Delårsrapport januari augusti 2016, Vallentuna kommun 14 KS

Transkript

1 Delårsrapport januari augusti, Vallentuna kommun 14 KS.430 3

2 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Delårsrapport januari augusti, Vallentuna kommun (KS.430) Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige godkänner delårsrapporten. Anteckning Nicklas Steorn (MP) deltar ej i beslutet. Ärendebeskrivning Det bokförda resultatet för Vallentuna kommun per 31 augusti är 70,8 miljoner kronor (70,8 miljoner kronor enligt balanskravet). Prognosen för år är ett resultat om 33,4 miljoner kronor (33,4 miljoner kronor enligt balanskravet). Budgeten för innehåller ett resultat på 18,1 miljoner kronor enligt kommunplan Prognosen för visar ett överskott på 15,3 miljoner kronor jämfört med budget. Yrkanden Ordförande, Parisa Liljestrand (M) yrkar att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige godkänner delårsrapporten. Beslutsgång Ordförande, Parisa Liljestrand (M) ställer proposition på sitt eget yrkande och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet därmed. Beslutsunderlag Delårsrapport januari augusti, Vallentuna kommun 2. Tjänsteskrivelse, delårsrapport januari-augusti, Vallentuna kommun 3. Delårsrapport januari-augusti, Vallentuna kommun 4. Delårsrapport januari - augusti, Barn- och ungdomsnämnden 5. Delårsrapport januari-augusti, utbildningsnämnden 6. Delårsrapport januari-augusti, socialnämnden 7. Delårsrapport januari-augusti, fritidsnämnden 8. Delårsrapport januari-augusti, kulturnämnden 9. Delårsrapport januari-augusti, överförmyndarnämnden 10. Delårsrapport januari-augusti, miljö- och samhällsbyggnadsnämnden 11. Delårsrapport januari-augusti, kommunstyrelsen, Expedieras till Akten Samtliga nämnder Revisorerna Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 14

3 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott Delårsrapport januari augusti, Vallentuna kommun (KS.430) Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige godkänner delårsrapporten. Anteckning Jaana Tilles (S) deltar ej i beslutet. Nicklas Steorn (MP) deltar ej i beslutet. Ärendebeskrivning Det bokförda resultatet för Vallentuna kommun per 31 augusti är 70,8 miljoner kronor (70,8 miljoner kronor enligt balanskravet). Prognosen för år är ett resultat om 33,4 miljoner kronor (33,4 miljoner kronor enligt balanskravet). Budgeten för innehåller ett resultat på 18,1 miljoner kronor enligt kommunplan Prognosen för visar ett överskott på 15,3 miljoner kronor jämfört med budget. Yrkanden Ordförande, Parisa Liljestrand (M) yrkar att kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige godkänner delårsrapporten. Beslutsgång Ordförande, Parisa Liljestrand (M) ställer proposition på sitt eget yrkande och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar i enlighet därmed. Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse, delårsrapport januari-augusti, Vallentuna kommun 2. Delårsrapport januari-augusti, barn- och ungdomsnämnden 3. Delårsrapport januari-augusti, utbildningsnämnden 4. Delårsrapport januari-augusti, socialnämnden 5. Delårsrapport januari-augusti, fritidsnämnden 6. Delårsrapport januari-augusti, kulturnämnden 7. Delårsrapport januari-augusti, överförmyndarnämnden Expedieras till Akten Samtliga nämnder Revisorerna Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 15

4 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS.430 KARIN KILERUD SID 1/2 KOMMUNCONTROLLER KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Delårsrapport januari augusti, Vallentuna kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige godkänner delårsrapporten. Ärendet i korthet Det bokförda resultatet för Vallentuna kommun per 31 augusti är 70,8 miljoner kronor (70,8 miljoner kronor enligt balanskravet). Prognosen för år är ett resultat om 33,4 miljoner kronor (33,4 miljoner kronor enligt balanskravet). Budgeten för innehåller ett resultat på 18,1 miljoner kronor enligt kommunplan Prognosen för visar ett överskott på 15,3 miljoner kronor jämfört med budget. Handlingar 1. Delårsrapport januari-augusti, Vallentuna kommun 2. Delårsrapport januari-augusti, kommunstyrelsen 3. Delårsrapport januari-augusti, barn- och ungdomsnämnden 4. Delårsrapport januari-augusti, utbildningsnämnden 5. Delårsrapport januari-augusti, socialnämnden 6. Delårsrapport januari-augusti, fritidsnämnden 7. Delårsrapport januari-augusti, kulturnämnden 8. Delårsrapport januari-augusti, miljö- och samhällsbyggnadsnämnden 9. Delårsrapport januari-augusti, överförmyndarnämnden 10. Tjänsteskrivelse, delårsrapport januari-augusti, Vallentuna kommun 11. Delårsrapport januari-augusti, Vallentuna kommun 12. Delårsrapport januari-augusti, kommunstyrelsen 13. Delårsrapport januari-augusti, barn- och ungdomsnämnden 14. Delårsrapport januari-augusti, utbildningsnämnden 15. Delårsrapport januari-augusti, socialnämnden 16. Delårsrapport januari-augusti, fritidsnämnden 17. Delårsrapport januari-augusti, kulturnämnden 18. Delårsrapport januari-augusti, miljö- och samhällsbyggnadsnämnden 19. Delårsrapport januari-augusti, överförmyndarnämnden KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX KLK@VALLENTUNA.SE 6

5 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS.430 SID 2/2 Victor Kilén Kommundirektör Annika Hellberg Ekonomichef Ska expedieras till Akten Samtliga nämnder Revisorerna 7

6 TERTIAL 2 Vallentuna Delårsrapport januariaugusti, Vallentuna kommun 8

7 Innehållsförteckning VALLENTUNA KOMMUN 1 januari-31 augusti...3 Delårsresultat och prognos helår...3 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning...4 Pensioner...4 Exploatering...4 Investeringar...4 Likviditet och kapitalbehov...5 Soliditet...5 Händelser januari-augusti...7 Nämndernas ekonomi och verksamheter...8 Nämndernas ekonomi...8 Verksamhetens resultat, kommungemensamma mål...10 Kommunens bolag...13 Rapporter...14 Resultaträkning...14 Kassaflödesanalys...15 Balansräkning...16 Noter...17 Driftredovisning...26 Investeringar...26 Redovisningsprinciper...27 Vallentuna, Delårsrapport januari-augusti, Vallentuna kommun 2(28) 9

