Gång- och cykelväg Mittsund Marstrand

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gång- och cykelväg Mittsund Marstrand"

Transkript

1 Väg 168 Gång- och cykelväg Mittsund Marstrand KUNGÄLVS KOMMUN Kungälvs kommun Miljökonsekvensbeskrivning Godkännandehandling

2 Beställare Kungälvs kommun Projektledare: Johan Pihlgren Mark och exploatering Samhällsbyggnad Kungälv Tel. växel: Organisationsnummer: Konsult FB Engineering AB, Göteborg Uppdragsledare: Handläggare: GIS och kartor: Mattias Bååth Elin Bylund Sebastian Zartmann Box Göteborg Tel. växel: Kartmaterial: Foton: FB:s dokumentnr: Kungälvs kommun Konsulten /16/04/MKB Mittsund Marstrand/MKB001_godkännande_gcvag_Mittsund- Marstrand.pdf 2 MKB gc-väg Mittsund Marstrand godkännandehandling

3 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 4 Bakgrund 4 Alternativ 4 Miljökonsekvenser 5 2 Bakgrund 6 Bakgrund 6 Syfte 7 Planeringsprocess och tidigare utredningar 7 3 Avgränsning 7 I tid 7 I rum 7 I sak 7 4 Studerade alternativ 8 Alternativ i förstudie 8 Alternativ i MKB 9 Nollalternativ 9 5 Projektförutsättningar 10 Utformning av gc-väg 10 Byggnadstekniska förutsättningar 11 6 Samhällsplanering 12 7 Miljökonsekvenser 13 Naturmiljö 13 Kulturmiljö 15 Rekreation och friluftsliv 16 Landskapsbild 16 Boendemiljö och trafiksäkerhet 17 Naturresurser 19 Miljömål och allmänna hänsynsregler 20 8 Samråd 21 Länsstyrelsen 21 Vägverket 21 Allmänhet mm 22 9 Samlad bedömning och fortsatt arbete Referenser 24 Bilaga A 25 - Beslut om betydande miljöpåverkan 25 MKB gc-väg Mittsund Marstrand godkännandehandling 3

4 1 Sammanfattning Bakgrund Väg 168 mellan Kungälv och Marstrand saknar separat gång- och cykelväg (gc-väg) på en stor del av sträckan. Vägen är hårt belastad under sommartid då turisttrafiken är stor. Under övrig tid på året är vägen inte lika trafikerad. Vägen är bitvis mycket smal, enligt dagens standard, och har dålig sikt på delar av sträckan. Detta gör det otryggt att som oskyddad trafikant röra sig längs vägen. Över Köon mellan Mittsund och Marstrands samhälle saknas idag gc-väg. Kungälvs kommun tog under sommaren 2007 fram en förstudie för ny gc-väg mellan Mittsund och Marstrand. Kommunen har nu beslutat att gå vidare genom att projektera och upprätta en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för gc-väg längs sträckan. Utredningsområdet ligger längs med väg 168 och ansluter till befintlig gc-väg strax öster om bron över Mittsund och till befintlig gc-väg vid Marstrands samhälles östra ände. Alternativ I förstudien studerades möjligheterna att lägga gc-vägen norr respektive söder om väg 168. Slutsatsen i förstudien var att det var lämpligast att lägga gc-vägen norr om väg 168. På sträckan från Mittsund till korsningen mitt på ön ansågs den norra sidan vara lämpligast av ett flertal anledningar. Det tyngst vägande skälet är att den norra sidan består av flack ängsmark, emedan den södra sidan skulle kräva mycket bergskärning. Vidare skulle en sydlig förläggning även innebära intrång; nära ett bostadshus, i ett utpekat lövskogsområde samt i en fornlämning. En förläggning på den norra sidan erbjuder bättre tillgänglighet till Rosenlunds naturreservat för oskyddade trafikanter samt möjliggör en enkel och trafiksäker anslutning till befintlig gc-väg över Instön och Nordön. Den norra sidan ansågs även lämgligast på sträckan från korsningen mitt på ön till Marstrands samhälle. En nordlig sträckning kommer att innebära bergskärning då gc-vägen närmar sig Marstands samhälle. En sydlig sträckning skulle å sin sida innebära utfyllnad ner mot Mjölkekilen och att en korsningspunkt skulle förläggas till korsningen mitt på ön. För att inte låsa projekteringen genomfördes miljökonsekvensbeskrivningen trots slutsatserna i förstudien för två olika alternativ. Alternativ Nord är det förslag som togs fram i förstudien. Alternativ Syd är ett förslag om förläggning norr om väg 168 fram till korsningen mitt på sträckan där en gc-korsning anläggs. Gc-vägen fortsätter sedan på den södra sidan fram till samhället där den ansluter till befintlig gc-väg. I MKBn jämförs vägförslaget med ett nollalternativ. Nollalternativet innebär att inga åtgärder genomförs. Det medför att cyklister även fortsättningsvis blir hänvisade till blandtrafik på den aktuella sträckan, med fortsatt bristande trafiksäkerhet som följd. 4 MKB gc-väg Mittsund Marstrand godkännandehandling

5 Miljökonsekvenser Anläggandet av gc-väg mellan Mittsund och Marstrand kommer inte att innebära några negativa konsekveneser för utpekade nationella, regionala eller lokala värden. I jämförelse med nollalternativet kommer gc-vägen därmed endast att medföra små negativa miljökonsekvenser på lokal nivå. Dessa konsekvenser består i; bergskärning, anspåkstagandet av mindre andel lövträd och mindre areal ängsmark samt flytt av ett dike. De positiva konsekvenser som gcvägen ger är en möjlighet att säkert och miljövänligt transportera sig mellan Marstrand och Nordön. Detta är positivt för både hälsan och miljön och ligger i linje med flertalet av de nationella och regionala miljömålen samt miljökvalitetsnormerna för utomhusluft. Vad avser de olika alternativen så innebär alternativ nord mera bergskärning är alternativ syd. Alternativ syd kommer istället att kräva fyllnad ut mot Mjölkekilen. Sett ur ett strikt gc-perspektiv är korsningspunkten i alternativ nord att föredra. Detta då det är säkert att god siktstandard kan uppnås, hastigheten är lägre är i alternativ syd och placeringen i förhållande till samhället höjer den motorburna trafikens uppmärksamhet på ett naturligt sätt. Det är möjligt att det går att anlägga en gc-korsning med god standard i alternativ syd, den allmänna uppmärksamhetshöjningen som finns i alternativ nord saknas dock. För den motorburna trafiken innebär alternativ syd dock en vinst i och med den allmänt förbättrade sikten mitt på ön. I det fortsatta arbetet med projektering och byggande bör följande åtgärder vidtas: Geotekniken utredas för hela sträckan med tyngdpunkt på området vid Mjölkekilen. Säkerhetsaspekter bör beaktas vid detaljprojektering av korsning, utfarter och plats för busshållplats. Dispens från strandskyddet kan behöva sökas hos Länsstyrelsen för km 0/000 till 0/200 vid Mittsund. En dialog bör hållas med Vägverket vid samtliga skärningar samt vid detaljprojektering av sträckan förbi trädridån (km 0/000 till 0/400). Dispens från biotopskyddet behöver sökas hos Länsstyrelsen för flytt av diket norr om väg 168 mellan km 0/000 och 0/600. Diken bör utformas öppna och gräsbeklädda ur estetisk och miljömässig synvinkel. Möjlig isbildning på gc-vägen ska beaktas vid projektering av dagvattenhantering. Gc-vägen kommer att anläggas inom område som omfattas av landskapsbildsskydd (km 0/000 till 1/000) och därmed krävs att dispens från skyddet söks hos Länsstyrelsen. En arkeologisk utredning genomföras inom gc-vägens sträckning. MKB gc-väg Mittsund Marstrand godkännandehandling 5

6 2 Bakgrund Bakgrund Väg 168 mellan Kungälv och Marstrand saknar separat gång- och cykelväg (gc-väg) på en stor del av sträckan. Vägen är hårt belastad under sommartid då turisttrafiken är stor. Under övrig tid på året är vägen inte lika trafikerad. Vägen är bitvis mycket smal enligt dagens standard och har dålig sikt på delar av sträckan. Detta gör det otryggt att som oskyddad trafikant röra sig längs vägen. Kungälvs kommun arbetar med en långsiktig plan för att hela sträckan mellan Kungälv och Marstrand skall få separat gc-väg. Framförallt för att binda ihop de samhällen som finns på sträckan, men också för att främja turist- och fritidscyklingen. I Kungälvs kommuns översiktsplan (KP 2000) är sträckan mellan Kungälv och Marstrand markerad som ett viktigt gc-stråk. För att förbättra möjligheterna att cykelpendla inom kommunen samt höja trafik säkerheten utmed vägarna, föreligger ett förslag att avsätta medel för en successiv utbyggnad av kommunens gc-nät. Över Köon mellan Mittsund och Marstrands samhälle saknas idag gc-väg. Befintlig gc-väg finns inne i Marstrands samhälle och från bron över Mittsund till bron mellan Nordön och fastlandet. I Kungälvs kommuns styrdokument Cykelvägar i Kungälv finns sträckan mellan Mittsund och Marstrand upptagen i prioriteringslistan. Figur 1. Stäcka längs väg 168 aktuell för ny gc-väg markerad med blått. 6 MKB gc-väg Mittsund Marstrand godkännandehandling

