Lokalt kollektivavtal med Svenska Kommunalarbetarförbundet om lön och allmänna anställningsvillkor LOK 16

Transkript

1 1 (3) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Personal och utbildning TJÄNSTEUTLÅTANDE LS LS LS Handläggare: Ulf Åkesson Landstingsstyrelsens personalutskott Lokalt kollektivavtal med Svenska Kommunalarbetarförbundet om lön och allmänna anställningsvillkor LOK 16 Ärendebeskrivning Förslag till godkännande av Lokalt kollektivavtal med Svenska Kommunalarbetarförbundet om lön och allmänna anställningsvillkor LOK 16. Beslutsunderlag Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande den 12 september 2016 Lokalt kollektivavtal, LOK 16, om lön och allmänna anställningsvillkor Förhandlingsprotokoll LOK 16 Kommunal Cirkulär 16:15 från Sveriges Kommuner och landsting Huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor HÖK 16 med Svenska Kommunalarbetarförbundet Cirkulär 16:23 Överenskommelse om ändringar i Allmänna bestämmelser samt bilagor till AB Cirkulär 16:43 Överenskommelse om ändringar och tillägg i Allmänna bestämmelser (AB) med Svenska Kommunalarbetarförbundet Förslag till beslut Personalutskottet föreslås besluta att godkänna förslag till uppgörelse med Svenska Kommunalarbetarförbundet avseende lokalt kollektivavtal om lön och allmänna anställningsvillkor LOK 16 att godkänna den i övrigt ingångna överenskommelsen med Svenska Kommunalarbetarförbundet Stockholms län i enlighet med förhandlingsprotokoll LOK 16

2 2 (3) TJÄNSTEUTLÅTANDE LS LS LS Förvaltningens förslag och motivering Sveriges Kommuner och Landsting har tecknat en ny Huvudöverenskommelse, HÖK 16, med Svenska Kommunalarbetarförbundet. I överenskommelsen ingår löneavtal och allmänna anställningsvillkor samt ändringar i Allmänna bestämmelser. I bifogat cirkulär 16:15 från Sveriges Kommuner och Landsting framgår innehållet i avtalet. Allmänna bestämmelser är en bilaga som är likalydande i kollektivavtal med samtliga arbetstagarorganisationer i kommuner och landsting. I bifogade cirkulär 16:23 och cirkulär 16:43 om överenskommelse om ändringar och tillägg i Allmänna bestämmelser framgår föreslagna ändringar i allmänna bestämmelser. Ändringarna har överenskommits med Sveriges kommunalarbetarförbund samt Akademikeralliansen. Sveriges Kommuner och Landsting har fortsatt förhandlingarna med övriga arbetstagarorganisationer i syfte att komma överens om samma ändringar. Till dess att så sker gäller Allmänna bestämmelser i dess lydelse per den 1 oktober Sveriges Kommuner och Landsting har rekommenderat kommuner och landsting att teckna lokala kollektivavtal i enlighet med HÖK 16. Stockholms läns landsting har därför förhandlat med Kommunal Stockholms län om ett lokalt kollektivavtal, LOK 16, och antagit huvudöverenskommelsen HÖK 16 med vissa preciseringar av huvudöverenskommelsen samt en förhandlingsordning som framgår av bifogat Lokalt kollektivavtal, LOK 16, om lön och allmänna anställningsvillkor samt Förhandlingsprotokoll LOK 16. Förvaltningen föreslår därför att personalutskottet beslutar att godkänna förslag till uppgörelse med Svenska Kommunalarbetarförbundet avseende lokalt kollektivavtal om lön och andra anställningsvillkor LOK 16. Personalutskottet föreslås också godkänna den i övrigt ingångna överenskommelsen med Kommunal Stockholms län i enlighet med bilagt förhandlingsprotokoll LOK 16. Parterna är överens om att arbetsgivaren under avtalsperioden ska inleda ett arbete med att ta fram en plan för att öka andelen medarbetare som arbetar heltid. Förvaltningen avser att inleda det arbetet under hösten Ekonomiska konsekvenser av beslutet De lönekostnader som överenskommelsen medför hanteras inom respektive verksamhets budget.

3 3 (3) TJÄNSTEUTLÅTANDE LS LS LS Miljökonsekvenser av beslutet I enlighet med landstingets Miljöpolitiska program har hänsyn till miljön beaktats och slutsatsen är att det inte är relevant med en miljökonsekvensbedömning i detta ärende. Anne Rundquist Tillförordnad landstingsdirektör Maria Englund Personaldirektör

4

5

6

7

8

9

10

11

12 LS (4) CIRKULÄR 16:15 Avdelningen för arbetsgivarpolitik John Nilsson Marianne Albemark Peter Öhrström Nyckelord: HÖK 16 Svenska Kommunalarbetarförbundet Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Regionstyrelsen Medlem i Pacta Arbetsgivarpolitik Huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor m.m. HÖK 16 med Svenska Kommunalarbetareförbundet Detta cirkulär innehåller rekommendation till beslut. Sveriges Kommuner och Landsting och Arbetsgivarförbundet Pacta träffade den 29 april 2016 Huvudöverenskommelse, HÖK 16, med Svenska Kommunalarbetareförbundet. Överenskommelsen innehåller förhandlingsprotokoll och tillhörande bilagor enligt vad som framgår av protokollets 1, Innehåll m.m. I den bifogade redogörelsen till detta cirkulär finns alla förändringar/nyheter i överenskommelsen beskrivna vad avser förhandlingsprotokoll och bilagor utom Allmänna bestämmelser. Bilaga 2, Allmänna bestämmelser, kommenteras i särskilda cirkulär, nr 16:23. Utöver detta finns ett särskilt cirkulär, nr 10:30, som behandlar Löneavtalens olika delar samt det lönepolitiska arbete som är en förutsättning för en god tillämpning av respektive Löneavtal. Det cirkuläret är gemensamt för alla Huvudöverenskommelser. Nedan följer en kort redovisning i punktform, exklusive Allmänna bestämmelser och underbilagor, av överenskommelsen. Pacta arbetsgivarorganisationen med kommunala avtal för kommunala bolag och kommunalförbund. Sveriges Kommuner och Landsting Pacta Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn växel: , Fax diariet: Tfn växel: Org nr: , info@skl.se kontakt@pacta.se

13 LS CIRKULÄR 16: (4) Innehållet i Huvudöverenskommelsen HÖK 16 Avtalsperioden omfattar tiden Avtalet är inte uppsägningsbart under avtalsperioden. Modellen chef-medarbetare tydliggörs som ett alternativ att sätta lön och den lokala förhandlingsordningen lyfts fram och blir huvudmodell vid löneöversyn. En särskild prioritering i löneöversynen görs för gruppen undersköterskor. Löneavtalet 2016 Löneöversynstillfälle per 1 maj respektive år, såvida inte annat överenskoms. Utrymmet som fastställs vid löneöversynstillfället utgörs av summan av ett krontalsbelopp för varje medlem i arbetstagarorganisationen som är tillsvidareanställd med månadslön och beräknas enligt nedan. Ett utrymme om 520 kronor för samtliga anställda exklusive undersköterskor. Ett utrymme om 1020 kronor för undersköterskor varav 220 kronor ska användas för fördelning bland 25 procent av undersköterskorna i syfte att öka lönespridningen och premiera kompetens Utrymmet fastställs av centrala parter. Ett extra utrymme om 180 kronor tillförs gruppen undersköterskor Utrymmet fastställs av centrala parter. Ett extra utrymme om 150 kronor tillförs gruppen undersköterskor. Avtalet innehåller inga individgarantier. Hos arbetsgivare där Kommunal har färre än 5 medlemmar gäller inte det garanterade utrymmet enligt löneavtalets 2 punkt 2. Lägstalönerna placeras sist i löneavtalet och ändrar delvis form. Lägstalönerna för 2016 och 2017 höjs med 80 procent av märket i procent och är oförändrade Kravet i den högre lägstalönen på ett års sammanlagd anställning tas bort.

14 LS CIRKULÄR 16: (4) Centrala och lokala protokollsanteckningar En tydligare skrivning om Löneavtalets tillämpning har gjorts där endera part äger möjlighet att påkalla central partsgemensam konsultation med syfte att stödja parterna att nå en lokal förhandlingsordning. Ett lokalt arbete i syfte att öka heltidsarbete ska göras där alla arbetsgivare ska ha en plan för hur andelen medarbetare som arbetar heltid ska öka. Centrala protokollsanteckningar Centrala parter ska fastställa det utrymme för 2017 och 2018 som ska tillföras LOK 16. Fastställande ska ske i anslutning till avtalsförhandlingarna mellan berörda arbetsgivarorganisationer och IF Metall inom den internationellt konkurrensutsatta sektorn har slutförts. Utrymmet utgörs av det fastställda utrymmet i procent för IF Metall respektive år. Centrala parter ska gemensamt följa upp och analysera löneutvecklingen för Kommunals medlemmar generellt och för undersköterskor speciellt arbeta med karriär- och utbildningsfrågor avseende utveckling av undersköterskans yrkesroll arbeta för att andelen medarbetare som arbetar heltid ökar samt utvärdera tillämpning gällande jourtjänstgöring enligt bilaga J. Centrala parters syn på en väl fungerande individuell lönesättning Bilagan har utvecklats i linje med avtalsförändringarna. Rekommendation till beslut Sveriges Kommuner och Landstings styrelse och Arbetsgivarförbundet Pactas styrelse rekommenderar kommunen, landstinget/regionen respektive berört kommunalförbund besluta, med anledning av träffad Huvudöverenskommelse, HÖK 16 med Svenska Kommunalarbetareförbundet för tillämpning fr.o.m , att anta bestämmelserna enligt Huvudöverenskommelse HÖK 16 samt att efter framställan från riksorganisationen teckna lokalt kollektivavtal - LOK 16 - i enlighet med det centrala förhandlingsprotokollet

15 LS CIRKULÄR 16: (4) Frågor Frågor besvaras i första hand av John Nilsson och Marianne Albemark, SKL samt Peter Öhrström, Pacta. Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för arbetsgivarpolitik Maria Dahlberg John Nilsson Bilagor: HÖK 16 utom Bilaga 2 Allmänna Bestämmelser Redogörelse avseende nyheter/förändringar utom Allmänna Bestämmelser

16 Förhandlingsprotokoll HÖK 16 Huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor samt rekommendation om lokalt kollektivavtal m.m. HÖK 16 Parter Sveriges Kommuner och Landsting och Arbetsgivarförbundet Pacta å ena sidan, samt Svenska Kommunalarbetareförbundet (Kommunal) å den andra. 1 Innehåll m.m. Parterna träffar detta kollektivavtal Huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor m.m. HÖK 16 för arbetstagare för vilka gäller Allmänna bestämmelser AB. Till avtalet hör även bestämmelser enligt följande bilagor 1 6. a) Löneavtal (bilaga 1), b) Allmänna bestämmelser AB i lydelse fr.o.m med ändringar i 1 5, 12, 13, 20, 21, 27, 28 och 29 (bilaga 2) med följande underbilagor D, anställning i personalpool, E, arbetstider m.m. inom räddningstjänsten, J, viss jourtjänstgörande personal, L, lägerverksamhet m.m., U, uppehållsanställning, c) Centrala och lokala protokollsanteckningar (bilaga 3), d) Centrala protokollsanteckningar (bilaga 4), e) Centrala parters syn på förutsättningar för en väl fungerande individuell lönesättning (bilaga 5), f) LOK 16 (bilaga 6 och 6 a), 1

17 2 Ändringar och tillägg I kollektivavtalet ska också ingå de ändringar och tillägg till avtalets bestämmelser som parterna under avtalets giltighetsperiod träffar överenskommelse om. 3 Utrymme Till LOK 16 ska tillföras de utrymmen för löneöversyn 2017 respektive 2018 som utgörs av det utrymme som för respektive år fastställts inom den internationellt konkurrensutsatta sektorn. 4 Fredsplikt Förhandlingar under avtalsperioden enligt denna överenskommelse ska föras under fredsplikt. 5 Rekommendation om LOK 16 Parterna rekommenderar berörda arbetsgivare som utgör landsting/region, kommun eller kommunalförbund och berörda arbetstagarorganisationer att träffa kollektivavtal LOK 16 med den utformning och det innehåll som framgår av bilaga 6. För övriga arbetsgivare anslutna till Arbetsgivarförbundet Pacta och berörda arbetstagarorganisationer träffas härmed det lokala kollektivavtalet LOK 16 enligt bilaga 6 a. 6 Giltighet och uppsägning Såvida inte särskilt anges, gäller HÖK 16 för perioden med en ömsesidig uppsägningstid av 3 kalendermånader. Har avtalet inte sagts upp inom föreskriven tid, förlängs dess giltighet för en tid av 12 kalendermånader i sänder med en ömsesidig uppsägningstid av 3 kalendermånader. Uppsägning ska vara skriftlig och åtföljd av förslag till nytt kollektivavtal. 2

18 7 Avslutning Förhandlingarna förklaras avslutade. Vid protokollet Justeras För Sveriges Kommuner och Landsting För Arbetsgivarförbundet Pacta För Svenska Kommunalarbetareförbundet 3

19

20 Bilaga 1 till HÖK 16 Löneavtal 1 Grundläggande principer för lönesättningen Arbetsgivarna har enligt detta avtal fortsatt stort ansvar för lönebildningen. Lönebildning och lönesättning ska bidra till att arbetsgivaren når målen för verksamheten. Lönen ska stimulera till förbättringar av verksamhetens effektivitet, produktivitet och kvalitet. Därför ska lönen vara individuell och differentierad och avspegla uppnådda mål och resultat. Även förutsättningarna för att rekrytera och behålla personal påverkar löne- och anställningsvillkoren. Syftet är att skapa en process där arbetstagarens resultat och löneutveckling knyts samman så att det positiva sambandet mellan lön, motivation och resultat uppnås. Det är därför av stor vikt att dialog förs mellan chef och medarbetare om mål, förväntningar, krav, uppnådda resultat och lön. 2 Löneöversyner Utrymme vid löneöversyn 1. Vid löneöversyn beräknas ett utrymme. Utrymmet som fastställs vid löneöversynstillfället utgörs av summan av ett krontalsbelopp för varje medlem i arbetstagarorganisationen som är tillsvidareanställd med månadslön och beräknas enligt nedan a) Utrymmet utgörs av 520 kronor för anställda som inte omfattas av b) nedan. b) Utrymmet utgörs av kronor för anställda med titeln undersköterska inom vård och omsorg a) Utrymmet fastställs av centrala parter. b) För undersköterskor inom vård och omsorg tillförs till utrymmet i a) ett extra utrymme om 180 kronor per arbetstagare anställd med titeln undersköterska inom vård och omsorg. 5

21 2018 a) Utrymmet fastställs av centrala parter. b) För undersköterskor inom vård och omsorg tillförs till utrymmet i a) ett extra utrymme om 150 kronor per arbetstagare anställd med titeln undersköterska inom vård och omsorg. Bestämmelserna om utrymmets beräkning gäller inte hos den arbetsgivare där arbetstagarorganisationen har färre än 5 medlemmar. Anmärkningar 1. Bortsett från bestämmelserna om utrymmets beräkning, hanteras löneöversynen för berörda arbetstagare med hänsyn till de förutsättningar som avtalet föreskriver, inklusive de grundläggande principerna i I verksamheter där titeln undersköterska saknas avses anställda med likvärdiga arbetsuppgifter och undersköterskeexamen. 3. För fördelning av utrymmet i b) för 2016 se punkt 2 anmärkning 4. Fördelning 2. Utrymmet enligt ovan fördelas enligt punkt 6 eller 7 nedan med beaktande av bl.a. de grundläggande principerna för lönesättning som framgår av 1. Anmärkningar 1. I bilaga 5 till HÖK 16 har de centrala parterna angivit Centrala parters syn på förutsättningar för en väl fungerande individuell lönesättning. 2. Del av utrymmet kan, efter överenskommelse mellan de lokala parterna, användas till andra åtgärder. 3. För arbetstagare vars löneökning väsentligt avviker från övriga jämförbara arbetstagares löneökning ska lönen motiveras. 4. För 2016 gäller att, av utrymmet enligt 1 b) om kronor, ska 220 kronor fördelas bland 25 procent av undersköterskorna. Vardera utrymme fördelas individuellt och differentierat. Detta möjliggör en löneutveckling som premierar kompetens, specialistkunskap, yrkesutveckling, resultat och bidrag till verksamhetens mål sett över tid. Därigenom ökar också möjligheten till lönekarriär och ökad lönespridning för yrkesgruppen. 5. För 2017 och 2018 gäller att utrymmet enligt 1 b) fördelas individuellt och differentierat i syfte att öka lönespridningen. Detta möjliggör en löneutveckling som premierar kompetens, specialistkunskap, resultat och bidrag till verksamhetens mål sett över tid. 3. Löneöversyn genomförs årligen och löneförändringar ska gälla fr.o.m. 1 maj, såvida inte annat överenskoms. 4. Lönehöjning för tillsvidareanställda med månadslön avräknas utrymmet. 6

22 5. Överenskommelse kan träffas om annan beräkningstidpunkt, beräkning av utrymmet samt avräkning från utrymmet. Lokal förhandlingsordning 6. Löneöversyn påbörjas genom en inledande förhandling där lokala parter enas om hur den lokala löneöversynsprocessen ska genomföras med beaktande av bl.a. de grundläggande principerna i 1. Parterna ska diskutera tidplan för löneöversynen och enas om förhandlingsmodell. Antingen kan dialog chef-medarbetare användas för hela verksamheten eller så bedömer lokala parter att förhandling behöver genomföras för del av eller hela verksamheten. I bilaga 5 till HÖK 16 har de centrala parterna angivit Centrala parters syn på förutsättningar för en väl fungerande individuell lönesättning. Denna bilaga tjänar som vägledning till vad som ska diskuteras och eventuellt ingå i den lokala förhandlingsordningen. Anmärkningar 1. I den lokala förhandlingsordningen kan avtal om ingångslöner och/eller befattningslöner inom respektive yrke träffas. 2. Lönerna ska vara individuellt differentierade med hänsyn till åstadkomna arbetsresultat. Därför gäller att: - kriterier för differentiering tydliggörs i de olika verksamheterna, - lönen på individnivå avgörs på den nivå i organisationen där den enskildes arbetsresultat kan bedömas, - individuella samtal förs med arbetstagare om uppställda mål, resultat och med koppling till lön. 3. Redan träffade lokala avtal om lokal förhandlingsordning med likartat syfte påverkas inte av denna punkt. Om parterna inte enas om en lokal förhandlingsordning ska respektive lokal part utvärdera och motivera vad som behövs för att nå en överenskommelse till kommande löneöversyn. Efter avslutad löneöversyn enligt lokal förhandlingsordning anses de nya lönerna som fastställda och parterna bekräftar de nya lönerna i ett protokoll. Förhandling 7. Om parterna inte enas enligt punkt 6 ska utrymmet enligt punkt 1 fördelas i förhandlingar med arbetstagarorganisationen, med beaktande av bl.a. de grundläggande principerna för lönesättning som framgår av 1. 7

23 8. Överenskomna belopp i centralt eller lokalt kollektivavtal proportioneras med hänsyn till arbetstagarens sysselsättningsgrad samt i förekommande fall med tillämplig uppehållslönefaktor enligt vid varje tidpunkt gällande Allmänna bestämmelser bilaga U. 3 Förhandlingar m.m. 1. Förhandlingar om lön upptas då part så begär. 2. Överenskommelse om lön får träffas med enskild arbetstagare. Anmärkningar 1. Vid nyanställning ska lönen sättas med beaktande av lönestrukturen för motsvarande befattningar hos arbetsgivaren. 2. Möjligheterna till överenskommelse om lön mellan arbetsgivare arbetstagare, vid andra tillfällen än nyanställning, förutsätter att de lokala parterna enats om principer härför. 3. Överenskommelse arbetsgivare arbetstagare ska ingå i det kollektivavtal som upprättas mellan parterna i nästkommande löneöversynsförhandling. 3. Central förhandling kan påkallas i fall som framgår av 6. 4 Fredsplikt Förhandlingar som avses i 2 och 3 ska föras under fredsplikt. 5 Klassificering Klassificering sker i enlighet med bilaga 3 till Överenskommelse om lönestatistik. För att säkerställa kvaliteten i de centrala partsgemensamma statistikunderlagen krävs en kontinuerlig lokal översyn av de anställdas kod enligt klassificeringssystemet Arbetsidentifikation, AID. Ansvaret åligger lokala parter. 6 Förhandlingsordning 1. Central part får påkalla central förhandling senast en månad efter det att den lokala förhandlingen avslutats enbart i fråga om fördelning ( 2 punkt 7) enligt respektive löneöversyn. Anmärkning Vid hantering av lönefrågorna enligt 2 punkt 6 kan centrala förhandlingar påkallas endast då utrymmet inte lagts ut. 8

24 2. Enas inte de centrala parterna ska frågan bindande avgöras av särskild skiljenämnd, om central part begär prövning av frågan genom skriftlig framställan inom en månad från den dag, då den centrala förhandlingen anses avslutad. 7 Lägsta löner 1. Den fasta kontanta lönen för arbetstagare som fyllt 19 år ska fr.o.m uppgå till lägst kronor och fr.o.m uppgå till lägst ,8 x det fastställda utrymmet enligt 2 punkten 1 a) för år 2017 och fr.o.m uppgå till lägst lägstalönen för ,8 x det fastställda utrymmet enligt 2 punkten 1 a) för år För arbetstagare som under avtalsperioden fyller 19 år ska lönebeloppet enligt ovan gälla kalendermånaden efter det att arbetstagaren fyllt 19 år. 2. Den fasta kontanta lönen för arbetstagare som har yrkesförberedande gymnasieutbildning ska fr.o.m uppgå till lägst kronor och fr.o.m uppgå till lägst ,8 x det fastställda utrymmet i procent enligt 2 punkten 1 a) för år 2017 och fr.o.m uppgå till lägst lägstalönen för år det fastställda utrymmet i procent enligt 2 punkten 1 a) för år

25 Bilaga 3 till HÖK 16 Centrala och lokala protokollsanteckningar Anteckningar till Löneavtal Löneöversyn 1. Yrkande från respektive part ska, såvida inte annat lokalt överenskoms, presenteras för motparten senast 3 månader före den tidpunkt som respektive löneöversyn avses gälla från. Yrkandena förutsätts vara motiverade och ha sin grund såväl i arbetsrättslagstiftningen som i löneavtalets Grundläggande principer för lönesättningen. Annan åtgärd än lön 2. Om lokal överenskommelse innebär annan åtgärd än lön ska detta för berörd arbetstagare särskilt anges. Sådan åtgärd ska även beaktas när arbetsgivaren enligt diskrimineringslagen genomför kartläggning och analys av löner och andra anställningsvillkor. Innehåller överenskommelse enligt ovan avkortad arbetstid ska den för jämförelse enligt diskrimineringslagen i lönehänseende beräknas på följande sätt: arbetstagarens fasta kontanta lön efter arbetstidsförkortning delas med kvoten av ordinarie arbetstid för arbetstagaren efter arbetstidsförkortning per vecka genom ordinarie arbetstid för heltid enligt centralt kollektivavtal. Löneöversyn för ackordsavlönade 3. Tillsvidareanställda ackordsarbetare bidrar till löneutrymmet enligt Löneavtalets 2. Lönehöjning för ackordsarbetande avräknas utrymmet. Visstidsanställdas lönesättning 4. Löneavtalets 1, Grundläggande principer för lönesättning, omfattar alla medarbetare. Samma lönepolitiska grunder gäller för de anställda oberoende av anställnings- eller avlöningsform. 10

26 Löneavtalets tillämpning 5. Endera lokal part äger möjlighet att påkalla central partsgemensam konsultation med syfte att stödja parterna att nå en lokal förhandlingsordning. Anmärkning I bilaga 5 till HÖK 16 redogör centrala parter för sin syn på förutsättningarna för en väl fungerande individuell lönesättning. Anteckningar till AB Arbetstid 1. För undersköterska, vårdare, barnskötare, ambulanssjukvårdare, laboratoriebiträde, röntgenbiträde, mottagningsbiträde, vårdbiträde, hemvårdare, 1:e hemvårdare, 1:e skötare, överskötare, skötare, socioterapeut, 1:e socioterapeut, sjukvårdsbiträde, barnhemsbiträde, elevassistent ska arbetstiden för heltidsanställd arbetstagare med ständig nattjänstgöring utgöra i genomsnitt 36 timmar och 20 minuter. Arbetstagare som har arbetstid förlagd till såväl dag- som natttjänstgöring, s.k. rotationstjänstgöring, ska ha en genomsnittlig veckoarbetstid av 36 timmar och 20 minuter inom beräkningsperioden. Detta gäller under förutsättning av att nattpassen under beräkningsperioden utgör minst 20 procent av den totala arbetstiden. 2. Arbetstagare som har ordinarie arbetstid förlagd till vardag såväl som sönoch/eller helgdag ska tillförsäkras 9 fridagar per fyraveckorsperiod. Motsvarande ska gälla vid längre beräkningsperioder. Möjlighet att avstå enstaka fridag finns för arbetstagare som så önskar. 3. Förlängs beräkningsperioden med stöd av 13 mom. 6 f) och arbete därmed förläggs till lördag söndag i större utsträckning än tidigare fordras lokalt kollektivavtal. 4. Om en arbetstagares arbetspass sträcker sig över dygnsgränsen (midnatt) ska arbetspasset hänföras till det dygn under vilket den övervägande delen av arbetspasset infaller. Arbetstid För landstingssektorn och f.d. Privoföretag anslutna till Pacta gäller 5. För laboratoriebiträde, röntgenbiträde, obduktionstekniker, överskötare, 1:e skötare, skötare, socioterapeut, 1:e socioterapeut, undersköterska, sjukvårdsbiträde, mottagningsbiträde, barnskötare, baderska, badbiträde, fotvårdsspecialist, ambulanssjukvårdare, arbetsterapibiträde, elevassistent, vårdare i behandlingsarbete, barnhemsbiträde, vårdare, vårdbiträde, vårdbiträde öppen vård, 11