8 VALLENTUNA KOMMUN 1 januari-31 augusti Det bokförda resultatet för perioden januari-augusti är 70,8 miljoner kronor (70,8 miljoner kronor enligt balanskravet). Resultatet för beräknas till 33,4 miljoner kronor (33,4 miljoner kronor enligt balanskravet). Det är 15,3 miljoner kronor högre än budget. Nämndernas prognos visar, i jämförelse med budget, ett överskott på 13,2 miljoner kronor för år. Investeringar under perioden januari-augusti uppgår till 113,7 miljoner kronor. sprognos för investeringar är 250,1 miljoner kronor. Delårsresultat och prognos helår Vallentuna kommun redovisar delårsbokslut efter åtta månader. Kommunfullmäktige har i kommunplanen lagt fast att ett av kommunens strategiska områden är god ekonomisk hushållning. Målet är att verksamheterna ska bedrivas kostnadseffektivt. Positivt ekonomiskt resultat är uppnått i kommunens delårsbokslut och prognosen visar också ett positivt ekonomiskt resultat för hela. Utfallet i delårsbokslutet är ett positivt resultat på 70,8 miljoner kronor. Verksamheternas nettokostnad per sista augusti uppgår till 1 017,9 miljoner kronor, motsvarande resultat för delårsbokslutet förra året uppgick till 974,1 miljoner kronor. Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning har ökat med sex procent jämfört med delårsbokslutet och uppgår nu till 1 094,3 miljoner kronor. De finansiella nettokostnaderna vid delårsbokslutet är 5,6 miljoner kronor. Resultatet enligt balanskravet, det vill säga resultatet exklusive realisationsvinster, uppgår till 70,8 miljoner kronor. Även föregående år visade delårsbokslutet ett positivt resultat (55,4 miljoner kronor respektive 43,0 miljoner kronor enligt balanskravet) och året slutade med ett resultat på 50,9 miljoner kronor eller 29,2 miljoner kronor enligt balanskravet. Prognosen för visar ett resultat på 33,4 miljoner kronor och resultatet enligt balanskravet beräknas bli 33,4 miljoner. I förhållande till budget är det ett överskott på 15,3 miljoner kronor. De största avvikelserna mot budget är: Nämndernas nettokostnad beräknas bli 13,2 miljoner kronor lägre än budgeterat. Exploatering ger överskott med 16,2 miljoner kronor. Skatter och bidrag minskar med 6,5 miljoner kronor. Räntekostnader minskar med 4,7 miljoner kronor. Extra kostnader för Ormstaskolan med 14,4 miljoner kronor. Balanskravsutredning Belopp i mnkr Bokslut -08 Bokslut -08 Budget Prognos Avvikelse mot budget Bokslut Resultat enligt resultaträkningen 70,8 55,4 18,1 33,4 15,3 50,9 Realisationsvinster (-) 0,0-12,4 0,0 0,0 0,0-21,7 Balanskravsresultat 70,8 43,0 18,1 33,4 15,3 29,2 Vallentuna, Delårsrapport januari-augusti, Vallentuna kommun 3(28) 10

9 Vallentuna, Delårsrapport januari-augusti, Vallentuna kommun 4(28) 11

10 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Kommuner får intäkter i form av kommunalskatt baserade på kommunens eget skatteunderlag. Skattesatsen i Vallentuna är 31,08 procent, samma som föregående år. Skatten i kommunen är 19,00 procent och 12,08 procent i landstinget. Skatten i kommunen har höjts med 0,02 procentenheter samtidigt som landstingsskatten sänkts i motsvarande grad till följd av skatteväxling för hälso- och sjukvård i bostad som kommunen tagit över från landstinget. Intäkterna ska bekosta den kommunala verksamhet som politikerna beslutat att bedriva. För att garantera att alla medborgare ska få samma välfärd oavsett var i landet de bor får kommuner generella statsbidrag samt att bidrag omfördelas mellan kommunerna. Utjämning görs bland annat för att kompensera för skillnader i beskattningsbar inkomst, antal barn i skolan, personer äldre än 65 år och geografiska förutsättningar. Vallentuna kommuns skatteintäkter under de första åtta månaderna uppgår till 980,8 miljoner kronor. Det är sex procent högre än delårsbokslutet då skatteintäkterna uppgick till 925,8 miljoner kronor. Kommunen har under årets första åtta månader fått 113,5 miljoner kronor i generella statsbidrag och utjämning. Jämfört med delårsbokslutet är det en ökning med två procent från 110,9 miljoner kronor. Prognosen för visar att skatteintäkter beräknas ge ett underskott på 1,8 miljoner kronor i förhållande till budget. Även generella statsbidrag och utjämning väntas ge ett underskott mot budget med 4,7 miljoner kronor. Pensioner Kommunens pensioner redovisas enligt blandmodellen. Modellen innebär att kommunen under en övergångsperiod har dubbla pensionskostnader eftersom kommunen betalar ut pensioner för dem som tjänade in sin pension före år 1998 och samtidigt gör pensionsavsättningar för dem som är anställda nu. Enligt kommunens finanspolicy ska pensionsmedel förvaltas internt inom kommunens redovisning, det vill säga återlånas. Prognos på pensionskostnad inklusive löneskatt beräknas bli 73,4 miljoner kronor, samma som budget. Av dessa avser 20,5 miljoner kronor pensioner intjänade före år Exploatering Att exploatera innebär att förnya användningen av mark och att bygga bostäder, kontor, industrier och vägar. Kommunen är i ett skede när utgifter för utbyggnad av vägar är höga. Exempel på områden där det har byggts under är Tingvalla, Åby Ängar och Haga 3. När infrastrukturen är klar kommer ersättning att tas ut av byggherrar och boende. I år har de största intäkterna kommit från Åby Ängar och Haga 3. Kommunen har i delåret haft inkomster som överstiger utgifter med 9,9 miljoner kronor. Inkomsterna och utgifterna påverkar inte direkt resultatet utan syns som en förändring i balansräkningen. I årets resultat ingår främst fastighetsförsäljningar i Åby Ängar. Vägar och andra anläggningar som ägs av kommunen efter exploateringstidens slut ingår i kommunens investeringar. Investeringar Vallentuna kommun har investerat för 113,7 miljoner kronor fram till och med augusti. Utfallet utgör 32 procent av budget. Investeringsbudgeten för består av årets del i kommunplan samt överförda medel från. I slutet av delårsrapporten finns en tabell med årets investeringar. Vallentuna, Delårsrapport januari-augusti, Vallentuna kommun 5(28) 12

