FASTIGHETSNÄT - REGISTRERINGSSYSTEM FÖR FASTIGHETSNÄT

Transkript

1 Sida (70) INNEHÅLLSFÖRTECKNING FASTIGHETSNÄT - REGISTRERINGSSYSTEM FÖR FASTIGHETSNÄT Sida. INLEDNING..... Allmänt..... Anvisningens utformning Bakgrund Definitioner Tillämpning Ansvarig utgivare...4. FASTIGHETSNÄT - UPPBYGGNAD Allmänt Indelning GRUNDSTANDARD Allmänt Registreringsbeteckningar Dokumentation GRUNDUPPGIFTER FÖR REGISTRERING Allmänt Kopplingsmateriel - registreringsbeteckningar Allmänt Prefix (Nivå ) Ställbeteckningar (Nivå ) Fältbeteckningar (Nivå 3) Beteckningar på Panel (Nivå 4) Beteckningar på Delpanel (Nivå 5) Beteckningar på Punkt (Nivå 6) Spridningsplint Kabelmateriel Kopplings-/inkopplingsadress DOKUMENTERING Allmänt Dokumentsystematik Dokumentöversikt Dokumentutformning Allmänt Allmän orientering om anläggningsdokumentationen Fastighetsnät, nätschema Monteringsritning Kanalisation, situationsritning (utomhus) Kanalisation, installationsritning (inomhus) Fastighetsnät, installationsritning Fastighetsnät, placeringsritning Ställförteckning Fastighetsnät, apparatlista Förbindningstabell kabel (enligt försvarsstandard) Disponeringsritning Panelkort Plintkort Förbindningstabell/kopplingskort (enligt Svensk Standard) Korskopplingstabell MÄRKNING REFERENSER...69 Bilaga. Registreringsbeteckningar, jämförelse med DALF.

2 Anläggningsbyrån Sida (70) INLEDNING. INLEDNING.. Allmänt Denna "Anvisning Registreringsystem för fastighetsnät" innehåller styrande riktlinjer för registrering av fastighetsnät inom Försvarsmakten (FM). Den skall vara ett underlag vid projektering, installation, vidmakthållande och utbildning. Anvisningen innehåller de grundläggande riktlinjer för registrering, dokumentering och märkning som gäller vid nyinstallation av fastighetsnät. Grundstandarden framgår av kapitel 3. För att anvisningen skall kunna utnyttjas även vid dokumentationen av många befintliga anläggningar, beskrivs också möjligheter till anpassningar för att kunna hantera huvuddelen av dessas dokumentation. Vid utökning/dokumentation/upprättning av en befintlig anläggning får man bedöma från fall till fall om standardutförandet skall tillämpas helt eller delvis och i vilken omfattning det eventuellt måste anpassas. Riktlinjerna är för närvarande begränsade till att omfatta fasta installationer av passiva nätdelar. Anvisningen innehåller alltså för närvarande inte riktlinjer för registrering etc. av de transmissions- och logiska trafiknät som utnyttjar det generella fastighetsnätet. Det finns ett antal sådana, ex.vis. LAN, nätanslutningssystem, abonnentsystem, som kännetecknas av att de alla är sinsemellan olika och därigenom för med sig helt olika dokumentationsbehov. Principer för dessa får för närvarande utvecklas inom respektive teknikområde. Denna anvisning bygger på Svensk Standard (se kapitel 7, Referenser), dock finns vissa skillnader som måst göras för att förenkla och förtydliga och som grundas på hänsyn till FM krav avseende ensade dokumentationsprinciper, ensat installationssätt, säkerhet och underhåll. De avsteg som gjorts består huvudsakligen i att handskrivna blanketter ej används samt att registreringsbeteckningarna anpassats till aktuell modern materiel. Kapitel innehåller en övergripande orientering om uppbyggnaden av generella fastighetsnät. För detaljerade uppgifter om det praktiska utförandet hänvisas till övriga avsnitt i Anvisning Lokala nät)", som ingår i M CD POINT. Vid utvecklingen av föreliggande anvisningen har kontakt upprätthållits med projekt DALF (Dokumentation Av Lokala Förbindningar), som har till uppgift att utveckla ett informationssystem för teledokumentationer att utnyttjas inom Försvarsmakten. I bilaga görs en jämförelse mellan uppgifter om befintlighet i DALF och registreringsbeteckningar enligt denna handbok. Fastighetsnät dokumenterade enligt denna handbok passar alltså väl in i det planerade systemet.

