Bup-kongressen 2015 tema skola

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bup-kongressen 2015 tema skola"

Transkript

1 Bup-kongressen 2015 tema skola

2 Malin Gren Landell hade satt samman programmet och agerade dessutom huvudmoderator för Bup-kongressen Statssekreterare Helene Öberg från Utbildningsdepartementet berättade att tidiga insatser, en jämlik skola och läraryrkets attraktivitet är de tre prioriteringar de arbetar efter i departementet. Med skolan som tema och högintressanta namn på programmet, lockade Bup-kongressen 2015 rekord publik. Under två dagar fick 950 deltagare lyssna till såväl internationella toppnamn som de mest fram stående svenska forskarna på området. Fullsatta föreläsningar och symposier tog upp ämnen som ätstörningar, hjärnans utveckling, mobbning och suicid prevention. Och i pauserna fortsatte deltagarna diskussionerna med både gamla och nya bekantskaper. Precis som det ska vara på en riktigt bra kongress. Skådespelerskan Maria Norah gav en gripande bild av hur oerhört mycket hennes skolkurator hade betytt för henne som ung. Av de 27 postrar som hade anmälts till årets kongress fick två pris för bästa poster. Lotta Omma från Bup Gällivare (till vänster) fick pris för postern Ung same i Sverige och Elin Nylander, Göteborgs universitet (till höger) fick pris för postern Ettårsuppföljning av barn med adhd. Priset delades ut av Maria Unenge Hallerbäck, vetenskaplig sekreterare i SFBUP (mitten). 2 Bup-kongressen 2015 tema skola

3 Helping behaviorally challenging students Dr. Ross W. Greene, PhD, Harvard Medical School Lös problemet tillsammans med barnet För att hjälpa barn med utmanande beteenden måste vuxna sluta fokusera på beteendet och i stället lösa det bakomliggande problemet tillsammans med barnet. Det budskapet levererade Ross W Greene i sitt öppningsanförande under BUP-kongressen. Alla barn sköter sig om de kan. Det är den allra viktigaste kunskapen för den som vill förstå och hjälpa stökiga och utmanande barn, menar Ross Greene. Om ett barn inte sköter sig, så beror det inte på att det saknar vilja utan på att det saknar vissa förmågor. Och för att hjälpa barnet måste man se vilka förmågor det saknar och vilka problem det orsakar. Vi har fokuserat för mycket på barnens beteende och på att få barnen att vilja sköta sig, menar Ross Greene. Vi måste titta uppströms i stället för nedströms. Time-out, avstängning eller klistermärken utvecklar inte barnens förmågor. I stället måste vi arbeta proaktivt och lösa problemen. Vi behöver identifiera vilka förmågor barnet saknar och lära dem de förmågorna. Och den goda nyheten är att vi inte behöver göra det själva, vi har världens bästa partner i det arbetet barnet. Arbeta tillsammans Ross Greene kallar sin modell Collaborate and proactive solutions. Han menar att problemen måste lösas tillsammans med barnet och att barnet kommer att vilja vara med, eftersom det vill göra rätt. Problemen måste också lösas proaktivt, inte i stundens hetta. Många undrar hur de ska kunna arbeta proaktivt när de inte vet när barnet blir ledset. Men barn är inte oförutsägbara. Vi vet vad som gör barnet upprört. Men för att kunna hjälpa barnen måste de professionella vuxna visa förståelse och se till att deras egna känslor inte kommer i vägen i mötet med barnen. Forskningen har hjälpt oss att förstå de här barnen, men varför återspeglas inte den kunskapen i hur vi hanterar barnen? När en lärare i ett klassrum säger att barnen inte får gå ut på rast den vanliga tiden, så reagerar det här barnet och säger att det går ut ändå. När läraren insisterar hårdare och till slut säger att om barnet går ut ändå, så får det inte rast på en månad då smäller det. Och det är inte så konstigt, jag brukar säga att det här är svart-vita personer som lever i en grå värld. Alla barn sköter sig om de kan. Det var Ross Greenes viktiga budskap. Problemlösning i tre steg Ross Greene menar att den stora insikten är att utmanande barn inte alltid är utmanande. De blir det först när det krävs förmågor de inte har. Framför allt handlar det om exekutiva förmågor, kommunikativa förmågor, impulskontroll, kognitiva förmågor och sociala förmågor. För att lösa problemen krävs tre steg. Empatisteget är det första, där handlar det om att förstå och samla information. Och den får man från barnet. Nästa steg är att ta in vuxenperspektivet på problemet. Det tredje steget är att bjuda in till samarbete och tillsammans brainstorma fram lösningar som båda är nöjda med. Det som brukar visa sig i den här modellen är att det vuxna tror är problemet, nästan aldrig är problemet. De här tre stegen tar fram det bästa i oss alla. Bup-kongressen 2015 tema skola 3

