Gång- och cykelväg Mittsund Marstrand

Transkript

1 Väg 168 Gång- och cykelväg Mittsund Marstrand KUNGÄLVS KOMMUN Kungälvs kommun Miljökonsekvensbeskrivning Godkännandehandling

2 Beställare Kungälvs kommun Projektledare: Johan Pihlgren Mark och exploatering Samhällsbyggnad Kungälv Tel. växel: Organisationsnummer: Konsult FB Engineering AB, Göteborg Uppdragsledare: Handläggare: GIS och kartor: Mattias Bååth Elin Bylund Sebastian Zartmann Box Göteborg Tel. växel: Kartmaterial: Foton: FB:s dokumentnr: Kungälvs kommun Konsulten /16/04/MKB Mittsund Marstrand/MKB001_godkännande_gcvag_Mittsund- Marstrand.pdf 2 MKB gc-väg Mittsund Marstrand godkännandehandling

3 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 4 Bakgrund 4 Alternativ 4 Miljökonsekvenser 5 2 Bakgrund 6 Bakgrund 6 Syfte 7 Planeringsprocess och tidigare utredningar 7 3 Avgränsning 7 I tid 7 I rum 7 I sak 7 4 Studerade alternativ 8 Alternativ i förstudie 8 Alternativ i MKB 9 Nollalternativ 9 5 Projektförutsättningar 10 Utformning av gc-väg 10 Byggnadstekniska förutsättningar 11 6 Samhällsplanering 12 7 Miljökonsekvenser 13 Naturmiljö 13 Kulturmiljö 15 Rekreation och friluftsliv 16 Landskapsbild 16 Boendemiljö och trafiksäkerhet 17 Naturresurser 19 Miljömål och allmänna hänsynsregler 20 8 Samråd 21 Länsstyrelsen 21 Vägverket 21 Allmänhet mm 22 9 Samlad bedömning och fortsatt arbete Referenser 24 Bilaga A 25 - Beslut om betydande miljöpåverkan 25 MKB gc-väg Mittsund Marstrand godkännandehandling 3

4 1 Sammanfattning Bakgrund Väg 168 mellan Kungälv och Marstrand saknar separat gång- och cykelväg (gc-väg) på en stor del av sträckan. Vägen är hårt belastad under sommartid då turisttrafiken är stor. Under övrig tid på året är vägen inte lika trafikerad. Vägen är bitvis mycket smal, enligt dagens standard, och har dålig sikt på delar av sträckan. Detta gör det otryggt att som oskyddad trafikant röra sig längs vägen. Över Köon mellan Mittsund och Marstrands samhälle saknas idag gc-väg. Kungälvs kommun tog under sommaren 2007 fram en förstudie för ny gc-väg mellan Mittsund och Marstrand. Kommunen har nu beslutat att gå vidare genom att projektera och upprätta en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för gc-väg längs sträckan. Utredningsområdet ligger längs med väg 168 och ansluter till befintlig gc-väg strax öster om bron över Mittsund och till befintlig gc-väg vid Marstrands samhälles östra ände. Alternativ I förstudien studerades möjligheterna att lägga gc-vägen norr respektive söder om väg 168. Slutsatsen i förstudien var att det var lämpligast att lägga gc-vägen norr om väg 168. På sträckan från Mittsund till korsningen mitt på ön ansågs den norra sidan vara lämpligast av ett flertal anledningar. Det tyngst vägande skälet är att den norra sidan består av flack ängsmark, emedan den södra sidan skulle kräva mycket bergskärning. Vidare skulle en sydlig förläggning även innebära intrång; nära ett bostadshus, i ett utpekat lövskogsområde samt i en fornlämning. En förläggning på den norra sidan erbjuder bättre tillgänglighet till Rosenlunds naturreservat för oskyddade trafikanter samt möjliggör en enkel och trafiksäker anslutning till befintlig gc-väg över Instön och Nordön. Den norra sidan ansågs även lämgligast på sträckan från korsningen mitt på ön till Marstrands samhälle. En nordlig sträckning kommer att innebära bergskärning då gc-vägen närmar sig Marstands samhälle. En sydlig sträckning skulle å sin sida innebära utfyllnad ner mot Mjölkekilen och att en korsningspunkt skulle förläggas till korsningen mitt på ön. För att inte låsa projekteringen genomfördes miljökonsekvensbeskrivningen trots slutsatserna i förstudien för två olika alternativ. Alternativ Nord är det förslag som togs fram i förstudien. Alternativ Syd är ett förslag om förläggning norr om väg 168 fram till korsningen mitt på sträckan där en gc-korsning anläggs. Gc-vägen fortsätter sedan på den södra sidan fram till samhället där den ansluter till befintlig gc-väg. I MKBn jämförs vägförslaget med ett nollalternativ. Nollalternativet innebär att inga åtgärder genomförs. Det medför att cyklister även fortsättningsvis blir hänvisade till blandtrafik på den aktuella sträckan, med fortsatt bristande trafiksäkerhet som följd. 4 MKB gc-väg Mittsund Marstrand godkännandehandling