3 Anläggningsbyrån Sida 3 (70) INLEDNING.. Anvisningens utformning.3. Bakgrund Anvisningen består av 7 kapitel. Kapitel, INLEDNING innehåller information om handboken - syfte, utformning, bakgrund, övergripande definitioner, tillämpning och utgivare. Kapitel, FASTIGHETSNÄT - UPPBYGGNAD ger en bild över hur fastighetsnät byggs upp, för att öka förståelsen av det som skall registreras. Kapitel 3, GRUNDSTANDARD innehåller de grundläggande reglerna för registreringen. Kapitlet är uppdelat i två avsnitt, ett som beskriver registreringsbeteckningarnas uppbyggnad och ett som ger riktlinjerna för dokumentationen. I kapitel 4, GRUNDUPPGIFTER FÖR REGISTRERING utvecklas registreringsbeteckningarna i detalj. Kapitlet innehåller utöver förtydliganden även underlag för anpassningar av befintliga dokumentationer. Kapitel 5, DOKUMENTERING innehåller detaljerade anvisningar för hur dokumentationen skall byggas upp och hur de olika dokumenttyperna skall utformas. I kapitel 6, MÄRKNING framgår riktlinjer för hur materielen skall märkas. Den aktuella materielen omfattar: Ställ, fält, paneler, uttag, kablar m.m. I kapitel 7, REFERENSER slutligen är förtecknade tillämpliga handböcker, standarder etc. bl.a. den svenska standardserien "Registreringssystem för interna tele- och datanät" samt "Dokumentation - Framställning av dokument för användning inom elektrotekniken". Dokumenteringen av elektriska signalers framföring i försvarets anläggningar har hittills skett på ett antal olika sätt beroende på anläggningstyp, typ av kommunikationssystem samt hur upphandlingen har gått till. Även inom en och samma anläggning kan dokumenteringen ha utförts enligt olika principer. För krigsanläggningar (befästningar) används fortfarande en modell, den s.k. C-kortsprincipen, som härstammar från mitten av 60-talet, då LME tog fram och utvecklade ett system för registrering för de nya Stril 60- anläggningarna (lfc och rrgc). Detta bildade grund för en fortsatt utveckling som till i dag omfattar c:a 300 korttyper. De ingående korten innehåller i princip en blockschemaliknande presentation av förbindelsers framföring i anläggningar, d.v.s. de beskriver i huvudsak logiska nät. Även interna tele- och datanät dokumenteras på detta sätt på denna kategori av anläggningar. Forts.

4 Anläggningsbyrån Sida 4 (70) INLEDNING.4. Definitioner.5. Tillämpning.6. Ansvarig utgivare För interna tele- och datanät (fastighetsnät, lokalnät) har under samma tid utvecklats en svensk standard (översikt SS första utgåvan ), som har fått starkt genomslag vid dokumenteringen av civila anläggningar där den normalt täcker hela dokumentationsbehovet för den totala teleinstallationen. I olika anpassningsformer används den vid flera typer av försvarsanläggningar, t.ex. flygbaser, flottiljer, regementen. En nackdel för försvarets vidkommande är att den inte rakt av är tilllämplig för en försvarsanläggning i sin helhet. Begränsat till de anläggningsdelar som utgör interna tele- och datanät kan den dock ändå med fördel användas, men det krävs då att tillämpningen anpassas och förtydligas för att försvarets behov skall kunna uppfyllas så att dokumentationen blir likformig och passar in i övergripande system. Riktlinjerna i denna handbok bygger på Svensk Standard och är anpassade och förtydligade med bibehållande av intentionerna i denna. I och med detta uppnås en tydlig och lättförståelig dokumentation som även personal med civil bakgrund inom teleområdet direkt kan tolka. Fastighetsnät är ett generellt kabelnät med erforderliga anslutnings- och kopplingsdon för data- och telekommunikation inom ett geografiskt begränsat område. Logiska nät är de nätverk som byggs upp med utnyttjande av transmissionsresurser i fastighetsnätet samt aktiv utrustning t.ex. LAN, telenät. Denna handbok (och begreppet fastighetsnät) omfattar inte uppbyggnad av logiska nät och produktval härför. Standarden skall tillämpas vid produktionen av nya anläggningar. Standarden är även lämplig (eventuellt med vissa justeringar) för dokumentation av huvuddelen av i försvarmakten befintliga anläggningar. Vid kompletterings- och ändringsarbeten på befintliga anläggningar avgöres från fall till fall om dokumentationen skall göras om enligt denna handbok och hur anpassning av dokumentationen då skall ske eller om dokumentationen skall ske enligt tidigare använd modell. Försvarets materielverk FMV:KC Ledstöd (MS467). E-post: fmv.point@fmv.se

