Lågfrekvent buller: En prövning av sambandet mellan några tekniska utvärderingsmått och upplevd störning
|
|
- Berit Sandberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1997:1 Lågfrekvent buller: En prövning av sambandet mellan några tekniska utvärderingsmått och upplevd störning Anders Kjellberg Kjell Holmberg Ulf Landström Maria Tesarz Tommy Bech-Kristensen arbete och hälsa vetenskaplig skriftserie ISBN X ISSN a
2 Arbetslivsinstitutet Centrum för arbetslivsforskning Arbetslivsinstitutet är nationellt centrum för forskning och utveckling inom arbetsmiljö, arbetsliv och arbetsmarknad. Kunskapsuppbyggnad och kunskapsanvändning genom utbildning, information och dokumentation samt internationellt samarbete är andra viktiga uppgifter för institutet. Kompetens för forskning, utveckling och utbildning finns inom områden som arbetsmarknad och arbetsrätt, arbetsorganisation, produktionsteknik och psykosocial arbetsmiljö, ergonomi, arbetsmiljöteknik och belastningsskador, arbetsmedicin, allergi, påverkan på nervsystemet, kemiska riskfaktorer och toxikologi. Totalt arbetar omkring 470 personer vid institutet, varav 350 med forskning. Forskning och utbildning sker i samarbete med universitet och högskolor. ARBETE OCH HÄLSA Redaktör: Anders Kjellberg Redaktionskommitté: Anders Colmsjö, Elisabeth Lagerlöf och Ewa Wigaeus Hjelm Arbetslivsinstitutet & författarna 1997 Arbetslivsinstitutet, Solna, Sverige ISBN X ISSN Tryckt hos CM Gruppen
3 Fšrord De studier som presenteras i denna rapport utgšr del i ett mer omfattande forskningsprogram med mœlsšttningen att utvšrdera bullrets stšrningseffekter i arbetslivet. Programmet stšds finansiellt av RŒdet fšr arbetslivsforskning. I rapporten pršvas olika tekniska utvšrderingsmetoder med avseende pœ anvšndbarhet fšr bedšmning av lœgfrekvent buller ur stšrningssynpunkt. Anders Kjellberg Ulf Landstršm Projektledare
4 InnehŒllsfšrteckning Introduktion 1 Studie 1 Pršvning av olika frekvensvšgningar 2 Metod 2 Resultat 3 Diskussion 6 Studie 2 C-A-differensen 7 Metodik 7 Resultat 8 Diskussion 11 Referenser 12 Sammanfattning 14 Summary 14
5 Introduktion Bullret pœ arbetsplatser pršglas ofta av hšga energier inom det lœgfrekventa omrœdet (< 250 Hz). I inomhusmiljšer fšrorsakas detta bœde av att ventilationsanlšggningar och annan utrustning ofta genererar sœdant ljud, och av att de hšgre frekvenserna i utomhusbuller och buller frœn andra lokaler dšmpas av fšnster, dšrrar, všggar och golv. Omfattande diskussioner har under senare Œr Šgnats frœgan om hur sœdant buller bšr utvšrderas. Fšreskrifter och rekommendationer Šr nšstan genom gœende uttryckta i A-vŠgda ljudnivœer, db(a), och man har ifrœgasatt att denna frekvensvšgning med A-filtret ger ršttvisande resultat vid bedšmningen av lœgfrekvent buller. A-vŠgningen bygger pœ hur vœr kšnslighet fšr olika frekvenser varierar vid lœga ljudtrycksnivœer, vilket innebšr att de lœgfrekventa komponenterna fœr ett mycket svagt inflytande pœ ljudnivœvšrdet. Experimentella laboratoriestudier har visat att A-vŠgningen under vissa betingelser kan leda till underskattningar av hur stšrande lœgfrekventa ljud Šr jšmfšrt med mer hšgfrekventa ljud. Man har samtidigt pekat pœ att andra frekvensvšgningar, t ex B- eller D-vŠgningen, i vissa fall skulle ge mer ršttvisande resultat (2, 5, 14). BŒda dessa všgningsfilter lšgger betydligt stšrre vikt vid de lœgfrekventa komponenterna i ljudet. I studier pœ arbetsplatser har man dock inte funnit lika tydliga skillnader mellan de olika frekvensvšgda ljudnivœernas fšrmœga att predicera upplevd stšrning (9, 10). Detta beror troligen framfšr allt pœ att en mycket stor del av ljuden som ingœtt i dessa studier har haft en mycket likartad spektral fšrdelning. De hšgsta nivœerna Œterfinns oftast i ett lœgt frekvensband, varefter nivœerna gradvis sjunker med hšgre frekvens. Ju mindre skillnaderna Šr mellan ljudens spektrala fšrdelningsform, desto hšgre kommer korrelationerna mellan de olika frekvensvšgda mœtten att bli, och desto sšmre blir mšjligheten att differentiera deras korrelationer med upplevd bullerstšrning. Om alla undersškta ljudmiljšer har exakt samma spektrala fšrdelningsform kommer endast konstanter att skilja de A-, B-, C- och D-vŠgda ljudnivœerna och korrelationerna kommer att vara identiska. Fšr att maximera mšjligheten att differentiera mellan korrelationerna bšr dessa beršknas i en grupp som bestœr av tvœ lika stora undergrupper med maximal skillnad i den spektrala fšrdelningsformen. I den ena undergruppen ska de lšgsta och i den andra de hšgsta frekvensbanden vara dominerande. Ett tšnkbart sštt att ta hšnsyn till att A-vŠgningen skulle kunna vara missvisande vid utvšrdering av lœgfrekvent buller Šr att fšr lœgfrekventa ljud lšgga ett antal db till db(a)-všrdet. Detta kršver att man bestšmmer dels pœ vilka grunder ett buller ska kategoriseras som lœgfrekvent, dels hur stort db-pœslaget ska vara. En enkel metod att identifiera lœgfrekventa ljud, som blêa tagits upp i Socialstyrelsens allmšnna rœd fšr utvšrdering av buller i bostšder (16) Šr att mšta bœde den A- och den C-vŠgda ljudnivœn. Den enda skillnaden mellan dessa tvœ všgningsfilter Šr att C-vŠgningen lšgger mycket stšrre vikt vid den lœgfrekventa delen av bullret. Skillnaden mellan det C- och det A-vŠgda všrdet kommer dšrfšr i flertalet fall att utgšra ett mœtt pœ hur mycket energi som ligger i lœgfrekvensomrœdet. Socialstyrelsen fšreslœr att ljudet bšr betraktas som lœgfrekvent om denna skillnad Šr 15Ð20 db. I en specifik rekommendation frœn Byggnadsstyrelsen avseende lœgfrekvent ventilationsbuller (3) ges rekommendationen att detta kan betraktas som lœgfrekvent om C-nivŒn ligger 15 db šver A-nivŒn, och dessutom att allvarliga bullerstšrningar kan upptršda vid stšrre skillnader Šn 25 db. Varken Socialstyrelsen eller Byggnadsstyrelsen fšreslœr dock nœgot schablonmšssigt db-pœslag om ljudet Šr lœgfrekvent. 1
6 Fšreliggande studie hade tvœ syften: - Att analysera sambandet mellan olika frekvensvšgda ljudnivœmœtt och stšrningsskattningar i en grupp som valts ut fšr att maximera mšjligheten att differentiera mellan dessa mœtt (Studie 1). - Att pršva om man genom att ta hšnsyn till skillnaden mellan den C- och den A- všgda ljudnivœn sškrare kan identifiera de personer som Šr stšrda av bullret pœ arbetsplatsen (Studie 2). Studie 1: Pršvning av olika frekvensvšgningar MŒlsŠttningen i studie 1 var att pršva sambandet mellan olika frekvensvšgda ljudnivœmœtt och stšrningsskattningar. Fšr att gšra det mšjligt att differentiera mellan mœtten skapades en grupp bestœende av tvœ lika stora undergrupper med maximal skillnad i relationen mellan de lœg- och hšgfrekventa delarna av spektrum. Metod Deltagare I studien ingick 508 personer, 323 kvinnor och 185 mšn med medelœldern 37,9 Œr (variationsvidd 17Ð64 Œr) frœn flera typer av arbetsplatser: Kontor (n=124), laboratorier (n=148) och industriarbetsplatser (n=148). vriga 88 personer fšrdelades tšmligen jšmnt mellan en tvšttinršttning, ett bibliotek, klassrum, storkšk och fritidshem. Endast arbetsplatser dšr ljudnivœn lœg under 85 db(a) ingick. Arbetsplatserna valdes ut fšr att representera sœ vitt skilda frekvenskarakteristika som mšjligt. De flesta kontorsarbetare exponerades fšr lœgfrekvent ljud pœ mœttliga nivœer. De flesta industriarbetare exponerades fšr lœg- eller mellanfrekvent ljud pœ relativt hšga nivœer, medan laboratoriearbetarna hade en mer varierande exponering bœde med avseende pœ nivœ och frekvens. inte alls stšrande nšstan outhšrdligt knappast alls nœgot ganska stšrande Figur 1. Skalan som anvšndes fšr att skatta stšrning. mycket mycket mycket stšrande Procedur och utrustning En ljudnivœmštare (BrŸel & Kj¾r model 2231) med en BrŸel & Kj¾r 4155 mikrofon placerades bredvid deltagaren, och en kalibrering gjordes innan mštningen. Bullret spelades in under 10 eller 15 minuter under det att deltagaren arbetade som vanligt. Bullerstšrning skattades pœ en 100 mm skala som gick frœn "inte alls stšrande" till "nšstan outhšrdligt" (figur 1). Denna skala har tidigare anvšnts i en serie studier pœ arbetsplatser och i laboratoriet (8, 11). Deltagarna anvšnde samma skala fšr att bedšma hur stšrda de fšrestšllde sig att de skulle vara om de i stšllet hade exponerats fšr ljudet frœn en handhœllen hœrtork och en symaskin i arbetet. Bedšmningen av dessa fšrestšllda ljud anvšndes som referenser fšr att fšr att kalibrera skattningen av bullerstšrning i arbetet. Kalibreringen gjor- 2