5 Miljökonsekvenser Anläggandet av gc-väg mellan Mittsund och Marstrand kommer inte att innebära några negativa konsekveneser för utpekade nationella, regionala eller lokala värden. I jämförelse med nollalternativet kommer gc-vägen därmed endast att medföra små negativa miljökonsekvenser på lokal nivå. Dessa konsekvenser består i; bergskärning, anspåkstagandet av mindre andel lövträd och mindre areal ängsmark samt flytt av ett dike. De positiva konsekvenser som gcvägen ger är en möjlighet att säkert och miljövänligt transportera sig mellan Marstrand och Nordön. Detta är positivt för både hälsan och miljön och ligger i linje med flertalet av de nationella och regionala miljömålen samt miljökvalitetsnormerna för utomhusluft. Vad avser de olika alternativen så innebär alternativ nord mera bergskärning är alternativ syd. Alternativ syd kommer istället att kräva fyllnad ut mot Mjölkekilen. Sett ur ett strikt gc-perspektiv är korsningspunkten i alternativ nord att föredra. Detta då det är säkert att god siktstandard kan uppnås, hastigheten är lägre är i alternativ syd och placeringen i förhållande till samhället höjer den motorburna trafikens uppmärksamhet på ett naturligt sätt. Det är möjligt att det går att anlägga en gc-korsning med god standard i alternativ syd, den allmänna uppmärksamhetshöjningen som finns i alternativ nord saknas dock. För den motorburna trafiken innebär alternativ syd dock en vinst i och med den allmänt förbättrade sikten mitt på ön. I det fortsatta arbetet med projektering och byggande bör följande åtgärder vidtas: Geotekniken utredas för hela sträckan med tyngdpunkt på området vid Mjölkekilen. Säkerhetsaspekter bör beaktas vid detaljprojektering av korsning, utfarter och plats för busshållplats. Dispens från strandskyddet kan behöva sökas hos Länsstyrelsen för km 0/000 till 0/200 vid Mittsund. En dialog bör hållas med Vägverket vid samtliga skärningar samt vid detaljprojektering av sträckan förbi trädridån (km 0/000 till 0/400). Dispens från biotopskyddet behöver sökas hos Länsstyrelsen för flytt av diket norr om väg 168 mellan km 0/000 och 0/600. Diken bör utformas öppna och gräsbeklädda ur estetisk och miljömässig synvinkel. Möjlig isbildning på gc-vägen ska beaktas vid projektering av dagvattenhantering. Gc-vägen kommer att anläggas inom område som omfattas av landskapsbildsskydd (km 0/000 till 1/000) och därmed krävs att dispens från skyddet söks hos Länsstyrelsen. En arkeologisk utredning genomföras inom gc-vägens sträckning. MKB gc-väg Mittsund Marstrand godkännandehandling 5

6 2 Bakgrund Bakgrund Väg 168 mellan Kungälv och Marstrand saknar separat gång- och cykelväg (gc-väg) på en stor del av sträckan. Vägen är hårt belastad under sommartid då turisttrafiken är stor. Under övrig tid på året är vägen inte lika trafikerad. Vägen är bitvis mycket smal enligt dagens standard och har dålig sikt på delar av sträckan. Detta gör det otryggt att som oskyddad trafikant röra sig längs vägen. Kungälvs kommun arbetar med en långsiktig plan för att hela sträckan mellan Kungälv och Marstrand skall få separat gc-väg. Framförallt för att binda ihop de samhällen som finns på sträckan, men också för att främja turist- och fritidscyklingen. I Kungälvs kommuns översiktsplan (KP 2000) är sträckan mellan Kungälv och Marstrand markerad som ett viktigt gc-stråk. För att förbättra möjligheterna att cykelpendla inom kommunen samt höja trafik säkerheten utmed vägarna, föreligger ett förslag att avsätta medel för en successiv utbyggnad av kommunens gc-nät. Över Köon mellan Mittsund och Marstrands samhälle saknas idag gc-väg. Befintlig gc-väg finns inne i Marstrands samhälle och från bron över Mittsund till bron mellan Nordön och fastlandet. I Kungälvs kommuns styrdokument Cykelvägar i Kungälv finns sträckan mellan Mittsund och Marstrand upptagen i prioriteringslistan. Figur 1. Stäcka längs väg 168 aktuell för ny gc-väg markerad med blått. 6 MKB gc-väg Mittsund Marstrand godkännandehandling

7 Kungälvs kommun tog under sommaren 2007 fram en förstudie för ny gc-väg mellan Mittsund och Marstrand (Kungälvs kommun, ). Kommunen har nu beslutat att gå vidare genom att projektera och upprätta en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för gc-väg längs sträckan. Utredningsområdet ligger längs med väg 168 och ansluter till befintlig gc-väg strax öster om bron över Mittsund och till befintlig gc-väg vid Marstrands samhälles östra ände, se figur 1. Sträckan är ca 1,6 km lång. Syfte Syftet med gc-vägen är att höja trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter längs den aktuella sträckan samt möjliggöra ett miljövänligt resande. Syftet med MKB är enligt miljöbalkens (MB) 6 kap. 3 att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten eller åtgärden kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. Planeringsprocess och tidigare utredningar MB skall tillämpas på all verksamhet och alla åtgärder som rör projektering, byggande och drift av vägar. Vägverkets planerings- och projekteringsprocess för vägar finns också fastlagd i Väglagen. Aktuellt projekt drivs av Kungälvs kommun. Planeringsprocessen följer MB samt i stort processen enligt Väglagen. Under sommaren 2007 upprättades som tidigare nämnts en förstudie. I förstudien studerades möjliga sträckningar för gc-vägen. Med förstudien som underlag beslutade länsstyrelsen att projektet inte antas medföra betydande miljöpåverkan enligt MB 6 kap 4, se bilaga A. Kommunen har ännu inte beslutat om sträckning. För att inte låsa projekteringen har två alternativ utretts i denna MKB. För att projektet ska kunna genomföras är det en förutsättning att frivilliga överenskommelser kan upprättas med berörda markägare. 3 Avgränsning I tid MKB:ns tidsavgränsning har satts till 10 år, vilket förutsätts innebära att gc-vägen hinner uppföras och vara i drift ett antal år. I rum Den geografiska avgränsningen har satts utifrån det område som gc-vägen tar i anspråk samt ett område på ca 10 m på respektive sida om gc-vägen. I sak Utifrån det i förstudien genomförda samrådet och länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan har MKB:n inriktats mot att beskriva påverkan på strandskyddade och landskapsbildsskyddade miljöer, eventuellt biotopskyddade miljöer och säkerhet vid korsningspunkter. MKB gc-väg Mittsund Marstrand godkännandehandling 7