5 Anläggningsbyrån Sida 5 (70) FASTIGHETSNÄT - UPPBYGGNAD. FASTIGHETSNÄT - UPPBYGGNAD.. Allmänt Nedanstående bild visar principiellt ett fastighetsnät och dess ingående komponenter. Byggnad Byggnad Spridningsnät Våning Spridningsnät Uttag Våning Våning Våningscentral Våning Våningscentral Redundant förbindelse Våning Stamnät Våningscentral Spridningsnät Våning Våningscentral Redundant förbindelse Spridningsnät Stamnät Våningscentral TP Våningscentral Redundant förbindelse Byggnadscentral Byggnadscentral Områdesnät Områdesnät Områdescentral Anm. I nät byggda enligt äldre principer kan andra benämningar förekomma, t.ex. korskopplingsskåp. Definitioner av nätbenämningar framgår av avsnitt.. Indelning. För detaljerad information om fastighetsnätets uppbyggnad, se kap 9 i handbok "EO 674/98 Anvisning för installation och driftsättning av telenät (Anv Teleinst)", som ingår i M CD POINT.

6 TA00 TA00 FÖRSVARETS MATERIELVERK Anläggningsbyrån Sida 6 (70) FASTIGHETSNÄT - UPPBYGGNAD Nedanstående bild visar ett exempel på (delar av) ett fastighetsnät med de ingående komponenter som omfattas av denna handbok. Stamnät Tele UTP Våningsplan Spridningsnät Stamnät Data Hub Dator Telefon Våningscentral Stamnät Tele Stamnät Data Våningsplan Stamnät Tele UTP Spridningsnät Områdesnät - Data Stamnät Data Områdesnät - Tele Hub Dator Telefon Korskopplingsutrustning för anslutning av tele Byggnadscentral Våningscentral Bild - Exempel på del av fastighetsnät

7 Anläggningsbyrån Sida 7 (70) FASTIGHETSNÄT - UPPBYGGNAD.. Indelning Vanligtvis omfattar fastighetsnätet en juridisk fastighet. Inom försvarsmakten kan fastighetsnätet dock omfatta flera juridiska fastigheter, t.ex. en flygflottilj. Detta nät räknas då som ett sammanhållet nät med en dokumentation och registrering. Ett fastighetsnät delas upp i olika delnät: - områdesnät - stamnät - spridningsnät Områdesnät är det delnät som knyter ihop ett antal byggnader inom ett område t.ex. flottiljområde eller garnision. Stamnät är det delnät som knyter ihop olika delar/våningar inom en byggnad. Spridningsnät knyter arbetsplatsuttag till våningscentral. Det tekniska innehållet i ett fastighetsnät indelas materiel- och funktionsmässigt i: a) fast installation: * kabel, sladdställ: - matarledning - områdeskabel - spridningsledning - stamkabel - anslutningsledning - spridningskabel * kopplingsmateriel: - kopplingspanel (kk-panel) - kopplingsbox (kk-box) - skarvenhet - kopplingsplint - spridningsplint - anslutningsplint - uttagsdon b) korskopplingar För detaljerade uppgifter om det praktiska utförandet hänvisas till övriga avsnitt i Anvisning Lokala nät)", som ingår i M CD POINT.

8 Anläggningsbyrån Sida 8 (70) GRUNDSTANDARD 3. GRUNDSTANDARD 3.. Allmänt 3.. Registreringsbeteckningar Detta kapitel anger dels riktlinjer för uppbyggnaden av registreringsbeteckningar, dels riktlinjer för hur dokumentationen skall utformas. Avvikelser från standardutförandet och förtydliganden behandlas i efterföljande kapitel Allmänt Registreringsbeteckningen byggs upp hierarktiskt med en kombination av bokstäver och siffror som entydigt identifierar adressen till de olika nätdelarna (stativ, paneler, enheter, kablar etc.) enligt nedanstående bild. Streckade uppgifter erfordras normalt inte. Den nivå som inte erfordras utgår. Registreringsbeteckning (Nivå ) Nivå Nivå 3 Nivå 4 (Nivå 5) Nivå 6 (Prefix) Ställ Fält Panel (Delpanel) Punkt (Uttag) Exempel: BA ) Två versala bokstäver enligt Svensk standard 3) Två siffror 4) Två siffror 6) Två ev. tre siffror, i vissa fall följt av tilläggstecken Avvikelser och övriga förtydliganden framgår av avsnitt 4.. I det följande beskrivs de olika nivåerna översiktligt.

