Miljöinriktad fysisk planering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljöinriktad fysisk planering"

Transkript

1 Miljöinriktad fysisk planering Boverket Naturvårdsverket

2 Miljöinriktad fysisk planering 1

3 M SÖKORD: miljömål, nationella miljökvalitetsmål, indikatorer, fysisk planering, planeringsprocessen, hållbar utveckling, SAMS-projektet BOVERKET OCH NATURVÅRDSVERKET 2000 BOKEN KAN BESTÄLLAS FRÅN: Boverket Naturvårdsverket Publikationsservice Kundtjänst Box 534, Karlskrona Stockholm Fax Tel Fax Boverket: ISBN: Naturvårdsverket: Best.nr: 5096 ISBN: ISSN: Svanenmärkt trycksak Licensnummer I L J Ö M Ä R K T UPPLAGA: 600 ex. TRYCK: Lenanders Tryckeri AB, OMSLAG: AB Typoform GRAFISK FORM, INLAGA: Jefferson Communication AB LAYOUT: Boverket 2

4 Förord Allt fler människor i världen är överens om att vi måste uppnå en hållbar utveckling. Hållbar utveckling är ett brett begrepp som omfattar såväl ekologiska som sociala och ekonomiska aspekter. Men vad menar vi egentligen hur kan det konkretiseras och hur kan vi veta att vi verkligen rör oss i rätt riktning? Den här rapporten Miljöinriktad fysisk planering avser att sprida erfarenheter och stimulera utvecklingen av metoder och angreppssätt för integration av miljömål i planeringsprocessen, med tonvikt på fysiska strukturer och indikatorer. Avsikten är också att ge en översikt gällande formella regelverk, praxis och kunskapsläge inom området fysisk planering och hållbar utveckling, främst vad gäller ekologisk hållbarhet. Rapporten och slutsatserna ska ses som ett försök att ge en samlad introduktion till ett stort och aktuellt utvecklingsområde inom samhällsplaneringen. Det handlar om målstyrd sektorövergripande, strategisk planering, där miljömål betonas som en av flera aspekter på hållbar utveckling. Miljöinriktad fysisk planering bygger, jämte aktuella forskningsrön inom området, på fallstudier, kommunexempel, och kunskapsöversikter som har tagits fram inom ett idé- och metodutvecklingsprojekt som under tre år har drivits av Boverket och Naturvårdsverket i samverkan med flera svenska kommuner och regionala myndigheter. Projektet heter Samhällsplanering med miljömål i Sverige (SAMS) och avslutades i september SAMS har medfinansierats av EU:s miljöfond LIFE och Sida. Sweco/FFNS har deltagit som konsult. Fallstudier har genomförts av kommunerna Burlöv, Helsingborg, Trollhättan, Stockholm, Borlänge, Falun och Storuman samt av Regionplane- och trafikkontoret i Stockholm med stöd av respektive länsstyrelse i Skåne, Västra Götalands, Stockholms, Dalarnas och Västerbottens län. Inom ramen för SAMS har studier också genomförts i samverkan med de sydafrikanska kommunerna Port Elizabeth och Kimberley. En ledstjärna för att arbeta med miljömål i planeringen är att sträva efter ett nära samarbete mellan miljöexperter och planerare i planeringsprocessen. Detta samspel har varit en grundtanke i projektets organisation och arbetssätt. Miljöexperter och planerare på olika nivåer har samverkat i såväl formellt ansvarig styrgrupp och projektledning från Boverket och Naturvårdsverket, i referensgrupp som i samtliga delstudier. Den här rapporten har skrivits av Sven Arvidsson, Naturvårdsverket, samt Kristina Nilsson, Bengt Larsén och Dick Larsson, Boverket. I arbetet med bilaga 1 har medverkat Sven Arvidsson, Marie-Louise Rydén och Anne Thorén, Naturvårdsverket samt Lars Andersson och Bengt Larsén, Boverket. Ett särskilt expertuppdrag har också givits åt Lena Falkheden och Björn Malbert, Chalmers tekniska högskola om en kunskapssammanställning med avseende på strukturer för hållbar utveckling i medelstora och små städer och tätorter. Denna har tillsammans med rapporten Hållbara strukturer (RTKpromemoria nr 15, maj 1999), utarbetad av Ulf 3

5 Ranhagen och Sara Trobeck, varit ett viktigt underlag för resonemang om miljömål och fysiska strukturer i föreliggande rapport. Erfarenheterna från projektet SAMS har sammanställts i rapporterna Planera med miljömål! En vägvisare och Planera med miljömål! En idékatalog. En vägvisare är en teoretisk, övergripande beskrivning av arbetet och lärdomarna i projektet och kompletteras av En idékatalog som tar fasta på konkreta exempel på hur planering kan bidra till en hållbar samhällsutveckling. Projektets övriga delstudier redovisas utförligt i separata publikationer samt på Internet, adress En översikt över samtliga projektrapporter finns slutet av denna rapport. Karlskrona och Stockholm i september 2000 Boverket och Naturvårdsverket 4

6 Innehållsförteckning Sammanfattning... 7 Allmänt... 7 Om fysisk struktur och miljö... 7 Planeringens möjligheter i miljöarbetet... 8 Miljörelaterade planindikatorer... 9 Behov av fortsatta insatser In general Summary Environmentally related planning indicators Need for further efforts SAMS Samhällsplanering med miljömål i Sverige Fallstudier i kommuner och regioner Tre teman inom SAMS Ytterligare studier Inledning Arbetets uppläggning Miljömål och fysisk struktur Hållbar utveckling och koppling till fysisk struktur Framtidsbilder och visioner för hållbara strukturer Delstrukturer inom tätorter Miljöinriktad fysisk planering Om miljömål Uppföljningssystem för miljökvalitetsmålen Om fysisk planering Om lekmannaroll och expertroll Om samarbete i miljöinriktad fysisk planering När är fysisk planering verkningsfull i miljöarbetet?

7 4. Planeringsanpassade miljömål och indikatorer Miljömål och andra mål Planeringsanpassade miljömål Planeringsanpassade indikatorer Referenser (urval) Rapportlista Bilaga

8 Sammanfattning Att den fysiska strukturen skapar fysiska förutsättningar för en hållbar livsstil behöver inte innebära att en sådan kommer till stånd. Åtgärder som följer av en miljömedveten fysisk planering måste i regel kombineras med andra styrmedel och förändrat beteende om miljövinster ska uppstå. Fysisk planering kan underlätta ett miljövänligt beteende. Om den inte gör det så kan behövliga förändringar nu och i framtiden försvåras. Kunskap om hur fysiska strukturer kan främja en hållbar utveckling. Kunskap om miljön som är anpassad för begriplig och användbar fysisk planering. Brett samarbete mellan alla aktörer (planerare och miljöexperter samt övriga aktörer och berörda) i planeringsprocessens alla skeden. Konstruktiv samverkan mellan olika beslutsnivåer i samhället. Allmänt Ett nytt målstyrningssystem på miljöområdet införs nu i Sverige. Riksdagen har beslutat om femton nationella miljökvalitetsmål. Det övergripande målet är att de stora miljöproblemen i Sverige ska vara lösta inom en generation, det vill säga om år. En särskild kommitté, Miljömålskommittén, presenterade i juni 2000 sitt förslag till kommande utveckling av miljömålssystemet alltså vid samma tidpunkt som denna rapport färdigställdes. Arbete har påbörjats med att bryta ner de nationella miljökvalitetsmålen till delmål och att konkretisera dem på regional och lokal nivå. De nationella miljömålen kommer att bilda grund för miljöarbetet parallellt och tillsammans med det starka lokala engagemanget i Agenda 21. Fysisk planering kan bidra till att miljömål uppnås, genom att inriktas på fysiska strukturer som stödjer ekologisk hållbarhet. Fysisk planering kan i hög grad medverka till att bygga upp sådana strukturer. För att fysisk planering ska kunna fungera som ett effektivt miljöinstrument fordras bland annat: Om fysisk struktur och miljö Det går inte att entydigt definiera vilken fysisk struktur som är mest fördelaktig ur miljösynpunkt. Strukturen måste utvecklas med hänsyn till bland annat de rumsliga förutsättningarna. Jämförelser kan till exempel göras mellan tät och gles tätortsstruktur. Även om ökad täthet i större tätorter kan skapa underlag för bättre kollektivtrafik, behöver detta vägas mot andra kvalitets- och miljöaspekter i tätorten. I mindre tätorter på landsbygden handlar det i regel mer om att se på sambanden med andra orter i regionen. Hur olika funktioner är lokaliserade i förhållande till varandra kan också generellt ha stor betydelse. Det finns ofta alternativa vägar för att nå fysiska strukturer som främjar ekologisk hållbarhet. Lokala förutsättningar på varje plats måste vara utgångspunkt för valet av struktur. Den egna kommunen eller orten måste också relateras till omvärlden (regionen, nationen och i vissa fall även världen utanför landets gränser) för att de övergripande struktu- 7