7 des genom att bilda en kvot mellan arbetsplatsskattningen och medelvšrdet av skattningen av hœrtork- och symaskinsljuden. Fšr nšrmare beskrivning och analys av detta kalibreringsfšrfarande se (6, 17). Statistiska analyser Klusteranalys anvšndes fšr att identifiera grupper som exponerades fšr frekvensmšssigt likartat buller (1). Analysen baserades pœ ljudtrycksnivœn i tre frekvensband: 25Ð250 Hz, 315Ð1250 Hz samt 1600Ð Hz. Denna grova frekvensindelning anvšndes fšr finna kluster med olika relativa fšrdelning mellan hšga och lœga frekvenser och inte sœdana som skilde sig med avseende pœ fšrdelningen inom resp frekvensomrœde. Wards klustermetod anvšndes med kosinus av variabelvektorerna som likhetsmœtt. Detta mšnsterlikhetsmœtt valdes fšr att fœ kluster som skilde sig med avseende pœ den relativa fšrdelningen av ljudtrycket i de tre frekvensbanden. Andra likhetsmœtt kan ge kluster som enbart skiljer sig Œt i nivœ. Resultat Den genomsnittliga ljudnivœn i gruppen var 61,4 db(a) med en variationsvidd pœ 38,7Ð84,1 db. NivŒn i de tre frekvensbanden ges i tabell 1. Som synes sjšnk nivœn frœn det lšgsta till det hšgsta frekvensbandet. Korrelationer mellan de olika ljudnivœmœtten ges i tabell 2. Korrelationerna var som všntat extremt hšga mellan de A-, B och D-vŠgda nivœerna. C-nivŒn visade generellt nœgot lšgre korrelationer och de lšgsta korrelationerna fšrelœg fšr den ovšgda ljudtrycksnivœn db(lin). Tabell 1. MedelvŠrden, standardavvikelser samt max- och minvšrden fšr ljudtrycksnivœer (db) i de tre frekvensbanden (n=508). M SD Min Max Frekvensband Hz 67,1 7,7 34,8 84, Hz 60,0 8,5 35,7 83, Hz 56,9 9,6 48,6 88,4 Tabell 2. Korrelationer mellan olika frekvensvšgda ljudnivœer (n =508). Inom parentes ges motsvarande korrelation i den reducerade gruppen, (n=72). db(b) db(c) db(d) db(lin) db(a) 0,963 (0,933) 0,840 (0,634) 0,9824 (0,987) 0,7284 (0,689) db(b) 0,9276 (0,801) 0,9527 (0,956) 0,7871 =0,809) db(c) 0,8457 (0,690) 0,8278 (0,834) db(d) 0,7479 (0,735) 3
8 Tabell 3 LjudtrycksnivŒer i de olika klustren i hela undersškningsgruppen samt i urvalet av personer i kluster 1. Undersškningsgrupp (n=508), 3 kluster Kluster Kluster Kluster t-test 1 n=53 2 n=419 3 n=36 p Kluster 1, reduc. n=36 Frekvensband Hz < Hz < Hz < Tabell 4. Genomsnittliga db(a)- och db(c)-nivœer, standardavvikelser samt min-max nivœer i de tre klustren. M SD min-max Kluster 1 (n=53) db(a) db(c) Kluster 2 (n=419) db(a) db(c) Kluster 3 (n=36) db(a) db(c) Klusteranalysen gav tre distinkta kluster vars ljudtrycksnivœer i de tre frekvensbanden ges i tabell 3. Det fšrsta klustret (n=53) hade hšgre nivœ i det hšgsta frekvensbandet Šn i de tvœ lšgre. I bœde kluster 2 (n=419) och 3 (n=36) sjšnk nivœn med stigande frekvens, men den lœgfrekventa dominansen var tydligast i kluster 3. En envšgs variansanalys visade att de tre klustren skilde sig signifikant frœn varandra i alla tre frekvensband. I figur 2 visas genomsnittliga tersbandsvšrden i klustren. db(a)- och db(c)-nivœer fšr klustren ges i tabell 4. Stora skillnader fšrelœg mellan klustrens db(a)-nivœer; ju stšrre dominans av det lšgsta frekvensbandet, desto lšgre var db(a)-nivœn. Skillnaderna var dšremot mycket smœ i den C-vŠgda nivœn. Den stšrsta skillnaden fšrelœg sœledes mellan kluster 1 och 3, som kan beskrivas som lœg- resp hšgfrekvent bullerexponering. Dessa tvœ valdes dšrfšr ut fšr de vidare analyserna. Fšr att ge de tvœ grupperna samma vikt vid berškningen av korrelationer mellan olika ljudnivœmœtt och skattningar slumpades 17 personer bort ur kluster 1. TersnivŒer fšr dessa tvœ grupper ges i figur 3. I tabell 3 ges ljudtrycksnivœer i de tre frekvensbanden Šven fšr den reducerade gruppen. De flesta av korrelationerna mellan de olika frekvensvšgda ljudnivœerna var nœgot lšgre i den reducerade gruppen Šn i totalgruppen (tabell 2). Fšr att visa betydelsen av urvalet fšr mšjligheten att differentiera mellan mœttens korrelationer med stšrningsskattningarna gjordes berškningarna bœde i totalgruppen och i den reducerade gruppen (tabell 5). Dessa korrelationer beršknades bœde fšr de okalibrerade och de kalibrerade skattningarna. 4
9 70 db Kluster 1 (n=53) Kluster 2 (n=419) Kluster 3 (n=36) Tersband (Hz) Figur 2. Genomsnittliga tersbandsnivœer i de tre kluster som bildades av undersškningsgruppen. 70 db Kluster 1 (n=36) Kluster 3 (n=36) Tersband (Hz) Figur 3. Genomsnittliga tersbandsnivœer i de tvœ kluster, dšr skillnaden i nivœ var stšrst i lœg- och hšgfrekvensomrœdet (Kluster 1 reducerat till 36 personer). Tabell 5. Korrelationer mellan olika frekvensvšgda bullermœtt och stšrningsskattningar (kalibrerade och okalibrerade) i hela och den reducerade undersškningsgruppen. SkattningsmŒtt Skattning FrekvensvŠgningar, Totalgrupp (n=508) FrekvensvŠgningar, Reducerad grupp (n=72), A B C D LIN A B C D LIN Kalibrerad skattn. (log)
10 Fšr de kalibrerade skattningarna gšllde att logaritmerade všrden škade linjšrt med hšjd ljudnivœ. Alla fortsatta analyser av kalibrerade stšrningsskattningar baseras dšrfšr pœ logaritmerade všrde. De okalibrerade skattningarna visade sig dšremot, liksom i tidigare studier (12, 17), ška linjšrt med hšjd ljudnivœ utan logaritmering. Tabellen visar att korrelationerna i totalgruppen som všntat skilde sig mycket lite frœn varandra. Endast den ovšgda ljudtrycksnivœn gav pœtagligt lšgre korrelation med stšrningsskattningen. I den reducerade gruppen Šr skillnaderna mellan korrelationerna stšrre; C-vŠgningen ger en lšgre korrelation och A- och D-vŠgningarna, vilka visar en tendens till hšgre korrelationer Šn švriga. Figur 4 illustrerar sambandet mellan den D-vŠgda ljudnivœn och de kalibrerade skattningarna. Kalibrerade skattningar (log) 2 2 y = - 1, ,0167x r = 0, D-vŠgd ljudnivœ Figur 4. Logaritmerade kalibrerade skattningar som funktion av den D-vŠgda ljudnivœn. Diskussion Analyserna visade att korrelationerna mellan de olika frekvensvšgda ljudnivœerna A, B, C ocd D fšrblev hšga Šven i den reducerade gruppen. ven dœ gruppen bildades av tvœ lika stora undergrupper med maximalt olika frekvensfšrdelning var alltsœ mšjligheten att differentiera frekvensvšgningarna mycket begršnsade. I jšmfšrelse med den ovšgda ljudtrycksnivœn (LIN) visade sig bœde de D- och A-vŠgda nivœerna fšrklara ungefšr 2,8 gœnger mer av variansen i stšrningsskattningarna. Motsvarande siffror fšr de B- och C-vŠgda nivœerna var 2,1 resp. 1,3. Resultaten ger alltsœ inte nœgot stšd fšr att A-vŠgningen skulle vara sšrskilt missvisande. Generellt var korrelationerna mellan ljudnivœ och stšrningsskattning som všntat lœga. Detta beror sannolikt pœ att ljudnivœn predicerar hšrstyrkan och inte stšrningsupplevelsen. Hšrstyrkan Šr fšrvisso en mycket viktig del av fšrklaringen av stšrningsupplevelse. Samtidigt mœste dock pošngteras att Šven mycket svaga ljud kan upplevas som stšrande och att mœnga andra fšrhœllanden Šn ljudnivœn har visat sig vara betydelsefulla fšr stšrningsupplevelsen (7). 6