11 Några av årets större projekt Investeringar pågår i samband med stora exploateringsprojekt i områdena Tingvalla, Haga 3 och Åby Ängar. De vägar och andra anläggningsarbenen som blivit klara har kostat 29,9 miljoner kronor. Prognosen är att utfallet blir lägre än budget främst på grund av att områdena Nyborg och Kristineberg inte medför så höga utgifter. Flytten av Strix träningssärskola till Hammarbacksskolan fortsätter. För att kommunen ska kunna fullfölja sitt uppdrag och ordna bostäder åt nyanlända och ensamkommande barn har paviljonger hyrts in. Investeringsutgifter för anläggande av mark och installationer för att kunna ställa upp dem beräknas uppgå till cirka 24,0 miljoner kronor under. Finansiering sker dels genom att de nyanlända debiteras hyresavgifter och dels genom ersättningar från Migrationsverket. Arbetet med att rusta upp torgytor för att skapa ett trivsamt och levande centrum fortsätter. En underhållsplan för ishallarna på Vallentuna idrottsplats har tagits fram och investeringsmedel finns avsatta i kommunplanen för Byte av kylanläggning var så akut att renoveringen påbörjades redan i år. Utgiften för kylanläggningen väntas bli 7,0 miljoner kronor i år. Självfinansieringsgraden visar hur stor del av investeringarna som kommunen finansierat med egna medel. Självfinansieringsgraden är 99 procent för årets första åtta månader. Motsvarande siffror i helår var 84 procent. Utöver de materiella investeringarna enligt ovan har kommunen finansiella investeringar. Kommunen har köpt 17 bostadsrätter för 31,1 miljoner kronor. Bostadsrätterna är köpta för att kommunen ska kunna fullfölja sitt uppdrag och ordna bostäder åt de nyanlända som kommunen blivit anvisad av staten att ta emot. Likviditet och kapitalbehov Likvida medel och placeringar har ökat med 19,8 miljoner kronor jämfört med vid årsskiftet. Ett nytt lån på 200 miljoner kronor togs upp för att täcka investeringar och en slutamortering av ett lån på 100 miljoner kronor. På grund av stor osäkerhet kring när flyktingersättningar från Migrationsverket väntas bli inbetalda håller sig kommunen med en högre likviditet än vanligt. I budgeten beräknades årets lånebehov till 138,3 miljoner kronor. Eftersom investeringarnas utfall väntas bli lägre än planerat minskar också det beräknade lånebehovet och Vallentuna räknar med att inte behöva ta upp något nytt lån i år. Till följd av lägre upplåningsbehov blir därför räntekostnaderna lägre. Det väntas ge en positiv effekt på resultatet med 4,7 miljoner kronor jämfört med budget. Den sista augusti är kommunens låneskuld 513,0 miljoner kronor. Lån på 200 miljoner kronor förfaller inom ett år, 240 miljoner kronor förfaller inom fem år och 73 miljoner kronor efter fem år. Genomsnittlig upplåningsränta definieras som årets räntekostnad delad med ett genomsnitt av låneskulder vid årets början respektive slut. Den genomsnittliga upplåningsräntan för beräknas bli 2,09 procent. Den genomsnittliga räntebindningstiden beräknas bli 2,5 år per den sista december. Inga nya borgensåtaganden har ingåtts under perioden men Vallentunavatten har nyttjat det borgensbeslut som togs förra året och lånat upp ytterligare 9 miljoner kronor i år. Vallentunavatten AB har avtalat om ett räntefritt lån på maximalt 73 miljoner kronor. I mars lånade kommunen ut 7,8 miljoner kronor och Vallentunavatten AB:s låneskuld var vid delårsbokslutet 38,8 miljoner kronor. Soliditet Kommunen har i jämförelse med kommunsektorn i övrigt en stark balansräkning. Soliditeten beskriver kommunens finansiella styrka på lång sikt och visar hur stor del av tillgångarna som är finansierade med eget kapital. Enligt delårsbokslut är soliditeten i stort sett oförändrad jämfört med årsskiftet och uppgår per sista augusti till 51 procent. Med hänsyn tagen till ansvarsförbindelser för pensioner är soliditeten 25 procent. Det goda delårsresultatet på 70, 8 Vallentuna, Delårsrapport januari-augusti, Vallentuna kommun 6(28) 13

12 miljoner kronor skulle lett till en ökad soliditet om inte tillgångarna hade ökat med 110,4 miljoner kronor under samma period. Vid ett vägt genomsnitt för samtliga kommuner i riket år var soliditeten 46 procent exklusive ansvarsförbindelsen och 22 procent när den inkluderades. Vallentuna, Delårsrapport januari-augusti, Vallentuna kommun 7(28) 14

13 Händelser januari-augusti Nya bostäder i centrala Vallentuna Markanvisningstävlingen för tomten vid Gärdesvägen är klar och en detaljplan för området ska tas fram och nya bostäder kommer att byggas. Lägenheterna utvecklas i ett attraktivt läge strax söder om kommunens nya kulturhus och bibliotek, nära Roslagsbanan. Området ligger i direkt anslutning till centrala Vallentuna, sociodukten, Prästgårdsparken och Vallentunasjön. Byggstart planeras till år 2018 och den första inflyttningen beräknas till slutet av Projektet är en viktig del i kommunens satsning på bostadsbyggande och näringslivsverksamhet. Gott företagsklimat Svenskt Näringsliv undersöker årligen företagsamheten i Sverige. På listan över kommuner med störst andel företagsamma människor inom välfärdssektorn finns Vallentuna på sjätte plats. På samma lista, men som enbart gäller företagsamma kvinnor, är Vallentuna landets fjärde bästa kommun. I Vallentuna pågår ett strategiskt arbete som ska bidra till att kommunen blir en av Sveriges företagsvänligaste, med fler och växande Vallentunaföretag. En viktig del är projektet "Förenkla Helt enkelt" som genomförs i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Tryggt och snyggt Vallentuna ska vara en trevlig och trygg kommun att bo och vistas i. Tjänsten "Tryggt och snyggt" har tagits fram för att underlätta för alla i kommunen att enkelt felanmäla brister i kommunala funktioner. Det kan till exempel handla om klotter, nedskräpning, fulla papperskorgar och trasig belysning på gator och gång- och cykelvägar. Anmälan kan göras med appen Tryggt och snyggt eller i en webbtjänst för felanmälan av utemiljöer. Integration Ett nytt handlingsprogram för integration har antagits av kommunfullmäktige. Genom programmet ska ett aktivt arbete startas med integration av flyktingar och samarbetet mellan kommunen och civilsamhället ska etableras vidare och utvecklas. Handlingsprogrammet innehåller fokusområden och konkreta aktiviteter. Inom ramen för handlingsprogrammet har projekt Flyktingvän startats. Projektet ska möjliggöra möten som bidrar till att öka kontakten mellan nya och gamla invånare och på så sätt underlätta nyanlända invånares etablering i Vallentuna. Upplev Vallentuna En ny webbplattform, Upplev Vallentuna, ( har publicerats. På sidan finns ett stort utbud av exempelvis evenemang, besöksmål och upplevelsetips från kommunen, företag, föreningar och andra aktörer i Vallentuna. Vallentuna har ett rikt kulturarv och ett fantastiskt naturlandskap. Evenemang och idrottshändelser anordnas året om i hela kommunen. Med den nya webbsidan finns nu en gemensam plattform för att det på ett enkelt sätt ska vara möjligt att ta del av allt Vallentuna har att erbjuda. Strategisk kompetensförsörjning I en jämförelse bland 100 kommuner i Sverige har Vallentuna kommun utsetts till den kommun som är bäst i Sverige på strategisk kompetensförsörjning. Företaget som tilldelat Vallentuna utmärkelsen heter LinkedIn och är ett stort professionellt socialt nätverk. Vallentuna arbetar med rekrytering på ett modernt sätt där sociala medier är en viktig del i kommunens strategi för att säkra tillgången till kompetent personal. Sedan oktober har över personer genom LinkedIn blivit medvetna om Vallentuna och kommunens varumärke och drygt 60 personer har attraherats och anställts via LinkedIn. Kommunen har också under våren nominerats och utsetts av Karriärföretagen till en av de 50 mest spännande arbetsgivarna inom offentlig sektor. Cykelvägnät Kommunens satsning på cykelvägnätet syftar till att skapa bättre förutsättningar för cyklister i kommunen för att uppmuntra till användning av cykel och minska bilanvändningen. Gång- och cykelvägen mellan Kragstalunds station och Bällstaberg 4 har under sommaren asfalterats och kommer under hösten att kompletteras med belysning. Nya cykelvägvisningsskyltar kommer under hösten att sättas upp i stråket längs Stockholmsvägen mellan Vallentuna centrum och gränsen till Täby. En cykelinventering är genomförd och kommer att ligga till grund för planering av fler cykelparkeringar. Vallentuna, Delårsrapport januari-augusti, Vallentuna kommun 8(28) 15