9 rella sammanhangen ska bli synliga. Det är viktigt att studera både hur den egna kommunens tätorter och glesbygdsområden kan utvecklas internt på ett hållbart sätt och utvecklingsmöjligheterna i ett regionalt perspektiv. Den befintliga människoskapade strukturen och de naturgivna förutsättningarna bildar självskrivna utgångspunkter i diskussionen om framtida fysisk struktur. Teoretiska studier av sambanden mellan fysisk struktur och miljö kan ge inspiration när man ska välja strategier för utbyggnad eller förändring av bebyggelse och infrastruktur. Även den gröna strukturen har stor betydelse, till exempel för människors möjligheter till rekreation och för den biologiska mångfalden. Detta uppmärksammas i allt större utsträckning i kommunernas fysiska planering, bland annat i form av grönstrukturplaner som slår vakt om grönstrukturen utifrån mångfunktionella aspekter. Utbytet mellan stad och kringliggande landsbygd påverkas av ekonomiska förhållanden. Livsmedel produceras ofta inte i tätorternas närområde, utan transporteras långa sträckor. Stigande drivmedelspriser kan komma att påverka transportkostnaderna och därmed även intresset för närproducerade och ekologiskt odlade livsmedel. Intresset för lokalt omhändertagande av dagvatten och för odling av biobränsle som utnyttjar sådant vatten kan också påverka relationen mellan stad och landsbygd. En fortsatt diskussion om stad/landrelationen och möjliga kretsloppslösningar, samt den fysiska planeringens roll är i detta sammanhang viktig. Förhållandena på platsen och det redan byggda sätter alltså i stor utsträckning ramar för den fortsatta utvecklingen. Det nya som byggs måste, även om det är en liten volym i förhållande till det redan byggda, sättas in i ett längre tidsperspektiv. Varje kommun behöver en klar strategi för utvecklingen, gärna baserad på ett visionsarbete. Planeringens möjligheter i miljöarbetet Ett effektivt miljöarbete förutsätter att alla goda krafter strävar åt samma håll. Enskilda åtgärder, som sätts in i en helhetsbild, kan ömsesidigt stödja varandra. För att skapa förståelse mellan olika parter behöver kunskap och gemensamma referensramar byggas upp. Detta kan bland annat ske genom öppna och fortlöpande samtal kring miljöproblemen, vad som orsakar dem och vad det går att göra åt dem. Den fysiska planeringens inriktning, inte minst när det gäller fokusering på miljöfrågorna, bestäms i varje kommun. Generellt sett erbjuder den fysiska planeringen många möjligheter i miljöarbetet, inte minst med utgångspunkt från den kommunala översiktsplaneringen: Översiktsplaneringen ska utvecklas i gränsöverskridande, demokratiska processer. Översiktsplanen är en bekräftelse på de ställningstaganden som gjorts. Något bättre lokalt forum för en samlad diskussion om framtiden och om innebörden av hållbar utveckling än det som planeringssystemet erbjuder finns inte obligatoriskt reglerat inom något annat samhällsområde. Viktiga frågor kan lyftas fram och genomlysas på alla ledder. Processen kan identifiera konflikter och stimulera samsyn. Översiktsplanen utvecklas i det livsrum där människor tillbringar sin mesta tid. Medborgare, företagare, intressegrupper och andra kan föra en direkt dialog med experter och beslutsfattare. I denna dialog kan det växa fram gemensam kunskap och insikt om den lokala och globala miljösituationen. Varje kommun har sina egna förutsättningar att ta vara på och utveckla. Miljö- och riskfaktorer som kommunen anser vara av betydelse vid beslut om mark- och vattenanvändningen ska redovisas i översiktsplanen. 8

10 Viktiga miljöfrågor kan lyftas fram till allmän diskussion och deras sammanhang med den fysiska strukturen kan prövas. Översiktsplanens innebörd och konsekvenser ska vara lätta att utläsa. Planen bör erbjuda möjligheter både att förutse och följa upp händelseutvecklingen. Miljömålskommittén (SOU 2000:52) föreslår att regionala miljöunderlag ska tas fram som stöd för kommunerna. De ska bl.a. innehålla regionala miljömål, samt strategier och åtgärdsprogram för att nå dessa. Den svenska miljölagstiftningen har till största delen samlats i miljöbalken och innehåller bl.a. regler för miljöprövning. Miljöbalkens regler för hushållning med mark- och vattenområden och naturresurser ska tillämpas i den fysiska planeringen. Den fysiska planeringens betydelse i miljöarbetet betonas därför starkt i förarbetena till miljöbalken. Översiktsplaneringen kan engagera och inspirera många människor och aktörer. Att gemensamt bygga upp referensramar, beskriva problem, konflikter och möjligheter och formulera mål höjer beredskapen för att fatta kloka och väl förankrade beslut vid kommande förändringar. Miljöbalken är i vissa avseenden projektinriktad. Projekt och verksamheter som miljöprövas kan inte alltid analyseras ingående och förutsättningslöst i ett bredare samhällsutvecklingsperspektiv. I den fysiska planeringen däremot formas utvecklingen av samhällsstrukturen som helhet, i processer som förutsätter initiativ, engagemang och förankring inom lokalsamhällets egna domäner. Den fysiska planeringens betydelse i miljöarbetet betonas därför starkt i förarbetena till miljöbalken. Miljöbalken bör i idealfallet hantera projekt inom de gränser som en aktiv fysisk planering stakat ut. Miljölagstiftningen och planlagstiftningen främjar, när de tillämpas tillsammans, de bästa helhetsresultaten i samhällsutvecklingen. Sammantaget kan översiktsplaneringen engagera och inspirera många människor och aktörer. Att gemensamt bygga upp referensramar, beskriva och tydliggöra problem, konflikter och möjligheter samt formulera mål höjer beredskapen inför kommande förändringar. Miljörelaterade planindikatorer För att förutse och följa upp den fysiska planeringens betydelse för miljöutvecklingen behövs användbara mått. Indikatorer som är anpassade till planeringens speciella förutsättningar kan här vara ett hjälpmedel, vare sig de är beskrivande eller exakta, kvalitativa eller kvantitativa. Indikatorer kan formuleras på olika sätt, till exempel genom expertinsatser eller rundabordssamtal. Strävan bör vara att indikatorn ska vara begriplig för en bredare krets. I arbetet med denna rapport har det gjorts försök att utveckla miljömålsrelaterade planindikatorer, främst för användning i översiktsplaneringen. Sådana indikatorer ska i första hand kunna utläsas ur planen eller planunderlaget, bland annat för att vara till hjälp vid val av planalternativ. Utvecklingsarbetet visar på vissa svårigheter när det gäller att välja och formulera planindikatorer som är praktiskt användbara i översiktsplanearbetet och i strategisk miljöbedömning. För många är dessutom planindikator ett nytt begrepp, som fordrar omsorgsfull lansering för att kunna bli mer allmänt vedertaget. Planindikatorer kan innebära både för- och nackdelar, till exempel: Fördelar Planarbetet fokuseras tydligare på att bedöma relevanta miljöaspekter. Ställningstagandet i planen till miljömål lyfts fram och preciseras med hjälp av relevanta indikatorer. Det går att kvantitativt mäta ställningstagandet i planen och följa upp miljöeffekterna liksom 9

