Arbetsförmågaochanstälningsbarhet efterlångvarigsjukskrivning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsförmågaochanstälningsbarhet efterlångvarigsjukskrivning"

Transkript

1 HELIXWorkingPapers ISSN: Arbetsförmågaochanstälningsbarhet efterlångvarigsjukskrivning StafanNilson AnnaPerson KerstinEkberg VIN N EX C ELLEN C E C EN TRE

2

3 HELIX Working Papers ISSN /7 Arbetsförmåga och anställningsbarhet efter långvarig sjukskrivning Staffan Nilsson Anna Persson Kerstin Ekberg HELIX Linköpings universitet SE Linköping SWEDEN Tryck: Linköpings universitet, LiU-Tryck

4

5 Sammanfattning Arbetslivet har genomgått och genomgår stora förändringar i samband med effektiviseringar, nedskärningar och införande av nya organisationsprinciper. Förändringarna innebär nya förutsättningar för de anställda. Man talar om en ökad individualisering som bygger på kontinuerlig kompetensutveckling, kommunikationsförmåga, planeringsförmåga, och problemlösningsförmåga. En ökad rörlighet bland anställda, dels inom organisationen, dels mellan olika organisationer/verksamheter uppfattas som positivt av flera skäl, rörlighet innebär kompetensutveckling och lärande för den enskilde individen och rörlighet kan ur verksamhetens perspektiv vara väsentligt för kompetensförsörjningen, men också för att hantera variationer i produktionen. Även positiva effekter på hälsa av en rörlighet ut ur arbeten som inte passar den anställdes kompetens eller förmågor har påvisats. Rörlighet i arbetslivet skall även främjas av nya regler i socialförsäkringssystemet. Bedömningar av individens arbetsförmåga och anställningsbarhet kommer härigenom i fokus; vad främjar en individs arbetsförmåga och när är en person anställningsbar? Denna studie syftar till att få ökad kunskap om vilka faktorer som har samband med arbetsförmåga och anställningsbarhet hos personer som avslutat en anställning efter långvarig sjukskrivning. Vilka faktorer har samband med rörlighet i form av återgång till ett arbete, respektive utanförskap från arbetsmarknaden efter långvarig sjukskrivning? Studien bygger på enkätsvar från 109 personer som efter långvarig sjukskrivning avslutat sin anställning inom en kommun. Enkäten skickades ut 1-3 år efter avslutad anställning och svaren kan därför ha påverkats av minnesfel och av attityder och värderingar. Analyserna har inriktats på jämförelser mellan de personer som idag har ett nytt arbete och dem som inte har återinträtt på arbetsmarknaden. Resultaten visar att Chansen att komma tillbaka från sjukskrivningen förefaller vara högre för män än för kvinnor, och yngre har lättare att få ett arbete än äldre. Däremot har utbildning inte någon avgörande betydelse för vilka som får ett arbete. Viktigast för den upplevda anställningsbarheten är generalistkompetens, som att vara flexibel och anpassningsbar, att ha en god samarbetsförmåga

6 och vara initiativrik, följt av erfarenhet och personliga egenskaper. Minst viktigt för anställningsbarheten upplevs specialistkompetens, som specifik och teoretisk yrkeskunskap, och hög utbildning vara. De som har fått ett arbete anser sig ha ett bättre kontaktnät och anger i större utsträckning att de känner till andra företag eller organisationer där de kan få anställning än de som inte har lyckats få ett arbete. De har också en större tilltro till att deras personliga egenskaper är en tillgång vid jobbsökandet dvs. en större self-efficacy. Att inte vilja eller kunna flytta framstår som det största hindret för respondenterna att byta arbete. De arbetsrelaterade förändringar som anses skulle ha varit mest betydelsefulla för möjligheterna att undvika sjukskrivning är kopplade till kraven i arbetet, som exempelvis att nedsatt ork och arbetskapacitet accepterats, följt av att arbetet blivit mindre stressigt, att bemanningen på arbetsplatsen ökat, ökad lyhördhet från chefens sida samt att de fått förändrade arbetsuppgifter. De som fått ett arbete anser i större utsträckning än de som inte har ett arbete att deras möjligheter att undvika sjukskrivning förbättrats om de hade fått förändrade arbetsuppgifter, ökade möjligheter att påverka sitt arbete, om bemanningen på arbetsplatsen ökat samt om de bytt yrke.

7 Innehåll Bakgrund... 1 Arbetsförmåga... 2 Anställningsbarhet... 3 Syfte... 6 Specifika frågeställningar... 6 Material och metod... 6 Analys... 7 Resultat... 8 Bortfallsanalys... 8 Beskrivning av stickprovet Frågor om den tidigare anställningen Upplevd kompetens Hinder och möjligheter för rörlighet Vad skulle ha kunnat bibehålla arbetsförmågan? Anställningsbarhet Anställningsbarhet i relation till yttre faktorer Anställningsbarhet i relation till egna resurser Omställningsprogram Vad leder till ett nytt arbete? Hinder och möjligheter för rörlighet Hur skiljer sig nuvarande arbete från det tidigare? Hälsa och arbetsförmåga Diskussion Referenser... 29

8

9 Bakgrund Arbetslivet har genomgått och genomgår stora förändringar i samband med effektiviseringar, nedskärningar och införande av nya organisationsprinciper. Förändringarna innebär nya förutsättningar för de anställda. Man talar om en ökad individualisering som bygger på kontinuerlig kompetensutveckling, kommunikationsförmåga, planeringsförmåga, och problemlösningsförmåga (bl.a. Felstead et al., 2007; Ekberg et al., 2006; Ekberg, 2007). Arbetsvillkoren karakteriseras av en högre arbetsintensitet och en mer decentraliserad ansvarsfördelning. Överlag har de psykiska och sociala kraven ökat (Marklund, 2000) och man ser ökande skillnader i arbetsvillkoren mellan olika grupper, och en samvariation mellan kön, socioekonomisk status, etnicitet och negativa arbetsvillkor (Härenstam et al., 2006). En ökad rörlighet bland anställda, dels inom organisationen, dels mellan olika organisationer/verksamheter uppfattas som positivt av flera skäl, rörlighet innebär kompetensutveckling och lärande för den enskilde individen och rörlighet kan ur verksamhetens perspektiv vara väsentligt för kompetensförsörjningen, men också för att hantera variationer i produktionen. Flera studier (Aronsson et al., 2000; Kivimäki et al., 2003) visar positiva effekter på hälsa av en rörlighet ut ur arbeten som inte passar den anställdes kompetens eller förmågor. För många kan dock steget till att söka ett nytt arbete då man har en anställning kännas svårt, otryggt eller inte förenligt med livssituationen just då. Begynnande ohälsa kan förstärka känslan av att inte vara konkurrensmässig på arbetsmarknaden och därmed hindra försök till rörlighet arbetsmässigt eller kompetensmässigt. Kunskapen om vilken betydelse hälsa/ohälsa har för anställdas rörlighet i arbetslivet är emellertid mycket begränsad. I en nyutkommen TCO-rapport (2008) framstår möjligheterna för personer som varit sjukskrivna eller långtidsarbetslösa att få anställning på en ny arbetsplats som mycket begränsade. Endast 7% av arbetsgivare ser positivt på att anställa sjukskrivna och 13% är positiva till att anställa långtidsarbetslösa. Nya regler i socialförsäkringssystemet, som rehabiliteringskedjan, syftar till att främja individers rörlighet och förhindra långvariga sjukskrivningar och att människor hamnar utanför arbetsmarknaden. Bedömningar av individens arbetsförmåga och anställningsbarhet kommer härigenom i fokus; vad främjar en individs arbetsförmåga och när är en person anställningsbar? 1

