriget med huvudkontor i Genève i Schweiz.

18 2. USA uteblev från organisationen och sålunda var det främst Frankrike och Storbritannien som var de ledande stormakterna inom NF. 3. Efter andra världskrigets utbrott blev NF en död organisation. Förbundet hade misslyckats med att bevara freden. 4. Efter andra världskriget ersattes NF av Förenta nationerna, där både USA och Sovjetunionen blev genast medlemmar. Huvudkontoret placerades i New York i USA. USA kom med den här gången. 5. Förenta nationerna har inte alltid haft makt att bevara freden i olika konflikter men har klarat sig bättre i sina uppgifter än föregångaren Nationernas förbund. Kalla kriget mellan USA och Sovjetunionen var något som man inte kunde göra så mycket åt. Stormakterna spelade sitt eget spel. 6. Flera av de misstag som NF gjorde har man trots allt lyckats undvika i FN. FN har ingen realpolitisk makt, men i vissa frågor kan FN påverka med fredsbevaringstrupper och humanitär hjälp på krisområden. Dessutom har FN ett större antal medlemsländer än vad NF hade.

19 6. Finlands utrikespolitiska ställning försvårades i slutet av 1930-talet. Behandla Tysklands och Sovjetunionens dåtida utrikespolitiska strävanden och deras inverkan på Finland. (Se docent Heikki Mikkelis tv-svar på frågan: Essän Sovjetunionen hade under 1930-talet ingått i en stalinistisk era. Josif Stalin hade fått makten i den interna kampen om makten i det kommunistiska partiet och från med år 1935 hade Stalin fått diktatorisk makt i Sovjetunionen (efter mordet på Kirov och efter utrensningarna i kommunistpartiet). Under stalinismen i Sovjetunionen isolerade sig Sovjetunionen från resten av Europa för att koncentrera sig på sin interna industrialisering. Industrialiseringen under talet hade bl.a. i syfte att upprusta landet för ett kommande krig. Det största hotet mot Sovjetunionen kom från Tyskland, där Adolf Hitler och nazisterna hade lyckats komma till makten år Hitler hade redan från första början uttryckt sitt förakt mot bolsjevismen och Sovjetunionen i allmänhet, där Hitler ville skaffa Lebensraum åt det tyska folket. Från och med mitten av talet började Nazityskland expandera sina domäner. Saarområdet blev en del av Tyskland år 1935 efter en folkomröstning. 3 Rhenområdet militariserades år 1936 (området hade varit demilitariserat efter första världskriget enligt fredsavtalen). Österrike anslöts till Nazityskland i mars 1938 i en så kallad Anschluss. 4 År 1938 var det också Tjeckoslovakiens tur då Sudetlandet blev tyskt. 5 År 1939 blev även Memelområdet i Litauen erövrat av Nazityskland. 6 3 Efter första världskriget ockuperades Saar-området av brittiska och franska trupper enligt fredsavtalen. Efter femton år avlägsnade sig de brittiska och franska trupperna från området, varefter en folkomröstning hölls där år Efter folkomröstningen blev Saar-området en del av det Tredje riket. Över 90 % av befolkningen röstade för att bli en del av Tyskland (enligt valresultatet). Området ligger nära franska gränsen. År 1919 hade valet om Saarområdets framtid redan fastställts befolkningen ville höra till Tyskland men kunde inte på grund av fredsavtalen. 4 Redan tidigare hade nazister och icke-nazister i både Tyskland och Österrike talat för en Anschluss av dessa två länder. I mars 1938 gjorde lokala nazistpartiet en lokal maktkupp i Österrike. Nazitysklands armé marscherade in i landet och en folkomröstning hölls om Anschluss. Enligt Nazityskland påstod man att 99,73 % av österrikarna röstade för en Anschluss med Tyskland. Före maktkuppen hade de tidigare makthavarna planerat en röstning om landets självständighet, men på grund av det lokala nazistpartiets kupp och Wehrmachts inblandning blev valen inte av. 5 Sudetlandet (Sudetenland på tyska) var en landremsa i västra Tjeckoslovakien som gränsade mot Tyskland. Området hade en stor tyskspråkig befolkning och Hitler krävde att dessa skulle höra till Tyskland. En stor del av Tjeckoslovakiens försvar var placerat i detta område. Efter att Hitler lyckats få Sudetlandet i München 1938 var