14 Nämndernas ekonomi och verksamheter Nämndernas ekonomi Nämndernas nettokostnad per augusti uppgår till 1 035,4 miljoner kronor vilket motsvarar 64 procent av årsbudgeten. Motsvarande period föregående år utgjorde utfallet lika stor andel. Nämndernas prognos visar i jämförelse med budget ett överskott på 13,2 miljoner kronor för. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens verksamheter omfattar kommunledningskontoret, räddningstjänst, samhällsbyggnadsförvaltningen och resultatenheterna TunaFastigheter samt avfallshantering. Budgeten uppgår till 163,1 miljoner kronor. Prognosen visar ett underskott på 0,7 miljoner kronor, inklusive kommunstyrelsens budget för oförutsedda utgifter. Fastighetsavdelningen prognostiserar ett underskott på totalt 5,0 miljoner kronor. Det beror på ökade kostnader för Ormstaskolan för inhyrda paviljonger och ökade kostnader inom planerat underhåll. Fuktskador har upptäckts i samband med renoveringsarbeten samt framkommit vid en utförd inventering av kommunens fastigheter. Kommunledningskontorets prognos visar att överskottet från räddningstjänstens lägre kostnader täcker ökade kostnader för sommarjobbare inom kommunen. Prognosen är baserad på att kommunstyrelsens budget för oförutsedda utgifter inte kommer att nyttjas till fullo, utan att 4,3 miljoner kronor kvarstår. Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämndens budget består av flera delar. Den fasta budgetramen omfattar 143,5 miljoner kronor. Prognosen för är att den fasta ramen ger ett mindre överskott på 0,5 miljoner kronor. Det finns 16 intäktsfinansierade resultatenheterna som sammanlagt ska ha en balanserad budget, dock kommer vissa enheter att visa minus respektive plusresultat. Prognosen för resultatenheternas sammanlagda resultat är ett underskott på 2,0 miljoner kronor. Budgeten för skolpeng, föräldraavgifter och statsbidraget maxtaxa omfattar 588,2 miljoner kronor. Prognosen för skolpengen är ett överskott på 7,5 miljoner kronor. Utbildningsnämnden Utbildningsnämndens budget består av en budgetram omfattande 30,2 miljoner kronor, en resultatenhet som är intäktsfinansierad samt en budget för gymnasieskolpeng som omfattar 121,0 miljoner kronor. Budgeten för gymnasieskolpengen är volymstyrd och baseras på befolkningsprognoser. Den totala prognosen för fasta ramen visar ett överskott på 1,5 miljoner kronor för. Inom fasta ramen förväntas bland annat tilläggsbelopp och Kunskapscentrum Nordost (KCNO) generera överskott. Prognosen för resultatenheten Vallentuna gymnasium är en budget i balans vid årets slut, främst beroende på fler elever och höjd peng för språkintroduktionen. Gymnasieskolpengen väntar ett underskott på 3,0 miljoner kronor för. Prognosen baseras på utbetald skolpeng för perioden januari-september och antal elever registrerade i september. Socialnämnden Socialnämndens budget uppgår till 466,9 miljoner kronor. Prognosen visar ett överskott på 10,0 miljoner kronor. Prognosen för de olika blocken visar på såväl över- som underskott. Äldreomsorgen förväntar ett överskott på 8,0 miljoner kronor främst beroende på låg efterfrågan på äldreboendeplatser. Individ och familjeomsorg visar ett överskott på 6,7 miljoner kronor. Blocket Funktionsnedsättningar enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) beräknas visa ett underskott på 4,1 miljoner kronor till följd av kostnadsökningar. Fritidsnämnden Fritidsnämndens budget är 49,6 miljoner kronor. Prognosen för är en budget i balans. Kulturnämnden Kulturnämndens budget är 42,0 miljoner kronor. Prognosen för är en budget i balans. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens budget uppgår till 11,1 miljoner kronor. Prognosen visar ett underskott på 1,4 miljoner kronor. Det beror främst på ökade personalkostnader i samband med Vallentuna, Delårsrapport januari-augusti, Vallentuna kommun 9(28) 16

15 personalförändringar. Överförmyndarnämnden Överförmyndarnämndens budget omfattar 2,8 miljoner kronor. Verksamheten väntas göra ett överskott på 0,7 miljoner kronor. Nämndens intäkter består till största delen av återsökningar från Migrationsverket för gode män till ensamkommande barn. Orsaken till det stora överskottet är att antalet uppdrag för gode män är betydligt fler än, vilket ger en intäktsökning medan kostnaderna för gode män bokförs först nästkommande år då utbetalningen av arvodena sker. Vallentuna, Delårsrapport januari-augusti, Vallentuna kommun 10(28) 17

16 Verksamhetens resultat, kommungemensamma mål Vid varje ny mandatperiod tar de styrande politikerna fram en politisk plattform som styr verksamheten de kommande åren. Utifrån plattformen formuleras strategiska inriktningar med kommungemensamma mål. Arbetet dokumenteras i en kommunplan som beskriver vad kommunen särskilt vill åstadkomma och fokusera på. Kommunplanen fastställs av kommunfullmäktige och innehåller både mål och budget. I Kommunplan står det att: All utveckling i Vallentuna kommun ska bygga på den gemensamma visionen: "Med det goda småstadslivet i en nära och högt värderad natur- och kulturbygd bidrar Vallentuna kommun aktivt till en växande och hållbar storstadsregion." All verksamhet ska vila på kommunens värdegrund: "I Vallentuna kommun har vi en professionell verksamhet som präglas av kvalitet och kundfokus utifrån engagemang, allas lika värde och utveckling." Utifrån visionen och värdegrunden finns det i Kommunplan fyra strategiska inriktningar som vardera har ett kommungemensamt mål. Därtill har kommunfullmäktige fastställt ytterligare ett strategiskt område med mål inom jämställdhet och mångfald. De kommungemensamma målen är av typen inriktnings- och strävansmål. Arbetet följs löpande upp av Vallentuna kommuns chefer vid givna tillfällen under året. Cheferna tar ställning till måluppfyllelsen utifrån fastställda nivåer, både för utfallet och en prognos för helåret. Cheferna lämnar kommentarer och motiverar sina ställningstaganden. Uppföljningen redovisas i nämndernas delårsrapporter. Nedan finns en sammanfattning av nämndernas måluppfyllelse summerat per nämnd och strategiskt område. Därefter presenteras en samlad bedömning av måluppfyllelsen för kommunen. Nämndernas måluppfyllelse av kommungemensamma mål - Utfall Nämnd Totalt antal mål Förväntad effekt för perioden uppnådd Arbete pågår Ej påbörjad Kommunstyrelsen Barn- och ungdomsnämnden Utbildningsnämnden Socialnämnden Fritidsnämnden Kulturnämnden Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Summering utfall Vallentuna, Delårsrapport januari-augusti, Vallentuna kommun 11(28) 18

