Gång- och cykelväg Mittsund Marstrand

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gång- och cykelväg Mittsund Marstrand"

Transkript

1 Väg 168 Gång- och cykelväg Mittsund Marstrand KUNGÄLVS KOMMUN Kungälvs kommun Miljökonsekvensbeskrivning Godkännandehandling

2 Beställare Kungälvs kommun Projektledare: Johan Pihlgren Mark och exploatering Samhällsbyggnad Kungälv Tel. växel: Organisationsnummer: Konsult FB Engineering AB, Göteborg Uppdragsledare: Handläggare: GIS och kartor: Mattias Bååth Elin Bylund Sebastian Zartmann Box Göteborg Tel. växel: Kartmaterial: Foton: FB:s dokumentnr: Kungälvs kommun Konsulten /16/04/MKB Mittsund Marstrand/MKB001_godkännande_gcvag_Mittsund- Marstrand.pdf 2 MKB gc-väg Mittsund Marstrand godkännandehandling

3 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 4 Bakgrund 4 Alternativ 4 Miljökonsekvenser 5 2 Bakgrund 6 Bakgrund 6 Syfte 7 Planeringsprocess och tidigare utredningar 7 3 Avgränsning 7 I tid 7 I rum 7 I sak 7 4 Studerade alternativ 8 Alternativ i förstudie 8 Alternativ i MKB 9 Nollalternativ 9 5 Projektförutsättningar 10 Utformning av gc-väg 10 Byggnadstekniska förutsättningar 11 6 Samhällsplanering 12 7 Miljökonsekvenser 13 Naturmiljö 13 Kulturmiljö 15 Rekreation och friluftsliv 16 Landskapsbild 16 Boendemiljö och trafiksäkerhet 17 Naturresurser 19 Miljömål och allmänna hänsynsregler 20 8 Samråd 21 Länsstyrelsen 21 Vägverket 21 Allmänhet mm 22 9 Samlad bedömning och fortsatt arbete Referenser 24 Bilaga A 25 - Beslut om betydande miljöpåverkan 25 MKB gc-väg Mittsund Marstrand godkännandehandling 3

4 1 Sammanfattning Bakgrund Väg 168 mellan Kungälv och Marstrand saknar separat gång- och cykelväg (gc-väg) på en stor del av sträckan. Vägen är hårt belastad under sommartid då turisttrafiken är stor. Under övrig tid på året är vägen inte lika trafikerad. Vägen är bitvis mycket smal, enligt dagens standard, och har dålig sikt på delar av sträckan. Detta gör det otryggt att som oskyddad trafikant röra sig längs vägen. Över Köon mellan Mittsund och Marstrands samhälle saknas idag gc-väg. Kungälvs kommun tog under sommaren 2007 fram en förstudie för ny gc-väg mellan Mittsund och Marstrand. Kommunen har nu beslutat att gå vidare genom att projektera och upprätta en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för gc-väg längs sträckan. Utredningsområdet ligger längs med väg 168 och ansluter till befintlig gc-väg strax öster om bron över Mittsund och till befintlig gc-väg vid Marstrands samhälles östra ände. Alternativ I förstudien studerades möjligheterna att lägga gc-vägen norr respektive söder om väg 168. Slutsatsen i förstudien var att det var lämpligast att lägga gc-vägen norr om väg 168. På sträckan från Mittsund till korsningen mitt på ön ansågs den norra sidan vara lämpligast av ett flertal anledningar. Det tyngst vägande skälet är att den norra sidan består av flack ängsmark, emedan den södra sidan skulle kräva mycket bergskärning. Vidare skulle en sydlig förläggning även innebära intrång; nära ett bostadshus, i ett utpekat lövskogsområde samt i en fornlämning. En förläggning på den norra sidan erbjuder bättre tillgänglighet till Rosenlunds naturreservat för oskyddade trafikanter samt möjliggör en enkel och trafiksäker anslutning till befintlig gc-väg över Instön och Nordön. Den norra sidan ansågs även lämgligast på sträckan från korsningen mitt på ön till Marstrands samhälle. En nordlig sträckning kommer att innebära bergskärning då gc-vägen närmar sig Marstands samhälle. En sydlig sträckning skulle å sin sida innebära utfyllnad ner mot Mjölkekilen och att en korsningspunkt skulle förläggas till korsningen mitt på ön. För att inte låsa projekteringen genomfördes miljökonsekvensbeskrivningen trots slutsatserna i förstudien för två olika alternativ. Alternativ Nord är det förslag som togs fram i förstudien. Alternativ Syd är ett förslag om förläggning norr om väg 168 fram till korsningen mitt på sträckan där en gc-korsning anläggs. Gc-vägen fortsätter sedan på den södra sidan fram till samhället där den ansluter till befintlig gc-väg. I MKBn jämförs vägförslaget med ett nollalternativ. Nollalternativet innebär att inga åtgärder genomförs. Det medför att cyklister även fortsättningsvis blir hänvisade till blandtrafik på den aktuella sträckan, med fortsatt bristande trafiksäkerhet som följd. 4 MKB gc-väg Mittsund Marstrand godkännandehandling

5 Miljökonsekvenser Anläggandet av gc-väg mellan Mittsund och Marstrand kommer inte att innebära några negativa konsekveneser för utpekade nationella, regionala eller lokala värden. I jämförelse med nollalternativet kommer gc-vägen därmed endast att medföra små negativa miljökonsekvenser på lokal nivå. Dessa konsekvenser består i; bergskärning, anspåkstagandet av mindre andel lövträd och mindre areal ängsmark samt flytt av ett dike. De positiva konsekvenser som gcvägen ger är en möjlighet att säkert och miljövänligt transportera sig mellan Marstrand och Nordön. Detta är positivt för både hälsan och miljön och ligger i linje med flertalet av de nationella och regionala miljömålen samt miljökvalitetsnormerna för utomhusluft. Vad avser de olika alternativen så innebär alternativ nord mera bergskärning är alternativ syd. Alternativ syd kommer istället att kräva fyllnad ut mot Mjölkekilen. Sett ur ett strikt gc-perspektiv är korsningspunkten i alternativ nord att föredra. Detta då det är säkert att god siktstandard kan uppnås, hastigheten är lägre är i alternativ syd och placeringen i förhållande till samhället höjer den motorburna trafikens uppmärksamhet på ett naturligt sätt. Det är möjligt att det går att anlägga en gc-korsning med god standard i alternativ syd, den allmänna uppmärksamhetshöjningen som finns i alternativ nord saknas dock. För den motorburna trafiken innebär alternativ syd dock en vinst i och med den allmänt förbättrade sikten mitt på ön. I det fortsatta arbetet med projektering och byggande bör följande åtgärder vidtas: Geotekniken utredas för hela sträckan med tyngdpunkt på området vid Mjölkekilen. Säkerhetsaspekter bör beaktas vid detaljprojektering av korsning, utfarter och plats för busshållplats. Dispens från strandskyddet kan behöva sökas hos Länsstyrelsen för km 0/000 till 0/200 vid Mittsund. En dialog bör hållas med Vägverket vid samtliga skärningar samt vid detaljprojektering av sträckan förbi trädridån (km 0/000 till 0/400). Dispens från biotopskyddet behöver sökas hos Länsstyrelsen för flytt av diket norr om väg 168 mellan km 0/000 och 0/600. Diken bör utformas öppna och gräsbeklädda ur estetisk och miljömässig synvinkel. Möjlig isbildning på gc-vägen ska beaktas vid projektering av dagvattenhantering. Gc-vägen kommer att anläggas inom område som omfattas av landskapsbildsskydd (km 0/000 till 1/000) och därmed krävs att dispens från skyddet söks hos Länsstyrelsen. En arkeologisk utredning genomföras inom gc-vägens sträckning. MKB gc-väg Mittsund Marstrand godkännandehandling 5

6 2 Bakgrund Bakgrund Väg 168 mellan Kungälv och Marstrand saknar separat gång- och cykelväg (gc-väg) på en stor del av sträckan. Vägen är hårt belastad under sommartid då turisttrafiken är stor. Under övrig tid på året är vägen inte lika trafikerad. Vägen är bitvis mycket smal enligt dagens standard och har dålig sikt på delar av sträckan. Detta gör det otryggt att som oskyddad trafikant röra sig längs vägen. Kungälvs kommun arbetar med en långsiktig plan för att hela sträckan mellan Kungälv och Marstrand skall få separat gc-väg. Framförallt för att binda ihop de samhällen som finns på sträckan, men också för att främja turist- och fritidscyklingen. I Kungälvs kommuns översiktsplan (KP 2000) är sträckan mellan Kungälv och Marstrand markerad som ett viktigt gc-stråk. För att förbättra möjligheterna att cykelpendla inom kommunen samt höja trafik säkerheten utmed vägarna, föreligger ett förslag att avsätta medel för en successiv utbyggnad av kommunens gc-nät. Över Köon mellan Mittsund och Marstrands samhälle saknas idag gc-väg. Befintlig gc-väg finns inne i Marstrands samhälle och från bron över Mittsund till bron mellan Nordön och fastlandet. I Kungälvs kommuns styrdokument Cykelvägar i Kungälv finns sträckan mellan Mittsund och Marstrand upptagen i prioriteringslistan. Figur 1. Stäcka längs väg 168 aktuell för ny gc-väg markerad med blått. 6 MKB gc-väg Mittsund Marstrand godkännandehandling