11 I diskussionen om olika všgningsfilter bšr man hœlla i minnet att A-, B- och C- všgningarna ursprungligen konstruerades fšr att tillšmpas vid olika ljudtrycksnivœer. C-vŠgningen var tšnkt att anvšndas vid de hšgsta, och A-vŠgningen vid de lšgsta nivœerna. Filtrens karakteristika baseras pœ att skillnaden i kšnsligheten fšr lœga och hšga frekvenser blir allt mindre markerad ju hšgre nivœn Šr. Det finns dšrfšr ingen anledning att tro att nœgon viss frekvensvšgning skulle vara generellt mer ršttvisande Šn švriga všgningar. NŠr C-filtret i fšreliggande undersškning visade sig fungera sšmre Šn A- och D-filtren, torde detta bero pœ att bullret pœ inomhusarbetsplatser tenderar att ha frekvens- och nivœegenskaper som gšr att C-vŠgningen blir sšrskilt missvisande. En alternativ mštmetod som skulle kunna vara mer generellt tillšmplig Šr Zwickers loudness level (4). Denna metod tar bland annat hšnsyn till frekvenskšnslighetens nivœberoende. ven den ovšgda ljudtrycksnivœn var korrelerad med stšrningsskattningarna, om Šn inte lika starkt som de frekvensvšgda ljudnivœerna. Detta berodde pœ att spridningen i ljudtrycksnivœer var mycket stor i gruppen. FrekvensvŠgningens fšrdelar kan fšrvšntas bli tydligare ju mindre nivœvariationen Šr i gruppen. Idealt skulle pršvningen gšras i en grupp dšr alla exponerades fšr samma ljudtrycksnivœ, men dšr ljuden hade olika frekvenssammansšttning. Detta lœter sig dock enklast gšras i laboratoriefšrsšk. Studie 2: C-A-differensen MŒlsŠttningen i studie 2 var att pršva om man via analys av skillnaden mellan den C- och den A-vŠgda ljudnivœn bšttre kan identifiera de personer som Šr stšrda av bullret pœ arbetsplatsen. MŠtprocedur, utrustning och ljudanalyser var desamma som i studie 1. Metodik Deltagare Analyserna baserades pœ de 508 personer som ingick i Studie 1 och ytterligare 201 personer, varav 190 kom frœn kontorsarbetsplatser och 11 frœn en industriarbetsplats. Gruppen bestod av 452 kvinnor och 257 mšn med en medelœldern 38, 5 Œr (variationsvidd 17Ð65 Œr). Statistiska analyser Fšr att pršva om C-A-differensen bidrog signifikant till att fšrklara stšrningsupplevelsen gjordes tvœ typer av statistiska analyser. Den ena var en regressionsanalys med den logaritmerade kalibrerade skattningen som beroende variabel och db(a) samt C-A-differensen som oberoende variabler. Denna analyser besvarade frœgan om hur stor del av variansen i stšrningsskattningarna som fšrklarades av C-A-differensen, utšver vad som fšrklarades av ljudnivœn, och om detta bidrag till fšrklaringen var signifikant. Resultatet kunde ocksœ anvšndas fšr att berškna hur db(a)-všrdet borde korrigeras med hšnsyn till C-A-differensen fšr att maximera sambandet med upplevd stšrning. Den andra analysen var en logistisk regressionsanalys. Denna analys baserades pœ en uppdelning av personerna i tvœ extremgrupper: den tredjedel av gruppen som givit de hšgsta stšrningsskattningarna och den tredjedel som givit de lšgsta skattningarna. Uppdelningen grundade sig pœ okalibrerade skattningar, efter- 7
12 som kalibreringen kan fšrvšntas eliminera en del av de skillnader mellan personer som beror pœ att de skiljer sig i bullerkšnslighet. Analysen gjordes fšr att visa hur všl man kan fšrutsšga vilka som tillhšr de tvœ grupperna utifrœn db(a)-nivœn och C-Adifferensen. Resultat Regressionsanalys av kalibrerade skattningar Regressionsanalysen av de logaritmerade kalibrerade skattningarna visade att korrelationen mellan db(a) och skattningen var 0,420 och att denna fšrbšttrades signifikant till 0,436, dœ Šven C-A-differensen lades in i analysen (t=3,53, p=0,004). Detta innebšr att ytterligare 1,4 procent av variansen i skattningarna fšrklarades genom att C-A-differensen togs med. Fšr att tydliggšra formen pœ sambandet mellan ljudnivœn och stšrningsskattningen gjordes klassindelning av db(a)-nivœn i 16 successiva 3 db-klasser med bšrjan vid 38 db. MedelvŠrdet av db(a) och skattning beršknades i varje klass. Den lšgsta och den hšgsta db(a)-gruppen uteslšts frœn den vidare analysen eftersom de endast innehšll tvœ resp en person. Sambandet mellan medel-db(a) och medelskattning i de ŒterstŒende fjorton grupperna visas i figur 5. I figuren anges ocksœ antalet personer som ingick i nivœgrupperna. Som synes beskrivs sambandet všl av den linjšra funktion som anpassades till dessa data med hšnsyn tagen till skillnaden i antalet personer i grupperna. Funktionen innebšr att 11,3 db:s hšjning av ljudnivœn fšrdubblade den skattade stšrningen. Fšr att fœ reda pœ vad en viss skillnad i skattning motsvarar i ljudnivœ gjordes Šven den motsatta regressionsanalysen, d v s en med ljudnivœ som beroende variabeln och den logaritmerade skattningen som oberoende variabel. Denna analys visade att 0,1 steg pœ den logaritmiska skattningsskalan (d v s ca 25% fšršndring) motsvarade en fšršndring av ljudnivœn med 3,5 db(a). Gruppen delades vidare in i Œtta undergrupper utifrœn C-A-differensen (successiva 3 db-grupper dšr den fšrsta gruppen utgjordes av dem som hade en differens pœ 0Ð3 db). Dessutom beršknades utifrœn regressionsanalysen skattningsvšrden som korrigerats fšr de skillnader som fšrklarades av ljudnivœn (residualer till vilka gruppens totalmedelvšrde adderades fšr att fœ samma skala som i de okorrigerade skattningarna). Figur 6 visar sambandet mellan medelvšrdet av C-A-differensen och den nivœkorrigerade medelskattningen i de Œtta C-A-grupperna. Sambandet lšt sig relativt všl beskrivas med en linjšr funktion dšr varje škning av C-A-differensen med en db škade den logaritmerade skattningen med 0,0125 steg, d v s med omkring 3 procent. Fšr att fœ ett mštvšrde som tog hšnsyn till C-A-differensen lades en konstant till varje db(a)-všrde som beršknades utifrœn att varje steg om 0,1 i den logaritmerade skalan motsvarar 3,5 db och att stšrningsskattningen škade med 0,0125 fšr varje škning med en db av C-A-differensen. Detta korrigerade db(a)-všrde visade en nœgot bšttre samband med skattningen Šn db(a)-nivœn. Korrelationen steg frœn 0,420 till 0,436. Eftersom denna korrigeringsmetod blir ganska komplicerad pršvades Šven tvœ enklare korrigeringar. Den ena innebar att C-A-differensen delades in i tre klasser: 0Ð6, 6Ð15 samt >15 db. 4 db lades till db(a)-všrdet dœ C-A-differensen lœg mellan 6 och 15 db, och 8 db dœ den var stšrre Šn 15 db. Denna fšrenkling innebar inte nœgon egentlig fšršndring av korrelationen (0,437) jšmfšrt med den mer komplicerade korrektionsmetoden. 8
13 Logaritmerade kalibrerade skattningar Y=.0265X r 2 =.932 (8) (29) (63) (88) (96) (80) (76) (91) (52) (39) (37) (36) (9) (9) LjudnivŒ db(a) Figur 5. LinjŠr funktion anpassad till medelskattningar i 14 grupper exponerade fšr olika ljudnivœer ( successiva 3 db(a)-klasser). Antalet personer som ingick i gruppen ges i parentes NivŒkorrigerad logaritmerad kalibrerad stšrningsskattning (31) (14) (8) (111) (149) (210) (123) (63) CÐA-differens Figur 6. MedelvŠrden av skattningar som korrigerats fšr sambandet med ljudnivœ i 8 grupper med olika stor CÐA-differens (successiva 3 db-klasser). Antalet personer som ingick i gruppen ges i parentes. En ytterligare fšrenkling pršvades dšr C-A-differensen delades in i tvœ klasser: šver eller under 15 db. Medelskattningen i de tre hšgsta C-A-differensgrupperna var 1,3076 och i de fem lšgre 1,4808. Skillnaden var alltsœ 0,1732, vilket motsvarar en nivœskillnad pœ ungefšr 6 db. DŒ 6 db lades till db(a)-všrdet i de fall dšr C-A-differensen var stšrre Šn 15 blev korrelationen med stšrningsskattningen till 0,428, dêvês nœgot sšmre Šn dœ tvœ konstanter anvšndes. Konstanten 7 db gav samma resultat medan andra konstanter gav en nœgot mindre fšrbšttring av korrelationen. 9