11 att jämföra olika alternativ i planeringsarbetet. Nackdelar Kan skapa skenbar exakthet om måttet inte prickar rätt. Kan lägga tonvikt vid det mätbara, som kanske bara utgör en delaspekt av det man vill åt. Helheten kan gå förlorad. Behov av fortsatta insatser Det måste skapas jordmån för ett bra planeringssamspel mellan olika samhällsnivåer. Centrala, institutionella regler måste kombineras med inflytande underifrån. För att effektivisera den fysiska planeringen som miljöinstrument behöver sambanden mellan olika plannivåer studeras och stärkas. Mellankommunala/regionala planeringsinstrument och samarbetsformer kan i många fall behöva utvecklas. Fortsatta studier av sambanden mellan miljö och fysisk struktur. Fortsatt utveckling av planindikatorer. Utveckling av målstyrningssystemet genom insatser på central, regional och lokal nivå. Miljömålskommitténs slutsatser och förslag, som inte varit tillgängliga under arbetet med denna rapport, blir en viktig utgångspunkt. 10

12 Summary The fact that the physical structure creates physical conditions for a sustainable lifestyle does not automatically mean that such a lifestyle will materialise. Measures resulting from environmentally aware comprehensive planning normally have to be combined both with other instruments and a change in behaviour if we are to see environmental benefits. Comprehensive planning can facilitate environmentally aware behaviour. If it fails to do so, the necessary changes to be made in the present and in the future can be more difficult to realise. In general Within the environmental field, a new system steered by objectives is currently being introduced in Sweden. The Parliament has established 15 national objectives for environmental quality. The overall aim is that the most significant environmental problems in Sweden should be solved within a generation, in other words in years. A special committee, the Environmental Objectives Committee, presented its proposals in June 2000 for how the system should be developed in the future - at the same time as this report was nearing completion. Work has been initiated to break down the national environmental quality objectives into targets and to make them more concrete at regional and local levels. The national environmental objectives will provide the foundations for environmental work - parallel to and in conjunction with the strong local commitment in Agenda 21. Comprehensive planning can contribute to the achievement of environmental objectives by focusing on the physical structures that support ecological sustainability. To a large extent, comprehensive planning can contribute to the construction of such structures. To enable comprehensive planning to function as an effective environmental instrument we need: Knowledge about how physical structures can promote sustainable development Knowledge about the environment which is adapted to comprehensive planning Broad cooperation between all the parties concerned (planners and environmental experts along with other actors and relevant stakeholders) in all stages of the planning process Constructive cooperation between the different decision-making levels in society. Concerning physical structure and the environment It is not possible to provide an unequivocal definition of the type of physical structure which is most advantageous from an environmental viewpoint. Spatial conditions are among the factors to be considered when the structure is being developed. Comparisons can be made, for instance, between structures in densely and sparsely populated areas. Even though increased density in larger urban areas can create the basis for better public transport, this has to be weighed against other quality and environmental aspects in the urban area. In smaller 11

13 urban districts in the countryside, the issue is generally more a question of seeing the connection with other localities in the region. Another generally important factor is the way in which different functions are localised in relation to each other. There are often alternative ways of achieving physical structures which promote ecological sustainability. Local conditions at each place have to provide the point of departure for the choice of structure. The individual municipality or locality also has to be placed in relation to its surroundings (the region, the nation and in some cases even the world beyond national boundaries) to enable us to envisage general structural contexts. It is important to study both how the urban districts within the individual municipalities, as well as the sparsely populated areas, can be developed internally in a sustainable way along with potential for development in a regional perspective. The existing man-made structures and natural conditions create automatic points of departure in the discussion on future physical structures. Theoretical studies of the link between physical structures and the environment can provide inspiration in the choice of strategies for the expansion or modification of built-up areas and infrastructure. Even the green structure is of considerable significance for people s recreational activities as well as for biological diversity. This is attracting increasing attention in municipal comprehensive planning, among other ways, in the design of green structure plans which take multifunctional aspects into consideration when examining the green structure. The exchange between the town and the surrounding countryside is affected by economic conditions. Food is often not produced close to urban areas but is transported considerable distances. The increasing costs of fuel may affect transportation costs and thereby also fire interest in locally produced and organically cultivated food. The interest in local processing of surface water and in the cultivation of bio-fuels making use of this water can also affect the relationship between the town and the countryside. Continuing discussion about the town/country relationship and potential eco-cycle solutions in conjunction with the role of comprehensive planning is important in this context. The conditions at the site and existing buildings thus set the framework for future development to a great extent. New buildings must, even if they are of small volume in comparison to existing buildings, be incorporated into a longer time perspective. Each municipality needs a clear development strategy, preferably based on a pre-determined vision. The scope for planning in environmental protection Effective environmental protection depends on everyone involved striving in the same direction. Individual measures, placed in a holistic perspective, can be mutually supportive. Knowledge and common frames of reference have to be constructed to promote understanding between the different parties. This can be done in open and ongoing dialogue on environmental problems, their causes and what can be done about them. The orientation of comprehensive planning is decided within each local authority, not least with regard to the focus on environmental issues. In general terms, physical planning presents considerable scope for environmental work, not least on the basis of municipal comprehensive planning: The comprehensive plan is developed continuously in cross-border democratic processes. There is no better forum regulated within any other social area for collective discussion about the future and about the implications of 12

14 sustainable development than the opportunities offered within the planning system. Important issues can be highlighted and examined in all phases. The process identifies conflicts and can stimulate mutual understanding. Work incorporating all sectors and levels is fundamental for providing broad awareness of environmental issues in planning and for the creation of an understanding of the link between the environment and physical structures. The comprehensive plan deals with, and evolves within, the local living space where people spend most of their time. Citizens, businesses, interest groups and others can conduct a direct dialogue with experts and decision-makers about how the physical structure which creates the outer framework for their living environment should be formed. Awareness and insight about local environmental problems can evolve within these discussions. Each municipality has its own conditions. It can be constructive for the stimulation of early discussion about environmental issues in planning to initiate planning work with an unconditional and open dialogue which may lead to a vision or to various scenarios. Awareness of future issues and environmental issues in a local, a regional and a national perspective can be reinforced among those participating in the comprehensive planning process. Environmental and risk factors which the municipality considers significant in decisions on the use of land and water resources should be included in the comprehensive plan. Important environmental issues can be highlighted for general discussion and their context in comprehensive planning can be examined. An individual, detailed body of background information for the municipality on the environment (for example concerning polluted areas, areas with considerable biological diversity, important green areas/ stretches and traffic junctions) can contribute to clarifying which physical structures would be capable of supporting ecologically sustainable development. The content and impact of the comprehensive plan should be easy to discern. The plan should offer scope for both predicting and following up a course of events. A clear plan and an instructional process in several different stages are pedagogical and inspiring. It becomes easier to understand that even small steps have to be taken in the right direction. The proposal of the Environmental Objectives Committee (SOU 2000:52) on regional environmental programmes, for which the county boards are responsible, probably provides sound support for the municipalities. The regional environmental programmes should include regional environmental objectives, strategies and programmes of measures for achieving national quality objectives and should also stipulate the points of departure for all programmes dealing with environmental and resource conservation issues in regional and local planning. Swedish environmental legislation has largely been collected within the Environmental Code which contains regulations for legal environmental scrutiny. The basic regulations of the Environmental Code for the conservation of land and water as well as natural resources should be applied in comprehensive planning. The Environmental Code is, in certain respects, project-based. Projects and activities that undergo legal scrutiny cannot always be analysed in depth and unconditionally in a broader social perspective. In comprehensive planning, on the other hand, development is formed by the social structure as a whole, in processes requiring initiative, commitment and a base in the domain of the local community. The significance of comprehensive planning in environmental work is therefore emphasised strong- 13