7 Kungälvs kommun tog under sommaren 2007 fram en förstudie för ny gc-väg mellan Mittsund och Marstrand (Kungälvs kommun, ). Kommunen har nu beslutat att gå vidare genom att projektera och upprätta en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för gc-väg längs sträckan. Utredningsområdet ligger längs med väg 168 och ansluter till befintlig gc-väg strax öster om bron över Mittsund och till befintlig gc-väg vid Marstrands samhälles östra ände, se figur 1. Sträckan är ca 1,6 km lång. Syfte Syftet med gc-vägen är att höja trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter längs den aktuella sträckan samt möjliggöra ett miljövänligt resande. Syftet med MKB är enligt miljöbalkens (MB) 6 kap. 3 att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten eller åtgärden kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. Planeringsprocess och tidigare utredningar MB skall tillämpas på all verksamhet och alla åtgärder som rör projektering, byggande och drift av vägar. Vägverkets planerings- och projekteringsprocess för vägar finns också fastlagd i Väglagen. Aktuellt projekt drivs av Kungälvs kommun. Planeringsprocessen följer MB samt i stort processen enligt Väglagen. Under sommaren 2007 upprättades som tidigare nämnts en förstudie. I förstudien studerades möjliga sträckningar för gc-vägen. Med förstudien som underlag beslutade länsstyrelsen att projektet inte antas medföra betydande miljöpåverkan enligt MB 6 kap 4, se bilaga A. Kommunen har ännu inte beslutat om sträckning. För att inte låsa projekteringen har två alternativ utretts i denna MKB. För att projektet ska kunna genomföras är det en förutsättning att frivilliga överenskommelser kan upprättas med berörda markägare. 3 Avgränsning I tid MKB:ns tidsavgränsning har satts till 10 år, vilket förutsätts innebära att gc-vägen hinner uppföras och vara i drift ett antal år. I rum Den geografiska avgränsningen har satts utifrån det område som gc-vägen tar i anspråk samt ett område på ca 10 m på respektive sida om gc-vägen. I sak Utifrån det i förstudien genomförda samrådet och länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan har MKB:n inriktats mot att beskriva påverkan på strandskyddade och landskapsbildsskyddade miljöer, eventuellt biotopskyddade miljöer och säkerhet vid korsningspunkter. MKB gc-väg Mittsund Marstrand godkännandehandling 7

8 4 Studerade alternativ Alternativ i förstudie I förstudien studerades möjligheterna att lägga gc-vägen norr respektive söder om väg 168, se figur 2. Slutsatsen i förstudien var att det var lämpligast att lägga gc-vägen norr om väg 168. På sträckan från Mittsund till korsningen mitt på ön ansågs den norra sidan vara lämpligast av ett flertal anledningar. Det tyngst vägande skälet är att den norra sidan består av flack ängsmark, medan den södra sidan skulle kräva mycket bergskärning. Den södra sidan skulle även innebära intrång nära ett bostadshus, intrång i ett utpekat lövskogsområde samt en känd fornlämning. En förläggning på den norra sidan erbjuder bättre tillgänglighet till Rosenlunds naturreservat för oskyddade trafikanter samt möjliggör en enkel och trafiksäker anslutning till befintlig gc-väg över Instön och Nordön. Den norra sidan ansågs även lämgligast på sträckan från korsningen mitt på ön till Marstrand. En nordlig sträckning kommer att innebära bergskärning då gc-vägen närmar sig Marstands samhälle. En sydlig sträckning skulle å sin sida innebära utfyllnad ner mot Mjölkekilen och att en korsningspunkt skulle förläggas till korsningen mitt på ön. En korsningspunkt i detta läge ansågs inte fördelaktigt då sikten är dålig och hastigheten 70 km/h. Den i förstudien föreslagna korsningspunkten sker i anslutning till Marstands samhälle där hastigheten är 50 km/h och sikten förhållandesvis god. Fördelningsstation Utfart Vägkorsning och luftledning Öppen ängsmark med grävda diken Trumma/ Stenkista Skärning Telefonstolpe Trumma/ Stenkista Trädridå utmed vägen Utfart Större, grävt dike intill trädridå Elskåp Trumma/ Stenkista Skärning Plasttrumma Här börjar bef gc-väg Trumma/ Stenkista Busshållplats Föreslaget område för korsningspunkt Marstrand Skärning Berg på båda sidor vägen Trumma/ Stenkista Bank Här börjar bef gc-väg Förberedd vall för gc-väg Kungälvs kommun Figur 2. Karta ur förstudien med konfliktpunkter markerade. 8 MKB gc-väg Mittsund Marstrand godkännandehandling

9 Alternativ i MKB För att inte låsa projekteringen genomförs MKB trots slutsatserna i förstudien för två olika alternativ, se figur 3. Alternativ nord är det förslag som togs fram i förstudien, dvs en förläggning norr om väg 168 längs hela sträckan med korsning i anslutning till Marstrands samhälle. Alternativ syd är ett förslag om förläggning norr om väg 168 fram till korsningen mitt på sträckan där en gc-korsning anläggs. Gc-vägen fortsätter sedan på den södra sidan fram till samhället där den ansluter till befintlig gc-väg. Nollalternativ I MKBn jämförs konsekvenser av vägförslaget med ett nollalternativ. Nollalternativet innebär att inga åtgärder genomförs och kan inom samtliga ämnesområden likställas med befintlig situation. Inom ämnesområdena naturmiljö, kulturmiljö, landskapsbild och naturresurser innebär detta att inga ingrepp krävs. Vad gäller ämnesområdena rekreation och friluftsliv och boendemiljö och trafiksäkerhet innebär det att oskyddade trafikanter även fortsättningsvis blir hänvisade till blandtrafik mellan Mittsund och Marstrand, med fortsatt bristande trafiksäkerhet som följd. Samtliga konsekvensbeskrivningar i avsnitt 7 Miljökonsekvenser utgår från skillnader från nollalternativet. Kungälvs kommun Figur 3. Alternativ studerade i MKB. MKB gc-väg Mittsund Marstrand godkännandehandling 9

10 5 Projektförutsättningar Utformning av gc-väg Enligt Vägverkets publikation Vägar och gators utformning (VGU) skall en tvåfilig väg på landsbyggd med separat cykelbana vid nybyggnad vara 7,5 meter bred, inklusive vägren. Befintlig väg är mellan 5,5 och 5,8 meter bred med obefintlig vägren. Då denna utredning inte behandlar ombyggnad av väg 168 konstateras endast att vägen är alltför smal för dagens standard och att det skulle förbättra säkerheten för de oskyddade trafikanterna betydligt om en separat gc-väg byggs. Gc-vägen bör med tanke på vinterväghållning, trafiksäkerhet mm vara minst 2,5 meter bred. Enligt VGU bör avståndet mellan väg och gc-väg (sidoremsan) uppfylla kravet för säkerhetszon, avståndet skall dock vara minst 3 meter. Säkerhetszonens bredd beror på val av släntlutning, val av standard samt delvis på vägens geometri, se figur 4. Säkerhetszonen/sidoremsan kan dock ersättas med ett räcke som sitter i liv med körbanekanten. Avståndet till gc-vägen beror därefter på räckets arbetsbredd, se figur 5. Där det är aktuellt för gc-vägen att korsa väg 168 bör korsningspunkten placeras där det är god sikt och utformas med god trafiksäkerhetsstandard. Enligt VGU, avsnittet om korsningar, innebär god standard att bilisterna har 190 m fri sikt på vardera sida om gc-korsningen vid 70 km/h. För 50 km /h är motsvarande avstånd 140 m. Vid busshållplatser bör säkerhetskraven också särskilt uppmärksammas. Övriga standardkrav som beläggning och eventuell belysning får studeras i det fortsatta arbetet. Exempel på utformning av korsningspunkt visas i figur 6. Figur 4. Principförslag enligt VGU av normalsektion för gc-väg utefter väg 168 mellan Mittsund och Marstrand. Körbana 6,5 m Gc-väg ca 2,5 m Vägren 0,5 m Ca 1,5 m beroende på val av räcke Figur 5. Principförslag enligt VGU som visar tillfredsställande trafiksäkerhetsutförande vid bergskärning. 10 MKB gc-väg Mittsund Marstrand godkännandehandling

11 Figur 6. Förslag till utformning av korsningspunkt mellan gc-väg och väg 168. Byggnadstekniska förutsättningar Enligt bedömning utifrån jordartskarta 7ANO/7BNV består marken från ca km 0/000 till ca km 1/600 generellt av områden med berg, grovmo, glacial grovlera samt glacial finlera. Mer specifikt kan sägas att från gränsen av befintlig gc-väg vid ca km 0/000 och västerut till ca km 0/700 består marken i huvudsak av glacial finlera och avgränsas av berg i norr och i söder. Vid ca km 0/050 och utmed södra sidan av befintlig väg 168 består marken lokalt av glacial grovlera. Från ca km 0/700 till ca km 1/600 består marken i huvudsak av berg, se figur 7. Vid ca km 1/000 där väg 168 korsar en mindre befintlig väg består marken av grovmo. Vid ca km 1/400 och utmed norra sidan av Mjölkekilen, där väg 168 närmast passerar strandkanten, består marken av glacial grovlera, se figur 8. Här kan det vara lämpligt att gc-vägen placeras utmed norra sidan av väg 168 för att minimera eventuella behov av förstärkningsåtgärder ut mot havsviken. Oavsett placering av gc-vägen behöver stabiliteten ut mot Mjölkekilen utredas i kommande projekteringsskede. Figur 7. Berg i dagen norr om väg 168 vid km 1/200. Figur 8. Befintlig fyllning ut mot Mjölkekilen, söder om väg 168 vid km 1/400. MKB gc-väg Mittsund Marstrand godkännandehandling 11