27 förrådsbiträde, 1:e kock, kokerska, kock, kallskänka, serveringsbiträde, köksbiträde, överstäderska, städerska, sömmerska, sömnadsbiträde, tvättmaskinskötare, tvättbiträde vars ordinarie arbetstid är förlagd till vardag såväl som sönoch helgdag eller till vardag och helgdag ska arbetstiden för heltidsanställd arbetstagare utgöra i genomsnitt 37 timmar per vecka. Övertid 6. För personal inom kommunernas industriella verk och allmänna arbeten m.m. anställda som yrkesarbetare, park- och trädgårdsarbetare, förrådsarbetare, anläggningsarbetare, bil- och maskinförare, renhållningsarbetare eller elmontör ska, om inte annat lokalt överenskommits, följande gälla: Om övertidsarbete, som inte kommer omedelbart efter den ordinarie arbetstiden eller omedelbart efter på denna följande måltidsrast av normal längd, inställs eller inte uppgår till 2 timmar utges lön för 3 timmar, när arbetstagare inkallas till tidpunkt efter kl och senast kl , och lön för 2 timmar, när arbetstagaren inkallas till annan tidpunkt. Arbetstagare som inkallas till övertidsarbete under tid då de fullgör jour eller beredskap, är inte berättigade till minimiersättning vid övertidsarbete. Obekväm arbetstid 7. Till vårdbiträde i kommun och till vårdpersonal i landsting inom psykiatri och hemsjukvård utges tillägg för obekväm arbetstid vid fyllnads- och övertidsarbete. Jour och beredskap 8. Organisatoriska och andra åtgärder bör vidtas så att jouruttag begränsas till vad som sägs i ATL. Där detta av bl.a. verksamhetsmässiga skäl inte går att genomföra är parterna beredda att träffa överenskommelse om erforderligt överuttag av jour i kollektivavtal. Semester 9. Arbetstagare som är månadsavlönad och har semesterlagens semesterår får semesterlönetillägg med kronor per semesterdag för högst 25 av årets betalda semesterdagar. Detta gäller för heltidsanställd arbetstagare. Beloppet minskas med hänsyn till sysselsättningsgrad och partiell ledighet. 12

28 För vissa arbetsgivare anslutna till Pacta gäller 10. Enskilda överenskommelser mellan arbetsgivare och arbetstagare får inte innebära att arbetstagarens rättigheter enligt 27 inskränks. 11. Följande arbetsgivare ska tillämpa 27 mom. 21 a). Capio S:t Görans sjukhus AB Danderyds sjukhus Södersjukhuset Södertälje sjukhus Detsamma ska gälla för eventuella ytterligare akutsjukhus som ansluter sig till Pacta. Sjuklön m.m. 12. Har arbetsgivare och arbetstagarorganisation träffat överenskommelse, som komplement till lön enligt och bilaga U om prestationslön, ackordslön, resultatlön eller liknande eller andra alternativa löneformer, får parterna även träffa kollektivavtal om huruvida och på vilket sätt sådan lön ska ingå i beräkningsunderlag för sjuklön enligt 6 SjLL. Sådan förhandling får endast föras som lokal förhandling. 13. Arbetsgivaren kan efter prövning medge att ersätta arbetstagare för inkomstbortfall, i form av lön och andra anställningsförmåner enligt 28 mom. 5, som uppstått i samband med personskada genom våld och/eller misshandel i arbetet. Ersättning utges endast för den del av lönebortfallet som inte ersätts på annat sätt. Ersättningen inbegriper semesterlön och semesterersättning enligt avtalet och semesterlagen. Civil- och värnplikt 14. AB 30 Civil- och värnplikt i dess lydelse gäller såvida inte de lokala parterna träffar överenskommelse om annat. För vissa arbetsgivare anslutna till Pacta gäller 15. Följande arbetsgivare ska tillämpa uppsägningstiderna i 33 mom. 1 a) Capio S:t Görans sjukhus AB Danderyds sjukhus 13

29 Södersjukhuset Södertälje sjukhus Detsamma ska gälla för eventuella ytterligare akutsjukhus som ansluter sig till Pacta. Övriga anteckningar Lokalt arbete i syfte att öka heltidsarbete 1. Målsättningen är att tillsvidareanställning på heltid ska vara det normala vid nyanställning och att redan anställda medarbetare i högre utsträckning ska arbeta heltid. Alla arbetsgivare ska därför, med utgångspunkt från verksamhetens behov och resurser, ha en plan för hur andelen medarbetare som arbetar heltid ska öka. Planen ska finnas på plats senast och utgöra en utgångspunkt för det fortsatta arbetet med årlig avstämning fram till Planen ska processas med den lokala arbetstagarorganisationen i samverkan eller genom förhandling enligt medbestämmandelagen om samverkansavtal saknas. Lokal part äger möjlighet att påkalla central partsgemensam konsultation i syfte att stödja lokala parters arbete. För att åstadkomma en god arbetsmiljö bör vidare en sammanhållen arbetstid eftersträvas om det är möjligt utifrån verksamhetens behov. Denna protokollsanteckning gäller inte arbetsgivare med färre än 200 anställda. Förstörda persedlar 2. Arbetstagare äger rätt till ersättning för under arbetet av vårdtagare/omsorgstagare/patient förstörda persedlar och tillhörigheter. Tjänstedräkt m.m. För landstingssektorn gäller 3. Har arbetstagare ålagts att bära arbetsrockar (motsvarande) i arbetet ska arbetstagare även fortsättningsvis få dessa tillhandahållna av arbetsgivaren. Dessa utlämnas med nyttjanderätt under arbetet. Tvätt och erforderlig efterbehandling ombesörjs och bekostas av arbetsgivaren. 14

30 Distansarbete 4. Parterna konstaterar att vissa frågor kan behöva regleras i samband med arbete på distans. Vid införande av distansarbete är det därför av vikt att t.ex. följande frågor beaktas: omfattning av distansarbetet, arbetstagarens tillgänglighet, anställningsvillkor, arbetsuppgifter, teknisk utrustning, säkerhets- och skyddsfrågor, arbetsmiljöfrågor, uppföljning och utvärdering. Vid sådan reglering är det även av vikt att följande frågor beaktas enligt ramavtalet på europeisk nivå: definition, frivillighet, privatliv och utbildning. Personlig assistent, ledsagare och avlösare 5. Vid provanställning av personlig assistent, ledsagare och avlösare gäller inte 4 mom. 2. Istället gäller provanställning enligt 6 LAS. 6. Personlig assistent, ledsagare och avlösare anställd med stöd av lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), undantas från reglerna i 22 LAS. 7. Företrädesrätt enligt 25 LAS gäller inte anställning där den enskilde funktionshindrade anmodat annan personlig assistent, ledsagare eller avlösare. Feriearbetande skolungdom 8. Lokala företrädare för Svenska Kommunalarbetareförbundet ska underrättas för det fall kommunen/landstinget/regionen avser att vidta sysselsättningsåtgärder för feriearbetande skolungdom. Sammanläggning av anställningar 9. Är arbetstagare anställd samtidigt i flera anställningar hos samme arbetsgivare kan lokala förhandlingar upptas syftande till att anställningarna sammanläggs till en anställning. Tvist om sammanläggning i enskilt fall kan inte hänskjutas till central förhandling. Uppstår tvist om den principiella innebörden av denna rekommendation kan sådan tvist däremot föras som central förhandling. Lön vid annan anställning på grund av organisatoriska skäl eller sjukdom 10. Om inte annat överenskoms mellan arbetsgivare och arbetstagare och/eller arbetstagarorganisation gäller följande: Om en arbetstagare på grund av organisatoriska skäl eller sjukdom omplaceras till en annan anställning utanför anställningsavtalet och överenskommelse 15

31 träffats om lägre lön utges ett tillägg till arbetstagaren. Tillägget utgörs av mellanskillnaden mellan den gamla och den nya lönen. De första 12 månaderna utbetalas hela tillägget. Därefter minskas tillägget med 1/12 av tillägget per kalendermånad. Om den nya anställningen innebär lägre sysselsättningsgrad reduceras tillägget enligt följande (a - b) x c = d a = ursprunglig lön vid heltid b = ny lön vid heltid c = ny sysselsättningsgrad d = tillägg Vid stadigvarande förflyttning enligt AB 6 tillämpas inte denna reglering. För det fall avvikande lokal överenskommelse har träffats som reglerar ovanstående äger dessa fortsatt giltighet. Musikerförbundet 11. Detta avtal gäller jämväl Musikerförbundet med undantag av Löneavtal, bilaga 1 till HÖK 16, 3 punkt 2 anmärkning 1 3. Pensionsavgifter 12. Sedan lokalt kollektivavtal om löneväxling träffats kan arbetsgivaren och arbetstagaren överenskomma om att arbetstagaren får avsätta del av avlöningsförmåner till avgiftsbestämd ålderspension enligt KAP-KL Träffas lokalt kollektivavtal om löneväxling mellan Svenska Kommunalarbetareförbundet och arbetsgivaren är det lokala kollektivavtalet giltigt först efter godkännande av förbundet centralt. 13. Till följd av avvecklingen av PA-KL:s pensioneringsperiod år och pensionsåldern 63 år har bildats ett utrymme. a) För en arbetstagare, med anställning hos arbetsgivaren sedan den 31 december 2003 eller tidigare som är reglerad i LOK med Svenska Kommunalarbetareförbundet (Kommunal), gäller följande pensionsavgifter. Arbetstagaren behåller pensionsavgiften så länge han eller hon har en fortlöpande anställning enligt LOK med Kommunal. 16

32 Om KAP-KL gäller för arbetstagaren och han eller hon är född år 1946 eller tidigare, avsätts utöver vad som följer av KAP-KL 11 mom. 1 anmärkning 1 en årlig pensionsavgift beräknad i procent av avgiftsunderlaget enligt KAP-KL 12. Procentsatsen är 1,0 procent. Om PFA 98 eller PFA 01 gäller för arbetstagaren och han eller hon är född år 1975 eller tidigare, avsätts utöver vad som följer av PB 8 i tillämpligt PFA en årlig pensionsavgift beräknad i procent av avgiftsunderlaget enligt PB 11 i tillämpligt PFA. Procentsatsen är 1,0 procent. b) För en arbetstagare som inte omfattas av a) gäller följande pensionsavgifter. Om KAP-KL gäller för arbetstagaren och han eller hon är född år 1946 eller tidigare, avsätts utöver vad som följer av KAP-KL 11 mom. 1 anmärkning 1 en årlig pensionsavgift beräknad i procent av avgiftsunderlaget enligt KAP-KL 12. Procentsatsen är 0,5 procent. Om PFA 98 eller PFA 01 gäller för arbetstagaren, avsätts utöver vad som följer av PB 8 i tillämpligt PFA en årlig pensionsavgift beräknad i procent av avgiftsunderlaget enligt PB 11 i tillämpligt PFA. Procentsatsen är 0,5 procent. 17

33

34 Bilaga 4 till HÖK 16 Centrala protokollsanteckningar Anteckningar till Löneavtal Skiljenämnd 1. Skiljenämnden består av 3 ledamöter, av vilka Sveriges Kommuner och Landsting utser en, berörd arbetstagarorganisation (den centrala arbetstagarorganisationen) en och nämnda parter gemensamt en, tillika ordförande. De centrala parterna svarar envar för sina representanters kostnader för medverkan i nämnden. Kostnaderna för ordförandens medverkan delas lika mellan parterna. Utrymme för 2017 och Centrala parter ska fastställa de utrymmen för 2017 och 2018 som ska tillföras LOK 16. Fastställandet ska ske i anslutning till att avtalsförhandlingarna mellan berörda arbetsgivarorganisationer och IF Metall inom den internationellt konkurrensutsatta sektorn har slutförts. Utrymmet utgörs av det fastställda utrymmet för IF Metall respektive år. Vid eventuell oenighet ska parterna biträdas av opartisk ordförande som har att avgöra frågan. För att utse ordförande ska parterna vända sig till Medlingsinstitutet för förslag. Jämställdhet 3. I diskrimineringslagen åläggs arbetsgivare och arbetstagare att verka för att utjämna och förhindra skillnader i löner och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt. För att en utveckling i denna riktning ska vara möjlig på en övergripande nationell nivå krävs ett långsiktigt och målmedvetet arbete. Dessutom fordras en samsyn på arbetsmarknaden framför allt inom och mellan de fackliga organisationerna. 19

35 Lönepolitik 4. Det är angeläget att arbetsgivaren arbetar fram grundläggande och långsiktiga lönepolitiska riktlinjer för lönesättningen. Dessa övergripande riktlinjer bör vara enhetliga för arbetsgivarens olika verksamheter. Uppföljning lokal lönebildning 5. Centrala parter konstaterar att en väl fungerande lokal lönebildning i enlighet med Löneavtalet ska leda till att sambandet tydliggörs mellan löneutvecklingen och arbetsuppgifternas svårighetsgrad, kompetens, yrkeskunnande och övriga krav som är förenade med arbetsuppgifterna, samt arbetstagarens skicklighet och resultat i förhållande till verksamhetsmålen. Centrala parter ska med början hösten 2017 gemensamt följa upp och analysera löneutvecklingen för Kommunals medlemmar generellt och för undersköterskor specifikt, i syfte att belysa löneutvecklingen inom avtalsområdet och se om förändringarna i löneavtalet får avsedd effekt på lönestrukturen. Arbetet ska vara slutfört senast den 31 december Lägsta lön Centrala parter är överens om att lägsta lön för 2019 ska höjas per den 1 januari 2019 med 100 procent av det utrymme i procent som parterna enats om för Värdet av denna höjning ska ingå i på HÖK 16 följande centrala avtal. Lägsta lön för året 2019 är därmed fastställd. Anteckningar till AB Arbetstid 1. Arbetsgivare som tillämpar en kortare kontorsarbetstid än i genomsnitt 40 timmar per helgfri vecka, får bibehålla denna oberoende av bestämmelserna i 13 mom Dygnsvila enligt arbetstidslagen (ATL) bör så långt det är möjligt följas vid förläggning av ordinarie arbetstid. Om dygnsvilan enligt arbetstidslagen (ATL) utifrån ett verksamhetsperspektiv inte kan uppnås bedömer parterna att objektiva skäl finns till att tillämpa de avvikelser från ATL som anges i AB 13 mom. 6 g) h) och bilaga J. Parterna 20

36 anser att arbetstagare därigenom erhåller lämpligt skydd enligt EG:s arbetstidsdirektiv 2003/88/EG, artikel 18, genom gällande kollektivavtalsreglering och lagstiftning. Medbestämmandelagen MBL är inte tillämplig på AB 27, på lokal överenskommelse som kan ha träffats med stöd av bestämmelserna i AB 5 mom. 1 b) eller på 27 mom Bestämmelserna i AB innebär inte någon reglering av MBL:s dispositiva regler med undantag av 4 mom. 2, 10 mom. 7, 11, 12 mom. 1, 13 mom. 5, 22 mom. 6 och 27 mom. 9. Lokal företrädare för arbetstagarorganisation 5. I AB anges att arbetsgivaren och arbetstagarorganisation får träffa kollektivavtal i vissa i avtalet angivna frågor. Sådant kollektivavtal får endast träffas med Svenska Kommunalarbetareförbundets lokalavdelningar (Kommunal) om inte den centrala arbetstagarorganisationen skriftligen meddelar arbetsgivaren annat. Övriga anteckningar Förhandling om ändringar i AB m.m. 1. Endera part kan påkalla förhandling om ändringar i AB under avtalsperioden. Räddningstjänstpersonal m.fl. 2. Räddningstjänstpersonal samt skorstensfejare som deltar i utbildning vid MSB:s (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) skolor erhåller fri kost och logi som tillhandahålles av utbildningsenheten. Utbildningen bedrivs som internatutbildning av MSB. MSB debiterar arbetsgivaren (kommunen) för kurskostnaden. Arbetstagare som deltar i utbildning vid MSB:s skolor erhåller även fria hemresor med billigaste färdsätt var 14:e dag under hela utbildningstiden. Om restiden överstiger 6 timmar vid enkel resa, får flyg användas. Sveriges Kommuner och Landsting rekommenderar kommunerna att tillämpa ovanstående förmånsregler under avtalsperioden. 21

37 3. Som en del i arbetsgivarens systematiska arbetsmiljöarbete är det naturligt att det finns rutiner om reaktivering för utryckningspersonal vid återinträde i tjänst efter längre frånvaro. Partsgemensamt arbete 4. Parterna är överens om att kompetens hänger samman med möjligheten till löneutveckling. Den enskildes vidareutveckling av den egna kompetensen, genom erfarenhet och utbildning, i för verksamheten värdefulla områden, ger förutsättningar att bidra till förbättringar av verksamhetens effektivitet, produktivitet och kvalitet och därmed möjliggörs en god löneutveckling. Mot bakgrund av detta och framtida rekryteringsbehov av bl.a. undersköterskor ska parterna arbeta för att öka tillgången till och intresset för yrkesutbildning på gymnasial nivå. Därutöver arbetar parterna gemensamt för att öka möjligheterna till utveckling i yrket och att göra karriär inom vård och omsorg. Det kan konstateras att floran av utbildningar på yrkeshögskolan är rik, att det saknas en långsiktig strategi och att utbudet inte matchar verksamheternas behov. Genom en ökad möjlighet till utveckling i undersköterskans yrkesroll ökar även möjligheten till lönekarriär och som en följd därav en ökad lönespridning inom gruppen. Genom arbetet önskar parterna gemensamt påverka yrkeshögskolan för att säkerställa att rätt utbildningar av tillräcklig kvalitet tillhandahålls. Vidare önskar parterna sprida kunskap om hur undersköterskans ökade kompetens och specialisering kan användas inom vård och omsorg samt hur det ökade bidraget till förbättringar av verksamhetens effektivitet, produktivitet och kvalitet bättre kan uppmärksammas i den lokala lönebildningen. Därmed främjas en bättre löneutveckling över yrkeslivet och en ökad lokal lönespridning. Arbetet ska vara slutfört senast den 31 december För att stödja arbetet med kompetensförsörjning ska centrala parter gemensamt arbeta för att andelen medarbetare som arbetar heltid ökar. Målsättningen är att tillsvidareanställning på heltid ska vara det normala vid nyanställning och att redan anställda medarbetare i högre uträckning ska arbeta heltid. Parterna ska vidare med utgångspunkt i verksamhetens behov och med hänsyn till en god arbetsmiljö gemensamt utarbeta råd och stöd till lokala parter i syfte att stödja arbetet med att öka andelen medarbetare som arbetar heltid. Ambitionen är att med utgångspunkt från verksamhetens behov och resurser, bistå med hur man kan arbeta med organisation, bemanning och personalplanering. Centrala parter ska från 2016 årligen göra en uppföljning av utvecklingen på nationell nivå avseende ökningen av heltidsanställningar, heltidsarbetande samt 22

38 förekomsten av tidsbegränsade anställningar. Parterna ska utifrån resultatet varje år ta ställning till om vidare åtgärder behöver vidtas för att stödja lokala parters arbete. Arbetet ska vara slutfört Parterna ska gemensamt utvärdera tillämpning av inledande bestämmelser, punkt 1 och 2, gällande jourtjänstgöring enligt bilaga J. Resultatet av arbetet syftar till att utgöra ett stöd i tillämpningen av bilagan för lokala parter. Arbetet ska vara slutfört

39

40 Bilaga 5 till HÖK 16 Centrala parters syn på förutsättningar för en väl fungerande individuell lönesättning Denna bilaga anknyter till Löneavtalet och lönebildningsprocessen. En förutsättning för att lokala parter ska enas om lokal förhandlingsordning och bidra till en bra löneöversynsprocess är att bilagans olika delar, lokala förutsättningar och praktiska tillämpning diskuteras. Löneavtalet utgår från en lönesättning som är individuell och differentierad. En arbetstagares lön ska bestämmas utifrån sakliga grunder såsom arbetsuppgifternas svårighetsgrad, kompetens, yrkeskunnande och övriga krav som är förenade med arbetsuppgifterna, samt arbetstagarens skicklighet och resultat i förhållande till verksamhetsmålen. En förutsättning för att lönesättningen ska kunna fungera väl är att arbetsgivaren arbetat fram grundläggande och långsiktiga lönepolitiska riktlinjer för lönesättningen. Dessa riktlinjer måste vara kända och diskuterade med medarbetarna i organisationen för att bidra till det positiva sambandet mellan lön, motivation och resultat. För att denna lönebildningsprocess ska bli framgångsrik förutsätts att parterna lokalt finner former för hur det lönepolitiska arbetet ska genomföras. I detta arbete finns ett antal beståndsdelar som det är särskilt viktigt att finna samsyn kring. De centrala parterna vill därför inledningsvis i nedanstående punkter peka på några viktiga delar av processen som ökar möjligheterna för en väl fungerande löneöversynsprocess. Hur dialogen/informationen kring den av arbetsgivaren fastställda övergripande lönepolitiken ska genomföras. Att medarbetarna ges möjlighet till delaktighet i dialogen kring utformningen av de verksamhetsbaserade lönekriterierna t.ex. genom att utnyttja nuvarande samverkanssystems möjligheter till dialog på arbetsplatserna. Kriterier behöver tydliggöras i de olika verksamheterna så att de är väl kända för arbetstagaren. Kriterierna ska vid behov uppdateras och bör vara viktade på arbetsplatsnivå. Lönen på individnivå avgörs på den nivå i organisationen där det är möjligt att bedöma den enskilde arbetstagarens arbetsresultat. Samtal förs med arbetstagaren om uppställda mål, resultat och med koppling till lön. 25

41 Vid nyanställning ska arbetstagarens tidigare utbildning och erfarenheter beaktas i lönesättningshänseende. Lönen ska sättas utifrån arbetsgivarens befintliga lönestruktur. Att behovet av verksamhetsbaserad kompetensutveckling uppmärksammas liksom det positiva sambandet mellan denna och medarbetarens möjligheter att påverka sin egen löneutveckling. Formerna och förutsättningarna för genomförandet av de individuella samtalen samt eventuella handlingsplaner. Vid analys av arbetsgivarens lönestruktur är det viktigt att grupper med liten lönespridning uppmärksammas och att lönespridningens betydelse för goda resultat beaktas. Det är naturligt att i lönebildningsprocessen uppmärksamma också arbetstagare som är frånvarande p.g.a. sjuk- eller föräldraledighet. I den lokala förhandlingsordningen kan avtal om ingångslöner och/eller befattningslöner inom respektive yrke träffas. Övergripande utgångspunkt ska även vara att lagstiftning om diskriminering beaktas. När lokal förhandlingsordning träffats Lokala parter ska genomföra samtal om arbetsgivarens planerade åtgärder vid varje löneöversyn. Ett samtal som är väl förberett av arbetsgivaren ökar graden av tydlighet och därmed tilltron till arbetsgivaren som lönesättare. Exempel på inslag i samtalet kan vara arbetsgivarens syn på lönestrukturfrågorna, dvs. önskade lönerelationer mellan grupper såväl som lönespridningen inom en grupp. Ett aktivt deltagande av de lokala parterna bidrar verksamt till att önskvärd tydlighet uppnås. Det ligger i respektive parts ansvar att medverka genom egna förberedelser och aktivt deltagande. De lokala parterna ska eftersträva att finna samarbetsformer som stödjer ett aktivt arbete där verksamhetsmål och budgetprocess knyts samman med de lönepolitiska frågorna. Löneöversyn sker utifrån den lokala förhandlingsordningen antingen genom att arbetsgivaren lämnar förslag i dialog om ny lön till berörd arbetstagare, eller genom förhandling. Oavsett modell ska förslagen utformas med beaktande av en ökad lönespridnings betydelse för goda resultat och ska ha sin grund i väl kända kriterier. De grundläggande principerna för lönesättning som framgår av 1 ska beaktas. 26

42 I en löneöversyn enligt modellen chef-medarbetare är det av särskild betydelse att tydlighet finns om det samtalstillfälle där arbetsgivaren lämnar förslag till ny lön. Graden av förståelse för förslaget till ny lön hänger samman med hur väl arbetsgivaren tydliggör motiven liksom hur dialogen genomförs. Utöver detta ska följande särskilt beaktas: Rollfördelning Arbetsgivare har olika förutsättningar för hur lönebildningsprocessen drivs. Oavsett storlek och organisatoriska indelningar förutsätts dock en tydlighet i uppdrag och ansvar för respektive nivå. I detta ligger också att chefens uppdrag och ansvar i löneprocessen tydliggörs. Tidplan för löneöversynsarbetet Ett individuellt lönesystem förutsätter avstämningar och uppföljningar. Därför är det naturligt att även löneöversynen återkommer årligen. Genom en god planering kan respektive löneöversyn slutföras innan tidpunkten för ikraftträdande. Analys av löner Löneavtalet förutsätter att arbetsgivaren bl.a. kartlägger och analyserar sina löner. Därutöver kräver diskrimineringslagen kartläggning och analys ur jämställdhetssynpunkt. Lönerelationerna mellan och inom olika yrkesgrupper avspeglar arbetsgivarens ställningstaganden. Därför är det en viktig förutsättning att de förtroendevalda diskuterar och tar ställning till rådande och önskvärda lönerelationer. Kartläggning och analys av olika arbeten/yrken som visar lönenivåer/lönespridningar mellan grupper och lönespridningar inom grupper görs utifrån lönepolitisk synpunkt, samt utifrån skillnader i lön kvinnor/män respektive skillnader i lön kvinno-/mansdominerade grupper. Kartläggning och analys följs sedan av en handlingsplan grundad på arbetsgivarens ställningstaganden. Handlingsplanen med koppling till den egna lönepolitiken utvisar arbetsgivarens önskvärda lönerelationer och lönespridningar inför kommande löneöversyner utifrån verksamhetens mål och behov. Det är väsentligt att se analys av löner och den därpå bestämda handlingsplanen tillsammans med arbetsgivarens övriga ambitioner och prioriteringar samt konsekvenser av diskrimineringslagstiftning som en helhet. Detta möjliggör för 27

