Arbetsförmågaochanstälningsbarhet efterlångvarigsjukskrivning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsförmågaochanstälningsbarhet efterlångvarigsjukskrivning"

Transkript

1 HELIXWorkingPapers ISSN: Arbetsförmågaochanstälningsbarhet efterlångvarigsjukskrivning StafanNilson AnnaPerson KerstinEkberg VIN N EX C ELLEN C E C EN TRE

2

3 HELIX Working Papers ISSN /7 Arbetsförmåga och anställningsbarhet efter långvarig sjukskrivning Staffan Nilsson Anna Persson Kerstin Ekberg HELIX Linköpings universitet SE Linköping SWEDEN Tryck: Linköpings universitet, LiU-Tryck

4

5 Sammanfattning Arbetslivet har genomgått och genomgår stora förändringar i samband med effektiviseringar, nedskärningar och införande av nya organisationsprinciper. Förändringarna innebär nya förutsättningar för de anställda. Man talar om en ökad individualisering som bygger på kontinuerlig kompetensutveckling, kommunikationsförmåga, planeringsförmåga, och problemlösningsförmåga. En ökad rörlighet bland anställda, dels inom organisationen, dels mellan olika organisationer/verksamheter uppfattas som positivt av flera skäl, rörlighet innebär kompetensutveckling och lärande för den enskilde individen och rörlighet kan ur verksamhetens perspektiv vara väsentligt för kompetensförsörjningen, men också för att hantera variationer i produktionen. Även positiva effekter på hälsa av en rörlighet ut ur arbeten som inte passar den anställdes kompetens eller förmågor har påvisats. Rörlighet i arbetslivet skall även främjas av nya regler i socialförsäkringssystemet. Bedömningar av individens arbetsförmåga och anställningsbarhet kommer härigenom i fokus; vad främjar en individs arbetsförmåga och när är en person anställningsbar? Denna studie syftar till att få ökad kunskap om vilka faktorer som har samband med arbetsförmåga och anställningsbarhet hos personer som avslutat en anställning efter långvarig sjukskrivning. Vilka faktorer har samband med rörlighet i form av återgång till ett arbete, respektive utanförskap från arbetsmarknaden efter långvarig sjukskrivning? Studien bygger på enkätsvar från 109 personer som efter långvarig sjukskrivning avslutat sin anställning inom en kommun. Enkäten skickades ut 1-3 år efter avslutad anställning och svaren kan därför ha påverkats av minnesfel och av attityder och värderingar. Analyserna har inriktats på jämförelser mellan de personer som idag har ett nytt arbete och dem som inte har återinträtt på arbetsmarknaden. Resultaten visar att Chansen att komma tillbaka från sjukskrivningen förefaller vara högre för män än för kvinnor, och yngre har lättare att få ett arbete än äldre. Däremot har utbildning inte någon avgörande betydelse för vilka som får ett arbete. Viktigast för den upplevda anställningsbarheten är generalistkompetens, som att vara flexibel och anpassningsbar, att ha en god samarbetsförmåga

6 och vara initiativrik, följt av erfarenhet och personliga egenskaper. Minst viktigt för anställningsbarheten upplevs specialistkompetens, som specifik och teoretisk yrkeskunskap, och hög utbildning vara. De som har fått ett arbete anser sig ha ett bättre kontaktnät och anger i större utsträckning att de känner till andra företag eller organisationer där de kan få anställning än de som inte har lyckats få ett arbete. De har också en större tilltro till att deras personliga egenskaper är en tillgång vid jobbsökandet dvs. en större self-efficacy. Att inte vilja eller kunna flytta framstår som det största hindret för respondenterna att byta arbete. De arbetsrelaterade förändringar som anses skulle ha varit mest betydelsefulla för möjligheterna att undvika sjukskrivning är kopplade till kraven i arbetet, som exempelvis att nedsatt ork och arbetskapacitet accepterats, följt av att arbetet blivit mindre stressigt, att bemanningen på arbetsplatsen ökat, ökad lyhördhet från chefens sida samt att de fått förändrade arbetsuppgifter. De som fått ett arbete anser i större utsträckning än de som inte har ett arbete att deras möjligheter att undvika sjukskrivning förbättrats om de hade fått förändrade arbetsuppgifter, ökade möjligheter att påverka sitt arbete, om bemanningen på arbetsplatsen ökat samt om de bytt yrke.

7 Innehåll Bakgrund... 1 Arbetsförmåga... 2 Anställningsbarhet... 3 Syfte... 6 Specifika frågeställningar... 6 Material och metod... 6 Analys... 7 Resultat... 8 Bortfallsanalys... 8 Beskrivning av stickprovet Frågor om den tidigare anställningen Upplevd kompetens Hinder och möjligheter för rörlighet Vad skulle ha kunnat bibehålla arbetsförmågan? Anställningsbarhet Anställningsbarhet i relation till yttre faktorer Anställningsbarhet i relation till egna resurser Omställningsprogram Vad leder till ett nytt arbete? Hinder och möjligheter för rörlighet Hur skiljer sig nuvarande arbete från det tidigare? Hälsa och arbetsförmåga Diskussion Referenser... 29

8

9 Bakgrund Arbetslivet har genomgått och genomgår stora förändringar i samband med effektiviseringar, nedskärningar och införande av nya organisationsprinciper. Förändringarna innebär nya förutsättningar för de anställda. Man talar om en ökad individualisering som bygger på kontinuerlig kompetensutveckling, kommunikationsförmåga, planeringsförmåga, och problemlösningsförmåga (bl.a. Felstead et al., 2007; Ekberg et al., 2006; Ekberg, 2007). Arbetsvillkoren karakteriseras av en högre arbetsintensitet och en mer decentraliserad ansvarsfördelning. Överlag har de psykiska och sociala kraven ökat (Marklund, 2000) och man ser ökande skillnader i arbetsvillkoren mellan olika grupper, och en samvariation mellan kön, socioekonomisk status, etnicitet och negativa arbetsvillkor (Härenstam et al., 2006). En ökad rörlighet bland anställda, dels inom organisationen, dels mellan olika organisationer/verksamheter uppfattas som positivt av flera skäl, rörlighet innebär kompetensutveckling och lärande för den enskilde individen och rörlighet kan ur verksamhetens perspektiv vara väsentligt för kompetensförsörjningen, men också för att hantera variationer i produktionen. Flera studier (Aronsson et al., 2000; Kivimäki et al., 2003) visar positiva effekter på hälsa av en rörlighet ut ur arbeten som inte passar den anställdes kompetens eller förmågor. För många kan dock steget till att söka ett nytt arbete då man har en anställning kännas svårt, otryggt eller inte förenligt med livssituationen just då. Begynnande ohälsa kan förstärka känslan av att inte vara konkurrensmässig på arbetsmarknaden och därmed hindra försök till rörlighet arbetsmässigt eller kompetensmässigt. Kunskapen om vilken betydelse hälsa/ohälsa har för anställdas rörlighet i arbetslivet är emellertid mycket begränsad. I en nyutkommen TCO-rapport (2008) framstår möjligheterna för personer som varit sjukskrivna eller långtidsarbetslösa att få anställning på en ny arbetsplats som mycket begränsade. Endast 7% av arbetsgivare ser positivt på att anställa sjukskrivna och 13% är positiva till att anställa långtidsarbetslösa. Nya regler i socialförsäkringssystemet, som rehabiliteringskedjan, syftar till att främja individers rörlighet och förhindra långvariga sjukskrivningar och att människor hamnar utanför arbetsmarknaden. Bedömningar av individens arbetsförmåga och anställningsbarhet kommer härigenom i fokus; vad främjar en individs arbetsförmåga och när är en person anställningsbar? 1