12 6 Samhällsplanering Hela sträckan är i Kungälvs kommuns översiktsplan, KP 2000, markerad som ett viktigt gcstråk, se figur 9. Större delen av sträckan går genom områden utpekade som särskilt värdefullt naturområde/-objekt. Mitt på sträckan, i höjd med Gunnarsdal, finns ett område utpekat som utbyggnadsområde för endast verksamheter. Vid Mjölkekilen är marken norr om sträckan utpekad som närströvområde, park i tätort Norr om sträckan ligger Rosenlunds naturreservat. Av KP 2000 framgår att all exploatering inom området skall undvikas med hänsyn till områdets höga naturvärden och att försiktighet skall iakttagas av hänsyn till områdets kulturvärden. Tätare bebyggelse finns vid Marstrands samhälle. Samhället är en servicepunkt med mataffär, restauranger mm. Från Marstrands samhälle går även färjan till ön Marstrand. Utöver denna bebyggelse finns ett fåtal bostäder i direkt anslutning till sträckan. Mitt på sträckan nordöst om korsningen med Rosenlundsvägen har ett nytt område exploaterats. Här ska vinterförvaring av båtar ske. En ny utfart mot väg 168 har byggts. Plats för gc-vägen finns mellan området och väg 168. Befintliga detaljplaner finns söder om vägen vid infarten till Marstrands samhälle. I dessa detaljplaner finns en gc-väg inritad söder om väg 168. Det aktuella området ingår i ett större område av riksintresse för både naturvård (NRO14018 Hakefjorden-Marstrandsfjorden-Sälöfjorden) och friluftsliv (FO3 Södra Bohusläns kust) enligt MB 3 kap. 6. Särskilda hushållningsbestämmelser råder även inom detta område enligt MB 4 kap. 4 på grund av att kuststräckan är högexploaterad. För ytterligare beskrivning av dessa områden se avsnitt Naturmiljö samt Rekreation och friluftsliv. Marstrands fiskehamn samt farleden Marstrand-Albrektssund är utpekade som riksintressen för kommunikation enligt MB 3 kap. 8. Kungälvs kommun Figur 9. Utdrag ur Kungälvs kommuns översiktsplan, KP MKB gc-väg Mittsund Marstrand godkännandehandling

13 7 Miljökonsekvenser Naturmiljö Förutsättningar Från Mittsund fram till km 0/700 består marken norr om väg 168 av ett öppet och flackt ängslandskap, se figur 10. Ett grävt dike följer vägen mellan km 0/000 och 0/600. Diket omfattas av det generella biotopskyddet, är ca 1 m brett, 1,5 m djupt och i diket växer bland annat kaveldun, små aspar, nyponrosor och hallonbuskar. Diket omges av en frodig träd- och buskridå på en sträcka av ca 400 m. Träd- och buskridån består bland annat av rönn, mindre ekar, nyponrosor, slån, vildapel och asp. Den södra sidan består längs denna sträcka av kuperad lövskogsterräng med mycket berg i dagen. Mellan km 0/700 och 1/100 utgörs bägge sidor av vägen av relativt flack, huvudsakligen björk- och ekdominerad, lövskog. Vid km 1/100 blir terrängen återigen mer kuperad på bägge sidor om vägen för att vid km 1/300 på den södra sidan övergå till en anlagd slänt ner mot Mjölkekilen, se figur 7 och 8. Det aktuella området ingår i ett större område av riksintresse för naturvård. I detta varierade kustområde finns både stora sammanhängande lövskogsområden, välutvecklade betade havsstrandängar, högproduktiva grundbottenområden och viktiga rast- och övervintringsområden för fågellivet (Länsstyrelsen Västra Götalands län ). Hela området är även utpekat av Kungälvs kommun som ett lokalt naturmiljöintresse. Norr om väg 168 ligger som tidigare nämnt Rosenlunds naturreservat, se figur 10. Reservatet består till större delen av ett ädellövskogsområde. Mot norr har detta karaktären av ekhagar och mot söder är terrängen bergigare och vegetation består av lågvuxen ekkrattskog med inslag av tall (Västkuststiftelsen Naturvård och friluftsliv 2007). Delar av naturreservatet är upptaget i kommunens lövskogsinventering, nr 96 i den södra delen av reservatet och nr 97 i den norra delen. Dessa områden har fått klassning III respektive II på en tregradig skala där I är högst. (Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län 1990). Ett område i direkt anslutning till den södra sidan av väg 168 är även upptaget i nämnda inventering, nr 95. Detta område består av ekskog samt triviallövskog med ädellövinslag och har fått klassning III. Lokalisering och utbredning av nämnda naturintressen kan ses i figur 11. Längs sträckan finns ett antal grävda diken, som nämnts ovan ligger ett av dessa diken parallellt med den norra sidan av vägen. Detta dike omfattas av det generella biotopskyddet enligt MB 7 kap. 11. De grävda diken som korsar vägen är förlagda i sten- och plasttrummor. Strandskydd råder från Mittsund fram till km 0/200. Figur 10. Öppet ängslandskap från km 0/000 till km 0/700. Skogen till vänster ingår i Rosenlunds naturreservat. I mitten av bilden syns den trädridå som omger diket. MKB gc-väg Mittsund Marstrand godkännandehandling 13

14 Konsekvenser och förslag till åtgärder Hela Koön omfattas av riksintesse för naturmiljö. Gc-vägen kommer inte att innebära några negativa konsekvenser för de värden som riksintresset baseraras på. Den föreslagna alternativen kommer inte heller att beröra några andra utpekade områden av särskilt värde för naturmiljön. Från km 0/000 till 0/700 kommer gc-vägen att förläggas norr om väg 168. Detta innebär att diket med omgivande trädridå kommer att påverkas. Påverkan och effekterna därav beror av huruvida gc-vägen förläggs i direkt anslutning till väg 168 eller bakom trädridån. Att spara trädridån är att föredra ur naturmiljösynpunkt då olikformighet i landskapet generellt innebär en högre biologisk mångfald. Det finns dock gott om lövskog i närheten och de arter av flora och fauna som har sin hemvist i trädbård och dike idag kommer fortsatt att kunna finnas på ön även om trädbården tas ner. För ingrepp i diket krävs dispens från biotopskyddet. Gc-vägens första 200 m anläggs inom strandskyddat område. För detta krävs dispens från Länsstyrelsen. Gc-vägen innebär ingen förändring av strandzonen då den börjar över 100 m från vattnet. Gc-vägen kommer öka tillgängligheten till strandområdet då det blir lättare att ta sig dit. Vidare kommer gc-vägen inte att innebära någon väsentlig förändring för de växt- och djurarter som finns i området. Från km 0/700 till km 1/600 finns två förslag på sträckning. Förläggs gc-vägen enligt alternativ nord kommer relativt omfattande bergskärning att krävas mellan ca km 1/100 och 1/550. Ett antal lövträd kommer även att få tas ner. Förläggs gc-vägen enligt alternativ syd kan förstärkningsåtgärder komma att krävas ut mot Mjölkekilen. Då dessa kan komma att krävas under nivå för högsta högvatten kan tillstånd eller anmälan om vattenverksamhet krävas. Även en sydlig förläggning kräver bergskärning. Dock endast mellan ca km 1/100 till km 1/350, dvs i mindre omfattning än i alternativ nord. Andelen, sorten och åldern på de lövträd som kommer att behöva avverkas är ungefärligt likvärdig i de båda alternativen. Kungälvs kommun Figur 11. Karta över aktuell del av väg 168 med de i området utpekade naturintressena markerade. Hela området är av riksintresse för både naturmiljö och friluftsliv, av visualiseringsskäl är detta dock inte markerat på kartan. 14 MKB gc-väg Mittsund Marstrand godkännandehandling

15 Kulturmiljö Förutsättningar En kulturhistorisk förstudie har genomförts av Bohusläns museum för att redovisa samt översiktligt värdera de kulturvärden som finns längs sträckan (Bohusläns Museum 2007). Följande är en sammanfattning av denna förstudie. Koön präglas av ett småskaligt kustjordbruk. Koön har också varit starkt präglad av närheten till Marstrand. Instön och Nordön har som jämförelse i större utsträckning påverkats av modern fritidshusbebyggelse. Kommunikationernas betydelse för trakten är påfallande. Av tradition har Marstrand och kustsocknarna haft relativt goda sjöförbindelser med Göteborg. På Koön var det därför länge ointressant med förbindelser tvärs över ön. Sträckningen av väg 168 över Nordön, Instön och Koön är anlagd i slutet av 1930-talet. Eftersom vägsträckan är relativt ung saknar den äldre väghållningsstenar och milstenar. Spår av de äldre färjelägren finns dock kvar ex. kajlämningarna på Koöns östra sida, den övriga kulturhistoriska lämningen Marstrand 56. Kajanläggningen är det enda, kända arkeologiska objekt som är beläget längs sträckan. Övriga delar av Koön är med sina 30 registrerade förhistoriska boplatser en förhållandevis fornlämningstät ö. De förhistoriska boplatserna ligger liksom den äldre bebyggelsen i öns dalgångar och klåvor, vid Långedalen, Smörsund, Mittsund och mellan Björnängen och Ödegärdet. I dessa dalgångar fanns förutsättningarna för att hitta förhistoriska boplatser; uppodlade åkrar, grustag och äldre körvägar. Förutom de förhistoriska boplatserna finns även rösen stensättningar och trankokerilämningar representerade i fornlämningsmiljön. Lokalisering och utbredning av ovan nämnda kulturintressen kan ses i figur 12. Hänsyn till kulturvärden ska enligt ÖP 2000 generellt tas vid all exploatering på Koön. Smörsund Kungälvs kommun Figur 12. Karta över aktuell del av väg 168 med de i området utpekade kulturvärdena markerade. MKB gc-väg Mittsund Marstrand godkännandehandling 15