15 ly in the preparatory work for the Environmental Code. The Code should ideally handle projects within the limits established by active comprehensive planning. Environmental legislation and planning legislation promote, when applied together, the best overall result in social development. All in all, comprehensive planning can involve and inspire many people and parties. The joint construction of frames of reference, description and clarification of problems, conflicts and opportunities along with the formulation of targets, increases the capacity to be prepared for coming changes. Environmentally related planning indicators In order to predict and follow up the significance of comprehensive planning for environmental developments we need viable measures. Indicators adapted to the special requirements of planning can be of assistance, whether descriptive or precise, qualitative or quantitative. Indicators can be formulated in different ways, for example, through work conducted by experts or by round table discussions. Indicators should be made as understandable as possible for a broad public. When preparing this report, attempts were made to develop environmental objective-related planning indicators, primarily for use in comprehensive planning. These indicators should be presented in the plan or the material for the plan, to provide help in the selection of alternative plans. The developmental work has highlighted certain difficulties in the selection of and formulation of planning indicators which are viable in work on the comprehensive plan and in strategic environmental assessments. For many people these planning indicators are a new concept requiring considered introduction in able to become generally accepted. Planning indicators can include both advantages and disadvantages, for example: Advantages Work on the plan is focused more clearly on assessing the relevant environmental aspects The adoption of a standpoint in relation to environmental objectives is emphasised and made more precise with the aid of relevant indicators It is possible to obtain a quantity measure of the standpoint in the plan and to follow up environmental impact as well as to compare different alternatives in the work on the plan Disadvantages Can create misleading precision if the measurements are not plotted accurately Can place the emphasis on measurable components which perhaps represent only part of an aspect examined. The whole picture can be obscured. Need for further efforts A good basis should be prepared for nurturing a positive planning interchange between different levels of society. Central, institutional regulations should be combined with bottom-up influence. The connection between the different levels of planning should be studied and reinforced in order to make comprehensive planning a more effective environmental instrument Intra-municipality/regional planning instruments and forms for cooperation have to be developed in many instances. Continued studies of the connection between the environment and physical structures Continued development of planning indicators The development of goal management systems through efforts at central, regional and local levels. The conclusions and proposals of the Environmental Objectives Committee, which were not available during the work on this report, present an important point of departure. 14

16 SAMS Samhällsplanering med miljömål i Sverige SAMS-projektet har syftat till att utveckla metoder för att behandla miljömål i samhällsplaneringen, med tonvikt på den kommunala översiktsplaneringen. Ge-nom fallstudier och konkreta exempel har projektet visat hur den fysiska planeringen kan bidra till att nå beslutade miljömål och formulera lokala mål för hållbar samhällsutveckling från miljösynpunkt. Grundtanken om ett kontinuerligt samarbete mellan miljövårdsexpertis och planerare genom hela planeringsprocessen har format arbetsorganisation och arbetssätt på såväl central och regional som lokal nivå. Fallstudier i kommuner och regioner Inom SAMS har bedrivits åtta fallstudier runt om i Sverige. Gemensamt för dem alla är att metodutvecklingen har kopplats till pågående planarbete. Medverkande kommuner och deras nyckelfrågor har varit: Burlöv: En god livsmiljö genom minskad miljöpåverkan från trafiken. Falun+Borlänge: Planeringsanpassade miljömål och indikatorer för jord- och skogsbruk. Storuman: Scenarier för hållbar utveckling i en mycket glest bebyggd kommun. Den regionala planeringsnivån representeras av: Regionplane- och trafikkontoret i Stockholms län: Strategisk miljöbedömning i regionplanering. Tre teman inom SAMS Som komplement till fallstudierna har särskilt viktiga frågeställningar studerats i tre temastudier. Miljömål och fysiska strukturer Temastudien behandlar hur miljömål och indikatorer kan användas i den fysiska planeringen med särskild inriktning på hur olika fysiska strukturer svarar mot målen. Helsingborg: Förbättrade villkor för cykel- och kollektivtrafik för att motverka bilismens miljöpåverkan. Trollhättan: Lokal anpassning av det nationella miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Stockholm: Biologisk mångfald i Nationalstadsparken. Bedömning av miljökonsekvenser vid fördjupning av översiktsplanen. I anslutning till denna temastudie har två fördjupningsstudier genomförts. Den ena handlar om strategier för regional vattenförsörjning och den andra behandlar sambandet stad-land med fokus på miljövänlig energiförsörjning. Strategisk miljöbedömning (SMB) Temastudien behandlar användningen av miljömål och indikatorer i SMB i den fysiska planeringen, främst kommunal översiktsplanering och regional fysisk planering. 15

17 Geografiska informationssystem (GIS) Temastudien behandlar hur GIS som analysverktyg kan användas för att bättre åskådliggöra och hantera planeringsanpassade miljömål och indikatorer i fysisk planering. En fördjupningsstudie om GIS-baserade kartor som verktyg för att förbättra diskussioner och samråd i planeringen har genomförts inom temastudien. Ytterligare studier Inom ramen för SAMS har även studier utförts i samarbete med planerare och miljövårdare i två sydafrikanska kommuner, Port Elizabeth och Kimberley. Resultaten från SAMS redovisas i de två sammanfattande rapporterna Planera med miljömål! En Vägvisare och Planera med miljömål! En Idékatalog, samt i slutrapporter från respektive fall-, tema- och fördjupningsstudie. Dessutom har några exempel på hållbarhetsfrågornas behandling i kommunala översiktsplaner analyserats i en särskild delstudie, samt resultatet av ett antal expertuppdrag publicerats. 16

18 1. Inledning Sambanden mellan och inom naturens givna förutsättningar och människoskapade fysiska strukturer i samhället påverkar miljösituationen. Fysisk planering kan bidra till att kort- och långsiktigt påverka dessa samband. För att den fysiska planeringen ska kunna fungera som ett effektivt instrument i miljöarbetet behöver alla, som på olika sätt deltar i planeringsprocessen, uppmärksamma sambanden mellan miljö och fysisk struktur. De måste också vilja samarbeta och respektera varandras roller och kunskap. Nedanstående bild är ett försök att enkelt åskådliggöra den fysiska planeringens del i miljöarbetet: MILJÖMÅL FYSISK PLANERING Kan delvis uppnås med fysiska strukturer som stödjer ekologisk hållbarhet Kan starkt medverka till fysiska strukturer som stödjer ekologisk hållbarhet Om fysisk planering ska vara ett effektivt miljöverktyg behövs bland annat: Kunskap om hur fysiska strukturer kan stödja ekologisk hållbarhet. Miljökunskap som är begriplig och användbar i den fysiska planeringen. Brett samarbete i planeringsprocessens alla skeden från allra första början 17

19 Denna rapport vill utveckla metoder och angreppssätt för integration av miljömål i den fysiska planeringen, bland annat när det gäller fysiska strukturer, indikatorer och planprocessen. Rapporten vill också ge en aktuell bild av formella regelverk, praxis och kunskapsläge inom området fysisk planering för hållbar utveckling, med fokus på ekologisk hållbarhet. Rapporten tar avstamp i fallstudier och idéuppsatser som genomförts inom SAMS-projektet och i forskningen inom området. Rapporten och slutsatserna ska ses som ett försök att ge en samlad introduktion till ett stort och aktuellt utvecklingsområde inom samhällsplaneringen. Det handlar om målstyrd sektorövergripande strategisk planering, där miljömål utgör en av flera aspekter på hållbar utveckling. Indikatorer i fysisk planering en kunskapsöversikt, Boverket, Naturvårdsverket 1999 (Ranhagen och Trobeck) Fysisk planering arena för samspel (Peggy Lerman), se Miljömål och indikatorer i SMB och fysisk planering: utmaningar och fällor (Lars Emmelin), se idédiskussion kring SMB i planering, Boverket och Naturvårdsverket (SAMS) Dessutom har aktuella propositioner varit utgångspunkt för arbetet, främst: Propositionen Svenska miljömål, 1997/98: Arbetets uppläggning Rapporten baseras på kunskapssammanställningar, fallstudier, kommunexempel samt egna erfarenheter. Underlag har bland annat hämtats i följande rapporter, uppsatser och sammanställningar som tagits fram i SAMS-projektet: Miljömål och indikatorer i fysisk planering (Bilaga 1, temagruppens mål- och indikatorrapport) Strukturer för hållbar utveckling i medelstora och små städer och tätorter en kunskapssammanställning (Falkheden & Malbert, CTH), se SAMS om Vatten samhällsplanering för en långsiktigt hållbar vattenförsörjning (fördjupningsstudie inom SAMS-projektet) Översiktsplanering för hållbar utveckling exempel från fem kommuner (temastudie) Hållbara strukturer (RTK-promemoria nr 15, maj Utarbetad av Ulf Ranhagen och Sara Trobeck i samarbete med SAMS-projektet) 18