8 4 Studerade alternativ Alternativ i förstudie I förstudien studerades möjligheterna att lägga gc-vägen norr respektive söder om väg 168, se figur 2. Slutsatsen i förstudien var att det var lämpligast att lägga gc-vägen norr om väg 168. På sträckan från Mittsund till korsningen mitt på ön ansågs den norra sidan vara lämpligast av ett flertal anledningar. Det tyngst vägande skälet är att den norra sidan består av flack ängsmark, medan den södra sidan skulle kräva mycket bergskärning. Den södra sidan skulle även innebära intrång nära ett bostadshus, intrång i ett utpekat lövskogsområde samt en känd fornlämning. En förläggning på den norra sidan erbjuder bättre tillgänglighet till Rosenlunds naturreservat för oskyddade trafikanter samt möjliggör en enkel och trafiksäker anslutning till befintlig gc-väg över Instön och Nordön. Den norra sidan ansågs även lämgligast på sträckan från korsningen mitt på ön till Marstrand. En nordlig sträckning kommer att innebära bergskärning då gc-vägen närmar sig Marstands samhälle. En sydlig sträckning skulle å sin sida innebära utfyllnad ner mot Mjölkekilen och att en korsningspunkt skulle förläggas till korsningen mitt på ön. En korsningspunkt i detta läge ansågs inte fördelaktigt då sikten är dålig och hastigheten 70 km/h. Den i förstudien föreslagna korsningspunkten sker i anslutning till Marstands samhälle där hastigheten är 50 km/h och sikten förhållandesvis god. Fördelningsstation Utfart Vägkorsning och luftledning Öppen ängsmark med grävda diken Trumma/ Stenkista Skärning Telefonstolpe Trumma/ Stenkista Trädridå utmed vägen Utfart Större, grävt dike intill trädridå Elskåp Trumma/ Stenkista Skärning Plasttrumma Här börjar bef gc-väg Trumma/ Stenkista Busshållplats Föreslaget område för korsningspunkt Marstrand Skärning Berg på båda sidor vägen Trumma/ Stenkista Bank Här börjar bef gc-väg Förberedd vall för gc-väg Kungälvs kommun Figur 2. Karta ur förstudien med konfliktpunkter markerade. 8 MKB gc-väg Mittsund Marstrand godkännandehandling

9 Alternativ i MKB För att inte låsa projekteringen genomförs MKB trots slutsatserna i förstudien för två olika alternativ, se figur 3. Alternativ nord är det förslag som togs fram i förstudien, dvs en förläggning norr om väg 168 längs hela sträckan med korsning i anslutning till Marstrands samhälle. Alternativ syd är ett förslag om förläggning norr om väg 168 fram till korsningen mitt på sträckan där en gc-korsning anläggs. Gc-vägen fortsätter sedan på den södra sidan fram till samhället där den ansluter till befintlig gc-väg. Nollalternativ I MKBn jämförs konsekvenser av vägförslaget med ett nollalternativ. Nollalternativet innebär att inga åtgärder genomförs och kan inom samtliga ämnesområden likställas med befintlig situation. Inom ämnesområdena naturmiljö, kulturmiljö, landskapsbild och naturresurser innebär detta att inga ingrepp krävs. Vad gäller ämnesområdena rekreation och friluftsliv och boendemiljö och trafiksäkerhet innebär det att oskyddade trafikanter även fortsättningsvis blir hänvisade till blandtrafik mellan Mittsund och Marstrand, med fortsatt bristande trafiksäkerhet som följd. Samtliga konsekvensbeskrivningar i avsnitt 7 Miljökonsekvenser utgår från skillnader från nollalternativet. Kungälvs kommun Figur 3. Alternativ studerade i MKB. MKB gc-väg Mittsund Marstrand godkännandehandling 9

10 5 Projektförutsättningar Utformning av gc-väg Enligt Vägverkets publikation Vägar och gators utformning (VGU) skall en tvåfilig väg på landsbyggd med separat cykelbana vid nybyggnad vara 7,5 meter bred, inklusive vägren. Befintlig väg är mellan 5,5 och 5,8 meter bred med obefintlig vägren. Då denna utredning inte behandlar ombyggnad av väg 168 konstateras endast att vägen är alltför smal för dagens standard och att det skulle förbättra säkerheten för de oskyddade trafikanterna betydligt om en separat gc-väg byggs. Gc-vägen bör med tanke på vinterväghållning, trafiksäkerhet mm vara minst 2,5 meter bred. Enligt VGU bör avståndet mellan väg och gc-väg (sidoremsan) uppfylla kravet för säkerhetszon, avståndet skall dock vara minst 3 meter. Säkerhetszonens bredd beror på val av släntlutning, val av standard samt delvis på vägens geometri, se figur 4. Säkerhetszonen/sidoremsan kan dock ersättas med ett räcke som sitter i liv med körbanekanten. Avståndet till gc-vägen beror därefter på räckets arbetsbredd, se figur 5. Där det är aktuellt för gc-vägen att korsa väg 168 bör korsningspunkten placeras där det är god sikt och utformas med god trafiksäkerhetsstandard. Enligt VGU, avsnittet om korsningar, innebär god standard att bilisterna har 190 m fri sikt på vardera sida om gc-korsningen vid 70 km/h. För 50 km /h är motsvarande avstånd 140 m. Vid busshållplatser bör säkerhetskraven också särskilt uppmärksammas. Övriga standardkrav som beläggning och eventuell belysning får studeras i det fortsatta arbetet. Exempel på utformning av korsningspunkt visas i figur 6. Figur 4. Principförslag enligt VGU av normalsektion för gc-väg utefter väg 168 mellan Mittsund och Marstrand. Körbana 6,5 m Gc-väg ca 2,5 m Vägren 0,5 m Ca 1,5 m beroende på val av räcke Figur 5. Principförslag enligt VGU som visar tillfredsställande trafiksäkerhetsutförande vid bergskärning. 10 MKB gc-väg Mittsund Marstrand godkännandehandling