16 Konsekvenser och förslag till åtgärder Hedvigsholmen och Arvidsvik ingår i Marstrands riksintresseområde (KO14) och den kommunala kulturmiljön som är uttagen runt Marstrand (Kungälv nr 26). Riksintresseområdets del vid Arvidsvik på Koön har dock förändrats kraftigt sedan början på 1990-talet. Bohusläns museum bedömer att en gc-väg inte påverkar kulturmiljön nämnvärt. Eftersom vägsträckan är relativt ung, 1930-tal, bryter dess placering med det äldre kulturlandskapet. Då Instöbron byggdes i början av 1990-talet försvann färjetrafiken, som kan betecknas som ett kulturhistoriskt element. Förändringen av kulturlandskapet är redan genomförd i och med etableringen av väg 168. Kompletteringen med en gc-väg är ett begränsat ingrepp som inte påverkar kulturlandskapet i någon större omfattning. Inga konflikter med kända fornlämningar sker i något av alternativen. Länsstyrelsen anser att exploateringen ska föregås av en arkeologisk utredning för att bedöma om okända fornlämningar berörs av gc-vägen. Rekreation och friluftsliv Förutsättningar Området ingår i ett större område av riksintresse för friluftsliv. De samlade botaniska, zoologiska och geologiska kvaliteterna i omgivningen möjliggör för naturupplevelser av skiftande slag (Naturvårdsverket 1992). Rosenlunds naturreservat är lättvandrat och välbesökt. I de norra delarna finns anlagda promenadstigar och i söder finns äldre stigar med stenskoningar. Från berget beläget sydost i parken erbjuds en vidstäckt utsikt över det omgivande skärgårdslandskapet (Västkuststiftelsen Naturvård och friluftsliv 2007). Konsekvenser och förslag till åtgärder Gc-vägen kommer att innebära en positiv förändring för alla de oskyddade trafikanter som rör sig längs sträckan. Efter utbyggnad kommer det finnas separat gc-väg hela vägen från Marstrands samhälle till den östra sidan av Nordön. Den föreslagna gc-vägen är belägen på samma sida väg 168 som utflyktsmålet Rosenlunds naturreservat. Förhoppningsvis kan gcvägen även innebära att Marstrand blir ett attraktivare mål för cyklande turister. Landskapsbild Från Mittsund fram till km 0/700 består marken norr om väg 168 av ett öppet och flackt ängslandskap, se figur 10. Den södra sidan består längs denna sträcka av kuperad lövskogsterräng med mycket berg i dagen. Mellan km 0/700 och 1/100 utgörs bägge sidor av vägen av relativt flack, lövskog. Vid km 1/100 blir terrängen återigen mer kuperad på bägge sidor om vägen för att vid km 1/300 på den södra sidan övergå till en anlagd slänt ner mot Mjölkekilen, se figur 7 och 8. Vägen är längs hela sträckan smal. Från bron över Mittsund fram till Mjölkekilen omfattas området av landskapsbildsskydd, se figur 11. Landskapsbildsskyddet tillkom 1972 för att trygga de skönhetsvärden som Koön och Marstandsön anses ha. Bland annat omnämns Marstrandsöns karga och vindexponerade utsida, de skyddade kulturmarkerna i dalgångarna på södra Koön och Rosenlunds lövskogsområde. Landskapsbildsskyddet innebär att det inom detta område är förbjudet att utan Länsstyrelsens tillstånd bland annat uppföra nya byggnader annat är för jordbrukets behov, anlägga nya körvägar samt utföra schaktning, fyllning eller tippning. För att avverka trädbestånd huvudsakligen innehållande ek, alm, ask, lind, bok, och lönn krävs anvisning av Skogsstyrelsen (Länsstyrelsen Västra Götalands län ). 16 MKB gc-väg Mittsund Marstrand godkännandehandling

17 Figur 13. Ek som kommer behöva avverkas i alternativ nord. Motsvarande kommer att behöva avverkas i alternativ syd. Figur 14. Utfarten från fastigheten Marstrand 6:41 kommer att få byggas om. Konsekvenser och förslag till åtgärder Gc-vägen kommer innebära att det område som upptas av väg breddas längs hela sträckan. Från Mittsund fram till km 0/700 blir förändringen inte så påtaglig då landskapet redan idag är öppet. Från km 0/700 till 1/100 kommer träd och buska att behöva avverkas, vilket kommer resultera i ett öppnare intryck. Anläggs gräsbeklädda diken mellan väg och gc-väg kan det gröna intrycket dock bestå. Störst skillnad mot nollalternativet kommer gc-vägen att innebära från km 0/100 till km 1/600. I alternativ nord kommer gc-vägen innebära mycket bergskärning och ett antal lövträd kommer att behöva avverkas, se figur 13. Detta kan upplevas som negativa ingrepp i landskapet. Även alternativ syd kommer innebära bergskärning dock i mindre omfattning. Antalet avverkade lövträd är dock likvärdigt. I alternativ syd kan förstärkningar även krävas ut mot Mjölkekilen men dessa behöver inte innebära en större inverkan på lanskapsbilden än nuvarande sprängstensutfyllnad, se figur 8. Gc-vägen kommer att anläggas inom område som omfattas av landskapsbildsskydd (km 0/000 till 1/000) och därmed krävs att dispens för detta söks hos Länsstyrelsen. Som skrivet ovan kan gc-vägen på denna sträcka inte anses innebära några negativa konsekvenser för de värden som landskapsbildsskyddet avser att skydda. Boendemiljö och trafiksäkerhet Förutsättningar Tätare bebyggelse finns i Marstrands samhälle. I samhället finns affär, restaurang mm. Utöver Marstrands samhälle finns ett fåtal fastigheter längs utredningssträckan. Vid korsningen med Rosenlundsvägen har en ny byggnad för vinterförvaring av båtar uppförts kallad Ringens Varv. Området har även inneburit en ny utfart ut mot väg 168, öster om korsningen med Rosenlundsvägen. Gällande hastighet för vägen är 70 km/h från Mittsund till Marstrands samhälle vid km 1/550. Genom samhället gäller 50 km/h. MKB gc-väg Mittsund Marstrand godkännandehandling 17

18 Konsekvenser och förslag till åtgärder Gc-vägen kommer inte att beröra några bostadshus. Huvuddelen av berörd mark, Marstrand 6:7, ägs av kommunen. Mark tillhörande fastigheterna Marstrand 6:43 samt Marstrand 6:84 kan dock komma att behöva tas i anspråk. Även utfarten till fastighet Marstrand 6:41 berörs, se figur 14, och den nya utfarten från Ringens Varv. Gc-vägen kommer innebära att det blir betydligt säkrare att som oskyddad trafikant att röra sig längs sträckan. Detta är positivt både för boende och andra cyklister. De korsningsalternativ som studerats är dels en korsning öster om Rosenlundsvägen - alternativ syd, se figur 15 och 16, dels en korsning vid infarten till Marstrands samhälle - alternativ nord, se figur 17 och 18. För korsningen i alternativ syd gäller följande. Korsningen läggs i anslutning till nybyggd utfart för Ringens Varv. Hastigheten är här 70 km/h. Vid fältbesök har konstaterats att det inte är säkert att det går att anlägga en gc-korsning med god standrad enligt VGU i korsningspunkt syd. Mindre god standard ska dock kunna klaras. Sikten åt öster uppfyller kraven för god Figur 15. Sikt åt öster mot Mittsund från föreslagen korsningspunkt i alternativ syd. Figur 16. Sikt åt väster mot Marstrand från föreslagen korsningspunkt i alternativ syd. Figur 17. Sikt åt öster mot Mittsund från föreslagen korsningspunkt i alternativ nord. Figur 18. Sikt åt väster mot Marstrand från föreslagen korsningspunkt i alternativ nord. 18 MKB gc-väg Mittsund Marstrand godkännandehandling

19 standard, dvs mer än 190 m fri sikt (god standard vid 70 km/h), se figur 15. Sikten åt väster skyms idag på den södra sidan, dvs den sida som gc-vägen i alternativ syd kommer att ligga på, av en bergsknalle. Befintlig sikt är ca 140 m om korsningen förläggs väster om infarten (dvs låg standard) och ca 160 m och korsningen förläggs öster om infarten (dvs mindre god standard), se figur 16. En förläggning av gc-vägen på den södra sidan skulle dock kräva att delar av bergsknallen sprängs bort, vilket skulle förbättra sikten. Det är dock i dagsläget svårt att avgöra huruvida 190 m fri sikt kommer kunna uppnås då vägen även svänger och sluttar något nedåt bakom bergsknallen. Bortagandet av bergsknallen skulle allmänt vara positivt för den motorburna trafiken då sikten åt väster i korsningen med Rosenlundsvägen idag är mycket dålig. Det skulle även underlätta för sikten i samband med in och utfart vid Ringens varv. För korsning i alternativ nord gäller följande. Korsningen läggs vid infarten till samhället där hastigheten är 50 km/h. Avståndet till där hastigheten ändras till 70 km/h är dock kort, se figur 17. Därför har de riktlinjer enligt VGU som gäller siktförhållanden vid 70 km/h applicerats för sikten åt öster. Vid fältbesök har konstaterats att siktförhållanden i korsningspunkt nord är sådana att det är möjligt att anlägga en gc-korsning med god standard enligt VGU. Detta betyder att man åt väster från korsningsområdet har mer än 140 m fri sikt, (god standard vid 50 km/h) och åt öster kommer ha mer än 190 m fri sikt (god standard vid 70 km/h). Det är vidare positivt att korsningen förläggs till ett område med 50 km/h och i anslutning till samhället. Detta då infarten till samhället innebär att motorburen trafik generellt höjer beredskapen och uppmärksamheten vid hastighetsövergången och bebyggelsen. Sammantaget kan sägas att sett ur ett strikt gc-perspektiv är korsningspunkten i alternativ nord att föredra. Detta då det är säkert att god siktstandard kan uppnås, hastigheten är lägre och placeringen i förhållande till samhället höjer den motorburna trafikens uppmärksamhet på ett naturligt sätt. Det är möjligt att det går att anlägga en gc-korsning med god standard i alternativ syd, den allmänna uppmärksamhetshöjningen som finns i alternativ nord saknas dock. För den motorburna trafiken innebär alternativ syd dock en vinst i och med den allmänt förbättrade sikten mitt på ön. Naturresurser Förutsättningar Från km 0/000 till km 0/700 finns ängmark norr om väg 168. Inga övriga areella näringar bedrivs inom området. Konsekvenser och förslag till åtgärder Mellan Mittsund och km 0/000 och km 0/700 tas max 7000 m 2 ängsmark i anspråk. Den kvarvarande arealen är dock så stor att den fortsatt bör kunna nyttjas för samma ändamål. I både alternativ nord och syd kommer bergskärning att krävas. Mängden berg förväntas dock bli större i alternativ nord. Dagvatten från gc-vägen föreslås anslutas till befintligt system och trummor. Vid normalsektionen sker detta genom öppna diken och vid den smala sektionen genom dräneringsledning. Mängden dagvatten kommer till följd av ytterligare hårdgjorda ytor att öka något. Detta kompenseras till viss del av infiltration i öppna diken. Gräsbeklädda diken är att föredra ur reningssynpunkt då de fastlägger metaller men även till viss del kan husera en nedbrytning av petroleumprodukter. MKB gc-väg Mittsund Marstrand godkännandehandling 19