4 School based suicide prevention: results from the SEYLE project Vladimir Carli, docent vid Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa vid Karolinska Institutet Elevers medvetenhet minskar självmordsrisk Att öka skolelevers medvetenhet om psykisk ohälsa och kunskapen om hur man söker hjälp, kan minska antalet suicidförsök med 50 procent. Det visar det internationella forskningsprojektet SEYLE, som Vladimir Carli från Karolinska Institutet berättade om på kongressen. Vladimir Carli är en av forskarna i det stora internationella forskningsprojektet SEYLE (Saving and Empowering Young Lives in Europe). Totalt har högstadieelever i tolv europeiska länder ingått i studien. Genom att jämföra tre olika typer av självmordspreventiva interventioner, har forskargruppen studerat vilken metod som har bäst effekt för att minska antalet självmordsförsök. I ett antal klasser gick vi in och utbildade lärarna för att de skulle fungera som gate-keepers och upptäcka kriser, berättade Vladimir Carli. I en annan grupp lät vi professionell personal i barn- och ungdomspsykiatrin göra screeningar för att upptäcka riskelever. I den tredje gruppen arbetade vi direkt med ungdomarna för att öka deras medvetenhet om psykisk ohälsa och självmordshandlingar, så att de skulle söka hjälp tidigt. Vi hade Vladimir Carlis studie har omfattat elever i tolv europeiska länder. också en kontrollgrupp där vi inte gjorde större interventioner än att sätta upp affischer i klassrummen. Lyckad metod Uppföljningar av antal självmordsförsök och antal elever med allvarliga självmordstankar gjordes efter tre och tolv månader. Och efter tolv månader visade studien signifikanta resultat för den tredje metoden; att arbeta direkt med ungdomarna. Antalet självmordsförsök för den tredje metoden hade minskat med 50 procent, berättade Vladimir Carli. Dessutom visade studien att ungdomarna gillade insatserna. Ny riskgrupp Ett resultat av studien är också att en helt ny grupp skolungdomar med förhöjd risk för självmord upptäcktes, den osynliga gruppen som Vladimir Carli kallar den. Den gruppen skattar högt på riskbeteenden som hög medieanvändning, lite sömn och låg fysisk aktivitet, men inte på vanliga riskbeteenden som droger, alkohol och rökning. Det här är tonåringar som använder media mer än fem timmar per dag, som inte sportar och som sover för lite. De utgjorde nästan 30 procent av den undersökta gruppen och vi blev överraskade att de var så många och skattade så högt. Dessa elever ser inte ut att ha så hög risk och därför ringer det oftast inga varningsklockor hos lärare och andra. Men den här gruppen hade tre gånger så hög frekvens av självmordsförsök. Den största riskfaktorn för dem är att de inte sover tillräckligt. Det är en grupp vi behöver identifiera på skolorna. 4 Bup-kongressen 2015 tema skola

5 Den moderna skolan och hjärnans utveckling Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet Flera faktorer styr hjärnans funktion Kognitiva funktioner beror på en rad olika faktorer, inte bara generna. Det innebär att hjärnan är formbar och att exempelvis arbetsminnet går att träna upp för att stärka barn med uppmärksamhetssvårigheter. Därför är det så viktigt att vi hittar de barnen tidigt, poängterade Torkel Klingberg i sin föreläsning. Adhd, dyslexi eller dyskalkyli är diagnoser som är problematiska ur ett forskningsperspektiv, eftersom de inte går att mäta med objektiva, biologiska mått. Ett alternativt angreppssätt för att studera dessa diagnoser är därför att studera de funktioner som är associerade med dem, som exempelvis arbetsminnet när det gäller adhd. I grunden fungerar adhd, dyslexi och dyskalkyli på samma sätt. Det handlar om beteenden som beror på nedsättningar av olika kognitiva funktioner. Dessa kognitiva funktioner har kopplingar till olika delar av hjärnan och påverkas av både gener och miljöfaktorer. Det innebär att det inte går att hitta en genvariant som direkt påverkar en diagnos, säger Torkel Klingberg. Man måste lägga pussel mellan olika faktorer för att nå fram till mer kunskap. Interaktion mellan arv och miljö Läsning till exempel, är en komplex färdighet som aktiverar många olika delar i hjärnan, framför allt i tre olika områden. Torkel Klingberg och hans forskarteam har upptäckt att personer med dyslexi också har förändringar i hjärnaktiviteten i dessa tre områden. Men det är inte det enda som påverkar hur dyslexi utvecklas. Det finns en normal variation i våra förmågor när det gäller läsning, vi föds med olika förutsättningar. Det som händer senare är att vi ser en stark effekt av interaktion mellan genetik och miljö. Om man har sämre förutsättningar läser man mindre, och det förstärker de genetiska effekterna så de blir mer uttalade efter några år i skolan. De med sämre förutsättningar skulle egentligen behöva läsa dubbelt så mycket som de andra barnen. När det gäller adhd är arbetsminnet en kognitiv förmåga som vanligtvis är nedsatt hos personer med diagnosen. Forskning visar att de områden i hjärnan som styr arbetsminnet till stora delar överlappar de områden som aktiveras vid uppmärksamhet. Det betyder att arbetsminnet hänger nära samman med uppmärksamhetssvårigheter, säger Torkel Klingberg. Barns Arbetsminnet går att träna upp, menar Torkel Klingberg. nedsatta arbetsminne är det som har störst relevans för deras akademiska prestationer. Går att träna arbetsminnet Men arbetsminnet går att förändra. Torkel Klingberg och hans forskarteam har gjort ett antal studier där barn med adhd har fått träna arbetsminnet med programmet Robomemo. Träningen har pågått 35 minuter per dag, fem dagar i veckan i fem veckor. Och resultaten visar att barnen som genomgick träningen förbättrade både sitt arbetsminne och sin förmåga att följa instruktioner jämfört med kontrollgruppen. Flera studier visar samma resultat, förklarar Torkel Klingberg. Det går att förbättra arbetsminnet och därmed uppmärksamheten som en kognitiv förmåga i det dagliga livet. Arbetsminnet påverkas inte bara av generna, utan även av miljöfaktorer som träning. Så det här är inte determistiskt. Därför är det viktigt att vi identifierar barnen i riskzonen tidigt så att de får rätt interventioner. Bup-kongressen 2015 tema skola 5