43 arbetsgivaren att redan i budgetarbetet ta ett helhetsgrepp på olika verksamheters totala behov av åtgärder. Grunden för att få acceptans för lönebilden hänger både samman med en konsekvent tillämpning av lönepolitiken och delaktighet för de anställda. Arbetsgivaren bör arbeta strategiskt med att åstadkomma en önskvärd lönestruktur. Detta möjliggör en löneutveckling som premierar kompetens, yrkeskunnande, specialistkunskap, resultat och bidrag till verksamhetens mål sett över tid. Arbetsgivarens syn på de övergripande lönestrukturfrågorna blir därmed en viktig del i diskussionen. Inför löneöversyn Inför löneöversyn är det angeläget att genomföra en analys av vilka behov av löneökningar som finns med avseende på arbetstagarnas bidrag till verksamhetsförbättringar, behov av nyrekrytering, möjlighet att behålla personal, graden av måluppfyllelse, behov av lönerelationsförändringar osv. Med utgångspunkt från resultatet av denna analys, Löneavtalets 1 och den egna lönepolitiken görs en samlad lönepolitisk bedömning av arbetsgivaren. Det är först därefter, med ovan angivna seriösa prövning som grund, möjligt att göra en bedömning av löneökningsbehovet. Samtal Individuell lönesättning i allmänhet och Löneavtalet i synnerhet förutsätter att samtal förs med arbetstagare om uppställda mål, resultat och koppling till lön. Detta förutsätter att arbetsgivaren tydliggör krav, förväntningar, uppsatta mål och följer upp resultatet. Likaså att verksamhetsmålen är diskuterade i organisationen och bland medarbetarna. I samtalet formulerar chef och medarbetare bl.a. de individuella mål och de krav och förväntningar som finns från bådas sidor. Vidare sker en uppföljning av åstadkomna resultat så att kopplingen till lön kan göras. En individuell lönesättning kräver chefer med tydlighet såväl i målbeskrivningen som sitt sätt att sätta lön. Svag eller ingen löneutveckling Det är naturligt att ägna mer kraft åt utvidgade och fördjupade insatser för de arbetstagare som inte når uppsatta mål. Arbetsgivare måste ge arbetstagare en möjlighet att kunna påverka sin egen löneutveckling. Svag eller utebliven löneökning över tid ska för den enskilde vara något som framgått och motiverats i dialog mellan arbetstagare och chef. 28

44 För att åstadkomma förändring är det naturligt att utifrån en handlingsplan göra återkommande uppföljningar i syfte att nå en bättre måluppfyllelse. Avsikten är att lägga grunden för en bättre löneutveckling eller finna alternativa vägar för den anställdes fortsatta arbetsliv. Såväl arbetsgivare som arbetstagare har ansvar för att handlingsplan och uppföljning kommer till stånd. Löneutveckling för äldre arbetstagare I ett personalförsörjningsläge där verksamheterna står inför stora pensionsavgångar och därmed sammanhängande rekryteringssituation är det av stor vikt att arbetsgivarna tar till vara och utvecklar samtliga arbetstagare. Genom att söka bibehålla engagemang och motivation även för/hos de äldre arbetstagarna ökar förutsättningarna för fortsatt verksamhetsutveckling. Därvid kommer deras erfarenhet och kompetens att öka möjligheterna att nå målen för verksamheterna. Det är därför väsentligt att såväl ur lönespridnings- som personalförsörjningssynpunkt uppmärksamma de äldre arbetstagarna. Lönesättning av nyanställda får därför inte leda till en fortgående sammanpressning av lönebilden. 29

45

46 Bilaga 6 till HÖK 16 Lokalt kollektivavtal om lön och allmänna anställningsvillkor m.m. LOK 16 1 Innehåll m.m. Nedan nämnd arbetsgivare och arbetstagarorganisation träffar denna dag detta kollektivavtal LOK 16 om lön och allmänna anställningsvillkor m.m. för arbetstagare för vilka gäller Allmänna bestämmelser AB. Till avtalet hör 1. mellan de centrala parterna överenskomna bestämmelserna enligt HÖK 16 1 bilagorna 4, 5, 6 och 6 a undantagna 2 och 3 samt 2. de bestämmelser i övrigt som parterna nedan träffar överenskommelse om ska ingå i kollektivavtalet. 2 Giltighet och uppsägning Kollektivavtalet avlöser gällande kollektivavtal LOK 13 och gäller t.o.m med en ömsesidig uppsägningstid av 3 kalendermånader. Har avtalet inte sagts upp inom föreskriven tid förlängs dess giltighet för en tid av 12 kalendermånader i sänder med en ömsesidig uppsägningstid av 3 kalendermånader. Uppsägning ska vara skriftlig och åtföljd av förslag till nytt kollektivavtal i frågor som avses i HÖK 16. Säger central part upp HÖK 16 upphör LOK 16 att gälla vid samma tidpunkt som HÖK 16 om inte annat överenskoms mellan de centrala parterna. 31

47 3 Övrigt Förhandlingen förklaras avslutad.... den För... (arbetsgivarparten)... (underskrift) För... (arbetstagarparten)... (underskrift) 32

48 Bilaga 6 a till HÖK 16 Lokalt kollektivavtal om lön och allmänna anställningsvillkor m.m. LOK 16 1 Innehåll m.m. Till kollektivavtalet mellan de lokala parterna LOK 16 hör mellan de centrala parterna överenskomna bestämmelser enligt HÖK 16 1 bilagorna 4, 5, 6 och 6 a undantagna 2 och 3. 2 Giltighet och uppsägning Säger central part upp HÖK 16 upphör LOK 16 att gälla vid samma tidpunkt som HÖK 16 om inte annat överenskoms mellan de centrala parterna. 33

49 Redogörelsetext för nyheter och förändringar i HÖK 16 med Svenska Kommunalarbetareförbundet Inledning Den 29 april 2016 enades parterna om en ny Huvudöverenskommelse, HÖK 16, för Kommunal. Denna redogörelse omfattar nyheter och förändringar i HÖK 16 inklusive samtliga protokollsanteckningar men exklusive Allmänna bestämmelser som behandlas i ett särskilt cirkulär, nr 16:23. Parterna i Huvudöverenskommelsen är Sveriges Kommuner och Landsting, Arbetsgivarförbundet Pacta samt Svenska Kommunalarbetareförbundet. Avtalet omfattar perioden och innehåller bl.a. löneökningar i nivå med märket samt särskilda utrymmen för undersköterskor. Allmänt Ett flertal stora förändringar genomförs i HÖK 16 med Kommunal. Den största förändringen är att den lokala förhandlingsordningen lyfts fram och blir huvudmodell vid löneöversyn och där tydliggörs också modellen dialog chefmedarbetare som ett alternativ att sätta lön. Syftet med det är att bidra till den fortsatta utvecklingen av den lokala lönebildningen. Kopplad till denna förändring är också en utvidgad möjlighet till partsgemensam konsultation gällande vad som krävs för att nå en lokal förhandlingsordning. Avtalet är värt 2,2 procent under 2016 och löneökningsnivån för Kommunals yrkesgrupper exklusive undersköterskorna är 520 kr. Avtalet innehåller därutöver en särskild undersköterskesatsning. Löneökningsnivån är i snitt 800 kronor under det första avtalsåret för hela undersköterskegruppen. Utöver detta görs en särskild karriärsatsning där löneökningsnivån för var fjärde undersköterska blir ytterligare 880 kronor i snitt (samtliga undersköterskor genererar 220 kronor till denna satsning). I genomsnitt blir det 1020 kronor som ska fördelas bland undersköterskorna enligt de två modellerna och dessa pengar ska fördelas individuellt och differentierat och kan inte användas till andra yrkesgrupper. År 2017 och 2018 fastställs löneökningsnivån för Kommunals yrkesgrupper av centrala parter till den procentuella löneökningsnivån som överenskoms mellan arbetsgivarna inom industrin och IF Metall, det s.k. märket. För undersköterskorna görs en fortsatt satsning på 180 kronor 2017 respektive 150 kronor

50 Bestämmelsen om lägstalön placeras sist i löneavtalet och får en förändrad utformning. Lägsta lönerna för 2016 och 2017 höjs med 80 procent av märket i procent och är oförändrade Kommunal har åter lyft och ägnat mycket tid åt yrkanden om ökat inflytande i den lokala lönebildningsprocessen. Krav har förts fram på ett årligt avstämningstillfälle utöver löneöversyn för att garantera en medellöneutveckling i nivå med vad man avtalat fram i det centrala kollektivavtalet. Man har också krävt olika tariffliknande modeller för att garantera löneutveckling och velat ha in krav på bl.a. lokalt överenskomna lönekriterier. Det finns ett missnöje bland Kommunals medlemmar över att de inte i nog stor utsträckning får väl motiverade löner av sina chefer. Kommunal menar att otydliga lönekriterier och uteblivna motiveringar i samtalen chef-medarbetare skadar förtroendet för individuell och differentierad lön bland deras medlemmar. Yrkandena om en avstämning och krav på lokala avtal och vad de ska innehålla har avvisats. Parterna har istället valt att tydligare peka på möjligheterna i att komma överens lokalt om en lokal förhandlingsordning samt vidgat möjligheten till att begära central partsgemensam konsultation med syfte att bidra till lösningar för en mer utvecklad lokal lönebildning. SKL/Pacta har under många år verkat för att modellen där lönen sätts i dialog mellan chef och medarbetare även ska finnas som alternativ i Kommunals avtal. Modellen finns nu i Kommunals avtal och ska användas i de verksamheter där lokala parter enas om det enligt Löneavtalets 2 punkt 6 (lokal förhandlingsordning). Modellen med Kommunal avviker dock från övriga Huvudöverenskommelser på det sätt att Överläggning och Avstämning inte finns med i Kommunals Huvudöverenskommelse. Hur processen i övrigt ska gå till när lönen sätts i dialog chef-medarbetare ska istället lokala parter enas om. För att stödja en bra lokal tillämpning och kunna tjäna bättre som stöd för arbetsgivare och Kommunal lokalt har bilaga 5, Centrala parters syn på förutsättningar för en väl fungerande individuell lönesättning, utvecklats. Överenskommelsen innehåller i övrigt sedvanliga bilagor där förändringarna redogörs för nedan. Förhandlingsprotokoll 1 Innehåll Innehåller i sedvanlig ordning uppräkning av överenskommelsens alla delar. Allmänna bestämmelser (AB) gäller i sin lydelse från och med (se särskild redogörelsetext rörande AB, cirkulär nr 16:23). 2

51 3 Utrymme Utrymmet för 2017 och 2018 fastställs av centrala parter i anslutning till avtalsförhandlingarna inom den internationellt konkurrensutsatta sektorn och ska tillföras LOK 12. Se vidare nedan i redogörelse för ändring i Löneavtalets 2 punkt 1. 6 Giltighet och uppsägning Giltighetstiden för Huvudöverenskommelsen är 36 månader, Uppsägningstider och förfaranden i övrigt är som föregående avtalsperiod. 3

52 Löneavtal, bilaga 1 2 Löneöversyner 2 punkten 1 Utrymme vid löneöversyn I HÖK 16 finns, liksom i HÖK 13, inte uttrycket lägst. Det innebär att det finns en summa i kronor som varje arbetstagare bidrar med till utrymmet. Utrymmet fördelas därefter enligt punkt 6 eller 7 med beaktande av bl. a. de grundläggande principerna för lönesättning som framgår av 1. Vid löneöversyn beräknas ett utrymme. Utrymmet som fastställs vid löneöversynstillfället utgörs av summan av ett krontalsbelopp för varje medlem i arbetstagarorganisationen som är tillsvidareanställd med månadslön och beräknas enligt nedan. Med undersköterska nedan avses samtliga som har titeln undersköterska inom vård och omsorg oavsett utbildningsbakgrund. Av anmärkning 2 framgår att det i verksamheter där man av någon anledning valt andra yrkestitlar än undersköterska men där arbetet som utförs är detsamma som undersköterskans ska även dessa arbetstagare omfattas av satsningen förutsatt att de innehar undersköterskeexamen. Det kan röra sig om t.ex. anställda med titeln vårdbiträde som har undersköterskeexamen och arbetsuppgifter som i allt väsentligt är en undersköterskas. Andra yrkesgrupper där anställda ofta också kan ha undersköterskekompetens men inte har samma arbetsuppgifter som undersköterskan omfattas inte av definitionen Varje medlem i Kommunal som är tillsvidareanställd med månadslön, exklusive anställda med titeln undersköterska, bidrar till utrymmet med 520 kronor. Varje medlem i Kommunal med titeln undersköterska som är tillsvidareanställd med månadslön bidrar till utrymmet med kronor. Av 2 Punkt 2 framgår hur respektive utrymme ska fördelas, se redogörelse nedan För 2017 fastställs utrymmet av centrala parter efter det att avtalsförhandlingarna inom den internationellt konkurrensutsatta sektorn är avslutade och kommer att motsvaras av den löneökningsnivå i procent som överenskoms mellan arbetsgivarorganisationerna inom den internationellt konkurrensutsatta 4

53 sektorn och IF Metall, se vidare i redogörelsen för Centrala protokollsanteckningar, Anteckningar till Löneavtalet, punkt 2. Därutöver bidrar varje medlem i Kommunal med titeln undersköterska som är tillsvidareanställd med månadslön till utrymmet med 180 kronor. Av 2 Punkt 2 framgår hur respektive utrymme ska fördelas, se redogörelse nedan För 2018 fastställs utrymmet av centrala parter efter det att avtalsförhandlingarna inom den internationellt konkurrensutsatta sektorn är avslutade och kommer att motsvaras av den löneökningsnivå i procent som överenskoms mellan arbetsgivarorganisationerna inom den internationellt konkurrensutsatta sektorn och IF Metall, se vidare i redogörelsen för Centrala protokollsanteckningar, Anteckningar till Löneavtalet, punkt 2. Därutöver bidrar varje medlem i Kommunal med titeln undersköterska som är tillsvidareanställd med månadslön till utrymmet med 150 kronor. Av 2 Punkt 2 framgår hur respektive utrymme ska fördelas, se redogörelse nedan. 2 punkten 2 Fördelning Ny skrivning i anmärkningarna 4 och 5 Med undersköterska nedan avses samtliga som har titeln undersköterska inom vård och omsorg oavsett utbildningsbakgrund. Av anmärkning 2 framgår att det i verksamheter där man av någon anledning valt andra yrkestitlar än undersköterska men där arbetet som utförs är detsamma som undersköterskans ska även dessa arbetstagare omfattas av satsningen förutsatt att de innehar undersköterskeexamen. Det kan röra sig om t.ex. anställda med titeln vårdbiträde som har undersköterskeexamen och arbetsuppgifter som i allt väsentligt är en undersköterskas. Andra yrkesgrupper där anställda ofta också kan ha undersköterskekompetens men inte har samma arbetsuppgifter som undersköterskan omfattas inte av definitionen Det utrymme om 520 kronor som genereras av anställa som inte är undersköterskor ska fördelas individuellt och differentierat. Det utrymme om 800 kronor som undersköterskor inom vård och omsorg genererar ska fördelas individuellt och differentierat bland undersköterskorna. 5

54 Det utrymme om ytterligare 220 kronor som utöver detta genereras av undersköterskor inom vård och omsorg ska fördelas inom 25 % av gruppen undersköterskor som en extra satsning för att premiera kompetens, specialistkunskap, yrkesutveckling, resultat och bidrag till verksamhetens mål sett över tid. Parterna är överens om att syftet med detta utrymme är att möjliggöra en ökad lönespridning för yrkesgruppen och därigenom medföra en ökad möjlighet till lönekarriär Utrymmet för anställda som inte är undersköterskor ska fördelas individuellt och differentierat. För undersköterskor inom vård och omsorg tillförs det utrymme som fastställts av centrala parter ett extra utrymme om 180 kronor. Hela utrymmet inklusive utökningen ska fördelas individuellt och differentierat bland arbetstagare anställda med titeln undersköterska inom vård och omsorg Utrymmet för anställda som inte är undersköterskor ska fördelas individuellt och differentierat. För undersköterskor inom vård och omsorg tillförs det utrymme som fastställts av centrala parter ett extra utrymme 150 kronor. Hela utrymmet inklusive utökningen ska fördelas individuellt och differentierat bland arbetstagare anställda med titeln undersköterska inom vård och omsorg. Ny skrivning under 2 punkten 3, Löneöversynsdatum Löneöversyn genomförs årligen och löneförändringar ska gälla fr.o.m. 1 maj respektive år, såvida inte annat överenskoms. Ny skrivning under 2 punkten 6, Lokal förhandlingsordning Den tidigare punkten Lokal förhandlingsordning ( 2, punkt 9 i HÖK 13) har lyfts fram och gjorts till huvudalternativ. Tanken med detta är att bidra till en utvecklad lokal lönebildning och individuell och differentierad lön, där lönen i ökad utsträckning kan sättas i dialog chef-medarbetare även för Kommunals grupper. När lönen sätts i dialog chef-medarbetare så avviker dock konstruktionen med Kommunal något från övriga Huvudöverenskommelser på det sätt att Överläggning och Avstämning inte finns med i Kommunals HÖK. Lokala parter behöver komma överens om löneöversynens genomförande när lönen ska sättas i dialog chef-medarbetare. 6

55 Utöver tidplan och val av förhandlingsmodell finns inga krav på vad som ska ingå i den lokala förhandlingsordningen. Möjliga delar att överenskomma om som anges i punkten 6 och i bilaga 5, där angivna delar är endast förslag. Redan existerande lokala förhandlingsmodeller utifrån tidigare HÖK påverkas inte av denna punkt. Ny skrivning under 2 punkt 7 Förhandling Om lokala parter inte enas om en lokal förhandlingsordning finns möjligheten till förhandling på samma sätt som tidigare för Kommunals medlemmar enligt denna punkt. 6, Förhandlingsordning Har ändrats för att stämma överens med den ändrade ordningsföljden i avtalet men innebär ingen förändring i sak. 7, Lägsta löner Lägsta lönerna har placerats sist i avtalet för att tydliggöra att de inte är en del av löneöversynen. Om det efter genomförd löneöversyn finns individer som inte har kommit upp i lägsta lön ska dessa justeras i efterhand. Någon särskild justering utöver löneöversynen åsyftas inte utan enbart en uppföljning och justering av de löner som mot förmodan efter avslutad översyn ligger under lägsta lön. För 2016 och 2017 höjs lägstalönerna i avtalet per den 1 maj höjs den lägre lägstalönen till kronor och den högre till kronor. Samtidigt tas kravet i den högre lägsta lönen på ett års sammanlagd anställning bort. Arbetstagare som har yrkesförberedande gymnasieutbildning för det yrke man är anställd i har rätt till den högre lägsta lönen från den första dagen i anställningen. Uppnår man kompetensen som krävs under pågående anställning tillämpas lägstalön för arbetstagare med yrkesförberedande gymnasieutbildning från nästkommande löneöversynstillfälle enligt det centrala kollektivavtalet höjs lägstalönerna med 80 procent av märket i procent och 2018 höjs de inte alls. Parterna är överens om att en höjning av lägstalönerna i nivå med märket i procent för 2018 kommer att göras per den 1 januari 2019, något som kostnadsmässigt blir en del av på HÖK 16 följande centrala avtal. För 2019 kommer sedan ingen ytterligare höjning av lägstalönerna att göras. Nya lägstalöner kommer att fastställas samtidigt som centrala parter konstaterar utrymmet för respektive år. 7

56 Centrala och lokala protokollsanteckningar, bilaga 3 Ny numrering Som konsekvens av ändringarna nedan har vissa punkter fått ny numrering. Anteckningar till Löneavtal Utvecklad punkt 5, Löneavtalens tillämpning Även denna avtalsrörelse har mycket tid ägnats åt att diskutera hur centrala parter kan stötta den vidare utvecklingen av den lokala löneöversynsprocessen. Kommunal har framförallt fokuserat på förutsättningarna för chef-medarbetare. De menar att för många av deras medlemmar inte nog väl får motiverat varför de får den lön de får och vad de kan göra i sitt arbete för att påverka lönen. Avtalet har därför ändrats för att ytterligare lyfta fram vikten av lokala parters arbete och möjliggöra att lönen sätts i dialog chef-medarbetare. Många arbetsgivare har redan kommit långt i detta arbete lokalt även med Kommunal. För att underlätta för ytterligare i utvecklingen mot dialogmodellen så har centrala parter utvecklat möjligheten till central konsultation till att omfatta alla delar av den lokala processen, med syfte att nå en lokal förhandlingsordning vid innevarande eller nästkommande löneöversyn. Endera part kan initiera konsultationen när som helst under pågående avtalsperiod. Precis som tidigare utgör inte konsultationen någon formell överläggning eller förhandling, utan ska ses som en rådgivning för att kunna utveckla en lokal förhandlingsordning som möjliggör dialog chefmedarbetare. Vi är överens med Kommunal om att konsultation kan ske på flera olika sätt. Det vanligaste lär även fortsättningsvis vara att kontakt tas per telefon och de aktuella frågor som finns löses därigenom. Om behov finns så kommer dock möjligheten att finnas att centrala parter kommer ut och genomför en diskussion med lokala parter i syfte att hjälpa processen framåt. Anteckningar till AB Anteckningar till AB har tillförts två nya punkter och två punkter har strukits. Punkten 7, HÖK 13, Övertid Punkten har utgått med anledning av tillägg i AB 20 mom. 8. Ny punkt 10, Punkten har tillförts och innebär att enskilda överenskommelser om avvikelser från 27 inte får inskränka rättigheter enligt bestämmelsen. 8

57 Ny punkt 11 Punkten har tillförts och innebär att akutsjukhus anslutna till Pacta undantas från möjligheten att göra enskilda överenskommelser om semester enligt 27 mom. 21 b). Punkt 14, HÖK 13, Uppsägningstider m.m. Punkten om andra uppsägningstider för personal anställd inom kommunsektorn och kommunalförbund har strukits. Övriga anteckningar Ny numrering Som konsekvens av ändringarna nedan har vissa punkter fått ny numrering. Ny punkt 1, Lokalt arbete i syfte att öka heltidsarbete Alla arbetsgivare ska med utgångspunkt från verksamhetens behov och resurser ha en ha en plan för hur andelen medarbetare som arbetar heltid ska öka. Målsättningen är att tillsvidareanställning på heltid ska vara det normala vid nyanställning och att redan anställda medarbetare i högre utsträckning ska arbeta heltid. Planen ska finnas på plats senast och utgöra en utgångspunkt för det fortsatta arbetet. Tanken är att lokala parter ska kunna ta hjälp av det partsgemensamma arbete som centrala parter ska genomföra i sitt arbete med planen. Planen ska därefter stämmas av årligen fram till De arbetsgivare som redan har en plan för hur andelen medarbetare som arbetar heltid ska öka kan utgå från den i sitt arbete. Planen ska processas med den Svenska Kommunalarbetareförbundets lokalorganisation i samverkan eller genom förhandling enligt medbestämmandelagen om samverkansavtal saknas. Lokal part kan påkalla central partsgemensam konsultation i syfte att stödja lokala parters arbete. Sådan konsultation kan exempelvis påkallas om hjälp behövs med att ta fram planen eller om planen inte kan efterlevas. För att åstadkomma en god arbetsmiljö bör vidare en sammanhållen arbetstid eftersträvas om det är möjligt utifrån verksamhetens behov. Observera att denna protokollsanteckning inte gäller för arbetsgivare med färre än 200 anställda. 9

58 Centrala protokollsanteckningar, bilaga 4 Ny numrering Som konsekvens av ändringarna nedan har vissa punkter fått ny numrering. Anteckningar till Löneavtal Ny punkt 2, Utrymme för 2017 och 2018 För 2017 och 2018 fastställs utrymmet i anslutning till att avtalsförhandlingarna inom den internationellt konkurrensutsatta sektorn slutförts och ska tillföras LOK 16. Det är de centrala parterna som fastställer det garanterade utfallet men vid eventuell oenighet kan parterna begära biträde av en opartisk ordförande. Den opartiske ordföranden utses med hjälp av Medlingsinstitutet. Ny punkt 5,Uppföljning lokal lönebildning Centrala parter ska gemensamt följa upp och analysera löneutvecklingen för Kommunals medlemmar generellt och för undersköterskor specifikt, i syfte att belysa löneutvecklingen inom avtalsområdet och se om förändringarna i löneavtalet får avsedd effekt på lönestrukturen. SKL och Pacta är särskilt intresserade av hur de extra satsningarna på undersköterskor kommer att avspegla sig i lönestrukturen. Ny punkt 6, Lägsta lön 2019 Centrala parter är överens om att lägsta lön för 2019 ska höjas per den 1 januari 2019 med 100 procent av det utrymme i procent som parterna enats om för Värdet av denna höjning ska ingå i på HÖK 16 följande centrala avtal. Lägsta lön för året 2019 är därmed fastställd. 10