20 I ett avtal i München (Appeasement-hösten 1938) kom Storbritanniens minister Neville Chamberlain överens om att Nazityskland fick ockupera Sudetlandet, förutsatt att landet inte gjorde några ytterligare krav. (Storbritannien, Frankrike, Tyskland och Italien deltog i förhandlingarna, Tjeckoslovakien fick inte delta.) Under våren 1939 erövrade Nazityskland trots allt resten av Tjeckoslovakien. Läget var sålunda spänt och år 1939 när Nazityskland anföll Polen förklarade Frankrike och Storbritannien krig mot Tyskland. I ett avtal som kallades för Molotov-Ribbentrop-pakten (år 1939) kom Tyskland och Sovjetunionen överens om ett nonaggressionsavtal sinsemellan. I ett hemligt avtal styckades Polen mellan Tyskland och Sovjetunionen. Sovjetunionen godkände att Tyskland fick erövra största delen av Polen medan Tyskland godkände att Sovjetunionen hade Baltikum och Finland som sin intressesfär. Tyskland ville inte ha ett krig med Sovjetunionen just då och Sovjetunionen ville vinna tid. Redan före dessa händelser hade Finlands ledning insett det kommande hotet. Under 1920-talet hade Finland försökt förhandla om ett försvarssamarbete med randstater som Polen, Litauen, Lettland och Estland, men samarbetet verkställdes inte. På 1930-talet började Finland däremot närma sig de nordiska länderna i hopp om att dessa länder skulle samarbeta i försvarssyfte om ett världskrig skulle bryta ut. Detta samarbete visade tecken på att kunna lyckas, men när det kom till kritan var få av de nordiska länderna redo att underteckna militära allianser med de övriga nordiska länderna. Därför var samarbetet mera ekonomiskt, moraliskt och politiskt än militärt. År 1937 skapades också en så kallad rödmylleregering i Finland under statsminister A. Cajander. Regeringen var en koalition av Agrarförbundet och Socialdemokratiska partiet. Koalitionen symboliserade också en försoning mellan borgerliga agrarerna och socialdemokratiska arbetarvänstern efter inbördeskriget. En försoning behövdes i samhället inför det kommande världskriget, vilket redan år 1937 såg ut att bryta ut. Sovjetunionen anföll Finland under vintern I förhandlingar med Finland före kriget krävde Sovjetunionen att Finland skulle ge baser och stora landområden åt Sovjetunionen. På grund av att andra världskriget hade startat ville Sovjetunionen antagligen skaffa sig en buffertzon mot Tyskland, och i dessa planer ingick en ockupation av Finland. Finska regeringen ville inte gå med på dessa krav. I Finland började man mobilisera befolkningen för ett kommande krig och samtidigt betonade man neutraliteten. Vinterkriget bröt ut i november när Sovjetunionen anföll huvudstaden Prag hotad. På våren 1939 erövrades hela Tjeckoslovakien av Nazi-Tyskland. Tjeckien blev tyskt och Slovakien en nazitysk lydstat. 6 Staden Memel vid Östersjön heter Klaipeda på litauiska. Området hade tidigare haft ett stort tyskt inflytande (området ligger nära Ost-Preussen). Efter första världskriget blev Litauen självständigt och Memel-området blev litauiskt och stadens namn blev Klaipeda.

Nationalismen Nationalism Italien

Nationalismen Nationalism Italien 1914-1918 Nationalismen Efter franska revolutionen växte en stark känsla fram för det egna landet nationalkänsla När Frankrike och Napoleon besegrade många länder i Europa ville medborgarna se sina länder

Läs mer

Nationalismen Nationalism Italien

Nationalismen Nationalism Italien 1914-1918 Nationalismen Efter franska revolutionen växte en stark känsla fram för det egna landet nationalkänsla När Frankrike och Napoleon besegrade många länder i Europa ville medborgarna se sina länder

Läs mer

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan? Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade

Läs mer

Renässansen Antiken återupptäcks

Renässansen Antiken återupptäcks Renässansen Antiken återupptäcks Norditalienska stadsstater Städer i norra Italien var självstyrande, t.ex. Venedig och Florens. Handel med Kina och Indien gjorde dem rika. Köpmän n och hantverkare blir

Läs mer

FACIT Instuderingsfrågor första världskriget

FACIT Instuderingsfrågor första världskriget FACIT Instuderingsfrågor första världskriget 1. Vad innebar imperialismen? Imperialism = politiskt och militärt ta makten över främmande områden I slutet av 1800-talet tävlade stormakterna i Europa om

Läs mer

Första världskriget

Första världskriget Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 s.194 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om

Läs mer

Andra världskriget. 9gr HT-16

Andra världskriget. 9gr HT-16 Andra världskriget 9gr HT-16 Orsaker till 2VK Versaillesfreden Dolkstötslegenden Rätt man på rätt plats i rätt tid Hitler kom i precis rätt tid. Lovade råda bot på arbetslöshet och fattigdom. Lyckades.