6 Många trivdes på lyckad middag Deltagarna minglade glatt inför kvällens middag med laxrulle, kalvinnanlår och bakad choklad på menyn. God mat tillsammans med acapella-gruppen Men och överraskningen Louise Hoffsten på scen, gjorde kvällen till en succé. Carl-Göran Svedin, professor vid Bup i Linköping träffade Peter Engelsöy och Margarita Tuenter från Bup Malmö i vimlet. Julia Öjebo och Elisabeth Hackelsjö kom från Råd, Stöd och Hälsa i Linköping. Från Bup Köping kom ett gäng glada deltagare. Från vänster Sara Axelsson, Åsa Göransson och Miyabi Watanabe. Verksamhetschefen vid Bup Linköping Elisabeth Kristiansen, som ansvarade för årets kongress, ger lite insider-tips till Roger Westerlund och Marie Hed Engberg från Bup Gävleborg som arrangerar kongressen Ett helt gäng från Psykiatripartner Mjölby/Motala. Från vänster Jonna Engstrand, Helena Björäng, Ksenija Gmajnicki, Rebecca Malm, Rikard Andersson och Emma Pettersson. Sanam Rad från Bup Sundsvall och Eneida Kouremenou från Bup Linköping hade mycket intressant att diskutera. 6 Bup-kongressen 2015 tema skola

7 Martin Terins och Jens Holmberg representerade företaget Sensor Detect. Sebastian Svahn, ekonom vid Bup Linköping, var den som höll i kassan för hela kongressen. Malin Gren Landell, huvudmoderator för kongressen och huvudansvarig för programmet såg fram emot kvällens middag. Stefan Nybom från Bup Hudiksvall och Margareta Jonson från Bup Umeå. Linda Larsson och Jenny Knutsson från Bup, Köping. Margot Nilsson från Bup Lycksele och Helen Rönnquist från Bup Umeå hade rest långt för kongressen. Hanna Hartleb från Bup Skärholmen tillsammans med Peter Ericson från Bup Stockholm, VO Sydväst. Tord Ivarsson, från Göteborgs universitet, laddade för både middagen och onsdagens moderatorsuppdrag. Bup-kongressen 2015 tema skola 7

8 Från diagnos till funktion: neuropsykiatri i DSM-5, ICD-11 och ICF state of the art Sven Bölte, professor vid KIND, Centre of Neurodevelopment disorders, vid Karolinska Institutet Fokus på funktion inte diagnos För att hjälpa barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar behöver vi tänka mer utifrån funktion och mindre utifrån diagnos. Det menade Sven Bölte, som i sin föreläsning beskrev WHO:s internationella klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa ICF. När barn har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar behöver man titta på individen utifrån tre koncept symtom, funktion och livskvalitet. Barnets verklighet beror på en kombination av dessa koncept. Hur funktionerna påverkas av symtomen är den objektiva verkligheten, medan den subjektiva verkligheten beror på hur symtomen påverkar livskvaliteten. Inom barnpsykiatrin fokuserar man ofta på symtomen, men det är minst lika viktigt att titta på funktionen och även livskvaliteten, menade Sven Bölte. Det finns många skäl till varför det är bättre att utgå från en funktionsskattning än diagnos i stödet till barnen. Det är mindre stigmatiserande, mindre kontroversiellt och ofta mer meningsfullt. Bättre vägledning Att utgå från funktioner förenklar kommunikationen mellan profession, familj och omgivning eftersom det blir mer konkret och det beskriver dessutom individens utmaningar och svårigheter bättre, menar Sven Bölte. Det ger en bättre vägledning för vilka interventioner som ska göras, och möjlighet att också betona de starka sidorna hos varje barn. Ett verktyg för att göra en funktionsskattning är WHO:s system ICF, International Classification of Functioning, Disability and Health. Syftet med det är att skapa ett internationellt ramverk och gemensamt språk för att beskriva funktionsnedsättningar. ICF ska fungera för alla som på något sätt möter personer med funktionsnedsättningar, så att man kan kommunicera på samma nivå, förklarade Sven Bölte. Det ska vara ett övergripande språk som alla kan förstå, oavsett profession och i vilken organisation man jobbar. WHO:s system ICF kan fungera som ett komplement till en diagnos, menar Sven Bölte. Komplement ICF är inte tänkt att ersätta diagnos enligt ICD utan snarare fungera som ett komplement. När individen har en diagnos kan ICF användas för att i detalj beskriva hur en person fungerar och var svårigheterna ligger, vilket gör det lättare att skräddarsy interventioner. Modellen bygger på att man beskriver individen - kroppsfunktioner, kroppsstrukturer, aktivitet och delaktighet men även samspelet med omgivande miljöfaktorer och personfaktorer, allt som kan vara relevant för hur personen fungerar Totalt finns det kategorier för att beskriva en persons funktioner, vilket gör ICF mycket omfattande. För att göra klassifikationen mer användbar pågår därför ett arbete med att skapa så kallade core sets, evidensbaserade urval av kriterier för olika diagnoser. KIND driver just nu arbetet när det gäller autismspektrumtillstånd och adhd, vilket är en omfattande vetenskaplig process som vi räknar med att vara klara med Bup-kongressen 2015 tema skola