10 Arbetsförmåga Arbetsförmåga bedöms utifrån strikt medicinska kriterier inom socialförsäkringen, en medicinskt grundad bedömning av funktionsnedsättning är det viktigaste underlaget för vilken grad av arbetsförmåga en person bedöms ha. I många fall beaktas inte vilken typ av arbete förmågan skall relateras till. Arbetsförmåga som begrepp kan emellertid diskuteras med utgångspunkt från olika vetenskapliga grunder (Ilmarinen, 2001; Tengland, 2006; Ludvigsson, 2006; Johansson, 2007; Lindqvist, 2008). Är arbetsförmågan specifik för ett arbete, eller generell i relation till andra arbeten på arbetsmarknaden? Är arbetsförmåga huvudsakligen beroende av individuella medicinska faktorer eller av andra faktorer i individens omgivning och arbetssituation? Hur skall arbetsförmåga förstås i relation till begreppet anställningsbar på arbetsmarknaden? Flera forskare menar att arbetsförmåga är relationell, dvs. arbetsförmåga finns eller saknas beroende på vilket sammanhang man talar om (Lindqvist, 2008). Enligt Melén (2008) måste arbetsoförmåga förstås som motsats till arbetsförmåga. Arbetsförmåga bedömdes tidigare i förhållande till yrke, medan den idag skall bedömas i relation till varje enskilt på arbetsmarknaden förekommande arbete. Detta innebär också att arbetsoförmåga inom ett yrke inte är detsamma som arbetsoförmåga i alla andra yrken. Flera forskare diskuterar arbetsförmåga som ett flerdimensionellt och dynamiskt begrepp och tar därmed även ståndpunkten att arbetsförmåga är ett begrepp som är beroende av arbetets karaktär och andra förhållanden (Ludvigsson el at., 2006; Tengland, 2006; Nordenfelt, 2008). Förståelsen av hur arbetsförmåga skall bedömas kan också grundas i kunskap om vilka faktorer som tycks påverka förmågan att utföra sitt arbete. Här kan bland annat forskning om vilka faktorer som påverkat självskattad eller bedömd arbetsförmåga utnyttjas, liksom forskning om vilka faktorer som har samband med att sjukskrivna återgår i arbete. Individuella faktorer som ålder, tidigare sjukskrivning och självskattad hälsa har samband med återgång i arbete. Hälsofrämjande åtgärder och kompetensutveckling i arbetet har visat sig främja arbetsförmåga (Tuomi et al., 2001), liksom förbättrade arbetsvillkor och möjlighet att använda kunskap, erfarenhet och kompetens i arbetet. En systematisk litteratursammanställning (Franche et al., 2005) visar stark evidens för ökad arbetsförmåga (mätt som tid till återgång i arbete vid sjukskrivning) efter anpassningar på arbetsplatsen, samt efter tidiga kontakter mellan vårdgivare och arbetsplats. Johansson (2007) har empiriskt visat hur viktigt ett dynamiskt perspektiv är för frågan om sjukskrivning och återgång till arbete. Ju 2

11 större möjligheter till anpassning av arbetsplatsen, desto större del av arbetsstyrkan höll sig friska och var närvarande. Förhållandena på en viss arbetsplats visade sig också vara mycket betydelsefulla för personer som varit långtidssjukskrivna. Flexibilitet vad avser arbetsdagens längd och deltagande i planeringen av arbetet var avgörande för att få människor att återgå till arbetet. Det var också tydligt att personer i vissa yrken och på högre positioner hade större anpassningsmöjligheter. MacEachen et al. (2006) fann i en systematisk sammanställning av kvalitativa studier att processfaktorer som klimat och kommunikation mellan arbetsledare och sjukskriven, hur kommunikation och delaktighet utvecklas mellan den sjukskrivne och välfärdssystemets aktörer, samt legitimitet på arbetsplatsen för att arbeta med frågor om hälsa och återgång i arbete främjar arbetsförmågan mätt som antal sjukskrivningsdagar. I olika teoretiska och empiriska studier har forskare således identifierat flera kärnkategorier som är relevanta för en definition av begreppet arbetsförmåga, t.ex. hälsa, kompetens, motivation, arbetsmiljö, arbetskrav, arbetsorganisation (Ilmarinen, 2001; Johansson, 2007; Ludvigsson, 2006; Lindberg, 2006; Brülde, 2007; Vahlne Westerhäll, 2008), men även kommunikation och bemötande (MacEachen et al., 2006). En bedömning av en persons arbetsförmåga tycks således inte kunna göras endimensionellt. Arbetsförmågan är inte en enkel egenskap hos en individ. Den utgörs istället av en komplex relation mellan individen och hennes resurser, hennes arbetsmiljö, arbetskrav, möjligheterna till förändringar av miljö och krav, samt individens förmåga till egen påverkan av, respektive anpassning till, dessa yttre förhållanden. Samtidigt förändras alla dessa grundfaktorer över tid. Anställningsbarhet Det finns inte heller någon allmänt vedertagen definition av begreppet anställningsbar. Anställningsbarhet har studerats utifrån makro-, organisationsoch individperspektiv och med olika målgrupper; från att tidigare syfta till att identifiera potentiell arbetskraft bland arbetslösa till att idag omfatta både anställda och personer utanför arbetsmarknaden (Gazier, 1999). Ur ett organisationsperspektiv har innebörden i begreppet ändrats från att huvudsakligen beakta individens ålder och hälsa till att fokusera på hur individers skicklighet, kunskap och sociala förmåga passar med arbetsgivarnas behov. Anställningsbarhet bygger idag i hög grad på kompetens i olika avseenden, både för individer i arbete och för individer som står utanför arbetsmarknaden. (Garsten & Jacobsson, 2004). Med de förändringar som sker i arbetslivet förändras kraven på individens kompetens och förmåga kontinuerligt. 3