14 Tabell 6. Faktisk grupptillhšrighet (ostšrdaðstšrda) och grupptillhšrighet predicerad med logistisk regression utifrœn den A-vŠgda ekvivalenta ljudnivœn. Predicerad grupptillhšrighet % korrekt Ostšrda Stšrda Sensit./specif. Faktisk grupp- Ostšrda ,91 tillhšrighet Stšrda ,53 Tau p =0,394 R 2 L: 0,142 Totalt: 69,72 Tabell 7. Faktisk grupptillhšrighet (ostšrdaðstšrda) och grupptillhšrighet predicerad med logistisk regression utifrœn den A-vŠgda ekvivalenta ljudnivœn samt skillnaden mellan den A- och den C-vŠgda nivœn. Faktisk grupp- Ostšrda tillhšrighet Stšrda Tau p =0,414 R 2 L: 0,158 Predicerad grupptillhšrighet % korrekt Ostšrda Stšrda Sensit./specif , ,9 Totalt: 70,7 Tabell 8. Faktisk grupptillhšrighet (ostšrdaðstšrda) och grupptillhšrighet predicerad med logistisk regression utifrœn den A-vŠgda ekvivalenta ljudnivœn med ett 6 db pœslag i de fall dšr C-A-differensen var stšrre Šn 15 db. Faktisk grupp- tillhšrighet Ostšrda Stšrda Predicerad grupptillhšrighet % korrekt Ostšrda Stšrda Sensit./specif , ,5 Tau p =0,414 R 2 L: 0,149 Totalt: 70,7 Logistisk regressionsanalys av de okalibrerade skattningarna Fšr den logistiska regressionsanalysen bildades tvœ grupper: De 251 relativt ostšrda personer som utgjorde tredjedelen med de lšgsta skattningarna (0Ð14) och de 251 personer som avgivit de hšgsta skattningarna (32Ð100). Grupptillhšrighet var beroende variabel i analysen och db(a) samt C-A-differensen de oberoende variablerna. R 2 L samt Tau p anges i tabell 6Ð9 som mœtt pœ modellanpassningen resp fšrmœgan att predicera grupptillhšrighet (13). Resultatet visade att redan utifrœn db(a)-nivœn kunde 69,73 procent av personerna placeras i rštt grupp (Tabell 6). DŒ C-A-differensen lades till identifierades ytterligare sju av de stšrda, men samtidigt kom fem ostšrda personer dœ att placeras i den stšrda gruppen (Tabell 7). C-A-differensen škade fšrbšttrade alltsœ sensitiviteten samtidigt som den fšrsšmrade specificiteten. Tau p škade med 0,02 och modell- 10
15 Tabell 9. Faktisk grupptillhšrighet (ostšrdaðstšrda) och grupptillhšrighet predicerad med logistisk regression utifrœn den A-vŠgda ekvivalenta ljudnivœn med ett 4 db pœslag i de fall dšr C-A-differensen var stšrre Šn 6Ð15 db och 8 db dœ den var šver 15 db. Faktisk grupp- tillhšrighet Ostšrda Stšrda Predicerad grupptillhšrighet % korrekt Ostšrda Stšrda Sensit./specif , ,1 Tau p =0,398 R 2 L: 0,155 Totalt: 69,9 anpassningen fšrbšttrades frœn 0,394 till 0,414. Denna mycket mœttliga fšrbšttring var dock statistiskt signifikant (Chi 2 =11,15, df=1, p=.0008). Fšr att pršva anvšndbarheten av det enkla korrigerade db(a)-všrdet (+6 db dœ C- A-differensen var stšrre Šn 15 db) gjordes Šven en logistisk regressionsanalys med enbart denna variabel som oberoende variabel. Modellanpassningen visade sig bli nœgot sšmre Šn dœ bœde db(a) och C-A-differensen togs med i analysen. Prediktionen av grupptillhšrighet blev dock lika bra som med bœda variablerna (tabell 8). Den korrektion som innebar att 4 eller 8 db lades till db(a)-všrdet beroende pœ C-A-differensens storlek gav en nœgot sšmre modellanpassning (Tabell 9). Diskussion Resultatet visar att C-A-differensen avspeglar en bulleregenskap som kan ha betydelse fšr stšrningsreaktionen pœ lœgfrekvent buller. Men det stœr ocksœ klart att dess fšrklaringsvšrde Šr mycket begršnsat. Den fšrklarade andelen av variansen i skattningarna škade bara med 1,4 procent, och endast ytterligare 0,7 procent av de stšrda identifierades genom att C-A-differensen togs med i analysen. Den stora undersškningsgruppen gjorde dock att dessa smœ bidrag var statistiskt signifikanta. Vid bedšmningen av detta resultat bšr man dock hœlla i minne att CÐA-differensen inte i nœgot fall nœdde upp till 25 db, d v s till den nivœ dšr Byggnadsstyrelsen antagit att de svœra stšrningsproblemen uppstœr (3). Den enklaste korrektionsmetoden, pœslag med 6 db dœ C-A-differensen var stšrre Šn 15 db, gav inte pœtagligt sšmre resultat Šn de mer komplicerade metoderna. Regressionskoefficienten i den linjšra funktionen som beskrev sambandet mellan ljudnivœ och de logaritmerade kalibrerade skattningarna (0,0265, se figur 5) stšmmer pœfallande všl med den som brukar erhœllas i hšrstyrkestudier under kontrollerade fšrhœllanden i laboratoriet (15); skattad stšrning fšrdubblades med varje steg om 11,3 db. Som en tumregel brukar man ange regressionskoefficienten som 0,03, och att hšrstyrkan fšrdubblas med varje škning med 10 db. Noteras bšr att C-A-differensen Šven kan fšrstšrkas av hšga nivœer i frekvensomrœdet 250Ð500 Hz. Ett buller som har hšga energier inom detta omrœde skulle i extrema fall kunna ge CÐA-differenser som Šr stšrre Šn 15 db trots att bullret alltsœ inte har en lœgfrekvent karaktšr. En annan allvarlig begršnsning i detta tillvšgagœngssštt att predicera stšrningsrisken fšr lœgfrekvent buller inte alltid upplevs som mer stšrande Šn hšgfrekvent vid samma db(a)-nivœ. LŒgfrekventa toner tycks sœledes mindre stšrande Šn hšgfre- 11
16 kventa toner (4). Vid jšmfšrelse mellan hšg- och lœgfrekvent buller med tonkaraktšr kan alltsœ ljudet med den stšrre C-A-differensen upplevas som mindre stšrande Šn det med den lšgre differensen. Ett ytterligare problem kan uppstœ som fšljd av att hšrperceptionstršskeln ligger mycket hšgt fšr de lšgsta frekvenserna, och att det dšrfšr Šr vanligt att de lšgsta frekvenserna i t ex ventilationsbuller, inte nœr šver tršskelnivœn. Om ljudnivœn Šr lœg kan sœdana ohšrbara lœgfrekventa ljud bidra till C-A-differensen, utan att pœverka stšrningsreaktionen. Med dessa reservationer fšrefaller CÐA-differensen ha en viss anvšndbarhet som indikator pœ risken att bullrets lœgfrekventa karaktšr skulle kunna gšra det mer stšrande Šn vad db(a)-nivœn indikerar. Samtidigt Šr det viktigt att pœpeka att varken alternativa všgningsfilter eller hšnsyn till C-A-differensen všsentligt fšrbšttrade mšjligheten att fšrutsšga personernas stšrningsskattningar jšmfšrt med vad som var mšjligt enbart utifrœn db(a)-nivœn. Resultaten innebšr dock inte att A-vŠgningen utan stšrre risk alltid kan anvšndas vid utvšrdering av buller oavsett om detta Šr hšg- eller lœgfrekvent. Laboratoriefšrsšk har klart visat att ett lœgfrekvent ljud kan upplevas som betydligt starkare och mer stšrande Šn ett hšgfrekvent med samma A-vŠgda ljudnivœ (2, 5, 14). Skillnaden mellan de lœg- och hšgfrekventa ljudens frekvenssammansšttning har dock i dessa fall varit Šnnu mycket stšrre Šn i studie 1. SŒdana skillnader kan Šven vara aktuella i mer realistiska sammanhang, t ex dœ man jšmfšr ljudet frœn tvœ olika ljudkšllor. NŠr man som i fšreliggande studie jšmfšr den totala ljudmiljšn pœ inomhusarbetsplatser Šr det dock mindre troligt att všgningsfšrfarandet spelar nœgon avgšrande roll. Referenser 1. Aldenderfer MS, Blashfield RK. Cluster analysis. London: Sage publications, Broner N, Leventhall HG. A modified PNdB for assessment of low frequency noise. J Sound Vib 1980;73: Byggnadsstyrelsen. LŒgfrekvent buller frœn ventilationsanlšggningar. Byggnadsstyrelsen, International Standardization Organization. ISO 532 Acoustics Ð Methods for calculating loudness level. Geneva: ISO, 1975: 5. Kjellberg A, Goldstein M. Loudness assessment of band noise of varying bandwidth and spectral shape. An evaluation of various frequency weighting networks. J Low Freq Noise Vib 1985;4: Kjellberg A, Landstršm U, Lšfstedt P, Wide P, kerlund E. Bedšmning av upplevd bullerstšrning i arbetet.. Arbete och HŠlsa 1988; Kjellberg A, Landstršm U, Tesarz M, Sšderberg L, kerlund E. The effects of non-physical noise characteristics, ongoing task and noise sensitivity on annoyance and distraction due to noise at work. J Environ Psychol 1996; 16:123Ð Landstršm U, Kjellberg A, Bystršm M. Acceptable levels of sounds with different spectral characteristics during the performance of a simple and a complex non-auditory task. J Sound Vib 1993;160:533Ð Landstršm U, Kjellberg A, Sšderberg L. Spectral character, exposure levels and adverse effects of ventilation noise in offices. J Low Freq Noise Vib 1991;10:83Ð Landstršm U, Kjellberg A, Tesarz M, kerlund E. Samband mellan exponeringsnivœ och stšrningsgrad fšr buller i arbetslivet. Arbete och HŠlsa 1992; Landstršm U, Kjellberg A, Tesarz M, kerlund E. Exposure levels, tonal components and noise annoyance in working environments. Environ Int 1995;21:265Ð