17 Nämndernas måluppfyllelse av kommungemensamma mål - Prognos helår Nämnd Totalt antal mål Målet uppfyllt Målet ej uppfyllt men hög positiv förändringsta kt Målet ej uppfyllt och låg förändringsta kt Kommunstyrelsen Barn- och ungdomsnämnden Utbildningsnämnden Socialnämnden Fritidsnämnden Kulturnämnden Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Summering prognos Strategisk inriktning, måluppfyllelse - Utfall Strategisk inriktning Förväntad effekt för perioden uppnådd Arbete pågår Ej påbörjad Kund/invånare God ekonomisk hushållning Tillväxt och utveckling Energi och miljö Jämställdhet och mångfald Summering utfall Summering av nämndernas måluppfyllelse av kommungemensamma mål. Vallentuna, Delårsrapport januari-augusti, Vallentuna kommun 12(28) 19

18 Strategisk inriktning, måluppfyllelse - Prognos Strategisk inriktning Målet uppfyllt Målet ej uppfyllt men hög positiv förändringsta kt Målet ej uppfyllt och låg förändringsta kt Kund/Invånare God ekonomisk hushållning Tillväxt och utveckling Energi och miljö Jämställdhet och mångfald Summering prognos Summering av nämndernas måluppfyllelse av kommungemensamma mål. Samlad bedömning Den samlade bedömningen av de kommungemensamma målen är att de inte är uppnådda efter augusti månad. Arbete pågår inom nämnderna för att nå de kommungemensamma målen. Prognosen är att vid årets slut kommer de kommungemensamma målen till stor del att vara uppnådda. Kommunstyrelsen och socialnämnden anger att samtliga mål kommer att uppnås. Övriga nämnder gör prognosen att fyra av målen kommer att uppnås och att ett mål ej kommer att uppfyllas men att de har hög positiv förändringstakt. Den samlade bedömningen är därför att målen till stor del kommer att vara uppnådda vid årets slut på kommunövergripande nivå och att en hög positiv förändringstakt föreligger för samtliga nämnder. Den samlade bedömningen av de strategiska inriktningarna kund/invånare, god ekonomisk hushållning, tillväxt och utveckling, energi och miljö samt jämställdhet och mångfald är att de till stor del kommer att vara uppnådda vid årets slut. Samtliga nämnder bedömer att de kommer att uppnå målen för inriktningarna kund/invånare, god ekonomisk hushållning, tillväxt och utveckling samt jämställdhet och mångfald. Endast kommunstyrelsen och socialnämnden anger att de kommer att uppnå målet för det strategiska området energi och miljö. Övriga fem nämnder bedömer att målet inom energi och miljö inte kommer att uppfyllas, men att arbete pågår med en hög positiv förändringstakt. Utfallet i delåret visar också att ingen nämnd har nått förväntad effekt för perioden inom området energi och miljö. Däremot visar uppföljningen efter åtta månader goda resultat inom områdena tillväxt och utveckling samt jämställdhet och mångfald. Vallentuna, Delårsrapport januari-augusti, Vallentuna kommun 13(28) 20

19 Kommunens bolag Vallentuna kommun har två helägda dotterbolag, AB Össebyhus och det vilande bolaget Vallentuna Förvaltnings AB. Det har inte varit några förändringar i den kommunala koncernen under året. Koncernens siffror visas bara i årsbokslutet. AB Össebyhus Bolaget äger och förvaltar hyreslägenheter och lokaler i kommunen. Fastighetsbeståndet omfattar 96 lägenheter. I september brann det i fastigheten på Fornminnesvägen 16. Under hösten görs en utredning för att ta fram hur stor kostnadspåverkan det kommer ha på bolaget. Omsättningen i delåret uppgick till 4,2 miljoner kronor och resultatet till 0,3 miljoner kronor. Prognosen för hela året är 7,4 miljoner kronor i omsättning och ett negativt resultat på grund av omfattande renoveringar och effekter av branden. Balansomslutningen uppgick till 74,4 miljoner kronor den 31 augusti. För mer information om AB Össebyhus, se bolagets egen redovisning. Vallentuna, Delårsrapport januari-augusti, Vallentuna kommun 14(28) 21

20 Rapporter Resultaträkning Belopp i mnkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Not 1,8 2,8 Bokslut Bokslut Budget Prognos Avvikelse Bokslut 269,5 219,3 326,2 339,4 13,2 355, , , , ,9-2, ,0 Avskrivningar 3-41,6-41,5-66,6-62,2 4,4-62,4 Verksamhetens nettokostnader ,9-974, , ,7 14, ,0 Skatteintäkter 4 980,8 925, , ,9-1, ,6 Gen.statsbidrag och utjämning 5 113,5 110,9 178,3 173,6-4,7 167,3 Fin.intäkter 6,8 2,2 2,3 0,4 2,3 1,9 3,7 Fin.kostnader 7-7,8-9,4-16,0-10,7 5,3-13,6 Periodens resultat 70,8 55,4 18,1 33,4 15,3 50,9 Vallentuna, Delårsrapport januari-augusti, Vallentuna kommun 15(28) 22

21 Kassaflödesanalys Belopp i mnkr DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN N ot Budget Bokslut Bokslut Bokslut Periodens resultat 18,1 70,8 55,4 50,9 Justering för ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 9 75,9 47,5 35,9 52,8 94,0 118,3 91,4 103,7 Ökning (-) /minskning (+) kortfristiga fordringar/placeringar Ökning (-) /minskning (+) exploateringsfastigheter och lager Ökning (+) /minskning (-) kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten 0,0-8,3 21,2-8,6 0,5-3,5-0,1-2,0 0,0-62,3-58,5 32,4 94,5 44,2 54,0 125,5 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar Investeringsbidrag till materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar -260,2-113,7-63,3-135,0 60,3 28,4 0,3 18,4 0,0-0,2 11,4 19,5-31,1-1,6-25,2 Utbetalning av statlig infrastruktur -12,0 0,0 0,0 0,0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten 0,0 0,0 2,2-211,9-116,6-52,1-120,1 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 138,3 200,0 0,0 50,0 Amortering av lån 0,0-100,0 0,0-50,0 Ökning (-) av långfristiga fordringar -21,0-7,8 0,0 0,0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 117,3 92,2 0,0 0,0 ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början 39,9 138,4 132,9 132,9 Likvida medel vid årets slut 39,9 158,2 134,7 138,4 Förändring av likvida medel 0,0 19,8 1,8 5,4 Vallentuna, Delårsrapport januari-augusti, Vallentuna kommun 16(28) 23