9 Anläggningsbyrån Sida 9 (70) GRUNDSTANDARD 3... Prefix (Nivå ) Användning och förtydliganden framgår av avsnitt Ställbeteckningar (Nivå ) Fältbeteckningar (Nivå 3) Beteckningar på Panel (Nivå 4) Ställ är benämning på det utrymme, den lokal eller dylikt som används för teleteknisk utrustning. Ställ kan utgöras av kopplingsstativ (enskilt eller i grupp, ex.vis. Områdescentral, Byggnadscentral, Våningscentral), telecentral, telerum etc. och kan innehålla ett eller flera fält. Ställ betecknas med två versala bokstäver. Avvikelser och förtydliganden framgår av avsnitt Fält utgörs av stativ eller annan begränsad yta/volym för montering av teleteknisk utrustning och/eller don för förbindning och anslutning. Fält numreras (från vänster) med två siffror. Avvikelser och förtydliganden framgår av avsnitt Med Panel avses i detta sammanhang mindre, självständig enhet för placering i fält. Registreringsbeteckningen för Panel (motsv.) utgöres av två siffror som anger materielenhetens placering i höjdled (HE). Avvikelser och förtydliganden framgår av avsnitt Beteckningar på Delpanel (Nivå 5) Beteckningar på Punkt (Nivå 6) Denna nivå erfordras ej normalt. Med Delpanel avses i detta sammanhang mindre, självständig enhet för placering i Panel. Användning, registreringsbeteckningar och förtydliganden framgår av avsnitt Den generella benämningen på nivå 6 är Punkt. Med punkt avses den enskilda kopplingspunkten (motsv.). I generella fastighetsnät används även begreppet uttag på denna nivå. Punkt/uttag betecknas med två siffror + ev. ytterligare ett tecken. Avvikelser och förtydliganden framgår av avsnitt 4..7.

10 Anläggningsbyrån Sida 0 (70) GRUNDSTANDARD 3.3. Dokumentation Allmänt Beroende på vilka dokumentationsprinciper som valts för anläggningen, dokumenteras den fasta installationen i erforderlig omfattning på några eller flera av följande ritningstyper. Följande dokument uppgöres alltid; 3. Allmän orientering om anläggningsdokumentationen 4. Översiktsschema nivå : Fastighetsnät, nätschema Endera av typ 0, eller 3: 0. Kabelförläggningsritningar: Fastighetsnät, installationsritning. Placeringslistor/Placeringsritningar: Fastighetsnät, placeringsritning 3. Placeringslistor/Placeringsritningar: Fastighetsnät, apparatlista. Förbindningstabell/kopplingskort (Avser logiskt nät, upprättas av brukaren) Följande dokument uppgöres vid behov;. Innehållslista. Dokumentlista 7. Monteringsritningar 8. Anordningar för kabelförläggning: Kanalisation, situationsritning 9. Anordningar för kabelförläggning: Kanalisation, installationsritning. Placeringslistor/Placeringsritningar: Ställförteckning 4. Kabellistor 7. Förbindningstabell kabel (enligt försvarsstandard) 8. Disponeringsritningar 9. Signeringsritningar 0. Panelkort. Plintkort Följande dokument uppgöres undantagsvis (när så krävs); 5. Anläggningsstycklista 6. Uppställningsritningar 5. Kabeltabeller 6. Kabelscheman För innehåll i och utformning av uppräknade dokument hänvisas till kapitel 5. För att öka förståelsen för hur dokumenten hänger ihop med materielen har en schematisk illustration tagits fram, se nästa sida.