Läs mer

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att Sida 1 av 5 Åk. 7 Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna känna till hur människor under jägarstenåldern försörjde sig kunna redogöra för hur livsvillkoren förändrades vid övergången

Läs mer

Första världskriget 1914-1918

Första världskriget 1914-1918 Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om kolonierna.

Läs mer

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda Lite om andra världskriget Fascismen Förhärligar staten Fursten, ledaren, eliten, handlingskraften Känslans kraft gentemot förnuftet Ojämlikhet Kollektivet gentemot individen Arbetarklass mot aristokrati

Läs mer

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark Andra världskriget Som du nu vet, anföll Tyskland Polen den 1 september 1939. Med stridsvagnar tog man sig in landet, och andra världskriget hade börjat. Kriget varade i fem år och när det var över hade

Läs mer

Repetition av upptrappningen till kriget Kriget startar Norden i kriget Kriget i väster Kriget i öster Pearl Harbor Normandie Krigsslutet

Repetition av upptrappningen till kriget Kriget startar Norden i kriget Kriget i väster Kriget i öster Pearl Harbor Normandie Krigsslutet Repetition av upptrappningen till kriget Kriget startar Norden i kriget Kriget i väster Kriget i öster Pearl Harbor Normandie Krigsslutet Adolf Hitler hur kunde han få makten? Adolf Hitler hade kommit

Läs mer

Första världskriget The Great War

Första världskriget The Great War Första världskriget The Great War Europa 1800-talet Nationalismen: en ny tanke samma språk, religion och kultur skulle bli ett land Italien enas Tyskland (tidigare 38 stater) enades 1871 under Bismark

Läs mer

1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur

1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur 1900-talets historia Mål och arbetsmetod Målet med arbetsområdet är att du ska få övergripande kunskaper om 1900- talets historia och hur den har påverkat den tid vi lever i idag. Kursen kommer att koncentrera

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna. I den här essän kommer jag att undersöka och jämföra skillnader och likheter i orsakerna till den amerikanska

Läs mer

Antiken 700 f Kr 500 e Kr. Greker och Romare

Antiken 700 f Kr 500 e Kr. Greker och Romare Antiken 700 f Kr 500 e Kr Greker och Romare Varför dessa årtalsgränser? Händelser som traderats muntligt från 1200- talet f Kr, krig o myter m hjältar skrivs ned i Iliaden/Odysseen äldsta diktverken i

Läs mer

Stormaktstiden- Frihetstiden

Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden- Frihetstiden Lpp Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden del 2 => Förklara hur Karl XI och Karl XII försökte göra Sverige till ett Östersjörike (reduktionen, ny krigsmakt, envälde)

Läs mer

Industri och imperier HT Instuderingsfrågor

Industri och imperier HT Instuderingsfrågor Industri och imperier HT 2016 Instuderingsfrågor Det allra bäst är egentligen om ni som studenter skapar era egna frågor och problem vid inläsningen av kurslitteraturen, men det är inte alltid så enkelt.

Läs mer

Vid sekelskiftet 1900 hade Tyskland Europas största befolkning och var även ett ledande industriland med stora naturresurser. Dock hade Tyskland inte

Vid sekelskiftet 1900 hade Tyskland Europas största befolkning och var även ett ledande industriland med stora naturresurser. Dock hade Tyskland inte Vid sekelskiftet 1900 hade Tyskland Europas största befolkning och var även ett ledande industriland med stora naturresurser. Dock hade Tyskland inte speciellt många kolonier jämfört med andra länder i

Läs mer

DEN TYSK / RYSKA PAKTEN

DEN TYSK / RYSKA PAKTEN DEN TYSK / RYSKA PAKTEN o Flera var rädda för kommunismen som härskade i Sovjetunionen. o Kanske kunde den stora tyska armén vara ett bra försvar mot Sovjetunionen? o Ett avtal eller snarare en pakt mellan

Läs mer

sep 15 19:44 sep 15 19:42 sep 15 20:13 sep 15 20:25

sep 15 19:44 sep 15 19:42 sep 15 20:13 sep 15 20:25 Kronologi: Det andra Världskriget 1939 40 Tyskland invaderar Polen den 1.9. Storbritannien och Frankrike förklarar Tyskland krig 3.9. Sovjetunionen rycker in i Polen några veckor senare, efter att Polen

Läs mer

Revolution. Giljotin. Monarki. Republik. Yttrandefrihet. Liberalism. Konservatism. Skräckvälde. Privilegier. Napoleon. Det tredje ståndet