22 Balansräkning Belopp i mnkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar a) Mark,byggnader och tekniska anläggningar Not Bokslut Bokslut Bokslut Förändring , , ,2 75,5 b) Maskiner och inventarier 11 40,7 46,6 44,7-4,0 Finansiella anläggningstillgångar ,5 46,1 69,7 38,9 Summa anläggningstillgångar 1 749, , ,6 110,4 Omsättningtillgångar Exploateringsfastigheter och lager 13 17,2 11,9 13,7 3,5 Kortfristiga fordringar ,9 76,2 111,6 8,3 Kassa, bank ,2 134,7 138,4 19,8 Summa omsättningtillgångar 295,3 222,8 263,7 31,6 SUMMA TILLGÅNGAR 2 044, , ,3 142,0 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Årets resultat 70,8 55,4 50,9 19,9 Övrigt eget kapital 980,2 923,7 929,3 50,9 Summa eget kapital ,0 979,1 980,2 70,8 - varav pensionsreserv 71,7 71,7 71,7 0,0 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser ,9 143,7 149,5 6,5 Summa avsättningar 155,9 143,7 149,5 6,5 Skulder Långfristiga skulder ,1 428,7 396,1 27,0 Kortfristiga skulder ,3 235,7 376,6 37,7 Summa skulder 837,4 664,3 772,6 64,7 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 2 044, , ,3 142,0 Panter och ansvarsförbindelser Panter och därmed jämförliga säkerheter Ansvarsförbindelser a)pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna ,7 531,8 521,5-13,8 b) Övriga ansvarsförbindelser ,8 337,2 341,4 10,3 Vallentuna, Delårsrapport januari-augusti, Vallentuna kommun 17(28) 24

23 Noter Not 1 Verksamhetens intäkter Belopp i mnkr Varor 9,3 9,7 Taxor och avgifter 59,2 54,2 Hyror och arrenden 37,3 36,2 Bidrag 125,7 69,5 Såld verksamhet och andra tjänster 20,3 25,6 Jämförelsestörande poster, se not 8 17,6 24,1 Summa 269,5 219,3 Not 2 Verksamhetens kostnader Belopp i mnkr Personal 578,9 549,3 Varor 77,1 76,3 Köp av huvudverksamhet 454,8 405,2 Övriga tjänster 61,9 58,2 Bidrag 28,6 27,4 Hyror 32,7 24,8 Jämförelsestörande poster, se not 8 11,9 10,7 Summa 1 245, ,9 Not 3 Avskrivningar Belopp i mnkr Mark, byggn. och tekniska anläggningar 34,6 35,4 Maskiner och inventarier 7,1 6,1 Summa 41,6 41,5 Not 4 Skatteintäkter Belopp i mnkr Preliminär kommunalskatt 988,4 926,2 Preliminär slutavräkning innevarande år -1,2-1,3 Slutavräkningsdifferens föregående år -6,3 0,9 Summa 980,8 925,8 Vallentuna, Delårsrapport januari-augusti, Vallentuna kommun 18(28) 25

24 Not 5 Generella statsbidrag och utjämning Belopp i mnkr Inkomstutjämning 14,7 19,4 Strukturbidrag 0,0 2,2 Regleringsavgift/bidrag -0,7-0,8 Kostnadsutjämning 44,6 39,5 LSS-utjämning 16,6 15,2 Kommunal fastighetsavgift föregående år 36,1 35,0 Generella bidrag från staten 2,3 0,5 Summa 113,5 110,9 Not 6 Finansiella intäkter Belopp i mnkr Aktieutdelning 2,1 1,2 Ränteintäkter 0,1 0,1 Realisationsvinst bostadsrätter, jämförelsestörande 0,0 1,0 Summa 2,2 2,3 Not 7 Finansiella kostnader Belopp i mnkr Räntekostnader 6,8 8,0 Ränta på pensionsavsättning 0,9 1,3 Övriga finansiella kostnader 0,1 0,1 Summa 7,8 9,4 Not 8 Jämförelsestörande poster Belopp i mnkr Försäljning tomter inom exploatering 17,6 12,7 Realisationsvinster 0,0 11,4 Ormstaskolans rivning -9,8-7,4 Realisationsförlust -0,8 0,0 Kostnad såld exploateringsfastighet -1,3-3,3 Realisationsvinst bostadsrätter 0,0 1,0 Summa 5,7 14,5 Vallentuna, Delårsrapport januari-augusti, Vallentuna kommun 19(28) 26

25 Not 9 Ej likviditetspåverkande poster Belopp i mnkr Avskrivningar 41,6 41,5 Avsatt till pensioner 8,8 10,6 Utbetalning av avsättning -2,3-2,3 Förändring av långfristig periodisering -1,4-1,4 Realisationsvinst mark, byggnader och tekniska anläggningar 0,0-11,4 Realisationsförlust mark, byggnader och tekniska anläggningar 0,8 0,0 Realisationsvinst bostadsrätter 0,0-1,0 Summa 47,5 35,9 Vallentuna, Delårsrapport januari-augusti, Vallentuna kommun 20(28) 27

26 Not 10 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Belopp i mnkr Verksamhetsfastigheter IB anskaffningsvärde 1 536, ,1 Årets utrangering -20,0 0,0 UB anskaffningsvärde 1 516, ,1 IB ackumulerade avskrivningar -645,1-602,2 Årets avskrivningar -27,9-28,1 Årets utrangering, avskrivningar 19,4 0,0 UB ackumulerade avskrivningar -653,6-630,3 Summa 862,6 888,8 Publika fastigheter IB anskaffningsvärde 312,4 339,2 Årets investering 12,7 0,0 UB anskaffningsvärde 325,1 339,2 IB ackumulerade avskrivningar -60,6-50,7 Årets avskrivningar -6,2-6,8 UB ackumulerade avskrivningar -66,8-57,6 Summa 258,3 281,6 Fastigheter annan verksamhet IB anskaffningsvärde 26,8 25,4 UB anskaffningsvärde 26,8 25,4 IB ackumulerade avskrivningar -10,7-10,0 Årets avskrivningar -0,5-0,5 UB ackumulerade avskrivningar -11,2-10,5 Summa 15,7 15,0 Markreserv IB anskaffningsvärde 177,5 137,5 UB anskaffningsvärde 177,5 137,5 Summa 177,5 137,5 Pågående investeringar ny-/till- och ombyggnad IB anskaffningsvärde 187,6 91,1 Årets nettoinv i verksamhetsfastigheter 62,6 15,8 Årets nettoinv i publika fastigheter 35,4 41,8 Summa 285,6 148,6 Summa mark, byggnader och tekniska anläggningar Ackumulerat anskaffningsvärde 2 331, ,9 Ackumulerade avskrivningar -731,5-698,3 Summa 1 599, ,6 Vallentuna, Delårsrapport januari-augusti, Vallentuna kommun 21(28) 28