7 Kungälvs kommun tog under sommaren 2007 fram en förstudie för ny gc-väg mellan Mittsund och Marstrand (Kungälvs kommun, ). Kommunen har nu beslutat att gå vidare genom att projektera och upprätta en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för gc-väg längs sträckan. Utredningsområdet ligger längs med väg 168 och ansluter till befintlig gc-väg strax öster om bron över Mittsund och till befintlig gc-väg vid Marstrands samhälles östra ände, se figur 1. Sträckan är ca 1,6 km lång. Syfte Syftet med gc-vägen är att höja trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter längs den aktuella sträckan samt möjliggöra ett miljövänligt resande. Syftet med MKB är enligt miljöbalkens (MB) 6 kap. 3 att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten eller åtgärden kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. Planeringsprocess och tidigare utredningar MB skall tillämpas på all verksamhet och alla åtgärder som rör projektering, byggande och drift av vägar. Vägverkets planerings- och projekteringsprocess för vägar finns också fastlagd i Väglagen. Aktuellt projekt drivs av Kungälvs kommun. Planeringsprocessen följer MB samt i stort processen enligt Väglagen. Under sommaren 2007 upprättades som tidigare nämnts en förstudie. I förstudien studerades möjliga sträckningar för gc-vägen. Med förstudien som underlag beslutade länsstyrelsen att projektet inte antas medföra betydande miljöpåverkan enligt MB 6 kap 4, se bilaga A. Kommunen har ännu inte beslutat om sträckning. För att inte låsa projekteringen har två alternativ utretts i denna MKB. För att projektet ska kunna genomföras är det en förutsättning att frivilliga överenskommelser kan upprättas med berörda markägare. 3 Avgränsning I tid MKB:ns tidsavgränsning har satts till 10 år, vilket förutsätts innebära att gc-vägen hinner uppföras och vara i drift ett antal år. I rum Den geografiska avgränsningen har satts utifrån det område som gc-vägen tar i anspråk samt ett område på ca 10 m på respektive sida om gc-vägen. I sak Utifrån det i förstudien genomförda samrådet och länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan har MKB:n inriktats mot att beskriva påverkan på strandskyddade och landskapsbildsskyddade miljöer, eventuellt biotopskyddade miljöer och säkerhet vid korsningspunkter. MKB gc-väg Mittsund Marstrand godkännandehandling 7

8 4 Studerade alternativ Alternativ i förstudie I förstudien studerades möjligheterna att lägga gc-vägen norr respektive söder om väg 168, se figur 2. Slutsatsen i förstudien var att det var lämpligast att lägga gc-vägen norr om väg 168. På sträckan från Mittsund till korsningen mitt på ön ansågs den norra sidan vara lämpligast av ett flertal anledningar. Det tyngst vägande skälet är att den norra sidan består av flack ängsmark, medan den södra sidan skulle kräva mycket bergskärning. Den södra sidan skulle även innebära intrång nära ett bostadshus, intrång i ett utpekat lövskogsområde samt en känd fornlämning. En förläggning på den norra sidan erbjuder bättre tillgänglighet till Rosenlunds naturreservat för oskyddade trafikanter samt möjliggör en enkel och trafiksäker anslutning till befintlig gc-väg över Instön och Nordön. Den norra sidan ansågs även lämgligast på sträckan från korsningen mitt på ön till Marstrand. En nordlig sträckning kommer att innebära bergskärning då gc-vägen närmar sig Marstands samhälle. En sydlig sträckning skulle å sin sida innebära utfyllnad ner mot Mjölkekilen och att en korsningspunkt skulle förläggas till korsningen mitt på ön. En korsningspunkt i detta läge ansågs inte fördelaktigt då sikten är dålig och hastigheten 70 km/h. Den i förstudien föreslagna korsningspunkten sker i anslutning till Marstands samhälle där hastigheten är 50 km/h och sikten förhållandesvis god. Fördelningsstation Utfart Vägkorsning och luftledning Öppen ängsmark med grävda diken Trumma/ Stenkista Skärning Telefonstolpe Trumma/ Stenkista Trädridå utmed vägen Utfart Större, grävt dike intill trädridå Elskåp Trumma/ Stenkista Skärning Plasttrumma Här börjar bef gc-väg Trumma/ Stenkista Busshållplats Föreslaget område för korsningspunkt Marstrand Skärning Berg på båda sidor vägen Trumma/ Stenkista Bank Här börjar bef gc-väg Förberedd vall för gc-väg Kungälvs kommun Figur 2. Karta ur förstudien med konfliktpunkter markerade. 8 MKB gc-väg Mittsund Marstrand godkännandehandling

9 Alternativ i MKB För att inte låsa projekteringen genomförs MKB trots slutsatserna i förstudien för två olika alternativ, se figur 3. Alternativ nord är det förslag som togs fram i förstudien, dvs en förläggning norr om väg 168 längs hela sträckan med korsning i anslutning till Marstrands samhälle. Alternativ syd är ett förslag om förläggning norr om väg 168 fram till korsningen mitt på sträckan där en gc-korsning anläggs. Gc-vägen fortsätter sedan på den södra sidan fram till samhället där den ansluter till befintlig gc-väg. Nollalternativ I MKBn jämförs konsekvenser av vägförslaget med ett nollalternativ. Nollalternativet innebär att inga åtgärder genomförs och kan inom samtliga ämnesområden likställas med befintlig situation. Inom ämnesområdena naturmiljö, kulturmiljö, landskapsbild och naturresurser innebär detta att inga ingrepp krävs. Vad gäller ämnesområdena rekreation och friluftsliv och boendemiljö och trafiksäkerhet innebär det att oskyddade trafikanter även fortsättningsvis blir hänvisade till blandtrafik mellan Mittsund och Marstrand, med fortsatt bristande trafiksäkerhet som följd. Samtliga konsekvensbeskrivningar i avsnitt 7 Miljökonsekvenser utgår från skillnader från nollalternativet. Kungälvs kommun Figur 3. Alternativ studerade i MKB. MKB gc-väg Mittsund Marstrand godkännandehandling 9

10 5 Projektförutsättningar Utformning av gc-väg Enligt Vägverkets publikation Vägar och gators utformning (VGU) skall en tvåfilig väg på landsbyggd med separat cykelbana vid nybyggnad vara 7,5 meter bred, inklusive vägren. Befintlig väg är mellan 5,5 och 5,8 meter bred med obefintlig vägren. Då denna utredning inte behandlar ombyggnad av väg 168 konstateras endast att vägen är alltför smal för dagens standard och att det skulle förbättra säkerheten för de oskyddade trafikanterna betydligt om en separat gc-väg byggs. Gc-vägen bör med tanke på vinterväghållning, trafiksäkerhet mm vara minst 2,5 meter bred. Enligt VGU bör avståndet mellan väg och gc-väg (sidoremsan) uppfylla kravet för säkerhetszon, avståndet skall dock vara minst 3 meter. Säkerhetszonens bredd beror på val av släntlutning, val av standard samt delvis på vägens geometri, se figur 4. Säkerhetszonen/sidoremsan kan dock ersättas med ett räcke som sitter i liv med körbanekanten. Avståndet till gc-vägen beror därefter på räckets arbetsbredd, se figur 5. Där det är aktuellt för gc-vägen att korsa väg 168 bör korsningspunkten placeras där det är god sikt och utformas med god trafiksäkerhetsstandard. Enligt VGU, avsnittet om korsningar, innebär god standard att bilisterna har 190 m fri sikt på vardera sida om gc-korsningen vid 70 km/h. För 50 km /h är motsvarande avstånd 140 m. Vid busshållplatser bör säkerhetskraven också särskilt uppmärksammas. Övriga standardkrav som beläggning och eventuell belysning får studeras i det fortsatta arbetet. Exempel på utformning av korsningspunkt visas i figur 6. Figur 4. Principförslag enligt VGU av normalsektion för gc-väg utefter väg 168 mellan Mittsund och Marstrand. Körbana 6,5 m Gc-väg ca 2,5 m Vägren 0,5 m Ca 1,5 m beroende på val av räcke Figur 5. Principförslag enligt VGU som visar tillfredsställande trafiksäkerhetsutförande vid bergskärning. 10 MKB gc-väg Mittsund Marstrand godkännandehandling

11 Figur 6. Förslag till utformning av korsningspunkt mellan gc-väg och väg 168. Byggnadstekniska förutsättningar Enligt bedömning utifrån jordartskarta 7ANO/7BNV består marken från ca km 0/000 till ca km 1/600 generellt av områden med berg, grovmo, glacial grovlera samt glacial finlera. Mer specifikt kan sägas att från gränsen av befintlig gc-väg vid ca km 0/000 och västerut till ca km 0/700 består marken i huvudsak av glacial finlera och avgränsas av berg i norr och i söder. Vid ca km 0/050 och utmed södra sidan av befintlig väg 168 består marken lokalt av glacial grovlera. Från ca km 0/700 till ca km 1/600 består marken i huvudsak av berg, se figur 7. Vid ca km 1/000 där väg 168 korsar en mindre befintlig väg består marken av grovmo. Vid ca km 1/400 och utmed norra sidan av Mjölkekilen, där väg 168 närmast passerar strandkanten, består marken av glacial grovlera, se figur 8. Här kan det vara lämpligt att gc-vägen placeras utmed norra sidan av väg 168 för att minimera eventuella behov av förstärkningsåtgärder ut mot havsviken. Oavsett placering av gc-vägen behöver stabiliteten ut mot Mjölkekilen utredas i kommande projekteringsskede. Figur 7. Berg i dagen norr om väg 168 vid km 1/200. Figur 8. Befintlig fyllning ut mot Mjölkekilen, söder om väg 168 vid km 1/400. MKB gc-väg Mittsund Marstrand godkännandehandling 11

