Modellering och simulering av värmelast och eektbehov för konstfrusna isbanor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Modellering och simulering av värmelast och eektbehov för konstfrusna isbanor"

Transkript

1 Modellering och simulering av värmelast och eektbehov för konstfrusna isbanor Författare: Glenn Karlsson Handledare: Bengt Perers Examinator: Björn Karlsson Avdelningen för Energi och Byggnadsdesign Lunds Tekniska Högskola

2 c copyright Institutionen för Arkitektur och Byggd Miljö, Avdelningen för Energi och ByggnadsDesign, Lunds Tekniska Högskola, Lund, Tryck av KFS AB, Lund 2007 Rapport EBD-R- -07/14 Modellering och simulering av värmelast och eektbehov för konstfrusna isbanor Institutionen för Arkitektur och Byggd Miljö, Lunds Tekniska Högskola, Lund ISSN ISBN Lunds Tekniska Högskola Institutionen för Arkitektur och Byggd Miljö Avdelningen för Energi och ByggnadsDesign Box Lund Telefon: Telefax: E-post: Hemsida:

3 Sammanfattning Målet med detta examensarbete är att modellera och simulera värmelasten på en konstfrusen utomhusisbana med hjälp av välkända fysikaliska och empiriska formler. En jämförelse av denna modell med andra metoder för att bestämma värmelasten har gjorts. Modellen beräknar lasterna från konvektion, långvågig strålning mot lufttemperatur och himmelstemperatur, solstrålning, regn och luftfuktighet i form av kondensering och avdunstning. Alla dessa laster beräknas så att de kan studeras separat för att möjliggöra en analys av möjliga lösningar för sänkning av energiförbrukningen på en konstfrusen isbana. Speciellt har det undersöks vilken inverkan ett tak över en isbana har på värmelast och installerat kyleektbehov. För en bandybana i Malmö kan ett tak innebära att det installerade eektbehovet sänks från cirka 1800 kw till 1580 kw. Värmelasten på isytan är starkt beroende av den isytetemperatur som hålls och ett bra reglersystem kan sänka energikostnaden markant. För en bandybana i Malmö kan ett bra reglersystem innebära en sänkning av värmelasten med 890 MWh, vilket motsvarar cirka kronor, per säsong. Med modellen nns också möjlighet att undersöka vad en sänkning av vindhastigheten eller en förkortning av driftsperioden av isbanan har för inverkan på värmelasten och kyleektbehovet. iv

4

5 Abstract The aim of the thesis is to develop a model, based on well known physical and empirical formulas, to simulate the heat load on a rink of articially frozen ice. A comparison of the results from this model and the results from other methods to determine heat load of the rink is made. The model calculates the heat load from convection, long wave radiation from the air temperature and from the sky temperature, sun radiation, rain and the humidity as condensation and evaporation. All these loads are calculated separately to make it possible to analyse dierent solutions to reduce the energy consumption of an articial ice rink. An analysis of the eects by using a roof above the ice rink is made and the need of installed refrigeration power is calculated. If an ice rink in Malmö is to be built, a roof might reduce the need of installed refrigeration power from about 1800 kw to about 1580 kw. A strong dependency between the heat load and the temperature of the ice is shown. A good automatic control system, for a bandy rink in Malmö, might reduce the heat load by 890 MWh, witch corresponds to about Swedish kronor, per season. The model is also capable of calculating the eects of a wind velocity reduction or a shortening of the operation period of the ice rink. vi

6

7 INNEHÅLL Innehåll 1 Inledning Bakgrund Bandybanans uppbyggnad[19] Kompressoraggregat Absorptionsaggregat[10] Syfte och mål Beräkningsmetoder Teori Empirisk metod för beräkning av värmelast Beräkning med hjälp av TRNSYS simuleringsmetod Semiempirisk metod för beräkning av värmelast Konvektion[17] Långvågig strålning Långvågig strålning mot himmel Solinstrålningspåverkan Värmelast från luftfuktighet[15] Regnpåverkan Förluster mot mark Väderdata Resultat Beräkningar Konvektion Långvågig strålning mot lufttemperatur Långvågig strålning mot himmel Solstrålning Luftfuktighet Regn Jämförelse av laster Totala eekten Jämförelse av metoder Istemperaturberoende Vindberoende Mätning på Malmö isstadion Nyttan med tak över en konstfrusen isbana Validering av modellen mot mätdata från Tunets IP i Borlänge Bandybana i Malmö Modellens uppbyggnad Valbar data Väderdata Beräkningar Funktioner vaderinlasning empiriskmedvaderdata empiriskmedmedeltemp viii

8 INNEHÅLL 5 Diskussion och slutsatser 37 A MATLAB-kod 43 B Mätdata Tunets IP 47 ix

9 1 INLEDNING 1 Inledning 1.1 Bakgrund I Sverige nns det för närvarande 68 stycken konstfrusna bandybanor, varav de esta är utomhusbanor. Den största utgiften för en konstfrusen is är energikostnaden och därför är det viktigt att kunna förutse energikonsumtionen innan banan är byggd. Även investeringskostnaden är en stor post och beror bland annat på hur stor kyleekt som behöver installeras för att ge en bra is under rådande förutsättningar på den plats där isbanan ska byggas.[9] Det nns med andra ord ett stort behov av en bra simuleringsmodell för att bestämma energiåtgång och kyleektbehov på en konstfrusen isbana utomhus. Diskussioner förs också angående nyttan med att täcka isbanan med ett tak vilket är i behov en utredning. 1.2 Bandybanans uppbyggnad[19] Det nns olika sätt att få till en isbana att åka skridsko på. Den enklaste metoden är att ha en sjö som fryser till under vinterhalvåret. Ett alternativ till detta är att spola en yta med vatten, till exempel en tennisplan, under vintern och därmed få till en is. Båda dessa alternativ kräver dock låg utomhustemperatur och ger ingen garanti för varaktig is. Speciellt på sydligare breddgrader, som i Skåne, är dessa möjligheter begränsade till enstaka dagar per år. För att vara säker på att ha en isbana krävs därför konstfrysning av vatten. Detta sker genom att ett kylmedel får cirkulera i marken där den tänkta isbanan ska nnas. Marken spolas och is bildas. Det cirkulerande kylmedlet kyls med hjälp av kylaggregat som oftast drivs med el och mängden el som krävs för att upprätthålla isen bestäms av värmelasten som isbanan utsätts för. En bandybana är 60 till 65 meter bred och 100 till 110 meter lång. Utöver detta ska en viss yta vara isbelagd enligt tabell 1.[12] I rapporten räknas med en total yta på 67x110 meter om inget annat anges. Matchtyp Banbredd [m] Isbredd [m] Banlängd [m] Islängd [m] Internationella Isbredd Banlängd + 8 Nationella Isbredd Banlängd + 8 Tabell 1: Rekommenderade mått på bandybana[12] En vanlig period att ha en isbana i drift är 15 oktober till 15 mars. Bandysäsongen är dock inte så lång och en kortare driftstid kan vara möjlig för att spara energi, till exempel 1 november till 28 februari som också täcker in bandysäsongen. För att få en lagom hård och lättåkt isbana bör istemperaturen ligga på cirka -2 C[7]. Detta är också den temperatur som räknas med i denna rapport om annat inte framgår av sammanhanget. 1

10 1 INLEDNING Kompressoraggregat Kylaggregat av kompressortyp med el som drivmedel är det som används vid nästan alla konstfrusna isbanor, antingen med kolvkompressor eller skruvkompressor[21]. Klassiskt har ammoniak varit det vanligaste kylmediet men har på senare tid ersatts av mindre giftiga freoner. Freonets nedbrytning av ozonlagret har dock tvingat fram nya miljövänliga kylmedier.[20] Coecient of performance, eller COP, är kvoten mellan förbrukad energi och kylenergi. För kompressoraggregat ligger COP typiskt mellan 2 och 6 beroende på typ, tillverkningsår och inte minst kondenseringstemperatur, vilken är beroende av utomhustemperaturen Absorptionsaggregat[10] Ett alternativ till kompressoraggregat för att skapa en isyta är att använda sig av absorptionsaggregat. Principen för dessa är att värme i stället för el används som drivmedel. Stora mängder värme krävs dock eftersom COP typiskt ligger på runt 0,6-0,7. Högkvalitativ värme på runt 90 C är dessutom nödvändigt. En lösning med absorptionsaggregat används i Slite på Gotland för att kyla en utomhushockeybana. Aggregatet är på 250 kw och drivs med gratis varmvatten från en närliggande cementfabrik. Då banan ligger på samma plats som Slites gamla hockeybanan nns kompressoraggregaten kvar sedan tidigare och används som backup då absorptionsaggregatet inte räcker till eller då cementfabriken inte levererar värme. Att driva ett absorptionsaggregat med fjärrvärmevatten på 70 C är troligen inte möjligt med konventionell teknik och skulle därför innebära för höga investeringskostnader för att kunna motiveras ekonomiskt. Om varmare, och billig värme, nns tillgängligt är det dock fullt möjligt att använda denna teknik även för isytor stora som en bandybana. Investeringskostnaden för aggregatet blir högre, men andra stora delar av investeringen, så som ledningsdragning, kommer inte ökas i samma utsträckning. 1.3 Syfte och mål Det nns ett behov att bestämma energiåtgång och kyleekt för en konstfrusen isbana. Olika metoder att beräkna värmelasten kommer i denna rapport att jämföras och en ny förbättrad metod tas fram som dessutom kan beräkna nödvändig kyleekt. Målet är att i den nya metoden ska de faktorer som bidrar till värmelasten kunna utredas var för sig så att varje last kan undersökas, och att nyttan med att täcka isbanan med ett tak eller skydda den mot vind kommer att kunna utredas. 2