20 Miljömål och allmänna hänsynsregler Riksdagen har antagit 16 nationella miljömål. Utifrån dessa har Länsstyrelsen i Västra Götalands län tagit fram 15 regionala miljömål (Länsstyrelsen Västra Götalands län ). I detta avsnitt görs en avstämning av hur projektet påverkar de regionala målen samt svarar mot MB:s allmänna hänsynsregler och miljökvalitetsnormer. Miljömål Gc-vägen tar inga värden av nationellt eller regionalt intresse i anspråk. En mindre areal jordbruksmark kommer att tas i anspråk och ett mindre antal lövträd kommer att få avverkas. Gc-vägen kommer att få positiva effekter genom att den bidrar till en säkrare trafikmiljö för oskyddade trafikanter. Vidare möjliggör den ett miljövänligt och hälsosamt resande samt på denna korta sträcka en överföring av resande från bil och buss till cykel. Sammantaget kan därför sägas att utbyggnaden av gc-väg mellan Mittsund och Marstrand kommer att inverka mycket lite negativt på miljömålet Ett rikt odlingslandskap och positivt på miljömålen; Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Levande skogar, God bebyggd miljö och Ett rikt växt- och djurliv. Miljömålen Giftfri miljö, Skyddande ozonskikt, Säker strålmiljö, Grundvatten av god kvalitet och Myllrande våtmarker anses vara opåverkade. Allmänna hänsynsregler I MBs 2 kap redovisas de allmänna hänsyns regler som är grundläggande för prövningen om tillåtlighet, tillstånd, godkännande och dispens. Nedan redovisas en kort bedömning av hur de allmänna hänsynsreglerna tillämpats eller avses tillämpas i projektet. MKB:n är en del av uppfyllandet av bevisbörderegeln, MBs 2 kap 1, som har till uppgift att visa att det föreslagna projektet följer de lagar och regler som finns. Under arbetet med denna MKB och tillhörande utredningar har kunskap inhämtats genom fältbesök, utredningar, kontakter med myndigheter och sakkunniga, i enlighet med kunskapskravet, MBs 2 kap 2. I MKB:n redovisas i de fall där det anses motiverat förslag till åtgärder för att mildra intrång och olägenheter i enlighet med försiktighetsprincipen, MBs 2 kap 3. Produktvalsprincipen, MBs 2 kap. 4 och Hushållnings- och kretsloppsprincipen MB 2 kap 5 kommer att beaktats vid kommande upphandling. Kungälvs kommun har uppfyllt lokalseringsprincipen genom att i Översiktsplanen peka ut lämpliga gång- och cykelstråk och därefter genom att i förstudien pröva förutsättningarna för lokaliseringen av den specifika sträckan i enlighet med MBs 2 kap 6. Vilka avvägningar som gjorts angående gc-vägen med hänsyn till såväl miljö som teknik, ekonomi och samhällsplanering visas i MKB i enlighet med skälighetsprincipen, MB 2 kap 7. MKN Miljökvalitetsnormerna (MKN) är föreskrifter som beskriver lägsta godtagbara miljökvalitet inom ett par områden. De regleras i MB 5 kap och av 1 framgår att: Regeringen får för vissa geografiska områden eller för hela landet meddela föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt, om det behövs för att varaktigt skydda människors hälsa eller miljön eller för att avhjälpa skador på eller olägenheter för människors hälsa eller miljön (miljökvalitetsnormer). I dagsläget finns det miljökvalitetsnormer för utomhusluft och fisk- och musselvatten samt omgivningsbuller. MKN omfattar dels gränsvärden som ej får överskridas, dels riktvärden som ej bör överskidas. Då gc-vägen främjar möjligheten att nyttja miljövänliga färdsätt och på kortare sträckor kan bidra till att överföra transporter från bil och buss till cykel anses projektet vara positivt för miljökvalitetsnormerna för utomhusluft och omgivningsbuller. Gc-vägen förväntas inte ha någon påverkan på normerna för fisk- och musselvatten samt de föreslagna normerna för vattenförekomster. 20 MKB gc-väg Mittsund Marstrand godkännandehandling

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Upprättad av planeringskontoret 2014-10-22 Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga till samrådshandlingen för Översiktsplan Växjö kommun, del Ingelstad 1 Innehållsförteckning: Bakgrund Icke-teknisk sammanfattning

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING

ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN: Anolfsbyn 1:43 i Skållerud Melleruds kommun, Västra Götalands län Behovsbedömningen är en analys som leder fram

Läs mer

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP BEHOVSBEDÖMNING OCH STÄLLNINGSTAGANDE TILL DETALJPLAN FÖR JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN OM PLANEN KAN ANTAS INNEBÄRA BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN ENLIGT 6 KAP 11 MB Bild på planområdet

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping SPN 263/2008 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 27 mars 2009 SAMRÅDSHANDLING

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning

Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning Information vid samråd 1 Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning Information vid samråd 2 1. Samrådsmötet öppnas 2. Presentation av medverkande 3. Redogörelse för planprocessen 4. Presentation

Läs mer

Behovsbedömning. Detaljplan för fastigheterna Norsjö 56:22, 56:23 mfl. (busstation) i Norsjö samhälle, Norsjö kommun, Västerbottens län

Behovsbedömning. Detaljplan för fastigheterna Norsjö 56:22, 56:23 mfl. (busstation) i Norsjö samhälle, Norsjö kommun, Västerbottens län 2015-02-11 Diarienr: 2014.814/0201 Behovsbedömning Detaljplan för fastigheterna Norsjö 56:22, 56:23 mfl. (busstation) i Norsjö samhälle, Norsjö kommun, Västerbottens län Ställningstagande Miljö- och byggavdelningen

Läs mer

Samrådsunderlag. För vindkraft vid Kronoberget Lekebergs kommun, Örebro län. Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 2010-06-17

Samrådsunderlag. För vindkraft vid Kronoberget Lekebergs kommun, Örebro län. Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 2010-06-17 För vindkraft vid Lekebergs kommun, Örebro län Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 21-6-17 Vindkraft - Lekebergs kommun Medverkande Verksamhetsutövare Stena Renewable AB Box 7123 42 33 Göteborg

Läs mer

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Planförslaget Detaljplanen omfattar två områden, ett större väster om Norrsundavägen (väg 859)

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. BEDÖMNINGSOBJEKT: Detaljplan för område väster om Gamla Faluvägen i

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun www.mjolby.se/planer Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd Miljöar för planer och program Om en plan

Läs mer

Samrådshandling oktober 2013

Samrådshandling oktober 2013 Samrådshandling oktober 2013 Sektorn för samhällsbyggnad Ändring av detaljplan för del av Djupedalsäng 1:14 Återvinningsstation vid Råstensvägen Härryda kommun Planbeskrivning Planbeskrivningens uppgift

Läs mer

Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1

Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1 Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1 BEHOVSBEDÖMNING Checklistan skall utgöra underlag för att i ett tidigt skede i planprocessen bedöma behovet av en miljöbedömning, om planens

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Planprocessen 3 Planbeskrivning... 3 Handlingar... 3. Planens syfte 3. Plandata 3. Förenligt med miljöbalkens 3, 4 och 5 kapitel 4

Planprocessen 3 Planbeskrivning... 3 Handlingar... 3. Planens syfte 3. Plandata 3. Förenligt med miljöbalkens 3, 4 och 5 kapitel 4 KS11.1017 Tillägg 1 (SLD 217) Ändring av detaljplan för del av fastigheten Hjällsnäs 36:1 och del av Lundby Prästgård 1:1, Bostäder vid Lundbyvägen (Ekdungen) i Gråbo tätort, Lerums kommun. Planbeskrivning

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING Del av Gällivare 12:74 Öster om Treenighetens väg/e 45 2013 08 29 Bilaga 1. BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING

SAMRÅDSHANDLING Del av Gällivare 12:74 Öster om Treenighetens väg/e 45 2013 08 29 Bilaga 1. BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING Inledning Denna checklista används som hjälpmedel när det kommer till att bedöma behovet av en miljökonsekvensbeskrivning. Checklistan används även för att avgränsa vilka typer av miljöpåverkan

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning för detaljplan Eriksbergs verksamhetsområde del av Marstrand 6:7 m.fl., Kungälvs kommun

Miljökonsekvensbeskrivning för detaljplan Eriksbergs verksamhetsområde del av Marstrand 6:7 m.fl., Kungälvs kommun Miljökonsekvensbeskrivning för detaljplan Eriksbergs verksamhetsområde del av Marstrand 6:7 m.fl., Kungälvs kommun Datum 16 februari 2015 Beställare Kungälvs kommun (Kontaktperson: Mikaela Ranweg) Konsult

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

LAGAR OCH FÖRORDNINGAR

LAGAR OCH FÖRORDNINGAR Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Detaljplan för Diseröd 1:1 Skola och bostäder 1 BEHOVSBEDÖMNING Checklistan skall utgöra underlag för att i ett tidigt skede i planprocessen bedöma behovet

Läs mer

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning

Läs mer

GRANSKNINGSHANDLING Behovsbedömning avseende miljöbedömning av detaljplan för Brunnsviks Gårdar, Brösarp, Tomelilla kommun, Skåne län

GRANSKNINGSHANDLING Behovsbedömning avseende miljöbedömning av detaljplan för Brunnsviks Gårdar, Brösarp, Tomelilla kommun, Skåne län Dnr: KS 2013/233 PLNR: 153 GRANSKNINGSHANDLING Behovsbedömning avseende miljöbedömning av detaljplan för Brunnsviks Gårdar, Brösarp, Tomelilla kommun, Skåne län Inledning Varje detaljplan som medför en

Läs mer

Antagen av MBN Laga kraft

Antagen av MBN Laga kraft Antagen av MBN 2008-09-11 Laga kraft 2008-10-15 !"##$%&& ' ()*+,-+. / Till detaljplanen hör följande handlingar: Planbeskrivning Tillägg till planbestämmelser Genomförandebeskrivning Fastighetsförteckning

Läs mer

ANMÄLAN OM SAMRÅD ENLIGT 12 KAP. 6 MILJÖBALKEN Anmälan om samråd för om- och nybyggnation av ledningar görs på särskild blankett.