12 6 Samhällsplanering Hela sträckan är i Kungälvs kommuns översiktsplan, KP 2000, markerad som ett viktigt gcstråk, se figur 9. Större delen av sträckan går genom områden utpekade som särskilt värdefullt naturområde/-objekt. Mitt på sträckan, i höjd med Gunnarsdal, finns ett område utpekat som utbyggnadsområde för endast verksamheter. Vid Mjölkekilen är marken norr om sträckan utpekad som närströvområde, park i tätort Norr om sträckan ligger Rosenlunds naturreservat. Av KP 2000 framgår att all exploatering inom området skall undvikas med hänsyn till områdets höga naturvärden och att försiktighet skall iakttagas av hänsyn till områdets kulturvärden. Tätare bebyggelse finns vid Marstrands samhälle. Samhället är en servicepunkt med mataffär, restauranger mm. Från Marstrands samhälle går även färjan till ön Marstrand. Utöver denna bebyggelse finns ett fåtal bostäder i direkt anslutning till sträckan. Mitt på sträckan nordöst om korsningen med Rosenlundsvägen har ett nytt område exploaterats. Här ska vinterförvaring av båtar ske. En ny utfart mot väg 168 har byggts. Plats för gc-vägen finns mellan området och väg 168. Befintliga detaljplaner finns söder om vägen vid infarten till Marstrands samhälle. I dessa detaljplaner finns en gc-väg inritad söder om väg 168. Det aktuella området ingår i ett större område av riksintresse för både naturvård (NRO14018 Hakefjorden-Marstrandsfjorden-Sälöfjorden) och friluftsliv (FO3 Södra Bohusläns kust) enligt MB 3 kap. 6. Särskilda hushållningsbestämmelser råder även inom detta område enligt MB 4 kap. 4 på grund av att kuststräckan är högexploaterad. För ytterligare beskrivning av dessa områden se avsnitt Naturmiljö samt Rekreation och friluftsliv. Marstrands fiskehamn samt farleden Marstrand-Albrektssund är utpekade som riksintressen för kommunikation enligt MB 3 kap. 8. Kungälvs kommun Figur 9. Utdrag ur Kungälvs kommuns översiktsplan, KP MKB gc-väg Mittsund Marstrand godkännandehandling

13 7 Miljökonsekvenser Naturmiljö Förutsättningar Från Mittsund fram till km 0/700 består marken norr om väg 168 av ett öppet och flackt ängslandskap, se figur 10. Ett grävt dike följer vägen mellan km 0/000 och 0/600. Diket omfattas av det generella biotopskyddet, är ca 1 m brett, 1,5 m djupt och i diket växer bland annat kaveldun, små aspar, nyponrosor och hallonbuskar. Diket omges av en frodig träd- och buskridå på en sträcka av ca 400 m. Träd- och buskridån består bland annat av rönn, mindre ekar, nyponrosor, slån, vildapel och asp. Den södra sidan består längs denna sträcka av kuperad lövskogsterräng med mycket berg i dagen. Mellan km 0/700 och 1/100 utgörs bägge sidor av vägen av relativt flack, huvudsakligen björk- och ekdominerad, lövskog. Vid km 1/100 blir terrängen återigen mer kuperad på bägge sidor om vägen för att vid km 1/300 på den södra sidan övergå till en anlagd slänt ner mot Mjölkekilen, se figur 7 och 8. Det aktuella området ingår i ett större område av riksintresse för naturvård. I detta varierade kustområde finns både stora sammanhängande lövskogsområden, välutvecklade betade havsstrandängar, högproduktiva grundbottenområden och viktiga rast- och övervintringsområden för fågellivet (Länsstyrelsen Västra Götalands län ). Hela området är även utpekat av Kungälvs kommun som ett lokalt naturmiljöintresse. Norr om väg 168 ligger som tidigare nämnt Rosenlunds naturreservat, se figur 10. Reservatet består till större delen av ett ädellövskogsområde. Mot norr har detta karaktären av ekhagar och mot söder är terrängen bergigare och vegetation består av lågvuxen ekkrattskog med inslag av tall (Västkuststiftelsen Naturvård och friluftsliv 2007). Delar av naturreservatet är upptaget i kommunens lövskogsinventering, nr 96 i den södra delen av reservatet och nr 97 i den norra delen. Dessa områden har fått klassning III respektive II på en tregradig skala där I är högst. (Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län 1990). Ett område i direkt anslutning till den södra sidan av väg 168 är även upptaget i nämnda inventering, nr 95. Detta område består av ekskog samt triviallövskog med ädellövinslag och har fått klassning III. Lokalisering och utbredning av nämnda naturintressen kan ses i figur 11. Längs sträckan finns ett antal grävda diken, som nämnts ovan ligger ett av dessa diken parallellt med den norra sidan av vägen. Detta dike omfattas av det generella biotopskyddet enligt MB 7 kap. 11. De grävda diken som korsar vägen är förlagda i sten- och plasttrummor. Strandskydd råder från Mittsund fram till km 0/200. Figur 10. Öppet ängslandskap från km 0/000 till km 0/700. Skogen till vänster ingår i Rosenlunds naturreservat. I mitten av bilden syns den trädridå som omger diket. MKB gc-väg Mittsund Marstrand godkännandehandling 13

14 Konsekvenser och förslag till åtgärder Hela Koön omfattas av riksintesse för naturmiljö. Gc-vägen kommer inte att innebära några negativa konsekvenser för de värden som riksintresset baseraras på. Den föreslagna alternativen kommer inte heller att beröra några andra utpekade områden av särskilt värde för naturmiljön. Från km 0/000 till 0/700 kommer gc-vägen att förläggas norr om väg 168. Detta innebär att diket med omgivande trädridå kommer att påverkas. Påverkan och effekterna därav beror av huruvida gc-vägen förläggs i direkt anslutning till väg 168 eller bakom trädridån. Att spara trädridån är att föredra ur naturmiljösynpunkt då olikformighet i landskapet generellt innebär en högre biologisk mångfald. Det finns dock gott om lövskog i närheten och de arter av flora och fauna som har sin hemvist i trädbård och dike idag kommer fortsatt att kunna finnas på ön även om trädbården tas ner. För ingrepp i diket krävs dispens från biotopskyddet. Gc-vägens första 200 m anläggs inom strandskyddat område. För detta krävs dispens från Länsstyrelsen. Gc-vägen innebär ingen förändring av strandzonen då den börjar över 100 m från vattnet. Gc-vägen kommer öka tillgängligheten till strandområdet då det blir lättare att ta sig dit. Vidare kommer gc-vägen inte att innebära någon väsentlig förändring för de växt- och djurarter som finns i området. Från km 0/700 till km 1/600 finns två förslag på sträckning. Förläggs gc-vägen enligt alternativ nord kommer relativt omfattande bergskärning att krävas mellan ca km 1/100 och 1/550. Ett antal lövträd kommer även att få tas ner. Förläggs gc-vägen enligt alternativ syd kan förstärkningsåtgärder komma att krävas ut mot Mjölkekilen. Då dessa kan komma att krävas under nivå för högsta högvatten kan tillstånd eller anmälan om vattenverksamhet krävas. Även en sydlig förläggning kräver bergskärning. Dock endast mellan ca km 1/100 till km 1/350, dvs i mindre omfattning än i alternativ nord. Andelen, sorten och åldern på de lövträd som kommer att behöva avverkas är ungefärligt likvärdig i de båda alternativen. Kungälvs kommun Figur 11. Karta över aktuell del av väg 168 med de i området utpekade naturintressena markerade. Hela området är av riksintresse för både naturmiljö och friluftsliv, av visualiseringsskäl är detta dock inte markerat på kartan. 14 MKB gc-väg Mittsund Marstrand godkännandehandling

15 Kulturmiljö Förutsättningar En kulturhistorisk förstudie har genomförts av Bohusläns museum för att redovisa samt översiktligt värdera de kulturvärden som finns längs sträckan (Bohusläns Museum 2007). Följande är en sammanfattning av denna förstudie. Koön präglas av ett småskaligt kustjordbruk. Koön har också varit starkt präglad av närheten till Marstrand. Instön och Nordön har som jämförelse i större utsträckning påverkats av modern fritidshusbebyggelse. Kommunikationernas betydelse för trakten är påfallande. Av tradition har Marstrand och kustsocknarna haft relativt goda sjöförbindelser med Göteborg. På Koön var det därför länge ointressant med förbindelser tvärs över ön. Sträckningen av väg 168 över Nordön, Instön och Koön är anlagd i slutet av 1930-talet. Eftersom vägsträckan är relativt ung saknar den äldre väghållningsstenar och milstenar. Spår av de äldre färjelägren finns dock kvar ex. kajlämningarna på Koöns östra sida, den övriga kulturhistoriska lämningen Marstrand 56. Kajanläggningen är det enda, kända arkeologiska objekt som är beläget längs sträckan. Övriga delar av Koön är med sina 30 registrerade förhistoriska boplatser en förhållandevis fornlämningstät ö. De förhistoriska boplatserna ligger liksom den äldre bebyggelsen i öns dalgångar och klåvor, vid Långedalen, Smörsund, Mittsund och mellan Björnängen och Ödegärdet. I dessa dalgångar fanns förutsättningarna för att hitta förhistoriska boplatser; uppodlade åkrar, grustag och äldre körvägar. Förutom de förhistoriska boplatserna finns även rösen stensättningar och trankokerilämningar representerade i fornlämningsmiljön. Lokalisering och utbredning av ovan nämnda kulturintressen kan ses i figur 12. Hänsyn till kulturvärden ska enligt ÖP 2000 generellt tas vid all exploatering på Koön. Smörsund Kungälvs kommun Figur 12. Karta över aktuell del av väg 168 med de i området utpekade kulturvärdena markerade. MKB gc-väg Mittsund Marstrand godkännandehandling 15