27 Not 11 Maskiner och inventarier Belopp i mnkr IB anskaffningsvärde 142,4 130,0 Årets investering 1,2 0,5 Årets utrangering -0,1 UB anskaffningsvärde 143,5 130,6 IB ackumulerade avskrivningar -97,7-88,7 Årets avskrivningar -7,1-6,1 Årets utrangering, ackumulerade avskrivningar 0,1 UB ackumulerade avskrivningar -104,6-94,8 Summa 38,8 35,8 Pågående investeringar maskiner/inventarier - IB anskaffningsvärde 0,0 5,6 - Årets nettoinvestering 1,9 5,2 Summa 1,9 10,8 Summa maskiner och inventarier Ackumulerat anskaffningsvärde 145,4 141,4 Ackumulerade avskrivningar -104,6-94,8 Summa 40,7 46,6 Not 12 Finansiella anläggningstillgångar Belopp mnkr Aktier och andelar 30,3 6,8 Bostadsrätter 39,4 8,3 Långfristiga fordringar 38,8 31,0 Summa 108,5 46,1 Not 13 Exploateringsfastigheter och lager Belopp i mnkr Industriexploatering 1,5 0,7 Bostadsexploatering 15,3 10,9 Lager 0,4 0,4 Summa 17,2 11,9 Vallentuna, Delårsrapport januari-augusti, Vallentuna kommun 22(28) 29

28 Not 14 Kortfristiga fordringar Belopp i mnkr Kundfordringar 22,1 15,5 Ingående moms och momskompensation 13,2 10,8 Statsbidrag 36,3 7,9 Fastighetsavgift 27,8 25,2 Upplupna skatteintäkter 0,1 0,9 Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader 20,4 15,3 Övrigt 0,0 0,5 Summa 119,9 76,2 Not 15 Kassa och bank Belopp i mnkr Bank 158,2 134,7 Summa 158,2 134,7 Kommunen har en kontokredit på 10 miljoner kronor som ej var utnyttjad vid bokslutstillfället. Not 16 Eget kapital Belopp i mnkr Ingående eget kapital 980,2 923,7 Periodens resultat 70,8 55,4 Summa 1 051,0 979,1 Reserv till framtida pensionsutbetalningar ingår med 71,7 mnkr. Vallentuna, Delårsrapport januari-augusti, Vallentuna kommun 23(28) 30

29 Not 17 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Belopp i mnkr Specifikation - Avsatt till pensioner Pensioner och liknande förpliktelser 124,0 114,6 Särskilda avtals- och visstidspensioner 1,5 1,0 Löneskatt 30,4 28,0 Summa avsatt till pensioner 155,9 143,7 Avsatt till pensioner - Ingående avsättning 149,5 135,4 - Ränteuppräkning 1,2 1,1 - Basbeloppsuppräkning -0,5 0,2 - Årets utbetalningar -2,8-2,3 - Intjänad PA-KL 0,0 2,6 - Slutbetalning FÅP 0,2 0,0 - Intjänad förmånsbestämd ålderspension 6,3 3,8 - Intjänad förtroendevald 0,6 0,6 - OPF-KL 0,1 0,2 - Nya efterlevandepensioner 0,1 0,4 - Arbetstagare som pensionerats 0,2 0,0 - Övrig post -0,2 0,0 - Förändring löneskatt 1,2 1,7 Summa avsatt till pensioner 155,9 143,7 Aktualiseringsgrad 91% 91% Vallentuna, Delårsrapport januari-augusti, Vallentuna kommun 24(28) 31

30 Not 18 Långfristiga skulder Belopp i mnkr Låneskulder, långfristig del 313,0 363,0 Lån hos koncernbolag 0,1 0,1 Förutbetalda intäkter som regleras över flera år: - Investeringsbidrag 9,9 4,8 - Ackumulerade periodiserade investeringsbidrag -0,9-0,7 - Gatukostnadsersättningar 112,7 71,4 - Ackumulerade periodiserade gatukostnadsersättningar -11,7-9,8 Summa förutbetalda intäkter 110,0 65,6 Summa 423,1 428,7 Investeringsbidrag och gatukostnadsersättningar periodiseras linjärt under samma nyttjandetid som motsvarande tillgång. Not 19 Kortfristiga skulder Belopp i mnkr Låneskulder, kortfristig del 200,0 50,0 Leverantörsskulder 49,9 46,0 Personalens skatter, avgifter och löneavdrag 12,7 11,5 Statsbidrag 14,4 7,5 Löner och övertidsersättning 6,5 8,2 Semesterlön 36,3 35,6 Sociala avgifter 24,5 22,5 Pensionskostnad avgiftsbestämd ålderspension 19,3 18,6 Övriga upplupna kostnader 29,5 18,8 Förutbetalda skatteintäkter 6,3 1,0 Övriga förutbetalda intäkter 11,7 8,9 Övrigt 3,1 7,0 Summa 414,3 235,7 Vallentuna, Delårsrapport januari-augusti, Vallentuna kommun 25(28) 32

31 Not 20 Ansvarsförbindelser, pensionsförpliktelser Belopp i mnkr Ingående pensionsförpliktelse 521,5 540,4 Ränteuppräkning 3,2 3,3 Basbeloppsuppräkning 0,8 2,9 Årets utbetalningar -13,7-13,9 Nyintjänande 0,3 0,2 Aktualisering -2,2-0,1 Övrig post 0,5 0,7 Förändring löneskatt -2,7-1,7 Utgående pensionsförpliktelse 507,7 531,8 Aktualiseringsgrad 91 % 91 % Not 21 Övriga ansvarsförbindelser Belopp i mnkr Vallentunavatten AB 240,6 231,6 Käppalaförbundet 49,9 49,2 AB Össebyhus 43,5 40,5 Föreningar 11,0 11,0 Roslagsvatten AB 4,0 4,1 Särskilt anställningsavtal 2,2 0,0 Förlustansvar för egna hem 0,5 0,7 Summa 351,7 337,2 Vallentuna kommun har i augusti 2010 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 282 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ek. för. har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna om denna borgensförbindelse skulle falla ut. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas, dels i förhållande till hur mycket varje medlemskommun har lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas insatskapital i Kommuninvest ek. för. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Vallentuna kommuns ansvar enligt denna borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 350,5 miljarder kronor och totala tillgångar 346,3 miljarder kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna var 879,2 mnkr och andelen av de totala tillgångarna var 871,3 mnkr. Vallentuna, Delårsrapport januari-augusti, Vallentuna kommun 26(28) 33