11 Anläggningsbyrån Sida (70) GRUNDSTANDARD Dokumentsystematik Nedanstående bild visar schematiskt dokumentsystematiken, d.v.s. vilka dokumenttyper som är aktuella för respektive nätdel. 4 Fastighetsnät, nätschema, y) 7 Monteringsritningar, y) 8 Kanalisation, situationsritning, y) 9 Kanalisation, installationsritning, y) 0 Fastighetsnät, installationsritning x) y) Posnumren hänvisar till dokument enligt följande: 3 Fastighetsnät, apparatlista x) y) z) 4 Kabellistor - 7 Förbindningstabell kabel, 5.4. y) 8 Disponeringsritningar, 5.4. y) 0 Panelkort, y) Plintkort, y) Förbindningstabell/kopplingskort, y) x) Fastighetsnät, placeringsritning y) Ställförteckning, y) x) y) = alternativt = se angivet avsnitt senare i denna handbok för detaljerade uppgifter z) = Ritningar för dokumentering av kablar med kabelnummer förekommer inte alltid och alla ritningstyper för dessa är därför inte medtagna. Allmänna ritningstyper som inte skiljer sig från anläggningsdokument i övrigt är inte medtagna (ex. innehållslistor, dokumentlistor, stycklistor, uppställningsritningar etc.). Översiktlig beskrivning av uppräknade dokument återfinns i avsnitt 5.3. Dokumenten inordnas i den tekniska anläggningsdokumentationen enligt ANLDOK-T.

12 Anläggningsbyrån Sida (70) GRUNDUPPGIFTER FÖR REGISTRERING 4. GRUNDUPPGIFTER FÖR REGISTRERING 4.. Allmänt Den dokumentation etc. som tas fram skall ge berörd personal den information som behövs för att kunna planera, installera, komplettera, reparera och trafikalt utnyttja fastighetsnätet. Vid bl.a. felsökning skall den enskilda signalen kunna identifieras och följas i alla punkter där den är åtkomlig för mätning eller omkoppling. I det följande ges riktlinjer för registrering av ingående nätkomponenter. Registreringsbeteckning visar respektive enhets identitet och placering i systemet. Panelposition (Höjdnummer) BA 0 0 Ställbeteckning BA Fältbeteckning BA 0 Panelbeteckning BA 0 04 Delpanel BA 0 0 K Punkt (uttag) BA 0 0 K 03 0 A K W Detalj: Panel med tre delpaneler Bild - Illustration till begreppet registreringsbeteckning.

13 Anläggningsbyrån Sida 3 (70) GRUNDUPPGIFTER FÖR REGISTRERING 4.. Kopplingsmateriel - registreringsbeteckningar 4... Allmänt Den fysiska placeringen anges med en strukturerad registreringsbeteckning. Registreringsbeteckningen byggs upp hierarktiskt med en kombination av bokstäver och siffror som entydigt definierar adressen till de olika nätdelarna (stativ, paneler, enheter, kablar etc.) enligt nedanstående bild. Streckade uppgifter erfordras normalt inte. Den nivå som inte erfordras utgår. De olika nivåerna skiljs åt med mellanslag, med undantag för mellan Nivå och Nivå. Mellanslag får utelämnas mellan bokstavs- och sifferbeteckning om risk för förväxling inte föreligger, exempel: BA0 0K03. I tabellen anges inom parentes exempel på benämningar som ryms inom respektive begrepp. Registreringsbeteckning ) / ) 3) 4) 5) 6) Nivå Nivå Nivå 3 Nivå 4 Nivå 5 Nivå 6 Prefix (Anläggning) (Anl.del) (Byggnad) Ställ (Rum) (Utrymme) (Skåp) Fält (Stativ) Panel (Delning) (Höjdnr) Delpanel (Plats i sidled) (Don) Punkt (Klämma) (Klämpar) (Uttag) (Anslutn.- punkt) Exempel (se bild föregående sida): Sth/ BA 0 0 K 03 ) Då förtydligande erfordras kan en teckenkombination sättas allra först i registreringsbeteckningen, t.ex. byggnadsbeteckning ) Två versala bokstäver (i undantagsfall tre) enligt Svensk standard 3) Två eller fyra siffror (anläggningsberoende) 4) Två siffror, i vissa fall följt av tilläggstecken 5) Versal bokstav eller två siffror eventuellt med tilläggstecken 6) Två, ev. tre siffror, i vissa fall följt av tilläggstecken Spridningsplint/uttag ges samma beteckning som den plint i kopplingsstället den är ansluten till, med angivande av ställ fält plint, eventuellt anges även prefix. Exempel (utan prefix) AA 0 7. I förekommande fall anges även punkt. Exempel (utan prefix) AA 0 7.