Revolution. Giljotin. Monarki. Republik. Yttrandefrihet. Liberalism. Konservatism. Skräckvälde. Privilegier. Napoleon. Det tredje ståndet Revolution Giljotin Monarki Republik Liberalism Yttrandefrihet Konservatism Skräckvälde Napoleon Privilegier Det tredje ståndet Ståndssamhälle Nationalförsamlingen Klassamhälle Envälde Självständighet

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Det kalla kriget. Freden i Europa förbereds

Det kalla kriget. Freden i Europa förbereds Det kalla kriget När Tyskland anföll Sovjet 1941 bildades en allians mellan USA, Storbritannien och Sovjet. På det stora hela fungerade detta bra. Det fanns dock en motsättning mellan de båda västmakterna

Läs mer

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 1 Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 Konflikten uppstår 1. Vilka frågor diskuterades vid konferensen i Jalta i feb 1945? Vad kom man fram till? 2. Vad bestämdes vid nästa konferens i

Läs mer

Rysslands problem före revolutionen.

Rysslands problem före revolutionen. Rysslands problem före revolutionen. - Feodalt system. Livegenskapen avskaffas 1861. - Ont om land. Ingen skiftesreform. - Växande befolkning. Drabbar främst bönderna. Bönderna utgjorde 80 % av befolkningen.

Läs mer

DEMOKRATI. - Folkstyre

DEMOKRATI. - Folkstyre DEMOKRATI - Folkstyre FRÅGOR KRING DEMOKRATI 1. Allas åsikter är lika mycket värda? 2. För att bli svensk medborgare och få rösta måste man klara av ett språktest? 3. Är det ett brott mot demokratin att

Läs mer

1. Bakgrund inför det första världskriget- 1800-talet

1. Bakgrund inför det första världskriget- 1800-talet Inledning 1. Bakgrund inför det första världskriget- 1800-talet Efter den franska revolutionen samt Napoleons fall skulle Europa aldrig mer vara sig likt. Som ni vet bidrog Upplysningstiden under 1700-talet

Läs mer

Mellankrigstiden 1919-1939. Fokus på USA, Sovjet och Tyskland!

Mellankrigstiden 1919-1939. Fokus på USA, Sovjet och Tyskland! Mellankrigstiden 1919-1939 Fokus på USA, Sovjet och Tyskland! Läget efter det första världskriget Versaillesfreden, som bestämdes av segrarmakterna, var hård mot Tyskland. De var tvungna att betala krigsskadestånd,

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Europeisk fascism som ideologi

Europeisk fascism som ideologi Ny ordning Mussolini talade om en totalitär regim : hela befolkningen omfattas av systemet, offentligt och privat liv styrdes, individens intressen underordnades staten/nationen Europeisk fascism som ideologi

Läs mer

EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991

EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991 EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991 Efter 1945 Fred och välfärd Europa var en världsdel i spillror. Politikerna som styrde hade varit med om krisen på 1920- och 1930 talen, världskrig, nazism, kommunism

Läs mer

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning Franska revolutionen Franska revolutionen En sammanfattning en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt Kungen, Ludvig XVI, hade all makt Den som var kung kunde kalla

Läs mer

Upplysningstidens karta

Upplysningstidens karta Upplysningstidens karta (interaktiv via länken nedan läs och lär dig om händelser) http://www.worldology.com/europe/enlightenment_lg.htm Handelsmönster år 1770 http://qed.princeton.edu/getfile.php?f=european_empires_and_trade_c._1770.jp

Läs mer

Undret vid Dunkerque (Dunkirk).

Undret vid Dunkerque (Dunkirk). Undret vid Dunkerque (Dunkirk). I maj 1940 när Tyskland anfaller Frankrike så finns en stor del av brittiska armén i Frankrike. Tyskland anfaller Frankrike via Belgien och genom Ardennerskogen som ligger

Läs mer

Kalla kriget, första skedet Vänner blir fiender!