12 Berntson (2008) pekar på att anställningsbarhet även kan ses ur ett tidsperspektiv för individen, från att få sitt första arbete, att bibehålla sitt arbete och till att ha förmågan att få ett nytt arbete (Hillage & Pollard, 1998; Knight & Yorke, 2004). Anställningsbarhet kan inom ramen för detta synsätt dels studeras utifrån ett trygghetsperspektiv, att ha eller få en anställning, respektive ett karriärperspektiv, att kunna byta arbete (Berntson, 2008). Individens egen upplevelse av sin anställningsbarhet påverkas enligt Berntsson et al. (2006) främst av formell utbildning och kompetensutveckling i arbetet men även av den regionala arbetsmarknaden och konjunkturförhållanden. De ökade kraven på rörlighet, såväl inom sjukförsäkringssystemet där sjukskrivnas anställningsbarhet på arbetsmarknaden kan komma att bedömas efter 180 dagars sjukskrivning (Ds 2008:3), som inom arbetslivet, där rörlighet idag bedöms som eftersträvansvärt, ställer begreppet anställningsbar i fokus. Anställningsbarhet skall i detta sammanhang bedömas och förstås i relation till tillämpningen av arbetslinjen, men även ur de mer övergripande perspektiven avseende arbetsorganisationers behov av kompetensförsörjning respektive arbetsmarknaden. Anställningsbarhet är därför inte heller enbart en individuell egenskap utan är, liksom arbetsförmåga, ett komplext begrepp som måste ställas i relation till en rad faktorer. Bland annat lärande och kompetensutveckling blir centrala begrepp i analyser av begreppen arbetsförmåga och anställningsbarhet (Ellström, 2006; Rau, 2006). Anställningsbarhet beskrivs ofta genom olika typer av kompetens och kopplas framförallt samman med generell kompetens, som bland annat benämns generisk kompetens, kärnkompetens, överförbar kompetens eller nyckelkompetens (Dearing, 1997; Dunne, et al., 2000). Anställningsbarhet associeras alltså till en grundläggande eller universell kompetens som inte är starkt bundet till en specifik kontext. Generell kompetens kan utgöras av exempelvis problemlösningsförmåga, samarbetsförmåga, initiativförmåga, förmågan att lära, samt flexibilitet och anpassningsbarhet (Harvey, 2001; Warn & Tranter, 2001). Denna kompetens är inte kontextspecifik på samma sätt som specialistkompetens som ofta är starkt associerad med exempelvis en specifik arbetsplats (Nilsson, 2007). Coopers & Lybrand (1998) bryter ner anställningsbarhet i fyra huvudsakliga områden eller typer av kompetens som de benämner: 1) traditionella intellektuella färdigheter, som kan exemplifieras med logiskt tänkande, reflexivitet och kritiskt tänkande; 2) nyckelkompetens som sammankopplas med sociokommunikativ förmåga och kunskap om informationsteknologi osv., 3) personliga egenskaper och attityder som exempelvis motivation, självkännedom och självförtroende samt 4) kunskap om organisationer och hur de fungerar. 4

13 Denna typ av kompetens är generisk eller generell då den representerar kompetens som kan användas för att underlätta studier inom olika områden och bidra till en ökad eller fördjupad förståelse av disciplinspecifik kunskap eller specialistkunskap. Anställningsbarhet är ett multidimensionellt och komplext begrepp och det är centralt att särskilja på faktorer som är relevanta för att få ett arbete respektive de faktorer som är relevanta för att förbereda för arbetet och för att utföra arbetet (Little, 2001). Anställningsbarhet är sammankopplat med faktisk kompetens, dvs. kunskap, färdigheter och attityder eller personliga egenskaper, som individen besitter, samt även formella kvalifikationer (Ellström, 1998). Det handlar alltså inte endast om den kompetens individen besitter, utan också om hur individen kan lansera sig själv på arbetsmarknaden och marknadsföra sina formella kvalifikationer (Hillage & Pollard, 1998). Individers möjlighet till rörlighet på arbetsmarknaden är beroende av att dels att de har en arbetsförmåga som gör det möjligt för dem att ta ett arbete på arbetsmarknaden, dels att de har den kompetens i olika avseenden som gör dem attraktiva för arbetsgivares behov av kompetensförsörjning. För personer som varit sjukskrivna eller haft sjukersättning under en längre tid kan återinträde på arbetsmarknaden försvåras av att deras arbetsförmåga är nedsatt, eller att de inte längre har den kompetens som är önskvärd i arbetslivet eftersom de stått utanför länge. 5

14 Syfte Syftet med denna studie är att få ökad kunskap om vilka faktorer som personer som avslutat en anställning efter långvarig sjukskrivning anser har haft betydelse för deras sjukskrivning och vilka faktorer som har samband med återgång till ett arbete, alternativt utanförskap från arbetsmarknaden. Specifika frågeställningar Hur bedömer individer som är sjukskrivna och/eller uppsagda från sitt arbete sin arbetsförmåga i relation till det arbete de sjukskrivits ifrån, respektive sin anställningsbarhet i relation till andra arbeten på arbetsmarknaden? Har omställningsprogram betydelse för individens senare anställningsbarhet? Vilka behov av kompetensutveckling uppger individer som står utanför arbetsmarknaden att de har? Skiljer sig bakgrundsfaktorer, hälsa, skattad arbetsförmåga, framtidstro, attityder och motivation till att finna ett nytt arbete mellan personer som efter en avslutad anställning återkommit respektive inte återkommit i arbete? Material och metod Materialet består av totalt 191 personer, varav 20 män och 171 kvinnor, som varit anställda inom en kommun. Samtliga har avslutat sin anställning under åren på grund av att, i de flesta fall, de efter långvarig sjukskrivning och rehabiliteringsåtgärder, inte kunnat återgå till sitt ordinarie arbete. Samtliga hade erbjudits omställningsprogram och/eller avgångsvederlag i samband med anställningens avslutande. En enkät skickades till samtliga 191 personer år 2008, två påminnelser gjordes. Totalt 109 personer (57%) besvarade enkäten. Enkäten omfattar frågor om upplevd arbetsförmåga (Tuomi et al., 2004) och frågor om upplevd anställningsbarhet i relation till arbetsmarknaden (van der Heijde et al., 2006; Berntson et al., 2007), samt socioekonomiska frågor och nuvarande försörjningssituation. Enkäten omfattar även väl beprövade frågor om bakgrundsvariabler, symptom på ohälsa, hälsa och livskvalitet (EQ 5D) och arbetsförhållanden. 6