ANMÄLAN OM SAMRÅD ENLIGT 12 KAP. 6 MILJÖBALKEN Anmälan om samråd för om- och nybyggnation av ledningar görs på särskild blankett. ANMÄLAN OM SAMRÅD ENLIGT 12 KAP. 6 MILJÖBALKEN Anmälan om samråd för om- och nybyggnation av ledningar görs på särskild blankett Länsstyrelsens noteringar Ankomststämpel Diarienummer Allmänna uppgifter

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Bedömningsobjekt: Detaljplan för Slåtta industriområde - del av Alfta

Läs mer

Gång- och cykelväg längs med väg 168. Gång- och cykelväg. Oscar Ortman. Kulturhistorisk förstudie Marstrands socken, Kungälvs kommun.

Gång- och cykelväg längs med väg 168. Gång- och cykelväg. Oscar Ortman. Kulturhistorisk förstudie Marstrands socken, Kungälvs kommun. Gång- och cykelväg längs med väg 168 Oscar Ortman Rapport 2007:49 Gång- och cykelväg längs med väg 168 sträckan Mittsund Arvidsvik Kulturhistorisk förstudie Marstrands socken, Kungälvs kommun Oscar Ortman

Läs mer

Vindbruksplan Tillägg till Översiktsplan 2009 Orust kommun Antagen

Vindbruksplan Tillägg till Översiktsplan 2009 Orust kommun Antagen Bilaga Vindbruksplan Tillägg till Översiktsplan 2009 Orust kommun Antagen 2016-08-31 Särskild sammanställning av miljökonsekvensbeskrivningen 2016-09-01 Innehåll 1 Särskild sammanställning... 3 2 Integrering

Läs mer

Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING

Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR Behovsbedömning Grundkarta (separat kartblad) Fastighetsförteckning Plankarta med

Läs mer

Avgränsning MKB till fördjupad översiktsplan för södra Björkö Underlag för samråd enligt 6 kap 13 miljöbalken

Avgränsning MKB till fördjupad översiktsplan för södra Björkö Underlag för samråd enligt 6 kap 13 miljöbalken Diarienr: 0385/13 Öckerö kommun Avgränsning MKB till fördjupad översiktsplan för södra Björkö Underlag för samråd enligt 6 kap 13 miljöbalken 2015-01-26, rev 2015-04-02 MKB till fördjupad översiktsplan

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan för Årby 1:21 och del av Årby 8:2 i Blikstorp, Hjo kommun

Behovsbedömning av detaljplan för Årby 1:21 och del av Årby 8:2 i Blikstorp, Hjo kommun Hjo kommun Samhällsbyggnad Behovsbedömning av detaljplan för Årby 1:21 och del av Årby 8:2 i Blikstorp, Hjo kommun Planens syfte och huvuddrag Syftet med detaljplanen är dels att möjliggöra uppförande

Läs mer

Behovsbedömning av ändring av detaljplan för Hassela friluftsbad, Hassela Kyrkby 5:40 och 5:11

Behovsbedömning av ändring av detaljplan för Hassela friluftsbad, Hassela Kyrkby 5:40 och 5:11 1 Behovsbedömning av ändring av detaljplan för Hassela friluftsbad, Hassela Kyrkby 5:40 och 5:11 Planens syfte Planen syftar till att möjliggöra nybyggnad av kompletterande byggnader till friluftsbadets

Läs mer

Detaljplan för Brantevik 36:2, 36:4, 36:99 m.fl., Brantevik. Planens beteckning

Detaljplan för Brantevik 36:2, 36:4, 36:99 m.fl., Brantevik. Planens beteckning Simrishamns kommun Planenheten 2017-01-26 Dnr: 2017/34 Behovsbedömning bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen (2010:900) och enligt kriterierna i MKB-förordningens

Läs mer

Riskhantering och måluppfyllelse

Riskhantering och måluppfyllelse Riskhantering och måluppfyllelse Riskhantering Skydds- och riskobjekt Inom förstudieområdet förekommer ett antal värden som bör skyddas från intrång. Nordväst om Alunda ligger ett riksintresse för kulturmiljö

Läs mer

FÖRLÄNGNING AV KONCESSION FÖR 400 kv-ledningarna MELLAN RINGHALS OCH HORRED SAMT MELLAN RINGHALS OCH STRÖMMA

FÖRLÄNGNING AV KONCESSION FÖR 400 kv-ledningarna MELLAN RINGHALS OCH HORRED SAMT MELLAN RINGHALS OCH STRÖMMA FÖRLÄNGNING AV KONCESSION FÖR 400 kv-ledningarna MELLAN RINGHALS OCH HORRED SAMT MELLAN RINGHALS OCH STRÖMMA SAMMANFATTNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SEPTEMBER 2010 Förlängning av koncession för 400

Läs mer

PM miljövärden. 1. Syfte och bakgrund. 2. Förordningar. Uppdrag Detaljplan Örnäs 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Elsa Alberius Alex Mabäcker Johansson

PM miljövärden. 1. Syfte och bakgrund. 2. Förordningar. Uppdrag Detaljplan Örnäs 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Elsa Alberius Alex Mabäcker Johansson Uppdrag 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Från Elsa Alberius Till Alex Mabäcker Johansson Datum 2012-01-25 Ramböll Sverige AB Dragarbrunnsgatan 78B 753 20 Uppsala T: +46-10-615 60 00 D: +46 (0)10 615 15 06

Läs mer

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4. Dnr: 2010.0511-315 Upprättad: 2011-01-20

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4. Dnr: 2010.0511-315 Upprättad: 2011-01-20 Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4 Dnr: Upprättad: 2011-01-20 Detaljplan för del av Granås 1:4 Samråd om miljöpåverkan Lagen om Miljöbedömningar av planer och program Enligt

Läs mer

Porten 11 ANTAGANDEHANDLING. Enkelt planförfarande. 1(8) Behovsbedömning. tillhörande detaljplan för fastigheten

Porten 11 ANTAGANDEHANDLING. Enkelt planförfarande. 1(8) Behovsbedömning. tillhörande detaljplan för fastigheten 1(8) Behovsbedömning tillhörande detaljplan för fastigheten Porten 11 med närområde inom Hageby i Norrköping den 12 juni 2013 ANTAGANDEHANDLING Antagen: 2013-09-10, 158 Laga kraft: 2013-10-17 Genomförandetidens

Läs mer

Inventering av groddjur i småvatten Under våren 2013 utfördes en särskild inventering av groddjur i småvatten. Under inventeringen uppsöktes samtliga

Inventering av groddjur i småvatten Under våren 2013 utfördes en särskild inventering av groddjur i småvatten. Under inventeringen uppsöktes samtliga 24 Inventering av groddjur i småvatten Under våren 2013 utfördes en särskild inventering av groddjur i småvatten. Under inventeringen uppsöktes samtliga vattensamlingar inom utpekade sträckor. Samtliga

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

Vägverket Region Sydöst Väg 34 Kisa Linköping Delen Skeda udde Kåparp OBJEKT NR Teknisk PM geoteknik

Vägverket Region Sydöst Väg 34 Kisa Linköping Delen Skeda udde Kåparp OBJEKT NR Teknisk PM geoteknik 1(3) Vägverket Region Sydöst Väg 34 Kisa Linköping Delen Skeda udde Kåparp OBJEKT NR 87 53 34 13 Arbetsplan Teknisk PM geoteknik JÖNKÖPING 2008-06-13 Handläggare: Björn Pettersson Vägverket Konsult Postadress:

Läs mer

Trafikverkets synpunkter. Trafikverkets synpunkter. Boende i Vibble

Trafikverkets synpunkter. Trafikverkets synpunkter. Boende i Vibble Sammanställning av inkomna synpunkter över förslag till vägplan för Väg 140/627 ny cirkulationsplats samt förlängning av gång- och cykelväg mot Nygårds Visby. TRV 2010/50466 Detta är en webbanpassad version

Läs mer

Storumans kommun. Behovsbedömning Upprättande av detaljplan på del av fastigheten Joeström 2:24. Dnr: Upprättad:

Storumans kommun. Behovsbedömning Upprättande av detaljplan på del av fastigheten Joeström 2:24. Dnr: Upprättad: Storumans kommun Behovsbedömning Upprättande av detaljplan på del av fastigheten Joeström 2:24 Dnr: Upprättad: 2013-01-15 2 (7) Upprättande av detaljplan på del av fastigheten Joeström 2:24 Samråd om miljöpåverkan

Läs mer

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25 Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Dnr: Upprättad: 2011-01-25 Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Samråd

Läs mer

Kommunstyrelseförvaltningen Diarienummer: 2012:169 Plan- och byggenheten

Kommunstyrelseförvaltningen Diarienummer: 2012:169 Plan- och byggenheten 1 Kommunstyrelseförvaltningen Diarienummer: 2012:169 Plan- och byggenheten 2016-06-02 MKB-CHECKLISTA Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB Detaljplan för: Vikarskogen 1:28 Planens syfte: Handläggare:

Läs mer

Behovsbedömning. För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län

Behovsbedömning. För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län Behovsbedömning För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län Behovsbedömning Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning

Läs mer

Vindkraft i Ånge kommun

Vindkraft i Ånge kommun Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Bilaga 3: Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Planförslag Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys Bilaga

Läs mer

Tillägget till planbeskrivningen tar inte upp frågor som utretts i gällande detaljplan.

