Sammanfattning remissvar till Naturvårdsverkets förslag till ändrade föreskrifter för Färnebofjärdens nationalpark

Transkript

1 Sammanfattning remissvar till Naturvårdsverkets förslag till ändrade föreskrifter för Färnebofjärdens nationalpark Paragraf/Punkt föreslagen lydelse Framförda synpunkter/remissvar Åtgärd/Naturvårdsverkets kommentar Om inskränkningar i rätten att använda mark och vatten inom nationalparken 1 Inom nationalparken är det förbjudet att Heby kommun: Betyder detta att det inte går att söka tillstånd för att utföra de saker som står listade nedanför? I så fall kommer det bli svårt att utveckla nationalparken, ex. att få till företagande runt hävd av älvängar (om man inte får uppföra stängsel etc.) Det är möjligt att söka dispens för dessa åtgärder. Om det är åtgärder som behövs för att upprätthålla nationalparkens naturvärden bör dessa finnas med i skötselplanen och då har förvaltaren ett generellt undantag för genomförandet. 1. anordna upplag eller tippa, 2. dra fram ledning i mark, vatten eller luft, 3. anlägga stig, väg eller parkeringsplats, 4. uppföra eller utöka byggnad eller annan anläggning eller koja, Sakägare A: Hur skall befintliga ledningar behandlas om de behöver bytas ut? Länsstyrelsen i Gävleborg föreslår: 4. uppföra eller utöka byggnad, koja eller annan anläggning. Förbudet avser nydragning av ledningar. Själva utbytet kräver därför inte någon dispens. Vi bedömer att det inte är helt tydligt om en koja räknas som en anläggning och väljer därför att låta lydelsen kvarstå. 5. uppföra mast eller vindkraftverk, Länsstyrelsen i Västmanland: Att uppföra mast eller vindkraftverk ingår i begreppet Vi gör bedömningen att det är viktigt att poängtera att det är förbjudet att uppföra

2 anläggning och det är därför inte nödvändigt att lägga till denna föreskrift. Heby kommun: Är det tillåtet att uppföra solcellsanläggning vid ex. befintliga anläggningar? 6. uppföra stängsel eller annan hägnad, Heby kommun: Betyder detta att det inte går att söka tillstånd? I så fall kommer det bli svårt att utveckla nationalparken, ex. att få till företagande runt hävd av älvängar (om man inte får uppföra stängsel etc.) master och vindkraftverk för att det inte ska råda några tvivel om detta hos eventuella exploatörer eller för förvaltaren och tillsynsmyndigheten. Om det är en anläggning så omfattas den rimligen av förbudet under 1 4 och kräver då dispens. Det är möjligt att söka dispens för dessa åtgärder. Om det är åtgärder som behövs för att upprätthålla nationalparkens naturvärden bör dessa finnas med i skötselplanen och då har förvaltaren ett generellt undantag för genomförandet. 7. anlägga brygga, förtöjningsboj eller fast förtöjningsplats, 8. bedriva täktverksamhet, prospektera eller bortföra torv, mineral eller annat geologiskt material, 9. gräva, schakta, utfylla, borra, mejsla eller spränga eller vidta åtgärd som skadar berg, mark, sten eller botten, Länsstyrelsen i Dalarna: 1 punkt 10. Det bör tydligt framgå att man kan få gräva och flytta stenar i vattnen i biologiskt återställningssyfte. Länsstyrelsen i Gävleborg föreslår: 9. gräva, schakta, utfylla, borra, mejsla, Det är möjligt att söka dispens för dessa åtgärder. Om det är åtgärder som behövs för att upprätthålla nationalparkens naturvärden bör dessa finnas med i skötselplanen och då har förvaltaren ett generellt undantag för genomförandet. Ingen ändring.

3 spränga eller vidta åtgärd som skadar berg, mark, sten eller botten. 10. muddra eller dumpa, 11. utföra vattenreglering, dämma, leda bort vatten eller på annat sätt påverka hydrologin, Österfärnebo båtklubb: Enligt förslag nummer 11 föreslås ett förbud mot att förändra hydrologin, vilket får ses som att förslaget kräver bibehållna våtmarksförhållanden. Förslag 11 och 12 är ett gott sätt att värna biologisk mångfald, men när det handlar om vistelse och tillgänglighet i Nationalparken så innebär dessa nya förslag istället en möjlig begränsning och troliga ohälsoeffekter. Ar 2011 och 2013 uteblev översvämningarna i Nedre Dalälven vilket gav befolkningen myggfria förhållanden. Vi bedömer att det som en utgångspunkt bör vara förbjudet att påverka hydrologin för att skapa så naturliga förhållanden som möjligt i nationalparken. Om det uppstår allvarliga situationer, t.ex. om människors eller djurs hälsa riskerar att skadas, är det alltid möjligt att söka dispens från förbudet. 12. dika eller dikesrensa, Österfärnebo båtklubb: Förslag nummer 12 går hand i hand med förslag nummer 11. Då mygg kräver vatten har marker dikats och rensats under århundraden. Detta har också varit ett led i kampen mot sjukdom i vårt land. Ett förbud mot dikesrensning är också synonymt med bibehållna vattensamlingar, vilket inte kan anses vara ett led i kampen mot översvämningsmygg. Länsstyrelsen i Dalarna: Är det en medveten ändring att förbjuda dikesrensning? Att förbjuda detta kan leda Av undantaget i 5 9. framgår att det är tillåtet att efter samråd med förvaltaren underhålla de befintliga diken som anges på

4 13. bedriva skogsbruk genom att avverka, ta bort döda träd eller utföra annan skogsbruksåtgärd, till ytterligare krav på ersättning, är man medveten om detta? Heby kommun: Var går gränsen mellan skoglig naturvård och skogsbruk? karta i bilaga 2. Eftersom detta inte innebär några ytterligare inskränkningar bör det alltså inte medföra några krav på ersättning. Normalt sett brukar man definiera skogsbruk som en näringsverksamhet där syftet är att tjäna pengar, medan skoglig naturvård eller naturvårdsskötsel har syftet att gynna naturvärden i skogen. I detta fall är alla skogsbruksåtgärder förbjudna oavsett syfte. Åtgärder som behövs för att gynna naturvärden i nationalparken ska finnas med i skötselplanen och kan därmed genomföras av förvaltaren med stöd av det generella undantaget under använda bekämpningsmedel eller tillföra växtnäringsämnen, Österfärnebo båtklubb: Mygginvasionerna i Nedre Dalälven har i stort uteblivit på de områden som bekämpats med det biologiska medlet Bti. Invändningarna mot medlet har varit många, och en av dessa är att Bti möjligtvis skulle kunna innebära en övergödning av markerna. Detta kan ske på två sätt, där det ena anses vara anhopning av döda mygg larver, och det andra är de växtdelar som Bti-medlet fästs på. Att använda växtnäring kan också benämnas att nyttja eller bruka någonting. Att istället använda sig av ordet tillföra innebär en annan dimension. Tillföra kan också innebära OK. Ingen direkt synpunkt på bestämmelsen. Det finns möjlighet att söka dispens från förbudet.