11 1 INLEDNING 1.4 Beräkningsmetoder Tre olika metoder gås igenom; empirisk metod, semiempirisk metod och TRN- SYS simuleringsmetod. Den empiriska metoden används både med månadsmedelvärden och med timmesupplöst väderdata. Att använda månadsmedelvärde är en vanlig metod vid bestämning av laster. 3

12

13 2 TEORI 2 Teori Teorin för de olika beräkningsmetoderna gås här igenom. De uppsatta formlerna används för att beräkna värmelast och kyleektbehov. För MATLAB-kod se appendix A. 2.1 Empirisk metod för beräkning av värmelast En metod för att ta fram totala värmeöverföringskoecienten för is är att bestämma den med hjälp av direkta mätningar på en isbana. En sådan mätning har gjorts på en isbana i Norge på 50-talet och resultatet gav sambandet i ekvation (1) att basera beräkningar på[7]. Med denna formel beräknas sedan energilasten med hjälp av medeltemperatur och medelvindhastighet för månaden. Vindhastigheten i m/s betecknas här med V. h är värmeöverföringskoecienten med enheten W/m 2 K. h = 4 + 3V (1) 2.2 Beräkning med hjälp av TRNSYS simuleringsmetod En modul till programmet TRNSYS gjord av Bengt Perers[16] har också använts för bestämning av värmelasten på en isbana. Detta är ett simuleringsprogram från början gjort för att beräkna energiutbytet för solfångare. Genom att modiera värmeöverföringskoecient, isens absorptionskoecient och temperatur på yta till isens egenskaper har detta program anpassats till att beräkna värmelasten på en isbana. 2.3 Semiempirisk metod för beräkning av värmelast Semiempiriska metoden är en metod där de viktigaste komponenterna i värmelasten beräknas utifrån välkända fysikaliska och empiriska formler. Denna metod är egenutvecklad och utgör huvudsaken i detta examensarbete och ligger som grund för alla beräkningar om annat inte framgår av sammanhanget Konvektion[17] Vindhastigheten har stor inverkan på värmeöverföringskoecienten. Det nns era olika, empiriska, förslag på hur denna koecient ska beräknas. För solfångare föreslås h c1 = 2, 8 + 3, 0V (2) där V är vindhastigheten i m/s. Enheten för värmeöverföringskoecienten är W/m 2 K. 5

14 2 TEORI Laminärt eller turbulent luftöde över isytan gör stor skillnad på värmeöverföringskoecienten. Laminärt öde över en plan yta innebär att luftmassan föryttas inbördes parallellt över en yta och endast med hastighet i horisontalled. Vid turbulent öde föryttas luftmassan med inbördes olika hastigheter och med hastigheter i både vertikal- och horisontalled, se gur 1. Figur 1: Laminärt och turbulent öde För större ytor, och vid laminärt öde, föreslås ekvation (3) och för turbulent öde ekvation (4). h c,laminärt = 3.83V 1 2 L 1 2 (3) h c,turbulent = 5, 74V 0,8 L 0.2 (4) Här beskriver L längden på isbanan i vindens riktning. I rapporten sätts L till medelvärdet av 67 och 110 meter, det vill säga 88,5 meter om annat inte framgår av sammanhanget. Någon slags bebyggelse intill isbanan, till exempel läktare, leder till turbulent öde över ytan. Luftödet på en bandybana kan därför inte anses laminär. I denna modell används därför ekvation (4). 6

15 2 TEORI Långvågig strålning Svartkroppsstrålning denieras enligt ekvation (5). Q = σεa(t 4 luft T 4 yta) (5) där σ är Stefan-Boltzmanns konstant, ε är emissivitet, A är area, T är temperaturer och Q är energiödet. Denna ekvation kan sedan skrivas som ekvation (6) om en linjär ekvation med avseende på T önskas, förutsatt att h r sätts konstant, se nedan. Q = Ah r (T luft T yta ) (6) där h r ges av ekvation (7) nedan h r = σε(t 2 luft + T 2 yta)(t luft + T yta ) (7) Om T yta T luft kan en förenkling göras enligt ekvation (8).[4] 4T 3 = (T 2 yta + T 2 luft)(t yta + T luft ) (8) Om T yta T luft kan alltså T estimeras utan att båda temperaturerna är kända. Detta utnyttjas för att bestämma överföringstalet i TRNSYS-modellen (se stycke 2.2). Om förenklingen i ekvation (8) utnyttjas i ekvation (7) fås h r = σε4t 3 (9) Om emissiviteten för is, ε is, sätts till 0.98 [8] ger ekvation (9) resultatet då T approximeras till 271 K. h r = 4, 522 Långvågsstrålningen mot luft beräknas endast i samband med tak över en isbana. Om inget tak nns beräknas istället långvågsstrålningen mot himmeltemperaturen Långvågig strålning mot himmel För att beräkna den långvågiga strålningen mot himmeln används ekvation (10). Q himmelstrȧlning = σεa(t 4 yta T 4 h) (10) T h är här "himmeltemperatur". För att bestämma himmeltemperaturen används mätvärden på långvågsstrålning, L +. Relationen mellan L + och T h beskrivs av ekvation (11). L + = ε h σ A Th 4 (11) Med ε = 1 och A = 1 beskrivs T h av ekvation (12). T h = 4 L + ε (12) Därmed kan Q himmelstrȧlning bestämmas. 7

16 2 TEORI Solinstrålningspåverkan Hur stor del av solinstrålningens energi som absorberas av en yta bestäms av dess reektionskoecient, eller albedo, det vill säga hur stor del av den infallande strålningen som reekteras. Albedo betecknas här med α. Andelen som absorberas är därmed (1 α) och betecknas β. Hur mycket energi som upptas kan därför beräknas med hjälp av ekvation (13). Q sol = A I horisontell β (13) med arean A och solinstrålningen mot horisontell yta I horisontell Värmelast från luftfuktighet[15] Luftfuktigheten påverkar värmelasten på en isbana genom kondensation och avdunstning. För att beräkna hur stor denna påverkan är används samband där beräkningar görs med luftens fuktighetsdensitet angivet i kg vatten per m 3 luft, här betecknat ν. Sambandet mellan luftens relativa fuktighet, φ, som anges i modellens använda väderdata (se stycke 2.4), och ν ges av ν = ν sat (T )φ där ν sat (T ) är luftens maximala fuktighetsdensitet och T är temperaturen. ν sat (T ) beräknas enligt ekvation (14). Temperaturen T ska här anges i C. ν sat (T ) = 0, 001(4, , 347T + 9, T 2 + 1, T 3 + 2, T 4 ) (14) Energiödet kan då beräknas enligt ekvation (15). r w Q fukt = A ρ luft c p,luft Le h c(φ ν 2/3 sat (T luft ) ν sat (T yta )) (15) där A är arean, r w fasövergångsenergin mellan is och ånga, ρ luft luftens densitet ( 1,29 kg/m 3 ), c p,luft luftens värmekapacitivitet( 1000 J/kg K vid 0 C) och Le är Lewis tal (här 0,85). Värdet på r w är satt till summan av fasövergångarna ånga till vatten och vatten till is. Detta värde är alltså = 2594 kj/kg. Insättning ger resultatet givet av ekvation (16). Q fukt = A 2, h c (φ ν sat (T luft ) ν sat (T yta )) (16) Sublimering, det vill säga direkt övergång från fast form till gasform och tvärt om, tas inte med i modellen. Energiinnehållet för en sådan övergång anses vara så pass likt energiinnehållet i en tvåstegsfasövergång att skillnaden kan försummas Regnpåverkan För att beräkna värmelasten för ett regnväder delas beräkningarna upp i tre delar. Första delen beskriver kylning av vattnet ner till 0 C, andra delen fasövergången vatten till is och tredje delen kylning från 0 C till isytans temperatur. 8

17 2 TEORI Kylning av vattnet ner till 0 C beskrivs av ekvation (17). Q regnkylning = C p,vatten T M regn (17) M regn betecknar mängden regn i mm och C p värmekapacitansen. Fasövergången beräknas enligt ekvation (18) nedan. Entalpin betecknas här med H vatten/is. Q fasövergȧng = H vatten/is M regn (18) Den tredje fasen är en kylning av isen från 0 C till isens temperatur. Detta beskrivs av ekvation (19). Q iskylning = C p,is T M regn (19) Förluster mot mark Förlusterna mot marken anses vara så pass små för moderna väl isolerade isbanor att de försummas i dessa beräkningar. För att beräkna dessa förluster kan dock ekvation (20), i vilken värmeödet genom plana ytor beräknas, nyttjas[18]. Q = t 1 t 2 b 1 λ 1A + b2 λ 2A där A är arean och övriga beteckningar enligt gur 2. (20) Figur 2: Värmledning genom oändlig plan platta med era skikt. b är storleken på skiktet, t temperaturen och λ värmekonduktiviteten 9