15 I enkäten ingår vidare frågor om respondenternas uppfattning om sin kompetens och yrkeskunskap i förhållande till sin tidigare anställning, inklusive respondenternas retrospektiva syn på sin inställning till att byta arbete och frågor om olika förändringar som kunde ha haft betydelse för deras möjligheter att undvika sjukskrivning. Vidare ingick frågor om de omställningsprogram som erbjöds i samband med avslutad anställning. Enkäten omfattade även frågor om respondenternas syn på sina möjligheter att få ett nytt arbete och på sin anställningsbarhet på arbetsmarknaden, samt frågor om det nuvarande arbetet i de fall man har ett sådant. En stor andel av frågorna i enkäten är attitydfrågor av Likert-typ. Enkäten innehåller även frågor med andra fasta svarsalternativ på nominalskalenivå (kategoriseringar) samt frågor med öppna svarsalternativ. Enkäten har kodats och empirin har bearbetats med hjälp av Statistical Program for the Social Sciences (SPSS) 17.0 (Aronsson, 1999). Analys Inledningsvis har jämförande analyser gjorts mellan dem som har respektive inte har ett arbete. För medelvärden presenteras konfidensintervall som mått på spridningen och även för att mäta skillnader mellan medelvärden. Om två konfidensintervall inte överlappar vid en statistisk skattning är dessa medelvärden statistiskt signifikant skilda från varandra. Skillnader mellan medelvärden har i förekommande fall beräknats genom t-test för parvisa jämförelser och genom variansanalyser om fler än två medelvärden jämförts samtidigt. Vid variansanalyser har Bonferroni post-hoc test använts. För frågor som betraktas som ordinaldata (rangordning utan ekvidistans) har skillnader mellan olika grupper avseende hur olika svarsalternativ rangordnats mätts genom Mann-Whitney tester. Skillnader mellan frekvensfördelningar mellan grupper har för variabler på nominalskalenivå (som endast tillåter frekvensfördelning) mätts genom χ 2 -test (chi-2 test). χ 2 testet används för att avgöra huruvida det finns en statistiskt signifikant skillnad mellan observerade antal fall och det förväntade antalet fall om det inte finns någon skillnad mellan grupperna (Araï, 1999; Hinkle et al., 1998). I studien har en signifikansnivå på 5% (α=0,05) genomgående använts för att avgöra om en uppmätt skillnad eller ett samband (p-värde) ska betraktas som statistiskt säkerställda eller signifikanta. Med andra ord så innebär detta att 7

16 sannolikheten att de skillnader som benämns som signifikanta skulle bero på slumpen är högst fem på hundra. Faktoranalyser (Principal axis factoring med Varimax rotation) har utförts på frågor där respondenterna tar ställning till 11 olika påståenden som berör motstånd till eller hinder för att ta steget att byta arbete. Dessa frågor avser dels deras tidigare arbete och i de fall det är aktuellt, i deras nuvarande anställning. De 11 påståendena kunde efter de två faktoranalyserna reduceras till 4 faktorer. Ett index skapades genom att beräkna medelvärden för varje individ i de frågor som ingick i respektive index. Ytterligare ett index skapades på motsvarande sätt av de 7 delfrågor som utgör mått på respondenternas självskattade anställningsbarhet. Respondenterna tog ställning till dessa påståenden genom att markera sitt instämmande på en 5-gradig skala från instämmer inte alls till instämmer helt. För samtliga index som skapats har Cronbach s α beräknats. Cronbach s α är ett mått på den interna konsistensen eller reliabiliteten inom indexet (och även antalet inkluderade variabler) och motsvarar korrelationen mellan samtliga i indexet ingående variabler (se t.ex. Nunnally, 1967). Resultat Studien baseras på 109 individer, varav 100 (92%) kvinnor och 9 män (8%), vars anställning upphört efter långvarig sjukskrivning. 79% av de svarande var sjukskrivna i samband med att deras anställning avslutades. Den genomsnittliga åldern i urvalet vid svarstillfället var 50 år; 50 år för kvinnorna (med en standardavvikelse på 8,6) och 47 år för männen (med en standardavvikelse på 12,5). Bortfallsanalys Totalt 80 personer besvarade inte enkäten, varav 69 (86%) kvinnor och 11 (14%) män. Deras genomsnittliga ålder var 48 år. Det finns ingen statistiskt signifikant skillnad i könsfördelning mellan de som besvarat enkäten och de som inte gjort det. Av tabell 1 nedan framgår att yrkesfördelningen mellan dem som besvarat enkäten respektive inte gjort detta är lika. 8

17 Tabell 1: Antal och andel personer i olika yrkeskategorier som besvarat respektive inte besvarat enkäten. I gruppen som besvarat enkäten saknas yrkesuppgifter för två personer, i gruppen som ej besvarat enkäten saknas yrkesuppgifter för 15 personer. Yrkesgrupp Besvarat enkäten Ej besvarat enkäten n % n % Undersköterskor, vårdare, vårdbitr., barnsk., dagbarnv. Lärare, förskollär, fritidspedagog Köksbitr., kokerska, skolmåltidsbitr., Ekonomibitr. Pers. ass., elevass., behandl.ass., ped.arbete Studievägled., socialsekr., adm. arbete Verksamhetschef, enhetschef, gruppledare Övriga Totalt Av tabell 2 framgår att de dominerande sjukdomsorsakerna i båda grupperna är psykiska besvär respektive besvär i rörelseorganen. Många har en kombination av dessa besvär. Andelen med psykiska besvär är något högre i gruppen som ej besvarade enkäten, men det finns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan grupperna. Tabell 2: Antal och andel personer i olika diagnosgrupper som besvarat respektive inte besvarat enkäten. I gruppen som besvarat enkäten saknas uppgifter om sjukdom för 35 personer, i gruppen som ej besvarat enkäten saknas uppgifter om sjukdom för 25 personer. Sjukdomsgrupp Besvarat enkäten Ej besvarat enkäten n % n % Psykiska besvär, stress Besvär i rörelseorganen Anpassnings-/samarbetsproblem Trauma, hot Annan sjukdom Totalt Bortfallsanalysen tyder således på att de som besvarat enkäten är relativt representativa för hela materialet med avseende på bakgrundsfaktorerna ålder, kön och yrke. 9