5 föranleda, förorsaka, åstadkomma eller rendera. Ser man till Bti så skulle man alltså kunna hävda förbud mot ämnet genom att påtala ämnets negativa effekter som övergödning, och då ifråga om både mygglarver och växtdelar. Här finns en möjlighet att ytterligare forskning kan bli aktuell. Förutom diskussioner runt resistens och påverkan på andra organismer så skulle Bti kunna förbjudas på grund av dess negativa växtnäringseffekter. 15. kalka mark eller vatten, 16. plantera in eller sätta ut växter, djur eller andra organismer, Österfärnebo båtklubb: Mygginvasionerna i Nedre Dalälven har i stort uteblivit på de områden som bekämpats med det biologiska medlet Bti. Bti är ett biologiskt bekämpningsmedel, vilket enligt KEMI är "En bioteknisk organism som framställs särskilt för att förebygga eller motverka ett djur, växter eller organismer". l en av många remissrundor skriver KEMI att "Bakterien Bti H 14 som aktiv ORGANISM skall användas vid bekämpning". Tillägget under förslag 16 innebär att man markerar förbud mot att sätta ut just organismer. Btianvändningen skulle då kunna förbjudas enligt nya direktivet punkt nummer 16. Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund, Sportfiskarna (sakägare): motsätter sig OK. Regnbåge är en främmande art i svenska vatten som även om den har planterats ut

6 borttagandet av möjligheten att sätta ut regnbåge i Tyttbo. Det är Sportfiskarnas uppfattning att möjligheten att sätta ut regnbåge i Tyttbo ska finnas även i de nya föreskrifterna för nationalparken. Anledningen till det är först och främst att regnbågen är en fantastisk sportfisk, den är huggvillig, den bjuder ofta på spännande kamp och den är utsökt som mat. Det gör regnbågen till en viktig resurs för det rörliga friluftslivet liksom för fisketurismen i området. Regnbågen har funnits i Sverige i nästan 120 år och den återfinns i en mängd sjöar och vattendrag i Sverige. Regnbågen utgör knappast ett hot mot befintliga fiskbestånd den blir inte särskilt gammal, särskilt inte i vatten med högt fisketryck som i Tyttbo, och den leker bara i sällsynta fall, en lek som då inte heller tidsmässigt sammanfaller med den för öringen i Tyttbo. tidigare inte hör hemma i Färnebofjärdens nationalpark. Dessutom bedömer vi att det generellt sett är olämpligt med utsättning av fisk i en nationalpark. Dessutom har det inte satts ut regnbåge i området de senaste tio åren varför vi bedömer att det inte finns någon anledning att öppna för det nu. Sportfiskarna saknar argument för varför möjligheten att sätta ut regnbåge i Tyttbo saknas i det nya förlaget till föreskrifter, och förbundet önskar ta del av en sådan utvecklad argumentation. Naturskyddsföreningen: Förslaget till ny lydelse riskerar att innebära onödig byråkrati i anslutning till den utplantering av vitryggiga hackspettar som regelbundet skett i nationalparken sedan år Denna byråkrati undveks med den tidigare lydelsen Vi bedömer att det är viktigt att markera att det i normalfallet är olämpligt med utsättning av arter i nationalparken. Om det är arter som är hotade och det behöver göras stödutsättningar av en speciell art så bedömer vi att det normalt sett föreligger särskilda

7 om främmande arter. skäl och att det inte strider mot syftet med nationalparken. Det bör därmed vara möjligt för länsstyrelsen att medge en dispens. Det blir dock på detta sätt också möjligt för länsstyrelsen att sätta upp villkor för utsättningen och det kommer att i varje enskilt fall prövas mot syftet med nationalparken. 17. bedriva jakt, förutom efter älg, rådjur eller mink. Jakt efter älg eller rådjur får inte bedrivas under perioden 1 februari 1 oktober; Stora Enso Skog c/o Samuel Ståhl (sakägare): Föreslår ändring av texten som alternativ 1, med innebörden att all jakt är tillåten enligt gällande lagstiftning under perioden 1 oktober-31 januari. Alternativ 2, text med innebörden att jakt efter älg, kronvilt, rådjur, vildsvin, bäver och mink är tillåten under perioden 1 oktober-31 januari. Motivering: Med tanke på viltets rörelsemönster och då menar jag allt jaktbart vilt, finns ingen anledning att begränsa jaktmöjligheterna inom Färnebofjärdens nationalpark. Vilt rör sig naturligt inom och utanför parken och därför har jag svårt att se varför en begränsning av jakten skall ske ur ett viltförvaltningsperspektiv. Normalt uppstår inga konfliker mellan jägare och andra friluftsintresserade människor som rör sig i skog och mark samtidigt som jakt pågår och därför har jag svårt att se någon konflikt i detta Vi gör bedömningen efter att ha tagit del av de inkomna remissvaren att det finns goda biologiska skäl att även tillåta jakt på bäver och vildsvin. Vi bedömer dock att denna jakt ska begränsas till samma tidsperiod som jakten på älg och rådjur för att inte öka störningen i relation till andra besökare i nationalparken. Dessutom bedömer vi att det har framkommit så många kritiska synpunkter, både från jägare men även ideell naturvård, på förslaget att ändra jakttiderna att vi inte känner att det finns stöd för att i detta läge ändra dem. Föreskrifterna kommer sannolikt att ses över i samband med revideringen av skötselplanen. Vi avser att i den processen fortsätta utreda denna fråga.

8 område. Med de viltstammar som är aktuella i området, blir jakten relativt begränsad även om allt jaktbart vilt är tillåten. Med koppling till alternativ 2, avses hänsyn till det faktum att kronvilt, vildsvin och bäver numera spridits naturligt i och runt området. Inte alltför långt bort från området, finns relativt täta populationer av kronvilt och vildsvin. Bäver har funnits inom området och omkring området i flera år. Dessa arter kan påverka naturvärden inom området på olika sätt både på kort och lång sikt och jag överlåter åt Er att bedöma de positiva och negativa effekterna av det. Samtidigt vill jag påpeka fördelen med att inte skriva in tillåten jakt på enskilda arter, då verkligheten efterhand förändras då artsammansättningen ändras i och runt området, vilket innebär nya förutsättningar. Överlåter åt Er att formulera text till nya föreskrifterna, i de fall ni möjligen väljer att ta hänsyn till dessa synpunkter. Hallarsbro jaktlag (sakägare) anser att tillåtna bytesdjur bör utökas till att avse både hjort, vildsvin, räv samt grävling. Det går inte att undanta dessa viltslag från jakt utan att det blir kännbara skadliga konsekvenser för omkringliggande marker. Vidare anser jaktlaget att jakttillståndet bör ligga på ett och samma jaktlag inom ett visst område. Det skulle vara alltför farligt att låta olika jaktlag jaga på samma marker och vid Vi anser inte att det finns några starka skäl att tillåta jakt på hjort, räv och grävling. Föreskrifterna hanterar inte frågan om vilka som jagar i ett visst område.