18 2 TEORI För att beräkna ett närmevärde för förlusten till marken antas följande: marktemperaturen fyra meter under marknivå håller årsmedelvärde för utetemperaturen[16], det vill säga 8,0 C för Malmö isoleringen är 20 cm frigolit med λ = marken är en blandning av sand och grus med λ = 1, 3 temperaturen på köldmediet är -10 C[7] Detta ger resultatet Q = 2, 1 W/m 2 för Malmö. I kallare klimat blir värdet ännu lägre eftersom årsmedeltemperaturen är lägre. Med samma beräkning som tidigare men utan isolering blir förlusten 5, 9 W/m Väderdata Väderdatan som används för beräkningar är framtagen med programmet Meteonorm. Detta program innehåller väderdata från 7400 väderstationer runt om i världen och från era år tillbaka. Utifrån denna databas beräknas sedan vädret fram på den önskade platsen.[11] Den beräknade datan innehåller temperatur, vindhastighet, solinstrålning, luftfuktighet, regnmängd och långvågig strålning med timmesupplösning. Temperaturfördelningen i Malmö under perioden 15 oktober till 15 mars kan utläsas ur gur 3. I gur 4 kan samma fördelning ses men för perioden 1 november till 28 februari. Som synes är det oftast plusgrader och töväder i Malmö även under vinterhalvåret. Figur 3: Malmös temperaturfördelning för perioden 15 oktober till och med 15 mars 10

19 2 TEORI Figur 4: Malmös temperaturfördelning för perioden 1 november till 28 februari. Som synes är det ofta töväder och plusgrader i Malmö även under vinterhalvåret 11

20

21 3 RESULTAT 3 Resultat 3.1 Beräkningar För bestämning av värmelasten tas fem olika laster med i beräkningarna. Dessa är konvektion, långvågig strålning, solinstrålning, luftfuktighet och regn. Dessa är i sin tur uppdelade i dellaster, se gur 5. Figur 5: Fem olika värmelaster bidrar till resultatet. Dessa är konvektion, långvågig strålning, solstrålning, luftfuktighet (i form av kondensation och avdunstning) och regn. Alla beräkningar görs med Malmös väderdata och med modellen framtagen i detta examensarbete (semiempiriska metoden) om annat inte framgår av sammanhanget Konvektion Figur 6 och 7 visar en jämförelse av olika metoder för bestämning av värmeöverföringskoecienten h c. Figur 6 visar vindberoendet hos h c och gur 7 L- beroendet. Det ses tydligt att h c1 är anpassat för att passa små ytor, som till exempel solfångare. Vid ett begränsat intervall av längden L är h c1 och h c,tubulent likvärdiga men vid större L är skillnaden signikant. 13

22 3 RESULTAT Figur 6: En jämförelse av h c1, h c,turbulent och h c,laminärt som funktion av vindhastigheten och med L = 88.5 m Figur 7: h c som funktion av L och med vindhastigheten 2 m/s 14

23 3 RESULTAT I gur 8 visas h c,tubulent som funktion av L. Här ses att konvektionen är starkt beroende av längden L vid små L. Denna beräkningsmodell är dock anpassad för att gälla stora isytor där beroendet är något mindre. Ett väl valt L är dock viktigt för ett noggrant resultat. En av anledningarna till att värmeöverföringskoecienten minskar då längden L ökas beror på att gränsskiktet av kall luft på isbanan blir tjockare vilket har en isolerande eekt.[16] Figur 8: h c,tubulent som funktion av L och med vindhastigheten 2 m/s Långvågig strålning mot lufttemperatur Energiödet på grund av långvågig strålning mot lufttemperaturen beskrivs av ekvation (5) på sidan 7. Storleken på strålningseekten beror alltså på, förutom temperatur på luft och isyta, emissiviteten för is, ε, vilken i litteraturen varierar mellan 0,9 och 0,98. I denna rapport används värdet 0,98, om inget annat anges, då detta är vanligt förekommande. Värdet h r = 4, 522 som beräknas på sidan 7 används i TRNSYS-modellen. I den semiempiriska modellen beräknas värdet med timvärde på temperaturen från Meteonorms väderdata. Påverkan på eekten per kvadratmeter då emissiviteten varieras kan ses i gur 9. 15

24 3 RESULTAT Figur 9: Långvågiga strålningens beroende av emissiviteten. Istemperaturen och lufttemperaturen satt till -2 respektive 5 C Långvågig strålning mot himmel Största delen av tiden utgör den långvågiga strålningen mot himmeln en kylningseekt på isytan, men kan under vissa förhållanden även utgöra en värmelast. Kylningseekten är som störst under nattimmarna och vid klart väder. Eekten beskrivs av ekvation (10) på sidan 7. I gur 10 ses ett diagram visande eekten av långvågig strålning för årets nio första dagar. Här ses tydligt variationen över dygnet. 16

25 3 RESULTAT Figur 10: Eekten av långvågig strålning mot himmel som funktion av tiden under de nio första dagarna av året. Istemperaturen satt till -2 C. Eekten varierar kraftigt under dygnet och är som lägst under natten Solstrålning Solstrålningseekten beskrivs av ekvation (13) på sidan 8. Absorptionskoecienten är den som påverkar eekten av solinstrålning och beroendet kan ses i gur 11. Figur 11: Solstrålningenseektens beroende av absorptionskoecienten. Solinstrålningen är satt till 400 W/m 2 17

26 3 RESULTAT I gur 12 ses ett histogram baserat på perioden 15 oktober till 15 mars som visar vilka tider solstrålningen har sitt toppvärde. Detta inträar oftast mellan klockan 11 och 15. Figur 12: Histogram visande tiden då maximala soleekten inträar under ett dygn. Histogrammet är baserat på tiden 15 oktober till 15 mars med Malmös väderdata. Som synes har solstrålningen sina toppar mitt på dagen mellan klockan 11 och Luftfuktighet Värmelasten på grund av luftfuktigheten beskrivs av ekvation (15) på sidan 8. Denna beror på isytetemperaturen, lufttemperaturen och relativa luftfuktigheten och kan vara både positiv och negativ. Luftfuktighetseekten som funktion av relativa luftfuktigheten ses i gur

27 3 RESULTAT Figur 13: Luftfuktighetseekten som funktion av relativa luftfuktigheten. Istemperaturen och lufttemperaturen är satta till -2 respektive 5 C Regn Regnets påverkan på värmelasten beskrivs av ekvationerna (17), (18) och (19) på sidan 9. Regnet utgör ingen stor faktor när det gäller energiåtgången för kylsystemet men ökar kyleektsbehovet om is önskas även då det regnar. Regneektens beroende av regnmängden kan ses i gur 14. Figur 14: Regneektens beroende av regnmängden [mm]. Istemperaturen och lufttemperaturen är satta till -2 respektive 5 C 19

28 3 RESULTAT Jämförelse av laster Lasterna ser olika ut för olika klimat. I gur 15 och 16 ses fördelningen mellan de olika lasterna för Malmö respektive Borlänge. Speciellt i fallet för Borlänge är värmelasterna ofta negativa, men detta gäller den totala värmelasten för hela perioden 15 oktober till 15 mars. Stundvis är värmelasten givetvis positiv. Figur 15: Fördelningen mellan värmelasterna för Malmö under perioden 15 oktober - 15 mars Figur 16: Fördelningen mellan värmelasterna för Borlänge under perioden 15 oktober - 15 mars För en isbana utan tak är det lasterna konvektion, långvågig strålning mot himmel, solstrålning, luftfuktighet och regn som inverkar. För en isbana med tak är det konvektion, luftfuktighet och långvågig strålning mot luft som inverkar, se stycke

29 3 RESULTAT Totala eekten Den totala eekten, och därmed kyleektbehovet, är generellt som störst mellan klockan 11 och 15, se gur 17 för Malmö. Denna topp sammanfaller med toppen för solstrålningen, se gur 12. Solinstrålningen står alltså sannolikt för eekttoppen som inträar under dessa timmar. Figur 17: Histogram där tiden då maximala eekten inträar under ett dygn ses. Histogrammet är baserat på tiden 15 oktober till 15 mars och med väderdata för Malmö Toppen som syns vid tiden beror på att vid en pågående väderförändring, som sträcker sig över dygnsskiftet, mot kallare väder kan det varmaste vädret inträa under dygnets första timme. Detta ger då en eekttopp klockan för just det dygnet. Denna topp kan i sammanhanget alltså bortses ifrån. En isbana påverkas mycket av det klimat den utsätts för vilket kan ses i gur 18 visande Malmös och Borlänges varaktighetskurva för eekten. I Borlänge behövs det lägre eekt er timmar av säsongen. 21

30 3 RESULTAT Figur 18: Varaktighetskurvor för Malmö och Borlänge. Borlänge har ett kallare klimat vilket leder till lägre eektbehov. Beräkningarna är baserade på perioden 15 oktober till 15 mars Jämförelse av metoder De olika metoderna ger något olika resultat. Skillnaderna månadsvis kan ses i gurerna 19 och 20 för fallen Malmö respektive Borlänge. Figur 19: Diagram visande värmelastskillnader för Malmö hos de olika beräkningsmetoderna uttryckt i kwh. 22