11 Figur 6. Förslag till utformning av korsningspunkt mellan gc-väg och väg 168. Byggnadstekniska förutsättningar Enligt bedömning utifrån jordartskarta 7ANO/7BNV består marken från ca km 0/000 till ca km 1/600 generellt av områden med berg, grovmo, glacial grovlera samt glacial finlera. Mer specifikt kan sägas att från gränsen av befintlig gc-väg vid ca km 0/000 och västerut till ca km 0/700 består marken i huvudsak av glacial finlera och avgränsas av berg i norr och i söder. Vid ca km 0/050 och utmed södra sidan av befintlig väg 168 består marken lokalt av glacial grovlera. Från ca km 0/700 till ca km 1/600 består marken i huvudsak av berg, se figur 7. Vid ca km 1/000 där väg 168 korsar en mindre befintlig väg består marken av grovmo. Vid ca km 1/400 och utmed norra sidan av Mjölkekilen, där väg 168 närmast passerar strandkanten, består marken av glacial grovlera, se figur 8. Här kan det vara lämpligt att gc-vägen placeras utmed norra sidan av väg 168 för att minimera eventuella behov av förstärkningsåtgärder ut mot havsviken. Oavsett placering av gc-vägen behöver stabiliteten ut mot Mjölkekilen utredas i kommande projekteringsskede. Figur 7. Berg i dagen norr om väg 168 vid km 1/200. Figur 8. Befintlig fyllning ut mot Mjölkekilen, söder om väg 168 vid km 1/400. MKB gc-väg Mittsund Marstrand godkännandehandling 11

12 6 Samhällsplanering Hela sträckan är i Kungälvs kommuns översiktsplan, KP 2000, markerad som ett viktigt gcstråk, se figur 9. Större delen av sträckan går genom områden utpekade som särskilt värdefullt naturområde/-objekt. Mitt på sträckan, i höjd med Gunnarsdal, finns ett område utpekat som utbyggnadsområde för endast verksamheter. Vid Mjölkekilen är marken norr om sträckan utpekad som närströvområde, park i tätort Norr om sträckan ligger Rosenlunds naturreservat. Av KP 2000 framgår att all exploatering inom området skall undvikas med hänsyn till områdets höga naturvärden och att försiktighet skall iakttagas av hänsyn till områdets kulturvärden. Tätare bebyggelse finns vid Marstrands samhälle. Samhället är en servicepunkt med mataffär, restauranger mm. Från Marstrands samhälle går även färjan till ön Marstrand. Utöver denna bebyggelse finns ett fåtal bostäder i direkt anslutning till sträckan. Mitt på sträckan nordöst om korsningen med Rosenlundsvägen har ett nytt område exploaterats. Här ska vinterförvaring av båtar ske. En ny utfart mot väg 168 har byggts. Plats för gc-vägen finns mellan området och väg 168. Befintliga detaljplaner finns söder om vägen vid infarten till Marstrands samhälle. I dessa detaljplaner finns en gc-väg inritad söder om väg 168. Det aktuella området ingår i ett större område av riksintresse för både naturvård (NRO14018 Hakefjorden-Marstrandsfjorden-Sälöfjorden) och friluftsliv (FO3 Södra Bohusläns kust) enligt MB 3 kap. 6. Särskilda hushållningsbestämmelser råder även inom detta område enligt MB 4 kap. 4 på grund av att kuststräckan är högexploaterad. För ytterligare beskrivning av dessa områden se avsnitt Naturmiljö samt Rekreation och friluftsliv. Marstrands fiskehamn samt farleden Marstrand-Albrektssund är utpekade som riksintressen för kommunikation enligt MB 3 kap. 8. Kungälvs kommun Figur 9. Utdrag ur Kungälvs kommuns översiktsplan, KP MKB gc-väg Mittsund Marstrand godkännandehandling