14 Anläggningsbyrån Sida 4 (70) GRUNDUPPGIFTER FÖR REGISTRERING 4... Prefix (Nivå ) Prefix är en uppgift som kan utsättas vid komplexa system för att undvika förväxling. Uppgiften är ej obligatorisk. Prefixet används för att utpeka olika systemdelar, där risken för förväxling annars lätt uppstår. Som exempel kan nämnas områdesdelar inom en flygflottilj eller olika installationsplatser i ett geografiskt spritt nät där samma centralbeteckningar använts i olika (geografiskt skilda men logiskt sammankopplade) anläggningar som FMV-LAN och dylikt Ställbeteckningar (Nivå ) Ställ är benämning på det utrymme, den lokal eller dylikt som används för teleteknisk utrustning. Ställ kan utgöras av kopplingsstativ (enskilt eller i grupp, ex.vis. Områdescentral, Byggnadscentral, Våningscentral), telecentral, telerum etc. och kan innehålla ett eller flera fält. Anm. Ett rum kan innehålla flera ställ, om anläggningens komplexitet motiverar detta. Det är då mycket viktigt att tydlig märkning utföres så att det klart framgår vilka delar som tillhör respektive ställ. Ställbeteckning skall vara unik i anläggningen, varför det är viktigt att det finns en ansvarig som koordinerar ställbeteckningar och ser till att dubbleringar inte uppkommer. I det fall flera anläggningar med överlappande ställbeteckningar kopplas samman är det lämpligt att skilja ställen åt med användande av prefix (se avsnitt 4..). Ställ betecknas med två versala bokstäver i kombinationer hämtade ur nedanstående tabell. Ställbeteckning bör väljas på ett sätt som framstår som logiskt i aktuell anläggning, t.ex. Ställ AA-AZ i byggnad A eller. AA BA CA DA EA FA HA JA KA LA MA NA PA RA SA TA WA XA YA ZA AB BB CB DB EB FB HB JB KB LB MB NB PB RB SB TB WB XB YB ZB AC BC CC DC EC FC HC JC KC LC MC NC PC RC SC TC WC XC YC ZC AD BD CD DD ED FD HD JD KD LD MD ND PD RD SD TD WD XD YD ZD AE BE CE DE EE FE HE JE KE LE ME NE PE RE SE TE WE XE YE ZE AF BF CF DF EF FF HF JF KF LF MF NF PF RF SF TF WF XF YF ZF AH BH CH DH EH FH HH JH KH LH MH NH PH RH SH TH WH XH YH ZH AJ BJ CJ DJ EJ FJ HJ JJ KJ LJ MJ NJ PJ RJ SJ TJ WJ XJ YJ ZJ AK BK CK DK EK FK HK JK KK LK MK NK PK RK SK TK WK XK YK ZK AL BL CL DL EL FL HL JL KL LL ML NL PL RL SL TL WL XL YL ZL AM BM CM DM EM FM HM JM KM LM MM NM PM RM SM TM WM XM YM ZM AN BN CN DN EN FN HN JN KN LN MN NN PN RN SN TN WN XN YN ZN AP BP CP DP EP FP HP JP KP LP MP NP PP RP SP TP WP XP YP ZP AR BR CR DR ER FR HR JR KR LR MR NR PR RR SR TR WR XR YR ZR AS BS CS DS ES FS HS JS KS LS MS NS PS RS SS TS WS XS YS ZS AT BT CT DT ET FT HT JT KT LT MT NT PT RT ST TT WT XT YT ZT AW BW CW DW EW FW HW JW KW LW MW NW PW RW SW TW WW XW YW ZW AX BX CX DX EX FX HX JX KX LX MX NX PX RX SX TX WX XX YX ZX AY BY CY DY EY FY HY JY KY LY MY NY PY RY SY TY WY XY YY ZY AZ BZ CZ DZ EZ FZ HZ JZ KZ LZ MZ NZ PZ RZ SZ TZ WZ XZ YZ ZZ Tabell - Ställbeteckningar