9 samma tid. Förslaget bör kompletteras i detta avseende. Förslaget innebär att jaktiden förlängs för rådjur till den 31 januari och att jaktförbud skall råda från den 16 augusti till den 1 oktober. I förslaget anges att detta endast påverkar de som jagar på öarna men inte övriga. Detta stämmer inte. Rådjursjakt bedrivs under den i förslaget tillåtna tiden med drivande hund. Dessa är till övervägande del kortbenta och tål vare sig för kall temperatur eller stort snödjup. En ansvarfull jägare avstår även från att jaga rådjur när snödjupet är besvärande för rådjuren eller när det är skare som rådjuren går igenom. Detta innebär att det inte är så många dagar under januari som det är möjligt att jaga. I förslaget anges att orsaken varför man vill flytta jaktiden är att för att bärplockare och andra skall kunna röra sig i marken. Det förtjänar att påpekas att på annan mark kan jakt och bärplockning samt strövande ske samtidigt som jakt pågår. Under den aktuella tiden 16 augusti-30 september bedrivs jakten enbart som smyg eller vakjakt och företrädesvis tidigt på morgonen eller sent på eftermiddagen. Någon störning för allmänheten uppstår inte.

10 Det finns därför ingen anledning till särskilda bestämmelser för rådjursjakten i nationalparken utan den kan följa gängse jaktbestämmelser. Sakägare C: Vart tog ideen vägen NVV planerade - ett eget ÄFO av nationalparken vilket hade varit naturligt? Vårbockjakten - vilken skulle ha varit en tillgång försvann med bildandet av nationalpark. Jakttiden avkortad o slutar sista dec. Synpunkten berör inte föreskrifterna, men är vidarebefordrad till förvaltaren. Senaste konfunderade tillägget: Nuvarande skrivelse i min hand: Förslag till översyn av föreskrifter for nationalparken gjorde mig ännu mer konfunderad. Där ligger förslaget att endast tillåta jakt efter l oktober vilket även tar bort augustibockjakten. Hårda vintrar och ökande population av Lo -just nu Europas tätaste -har decimerat rådjurspopulationen till l0-15 % av tidigare goda förekomst. Jag har de senaste tre åren inte nedlagt ett byte i Sjöberget av de två tillåtna arterna. Besök har till och från skett av vildsvin. De får inte jagas enligt NVV beslut inom parken. Vad är NVV inställning till en allt fastare etablering??? Hur kommer det att påverka övriga arter?

11 Sjöberget är för svinen ett synnerligen intressant habitat med kärr - vassar o närheten till odlad mark. Utan möjligheter till selektiv rådjursjakt (i synnerhet vår- och höstbockjakt) vilket sker under stillsamma - lugna former, där jag även ser populationsdynamiken på andra arter och kan sitta och njuta -minskar möjligheterna till jaktliga aktiviteter ytterligare. Har NVV några synpunkter som kan hjälpa mig till ett beslut. Jag vill därför be att få avvakta eventuell information om Era synpunkter och inställningar, for att ta ett beslut om att med sorg kliva av eller information i annan riktning - om sådan finns? Det som for övriga naturnjutare är gratis blir får mig en dyr naturnjutning. Mossboda-Enåkers Jaktlag, c/o Karl Erik Hoffman (sakägare): Möjligheten att jaga rådjur som smyg- och vaktjakt från 16 augusti ser jag som mer attraktiv än att ha jakt under januari; därmed får havsörnen det lugnare under januari. Behåll det gamla systemet! Färnebo-Östra viltvårdsområde (sakägare): Då nationalparken börjat invaderas av vildsvin och hjort, anser vi att även dessa arter blir jaktbart vilt i parken

12 tillsammans med älg och rådjur. Länsstyrelsen i Gävleborg föreslår att även jakt på vildsvin tillåts. Färnebofjärden har bland annat en av Sveriges främsta lokaler för svartoxe, vildsvin på en sådan plats skulle vara förödande för Sveriges svartoxepopulation. Vildsvinsstammarna ökar både i och runt nationalparken. Sakägare A: Det skall vara möjligt att bedriva (reglerad) jakt på vilt som inte har naturlig fiende som begränsar populationen t.ex. bäver. Länsstyrelsen i Västmanland: Ändringarna av jakttiden upplevs som en bra avvägning mellan friluftslivet och behovet av en effektiv jakt. Gävle Fågelklubbs (GFK) och Gävleborgs läns Ornitologiska Förening (GLOF) kan inte tolka detta annat än att jakt på mink tillåts året runt. Mink är ett ingalunda önskvärt inslag i faunan, men vi önskar ändå ett allmänt jaktförbud under skyddsvärda fågelarters häckningstid mars-juli. Vi bedömer att skyddsjakt efter främmande djur i den svenska faunan är så angelägen att vi anser att den ska kunna bedrivas året runt. Dessutom bedömer vi att eftersom det finns hus i området så är det rimligt att kunna sätta ut t.ex. råttfällor om problem skulle uppstå med råttor, möss eller liknande. Därför bedömer Naturvårdsverket att det är rimligt att lämna undantag för förvaltaren att bedriva skyddsjakt enligt 26 och bilaga 4 punkten 1, till jaktförordningen.

13 Vi anser det vara opraktiskt att formulera förbudstiden för jakt med 1 februari - 1 oktober. Det känns mer korrekt att föreslå tiden 1 februari 30 september och därmed mer konsekvent hålla sig till hela månader. Inom GFK och GLOF har senareläggningen av jakttidens start upplevts positiv. Diskussioner har dock förts om utvidgningen till januari månad. Ett par havsörn inom nationalparken var tidigare kända för att inleda äggläggning redan i slutet av februari. Bobygge skedde då från åtminstone början av samma månad, kanske redan innan 31 januari. GFK anser att det måste ställas tydliga krav på jaktansvariga att undvika närheten till boområden i jakten när man kommit fram en bit in i januari. Upplands ornitologiska förening (UOF) bedömer att risken för negativa konsekvenser är betydligt större än vad konsekvensanalysen anger. Perioden precis i början av häckningssäsongen är känslig eftersom ivägskrämda fåglar riskerar att lämna området och häckning därmed utebli. Detta till skillnad mot fåglar som skräms iväg efter påbörjad häckning. Eftersom Färnebofjärden är ett viktigt reproduktionsområde för känsliga rovfåglar som havsörn och potentiellt även kungsörn så vore utebliven reproduktion av dessa arter en starkt negativ