10 Arbetsförmåga Arbetsförmåga bedöms utifrån strikt medicinska kriterier inom socialförsäkringen, en medicinskt grundad bedömning av funktionsnedsättning är det viktigaste underlaget för vilken grad av arbetsförmåga en person bedöms ha. I många fall beaktas inte vilken typ av arbete förmågan skall relateras till. Arbetsförmåga som begrepp kan emellertid diskuteras med utgångspunkt från olika vetenskapliga grunder (Ilmarinen, 2001; Tengland, 2006; Ludvigsson, 2006; Johansson, 2007; Lindqvist, 2008). Är arbetsförmågan specifik för ett arbete, eller generell i relation till andra arbeten på arbetsmarknaden? Är arbetsförmåga huvudsakligen beroende av individuella medicinska faktorer eller av andra faktorer i individens omgivning och arbetssituation? Hur skall arbetsförmåga förstås i relation till begreppet anställningsbar på arbetsmarknaden? Flera forskare menar att arbetsförmåga är relationell, dvs. arbetsförmåga finns eller saknas beroende på vilket sammanhang man talar om (Lindqvist, 2008). Enligt Melén (2008) måste arbetsoförmåga förstås som motsats till arbetsförmåga. Arbetsförmåga bedömdes tidigare i förhållande till yrke, medan den idag skall bedömas i relation till varje enskilt på arbetsmarknaden förekommande arbete. Detta innebär också att arbetsoförmåga inom ett yrke inte är detsamma som arbetsoförmåga i alla andra yrken. Flera forskare diskuterar arbetsförmåga som ett flerdimensionellt och dynamiskt begrepp och tar därmed även ståndpunkten att arbetsförmåga är ett begrepp som är beroende av arbetets karaktär och andra förhållanden (Ludvigsson el at., 2006; Tengland, 2006; Nordenfelt, 2008). Förståelsen av hur arbetsförmåga skall bedömas kan också grundas i kunskap om vilka faktorer som tycks påverka förmågan att utföra sitt arbete. Här kan bland annat forskning om vilka faktorer som påverkat självskattad eller bedömd arbetsförmåga utnyttjas, liksom forskning om vilka faktorer som har samband med att sjukskrivna återgår i arbete. Individuella faktorer som ålder, tidigare sjukskrivning och självskattad hälsa har samband med återgång i arbete. Hälsofrämjande åtgärder och kompetensutveckling i arbetet har visat sig främja arbetsförmåga (Tuomi et al., 2001), liksom förbättrade arbetsvillkor och möjlighet att använda kunskap, erfarenhet och kompetens i arbetet. En systematisk litteratursammanställning (Franche et al., 2005) visar stark evidens för ökad arbetsförmåga (mätt som tid till återgång i arbete vid sjukskrivning) efter anpassningar på arbetsplatsen, samt efter tidiga kontakter mellan vårdgivare och arbetsplats. Johansson (2007) har empiriskt visat hur viktigt ett dynamiskt perspektiv är för frågan om sjukskrivning och återgång till arbete. Ju 2

11 större möjligheter till anpassning av arbetsplatsen, desto större del av arbetsstyrkan höll sig friska och var närvarande. Förhållandena på en viss arbetsplats visade sig också vara mycket betydelsefulla för personer som varit långtidssjukskrivna. Flexibilitet vad avser arbetsdagens längd och deltagande i planeringen av arbetet var avgörande för att få människor att återgå till arbetet. Det var också tydligt att personer i vissa yrken och på högre positioner hade större anpassningsmöjligheter. MacEachen et al. (2006) fann i en systematisk sammanställning av kvalitativa studier att processfaktorer som klimat och kommunikation mellan arbetsledare och sjukskriven, hur kommunikation och delaktighet utvecklas mellan den sjukskrivne och välfärdssystemets aktörer, samt legitimitet på arbetsplatsen för att arbeta med frågor om hälsa och återgång i arbete främjar arbetsförmågan mätt som antal sjukskrivningsdagar. I olika teoretiska och empiriska studier har forskare således identifierat flera kärnkategorier som är relevanta för en definition av begreppet arbetsförmåga, t.ex. hälsa, kompetens, motivation, arbetsmiljö, arbetskrav, arbetsorganisation (Ilmarinen, 2001; Johansson, 2007; Ludvigsson, 2006; Lindberg, 2006; Brülde, 2007; Vahlne Westerhäll, 2008), men även kommunikation och bemötande (MacEachen et al., 2006). En bedömning av en persons arbetsförmåga tycks således inte kunna göras endimensionellt. Arbetsförmågan är inte en enkel egenskap hos en individ. Den utgörs istället av en komplex relation mellan individen och hennes resurser, hennes arbetsmiljö, arbetskrav, möjligheterna till förändringar av miljö och krav, samt individens förmåga till egen påverkan av, respektive anpassning till, dessa yttre förhållanden. Samtidigt förändras alla dessa grundfaktorer över tid. Anställningsbarhet Det finns inte heller någon allmänt vedertagen definition av begreppet anställningsbar. Anställningsbarhet har studerats utifrån makro-, organisationsoch individperspektiv och med olika målgrupper; från att tidigare syfta till att identifiera potentiell arbetskraft bland arbetslösa till att idag omfatta både anställda och personer utanför arbetsmarknaden (Gazier, 1999). Ur ett organisationsperspektiv har innebörden i begreppet ändrats från att huvudsakligen beakta individens ålder och hälsa till att fokusera på hur individers skicklighet, kunskap och sociala förmåga passar med arbetsgivarnas behov. Anställningsbarhet bygger idag i hög grad på kompetens i olika avseenden, både för individer i arbete och för individer som står utanför arbetsmarknaden. (Garsten & Jacobsson, 2004). Med de förändringar som sker i arbetslivet förändras kraven på individens kompetens och förmåga kontinuerligt. 3