18 Beskrivning av studiegruppen Av de svarande var 30% ensamstående, 68% sammanboende eller gifta, 85% hade barn. 7 personer (6%) angav att de inte var födda i Sverige. Utbildningsnivån bland respondenterna varierade. Av de svarande angav 24% grundskola/folkskola som högsta avslutade utbildning, 32% har genomgått 2- årigt gymnasium, fack-, yrkes-, flick-, real- eller folkhögskola, 12% har genomgått 3- eller 4-årigt gymnasium och 31% har studerat vid universitet eller högskola. 42 personer (39%) angav att de hade en anställning eller var egenföretagare vid den tidpunkt de fyllde i enkäten. Övriga 67 (61%) personer hade inte ett arbete och hade angivet andra försörjningsformer, i form av sjukpenning, sjukersättning, aktivitetsersättning, arbetslöshetsersättning, försörjningsstöd, studiemedel eller annat (se tabell 3). Tabell 3: Samtliga svarande fördelade på huvudsakliga försörjningsformer vid den tidpunkt respondenterna besvarade enkäten. Försörjningsform n % Anställning Egen företagare 4 4 Sjukpenning 8 7 Sjukersättning Aktivitetsersättning 8 7 Arbetslöshetsersättning Studiemedel 3 3 Försörjningsstöd 1 1 Annat 7 6 Kombination (50%/50%) av olika av de ovanstående 8 7 försörjningsformerna Totalt Av dem som var anställda då enkäten fylldes i angav 14 att de hade en fast anställning, 7 var timanställda, 4 var vikarier, 1 var projektanställd, 4 angav att de hade en annan tillfällig anställningsform och övriga 8 angav en annan anställningsform (t.ex. säsongsarbete, lönebidrag eller arbetsträning). De svarande som hade en anställning arbetade i varierande omfattning. 16 personer angav att de arbetade heltid och 20 arbetade deltid (två personer med en anställning svarade ej på frågan). Av de deltidsarbetande arbetade 9 personer halvtid, 8 arbetade mer än halvtid (mellan 70 och 95%), och 3 arbetade mindre än halvtid (25%). Av egenföretagarna arbetade 3 heltid och en halvtid. 10

19 Av dem som hade en anställning var 34 kvinnor och 8 män, dvs. andelen män i arbete (90%) var högre än andelen kvinnor (34%) (p<0,05). De individer som hade en anställning var statistiskt signifikant yngre (47 år) än de som inte hade ett arbete (52 år) (p<0,05). Det finns inte någon statistiskt signifikant skillnad i utbildningsnivå mellan dem med respektive utan ett arbete Det fanns inte heller någon skillnad mellan dem med respektive utan ett arbete i uppgiven inkomst i deras tidigare anställning. Frågor om den tidigare anställningen Upplevd kompetens Av de respondenter som angav att de nu har ett arbete ansåg 10% att de saknade tillräcklig yrkeskunskap och kompetens för att helt klara arbetsuppgifterna i sitt tidigare arbete, 58% ansåg att deras arbetsuppgifter passade deras kompetens och 32% ansåg att de kunde göra mer kvalificerade arbetsuppgifter än vad de gjorde (tabell 4). I gruppen som angav att de inte har ett arbete ansåg 6% sig sakna tillräcklig yrkeskunskap och kompetens för att helt klara sina arbetsuppgifter, 86% ansåg att arbetsuppgifterna passade deras yrkeskunskap och kompetens och 8% ansåg sig ha kunnat göra mer kvalificerade arbetsuppgifter än vad de gjorde (tabell 4). Tabell 4: Respondenternas inställning till om de ansåg att deras arbetsuppgifter passade deras yrkeskunskap och kompetens i deras tidigare anställning, uppdelat i grupperna med respektive utan arbete (n=107, bortfall 2 personer). Tycker du att dina arbetsuppgifter passade I arbete Ej i arbete Samtliga din yrkeskunskap och kompetens? n % n % n % Mina arbetsuppgifter passade med min yrkeskunskap och kompetens Jag hade kunnat göra mer kvalificerade arbetsuppgifter än vad jag gjorde Jag saknade tillräcklig kompetens för att helt klara mina arbetsuppgifter Totalt I gruppen som har ett nytt arbete är det således signifikant fler personer som anser att de hade kunnat göra mer kvalificerade arbetsuppgifter än vad de gjorde i sin tidigare anställning, medan gruppen som står utanför arbetsmarknaden i högre andel anser att deras tidigare arbetsuppgifter passade deras yrkeskunskap och kompetens. 11

20 Hinder och möjligheter för rörlighet En fråga i enkäten gällde hur man såg på möjligheten att byta arbete under sin tidigare anställning ( Om du funderade på att byta arbete, var det något som hindrade dig från att ta steget och byta arbete? ). Frågan omfattade 11 delfrågor. De enskilda frågorna presenteras i figur 1. Påståendena är presenterande i en fallande ordning baserad på den genomsnittliga graden av instämmande. Figur 1: Medelvärden och 95% konfidensintervall för respondenternas skattning av påståenden avseende hinder och motstånd till att ta steget att byta arbete under den tidigare anställningen, uppdelat i grupperna med respektive utan arbete vid enkättillfället. Det finns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan de båda grupperna avseende upplevda hinder för att byta arbete. De viktigaste hindren för att byta arbete anges som att man inte vill flytta, följt av att man inte kan flytta. Dessa två påståenden, samt påståendet att man inte ville byta arbete är signifikant högre skattade än samtliga övriga påståenden. De minst betydelsefulla orsakerna till att respondenterna inte tog steget att byta arbete var att man försökt utan att lyckas och att man inte trodde sig ha tillräcklig kompetens eller utbildning. De som ville byta arbete tror i signifikant mindre utsträckning än de som inte kunde tänka sig att byta arbete, att de har tillräcklig utbildning (p<0,05) och tillräcklig kompetens (p<0,05). Detta tyder på att de som ville byta arbete har ett sämre förtroende för sin utbildning och sin kompetens än de som inte vill byta arbete. 12

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan 2015:1 Jobbhälsobarometern 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan Delrapport 2015:1 Sveriges Företagshälsor 2015--10-05 Leder obehagskänslor

Läs mer

Framgångsfaktorer på arbetsmarknaden för personer med nedsatt rörelseförmåga En jämförelse mellan dem som har arbete respektive har haft arbete

Framgångsfaktorer på arbetsmarknaden för personer med nedsatt rörelseförmåga En jämförelse mellan dem som har arbete respektive har haft arbete Framgångsfaktorer på arbetsmarknaden för personer med nedsatt rörelseförmåga En jämförelse mellan dem som har arbete respektive har haft arbete En studie finansierad av Arvsfonden Innehåll Framgångsfaktorer

Läs mer

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering Patientenkät Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering Vi följer upp vården för att vara säkra på att Du får en vård med hög kvalitet. För att kunna göra det på bästa sätt

Läs mer

Medarbetarundersökning 2009

Medarbetarundersökning 2009 Medarbetarundersökning 2009 Mars 2009 Genomförd av CMA Centrum för Marknadsanalys AB www.cma.nu Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Medarbetarundersökning 2009, sid 1 Resultat och sammanfattning Förbättrat

Läs mer

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV Den nya sjukförsäkringen är en viktig del i regeringens arbete att ge människor hjälp och stöd för att hitta vägar tillbaka till

Läs mer

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret, personalenheten POLICY Antagen av Diarienummer 1(13) Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun 2 Handlingsplan för rehabilitering Syftet med handlingsplan för rehabilitering är att

Läs mer

Bra chefer gör företag attraktiva

Bra chefer gör företag attraktiva Bra chefer gör företag attraktiva Chefens roll är på många sätt avgörande för ett företags attraktionskraft och förmåga att behålla sin personal. Det visar den senaste Manpower Work Life-undersökningen

Läs mer

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU.