14 konsekvens tillika också en negativ konsekvens för de besökare som är där för att uppleva dessa arter. Att jakten i praktiken endast förväntas pågå ett enstaka antal dagar i månaden anser vi inte är en grund för att tillåta jakt under häckningssäsongen, i synnerhet som förhållandena förändras över tid och ett ökat jaktintresse i samhället talar för att antalet jaktdagar under oreglerade förhållanden kommer att öka. Vi förespråkar därför starkt att jakt endast tillåts fram till 31 december. Föreningen för fågelskydd och naturvård vid nedre Dalälven: Föreningen är starkt emot att januarijakt tillåtes. Skälen till detta är inte bara svåra störningar på vår örnmatning utan också en rad andra skäl som redovisas i remissvaret från Naturskyddsföreningen i Gävleborg. Vi vill särskilt trycka på att den ömtåliga kompromiss om jakten som gjordes vid parkens tillkomst då åsidosätts med ökade motsättningar mellan jägare och annat friluftsfolk som följd. Om Naturvårdsverket, trots alla invändningar, ändå skulle tillåta jakt i januari, måste följande modifieringar genomföras: 1. Ingen jakt inom ett rimligt skyddsavstånd från havsörnbon. Detta innebär att man årligen måste finna den exakta

15 belägenheten av alla havsörnbon i nationalparken. De är troligen minst sex till antalet (samt minst tre strax utanför). Av praktiska skäl skall alltså omgivningarna kring de bon som hittas en säsong avlysas nästa. 2. Ingen jakt där vårt ekoturismprojekt med örnmatning/örnskådning verkar på Långvindsängen med omgivningar, innanför vägarna som omger den. 3. Ingen jakt där det är som mest attraktivt att röra sig på skidor. Detta gäller hela Mattön vid Gysinge, området mellan Gysinge och Tegelbruket, där det går ett preparerat skidspår som delvis sammanfaller med Gästrikeledens sträckning, samt i Tinäsområdet. På norra delen av Mattön utfodras också vitryggig hackspett och här rör sig redan i januari många ornitologer. 4. Självklart ingen jakt i fågelskyddsområdena. 5. Drivande hund får inte nyttjas. SLU stödjer förslaget om ändrade förbudstider för jakt, eftersom denna förändring är tänkta att gynna friluftslivet i nationalparken. WWF: För att minimera risken att störa de åtta par havsörnar som häckar i eller alldeles

16 invid nationalparken bör områden kunna avlysas från jakt redan i mitten av januari. Flera par lägger ägg redan i slutet av januari. Naturskyddsföreningen: Enligt 30 skogsvårdsförordningens Allmänna råd till 7 kap 19 om hänsyn till arter anges att för havsörn och kungsörn börjar den känsliga perioden redan omkring den 1 januari. Under den känsliga perioden skall störande skogsbruksverksamhet undvikas. Naturskyddsföreningen anser att samma period bör gälla även för jakt, vilket på samma sätt som skogsbruk kan utgöra störning för havsörnar under en känslig period av inledande häckning. Svenska Jägareförbundet föreslår följande justeringar av förslaget avseende jakt efter älg, rådjur och mink. Enligt remissen ska jakt få bedrivas 1 oktober- 1 februari. Enligt författningsförslaget anges däremot att jakt inte får bedrivas 1 februari - 1 oktober. Dessa texter är inte överensstämmande. Jakt efter rådjur med drivande hund får påbörjas den 1 oktober och jakttiden för älg och rådjur brukar avslutas den 31 januari (även om länsstyrelsen kan besluta annorlunda).

17 Svenska jägareförbundet anser att om jakten avseende älg och rådjur ska vara begränsad så bör förbudstiden istället vara 1 februari - 30 september. Den jakt efter rådjur som är aktuell under övriga delen av året (t maj-15 juni, samt 16 augusti - 30 september) är dock enbart smygoch vaktjakt Dessa jaktformer är de som utgör minst störningar i naturen eftersom de går ut på att jägaren obemärkt ska smyga eller sitta still i naturen. Riskerna för faktiska konflikter med övrigt friluftsliv inom nationalparken är således per definition minimala. All jakt ska dessutom enligt 27 jaktlagen bedrivas så att människor och egendom inte riskerar att skadas. Svenska jägareförbundet föreslår därför att jakt efter älg och rådjur inte ska förbjudas under den tid på året då jakttid råder efter dessa viltslag. Naturskyddsföreningen: Jakt på klövviltarter och bäver i syfte att undvika ett betestryck som omöjliggör för biologisk mångfald viktig föryngring av lövträden rönn, sälg, asp och ek är nödvändig och tillstyrks. All jakt under häckningsperioder för havsörn (januari) avstyrks dock, bl a med stöd i hur syftet för nationalparken ska uppnås:..störning av skyddsvärt djurliv förhindras.

18 Naturskyddsföreningen anser att i denna park bör även bäver lyda under allmän jakt under tiden 1 oktober - 31 december. Likaså kan den växande populationen av vildsvin riskera att påverka bland annat skogshönsens häckningsframgång. Vildsvinsstammen i området bör noga följas upp och eventuellt decimeras. Generellt anser Naturskyddsföreningen att jakt i skyddade områden måste avgöras från fall till fall, utifrån syftet med skyddet. I många fall finns goda skäl att inte tillåta någon jakt alls i skyddade områden. I andra kan jakt tvärtom vara nödvändig. Om syftet med ett skyddat området är föråldrat bör det ses över av länsstyrelsen, inklusive behovet av reglering av jakt. Föreskrifterna ska bland annat säkerställa att bevarandemål nås, men får inte vara mer omfattande än vad syftet kräver. Jakt i nationalparker och andra skyddade områden kan vara och upplevas som störande och principiellt fel. I en del skyddade områden, däribland Färnebofjärdens nationalpark, finns dock uttalade behov av jakt på klövviltarter och bäver, för att undvika ett betestryck som omöjliggör för biologisk mångfald viktig föryngring av lövträden rönn, sälg, asp och ek.