12 Berntson (2008) pekar på att anställningsbarhet även kan ses ur ett tidsperspektiv för individen, från att få sitt första arbete, att bibehålla sitt arbete och till att ha förmågan att få ett nytt arbete (Hillage & Pollard, 1998; Knight & Yorke, 2004). Anställningsbarhet kan inom ramen för detta synsätt dels studeras utifrån ett trygghetsperspektiv, att ha eller få en anställning, respektive ett karriärperspektiv, att kunna byta arbete (Berntson, 2008). Individens egen upplevelse av sin anställningsbarhet påverkas enligt Berntsson et al. (2006) främst av formell utbildning och kompetensutveckling i arbetet men även av den regionala arbetsmarknaden och konjunkturförhållanden. De ökade kraven på rörlighet, såväl inom sjukförsäkringssystemet där sjukskrivnas anställningsbarhet på arbetsmarknaden kan komma att bedömas efter 180 dagars sjukskrivning (Ds 2008:3), som inom arbetslivet, där rörlighet idag bedöms som eftersträvansvärt, ställer begreppet anställningsbar i fokus. Anställningsbarhet skall i detta sammanhang bedömas och förstås i relation till tillämpningen av arbetslinjen, men även ur de mer övergripande perspektiven avseende arbetsorganisationers behov av kompetensförsörjning respektive arbetsmarknaden. Anställningsbarhet är därför inte heller enbart en individuell egenskap utan är, liksom arbetsförmåga, ett komplext begrepp som måste ställas i relation till en rad faktorer. Bland annat lärande och kompetensutveckling blir centrala begrepp i analyser av begreppen arbetsförmåga och anställningsbarhet (Ellström, 2006; Rau, 2006). Anställningsbarhet beskrivs ofta genom olika typer av kompetens och kopplas framförallt samman med generell kompetens, som bland annat benämns generisk kompetens, kärnkompetens, överförbar kompetens eller nyckelkompetens (Dearing, 1997; Dunne, et al., 2000). Anställningsbarhet associeras alltså till en grundläggande eller universell kompetens som inte är starkt bundet till en specifik kontext. Generell kompetens kan utgöras av exempelvis problemlösningsförmåga, samarbetsförmåga, initiativförmåga, förmågan att lära, samt flexibilitet och anpassningsbarhet (Harvey, 2001; Warn & Tranter, 2001). Denna kompetens är inte kontextspecifik på samma sätt som specialistkompetens som ofta är starkt associerad med exempelvis en specifik arbetsplats (Nilsson, 2007). Coopers & Lybrand (1998) bryter ner anställningsbarhet i fyra huvudsakliga områden eller typer av kompetens som de benämner: 1) traditionella intellektuella färdigheter, som kan exemplifieras med logiskt tänkande, reflexivitet och kritiskt tänkande; 2) nyckelkompetens som sammankopplas med sociokommunikativ förmåga och kunskap om informationsteknologi osv., 3) personliga egenskaper och attityder som exempelvis motivation, självkännedom och självförtroende samt 4) kunskap om organisationer och hur de fungerar. 4

13 Denna typ av kompetens är generisk eller generell då den representerar kompetens som kan användas för att underlätta studier inom olika områden och bidra till en ökad eller fördjupad förståelse av disciplinspecifik kunskap eller specialistkunskap. Anställningsbarhet är ett multidimensionellt och komplext begrepp och det är centralt att särskilja på faktorer som är relevanta för att få ett arbete respektive de faktorer som är relevanta för att förbereda för arbetet och för att utföra arbetet (Little, 2001). Anställningsbarhet är sammankopplat med faktisk kompetens, dvs. kunskap, färdigheter och attityder eller personliga egenskaper, som individen besitter, samt även formella kvalifikationer (Ellström, 1998). Det handlar alltså inte endast om den kompetens individen besitter, utan också om hur individen kan lansera sig själv på arbetsmarknaden och marknadsföra sina formella kvalifikationer (Hillage & Pollard, 1998). Individers möjlighet till rörlighet på arbetsmarknaden är beroende av att dels att de har en arbetsförmåga som gör det möjligt för dem att ta ett arbete på arbetsmarknaden, dels att de har den kompetens i olika avseenden som gör dem attraktiva för arbetsgivares behov av kompetensförsörjning. För personer som varit sjukskrivna eller haft sjukersättning under en längre tid kan återinträde på arbetsmarknaden försvåras av att deras arbetsförmåga är nedsatt, eller att de inte längre har den kompetens som är önskvärd i arbetslivet eftersom de stått utanför länge. 5

14 Syfte Syftet med denna studie är att få ökad kunskap om vilka faktorer som personer som avslutat en anställning efter långvarig sjukskrivning anser har haft betydelse för deras sjukskrivning och vilka faktorer som har samband med återgång till ett arbete, alternativt utanförskap från arbetsmarknaden. Specifika frågeställningar Hur bedömer individer som är sjukskrivna och/eller uppsagda från sitt arbete sin arbetsförmåga i relation till det arbete de sjukskrivits ifrån, respektive sin anställningsbarhet i relation till andra arbeten på arbetsmarknaden? Har omställningsprogram betydelse för individens senare anställningsbarhet? Vilka behov av kompetensutveckling uppger individer som står utanför arbetsmarknaden att de har? Skiljer sig bakgrundsfaktorer, hälsa, skattad arbetsförmåga, framtidstro, attityder och motivation till att finna ett nytt arbete mellan personer som efter en avslutad anställning återkommit respektive inte återkommit i arbete? Material och metod Materialet består av totalt 191 personer, varav 20 män och 171 kvinnor, som varit anställda inom en kommun. Samtliga har avslutat sin anställning under åren på grund av att, i de flesta fall, de efter långvarig sjukskrivning och rehabiliteringsåtgärder, inte kunnat återgå till sitt ordinarie arbete. Samtliga hade erbjudits omställningsprogram och/eller avgångsvederlag i samband med anställningens avslutande. En enkät skickades till samtliga 191 personer år 2008, två påminnelser gjordes. Totalt 109 personer (57%) besvarade enkäten. Enkäten omfattar frågor om upplevd arbetsförmåga (Tuomi et al., 2004) och frågor om upplevd anställningsbarhet i relation till arbetsmarknaden (van der Heijde et al., 2006; Berntson et al., 2007), samt socioekonomiska frågor och nuvarande försörjningssituation. Enkäten omfattar även väl beprövade frågor om bakgrundsvariabler, symptom på ohälsa, hälsa och livskvalitet (EQ 5D) och arbetsförhållanden. 6

15 I enkäten ingår vidare frågor om respondenternas uppfattning om sin kompetens och yrkeskunskap i förhållande till sin tidigare anställning, inklusive respondenternas retrospektiva syn på sin inställning till att byta arbete och frågor om olika förändringar som kunde ha haft betydelse för deras möjligheter att undvika sjukskrivning. Vidare ingick frågor om de omställningsprogram som erbjöds i samband med avslutad anställning. Enkäten omfattade även frågor om respondenternas syn på sina möjligheter att få ett nytt arbete och på sin anställningsbarhet på arbetsmarknaden, samt frågor om det nuvarande arbetet i de fall man har ett sådant. En stor andel av frågorna i enkäten är attitydfrågor av Likert-typ. Enkäten innehåller även frågor med andra fasta svarsalternativ på nominalskalenivå (kategoriseringar) samt frågor med öppna svarsalternativ. Enkäten har kodats och empirin har bearbetats med hjälp av Statistical Program for the Social Sciences (SPSS) 17.0 (Aronsson, 1999). Analys Inledningsvis har jämförande analyser gjorts mellan dem som har respektive inte har ett arbete. För medelvärden presenteras konfidensintervall som mått på spridningen och även för att mäta skillnader mellan medelvärden. Om två konfidensintervall inte överlappar vid en statistisk skattning är dessa medelvärden statistiskt signifikant skilda från varandra. Skillnader mellan medelvärden har i förekommande fall beräknats genom t-test för parvisa jämförelser och genom variansanalyser om fler än två medelvärden jämförts samtidigt. Vid variansanalyser har Bonferroni post-hoc test använts. För frågor som betraktas som ordinaldata (rangordning utan ekvidistans) har skillnader mellan olika grupper avseende hur olika svarsalternativ rangordnats mätts genom Mann-Whitney tester. Skillnader mellan frekvensfördelningar mellan grupper har för variabler på nominalskalenivå (som endast tillåter frekvensfördelning) mätts genom χ 2 -test (chi-2 test). χ 2 testet används för att avgöra huruvida det finns en statistiskt signifikant skillnad mellan observerade antal fall och det förväntade antalet fall om det inte finns någon skillnad mellan grupperna (Araï, 1999; Hinkle et al., 1998). I studien har en signifikansnivå på 5% (α=0,05) genomgående använts för att avgöra om en uppmätt skillnad eller ett samband (p-värde) ska betraktas som statistiskt säkerställda eller signifikanta. Med andra ord så innebär detta att 7