17 12. Landstršm U, Lšfstedt P, kerlund E, Kjellberg A, Wide P. Noise and annoyance in working environments. Environ Int 1990;16:555Ð Menard S. Applied logistic regression. London: Sage, Persson K, Bjšrkman M. Annoyance due to low frequency noise and the use of the db(a) scale. J Sound Vib 1988;127: Scharf B. Loudness. In: Carterette EC, Friedman MP, eds. Handbook of perception. Vol 4. New York: Academic Press, 1978: 187Ð Socialstyrelsen. Fšrslag till allmšnna rœd: Buller bostšder och andra lokaler. Stockholm: Socialstyrelsen, Tesarz M, Kjellberg A, Holmberg K, Landstršm U. Calibration of ratings of noise annoyance at work. J Sound Vib 1996;in press:. InsŠnt
18 Sammanfattning Kjellberg A, Holmberg K, Landstršm U, Tesarz M, Bech-Kristensen, T. LŒgfrekvent buller: En pršvning av sambandet mellan nœgra tekniska utvšrderingsmœtt och upplevd stšrning. Arbete och HŠlsa 1997;1. I studie 1 som omfattade 508 personer frœn flera typer av arbetsplatser pršvades olika frekvensvšgda ljudnivœers samband med upplevd stšrning. Klusteranalys anvšndes fšr att všlja ut en grupp om 72 personer dšr hšlften var exponerad fšr lœgfrekvent och hšlften fšr hšgfrekvent buller. Urvalet gjordes fšr att maximera mšjligheten att diskriminera mellan de frekvensvšgda nivœernas samband med stšrning. Regressionsanalyser gav inte nœgot stšd fšr att den B-, C- eller D-vŠgda skulle vara šverlšgsen den A-vŠgda nivœn fšr utvšrdering av lœgfrekvent bullerexponering. Studie 2 som omfattade 709 personer pršvade om man kan fšrbšttra prediktionen av upplevd stšrning genom att utšver den A-vŠgda nivœn ocksœ ta hšnsyn till skillnaden mellan den C- och A-vŠgda nivœn. Multipla och logistiska regressionsanalyser visade att C-A-differensen gav ett signifikant men mycket litet bidrag till fšrklaringen av skillnaderna i stšrningsupplevelse. Nyckelord: LŒgfrekvent buller, frekvensvšgning, stšrning, arbetsplats. Summary Kjellberg A, Holmberg K, Landstršm U, Tesarz M, Bech-Kristensen, T. Low frequency noise annoyance: A test of some technical assessment methods. Arbete och HŠlsa 1997;1. Study 1, including 508 persons from several types of work places, analyzed the correlations between different frequency weighted sound levels and annoyance. Using cluster analysis a group of 72 persons was selected half of which was exposed to low frequency noise and the other half to high frequency noise. The selection was made to maximize the possibility to discriminate between the ability of the different methods to predict rated annoyance. The regression analyses did not show any weighting to be superior to the A weighting for assessment of low frequency noise exposure. Study 2, including 709 persons, tested whether the prediction of annoyance could be improved by taking consideration both to the A-weighted level and to the difference between the A- and C-weighted sound levels. Multiple and logistic regression analyses showed that the CÐA difference made a significant, although very small, contribution to the explanation of differences in annoyance ratings. Kwey words: Low frequency noise, frequency weighting, annoyance, work places. 14
Störningsupplevelse av buller i klassrum
1997:21 Störningsupplevelse av buller i klassrum Pär Lundquist Kjell Holmberg arbetslivsrapport ISSN 1401-2928 Enheten för fysiologi och teknik Bitr enhetschef: Ulf Landström a Fšrord 1991 utvidgades Arbetsmiljšlagen
Läs merSamband mellan resurser och resultat
Skolverkets rapport nr 170 Samband mellan resurser och resultat En studie av landets grundskolor med elever i Œrskurs 9 Sammanfattning: Denna studie omfattar nšrmare 900 kommunala grundskolor och drygt
Läs merDatortillŠmpningar. Det har hšnt nœgot!
DatortillŠmpningar Det har hšnt nœgot! 1945: 1995: DatortillŠmpningar? Vad skall vi egentligen prata om? DatortillŠmpning? DatortillŠmpning? DatortillŠmpning? DatortillŠmpning? Nej! Vi har sett: n en bil
Läs merHushŒllens finansiella tillgœngar, skulder, nettofšrmšgenhet och nysparande. Det bundna sparandets (fšrsškringssparande) andel av sparportfšljen
99-05-18 Finansforums Sparbarometer 2/99 Finansforum har fr o m 1999 inlett en kvartalsvis redovisning av hur de svenska hushœllens sparande utvecklas. I den hšr andra rapporten redovisar vi vad som hšnt
Läs merMILJ BALKENS EFTERBEHANDLINGSANSVAR FASTIGHETS GARE
MILJ BALKENS EFTERBEHANDLINGSANSVAR F R FASTIGHETS GARE Examensarbete pœ jur kand programmet 20 p MiljšrŠtt Av Helena Rudin Handledare Docent Jonas Ebbesson Juridiska institutionen Gšteborgs universitet
Läs merTrötthet efter arbete i buller
1997:7 Trötthet efter arbete i buller en registerstudie och tre fältstudier Anders Kjellberg Per Muhr Björn Sköldström arbete och hälsa vetenskaplig skriftserie ISBN 91 7045 412 4 ISSN 0346 7821 a Arbetslivsinstitutet
Läs merStörningsupplevelser och prestationspåverkan från omgivande tal
1999:16 Störningsupplevelser och prestationspåverkan från omgivande tal Ulf Landström Lena Söderberg Anders Kjellberg Bertil Nordström arbetslivsrapport ISSN 1401-2928 http://www.niwl.se/arb/ Programmet
Läs merUtvŠrdering av North Swedens verksamhet Œren 2000-2003
UtvŠrdering av North Swedens verksamhet Œren 2000-2003 EuroFutures AB Februari 2003 InnehŒllsfšrteckning 1. INLEDNING 3 1.1 Bakgrund till utvärderingsuppdraget 3 1.2 Material och intervjuer 3 1.3 Kort
Läs mernot notismœl NUTEK NŠrings- och teknikutvecklingsverket prop proposition ref referat
Fšrkortningar Handledare: Professor Rolf Dotevall Hšstterminen 1999 AGL Lagen (1941:416) om arvsskatt och gœvoskatt BFN BokfšringsnŠmnden BFL Bokfšringslagen (1976:125) FAR Fšreningen Auktoriserade Revisorer
Läs merSKADEST ND ENLIGT LAG OM OFFENTLIG UPPHANDLING
SKADEST ND ENLIGT LAG OM OFFENTLIG UPPHANDLING - nœgot om praktiska effekter fšr kommuner, kommunala bolag och fšrsškringsgivare. Fšrfattare: Klas Jonsson TillŠmpade studier 20 pošng vid programmet fšr
Läs merEgenmŠktighet med barn
Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juridiska institutionen EgenmŠktighet med barn - en studie av 7 kap 4 brottsbalken Uppsats fšr tillšmpade studier pœ jur kand-programmet, 20 p Ht 1999 Fšrfattare:
Läs merLšnekostnader i fœmansfšretag
HANDELSH GSKOLAN vid G TEBORGS UNIVERSITET Juridiska institutionen Lšnekostnader i fœmansfšretag - en skattelšttande faktor fšr delšgare - Jur. kand. programmet TillŠmpade studier 20 pošng Hšstterminen
Läs merUnga mäns och kvinnors arbetssituation
1997:27 Unga mäns och kvinnors arbetssituation Carolina Sconfienza Francesco Gamberale arbete och hälsa vetenskaplig skriftserie ISBN 91 7045 450 7 ISSN 0346 7821 a Arbetslivsinstitutet Centrum för arbetslivsforskning
Läs merR 1998 ref 58 I-III ršrande finansiell leasing Ð en analys och kommentar ur inkomstskatteršttsligt perspektiv
Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juris kandidat-programmet TillŠmparuppsats, 20 pošng HT 1999/2000 R 1998 ref 58 I-III ršrande finansiell leasing Ð en analys och kommentar
Läs merdess fšrhœllande till konkurrensrštten
Juridiska Institutionen TillŠmpade studier Handelshšgskolan 20 pošng, VT 2000 vid Gšteborgs Universitet -SAS PrissŠttningoch Fšrfattare: Johan Englund Handledare: Docent Filip Bladini Sammanfattning Inrikesflyget
Läs merTeknik - och forskningsparker Industriell förnyelse
Teknik - och forskningsparker Industriell förnyelse Peter Lindelöf och Hans Löfsten IMIT WP: 1999_108 Datum: 1999 Antal sidor: 86 Institute for Management of Innovation and Technology 1 INLEDNING 1.1 Teknik-
Läs merBarnets ršttigheter utifrœn barnets rštt att komma till tals
1 Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juristlinjen TillŠmpade studier 20 pošng HT 1998 Barnets ršttigheter utifrœn barnets rštt att komma till tals Av: Catarina Carlsson
Läs merBolagsordningen i fšrsvaret mot
Henrik Hšfde Bolagsordningen i fšrsvaret mot fientliga fšretagsfšrvšrv TillŠmpade studier pœ Jur.Kand.-Programmet, 20 p Gšteborg HT 1999 Handledare: Professor Rolf Dotevall Sammanfattning Fšreteelsen att