19 Naturskyddsföreningen anser att nationalparkens syfte förutsätter en bibehållen jakt på klövvilt och bäver. Naturskyddsföreningen i Gävleborg kan inte finna några förslag i remissen som väsentligt skulle underlätta för friluftsliv eller ekoturism i området. Tvärtom jakt i januari på älg och rådjur skulle motverka dessa mål och även vara negativ från naturvårdssynpunkt av en rad skäl. Det bör dessutom diskuteras om det skall tillåtas rådjursjakt i nationalparken överhuvudtaget. Om naturvårdsverket ändå skulle välja att tillåta jakt i januari hemställer föreningen om att ett fågelskyddsområde inrättas för tiden 1 december 31 mars för hela Långvindsängen med omgivande skogsområden (med undantag av området kring gömslet samt stigen dit och till åteln). Detta är dock ett sämre alternativ eftersom det inte hindrar jakthundar att ta sig fram till åteln. Detta har hänt tidigare och följden har varit att örnarna skrämts bort för resten av dagen. Föreningen anser däremot att allmän jakt på bäver och vildsvin, som gör stor skada på parkens naturvärden respektive kan komma att göra det, bör övervägas för tiden 1 oktober - 31 december. Bäverjakten skall därvid ses som ett komplement till nuvarande

20 skyddsjakt på våren som hittills inte lyckats att väsentligt reducera bäverpopulationen. Statens fastighetsverk: Justeringarna av tillåten jakttid innebär att förutsättningarna för allmänhetens nyttjande av parken under tidig höst förbättras. 18. utfodra vilt, Länsstyrelsen i Gävleborg: Betyder det foder eller gäller detta även saltsten? I många jaktkontrakt står att man ska följa de nordiska jaktreglerna och där står bl.a: Gör din del av viltvårdsarbetet. Vad detta innebär i en nationalpark bör förtydligas. Svenskt Friluftsliv anser att skrivningen 1 Inom nationalparken är det förbjudet att 18. utfodra vilt, strider mot svensk jaktlagstiftning. Enligt 4 jaktlagen så är såväl markägaren (staten) som eventuell jakträttshavare, skyldig att stödja viltet vid behov. Detta kan innebära utfodring och då kan man inte ha en föreskrift som strider mot lagen. Svenskt Friluftsliv föreslår att 1 punkt 18 stryks. Vi bedömer att utsättning av saltsten är att betrakta som utfodring och kommer således att vara tillståndspliktig. Naturvårdsverket gör bedömningen att ett förbud mot utfodring inte skulle strida mot jaktlagen. Bestämmelsen i 4 jaktlagen om att markägaren ska stödja viltet innebär inget uttryckligt krav på utfodring. Att stödja viltet kan ske på flera olika sätt, t.ex. genom utfodring, men även genom den markanvändning som väljs i området. Naturvårdsverket bedömer i det sammanhanget att markanvändningen i nationalparkerna i sig gynnar naturligt förekommande viltpopulationer. Det kan dock finnas tillfällen då utfodring inte strider mot syftet med nationalparken. Det kan till exempel gälla om det är fråga om rödlistade/utrotningshotade arter eller andra

21 arter där populationerna är små, som behöver stödutfodring. Man kan även tänka sig en situation där utfodring kan ske på ett sätt som inte motverkar syftet med nationalparken, t.ex. genom en fågelmatning, och därmed tillföra ett värde för besökaren. Förbudet har därför ersatts med tillståndsplikt, något som gör det möjligt att kunna utfodra vilt så länge det inte strider mot syftet med nationalparken. Gävle Fågelklubbs (GFK) och Gävleborgs läns Ornitologiska Förening (GLOF): Det allmänna förbudet mot att utfodra vilt bör balanseras mot ett engagemang från parkförvaltningens sida att (gärna med ideella krafters hjälp vid genomförandet) ansvara för viktiga fågelskyddsprojekt som det för vitryggig hackspett och havsörn. På detta sätt skulle tillståndsplikten för denna typ av projekt förenklas. Ekoturismföreningen: Färnebofjärdens nationalpark hyser redan idag aktiviteter kring örnmatning och kan mycket väl vara en nationalpark lämplig för mer vilt- och fågelskådning. Då bör inte föreskrifterna i onödan begränsa möjligheterna för att utveckla en sådan verksamhet, som däremot bör vara tillståndspliktig.

22 Svenska Jägareförbundet: Detta står per definition i strid med 4 jaktlagen som anger att markägaren och jakträttshavaren har en skyldighet att sörja för särskilda åtgärder i form av skydd och stöd för viltet. Markägaren, i detta fall svenska staten, kan inte undandra sig det ansvar som ålagts Sveriges alla markägare genom olika föreskrifter för olika nationalparker. Vi finner det anmärkningsvärt att förslaget överhuvudtaget kan uppstå. Självklart ska svenska staten ta sitt ansvar och vårda det vilda. Vi föreslår därför att det inte införs något förbud mot utfodring i några nationalparker. 19. fiska i Tiån, Tisjön, Östasjön, Kölforsån eller Lillån, 20. anlägga fiskodling, eller Länsstyrelsen i Gävleborg föreslår: 20. anlägga fiskodling. OK. 21. anlägga campingplats, lägerplats eller annan anläggning för friluftslivet. Länsstyrelsen i Dalarna: Punkten borde förtydligas till att det gäller en fast/permanent anläggning. Heby kommun: Får man inte anlägga någon av dessa anläggningar kommer det bli svårt att utveckla turismen. Det borde vara möjligt om man ansöker om tillstånd först. Eftersom det framgår att det gäller att anlägga så bedömer vi att det tillräckligt tydligt framgår att förbudet gäller en fast anläggning. Det är möjligt att söka dispens för dessa åtgärder. Om det är åtgärder som behövs för att upprätthålla nationalparkens värden för friluftslivet bör dessa finnas med i skötselplanen och då har förvaltaren ett

23 generellt undantag för genomförandet. Paragraf/Punkt föreslagen lydelse Framförda synpunkter/remissvar Åtgärd/Naturvårdsverkets kommentar Om rätten att färdas och vistas och om ordningen i övrigt inom nationalparken 2 Inom nationalparken är det förbjudet att 1. gräva eller hacka eller skada, rista i eller måla på berg, mark eller sten, 2. flytta eller bortföra sten, 3. bryta kvistar eller fälla eller skada levande eller döda träd eller buskar, 4. skada eller störa djurlivet, klättra i boträd eller uppehålla sig nära rovfågelbo, lya eller gryt, Länsstyrelsen i Gävleborg föreslår: 1.gräva, hacka, rista, skada eller måla på/ i berg, mark eller sten. Länsstyrelsen i Gävleborg föreslår: 3. bryta kvistar, fälla eller skada levande eller döda träd och buskar. Länsstyrelsen i Dalarna: Detta är en rejäl skärpning av föreskriften som är idag och förutsätter att alla som rör sig i området vet var rovfågelbo, lya eller gryt finns. Föreskriften som finns idag tar fasta på att man medvetet stör eller skadar, det gör inte den föreslagna föreskriften. Frågan är om den nya föreskriften omfattar ett problem som inte finns, det gör inget att någon rör sig i närheten av en lya så länge inte djuren Bestämmelsen är något ändrad. Ingen ändring. Bestämmelsen lägger ett större ansvar på besökarna i nationalparken. Däremot kan man naturligtvis inte kräva att alla besökare har kännedom om var rovfågelbon, lyor eller gryt finns. Däremot kan man med denna bestämmelse få fram att man inte ska befinna sig i närheten av rovfågelbo, lya eller gryt oavsett om man anser att man stör eller inte.