16 sannolikheten att de skillnader som benämns som signifikanta skulle bero på slumpen är högst fem på hundra. Faktoranalyser (Principal axis factoring med Varimax rotation) har utförts på frågor där respondenterna tar ställning till 11 olika påståenden som berör motstånd till eller hinder för att ta steget att byta arbete. Dessa frågor avser dels deras tidigare arbete och i de fall det är aktuellt, i deras nuvarande anställning. De 11 påståendena kunde efter de två faktoranalyserna reduceras till 4 faktorer. Ett index skapades genom att beräkna medelvärden för varje individ i de frågor som ingick i respektive index. Ytterligare ett index skapades på motsvarande sätt av de 7 delfrågor som utgör mått på respondenternas självskattade anställningsbarhet. Respondenterna tog ställning till dessa påståenden genom att markera sitt instämmande på en 5-gradig skala från instämmer inte alls till instämmer helt. För samtliga index som skapats har Cronbach s α beräknats. Cronbach s α är ett mått på den interna konsistensen eller reliabiliteten inom indexet (och även antalet inkluderade variabler) och motsvarar korrelationen mellan samtliga i indexet ingående variabler (se t.ex. Nunnally, 1967). Resultat Studien baseras på 109 individer, varav 100 (92%) kvinnor och 9 män (8%), vars anställning upphört efter långvarig sjukskrivning. 79% av de svarande var sjukskrivna i samband med att deras anställning avslutades. Den genomsnittliga åldern i urvalet vid svarstillfället var 50 år; 50 år för kvinnorna (med en standardavvikelse på 8,6) och 47 år för männen (med en standardavvikelse på 12,5). Bortfallsanalys Totalt 80 personer besvarade inte enkäten, varav 69 (86%) kvinnor och 11 (14%) män. Deras genomsnittliga ålder var 48 år. Det finns ingen statistiskt signifikant skillnad i könsfördelning mellan de som besvarat enkäten och de som inte gjort det. Av tabell 1 nedan framgår att yrkesfördelningen mellan dem som besvarat enkäten respektive inte gjort detta är lika. 8

17 Tabell 1: Antal och andel personer i olika yrkeskategorier som besvarat respektive inte besvarat enkäten. I gruppen som besvarat enkäten saknas yrkesuppgifter för två personer, i gruppen som ej besvarat enkäten saknas yrkesuppgifter för 15 personer. Yrkesgrupp Besvarat enkäten Ej besvarat enkäten n % n % Undersköterskor, vårdare, vårdbitr., barnsk., dagbarnv. Lärare, förskollär, fritidspedagog Köksbitr., kokerska, skolmåltidsbitr., Ekonomibitr. Pers. ass., elevass., behandl.ass., ped.arbete Studievägled., socialsekr., adm. arbete Verksamhetschef, enhetschef, gruppledare Övriga Totalt Av tabell 2 framgår att de dominerande sjukdomsorsakerna i båda grupperna är psykiska besvär respektive besvär i rörelseorganen. Många har en kombination av dessa besvär. Andelen med psykiska besvär är något högre i gruppen som ej besvarade enkäten, men det finns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan grupperna. Tabell 2: Antal och andel personer i olika diagnosgrupper som besvarat respektive inte besvarat enkäten. I gruppen som besvarat enkäten saknas uppgifter om sjukdom för 35 personer, i gruppen som ej besvarat enkäten saknas uppgifter om sjukdom för 25 personer. Sjukdomsgrupp Besvarat enkäten Ej besvarat enkäten n % n % Psykiska besvär, stress Besvär i rörelseorganen Anpassnings-/samarbetsproblem Trauma, hot Annan sjukdom Totalt Bortfallsanalysen tyder således på att de som besvarat enkäten är relativt representativa för hela materialet med avseende på bakgrundsfaktorerna ålder, kön och yrke. 9

18 Beskrivning av studiegruppen Av de svarande var 30% ensamstående, 68% sammanboende eller gifta, 85% hade barn. 7 personer (6%) angav att de inte var födda i Sverige. Utbildningsnivån bland respondenterna varierade. Av de svarande angav 24% grundskola/folkskola som högsta avslutade utbildning, 32% har genomgått 2- årigt gymnasium, fack-, yrkes-, flick-, real- eller folkhögskola, 12% har genomgått 3- eller 4-årigt gymnasium och 31% har studerat vid universitet eller högskola. 42 personer (39%) angav att de hade en anställning eller var egenföretagare vid den tidpunkt de fyllde i enkäten. Övriga 67 (61%) personer hade inte ett arbete och hade angivet andra försörjningsformer, i form av sjukpenning, sjukersättning, aktivitetsersättning, arbetslöshetsersättning, försörjningsstöd, studiemedel eller annat (se tabell 3). Tabell 3: Samtliga svarande fördelade på huvudsakliga försörjningsformer vid den tidpunkt respondenterna besvarade enkäten. Försörjningsform n % Anställning Egen företagare 4 4 Sjukpenning 8 7 Sjukersättning Aktivitetsersättning 8 7 Arbetslöshetsersättning Studiemedel 3 3 Försörjningsstöd 1 1 Annat 7 6 Kombination (50%/50%) av olika av de ovanstående 8 7 försörjningsformerna Totalt Av dem som var anställda då enkäten fylldes i angav 14 att de hade en fast anställning, 7 var timanställda, 4 var vikarier, 1 var projektanställd, 4 angav att de hade en annan tillfällig anställningsform och övriga 8 angav en annan anställningsform (t.ex. säsongsarbete, lönebidrag eller arbetsträning). De svarande som hade en anställning arbetade i varierande omfattning. 16 personer angav att de arbetade heltid och 20 arbetade deltid (två personer med en anställning svarade ej på frågan). Av de deltidsarbetande arbetade 9 personer halvtid, 8 arbetade mer än halvtid (mellan 70 och 95%), och 3 arbetade mindre än halvtid (25%). Av egenföretagarna arbetade 3 heltid och en halvtid. 10