Tillägget till planbeskrivningen tar inte upp frågor som utretts i gällande detaljplan. Samrådshandling Oktober 2013 Sektorn för samhällsbyggnad Ändring av detaljplan för del av Hindås 1:539 Återvinningsstation vid Hindås station Härryda kommun Planbeskrivning Planbeskrivningens uppgift är

Läs mer

Upphävande av byggnadsplan för Ebbarp 1:18 m. fl.

Upphävande av byggnadsplan för Ebbarp 1:18 m. fl. Upphävande av byggnadsplan för Ebbarp 1:18 m. fl. Habo kommun Plan- och genomförandebeskrivning 2014-10-09 Upphävd av byggnadsnämnden 2014-10-09, 86 Laga kraft 2014-11-08 2 Plan- och genomförandebeskrivning

Läs mer

Behovsbedömning för planer och program

Behovsbedömning för planer och program BEHOVSBEDÖMNING 1 (13) Kommunstyrelseförvaltningen Behovsbedömning för planer och program Enligt Plan- och bygglagen (PBL), Miljöbalken (MB) och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905)

Läs mer

DEL AV HULABÄCK 19:1 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K

DEL AV HULABÄCK 19:1 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för DEL AV HULABÄCK 19:1 STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2013-03-26 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan för Norra industriområdet norr om Kv. Kättingen, Hjo stad i Hjo kommun Hjo stad i Hjo kommun

Behovsbedömning av detaljplan för Norra industriområdet norr om Kv. Kättingen, Hjo stad i Hjo kommun Hjo stad i Hjo kommun Hjo kommun Samhällsbyggnad Madeleine Turén (kompletterad av Louise Eriksson) Behovsbedömning av detaljplan för Norra industriområdet norr om Kv. Kättingen, Hjo stad i Hjo kommun Hjo stad i Hjo kommun Planens

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

Behovsbedömning. Planprogram för Hensbacka Saltkällan Delen Hensbacka 2:4 m fl

Behovsbedömning. Planprogram för Hensbacka Saltkällan Delen Hensbacka 2:4 m fl 1/5 1. av miljöbedömning En miljöbedömning skall göras för planer och program om dess genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. en är den analys som leder fram till ställningstagandet

Läs mer

DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN

DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN SAMRÅDSHANDLING 2014-12-23 Dnr: 2012-0474-204 BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN SAMRÅDSHANDLING 1(8) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR

Läs mer

Utdrag ur Översiktsplan för. Nyköpings kommun

Utdrag ur Översiktsplan för. Nyköpings kommun Samhällsbyggnad, Plan- och naturenheten Utredning Datum 2012-06-03 Dnr KK 08/118 Utdrag ur Översiktsplan för Nyköpings kommun Kapitel 13. Strandskydd Postadress Nyköpings kommun Samhällsbyggnad, Plan-

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING. 1(7) Behovsbedömning. tillhörande detaljplan för fastigheten Myckelmossa 2:9 inom Simonstorp i Norrköpings kommun.

ANTAGANDEHANDLING. 1(7) Behovsbedömning. tillhörande detaljplan för fastigheten Myckelmossa 2:9 inom Simonstorp i Norrköpings kommun. 1(7) Behovsbedömning tillhörande detaljplan för fastigheten Myckelmossa 2:9 inom Simonstorp i Norrköpings kommun den 25 maj 2012 ANTAGANDEHANDLING Antagen i SPN: 2012-10-09, 198 Laga kraft: 2012-11-13

Läs mer

BOSTÄDER PÅ HÖGBY FAstigheterna Åldermannen 2, 3 och 4 samt del av fastigheten Högby 1:2. Finspångs kommun, Östergötlands län Normalt planförfarande

BOSTÄDER PÅ HÖGBY FAstigheterna Åldermannen 2, 3 och 4 samt del av fastigheten Högby 1:2. Finspångs kommun, Östergötlands län Normalt planförfarande Dnr Ks 2011.0056 Behovsbedömning MKB Datum 2010-12-29 1 (6) Detaljplan för BOSTÄDER PÅ HÖGBY FAstigheterna Åldermannen 2, 3 och samt del av fastigheten Högby 1:2 Finspångs kommun, Östergötlands län Normalt

Läs mer

Behovsbedömning för MKB november 2008

Behovsbedömning för MKB november 2008 Stadsarkitektkontoret MKB-gruppen Detaljplan för ILÄNDA 1:6 m fl Behovsbedömning för MKB november 2008 Dnr 2007.20.214 1(7) Behovsbedömning BAKGRUND Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan för inom stadsdelen/serviceorten, Skellefteå kommun, Västerbottens län

Behovsbedömning av detaljplan för inom stadsdelen/serviceorten, Skellefteå kommun, Västerbottens län Referens: Behovsbedömning av detaljplan för inom stadsdelen/serviceorten, Skellefteå kommun, Västerbottens län Ställningstagande Samhällsbyggnad, plan bedömer att planen innebär betydande miljöpåverkan.

Läs mer

en del av Åby samhälle (Åby Gästgivaregård 2 m.fl.) I Kvillinge socken och kommun (Numera inom Åby i Norrköpings kommun).

en del av Åby samhälle (Åby Gästgivaregård 2 m.fl.) I Kvillinge socken och kommun (Numera inom Åby i Norrköpings kommun). 1(6) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande tillägg till detaljplan för en del av Åby samhälle (Åby Gästgivaregård 2 m.fl.) I Kvillinge socken och kommun (Numera inom Åby i Norrköpings kommun)., fysisk planering

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR

BEHOVSBEDÖMNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Samhällsbyggnadsförvaltningen Heléne Hallberg, planchef Samrådshandling Januari, 2015 Dnr 2014 KSM 1052 TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Del av Alby S:1 Krusboda, inom Tyresö kommun, Stockholms län Planområdets

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning till. fördjupning av översiktsplan för KUSTOMRÅDE MELLAN SKIVARPSÅN OCH KOMMUNGRÄNSEN MOT YSTAD

Miljökonsekvensbeskrivning till. fördjupning av översiktsplan för KUSTOMRÅDE MELLAN SKIVARPSÅN OCH KOMMUNGRÄNSEN MOT YSTAD Miljökonsekvensbeskrivning till fördjupning av översiktsplan för KUSTOMRÅDE MELLAN SKIVARPSÅN OCH KOMMUNGRÄNSEN MOT YSTAD 2009 12 09 innehållsförteckning inledning 2 sammanfattning 3 befintlig markanvändning

Läs mer

Samrådsunderlag för ledningssträckning

Samrådsunderlag för ledningssträckning Samrådsunderlag för ledningssträckning 130 kv vindkraftanslutning i område väster om Hammarstrand 2011-09-05 Rapporten är framtagen av SWECO Energuide AB på uppdrag av E.ON Elnät Sverige AB 1 (8) Innehåll

Läs mer

Väg 27 Viltstängsel Tranemo och Svenljunga kommun. Samrådsmöte

Väg 27 Viltstängsel Tranemo och Svenljunga kommun. Samrådsmöte Väg 27 Viltstängsel Tranemo och Svenljunga kommun Samrådsmöte Välkomna till samrådsmöte angående Väg 27, viltstängsel, Tranemo och Svenljunga kommun Västra Götalands län 2015-06-16 2 2015-06-10 2 2015-06-10

Läs mer

Detaljplan för östra Dimbo 1:97 i Läppe tätort Vingåkers kommun

Detaljplan för östra Dimbo 1:97 i Läppe tätort Vingåkers kommun 008-0-0 Planbeskrivning Översiktskarta - del av västra Läppe tätort Planområdet avgränsas av riksvägen i söder, bebyggd fastighet i väster och i öster av småbåtshamn och tilltänkt nytt bebyggelseområde

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING. 1(12) Behovsbedömning. tillhörande detaljplan för del av fastigheten Gruvstugan 1:9

ANTAGANDEHANDLING. 1(12) Behovsbedömning. tillhörande detaljplan för del av fastigheten Gruvstugan 1:9 1(12) Behovsbedömning tillhörande detaljplan för del av fastigheten Gruvstugan 1:9 med närområde inom Kolmården i Norrköpings kommun den 27 augusti 2015 ANTAGANDEHANDLING Antagen i SPN: 2015-12-09, 257

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

PLANUPPDRAG. Detaljplan för Björnögården, Norra Björnö 1:1, Västerås. Byggnadsnämnden

PLANUPPDRAG. Detaljplan för Björnögården, Norra Björnö 1:1, Västerås. Byggnadsnämnden 2013-06-04 Dnr 2011/111-BN-213 Lovisa Gustavsson Tel 021-39 00 00 Byggnadsnämnden Detaljplan för Björnögården, Norra Björnö 1:1, Västerås PLANUPPDRAG Ansökan Fastighetskontoret har från Stadsbyggnadskontoret

Läs mer

Behovsbedömning. Detaljplan för fastigheten Uddared 1:101 m fl, LSS-boende vid Bäckstigen i Lerums kommun KS12.705

Behovsbedömning. Detaljplan för fastigheten Uddared 1:101 m fl, LSS-boende vid Bäckstigen i Lerums kommun KS12.705 KS12.705 Detaljplan för fastigheten Uddared 1:101 m fl, LSS-boende vid Bäckstigen i Lerums kommun Behovsbedömning Sektor samhällsbyggnad Planenheten 2014-11-08 Innehåll 1 Allmänt 5 2 Kort beskrivning