20 2. Miljömål och fysisk struktur 2.1 Hållbar utveckling och koppling till fysisk struktur Temastudien har utgått ifrån att det finns samband mellan valet av fysiska strukturer och möjligheten att tillgodose miljömål. Exempel på sådana strukturer är bebyggelsestruktur, grönstruktur, trafikstruktur och annan teknisk infrastruktur. Det bör åtminstone vara möjligt att hitta vissa kännetecken eller exempel på fysiska strukturer på olika geografiska nivåer som kan bidra till målet om hållbar utveckling. Rapportens utgångspunkt är främst de i avsnitt 2.1 beskrivna miljökvalitetsmål som riksdagen antagit, vilka beskriver de kvaliteter som vår miljö och våra gemensamma natur- och kulturresurser måste ha för att vara ekologiskt hållbara på lång sikt. Vad som är hållbara strukturer kan förväntas se annorlunda ut i till exempel en mindre tätort jämfört med en storstad. Möjligheten att utveckla samspelet mellan stad och land kan också förmodas ha betydelse i sammanhanget, liksom orternas samspel inom regionen m m. En fysisk planering som, till exempel genom inriktning på energibesparande fysiska strukturer och kretsloppslösningar, bidrar till att begränsa uttaget av naturresurser till en nivå som ur global synpunkt är godtagbar kan vara ett viktigt verktyg i miljöarbetet och strävan mot en hållbar utveckling. Det kan gälla att utveckla strukturer som påverkar trafikarbetet samt produktionen och distributionen av värme. Av intresse är bland annat sambandet mellan bostäder, arbetsplatser och underlaget för kollektiva kommunikationer. En viktig komponent att diskutera i sammanhanget är bebyggelsens täthet. Det kan också gälla åtgärder för att bevara eller återskapa natur- och rekreationsvärden med mera. Enligt Falkheden & Malberts i inledningen nämnda kunskapssammanställning kan fysiskt-rumsliga strukturer uppfattas som understödjande strukturer, vilka utgör mer eller mindre förutsättningsskapande ramar kring olika aktiviteter och verksamheter. Det är således fråga om strukturer för hållbar utveckling snarare än hållbara strukturer. 2.2 Framtidsbilder och visioner för hållbara strukturer I Sverige år 2021 vägen till ett hållbart samhälle (rapport 4858) ställer Naturvårdsverket frågan vilken organisation, struktur och teknik som är lämplig för ett hållbart samhälle. I rapporten har två olika grundprinciper studerats för att tydliggöra vägvalen som vi står inför när vi vill skapa ett hållbart samhälle. Två vitt skilda framtidsbilder har därför tagits fram. Den ena framtidsbilden kallas Vägvinnaren, den andra Stigfinnaren. Båda ska var och en på sitt sätt uppfylla miljömålen. Vägvinnaren innebär att försörjningsområdena är stora, det vill säga att livsmedel och andra varor produceras och hämtas från globala eller regionala marknader. De transporteras därför långa sträckor, men mer energieffektivt än idag. Ändliga råvaror används, men för att hushålla med dessa lagerresurser inlemmas de i slutna kretslopp så att de återvinns och återanvänds. Bebyggelsen koncentreras, infrastruk-turen (vägar, järnvägar, vatten och 19

kort sagt Planera med miljömål!

kort sagt Planera med miljömål! Planera med miljömål! kort sagt Nya lokaler för näringslivet, attraktiva och trygga bostadsområden, god tillgång till service, nya vägar och järnvägar och en bibehållen god miljö, hur går det ihop? Kan

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience Här kan du sova med rent samvete Sleep here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet har gjort

Läs mer

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production End consumers Wood energy and Cleantech Infrastructure district heating Boilers Infrastructu re fuel Fuel production Forest harvesting and transport infrastructure Sustainable forestry Information and

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Innovation in the health sector through public procurement and regulation

Innovation in the health sector through public procurement and regulation Innovation in the health sector through public procurement and regulation MONA TRUELSEN & ARVID LØKEN 1 14/11/2013 Copyright Nordic Innovation 2011. All rights reserved. Nordic Innovation An institution

Läs mer

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II English version A. About the Program in General We will now ask some questions about your relationship to the program

Läs mer

Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB

Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB 1 Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB 2 PwC undersökning av börsföretag & statligt ägda företag Årlig undersökning av års- &

Läs mer

Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad

Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad Nordic Address Meeting Odense 3.-4. June 2010 Asko Pekkarinen Anna Kujala Facts about Kokkola Fakta om Karleby Population:

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

We are very practical, says Hans Murman about Swedish architects.

We are very practical, says Hans Murman about Swedish architects. We are very practical, says Hans Murman about Swedish architects. Hans Murman, CEO of Murman Arkitekter, has made himself known for an architecture in which national tradition is blended with international

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF Detta dokument är en enkel sammanfattning i syfte att ge en första orientering av investeringsvillkoren. Fullständiga villkor erhålles genom att registera sin e- postadress på ansökningssidan för FastForward

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL UTBILDNING AFFÄRSUTVECKLINGSCOACH KICK-OFF 2014-06-09 00INTRO

VÄLKOMMEN TILL UTBILDNING AFFÄRSUTVECKLINGSCOACH KICK-OFF 2014-06-09 00INTRO VÄLKOMMEN TILL UTBILDNING AFFÄRSUTVECKLINGSCOACH KICK-OFF 2014-06-09 00INTRO Johan Nihlman Programledare Orren Shalit Programledare AFFÄRSUTVECKLINGSCOACH KICK OFF Gunnar Storfeldt Cobi Wennergren Johan

Läs mer

Breeam communities, examples from Sweden. Sustainable Urban Development. Presentation in cooperation with SGBC

Breeam communities, examples from Sweden. Sustainable Urban Development. Presentation in cooperation with SGBC Breeam communities, examples from Sweden Sustainable Urban Development Presentation in cooperation with SGBC Charlotta Faith-Ell Ann-Kristin Karlsson 2014-09-12 SGBC Stockholm 2014 Example of certification

Läs mer

ICRI International Child Resource Institute, Ghana November 2013 Prepared for Tolvskillingshjälpen

ICRI International Child Resource Institute, Ghana November 2013 Prepared for Tolvskillingshjälpen Sponsorship report ICRI International Child Resource Institute, Ghana November 2013 Prepared for Tolvskillingshjälpen 1 Narrative report A great partnership was formed in September of 2013; when ICRI Ghana

Läs mer

.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) Presentation November 2009

.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) Presentation November 2009 .SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) Presentation November 2009 About us.se (The Internet Infrastructure Foundation) is responsible for the.se top-level domain. Non-profit organisation founded in

Läs mer

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare.