19 Av dem som hade en anställning var 34 kvinnor och 8 män, dvs. andelen män i arbete (90%) var högre än andelen kvinnor (34%) (p<0,05). De individer som hade en anställning var statistiskt signifikant yngre (47 år) än de som inte hade ett arbete (52 år) (p<0,05). Det finns inte någon statistiskt signifikant skillnad i utbildningsnivå mellan dem med respektive utan ett arbete Det fanns inte heller någon skillnad mellan dem med respektive utan ett arbete i uppgiven inkomst i deras tidigare anställning. Frågor om den tidigare anställningen Upplevd kompetens Av de respondenter som angav att de nu har ett arbete ansåg 10% att de saknade tillräcklig yrkeskunskap och kompetens för att helt klara arbetsuppgifterna i sitt tidigare arbete, 58% ansåg att deras arbetsuppgifter passade deras kompetens och 32% ansåg att de kunde göra mer kvalificerade arbetsuppgifter än vad de gjorde (tabell 4). I gruppen som angav att de inte har ett arbete ansåg 6% sig sakna tillräcklig yrkeskunskap och kompetens för att helt klara sina arbetsuppgifter, 86% ansåg att arbetsuppgifterna passade deras yrkeskunskap och kompetens och 8% ansåg sig ha kunnat göra mer kvalificerade arbetsuppgifter än vad de gjorde (tabell 4). Tabell 4: Respondenternas inställning till om de ansåg att deras arbetsuppgifter passade deras yrkeskunskap och kompetens i deras tidigare anställning, uppdelat i grupperna med respektive utan arbete (n=107, bortfall 2 personer). Tycker du att dina arbetsuppgifter passade I arbete Ej i arbete Samtliga din yrkeskunskap och kompetens? n % n % n % Mina arbetsuppgifter passade med min yrkeskunskap och kompetens Jag hade kunnat göra mer kvalificerade arbetsuppgifter än vad jag gjorde Jag saknade tillräcklig kompetens för att helt klara mina arbetsuppgifter Totalt I gruppen som har ett nytt arbete är det således signifikant fler personer som anser att de hade kunnat göra mer kvalificerade arbetsuppgifter än vad de gjorde i sin tidigare anställning, medan gruppen som står utanför arbetsmarknaden i högre andel anser att deras tidigare arbetsuppgifter passade deras yrkeskunskap och kompetens. 11

20 Hinder och möjligheter för rörlighet En fråga i enkäten gällde hur man såg på möjligheten att byta arbete under sin tidigare anställning ( Om du funderade på att byta arbete, var det något som hindrade dig från att ta steget och byta arbete? ). Frågan omfattade 11 delfrågor. De enskilda frågorna presenteras i figur 1. Påståendena är presenterande i en fallande ordning baserad på den genomsnittliga graden av instämmande. Figur 1: Medelvärden och 95% konfidensintervall för respondenternas skattning av påståenden avseende hinder och motstånd till att ta steget att byta arbete under den tidigare anställningen, uppdelat i grupperna med respektive utan arbete vid enkättillfället. Det finns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan de båda grupperna avseende upplevda hinder för att byta arbete. De viktigaste hindren för att byta arbete anges som att man inte vill flytta, följt av att man inte kan flytta. Dessa två påståenden, samt påståendet att man inte ville byta arbete är signifikant högre skattade än samtliga övriga påståenden. De minst betydelsefulla orsakerna till att respondenterna inte tog steget att byta arbete var att man försökt utan att lyckas och att man inte trodde sig ha tillräcklig kompetens eller utbildning. De som ville byta arbete tror i signifikant mindre utsträckning än de som inte kunde tänka sig att byta arbete, att de har tillräcklig utbildning (p<0,05) och tillräcklig kompetens (p<0,05). Detta tyder på att de som ville byta arbete har ett sämre förtroende för sin utbildning och sin kompetens än de som inte vill byta arbete. 12

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

MedUrs Utvärdering & Följeforskning MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat

Läs mer

Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande. den offentliga sektorn

Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande. den offentliga sektorn Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande den offentliga sektorn Per Juth mars,2002 En första analys av enkäten om sjuksköterskors inställning till privat respektive offentlig sektor Inledning

Läs mer

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson Information ST-läkare 29 September 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering Patientenkät Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering Vi följer upp vården för att vara säkra på att Du får en vård med hög kvalitet. För att kunna göra det på bästa sätt

Läs mer

MEDARBETARUNDESÖKNING 2012 MAGELUNGEN

MEDARBETARUNDESÖKNING 2012 MAGELUNGEN MEDARBETARUNDESÖKNING 2012 MAGELUNGEN Innehållsförteckning Nöjd Medarbetar Index (NMI) Frågeområden Helhet Arbetssituation Arbetsmiljö Hälsa Kompetens och utveckling Information Mål och visioner Medarbetarsamtal

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Framgångsfaktorer på arbetsmarknaden för personer med nedsatt rörelseförmåga En jämförelse mellan dem som har arbete respektive har haft arbete

Framgångsfaktorer på arbetsmarknaden för personer med nedsatt rörelseförmåga En jämförelse mellan dem som har arbete respektive har haft arbete Framgångsfaktorer på arbetsmarknaden för personer med nedsatt rörelseförmåga En jämförelse mellan dem som har arbete respektive har haft arbete En studie finansierad av Arvsfonden Innehåll Framgångsfaktorer

Läs mer

Medarbetarenkäten 2013 besvarades av 722 personer (n= 892), vilket ger en svarsfrekvens på 81 %. För kommunen som helhet är svarsfrekvensen 78 %.

Medarbetarenkäten 2013 besvarades av 722 personer (n= 892), vilket ger en svarsfrekvens på 81 %. För kommunen som helhet är svarsfrekvensen 78 %. Emma Nilsson 0413-622 61 2014-01-13 Medarbetarenkät Vård och Omsorg 2013 Medarbetarenkäten 2013 besvarades av 722 personer (n= 892), vilket ger en svarsfrekvens på 81 %. För kommunen som helhet är svarsfrekvensen

Läs mer

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson Information AT-läkare 24 Augusti 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

Finns en åldersberoende skillnad i attityden till sjukskrivning hos brev- och lantbrevbärare?

Finns en åldersberoende skillnad i attityden till sjukskrivning hos brev- och lantbrevbärare? Finns en åldersberoende skillnad i attityden till sjukskrivning hos brev- och lantbrevbärare? Anne Engardt Previa AB Gamla Rådstugugatan 37 62 36 Norrköping telefon 11-19 19 2 anne.engardt@previa.se Handledare

Läs mer

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sveriges Företagshälsor Företagshälsovårdens branschorganisation Sveriges Företagshälsors medlemmar utgör huvuddelen av branschen som består av mer

Läs mer

Medarbetarundersökning 2009

Medarbetarundersökning 2009 Medarbetarundersökning 2009 Mars 2009 Genomförd av CMA Centrum för Marknadsanalys AB www.cma.nu Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Medarbetarundersökning 2009, sid 1 Resultat och sammanfattning Förbättrat

Läs mer

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret, personalenheten POLICY Antagen av Diarienummer 1(13) Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun 2 Handlingsplan för rehabilitering Syftet med handlingsplan för rehabilitering är att

Läs mer

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan 2015:1 Jobbhälsobarometern 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan Delrapport 2015:1 Sveriges Företagshälsor 2015--10-05 Leder obehagskänslor

Läs mer

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV Den nya sjukförsäkringen är en viktig del i regeringens arbete att ge människor hjälp och stöd för att hitta vägar tillbaka till

Läs mer

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang Nyckelfaktorer Denna bild visar faktorer som används som nyckeltal, Key Performance Indicators (KPI) i AHA-metoden. KPI ger en snabb överblick på övergripande nivå av arbetsmiljö och hälsa. KPI består

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013

Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013 Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013 Delrapport Jobbhälsoindex 2013:3 Jobbhälsobarometern Sveriges Företagshälsor 2014-03-11 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om

Läs mer

Arbetsförmåga En definition av ett centralt begrepp i sjukförsäkringen

Arbetsförmåga En definition av ett centralt begrepp i sjukförsäkringen Arbetsförmåga En definition av ett centralt begrepp i sjukförsäkringen Per-Anders Tengland Hälsa och samhälle Malmö högskola Problem Sjukdom och arbets(o)förmåga är de två grundläggande begrepp som bygger

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

CHECKLISTA REHABILITERING

CHECKLISTA REHABILITERING CHECKLISTA REHABILITERING För instruktion hur checklistan ska användas: se Namn (den anställde) Personnummer Åtgärd 1 Första kontakt (inom en vecka). Bedömning av sjukskrivningslängd* 2 Rehabiliteringsutredning

Läs mer

- en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen

- en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen 1 (14) Hur försörjer man sig? - en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Vasagatan

Läs mer

Om ledarskapet och andra förutsättningar för en bra arbetsmiljö. En rapport från SKTF

Om ledarskapet och andra förutsättningar för en bra arbetsmiljö. En rapport från SKTF Om ledarskapet och andra förutsättningar för en bra arbetsmiljö En rapport från SKTF Juni 23 Sammanfattning och reflektioner Kännetecknande för olika yrken inom Svenska kyrkan är att de är relativt enkönade.