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Sammanställning av Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Publikation 2009:3, utgiven av Arbetsförmedlingen och

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Siffrorna anger svarsandel i % för varje alternativ.

Siffrorna anger svarsandel i % för varje alternativ. ISSP 2005 Siffrorna anger svarsandel i % för varje alternativ. Först några frågor om arbete i allmänhet Fråga 1 Föreställ Dig att Du kunde förändra hur Du använder Din tid, och ägna mer tid åt vissa saker

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö. September-oktober 2006

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö. September-oktober 2006 Psoriasisförbundet Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö September-oktober 06 September-oktober 06 Bakgrund Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar hud och leder och ny forskning visar

Läs mer

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka

Läs mer

Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt

Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt Samarbete och ökat förtroende SAMARBETE OCH ÖKAT FÖRTROENDE MARIE FRIDOLF Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt proble matik så att de återfår arbetsförmågan (Andersson

Läs mer

Uppföljning av deltagare i projekt SAM

Uppföljning av deltagare i projekt SAM Uppföljning av deltagare i projekt SAM Anna Holmgren Kompetenscentrum för hälsa, Landstinget Västmanland Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Hur gjordes uppföljningen? 4

Läs mer

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm. September-oktober 2006

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm. September-oktober 2006 Psoriasisförbundet Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm September-oktober 2006 Bakgrund Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar hud och leder och ny forskning visar att psoriasis

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Linköpings universitet

Linköpings universitet Linköpings universitet En förnyare av forskning och utbildning Gun Johansson Rikscentrum för Arbetslivsinriktad Rehabilitering Linköpings Universitet gun.johansson@liu.se Återgång i arbete Vilka arbetsorganisatoriska

Läs mer

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år Många gånger handlar det om okunskap. Om du väl kommer till en intervju och får visa att du är kapabel, och kan förklara att det idag finns hjälpmedel, tror jag att det många gånger kan överkomma oro och

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Arbetsmiljön i staten år 2005

Arbetsmiljön i staten år 2005 Arbetsmiljön i staten år 2005 2006-12-19 0612-0813-33 2 Innehåll Innehåll 3 Förord 4 Arbetsmiljöundersökningen 4 Statsanställda är mycket nöjda med sitt arbete och sina arbetstider 5 Statsanställda har

Läs mer

Arbetsgivares insatser i rehabiliteringskedjan, del 2

Arbetsgivares insatser i rehabiliteringskedjan, del 2 Wimi 2005 FK90005_009_G Huvudkontoret, Avdelningen för analys och prognos 2013-02-14 030061-2012 1 (68) Arbetsgivares insatser i rehabiliteringskedjan, del 2 Sjukskrivnas erfarenheter av de nya reglerna

Läs mer

Nej till sjukpenning Vad hände sen?

Nej till sjukpenning Vad hände sen? Social Insurance Report Nej till sjukpenning Vad hände sen? ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Christina Olsson Bohlin 08-786 95 83 christina.olsson.bohlin@forsakringskassan.se

Läs mer

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 2014:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 Arbetslinjen till

Läs mer

Ängelholms kommun. Medarbetarundersökning 2014. Genomförd av CMA Research AB. Oktober 2014

Ängelholms kommun. Medarbetarundersökning 2014. Genomförd av CMA Research AB. Oktober 2014 Ängelholms kommun Medarbetarundersökning 2014 Genomförd av CMA Research AB Oktober 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 5 Fakta om respondenterna 7 Övergripande resultat 8

Läs mer

Innehållsförteckning ! "! #$! ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ 0 " % 10 " 1 #.. %$$ 3. 3",$ %& 3. $& 3,./ 6, $,%0 6, $.%0 ".!

Innehållsförteckning ! ! #$! ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ 0  % 10  1 #.. %$$ 3. 3,$ %& 3. $& 3,./ 6, $,%0 6, $.%0 .! Innehållsförteckning! "! #$! %%& ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ " % 1 " $$% 2% 1 #.. %$$ 3. 3",$ %& 3. $& %( * #"+$.%* %- 41$,,5-3,./ 6, $,% 6, $.% 7, 18,9$: ".! ;,%(,$( 1%%( * 6, $,%* % $$* 1%%* 6, $,%-

Läs mer

12. Behov av framtida forskning

12. Behov av framtida forskning 12. Behov av framtida forskning Som framgår av denna rapport är forskningen om sjukfrånvaro både vad gäller orsaker till sjukfrånvaro, vad som påverkar hur snabbt en sjukskriven person återgår i arbete,

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

2014:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23

2014:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23 2014:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning; Yngre anställda passar illa!... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor...

Läs mer

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter.

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. 1. Inledning Sveriges förenade studentkårer, SFS, har under lång tid arbetat för att de stora bristerna i sjukförsäkringssystemet

Läs mer

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03 04 smc@profdoc.se, www.profdocwork.se Referens AP (1045) -

Läs mer

Jobbhälsobarometern Skola

Jobbhälsobarometern Skola 8 september 2014 Sveriges Företagshälsor och Svensk Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern Skola De anställdas syn på jobbet inom utbildningssektorn Innehållsförteckning Förord... 2 Om undersökningen... 3

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen

Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 1 (26) Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 2 (26) Bilaga 1- studiens frågeformulär I bilaga 7 redovisas hur varje målgrupp besvarar kunskapsfrågorna.

Läs mer

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan 2015-05-04 Dolf Tops Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan följer upp studenternas situation på arbetsmarknaden ca

Läs mer

Arbetsfö rmedlingen Rapport medarbetarundersökning 2014

Arbetsfö rmedlingen Rapport medarbetarundersökning 2014 Arbetsfö rmedlingen Rapport medarbetarundersökning 2014 Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4 2.1. Om medarbetarundersökningar hos Arbetsförmedlingen... 4 2.2. Arbetsförmedlingens index...

Läs mer

Arbetsgivares insatser i rehabiliteringskedjan

Arbetsgivares insatser i rehabiliteringskedjan Wimi 2005 FK90005_009_G Huvudkontoret, Avdelningen för analys och prognos 2012-05-11 030061-2012 1 (67) Arbetsgivares insatser i rehabiliteringskedjan Personalansvarigas och fackliga representanters erfarenheter

Läs mer

Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009. Genusaspekter. Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela.

Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009. Genusaspekter. Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela. Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009 Genusaspekter Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela. DALARNAS FORSKNINGSRÅD 2010 2 Noteringar kring genusaspekter på enkätresultatet I

Läs mer

Framgångsfaktorer på arbetsmarknaden för personer med synnedsättning En jämförelse mellan dem som har arbete respektive har haft arbete

Framgångsfaktorer på arbetsmarknaden för personer med synnedsättning En jämförelse mellan dem som har arbete respektive har haft arbete Framgångsfaktorer på arbetsmarknaden för personer med synnedsättning En jämförelse mellan dem som har arbete respektive har haft arbete En studie finansierad av Arvsfonden Innehåll Framgångsfaktorer på

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering Bedömning av arbetsförmåga

Arbetslivsinriktad rehabilitering Bedömning av arbetsförmåga Arbetslivsinriktad rehabilitering Bedömning av arbetsförmåga Innehåll Arbetsförmedlingens uppdrag Bedömning av arbetsförmåga Arbetsförmedlingen Samverkan Specialistinsatser: arbetsterapeut, psykolog Arbetsförmedlingens

Läs mer

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT 2 Tryggare omställning ökad rörlighet TRYGGHETSRÅDET TRS har, med stöd från Vinnova, genomfört projektet Tryggare omställning ökad rörlighet. Projektet

Läs mer

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Arbetsförhållande Utveckling och lönefrågor Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Föräldraskap Rekrytering Trakasserier Antagen av kommunfullmäktige 80 2012-05-24 Ystads kommun ska tillämpa

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

UTREDNINGSINSTITUTET

UTREDNINGSINSTITUTET Maj 2012 UTREDNINGSINSTITUTET Framgångsfaktorer på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning En rapport genomförd av Utredningsinstitutet HANDU AB på uppdrag av Förbundet för ett samhälle utan

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Dnr: KS 2014/621 Reviderad: 2008 Reviderad: 2015-01-26, 13 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box

Läs mer

Supported employment. - vägen till arbetsgivarna? Lena Strindlund Sius-konsulent AF Linköping

Supported employment. - vägen till arbetsgivarna? Lena Strindlund Sius-konsulent AF Linköping Supported employment - vägen till arbetsgivarna? Lena Strindlund Sius-konsulent AF Linköping Supported Employment Växte fram i Nordamerika under 70-80-talen Personer med inlärningssvårigheter Alternativ

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

Växjö kommun. Medarbetarundersökning 2013. Genomförd av CMA Research AB November 2013

Växjö kommun. Medarbetarundersökning 2013. Genomförd av CMA Research AB November 2013 Växjö kommun Medarbetarundersökning 2013 Genomförd av CMA Research AB November 2013 Läsanvisning och innehållsförteckning I denna rapport redovisas resultatet från medarbetarundersökningen 2013. För varje

Läs mer

Ny chef i staten. Arbetsgivarverket. Statligt nyanställda chefer om karriärval och. staten som attraktiv arbetsgivare

Ny chef i staten. Arbetsgivarverket. Statligt nyanställda chefer om karriärval och. staten som attraktiv arbetsgivare Ny chef i staten Statligt nyanställda chefer om karriärval och staten som attraktiv arbetsgivare Rapportserie 2013:9 Arbetsgivarverket Ny chef i staten Statligt nyanställda chefer om karriärval och staten

Läs mer

Rapport. Medarbetarundersökning bland kollektivanställda och tjänstemän i Göteborgs Hamn

Rapport. Medarbetarundersökning bland kollektivanställda och tjänstemän i Göteborgs Hamn Rapport Medarbetarundersökning bland kollektivanställda och tjänstemän i Göteborgs Hamn Innehållsförteckning Sida Sammanfattning och Åtgärdsarbete 3-4 Bakgrund och Syfte 5 Metod och Svarsfrekvens 5-7 Information

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Många är

Läs mer

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger?

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. Hur attraherar vi dagens och framtidens medarbetare?

Läs mer

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015 Hur samhället i Sverige arbetar för att hjälpa personer med funktionsnedsättning att få ett arbete Arbetsförmåga I Sverige så är de personer med funktionsnedsättning som har en arbetsförmåga inskrivna

Läs mer

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet

Läs mer

SKTFs personalchefsbarometer 2010.

SKTFs personalchefsbarometer 2010. SKTFs personalchefsbarometer 2010. April 2010 Inledning SKTF publicerar nu vår personalchefsbarometer som vi i lite olika former presenterat ett par år tillbaks och som från och med nu är en årlig undersökning.

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR. Din bakgrund. DELTA-verksamhet: ARBETSMARKNADSTORGET. 1. Kön Man. Kvinna. 2. Ålder. .. år.

FRÅGEFORMULÄR. Din bakgrund. DELTA-verksamhet: ARBETSMARKNADSTORGET. 1. Kön Man. Kvinna. 2. Ålder. .. år. FRÅGEFORMULÄR DELTA-verksamhet: ARBETSMARKNADSTORGET Din bakgrund 1. Kön Man. Kvinna. 2. Ålder.. år. 3. Familjesituation Bor hos föräldrar eller anhöriga. Ensamstående utan barn hemma. Ensamstående med

Läs mer

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet

Läs mer

-ett steg på vägen Vad är grön helhet?

-ett steg på vägen Vad är grön helhet? - ett steg på vägen -ett steg på vägen Vad är grön helhet? 3-årigt ESF-projekt ett team på fem personer fokus på det friska i människan 8 veckor, 4 dagar i veckan korta dagar inledningsvis 3 grupper, 7-8

Läs mer

Nulägesbeskrivning. -Checklista

Nulägesbeskrivning. -Checklista Nulägesbeskrivning -Checklista Gå igenom samtliga påståenden och markera i vilken utsträckning du tycker att de stämmer med verkligheten. Motivera gärna ditt svar och skriv in förslag till förbättringar.

Läs mer

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Innehållsförteckning Inledning... 2 Mål och åtgärder 2015-2017... 4 Arbetsförhållanden...4 Underlätta förvärvsarbete och föräldraskap...5 Trakasserier och sexuella

Läs mer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) REHABILITERINGSPROCESSEN är en process som innefattar flera skeden. Initiativet kan komma från den enskilde eller från ansvarig arbetsledare. En rehabiliteringsutredning är ett

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Arbetsmiljöundersökning

Arbetsmiljöundersökning Arbetsmiljöundersökning 1 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Uppdraget 4 Bakgrund och syfte 4 Undersöknings omfattning och gomförande 4 Svarsfrekvs och bortfall 4 Resultatet av datainsamling 4 Jämförelser Resultat

Läs mer

Medarbetarenkäter i entreprenadverksamheter LSS april 2011

Medarbetarenkäter i entreprenadverksamheter LSS april 2011 sida 1 (9) Socialförvaltningen Planeringsavdelningen Eva Jonsson Medarbetarenkäter i entreprenadverksamheter LSS april 2011 Boenden: Humana Omsorg AB och Carema Care AB Daglig verksamhet: Carema Care AB

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun Sida 1 av 10 JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014 för Valdemarsviks kommun Sida 2 av 3 Ordlista... 3 Nulägesbeskrivning Bakgrund... 4 Kommunpolicy:... 4 Personalstruktur... 5 Hälsa... 5 Sjukfrånvaro... 5 Jämställda

Läs mer

COPYRIGHTSKYDDAD ENKÄT.