15 Anläggningsbyrån Sida 5 (70) GRUNDUPPGIFTER FÖR REGISTRERING Beteckningar bör väljas så att de ger upplysning om ingående nätkomponenters placering i anläggningen. Vid anläggning utan, eller med endast en områdescentral, så rekommenderas första bokstaven för beteckning av hus eller schakt. Andra bokstaven betecknar i princip tillkomstordning av ställ, varför det inte kan användas som 00%-igt säker upplysning om våningsplan eller motsvarande. Där så är lämpligt kan det andra tecknet användas för beteckning av plan (nivå) med utgångspunkt från lägsta plan. Vid anläggning med fler områdescentraler (el. noder), så rekommenderas att dela upp tabellen (bokstavskombinationerna) i lika många sammanhängande delar och ge områdescentralerna den första beteckningen i sin grupp. Aktuell uppdelning och principer måste tydligt dokumenteras i anläggningsdokumentationen. Notera att detta avsnitt endast är aktuellt i det fall anläggningens komplexitet innebär krav på ytterligare uppdelning och att detta då skall göras med respektive anläggnings behov som ledstjärna. Nedan visas ett exempel där beteckningarna delats upp i fyra lika stora delar. Beteckningar markerade med fetstil har valts för de fyra områdescentralerna. Område Område Område 3 Område 4 AA BA - - EA FA MA TA AB AZ EZ LZ SZ ZZ Vid mycket komplexa anläggningar (t.ex. fler än 400 ställ, eller då behovet uppstår av andra skäl) kan även beteckningar med tre versala bokstäver användas. Om anläggningens storlek eller komplexitet kräver beteckningar med tre bokstäver, skall beteckningarna väljas med omsorg för att verkligen utnyttja möjligheten att tydliggöra nätstrukturen. Det är då mycket viktigt att skapa och dokumentera en tydlig princip för ställhierarkin Fältbeteckningar (Nivå 3) Fält utgörs av stativ eller annan begränsad yta/volym för montering av teleteknisk utrustning och/eller don för förbindning och anslutning. Fält numreras enligt ettdera av följande alternativ. Om inte annat krävs väljs alternativ (normalutförande). Forts.

16 Anläggningsbyrån Sida 6 (70) GRUNDUPPGIFTER FÖR REGISTRERING Alt., I utrymme där materielen för fastighetsnät utgör den större delen Fält numreras (från vänster) med två siffror, från 0 och uppåt. Exempel Alt., se bild nedan. Ställ AA Fält 0 Fält 0 Fält 03 Ställ sett ovanifrån Alt., I utrymme där materielen för fastighetsnät utgör den mindre delen, eller i äldre anläggningar dokumenterade enligt denna princip Fält numreras med fyra siffror. De två första siffrorna anger i vilken (stativ-)rad som fältet är placerat, och de två sista siffrorna anger fältets placering i stativraden. Stativraderna längs väggarna numreras medurs med 0-04 med början vid väggen med entrédörr som alltså numreras 0. Stativraderna fritt på golvet numreras från och uppåt, med början från raden närmast den vägg varifrån utbyggnad skett. Fältets placering i stativrad vid vägg numreras från vänster till höger. Fältets placering i stativrad fritt på golvet numreras med början från den plats varifrån utbyggnad skett. Numrering av fält som utgöres av stativ eller annan begränsad yta/volym sker från 0 och uppåt. Exempel Alt., se bild nedan. Ställ AA 0 -vägg Fält 00 Fält 00 Fält 003 Fält vägg 04 -vägg Fält 303 Fält 03 Fält 03 Fält 00 Fält 30 Fält 30 Fält 0 Fält 0 Ställ sett ovanifrån Fält 0 Fält vägg Fält 030 Fält 030 Under golv = 08-vägg Tak = 09-vägg

17 Anläggningsbyrån Sida 7 (70) GRUNDUPPGIFTER FÖR REGISTRERING Beteckningar på Panel (Nivå 4) Med Panel avses i detta sammanhang mindre, självständig enhet för placering i fält. Registreringsbeteckningen för Panel (motsv.) utgöres av två siffror som anger materielenhetens placering i höjdled. Följande gäller för 9 -stativ: Panelposition (Höjdnummer) 0 04 Panelbeteckning AA 0 04 om detta är fält AA 0 Panel utgörs av en fullbred panel i fältet. Panel kan ha olika höjd dock minst en HE (=44,45 mm=u enl. SS IEC 97). Panel betecknas med höjdnumret d.v.s. den position panelens övre kant har i fältet. Höjdnumret anges med två siffror som är HE-nummer räknat uppifrån med start med nr 0. Förtydligande för plintsystem LSA med horisontell montering av plintar Se nästa sida.