Läs merAktiebolagens kapitalvinstbeskattning - sšrskilt om begreppet verklig fšrlust
Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Jur.kand. - programmet TillŠmpade studier i skatterštt, 20 p Hšstterminen 2000 Handledare: Professor Robert PŒhlsson Aktiebolagens kapitalvinstbeskattning
Läs merF R O R D. Stockholm i december 1998. Katja KerŠnen. E-post: katja.keranen@swipnet.se
F R O R D Jag vet inte om det Šr sœ vanligt fšrekommande att man skriver ett fšrord till en tillšmparuppsats, men jag kšnner att det Šr sœ mœnga personer som jag vill uppmšrksamma och tacka sœ dšrfšr gšr
Läs merAlternativa vœrdformer
Alternativa vœrdformer -fšrdelar och farhœgor ur ett patientperspektiv Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juridiska Institutionen TillŠmparuppsats 20 p Medicinsk rštt VT 2001 Eva Hedstršm Handledare
Läs merLennart Carlssons svenska šversšttning av. Material fšr arbetsseminariet i Stockholm 13.1.1998. samt
Lennart Carlssons svenska šversšttning av Win -lose and Win -win Interactions and Organisational Responses to Scarcity Galvin Whitaker Material fšr arbetsseminariet i Stockholm 13.1.1998 Om konsten att
Läs merBeskattning av derivatinstrument inom aktiebolagssektorn
Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen TillŠmpade studier 20 p VŒrterminen 2000 Beskattning av derivatinstrument inom aktiebolagssektorn Handledare: Bo Svensson Magnus Carlsson
Läs merWIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande
Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet TillŠmpade studier 20 pošng, VT 2000 WIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande domšnnamnsstšlder Isabelle Nugin 740117-4888 Handledare
Läs merAuktioner pœ Internet
Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Uppsats fšr tillšmpade studier pœ jur kand-programmet Auktioner pœ Internet Fšrfattare: Charlotta Hederstršm Handledare: Christina Hultmark
Läs merMaj 2000. Sofia Kolmodin
Fšrord Under hšsten 1999 besškte jag en av de informationskvšllar som skattemyndigheten anordnar fšr att informera om ideella fšreningar. I samband med fšredraget gavs tillfšlle fšr besškarna att stšlla
Läs merBESITTNINGSBEGREPPET
Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juristprogrammet TillŠmpade studier, 20 pošng VT 2000 BESITTNINGSBEGREPPET INOM STRAFFR TTEN Sara Myredal Handledare: lektor Gšsta Westerlund
Läs merLšneadministration Handbok
2001 Lšneadministration Handbok 2001 HOLT AB Alla ršttigheter fšrbehœlles. InnehŒllet i detta dokument kan Šndras utan fšregœende meddelande och representerar inget Œtagande frœn HOLT AB. Denna handbok
Läs merFinansiella rådgivares ansvar
Juridiska institutionen Handelshögsskolan vid Göteborgs universitet. Finansiella rådgivares ansvar Uppsats för tillämpade studier på jur. kand.- programmet 20 poäng Författare: Robert Mjösén Handledare:
Läs merJŠmfšrelse av reglerna om uppehœllstillstœnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare
HANDELSH GSKOLAN vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen JŠmfšrelse av reglerna om uppehœllstillstœnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare TillŠmparuppsats pœ juris kandidatprogrammet
Läs merSocial kompetens/všrdegrund
Skapande Utvecklar sin skapande fšrmœga och sin fšrmœga att fšrmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i mœnga uttrycksformer som lek, bild, ršrelse, sœng och musik, dans och drama Social kompetens/všrdegrund
Läs merISBN 91-7201-509-8 Artikelnr. 2001-111-3
Social rapport 2001 Socialstyrelsen klassificerar frœn och med Œr 2001 sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta Šr en Tematisk šversikt och analys. Det innebšr att det Šr en regelbundet Œterkommande
Läs merKan man lita pœ fšrvaltningsbeslut?
Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Jur. kand.-programmet TillŠmpade studier, 20 p VT 2000 Kan man lita pœ fšrvaltningsbeslut? En uppsats om ršttskraft, retroaktivitet och
Läs merInformationsregler pœ Stockholms, Kšpenhamns och Oslos Fondbšrs
Sammanfattning Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Jur.kand.programmet TillŠmpade studier, 20 p, hšstterminen 1999 Informationsregler pœ Stockholms, Kšpenhamns och Oslos
Läs merOK 611:3. Kollektiv olycksfallsförsäkring
OK 611:3 Kollektiv olycksfallsförsäkring LŠnsfšrsŠkringar INNEH LLSF RTECKNING A FšrsŠkringsavtalet 1. AllmŠnna bestšmmelser................................... 1 2. FšrsŠkrade personer.......................................
Läs merFšreningsstyrelsens ansvar
Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Fšreningsstyrelsens ansvar -framfšr allt gentemot tredje man Niklas Eskilsson 2 InnehŒll Fšrkortningar 4 1 Inledning 5 1.1 Inledning 5
Läs merI vems intresse? Programmet fšr Juris kandidat-examen/ Fšretags- och Fšrvaltningsjuridisk linje. TillŠmpade studier 10 p.
Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Programmet fšr Juris kandidat-examen/ Fšretags- och Fšrvaltningsjuridisk linje TillŠmpade studier 10 p. VT Œr 2000 Kreditpršvning I vems
Läs merF RMEDLARANSVAR INTERNET
Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet JURIS KANDIDAT PROGRAMMET TillŠmpade studier, 20 pošng HT 2000 F RMEDLARANSVAR P INTERNET Marie NorŽn, Malin Svensson. Handledare: Professor
Läs merUTL MNANDE AV UPPGIFTER UTAN PATIENTENS SAMTYCKE
RŠttsvetenskapliga institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet JURISTLINJEN TillŠmpade studier, 10 pošng HT 1999 UTL MNANDE AV UPPGIFTER UTAN PATIENTENS SAMTYCKE Stefan Wik, 551118-6214 Handledare:
Läs mer- Sjuklšneproblematiken fšr smœ fšretag - 1 INLEDNING 4. 1.1 Bakgrund 4. 1.2 Problemanalys 4 1.2.1 Problempresentation 4 1.2.2 Problemformulering 5
INNEH LL 1 INLEDNING 4 1.1 Bakgrund 4 1.2 Problemanalys 4 1.2.1 Problempresentation 4 1.2.2 Problemformulering 5 1.3 Syfte 5 1.4 AvgrŠnsningar 6 1.5 Disposition 6 2 METOD 8 2.1. AngreppssŠtt Ð studiens
Läs merEntreprenšrens kvalitetssškringsansvar
Gšteborgs Universitet Juridiska institutionen Eilert Andersson (680521-5511) Bangatan 62, 414 64 Gšteborg Tel: 031-704 48 80 InlŠmnat den 14 augusti 2000 Handledare: Ingmar Svensson Termin 9 TillŠmpade
Läs merGrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst Mot bakgrund av R 1995 ref 71 och R 1997 ref 44 Per-Arvid Gustafsson
Juridiska institutionen, Handelshšgskolan Gšteborgs universitet Uppsats fšr tillšmpade studier 20 p Programmet fšr Jur. kand. examen Handledare: Robert PŒhlsson GrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst
Läs merMervŠrdesbeskattning av všrdepappersbolags tjšnster
TillŠmpade studier 20 p, HT 2000 Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet MervŠrdesbeskattning av všrdepappersbolags tjšnster Vaiva BurgytŽ Handledare: Rolf Dotevall INNEH LL
Läs merFriskrivningsklausuler En jšmfšrelse av svensk och italiensk rštt
Friskrivningsklausuler En jšmfšrelse av svensk och italiensk rštt Handledare: Professor Christina Hultmark Fšrfattare: Marcus Pinzani 731017-4714 Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet TillŠmparuppsats
Läs meri fœmansbolag - en jšmfšrelse av ršttslšget beskattningsœren 1999 och 2000 med anledning av stopplagstiftningens avskaffande
Juridiska institutionen TillŠmpade studier Handelshšgskolan 20 pošng, HT 2000 vid Gšteborgs universitet FšrvŠrv av ršrelsefršmmande egendom i fœmansbolag - en jšmfšrelse av ršttslšget beskattningsœren
Läs merUpplevd trötthet efter mentalt arbete
1997:18 Upplevd trötthet efter mentalt arbete En fältstudie Elizabeth Åhsberg arbete och hälsa vetenskaplig skriftserie ISBN 91 7045 437 X ISSN 0346 7821 a Arbetslivsinstitutet Centrum för arbetslivsforskning
Läs mer1 INLEDNING...5 1.1 BAKGRUND...5 1.2 SYFTE...5 1.3 PROBLEMFORMULERING...6 1.4 METOD OCH MATERIAL...6 1.5 INKOMSTSKATTELAGEN...7 1.6 DISPOSITION...