24 5. framföra motordrivet fordon eller parkera förutom på vägar avsedda för motortrafik eller parkeringsplatser. Detta förbud gäller även på is. Undantag gäller för älgdragare eller liknande som behövs för transport av större vilt ut från nationalparken vid den jakt som är tillåten. Transporten ska ske på sådant sätt att skador på mark och vegetation minimeras, störs? Sakägare A: Det bör vara möjligt att utefter Gästrikeleden mellan Österfärnebo och Gysinge använda skoter för att preparera skidspår och även de maskiner som används för slåtter på älvängar bör tas med som undantag. Länsstyrelsen i Västmanland: Undantag bör vara samlade efter föreskrifterna. I förslaget finns ett undantag bland föreskrifterna för användande av motordrivet fordon i samband med jakt. Detta bör flyttas till övriga undantag. Naturskyddsföreningen vill tillstyrka förslaget om att behålla förbud mot att...framföra motordrivet fordon eller parkera förutom på vägar avsedda för motortrafik eller parkeringsplatser. Vad som sagts generellt om att ge goda möjligheter till att uppleva värdena i skyddade områden, liksom om naturturism, får inte innebära att nationalparker öppnas upp för ökad biltrafik inne i parkerna. Biltrafik inne i skyddade områden innebär alltid en risk för försämrade möjligheter till naturupplevelse för andra Detta kan lösas genom en dispens eller genom att det framgår av skötselplanen att detta är en åtgärd som ska genomföras för allmänhetens tillgänglighet. Eftersom detta undantag endast berör denna bestämmelse anser vi att det blir tydligast att undantaget står i anslutning till bestämmelsen. OK. Naturvårdsverket instämmer.

25 besökare. Vid sidan av det finns även risk för störningar på fr.a. fauna om det ges ökade möjligheter att köra med bil in i parkerna. 6. framföra vattenskoter, SLU stödjer förslaget om förbud mot vattenskotrar, eftersom denna förändring är tänkta att gynna friluftslivet i nationalparken. Svenskt Friluftsliv vill i samanhanget erinra om att Havs och vattenmyndigheten i regeringsuppdrag från 2013 Vattenskotrar och andra mindre motordrivna vattenfarkoster föreslår att upphäva den svenska vattenskoterförordningen och flytta fokus från typen av farkost till ickeönskvärda beteenden till sjöss. Om Vattenskoterförordningen upphävs kommer förbudet mot vattenskoter att vara verkningslöst eftersom definitionen av en vattenskoter då tas bort. OK. Vi bedömer ändå att det är viktigt att framförande av vattenskoter ska vara förbjudet, eftersom dessa är störande och i stor utsträckning används för nöjeskörning och därmed kan orsaka stor störning på en viss plats. För allmänheten är det också ett vedertaget begrepp. Om definitionen av vattenskoter ändras framöver, får vi se över bestämmelsen. 7. framföra motorbåt eller annan motordriven farkost med högre hastighet än 7 knop, förutom inom ett område som är 50 meter brett och som har markerats på karta i bilaga 1, där högsta tillåtna hastighet är 12 eller 25 knop, Sakägare A: Båtens beskaffenhet bör vägas in. En båt konstruerad för att "plana" som går i lägre hastighet än "båtens lägsta hastighet for planing" gör betydligt större vågor/skador och släpper ut mera avgaser under sin färd än om den ges möjlighet att "plana". Ni bör därför införa områden med planingsmöjlighet i farkostens "lägsta hastighet för planing". Mossboda-Enåkers Jaktlag, c/o Karl Erik Hoffman (sakägare): De personer som vill Vi bedömer att det är de områden där vi tillåter högre hastighet som planing kan vara aktuellt. Vi håller i huvudsak med, men samtidigt är nationalparken stor och det finns önskemål

26 åka fort med motorbåt och vattenskoter får söka sig till andra vatten. Länsstyrelsen i Västmanland: Förslaget är en rimlig kompromiss mellan behovet av att begränsa hastigheterna på Färnebofjärden på ett tydligt sätt och att samtidigt kunna förflytta sig längre sträckor på ett effektivt sätt. Heby kommun: När det gäller förslag på nya hastighetsgränser ser vi risker med att hastigheten kommer att öka även utanför den nya 25-knops-sträckan. Vi undrar hur kontrollen av hastighetsbegränsningarna kommer att ske. Finns det medel för detta? Risk finns också för konflikter med ex. kanotister. Den föreslagna snabba sträckan kommer att gå förbi ett flertal fågelskyddsområden och vi hittade ingenting i konsekvensanalysen om vilka effekter en hastighetsökning skulle kunna ha på djuroch friluftslivet. och behov om att kunna transportera sig på fjärden med båt. Vi bedömer att detta är en bra kompromiss mellan behovet av att få ned störningen i större delen av området genom sänkt hastighet och samtidigt ge möjlighet att förflytta sig längre sträckor på ett snabbt och effektivt sätt. OK. Som en utgångspunkt förutsätter vi att föreskrifterna följs. Om de gör det så åstadkommer vi en sänkning av hastigheterna i huvuddelen av området. Vi bedömer också att det blir lättare att bedriva tillsyn över detta eftersom det blir inom begränsade arealer som man får köra snabbare. Vad gäller påverkan på känsliga områden så bedömer vi att den inte kommer att öka jämfört med idag eftersom planande båtar orsakar mindre svallvågor, och med en tillåten ökad hastighet i dessa områden kommer sannolikt fler båtar att kunna plana och därmed orsakas mindre svallvågor. Vi konstaterar också att det under många år

27 har varit problem med överträdelser mot tidigare gällande bestämmelser vad gäller båttrafiken. Detta förslag är till för att åstadkomma en bättre miljö med färre störningar i större delen av nationalparken och samtidigt ge möjligheter att effektivt transportera sig i och genom området. Men om det även fortsättningsvis blir upprepade och konsekventa överträdelser mot dessa bestämmelser så överväger vi att skärpa bestämmelsen och begränsa hastigheten generellt till 5 eller 7 knop i hela nationalparken. Vi betraktar införandet av denna bestämmelse som ett försök och kommer i samråd med förvaltningen att utvärdera utfallet av den inom några år. Gävle Fågelklubbs (GFK) och Gävleborgs läns Ornitologiska Förening (GLOF) noterar med tillfredsställelse en generell högsta båthastighet på 7 knop, men ställer sig mycket frågande till medgivande av en hastighet på 25 knop inom en smal zon. Vi anser, med omfattande erfarenhet från olika kustområden, att 25 knop är en synnerligen hög hastighet, i synnerhet på inlandsvatten. Vi ifrågasätter det rimliga i idén med denna höga tillåtna hastighet. Vi tror också att det är svårare att kontrollera efterlevnaden av fartbegränsningen om så höga hastigheter tillåts i delar av området. Vidare tycker vi att tvåtakts båtmotorer inte bör vara tillåtna i området pga hög föroreningsgrad. Genom differentieringen åstadkommer vi en generell sänkning av hastigheten, men för att man ska kunna transportera sig effektivt i och genom området så tillåter vi en högre hastighet längs vissa stråk. Vi gör dock bedömningen att 20 knop är en mer rimlig hastighetsbegränsning i dessa områden och har beslutat detta.