Läs mer

Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Detaljplan för Rhodin 2 och 3 1

Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Detaljplan för Rhodin 2 och 3 1 Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Detaljplan för Rhodin 2 och 3 1 BEHOVSBEDÖMNING Checklistan skall utgöra underlag för att i ett tidigt skede i planprocessen bedöma behovet av en miljöbedömning,

Läs mer

Behovsbedömning för Detaljplan för Solberga, etapp 7, inom Tyresö kommun

Behovsbedömning för Detaljplan för Solberga, etapp 7, inom Tyresö kommun Upprättad dec 2008 Behovsbedömning för Detaljplan för Solberga, etapp 7, inom Tyresö kommun Slutsats av behovsbedömningen / Motivering Omvandlingen från fritidshusbebyggelse till ett villaområde med kommunalt

Läs mer

DETALJPLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG

DETALJPLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG PROGRAM FÖR ALMÖSTRAND Tjörns kommun BEHOVSBEDÖMNING - Behövs miljöbedömning? MILJÖBEDÖMNING AV DETALJPLANER Enligt plan- och bygglagen samt miljöbalken ska kommunen genomföra en miljöbedömning av alla

Läs mer

Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn

Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn Underlag för samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn Örnsköldsviks kommun, Västernorrlands län 2014-03-21 1 Inledning 1.1

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Gul färg föreslås i aktuell detaljplan överföras från Trönninge 25:1 till Trönninge 3:31 i enlighet med tidigare skrivet avtal om fastighetsreglering. (karta eller flygbild över planområdet) BEHOVSBEDÖMNING

Läs mer

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för uppförande av attefallshus inom fastigheten Klintsjön 14:5

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för uppförande av attefallshus inom fastigheten Klintsjön 14:5 Datum 2016-09-27 Handläggare Johanna Söderholm/Pethra Fredriksson Telefon ep. 0934-140 00 E-postadress kommun@robertfors.se ROBERTSFORS KOMMUN Dnr: 2016/B0274 Samhällsbyggnadskontoret Yttrande över ansökan

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING. detaljplan för. Unnaryds Prästgård 15:9 m.fl. om planen kommer att innebära betydande miljöpåverkan

BEHOVSBEDÖMNING. detaljplan för. Unnaryds Prästgård 15:9 m.fl. om planen kommer att innebära betydande miljöpåverkan BEHOVSBEDÖMNING detaljplan för Unnaryds Prästgård 15:9 m.fl. om planen kommer att innebära betydande miljöpåverkan 2010-10-13 Inledning Enligt Förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar skall

Läs mer

Bilaga 1 FÖP Överum Miljöbedömning för föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri

Bilaga 1 FÖP Överum Miljöbedömning för föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri Bilaga 1 FÖP Överum Miljöbedömning för föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri Ögrimsvägen Checklista för miljöbedömning PLANEN Beskrivning / Påverkan Verksamheter och åtgärder Andra planer

Läs mer

Detaljplan för del av Vångerslät 7:96 i Läckeby, Kalmar kommun

Detaljplan för del av Vångerslät 7:96 i Läckeby, Kalmar kommun BEHOVSBEDÖMNING (för MKB) 1(6) Avdelning/Handläggare Datum Ärendebeteckning Plan-, bygg- och trafikavdelningen 2011-03-29 2010-3803 Rebecka Sandelius 0480-45 03 33 Detaljplan för del av Vångerslät 7:96

Läs mer

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl.

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. SAMRÅDSHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. Folkärna S N Avesta kommun Dalarnas län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och

Läs mer

ANSÖKAN OM STRANDSKYDDSDISPENS FÖR UPPFÖRANDE AV AVLOPPSPUMPSTATION PÅ DEL AV FASTIGHETEN ÅGESTA 1:4 ANSÖKAN FRÅN STOCKHOLM VATTEN AB

ANSÖKAN OM STRANDSKYDDSDISPENS FÖR UPPFÖRANDE AV AVLOPPSPUMPSTATION PÅ DEL AV FASTIGHETEN ÅGESTA 1:4 ANSÖKAN FRÅN STOCKHOLM VATTEN AB 1 (2) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Tillsynsnämnden ANSÖKAN OM STRANDSKYDDSDISPENS FÖR UPPFÖRANDE AV AVLOPPSPUMPSTATION PÅ DEL AV FASTIGHETEN ÅGESTA 1:4 ANSÖKAN

Läs mer

Planprogram för Kärnekulla 1:4

Planprogram för Kärnekulla 1:4 Diarienummer BN13/329 Planprogram för Kärnekulla 1:4 Habo kommun Behovsbedömning 2014-12-03 Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller

Läs mer

Bilaga 1 FÖP Överum. Miljöbedömning av föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri

Bilaga 1 FÖP Överum. Miljöbedömning av föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri Bilaga 1 FÖP Överum Miljöbedömning av föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri UTSTÄLLNINGSUPPLAGA 2015-10-26 Innehåll Översiktskarta... 1 Ögrimsvägen... 2 Östralid... 5 Dalbovägen... 8

Läs mer

SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN Upphävandet antagen av SBN laga kraft PLANBESKRIVNING

SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN Upphävandet antagen av SBN laga kraft PLANBESKRIVNING Upphävandet antagen av SBN 2016-12-19 133 laga kraft 2017 01-12 Tillhörande upphävande av del av detaljplan för Ludvika by 2:10 m.fl. i Ludvika Upprättad i augusti 2016, reviderad oktober 2016 Postadress

Läs mer

Stora Höga med Spekeröd

Stora Höga med Spekeröd Stora Höga med Spekeröd Bakgrund Stora Höga är ett samhälle som byggts ut kraftigt under senare tid. Läget nära järnväg och motorväg med goda kommunikationer åt både norr och söder samt närheten till bad,

Läs mer

B EHOVSBEDÖMNING 1(6) tillhörande detaljplan för Kvarteret Spinnrocken med närområde. inom Gamla staden i Norrköping

B EHOVSBEDÖMNING 1(6) tillhörande detaljplan för Kvarteret Spinnrocken med närområde. inom Gamla staden i Norrköping 1(6) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för Kvarteret Spinnrocken med närområde inom Gamla staden i Norrköping, fysisk planering den 11 februari 2011 A N T A G A N D E H A N D L I N G Antagen i SPN:

Läs mer

Fastigheten Kumla 136:35

Fastigheten Kumla 136:35 Samhällsbyggnadsförvaltningen Kent Wiklund, planarkitekt januari 2014 Dnr. 2013KSM0329 BEHOVSBEDÖMNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Fastigheten Kumla 136:35 Tyresö kommun, Stockholms län Planområdet markerat

Läs mer

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB checklista för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB Berörs Inledning Dynamate äger fastigheten Plåten 1 där det idag finns lagerbyggnader. P.g.a. utökad verksamhet

Läs mer

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping 1(8) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen inom Vilbergen i Norrköping, fysisk planering den 20 september 2012 A N T A G A N D E H A N D L I N G Antagen i SPN: 2013-01-29,

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för fastigheten Rönnen 1 i Storumans samhälle, Västerbottens län

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för fastigheten Rönnen 1 i Storumans samhälle, Västerbottens län Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för fastigheten Rönnen 1 i Storumans samhälle, Västerbottens län Dnr: Upprättad: Januari 2016 Detaljplan för fastigheten Rönnen 1 i Storumans samhälle, Storumans

Läs mer

Karta 5. Busshålplatser inom förstudieområdet. Väg 56 Katrineholm-Bie Förstudie 15 BIE STRÄNGSTORP Meters KATRINEHOLM

Karta 5. Busshålplatser inom förstudieområdet. Väg 56 Katrineholm-Bie Förstudie 15 BIE STRÄNGSTORP Meters KATRINEHOLM N BIE Lundsjön 677 677 Hissjö Övre Malmen Nordankärr STRÄNGSTORP Mellan Malmen Vallmotorp Nedre Malmen Lilla Näsnaren Näsnaren 0 250500 1 000 1 500 2 000 Meters KATRINEHOLM 55 Teckenförklaring Teckenförklaring

Läs mer

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun 1 SAMHÄLLSBYGGNAD Diarienr: Miljöreda 11/0246a Upprättad: 2012-02-01 Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun I samband med upprättande av

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING TILL DETALJPLAN FÖR HÄSSLEHOLM 89:87 SJÖRRÖDS GÅRD 131021

BEHOVSBEDÖMNING TILL DETALJPLAN FÖR HÄSSLEHOLM 89:87 SJÖRRÖDS GÅRD 131021 BEHOVSBEDÖMNING TILL DETALJPLAN FÖR HÄSSLEHOLM 89:87 SJÖRRÖDS GÅRD 131021 2 BEHOVSBEDÖMNING AV DETALJPLAN FÖR SJÖRÖD LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

Underlag för samråd VÄGUTREDNING. Uppgifter om projektet. E22, Karlskrona-Kalmar, delen Lösen Jämjö Objektnummer

Underlag för samråd VÄGUTREDNING. Uppgifter om projektet. E22, Karlskrona-Kalmar, delen Lösen Jämjö Objektnummer Uppgifter om projektet Underlag för samråd VÄGUTREDNING E22, Karlskrona-Kalmar, delen Lösen Jämjö Objektnummer 87 914 002 2008-11-04 Bakgrund E22 ingår i det nationella vägnätet. Vägens funktion är att

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) J. 3 VINDKRAFTSPOLICY FÖR LOMMA KOMMUN Introduktion Denna policy bygger på kommunens utredning Vindkraft i Lomma kommun 2004. För att ta del av bakgrunden till och fördjupade

Läs mer

1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan.

1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan. 1(4) 2011-08-19 Dnr Handläggare: Göran Fransson Kommunekolog tel 0303-33 07 37 goran.fransson@ale.se Översiktlig naturinventering av detaljplaneområdet Lahallsåsen Inventeringen har gjorts översiktligt

Läs mer