59 Övriga anteckningar Partsgemensamt arbete Ny Punkt 4 Parterna ska arbeta för en utveckling av undersköterskans yrkesroll. Det ska ske dels genom att påverka yrkeshögskolan så att rätt utbildningar tillhandahålls och dels genom att sprida kunskap om hur undersköterskans kompetens bäst kan användas. Arbetet ska vara slutfört senast Ny punkt 5 Centrala parter ska gemensamt arbeta för att andelen medarbetare som arbetar heltid ökar. Målsättningen är att tillsvidareanställning på heltid ska vara det normala vid nyanställning och att redan anställda medarbetare i högre uträckning ska arbeta heltid. Parterna ska vidare med utgångspunkt i verksamhetens behov och med hänsyn till en god arbetsmiljö gemensamt utarbeta råd och stöd till lokala parter i syfte att stödja arbetet med att öka andelen medarbetare som arbetar heltid. Ambitionen är att med utgångspunkt från verksamhetens behov och resurser, bistå med hur man kan arbeta med organisation, bemanning och personalplanering. Ny punkt 6 Parterna ska gemensamt utvärdera tillämpning av inledande bestämmelser, punkt 1 och 2, gällande jourtjänstgöring enligt bilaga J. Resultatet av arbetet syftar till att utgöra ett stöd i tillämpningen av bilagan för lokala parter. Centrala parters syn på en väl fungerande individuell lönesättning bilaga 5 Bilagan har utvecklats i linje med avtalsförändringarna. Förhoppningen är att den ska kunna tjäna bättre som stöd för arbetsgivare och Kommunal lokalt när de enats om en lokal förhandlingsordning. Den stora förändringen är att mycket av det som tidigare enbart funnits i övriga motparters bilaga 5 nu återfinns även i Kommunals bilaga under rubriken När lokal förhandlingsordning träffats. Vi har även ytterligare utvidgat de inledande strecksatserna för att lyfta fram vikten av samtal om lönekriterier och kvalitet i dialogen chef-medarbetare. 11

60 Lokalt kollektivavtal om lön och allmänna anställningsvillkor m.m. LOK 16, bilaga 6 och 6 a Bilagorna är uppdaterade men annars ingen ändring i hanteringen. Centrala parter är överens om att lokala parter ska teckna LOK 16 med åtminstone angivet innehåll. 12

61 LS Från: Ärende: Datum: Bilagor: Sveriges Kommuner och Landsting Cirkulär 16:42 från Sveriges Kommuner och Landsting samt Pacta den 30 juni :03:27 Cirkulär pdf Cirkulär Bilaga 1.pdf Cirkulär Bilaga 2.pdf Cirkulär Bilaga 3.pdf Cirkulär Bilaga 4.pdf Fvb till mottagare: Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Regionstyrelsen Medlem i Pacta Arbetsgivarpolitik Cirkulärets rubrik och sammanfattning: Överenskommelse om ändringar och tillägg i tillsvidareavtalet Huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor m.m. HÖK T med AkademikerAlliansen Detta cirkulär innehåller rekommendation till beslut Mellan Sveriges Kommuner och Landsting och Arbetsgivarförbundet Pacta och AkademikerAlliansen finns gällande tillsvidareavtal ursprungligen tecknat Parterna träffade den 22 juni 2016 överenskommelse om ändringar och tillägg i tillsvidareavtalet HÖK T i lydelse fr.o.m Överenskommelsen innehåller förhandlingsprotokoll och tillhörande bilagor enligt vad som framgår av protokollets 1, Innehåll m.m. Bifogas: Cirkulär 16:42 Överenskommelse om ändringar och tillägg i tillsvidareavtalet Huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor m.m. HÖK T med AkademikerAlliansen Bilaga 1 Allmänna bestämmelser Bilaga 2 Bilaga L Bilaga 3 HÖK T i lydelse Bilaga 4 Redogörelsetext HÖK T och AB AkademikerAlliansen Cirkulären finns också att läsa och ladda ner från cirkulärdatabasen på Sveriges Kommuner och Landstings hemsida För frågor kring distributionen, kontakta: info@skl.se

62 LS (4) CIRKULÄR 16:23 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Jeanette Hedberg Nyckelord: Allmänna bestämmelser Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Regionstyrelsen Medlem i Pacta Arbetsgivarpolitik Överenskommelse om ändringar i Allmänna bestämmelser samt bilagor till AB Sveriges Kommuner och Landsting och Arbetsgivarförbundet Pacta har träffat överenskommelse om ändringar i Allmänna bestämmelser, AB, med Svenska Kommunalarbetareförbundet. Förhandling kommer att upptas med övriga organisationer (AkademikerAlliansen, Lärarnas Samverkansråd, Sveriges Läkarförbund samt OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet och Hälso- och sjukvård) i syfte att överenskomma om samma ändringar som nu har gjorts med Svenska Kommunalarbetareförbundet. Med dessa organisationer tillämpas därför AB samt bilagor i dess lydelse tills annat anges. Nedan följer en kort redovisning i punktform över de ändringar som har gjorts. Allmänna bestämmelser Ett tillägg har gjorts i 1 som betonar vikten av att arbetsgivaren verkar för att arbetstagare i högre utsträckning ska arbeta heltid. Ändringar har gjorts i 5. Det har skrivits in att arbetsgivaren ska eftersträva heltidsarbete när arbetstagares sysselsättningsgrad ska höjas. Arbetsgivaren har vidare även ålagts ett krav på att skriftligen erbjuda arbetstagare höjd sysselsättningsgrad. Arbetstagaren å sin sida åläggs att ge ett skriftligt svar på erbjudandet inom viss tid för att ha rätt till höjd sysselsättningsgrad. Utöver detta har det införts en punkt som innebär att arbetstagare som tackar nej till erbjudande om höjd sysselsättningsgrad kan anmäla intresse på nytt tidigast efter 6 månader. Ett tillägg har gjorts i 12 mom. 1 som innebär att arbetstagare som beviljas sjukersättning ska informera arbetsgivaren om sådant beslut. Pacta arbetsgivarorganisationen med kommunala avtal för kommunala bolag och kommunalförbund. Sveriges Kommuner och Landsting Pacta Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn växel: , Fax diariet: Tfn växel: Org nr: , info@skl.se kontakt@pacta.se

63 LS CIRKULÄR 16: (4) Möjligheten att byta ut rast mot måltidsuppehåll med stöd av 13 mom. 6 a) har utvidgats. Utöver byte på natten får byte även göras på övrig tid fredag, lördag, söndag och helgdag. Detta kräver att arbetsgivaren gör en konsekvensanalys av arbetsmiljön. Det har även gjorts ett tillägg i mom. 6 b) som innebär att kompensationsledighet inte ska anses som arbetad tid. Ett förtydligande har gjorts i 20 mom. 8. Förtydligandet innebär att arbetsgivare som kommer överens med arbetstagare om att denne inte ska ha rätt till övertidsersättning ska tydliggöra grunderna i sådan överenskommelse samt att översyn av överenskommelsen bör ske om förutsättningarna ändras. Tillägget för obekväm arbetstid i 21 har räknats upp med 2,2 procent. I 27 mom. 21 har möjligheten till överenskommelse med enskild arbetstagare införts för arbetsgivare anslutna till Arbetsgivarförbundet Pacta. Kommunalförbund och akutsjukhus anslutna till Pacta undantas från denna bestämmelse. I 28 moment 6 och 7 har förtydligats att arbetstagare på arbetsgivarens begäran ska styrka att denne får ersättning enligt socialförsäkringsbalken (SFB) för att få rätt till de kollektivavtalade förmånerna. I 29 momenten 1 och 2 har förtydligats att arbetstagaren på arbetsgivarens begäran ska styrka att denne får ersättning enligt SFB för att få rätt till de kollektivavtalade förmånerna. Bilagor till Allmänna bestämmelser Bilaga E: Storhelgstillägget har räknats upp med 2,2 procent och det schabloniserade tillägget för obekväm arbetstid har räknats upp med 0,7 procent. Skälet till att det schabloniserade tillägget för obekväm arbetstid räknats upp med en lägre procentsats är för att bekosta ytterligare ett storhelgstillägg under långfredagen. Bilaga J: Punkten 1 som hanterade deltidsanställda har strukits som en konsekvens av förändringen i AB 5 mom. 1. Utöver detta har ett förtydligande gjorts gällande punkt 2 som hanterar arbetstid i bilagan. Bilaga L: Ersättningen som utgår vid lägerverksamhet räknas upp med 2,2 procent. Principöverenskommelse om omställning, turordning och företrädesrätt En principöverenskommelse har träffats om omställning, turordning och företrädesrätt. Överenskommelsen innebär att det görs ändringar i Omställningsavtalet KOM-KL som ger möjlighet för arbetsgivaren att avropa 0,3

64 LS CIRKULÄR 16: (4) procent av lönesumman till lokala omställningsåtgärder under perioden Det görs ändringar i AB 35 avseende turordning och företrädesrätt. Ändringen innebär att principen sist in först ut gäller oavsett facklig tillhörighet och turordningen sker i ett steg. Gemensam turordning kommer att ske för arbetstagare med i huvudsak jämförbara arbetsuppgifter. Vidare begränsas möjligheten att begära sammanläggning av samtliga driftsenheter på orten. Dessa ändringar kommer att träda i kraft först den 1 januari Ytterligare information om detta kommer att skickas ut. Frågor Frågor med anledning av detta cirkulär besvaras i första hand av Allmänna bestämmelser: Jeanette Hedberg, Annika Bjursell, Alexandra Wåhlstedt, Sofia Bengtsson, Phia Moberg, Sandra Bergendorff, Beatrice Rodin, Ann-Charlotte Ohlsson, Jan Bergström, Ann-Sophie Svedhem och Marco Mattson. Bilaga E: Erik Lardenäs och Annika Bjursell Bilaga J: Ann-Charlotte Ohlsson och Sofia Bengtsson Bilaga L: Phia Moberg Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för arbetsgivarpolitik Förhandlingssektionen Maria Dahlberg Jeanette Hedberg Bilagor: Allmänna bestämmelser Bilaga E Bilaga J Bilaga L Redogörelsetext avseende förändringar i Allmänna bestämmelser samt bilagor

65 LS CIRKULÄR 16: (4) Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för arbetsgivarpolitik Maria Dahlberg Jeanette Hedberg Bilagor: Allmänna bestämmelser Bilaga E Bilaga J Bilaga L Redogörelsetext avseende förändringar i Allmänna bestämmelser samt bilagor

66 Förkortningar AB Allmänna bestämmelser AGS-KL Avtalsgruppsjukförsäkring för anställda hos kommuner och landsting, församlingar m.fl. ATL FörL HÖK LAS LFF LOK MBL SjLL SemL SFB Arbetstidslag Föräldraledighetslag Huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor m.m. Lag om anställningsskydd Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen Lokalt kollektivavtal om lön och allmänna anställningsvillkor m.m. Lag om medbestämmande i arbetslivet Lag om sjuklön Semesterlag Socialförsäkringsbalk TFA-KL Trygghetsförsäkring vid arbetsskada för anställda hos kommuner och landsting, församlingar m.fl. TGL-KL Tjänstegrupplivförsäkring för arbetstagare hos kommuner och landsting, församlingar m.fl. 1

67

68 Kap. 1 Inledande bestämmelser 1 Inledning Anställningsvillkoren i detta avtal ska stimulera till förbättringar av verksamhetens effektivitet, produktivitet och kvalitet samt genom flexibla lösningar bidra till att nå verksamhetsmålen. För att möta verksamhetens behov och klara kompetensförsörjningen bör arbetsgivare verka för att redan anställda arbetstagare i högre uträckning ska arbeta heltid och att anställning på heltid ska vara det normala vid nyanställning. Anställningsvillkoren kan, där så anges, anpassas till lokala förutsättningar och genom förtroendefull dialog skapa utrymme för individuella lösningar där kompetens tillvaratas och utvecklas. Delaktighet och inflytande i de egna anställningsvillkoren skapar förutsättningar för engagemang, arbetsglädje och ansvarstagande i verksamheten. Avtalet och dess möjligheter till lokal anpassning, skapar förutsättningar för att behålla och rekrytera personal. Avvikelser kan göras, där så anges, genom lokala kollektivavtal eller överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare. 2 Tillämpningsområde Om inte annat följer av lag, förordning eller statlig myndighetsföreskrift, ska dessa allmänna bestämmelser som fortsättningsvis kallas avtalet och de till avtalet hörande särskilda bestämmelser/specialbestämmelser, tillämpas på arbetstagare för vilken annat avtal inte gäller. Om de särskilda bestämmelserna/specialbestämmelserna avviker från avtalet ska dessa tillämpas. Arbetsgivare och förvaltningschef eller annan arbetstagare med motsvarande funktion kan träffa överenskommelse om avvikelse helt eller delvis från detta avtal. 3

69

70 Kap. 2 Anställningen 3 Intyg om arbetsförmåga En arbetsgivare kan begära att en arbetssökande ska lämna läkarintyg om arbetsförmågan i anslutning till anställningen. Arbetsgivaren kan anvisa läkare som utfärdar intyget. Kostnaden för intyget ersätts av arbetsgivaren. 4 Anställningsform Mom. 1 Arbetstagare anställs enligt grunderna för lagen om anställningsskydd (LAS). Mom. 2 6 LAS, provanställning, ersätts av följande bestämmelser. Provanställning kan komma i fråga under sammanlagt högst 6 kalendermånader om det föreligger ett prövobehov. Provanställningen kan avbrytas utan särskilda skäl med en månads ömsesidig uppsägningstid. Vill inte arbetsgivaren eller arbetstagaren att anställningen ska fortsätta efter det att prövotiden har löpt ut, ska besked om detta lämnas senast vid prövotidens utgång. Anmärkning Arbetsgivaren ska underrätta berörd arbetstagarorganisation om anställningsavtalet inom en månad efter anställningens ingående. Mom. 3 Oavsett vad som anges i 5 LAS, tidsbegränsad anställning, gäller följande. a) Med vikarie avses en arbetstagare som anställs för att arbeta i stället för en annan arbetstagare som är ledig från anställningen (s.k. egentligt vikariat). Som vikarie anses också den, som anställs efter att en arbetstagare slutat för att helt eller delvis utföra denna arbetstagares arbetsuppgifter intill dess efterträdare börjat sitt arbete. Det förutsätts att sådant vikariat inte bestäms till längre tid än som med hänsyn till omständigheterna i fallet normalt krävs tills efterträdaren börjat arbeta. För andra vikariat gäller vad LAS föreskriver. b) Efter överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare kan en arbetstagare som uppbär hel ålderspension i någon form anställas för begränsad tid. c) Arbetsgivare och förvaltningschef eller annan arbetstagare med motsvarande funktion kan träffa överenskommelse om tidsbegränsad anställning. 5

71 Vad i detta moment anges ska inte innebära inskränkning i den rätt att tidsbegränsa anställning som följer av 5 LAS. Mom. 4 Bestämmelsen i 5 LAS om tidsbegränsad anställning tillförs följande. Om en arbetstagare har haft såväl allmän visstidsanställning som vikariat i sammanlagt mer än 3 år under en 5-årsperiod övergår anställningen till en tillsvidareanställning. Anmärkningar 1. Bestämmelsens tillämpning förutsätter att det inte föreligger hinder enligt speciallagstiftning (krav på behörighet, legitimation eller dylikt). 2. Oavsett om en arbetstagare har kvalificerat sig för tillsvidareanställning med stöd av 5 LAS eller detta moment kan arbetstagaren avstå från sin rätt till tillsvidareanställning med giltig verkan för perioder om högst 6 månader. Möjlighet till lokal avvikelse Mom. 5 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om avvikelse från 5 LAS i andra fall än som anges i mom. 3. Kollektivavtal kan även träffas om avvikelse från övriga bestämmelser i denna bestämmelse. Mom. 6 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om avvikelse från 28 LAS om skyldighet att underrätta lokal arbetstagarorganisation om tidsbegränsad anställning. 5 Höjd sysselsättningsgrad Mom. 1 För arbetstagare som är deltidsanställd gäller följande. a) När arbetstiden höjs ska heltidsarbete eftersträvas. b) Vid behov av arbetskraft ska det, innan nyanställning sker, prövas om arbetstagare som är anställda på arbetsstället och som anmält intresse ska erbjudas höjd sysselsättningsgrad. Anmärkningar 1. Överenskommelse kan träffas om den närmare tillämpningen av mom. 1 b). 2. Om en sådan överenskommelse inte träffas avses med arbetsställe inom landsting/- region, vårdavdelning, vårdcentral eller motsvarande och inom kommun eller annan arbetsgivare den organisatoriska enhet eller enheter som leds av en arbetsledare som beslutar om anställning. 6

72 3. Detta moment gäller inte om deltidsanställning är en följd av delpension, sjukersättning som inte är tidsbegränsad eller om arbetstagaren fyllt 67 år. c) Arbetsgivaren ska skriftligen meddela erbjudande om höjd sysselsättningsgrad. Skriftligt svar ska ha inkommit från arbetstagaren inom 14 kalenderdagar. Har sådant besked inte lämnats föreligger inte rätt till höjd sysselsättningsgrad. d) Om en arbetstagare tackar nej till erbjudande om höjd sysselsättningsgrad kan ny anmälan göras tidigast efter 6 månader. Möjlighet till lokal avvikelse Mom. 2 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om avvikelse från denna bestämmelse. 7

73

74 Kap. 3 Under anställningen 6 Allmänna åligganden Mom. 1 Arbetstagare ska utföra de arbetsuppgifter som framgår av för arbetstagaren gällande anställningsavtal och de åligganden i övrigt, som är förenade med anställningen. Om behov finns är arbetstagare dessutom skyldig att vikariera för annan arbetstagare hos arbetsgivaren och därvid helt eller delvis utföra även egna arbetsuppgifter, att byta schema eller förskjuta arbetstiden, att arbeta utöver fastställd arbetstid samt att fullgöra jour och beredskap. Vid stadigvarande förflyttning av arbetstagare ska beaktas, att vägande skäl ska finnas för att förflytta arbetstagaren mot hennes eller hans önskan. Anmärkningar 1. Om arbetstagare har giltiga skäl att inte byta schema eller förskjuta arbetstiden, att inte utföra arbete utöver ordinarie arbetstid eller fullgöra jour eller beredskap ska hänsyn tas till det. 2. Arbetstagare är inte skyldig att både fullt ut utföra de egna arbetsuppgifterna och samtidigt utföra annat arbete hos arbetsgivaren längre tid än 6 månader per kalenderår eller i en följd. Mom. 2 Arbetstagare är skyldig att följa överenskomna ändringar i detta avtal med tillhörande särskilda bestämmelser/specialbestämmelser. 7 Utbildning m.m. En arbetstagare som i sin anställning deltar i utbildning, kurser, konferenser och liknande behåller lönen. Om utbildningen pågår högst 7 kalenderdagar får arbetstagaren dessutom behålla vad som skulle utgetts i tillägg för obekväm arbetstid om arbetstagaren utfört sina ordinarie arbetsuppgifter. Kompensation för övertidsarbete enligt 20 utges inte i fall som avses i denna bestämmelse. Dock får arbetstagaren för varje genomförd utbildningstimme på tid som inte är ordinarie arbetstid, kompensation med en timme för varje utbildningstimme. För tid som inte kan kompenseras med ledighet utges i stället ersättning per timme som motsvarar fyllnadslön enligt 20 mom Bisysslor Mom. 1 Arbetstagare ska på begäran anmäla bisyssla och lämna de uppgifter, som arbetsgivaren anser behövs för bedömning av bisysslan. 9

75 Arbetsgivaren kan förbjuda bisysslan om arbetsgivaren finner att den kan a) inverka hindrande för arbetsuppgifterna, b) innebära verksamhet som konkurrerar med arbetsgivarens. Anmärkning Förtroendeskadlig bisyssla för arbetstagaren inom kommun, landsting eller kommunalförbund regleras i 7 lagen om offentlig anställning (LOA). För arbetstagare anställd hos annan arbetsgivare än kommun, landsting eller kommunalförbund gäller även att bisyssla kan förbjudas av arbetsgivaren om den kan c) påverka arbetstagarens handläggning av ärenden i sitt arbete hos arbetsgivaren. Mom. 2 Förtroendeuppdrag inom fackliga, politiska eller ideella organisationer räknas inte som bisyssla enligt detta avtal. 9 Hälsoundersökningar Periodiska hälsoundersökningar Mom. 1 Om en arbetstagare har arbetsuppgifter där brister i arbetstagarens hälsotillstånd medför risk för människors liv, personliga säkerhet eller hälsa eller för betydande skador på miljö eller egendom, är arbetstagaren efter särskild uppmaning av arbetsgivaren skyldig att regelbundet genomgå hälsoundersökningar som är nödvändiga för bedömning av om arbetstagaren har sådana brister i sitt hälsotillstånd. Anmärkning Arbetsgivaren ska upprätta en förteckning över de anställningar/arbetsuppgifter som är av sådan natur som anges ovan. Arbetsgivaren ska även informera arbetstagarorganisation, som begär det, när ändringar eller tillägg sker i redan upprättad förteckning. Övriga hälsoundersökningar Mom. 2 Övriga hälsoundersökningar ska genomföras i nära samförstånd med arbetstagaren. 10

76 10 Avstängning m.m. Förseelser m.m. Mom. 1 En arbetstagare kan på grund av förseelse tillfälligt tas ur arbete av arbetsgivaren. För denna tid ska arbetstagaren avstå samtliga avlöningsförmåner, om inte arbetsgivaren av särskilda skäl medger att viss del av lönen får behållas. Mom. 2 Är en arbetstagare på sannolika skäl misstänkt för eller bevisligen skyldig till svårare fel eller försummelse i arbetet, brott som kan medföra fängelse eller svårare förseelse utom anställningen har arbetsgivaren rätt att i avvaktan på slutligt ställningstagande avstänga arbetstagaren från arbete. Avstängning kan även ske om det i övrigt finns vägande skäl. Avstängning får ske för högst 30 kalenderdagar i sänder. Har utredning om förseelse upptagits av polis- eller åklagarmyndighet, gäller dock avstängningen längst intill dess beslut i åtalsfrågan meddelats eller domen vunnit laga kraft. Mom. 3 Under avstängning behåller arbetstagaren lön. Vid avstängning på grund av vägande skäl enligt mom. 2 andra stycket behåller arbetstagaren avlöningsförmånerna som arbetstagaren enligt gällande förläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått. Arbetsgivaren kan besluta om avstängning med innehållna avlöningsförmåner enligt mom. 2 första stycket, om arbetsgivaren finner att särskilda skäl föreligger. Om avstängningen inte åtföljts av annan disciplinär åtgärd än varning eller, om åtal väckts och arbetstagaren frikänns eller åtalet läggs ned ska arbetstagaren återfå innehållna avlöningsförmåner med avdrag för den arbetsinkomst som arbetstagaren eventuellt har haft under avstängningstiden. Medicinska skäl Mom. 4 Arbetsgivare kan meddela en arbetstagare förbud att arbeta för att förhindra att smitta sprids. Under ett sådant förbud behåller arbetstagaren avlöningsförmånerna. Mom. 5 En arbetstagare kan meddelas förbud att arbeta i avvaktan på resultat av beordrad läkarundersökning enligt 9 mom. 1, lag, förordning eller statlig myndighetsföreskrift. Under ett sådant förbud får arbetstagaren sjuklön enligt 28 mom

77 Arbetstagarens kostnad för beordrad läkarundersökning ersätts av arbetsgivaren till den del kostnaderna inte ersätts eller bort ersättas av Försäkringskassan. Om läkarundersökningen visar att arbetstagaren inte har haft nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom ska innehållna avlöningsförmåner utges. Mom. 6 En arbetstagare kan avstängas från arbete för högst 30 kalenderdagar i sänder om arbetstagaren a) vägrar genomgå läkarundersökning enligt 9 mom. 1, lag, förordning eller statlig myndighetsföreskrift, eller b) vägrar att följa läkares föreskrift om vård. Under en sådan avstängning ska arbetstagaren avstå samtliga avlöningsförmåner. Mom. 7 Inför beslut om avstängning eller förbud att arbeta enligt mom. 2 6 ska arbetsgivaren genomföra överläggning med berörd lokal arbetstagarorganisation. Arbetsgivaren kan fatta och verkställa beslut innan överläggningsskyldigheten fullgjorts om synnerliga skäl föranleder det. Anmärkning Denna bestämmelse ersätter 11, 12 och 14 MBL. 11 Disciplinpåföljd Mom. 1 En arbetstagare som i arbetet gjort sig skyldig till fel eller försummelse kan meddelas disciplinpåföljd i form av skriftlig varning. Disciplinpåföljd får dock inte meddelas en arbetstagare för att arbetstagaren har deltagit i strejk eller jämförlig stridsåtgärd. Mom. 2 Har arbetsgivaren anmält felet eller försummelsen enligt mom. 1 till polis- eller åklagarmyndighet, får arbetsgivaren inte inleda eller fortsätta disciplinärt förfarande med anledning av den förseelsen. Mom. 3 Innan fråga om disciplinpåföljd avgörs ska berörd arbetstagare ges tillfälle att yttra sig och lokal arbetstagarorganisation underrättas om den tilltänkta åtgärden. Organisationen har rätt till överläggning i frågan. Överläggning ska påkallas senast 7 kalenderdagar efter det att underrättelsen mottagits. Anmärkning Denna bestämmelse ersätter 11, 12 och 14 MBL. 12

78 Mom. 4 Den skriftliga varningen ska meddelas på sådant sätt att tvekan inte kan uppstå om anledningen till åtgärden. 12 Omreglering på grund av sjukersättning Mom. 1 Arbetstagare som beviljas sjukersättning från Försäkringskassan är skyldig att informera arbetsgivaren om sådant beslut. Arbetsgivare, som vill att anställningsvillkoren ska omregleras till lägre sysselsättningsgrad med oförändrade eller andra arbetsuppgifter på grund av att arbetstagaren har rätt till partiell sjukersättning som inte är tidsbegränsad enligt socialförsäkringsbalken (SFB), ska skriftligen ge arbetstagaren besked om detta minst en månad i förväg. Samtidigt ska arbetstagarens lokala arbetstagarorganisation underrättas om beskedet av arbetsgivaren. Anmärkningar 1. Omregleringen ska göras utifrån verksamhetens krav och arbetstagarens arbetsförmåga. Den lokala arbetstagarorganisationen har rätt till överläggning med arbetsgivaren om beskedet. 2. En arbetstagare, vars anställningsvillkor omreglerats enligt momentet och vars sjukersättning helt upphör genom att arbetsförmågan inte längre är nedsatt, ska ges tillfälle att på nytt få sina anställningsvillkor omreglerade om arbetsgivaren prövar att så är möjligt. 3. Denna bestämmelse ersätter 11, 12 och 14 MBL. Mom. 2 Vid omreglering av anställningsvillkoren enligt mom. 1 bör eftersträvas att sysselsättningsgraden fastställs genom formeln a x (1 - b) = c a = den tidigare sysselsättningsgraden, b = omfattningen av den partiella sjukersättningen (exempelvis 0,50 vid halv sjukersättning) och c = den nya sysselsättningsgraden. Mom. 3 En arbetstagare med fast kontant lön som fått sina anställningsvillkor omreglerade enligt mom. 1 och 2 får lön enligt 16 mom. 1 som månadslön. Mom. 4 Om arbetsgivaren och en arbetstagare, som fått besked enligt mom. 1, inte träffar en överenskommelse om omreglering av anställningsvillkoren före den tidpunkt för omreglering som beskedet anger, ska för både arbetsgivaren och arbetstagaren gälla en uppsägningstid av en månad oavsett vad lagen om anställningsskydd (LAS) eller 33 mom. 1 och 2 föreskriver om uppsägningstider. 13

79 Anmärkning Bestämmelser om att lämna arbetet vid hel sjukersättning som inte är tidsbegränsad enligt SFB finns i 33 andra stycket i LAS. 14

80 Kap. 4 Arbetstid 13 Arbetstid Inledande bestämmelse Mom. 1 Arbetstidslagen (ATL) gäller med följande och i särskilda bestämmelser/specialbestämmelser angivna tillägg. Genomsnittlig arbetstid Mom. 2 Den ordinarie arbetstiden för heltidsanställd ska vara i genomsnitt 40 timmar per helgfri vecka, om inte annat framgår av följande stycken. Då helgdag infaller på någon av dagarna måndag lördag (s.k. lätthelgdag) minskas antalet ordinarie arbetstimmar med det antal timmar som annars skulle ha fullgjorts sådan dag. Anmärkning Om en arbetstagare har fullgjort arbetstid på annandag pingst och nationaldagen infaller på en lördag eller söndag ges en ledig arbetsdag under kalenderåret. Arbetstagarens önskemål om förläggning av ledighet tillgodoses om de är förenliga med verksamhetens krav. Ordinarie arbetstid som är förlagd till vardag såväl som sön- och helgdag eller till vardag och helgdag ska för heltidsanställd vara i genomsnitt 38 timmar 15 minuter per vecka under tillämplig beräkningsperiod. Vid förläggning som kontinuerligt treskiftsarbete ska dock den genomsnittliga arbetstiden per vecka vara 34 timmar 20 minuter och vid förläggning som intermittent treskiftsarbete 36 timmar 20 minuter. Omfattar den ordinarie arbetstiden enligt föregående stycke inte samtliga lätthelgdagar, ska den fastställas i proportion till antalet sådana dagar med ordinarie arbetstid under kalenderåret. Mom. 3 Med helgdag enligt mom. 2 likställs påsk-, pingst-, midsommar-, juloch nyårsafton. Mom. 4 Med undantag från bestämmelserna ovan kan olika lång ordinarie arbetstid fastställas under olika delar av året för att möjliggöra sommararbetstid under förutsättning att i mom. 2 angivna arbetstider genomsnittligt per kalenderår behålls. 15

81 Förläggning av arbetstid Mom. 5 Förläggning av ordinarie arbetstid bör vid behov anges i arbetstidsschema eller liknande, som överenskoms med företrädare för arbetstagarorganisationen. Vid arbetstidsförläggning bör det, utifrån verksamhetens behov, eftersträvas att arbetstiden är sammanhållen. Vid oenighet om arbetstidsschema kan arbetstagarorganisationen begära överläggning. Begäran om överläggning ska ha inkommit till arbetsgivaren inom 10 dagar. Om så inte sker eller om överläggningen inte leder till enighet fastställer arbetsgivaren förläggningen av arbetstiden med iakttagande av denna bestämmelse. Anmärkning Denna bestämmelse ersätter 11, 12 och 14 MBL. Avvikelser från ATL Mom. 6 Oavsett vad som anges i ATL a) får rast under nattarbete utbytas mot måltidsuppehåll. Därutöver får byte även göras på övrig tid fredag, lördag, söndag och helgdag, Anmärkning Vid byte av rast mot måltidsuppehåll övrig tid fredag, lördag, söndag och helgdag ska arbetsgivaren göra en konsekvensanalys av arbetsmiljön. b) anses studieledighet samt kompensationsledighet inte som arbetad tid, c) anses förlängd arbetstid på grund av vikariat inte som mertid, d) anses förskjuten arbetstid eller byte av schema inte som mer- eller övertid, e) kan beräkning av ordinarie arbetstid, jourtid, övertid och mertid göras per kalendermånad, f) kan en beräkningsperiod omfatta högst 16 veckor, Anmärkning Ordinarie arbetstid får uppgå till högst 48 timmar per vecka i genomsnitt under en period av 4 veckor. g) kan en arbetstagares sammanhängande dygnsvila uppgå till minst 9 timmar vid förläggning av ordinarie arbetstid under förutsättning att dygnsvilan inte 16

82 understiger ett genomsnitt av 11 timmar under varje period av 24 timmar under beräkningsperioden, h) kan en arbetstagares dygnsvila vid tillfällig avvikelse understiga den planerade dygnsvilan under förutsättning att den inte understiger ett genomsnitt av 11 timmar under varje period av 24 timmar under beräkningsperioden, i) kan en arbetstagares sammanhängande veckovila vid tillfällig avvikelse uppgå till minst 24 timmar. Möjlighet till lokal avvikelse Mom. 7 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om avvikelse från a) har upphört att gälla, b) 8 ATL om annat uttag av övertid och annan beräkningsperiod för övertid, c) 10 andra stycket ATL om annat uttag av mertid, d) 13 ATL om dygns- och nattvila, e) 14 ATL om veckovila, f) 15 tredje stycket ATL om förläggning av raster och g) har upphört att gälla. Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om längre beräkningsperiod än 16 veckor, dock högst ett år. Kollektivavtal får även träffas om avvikelse från anmärkningen till mom. 2 första stycket, anmärkningen till mom. 6 f) och mom. 6 a) samt 6 g) i). Anmärkning Detta moments bestämmelser avser inte att utesluta tillämpning av 3 andra stycket ATL. Personalpool Mom. 8 För arbetstagare i personalpool gäller de särskilda bestämmelser, som framgår av bilaga D. Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om avvikelse från bilaga D. 17

83 14 Flexibel arbetstid Mom. 1 Efter överläggningar beslutar arbetsgivaren vilka arbetsplatser eller i vilken omfattning flexibel arbetstid ska tillämpas i verksamheten. Förläggning av ordinarie arbetstid enligt 13 mom. 5 tillämpas även vid flexibel arbetstid. Kollektivavtal träffas om följande. Avstämningsperiodens längd, förläggning och omfattning av flextid samt maximimått för flextidssaldo som får överföras till närmast följande avstämningsperiod. Definitioner Mom. 2 I samband med tillämpning av flexibel arbetstid gäller följande definitioner. Normaltid är avtalsenligt ordinarie arbetstids längd och förläggning då flexibel arbetstid inte tillämpas. Fast tid är den tid mellan bestämda klockslag under arbetsdag, då arbetstagaren har att obligatoriskt fullgöra ordinarie arbetstid. Flextid är den tid mellan bestämda klockslag under arbetsdag, då arbetstagaren utöver fast tid kan fullgöra ordinarie arbetstid. Totalram är tiden från flextidens början före fast tid till flextidens slut efter fast tid. Avstämningsperiod är den tidsrymd efter vilken fullgjord ordinarie arbetstid ska avstämmas mot den ordinarie arbetstid, som avtalsenligt skulle ha fullgjorts under samma tidsrymd. Flextidssaldo är det tillgodohavande (plussaldo) eller den tidsskuld (minussaldo) av ordinarie arbetstid, som arbetstagaren har vid avstämningsperiodens slut i förhållande till den ordinarie arbetstiden. Förutsättningar Mom. 3 Vid tillämpning av flexibel arbetstid gäller följande a) den genomsnittliga ordinarie arbetstiden per kalenderår ska bibehållas, b) om arbete beordras under flextid kan arbetstagaren inte utnyttja flexmöjligheten vid det tillfället, 18

84 c) flextidssaldo som ryms inom det som fastställs, överförs till nästa avstämningsperiod och d) flextidssaldo som under- eller överstiger vad som fastställts, får överföras till nästa avstämningsperiod och ska avräknas timme mot timme vid avstämningsperiodens slut enligt följande. Minussaldo ger löneavdrag med 1/165 av månadslönen (i förekommande fall uppräknad till lön som om arbetstagaren är heltidsanställd med full ordinarie arbetstid) eller för timavlönad med aktuell timlön. Plussaldo bortfaller och medför ingen ersättningsrätt. Anmärkning Om minus- eller plussaldo uppkommit på grund av frånvaro med giltigt förfall enligt följande stycke respektive på grund av beordrat arbete på flextid, ska minussaldo föranleda löneavdrag enligt huvudregeln i första stycket. Plussaldo ska däremot ersättas som ordinarie arbetstid i den mån inte viss arbetad tid berättigar till övertidskompensation. Löneavdrag och utbetalning för inte överförbart minus- respektive plussaldo ska verkställas vid avlöningstillfället närmast efter den månad, vid vars utgång sådant saldo konstaterats. Beräkning av ordinarie arbetstid vid frånvaro Mom. 4 Vid uträkning av ordinarie arbetstid i flextidssystem ska arbetstagaren under dag då arbetstagaren varit frånvarande med giltigt förfall anses ha fullgjort det antal ordinarie arbetstimmar som skulle ha gällt vid normaltid. Avvikelser Mom. 5 För arbetstagare med flexibel arbetstid gäller följande under förutsättning att villkoren för övertidskompensation i övrigt är uppfyllda. a) Som övertidsarbete betraktas beordrat arbete på tid som ligger utanför totalramen (dagberäkning). Här utgör 2 timmar före och 2 timmar efter normaltiden enkel övertid. b) För i förväg beordrat arbete under flextid, som ligger utanför normaltid, utges ersättning med enkel övertidskompensation om arbetstagaren under avstämningsperioden fullgjort arbete som totalt överstiger sammanlagd normaltid. Mom. 6 För arbetstagare med flexibel arbetstid utges tillägget för obekväm arbetstid, enligt 21 mom. 1, endast för arbetstid som faller inom normaltiden. 19

85 Möjlighet till lokal avvikelse Mom. 7 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om avvikelse från denna bestämmelse. 20

86 Kap. 5 Lönebestämmelser och särskilda ersättningar 15 Avlöningsförmåner Mom. 1 Arbetstagare får avlöningsförmåner enligt detta avtal. Avlöningsförmåner är lön enligt och bilaga U, semesterlön, semesterersättning och lön under ledighet samt följande särskilda ersättningar nämligen kompensation för fyllnadstids- och övertidsarbete, tillägg för obekväm arbetstid, jour- och beredskapsersättning, tillägg vid förskjuten arbetstid samt färdtidsersättning. Mom. 2 Avlöningsförmåner utges från och med arbetstagarens första anställningsdag till och med arbetstagarens sista anställningsdag, oavsett om den dagen är arbetsdag eller fridag. Mom. 3 Avlöningsförmåner beräknas per kalendermånad. Mom. 4 Avlöningsförmåner utbetalas någon av de sista 5 dagarna i månaden, om inte andra utbetalningsdagar fastställts. Anmärkningar 1. Om möjligt ska utbetalningsdagar för nästkommande kalenderår fastställas senast i december månad. 2. Om utbetalningsdag har fastställts till bestämt datum varje månad gäller följande. a) Inträffar fastställd utbetalningsdag på sön- eller helgdag, ska avlöningsförmåner utbetalas andra vardagen före den fastställda utbetalningsdagen. b) Inträffar fastställd utbetalningsdag på dag före sön- eller helgdag, ska avlöningsförmåner utbetalas första vardagen före den fastställda utbetalningsdagen. 3. Arbetstagarorganisation kan påkalla lokal förhandling om angivna utbetalningsdagar. 16 Löneform Månadslön Mom. 1 Arbetstagare som anställs för en sammanhängande tid av minst 3 månader med arbetstid som omfattar minst 40 procent av den för motsvarande heltid gällande arbetstiden får lön för kalendermånad som fast kontant lön enligt överenskommelse. Anmärkning Arbetstagare med kortare anställningstid eller lägre sysselsättningsgrad kan få månadslön enligt detta moment. 21

87 Som fast kontant lön avses även eventuella fasta lönetillägg som utges för kalendermånad, om inte annat överenskoms mellan arbetsgivare och arbetstagare. Timlön Mom. 2 Annan arbetstagare får lön per timme enligt överenskommelse. Möjlighet till lokal avvikelse Mom. 3 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om andra löneformer. 17 Beräkning av lön i vissa fall Partiell ledighet under hel kalendermånad Mom. 1 Vid partiell ledighet under hel kalendermånad beräknas månadslönen enligt följande formel a - b a x c = d a = genomsnittligt antal timmar per vecka, som för arbetstagaren är ordinarie arbetstid, b = genomsnittligt antal timmar per vecka, som är partiell ledighet, c = arbetstagarens månadslön och d = arbetstagarens månadslön vid partiell ledighet under hel kalendermånad. Ledighet under del av kalendermånad Mom. 2 Lön som avser del av kalendermånad beräknas för en månadsavlönad arbetstagare för kalenderdag och utges med belopp, motsvarande månadslönen delad med antalet kalenderdagar i månaden. Mom. 3 Vid beräkning av lön för kalendermånad ska sammanlagd ledighet utan rätt till lön under del av månad anses omfatta det antal kalenderdagar som svarar mot antalet arbetsdagar, vilka skulle ha fullgjorts under denna ledighet. Antalet kalenderdagar, med två decimaler, erhålls genom multiplikation av antalet arbetsdagar med 22

88 a) 1,40 för en arbetstagare, vars ordinarie arbetstid är förlagd till 5 dagar per vecka eller vid annan beräkningsperiod till genomsnittligt 5 dagar per vecka och b) för annan arbetstagare den faktor, med två decimaler, som erhålls genom att antalet kalenderdagar i beräkningsperioden delas med antalet arbetsdagar i denna. Motsvarande beräkningssätt ska tillämpas vid partiell ledighet utan rätt till lön under del av kalendermånad. Övrigt Anmärkningar 1. Skulle vid beräkning av faktor enligt b) uppkomma fler än två decimaler bortses från denna/dessa. 2. Vid ledighet enligt 28 mom. 1 ska, för tid som ingår i en sjuklöneperiod under vilken arbetsgivaren har att svara för sjuklön enligt lagen om sjuklön (SjLL) eller då dagberäknad sjukpenning utges, omfattningen av sammanlagd sådan ledighet under del av månad beräknas enligt detta moment. Då kalenderdagsberäknad sjukpenning eller rehabiliteringspenning utges, ska sammanlagd sådan ledighet under del av månad anses omfatta samtliga kalenderdagar med sådan förmån. Motsvarande ska gälla vid sjukledighet under påbörjad semester. 3. Vid ledighet för tjänstgöring inom totaltförsvaret enligt 30 mom. 1 då dagpenning utges enligt förordningen om förmåner till totalförsvarspliktiga eller motsvarande bestämmelser ska sammanlagd sådan ledighet under del av månad anses omfatta samtliga kalenderdagar med dagpenning. 4. Vid ledighet del av enstaka dag ska löneavdrag göras med 1/165 av arbetstagarens månadslön för varje frånvarotimme med undantag för ledighet på grund av sjukdom eller tillfällig föräldrapenning. Är arbetstagaren deltidsanställd ska lönen först uppräknas till lön som om arbetstagaren är heltidsanställd med full ordinarie arbetstid. Mom. 4 En arbetstagare som är anhållen, häktad eller frihetsberövad på kriminalvårdens område, ska för den tiden avstå samtliga avlöningsförmåner, om inte arbetsgivaren av särskilda skäl medger att viss del av lönen får behållas. Mom. 5 En arbetstagare som avhåller sig från arbete utan att ha fått ledigt eller inte kan styrka giltigt förfall, ska för denna tid avstå samtliga avlöningsförmåner. Möjlighet till lokal avvikelse Mom. 6 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om att beräkna lön med löneavdrag per timme vid ledighet under del av månad i stället för att tillämpa kalenderdagsfaktor enligt mom. 3. Överenskommelse om timavdrag behöver inte omfatta alla ledighetsorsaker. 23

89 För varje timme ska löneavdrag för arbetstagaren göras enligt följande formel a 4,313 x b a = fast kontant lön vid heltid b = genomsnittlig veckoarbetstid vid heltid dock högst 38, Uppehållsanställning Har upphört att gälla och ersatts av bilaga U. 19 Samordning Mom. 1 Utges en avlöningsförmån eller annan anställningsförmån i samband med ledighet ska den minskas (samordnas) med belopp motsvarande ersättning enligt a) c) som avser samma period. a) Ersättning enligt socialförsäkringslagstiftningen, annan lag, förordning eller liknande bestämmelser om ersättning som avser att täcka inkomstförlust. b) Försäkring som bekostats av arbetsgivaren. c) Arbetstagarens rätt mot tredje man vad avser ersättning för förlorad arbetsförtjänst. Samordning ska göras även om ersättningen inte utbetalas på grund av arbetstagarens eget handlande eller försummelse. Har en arbetstagare fått avlöningsförmån eller annan anställningsförmån från arbetsgivaren utan att samordning gjorts är arbetstagaren återbetalningsskyldig. Arbetsgivaren kan avstå från krav på återbetalning om särskilda skäl föreligger. Arbetsgivaren kan besluta att ersättning/förmån ska helt eller delvis undantas från samordning. Mom. 2 Samordning ska inte göras med a) ersättning som är avsedd att vara kostnadsersättning, b) arbetsskadelivränta enligt socialförsäkringsbalken (SFB) eller motsvarande i annan lag eller förordning, c) ersättning enligt AGS-KL eller TFA-KL. 24

90 Mom. 3 Arbetsgivaren kan samordna avlöningsförmån med särskild avtalspension eller motsvarande förmån enligt kommunala pensionsbestämmelser som utges på grund av annan anställning eller uppdrag. Mom. 4 En arbetstagare är skyldig att anmäla sådan ersättning/förmån som påverkar samordning enligt mom. 1 till arbetsgivaren. 20 Övertid m.m. Heltid Mom. 1 En heltidsanställd arbetstagare, som har en enligt detta avtal fastställd arbetstid och utför arbete på tid överstigande den fastställda tiden, har rätt till kompensation för övertidsarbete under förutsättning att övertidsarbete beordras på förhand. Endast efter godkännande av behörig överordnad kan kompensation utges för övertidsarbete, som inte kunnat beordras på förhand. Förvaltningschef (motsvarande) har inte rätt till kompensation för övertidsarbete. Då en arbetstagare med funktion som ställföreträdare med rätt till övertidskompensation arbetar i sin överordnades ställe, utges dock kompensation för övertidsarbete endast om den överordnade arbetstagaren har rätt till sådan kompensation. Anmärkning Meddelande om att utföra övertidsarbete ska såvitt möjligt lämnas senast 4 timmar före den ordinarie arbetstidens slut. Mom. 2 För övertidsarbete enligt ovan under 2 timmar närmast före och efter ordinarie arbetstid, enkel övertid, utges kompensation för varje övertidstimme med 1 ½ timmes ledighet eller med ersättning enligt mom. 4. För övertidsarbete under annan tid, kvalificerad övertid, utges kompensation för varje övertidstimme med 2 timmars ledighet eller med ersättning enligt mom. 4. Om övertidsarbete utförts både före och efter ordinarie arbetstid ska den tid som sammanlagt överstiger 2 timmar, inräknat eventuellt övertidsarbete på tid mellan ett i flera perioder uppdelat ordinarie arbetspass, vara kvalificerad övertid. Vid beräkning av övertidsarbete under jour och beredskap ska påbörjad halvtimme anses som fullgjord halvtimme om arbetet avslutats eller påbörjas mellan

91 Deltid Anmärkning Om övertidsarbete påbörjas vid flera tillfällen under samma 30 minutersperiod ska den totala tiden läggas samman innan avrundning sker. Mom. 3 En deltidsanställd arbetstagare, som arbetar utöver den fastställda arbetstiden (fyllnadstidsarbete) får, med i andra stycket angivet undantag, fyllnadslön för detta enligt mom. 4. Efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren kan fyllnadstidsarbete i stället ersättas med ledighet av motsvarande längd. En deltidsanställd arbetstagare, som arbetar utöver den för motsvarande heltidsanställning enligt detta avtal fastställda arbetstiden (övertidsarbete), får kompensation under samma förutsättningar och efter samma grunder som gäller för heltidsanställd. Oberoende av om den fastställda arbetstiden fullgjorts eller inte ska a) arbete på fridag och under beordrad jour eller beredskap anses som kvalificerad övertid och b) arbetstid som överstiger 8 timmar per dag, eller i schema upptagen längre ordinarie arbetstid, utgöra arbete på övertid. Anmärkning Med fridag enligt a) avses lör-, sön- och helgdag som inte är ordinarie arbetstid. Mom. 4 Övertidskompensation och fyllnadslön utges per timme enligt följande. Fyllnadslön 120 % Enkel övertid 180 % av månadslönen 165 Kvalificerad övertid 240 % Anmärkning För en deltidsanställd arbetstagare ska månadslönen uppräknas till lön som om arbetstagaren är heltidsanställd med full ordinarie arbetstid. I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen (SemL). 26

92 Mom. 5 Som övertidsarbete betraktas inte tid, som genom ändrad förläggning eller förskjutning av arbetstiden blir ordinarie arbetstid. Flexibel arbetstid Mom. 6 Vid flexibel arbetstid gäller 14 mom. 5. Personalpool Mom. 7 För arbetstagare i personalpool gäller de särskilda bestämmelser, som framgår av bilaga D. Möjlighet till lokal avvikelse Mom. 8 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om undantag från rätt till kompensation för övertidsarbete. Med arbetstagare som får fast kontant lön kan arbetsgivare träffa överenskommelse om att arbetstagaren inte ska ha rätt till kompensation för övertidsarbete. I samband med sådan överenskommelse ska arbetsgivaren tydliggöra vilka grunder överenskommelsen bygger på. Om förutsättningarna ändras bör en översyn ske av lönesättningen och övertidsrätten. 21 Obekväm arbetstid Mom. 1 Tillägg för obekväm arbetstid utges till en arbetstagare för fullgjord ordinarie arbetstid som förlagts enligt nedan. Tillägget utges inte vid övertidsarbete. Dock ska en arbetstagare, som har ordinarie arbetstid förlagd till vardag såväl som sön- och/eller helgdag, få tillägg för arbete på obekväm arbetstid även när arbetet är fyllnadstids- eller övertidsarbete. Anmärkning Tillägget utges inte vid övertidsarbete under jour och beredskap. 27

93 Av nedanstående tabell framgår vilken tid som ska anses utgöra obekväm arbetstid samt det tillägg som utges för denna tid. O-tilläggstid Kr/tim 1. O-tilläggstid A 101,50 Tid från kl på dag före långfredagen till kl på dagen efter annandag påsk. Tid från kl på dag före pingstafton eller midsommarafton till kl på vardag närmast efter helgdagsaftonen. Tid från kl på dag före julafton eller nyårsafton till kl på vardag utom lördag närmast efter helgdagsaftonen. Under tid från kl natt mot helgdag höjs O-tillägg A till 121,80 2. O-tilläggstid B (Dock inte i fall som avses med O-tilläggstid A) 51,90 Tid från kl till kl på lördag, söndag, helgdag eller dag som både föregås och efterföljs av söndag eller helgdag, varvid jul- och nyårsafton jämställs med helgdag. Tid från kl till kl vardag närmast före trettondag jul, första maj, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen eller alla helgons dag. Tid från kl till kl måndag eller vardag närmast efter trettondag jul, första maj, Kristi himmelsfärdsdag eller nationaldagen. 28

94 Tid från kl till kl fredag som inte omfattas av o-tilläggstid ovan. Under tid från kl natt mot lördag, söndag och helgdag höjs O-tillägg B till 59,70 3. O-tilläggstid C (Dock inte i fall som avses med O-tilläggstid A eller B) 44,40 Tid från kl till kl måndag till torsdag samt från kl till kl tisdag till fredag. 4. O-tilläggstid D (Dock inte i fall som avses med O-tilläggstid A eller B) 21,00 Tid från kl till kl på vardag. Efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren kan obekväm arbetstid i stället ersättas med ledighet. O-tilläggstid inom respektive kategori (A, B, C eller D) summeras per kalendermånad. Varje summa avrundas uppåt till närmaste hel- eller halvtimme. O-tillägg utges inte för sammanräknad avrundad tid understigande en timme inom respektive kategori. I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen (SemL). Flexibel arbetstid Mom. 2 Vid flexibel arbetstid gäller 14 mom. 6. Personalpool Mom. 3 För arbetstagare i personalpool gäller de särskilda bestämmelser, som framgår av bilaga D. 29

95 Möjlighet till lokal avvikelse Mom. 4 Om annan kontant ersättning utges på grund av arbetstidens förläggning ska tillägget minskas med denna eller bortfalla. 22 Jour och beredskap Mom. 1 Med jour avses att arbetstagare utöver fastställd ordinarie arbetstid står till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället för att vid behov omedelbart kunna utföra arbete. Med beredskap avses att arbetstagare utöver fastställd ordinarie arbetstid står till arbetsgivarens förfogande på plats utom arbetsstället, som godkänts av arbetsledningen, för att vid behov utan dröjsmål kunna utföra arbete. Jour och beredskap bör förekomma endast i den omfattning, som är absolut nödvändig. Arbetsgivarens val mellan jour och beredskap ska göras enbart med hänsyn till vad verksamheten kräver. Mom. 2 Ersättning för jour och beredskap utges enligt följande. A Jour Där arbetstagaren har beordrats jour % av timlönen Ledig tid för tid, som uppgår till högst 50 timmar under kalendermånaden 29,2 % 17 min för tid därutöver under kalendermånaden 58,4 % 35 min B Beredskap Där arbetstagaren har beordrats beredskap för tid, som uppgår till högst 150 timmar under kalendermånaden 14 % 8 min för tid därutöver under kalendermånaden 27,7 % 17 min Efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren kan jour och beredskap i stället ersättas med ledighet enligt ovan. 30

96 Anmärkning För en deltidsanställd arbetstagare ska månadslönen uppräknas till lön som om arbetstagaren är heltidsanställd med full ordinarie arbetstid. I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen (SemL). För jour och beredskap eller del därav, förlagd till tid som anges nedan, ska ersättning enligt ovan förhöjas med 100 procent. a) Tid från kl på dag före långfredagen till kl på dagen efter annandag påsk. b) Tid från kl på dag före pingstafton, midsommarafton, julafton eller nyårsafton till kl på vardag närmast efter helgdagsaftonen. c) Tid från kl till kl på sön- eller helgdag, lördag eller på dag som både föregås och efterföljs av sön- eller helgdag, varvid jul- och nyårsafton jämställs med helgdag. d) Tid från kl till kl vardag utom lördag närmast före trettondag jul, första maj, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen eller alla helgons dag. e) Tid från kl till kl vardag närmast efter sön- eller helgdag. f) Tid från kl till kl vardag närmast före lördag. Mom. 3 För jour och beredskap, som fullgörs mellan tidpunkten för den fastställda arbetstidens början en arbetsdag och motsvarande tidpunkt nästkommande arbetsdag, utges ersättning för lägst 8 timmar, minskade med arbetstimmar, som fullgjorts under jour och beredskap. Mom. 4 Om en arbetstagare, som inte är berättigad till kompensation för övertidsarbete, arbetar under jour eller beredskap får arbetstagaren behålla jour- eller beredskapsersättningen. Mom. 5 Vid arbete under beordrad beredskap får arbetstagaren ersättning för resekostnader till och från arbetsställe enligt samma grunder som anges i bilersättningsavtalet (BIA). Mom. 6 Stadigvarande utläggning av jour och beredskap bör upptas i schema eller liknande som överenskoms med företrädare för arbetstagarorganisation. Vid oenighet om sådant schema kan frågan upptas till överläggning. Begäran om detta ska ha inkommit till arbetsgivaren inom 10 dagar. Om så inte sker eller överläggning inte leder till enighet fastställer arbetsgivaren förläggningen av jour och beredskap med iakttagande av denna bestämmelse. 31

97 Anmärkning Denna bestämmelse ersätter 11, 12 och 14 MBL. Möjlighet till lokal avvikelse Mom. 7 Ersättning för jour och beredskap utges inte om sådan ersättning uttryckligen ingår i lönen eller om kompensation för jour och beredskap utges som ledighet, avkortad arbetstid eller på annat sätt. Mom. 8 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om längre beräkningsperiod för jouruttag än 4 veckor eller kalendermånad och högre jouruttag än 48 timmar per fyraveckorsperiod eller 50 timmar per kalendermånad. 23 Förskjuten arbetstid Mom. 1 Om en arbetstagare, som arbetar enligt viss arbetstidsförläggning, beordras att arbeta enligt annan arbetstidsförläggning, blir den arbetstiden ordinarie arbetstid. Detsamma gäller om ordinarie arbetstid förskjuts genom tidigare- eller senareläggning av arbetstiden eller genom ändrad fridagsförläggning. Tillsägelse om ändring av den ordinarie arbetstiden ska ske så snart som möjligt, dock senast dagen före den avsedda ändringen. Mom. 2 Tillägg till lönen enligt nedan utges under 10 dagar från tillsägelsen för arbetad tid som enligt näst föregående schema skulle varit fritid. Om ändringen av den ordinarie arbetstiden gäller för viss tid utges inte tillägget vid återgång till näst föregående schema. Anmärkning Tillägget utges inte samtidigt med fyllnadslön, övertidskompensation eller i fall som avses i 13 mom. 4, om sommararbetstid. För dag som enligt näst föregående schema skulle varit fridag För övrig tid % av timlönen 64,4 % 32,3 % Ledig tid 39 min 19 min 32

98 Efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren kan förskjuten arbetstid i stället ersättas med ledighet enligt ovan. Anmärkning För en deltidsanställd arbetstagare ska månadslönen uppräknas till lön som om arbetstagaren är heltidsanställd med full ordinarie arbetstid. Under de 2 första kalenderdagarna höjs tillägget med 50 procent. Tiden inom respektive ersättningsnivå sammanräknas per kalendermånad. Varje summa avrundas uppåt till närmaste hel- eller halvtimme. I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen (SemL). Personalpool Mom. 3 För arbetstagare i personalpool gäller de särskilda bestämmelser, som framgår av bilaga D. Möjlighet till lokal avvikelse Mom. 4 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om avvikelse från mom Färdtid Mom. 1 Arbetstagare som under resa i arbetet utanför den vanliga verksamhetsorten färdas under tid, som inte är ordinarie arbetstid, får färdtidsersättning enligt mom. 2. Väntetid som föranleds av tillfälligt uppehåll eller avbrott i färden (tågbyte eller annat byte av färdmedel) likställs med färdtid. Färdtidsersättning utges endast för färdtid och i föregående stycke nämnd väntetid, som sammanlagt varar under minst 30 minuter. Färd- och väntetid summeras per kalendervecka. Summan avrundas uppåt till närmaste hel- eller halvtimme. Anmärkning Med resa i arbetet avses en av förrättning direkt föranledd resa och med den vanliga verksamhetsorten avses detsamma som i traktamentsavtalet. 33

99 Mom. 2 Färdtidsersättning utges enligt följande. För de första 10 timmarna under en kalendervecka, för vilka ersättningen ska utges För tid därutöver under kalenderveckan % av timlönen 53 % 80 % I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen (SemL). Mom. 3 Arbetstagare får inte färdtidsersättning för tid, då fyllnadslön, kompensation för övertidsarbete eller annan särskilt bestämd ersättning än traktamentsersättning utges. Om arbetstagaren saknar bestämd ordinarie arbetstid, utges inte färdtidsersättning för tid mellan kl och kl måndag fredag, om tiden inte infaller under helgdag, midsommar-, jul- eller nyårsafton. Färdtidsersättning utges inte för sådan tid mellan kl och kl då arbetstagaren disponerar sovplats på färdmedlet. Mom. 4 Färdtidsersättning utges endast för färdtid och väntetid som är försvarlig med hänsyn till den avsedda förrättningen, resekostnaden och kommunikationsmöjligheterna. 34

100 Kap. 6 Ledighetsförmåner 25 Allmänna ledighetsbestämmelser Mom. 1 Denna bestämmelse och 26, gäller ledighet och lön under ledighet. Mom. 2 Vid ledighet under del av kalendermånad ska ledigheten omfatta samtliga kalenderdagar, som infaller under ledigheten. Mom. 3 Redan påbörjad ledighet får inte bytas ut mot annan ledighet med mindre än att arbetsgivaren medger det. Anmärkning Arbetstagare har med stöd av lag och avtal i vissa fall rätt att byta påbörjad ledighet mot annan ledighet eller avbryta påbörjad ledighet och återgå i arbete. Mom. 4 Lön under ledighet utges för den tid, då arbetstagaren annars skulle ha arbetat, och endast under de förutsättningar, som anges i 26, I övriga fall ska arbetstagare avstå samtliga avlöningsförmåner. Mom. 5 Då arbetstagaren får lön under ledighet, och samtidigt har arbetsinkomst från annan arbetsgivare under samma tid, prövar arbetsgivaren om och i vilken omfattning lönen får behållas. Mom. 6 Utöver de fall som regleras i lag, annan författning eller detta avtal kan arbetstagare få ledigt om det är förenligt med verksamhetens krav. 26 Ledighet för studier Vid ledighet för att genomgå utbildning kan arbetstagare av arbetsgivaren medges behålla lönen eller del därav. Deltidsanställd arbetstagare kan av arbetsgivaren även medges få fyllnadslön eller del därav. Arbetsgivaren får ange särskilda villkor för att arbetstagaren ska få och behålla lön som beviljats för ledighet. 27 Semester Inledande bestämmelser Mom. 1 Semesterförmåner utges enligt gällande lag om inte annat anges nedan. 35

101 Mom. 2 Arbetstagare med fast kontant lön får semesterledighet under intjänandeåret, som sammanfaller med semesteråret, vilket är löpande kalenderår. Rätt till semesterledighet och semesterlön Mom. 3 Utöver det som lagen anger ska från rätt till semesterledighet undantas arbetstagare som anställs för högst 3 månader och som under semesteråret inte haft tidigare anställning hos arbetsgivaren. Mom. 4 Om semesterledighet som avses i mom. 9 på arbetsgivarens begäran förläggs till tidpunkt före eller efter juni augusti får en arbetstagare, som fått högst 14 semesterdagar förlagda under juni augusti, 2 betalda semesterdagar extra under semesteråret. En arbetstagare som fått semesterdagar förlagda under juni augusti får en betald semesterdag extra under semesteråret. Anmärkningar 1. Ovanstående bestämmelse gäller under förutsättning att arbetstagaren har rätt till minst 20 betalda semesterdagar under semesteråret. 2. Kompensation ska inte utges om dagantalet 14 respektive 19 inte uppnåtts på grund av sådan minskning som följer av anmärkning till mom. 7 eller genom att arbetstiden nedsatts enligt 13 mom. 2 första stycket. Motsvarande ska gälla för en arbetstagare med arbetstid enligt 13 mom. 2 första stycket som fått semester med midsommarafton eller nationaldagen om den infaller måndag eller fredag i direkt anslutning till semesterledigheten. Efter lokal förhandling kan arbetstagaren erbjudas annan kompensation än vad som anges i första stycket. Anmärkning Förhandling om annan kompensation kan endast föras som lokal förhandling. Mom. 5 Till och med det intjänandeår under vilket arbetstagaren fyller 39 år kvalificerar sig arbetstagaren för 25 semesterdagar. Fr.o.m. det intjänandeår under vilket arbetstagaren fyller kvalificerar sig arbetstagaren för 40 år 31 semesterdagar 50 år 32 semesterdagar Efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren kan arbetstagare få kontant ersättning med semesterlön i stället för sådan betald semesterdag som överstiger vad som följer enligt lag. Sådan överenskommelse får dock inte avse sparade dagar. 36

102 Mom. 6 En arbetstagare med fast kontant lön får semesterdagar med semesterlön i proportion till hur stor del av intjänandeåret som arbetstagaren har haft anställning hos arbetsgivaren och inte varit frånvarande av annan anledning än betald semesterledighet eller ledighet som enligt mom. 14 är semesterlönegrundande. Anmärkning Om arbetstagaren är ledig och har fått behålla mindre än 40 procent av lönen för heltidsanställning, ska arbetstagarens lön uppräknas med 12 procent och inkluderar då semesterförmåner om inte semesterförmåner för detta har utgetts på annat sätt. För en arbetstagare som enligt mom. 5 har rätt till 31 eller 32 semesterdagar ska procentsatsen vara 14,88 respektive 15,36. Med lön jämställs här s.k. studiebidrag från arbetsgivaren. Om 4 och 5 semesterlagen (SemL) ger rätt till högre antal semesterdagar än som anges i föregående stycke ska resterande semesterdagar vara obetald semesterledighet. Beräkning av semesterledighet Mom. 7 För en arbetstagare med ordinarie arbetstid förlagd till samtliga vardagar måndag fredag ska varje under semestertiden infallande ordinarie arbetsdag betraktas som en semesterdag. För övriga arbetstagare ska antalet semesterdagar, som ska anses ingå i semesterledigheten, beräknas enligt följande formel 5 a x b = c a = antalet ordinarie arbetsdagar som arbetstagaren enligt fastställt arbetsschema genomsnittligt ska arbeta per vecka, b = antalet ordinarie arbetsdagar som ingår i semesterledigheten och c = antalet semesterdagar som ska beräknas ingå i semesterledigheten. Om brutet tal uppstår vid sammanläggning av delposterna enligt c för semesteråret ska avrundning ske till närmast lägre dagantal. Anmärkning För arbetstagare med ordinarie arbetstid förlagd även till s.k. lätthelgdag gäller följande. Om helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton är ordinarie arbetsdag och infaller på måndag fredag under semesterledighet som omfattar minst en vecka ska antalet semesterdagar som beräknas ingå i semesterledigheten minskas med en dag för varje sådan helgdag eller helgdagsafton. 37

103 Beräkning av semesterledighet del av dag Mom. 8 Semesterledighet i timmar, enligt mom. 17, omfattar det antal ordinarie arbetstimmar som ingår i semesterledigheten. Förläggning av semesterledighet Mom. 9 I enlighet med 10 SemL gäller följande. a) Vid förläggning av semesterledighet som avses i 12 SemL ska eftersträvas att arbetstagaren får en ledighetsperiod av minst 4 veckor under juni augusti. Sådan semesterledighet får efter förhandlingar enligt 11 lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL) förläggas även till maj och september eller del av dessa månader. Om så lokalt överenskoms, arbetstagaren begär det eller särskilda skäl finns kan semesterledigheten förläggas till annan tid än maj september. b) När semesterlista upprättas ska följande gälla, om inte annat överenskoms. Arbetstagaren ska senast vid tidpunkt, som lokalt överenskoms uttrycka önskemål om huvudsemesterns förläggning. Arbetsgivaren upprättar därefter förslag till semesterlista. Arbetsgivarens förslag till semesterlista meddelas för berörda arbetstagare och översänds till den lokala arbetstagarorganisationen senast vid tidpunkt, som lokalt överenskoms. Lokal arbetstagarorganisation kan senast inom 10 dagar efter detta påkalla förhandlingar enligt 12 MBL om ändringar i förslaget. Om så inte sker anses förslaget godkänt. Arbetstagaren ska underrättas om fastställd semester. Anmärkning Om lokal överenskommelse inte kan uppnås om ovan angivna tidpunkter gäller bestämmelserna i 11 SemL om underrättelse till arbetstagaren. Mom. 10 Infaller under semesterledighet dag då arbetstagaren är oförmögen till arbete eller dag som är semesterlönegrundande enligt mom. 14 ska sådan dag inte räknas som semesterdag om arbetstagaren begär det utan dröjsmål. I sådant fall ska i stället för semesterlön utges lön i den omfattning och på de villkor som föreskrivs i 19, 28 30, samordningsbestämmelser, sjukdom, föräldraledighet och civil- och värnplikt. Detsamma gäller för sådan ledighet 38

104 som avses i 17 b första stycket 3 SemL, 7 lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen (LFF). Mom. 11 Om annat inte överenskoms ska semesterledighet om möjligt förläggas så att den börjar dag efter fridag och slutar dag före fridag. Anmärkning En arbetstagare med ordinarie arbetstid enbart vardagar måndag fredag och som får 25 semesterdagar i en följd får om semesterledigheten börjar med måndag och slutar med fredag en total ledighetsperiod av 37 kalenderdagar om lördag och söndag som omger semesterledigheten medräknas. Detta moment syftar till att personal med annan arbetstidsförläggning får en ledighetsperiod av motsvarande längd. De fridagar som omger semesterledigheten är en motsvarighet till lördag söndag enligt föregående stycke. Detsamma gäller vid uppdelning av semesterledigheten. Mom. 12 Vid nattarbete kan det första arbetspasset efter semestern om minst en vecka infalla tidigast dagen efter semesterns slut. Detta kan dock ske vid högst ett tillfälle per semesterår. Mom. 13 Arbetstagare är skyldig att, om synnerliga skäl finns, avbryta sin semester och återgå i arbete. Om arbetstagaren då vistas på annan ort, får arbetstagaren ersättning för de extra kostnader som avbrottet kan förorsaka och som prövas skäliga. Anmärkning Vid avbruten semester kompenseras arbetstagare för varje ordinarie arbetsdag under huvudsemestern med en semesterdag eller annan kompensation enligt överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Sådan semester ska förläggas under semesteråret. Kompensation kan lämnas med högst 5 semesterdagar. Beräkning av semesterlön Mom. 14 Frånvaro från arbetet är semesterlönegrundande när det gäller a) ledighet av anledning och omfattning som anges i b SemL, b) ledighet med lön eller del av lön dock lägst lön motsvarande 40 procent av den för motsvarande heltidsanställd gällande lönen och c) ledighet för centralt fackligt förtroendemannauppdrag. Mom. 15 Semesterlön för arbetstagare med fast kontant lön är löpande semesterlön och semesterdagstillägg. Löpande semesterlön utges med den under den betalda semestertiden löpande lönen. 39

105 Semesterdagstillägg utges i samband med semesterledigheten för varje uttagen betald semesterdag, beräknad enligt mom. 7, med belopp som beräknas på följande sätt 0,605 procent av fasta kontanta lönen. Arbetstagare med fast kontant lön som understiger nedan angivet belopp, får dessutom semesterlönetillägg enligt följande. Från och med utges semesterlönetillägg till en heltidsanställd arbetstagare med överenskommen fast kontant lön som understiger kronor per månad. Anmärkning För deltidsanställd arbetstagare minskas ovan angivna belopp med hänsyn till arbetstagarens sysselsättningsgrad. Semesterlönetillägg utges för varje betald semesterdag av årssemestern, dock till ett antal av högst 25, med belopp som beräknas på följande sätt 5,21 % x (a - b) a = det belopp, enligt ovan, som den överenskomna fasta kontanta lönen ska understiga för att semesterlönetillägg ska utges och b = den överenskomna fasta kontanta lönen. Anmärkning Vid partiell ledighet ska beloppet för semesterlönetillägg minskas med hänsyn till arbetstagarens arbetstid. Semesterlönetillägg för uttagna betalda semesterdagar, beräknade enligt mom. 7, utges i samband med semesterledigheten. För de betalda semesterdagar av årssemestern som inte kunnat läggas ut under semesteråret utges semesterlönetillägg vid utbetalningstillfälle i samband med semesterårets slut. Mom. 16 För annan arbetstagare än i mom. 15 ska utöver mom. 1, 3 5, 7 12, och följande gälla. Semesterlön beräknat, enligt 16 b SemL, utges för varje uttagen betald semesterdag med 12 procent av semesterlöneunderlaget delat med det antal betalda semesterdagar, dock inte sparade, som arbetstagaren har rätt till. För en arbetstagare som enligt mom. 5 har rätt till 31 eller 32 semesterdagar ska procentsatsen vara 14,88 respektive 15,36. 40

106 Vid semesterledighet i timmar enligt mom. 17 beräknas semesterlön per timme genom att semesterlönen per dag delas med antalet semestertimmar (b) enligt formeln i mom. 17. En arbetstagare med lön som under intjänandeåret i genomsnitt understigit nedan angivet belopp får i stället lägsta semesterlön. Från får en arbetstagare med lön som, beräknad per timme i genomsnitt under intjänandeåret, understiger 128 kronor ersättning enligt följande. Arbetstagare som under intjänandeåret Ersättning för varje semesterlönegrundande timme Grundbelopp kr/tim Tillägg i procent av arbetstagarens timlön är under 40 år 15,40 fyller år 15,40 2,88 % fyller 50 år eller mer 15,40 3,36 % För de betalda semesterdagar av årssemestern som inte kunnat läggas ut under semesteråret utges skillnaden mellan lägsta semesterlön och semesterlön beräknad enligt detta moment vid utbetalningstillfälle i samband med semesterårets slut. Semesterledighet del av dag Mom. 17 En arbetstagare som har rätt till betald semesterdag som överstiger vad som följer enligt lag får omvandla sådan dag till timmar eller spara som semestertimmar till ett senare semesterår. Sparade semesterdagar som överstiger 25 får omvandlas till ledighet i timmar. Semesterdagstillägg, enligt mom. 15, utbetalas när semesterdag tas i anspråk för eller sparas som ledighet i timmar. Arbetstagarens önskemål om förläggning av ledighet tillgodoses om de är förenliga med verksamhetens krav. 41

107 En semesterdag omräknas till semestertimmar enligt följande a 5 = b a = genomsnittligt antal arbetstimmar per vecka och b = antal semestertimmar. Anmärkning Om det vid omräkning av semestertimmar uppkommer fler än två decimaler bortses från den/dessa. Antalet sparade semestertimmar får inte överstiga 180. Sparande av semesterledighet och semesterlön Mom. 18 En arbetstagare som under ett semesterår har rätt till mer än 20 semesterdagar med lön, får spara överskjutande semesterdagar till ett senare semesterår. Antalet sparade semesterdagar får inte sammanlagt överstiga 40. Arbetstagare som vill ta ut högst 5 sparade semesterdagar utan sammanhang med semesterledigheten i övrigt bör meddela arbetsgivaren detta senast en vecka i förväg. Mom. 19 Betald semesterdag, som inte kunnat läggas ut under semesteråret överförs till nästa semesterår som sparad semesterdag om inte annat överenskoms med arbetstagaren. Om antalet sparade semesterdagar därigenom skulle överstiga 40 utges i stället kontant ersättning med semesterlön för sådan semesterdag om inte annat överenskoms med arbetstagaren. Återbetalning av semesterlön Mom. 20 Har arbetstagare fått flera betalda semesterdagar än arbetstagaren har rätt till under året eller för hög sådan ersättning, som avses i mom. 5 sista stycket, ska arbetstagaren återbetala för mycket utbetald semesterlön. Dödsbo är inte återbetalningsskyldigt. 42

108 Möjlighet till lokal avvikelse Mom. 21 a) För kommun, landsting, region och kommunalförbund gäller Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om avvikelse från denna bestämmelse. b) Utöver ovan angiven möjlighet till lokal avvikelse gäller för övriga arbetsgivare att arbetsgivare och arbetstagare kan träffa överenskommelse om avvikelse från denna bestämmelse. Överenskommelse kan sägas upp årligen av såväl arbetsgivare som arbetstagare. Sådana kollektivavtal och överenskommelser får inte innebära att arbetstagarens rättigheter enligt SemL inskränks. 28 Sjukdom m.m. Ledighet Mom. 1 En arbetstagare, som inte kan arbeta a) till följd av sjukdom, olycksfall eller arbetsskada, får ledigt så länge arbetsoförmågan kvarstår, b) på grund av medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering, får ledigt då sjukpenning enligt socialförsäkringsbalken (SFB) utges eller c) på grund av arbetslivsinriktad rehabilitering, får ledigt då rehabiliteringspenning enligt SFB utges. Mom. 2 Behov av ledighet på grund av sjukdom, olycksfall eller arbetsskada utöver 7 kalenderdagar ska styrkas genom intyg av läkare eller tandläkare. Arbetsgivaren får dock kräva sådant intyg även vid kortare ledighet eller för särskilda fall avstå att kräva intyg. Arbetstagaren svarar för kostnaden för sådant intyg. Arbetsgivaren får föreskriva, att intyget ska vara utfärdat av anvisad läkare eller tandläkare. Arbetstagarens kostnad i detta fall ersätts av arbetsgivaren till den del kostnaden inte ersätts eller bort ersättas av Försäkringskassan eller av försäkring som arbetsgivaren bekostar. Arbetsgivaren kan besluta att efterge kravet i 9 lagen om sjuklön (SjLL) på att arbetstagare ska lämna försäkran vid sjukdom. 43

109 Anmälan Mom. 3 Arbetstagaren ska, för att ha rätt till sjuklön enligt lagen om sjuklön (SjLL)/avtalet, snarast anmäla sjukdomen, olycksfallet eller arbetsskadan till arbetsgivaren. Arbetstagaren ska även meddela arbetsgivaren datum då sjukfallet inträffade. En arbetstagare, som inte har sjuklönerätt enligt SjLL, ska meddela arbetsgivaren datum för sjukanmälan till Försäkringskassan och uppgift om arbetstagaren får kalenderdagsberäknad sjukpenning. Anmärkning Om sjukdomen, olycksfallet eller arbetsskadan kan tänkas ge ersättning från annan än arbetsgivaren gäller det som anges i 37 om ersättning från tredje man. Mom. 4 Vid tillämpning av 7 SjLL, sjuklöneperioden, ska utlagd jour och beredskap anses som arbete åt arbetsgivaren. Sjuklön Mom. 5 Vid beräkning av sjuklön enligt SjLL gäller följande. Till vad som enligt 6 SjLL anges som lön och andra anställningsförmåner ska enbart räknas följande anställningsförmåner, nämligen lön enligt 16, 17 och bilaga U, semesterlön och lön under ledighet samt de särskilda ersättningarna, tillägg för obekväm arbetstid och jour- och beredskapsersättning, enligt 21 och 22. Vad som arbetstagaren gått miste om till följd av nedsättningen av arbetsförmågan under sjuklöneperioden enligt 7 SjLL, beräknas när det gäller a) timlön; till vad arbetstagaren för perioden enligt då gällande förläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått, b) semesterlön; till vad arbetstagaren för perioden enligt då gällande semesterförläggning skulle ha fått, för en arbetstagare med fast kontant lön dock utan semesterdagstillägg och semesterlönetillägg, c) lön under ledighet; till vad arbetstagaren för perioden enligt då gällande överenskommelse skulle ha fått, d) tillägg för obekväm arbetstid; till vad arbetstagaren för perioden enligt då gällande förläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått, e) jour- och beredskapsersättning; till vad arbetstagaren för perioden enligt då gällande jour- och beredskapslista skulle ha fått och 44