31 3 RESULTAT Figur 20: Diagram visande värmelastskillnader för Borlänge hos de olika beräkningsmetoderna uttryckt i kwh. TRNSYS-modellen använder dock väderdata för Gävle då väderdata för Borlänge inte fanns tillgängligt 3.2 Istemperaturberoende Värmelastens beroende av isytetemperaturen kan ses i gur 21. I guren ses tydligt att värmelasten, och därmed kylaggregatets energikonsumtion, ökar exponentiellt med sjunkande istemperatur. I gur 22 ses installerad kyleektsbehov som funktion av isytetemperaturen. Denna beräkning är gjord med antagandet att kyleekten ska vara tillräcklig 98% av driftsperioden. Även det installerade kyleektbehovet är starkt beroende av isytetemperaturen men detta beroende är dock endast linjärt. I båda fallen är beräkningarna baserade på perioden 15 oktober till 15 mars för Malmö och med isytan 67x110 meter. Figur 21: Värmelastens isytetemperaturberoende. Beräkningen är baserad på perioden 15 oktober till 15 mars 23

32 3 RESULTAT Figur 22: Det installerade kyleektbehovet som funktion av isytetemperaturen. Beräkning baserad på perioden 15 oktober till 15 mars vid 98% tidstäckning av värmeeekten För en isbana i Malmö innebär en isytetemperatur på -5 C i stället för -2 C en ökad värmelast med 890 MWh per säsong, det vill säga 36 procent. 3.3 Vindberoende Vindhastigheten påverkar värmelasten och eektbehovet. En sänkning av vindhastigheten på en isbana leder till en minskning av värmelasten och eektbehovet eftersom konvektionen minskar, se gur 23 och 24. För en isbana i Malmö innebär en minskning av vindhastigheten till hälften, till exempel med vindskydd eller buskage, en sänkning av värmelasten från 1591 MWh till 1148 MWh per säsong, alltså en sänkning med 443 MWh, eller 28 procent. Samma vindsänkning innebär en eektbehovssänkning med 439 kw. 24

33 3 RESULTAT Figur 23: Värmelastens vindhastighetsberoende. Beräkning baserad på perioden 15 oktober till 15 mars. Vindfaktorn anger med vilken faktor vindhastigheten i väderdatan är sänkt eller höjd. Som synes leder en sänkning av vindhastigheten, till exempel med hjälp av vindskydd, till en minskad energiförbrukning Figur 24: Eektbehovets vindhastighetsberoende. Beräkning baserad på perioden 15 oktober till 15 mars och vid 98% tidstäckning av värmelasten. Vindfaktorn anger med vilken faktor vindhastigheten i väderdatan är sänkt eller höjd 25

34 3 RESULTAT 3.4 Mätning på Malmö isstadion För att bestämma ett närmevärde på en vitfärgad isbanas absorptans mättes intensiteten på instrålat och reekterat ljus på isen på Malmö isstadion en kväll efter stängning, se gur 25. Två olika mätinstrument användes varav det ena var en ren lux-mätare och det andra en liten solfångare som mätte ljusets eekt per kvadratmeter. Figur 26 visar mätpunkterna på isen. En mätning av banans temperatur gjordes också med samma mätpunkter. Resultatet av mätningarna kan ses i tabell 2. Figur 25: Malmö ishall Mätningen utfördes med full belysning i hallen. I centrum av rinken fanns extra strålkastare installerade varför värdena där är betydligt högre. På grund av watt-mätarens låga känslighet användes denna endast i centrum. En medelvärdesberäkning av dessa mätningar ger att reektionsvärdet för denna isbana är 0,63. Eftersom isbanan på Malmö isstadion var mörk på vissa partier vid tillfället för mätningen antas detta värdet vara för lågt för en generell isbana. Ljusstyrkan var dessutom troligen för låg för använda mätinstrument därför anses mätningen ha låg noggrannhet. Reektionsförmågan för is är mellan 0,55 och 0,8 [14]. I denna rapport är den vald till 0,7 om inget annat anges. 26

35 3 RESULTAT Mätpunkt Instr. ljus [lux (watt)] Re. ljus [lux (watt)] Istemperatur [ C] (39) 1500 (20) -8, , , , ,8 Tabell 2: Resultat av mätningar av ljus och temperatur. Mätpunkter enligt gur 26. Inom parantes nns värdet från mätning med wattmätare. Figur 26: Mätpunkter för mätning av ljus och temperatur på Malmö isstadion. 3.5 Nyttan med tak över en konstfrusen isbana Då ett tak nns över isbanan strålar den långvågiga strålningen från isytan mot lufttemperaturen, i stället för mot himmeltemperaturen som vid takfri bana. För att beräkna nyttan med ett tak som täcker isbanan beräknas alltså värmelasten från konvektion, långvågig strålning mot lufttemperatur och luftfuktighet. Bidraget från långvågig strålning mot himmel, solstrålning och regn anses alltså försvinna men istället tillkommer bidraget från långvågsstrålning mot lufttemperatur. Varaktighetskurvor för tak och utan tak för Malmö under perioden 15 oktober till 15 mars ses i gur 27. I guren ses att då tak nns försvinner de högsta topparna. Eektbehovet är lägre då tak nns. Vissa timmar är dock värdet högre vilket kan inträa då kyleekten av den långvågiga strålningen mot himmeln är större än värmeeekten från solinstrålningen, regneekten och långvågig strålning mot lufttemperatur, vilket framförallt inträar på nätter och kvällar, se gur 28 och gur 29 vilka visar vilken tid på dygnet detta inträar. Figur 28 visar fördelningen då förlusten på grund av tak är mer än 0 W/m 2 och gur 29 när förlusten är större än 30 W/m 2. I sistnämnda är det än mer tydligt att dessa tillfällen inträar under morgon- och nattimmarna. 27

36 3 RESULTAT Figur 27: En jämförelse mellan eektens varaktighetskurvor med och utan tak över en tänkt isbana i Malmö under perioden 15 oktober till 15 mars Figur 28: Histogram visande dygntidsfördelningen av de tillfällen då ett tak över isbanan ökar värmelasten. Som synes inträar detta oftast under morgon- och nattimmarna. Histogrammet baseras på tillfällen då förlusten är större än 0 W/m 2 28

37 3 RESULTAT Figur 29: Histogram visande dygntidsfördelningen av de tillfällen då ett tak över isbanan ökar värmelasten. Som synes inträar detta oftast under morgon- och nattimmarna. Histogrammet baseras på tillfällen då förlusten är större än 30 W/m 2 I tabell 3 kan skillnaden ett tak medför ses i form av värmelast, och därmed energianvändning, och behov av installerad kyleekt. Kyleektsbehovet är baserat på att det ska täcka 98% av tidens kyleektbehov och med isytetemperaturen -2 C. Stad Med/utan tak Värmelast [MWh] Eektbehov [kw] 98% täckning Malmö Utan Malmö Med Borlänge Utan Borlänge Med Tabell 3: Tabell visande ett taks påverkan på värmelast samt kyleektbehov. Beräkningarna är baserade på perioden 15 oktober till 15 mars Ett tak innebär alltså en något ökad värmelast eftersom kyleekten från långvågsstrålningen mot himmeln försvinner och långvågsstrålning mot lufttemperatur tillkommer. Kyleektbehovet minskar dock med 229 kw, det vill säga med 13 procent. För Borlänge innebär ett tak att eektbehovet minskar med 96 kw, det vill säga med 9 procent. 29

38 3 RESULTAT 3.6 Validering av modellen mot mätdata från Tunets IP i Borlänge Tunets IP är en idrottsplats som bland annat har en konstfrusen bandybana, se bild 30. Banan mäter 66x110 meter och är byggd 2006.[2] För att validera modellen har energidata från Tunets IP bandybana erhållits. Datan innehåller bland annat anläggningens energiåtgång och isens temperatur med dygnsupplösning för perioden december till mars , se appendix B. Figur 30: Tunets IP[6] Isytans medeltemperatur har beräknats genom medelvärdesbildning av de isytetemperaturerna som överstiger utetemperaturerna. Detta för att få ett närmevärde på isytetemperaturen då kylning krävs. Energiåtgången som anges i mätdatan är energiåtgången för hela anläggningen, det vill säga inklusive värme till omklädningsrum med mera. För att få ett närmevärde på aggregatets elförbrukning utnyttjas att aggregatet stängs av den 10:e mars och att anläggningens övriga energikonsumtion då kan ses. Medelvärdet av elförbrukningen under perioden 10 mars till 31 mars är 363 kwh per dygn. Detta dras ifrån den totala elförbrukningen per dygn. I tabell 4 kan ses en jämförelse mellan uppmätt elförbrukning enligt erhållen data och simuleringsmodellens beräknade värmelast. 30

Energieffektivitet i Ishallar

Energieffektivitet i Ishallar Energieffektivitet i Ishallar 1 Kylhistoria 2000 år f Kr sparade man is från vintern i Mesopotamien. Man grävde gropar och la is i för att hålla maten färsk Stefan Håkansson 2 Skridskohistoria På Vikingatiden

Läs mer

Besparingar på 20-40% är realistiska i de flesta anläggningar. Stoppsladd, fas 1-3, år 2009 2012