Läs mer

PSORIASIS en hud- och ledsjukdom som begränsar arbetsförmågan och sociala relationer. Stor enkätundersökning bland 2000 medlemmar i Psoriasisförbundet

PSORIASIS en hud- och ledsjukdom som begränsar arbetsförmågan och sociala relationer. Stor enkätundersökning bland 2000 medlemmar i Psoriasisförbundet Kortrapport av: PSORIASIS en hud- och ledsjukdom som begränsar arbetsförmågan och sociala relationer Stor enkätundersökning bland 2000 medlemmar i Psoriasisförbundet Fakta om undersökningen BAKGRUND Psoriasisförbundet

Läs mer

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Få ihop text och bild Regeringens åtgärdsprogram Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Försäkringskassans uppdrag och roll Information arbetsgivarverket 1 hösten 2016 Att förebygga sjukfrånvaro Sjukpenningtalet

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Arbetsförmåga efter höft- eller knäledsplastik Baseline frågeformulär

Arbetsförmåga efter höft- eller knäledsplastik Baseline frågeformulär Arbetsförmåga efter höft- eller knäledsplastik Baseline frågeformulär Projekt ID- nummer Formuläret besvarades den Behandlande sjukgymnast 1. Bakgrundsinformation 1.1 Vilken operation planeras för dig?

Läs mer

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU.

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Sammanställning av Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Publikation 2009:3, utgiven av Arbetsförmedlingen och

Läs mer

Bra chefer gör företag attraktiva

Bra chefer gör företag attraktiva Bra chefer gör företag attraktiva Chefens roll är på många sätt avgörande för ett företags attraktionskraft och förmåga att behålla sin personal. Det visar den senaste Manpower Work Life-undersökningen

Läs mer

Jämställdhetsplan 2007/2008

Jämställdhetsplan 2007/2008 Jämställdhetsplan 2007/2008 Beslutad i KF 080128 Uppdaterad pga faktafel i bilaga 2 080214 Jämställdhetsplan 2007/2008 2 (26) Innehåll SAMMANFATTNING...3 INLEDNING...4 UTVÄRDERING AV FÖREGÅENDE JÄMSTÄLLDHETSPLAN...4

Läs mer

Siffrorna anger svarsandel i % för varje alternativ.

Siffrorna anger svarsandel i % för varje alternativ. ISSP 2005 Siffrorna anger svarsandel i % för varje alternativ. Först några frågor om arbete i allmänhet Fråga 1 Föreställ Dig att Du kunde förändra hur Du använder Din tid, och ägna mer tid åt vissa saker

Läs mer

Avslutsrapport för pilotprojektet Arbetsförmågebedömning

Avslutsrapport för pilotprojektet Arbetsförmågebedömning Avslutsrapport för pilotprojektet Arbetsförmågebedömning Beskrivning av projektet Projektet syftar till att 10 individer, som står långt från arbetsmarknaden, ska identifiera sina behov och stärkas i att

Läs mer

Innehållsförteckning ! "! #$! ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ 0 " % 10 " 1 #.. %$$ 3. 3",$ %& 3. $& 3,./ 6, $,%0 6, $.%0 ".!

Innehållsförteckning ! ! #$! ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ 0  % 10  1 #.. %$$ 3. 3,$ %& 3. $& 3,./ 6, $,%0 6, $.%0 .! Innehållsförteckning! "! #$! %%& ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ " % 1 " $$% 2% 1 #.. %$$ 3. 3",$ %& 3. $& %( * #"+$.%* %- 41$,,5-3,./ 6, $,% 6, $.% 7, 18,9$: ".! ;,%(,$( 1%%( * 6, $,%* % $$* 1%%* 6, $,%-

Läs mer

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 2014:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 Arbetslinjen till

Läs mer

Utan kvalificerat administrativt stöd utarmas verksamheterna

Utan kvalificerat administrativt stöd utarmas verksamheterna Utan kvalificerat administrativt stöd utarmas verksamheterna En undersökning om vilka konsekvenser det får om stadshusledningens förslag att ta bort 5-7 administrativa tjänster verkställs. 7 februari 27

Läs mer

12. Behov av framtida forskning

12. Behov av framtida forskning 12. Behov av framtida forskning Som framgår av denna rapport är forskningen om sjukfrånvaro både vad gäller orsaker till sjukfrånvaro, vad som påverkar hur snabbt en sjukskriven person återgår i arbete,

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010 Uppdaterade siffror

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Magelungen Medarbetarundersökning 2016

Magelungen Medarbetarundersökning 2016 Magelungen Medarbetarundersökning 2016 Total Magelungen Antal svarande: 307 st 307 64 % Innehållsförteckning Sammanfattning 3 NMI - Nöjd Medarbetar Index 5 Enkätområden 10 Helhet 11 Arbetssituation 13

Läs mer

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinje 2005-03-09 Riktlinje för rehabilitering KS-193/2005 026 Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinjen anger hur Norrköpings kommun som arbetsgivare ska arbeta med arbetslivsinriktad

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen Handbok för Pajala kommun

Rehabiliteringsprocessen Handbok för Pajala kommun Rehabiliteringsprocessen Handbok för Pajala kommun DOKUMENTNAMN Rehabiliteringsprocessen GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2013-02-11 DOKUMENTTYP Handbok BESLUTAT/ANTAGET KS 2013-02-11 11 DOKUMENTÄGARE Kommunstyrelsen

Läs mer

Konsekvenser av sjukskrivning 2006

Konsekvenser av sjukskrivning 2006 Konsekvenser av sjukskrivning 006 Institutionen för medicinska vetenskaper Arbets- och miljömedicin Hjälp oss att underlätta bearbetningen av Dina svar! Markeringarna kommer att läsas optiskt i en s.k.

Läs mer

Kvinnors och mäns sjukfrånvaro. Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet

Kvinnors och mäns sjukfrånvaro. Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet Kvinnors och mäns sjukfrånvaro Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet Huvudbudskap Svårt att jämföra kvinnor och mäns sjukfrånvaro på grund av selektion Få studier, stor variation

Läs mer

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Göteborg. September-oktober 2006

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Göteborg. September-oktober 2006 Psoriasisförbundet Enkätundersökning bland medlemmar i Göteborg September-oktober 2006 Bakgrund Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar hud och leder och ny forskning visar att psoriasis

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö. September-oktober 2006

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö. September-oktober 2006 Psoriasisförbundet Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö September-oktober 06 September-oktober 06 Bakgrund Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar hud och leder och ny forskning visar

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Dnr: KS 2014/621 Reviderad: 2008 Reviderad: 2015-01-26, 13 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box

Läs mer

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas?