13 7 Miljökonsekvenser Naturmiljö Förutsättningar Från Mittsund fram till km 0/700 består marken norr om väg 168 av ett öppet och flackt ängslandskap, se figur 10. Ett grävt dike följer vägen mellan km 0/000 och 0/600. Diket omfattas av det generella biotopskyddet, är ca 1 m brett, 1,5 m djupt och i diket växer bland annat kaveldun, små aspar, nyponrosor och hallonbuskar. Diket omges av en frodig träd- och buskridå på en sträcka av ca 400 m. Träd- och buskridån består bland annat av rönn, mindre ekar, nyponrosor, slån, vildapel och asp. Den södra sidan består längs denna sträcka av kuperad lövskogsterräng med mycket berg i dagen. Mellan km 0/700 och 1/100 utgörs bägge sidor av vägen av relativt flack, huvudsakligen björk- och ekdominerad, lövskog. Vid km 1/100 blir terrängen återigen mer kuperad på bägge sidor om vägen för att vid km 1/300 på den södra sidan övergå till en anlagd slänt ner mot Mjölkekilen, se figur 7 och 8. Det aktuella området ingår i ett större område av riksintresse för naturvård. I detta varierade kustområde finns både stora sammanhängande lövskogsområden, välutvecklade betade havsstrandängar, högproduktiva grundbottenområden och viktiga rast- och övervintringsområden för fågellivet (Länsstyrelsen Västra Götalands län ). Hela området är även utpekat av Kungälvs kommun som ett lokalt naturmiljöintresse. Norr om väg 168 ligger som tidigare nämnt Rosenlunds naturreservat, se figur 10. Reservatet består till större delen av ett ädellövskogsområde. Mot norr har detta karaktären av ekhagar och mot söder är terrängen bergigare och vegetation består av lågvuxen ekkrattskog med inslag av tall (Västkuststiftelsen Naturvård och friluftsliv 2007). Delar av naturreservatet är upptaget i kommunens lövskogsinventering, nr 96 i den södra delen av reservatet och nr 97 i den norra delen. Dessa områden har fått klassning III respektive II på en tregradig skala där I är högst. (Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län 1990). Ett område i direkt anslutning till den södra sidan av väg 168 är även upptaget i nämnda inventering, nr 95. Detta område består av ekskog samt triviallövskog med ädellövinslag och har fått klassning III. Lokalisering och utbredning av nämnda naturintressen kan ses i figur 11. Längs sträckan finns ett antal grävda diken, som nämnts ovan ligger ett av dessa diken parallellt med den norra sidan av vägen. Detta dike omfattas av det generella biotopskyddet enligt MB 7 kap. 11. De grävda diken som korsar vägen är förlagda i sten- och plasttrummor. Strandskydd råder från Mittsund fram till km 0/200. Figur 10. Öppet ängslandskap från km 0/000 till km 0/700. Skogen till vänster ingår i Rosenlunds naturreservat. I mitten av bilden syns den trädridå som omger diket. MKB gc-väg Mittsund Marstrand godkännandehandling 13

14 Konsekvenser och förslag till åtgärder Hela Koön omfattas av riksintesse för naturmiljö. Gc-vägen kommer inte att innebära några negativa konsekvenser för de värden som riksintresset baseraras på. Den föreslagna alternativen kommer inte heller att beröra några andra utpekade områden av särskilt värde för naturmiljön. Från km 0/000 till 0/700 kommer gc-vägen att förläggas norr om väg 168. Detta innebär att diket med omgivande trädridå kommer att påverkas. Påverkan och effekterna därav beror av huruvida gc-vägen förläggs i direkt anslutning till väg 168 eller bakom trädridån. Att spara trädridån är att föredra ur naturmiljösynpunkt då olikformighet i landskapet generellt innebär en högre biologisk mångfald. Det finns dock gott om lövskog i närheten och de arter av flora och fauna som har sin hemvist i trädbård och dike idag kommer fortsatt att kunna finnas på ön även om trädbården tas ner. För ingrepp i diket krävs dispens från biotopskyddet. Gc-vägens första 200 m anläggs inom strandskyddat område. För detta krävs dispens från Länsstyrelsen. Gc-vägen innebär ingen förändring av strandzonen då den börjar över 100 m från vattnet. Gc-vägen kommer öka tillgängligheten till strandområdet då det blir lättare att ta sig dit. Vidare kommer gc-vägen inte att innebära någon väsentlig förändring för de växt- och djurarter som finns i området. Från km 0/700 till km 1/600 finns två förslag på sträckning. Förläggs gc-vägen enligt alternativ nord kommer relativt omfattande bergskärning att krävas mellan ca km 1/100 och 1/550. Ett antal lövträd kommer även att få tas ner. Förläggs gc-vägen enligt alternativ syd kan förstärkningsåtgärder komma att krävas ut mot Mjölkekilen. Då dessa kan komma att krävas under nivå för högsta högvatten kan tillstånd eller anmälan om vattenverksamhet krävas. Även en sydlig förläggning kräver bergskärning. Dock endast mellan ca km 1/100 till km 1/350, dvs i mindre omfattning än i alternativ nord. Andelen, sorten och åldern på de lövträd som kommer att behöva avverkas är ungefärligt likvärdig i de båda alternativen. Kungälvs kommun Figur 11. Karta över aktuell del av väg 168 med de i området utpekade naturintressena markerade. Hela området är av riksintresse för både naturmiljö och friluftsliv, av visualiseringsskäl är detta dock inte markerat på kartan. 14 MKB gc-väg Mittsund Marstrand godkännandehandling