28 Föreningen för Fågelskydd och Naturvård vid Nedre Dalälven: Tack vare att Färnebofjärden blev nationalpark med hastighetsbestämmelser för båtar minskade antalet motorstarka motorbåtar starkt, d.v.s. de som fördes av kategorier som var intresserade av nöjesåkning i hög hastighet. Att tillåta ett antal långa fartsträckor i nationalparken skulle innebära att nämnda kategori kommer tillbaka i stor omfattning och vållar störningar på såväl människor som sjöfåglar, särskilt fiskgjuse och storlom. De kan också utgöra en fara för kanotister som behöver korsa fartstråken. Föreningen anser att det för legitima sysslor som fiske samt transport till den fina badön Sandön gott och väl räcker med en hastighetsgräns på 5 knop i hela älven. SLU stödjer förslaget om zonering för motorbåttrafiken, eftersom denna förändring är tänkt att gynna friluftslivet i nationalparken. WWF: Att låta långa vattensträckor i nationalparken befaras med motorbåtar som får köra 25 knop kan medföra störning. För att på bästa sätt försöka lösa detta problem föreslår vi liksom SNV -en zonering där högsta tillåtna hastighet är 7 knop i hela Vad gäller risken för störning så bedömer vi att eftersom fler båtar kommer att kunna plana så borde svallvågorna minska. Vad gäller konflikter med kanotlivet så bedömer vi att det nu blir tydligt var det kan förekomma båtar som framförs med högre hastighet och därmed mer förutsägbart. Man kan därmed också bättre planera sin kanottur för att undvika störas av båtar i högre hastighet. OK.

29 nationalparken. Ska något undantag finnas bör högsta hastighet vara 12 knop, ej 25 knop som föreslås. Att tillåta 25 knop ger helt fel signaler om vad man kan förvänta sig som rimlig hänsyn till kanotister och dem som kommit för att njuta av stillheten i naturen samt fåglar som parkens ca 10 par storlommar och 15 par fiskgjusar. Ekoturismföreningen reagerar på förslaget att tillåta båttrafik upp till 25 knop (drygt 45 km/tim) inom nationalparken. Snabbgående båtar riskerar att allvarligt skada andra besökares önskan om att få uppleva vild och orörd natur. Naturskyddsföreningen avstyrker bestämt förslaget att höja hastighetsgränsen för motorbåtar till 25 knop längs långa stråk på fjärden. Naturskyddsföreningens uppfattning är att snabbgående och stora motorbåtar har minskat betydligt i antal i nationalparken under de senaste 20 åren. Att då tillåta 25 knop i flera långa stråk anser vi vara helt fel och skulle öppna för att fler besökare med snabba motorbåtar söker sig till parken med ökade buller-störningar och ökad påverkan på sjöfåglar, särskilt storlom, som följd. Det skulle också innebära en negativ påverkan beträffande andra parkbesökares möjlighet till naturupplevelse fri från motorbåtsbuller.

30 Nedre Dalälvens Intresseförening inkl. Biosfärområdet Älvlandskapet Nedre Dalälven: Ifråga om maxfart för motorbåtar föreslås kraftigt höjd maxfart längs vissa sträckningar genom i stort sett hela parken på km från nuvarande 12 knop till 25 knop. Detta förslag är oacceptabelt då det bl.a. skulle vara mycket störande för friluftsliv och turism bl.a. med hänsyn till att sträckningen passerar strax intill de mest värdefulla utflyktsmålen och iordningställda rastplatserna, bl.a. Sandön och Bårbyhäll. Platser dit man ofta tagit sig för att uppleva en lugn och avstressad tillvaro och de höga naturvärdena, ofta med kanot. Även för det omfattande fritidsfisket som i allt väsentligt sker från mindre båtar skulle en båttrafik upplevas störande. Vi föreslår därför att högsta tillåtna hastighet längs förslagen sträckning förblir 12 knop. Naturskyddsföreningen i Gävleborg: Av olika skäl, kanske främst det faktum att Färnebofjärden är nationalpark och att det där finns hastighetsgränser för motorbåtar, är det vår uppfattning att snabbgående och stora motorbåtar har minskat betydligt i antal i fjärden under de senaste 20 åren. Att då Eftersom det inte rör sig om några farleder utan om områden där det är tillåtet (inte påbjudet) att köra i en viss maximal hastighet finns inget behov av att dessa märks ut. Det är upp till varje enskild båtförare att själv ta

31 8. framföra motorbåt eller annan motordriven farkost i Tiån, Tisjön, Östasjön, Kölforsån eller Lillån, tillåta 25 knop i flera långa stråk är att ge helt fel signaler och det skulle sannolikt leda till att fler besökare med snabba motorbåtar söker sig till parken med ökade bullerstörningar och ökad påverkan på sjöfåglar, särskilt storlom, som följd. Fjärden är full av förrädiska stengrund och för att stråken skall fungera med avseende på sjösäkerheten och samtidigt minska risken för störningar på fågellivet krävs att de märks ut mycket tätt och tydligt i vattnet samt att denna märkning underhålls regelbundet. Skall dessutom kontroller av efterlevnaden av reglerna göras kommer förslaget att medföra en mycket stor arbetsbelastning och stora kostnader för nationalparksförvaltningen. Föreningen avstyrker bestämt förslaget. Sakägare A: Ändra lydelsen så det går att framföra motordriven farkost utan påslagen motor. Om jag har en motorbåt skall jag kunna ro/paddla den genom detta område. Föreningen för Fågelskydd och Naturvård vid Nedre Dalälven: Motorbåtsförbud är lämpligt i känsliga vatten (t.ex. i hela Lillån- Storån, älvgrenarna söder om Ängsön och runt Torrön, Tiån-Alderbäcken samt farvattnen öster om Vedöarna). Tillsammans med nuvarande eldnings och campingförbud ansvar för sin framfart. Vi bedömer att detta ska vara möjligt utan dispens. Förbudet avser att framföra båten med användning av motorn. Frågan om det behövs fler områden fria från motorbåtstrafik för att värna känsliga miljöer i området kommer att hanteras inom ramen för översynen av skötselplanen då även föreskrifterna planeras att ses över.