Besparingar på 20-40% är realistiska i de flesta anläggningar. Stoppsladd, fas 1-3, år 2009 2012 Besparingar på 20-40% är realistiska i de flesta anläggningar Stoppsladd, fas 1-3, år 2009 2012 Agenda - Falun 18 april 2012 Introduktion Partners & deltagare Ny hemsida Stoppsladd resultat fas 1-2 Energianvändning

Läs mer

Besparingar på 20-40% är realistiska i de flesta anläggningar. Stoppsladd, fas 1-3, år 2009 2012

Besparingar på 20-40% är realistiska i de flesta anläggningar. Stoppsladd, fas 1-3, år 2009 2012 Besparingar på 20-40% är realistiska i de flesta anläggningar Stoppsladd, fas 1-3, år 2009 2012 Agenda - Ängelholm 23 maj 2012 Introduktion Partners & deltagare Ny hemsida Stoppsladd resultat fas 1-2 Energianvändning

Läs mer

Jörgen Rogstam Energi & Kylanalys

Jörgen Rogstam Energi & Kylanalys Jörgen Rogstam Energi & Kylanalys Idrottsarenor och energi i media Om sportens energislöseri - fotboll på vintern och hockey på sommaren. Idrottsanläggningar är stora energislukare, särskilt de som skapar

Läs mer

Användarhandledning. 2013 ver 1 2013-05-21. Energiberäkningar 1.0 Beta. Rolf Löfbom. www.lofbom.se

Användarhandledning. 2013 ver 1 2013-05-21. Energiberäkningar 1.0 Beta. Rolf Löfbom. www.lofbom.se Användarhandledning Energiberäkningar 1.0 Beta Rolf Löfbom 2013 ver 1 2013-05-21 www.lofbom.se Innehållsförteckning 1. Allmänt om Energiberäkningar 1.0 Beta... 3 1.1 Allmänt... 3 2. Dialogrutor... 4 2.1

Läs mer

yttervägg 5,9 5,9 3,6 4,9 - - Golv 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Tak 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Fönster 2 2 4 3 - - Radiator 0,5 0,5 0,8 0,5 0,3 -

yttervägg 5,9 5,9 3,6 4,9 - - Golv 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Tak 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Fönster 2 2 4 3 - - Radiator 0,5 0,5 0,8 0,5 0,3 - B Lägenhetsmodell B.1 Yttre utformning Lägenheten består av tre rum och kök. Rum 1 och 2 används som sovrum, rum 3 som vardags rum, rum 4 som kök, rum 5 som badrum och slutligen rum 6 som hall. Lägenheten

Läs mer

ISTILLVERKNING, -MÅLNING o. ISVÅRD. Kenneth Weber ETM Kylteknik AB

ISTILLVERKNING, -MÅLNING o. ISVÅRD. Kenneth Weber ETM Kylteknik AB ISTILLVERKNING, -MÅLNING o. ISVÅRD Kenneth Weber ETM Kylteknik AB Lite historik Människan började åka skridskor för ca 5000 år sedan ungefär samtidigt som man började äta glass i Kina! Första konstgjorda

Läs mer

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att

Läs mer

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa UMEÅ UNIVERSITET 2007-05-29 Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa Oskar Lundström Victoria Karlsson Sammanfattning Denna uppgift gick ut på

Läs mer

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp

Läs mer

ÖSTERSUNDS KOMMUN Odenvallen-Storsjöbadet

ÖSTERSUNDS KOMMUN Odenvallen-Storsjöbadet 1 (5) ÖSTERSUNDS KOMMUN Odenvallen-Storsjöbadet Förstudie avseende värmeåtervinning från en eventuell konstfrusen bandyarena på Odenvallen till Storsjöbadet. Datum 2009-03-10 Utförd av Bertil Nordenberg

Läs mer

Optimering av värmepumpsanläggning kompletterad med solfångare

Optimering av värmepumpsanläggning kompletterad med solfångare Optimering av värmepumpsanläggning kompletterad med solfångare Sammanfattning Uppvärmningskostnaden blir en allt mer central fråga för villaägare med dagens stigande elpriser. Värmepumpar är en växande

Läs mer

Solfilmsmontören AB. Solfilm Silver 80XC. Energibesparing med Solfilm. Rapport Helsingborg 2011-03-22. Författare Anna Vesterberg

Solfilmsmontören AB. Solfilm Silver 80XC. Energibesparing med Solfilm. Rapport Helsingborg 2011-03-22. Författare Anna Vesterberg Energibesparing med Solfilm Rapport Helsingborg 2011-03-22 Författare Anna Vesterberg Uppdragsnummer 4019427000 SWECO Kungsgatan 2, 252 21 Helsingborg Telefon: 042-499 00 00 Telefax Sammanfattning Beräkning

Läs mer

Beskrivning av temperatur och relativ fuktighet ute i svenskt klimat

Beskrivning av temperatur och relativ fuktighet ute i svenskt klimat Beskrivning av temperatur och relativ fuktighet ute i svenskt klimat Dennis Johansson Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet,

Läs mer

Räkneövning/Exempel på tentafrågor

Räkneövning/Exempel på tentafrågor Räkneövning/Exempel på tentafrågor Att lösa problem Ni får en formelsamling Huvudsaken är inte att ni kan komma ihåg en viss den utan att ni kan använda den. Det finns vissa frågor som inte kräver att

Läs mer

Elförsörjning med hjälp av solceller

Elförsörjning med hjälp av solceller Elförsörjning med hjälp av solceller Av: Hanna Kober 9B Datum: 2010-05-20 Handledare: Olle & Pernilla 1 Innehållsförteckning Inledning sid 3 Bakgrund sid 3 Syfte/Frågeställning sid 3 Metod sid 3 Resultat

Läs mer

Välj rätt prestanda på ditt fönster...

Välj rätt prestanda på ditt fönster... Välj rätt prestanda på ditt fönster... Många tror att ett 3-glas fönster är en förutsättning för bästa energieffektivitet på ett fönster, så är inte fallet, utan i vissa fall tvärtom. När man bestämmer

Läs mer

Temperaturtest på vårtäckningsdukar

Temperaturtest på vårtäckningsdukar 1 Temperaturtest på vårtäckningsdukar INLEDNING Inom diverse grönsaksodlingar har man under en längre tid använt sig av växthus eller s.k. groningsdukar för att skapa de bästa förutsättningar för olika

Läs mer

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka

Läs mer

Statsagronom Gösta Gustafsson, Lantbrukets Byggnadsteknik (LBT), SLU, Alnarp

Statsagronom Gösta Gustafsson, Lantbrukets Byggnadsteknik (LBT), SLU, Alnarp System för användning av solenergi för spannmålstorkning Statsagronom Gösta Gustafsson, Lantbrukets Byggnadsteknik (LBT), SLU, Alnarp På årsbasis varierar solinstrålningen mellan 900-1000 kwh per m 2 horisontell

Läs mer

12) Terminologi. Brandflöde. Medelbrandflöde. Brandskapat flöde avses den termiska expansionen av rumsvolymen per tidsenhet i rum där brand uppstått.

12) Terminologi. Brandflöde. Medelbrandflöde. Brandskapat flöde avses den termiska expansionen av rumsvolymen per tidsenhet i rum där brand uppstått. 12) Terminologi Brandflöde Brandskapat flöde avses den termiska expansionen av rumsvolymen per tidsenhet i rum där brand uppstått. Medelbrandflöde Ökningen av luftvolymen som skapas i brandrummet när rummet

Läs mer

Årsverkningsgrad för värmeåtervinning med luftluftvärmeväxlare. Riktlinjer för redovisning av produktdata.

Årsverkningsgrad för värmeåtervinning med luftluftvärmeväxlare. Riktlinjer för redovisning av produktdata. Sida 1(6) 1. Förord Syftet med detta dokument är att beräkna och redovisa årsbaserade verkningsgrader för värmeåtervinnare med samma förutsättningar, så att man kan jämföra data från olika tillverkare.

Läs mer

Modellering av värmeöverföring i kylpasset av en sopeldad panna

Modellering av värmeöverföring i kylpasset av en sopeldad panna Modellering av värmeöverföring i kylpasset av en sopeldad panna Examensarbete i mastersprogrammet Sustainable Energy Systems Chalmers Tekniska Högskola Louise Axelsson Handledare: David Pallarès, Christian

Läs mer

Utvärdering utvändig isolering på 1½ plans hus

Utvärdering utvändig isolering på 1½ plans hus Utvärdering utvändig isolering på 1½ plans hus Referenstest av utvändig isolering på 1½-plans hus Bakgrund Monier har lång internationell erfarenhet av att arbeta med olika metoder för att isolera tak.

Läs mer

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Lektion 7: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Reynolds tal är ett dimensionslöst tal som beskriver flödesegenskaperna hos en fluid. Ett lågt värde på Reynolds

Läs mer

RAPPORT. Endimensionella fuktberäkningar Foamking Vindsbjälklag (3 bilagor) Uppdrag/bakgrund. Beräkningar och förutsättningar

RAPPORT. Endimensionella fuktberäkningar Foamking Vindsbjälklag (3 bilagor) Uppdrag/bakgrund. Beräkningar och förutsättningar Kontaktperson Carl-Magnus Capener 2013-06-20 3P04862 1 (3) Energiteknik 010-516 58 52 Carl-Magnus.Capener@sp.se Foamking Sweden AB Peter Nilsson Sjöviksvägen 4 SE-231 62 TRELLEBORG Endimensionella fuktberäkningar

Läs mer

Kan hagel bli hur stora som helst?