16 Konsekvenser och förslag till åtgärder Hedvigsholmen och Arvidsvik ingår i Marstrands riksintresseområde (KO14) och den kommunala kulturmiljön som är uttagen runt Marstrand (Kungälv nr 26). Riksintresseområdets del vid Arvidsvik på Koön har dock förändrats kraftigt sedan början på 1990-talet. Bohusläns museum bedömer att en gc-väg inte påverkar kulturmiljön nämnvärt. Eftersom vägsträckan är relativt ung, 1930-tal, bryter dess placering med det äldre kulturlandskapet. Då Instöbron byggdes i början av 1990-talet försvann färjetrafiken, som kan betecknas som ett kulturhistoriskt element. Förändringen av kulturlandskapet är redan genomförd i och med etableringen av väg 168. Kompletteringen med en gc-väg är ett begränsat ingrepp som inte påverkar kulturlandskapet i någon större omfattning. Inga konflikter med kända fornlämningar sker i något av alternativen. Länsstyrelsen anser att exploateringen ska föregås av en arkeologisk utredning för att bedöma om okända fornlämningar berörs av gc-vägen. Rekreation och friluftsliv Förutsättningar Området ingår i ett större område av riksintresse för friluftsliv. De samlade botaniska, zoologiska och geologiska kvaliteterna i omgivningen möjliggör för naturupplevelser av skiftande slag (Naturvårdsverket 1992). Rosenlunds naturreservat är lättvandrat och välbesökt. I de norra delarna finns anlagda promenadstigar och i söder finns äldre stigar med stenskoningar. Från berget beläget sydost i parken erbjuds en vidstäckt utsikt över det omgivande skärgårdslandskapet (Västkuststiftelsen Naturvård och friluftsliv 2007). Konsekvenser och förslag till åtgärder Gc-vägen kommer att innebära en positiv förändring för alla de oskyddade trafikanter som rör sig längs sträckan. Efter utbyggnad kommer det finnas separat gc-väg hela vägen från Marstrands samhälle till den östra sidan av Nordön. Den föreslagna gc-vägen är belägen på samma sida väg 168 som utflyktsmålet Rosenlunds naturreservat. Förhoppningsvis kan gcvägen även innebära att Marstrand blir ett attraktivare mål för cyklande turister. Landskapsbild Från Mittsund fram till km 0/700 består marken norr om väg 168 av ett öppet och flackt ängslandskap, se figur 10. Den södra sidan består längs denna sträcka av kuperad lövskogsterräng med mycket berg i dagen. Mellan km 0/700 och 1/100 utgörs bägge sidor av vägen av relativt flack, lövskog. Vid km 1/100 blir terrängen återigen mer kuperad på bägge sidor om vägen för att vid km 1/300 på den södra sidan övergå till en anlagd slänt ner mot Mjölkekilen, se figur 7 och 8. Vägen är längs hela sträckan smal. Från bron över Mittsund fram till Mjölkekilen omfattas området av landskapsbildsskydd, se figur 11. Landskapsbildsskyddet tillkom 1972 för att trygga de skönhetsvärden som Koön och Marstandsön anses ha. Bland annat omnämns Marstrandsöns karga och vindexponerade utsida, de skyddade kulturmarkerna i dalgångarna på södra Koön och Rosenlunds lövskogsområde. Landskapsbildsskyddet innebär att det inom detta område är förbjudet att utan Länsstyrelsens tillstånd bland annat uppföra nya byggnader annat är för jordbrukets behov, anlägga nya körvägar samt utföra schaktning, fyllning eller tippning. För att avverka trädbestånd huvudsakligen innehållande ek, alm, ask, lind, bok, och lönn krävs anvisning av Skogsstyrelsen (Länsstyrelsen Västra Götalands län ). 16 MKB gc-väg Mittsund Marstrand godkännandehandling

17 Figur 13. Ek som kommer behöva avverkas i alternativ nord. Motsvarande kommer att behöva avverkas i alternativ syd. Figur 14. Utfarten från fastigheten Marstrand 6:41 kommer att få byggas om. Konsekvenser och förslag till åtgärder Gc-vägen kommer innebära att det område som upptas av väg breddas längs hela sträckan. Från Mittsund fram till km 0/700 blir förändringen inte så påtaglig då landskapet redan idag är öppet. Från km 0/700 till 1/100 kommer träd och buska att behöva avverkas, vilket kommer resultera i ett öppnare intryck. Anläggs gräsbeklädda diken mellan väg och gc-väg kan det gröna intrycket dock bestå. Störst skillnad mot nollalternativet kommer gc-vägen att innebära från km 0/100 till km 1/600. I alternativ nord kommer gc-vägen innebära mycket bergskärning och ett antal lövträd kommer att behöva avverkas, se figur 13. Detta kan upplevas som negativa ingrepp i landskapet. Även alternativ syd kommer innebära bergskärning dock i mindre omfattning. Antalet avverkade lövträd är dock likvärdigt. I alternativ syd kan förstärkningar även krävas ut mot Mjölkekilen men dessa behöver inte innebära en större inverkan på lanskapsbilden än nuvarande sprängstensutfyllnad, se figur 8. Gc-vägen kommer att anläggas inom område som omfattas av landskapsbildsskydd (km 0/000 till 1/000) och därmed krävs att dispens för detta söks hos Länsstyrelsen. Som skrivet ovan kan gc-vägen på denna sträcka inte anses innebära några negativa konsekvenser för de värden som landskapsbildsskyddet avser att skydda. Boendemiljö och trafiksäkerhet Förutsättningar Tätare bebyggelse finns i Marstrands samhälle. I samhället finns affär, restaurang mm. Utöver Marstrands samhälle finns ett fåtal fastigheter längs utredningssträckan. Vid korsningen med Rosenlundsvägen har en ny byggnad för vinterförvaring av båtar uppförts kallad Ringens Varv. Området har även inneburit en ny utfart ut mot väg 168, öster om korsningen med Rosenlundsvägen. Gällande hastighet för vägen är 70 km/h från Mittsund till Marstrands samhälle vid km 1/550. Genom samhället gäller 50 km/h. MKB gc-väg Mittsund Marstrand godkännandehandling 17

18 Konsekvenser och förslag till åtgärder Gc-vägen kommer inte att beröra några bostadshus. Huvuddelen av berörd mark, Marstrand 6:7, ägs av kommunen. Mark tillhörande fastigheterna Marstrand 6:43 samt Marstrand 6:84 kan dock komma att behöva tas i anspråk. Även utfarten till fastighet Marstrand 6:41 berörs, se figur 14, och den nya utfarten från Ringens Varv. Gc-vägen kommer innebära att det blir betydligt säkrare att som oskyddad trafikant att röra sig längs sträckan. Detta är positivt både för boende och andra cyklister. De korsningsalternativ som studerats är dels en korsning öster om Rosenlundsvägen - alternativ syd, se figur 15 och 16, dels en korsning vid infarten till Marstrands samhälle - alternativ nord, se figur 17 och 18. För korsningen i alternativ syd gäller följande. Korsningen läggs i anslutning till nybyggd utfart för Ringens Varv. Hastigheten är här 70 km/h. Vid fältbesök har konstaterats att det inte är säkert att det går att anlägga en gc-korsning med god standrad enligt VGU i korsningspunkt syd. Mindre god standard ska dock kunna klaras. Sikten åt öster uppfyller kraven för god Figur 15. Sikt åt öster mot Mittsund från föreslagen korsningspunkt i alternativ syd. Figur 16. Sikt åt väster mot Marstrand från föreslagen korsningspunkt i alternativ syd. Figur 17. Sikt åt öster mot Mittsund från föreslagen korsningspunkt i alternativ nord. Figur 18. Sikt åt väster mot Marstrand från föreslagen korsningspunkt i alternativ nord. 18 MKB gc-väg Mittsund Marstrand godkännandehandling