110 f) ackordslön; till vad arbetstagaren för perioden genom att utföra sitt ordinarie arbete skulle ha fått, om arbetstagaren inte avhållit sig från arbete åt arbetsgivaren. Mom. 6 Vid ledighet som avses i mom. 1 då sjukpenning eller rehabiliteringspenning enligt SFB utges, får arbetstagaren sjuklön med ett belopp som motsvarar 10 procent av lönebortfallet, dock längst för tid till och med den 90:e kalenderdagen i sjukperioden. Arbetstagare ska på begäran styrka att ersättning enligt SFB utges från Försäkringskassan. Anmärkningar 1. Sjukperiod ska anses löpa och omfatta tid enligt SFB. 2. Sjuklön enligt momentet utges inte för de första 14 dagarna i sjukperioden. 3. För en arbetstagare med timlön, är lönebortfallet den lön som arbetstagaren enligt då gällande förläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått. Mom. 7 En arbetstagare, vars fasta kontanta lön överstiger 62,5 procent av prisbasbeloppet enligt SFB, får sjuklön enligt detta moment dels vid ledighet som avses i mom. 1 a) då sjukpenning enligt SFB utges, dels vid ledighet som avses i mom. 1 b). Sjuklönen utges med belopp som motsvarar skillnaden mellan 77,6 procent av lönebortfallet och högsta belopp för arbetstidsberäknad respektive kalenderdagsberäknad sjukpenning på normalnivån enligt SFB. Utges sjukpenning på fortsättningsnivån enligt SFB utges sjuklön med belopp som motsvarar skillnaden mellan 72,75 procent av lönebortfallet och högsta belopp för sådan sjukpenning. Arbetstagare ska på begäran styrka att ersättning enligt SFB utges från Försäkringskassan. Mom. 8 Sjuklön enligt mom. 6 och 7 utges inte a) för tid som ingår i en sjuklöneperiod enligt SjLL, b) för tid då arbetstagaren undantas från sjukpenning eller rehabiliteringspenning enligt SFB och c) för tid då arbetstagaren uppbär aktivitetsersättning eller sjukersättning enligt SFB. Har sjukpenningen eller rehabiliteringspenningen nedsatts eller indragits enligt SFB ska sjuklönen enligt mom. 6 och 7 minskas i motsvarande grad. 45

111 Mom. 9 En arbetstagare vars sjukpenning indragits på grund av att Försäkringskassan bedömer att arbetstagaren kan försörja sig själv genom sådant förvärvsarbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden får vid ledighet som avses i mom. 1 a) och b) sjuklön. Sjuklön utges för tid i sjukperioden under högst 180 kalenderdagar utan begränsning till 364 dagar med belopp motsvarande 77,6 procent av lönebortfallet till och med dag 14 med undantag för den första arbetsdagen, 87,3 procent av lönebortfallet för tid därefter till och med dag 90, och 77,6 procent av lönebortfallet för tid därefter. Anmärkningar 1. För en arbetstagare med timlön, är lönebortfallet den lön som arbetstagaren enligt då gällande förläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått. 2. Dras sjukpenning på fortsättningsnivån in utges sjuklön med 72,75 procent av lönebortfallet, dock längst t.o.m. den tidpunkt som sådan sjukpenning skulle ha utgetts. Arbetsgivaren ska under denna tid göra en bedömning av arbetstagarens förutsättningar att återgå i sitt vanliga arbete. Mom. 10 En arbetstagare får vid ledighet som avses i mom. 1 a) och b) sjuklön beräknad på sätt som anges i mom. 9 för sådan del av dagen som Försäkringskassan inte ersätter på grund av att bestämmelserna i 27 kap. 45 SFB som medger att endast hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels sjukpenning utges. Sjuklön utges för tid i sjukperioden dock under högst 180 kalenderdagar. Besök inom hälso- och sjukvård med bibehållen lön Mom. 11 Om det är nödvändigt att besöket sker på arbetstid har arbetstagaren rätt till ledighet med bibehållen lön för förstagångsbesök hos läkare vid akut sjukdom eller olycksfall. Arbetsgivaren kan även i övrigt bevilja ledighet med lön för besök inom hälsooch sjukvård. Anmärkning Momentet ska inte tillämpas vid ledighet som avses i mom. 1 a) och b) för tid då sjuklön utges enligt SjLL/avtalet eller sjukpenning utges enligt SFB. 46

112 Arbetslivsinriktad rehabilitering Mom. 12 En arbetstagare, vars fasta kontanta lön överstiger 62,5 procent av prisbasbeloppet enligt SFB, får rehabiliteringstillägg enligt detta moment vid ledighet enligt mom. 1 c). Rehabiliteringstillägget utges med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan 77,6 procent av lönebortfallet och högsta belopp för rehabiliteringspenning på normalnivån enligt SFB. I tillägget ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i SemL. Beräknas rehabiliteringspenning enligt bestämmelserna om sjukpenning på fortsättningsnivån utges rehabiliteringstillägg med belopp som motsvarar skillnaden mellan 72,75 procent av lönebortfallet och högsta belopp för sådan sjukpenning. Har rehabiliteringspenningen nedsatts eller indragits enligt SFB ska rehabiliteringstillägget minskas i motsvarande grad. 29 Föräldraledighet Mom. 1 En arbetstagare som är ledig med föräldrapenning utöver grundnivå eller lägstanivå får föräldrapenningtillägg om arbetstagaren varit sammanhängande anställd hos arbetsgivaren under minst 365 kalenderdagar före ledigheten. Arbetstagaren får föräldrapenningtillägget i sammanlagt 180 kalenderdagar per födsel och som längst till dess barnet är 24 månader. Föräldrapenningtillägget motsvarar 10 procent av lönebortfallet beräknat per kalenderdag. I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen (SemL). Anmärkningar 1. För barn födda under perioden gäller AB i dess lydelse För barn födda senast gäller AB i dess lydelse För barn födda under perioden gäller AB i dess lydelse Arbetstagare är på arbetsgivares begäran skyldig att styrka att denne uppbär föräldrapenning från Försäkringskassan. 47

113 Mom. 2 En arbetstagare som har en fast kontant lön som överstiger 83,33 procent av prisbasbeloppet enligt socialförsäkringsbalken (SFB) får föräldralön då föräldrapenning utöver grundnivå eller lägstanivå utges om arbetstagaren varit sammanhängande anställd hos offentlig arbetsgivare under minst 180 kalenderdagar före ledigheten. Föräldralön utges under högst 270 kalenderdagar per födsel. Föräldralönen motsvarar skillnaden mellan 77,6 procent av lönebortfallet beräknat per kalenderdag och högsta belopp för föräldrapenning enligt SFB. I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i SemL. Arbetstagare är på arbetsgivares begäran skyldig att styrka att denne uppbär föräldrapenning från Försäkringskassan. Mom. 3 Har föräldrapenning nedsatts eller indragits ska förmån enligt mom. 1 och 2 minskas i motsvarande grad. Mom. 4 Om det är nödvändigt att besöket sker på arbetstid har arbetstagaren i egenskap av blivande förälder rätt till ledighet för att besöka mödravårdscentral vid högst 2 tillfällen. Under sådan ledighet utges ersättning motsvarande 100 procent av lönen. Avvikelse från föräldraledighetslagen Mom. 5 En arbetstagare som vill utnyttja sin rätt att vara föräldraledig enligt föräldraledighetslagen (FörL) ska anmäla detta till arbetsgivaren minst 3 månader före ledighetens början. Anmälan kan göras senare om arbetstagaren har särskilda skäl. Momentet gäller inte vid ledighet med tillfällig föräldrapenning. Möjlighet till lokal avvikelse Mom. 6 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om dels avvikelser från a) 13 FörL och mom. 5 om anmälan om ledighet, b) 15 FörL om tiden för arbetstagarens underrättelse om återgång till arbete, c) 15 tredje stycket FörL om den tid arbetsgivaren har rätt att skjuta upp arbetstagarens återgång till arbete och 48

114 d) 11 och 12 FörL om den närmare tillämpningen av ledighetens förläggning och 17 FörL om skyddet för anställningsförmånerna. 30 Civil- och värnplikt Har upphört att gälla och ersatts av en central och lokal protokollsanteckning i HÖK/ÖLA. 31 Offentliga uppdrag Mom. 1 Arbetstagare får ledigt för att utföra offentliga förtroendemannauppdrag eller uppdrag av vikt för kommunen. Mom. 2 Under ledighet för förtroendemannauppdrag åt kommunen kan arbetstagare få behålla lön eller del därav, då full ersättning för förlorad lön inte utges. Under ledighet för annat uppdrag av vikt för arbetsgivaren, ska arbetstagaren behålla så stor del av lönen som motsvarar skillnaden mellan lönen och den ersättning som utges för uppdraget. 32 Enskilda angelägenheter Under ledighet för enskilda angelägenheter kan arbetstagare, om synnerliga skäl finns, medges behålla lönen under sammanlagt högst 10 arbetsdagar per kalenderår. Som synnerliga skäl ska anses nära anhörigs svårare sjukdom eller bortgång, begravning och gravsättning av urna samt bouppteckning efter sådan anhörig. Med nära anhörig avses exempelvis make, maka, registrerad partner, sambo, barn, föräldrar, syskon, svärföräldrar, barnbarn samt mor- och farföräldrar. Anmärkning Vid barns svårare sjukdom utges förmån enligt momentet endast om arbetstagare inte har rätt till ersättning enligt socialförsäkringsbalken (SFB). 49

115

116 Kap. 7 Avslut av anställningen 33 Uppsägningstid m.m. Tillsvidareanställning Mom. 1 För kommun, landsting, region och kommunalförbund gäller För övriga arbetsgivare gäller a) För en arbetstagare som är anställd tills vidare vid uppsägningstidpunkten och som har en sammanhängande anställning sedan minst 12 månader enligt detta avtal är uppsägningstiden oavsett vad 11 lagen om anställningsskydd (LAS) föreskriver vid uppsägning från arbetsgivarens sida 6 månader, b) För en arbetstagare som är anställd tills vidare vid uppsägningstidpunkten gäller uppsägningstider enligt 11 LAS. Arbetsgivare och arbetstagare kan träffa överenskommelse om andra uppsägningstider. Sådan överenskommelse får inte innebära att arbetstagarens rättigheter enligt LAS inskränks. vid uppsägning från arbetstagarens sida 3 månader. Arbetsgivaren kan i samband med att anställningen ingås besluta att nämnda uppsägningstider ska gälla för en arbetstagare med kortare anställningstid. Mom. 2 För en arbetstagare som fyllt 57 år och som varit anställd hos arbetsgivaren under minst 10 år vid uppsägningstidpunkten är uppsägningstiden ett år. En förutsättning är att arbetstagaren sägs upp på grund av arbetsbrist och har en sammanhängande anställning sedan minst 12 månader enligt detta avtal. Tidsbegränsad anställning Mom. 3 För en tidsbegränsad anställning som är avsedd att pågå längre tid än 3 månader är uppsägningstiden för såväl arbetstagaren som arbetsgivaren en månad, om inte arbetsgivaren och arbetstagaren har kommit överens om annat. 51

117 Anmärkning Momentet gäller inte tidsbegränsad anställning som ingåtts med stöd av 4 mom. 3 c) första stycket. Mom. 4 Uppsägning ska vara skriftlig. Mom. 5 Efter framställning från arbetstagaren kan arbetsgivaren medge förkortning av uppsägningstiden. Mom. 6 En arbetstagare, som lämnar sin anställning utan att följa gällande uppsägningstid, mister innestående avlöningsförmåner, dock högst med ett belopp som motsvarar lönen för 14 kalenderdagar. Mom. 7 Oavsett vad som föreskrivs i 15, 30, 30 a och 31 LAS om anställningens upphörande gäller inte någon skyldighet att ge besked, underrättelse och varsel för anställning enligt 4 mom. 2 provanställning, mom. 3 b) tidsbegränsad anställning på grund av hel ålderspension och c) som förvaltningschef eller motsvarande funktion och inte heller för vikariat som vid vikariatets början bedöms vara högst 14 kalenderdagar. 34 Beräkning av anställningsförmåner under uppsägningstid Mom. 1 Om arbete inte kan erbjudas arbetstagare under uppsägningstiden ska följande gälla vid beräkning av anställningsförmåner. Till vad som i 12 lagen om anställningsskydd (LAS) anges som lön och andra anställningsförmåner räknas samtliga i berört lönekollektivavtal eller på annat sätt fastställda anställningsvillkor upptagna löne- och andra anställningsförmåner med undantag för a) ersättning för övertidsarbete, fyllnadslön, färdtidsersättning, tillägg vid förskjuten arbetstid och b) sådana ersättningar som har karaktären av kostnadsersättning, som exempelvis traktamente och resekostnadsersättning. Anmärkning Som lön och andra anställningsförmåner räknas även höjda avlöningsförmåner, bortsett från de undantagna, som retroaktivt kan komma att fastställas genom förhandlingsöverenskommelse under uppsägningstiden. Mom. 2 Vid tillämpning av mom. 1 ska a) tillägg för obekväm arbetstid beräknas till vad som arbetstagaren enligt gällande arbetstidsförläggning skulle ha fått, 52

118 b) jour- och beredskapsersättning beräknas till vad som arbetstagaren enligt gällande jour- eller beredskapslista skulle ha fått och c) ackordslön beräknas till vad som arbetstagaren genom att utföra sitt ordinarie arbete skulle ha fått. Anmärkning Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om avvikelse från detta moment c) för annan löneform än ackordslön enligt 16 mom. 3, möjlighet till lokal avvikelse. 35 Vissa bestämmelser om turordning och företrädesrätt Mom. 1 Oavsett vad 22, 25 och 27 lagen om anställningsskydd (LAS) föreskriver om turordning, företrädesrätt och återanställning, gäller följande. a) Har arbetstagare anställts enligt 4 mom. 2, mom. 3 b) och c), för provanställning, tidsbegränsad anställning på grund av hel ålderspension eller som förvaltningschef eller motsvarande funktion, ger sådan anställning inte företräde till återanställning. b) Företrädesrätt till återanställning gäller inte vikariat eller allmän visstidsanställning som är kortare än 14 kalenderdagar. Anmärkning Efter 14 kalenderdagar ska vikariatet eller den allmänna visstidsanställningen erbjudas arbetstagare som har företrädesrätt till återanställning. c) Företrädesrätt till återanställning gäller inte arbete, som behöver disponeras för omplacering eller tas i anspråk enligt 6, förflyttning eller 5 mom. 1 b), höjd sysselsättningsgrad. d) Har upphört att gälla. e) Gemensam turordning vid uppsägning och företrädesrätt till återanställning ska gälla för arbetstagare med samma yrkes-/befattningsbenämning inom samma förvaltningsområde. Anmärkning Yrkes-/befattningsbenämning framgår av de lokala lönekollektivavtalen. f) För att bevara sin företrädesrätt till återanställning enligt LAS eller detta avtal ska arbetstagare senast inom en månad efter det att anställningen upphört skriftligen anmäla anspråk på företrädesrätt. 53

119 Möjlighet till lokal avvikelse Mom. 2 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om avvikelse från denna bestämmelse. När sådant kollektivavtal upprättas ska vid tillämpning av 22 och 25 LAS eftersträvas att utsträcka räckvidden för turordning och företrädesrätt så långt som det är praktiskt möjligt. Företrädesberättigad arbetstagares önskemål om anställning även utanför avtalets räckvidd ska tillgodoses om det är möjligt. Om överenskommelse inte träffas avses med verksamhet styrelses eller nämnds förvaltningsområde. Anmärkning Vid bedömning av vad som är praktiskt möjligt från tillämpningssynpunkt ska hänsyn bl.a. tas till om det på grund av antalet anställda eller områdets geografiska utsträckning finns uppenbara svårigheter att tillämpa gemensam turordning vid uppsägning och gemensam företrädesrätt till återanställning eller om arbetsgivaren på grund av arbetsuppgifternas servicekaraktär måste indela verksamheten i distrikt med hänsyn till allmänhetens servicebehov. 54

120 Kap. 8 Övriga förmåner och bestämmelser 36 Personalbostad Mom. 1 Hyresförhållande som beror av anställning regleras enligt gällande lag om inte annat anges nedan. Mom. 2 Med personalbostad förstås en av arbetsgivaren ägd eller disponerad bostadslägenhet, som arbetsgivaren upplåter till arbetstagare i samband med anställning. Mom. 3 Utan arbetsgivarens medgivande får inte a) hyresrätt till personalbostad överlåtas, b) hyresgäst upplåta personalbostad i andra hand. Mom. 4 Ett hyresavtal för personalbostad kan sägas upp av arbetsgivaren för att upphöra att gälla med en minsta uppsägningstid av en månad i följande fall a) då arbetstagaren ska sluta sin anställning, b) då arbetstagaren inte betalat hyra, c) då arbetstagaren inte följt bestämmelserna i mom. 3. När arbetstagaren ska sluta sin anställning gäller dock följande. Om uppsägningstiden för arbetstagarens anställning, då hyresavtalet sägs upp, är längre än en månad, ska arbetsgivaren iaktta samma uppsägningstid för hyresavtalet. Om anställningen upphör på grund av att arbetstagaren avlider, gäller hyreslagens (HL) uppsägningstider. Uppsägningstid enligt detta moment gäller för hyresavtal med bestämd hyrestid som är längre än 3 månader och för hyresavtal som gäller för obestämd tid. Mom. 5 Om arbetsgivaren har sagt upp hyresavtalet för personalbostaden i samband med att anställningen upphör har hyresgästen eller medhyresgäst inte rätt till förlängning av avtalet. 37 Ersättning från tredje man m.m. Mom. 1 Arbetstagare, som drabbas av olycksfall, skada eller sjukdom och där rätt till ersättning kan finnas från annan än arbetsgivaren (tredje man), är skyldig 55

121 att anmäla detta till arbetsgivaren. Sådan anmälan ska göras så snart som möjligt. Arbetstagaren har, om arbetsgivaren kräver detta, att bevaka sin rätt till ersättning från tredje man. I sådant fall har arbetstagaren rätt att i sin tur överlämna åt arbetsgivaren att föra arbetstagarens talan i ärendet. I sistnämnda fall ska arbetsgivaren svara för samtliga kostnader som kan vara förenade med ersättningskravet. Följer arbetstagaren inte bestämmelserna i andra stycket, första meningen, får arbetstagarens avlöningsförmåner efter förhandlingar minskas med skäligt belopp med hänsyn till den skada som vållats arbetsgivaren. Mom. 2 Har det under den tid då arbetstagare utfört arbete inträffat en händelse, och gör tredje man vid domstol gällande skadeståndsansvar för arbetstagaren, gäller att arbetsgivaren har både rätt och skyldighet att biträda arbetstagaren i detta ärende. Lämnas i sådant fall biträde av arbetsgivaren svarar arbetsgivaren för samtliga rättegångskostnader i ärendet. Bestämmelsen i stycket ovan gäller inte i ärenden där det finns motstridiga intressen mellan arbetstagaren och arbetsgivaren eller annan arbetstagare. Arbetsgivaren är inte skyldig att biträda arbetstagare som, utan arbetsgivarens medgivande, fullföljer talan i högre rätt. Arbetstagare som ålagts att inställa sig vid domstol på grund av sådan skada som avses i första stycket har rätt att behålla lön för den del av ordinarie arbetstidsförläggning som åtgår för inställelsen i domstolen, dock inte för den tid som arbetstagaren är avstängd från arbete. Mom. 3 Arbetstagare, som kallats till domstol som vittne eller sakkunnig för att höras om förhållande om vilket arbetstagaren har kännedom på grund av sin anställning, har rätt att behålla lön för den del av ordinarie arbetstidsförläggning som åtgår för inställelse i domstolen. För inställelse utom ordinarie arbetstid utges ersättning per timme med belopp motsvarande fyllnadslön enligt 20 mom. 4. I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen (SemL). 38 Flyttningsersättning Arbetstagare, som utan egen ansökan förflyttas från en ort till en annan, får ersättning för skäliga och styrkta flyttningskostnader. 56

122 39 Avtalsförsäkringar m.m. AGS-KL Mom. 1 Arbetstagare tillförsäkras sjukförmåner enligt mellan de centrala parterna överenskomna försäkringsvillkoren för AGS-KL. TFA-KL Mom. 2 Arbetsgivaren ska teckna TFA-KL enligt mellan de centrala parterna överenskomna försäkringsvillkoren för TFA-KL. Mom. 3 Arbetstagare får inte föra talan mot arbetsgivare eller hos arbetsgivaren anställd om skadestånd med anledning av personskada som är arbetsskada. TGL-KL Mom. 4 Arbetsgivaren ska teckna och vidmakthålla tjänstegrupplivförsäkring (TGL-KL) hos KPA Livförsäkring AB (publ) enligt de bestämmelser som gäller för sådan försäkring hos detta bolag. Gör arbetsgivaren inte detta gäller vad som anges i försäkringsbestämmelserna om vite m.m. Mom. 5 Om försäkringsbelopp enligt för kommunal eller annan anställning gällande bestämmelser om grupplivskydd (riskskydd vid dödsfall) inte utges för avliden arbetstagare, ska till dödsboet utges begravningshjälp. Beloppet ska motsvara hälften av det prisbasbelopp som enligt socialförsäkringsbalken (SFB) gäller för det år dödsfallet inträffar. 57

123 Bilaga L till AB Särskilda bestämmelser för lägerverksamhet och tillfälligt utflyttad verksamhet med övernattning De centrala parterna förutsätter att arbetsgivaren klargör grunder och villkor för verksamheten innan den påbörjas. 1. Överenskommelse om avvikelse Lokal överenskommelse kan träffas avseende anställningsvillkor vid tillfälligt utflyttad verksamhet och lägerverksamhet. De centrala parterna är ense om att lokala avtal gäller tills överenskommelse träffas om annat. 2. Tillfälligt utflyttad verksamhet Med tillfälligt utflyttad verksamhet avses enbart sådan rehabilitering och/eller rekreation genom resor och/eller aktiviteter inom äldre- och handikappomsorg, psykiatri och omsorgsverksamhet där verksamheten förutsätter en total förläggning av antingen arbetstid eller kombination av arbetstid och jour/beredskap. 3. Lägerverksamhet a) Med lägerverksamhet avses aktiviteter och resor inom förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, skola och dagcentralverksamhet för äldre och funktionshindrade. b) För varje dygn under vilket övernattning ägt rum får arbetstagare ersättning med i ett för allt. 388 kr I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen. Vid lägerverksamhet och liknande gäller inte 20, 22 och vad avser 21 tid utöver normalt arbetstidsschema. För fullgjort aktivt arbete utöver ordinarie arbetstid utges tidskompensation timme för timme. 1

124 Kommentar till bilaga L Särskilda bestämmelser för lägerverksamhet och tillfälligt utflyttad verksamhet Förutsättningar Arbetsgivaren ska klargöra vilka förutsättningar och villkor som gäller för arbetstagare vid tillfälligt utflyttad verksamhet och lägerverksamhet innan verksamheten påbörjas. Exempel på sådant som ska klargöras är bland annat arbetstidens förläggning, vilken ersättning som ska utges och vad arbetstagaren har för ansvar. Undantag från denna princip kan enbart ske om arbetsgivaren har särskilda skäl för det. Reglerna om arbetstid i Allmänna bestämmelser (AB) och arbetstidslagen (ATL) samt arbetsmiljölagens (AML) regler gäller under vistelsen. Vidare bör en plan finnas för oförutsedda händelser. Överenskommelse om avvikelse 1. Lokal överenskommelse kan träffas avseende anställningsvillkor vid tillfälligt utflyttad verksamhet. Om inte detta görs gäller AB. Vid lägerverksamhet gäller villkoren i bilaga L. Det är fullt möjligt för arbetsgivaren och arbetstagarorganisation att träffa lokalt kollektivavtal avseende andra anställningsvillkor under lägerverksamhet. Tillfälligt utflyttad verksamhet 2. Villkoren avseende tillfälligt utflyttad verksamhet tillämpas vid rehabilitering och/eller rekreation genom resor och/eller aktiviteter inom företrädesvis äldre- och handikappomsorg och psykiatri eller överhuvudtaget sådan verksamhet som fordrar en total förläggning av arbetstid under den utflyttade tiden, vare sig det är arbetstid eller en kombination av arbetstid och jour eller beredskap. Verksamheten bedrivs på samma sätt som vanligt men är tillfälligt utflyttad till annan plats. Observera att beloppen som gäller vid lägerverksamhet inte tillämpas vid tillfälligt utflyttad verksamhet. Villkoren i Allmänna bestämmelser gäller om inte lokal överenskommelse har träffats om att andra villkor ska gälla. Tillfälligt utflyttad verksamhet kan även förläggas utomlands. Under tid för tillfälligt utflyttad verksamhet utges även traktamente. Traktamente är ingen löneförmån utan avser att täcka eventuella merkostnader som arbetstagaren kan ha haft under lägerverksamheten. 2

125 Lägerverksamhet 3. Villkoren avseende lägerverksamhet tillämpas vid aktiviteter och resor inom företrädesvis barnomsorg, skola, fritidsverksamhet och dagcentralverksamhet för äldre och funktionshindrande. Lägerverksamhet kan även förläggas utomlands. För fullgjort aktivt arbete utöver ordinarie arbetstid utges tidskompensation timme för timme. Utöver tidskompensation utges ersättning enligt 3 b) med ett belopp för varje tjänstgöringsdygn. Beloppet innefattar ob-ersättning samt ersättning för jour- och beredskap. I ersättningen ingår även semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen (SemL). Under tid för lägerverksamhet utges även traktamente. Traktamente är ingen löneförmån utan avser att täcka eventuella merkostnader som arbetstagaren kan ha haft under lägerverksamheten. 3