Kan hagel bli hur stora som helst? Lennart.wern@smhi.se 2010-03-12 Kan hagel bli hur stora som helst? Det dök upp ett ärende här på vår avdelning "Information och Statistik" på SMHI angående ett hagel som skulle ha vägt 600 gram och fallit

Läs mer

Jämförelse av Solhybrider

Jämförelse av Solhybrider Jämförelse av Solhybrider Uppföljning Oskar Jonsson & Axel Nord 2014-08-19 1 Inledning Denna rapport är beställd av Energirevisor Per Wickman som i ett utvecklingarbete forskar kring hur man kan ta fram

Läs mer

FUKTIG LUFT. Fuktig luft = torr luft + vatten m = m a + m v Fuktighetsgrad ω anger massan vatten per kg torr luft. ω = m v /m a m = m a (1 + ω)

FUKTIG LUFT. Fuktig luft = torr luft + vatten m = m a + m v Fuktighetsgrad ω anger massan vatten per kg torr luft. ω = m v /m a m = m a (1 + ω) FUKTIG LUFT Fuktig luft = torr luft + vatten m = m a + m v Fuktighetsgrad ω anger massan vatten per kg torr luft Normalt är ω 1 (ω 0.02) ω = m v /m a m = m a (1 + ω) Luftkonditionering, luftbehandling:

Läs mer

Simulering av soldrivet torkskåp

Simulering av soldrivet torkskåp Simulering av soldrivet torkskåp Ivana Bogojevic och Jonna Persson INTRODUKTION Soltork drivna med enbart solenergi börjar bli ett populärt redskap i utvecklingsländer, då investeringskostnader är låga

Läs mer

Hemlaboration i Värmelära

Hemlaboration i Värmelära Hemlaboration i Värmelära 1 2 HUSUPPVÄRMNING Ett hus har följande (invändiga) mått: Längd: 13,0 (m) Bredd: 10,0 (m) Höjd: 2,5 (m) Total fönsterarea: 12 m 2 (2-glasfönster) 2 stycken dörrar: (1,00 x 2,00)

Läs mer

Energilager i mark kombinerat med solvärme

Energilager i mark kombinerat med solvärme Nordbygg 2008 Energilager i mark kombinerat med solvärme Göran Hellström Luleå Tekniska k Universitet/Lund i Tekniska k Högskola Sol och värmepump Göran Hellström, Matematisk Fysik, LTH/Förnyelsebar Energi,

Läs mer

Kalkylera med LCCenergi

Kalkylera med LCCenergi V-skrift 2003:1 Sid. 1 (9) Kalkylera med LCCenergi Riktlinjer för val av indata Luftbehandlingssystem V-skrift 2003:1 Sid. 2 (9) Förord Visst är det rationellt och klokt att även beakta kostnaden för drift

Läs mer

Foto 1. Isolerade matningsrör till bordvärmen. Foto 3. Oisolerade matningsrör i taket, som sitter för tätt för att kunna isoleras.

Foto 1. Isolerade matningsrör till bordvärmen. Foto 3. Oisolerade matningsrör i taket, som sitter för tätt för att kunna isoleras. Energibesparing i växthus Flik 5:1 tekniska möjligheter 211 Tillväxt Trädgård Vattenburen värme I växthus finns det lätt flera hundra meter matningsrör och i större företag blir det lätt en kilometer.

Läs mer

UHI-mätningar i Göteborg

UHI-mätningar i Göteborg UHI-mätningar i Göteborg Av Kajsa Olandersson En rapport i kursen Miljökunskap klass NV3 Läsåret 12/13 Handledare Rutger Staaf Sammanfattning Mätningar gjordes för att undersöka om skillnader i temperaturen

Läs mer

Figur 1. Stadens påverkan på meterologi och hydrologi högre maxflöden!

Figur 1. Stadens påverkan på meterologi och hydrologi högre maxflöden! Lecture notes -VVR145 Lecture 23, 24 Urban hydrology 1. Stadens påverkan och vattenbalans Meterologiska parametrar Ökad temperatur Ökad nederbörd Ökad molnighet Minskad avdunstning Minskad/ändrad vind

Läs mer

Bakgrund. Hallens med installationer. Utredning Höörs ishall.

Bakgrund. Hallens med installationer. Utredning Höörs ishall. Unr: Uppdragsnamn: Handläggare Lindborg Ola Tel 010 5055178 Mobil 010 5055178 Fax 010 5055190 Ola.Lindborg@afconsult.com Datum 2009-02-05 Utredning Höörs ishall Vår referens 541567 Utredning Höörs ishall.

Läs mer

Kyla är dyrt, snö är gratis

Kyla är dyrt, snö är gratis Umeå Universitet Snökyla Kyla är dyrt, snö är gratis Ver 1, 22/1-10 Av Robert Granström Truls Langendahl Björn Olsson Inledning Under vintern har vi ett stort kylöverskott. Under sommaren har vi ett kylbehov.

Läs mer

Vad är vatten? Ytspänning

Vad är vatten? Ytspänning Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna

Läs mer

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson 2014-11-24 4P06815-04 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson 2014-11-24 4P06815-04 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp. Kontaktperson Mathias Johansson 2014-11-24 4P06815-04 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se Skånska Byggvaror AB Box 22238 250 24 HELSINGBORG Mätning av energiförbrukning hos utespa

Läs mer

Värmelära. Fysik åk 8

Värmelära. Fysik åk 8 Värmelära Fysik åk 8 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar

Läs mer

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatsimuleringar Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Hav- och havsis processer Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser?

Läs mer

MOLN OCH GLOBAL UPPVÄRMNING

MOLN OCH GLOBAL UPPVÄRMNING MOLN OCH GLOBAL UPPVÄRMNING En rapport av Stefan Oros, Teknisk Fysik 10, LTH stefan.oros.719@student.lu.se Sebastian Nöbbelin, Teknisk Fysik 10, LTH atf10sno@student.lu.se Handledare: Staffan Sjögren Avdelningen

Läs mer

Energieffektivisering i livsmedelsbutiker 141104 - Lennart Rolfsman

Energieffektivisering i livsmedelsbutiker 141104 - Lennart Rolfsman Energieffektivisering i livsmedelsbutiker 141104 - Lennart Rolfsman 2014 Några påståenden Livsmedelskyla har väldigt stor förbättringspotential Alla butiker kan värma sig själva Installationer behöver

Läs mer

Laboration 6. Modell av energiförbrukningen i ett hus. Institutionen för Mikroelektronik och Informationsteknik, Okt 2004

Laboration 6. Modell av energiförbrukningen i ett hus. Institutionen för Mikroelektronik och Informationsteknik, Okt 2004 Laboration 6 Modell av energiförbrukningen i ett hus Institutionen för Mikroelektronik och Informationsteknik, Okt 2004 S. Helldén, E. Johansson, M. Göthelid 1 1 Inledning Under större delen av året är

Läs mer

Optimering -av energibesparingar i en villa.

Optimering -av energibesparingar i en villa. Optimering -av energibesparingar i en villa. Mats Karlström ce01mkm@ing.umu.se Stefan Lahti ce01sli@ing.umu.se Handledare: Lars Bäckström Inledning Än idag finns det många hus i Sverige som använder direktverkande

Läs mer

Frågor och svar, Sanyo CO2.

Frågor och svar, Sanyo CO2. Pannans uppbyggnad: Frågor och svar, Sanyo CO2. 1. Tappvarmvatten uppvärms via värmeslinga, förvärms i botten av tanken och spetsvärms i toppen av tanken (där el-patronen är monterad). Fördelningen av

Läs mer

04/03/2011. Ventilerade kläder. Ventilerade kläder. Värmeförluster vid olika luftflöden: skillnad med betingelse utan flöde i torr tillstånd

04/03/2011. Ventilerade kläder. Ventilerade kläder. Värmeförluster vid olika luftflöden: skillnad med betingelse utan flöde i torr tillstånd Ventilerade kläder Ventilerade kläder Kalev Kuklane Användning av luftgenomsläppliga kläder Öka möjligheter för ventilation (designlösningar) Aktiv ventilation Ventilation i skyddsklädsel (t.ex. CBRN)

Läs mer

Övningar till datorintroduktion

Övningar till datorintroduktion Institutionen för Fysik Umeå Universitet Ylva Lindgren Sammanfattning En samling uppgifter att göra i MATLAB, vilka ska utföras enskilt eller i grupp om två. Datorintroduktion Handledare: (it@tekniskfysik.se)

Läs mer

Geoenergi REGEOCITIES i Karlstad. Jessica Benson & Oskar Räftegård Karlstad 2014-09-30

Geoenergi REGEOCITIES i Karlstad. Jessica Benson & Oskar Räftegård Karlstad 2014-09-30 Geoenergi REGEOCITIES i Karlstad Jessica Benson & Oskar Räftegård SP Karlstad 2014-09-30 Grundläggande om geoenergi Byggnadens värmebehov Fastighetsgräns KÖPT ENERGI Användning Återvinning Behov Energiförlust