18 Anläggningsbyrån Sida 8 (70) GRUNDUPPGIFTER FÖR REGISTRERING Förtydligande för plintsystem LSA med horisontell montering av plintar Varje lodrät rad med plintar utgör ett fält som ges eget fältnummer. Fältet blir i detta fall smalare än normalt. Plintarna i varje fält numreras med ett tvåsiffrigt höjdnummer per 0-parsplint, med början uppifrån, se nedanstående bild. 4 4 AA AA ab För andra typer av stativ/monteringsutrustningar gäller: Panel betecknas med nummer enligt befintlig märkning om sådan föreligger. I annat fall betecknas panel med höjdnummer, så lika som möjligt enligt grundprincipen. Monteringsritning som visar var enheten är placerad skall göras så snart avvikelse från ovanstående standard görs. Anm. I arvet förekommer dessutom ett stort antal andra modeller för hur panelbeteckningar har utförts. Vid åtgärder i en anläggning är det därför viktigt att, innan arbete påbörjas, ta reda på vilken modell som har använts tidigare och besluta hur en eventuell anpassning skall genomföras samt att dokumentera gällande principer.

19 Anläggningsbyrån Sida 9 (70) GRUNDUPPGIFTER FÖR REGISTRERING Beteckningar på Delpanel (Nivå 5) Denna nivå erfordras normalt inte. Med Delpanel avses i detta sammanhang mindre, självständig enhet för placering i Panel. Flera delpaneler kan betraktas som hel Panel under förutsättning att entydiga beteckningar finns i nivå 6 (numrering löpande över hela panelens alla delpaneler). Registreringsbeteckningen för Delpanel (motsv.) utgöres av en versal bokstav alternativt två siffror (ev. med tilläggstecken) som anger materielenhetens placering i sidled inom överordnad enhet. Val av beteckning är beroende av materieltyp. Utgöres delpanelen av odelbar plint så anges beteckningen med två siffror som är ordningsnummer räknat från vänster med start med nr 0. Inkopplingsenhet LSA har t.ex. plats för 0 plintar som numreras 0-0. I övriga fall anges beteckningen med en versal bokstav som anger delpanelens vänsterkant enligt följande indelning ( sidenhet=se=,5 mm) ABCDEFHJKLMNPRSTWXYZ Exempel Fält BA 0: Delpanel BA 0 0 K Punkt (uttag) BA 0 0 K 03 0 A K W Detalj: Panel med tre delpaneler Forts.

20 Anläggningsbyrån Sida 0 (70) GRUNDUPPGIFTER FÖR REGISTRERING För plintsystem LSA med horisontell montering av plintar saknas denna nivå i registreringsbeteckningen annat än om plintblocken monterats sida vid sida som del i ett (bredare) normalfält, då de måste betraktas som delpaneler. Exempel, se nedan. Exempel - plintsystem LSA med horisontell montering av plintar: DA DA 03 04C DA 03 04K

21 Anläggningsbyrån Sida (70) GRUNDUPPGIFTER FÖR REGISTRERING Beteckningar på Punkt (Nivå 6) Den generella benämningen på nivå 6 är Punkt. Med punkt avses den enskilda kopplingspunkten (motsv.). I generella fastighetsnät används även begreppet uttag på denna nivå. Normalt används RJ-45-don respektive optodon SC-Duplex. För RJ-45 gäller att ett uttag är en Punkt. För de i uttaget ingående 8 ledarna är inkopplingen standardiserad och lika, varför ingen detaljerad registrering utförs. Optodon SC-Duplex betraktas som ett uttag (punkt)och förses med en beteckning. Optodon av typ ST, SMA och FC/PC betraktas som en punkt per uttagsdon. En förbindelse kräver därför två uttag, som skrivs 0/0. Partbenämningar av typen A, B, R, T etc. skall undvikas. På kopplingsplint som är avsedd för parledning numreras kopplingspunkterna tvåsiffrigt parvis i tur och ordning med 0 och uppåt. Enskild numrering av kopplingspunkt, ex.vis 0a, 0b etc. får göras om tydligheten så kräver, men skall undvikas. På kopplingsplint avsedd för andra slag av ledningar numreras de enskilda kopplingspunkterna i tur och ordning 0, 0, 03 etc. För andra slag av kopplingspunkter gäller att de betecknas med nummer enligt befintlig märkning om sådan föreligger. I annat fall numreras uttagen radvis med början i övre vänstra hörnet. Uttagen numreras med två siffror från 0. Om så krävs kan ytterligare en siffra tillföras. Exempel Fält BA 0: Punkt (uttag) BA Detalj: Panel med tio uttag