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet De klassiska teorierna Krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell,

Läs mer

Jobbhälsobarometern Skola

Jobbhälsobarometern Skola 8 september 2014 Sveriges Företagshälsor och Svensk Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern Skola De anställdas syn på jobbet inom utbildningssektorn Innehållsförteckning Förord... 2 Om undersökningen... 3

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år Många gånger handlar det om okunskap. Om du väl kommer till en intervju och får visa att du är kapabel, och kan förklara att det idag finns hjälpmedel, tror jag att det många gånger kan överkomma oro och

Läs mer

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet 1 Inledning Hösten 2009 fick Sociologiska

Läs mer

Full sysselsättning? Arbetsgivarens perspektiv på anställning av personer med funktionsnedsättning

Full sysselsättning? Arbetsgivarens perspektiv på anställning av personer med funktionsnedsättning Full sysselsättning? Arbetsgivarens perspektiv på anställning av personer med funktionsnedsättning Personer med funktionsnedsättning Cirka 10-20 procent av befolkningen uppger, i olika undersökningar,

Läs mer

Nej till sjukpenning Vad hände sen?

Nej till sjukpenning Vad hände sen? Social Insurance Report Nej till sjukpenning Vad hände sen? ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Christina Olsson Bohlin 08-786 95 83 christina.olsson.bohlin@forsakringskassan.se

Läs mer

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm. September-oktober 2006

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm. September-oktober 2006 Psoriasisförbundet Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm September-oktober 2006 Bakgrund Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar hud och leder och ny forskning visar att psoriasis

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet 1 De klassiska teorierna Krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell,

Läs mer

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson Information ST-läkare 21 April 2016 Anette Svenningsson Arbetslösheten i Sverige i Feb 2016 Arbetslösheten i Sverige fortsätter att minska jämfört med förra året. 372 000 personer är arbetslösa eller inskrivna

Läs mer

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT 2 Tryggare omställning ökad rörlighet TRYGGHETSRÅDET TRS har, med stöd från Vinnova, genomfört projektet Tryggare omställning ökad rörlighet. Projektet

Läs mer

Projekt K2, Delrapport 2. Södertälje kommun, Arbetslivskontoret. Deltagarnas upplevelse av projekt K2:

Projekt K2, Delrapport 2. Södertälje kommun, Arbetslivskontoret. Deltagarnas upplevelse av projekt K2: Projekt K2, Södertälje kommun, Arbetslivskontoret. Delrapport 2 Deltagarnas upplevelse av projekt K2: - En jämförelse av hur deltagare i urval 1 respektive urval 2 upplevt projektet. Bengt Arne Larsson

Läs mer

SJUKSKRIVNING OCH STRESSRELATERAD OHÄLSA

SJUKSKRIVNING OCH STRESSRELATERAD OHÄLSA 1 (8) SJUKSKRIVNING OCH STRESSRELATERAD OHÄLSA Roberto Eid, AB Previa, Örebro Handledare: Karin Lidblom, arbetspsykolog, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset i Örebro. Efter handledaromdömets

Läs mer

Haparanda Stad. Medarbetarundersökning hösten 2012 Socialförvaltningen

Haparanda Stad. Medarbetarundersökning hösten 2012 Socialförvaltningen Haparanda Stad Medarbetarundersökning hösten Socialförvaltningen Om undersökningen Förklaringar Resultat - Index - Per fråga Presentation Om undersökningen Metoden som använts är en kombination av webb

Läs mer

Haparanda stad. Medarbetarundersökning hösten 2012 Totalt (Exklusive timanställda)

Haparanda stad. Medarbetarundersökning hösten 2012 Totalt (Exklusive timanställda) Haparanda stad Medarbetarundersökning hösten Totalt (Exklusive timanställda) Presentation Om undersökningen Svarsfrekvens per förvaltning Förklaringar Resultat - Index - Per fråga Prioriteringsdiagram

Läs mer

23 Allmänhetens attityder till KFM

23 Allmänhetens attityder till KFM 23 Allmänhetens attityder till KFM 23.1 Inledning Tabell 228. Påstående: Totalt sett: I Sverige har vi ett väl fungerande system för indrivning av obetalda skulder, procent. 1996 1998 2001 2002 Instämmer

Läs mer

Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro

Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro Revisionsrapport Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro inom Eslövs kommun Maj 2008 Carl-Gustaf Folkeson, Revisionskonsult Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund, syfte och avgränsning...1

Läs mer

Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete

Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete En liten skrift om hur arbetsmiljöarbete kan bidra till att utveckla en beredskap för förändring. Skriften bygger på rapporten Utvecklingsredskap

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011 Uppdaterade

Läs mer

Helsingborgs stad. Medarbetarundersökning Socialförvaltningen. 342 respondenter. Genomförd av CMA Research AB Oktober 2015

Helsingborgs stad. Medarbetarundersökning Socialförvaltningen. 342 respondenter. Genomförd av CMA Research AB Oktober 2015 Helsingborgs stad Medarbetarundersökning 2015 Socialförvaltningen 342 respondenter Genomförd av CMA Research AB Oktober 2015 Helsingborgs stad Medarbetarundersökning 2015, sida 1 Innehåll Sammanfattning

Läs mer

För rehabilitering med hälsan i fokus

För rehabilitering med hälsan i fokus 22 juni 2015 a15-0494 Kommunal/YW Till Socialdepartementet För rehabilitering med hälsan i fokus Vägar till sjukskrivning Vid mötet med statsrådet Annika Strandhäll den 20 april 2015 lämnade Kommunal över

Läs mer

Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009. Genusaspekter. Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela.

Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009. Genusaspekter. Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela. Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009 Genusaspekter Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela. DALARNAS FORSKNINGSRÅD 2010 2 Noteringar kring genusaspekter på enkätresultatet I

Läs mer

Studentnöjdhet vid LTU 2009

Studentnöjdhet vid LTU 2009 Studentnöjdhet vid LTU 2009 Sammanfattande mått Sammanfattningsvis, hur nöjd eller missnöjd är du med Fråga Andel nöjd (4-5) Andel missnöjd (1-2) Medelbetyg Felmarginal 2.14 den utbildning du hittills

Läs mer

Långtidssjukskrivna. bakgrund, diagnos och återgång i arbete. Utvecklingen från slutet av 1980-talet till 1999 REDOVISAR 2000:11

Långtidssjukskrivna. bakgrund, diagnos och återgång i arbete. Utvecklingen från slutet av 1980-talet till 1999 REDOVISAR 2000:11 REDOVISAR 2000:11 Långtidssjukskrivna bakgrund, diagnos och återgång i arbete Utvecklingen från slutet av 1980-talet till 1999 Utredningsenheten 2000-12-12 Upplysningar: Eva Olkiewicz tel 08-786 93 01

Läs mer

Rehabiliteringskedja o Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja

Rehabiliteringskedja o Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja Rehabiliteringskedja 2008-07-01 o 2009-01-01 Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja 1 Dag 1-90 Arbetstagaren erhåller sjuklön av arbetsgivaren under de första 14 kalenderdagarna. Dag ett är karensdag och