15 Kulturmiljö Förutsättningar En kulturhistorisk förstudie har genomförts av Bohusläns museum för att redovisa samt översiktligt värdera de kulturvärden som finns längs sträckan (Bohusläns Museum 2007). Följande är en sammanfattning av denna förstudie. Koön präglas av ett småskaligt kustjordbruk. Koön har också varit starkt präglad av närheten till Marstrand. Instön och Nordön har som jämförelse i större utsträckning påverkats av modern fritidshusbebyggelse. Kommunikationernas betydelse för trakten är påfallande. Av tradition har Marstrand och kustsocknarna haft relativt goda sjöförbindelser med Göteborg. På Koön var det därför länge ointressant med förbindelser tvärs över ön. Sträckningen av väg 168 över Nordön, Instön och Koön är anlagd i slutet av 1930-talet. Eftersom vägsträckan är relativt ung saknar den äldre väghållningsstenar och milstenar. Spår av de äldre färjelägren finns dock kvar ex. kajlämningarna på Koöns östra sida, den övriga kulturhistoriska lämningen Marstrand 56. Kajanläggningen är det enda, kända arkeologiska objekt som är beläget längs sträckan. Övriga delar av Koön är med sina 30 registrerade förhistoriska boplatser en förhållandevis fornlämningstät ö. De förhistoriska boplatserna ligger liksom den äldre bebyggelsen i öns dalgångar och klåvor, vid Långedalen, Smörsund, Mittsund och mellan Björnängen och Ödegärdet. I dessa dalgångar fanns förutsättningarna för att hitta förhistoriska boplatser; uppodlade åkrar, grustag och äldre körvägar. Förutom de förhistoriska boplatserna finns även rösen stensättningar och trankokerilämningar representerade i fornlämningsmiljön. Lokalisering och utbredning av ovan nämnda kulturintressen kan ses i figur 12. Hänsyn till kulturvärden ska enligt ÖP 2000 generellt tas vid all exploatering på Koön. Smörsund Kungälvs kommun Figur 12. Karta över aktuell del av väg 168 med de i området utpekade kulturvärdena markerade. MKB gc-väg Mittsund Marstrand godkännandehandling 15

16 Konsekvenser och förslag till åtgärder Hedvigsholmen och Arvidsvik ingår i Marstrands riksintresseområde (KO14) och den kommunala kulturmiljön som är uttagen runt Marstrand (Kungälv nr 26). Riksintresseområdets del vid Arvidsvik på Koön har dock förändrats kraftigt sedan början på 1990-talet. Bohusläns museum bedömer att en gc-väg inte påverkar kulturmiljön nämnvärt. Eftersom vägsträckan är relativt ung, 1930-tal, bryter dess placering med det äldre kulturlandskapet. Då Instöbron byggdes i början av 1990-talet försvann färjetrafiken, som kan betecknas som ett kulturhistoriskt element. Förändringen av kulturlandskapet är redan genomförd i och med etableringen av väg 168. Kompletteringen med en gc-väg är ett begränsat ingrepp som inte påverkar kulturlandskapet i någon större omfattning. Inga konflikter med kända fornlämningar sker i något av alternativen. Länsstyrelsen anser att exploateringen ska föregås av en arkeologisk utredning för att bedöma om okända fornlämningar berörs av gc-vägen. Rekreation och friluftsliv Förutsättningar Området ingår i ett större område av riksintresse för friluftsliv. De samlade botaniska, zoologiska och geologiska kvaliteterna i omgivningen möjliggör för naturupplevelser av skiftande slag (Naturvårdsverket 1992). Rosenlunds naturreservat är lättvandrat och välbesökt. I de norra delarna finns anlagda promenadstigar och i söder finns äldre stigar med stenskoningar. Från berget beläget sydost i parken erbjuds en vidstäckt utsikt över det omgivande skärgårdslandskapet (Västkuststiftelsen Naturvård och friluftsliv 2007). Konsekvenser och förslag till åtgärder Gc-vägen kommer att innebära en positiv förändring för alla de oskyddade trafikanter som rör sig längs sträckan. Efter utbyggnad kommer det finnas separat gc-väg hela vägen från Marstrands samhälle till den östra sidan av Nordön. Den föreslagna gc-vägen är belägen på samma sida väg 168 som utflyktsmålet Rosenlunds naturreservat. Förhoppningsvis kan gcvägen även innebära att Marstrand blir ett attraktivare mål för cyklande turister. Landskapsbild Från Mittsund fram till km 0/700 består marken norr om väg 168 av ett öppet och flackt ängslandskap, se figur 10. Den södra sidan består längs denna sträcka av kuperad lövskogsterräng med mycket berg i dagen. Mellan km 0/700 och 1/100 utgörs bägge sidor av vägen av relativt flack, lövskog. Vid km 1/100 blir terrängen återigen mer kuperad på bägge sidor om vägen för att vid km 1/300 på den södra sidan övergå till en anlagd slänt ner mot Mjölkekilen, se figur 7 och 8. Vägen är längs hela sträckan smal. Från bron över Mittsund fram till Mjölkekilen omfattas området av landskapsbildsskydd, se figur 11. Landskapsbildsskyddet tillkom 1972 för att trygga de skönhetsvärden som Koön och Marstandsön anses ha. Bland annat omnämns Marstrandsöns karga och vindexponerade utsida, de skyddade kulturmarkerna i dalgångarna på södra Koön och Rosenlunds lövskogsområde. Landskapsbildsskyddet innebär att det inom detta område är förbjudet att utan Länsstyrelsens tillstånd bland annat uppföra nya byggnader annat är för jordbrukets behov, anlägga nya körvägar samt utföra schaktning, fyllning eller tippning. För att avverka trädbestånd huvudsakligen innehållande ek, alm, ask, lind, bok, och lönn krävs anvisning av Skogsstyrelsen (Länsstyrelsen Västra Götalands län ). 16 MKB gc-väg Mittsund Marstrand godkännandehandling