32 9. åka vattenskidor, wakeboard eller liknande efter motorbåt, eller annan motordriven farkost, 10. starta eller landa med luftfartyg, 11. genomföra överflygning på en höjd under 300 meter. Detta gäller inte för militär överflygning om vädersituationen eller andra liknande omständigheter kräver överflygning på lägre höjd, torde de räcka som åtgärder för att minska störningar på fauna och friluftliv samt slitage på känslig vegetation. Vi förutsätter att dessa åtgärder behandlas i arbetet med skötselplanen och att detta arbete, nu nio år försenat, snarast påbörjas. Sakägare A: Ändra lydelsen så det går att åka vattenskidor, wakeboard och liknande på avsett område. Länsstyrelsen i Gävleborg: Denna föreskrift är viktig för nationalparkens fågelfauna och övrigt djurliv, dock behöver den för att ha någon verkan även föras in i transportstyrelsens AIP-dokument som innehåller gällande regler för luftfarten, så att nationalparken och att det finns en lägsta höjdgräns för överflygning syns för de piloter som flyger över området. Heby kommun: Här borde det stå att detta Vi bedömer att detta inte är lämpligt. Vi kan acceptera högre hastigheter med båt för att transportera sig i och genom området, men vill man utöva vattensporter såsom vattenskidor, wakeboard eller liknande så får man utöva dessa utanför nationalparken. Vi bedömer att ett sådant nyttjande skulle orsaka ytterligare störning och inte vara överensstämmande med nationalparkens syfte. Frågan om införande i AIP-dokumentet hanteras av Transportstyrelsen. Vi kommer att arbeta för att detta ska ske. Överflygning vid myggbekämpning bedömer

33 12. medföra okopplad hund eller annat husdjur som inte är kopplat. Undantag gäller för hund vid den jakt som får bedrivas i nationalparken, 13. på ett störande sätt orsaka ljud med ljud- eller musikanläggning eller på annat sätt, 14. locka vilt med ljud- eller musikanläggning, inte heller gäller för myggbekämpning med BTI. Svenska brukshundsklubben: SBK ser mycket positivit på att det blivit tydligt i föreskrifterna att det är tillåtet att medföra hund under förutsättning att den hålls kopplad inom nationalparken. Heby kommun: Det generella kopplingstvånget borde räcka och utnyttjas. Länsstyrelsen i Dalarna: Är föreskriften nödvändig? Och hur avgör man om ett ljud är störande? Är skrikande barn störande? Föreskriften borde, om den är nödvändig, omformuleras. Länsstyrelsen i Dalarna: Det känns lite otydligt om man med vilt avser fåglar eller djur man jagar. Det kan vara störande för till exempel hackspettar och ugglor att man upprepande spelar upp läten för att locka till sig fåglarna. Det kan vara bra att man förtydligar att man även avser fåglar när man skriver vilt. Heby kommun: Att locka vilt med doft (ex. lodjur) borde också uttryckligen vara förbjudet. vi ska hanteras via ett dispensförfarande. OK. Vi bedömer att det behövs ett tydligare förbud och även över hela året. Bestämmelsen kvarstår. Vi har ändrat bestämmelsen till att istället lyda: Inom nationalparken är det förbjudet att på ett störande sätt orsaka ljud. Vilt avser fåglar och däggdjur. Vi instämmer dock i att detta nog inte är uppenbart för var och en och har valt att ändra bestämmelsen till att lyda: Inom nationalparken är det förbjudet att locka fåglar eller däggdjur med ljud- eller musikanläggning. Vi bedömer att detta inte är nödvändigt.

34 15. under tiden 1 februari 15 juni färdas eller uppehålla sig inom de områden som har markerats på karta i bilaga 1, Länsstyrelsen i Gävleborg anser att frågan om fågelskyddsområdena behöver utredas inom en snar framtid. Fågelskyddsområden ska ha en bra motivering angående anledningen för sin förekomst och utbredning, och skyddsvärda arter ska enkelt kunna skyddas från störning. I Färnebofjärdens nationalpark pågår utsättning av vitryggig hackspett med förhoppning om en framtida population. Deras häckningsplatser måste kunna skyddas från störning. Att ha fasta fågelskyddsområden som är markerade året runt gör att besökare lär sig var man får vistas under våren och var man inte får vistas. Dock kan det vara så att det vissa år inte häckar skyddsvärda fåglar inom det avlysta området, och förståelsen för avlysta områden kan minska och friluftslivet hindras i onödan. Statens fastighetsverk, SFV anser dock att tiden för beträdnadsförbud; 1 januari till 15 juni för relativt stora områden inom parken borde anpassas till de nya jaktiderna så att förbudet gäller från 1 februari till den 15 juni. Detta torde kunna ske utan någon menlig inverkan på fågelliv eller jaktbart vilt. Efter att ha tagit del av remissvaren så bedömer vi att fågelskyddsområdena kan tas bort. Vi kommer dock att fortsätta utreda frågan om behovet av tillträdesförbud generellt i nationalparken och kan komma att ändra deras omfattning i framtiden. Dessutom bedömer vi att det kan krävas skydd av akvatiska miljöer, något som kommer att utredas vidare inom arbetet med skötselplanen. Om vi bedömer att det krävs kan vi därför senare komma att införa tillträdesförbud, förbud mot båttrafik eller liknande.

35 Länsstyrelsen i Uppsala län anser att man ytterligare kan tillgängliggöra nationalparken genom att ta bort gällande besöksförbud från ett flertal områden ( 2 punkt 15 och 16). De områden som i dag inte hyser häckande skyddsvärda fåglar bör tas bort och i stället vid behov ersättas av tillfälliga skyddsområden i samma eller andra delar av nationalparken. Att som föreslås invänta översynen av skötselplanen innan man tar bort dessa områden verkar både ineffektivt och onödigt. Vid nationalparkens skötselråd har detta diskuterats vid ett flertal tillfällen och det finns en god kunskap hos förvaltaren om vilka områden som det inte längre finns motiv att ha besöksförbud i. Nedre Dalälvens Intresseförening inkl. Biosfärområdet Älvlandskapet Nedre Dalälven: Frågan om fågelskyddsområdens vara eller inte vara och dess utformning behöver komma till en lösning nu i samband med att föreskrifterna ses över och inte såsom Naturvårdsverket föreslår att frågan utredas vidare. En vidare utredning riskerar att nuvarande situation som inte är bra består år framöver. Vår bedömning är att de nuvarande stora permanenta fågelskyddsområdena bör tas bort då de i onödan hindrar friluftsliv och turism att uppleva de mest intressanta delarna av