Läs mer

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka

Läs mer

2014:3. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:3 Sveriges Företagshälsor 2014-12-18

2014:3. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:3 Sveriges Företagshälsor 2014-12-18 2014:3 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:3 Sveriges Företagshälsor 2014-12-18 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 Höjd pensionsålder

Läs mer

Sänkta trösklar högt i tak

Sänkta trösklar högt i tak Sänkta trösklar högt i tak Arbete, utveckling, trygghet Lättläst Lättläst version av FunkA-utredningen Stockholm 2012 SOU 2012:31 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av

Läs mer

Studie- och yrkesvägledarenkät 2013

Studie- och yrkesvägledarenkät 2013 Studie- och yrkesvägledarenkät 2013 Syftet med enkäten är att få veta var, de studenter som tar ut en studie- och yrkesvägledare examen, tar vägen efter utbildningen. I en tidigare undersökning, gjord

Läs mer

Linköpings universitet

Linköpings universitet Linköpings universitet En förnyare av forskning och utbildning Gun Johansson Rikscentrum för Arbetslivsinriktad Rehabilitering Linköpings Universitet gun.johansson@liu.se Återgång i arbete Vilka arbetsorganisatoriska

Läs mer

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Arbetsförhållande Utveckling och lönefrågor Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Föräldraskap Rekrytering Trakasserier Antagen av kommunfullmäktige 80 2012-05-24 Ystads kommun ska tillämpa

Läs mer

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY HSB Skåne 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Övergripande mål 3. Definition av begrepp 3 2 Rekrytering 4 3 Löner 4 4 Utbildning och kompetensutveckling 5 5 Arbetsmiljö och arbetsförhållanden

Läs mer

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan 2015-05-04 Dolf Tops Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan följer upp studenternas situation på arbetsmarknaden ca

Läs mer

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Medelpad. September-oktober 2006

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Medelpad. September-oktober 2006 Psoriasisförbundet Enkätundersökning bland medlemmar i Medelpad September-oktober 06 September-oktober 06 Bakgrund Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar hud och leder och ny forskning visar

Läs mer

Ett arbetsliv som utvecklar inte sliter ut

Ett arbetsliv som utvecklar inte sliter ut Ett arbetsliv som utvecklar inte sliter ut Inledning För oss socialdemokrater är det en självklarhet att såväl kvinnor som män ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter på alla nivåer i samhället.

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010

Läs mer

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Laura Hartman Försäkringskassan 18 maj Mobiliseringsinitiativet för att förebygga sjukfrånvaro Maj 2015 Sida 1 Stor variation i sjukfrånvaro över tid - förklaras

Läs mer

Målgruppsutvärdering Colour of love

Målgruppsutvärdering Colour of love Målgruppsutvärdering Colour of love 2010 Inledning Under sommaren 2010 gjordes en målgruppsutvärdering av Colour of love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of loves målgrupp

Läs mer

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204)

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) Examinationen består av 11 frågor, flera med tillhörande följdfrågor. Besvara alla frågor i direkt

Läs mer

2016:1. Jobbhälsobarometern

2016:1. Jobbhälsobarometern 2016:1 Jobbhälsobarometern Var femte anställd, 900 000 personer, i Sverige känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet några gånger i månaden eller flera gånger varje vecka. Delrapport 2016:1 Sveriges

Läs mer

BCA. Varför lämnar byggnadsarbetare branschen en enkätundersökning. Byggindustrins Centrala Arbetsmiljöråd. Björn Samuelson Björn Andersson BCA 2002:1

BCA. Varför lämnar byggnadsarbetare branschen en enkätundersökning. Byggindustrins Centrala Arbetsmiljöråd. Björn Samuelson Björn Andersson BCA 2002:1 BCA Byggindustrins Centrala Arbetsmiljöråd Varför lämnar byggnadsarbetare branschen en enkätundersökning Björn Samuelson Björn Andersson BCA 2002:1 Varför lämnar byggnadsarbetare branschen en enkätundersökning

Läs mer

ResursRådet förändring i försörjningsstatus efter 12 och 18 månader

ResursRådet förändring i försörjningsstatus efter 12 och 18 månader Karl Martin Sjöstrand 2009-06-06 ResursRådet förändring i försörjningsstatus efter 12 och 18 månader ResursRådet ska arbeta med personer som inte får sina behov tillgodosedda inom befintliga verksamheter

Läs mer

Medarbetarenkät 2014

Medarbetarenkät 2014 Medarbetarenkät 2014 kommun och kommun Bakgrundsinformation (%) (%) Svarsfrekvens 83,5 76,5 Kön Män 16 15,7 Kvinnor 84 84,3 Ålder 15-29 år 8,6 5,7 30-39 år 17,3 18,6 40-49 år 30,6 29,7 50-59 28,9 31,2

Läs mer

Schysta städvillkor? Hotell- och restaurangfackets undersökning om hotellstädares arbetsmiljö 2016

Schysta städvillkor? Hotell- och restaurangfackets undersökning om hotellstädares arbetsmiljö 2016 Schysta städvillkor? Hotell- och restaurangfackets undersökning om hotellstädares arbetsmiljö 2016 2 Inledning Hotell- och restaurangfacket ställde frågor till flera hundra anställda inom hotellstäd om

Läs mer

Lidköpings kommun Medarbetarundersökning 2010

Lidköpings kommun Medarbetarundersökning 2010 Lidköpings kommun Medarbetarundersökning 2010 Huvudresultat Mars 2010 Genomförd av CMA Research AB Lidköpings kommun 2010, sid 1 Fakta om undersökningen Syfte Syftet med undersökningen är att ta reda på

Läs mer

Rehabiliteringspolicy

Rehabiliteringspolicy Rehabiliteringspolicy I detta dokument kan du läsa om Specmas förebyggande arbete, rehabiliteringsprocessens praktiska arbetsgång samt arbetsgivaren och den enskilde arbetstagarens ansvar. Innehållsförteckning

Läs mer

Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen

Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 1 (26) Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 2 (26) Bilaga 1- studiens frågeformulär I bilaga 7 redovisas hur varje målgrupp besvarar kunskapsfrågorna.

Läs mer

Hjortmossen. Arbetslivsinriktad rehabilitering

Hjortmossen. Arbetslivsinriktad rehabilitering Hjortmossen Arbetslivsinriktad rehabilitering 2012 Vi som arbetar på Hjortmossen är: Lena Haag, Arbetsledare, Kontoret Carina Malm, Arbetsledare, Kök och cafè Stefan Stupjak, Arbetsledare, Cykel och tapetseri

Läs mer

Handläggare: Yvonne Westrin. Rapport om utvecklingsprojekt kring arbetsorganisation och arbetstid inom förskolan Återremiss från sammanträde

Handläggare: Yvonne Westrin. Rapport om utvecklingsprojekt kring arbetsorganisation och arbetstid inom förskolan Återremiss från sammanträde Barn och ungdom hìåöëüçäãéåë=pac= = qà åëíéìíä í~åçé= ako=rmqjntrjmr= ëáç=n=esf=ommrjmujnr= Handläggare: Yvonne Westrin Tfn: 508 08 138 Till Kungsholmens Stadsdelsnämnd = Rapport om utvecklingsprojekt

Läs mer