17 Figur 13. Ek som kommer behöva avverkas i alternativ nord. Motsvarande kommer att behöva avverkas i alternativ syd. Figur 14. Utfarten från fastigheten Marstrand 6:41 kommer att få byggas om. Konsekvenser och förslag till åtgärder Gc-vägen kommer innebära att det område som upptas av väg breddas längs hela sträckan. Från Mittsund fram till km 0/700 blir förändringen inte så påtaglig då landskapet redan idag är öppet. Från km 0/700 till 1/100 kommer träd och buska att behöva avverkas, vilket kommer resultera i ett öppnare intryck. Anläggs gräsbeklädda diken mellan väg och gc-väg kan det gröna intrycket dock bestå. Störst skillnad mot nollalternativet kommer gc-vägen att innebära från km 0/100 till km 1/600. I alternativ nord kommer gc-vägen innebära mycket bergskärning och ett antal lövträd kommer att behöva avverkas, se figur 13. Detta kan upplevas som negativa ingrepp i landskapet. Även alternativ syd kommer innebära bergskärning dock i mindre omfattning. Antalet avverkade lövträd är dock likvärdigt. I alternativ syd kan förstärkningar även krävas ut mot Mjölkekilen men dessa behöver inte innebära en större inverkan på lanskapsbilden än nuvarande sprängstensutfyllnad, se figur 8. Gc-vägen kommer att anläggas inom område som omfattas av landskapsbildsskydd (km 0/000 till 1/000) och därmed krävs att dispens för detta söks hos Länsstyrelsen. Som skrivet ovan kan gc-vägen på denna sträcka inte anses innebära några negativa konsekvenser för de värden som landskapsbildsskyddet avser att skydda. Boendemiljö och trafiksäkerhet Förutsättningar Tätare bebyggelse finns i Marstrands samhälle. I samhället finns affär, restaurang mm. Utöver Marstrands samhälle finns ett fåtal fastigheter längs utredningssträckan. Vid korsningen med Rosenlundsvägen har en ny byggnad för vinterförvaring av båtar uppförts kallad Ringens Varv. Området har även inneburit en ny utfart ut mot väg 168, öster om korsningen med Rosenlundsvägen. Gällande hastighet för vägen är 70 km/h från Mittsund till Marstrands samhälle vid km 1/550. Genom samhället gäller 50 km/h. MKB gc-väg Mittsund Marstrand godkännandehandling 17

18 Konsekvenser och förslag till åtgärder Gc-vägen kommer inte att beröra några bostadshus. Huvuddelen av berörd mark, Marstrand 6:7, ägs av kommunen. Mark tillhörande fastigheterna Marstrand 6:43 samt Marstrand 6:84 kan dock komma att behöva tas i anspråk. Även utfarten till fastighet Marstrand 6:41 berörs, se figur 14, och den nya utfarten från Ringens Varv. Gc-vägen kommer innebära att det blir betydligt säkrare att som oskyddad trafikant att röra sig längs sträckan. Detta är positivt både för boende och andra cyklister. De korsningsalternativ som studerats är dels en korsning öster om Rosenlundsvägen - alternativ syd, se figur 15 och 16, dels en korsning vid infarten till Marstrands samhälle - alternativ nord, se figur 17 och 18. För korsningen i alternativ syd gäller följande. Korsningen läggs i anslutning till nybyggd utfart för Ringens Varv. Hastigheten är här 70 km/h. Vid fältbesök har konstaterats att det inte är säkert att det går att anlägga en gc-korsning med god standrad enligt VGU i korsningspunkt syd. Mindre god standard ska dock kunna klaras. Sikten åt öster uppfyller kraven för god Figur 15. Sikt åt öster mot Mittsund från föreslagen korsningspunkt i alternativ syd. Figur 16. Sikt åt väster mot Marstrand från föreslagen korsningspunkt i alternativ syd. Figur 17. Sikt åt öster mot Mittsund från föreslagen korsningspunkt i alternativ nord. Figur 18. Sikt åt väster mot Marstrand från föreslagen korsningspunkt i alternativ nord. 18 MKB gc-väg Mittsund Marstrand godkännandehandling

19 standard, dvs mer än 190 m fri sikt (god standard vid 70 km/h), se figur 15. Sikten åt väster skyms idag på den södra sidan, dvs den sida som gc-vägen i alternativ syd kommer att ligga på, av en bergsknalle. Befintlig sikt är ca 140 m om korsningen förläggs väster om infarten (dvs låg standard) och ca 160 m och korsningen förläggs öster om infarten (dvs mindre god standard), se figur 16. En förläggning av gc-vägen på den södra sidan skulle dock kräva att delar av bergsknallen sprängs bort, vilket skulle förbättra sikten. Det är dock i dagsläget svårt att avgöra huruvida 190 m fri sikt kommer kunna uppnås då vägen även svänger och sluttar något nedåt bakom bergsknallen. Bortagandet av bergsknallen skulle allmänt vara positivt för den motorburna trafiken då sikten åt väster i korsningen med Rosenlundsvägen idag är mycket dålig. Det skulle även underlätta för sikten i samband med in och utfart vid Ringens varv. För korsning i alternativ nord gäller följande. Korsningen läggs vid infarten till samhället där hastigheten är 50 km/h. Avståndet till där hastigheten ändras till 70 km/h är dock kort, se figur 17. Därför har de riktlinjer enligt VGU som gäller siktförhållanden vid 70 km/h applicerats för sikten åt öster. Vid fältbesök har konstaterats att siktförhållanden i korsningspunkt nord är sådana att det är möjligt att anlägga en gc-korsning med god standard enligt VGU. Detta betyder att man åt väster från korsningsområdet har mer än 140 m fri sikt, (god standard vid 50 km/h) och åt öster kommer ha mer än 190 m fri sikt (god standard vid 70 km/h). Det är vidare positivt att korsningen förläggs till ett område med 50 km/h och i anslutning till samhället. Detta då infarten till samhället innebär att motorburen trafik generellt höjer beredskapen och uppmärksamheten vid hastighetsövergången och bebyggelsen. Sammantaget kan sägas att sett ur ett strikt gc-perspektiv är korsningspunkten i alternativ nord att föredra. Detta då det är säkert att god siktstandard kan uppnås, hastigheten är lägre och placeringen i förhållande till samhället höjer den motorburna trafikens uppmärksamhet på ett naturligt sätt. Det är möjligt att det går att anlägga en gc-korsning med god standard i alternativ syd, den allmänna uppmärksamhetshöjningen som finns i alternativ nord saknas dock. För den motorburna trafiken innebär alternativ syd dock en vinst i och med den allmänt förbättrade sikten mitt på ön. Naturresurser Förutsättningar Från km 0/000 till km 0/700 finns ängmark norr om väg 168. Inga övriga areella näringar bedrivs inom området. Konsekvenser och förslag till åtgärder Mellan Mittsund och km 0/000 och km 0/700 tas max 7000 m 2 ängsmark i anspråk. Den kvarvarande arealen är dock så stor att den fortsatt bör kunna nyttjas för samma ändamål. I både alternativ nord och syd kommer bergskärning att krävas. Mängden berg förväntas dock bli större i alternativ nord. Dagvatten från gc-vägen föreslås anslutas till befintligt system och trummor. Vid normalsektionen sker detta genom öppna diken och vid den smala sektionen genom dräneringsledning. Mängden dagvatten kommer till följd av ytterligare hårdgjorda ytor att öka något. Detta kompenseras till viss del av infiltration i öppna diken. Gräsbeklädda diken är att föredra ur reningssynpunkt då de fastlägger metaller men även till viss del kan husera en nedbrytning av petroleumprodukter. MKB gc-väg Mittsund Marstrand godkännandehandling 19