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. ÅRSSTÄMMA REINHOLD POLSKA AB 7 MARS 2014 STYRELSENS FÖRSLAG TILL BESLUT I 17 Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. Styrelsen i bolaget har upprättat en kontrollbalansräkning

Läs mer

Utvärdering av kommande landsbygdsprogram. Lars Pettersson

Utvärdering av kommande landsbygdsprogram. Lars Pettersson Utvärdering av kommande landsbygdsprogram. Lars Pettersson Ny struktur för jordbrukspolitiken efter 2013 Europe 2020 Smart, sustainable and inclusive growth CAP general Objectives Possible CAP Impact Indicators

Läs mer

Polismyndigheten i Stockholms län Länskriminalpolisen Amir Rostami

Polismyndigheten i Stockholms län Länskriminalpolisen Amir Rostami Polismyndigheten i Stockholms län Länskriminalpolisen Amir Rostami 2012-11-19 1 Översikt Vad är ett gäng - Begreppsförvirring Den svenska gängutvecklingen Stockholm Gang Intervention and Prevention Project

Läs mer

Lärande och hållbar utveckling. Cecilia Lundholm Pedagogiska institutionen/ Stockholm Resilience Centre www.ped.su.se/rcd

Lärande och hållbar utveckling. Cecilia Lundholm Pedagogiska institutionen/ Stockholm Resilience Centre www.ped.su.se/rcd Lärande och hållbar utveckling Cecilia Lundholm Pedagogiska institutionen/ Stockholm Resilience Centre www.ped.su.se/rcd Innehållsdeklaration Pedagogikämnet Kommunikation Kunskap och kunskapsbildning -

Läs mer

Fujitsu Day 2015. Göteborg 8 oktober

Fujitsu Day 2015. Göteborg 8 oktober Fujitsu Day 2015 Göteborg 8 oktober ARBETA MER I ETT NÄTVERK GENOM ETT SOCIALT INTRANÄT Anders Bohlinder, Sales, Business Application Services Peyman Javadi, ECM/ SharePoint specialist Arbeta i ett nätverk

Läs mer

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.

Läs mer

Förutsättningar för lärande, drivkraft och engagemang i verksamhetens miljöarbete

Förutsättningar för lärande, drivkraft och engagemang i verksamhetens miljöarbete Delresultat inom projektet Lean & Green Production Navigator, VINNOVA Dr 2011-01107 Förutsättningar för lärande, drivkraft och engagemang i verksamhetens miljöarbete Birgitta Sjögren, AB Volvo Lena Moestam,

Läs mer

Amir Rostami 2012-09-16 1

Amir Rostami 2012-09-16 1 Amir Rostami 2012-09-16 1 Översikt Begreppsförvirring Den svenska gängutvecklingen Stockholm Gang Intervention and Prevention Project Sveriges största polisiära EU projekt Alternativt brottsbekämpning

Läs mer

Lars Lindmark 28 juni 2015. Designstuga. ett designlabb för hållbar utveckling. Beskrivning designstuga, sida 1

Lars Lindmark 28 juni 2015. Designstuga. ett designlabb för hållbar utveckling. Beskrivning designstuga, sida 1 Designstuga ett designlabb för hållbar utveckling Beskrivning designstuga, sida 1 Design Förmåga att lösa komplexa problem Designprocessen är en förmåga att samla och involvera aktörer för att tillsammans

Läs mer

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar Enterprise App Store KC TL Sammi Khayer Konsultchef mobila lösningar Familjen håller mig jordnära. Arbetar med ledarskap, mobila strategier och kreativitet. Fotbollen ger energi och fokus. Apple fanboy

Läs mer

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09 EXTENAL ASSESSENT SAPLE TASKS SWEDISH BEAKTHOUGH LSPSWEB/0Y09 Asset Languages External Assessment Sample Tasks Breakthrough Stage Listening and eading Swedish Contents Page Introduction 2 Listening Sample

Läs mer

Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling

Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling 24 oktober 2006 Drude Dahlerup, Statsvetenskapliga Institutionen, Stockholms Universitet Disposition: 1. A broad concept of sustainable development

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

FRAMTIDENS FÖRPACKNINGAR OCH DESIGN OM KONSUMENTEN FICK BESTÄMMA

FRAMTIDENS FÖRPACKNINGAR OCH DESIGN OM KONSUMENTEN FICK BESTÄMMA FRAMTIDENS FÖRPACKNINGAR OCH DESIGN OM KONSUMENTEN FICK BESTÄMMA JON HAAG VD, NINE AB NINE JOBBAR MED HELHETEN AV VARUMÄRKESUTVECKLING OFFERING PARTNERSHIP OR PROCESS SUPPORT Visuailizing future concepts

Läs mer

Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program

Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program Ulf Wahlberg, VP INdustry and Research Relations Ericsson AB Ericsson AB 2012 April 2013 Page 1 Five technological

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

We speak many languages

We speak many languages Våra medarbetare pratar över 40 språk. Många har själva gjort den resan du gör nu. We speak many languages Many of our employees come from other countries themselves and have followed the same path you

Läs mer

Resultatkonferens 2015. Välkommen!

Resultatkonferens 2015. Välkommen! Resultatkonferens 2015 Välkommen! Lite kort information Säkerhet Quality Hotel Reception Lunch Stadshotellet Tallkotten Middag kl 18 Stadshotellet Tallkotten Utvärdering till Katarina 2000 Vintage Resultatkonferens

Läs mer

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Johan Sander, partner Deloitte. jsander@deloitte.se 0733 97 12 34 Life Science Management Day, 14 mars 2013 Expertskatt historik De

Läs mer

Stadsutvecklingsprocessen Christian Lindfors, Tyréns

Stadsutvecklingsprocessen Christian Lindfors, Tyréns Stadsutvecklingsprocessen Christian Lindfors, Tyréns Hur beskriver man stadsutveckling? Inom Sustainable Business Hub har Sustainable Urban development (SUD)-gruppen haft som mission att tydliggöra sydsvensk

Läs mer

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE N.B. The English text is an in-house translation. William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse (organisationsnummer 802426-5756) (Registration Number 802426-5756) lämnar härmed följande hereby submits

Läs mer

Gränslösa ehälsotjänster. Annika Ohlson & Eva Leach SepSOS

Gränslösa ehälsotjänster. Annika Ohlson & Eva Leach SepSOS Gränslösa ehälsotjänster Annika Ohlson & Eva Leach SepSOS 2011-11-01 Page 2 Agenda 1. Framtidens ehälsa i Europa 1. SepSOS Målbild, status och piloter NCP nationell kontaktpunkt Expedition av e-recept

Läs mer

Klimatneutrala Västsverige

Klimatneutrala Västsverige www.gamenetwork.se Klimatneutrala Västsverige Bilen, biffen, bostaden 2.0 Nätverkets mål: Västsverige skall vara ledande i att bidra till en hållbar utveckling. Nätverket GAME 2012-2014 www.gamenetwork.se

Läs mer

psykologifabriken vi gör psykologisk forskning tillgänglig, lättförståelig och användbar

psykologifabriken vi gör psykologisk forskning tillgänglig, lättförståelig och användbar christian walén psykologifabriken vi gör psykologisk forskning tillgänglig, lättförståelig och användbar psykologifabriken agenda hållbart ledarskap? introduktion till beteendeperspektivet varför människor

Läs mer

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar Svenska delen Petra Carlson Lena Fredriksson Jan Hammarström P G Andersson Christer Ljungberg

Läs mer

Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske. To applicants for KRAV certification of seafood products from capture fisheries

Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske. To applicants for KRAV certification of seafood products from capture fisheries Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske Välkommen med din ansökan om KRAV-godkännande av fiskbestånd. Ansökan skickas per mail till fiske@krav.se eller per post till KRAV Box 1037 751

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Mars 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem

Läs mer

Företagsekonomi, allmän kurs. Business Administration, General Course. Business Administration. 2004-07-01 until further notice

Företagsekonomi, allmän kurs. Business Administration, General Course. Business Administration. 2004-07-01 until further notice 1(6) School of Management and Economics Course syllabus Course Code FEA330 Reg.No. EHVd 2004:35 Date of decision 2004-09-06 Course title in Swedish Course title in English Företagsekonomi, allmän kurs

Läs mer

Evaluation and the Organization of Social Work in the Public Sector

Evaluation and the Organization of Social Work in the Public Sector Evaluation and the Organization of Social Work in the Public Sector SVUF-konferens, Stockholm 2013-11-14/15 Marek Perlinski Stefan Morén Björn Blom PhD in social work Professor in social work Professor

Läs mer

0 i' ' : 2014-01- 21. Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut.

0 i' ' : 2014-01- 21. Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut. Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2014-01-14 Ankom Stockholms läns landsting 2014-01- 21 Dnr., 0 i' ' : Sida 1(2) 24 Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma

Läs mer

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare QUICK START GUIDE / SNABBSTART GUIDE More information and instruction videos on our homepage www.indol.se Mer information och instruktionsvideos på vår hemsida

Läs mer

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga?