Läs mer

FÖRSVARSSTANDARD FÖRSVARETS MATERIELVERK 2 1 (8) MILJÖPROVNING AV AMMUNITION. Provning i fukt, metod A och B ORIENTERING

FÖRSVARSSTANDARD FÖRSVARETS MATERIELVERK 2 1 (8) MILJÖPROVNING AV AMMUNITION. Provning i fukt, metod A och B ORIENTERING 2 1 (8) Grupp A26 MILJÖPROVNING AV AMMUNITION Provning i fukt, metod A och B ORIENTERING Denna standard omfattar metodbeskrivningar för provning av ammunition. Främst avses provning av säkerhet, men även

Läs mer

Energismarta affärer. 7 november 2013 Karlskrona. Peter Karlsson

Energismarta affärer. 7 november 2013 Karlskrona. Peter Karlsson Energismarta affärer 7 november 2013 Karlskrona Peter Karlsson Hinder för energieffektivisering Ogynnsamma avtal mellan fastighetsägare och hyresgäst Ventilation belysning m.m. ingår i hyran Samfällighet

Läs mer

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 7. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 7. strömningslära, miniräknare. Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 7 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,

Läs mer

Fuktreglering av regenerativ värmeväxling med värmning av uteluft eller frånluft

Fuktreglering av regenerativ värmeväxling med värmning av uteluft eller frånluft Fuktreglering av regenerativ värmeväxling med värmning av uteluft eller frånluft Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds

Läs mer

Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare. Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Tentamen Joakim Wren Exempeltentamen 8 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära, miniräknare.

Läs mer

Solen som energikälla. Solen som energikälla

Solen som energikälla. Solen som energikälla Solen som energikälla Solen som energikälla Så här fungerar solcellssystem Energi från solen Solen är en gratis energikälla, i form av naturligt ljus och värme, som dessutom finns i överflöd. Det är möjligt

Läs mer

Mätning och utvärdering av borrhålsvärmeväxlare Distribuerad Termisk Respons Test och uppföljning av bergvärmepumpsinstallationer i Hålludden

Mätning och utvärdering av borrhålsvärmeväxlare Distribuerad Termisk Respons Test och uppföljning av bergvärmepumpsinstallationer i Hålludden Mätning och utvärdering av borrhålsvärmeväxlare Distribuerad Termisk Respons Test och uppföljning av bergvärmepumpsinstallationer i Hålludden Författare: José Acuna, KTH Energiteknik December, 2011 Innehåll

Läs mer

NODA Smart Heat Building. Hur funkar det? - En teknisk översikt

NODA Smart Heat Building. Hur funkar det? - En teknisk översikt NODA Smart Heat Building Hur funkar det? - En teknisk översikt Vad är NODA? NODA grundades 2005 baserat på forskning på Blekinge Tekniska Högskola Bygger på en stark vetenskaplig grund inom datavetenskap,

Läs mer

Skogsvallen idrottsanläggning

Skogsvallen idrottsanläggning Schneider Electric, Hägersten 2009-11-20 A 1 (5) Skogsvallen idrottsanläggning Uppdrag Nässjökommun och Karlsson Wachenfeldt arkitekter har gett Schneider Electric i uppdrag att Skogsvallens energiförbrukning

Läs mer

Kontakt, översikt, index. Takvärme/Kyltakshandledning. Plexus. Professor. Pilot. Architect. Polaris I & S. Plafond. Podium. Celo. Cabinett.

Kontakt, översikt, index. Takvärme/Kyltakshandledning. Plexus. Professor. Pilot. Architect. Polaris I & S. Plafond. Podium. Celo. Cabinett. Kontakt, översikt, index Takvärme/Kyltakshandledning Plexus Professor Pilot Architect Polaris I & S Plafond Podium Celo Cabinett Capella Carat Fasadium Atrium H & C /Loggia Regula Belysning TEKNOsim.0

Läs mer

Allmänna energispartips för hushåll

Allmänna energispartips för hushåll Allmänna energispartips för hushåll I ett hushåll fördelas energiförbrukningen ungefär enligt bilden nedan. Nedan följer ett antal tips på hur man kan spara på den energin. I de flesta fall har det att

Läs mer

Tima modellbaserad vattenbegjutning av timmer

Tima modellbaserad vattenbegjutning av timmer Tima modellbaserad vattenbegjutning av timmer Ventiler och ventilgrupper TIMA har stöd för upp till 16 ventiler som är placerade i två ventilgrupper. När vattning genomförs så vattnar alla ventiler i gruppen

Läs mer

Del A: Begrepp och grundläggande förståelse

Del A: Begrepp och grundläggande förståelse STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM K.H./C.F./C.W. Tentamensskrivning i Experimentella metoder, 1p, för kandidatprogrammet i fysik, 18/6 013, 9-14. Införda beteckningar skall förklaras och uppställda ekvationer

Läs mer

www.igpassivhus.se Världens första passivhustennishall Kent Pedersen Tommy Wesslund 131017 IG Passivhus Sverige

www.igpassivhus.se Världens första passivhustennishall Kent Pedersen Tommy Wesslund 131017 IG Passivhus Sverige www.igpassivhus.se Kent Pedersen Världens första passivhustennishall Tommy Wesslund 131017 IG Passivhus Sverige IG Passivhus Sverige Det är vi idag: Certifierade passivhusexperter 30 år erfarenheter med

Läs mer

Bergvärme rme och bergkyla

Bergvärme rme och bergkyla Bergvärme rme och bergkyla 18 mars 2004 Stockholm Prof. Bo Nordell Avd. för förnyelsebar energi Luleå tekniska universitet Bergvärme rme Bergkyla Hur vanligt är r bergvärme? rme? Det finns ca 800.000

Läs mer

Markfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson

Markfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson Markfukt Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson 1 Markfukt Vad är markfukt? Skador/Åtgärder Källförteckning Slutord 2 Vad är markfukt? Fukt är vatten i alla sina faser,

Läs mer

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2009-04-16 9 Mhn 42 Dnr: 2009 1927 Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Beslut 1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att överlämna ärendet till kommunstyrelsen.

Läs mer

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatscenarier och klimatprognoser Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser? Definition

Läs mer

Val av energieffektiviserande åtgärder. Energy Concept in Sweden. Fastigheten. Krav 1 (5)

Val av energieffektiviserande åtgärder. Energy Concept in Sweden. Fastigheten. Krav 1 (5) Fastighet: Fastighetsägare: Konsulter: Altona, Malmö Stena Fastighter Energy Concept in Sweden Val av energieffektiviserande åtgärder Fastigheten Byggår: 1967 Area: 9 500 m 2 A temp Verksamhet: Kontorsbyggnad,

Läs mer

Tentamen i termodynamik. 7,5 högskolepoäng. Tentamen ges för: Årskurs 1. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Tentamen i termodynamik. 7,5 högskolepoäng. Tentamen ges för: Årskurs 1. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamen i termodynamik Provmoment: Ten0 Ladokkod: TT05A Tentamen ges för: Årskurs Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 202-08-30 Tid: 9.00-3.00 7,5 högskolepoäng

Läs mer

MASKINHYVLADE STICKSPÅN Anna Johansson

MASKINHYVLADE STICKSPÅN Anna Johansson A n na Joha nsson M A SK I N HY V L A D E S TICK SPÅ N MASKINHYVLADE STICKSPÅN Anna Johansson INNEHÅLL 3.6 Förord 7.6 Inledning FÖRSTA KAPITLET - HANTVERKET 13.6 13. 18. 19. Virke till stickspån Val av

Läs mer

PROVNINGSRAPPORT NR VTT-S-06186-13/SE 6.9.2013 ÖVERSÄTTNING

PROVNINGSRAPPORT NR VTT-S-06186-13/SE 6.9.2013 ÖVERSÄTTNING PROVNINGSRAPPORT NR VTT-S-6186-13/SE 6.9.213 Funktionsprovning av luftvärmepumpen SCANVARM SVI12 + SVO12 vid låga uteluftstemperaturer och med en värmefaktor som inkluderar avfrostningsperioderna - maskinens

Läs mer

Tentamen i : Värme- och ventilationsteknik Kod/Linje: MTM437. Totala antalet uppgifter: 5 st Datum: 030115

Tentamen i : Värme- och ventilationsteknik Kod/Linje: MTM437. Totala antalet uppgifter: 5 st Datum: 030115 Tentamen i : Värme- och ventilationsteknik Kod/Linje: MTM437 Totala antalet uppgifter: 5 st Datum: 030115 Examinator/Tfn: Lars Westerlund 1223 Skrivtid: 9.00-15.00 Jourhavande lärare/tfn: Lars Westerlund

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Octopus för en hållbar framtid

Octopus för en hållbar framtid EN MILJÖVÄNLIG VÄRMEPUMP FÖR IDAG OCH IMORGON Octopus har utvecklat och tillverkat värmepumpar sedan 1981 och har genom flera års utveckling tagit fram det bästa för miljön och kunden. Den senaste produkten

Läs mer

Rum att leva och arbeta i...