Kalla kriget, första skedet Vänner blir fiender! Kalla kriget, första skedet 1946-1947. Vänner blir fiender! Det kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som effektivt delade upp världen i två läger, väst och öst. Det kalla kriget började

Läs mer

MEDELTIDEN. Tidig Medeltid ( ) Högmedeltid ( ) Senmedeltid ( )

MEDELTIDEN. Tidig Medeltid ( ) Högmedeltid ( ) Senmedeltid ( ) MEDELTIDEN Tidig Medeltid (476-1000) Högmedeltid (1000-1300) Senmedeltid (1300-1500) TIDIG MEDELTID - POLITIK 476 sista Romerska Kejsaren störtas! Feodalism Feudum (jordinnehav) att äga jord var mycket

Läs mer

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90%

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Krisen i Syrien Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Sunni 74%, övrig islam 16%, Kristna 10%

Läs mer

l Österrike blir en del av Tyskland. l Folkomröstning om de6a i Österrike. 99.75 % stödde Hitler. Varför?

l Österrike blir en del av Tyskland. l Folkomröstning om de6a i Österrike. 99.75 % stödde Hitler. Varför? Orsaker till 2VK Versaillesfreden Dolkstötslegenden Rä6 man på rä6 plats i rä6 :d Hitler kom i precis rä6 :d. Lovade råda bot på arbetslöshet och fabgdom. Lyckades. Blev snabbt populär. Rädslan för krig.

Läs mer

Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Delprov A Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Vilka var först? 20 000 år sedan Fr Mongoliet, över Berings sund till amerikanska kontinenten Levde ett med naturen fredliga kollektivt ägande

Vilka var först? 20 000 år sedan Fr Mongoliet, över Berings sund till amerikanska kontinenten Levde ett med naturen fredliga kollektivt ägande USA:s historia Vilka var först? 20 000 år sedan Fr Mongoliet, över Berings sund till amerikanska kontinenten Levde ett med naturen fredliga kollektivt ägande Krigiska listiga och dödade oskyldiga vita

Läs mer

Den väpnade freden 1871-1914

Den väpnade freden 1871-1914 Den väpnade freden 1871-1914 Osäkerhet och misstro Alla förberedde sig för krig Industrialiseringen gav resurser Värnplikt Allianser Trippelalliansen Tyskland, Österrike, Italien (till 1915) (inkl. Bulgarien

Läs mer

INNEHÅLL. Förord 9. 1 Bakgrunden till andra världskriget 11

INNEHÅLL. Förord 9. 1 Bakgrunden till andra världskriget 11 Förord 9 1 Bakgrunden till andra världskriget 11 Arvet från första världskriget 11 Versaillesfreden 13 Locarnopakten 1925 16 Nationernas Förbunds problem 17 Den ekonomiska världskrisen drabbar Europa 18

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden.

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Vad hände under medeltiden? Sverige blev ett rike. Människor blev kristna. Handeln ökade. Städer började byggas. Riddare och borgar.

Läs mer

Antiken Det gamla Grekland

Antiken Det gamla Grekland Antiken Det gamla Grekland Kung Minos på Kreta Många grekiska myter och sagor från Antiken en bland annat om kung Minos Kungen av Fenicien (dagens länder i Mellanöstern) hade en vacker dotter som hette

Läs mer

Stormaktstiden fakta

Stormaktstiden fakta Stormaktstiden fakta 1611-1718 Stormaktstiden varade i ca 100 år. Sverige var stort och hade en miljon invånare. Som levde i ett stånd samhälle. Under denna tid skaffade Sverige sig mycket makt och erövrade

Läs mer

Högkulturerna. Historia.

Högkulturerna. Historia. Högkulturerna. Historia. Högkulturer För 10.000 år sen - övergång från jägare/samlare till jordbrukare med husdjur. Efter några tusen år ledde jordbruk till bofasthet, man började då bygga varmare hyddor

Läs mer

ORSAKER TILL ANDRA VK

ORSAKER TILL ANDRA VK HUVUDORSAKER: Hitler och aggressiv tysk utrikespolitik Nationernas Förbund kollektiv säkerhet misslyckas Eftergiftspolitiken (Appeasement) ANDRA VIKTIGA ORSAKER: Fredsuppgörelserna efter Första VK Ekonomi

Läs mer

LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN. och reformation med mera. och att avskaffa landet inre tullar (de yttre skulle vara kvar).

LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN. och reformation med mera. och att avskaffa landet inre tullar (de yttre skulle vara kvar). HT 2010 LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN och reformation med mera I korthet Idéernas utveckling RENÄSSANSKONST Diverse skulpturer I detta kompendium återfinner du anteckningar från våra lektioner. Du behöver

Läs mer

Styrelseskick i gamla Grekland

Styrelseskick i gamla Grekland Styrelseskick i gamla Grekland Kungadöme ca 2000 1200 f KR Oligarki ( fåmannavälde, en liten grupp styr) ca 1200 600 f Kr Tyranner ca 600-500 f Kr Demokrati ( Aten) 400 300 f Kr Antiken 700 f Kr 500 e

Läs mer

För varje epok kommer här att ställas upp de viktigaste sakerna vad gäller ekonomiska, sociala, kulturella och politiska förhållanden.