20 Miljömål och allmänna hänsynsregler Riksdagen har antagit 16 nationella miljömål. Utifrån dessa har Länsstyrelsen i Västra Götalands län tagit fram 15 regionala miljömål (Länsstyrelsen Västra Götalands län ). I detta avsnitt görs en avstämning av hur projektet påverkar de regionala målen samt svarar mot MB:s allmänna hänsynsregler och miljökvalitetsnormer. Miljömål Gc-vägen tar inga värden av nationellt eller regionalt intresse i anspråk. En mindre areal jordbruksmark kommer att tas i anspråk och ett mindre antal lövträd kommer att få avverkas. Gc-vägen kommer att få positiva effekter genom att den bidrar till en säkrare trafikmiljö för oskyddade trafikanter. Vidare möjliggör den ett miljövänligt och hälsosamt resande samt på denna korta sträcka en överföring av resande från bil och buss till cykel. Sammantaget kan därför sägas att utbyggnaden av gc-väg mellan Mittsund och Marstrand kommer att inverka mycket lite negativt på miljömålet Ett rikt odlingslandskap och positivt på miljömålen; Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Levande skogar, God bebyggd miljö och Ett rikt växt- och djurliv. Miljömålen Giftfri miljö, Skyddande ozonskikt, Säker strålmiljö, Grundvatten av god kvalitet och Myllrande våtmarker anses vara opåverkade. Allmänna hänsynsregler I MBs 2 kap redovisas de allmänna hänsyns regler som är grundläggande för prövningen om tillåtlighet, tillstånd, godkännande och dispens. Nedan redovisas en kort bedömning av hur de allmänna hänsynsreglerna tillämpats eller avses tillämpas i projektet. MKB:n är en del av uppfyllandet av bevisbörderegeln, MBs 2 kap 1, som har till uppgift att visa att det föreslagna projektet följer de lagar och regler som finns. Under arbetet med denna MKB och tillhörande utredningar har kunskap inhämtats genom fältbesök, utredningar, kontakter med myndigheter och sakkunniga, i enlighet med kunskapskravet, MBs 2 kap 2. I MKB:n redovisas i de fall där det anses motiverat förslag till åtgärder för att mildra intrång och olägenheter i enlighet med försiktighetsprincipen, MBs 2 kap 3. Produktvalsprincipen, MBs 2 kap. 4 och Hushållnings- och kretsloppsprincipen MB 2 kap 5 kommer att beaktats vid kommande upphandling. Kungälvs kommun har uppfyllt lokalseringsprincipen genom att i Översiktsplanen peka ut lämpliga gång- och cykelstråk och därefter genom att i förstudien pröva förutsättningarna för lokaliseringen av den specifika sträckan i enlighet med MBs 2 kap 6. Vilka avvägningar som gjorts angående gc-vägen med hänsyn till såväl miljö som teknik, ekonomi och samhällsplanering visas i MKB i enlighet med skälighetsprincipen, MB 2 kap 7. MKN Miljökvalitetsnormerna (MKN) är föreskrifter som beskriver lägsta godtagbara miljökvalitet inom ett par områden. De regleras i MB 5 kap och av 1 framgår att: Regeringen får för vissa geografiska områden eller för hela landet meddela föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt, om det behövs för att varaktigt skydda människors hälsa eller miljön eller för att avhjälpa skador på eller olägenheter för människors hälsa eller miljön (miljökvalitetsnormer). I dagsläget finns det miljökvalitetsnormer för utomhusluft och fisk- och musselvatten samt omgivningsbuller. MKN omfattar dels gränsvärden som ej får överskridas, dels riktvärden som ej bör överskidas. Då gc-vägen främjar möjligheten att nyttja miljövänliga färdsätt och på kortare sträckor kan bidra till att överföra transporter från bil och buss till cykel anses projektet vara positivt för miljökvalitetsnormerna för utomhusluft och omgivningsbuller. Gc-vägen förväntas inte ha någon påverkan på normerna för fisk- och musselvatten samt de föreslagna normerna för vattenförekomster. 20 MKB gc-väg Mittsund Marstrand godkännandehandling