19 standard, dvs mer än 190 m fri sikt (god standard vid 70 km/h), se figur 15. Sikten åt väster skyms idag på den södra sidan, dvs den sida som gc-vägen i alternativ syd kommer att ligga på, av en bergsknalle. Befintlig sikt är ca 140 m om korsningen förläggs väster om infarten (dvs låg standard) och ca 160 m och korsningen förläggs öster om infarten (dvs mindre god standard), se figur 16. En förläggning av gc-vägen på den södra sidan skulle dock kräva att delar av bergsknallen sprängs bort, vilket skulle förbättra sikten. Det är dock i dagsläget svårt att avgöra huruvida 190 m fri sikt kommer kunna uppnås då vägen även svänger och sluttar något nedåt bakom bergsknallen. Bortagandet av bergsknallen skulle allmänt vara positivt för den motorburna trafiken då sikten åt väster i korsningen med Rosenlundsvägen idag är mycket dålig. Det skulle även underlätta för sikten i samband med in och utfart vid Ringens varv. För korsning i alternativ nord gäller följande. Korsningen läggs vid infarten till samhället där hastigheten är 50 km/h. Avståndet till där hastigheten ändras till 70 km/h är dock kort, se figur 17. Därför har de riktlinjer enligt VGU som gäller siktförhållanden vid 70 km/h applicerats för sikten åt öster. Vid fältbesök har konstaterats att siktförhållanden i korsningspunkt nord är sådana att det är möjligt att anlägga en gc-korsning med god standard enligt VGU. Detta betyder att man åt väster från korsningsområdet har mer än 140 m fri sikt, (god standard vid 50 km/h) och åt öster kommer ha mer än 190 m fri sikt (god standard vid 70 km/h). Det är vidare positivt att korsningen förläggs till ett område med 50 km/h och i anslutning till samhället. Detta då infarten till samhället innebär att motorburen trafik generellt höjer beredskapen och uppmärksamheten vid hastighetsövergången och bebyggelsen. Sammantaget kan sägas att sett ur ett strikt gc-perspektiv är korsningspunkten i alternativ nord att föredra. Detta då det är säkert att god siktstandard kan uppnås, hastigheten är lägre och placeringen i förhållande till samhället höjer den motorburna trafikens uppmärksamhet på ett naturligt sätt. Det är möjligt att det går att anlägga en gc-korsning med god standard i alternativ syd, den allmänna uppmärksamhetshöjningen som finns i alternativ nord saknas dock. För den motorburna trafiken innebär alternativ syd dock en vinst i och med den allmänt förbättrade sikten mitt på ön. Naturresurser Förutsättningar Från km 0/000 till km 0/700 finns ängmark norr om väg 168. Inga övriga areella näringar bedrivs inom området. Konsekvenser och förslag till åtgärder Mellan Mittsund och km 0/000 och km 0/700 tas max 7000 m 2 ängsmark i anspråk. Den kvarvarande arealen är dock så stor att den fortsatt bör kunna nyttjas för samma ändamål. I både alternativ nord och syd kommer bergskärning att krävas. Mängden berg förväntas dock bli större i alternativ nord. Dagvatten från gc-vägen föreslås anslutas till befintligt system och trummor. Vid normalsektionen sker detta genom öppna diken och vid den smala sektionen genom dräneringsledning. Mängden dagvatten kommer till följd av ytterligare hårdgjorda ytor att öka något. Detta kompenseras till viss del av infiltration i öppna diken. Gräsbeklädda diken är att föredra ur reningssynpunkt då de fastlägger metaller men även till viss del kan husera en nedbrytning av petroleumprodukter. MKB gc-väg Mittsund Marstrand godkännandehandling 19

20 Miljömål och allmänna hänsynsregler Riksdagen har antagit 16 nationella miljömål. Utifrån dessa har Länsstyrelsen i Västra Götalands län tagit fram 15 regionala miljömål (Länsstyrelsen Västra Götalands län ). I detta avsnitt görs en avstämning av hur projektet påverkar de regionala målen samt svarar mot MB:s allmänna hänsynsregler och miljökvalitetsnormer. Miljömål Gc-vägen tar inga värden av nationellt eller regionalt intresse i anspråk. En mindre areal jordbruksmark kommer att tas i anspråk och ett mindre antal lövträd kommer att få avverkas. Gc-vägen kommer att få positiva effekter genom att den bidrar till en säkrare trafikmiljö för oskyddade trafikanter. Vidare möjliggör den ett miljövänligt och hälsosamt resande samt på denna korta sträcka en överföring av resande från bil och buss till cykel. Sammantaget kan därför sägas att utbyggnaden av gc-väg mellan Mittsund och Marstrand kommer att inverka mycket lite negativt på miljömålet Ett rikt odlingslandskap och positivt på miljömålen; Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Levande skogar, God bebyggd miljö och Ett rikt växt- och djurliv. Miljömålen Giftfri miljö, Skyddande ozonskikt, Säker strålmiljö, Grundvatten av god kvalitet och Myllrande våtmarker anses vara opåverkade. Allmänna hänsynsregler I MBs 2 kap redovisas de allmänna hänsyns regler som är grundläggande för prövningen om tillåtlighet, tillstånd, godkännande och dispens. Nedan redovisas en kort bedömning av hur de allmänna hänsynsreglerna tillämpats eller avses tillämpas i projektet. MKB:n är en del av uppfyllandet av bevisbörderegeln, MBs 2 kap 1, som har till uppgift att visa att det föreslagna projektet följer de lagar och regler som finns. Under arbetet med denna MKB och tillhörande utredningar har kunskap inhämtats genom fältbesök, utredningar, kontakter med myndigheter och sakkunniga, i enlighet med kunskapskravet, MBs 2 kap 2. I MKB:n redovisas i de fall där det anses motiverat förslag till åtgärder för att mildra intrång och olägenheter i enlighet med försiktighetsprincipen, MBs 2 kap 3. Produktvalsprincipen, MBs 2 kap. 4 och Hushållnings- och kretsloppsprincipen MB 2 kap 5 kommer att beaktats vid kommande upphandling. Kungälvs kommun har uppfyllt lokalseringsprincipen genom att i Översiktsplanen peka ut lämpliga gång- och cykelstråk och därefter genom att i förstudien pröva förutsättningarna för lokaliseringen av den specifika sträckan i enlighet med MBs 2 kap 6. Vilka avvägningar som gjorts angående gc-vägen med hänsyn till såväl miljö som teknik, ekonomi och samhällsplanering visas i MKB i enlighet med skälighetsprincipen, MB 2 kap 7. MKN Miljökvalitetsnormerna (MKN) är föreskrifter som beskriver lägsta godtagbara miljökvalitet inom ett par områden. De regleras i MB 5 kap och av 1 framgår att: Regeringen får för vissa geografiska områden eller för hela landet meddela föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt, om det behövs för att varaktigt skydda människors hälsa eller miljön eller för att avhjälpa skador på eller olägenheter för människors hälsa eller miljön (miljökvalitetsnormer). I dagsläget finns det miljökvalitetsnormer för utomhusluft och fisk- och musselvatten samt omgivningsbuller. MKN omfattar dels gränsvärden som ej får överskridas, dels riktvärden som ej bör överskidas. Då gc-vägen främjar möjligheten att nyttja miljövänliga färdsätt och på kortare sträckor kan bidra till att överföra transporter från bil och buss till cykel anses projektet vara positivt för miljökvalitetsnormerna för utomhusluft och omgivningsbuller. Gc-vägen förväntas inte ha någon påverkan på normerna för fisk- och musselvatten samt de föreslagna normerna för vattenförekomster. 20 MKB gc-väg Mittsund Marstrand godkännandehandling

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning

Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning Information vid samråd 1 Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning Information vid samråd 2 1. Samrådsmötet öppnas 2. Presentation av medverkande 3. Redogörelse för planprocessen 4. Presentation

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Bedömningsobjekt: Detaljplan för Slåtta industriområde - del av Alfta

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning till. fördjupning av översiktsplan för KUSTOMRÅDE MELLAN SKIVARPSÅN OCH KOMMUNGRÄNSEN MOT YSTAD

Miljökonsekvensbeskrivning till. fördjupning av översiktsplan för KUSTOMRÅDE MELLAN SKIVARPSÅN OCH KOMMUNGRÄNSEN MOT YSTAD Miljökonsekvensbeskrivning till fördjupning av översiktsplan för KUSTOMRÅDE MELLAN SKIVARPSÅN OCH KOMMUNGRÄNSEN MOT YSTAD 2009 12 09 innehållsförteckning inledning 2 sammanfattning 3 befintlig markanvändning

Läs mer

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB checklista för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB Berörs Inledning Dynamate äger fastigheten Plåten 1 där det idag finns lagerbyggnader. P.g.a. utökad verksamhet

Läs mer

Vindkraft i Ånge kommun

Vindkraft i Ånge kommun Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Bilaga 3: Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Planförslag Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys Bilaga

Läs mer

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25 Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Dnr: Upprättad: 2011-01-25 Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Samråd

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Förstudie för gångoch cykelväg mellan Olofsbo och Långaveka. Samråd med allmänheten 14 december 2011

Förstudie för gångoch cykelväg mellan Olofsbo och Långaveka. Samråd med allmänheten 14 december 2011 Förstudie för gångoch cykelväg mellan Olofsbo och Långaveka Samråd med allmänheten 14 december 2011 3. Planeringsprocessen enligt väglagen Förstudie Förstudien är första steget in i den fysiska vägplaneringen

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län MKB-gruppen BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län Röd linje avgränsar planområdet. 2(8) BAKGRUND Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när

Läs mer

Planprogram för Kärnekulla 1:4

Planprogram för Kärnekulla 1:4 Diarienummer BN13/329 Planprogram för Kärnekulla 1:4 Habo kommun Behovsbedömning 2014-12-03 Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

PLANUPPDRAG. Detaljplan för Björnögården, Norra Björnö 1:1, Västerås. Byggnadsnämnden

PLANUPPDRAG. Detaljplan för Björnögården, Norra Björnö 1:1, Västerås. Byggnadsnämnden 2013-06-04 Dnr 2011/111-BN-213 Lovisa Gustavsson Tel 021-39 00 00 Byggnadsnämnden Detaljplan för Björnögården, Norra Björnö 1:1, Västerås PLANUPPDRAG Ansökan Fastighetskontoret har från Stadsbyggnadskontoret

Läs mer

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping 1(8) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen inom Vilbergen i Norrköping, fysisk planering den 20 september 2012 A N T A G A N D E H A N D L I N G Antagen i SPN: 2013-01-29,

Läs mer

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Sofia Elfström, 0550-88543 sofia.elfstrom@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-04 Referens Sida 1(6) Behovsbedömning Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Läs mer

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl.