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga? Plats och magkänsla - en pedagogisk fråga? Göran Lindahl Chalmers tekniska högskola 2011-09-28 Agenda Introduktion Helhet Användbarhet och effekter Cost and benefit Realitet, abstrakt, realitet Så här

Läs mer

TNS Sifo Navigare Digital Channels

TNS Sifo Navigare Digital Channels Digital Channels 1 Bakgrund & Syfte med undersökningen De senaste åren har hälso- och läkemedelssektorns intresse för att investera i sociala och digitala medier ökat rejält. Från hälso- och läkemedelssektorns

Läs mer

Politikerdag 2013 Från GIS till Geografisk förståelse. Lars Backhans lars.backhans@esri.se www.linkedin.com/in/larsbackhans

Politikerdag 2013 Från GIS till Geografisk förståelse. Lars Backhans lars.backhans@esri.se www.linkedin.com/in/larsbackhans Politikerdag 2013 Från GIS till Geografisk förståelse Lars Backhans lars.backhans@esri.se www.linkedin.com/in/larsbackhans Vilka är vi? Esri Sverige AB - 100 anställda, +200 miljoner, kontor i Gävle, Falun,

Läs mer

possibilities Create a world innovation mobility social yourself full of Employer branding nyckeln till att attrahera och behålla de bästa i Sandvik

possibilities Create a world innovation mobility social yourself full of Employer branding nyckeln till att attrahera och behålla de bästa i Sandvik Create yourself a world diversity full of innovation creativity fantastic possibilities social technology mobility Employer branding nyckeln till att attrahera och behålla de bästa i Sandvik 1 Employer

Läs mer

Testning som beslutsstöd

Testning som beslutsstöd Testning som beslutsstöd Vilken typ av information kan testning ge? Vilken typ av testning kan ge rätt information i rätt tid? Hur kan testning hjälpa din organisation med beslutsstöd? Hur kan produktiviteten

Läs mer

Byggsektorns miljöpåverkan och den hållbara stadens materialförsörjning

Byggsektorns miljöpåverkan och den hållbara stadens materialförsörjning Byggsektorns miljöpåverkan och den hållbara stadens materialförsörjning Björn Frostell Docent Industriell ekologi KTH/Ecoloop Susanna Toller Tekn Dr, KTH/Ecoloop Två projekt som genomförts på uppdrag av

Läs mer

Service Design Network Sweden

Service Design Network Sweden Service Design Network Sweden Launch workshop summary www.servicedesignsweden.com MEMBERS WORKSHOP 27 March 16:00 18:00 Purpose, idea and vision of Service Design Sweden (20mins) Short presentation of

Läs mer

Lärkonferens Skellefteå 18 Juni. Sven Jansson (Nationell samordnare, uppföljning/utvärdering)

Lärkonferens Skellefteå 18 Juni. Sven Jansson (Nationell samordnare, uppföljning/utvärdering) Lärkonferens Skellefteå 18 Juni Sven Jansson (Nationell samordnare, uppföljning/utvärdering) 2 Reflektioner efter föregående programperioder Riksrevisionen: För mycket detaljkontroll och övervakning för

Läs mer

Workshop Building Applied and Building Integrated PV Systems

Workshop Building Applied and Building Integrated PV Systems Workshop Building Applied and Building Integrated PV Systems Results from group discussions and interactive session Chalmers, Göteborg 2015-03-03 Barriärer för spridning Regelverken är komplicerade och

Läs mer

Förbud av offentligt uppköpserbjudande enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Förbud av offentligt uppköpserbjudande enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument BESLUT Gravity4 Inc. FI Dnr 15-7614 Att. Gurbaksh Chahal One Market Street Steuart Tower 27th Floor San Francisco CA 94105 415-795-7902 USA Finansinspektionen P.O. Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

Symbio City Approach A conceptual framework for sustainable urban development

Symbio City Approach A conceptual framework for sustainable urban development Symbio City Approach A conceptual framework for sustainable urban development Seminariet hur förverkliga drömmen om den hållbara staden? Delegationen för hållbara städer och SWECO Färgfabriken 2012-10-25

Läs mer

Planera med miljömål! en idékatalog. Boverket Naturvårdsverket

Planera med miljömål! en idékatalog. Boverket Naturvårdsverket Planera med miljömål! en idékatalog Boverket Naturvårdsverket Planera med miljömål! en idékatalog Boverket Naturvårdsverket MI LJÖMÄRKT SÖKORD: fallstudier fysisk planering hållbar utveckling indikatorer

Läs mer

Framtida miljöledningssystem

Framtida miljöledningssystem Framtida miljöledningssystem Sara Emilsson Industriell miljöteknik Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Linköpings universitet E-post: sara.emilsson@liu.se 2009-11-24 Miljöledningssystem

Läs mer

Studenter utan gränser Strengthening Students International Education

Studenter utan gränser Strengthening Students International Education Studenter utan gränser Strengthening Students International Education Catherine Gillo Nilsson Göteborgs universitet Del I INLEDNING Syfte och Fokus Workshopens Lärandemål What to expect Efter workshopen

Läs mer

Nya sätt att sälja Livsmedel - nya krav på information

Nya sätt att sälja Livsmedel - nya krav på information Nya sätt att sälja Livsmedel - nya krav på information GS1 Seminarium Lena Sparring 28 Maj 2013 Detta är ICA Det här är ICA-idén Enskilda handlare i samverkan, som framgångsrikt kombinerar mångfald och

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Authentication Context QC Statement. Stefan Santesson, 3xA Security AB stefan@aaa-sec.com

Authentication Context QC Statement. Stefan Santesson, 3xA Security AB stefan@aaa-sec.com Authentication Context QC Statement Stefan Santesson, 3xA Security AB stefan@aaa-sec.com The use case and problem User identities and user authentication is managed through SAML assertions. Some applications

Läs mer

LARS. Ett e-bokningssystem för skoldatorer.

LARS. Ett e-bokningssystem för skoldatorer. LARS Ett e-bokningssystem för skoldatorer. Därför behöver vi LARS Boka dator i förväg. Underlätta för studenter att hitta ledig dator. Rapportera datorer som är sönder. Samordna med schemaläggarnas system,

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

världen väntar på dig

världen väntar på dig världen väntar på dig Bladins gymnasium Ibland kan det kännas svårt att bestämma sig för vad man vill göra resten av livet. Som tur är behöver du inte göra det heller. Men de vägval du gör idag kan forma

Läs mer

OCCUPATIONAL RF EXPOSURE FROM BASE STATION ANTENNAS ON ROOF-TOPS AND BUILDINGS

OCCUPATIONAL RF EXPOSURE FROM BASE STATION ANTENNAS ON ROOF-TOPS AND BUILDINGS OCCUPATIONAL RF EXPOSURE FROM BASE STATION ANTENNAS ON ROOF-TOPS AND BUILDINGS Kjell Hansson Mild 1,2, Eduardo Figueroa Karlström 1, Lennart Hamberg 3 and Christer Törnevik 3 1. National Institute of Working

Läs mer

Yalla Trappan. - ett arbetsintegrerande socialt företag för ett socialt hållbart samhälle

Yalla Trappan. - ett arbetsintegrerande socialt företag för ett socialt hållbart samhälle Yalla Trappan - ett arbetsintegrerande socialt företag för ett socialt hållbart samhälle Yalla Trappan von Rosens väg 1 213 66 Malmö 040-21 86 30 kontor@yallatrappan.se www.yallatrappan.se Ett kvinnokooperativ

Läs mer

Basis for checkpoint 2015 for adapting to climate change

Basis for checkpoint 2015 for adapting to climate change Basis for checkpoint 2015 for adapting to climate change A basis for assessing progress in adapting Sweden to climate change and to ensure that the process of adaptation is proceeding in an appropriate

Läs mer

Systemutveckling. Historiskt grundad introduktion

Systemutveckling. Historiskt grundad introduktion Systemutveckling Historiskt grundad introduktion Kvalitet som tema Dataområdet kännetecknas av ständig förändring - utveckling - expansion Varje "nyhet" en förbättring Anta att förbättringarna är, eller

Läs mer

Vad betyder en ny stadsdel?