För varje epok kommer här att ställas upp de viktigaste sakerna vad gäller ekonomiska, sociala, kulturella och politiska förhållanden. Följande text är tagen ifrån http://stiglundberg.org/historiska-epoker/, texten är ursprungligen skriven av Gymnasieläraren Sofia Ahlgren. Texten är editerad och korrekturläst av mig. Att beskriva en epok

Läs mer

Franska revolutionen. en sammanfattning

Franska revolutionen. en sammanfattning Franska revolutionen en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt. Kungen (Ludvig XVI) hade all makt. Han kunde kalla in ståndsriksdagen, men hade inte gjort det på 175

Läs mer

FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI Frihet, jämlikhet, broderskap

FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI Frihet, jämlikhet, broderskap FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI 1789 Frihet, jämlikhet, broderskap Vad är historia? Vad är historia? Frågan är svår att definiera då svaren är många. Det som man säkert kan säga är att historia handlar om

Läs mer

Bilder av 1920-talet. Hur var 1920-talet? Vad tänker vi på och associerar till? Kris och elände eller glädje och sedeslöshet?

Bilder av 1920-talet. Hur var 1920-talet? Vad tänker vi på och associerar till? Kris och elände eller glädje och sedeslöshet? Bilder av 1920-talet Hur var 1920-talet? Vad tänker vi på och associerar till? Kris och elände eller glädje och sedeslöshet? George Grosz Kapitalismens största kris: depressionen Börskrasch 29 oktober

Läs mer

ORSAKER TILL DEN ENGELSKA REVOLUTIONEN

ORSAKER TILL DEN ENGELSKA REVOLUTIONEN ORSAKER TILL DEN ENGELSKA REVOLUTIONEN BAKGRUND Crécy 26 augusti 1346 (En del av det s.k. Hundraårskriget 1337-1453) Engelska långbågar Kanoner DIGERDÖDEN 1348-49 Pandemi som medförde en enorm folkminskning

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

KOLONIALISMEN & DEN AMERIKANSKA

KOLONIALISMEN & DEN AMERIKANSKA KOLONIALISMEN & DEN AMERIKANSKA REVOLUTIONEN 1775-1783 Mikael C. Svensson BAKGRUND TILL KOLONIERNA Jag påstår att vi är den bästa rasen i världen och att ju större del av världen som vi har under oss,

Läs mer

tisdag 23 oktober 12

tisdag 23 oktober 12 ANDRA VÄRLDSKRIGET PÅ VÄG MOT KRIG Adolf Hitler blir rikskansler i Tyskland, 1933 Hitler sätter in militär i Rhenlandet, 1936 Hitler upphäver Versaillesfördaget, 1937 Ockuperar Österrike, Anschluss, 1938

Läs mer

Basfrågor: En delad värld

Basfrågor: En delad värld Basfrågor: En delad värld supermakter stormakter ockupationszon järnridån västmakterna kapprustning maktblock permanent mandattid lydstater frihandelsområde förstatliga elit partisankrigare militärdiktatur

Läs mer

Filmhandledning av Petronella Ekström - Örebro Den stora amerikaresan: USA:s historia

Filmhandledning av Petronella Ekström - Örebro Den stora amerikaresan: USA:s historia Filmhandledning av Petronella Ekström - Örebro Den stora amerikaresan: USA:s historia Målgrupp: 7-9 Tema: USA, historia, slaveri, västerländsk historieskrivning Sökord: USA, historia, slaveri, västerländsk

Läs mer

Andra världskriget

Andra världskriget Andra världskriget 1939-1945 Vägen till kriget s.231-232 Upprustning, först i smyg sedan öppet. Allians Tyskland Italien Japan (axelmakterna). Rehnlandet (vid franska gränsen) besätts 1936. Österrike ansluts

Läs mer

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv.

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv. Kalla kriget Kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som utspelade sig från år 1945 till år 1989. USA och Sovjetunionen var två supermakter som bildades efter det Andra världskriget då

Läs mer

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Konteramiral Johan Pitka Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Johan Pitka föddes 1872, när Estland var en del av tsarens Ryssland. Han utbildade sig till sjökapten och var till sjöss under åren 1889 till

Läs mer

Planering historia tillval

Planering historia tillval Planering historia tillval Perioden 1871-1945 Vi skall arbeta med perioden 1871 till 1945. Vi kommer dela upp perioden i fyra block. Block 1- Imperialismen 1871-1914 Block 2 Första världskriget 1914-1918

Läs mer

DET KALLA KRIGET KAPITEL 1 VARFÖR BLEV VÄNNERNA FIENDER? Mellan 1941 och 1945 var USA, kriget stod USA och dess allierade på ena

DET KALLA KRIGET KAPITEL 1 VARFÖR BLEV VÄNNERNA FIENDER? Mellan 1941 och 1945 var USA, kriget stod USA och dess allierade på ena DET KALLA KRIGET KAPITEL 1 VARFÖR BLEV VÄNNERNA FIENDER? Mellan 1941 och 1945 var USA, kriget stod USA och dess allierade på ena Storbritannien och Sovjetunionen allierade sidan och Sovjet tillsammans

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2015

Stockholms besöksnäring. Juni 2015 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades över 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 6 jämfört med juni månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med augusti månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015 Stockholms besöksnäring. Under oktober månad registrerades över 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med oktober månad 2014. Cirka 68 av övernattningarna

Läs mer

Revolutionernas tidevarv

Revolutionernas tidevarv Revolutionernas tidevarv Bakgrund/förutsättningar Vetenskapliga framsteg på 1600-talet; grundade på erfarenheter (empirismen) o förnuftstro (rationalismen), ledde till en inriktning på det för människan

Läs mer

Europa efter det första världskriget

Europa efter det första världskriget Nya stater i Europa Finland Estland Lettland Litauen Polen Tjeckoslovakien Ö:rike Ungern Jugoslaviem aug 27 14:18 Europa efter det första världskriget Tyskland Turkiet aug 27 12:59 1 Tysklands territoriella

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

Stockholms besöksnäring. Februari 2016 Stockholms besöksnäring. Under februari månad registrerades närmare 820 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med februari månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Stockholms besöksnäring. Maj 2015 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades cirka 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2014. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Stockholms besöksnäring. Juli 2015 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 20 jämfört med juli månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Hur byggdes Rom enligt sagan?

Hur byggdes Rom enligt sagan? Hur byggdes Rom enligt sagan? Sagan berättar att två små pojkar, Romulus och Remus, lades i en korg på floden Tibern. Deras mamma var en prinsessa och deras morfar var kung. Pojkarnas morfar jagades sedan

Läs mer

KALLA KRIGET. Någon bild, tex berlinmuren... torsdag 29 augusti 13

KALLA KRIGET. Någon bild, tex berlinmuren... torsdag 29 augusti 13 KALLA KRIGET Någon bild, tex berlinmuren... FRÅGAN ATT FUNDERA PÅ FRÅGAN ATT FUNDERA PÅ Hur påverkar kalla kriget världen ännu idag? ETT ARV FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGET ETT ARV FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGET Under

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2015

Stockholms besöksnäring. April 2015 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades cirka 885 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 9 jämfört med april månad 214. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Andra världskriget: en sammanfattning

Andra världskriget: en sammanfattning Andra världskriget: en sammanfattning Basfakta andra världskriget År: 1939-1945 Allianser: De allierade (USA, Storbritannien, Ryssland, Frankrike m. fl.) mot Axelmakterna (Tyskland, Japan, Italien m.fl.).

Läs mer

De första städerna. Mesopotamien

De första städerna. Mesopotamien De första städerna Mesopotamien Mesopotamien = Området mellan floderna Eufrat och Tigris Världens första högkultur Den sumeriska högkulturen uppstod omkring 5000 år sedan. VARFÖR JUST I MESOPOTAMIEN? Bästa

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

Den romerska republiken var en form av demokrati, men som främst gynnade de rika

Den romerska republiken var en form av demokrati, men som främst gynnade de rika Bild: Giovanni Dall'Orto Varghona med tvillingarna Romulus och Remus. I romersk mytologi var det Romulus som grundade staden Rom. SPQR är en förkortning för "senaten och det romerska folket". Romarriket

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

Efterkrigstiden 1945-1991

Efterkrigstiden 1945-1991 Efterkrigstiden 1945-1991 1 Det kalla kriget s.254-255 Kalla kriget = förhållandet mellan supermakterna USA och Sovjetunionen 1945 1989. Liberal demokrati mot kommunistisk diktatur, båda supermakterna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016 Stockholms besöksnäring. Oktober 216 Under oktober månad registrerades ca 1,2 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med oktober 215. Cirka 69 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2016

Stockholms besöksnäring. Maj 2016 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades över 1,2 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2015. Cirka 64 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2016

Stockholms besöksnäring. Juli 2016 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en minskning med 3 jämfört med juli månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

Instuderingsfrågor till Perspektiv på historien A

Instuderingsfrågor till Perspektiv på historien A Instuderingsfrågor till Perspektiv på historien A Forntiden, de första högkulturerna och antikens Grekland och Rom. Forntiden, s.6-10 1a) Vilken var den avgörande skillnaden mellan aporna och våra tidigaste

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2016

Stockholms besöksnäring. Juni 2016 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades närmare 1,3 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 3 jämfört med juni månad 2015. Cirka 58 av övernattningarna

Läs mer

Lärarexemplar med facit

Lärarexemplar med facit UPPGIFTER TILL UTSTÄLLNINGEN Svenskt i Finland: Bilderna berättar så har svenskbygden förändrats Lärarexemplar med facit s. Innehåll 2 Instuderingsfrågor och kronologi 3 Korsord 4 Bildtexter 5 Frågor till

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2016

Stockholms besöksnäring. April 2016 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades över 1 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 16 jämfört med april månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 2 jämfört med augusti månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

VARFÖR KRIG? FÖRSTA VÄRLDSKRIGET - PRESENTATION. ORSAKER TILL FÖRSTA VÄRLDSKRIGET Måndag, 10 November, 2014 ORSAKER ORSAKER ORSAKER

VARFÖR KRIG? FÖRSTA VÄRLDSKRIGET - PRESENTATION. ORSAKER TILL FÖRSTA VÄRLDSKRIGET Måndag, 10 November, 2014 ORSAKER ORSAKER ORSAKER FÖRSTA VÄRLDSKRIGET - PRESENTATION Etablerad 2014 ORSAKER TILL FÖRSTA VÄRLDSKRIGET Måndag, 10 November, 2014 HVISTORIA Denna presentation är en del av det arbete som ingår i det historiska projektet HVISTORIA

Läs mer

1. Tabellen nedan visar befolkningsutvecklingen i Europa från år 400 f.kr. till år 2000 e.kr.

1. Tabellen nedan visar befolkningsutvecklingen i Europa från år 400 f.kr. till år 2000 e.kr. 1 STUDENTEXAMENS- NÄMNDEN MODELLPROV I HISTORIA Högst 6 frågor får besvaras. Svaren på de mer krävande frågorna, som är markerade med ett +, bedöms enligt betygsskalan 0 9 i stället för den normala 0 6.

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016 Stockholms besöksnäring. Sommaren Under de tre sommarmånaderna juni, juli och augusti registrerades över 4,4 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 1 jämfört med

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014 FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014 101/2014 (Finlands författningssamlings nr 1018/2014) Statsrådets förordning om sättande i kraft av protokollet om

Läs mer

Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig

Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig Du kommer väl ihåg omslaget till Blod och lera? På bilden ser du soldater från första Australienska divisionen som går på en spång nära Hooge, vid

Läs mer

FACIT MINIKURS. Europa tar form 7:1. Världskartan ritas 7:1. Tre stormakter 7:1. Franska revolutionen 7:2. Den industriella revolutionen 7:3

FACIT MINIKURS. Europa tar form 7:1. Världskartan ritas 7:1. Tre stormakter 7:1. Franska revolutionen 7:2. Den industriella revolutionen 7:3 Flik 7 Innehåll Europa tar form 7:1 Världskartan ritas 7:1 Tre stormakter 7:1 Den amerikanska revolutionen 7:2 Franska revolutionen 7:2 Den industriella revolutionen 7:3 Drömmen om ett Europa i fred 7:3

Läs mer

- I vilka klimatzoner växer ovanstående råvaror? s.103 jämför med s.106!

- I vilka klimatzoner växer ovanstående råvaror? s.103 jämför med s.106! Geografi 2015 Var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt hur varor transporteras. Hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid. Hur jordens befolkning är fördelad

Läs mer

Oktoberkriget 1973 och oljekrisen 1973-1974

Oktoberkriget 1973 och oljekrisen 1973-1974 Oktoberkriget 1973 och oljekrisen 1973-1974 Under oljekrisen fyrdubblade OPEC-länderna priset på råolja. Priset på olja steg från $3 per fat till $11 per fat. Här ser man hur en man hamstrar bensin i en

Läs mer

Kommentarer till studentexamensprovet i historia 20.09.2006. Essäer till frågorna och kommentarer till dessa av en historielärare

Kommentarer till studentexamensprovet i historia 20.09.2006. Essäer till frågorna och kommentarer till dessa av en historielärare Kommentarer till studentexamensprovet i historia 20.09.2006 Essäer till frågorna och kommentarer till dessa av en historielärare Förord Dessa kommentarer är inte patentsvar på frågorna. En redaktör (fil.mag.)

Läs mer