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. SAMRÅDSHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. Folkärna S N Avesta kommun Dalarnas län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård)

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) Datum Diarienr 2011-09-26 KS 23/11 Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN SAMRÅD ANTAGANDE LAGA KRAFT Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING Planområdet

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING JANUARI 2014. DETALJPLAN FÖR DEL AV JUNOSUANDO 7:14 Bostäder och kontor Pajala kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING

SAMRÅDSHANDLING JANUARI 2014. DETALJPLAN FÖR DEL AV JUNOSUANDO 7:14 Bostäder och kontor Pajala kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR DEL AV JUNOSUANDO 7:14 Bostäder och kontor Pajala kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR I SAMRÅDSSKEDET Planbeskrivning Plankarta med illustrationsskiss Fastighetsförteckning

Läs mer

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 SAMRÅDSFÖRSLAG 2013-03-25 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7 Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

Behovsbedömning. Detaljplan för Järeda 2:78 och 2:108 m.fl, Järnforsen, Hultsfreds kommun, Kalmar län. Granskning. Planområde

Behovsbedömning. Detaljplan för Järeda 2:78 och 2:108 m.fl, Järnforsen, Hultsfreds kommun, Kalmar län. Granskning. Planområde Granskning Behovsbedömning Planområde Detaljplan för Järeda 2:78 och 2:108 m.fl, Järnforsen, Hultsfreds kommun, Kalmar län Miljö- och byggnadsnämnden 2 (8) Behovsbedömning Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska

Läs mer

Behovsbedömning för MKB

Behovsbedömning för MKB 1 (7) 2015-02-25 Dnr KUS 2014/0097 KULTUR OCH SAMHÄLLSUTVECKLINGSNÄMNDEN Kultur och Samhällsutvecklingsförvaltningen Behovsbedömning för MKB Detaljplan för Sandviksudden, Stenåker 4:1, 4:2 Söderhamns kommun,

Läs mer

Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad. BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009

Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad. BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009 Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009 Innehåll 1 Planprogram 1.1 Läge och avgränsning 3 1.2 Syfte 3 2 Behovsbedömning 2.1 Miljöbedömning av planer och program

Läs mer

Del av Presterud 1:11 m fl Kristinehamns kommun, Värmlands län

Del av Presterud 1:11 m fl Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Johan Stenson, 0550-88550 johan.stenson@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-29 Referens Sida 1(7) Behovsbedömning Del av Presterud 1:11 m fl Kristinehamns kommun,

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING. Dnr: MBN 2009.2933. Holmared 1:24 och 1:25 Rånnavägs samhälle Ulricehamns kommun Västra Götalands län

ANTAGANDEHANDLING. Dnr: MBN 2009.2933. Holmared 1:24 och 1:25 Rånnavägs samhälle Ulricehamns kommun Västra Götalands län ANTAGANDEHANDLING Dnr: MBN 2009.2933 Detaljplan för Holmared 1:24 och 1:25 Rånnavägs samhälle Ulricehamns kommun Västra Götalands län Enkelt planförfarande enl 5 kap 28 PBL Upprättad den 23 februari 2011

Läs mer

UTLÅTANDE EFTER UTSTÄLLNING 2

UTLÅTANDE EFTER UTSTÄLLNING 2 Dnr MN/2002-0967 Detaljplan för Del av NYCKLEBY 1:33 Strömstads kommun UTLÅTANDE EFTER UTSTÄLLNING 2 HUR UTSTÄLLNINGEN HAR BEDRIVITS Miljö- och byggnämnden beslutade 2011-02-03 26 att genomföra en andra

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan för Stavsjö 2:191, 2:187 och del av Stavsjö 2:186, (Stavsjö trafikplats), Nyköpings kommun

Behovsbedömning av detaljplan för Stavsjö 2:191, 2:187 och del av Stavsjö 2:186, (Stavsjö trafikplats), Nyköpings kommun Samhällsbyggnad Plan- och naturenheten Datum Dnr 1/8 2015-03-03 BTN14/86 Behovsbedömning av detaljplan för Stavsjö 2:191, 2:187 och del av Stavsjö 2:186, (Stavsjö trafikplats), Nyköpings kommun Behovsbedömningen

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 1 Datum 2012-05-31 Kommunförvaltningen Bygg och miljö Martina Norrman, planarkitekt Direkttelefon 040-40 82 18 Vår ref 12.063 Er ref BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SYFTE Enligt plan- och

Läs mer

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1 PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1 VALDEMARSVIKS KOMMUN Östergötlands län 2015-05-27 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till planförslaget har följande handlingar upprättats: Planbeskrivning Plankarta

Läs mer

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson Nr 2013:08 KN-SLM12-150 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Ingeborg Svensson datum. 2013-10-10 ang. förenklad rapport över arkeologisk

Läs mer

PLANPROGRAM FÖR OMRÅDE I SVARTNORA

PLANPROGRAM FÖR OMRÅDE I SVARTNORA PLANPROGRAM FÖR OMRÅDE I SVARTNORA Del av Svartnora 2:2. Nora församling, Kramfors kommun B E S K R I V N I N G Bakgrund I aktuellt område finns sedan tidigare efterfrågan och exploateringsintresse av

Läs mer

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Kort om Enetjärn Natur Start 2001 Ekologkonsult > 20 medarbetare (biologer, jägm, miljövetare, disputerade)

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg Kommunledningskontoret Tony Andersson Planarkitekt 010722 85 95 Behovsbedömning 20140326 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0358 KS 203 Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Läs mer

PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Detaljplan för Kv. RATTEN, m.fl i Bromölla, Bromölla kommun PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ALLMÄNT Handlingar Plankarta med förslag till planbestämmelser Plan- och genomförandebeskrivning Fastighetsförteckning

Läs mer

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Kultur och samhällsutvecklingsförvaltningen 2011/0132 Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Detaljplan för Långbo fritidsområde, Långbo 3:55 m.fl. Planens syfte Handläggare Utökad byggrätt

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

Väg 953, gång- och cykelväg

Väg 953, gång- och cykelväg SAMRÅDSREDOGÖRELSE Väg 953, gång- och cykelväg Kungsbacka kommun, Hallands län Vägplan 2015-08-31 Projektnummer: 143 052 Trafikverket Postadress: Kruthusgatan 17, 405 33 Göteborg E-post: trafikverket@trafikverket.se

Läs mer

Riktvärdena vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur är för ljudklass C:

Riktvärdena vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur är för ljudklass C: Bedömningsgrunder Riktvärden för buller Trafikbuller Riksdagen har angett riktvärden för trafikbuller (väg- och tågtrafik) som normalt inte bör överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid

Läs mer

Ändring av DETALJPLAN för Linneryds prästgård 5:77 m fl med avseende på Linneryd 5:78 i Linneryd samhälle, Tingsryds kommun, Kronobergs län

Ändring av DETALJPLAN för Linneryds prästgård 5:77 m fl med avseende på Linneryd 5:78 i Linneryd samhälle, Tingsryds kommun, Kronobergs län 2010-11-22 Dnr:2010-1132-211 1(3) ANTAGANDEHANDLING Ändring av DETALJPLAN för Linneryds prästgård 5:77 m fl med avseende på Linneryd 5:78 i Linneryd samhälle, Tingsryds kommun, Kronobergs län PLANBESKRIVNING

Läs mer

Fortum har anlitat Pöyry SwedPower AB för att genomföra samråd och upprätta MKB:n.

Fortum har anlitat Pöyry SwedPower AB för att genomföra samråd och upprätta MKB:n. Samrådsredogörelse Ansökan om nätkoncession för linje för markförläggning av del av 40 kv-ledning L643 i ny sträckning mellan Norra Ormesta och Rynninge, Örebro kommun, Örebro län 1. Inledning 1.1 Bakgrund

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

Väg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie

Väg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie Väg 77 Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie 1 Kort om väg 77 Vägen har ett körfält i vardera riktningen utan mitträcke. Vägbredden är ca 6,5m, respektive körfält 3m, vägrenar 0,25m.