Vad betyder en ny stadsdel? Vad betyder en ny stadsdel? - Perspektiv från forskningen Martin Andersson Blekinge Tekniska Högskola (BTH), Karlskrona Lunds universitet, Lund Koncentration till stora regioner 140 130 120 110 100 90

Läs mer

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden Martin Andersson Lund University and Blekinge Institute of Technology (BTH) martin.andersson@circle.lu.se

Läs mer

Undervisning och lärande med case: en guide för läraren

Undervisning och lärande med case: en guide för läraren Undervisning och lärande med case: en guide för läraren Version 1.0, oktober 2013 Inledning Denna lärarhandledning syftar till att ge en kortfattad introduktion till casemetodiken och de olika stegen i

Läs mer

Revidering av ISO 9001. 2013-11-05 Peter Allvén SIS TK-304/PostNord

Revidering av ISO 9001. 2013-11-05 Peter Allvén SIS TK-304/PostNord Revidering av ISO 9001 Förändringar i ny version av ISO 9001 Det är inte bara ISO 9001 (kraven) som är under översyn utan även ISO 9000 som omfattar Concepts and Terminology. Viktigt att notera är att

Läs mer

IMPROVING CONTINUING ENGINEEERING EDUCATION IN QUALITY MANAGEMENT THROUGH INSTITUTIONAL CO-OPERATION

IMPROVING CONTINUING ENGINEEERING EDUCATION IN QUALITY MANAGEMENT THROUGH INSTITUTIONAL CO-OPERATION lennart.schon@tech.oru.se IMPROVING CONTINUING ENGINEEERING EDUCATION IN QUALITY MANAGEMENT THROUGH INSTITUTIONAL CO-OPERATION A SWEDISH CASE STUDY May 2004 Ingela Bäckström Görgen Edenhagen Lennart Schön

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012 Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Februari 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Februari 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Februari 2012, hotell

Läs mer

Kanban är inte din process. (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012

Kanban är inte din process. (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012 Kanban är inte din process (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012 Torbjörn Tobbe Gyllebring @drunkcod tobbe@cint.com Är du eller känner du en Kanban hipster? Förut körde vi X nu kör vi Kanban

Läs mer

HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg 2011-11-10

HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg 2011-11-10 HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist Göteborg 2011-11-10 1 P-O Nyquist UTBILDNING Bergsingenjör från KTH Executive MBA från Uppsala ERICSSON (18 år) SW design System design

Läs mer

TOUCH POINTS AND PRACTICES IN THE SMART GRID

TOUCH POINTS AND PRACTICES IN THE SMART GRID TOUCH POINTS AND PRACTICES IN THE SMART GRID EGRD Workshop, Oslo 2015-06-03 CECILIA KATZEFF, ADJ. PROFESSOR IN SUSTAINABLE INTERACTION DESIGN INTERACTIVE SWEDISH ICT AND CESC, KTH SOME FACTS Founded in1998.

Läs mer

Stålbyggnadsdagen Miljöcertifieringars krav på stål.

Stålbyggnadsdagen Miljöcertifieringars krav på stål. Stålbyggnadsdagen Miljöcertifieringars krav på stål. Bengt Wånggren, Vd 131024 Sweden Green Building Council 1 Sweden Green Building Council hanterar miljösystemen för byggnader Ideell förening för företag

Läs mer

PACT Webinar. Göteborg 120903

PACT Webinar. Göteborg 120903 PACT Webinar Göteborg 120903 Agenda Bakgrund Ramverket I praktiken Exempel Gothenburg 2012 Bakgrund Gothenburg 2012 Vad är? PACT är ett empiriskt ramverk utvecklat för att utvärdera och utveckla kapaciteten

Läs mer

GÖRA SKILLNAD. om vikten av hållbar produktion och om hur den kan skapas. Bengt Savén Södertälje Science Park, 2014-11-07

GÖRA SKILLNAD. om vikten av hållbar produktion och om hur den kan skapas. Bengt Savén Södertälje Science Park, 2014-11-07 GÖRA SKILLNAD om vikten av hållbar produktion och om hur den kan skapas Bengt Savén Södertälje Science Park, 2014-11-07 KORT OM MITT YRKESLIV ABB (trainee Melbourne, chef NC-programmering, produktionsteknisk

Läs mer

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Svensk presentation 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Trailereffekter AB Bild Specialisten på delar till trailers och släpvagnar 2012-12-28 Anita Lennerstad 2 Utveckling bild bild Axel Johnson AB BRIAB bild

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

Riskhantering för informationssäkerhet med ISO 27005 Lars Söderlund, TK 318 Ag 7 Lüning Consulting AB

Riskhantering för informationssäkerhet med ISO 27005 Lars Söderlund, TK 318 Ag 7 Lüning Consulting AB Riskhantering för informationssäkerhet med ISO 27005 Lars Söderlund, TK 318 Ag 7 Lüning Consulting AB Varför ISO/IEC 27005 Information Security Management?? Riskanalys och riskhantering är centrala aktiviteter

Läs mer

Annonsformat desktop. Startsida / områdesstartsidor. Artikel/nyhets-sidor. 1. Toppbanner, format 1050x180 pxl. Format 1060x180 px + 250x240 pxl.

Annonsformat desktop. Startsida / områdesstartsidor. Artikel/nyhets-sidor. 1. Toppbanner, format 1050x180 pxl. Format 1060x180 px + 250x240 pxl. Annonsformat desktop Startsida / områdesstartsidor 1. Toppbanner, format 1050x180 pxl. Bigbang (toppbanner + bannerplats 2) Format 1060x180 px + 250x240 pxl. 2. DW, format 250x240 pxl. 3. TW, format 250x360

Läs mer

Mathematical Cryptology (6hp)

Mathematical Cryptology (6hp) Time to sign up for the continuation course Mathematical Cryptology (6hp) 12 lectures (2 hours) + 2 small projects Exercises are done on your own and discussed in class (6*2 hours). Contents: Elliptic

Läs mer

KONCEPTUALISERING. Copyright Dansk & Partners

KONCEPTUALISERING. Copyright Dansk & Partners KONCEPTUALISERING Concept begins to 80 % in content, 20 % in process and 20 % in presentation. The conceptualization work always starts in process because if you cannot communicate what you want to say

Läs mer

agenda Standardiserad styrning Vad är en multiprojektorganisation Standardiseringstrend inom projektområdet

agenda Standardiserad styrning Vad är en multiprojektorganisation Standardiseringstrend inom projektområdet Standardiserad styrning Forsknings- vs praktikerperspektiv Anneli Linde Handelshögskolan Umeå Universitet anneli.linde@usbe.umu.se agenda Vad är standardiserad styrning i en multiprojektorganisation Projektmodellen

Läs mer

Yttrande om förslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning i samband med miljöbedömning av länstransportplan för perioden 2014-2025

Yttrande om förslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning i samband med miljöbedömning av länstransportplan för perioden 2014-2025 1 (7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VERKET Elin Forsberg Tel: 010-698 11 10 elin.forsberg @naturvardsverket.se YTTRANDE 2013-04-11 Ärendenr NV-02981-13 Regionförbundet Sörmland Via mail: info@region.sormland.se

Läs mer

Mångfald som en del av affärsstrategin

Mångfald som en del av affärsstrategin Inbjudan/Invitation Mångfald som en del av affärsstrategin Diversity as part of the Business Strategy Friday, 31 January, 2003 Quality Hotell 11, Göteborg CENTRUM FÖR MÅNGFALDSSTUDIER OCH PRAKTISK INTEGRATION

Läs mer

Background: Films we have done

Background: Films we have done I See Background: Films we have done Theme of the I SEE project Seeing the big picture We are inspired by A mirror of the essential unity of man worldwide. Our initial idea: Take a camera with 5-8

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet SWETHRO The Swedish Throughfall Monitoring Network (SWETHRO) - 25 years of monitoring air pollutant concentrations, deposition and soil water chemistry Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten

Läs mer