COPYRIGHTSKYDDAD ENKÄT. 1 Enkät med frågor angående arbetsskadade. Enkätsvaren sammanställs och lämnas till politiker och kontakter med tidningar. Syftet är att frågor och svar skall kunna påverka våra politiker till att förändra

Läs mer

Gjorde undantagsregeln skillnad?

Gjorde undantagsregeln skillnad? Gjorde undantagsregeln skillnad? nr 5 2009 årgång 37 Möjligheten för företag med högst tio anställda att undanta två personer från regeln sist in, först ut har givit få mätbara resultat. Små företag anställde

Läs mer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång, februari 2011 Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer - en statistisk

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

Samlingsbild. Medarbetarindex 5 78 80 69 68. Attraktiv arbetsgivare 4 75 75 73 71. Drivande medarbetare 4 83 79 69 68

Samlingsbild. Medarbetarindex 5 78 80 69 68. Attraktiv arbetsgivare 4 75 75 73 71. Drivande medarbetare 4 83 79 69 68 kommun Samlingsbild 09 08 09 09 Medarbetarindex 5 78 69 68 Attraktiv arbetsgivare 4 75 75 73 71 Drivande medarbetare 4 83 79 69 68 Personlig arbetssituation 15 72 78 73 73 Arbetsförutsättningar 5 74 81

Läs mer

Sammanfattning ISM-rapport 10

Sammanfattning ISM-rapport 10 1 Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnar Ahlborg jr Författarna och Institutet för stressmedicin Omslag: IBIZ 2 Förord Detta är sammanfattningen av den femte ISM-rapporten från KART-studien sedan starten

Läs mer

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas Rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka i arbete

Läs mer

Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1

Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1 Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1 Sjukfrånvarons hälsoeffekter Frånvaro från arbetslivet till följd av sjukdom, arbetsskada och sjukbidrag eller förtidspensionering, det så kallade

Läs mer

ATT TA TILL VARA FÖRMÅGA - TROTS BEGRÄNSNING SLUTRAPPORT

ATT TA TILL VARA FÖRMÅGA - TROTS BEGRÄNSNING SLUTRAPPORT ATT TA TILL VARA FÖRMÅGA - TROTS BEGRÄNSNING SLUTRAPPORT JULI 2014 Catharina Linderoth Erik Mattson Anne-Lie Johansson Ulrika Müssener Heléne Thomsson Elsy Söderberg (projektledare) 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Winmar AB Träffgatan 4, 136 44 Handen Tel: 08-120 244 00 info@winmar.se, www.winmar.se 2010 (9)

Läs mer

Företagare på lika villkor? - En studie om arbetstider, arbetsvillkor

Företagare på lika villkor? - En studie om arbetstider, arbetsvillkor Företagare på lika villkor? - En studie om arbetstider, arbetsvillkor och familjeförhållanden för företagande kvinnor Andreas Mångs Kort om projektet Med hjälp av enkät och registerdata har vi bl.a. studerat

Läs mer

Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03

Läs mer

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar 1 Sammanfattning Hälsobarometern våren 2015 Tre fjärdedelar av de tillfrågade företagsledarna är inte oroliga för att medarbetarna ska sjukskriva sig.

Läs mer

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Laura Hartman Försäkringskassan 18 maj Mobiliseringsinitiativet för att förebygga sjukfrånvaro Maj 2015 Sida 1 Stor variation i sjukfrånvaro över tid - förklaras

Läs mer

Linköpin kommun linkoping.se. Se kraften och kompetensen. hos personer med funktionsnedsättning EN VÄGLEDNING FÖR CHEFER I LINKÖPINGS KOMMUN

Linköpin kommun linkoping.se. Se kraften och kompetensen. hos personer med funktionsnedsättning EN VÄGLEDNING FÖR CHEFER I LINKÖPINGS KOMMUN Linköpin kommun linkoping.se Se kraften och kompetensen hos personer med funktionsnedsättning EN VÄGLEDNING FÖR CHEFER I LINKÖPINGS KOMMUN Se kraften och kompetensen Det handlar om hur du och jag tänker.

Läs mer

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Statistik Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Läs mer

Ett normkritiskt perspektiv på svensk arbetsmarknadspolitik

Ett normkritiskt perspektiv på svensk arbetsmarknadspolitik Ett normkritiskt perspektiv på svensk arbetsmarknadspolitik Malmö, 2015-09-10 Thomas Carlén LO-ekonom 1 Vad är normkritik? Handlar om att sätta fokus på styrande normer och maktförhållanden. Det innebär

Läs mer

Rapport till Landstinget Blekinge om medarbetarundersökning år 2014

Rapport till Landstinget Blekinge om medarbetarundersökning år 2014 Rapport till Landstinget Blekinge SKOP har på uppdrag av Landstinget Blekinge genomfört en medarbetarundersökning bland landstingets medarbetare. Huvudresultaten redovisas i denna rapport, i vilken jämförelser

Läs mer

Medarbetarenkät 2008

Medarbetarenkät 2008 SIDAN Medarbetarenkät 00 (medelvärden) Om undersökningen USK har på uppdrag av stadsledningskontorets personalstrategiska avdelning genomfört enkäter med stadens medarbetare. Undersökningen är genomförd

Läs mer

Framtidsjobb i Jönköping 2011-2016. Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet

Framtidsjobb i Jönköping 2011-2016. Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet Framtidsjobb i Jönköping 2011-2016 Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet Fackförbundet ST hösten 2011. Den här rapporten presenterar en nedbrytning av resultaten från en

Läs mer

Framtidsjobb i Uppsala 2011-2016. Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet

Framtidsjobb i Uppsala 2011-2016. Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet Framtidsjobb i Uppsala 2011-2016 Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet Fackförbundet ST hösten 2011. Den här rapporten presenterar en nedbrytning av resultaten från en större

Läs mer

Sjukförsäkringsreformen: så blev det. Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform

Sjukförsäkringsreformen: så blev det. Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform Sjukförsäkringsreformen: så blev det Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform Fackförbundet ST 2010. Referens: Roger Syrén, utredare: 070 600 51 24 roger.syren@st.org

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Program för att stödja och utveckla sociala företag!

Program för att stödja och utveckla sociala företag! Program för att stödja och utveckla sociala företag! Detta är SKOOPIs viktigaste krav till myndigheter och politiker på främst riksnivå, men även i kommunerna. De arbetsintegrerande sociala företagen måste

Läs mer

De äldres och anställdas situation inom äldreomsorgen - Om Kommunals medlemmar i äldreomsorgen får säga sitt

De äldres och anställdas situation inom äldreomsorgen - Om Kommunals medlemmar i äldreomsorgen får säga sitt 1 DE ÄLDRES OCH ANSTÄLLDAS SITUATION INOM ÄLDREOMSORGEN De äldres och anställdas situation inom äldreomsorgen - Om Kommunals medlemmar i äldreomsorgen får säga sitt 2 DE ÄLDRES OCH ANSTÄLLDAS SITUATION

Läs mer