1 InnehŒllsfšrteckning 1 INLEDNING...5 1.1 BAKGRUND...5 1.2 SYFTE...5 1.3 PROBLEMFORMULERING...6 1.4 METOD OCH MATERIAL...6 1.5 INKOMSTSKATTELAGEN...7 1.6 DISPOSITION...7 2 ALLM NT OM HANDELSBOLAG OCH
Läs merStiftelsernas skattskyldighet
Juridiska institutionen, Handelshšgskolan Gšteborgs universitet Uppsats fšr tillšmpade studier 20 p Programmet fšr Jur.kand.examen Handledare: Robert PŒhlsson Stiftelsernas skattskyldighet 1 InnehŒll 1.
Läs merUpplevd trötthet efter mentalt arbete
1998:8 Upplevd trötthet efter mentalt arbete En experimentell utvärdering av ett mätinstrument Elizabeth Åhsberg Francesco Gamberale Klas Gustafsson arbete och hälsa vetenskaplig skriftserie ISBN 91 7045
Läs merHinder och ŒtgŠrder fšr kvinnans tillgœng till ršttssystemet
Hinder och ŒtgŠrder fšr kvinnans tillgœng till ršttssystemet Kerstin Webmark Juridiska institutionen Gšteborgs Universitet TillŠmpade studier 10 p Jur. Kand.-programmet HT 99 Handledare Eva-Maria Svensson
Läs merPersonuppgifter pœ Internet. Undantag frœn fšrbudet i 33 personuppgiftslagen
Personuppgifter pœ Internet Undantag frœn fšrbudet i 33 personuppgiftslagen Rapport till regeringen den 1 mars 1999 2 InnehŒllsfšrteckning Sammanfattning ÉÉÉÉ..ÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ...4 Fšrfattningsfšrslag
Läs merGrŠnsšverskridande konkurser och utlšndska tilllgœngars betydelse vid insolvensbedšmningen
RŠttsvetenskapliga institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet JURISTLINJEN TillŠmpade studier, 20 pošng HT 2000 GrŠnsšverskridande konkurser och utlšndska tilllgœngars betydelse vid insolvensbedšmningen
Läs merÖka säkerheten med hjälp av olycksfall
1998:1 Öka säkerheten med hjälp av olycksfall ett verktyg för informationshantering och dess tillkomst Elisabeth Åberg Tomas Backström Marianne Döös arbetslivsrapport ISSN 1401-2928 Enheten för arbetsorganisation
Läs merPrincipskiss av vingbalk
Subtask nr 6 Principskiss av vingbalk Ett berškningsprogram fšr bestšmning av lšmplig hœllfasthet fšr en balk vid givna laster. av m98_asa t98_haa Sammanfattning Vi har tagit fram ett program som beršknar
Läs merGöteborgsmodellen för ägarstyrning av kommunal verksamhet
Göteborgsmodellen för ägarstyrning av kommunal verksamhet Ingemar Erixon, Bengt Stymne och Bo Persson IMIT WP: 1999_109 Datum: 1999 Antal sidor: 72 Institute for Management of Innovation and Technology
Läs mer1 Inledning 2 2 Aktieboken 3
InnehŒllsfšrteckning 1 Inledning 2 2 Aktieboken 3 2.1 Kupongbolag och avstšmningsbolag 3 2.2 Fšrvaltarregistrerade aktier 8 2.3 Aktiebokens funktioner 10 2.4 Introduktion till lagreglerna kring aktiebokens
Läs merMobilister och nallar i forskningens tjšnst Jan Einarsson
Mobilister och nallar i forskningens tjšnst Jan Einarsson Tidigare publicerad i 1) LUNDASTUDIER I NORDISK SPR KVETENSKAP A 55 : Inger HaskŒ & Carin Sandqvist (red), Alla tiders sprœk. En všnskrift till
Läs merTillverkningshemligheter och
Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Tillverkningshemligheter och dšrmed jšmfšrbart kunnande - en granskning av konkurrensklausuler i anstšllningsavtal Handledare: Susanne
Läs merFysisk belastning och prestation. Effekter av Œlder och erfarenhet vid aktiviteter inom ršddningstjšnsten
FOI-R--0467--SE Maj 2002 ISSN 1650-1942 Vetenskaplig rapport Fysisk belastning och prestation. Effekter av Œlder och erfarenhet vid aktiviteter inom ršddningstjšnsten NBC-skydd 901 82 UmeŒ TOTALF RSVARETS
Läs merFör ett offensivt miljöarbete i Halland
i För ett offensivt miljöarbete i Halland MiljšForum Halland har pœ uppdrag av LŠnsstyrelsen, Landstinget och Kommunfšrbundet i Hallands lšn tagit fram en rapport fšr hur ett offensivt miljšarbete kan
Läs merBuren utrustnings, sšrskilt kroppsskyddets, effekt pœ soldatens belastning och prestation.
FOI-R--0563--SE Oktober 2002 ISSN 1650-1942 AnvŠndarrapport Buren utrustnings, sšrskilt kroppsskyddets, effekt pœ soldatens belastning och prestation. En litteraturstudie NBC-skydd 901 82 UmeŒ TOTALF RSVARETS
Läs merEl- och bildskärmsöverkänslighet en tvärvetenskaplig studie
1998:11 El- och bildskärmsöverkänslighet en tvärvetenskaplig studie Kjell Hansson Mild 1 Göran Anneroth 2 Jan Bergdahl 3 Nils Eriksson 4 Jonas Höög 4 Eugene Lyskov 1,5 Inger Marqvardsen 6 Ole Marqvardsen
Läs merGoda exempel pœ landsbygdstrafik i Europa
Goda exempel pœ landsbygdstrafik i Europa April 2000 Lisdoonvarna Mail Feeder Service Postbus, Ennis, Irland Metro Rural Parcel Bus, West Yorkshire, Storbritannien KTEL, kombinerad passagerar- och godstrafik,
Läs merBetalningar med e-pengar
JURIDISKA INSTITUTIONEN HANDELSH GSKOLAN VID G TEBORGS UNIVERSITET JURISTPROGRAMMET TillŠmpade studier, 20 pošng HT 1998 Betalningar med e-pengar Fšrfattare: Helena SvŠrd och Lars SvŠrd Handledare: professor
Läs merKonkursbos ansvar fšr konkursgšldenšrens miljšfarliga verksamhet
Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juridiska institutionen TillŠmpade Studier, 20 p Handledare: Jenny Peters VT 1999 Konkursbos ansvar fšr konkursgšldenšrens miljšfarliga verksamhet Koceva Pauline
Läs merNewtons metod i en och flera variabler
UMEÅ UNIVERSITET Inst för Datavetenskap Marie Nordström Mars 001 Obligatorisk uppgift : Newtons metod i en och flera variabler Redovisning FšrsŠttsblad Problemdefinition och algoritm fšr lšsningen, Testkšrningar
Läs mer1 INLEDNING. 1.1 Problembeskrivning
1 INLEDNING Under det senaste Œrtiondet har relationen mellan handel och miljš kommit i internationellt fokus. Konflikten mellan handel och miljš uppkommer nšr lšnder har olika miljšpolitik. I vissa lšnder
Läs merInformationsförsörjning för nya högskolor
Informationsförsörjning för nya högskolor En modell för Helsingborgs högskolefilial. Anne Mobark Kersti Pullerits Examensarbete (20 poäng) för magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap vid
Läs merDen nya bibliotekariens kompetens
Den nya bibliotekariens kompetens -en studie av bibliotekarier utbildade i Borås, Lund och Umeå Emelie Falk Susanne Litbo-Lindström Examensarbete (20 poäng) för magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap
Läs merEnkšping-HŒbo TrŠdgŒrdssŠllskap Hšsten 2013 PROGRAM H STEN 2013. Enkšping-HŒbo TrŠdgŒrdssŠllskap
PROGRAM H STEN 2013 Quisque: Hoppas det Šr full fart pœ všxtligheten hos er. Annars har det stora samtalsšmnet 2013 hos tršdgœrdsintresserade och Šven hos professionella odlare fšr den delen, varit den
Läs merKabel-TV-distributionen i Sverige ur ett yttrandefrihetsperspektiv InnehŒllsfšrteckning
Kabel-TV-distributionen i Sverige ur ett yttrandefrihetsperspektiv InnehŒllsfšrteckning 1 Inledning...7 1.1 Bakgrund...7 1.2 Syfte...7 1.2.1 ProblemstŠllning...8 1.3 Disposition...8 1.4 Terminologi...9
Läs merGeorge Blecher Thorstein Veblen och en kavaj av bšsta tweed
George Blecher Thorstein Veblen och en kavaj av bšsta tweed Fšr en tid sedan Šrvde jag en liten summa pengar. Dock inte tillršckligt fšr att med den norsk amerikanska nationalekonomen Thorstein Veblens
Läs merTemadag på CID Användarcentrerad systemutveckling och kravhantering
TRITA-NA-D9811 CID-38, KTH, Stockholm, Sweden 1998 Temadag på CID Användarcentrerad systemutveckling och kravhantering Inger Boivie, Jan Gulliksen och Ann Lantz Inger Boivie, Enator AB och CID Jan Gulliksen,
Läs merVINDKYLA OCH RISKEN ATT F RFRYSA OSKYDDAD HUD
TOTALF RSVARETS FORSKNINGSINSTITUT NBC-skydd 901 82 UmeŒ FOI-R--0405--SE Mars 2002 ISSN 1650-1942 AnvŠndarrapport Ulf Danielsson VINDKYLA OCH RISKEN ATT F RFRYSA OSKYDDAD HUD Utgivare Rapportnummer, ISRN
Läs merKan EG-rŠttens spšrrverkan hindras?
Kan EG-rŠttens spšrrverkan hindras? En analys av EG-domstolens praxis kring artikel 30 i Romfšrdraget och direktiv som har bristande kvalitet eller inte fšljs Uppsats i TillŠmpade studier 20 p Programmet
Läs mera. didoner b. ellipstecken c. gif d. kapitšler e. pica f. rastertšthet g. serif h. spšrra i. stycketecken
IPLab, Nada, KTH och SU 8 maj 1999 1 Tentamen i, N1060, lšrdagen den 8 maj 1999 kl 9Ð14 med lšsningsfšrslag HjŠlpmedel: ršknedosa FrŒga om nœgot verkar oklart. PoŠng fšr nšjaktigt lšst uppgift anges inom
Läs merAgenda 21 en exempelsamling
Agenda 21 en exempelsamling RAPPORT 4936 Agenda 21 en exempelsamling Materialet är sammanställt av Olof Åkesson vid länsstyrelsen i Värmland på uppdrag av Naturvårdsverkets Agenda 21-grupp. Beställningsadress
Läs merSYSTEMUTVECKLING. - en jšmfšrelse mellan teoretiska modeller och ett praktikfall
INSTITUTIONEN F R INFORMATIK Handelshšgskolan vid Gšteborgsuniversitet SYSTEMUTVECKLING - en jšmfšrelse mellan teoretiska modeller och ett praktikfall Detta examensarbete behandlade Šmnet systemutveckling.
Läs merVILKEN ROLL SPELAR L SNING F R PATIENTER P SJUKHUS?
VILKEN ROLL SPELAR L SNING F R PATIENTER P SJUKHUS? En intervjuundersškning om sjukhusbibliotek, bokvagn och lšsning pœ Universitetssjukhuset i Malmš Marita Kristiansson Examensarbete (20 pošng) fšr magisterexamen
Läs merRevisorns funktion och ansvar vid revision i aktiebolag
Revisorns funktion och ansvar vid revision i aktiebolag TillŠmparuppsats i associationsrštt, 20 p, ht 1999 Fšrfattare: Bo Svensson Handledare: Ulf Gometz InnehŒllsfšrteckning INNEH LLSF RTECKNING...2 F
Läs merkylskåp BRUKSANVISNING ERM 16100 2222 631-07
kylskåp BRUKSANVISNING ERM 16100 2222 631-07 S Viktig information om sškerhet Det Šr av stšrsta vikt att denna bruksanvisning fšrvaras tillsammans med skœpet fšr framtida behov. LŒt alltid bruksanvisningen
Läs merTESAURUSKONSTRUKTION I ÄMNET LANDSKAPSPLANERING
TESAURUSKONSTRUKTION I ÄMNET LANDSKAPSPLANERING Karin Andersson Carina Celiné Peters Examensarbete (20 poäng) för magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet. Handledare:
Läs merHälsorisker i arbete med elproduktion och eldistribution slutrapport från en prospektiv studie
1998:9 Hälsorisker i arbete med elproduktion och eldistribution slutrapport från en prospektiv studie Siv Törnqvist Ulf Bergqvist Rose-Marie Herlin Tomas Lindh Bengt Knave Francesco Gamberale Åsa Kilbom
Läs merLiv & hälsa. en undersökning om hälsa,levnadsvanor och livsvillkor
Liv & hälsa en undersökning om hälsa,levnadsvanor och livsvillkor Ett samarbete mellan landstingen i Sörmlands, Uppsala, Värmlands, Västmanlands och Örebro län samt Bergslagssamverkan i södra Dalarna.
Läs merELEKTRONISKA MNESGUIDER
ELEKTRONISKA MNESGUIDER InnehŒll, struktur och layout Johan AhrŽn Mats Nordstršm Examensarbete(20 pošng) fšr magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet. Handledare: Sten
Läs merUtbildning via Internet
INSTITUTION F R INFORMATIK Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Utbildning via Internet Jag har i detta examensarbete beskrivit den nya typen av undervisning nšmligen utbildning via Internet. Syftet
Läs merTendenser och utveckling på kvinnornas arbetsmarknad inom den europeiska gemenskapen
1998:30 Tendenser och utveckling på kvinnornas arbetsmarknad inom den europeiska gemenskapen en kartläggning* Wuokko Knocke * Rapporten har tidigare utgivits av Institutet för Arbetslivsforskning, Working
Läs merJan Einarsson, Gud och attityd. Ett perspektiv pœ sprœk och kšn denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren.
Gud och attityd Ett perspektiv pœ sprœk och kšn Jan Einarsson Tidigare publicerad i Sprog og k n II. Opl¾g fra et seminar pœ RUC 28.4.1998 (s.87-117) Skrifter fra Dansk og Public Relations, Roskilde Universitetscenter,
Läs merHISNANDE HISTORIER: FRÅN BELLMAN TILL BATMAN.
HISNANDE HISTORIER: FRÅN BELLMAN TILL BATMAN. Utvärdering av ett läs- och skrivfrämjande projekt i Ystad under höstterminen 1998. Marta Hedener Maria Svensson Examensarbete (20 poäng) för magisterexamen
Läs merStöt- och sinusvibrationers påverkan på fingerblodflödet
1999:9 Stöt- och sinusvibrationers påverkan på fingerblodflödet Anna Sörensson Lage Burström Ronnie Lundström arbetslivsrapport ISSN 1401-2928 http://www.niwl.se/arb/ Programmet för teknik Programchef:
Läs merInformationshantering och -spridning på Axis Communications AB
Informationshantering och -spridning på Axis Communications AB Linda Gustafsson Charlotte Sjölin Examensarbete (20 poäng) för magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet.
Läs merExponering för aluminium i smältverk
1997:15 Exponering för aluminium i smältverk Effekter på nervsystemet Anders Iregren 1 Bengt Sjögren 2 Marlène Andersson 1 Wolfgang Frech 3 Maud Hagman 2 Lotta Johansson 2 Arne Wennberg 2 1. Enheten för
Läs merVerksamhetsberŠttelse
VerksamhetsberŠttelse fšr Œr 2000 InnehŒll Inledning Verksamhet Medlemmar Hemsidan Styrelsen Inledning Fšreningen bildades/konstituerades den 1 april 2000 utav nœgra cigarrintresserade dšr Lasse Carlsson
Läs merVem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998)
1 Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Guatemala: x 1,75 Angola: x 4 Peru: x 5 Indien: x 7 Indonesien: x 14,8 Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998)
Läs merInvesteringsbedömning
Investeringsbedömning Ingvar Persson, Sven-Åke Nilsson Investeringsbedömning är en grundläggande bok om investeringsbedömning och investeringskalkylering ur ett brett perspektiv. Boken behandlar investeringar
Läs mer!""#$%&'("& *+#,-./(01213&'("& 6(2(-(%.(-& !//(%'19&5& !//(%'19&8& !//(%'19&4& !//(%'19&)&
!! !""#$%&'("& )!!"#$%&&'(')* +!,'#-.'(')* +! /01-&$)0233* 4! 5-)0-33$6708#90(')90*:;3(.-?(:#:)(* @!,';(.-'$* @! A0:)':$* B! CD?3&:?* EF! G(9)':$&(8* EF! HD&:#:)(* EF! I($&:39&:#:)(*
Läs merJan Einarsson, Offentlig privathet i nšrradion denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Offentlig privathet i nšrradion Jan Einarsson
Offentlig privathet i nšrradion Jan Einarsson Tidigare publicerad i SprŒkbruk, grammatik och sprœkfšršndring. En festskrift till Ulf Teleman 13.1.1994, (s.25-36) Institutionen fšr nordiska sprœk, Lunds
Läs merHandelshšgskolan 20 pošng, VT 2000 vid Gšteborgs universitet
Juridiska Institutionen TillŠmpade studier Handelshšgskolan 20 pošng, VT 2000 vid Gšteborgs universitet Avd. IV EG-fšrdraget: Visering, asyl, invandring och annan politik som ršr fri ršrlighet fšr personer
Läs merFORTBILDNING INNOVATION OCH MÅNGFALD I TILLÄMPNINGARNA AV DIALOGEN MELLAN ARBETSMARKNADSPARTERNA
K O M P E N D I U M FORTBILDNING INNOVATION OCH MÅNGFALD I TILLÄMPNINGARNA AV DIALOGEN MELLAN ARBETSMARKNADSPARTERNA 10 Teman och 30 Fall 16 Registerkort om förhållandena mellan Arbetsmarknadsparternas
Läs merExamensarbete, ytprofilmštning
F RORD Denna rapport behandlar ett examensarbete vilket ingœr som en del i vœr civilingenjšrsutbildning pœ datatekniklinjen. Arbetet har utfšrts vid Tekniska Hšgskolan i LuleŒ under perioden april - augusti
Läs mer