9 Ätstörningar hos barn och ungdomar: Riskfaktorer, tidiga insatser, bedömning och behandling, State of the Art Ata Ghaderi, professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet Ätstörning en lömsk sjukdom Dissonansstrategier, med fokus på att utveckla kritiskt tänkande och skapa aktiva attityder, är det enda preventiva programmet som har visat god effekt mot utveckling av ätstörningar. Det berättade Ata Ghaderi som höll den avslutade plenarföreläsningen på Bup-kongressen. Kunskapen om vad som orsakar ätstörningar är fortfarande inte fullödig, men klart är att det är många faktorer som påverkar uppkomst och utveckling och att generna har betydelse, precis som miljön. Ätstörningar är en lömsk sjukdom där den som drabbas upplever sig stark, förklarade Ata Ghaderi. Ofta finns det en komponent av störd kroppsuppfattning. Man förnekar allvaret och hela ens väsen kopplas till det man äter. Går man upp ett halvt kilo är man dålig, går man ned ett halvt kilo är man bra. Upptagenheten av vad man äter är enorm. Smalhetsideal en risk Det finns flera riskfaktorer för att utveckla ätstörningar, en av dem är internalisering av smalhetsidealet. Reklambilder där smal betyder vacker och ett samhälle där alla äter hälsosamt bygger ideal som innebär risker. Att vara missnöjd med vikt och figur är en annan riskfaktor liksom låg självkänsla, social osäkerhet och perfektionism. Tidiga varningssignaler på ätstörningar är viktnedgång, starkt kroppsmissnöje, strikt återhållsamhet i ätandet och överdrivet tränande. För att förebygga ätstörningar finns det olika strategier, men alla är inte lika bra. Information om skadliga effekter av bantning är en strategi som Ata Ghaderi bestämt avråder från. Att informera om hälsosamt ätande är åtminstone inte skadligt, men visar liten effekt. Ett par program med fokus på självkänsla och avslappning har visat vissa resultat, men de enda programmen som har visat tydliga effekter är de som bygger på dissonansstrategier. Internalisering av smalhetsidealet är en riskfaktor för ätstörningar, förklarade Ata Ghaderi. Kritiskt tänkande viktigt Där ligger fokus på att utveckla kritiskt tänkande, att skapa aktiva attityder och diskutera fram förhållningssätt tillsammans, berättade Ata Ghaderi. Man gör också saker i praktiken. Exempelvis kan patienten skriva brev till en tjej i sin egen ålder som kämpar med tankar om sin vikt eller göra en lista på hur tjejer kan stå emot smalhetsidealet. Det visar sig att man kan uppnå en 60-procentig minskning av uppkomsten av ätstörningar med dissonansprogram. För majoriteten av patienterna som drabbas av ätstörningar är behandling i öppenvård fullt tillräckligt. Det är viktigt att sätta in behandling tidigt och fokus bör ligga på snabb viktuppgång. Man bör också engagera familjen, menade Ata Ghaderi. Men man ska vara försiktig med användningen av antidepressiva ångestdämpande medel, det finns ingen evidens för det. Bup-kongressen 2015 tema skola 9

10 Nedslag bland symposier och postrar Symposium Mobbning vi behöver förstå och göra mer. Aktuell forskning på mobbning och processer i kontext av jämnåriga och lärare. skrivning av barn och unga bör inte vara en del i behandlingen, det riskerar att öka passiviteten. Symposiet tog också upp KBT som nästa steg i behandlingskedjan och slutligen Interpersonal Psychotherapy for adolescents IPT-A. Poster Individually tailored internet-based cognitive behaviour therapy for adolescents with anxiety disorders: a pilot study Barnombudsmannen Fredrik Malmberg Barn som utsätts för mobbning vill ha vuxna som agerar och vill vara med och påverka hur situationen ska hanteras. Det var några lärdomar Barnombudsmannen Fredrik Malmberg delade från myndighetens rapport Välkommen till verkligheten. Robert Thornberg, professor i pedagogik vid Linköpings universitet beskrev i sin föreläsning begreppet moraliskt disengagemang, som har ett starkt samband med mobbning och som innebär att utövare rättfärdigar inhumana handlingar på olika sätt. Det kan exempelvis vara att frånsäga sig ansvaret för handlingen, att förringa konsekvenserna eller att lägga förklaringen på den som utsätts. Fredrik Malmberg gick därefter vidare till att berätta om rapporten Välkommen till verkligheten, där syftet var att fråga barn och unga som har varit utsatta för mobbning hur de skulle vilja ha det. Och många av barnen beskrev hur svårt det var att berätta om att de var utsatta. De efterlyste närvarande vuxna som kunde se och agera. När mobbningen väl blev känd, upplevde många också att de tappade kontrollen och att saker hände över deras huvud. De kände bristande delaktighet i processen. Efteråt ville de bara bli trygga och få en ursäkt, men det var få som fick det. Och även om kränkningarna upphörde var det tydligt att det kunde finnas behov av fortsatt stöd för barnen. Symposium Psykosociala behandlingsvägar ur depression En bra kartläggning är den viktigaste grunden vid psykosocial basbehandling vid depression hos barn och unga, enligt Anna Santesson, överläkare vid Bup Halland. Utifrån den kan man sedan skräddarsy behandling och börja där det är enkelt. Sjuk- Kristin Silfvernagel, doktorand vid Linköpings universitet. Internetbaserad skräddarsydd KBT-behandling kan vara ett bra komplement till standardbehandling för unga som lider av ångest och nedstämdhet. Det visar en studie som Bup Linköping och Linköpings universitet presenterade i posterutställningen. I en pilotstudie har elva ungdomar med ångest och nedstämdhet fått en internetbaserad KBT-behandling utifrån individanpassade textmoduler, med återkoppling via nätet eller på telefon. Studien visar signifikanta förbättringar av ungdomarnas symtom. Symposium Skolklimat och psykisk hälsa. Hur kan vi möta oro och rädsla på ett bra sätt i skolan och hur behandlas selektiv mutism? Det sociala klimatet i lärmiljön, relationen till lärare och andra elever, påverkar elevers välbefinnande, motivation, självuppfattning och lärande. Och svårigheter i skolan ökar risken för psykisk ohälsa senare i livet. Det berättade Mara Westling Aloudi, professor i specialpedagogik vid Stockholms universitet. Därför måste lärarna börja se också känslornas roll i lärande. Malin Gren Landell från Bup Linköping beskrev att många barn lider av oro och rädsla i skolan, men att det inte uppmärksammas tillräckligt. 10 Bup-kongressen 2015 tema skola

11 Poster: Ettårsuppföljning av barn med adhd vad hjälper? Symposium Begåvningens betydelse för den psykiska hälsan Eva Tideman, psykolog och docent vid Lunds universitet. Barn med svagare teoretisk begåvning får ofta bristande stöd och uppmärksamhet i skolan. De far illa av oro i klassrummet och kan till och med få fel diagnos, berättade Eva Tideman, psykolog och docent vid Lunds universitet. Bland barn med adhd-diagnos finns det en grupp som egentligen har svag begåvning. De har svårt att koncentrera sig därför att de helt enkelt inte förstår. Petra Boström från Göteborgs universitet berättade om sin studie om psykisk hälsa och ohälsa bland barn i särskolan. Den visar att alla psykiatriska tillstånd också finns hos barn med intellektuell funktionsnedsättning men ofta förblir odiagnistoserade. Elin Nylander, doktorand vid Göteborgs universitet och Håkan Jarbin, chefsöverläkare på Bup i Region Halland. Symposium Förskolan och skolan som skydd för psykisk ohälsa, beteendeproblem och senare utanförskap Farmakas del i behandlingen är avgörande för förbättring av symtom och funktionsnivå hos barn med adhd. Det visar en ettårsuppföljning av alla patienter som fick adhd-diagnos i Region Halland mellan mars 2010 och maj Barnen som fick läkemedelsbehandling vid sidan om psykosociala insatser hade svårare symtom och lägre funktionsnivå vid vårdsökandet än barnen som enbart fick psykosociala intsatser, men visade sig efter ett år ha lindrigare symtom och högre funktionsnivå. Symposium Adhd polyfarmaci eller bara insatser i skolan? Per-Anders Rydelius gjorde en historisk tillbakablick i symposiet. Han ställde frågan varför det fanns färre barn med adhd förr och menade själv att det berodde på den tidens undervisningsform där alla barn blev skolmognadstestade. Dagens inkluderande skola, där barn ska klara sig utifrån kronologisk ålder är ett problem, menade han. Kerstin Malmberg, med dr vid Bup Stockholm, höll inte med. I sitt föredrag lyfte hon att de här barnen inte bara går i skolan och att deras symtom får svåra konsekvenser i de flesta sammanhang i livet. Det kräver ofta läkemedelsbehandling. Bo Vinnerljung, professor vid Socialhögskolan i Stockholm. Barn som klarar sig dåligt i skolan har hög risk för psykosocial problematik. Och socialt utsatta barn klarar sig sämre i skolan, trots att de inte är svagare kognitivt. Det berättade Bo Vinnerljung, professor i socialt arbete vid Stockholms universitet. Den enskilda faktor som starkast ökar risken för negativt utfall för utsatta barn är dåliga betyg. Skolprestationer är alltså en determinant för utsatta barns utveckling. Men skolprestationer kan påverkas. Socialt utsatta barn får i dag sämre betyg och lägre utbildning än andra barn med samma begåvning och därför måste insatser göras för att hjälpa dem att klara sig i skolan. Bup-kongressen 2015 tema skola 11

12 Tack Linköping och välkomna till Uppsala! - Jag är mycket nöjd med konferensen. Vi har haft två dagar med en hög vetenskaplig nivå, bra bland ning på föreläsare och internationella toppnamn i programmet. Nu ser vi fram emot nästa års kongress i Uppsala. Så sammanfattar SFBUP:s ordförande Lars Joelsson årets Bup-kongress i Linköping. Ett 70-tal föreläsare och moderatorer på scen och omkring 950 deltagare fick vara med om två fullmatade dagar i Linköping. Föreläsningar och symposier var fullsatta och diskussionerna många och spännande. Vi har haft två väldigt trevliga och positiva dagar, säger Lars Joelsson. Det har varit roligt att träffa alla kollegor och vi hade en mycket trevlig middag med bra underhållning. Det viktigaste med de här dagarna är att ta till sig ny kunskap, men också att träffa kolleger och diskutera med dem, menar Lars Joelsson. Det ger en hel del inspiration i vardagen. Årets kongress, där temat Bup och skolan stod i centrum, hade lockat många deltagare från skolans värld. Och det tror Lars Joelsson var en extra vinst. Jag hoppas att personal från Bup och skolan har minglat med varandra, pratat, diskuterat och lärt känna varandra. Det förekommer en del gnissel mellan Bup och skolan Lars Joelsson var mycket nöjd efter kongressen i Linköping. ibland och därför är det extra viktigt att ha de här arenorna där vi kan träffas. Missbruk nästa tema Nu går stafettpinnen vidare till Uppsala som arrangerar 2016 års BUP-kongress. Den får temat Missbruk och Lars Joelsson hoppas på en lika lyckad konferens nästa år. Det är ett viktigt tema som behöver lyftas upp och jag hoppas att det kommer många från kommun och socialtjänst till den konferensen. Vi behöver verkligen samarbeta mer i de här frågorna. Det händer att man behandlar patienter för depression där det visar sig att det ligger ett missbruk i botten. Uppsala har valt ett bra och viktigt tema för nästa års konferens Byrå4

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Barn med oro och rädsla i skolan

Barn med oro och rädsla i skolan Barn med oro och rädsla i skolan Hur kan vi möta små besvär och förebygga stora? BUP-kongress 2015 Malin Gren Landell, BUP-kliniken Linköping Oro och rädsla - vanliga men ouppmärksammade besvär 5-10% av

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

Psykisk ohälsa hos barn och unga

Psykisk ohälsa hos barn och unga Är ni flera från arbetsplatsen som vill gå kontakta oss för grupprabatt! Psykisk ohälsa hos barn och unga en konferens för dig inom elevhälsan Att arbeta förebyggande i skolan praktiska exempel! Hur mår

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi?

Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Elisabeth Fernell, Gunnar Fransson, Mats Johnson och Sven Östlund /Presentation I: Elisabeth Fernell 2012-10-25 Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Utvecklingsneurologiska

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr BUP-kliniken, Linköping. Skolläkardagarna 2015 Främja elevers lärande och välbefinnande

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr BUP-kliniken, Linköping. Skolläkardagarna 2015 Främja elevers lärande och välbefinnande Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr BUP-kliniken, Linköping Besvär av oro och ångest har negativ inverkan på skolgång och inlärning Kunskap hos elevhälsa och pedagoger om förhållningssätt

Läs mer

ICF - KVÅ - ICHI. Dagens föreläsning. Vad pratar vi om? Nationellt fackspråk, vad är det?!! ICF / KVÅ / ICHI!

ICF - KVÅ - ICHI. Dagens föreläsning. Vad pratar vi om? Nationellt fackspråk, vad är det?!! ICF / KVÅ / ICHI! ICF - KVÅ - ICHI Dagens föreläsning International Classification of Functioning, Disability and Health ICF - Klassifikation av funktiontillstånd, funktionshinder och hälsa Nationellt fackspråk, vad är

Läs mer

BARNFETMABEHANDLING OCH

BARNFETMABEHANDLING OCH BARNFETMABEHANDLING OCH BARNPSYKIATRI SAMVERKAN OCH GRÄNSDRAGNINGAR BORISDAGEN 2013 Emilia Löttiger, psykolog Karolinska Gudrun Furumark, psykolog BUP DISPOSITION Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar med

Läs mer

Cogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga

Cogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga Cogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga Tidigare trodde man att arbetsminnet var konstant för varje människa, idag vet man att det kan förbättras Om Cogmed

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

2014-04-15. Temadag 24 april 2014 Skolfrånvaro Nacka. Skolan är samhällets viktigaste arbetsplats. Vilka spår lämnar skoltiden?

2014-04-15. Temadag 24 april 2014 Skolfrånvaro Nacka. Skolan är samhällets viktigaste arbetsplats. Vilka spår lämnar skoltiden? Temadag 24 april 2014 Skolfrånvaro Nacka Föreläsning Miriam Lindström Speciallärare och handledare www.attention-utbildning.se Skolan är samhällets viktigaste arbetsplats. En inkluderande skola innefattar

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Läget i länet Antal barn och ungdomar Antal patienter 2013 Andel Luleå-Boden 18964 1004 5,2 Piteå 11045 566 5,1 Gällivare 9420 347 3,7 Kalix 6007 351 5,8 Antal barn

Läs mer

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 Stockholm 08-556 93 190 Samtal med barn - en processorienterad utbildning i genomförande av samtal med barn och ungdomar i

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom

Stress & utmattningssyndrom Stress & utmattningssyndrom 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Aktuella och moderna

Läs mer

Vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF)

Vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) Vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) kunskap utveckling inspiration Öka förståelsen och fördjupa dina kunskaper med det senaste inom autismspektrumtillstånd och ADHD! Hot om våld så

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13 Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se Aspekter på stöd i skolan Skolan är en viktig skyddsfaktor inte minst för barn med funktionsproblem Men också

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn ett utvecklingspsykiatriskt perspektiv Harald Sturm, barnpsykiater och barnneurolog Eric Zander, psykolog och doktorand Utvecklingspsykiatrisk enhet

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

Instruktion till särskilt utvalda utbildare

Instruktion till särskilt utvalda utbildare Instruktion till särskilt utvalda utbildare Det här är en instruktion till dig som ska ge utbildning och färdighetsträning i bedömning och behandling av depression och värdera och hantera självmordsrisk

Läs mer

Klassifikation av socialtjänstens insatser. Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet

Klassifikation av socialtjänstens insatser. Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet Klassifikation av socialtjänstens insatser Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att utveckla en klassifikation av socialtjänstens

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Forskning pågår: Risk- och skyddsfaktorer. Närståendeinsatser

Forskning pågår: Risk- och skyddsfaktorer. Närståendeinsatser Forskning pågår: Risk- och skyddsfaktorer & Närståendeinsatser Tatja Hirvikoski Med dr, psykolog, specialist i neuropsykologi, KIND, Karolinska Institutet & FoUU-chef för Habilitering&Hälsa, Stockholm

Läs mer

Psykisk ohälsa hos skolbarn

Psykisk ohälsa hos skolbarn Gå 4 betala för 3! Psykisk ohälsa hos skolbarn förebyggande praktiskt arbete Skolhälsovård och BUP i samverkan praktiska exempel och samarbetsprojekt som lyckats Hur upptäcka psykisk ohälsa i tid hos barn

Läs mer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer Stärka barn i socialt utsatta livssituationer genom att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka beslutsfattare och politiker

Läs mer

DISA Din Inre Styrka Aktiveras

DISA Din Inre Styrka Aktiveras Din Inre Styrka Aktiveras En metod att förebygga nedstämdhet bland tonårsflickor Varför? Hur? Resultat Varför Disa? Internationella studier visar att yngre individer löper större risk att utveckla depressiva

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

Riksförbundet Attention. Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon. Dagens agenda

Riksförbundet Attention. Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon. Dagens agenda Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon www.attention-utbildning.se Dagens agenda 9.30 12.00 NPF - hur kan det yttra sig utifrån faktorer som diagnos, miljö, ålder

Läs mer

Ätstörningar. Ute Attermeyer. Överläkare. Centrum för Ätstörningar

Ätstörningar. Ute Attermeyer. Överläkare. Centrum för Ätstörningar Ätstörningar Ute Attermeyer Överläkare Centrum för Ätstörningar (Ha du själv någon tänkt att du borde träna mer? äter nyttigare? är missnöjd med din kropp?) Hela livet kretsar kring mat, träning och

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV?

VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV? 1 VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV? I skolans krisplan ska finnas ett särskilt avsnitt om vad som ska göras om skolan drabbas av ett självmord eller

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som har ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 NPF i Sverige framsteg och utmaningar Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 Attention vi organiserar personer med NPF Vi driver på utvecklingen inom NPF Vi skapar medlemsnytta Vi sprider

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som lider av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message Diagnos och behandling vid ångest och depression Louise Hamark Distriktsläkare och KBT-terapeut Uppsala Agenda Bakgrund Diagnostik Depression Sammanfattning- take-home message Bakgrund 1/3 av primärvårdens

Läs mer

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller

Läs mer

robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com, 070-745 36 61 www.magelungen.com

robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com, 070-745 36 61 www.magelungen.com Robert Palmér HSP-samordnare Steg 1 KBT inriktning barn och ungdomar Ia Sundberg Lax HSP-samordnare Steg 1 KBT inriktning barn och ungdomar robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com,

Läs mer

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. NPF Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har många gånger svårt att få vardagen att fungera, vilket

Läs mer

Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring

Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring Anteckningar från kvällsseminarium inom projektet Från forskningsobjekt till medaktör Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring Kerstin Möller, Örebro universitet

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Depressioner hos barn

Depressioner hos barn Depressioner hos barn Konferens Draken 2011-12-08 Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR Frågorna handlar om Föräldrarna Barnen/ungdomarna Vad man kan göra Samverkan En del annat Dokumentationen kommer att finnas

Läs mer

EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA)

EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA) EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA), leg psykolog, doktorand Centrum för Psykiatriforskning Institutionen för klinisk

Läs mer

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet Systerskap för att främja unga tjejers hälsa Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet 1 Genusinriktad ANDT-prevention Under 2011 påbörjades

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Personer med autism lider ofta av stress

Personer med autism lider ofta av stress Artikel ur Specialpedagogik 1/06 Text och foto: Camilla Törngren Personer med autism lider ofta av stress Människor som blir utbrända får oftast stöd av sina kollegor, nära och kära. Men när personer med

Läs mer

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Utbildningsdag Tierp 22 okt 2012 LYDIA SPRINGER SANDRA MELANDER lydia.springer@lul.se sandra.melander@lul.se Projektet finansieras av: SUF-Kunskapscentrum

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Att införa evidensbaserade metoder i barnoch ungdomspsykiatrin. Olav Bengtsson Divisionschef BUP Stockholm

Att införa evidensbaserade metoder i barnoch ungdomspsykiatrin. Olav Bengtsson Divisionschef BUP Stockholm Att införa evidensbaserade metoder i barnoch ungdomspsykiatrin Olav Bengtsson Divisionschef BUP Stockholm Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling Juni 2010 April 2012 Varför används inte riktlinjer

Läs mer

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet Förord Den här boken vill förmedla vikten av att våga se och bemöta det potentiella våld som barn och ungdomar kan vara utsatta för. Det gäller både det våld ett barn kan bevittna samt egen våldsutsatthet.

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

KBT- sömnbehandling på internet i NSÖ

KBT- sömnbehandling på internet i NSÖ - KBT- sömnbehandling på internet i NSÖ Informationsmaterial till personal på vårdcentraler i NSÖ. Uppdaterad januari 2012. Du hittar även information om projektet på www.susanneprojektet.info Hanna Tillgren

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

SCHEMA SVK Barnpsykiatrins ABC 2014-05-05 2014-06-05

SCHEMA SVK Barnpsykiatrins ABC 2014-05-05 2014-06-05 SCHEMA SVK Barnpsykiatrins ABC 2014-05-05 2014-06-05 Måndag 5 maj LOKAL: HANS, G22 9.00-10.15 Upprop och presentation av kursen, Ulrika Henriksson, Anna Shchokina, Eva Serlachius 10.15-10.45 Kaffepaus

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer

Professionellt bemötande av OLIKA klienter med självskadebeteende

Professionellt bemötande av OLIKA klienter med självskadebeteende Professionellt bemötande av OLIKA klienter med självskadebeteende Jonas Bjärehed Leg. psykolog, doktorand InsCtuConen för psykologi, Lunds universitet www.bjarehed.se Självskadebeteende Självskadebeteende

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

Socialtjänstforum. ett möte mellan forskning och socialtjänst VÅLD VÄLFÄRDSLAND. Konferens i Göteborg. 22 23 april 2008

Socialtjänstforum. ett möte mellan forskning och socialtjänst VÅLD VÄLFÄRDSLAND. Konferens i Göteborg. 22 23 april 2008 Socialtjänstforum ett möte mellan forskning och socialtjänst VÅLD I VÄLFÄRDSLAND Konferens i Göteborg 22 23 april 2008 Dagligen möts vi av rapporter om våld i vårt samhälle - på gatan, i hemmet och på

Läs mer

Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik

Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik Särskolan som möjlighet och begränsning Elevperspektiv på delaktighet och utanförskap. Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik Specialpedagogiska institutet Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet

Läs mer

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa 2. DIAGNOSTIK Definition Diagnostiska system Problem och utveckling Definition: Med ätstörning avses en ihållande störning i ätbeteende, som påtagligt försämrar fysisk hälsa eller psykosocialt fungerande.

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Stroke och rehabilitering - för hela teamet kring patienten

Stroke och rehabilitering - för hela teamet kring patienten Stroke och rehabilitering - för hela teamet kring patienten De nya uppdaterade nationella riktlinjerna kring strokevård och behandling vad innebär de för dig i vården av strokepatienten? Akut behandling

Läs mer

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Sävsjöviks förstärkta familjehem Sävsjöviks förstärkta familjehem Vi erbjuder familjehemsvård för vuxna personer med missbruk och / eller kriminalitet. Vår målgrupp är företrädesvis Individer med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk

Läs mer

DISA din inre styrka aktiveras

DISA din inre styrka aktiveras DISA din inre styrka aktiveras En länsövergripande utbildningssatsning för ungas psykiska hälsa Ifrågasätta Förebygga Medvetandegöra 1 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Beskrivning... 3 2.1 DISA-metoden...

Läs mer

Depression hos barn och ungdomar. Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu.

Depression hos barn och ungdomar. Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu. Depression hos barn och ungdomar Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu.se Förebygga och behandla depression vad kan ske i skolan? Förebygga

Läs mer

Konferensen riktar sig till tjänstemän och politiker inom socialtjänsten, skola och hälso- och sjukvård.

Konferensen riktar sig till tjänstemän och politiker inom socialtjänsten, skola och hälso- och sjukvård. Konferensen riktar sig till tjänstemän och politiker inom socialtjänsten, skola och hälso- och sjukvård. Antalet platser är begränsade och sista anmälningsdag är fredagen den 14 februari. Anmälan är bindande

Läs mer

Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan?

Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan? Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan? Norrköping 24 nov 2011 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socarb.su.se Ny rapport med hemska

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Välkomna! Till lärandeseminarium 2 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa

Välkomna! Till lärandeseminarium 2 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa Välkomna! Till lärandeseminarium 2 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa Tema- barn med koncentrationssvårigheter, barn som tänker annorlunda Lycksele 17.1 2012 Umeå 3.2 2012

Läs mer

KBT behandling vid spelberoende

KBT behandling vid spelberoende KBT behandling vid spelberoende RFMA konferens om spel och spelmissbruk 2011-02-02 Henrik Josephson Psykolog, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Karolinska Institutet, CNS missbruk/beroende henrik.josephson@ki.se

Läs mer

Depressionssjukdom och ångestsyndrom hos barn och unga

Depressionssjukdom och ångestsyndrom hos barn och unga En konferens för hela BUP-teamet Grupprabatt! Gå 4 betala för 3! Depressionssjukdom och ångestsyndrom hos barn och unga nya riktlinjer och senaste utvecklingen inom barn och ungdomspsykiatrin Diagnostik

Läs mer

CHEFSUTBILDNINGAR Våren 2015

CHEFSUTBILDNINGAR Våren 2015 Inbjudan Chefsutbildningar våren 2015 (Öppen utbildning) CHEFSUTBILDNINGAR Våren 2015 Välkommen till vårens Öppna Chefsutbildningar som arrangeras av Feelgood Region Stockholm! Vi kan även hjälpa er med

Läs mer

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet AST Neuropsykiatriskt tillstånd, där genetiska faktorer och miljöfaktorer under graviditet och

Läs mer

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 Kompetensutveckling på För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 "Socialförvaltningen i Mönsterås har fått statsbidrag i syfte att bland annat förbereda och fortsätta att utveckla sociala insatser

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

Körkort öppnar för jobb och ett annat liv

Körkort öppnar för jobb och ett annat liv Körkort öppnar för jobb och ett annat liv En enkätundersökning som visar på de möjligheter och utmaningar som personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar upplever som bilförare. 2014-05-06 Denna

Läs mer

VIS - Verksamt i skolan

VIS - Verksamt i skolan 2014-06- 18 Gunilla Carlsson Kendall, psykolog www.provivus.se Om ADHD för barn och ungdomar AkMv och processinriktad utbildning Komple5era den kunskap som finns hos pedagoger Verksamma strategier i den

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog 10.45-11.25 Autism/Aspergers syndrom Vilka diagnoser ingår i autismspektrumet? Vilka kriterier

Läs mer

Insamlingsstiftelsen EN FRISK GENERATION 1

Insamlingsstiftelsen EN FRISK GENERATION 1 Insamlingsstiftelsen En frisk generation EN FRISK GENERATION 1 Insamlingsstiftelsen En frisk generation Insamlingsstiftelsen En frisk generation startades 2011 som ett gemensamt initiativ av forskare från

Läs mer

Utsatta barn inom Barnhabiliteringen. Gunilla Rydberg 2009 11 03

Utsatta barn inom Barnhabiliteringen. Gunilla Rydberg 2009 11 03 Utsatta barn inom Barnhabiliteringen Gunilla Rydberg 2009 11 03 Barn och ungdomshabiliteringen Ingår tillsammans med Hörselhabilitering, Tolktjänst och Vuxenhabilitering i Habiliteringscentrum Habiliteringscentrum

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 IUP Åt vilket håll? ANDT Jämställdhet Måluppfyllelse Kunskapskrav Hälsa Föräldrar Sex-och samlevnad. Inlärning Meritvärde Mobbning Skolreform

Läs mer

IHF Konferens. SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap. Föreläsningen. Samverkan

IHF Konferens. SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap. Föreläsningen. Samverkan SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB IHF Konferens Norrköping 9 september, 2010 Stöd till barn och föräldrar i familjer där

Läs mer

Effektstudie av SkolFam. SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården

Effektstudie av SkolFam. SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården Effektstudie av SkolFam SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården Inledning Socialstyrelsen har uppdragit åt Forskningscentrum för psykosocial hälsa (Forum) att utvärdera effekterna av SkolFam, en tvärprofessionell

Läs mer

Hemmasittande barn och ungdomar

Hemmasittande barn och ungdomar DAGENS INNEHÅLL Hemmasittande barn och ungdomar Vad vet vi om hemmasittare? Vad bör vi göra utifrån det vi vet? Malin Gren Landell Leg psykolog, leg psykoterapeut, medicine doktor BUP-kliniken, Universitetssjukhuset,

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom 2015

Stress & utmattningssyndrom 2015 inspiration inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Arbetsrelaterad stress lär dig mer om rehabiliterings processen! Traumatisk stress när systemet går ur funktion Datum och plats:

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Framtidens Barn- och ungdomspsykiatri 2011

Framtidens Barn- och ungdomspsykiatri 2011 Framtidens Barn- och ungdomspsykiatri 2011 Inbjudan till konferens i Stockholm den 28-29 november 2011 TALARE Moderator: Lena Eidevall Örebro Universitet Per Germundsson Helsingborgs stad Thorbjörn Jordansson

Läs mer

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Lund 2013-06-03 Lena Nylander, överläkare, med dr Psykiatri Skåne lena.nylander@skane.se Lena Nylander 2013 1 Sårbarhet för psykisk sjukdom Vuxna

Läs mer