126 Bilaga J till AB Särskilda bestämmelser för viss jourtjänstgörande personal Inledning Dessa bestämmelser gäller för 1. arbetstagare särskilt anställda för jourtjänstgöring nattetid (jourpass) samt, 2. all jourtjänstgöring inom handikappomsorgen för arbetstagare i verksamhet som riktar sig till personer med funktionshinder, om inte lokala parter har överenskommit om annat. Under jourtjänstgöring enligt dessa bestämmelser har arbetstagare skyldighet att gällande punkt 1 ovan svara för den omedelbara tillsynen respektive punkt 2 ovan svara för akuta insatser samt i båda fallen att morgon och kväll biträda med förberedelse- och avslutningsarbeten avseende löpande göromål. Anmärkning Arbetstagare har under jourpass rätt att sova i den mån arbetsuppgifterna medger. Vid beräkning av arbetstid samt fastställande av lön och ersättningar enligt dessa bestämmelser har beaktats att genomsnittligt hälften av jourpasset anses utgöra ordinarie arbetstid och hälften anses utgöra jour. Särskilda bestämmelser till AB Arbetstid ( 13) 1. Mom 6 f) ersätts med Jourpassets omfattning och förläggning överenskoms med arbetstagarna eller företrädare för arbetstagarorganisationen med iakttagande av att den sammanlagda arbetstiden under varje period av 7 dagar får uppgå till högst 48 timmar i genomsnitt under en beräkningsperiod om högst 4 månader. 1

127 Löneform ( 16) 2. Mom. 1 tillförs. Lön utges för kalendermånad enligt följande 0,5 x genomsnittligt antal jourpasstimmar per vecka tillämpligt heltidsmått x fast kontant lön Anmärkning För deltidsanställd arbetstagare ska månadslönen uppräknas till lön som om arbetstagaren är heltidsanställd med full ordinarie arbetstid. Särskilda bestämmelser för uppehållsanställning (bilaga U) 3. Gäller inte. Övertid m.m. ( 20) 4. Kompensation för övertidsarbete enligt 20 gäller inte under förlagt ordinarie jourpass. Obekväm arbetstid ( 21) 5. Paragrafen ersätts med följande. Vid beräkning av tillägg för obekväm arbetstid under jourpass utges 50 procent av angivna belopp i 21 för fullgjord jourpasstimme på tid som anses utgöra obekväm arbetstid. I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen (SemL). Jour och beredskap ( 22) 6. Paragrafen ersätts med följande. Vid beräkning av jourersättning under jourpass utges 50 procent av ersättningen enligt 22 för fullgjord jourpasstimme. I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen (SemL). 2

128 Förskjuten arbetstid ( 23) 7. Tillägg för förskjuten arbetstid enligt 23 gäller inte under förlagt ordinarie jourpass. Uppsägningstid m.m. ( 33) 8. Mom. 1 gäller inte. 3

129 Bilaga E till AB Särskilda bestämmelser om arbetstider m.m. inom räddningstjänsten Inledning AB 13 gäller med tillägg av följande alternativa tjänstgöringstid 42 timmar i genomsnitt per vecka. Tjänstgöringsalternativet är tillämpligt för heltidsanställd arbetstagare med minst 20 procent av tjänstgöringstiden förlagd mellan kl s.k. skifttjänst. Anmärkningar 1. Angivet tjänstgöringsmått är en sammanvägning av ordinarie arbetstid och jourtid. 2. Vid schemaläggning ska eftersträvas att antalet tjänstgöringstillfällen inte överstiger 16 i genomsnitt per 4-veckorsperiod. Motsvarande ska gälla vid längre beräkningsperioder. 3. Vid förläggning av ordinarie tjänstgöringstid med enstaka tjänstgöringstillfälle om 24 timmar, dygnstjänst, eller kontinuerlig dygnstjänstgöring fastställs tjänstgöringsmåttet vid lokala förhandlingar mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisation. 4. Vid tjänstgöring i utryckningsstyrka kan rast utbytas mot måltidsuppehåll. Särskilda bestämmelser till AB Övertid m.m. ( 20) 1. Reglerna i AB 20 ska gälla med följande inskränkningar: Vid tjänstgöring mellan kl utges ersättning som för enkel övertid. För arbete i samband med larm eller annat nödläge utges dock kvalificerad övertid. Extrapass 2. Reglerna i AB 20 tillförs följande: 1

130 Vid fullgörande av extra tjänstgöring kan efter överenskommelse med arbetstagaren ersättning utgå motsvarande arbetstagarens timlön för varje fullgjord tjänstgöringstimme. Tillägg för obekväm arbetstid ( 21) 3. Paragrafen ersätts med följande: a) Tillägg för obekväm arbetstid utges enligt följande kr/mån. Vid tjänstgöring under del av kalendermånad utgår tillägg till så stor del, som antalet fullgjorda tjänstgöringspass utgör av för månaden fastställt antal tjänstgöringspass. Arbetstid som förskjuts med stöd av 23 till annan tidpunkt som inte inryms i det schabloniserade beloppet ovan ska ersättas enligt 21. b) Vid tjänstgöring under julafton, juldagen, annandag jul, nyårsafton, nyårsdagen, långfredag, påskafton, påskdagen, annandag påsk, midsommarafton och midsommardagen (kl ) utges tillägg till lön s.k. storhelgstillägg enligt följande 101,50 kr/tim (under tid från kl natt mot helgdag höjs O-tillägg till 121,80 kr/tim). Ersättningen inbegriper semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen (SemL). Semesterförmåner ( 27) 4. Reglerna i AB 27 tillförs följande: I löpande semesterlön ska även ingå förekommande tillägg för obekväm arbetstid enligt punkt 3 a. Semesterdagstillägget beräknas på följande sätt 0,605 procent av löpande semesterlönen 2

131 Särskilda bestämmelser för brandmän m.fl. reservstyrka Övergångsbestämmelser Gällande bestämmelser per förlängs att gälla t.o.m För fortsatt giltighet därefter har lokala parterna att träffa lokalt kollektivavtal därom. Gemensamma kommentarer till Arbetstider m.m. inom räddningstjänsten Räddningstjänstens krav på dygnetrunt-bemanning alla dagar året runt, med en ständigt beredd utryckningsorganisation, är bakgrunden till konstruktionen av särskilda arbetstidsbestämmelser m.m. Parternas avsikt med det nu tecknade avtalet är bl.a. att det ska kunna rymma det stora antalet lokala avvikelser som förekommer från tidigare centrala avtal. Avtalet ger möjlighet att behålla hittillsvarande delade-dygns -schema. Tjänstgöringsalternativ 42 timmar/vecka Som ett alternativ till AB 13 tillämpas alternativet för utryckningspersonal med nattjänstgöring. Tjänstgöringstiden kan förläggas till vardag såväl som söndag och helgdag. 42 timmar tjänstgöring är ett sammanvägt mått av arbetstid och jourtid. Därför används ofta benämningen tjänstgöringstid istället för arbetstid. För att alternativet ska vara tillämpligt ska minst 20 procent av arbetstagarens tjänstgöringstid vara förlagd till kl Det betyder att på ett normalt 4-veckorsschema ska minst 5 nattpass fullgöras. Det ska dock förtydligas att ett nattpass kan vara längre än 7 timmar men ska inrymma tiden mellan kl Exempel 1) 4-veckorsschema 42 tim x 4 veckor = 168 tim tjänstgöring för heltidsanställd 20 % x 168 tim = 33,6 tim ( natt-timmar ) 1 natt är 7 tim (kl ) 33,6 tim: 7 tim = 4,8 = 5 nätter 3

132 2) 5-veckorsschema 4 veckor med traditionell skifttjänst och femte vecka med dagtid mån fre: 42 tim x 5 veckor = 210 tim tjänstgöring för heltidsanställd 20 % x 210 tim = 42 tim ( natt-timmar ) 42 tim: 7 tim = 6,0 = 6 nätter Således ska arbetstagarens schema innehålla 6 nattpass för att bestämmelsen ska gälla. Innehåller schemat mindre än 6 nattpass tillämpas AB 13 med därtill hörande regler om ob-ersättning, övertid m.m. Begränsning av antalet tjänstgöringspass Vid schemaläggning ska eftersträvas högst 16 tjänstgöringstillfällen per 4-veckorsperiod. Vid längre beräkningsperiod ska motsvarande proportion gälla. Exempel 5-veckorsschema med 19 tjänstgöringstillfällen 19: 5 veckor = 3,8 per vecka 4 veckor x 3,8 = 15,2 Arbetstagaren gör 15 tjänstgöringstillfällen per 4-veckorsperiod Vid fastställande av antal tjänstgöringstillfällen ska vid brutet tal avrundning ske till närmaste lägre heltal. Schema med dygnstjänstgöring Tidigare avtal angav ett alternativ med kontinuerlig dygnstjänstgöring (24 tim/pass) med tjänstgöringsmåttet 48 tim/vecka att jämföra med 42 tim/vecka för delat dygnstjänstgöring. Varje dygnspass motsvarade en höjning av tjänstgöringsmåttet per vecka med 0,75 timmar. Övertid Bestämmelsen är tillämplig på arbetstagare som utöver sitt ordinarie schema beordras att tjänstgöra. Avvikelse har gjorts från AB:s regler när det gäller tjänstgöring mellan kl Under denna tid utges ersättning som för enkel övertid förutom vid larm eller annat akut arbete. Extrapass Bestämmelsen har tillkommit för att ge möjlighet till extra arbete, projekt etc. utöver ordinarie schema. Överenskommelse sker med arbetstagaren. Tiden registreras som övertid. 4

133 Obekväm arbetstid För att det schabloniserade o-tillägget ska kunna tillämpas krävs en viss omfattning av tjänstgöring förlagd till obekväm tid. Minimikravet på 5 nattpass och 20 procent på 4-veckorsperiod ska ses i ljuset av detta. Semester För arbetstagare som följer specialbestämmelsen ingår det schabloniserade ob-tillägget i löpande semesterlön till skillnad mot vad som gäller för övriga arbetstagare som omfattas av AB. 5

134 Redogörelsetext för ändringar i Allmänna bestämmelser (AB) samt bilagor Ändringarna i Allmänna bestämmelser (AB) gäller med Svenska Kommunalarbetareförbundet (Kommunal) från och med Förhandlingar pågår med övriga arbetstagarorganisationer. 1 Inledning Centrala parter uttrycker i bestämmelsen vikten av att arbetsgivaren verkar för att redan anställda arbetstagare i högre utsträckning ska arbeta heltid och att anställning på heltid ska vara det normala vid nyanställning. 5 Höjd sysselsättningsgrad I mom. 1 a) har en ändring gjorts som innebär att arbetsgivaren ska eftersträva heltidsarbete när sysselsättningsgraden ska höjas för deltidsanställda arbetstagare. Mom. 1 har tillförts punkterna c) och d). Punkten c) innebär att arbetsgivaren skriftligen ska meddela erbjudande om höjd sysselsättningsgrad. Arbetstagaren är i sin tur ålagd att inom 14 kalenderdagar ge ett skriftligt svar på arbetsgivarens erbjudande. Om ett sådant besked inte har lämnats i tid har arbetstagaren inte rätt till höjd sysselsättningsgrad. Punkten d) innebär att arbetstagare som tackar nej till erbjudande om höjd sysselsättningsgrad eller som inte ger ett skriftligt svar inom 14 dagar kan anmäla intresse på nytt tidigast 6 månader efter det att arbetstagaren tackat nej till sådant erbjudande. 12 Omreglering på grund av sjukersättning Ett tillägg har gjorts i mom. 1 som innebär att arbetstagare som beviljas sjukersättning ska informera arbetsgivaren om sådant beslut. Tillägget syftar till att tydliggöra arbetstagarens ansvar vad gäller att lämna de uppgifter till arbetsgivaren som kan påverka anställningsförhållandet. 1

135 13 Arbetstid I mom. 6 a) har möjligheten att ersätta rast med måltidsuppehåll utvidgats. Förutom att byta rast mot måltidsuppehåll på natten kan sådant byte även göras övrig tid fredag, lördag, söndag och helgdag. Med helgdag likställs i detta avseende påsk, pingst, midsommar, jul- och nyårsafton. En anmärkning har tillförts i mom. 6 a) som innebär att vid byte av rast mot måltidsuppehåll på övrig tid fredag, lördag, söndag och helgdag så ska arbetsgivaren göra en konsekvensanalys av arbetsmiljön. Vill arbetsgivaren förlägga måltidsuppehåll vid annan tidpunkt än vad som räknas upp i 6 a) krävs det stöd i ett lokalt kollektivavtal. Sådant avtal träffas med stöd av mom. 7 andra stycket. Mom. 7 g) och den tidigare hänvisningen till ATL har upphört att gälla. Detta innebär att arbetsgivare som byter ut rast mot måltidsuppehåll på annan tid än som anges i 6 a) utan stöd i lokalt kollektivavtal bryter mot kollektivavtalet. Ändringarna innebär inte att det har gjorts någon avvikelse från 16 ATL. Ett tillägg har gjorts till punkten 6 b) som innebär att kompensationsledighet inte ska anses som arbetad tid. Detta är en avvikelse från 7 andra stycket (10 första stycket) ATL som anger att kompensationsledighet ska likställas med arbetad tid vid beräkning av övertid. Ändringen innebär att arbetsgivaren inte ska registrera kompensationsledighet som arbetad tid i övertidsjournalen. Bestämmelsen i mom. 7 a) som gav möjlighet att genom lokalt kollektivavtal komma överens om att kompensationstid inte ska anses som arbetad tid har därmed upphört att gälla. 20 Övertid m.m. Ett tillägg har gjorts till 20 mom. 8. Tillägget innebär att när arbetsgivare och arbetstagare gör en överenskommelse om att arbetstagaren inte har rätt till kompensation vid övertidsarbete ska arbetsgivaren förtydliga grunderna för överenskommelsen. Arbetsgivaren behöver exempelvis klargöra vid anställningens ingående om övertidsersättningen ska vara inkluderad i lönen och i så fall på vilka premisser. Det har vidare tydliggjorts att överenskommelsen ska ses över om förutsättningarna för den förändras. Detta kan exempelvis göras i samband med löneöversynen. Konstateras förändring kan det vara aktuellt att göra en ny överenskommelse. 2

136 21 Obekväm arbetstid Ersättningen för obekväm arbetstid räknas för 2016 upp med 2,2 procent. 27 Semester Semesterlönetillägget i mom. 15, det s.k. balkongtillägget, höjs inte under avtalsperioden. Mom. 21 har tillförts en ny punkt varför momentet har delats upp i punkterna a) och b). Punkten a) gäller för kommuner, landsting, regioner, kommunalförbund samt för akutsjukhusen som är anslutna till Pacta, se även kommentar till Centrala och lokala protokollsanteckningar i cirkulär nr 16:15. Liksom tidigare kan dessa träffa kollektivavtal om avvikelse från 27. Med stöd av punkten b) är det möjligt för övriga arbetsgivare anslutna till Arbetsgivarförbundet Pacta, att utöver möjligheten att träffa lokala avtal om avvikelser från bestämmelsen, även träffa enskilda överenskommelser mellan arbetsgivare och arbetstagare om semester. Sådan överenskommelse kan göras antingen vid anställningens ingående eller under pågående anställning. Överenskommelsen är möjlig att ensidigt bryta årligen. När på året det ska vara möjligt bestäms vid överenskommelsens ingående. En central och lokal protokollsanteckning har införts i Huvudöverenskommelsen med Kommunal som förtydligar att sådan enskild överenskommelse inte får inskränka arbetstagarens rättigheter enligt 27, se cirkulär 16:15. Detta innebär exempelvis att det inte är möjligt att komma överens om att arbetstagaren ska få färre antal semesterdagar än vad denne har rätt till enligt AB. 28 Sjukdom m.m. Ett tillägg har gjorts till 28 momenten 6 och 7 om att arbetstagaren på arbetsgivarens begäran ska styrka att ersättning enligt SFB utges från Försäkringskassan. Tilläggen syftar till att tydliggöra arbetstagarens skyldighet att lämna de uppgifter som arbetsgivaren behöver för att kunna bedöma om arbetstagaren har rätt till förmånerna i momenten. Detta kan exempelvis styrkas genom att arbetstagaren visar ett beslut om utbetalning eller intyg från Försäkringskassan. Kan arbetstagaren inte styrka att han eller hon får ersättning enligt SFB har arbetsgivare ingen skyldighet att utge de kollektivavtalade förmånerna, då dessa är kopplade till att sådan utges enligt SFB. Avsikten är inte att intyg regelmässigt ska begäras utan möjligheten bör användas då det finns anledning att ifrågasätta om arbetstagaren uppbär någon ersättning. 29 Föräldraledighet 3

137 Ett tillägg har gjorts till 29 momenten 1 och 2 om att arbetstagaren på arbetsgivarens begäran ska styrka att föräldrapenning enligt SFB utges från Försäkringskassan. Tilläggen syftar till att tydliggöra arbetstagarens skyldighet att lämna de uppgifter som arbetsgivaren behöver för att kunna bedöma om arbetstagaren har rätt till förmånerna i momenten. Detta kan exempelvis styrkas genom att arbetstagaren visar ett beslut om utbetalning eller intyg från Försäkringskassan. Kan arbetstagaren inte styrka att han eller hon fått föräldrapenning har arbetsgivaren ingen skyldighet att utge de kollektivavtalade förmånerna. Avsikten är inte att intyg regelmässigt ska begäras utan möjligheten bör användas då det finns anledning att ifrågasätta om arbetstagaren uppbär någon föräldrapenning. 33 Uppsägningstid m.m. Parterna har kommit överens om att för de uppsägningar som görs efter 1 september 2016 gäller uppsägningstiderna i mom. 1 a) även för de arbetstagare som hittills omfattats av punkten 14 i Centrala och lokala protokollsanteckningar i Huvudöverenskommelsen med Kommunal, se även kommentar till Centrala och lokala protokollsanteckningar i cirkulär nr 16: Vissa bestämmelser om turordning och företrädesrätt (träder i kraft 1 januari 2017) Bestämmelsen avseende turordning och företrädesrätt struktureras om till följd av flera ändringar. Mom. 1 e), som innebär att arbetsgivaren, i de fall då flera fackliga organisationer organiserar samma befattningar/yrkesgrupper, ska göra turordningen vid uppsägning på grund av arbetsbrist i två steg tas bort. Avtalsområde påverkar inte längre turordningskretsarnas utformning. Principen sist in först ut styr turordningen oavsett facklig tillhörighet. Vid lika anställningstid ger högre ålder företräde. Turordningskretsarna vid arbetsbrist indelas vidare utifrån befattningar med i huvudsak jämförbara arbetsuppgifter på varje driftsenhet för sig oavsett facklig tillhörighet. Med i huvudsak jämförbara arbetsuppgifter avses befattningar vars innehåll och kompetenskrav är sådana att dess innehavare kan utföra de arbetsuppgifter som ingår i de befattningar som jämförs med varandra. Vid bedömning av detta ska inte yrkes/befattningsbenämning vara avgörande utan det är det faktiska innehållet i de berörda befattningarna som ska jämföras och bedömas. Hänsyn till den praxis som utvecklats i Arbetsdomstolen kring skälig upplärningstid vid bedömning av tillräckliga kvalifikationer ska beaktas vid bedömningen. Är de befattningar som jämförs sådana att innehavarna efter sådan skälig upplärningstid kan utföra samtliga arbetsuppgifter i de olika befattningarna är de att betrakta som huvudsak jämförbara i avtalets mening. 4

138 Det görs ett avsteg från reglerna i 22 LAS om möjligheten till sammanläggning. Bestämmelsen i AB innebär att berörd arbetstagarorganisation kan begära sammanläggning av driftsenheter inom förvaltningsområdet på samma ort där arbetsbristen aktualiserats. Med berörd organisation avses sådan som har medlemmar som ingår i turordningskretsen. Sammanläggningen kan avse högst tre driftsenheter. Begär arbetstagarorganisation sammanläggning av driftsenheter ska sådan göras. Har samtliga berörda arbetstagarorganisationer inte enats om och, inom 7 kalenderdagar räknat från dagen för första förhandlingstillfället, meddelat arbetsgivaren vilka driftsenheter som ska läggas samman beslutar arbetsgivaren detta. Förhandlingsskyldigheten enligt 29 LAS föreligger endast mot arbetstagarorganisation som har medlem som omfattas av arbetsgivarens förslag till turordning. Alltså arbetstagare som ingår i turordningskretsen. Kretsen av arbetstagarorganisationer som är förhandlingsberättigade kan således påverkas av om sammanläggning begärts och om det vid någon av de tillkomna driftsenheterna finns arbetstagare som omfattas av turordningen och som är organiserade i arbetstagarorganisation vilken inte hade medlem på turordningslistan vid den först identifierade driftsenheten. Företrädesrätt Ett förtydligande görs angående att arbetstagaren ska anmäla anspråk på företrädesrätten. För att företrädesrätt till återanställning ska aktualiseras krävs att arbetstagare anmäler anspråk på företrädesrätt. Sådan anmälan ska vara skriftlig och ha inkommit till arbetsgivaren senast en månad efter det att anställningen upphört. Har sådan anmälan inte gjorts föreligger inte företrädesrätt till återanställning. Företrädesrätt till återanställning gäller, oavsett avtalsområde, på samma ort och inom samma förvaltningsområde där arbetstagaren senast var verksam. Företrädesrätten gäller till lediga befattningar vars kvalifikationskrav i huvudsak motsvarar kraven i arbetstagarens senaste anställning hos arbetsgivaren. Möjlighet till lokal avvikelse Möjligheten att träffa lokala kollektivavtal kvarstår avseende både turordning och företrädesrätt. Sådana avtal kan exempelvis träffas om andra turordningskretsar eller sammanläggning av flera driftsenheter än vad som anges ovan. De lokala avtal om turordning och företrädesrätt som redan finns påverkas inte av ändringarna i bestämmelsen. Om lokala parter önskar att tillämpa det nya innehållet i 35 behöver lokala avtal sägas upp. 5

139 Bilagor Arbetstider m.m. inom räddningstjänsten, Bilaga E till AB Storhelgstillägget har räknats upp med 2,2 procent och det schabloniserade tillägget för obekväm arbetstid har räknats upp med 0,7 procent. Skälet till att tillägget för obekväm arbetstid enbart har räknats upp med 0,7 procent är att parterna har avräknat ett utrymme om 1,5 procent för att bekosta ytterligare ett storhelgstillägg under långfredagen. Särskilda bestämmelser för viss jourtjänstgörande personal, bilaga J till AB Punkten 1, som innehöll en skrivning om eftersträvad arbetstid för deltidsanställd arbetstagare, har strukits som en konsekvens av förändringen i AB 5 mom. 1 a). AB 5 är nu tillämplig för arbetstagare som omfattas av bilaga J. I den tidigare punkt 2, numera punkt 1, har ett förtydligande gjorts vad gäller arbetstidsbestämmelsen. Det stycke som tidigare utgjorde andra stycket, gällande jourpassets omfattning och förläggning samt den sammanlagda arbetstiden under varje 7-dagarsperiod under beräkningsperioden, ersätter AB 13 mom. 6 f). I övrigt är AB 13 tillämplig i sin helhet då bilaga J tillämpas. Särskilda bestämmelser för lägerverksamhet och tillfälligt utflyttad verksamhet, bilaga L till AB Beloppet i punkt 3 b) har räknats upp med 2,2 procent. Principöverenskommelse om omställning, turordning och företrädesrätt En principöverenskommelse har träffats om omställning, turordning och företrädesrätt. Överenskommelsen innebär att det görs ändringar i Omställningsavtalet KOM-KL som ger möjlighet för arbetsgivaren att avropa 0,3 procent av lönesumman till lokala omställningsåtgärder under perioden Utöver detta görs ändringar i AB 35 avseende turordning och företrädesrätt. Ändringen innebär att principen sist in först ut gäller oavsett facklig tillhörighet och turordningen sker i ett steg. Gemensam turordning kommer att ske för arbetstagare med i huvudsak jämförbara arbetsuppgifter. Vidare begränsas möjligheten att begära sammanläggning av samtliga driftsenheter på orten. Dessa ändringar kommer att träda i kraft först den 1 januari Ytterligare information om detta kommer att skickas ut. 6

140 (2) CIRKULÄR 16:43 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Annika Bjursell, Jeanette Hedberg Nyckelord: Allmänna bestämmelser, AB Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Regionstyrelsen Medlem i Pacta Arbetsgivarpolitik Överenskommelse om ändringar och tillägg i Allmänna bestämmelser (AB) med Svenska Kommunalarbetareförbundet Detta cirkulär innehåller rekommendation till beslut. Sveriges Kommuner och Landsting har den 28 juni 2016 träffat överenskommelse om ändringar i Allmänna bestämmelser, AB, med Svenska Kommunalarbetareförbundet. Ändringarna motsvarar de ändringar som har gjorts i AB 14 och 29 med AkademikerAlliansen, se cirkulär 16:42. Med övriga arbetstagarorganisationer pågår fortfarande förhandlingar i syfte att överenskomma om samma ändringar. Till detta sker tillämpas AB i dess lydelse Nedan följer en kort redovisning i punktform över de tillägg som gjorts. En möjlighet att i efterhand godkänna kompensation för övertid har införts i 14 mom. 5 b). Detta innebär att det finns en möjlighet för efterhandsgodkännande i de fall där beordrande i förväg inte kunnat ske. Kvalifikationskravet för rätt till föräldrapenningtillägg enligt 29 mom. 1 har ändrats. Ändringen innebär att arbetstagare som inte har uppnått kvalifikationskravet vid den första ledigheten nu kan ha rätt till tillägget vid en senare ledighetsperiod. Ändringen gäller för föräldraledighet som påbörjas från och med 1 juli 2016 förutsatt att kvalifikationskraven i övrigt är uppfyllda. Pacta arbetsgivarorganisationen med kommunala avtal för kommunala bolag och kommunalförbund. Sveriges Kommuner och Landsting Pacta Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn växel: , Fax diariet: Tfn växel: Org nr: , info@skl.se kontakt@pacta.se