Rum att leva och arbeta i... Rum att leva och arbeta i... City Multi... kräver ett naturligt och behagligt inomhusklimat effektivt ekonomiskt flexibelt Vi tror det är luft tills vi vet vad vi egentligen andas in Det är inte alltid

Läs mer

TOSHIBA POLAR. - värmepumpen som tål kyla! Effektivare Bättre luftrening Smartare funktioner Underhållsvärme 8 C. I samarbete med

TOSHIBA POLAR. - värmepumpen som tål kyla! Effektivare Bättre luftrening Smartare funktioner Underhållsvärme 8 C. I samarbete med TOSHIBA POLAR - värmepumpen som tål kyla! Effektivare Bättre luftrening Smartare funktioner Underhållsvärme 8 C I samarbete med TOSHIBA Made in Japan Toshiba är idag en av världens ledande tillverkare

Läs mer

ERMATHERM CT värmeåtervinning från kammar- och kanaltorkar för förvärmning av uteluft till STELA bandtork. Patent SE 532 586.

ERMATHERM CT värmeåtervinning från kammar- och kanaltorkar för förvärmning av uteluft till STELA bandtork. Patent SE 532 586. 2012-08-23 S. 1/4 ERMATHERM AB Solbacksvägen 20, S-147 41 Tumba, Sweden, Tel. +46(0)8-530 68 950, +46(0)70-770 65 72 eero.erma@ermatherm.se, www.ermatherm.com Org.nr. 556539-9945 Bankgiro: 5258-9884 ERMATHERM

Läs mer

Fläktkonvektorer. 2 års. vattenburna. Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 PRODUKTBLAD. garanti. Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing!

Fläktkonvektorer. 2 års. vattenburna. Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 PRODUKTBLAD. garanti. Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing! PRODUKTBLAD Fläktkonvektorer vattenburna Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing! 2 års garanti Jula AB Kundservice: 0511-34 20 00 www.jula.se 416-087, 416-111,

Läs mer

Version 2011-10-11 FÖRSLAG TILL PRINCIPER I. Standard för verifiering av energianvändning. i befintliga byggnader

Version 2011-10-11 FÖRSLAG TILL PRINCIPER I. Standard för verifiering av energianvändning. i befintliga byggnader Version 2011-10-11 FÖRSLAG TILL PRINCIPER I Standard för verifiering av energianvändning i befintliga byggnader 1 SYFTE OCH BAKGRUND Generellt finns det mycket goda möjligheter att lönsamt minska energianvändningen

Läs mer

Energibesparingar vid måleriet hos Arvin Meritor.

Energibesparingar vid måleriet hos Arvin Meritor. Examensarbete 15 Högskolepoäng Energibesparingar vid måleriet hos Arvin Meritor. Daniel Erixon Joakim Östergaard Driftteknikerutbildningen Örebro vårterminen 2008 Examinator: Tore Käck Handledare: Roland

Läs mer

Octopus för en hållbar framtid

Octopus för en hållbar framtid EN MILJÖVÄNLIG VÄRMEPUMP FÖR IDAG OCH IMORGON Octopus har utvecklat och tillverkat värmepumpar sedan 1981 och har genom flera års utveckling tagit fram det bästa för miljön och kunden. Den senaste produkten

Läs mer

Del I: Digitala verktyg är inte tillåtna. Endast svar krävs. Skriv dina svar direkt i provhäftet.

Del I: Digitala verktyg är inte tillåtna. Endast svar krävs. Skriv dina svar direkt i provhäftet. Del I: Digitala verktyg är inte tillåtna. Endast svar krävs. Skriv dina svar direkt i provhäftet. 1) a) Bestäm ekvationen för den räta linjen i figuren. (1/0/0) b) Rita i koordinatsystemet en rät linje

Läs mer

Mätning av effekt och beräkning av energiförbrukning hos ett ute spa.

Mätning av effekt och beräkning av energiförbrukning hos ett ute spa. Kontaktperson Mathias Johansson 2015-06-16 5P03129-02 rev. 1 1 (4) Energi och bioekonomi 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se Nordiska Kvalitetspooler AB Box 22 818 03 FORSBACKA Energimätning på utespa

Läs mer

SOLCELLSANLÄGGNINGARNA PÅ MATEMATIKGRÄND 9 OCH NYA GEOGRAFIGRÄND - ÅLIDHEM, UMEÅ. Utvärdering av driftperioden maj 2011 tom oktober 2012

SOLCELLSANLÄGGNINGARNA PÅ MATEMATIKGRÄND 9 OCH NYA GEOGRAFIGRÄND - ÅLIDHEM, UMEÅ. Utvärdering av driftperioden maj 2011 tom oktober 2012 SOLCELLSANLÄGGNINGARNA PÅ MATEMATIKGRÄND 9 OCH NYA GEOGRAFIGRÄND - ÅLIDHEM, UMEÅ Utvärdering av driftperioden maj 2011 tom oktober 2012 Energibanken i Jättendal AB, november 2012 2012-11-13 Energibanken

Läs mer

Upplysning Rasmus Hasselrot Benjamin Blomqvist Martin Lundmark

Upplysning Rasmus Hasselrot Benjamin Blomqvist Martin Lundmark Upplysning Rasmus Hasselrot Benjamin Blomqvist Martin Lundmark Handledare: Jonathan Fagerström Kurs: Introduktion till ingenjörsarbete, 7.5 HP Sammanfattning Apoidea beställde en undersökning av olika

Läs mer

* Elförsörjning med solceller

* Elförsörjning med solceller * Elförsörjning med solceller Kort version Denna utrustning får endast demonstreras av personal. Vad kan man använda elenergin från solcellen till Vad händer med elenergin från solcellen om man inte använder

Läs mer

Praktisk beräkning av SPICE-parametrar för halvledare

Praktisk beräkning av SPICE-parametrar för halvledare SPICE-parametrar för halvledare IH1611 Halvledarkomponenter Ammar Elyas Fredrik Lundgren Joel Nilsson elyas at kth.se flundg at kth.se joelni at kth.se Martin Axelsson maxels at kth.se Shaho Moulodi moulodi

Läs mer

WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING

WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING Energin i vinden som blåser, vattnet som strömmar, eller i solens strålar, måste omvandlas till en mera användbar form innan vi kan använda den. Tyvärr finns

Läs mer

IVT Nordic Inverter 12 KHR-N

IVT Nordic Inverter 12 KHR-N IVT Nordic Inverter KHR-N Vår mest kraftfulla luft/luft-värmepump. Nyhet! Lägre ljudnivå, bättre besparing och marknadens bästa trygghet. IVT Nordic Inverter KHR-N är en helt nyutvecklad luft/luft värmepump.

Läs mer

Författare: Peter Roots och Carl-Eric Hagentoft

Författare: Peter Roots och Carl-Eric Hagentoft Nu finns ett exempel på en fuktsäker och energieffektiv LC-grund med golvvärme. Resultaten från ett provhus i Bromölla visar att LC-grunden är både fuktsäker och energieffektiv. Författare: Peter Roots

Läs mer

Energideklaration. Smultronvägen 19 616 91 Åby. Datum: 2015-03-17. Utförd av:

Energideklaration. Smultronvägen 19 616 91 Åby. Datum: 2015-03-17. Utförd av: Energideklaration K VILLINGE-STEN 2:24 Smultronvägen 19 616 91 Åby Datum: 2015-03-17 Utförd av: Certifierad energiexpert: Niklas Sjöberg 0444/08 SP SITAC Bakgrund Sedan en tid tillbaka är det lag på energideklaration

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Björnäs 12:11

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Björnäs 12:11 Utgåva 1:1 2014-03-28 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Björnäs 12:11 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45 Utgåva 1:1 2014-03-24 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Annestorp 27:45 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Resultat från mätningar och beräkningar på demonstrationshus. - flerbostadshus från 1950-talet

Resultat från mätningar och beräkningar på demonstrationshus. - flerbostadshus från 1950-talet Resultat från mätningar och beräkningar på demonstrationshus - flerbostadshus från 1950-talet Bakgrund Del av forskningsprojektet: Energieffektivisering av efterkrigstidens flerbostadshus genom beständiga

Läs mer

UNIT. unitark.se +3 C. Karin och Sven-Olav

UNIT. unitark.se +3 C. Karin och Sven-Olav IDÉ I Träslövsläge strax söder om Varberg köpte Karin och Sven-Olav en lantbruksfastighet till sig och sin familj. Fastigheten ligger längs en gammal bygata och med en vidsträckt åker bakom sig. Förutom

Läs mer

Uppföljning energieffektivisering. A Lind Maskin AB 2013-10-19

Uppföljning energieffektivisering. A Lind Maskin AB 2013-10-19 Uppföljning energieffektivisering A Lind Maskin AB 2013-10-19 Peter Eriksson, ProjTek, Älvsbyn INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 3 Beskrivning av företaget... 3 Lokaler... 3 Bakgrund... 3 Syfte...

Läs mer

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson 2014-11-14 4P06815-01 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson 2014-11-14 4P06815-01 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp. Kontaktperson Mathias Johansson 2014-11-14 4P06815-01 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se Skånska Byggvaror AB Box 22238 250 24 HELSINGBORG Mätning av energiförbrukning hos utespa

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Fullblodet 42

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Fullblodet 42 Utgåva 1:1 2014-09-22 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Fullblodet 42 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer