Genusföretagaren; entreprenören som normbrytare? Program konferens den 19:e mars 2010.

Transkript

1 Genusföretagaren; entreprenören som normbrytare? Program konferens den 19:e mars Förmiddag 8.00 Registrering ca 20 deltagare Inledning Pernilla Karlsson från Add Gender, samordnare, hälsar välkommen och presenterar Nätverket Genusföretagarna (NGF) och dagens konferens. På årsmötet, som hölls den 18:e mars kl 18, deltog nio personer. Pernilla Karlsson fick förnyat förtroende som samordnare i ytterligare två år. Ledamöter i den nya styrelsen är Charlotte Niklasson, Språktjänst för mångfald, Christina Ahlzen, Christina Ahlzén konsult, Ewa- Christina W Sandgren (kassör), Genusakuten, Karin Gagner, Karin Gagner organisationsutveckling och genusperspektiv, suppleant Alice Aliye Bilfeldt Onay, KARMA mångkulturellt resurscentrum. Hans Robertsson, Arbetsliv och Mångfald är revisor. Branschförsäkring har diskuterats på årsmötet och en enkät kommer gå ut till medlemmarna för att undersöka intresset för en sådan försäkring. Opinionsbildning och marknadsföring är områden som ska utökas under de kommande åren. Varför behövs NGf? Pernilla Karlsson berättar om sin egen erfarenhet av att det var svårt att ta sig in på arbetsmarknaden som nystartad genusföretagare. Det finns idag ingen talesperson som kan föra fram genusföretagares kunskap och talan i debatt och media. NGf bevakar medlemmarnas intressen och har som branschorganisation ett helikopterperspektiv med syfte att ligga i framkant. Förmiddagen på dagens konferens är till för företagarna, för att vi ska kunna ställa frågor och diskutera utan att ha försäljarmanteln på. Det finns mingelpapper uppsatt i lokalen. Där kan man skriva idéer, tankar och diskussionsfrågor. Lunch och middagsmeny presenteras Presentation av deltagarna Susanna Lilie, ledamot som gått ur styrelsen, håller i en presentationsrunda. Som företagare ska man kunna sälja sig själv med en pitch, en kort och kärnfull presentation om vad man gör som inte tar längre tid än en hissfärd. Spännande presentation!

2 9.20 Workshop 1 med Eva Löfgren- Jämställd rekrytering. Eva jobbar med mångfald ur ett brett perspektiv och menar att det är processerna som är viktiga. Eva Löfgren drev arbetsförmedlingen Internationella Ingenjörer under 90- talet och såg hur mångfald påverkar rekrytering. Att se till att varje individs kompetens blir tillvaratagen är hennes drivkraft oavsett hur kompetensen är förpackad. Eva drev projektet FAIR FramtidsAnpassad Inkluderande Rekrytering under Information om projektet finns på Det var ett uppdrag från räddningstjänsten i Linköping blev starten till ett projekt om jämställd och mångfaldsorienterad rekrytering. Räddningstjänsten skulle bygga ny station och hade dessutom fått nya arbetsuppgifter för de anställda till exempel att de skulle vara ute och arbeta mer förebyggande. Klimatet på arbetsplatsen är viktig i rekryteringsprocessen. Finns det en mycket stark norm hur man måste vara så hjälper det inte så mycket med en aldrig så FAIR rekryteringsprocess. Cheferna måste arbeta med att förändra klimatet på arbetsplatsen samtidigt som de stödjer de nya medarbetarna. Vi själva är en felkälla i rekryteringen i och med att vi har våra referensramar utifrån vår bakgrund, generationstillhörighet, utbildning m.m. Det är viktigt att ha en medvetenhet om det samt skapa stödsystem i processen för att eliminera denna felkälla. Förberedelsearbetet inför en rekrytering är det viktigaste. Vilka arbetsuppgifter ska göras, vad behöver vi för kompetens för detta och hur vill vi förändra oss? Finns det exkluderande krav i kravprofilen? Brandmännen hade tidigare krav på C- körkort vilket hindrade många kvinnor från att söka. Krav på personliga brev gjordes om till skräddarsydda ansökningsformulär. Detta för att eliminera läsande mellan raderna vilket tenderar att följa normerna. Hur rekryteras de som har kompetensen men vanligtvis inte söker? Alla kanaler hölls öppna, lappar på träningsställen och kontakt med invandrarföreningar samt annons i Metro och Arbetsförmedlingen. Alla tjejer som sökt kom till intervju. I slutändan erbjöds tre kvinnor jobbet som brandman och två tackade ja. Här öppnade Eva upp för en frågestund. Workshop 2 med Louise Heime Erfarenhetsberättelser. Louise Heime berättar om sina erfarenheter av att jobba med jämställdhetsfrågor inom

3 företag och tar fram aktuella exempel relaterade till jämställdhet. Louise arbetar på Resurscentra och har tidigare jobbat på bland annat Ericsson. Genusperspektiv fanns inte när Louise utbildade sig på juristprogrammet. Som genusföretagare är det bra att komma inpå ett företag några månader, i jämförelse med att vara anställd. Det är svårt att alltid vara den som är jobbig. Louise har arbetat för att öka uttaget av pappaledighet på Ericsson. Det gjorde att hon som person var sammankopplad med pappaledighet Veckans Affärers (VA) hemsida visar på ett försök till förändring. De har idag journalister anställda på heltid för att bevaka jämställdhet inom näringslivet, detta trots sin höga gubbfaktor. Pontus Schultz på VA anses dock av vissa i journalistkretsar vara oseriös då han talar för jämställdhet. Det anses att han tar upp de mjuka frågorna. Det finns inga stora företag som profilerat sig som jämställda på ett sådant sätt som skulle vara möjligt. Louise Heime har även arbetat med Women to the Top som är ett nätverk för höga chefer. Cheferna behöver lite specialkunskap, de vill inte visa sig okunniga och kan därför inte delta på samma utbildningar som resten av personalen. Mångfald är ett perspektiv som företag för fram framför jämställdhet idag, menar Louise. Det finns ofta en presentation av jämställdhetsarbete på företagens hemsidor men det reflekterar inte nödvändigtvis ett arbete med frågorna i verkligheten. Vinnarna i framtiden kommer att bli de som arbetar med frågorna. PEAB vände sig till Louise och undrade varför kvinnorna inte stannade kvar på arbetsplatsen. Louise visade att det spelade roll att man började kl sju på morgonen. Kvinnor lämnar ofta på dagis och kan därför inte börja klockan sju. Arbetstiderna ändrades som en följd av detta arbete. Manpower tas upp som ett exempel på ett företag som utmanar. De har haft ute en annons som löd: Pappa kom hem!. Tyvärr var det bara för att väcka debatt, de har inte mycket aktivt arbete kring frågorna påpekas Fika Workshop 3 med Susanna Lilie Sexualitet Hur talar man om det? Susanna Lilie har det egna företaget Egala och är i grunden socionom. Workshopen behandlar hur man gör det möjligt att prata om sexuella trakasserier. Finns det någon i gruppen som har erfarenhet av att möta sexuella trakasserier på företag? Har du som företagare en metod för att hantera heteronormativitet? Hur många tycker att det är lätt att prata om sexrelaterade situationer? Hur kopplat är sexualitet till genus? Susanna läser upp en situation av sexuella trakasserier på en arbetsplats. Gruppen delas in i tre och får diskutera olika scenarion.

4 Workshop 4 med Pernilla Karlsson Workshopen behandlar interna normer genom en övning. Fyra grupper får varsitt papper. 2 grupper får tänka på genusföretagare och de andra 2 grupperna får tänka på företagare i allmänhet. Pernilla läser upp en saga och uppmanar till att det inte finns några regler, det är bara att låta tankarna vandra. Grupperna ritar därefter det som kommit fram i tankarna på stora blädderblockspapper. Se bilder. Skribent: Sara Jonasson Mobil:

5 11.30 Kommunikation internt och externt Pernilla Karlsson berättar att kommunikationen hittills har skapats efter behov. Hemsida och blogg har uppstått på detta sätt. NGf använder en worldpressplattform till hemsidan. Efter beslut på årsmötet den 18:e mars avvecklas e- postlistan. Forumet kommer att vara plattformen för kommunikation förutom hemsidan i fortsättningen. Pernilla visar och går igenom hemsidan = blogg och Ning som är Genusföretagarnas plattform för det sociala forumet. Styrelsen hjälper till om medlemmar inte vet hur de ska gå med, det är bara att höra av sig till någon av dem. Frågan om hur potentiella kunder kan använda hemsidan kommer upp. Pernilla svarar att om styrelsen får en förfrågan från en potentiell kund läggs frågan ut på hemsidan. Sidan är enbart till för medlemmar och NGf ska inte förmedla kontakter till potentiella kunder, men däremot kan potentiella kunder skicka en förfrågan som sedan läggs ut på forumet för alla medlemmar att se. Exempelvis upphandlingar eller liknande Lunch Fler deltagare droppar in, nu blir deltagarantalet totalt kring 40. Eftermiddag Välkommen till eftermiddagen! Samordnare Pernilla Karlsson presenterar sig, NGf och hälsar alla nya deltagare välkomna. Styrelsen presenterar sig (Charlotte Niklasson, Christina Ahlzen, Ewa- Christina W Sandgren (kassör), Karin Gagner, suppleant Alice Aliye Bilfeldt Onay, Hans Robertsson, revisor). Information om att en utvärdering i enkätform kommer att mailas ut till deltagarna tillsammans med en deltagarlista. Vad är en genusföretagare? Det är den som har genus/jämställdhet/mångfald i sin affärsidé och den kan då bli medlem i NGf. Under 2009 hade NGf 70 medlemmar. Pernilla visar var NGf befinner sig idag och varför det finns ett behov av en branschorganisation. Det är för att få en hållbar utveckling. NGf står för entreprenören som normbrytare. Genusföretagaren står emellan akademien och uppdragsgivarens verklighet. Det är en svår situation som kännetecknar genusföretagarens vardag. Men en nödvändig situation som också kännetecknar utveckling och normbrytande. Utifrån- och inperspektiv på branschen ger oss försprån, inifrån- och utperspektiv på branschen ger förändringsstyrka.

6 13.20 Yrket genusföretagare med bland annat Arvid Hermansson, Careeria och Petra Nysten, Ekvalita. Jenny Claesson och Arvid Hermansson har hittat varandra genom NGf. Jenny ställer frågor till Arvid om hur deras kontakter har sett ut. Careeria är en plattform för kvinnor och arbetsgivare vid rekrytering via internet. Affärsidén är att vara en plattform för arbetsgivare och kvinnor på väg in i arbetslivet, och de flesta kunderna finns inom IT och teknik. NGf har varit en tillgång för Arvid då han har hittat samarbetspartners och fått en ögonöppnare. NGf skapar trovärdighet för Careerias affärsidé, skapar uppmärksamhet och samordnar en liten bransch på bra sätt. Christina presenterar en av NGf:s internationella kontakter; Petra Nysten från företaget Ekvalita i Finland. Petra inleder med en bikupa om förutfattade meningar om jämställdhet i Finland. Finns det några skillnader mellan Finland och Sverige? Petra presenterar därefter Ekvalita, företaget hon har tillsammans med två andra, Sofia och Malin. Ekvalita erbjuder utbildning, handledning och konsultering. Skillnader mellan Sverige och Finland vad det gäller genus och jämställdhet är flera: samhällsutvecklingen, världskrigen, inbördeskriget, kvinnorörelsen samt den politiska debatten är några. Petra upplever Finland som konflikträdda officiellt. Man talar inte om makt. Jämställdhet är frånvarande i den finska debatten. Statsfeminismen är stark och några exempel på det är TASY, JÄMO, TANE och NYTKIS. NYTKIS samlar alla kvinnoorganisationer och ideella föreningar och de har en heltidsanställd ledare. I Finland talas det inte om klassfrågor. Kanske är det en förklaring till att NYTKIS kan finnas. MINNA är en ny portal som öppnades för några månader sedan. Där samlas forskning, statistik och avhandlingar. Machokulturen i Finland är ett stort problem eftersom den inte diskuteras som ett sådant. Dödskjutningar och mäns våld är några tecken på det. Sexualitetsdiskussionen ligger på en annan nivå i Finland jämfört med i Sverige. Jämställdhet och hbtq- frågor är inte sammankopplande. Feminism och jämställdhet är vänsterinriktat i Sverige men inte i Finland. Det finns mycket jobb för genusföretagare men inte så mycket konkurrens. Det kan bero på att kunderna inte vet att det finns företag som jobbar med jämställdhetsfrågor Fika + Mingel med musikunderhållning av Petra Ahlmark från föreningen Impra. Christina Ahlzén presenterar och anordnar: Mingelbingo. Allt för att skapa nya kontaktytor.

7 15.15 Entreprenörens betydelse Christina Ahlzén presenterar Petra Ahlmark som berättar om Impra. Vinnaren av mingelbingon blev Kristina Henkel som också håller i kommande paneldiskussion, hon får en fin rättvisemärkt godisblandning som pris. Kristina har jobbat med skola, barn och genus i sitt företag jämställt.se sedan 2004 och bland annat skrivit två böcker. Just nu arbetar Kristina med ett projekt på Åland där man tagit fram material för jämställdhetsintegrering i skolan Panelsamtal med Christer Hallerby; Integrations- och jämställdhetsdepartementet, Lars Einar Engström; karriärist och författare, Marie Trollvik; SKL samt Pernilla Karlsson; samordnare för Nätverket Genusföretagarna. Moderator är Kristina Henkel; jämställdhetskonsult, Jämställt.se. Deltagarna får själva presentera sig och sina visioner. Pernilla: Jag vill hålla diskussionen levande. Lars- Einar: Det blev debatt för några år sen då min bok En sexists bekännelser kom ut. Den handlar om den egna rollen som rekryterare och ledare. Sen dess har jag berättat om egna erfarenheter på föreläsningar. Marie: Jag är jämställdhetskonsult, har lett Women to the Top och är nu chef för program för hållbar jämställdhet på SKL ledare har utbildats hittills i programmet. Christer: Jag är högst ansvarig tjänsteman för jämställdhet i Sverige. Kristina: Det finns de som köper en bok istället för att ta in en konsult i dessa fågor. Marie: Det krävs att kommunen upplever att det finns ett behov för att ett jämställdhetsarbete ska bli hållbart. Konsulter ska inte skriva ansökningar om det inte finns intresse. Kristina: Det är en fördel att komma utifrån då man kan ställa de obekväma frågorna. Pernilla: Ju fler professionella konsulter det finns desto mer utvecklas marknaden. Konsulter hittar nya lösningar och paket för företag. Inifrån- och utperspektiv för förändring. Lars- Einar: Som konsult är det inte fruktbart att komma två gånger till ett företag utan det krävs att man kommer fler gånger. Pernilla: Vi är en bransch med dålig självkänsla. Christer: Säljmotståndet som finns är inte specifikt för den här branschen. Konsulter i sig skapar efterfrågan. En stor bransch ökar jämställdhetsarbete. Han vill se mer processer och konsulter som går in i kvalitetsprocesser. Det är bra att bunta sig med andra. Management, ledarskap. Ökad jämställdhetskompetens behövs, de stora konsultföretagen behöver öka sin jämställdhetskompetens. Det är de stora konsultföretagen som kommer in vid stora omorganiseringar och då försvinner

8 jämställdhetskompetensen. Kristina: Vi måste ställa krav, sälja paket. - Diskussion om jämställdhetscertifiering Representant från Svens Jämställdhetskompetens i publiken: Det finns en jämställdhetscertifiering i Svensk jämställdhetskompetens. Kvalitetsmärkning för både teoretisk och praktiskt perspektiv, medlemmarna blir marknadsförda tillsammans, en fördel i en förhandling för att få ett uppdrag. Kristina: Man hamnar i en biologisk diskussion, arbetet ges bara en chans, svårt att komma in efter till exempel en utbildare som inte varit bra. Pernilla: Det behövs en certifiering utifrån kunden, beställarkompetensen är inte tillräckligt hög för att de ska veta vad de ska fråga. Svensk jämställdhetskompetens var ett hinder för mig att starta företag. Christer: Jag tror inte att det är staten som ska certifiera, den typen av system behöver nödvändigtvis ligga på branschen. Marie: Det ska inte finnas en likriktning. Vi tar fram ett verktyg för att jämföra jämställdhetsarbete i olika verksamheter, information, upphandling och utförarperspektivet. En europeisk jämställdhetsdeklaration ska kunna användas vid upphandling. Vården är ett exempel; hur ser vi att utförande part gör ett jämställt arbete. Standardiseringssystem måste någon betala för. Christer: ISO 9000 finns idag och jämställdhetsaspekten kan ingå i detta men det kan lika gärna vara en egen standard. Jämställdhet bör inte vara en abstrakt fråga i arbetet, det ska in i det vardagliga. Lars- Einar: Det är ingen skillnad på jämställdhetsarbete och annat förändringsarbete. Jag är inte säker på att man får fler kunder för att man är certifierad. I rekryteringsbranschen är det inte så. Jag är psykolog men har inte sagt det. Det är en svår fråga med certifiering. Kristina: En certifiering skulle kunna ge ett miljömedvetet perspektiv. Fråga från publiken: Kan panelen komma fram till vad jämställdhet är? Biologi har kommit upp två gånger, vad är då definitionen på vad jämställdhet är? Pernilla: Ordboken är min utgångspunkt. Det händer att jag möter att man inte vet vad jämställdhet är. Angående biologi så blir jag alltid förvånad då det kommer upp. Är det bästa inte att höja beställarkompetensen? Marie: Jag utgår ifrån de jämställdhetspolitiska målen och SKL:s mål. - Diskussionen om certifiering tas upp igen Pernilla: Namnet NGf har vi tagit för att inbegripa många. De som skriver under på att förknippas med genus kan vara medlemmar, det gör att mångfaldsföretagare kan vara medlemmar. Christer: Vad är det jämställda samhället? Jämställdhetscertifiering för mig handlar om

9 den kritiska betydelse som stora konsultbolag har när de går in och omorganiserar. Fråga från publiken: Det viktiga med en certifiering är att den fungerar som en kvalitetssäkring. Folk ringer och vill ha Mars och Venus och undrar om jag vet någon som gör det. De som utför dessa tjänster är substitut och vi måste få bort dem. Jämställdhet är inte Venus och Mars. För oss har det varit bra att vara med i Svensk Jämställdhetskompetens. Lars- Einar: Venus och Mars måste bort annars hamnar vi i att det ligger i kvinnors gener. Det är långt kvar. Pernilla: Certifiering är för branschen men vem ska vara utförare? Kraven får inte vara för låga. När, vem och vad innehåller en certifiering? Det kan vara bra när marknaden börjar mättas men inte i nuläget. Kommentar från publiken: Det är skillnad på jämställdhet och jämställdhet eftersom alla inte är genusmedvetna. NGf är bra eftersom de lyfter frågan. Kommentar från publiken: Vad är företagens motivation för att jobba med jämställdhet? Christer: Ingen i företagen vet vilka de jämställdhetspolitiska målen är. Kristina: Det är lagen som avgör. Marie: För mig har jämställdhet att göra med lönsamhet. Nya affärsidéer. Det hänger ihop med verksamhetsutveckling. Standardvårdplaner. Män får intravenös smärtstillning och kvinnor får Panodil. Det är en demokratisk rättighet. Kommentar från publiken: En förstudie för Stockholms läns landsting visar på lönsamhet. Kvinnors obetalda arbete bär upp hela samhället. Lars- Einar: Näringslivet var inne på mänskliga rättigheter ett tag men ingen var intresserad, vi gör ingen skillnad. Gick in på lönsamheten i mixade grupper. Det som saknas är människor med rätt kompetens. Fråga från publiken: Är det ens ok att arbeta med kvinnor och män som genusföretagare. Vi behöver prata om normer istället för jämställdhet. Christer: Satsningarna idag ligger i offentlig sektor men kan tillämpas i näringslivet så småningom. Pernilla: Entreprenören som normbrytare står högst på NGf:s agenda. Kristina tackar! Summering Christina Ahlzén tackar och sammanfattar Avslutning och mingel Middag med musikunderhållning av Petra Ahlmark; Impra och stand- up av Jenny Claesson och Pernilla Karlsson från Add Gender.