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg Kommunledningskontoret Tony Andersson Planarkitekt 010722 85 95 Behovsbedömning 20140515 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0362 KS 203 Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg

Läs mer

Nya bostäder i Diseröd

Nya bostäder i Diseröd Nya bostäder i Diseröd Tyfter 1:19 m fl, Kungälvs kommun Trafik- och bullerutredning 2012-10-31 ÅF Infrastructure AB, Kvarnbergsgatan 2, Box 1551 SE-401 51 Göteborg Telefon +46 10 505 00 00. Fax +46 10

Läs mer

A 4993 PLANBESKRIVNING. Detaljplan för del av Kolberga 2:69 Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2009-08-30

A 4993 PLANBESKRIVNING. Detaljplan för del av Kolberga 2:69 Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2009-08-30 A 4993 Detaljplan för del av Kolberga 2:69 Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2009-08-30 Uppdragsbeslut 2009-06-17 Samrådsbeslut 2009-10-14 Utställningsbeslut 2010-02-10

Läs mer

Behovsbedömning MKB (checklista)

Behovsbedömning MKB (checklista) Åmåls kommun Översiktskarta med planområdets läge Ändring av detaljplan för Del av Åmål 2:1, Måkeberg Åmåls kommun, Västra Götalands län Behovsbedömning MKB (checklista) Åmål den 28 Januari 2010 PIN-Enheten

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Bilaga till Översiktsplan för Vansbro kommun INLEDNING En översiktsplan ska alltid innehålla en miljökonsekvensbeskrivning. Denna ska gå igenom den miljöpåverkan

Läs mer

DNR 2011-0075 Sida 1 av 7

DNR 2011-0075 Sida 1 av 7 DNR 2011-0075 Sida 1 av 7 GRANSKNINGSHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för HÅCKSVIK INDUSTRIOMRÅDE OMFATTANDE FASTIGHETEN LISSLARP 1:18 MED FLERA i Håcksvik, Svenljunga kommun, Västra Götalands

Läs mer

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10 Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)

Läs mer

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan.

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan. PLAN.2015.2 Fastighet RINGARUMS PRÄSTGÅRD 1:69 BEHOVSBEDÖMNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANENSSYFTE OCH HUVUDDRAG... 1 ALTERNATIV LOKALISERING... 1 STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING... 1 BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING...

Läs mer

Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun

Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun Rapport 2014-06-13 Uppdragstagare: Tomelillavägen 456-72 275 92 Sjöbo Tel 0416-151 20 rune.gerell@sjobo.nu

Läs mer

KYRKVIK 14:5 PLANBESKRIVNING. Enkelt planförfarande Samrådshandling. Lysekil, Lysekils kommun. Detaljplan för bostad. Upprättad 2011-03-22

KYRKVIK 14:5 PLANBESKRIVNING. Enkelt planförfarande Samrådshandling. Lysekil, Lysekils kommun. Detaljplan för bostad. Upprättad 2011-03-22 Kommunstyrelsen Detaljplan för bostad KYRKVIK 14:5 Lysekil, Lysekils kommun Dnr: LKS 11-100-214 Enkelt planförfarande Samrådshandling Upprättad 2011-03-22 PLANBESKRIVNING Till detaljplanen hör följande

Läs mer

Detaljplan för SMÄLTERYD 2:21. Sätila, Marks kommun, Västra Götalands län. SAMRÅDSHANDLING Diarienummer PBN 2009/0324 214. Fastighet Smälteryd 2:21

Detaljplan för SMÄLTERYD 2:21. Sätila, Marks kommun, Västra Götalands län. SAMRÅDSHANDLING Diarienummer PBN 2009/0324 214. Fastighet Smälteryd 2:21 SAMRÅDSHANDLING Diarienummer PBN 2009/0324 214 Detaljplan för SMÄLTERYD 2:21 Sätila, Marks kommun, Västra Götalands län Fastighet Smälteryd 2:21 Upprättad 2009-12-16 Planarkitekt Åsa Svensson Plantekniker

Läs mer

Inventering av naturvärden med anledning. av detaljplan för del av Resö 8:69. Linda Andersson

Inventering av naturvärden med anledning. av detaljplan för del av Resö 8:69. Linda Andersson Inventering av naturvärden med anledning av detaljplan för del av Resö 8:69 Linda Andersson Inventering av naturvärden med anledning av detaljplan för del av Resö 8:69 Linda Andersson RIO GÖTEBORG NATUR-

Läs mer

Behovsbedömning SAMRÅDSHANDLING. Här infogar du din bild. Den ska få plats i den na ruta. SPN-000/000 1(9) SPN 2014/0082 214

Behovsbedömning SAMRÅDSHANDLING. Här infogar du din bild. Den ska få plats i den na ruta. SPN-000/000 1(9) SPN 2014/0082 214 Behovsbedömning 1(9) SPN-000/000 Tillhörande tillägg till detaljplan för fastigheten Pryssgården 1:43 med närområde inom Pryssgården i Norrköping den 21 april 2015 Här infogar du din bild. Den ska få plats

Läs mer

Detaljplan Hamnholmen, som berör Ytterbyn 86:1 m.fl. Plankartan med bestämmelser blir juridiskt bindande efter antagande.

Detaljplan Hamnholmen, som berör Ytterbyn 86:1 m.fl. Plankartan med bestämmelser blir juridiskt bindande efter antagande. SAMRÅDSHANDLING Detaljplan Hamnholmen, som berör Ytterbyn 86:1 m.fl. Kalix kommun, Norrbottens län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Följande handlingar utgör förslaget: Plankarta i skala 1:1000 med planbestämmelser

Läs mer

Mark- och miljödomstolen c/o Länsstyrelsen i Stockholms län Enheten för överklaganden Box 22067 104 22 stockholm

Mark- och miljödomstolen c/o Länsstyrelsen i Stockholms län Enheten för överklaganden Box 22067 104 22 stockholm Mark- och miljödomstolen c/o Länsstyrelsen i Stockholms län Enheten för överklaganden Box 22067 104 22 stockholm Överklagande av Länsstyrelsens beslut 4031-398853-2013 angående detaljplan för kvarteren

Läs mer

Utskrift från Tekis-GI

Utskrift från Tekis-GI Dnr: KS 2013/657.213 LAGA KRAFT 2014-07-01 Detaljplan för KNISLINGE 10:9 i Knislinge, Östra Göinge Kommun PLANBESKRIVNING Utskrift från Tekis-GI Sida 1 av 1 Utskrift från Tekis-GI http://appgis1.resource.wan/gemensamma/tekisgiwebb/print.aspx?x=186736.06018771&y=6230831.2604602&session=21901202-13...

Läs mer

Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken

Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken Sida 1 av 4 Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken Ansökan insändes till: Öckerö kommun Plan-, bygg- och miljöenheten 475 80 ÖCKERÖ Sökande Namn Adress Telefonnummer E-postadress Personnummer

Läs mer

Behovsbedömning planprogram för Södra cell Mönsterås

Behovsbedömning planprogram för Södra cell Mönsterås Vectura Mark & Samhälle Box 1062 551 10 Jönköping Anna Westerlund Anna.westerlund@vectura.se +46 10 484 60 11 Datum: 2010-07-01 Beteckning: Behovsbedömning Behovsbedömning planprogram för Södra cell Mönsterås

Läs mer

3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS. Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41

3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS. Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41 3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41 De i planen föreslagna nya utbyggnadsområdena är grovt avgränsade. Vid detaljplaneläggning

Läs mer

Vindpark Marvikens öar

Vindpark Marvikens öar Vindpark Marvikens öar Samrådsunderlag Figur 1. Vindpark Marvikens öar består av 8-12 stora vindkraftverk placerade på stränder, öar och skär i Marviken. 652 21 Karlstad Sida 1 Vindpark Marviken Konsortiet

Läs mer

Korsningen E20-rv 44

Korsningen E20-rv 44 Korsningen E20-rv 44 HANDLINGAR Planbeskrivning dat juni 2008 Planen antagen 2008-08-26 Plankarta med planbestämmelser dat juni 2008 Laga kraft 2008-09-25 Samrådsyttrande dat 2008-06-24 Genomförandetiden

Läs mer

GULLRISET 6 m fl. Detaljplan för. Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län. Diarienummer SBN 2005/0181 214. Upprättad 2005-09-05

GULLRISET 6 m fl. Detaljplan för. Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län. Diarienummer SBN 2005/0181 214. Upprättad 2005-09-05 Diarienummer SBN 2005/0181 214 Detaljplan för GULLRISET 6 m fl Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län Upprättad 2005-09-05 LAGA KRAFT 2005-10-21 1 (7) ANTAGNA PLANHANDLINGAR Plankarta med bestämmelser

Läs mer

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län Programmet har upprättats 2006-11-14 Handlingar 1(4) Planprogram, 2006-11-14 Fastighetsförteckning, 2006-11-14,

Läs mer

Anslutning av vindkraft och framtidssäkring av elnätet. Vindkraftsanslutning vid Kopperaa, Norge via Storlien till Enafors, 130 kv ledning

Anslutning av vindkraft och framtidssäkring av elnätet. Vindkraftsanslutning vid Kopperaa, Norge via Storlien till Enafors, 130 kv ledning Anslutning av vindkraft och framtidssäkring av elnätet Vindkraftsanslutning vid Kopperaa, Norge via Storlien till Enafors, 130 kv ledning Innehåll Bakgrund 3 Tillståndsprocessen 4 Tillvägagångssätt 5 Projektbeskrivning

Läs mer

PLANBESKRIVNING SKJUTSHÅLLET 1. Fittja, Botkyrka Kommun. Detaljplan för E56-50 1(6) Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten

PLANBESKRIVNING SKJUTSHÅLLET 1. Fittja, Botkyrka Kommun. Detaljplan för E56-50 1(6) Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten 1(6) Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten Referens: Olof Karlsson, planarkitekt Detaljplan för SKJUTSHÅLLET 1 Fittja, Botkyrka Kommun PLANBESKRIVNING Planområdets läge 2(6) HANDLINGAR Detaljplanen

Läs mer

INNEHÅLL. Allmänt 3. Förläggningsmetod 9. Restriktioner kring ledningen 10. Teknisk data mm 11

INNEHÅLL. Allmänt 3. Förläggningsmetod 9. Restriktioner kring ledningen 10. Teknisk data mm 11 2 TEKNINSK BESKRIVNING TILLHÖRANDE ANSÖKAN OM NÄTKONCESSION FÖR NY MARKFÖRLAGD 130 KV-KRAFTLEDNING INNEHÅLL 1 Allmänt 3 2 Utformning och utförande 5 2.1 Samförläggning med överföringsledningar (Sobacken

Läs mer

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSFÖRSLAG 2009-11-09 ANTAGANDEHANDLING

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSFÖRSLAG 2009-11-09 ANTAGANDEHANDLING SAMRÅDSFÖRSLAG 2009-11-09 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt ÄPBL 5:28 Detaljplan för del av fastigheten Häverö-Norrby 26:4 i Häverö-Edebo-Singö församling Dnr 07-10155.214 Ks 07-1026 PLANBESKRIVNING

Läs mer

BOKHANDLAREN 2 DETALJPLAN GRANSKNINGSHANDLING. Töreboda tätort Töreboda kommun PLANBESKRIVNING. TÖREBODA KOMMUN Kommunstyrelsen. Upprättad i juni 2015

BOKHANDLAREN 2 DETALJPLAN GRANSKNINGSHANDLING. Töreboda tätort Töreboda kommun PLANBESKRIVNING. TÖREBODA KOMMUN Kommunstyrelsen. Upprättad i juni 2015 TÖREBODA KOMMUN Kommunstyrelsen GRANSKNINGSHANDLING Planen antagen Laga kraft Genomförandetiden utgår BOKHANDLAREN 2 Töreboda tätort Töreboda kommun DETALJPLAN PLANBESKRIVNING Upprättad i juni 2015 1 INNEHÅLL

Läs mer

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Rapport 2011:15 Arkeologisk förundersökning Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Intill RAÄ 16 Unnerstad 2:1 Gammalkils socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S M U

Läs mer

1/5 ANTAGANDEHANDLING. Detaljplan för Frölunda 8:6 m fl fastigheter i Gällstad Ulricehamns kommun Västra Götalands län. Dnr 2006.

1/5 ANTAGANDEHANDLING. Detaljplan för Frölunda 8:6 m fl fastigheter i Gällstad Ulricehamns kommun Västra Götalands län. Dnr 2006. 1/5 ANTAGANDEHANDLING Detaljplan för Frölunda 8:6 m fl fastigheter i Gällstad Ulricehamns kommun Västra Götalands län Dnr 2006.0534 GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Upprättad 2007-11-22 1. INLEDNING En genomförandebeskrivning

Läs mer

Yttrande över samråd för Vindplats Göteborg, havsbaserad vindkraftsanläggning

Yttrande över samråd för Vindplats Göteborg, havsbaserad vindkraftsanläggning Tjänsteutlåtande Utfärdat 2012-05-29 Diarienummer N138-0344/12 Utvecklingsavdelningen Nina Wolf Telefon 031-3665000, Fax 031-3666001 E-post: fornamn.efternamn@vastrahisingen.goteborg.se Yttrande över samråd

Läs mer

Gestaltningsprinciper för Hareslätt

Gestaltningsprinciper för Hareslätt Gestaltningsprinciper för Hareslätt Samrådshandling 2012-06-28 Illustration: ABAKO Radhusgata DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER PÅ HARESLÄTT, del av Marstrand 6:7, Kungälvs kommun Området Hareslätt är beläget i

Läs mer

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Naturen i Motala Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Värdefull natur i Motala I Motala kommun finner du många värdefulla naturområden. Här finns rika

Läs mer

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart Hofors genomfart Bakgrund Uppdraget Projektera för en genomfart med målsättningarna att: Förtydliga Hofors tätort och dess infarter Öka tillgängligheten för näringsidkare Skapa en inbjudande känsla för

Läs mer

Detaljplan för del av Sandby 10:8 och Sandby 10:23 i Simrishamns kommun, Skåne län

Detaljplan för del av Sandby 10:8 och Sandby 10:23 i Simrishamns kommun, Skåne län Detaljplan för del av Sandby 10:8 och Sandby 10:23 i Simrishamns kommun, Skåne län PLANBESKRIVNING Handlingar Övriga handlingar Plankarta daterad 2012-10-30 rev. 2014-01-20 Planbeskrivning daterad 2012-10-30

Läs mer

DETALJPLAN FÖR KV. PORTALEN, FASTIGHETEN PORTALEN 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN

DETALJPLAN FÖR KV. PORTALEN, FASTIGHETEN PORTALEN 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN SAMRÅDSHANDLING 2015-09-08 Dnr: 2015-000172 PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR KV. PORTALEN, FASTIGHETEN PORTALEN 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN SAMRÅDSHANDLING 1(7) PLAN-

Läs mer

Behovsbedömning. Detaljplan för del av fastigheten Bergkvara 2:1, Bergkvara småbåtshamn, Torsås kommun, Kalmar län ANTAGANDEHANDLING

Behovsbedömning. Detaljplan för del av fastigheten Bergkvara 2:1, Bergkvara småbåtshamn, Torsås kommun, Kalmar län ANTAGANDEHANDLING Detaljplan för del av fastigheten Bergkvara 2:1, Bergkvara småbåtshamn, Behovsbedömning Kalmar den 15 oktober 2010 Rev. den 4 mars 2013 VATTEN OCH SAMHÄLLSTEKNIK AB ANTAGANDEHANDLING Behovsbedömning MKB

Läs mer

MKB och alternativredovisning. Börje Andersson

MKB och alternativredovisning. Börje Andersson MKB och alternativredovisning Börje Andersson 1 Syfte med MKB Syftet med att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning är att ge ett bättre underlag för ett beslut. (Prop. 1997/98:45, sid 271, 6 kap,3 MB)

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan Dnr BN-2013/00169 Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen och MKB-förordningen

Behovsbedömning av detaljplan Dnr BN-2013/00169 Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen och MKB-förordningen Behovsbedömning Sida 1 av 6 Diarienummer: BN-2013/00169 Datum: 2014-04-15 Handläggare: Anders Dieter Aubry för fastigheten Sofiehem 2:1 och 2:2 inom Ålidhem i, Västerbottens län Behovsbedömning av detaljplan

Läs mer

Kabling av två befintliga luftledningar vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby

Kabling av två befintliga luftledningar vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040 25 50 00 Val av stråk Kabling av två befintliga luftledningar vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby Maj 2013 Bg: 59674770 Pg: 4287972 Org. Nr:

Läs mer

VÄG 63/763 TULLEN VÄG 63/826 BRATTFORS

VÄG 63/763 TULLEN VÄG 63/826 BRATTFORS KALKYL PM VÄG 63/763 TULLEN VÄG 63/826 BRATTFORS Objektnr: 85731485 Objektnamn: 63/763 Tullen 63/826 Brattfors Skede: Förstudie Datum: 2009-01-13 Rev datum: 1(5) 1 Bakgrund Vägverket avser att förbättra

Läs mer

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder. Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Hälle Lider AB Husåsvägen 2 459 30 Ljungskile Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 102

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Normalt planförfarande/detaljplan SAMRÅDSHANDLING Dnr: 10BN0436. Samrådet pågår: 2012-10-22 till 2012-12-03

Normalt planförfarande/detaljplan SAMRÅDSHANDLING Dnr: 10BN0436. Samrådet pågår: 2012-10-22 till 2012-12-03 Normalt planförfarande/detaljplan SAMRÅDSHANDLING Dnr: 10BN0436 LAEN 5 HOV, Växjö kommun Detaljplan för fler bostäder vid Hovslund. Växjöhem som är fastighetsägare vill bygga fler bostäder i anslutning

Läs mer

Program för Ursands camping m m, Vänersborgs kommun

Program för Ursands camping m m, Vänersborgs kommun Dnr KS 2012/214 Dnr BN 2012/25 Program för Ursands camping m m, Vänersborgs kommun Januari 2014 Godkänt KF 2014-03-26 24 Programområdets läge Programområdet ligger vid Vänerns strand, ca fem kilometer

Läs mer

INNEHÅLL PLANBESKRIVNING GENOMFÖRANDEBESKRIVNING. Sid. INLEDNING 2 Handlingar Bakgrund Planens syfte och huvuddrag Planområdet

INNEHÅLL PLANBESKRIVNING GENOMFÖRANDEBESKRIVNING. Sid. INLEDNING 2 Handlingar Bakgrund Planens syfte och huvuddrag Planområdet INNEHÅLL Sid PLANBESKRIVNING INLEDNING 2 Handlingar Bakgrund Planens syfte och huvuddrag Planområdet TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN 3 Översiktsplan Detaljplaner AVVÄGNINGAR ENLIGT MILJÖBALKEN 3 Riksintressen

Läs mer