32 Driftredovisning Nämnd belopp mnkr Budget Bokfört perioden % Prognos Avvikelse Bokslut Kommunstyrelse 163,1 104,9 66 % 163,9-0,7 147,0 Barn- och ungdomsnämnd 143,5 85,7 60 % 145,0-1,5 132,4 Skolpeng 588,2 385,3 66 % 580,7 7,5 557,0 Utbildningsnämnd 30,2 16,1 53 % 28,7 1,5 29,1 Gymnasieskolpeng 121,0 82,6 68 % 124,0-3,0 120,6 Socialnämnd 466,9 291,8 62 % 456,9 10,0 428,1 Fritidsnämnd 49,6 31,3 63 % 49,6 0,0 46,1 Kulturnämnd 42,0 28,7 68 % 42,0 0,0 40,2 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnd 11,1 7,5 68 % 12,5-1,4 9,9 Överförmyndarnämnd 2,8 1,5 55 % 2,0 0,8 2,4 Nämndernas nettokostnader 1 618, ,4 64 % 1 605,3 13, ,9 Kapitalkostnader -98,9-61,7 62 % -92,4-6,4-92,1 PO-pålägg -232,3-156,9 68 % -241,4 9,0-215,3 Sociala avgifter och pensionsavsättningar 232,3 156,1 67 % 241,4-9,0 216,2 Upplupna personalkostnader.. -10, Pensionsutbetalningar 30,4 21,0 69 % 31,1-0,7 30,9 Övriga intäkter och kostnader 1,8-7,0-390 % -2,5 4,3-20,0 Summa finansieringsenheten -66,7-59,1 89 % -63,8-2,9-80,3 Verksamhetens nettokostnad exkl avskrivningar 1 551,8 976,3 63 % 1 541,5 10, ,6 Investeringar Nämnd belopp i mnkr Budget Bokfört perioden % Prognos Avvikelse Kommunstyrelse % Barn- och ungdomsnämnd % Utbildningsnämnd % Socialnämnd % Fritidsnämnd % Kulturnämnd % Miljö- och samhällsbyggnadsnämnd % Summa nämnder % Investeringsbudgeten för består av årets del i kommunplan samt överförda medel från. Vallentuna, Delårsrapport januari-augusti, Vallentuna kommun 27(28) 34

33 Redovisningsprinciper Delårsrapporten är upprättad enligt lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR) enligt samma principer som årsredovisning. RKR har inte publicerat några nya rekommendationer under året. Vallentuna, Delårsrapport januari-augusti, Vallentuna kommun 28(28) 35

34 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Barn- och ungdomsnämnden Delårsrapport januari augusti (BUN.237) Beslut Barn- och ungdomsnämnden godkänner uppföljningen. Ärendebeskrivning Barn- och ungdomsförvaltningen har upprättat en delårsrapport som innehåller budget- och verksamhetsuppföljning samt en prognos för budgetutfallet för hela. Delårsrapporten innehåller en uppföljning av de kommungemensamma målen och nämndens mål för. Uppföljningen innehåller ett styrkort med nyckeltal för kund/invånare, verksamhet, ekonomi och medarbetare. Resultaten inom respektive område analyseras och kommenteras. Yrkanden Johan Skog (M) yrkar att barn- och ungdomsnämnden godkänner uppföljningen. Beslutsgång Ordförande, Johan Skog (M), ställer proposition på sitt eget yrkande och finner att barn- och ungdomsnämnden beslutar i enlighet därmed. Beslutsunderlag 1. Delårsrapport januari-augusti Expedieras till Kommunstyrelsen Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 136

35 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE FÖRVALTNING DNR BUN.237 LENA LINDEGREN SID 1/1 BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Delårsrapport januari augusti Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden godkänner uppföljningen. Ärendet i korthet Barn- och ungdomsförvaltningen har upprättat en delårsrapport som innehåller budget- och verksamhetsuppföljning samt en prognos för budgetutfallet för hela. Delårsrapporten innehåller en uppföljning av de kommungemensamma målen och nämndens mål för. Uppföljningen innehåller ett styrkort med nyckeltal för kund/invånare, verksamhet, ekonomi och medarbetare. Resultaten inom respektive område analyseras och kommenteras. Handlingar 1. Delårsrapport januari-augusti 2. Delarsrapport januari-augusti BUN Henrik Lennermark Utbildningschef Ska expedieras till Kommunstyrelsen BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX BUF@VALLENTUNA.SE 37

36 T E R T I AL 2 Barn- och ungdomsnämnden Delårsrapport januariaugusti 38

37 Innehållsförteckning Måluppfyllelse... 3 Strategiska inriktningar... 3 Styrkort Analys - Kund/Invånare Analys - Verksamhet Analys - Ekonomi Analys - Medarbetare Barn- och ungdomsnämnden, Delårsrapport januari-augusti 39 2(25)

38 Måluppfyllelse Under den här rubriken sammanställs måluppfyllelsen i två tabeller, en tabell med utfallet och en tabell med prognos helår. Därefter redovisas, per strategisk inriktning, kommungemensamma mål och nämndmål mer i detalj med kommentarer. Sammanställning måluppfyllelse - Utfall Kommungemensamma mål Nämndens mål Totalt antal: 5 4 Förväntad effekt för perioden uppnådd: 0 0 Arbete pågår: 5 4 Ej påbörjad: 0 0 Sammanställning måluppfyllelse - Prognos helår Kommungemensamma mål Nämndens mål Totalt antal: 5 4 Målet uppfyllt 4 0 Målet ej uppfyllt men hög positiv förändringstakt 1 4 Målet ej uppfyllt och låg förändringstakt 0 0 Strategiska inriktningar Kund/invånare Kommungemensamt mål: Vallentuna kommun ska bedriva verksamhet av hög kvalitet. Arbete pågår Prognos måluppfyllelse helår Målet uppfyllt Hög kvalitet handlar om hög måluppfyllelse både när det gäller betygsresultat, men även när det gäller trygghet och studiero. Alla elever har rätt att vara trygga när de är i skolan och trygghet och studiero är viktiga grundförutsättningar för att eleverna ska kunna tillgodogöra sig undervisningen och åstadkomma höga resultat. Barn- och ungdomsnämnden har ett mål om att Vallentuna ska vara en av landets 30 bästa skolkommuner enligt rankingen i Sveriges kommuner och landstings (SKL) årliga rapport Öppna jämförelser. För att åstadkomma detta har barn- och ungdomsförvaltningen delat upp arbetet i tre huvudfåror: 1. Individuella insatser, 2. En pedagogisk kulturresa och 3. En attraktiv skolkommun. 1. Individuella insatser innebär en nollvision när det gäller antalet elever som inte når målen. Arbetet syftar till att noggrant följa de elever som inte når godkänt i ett eller flera ämnen och att genom Barn- och ungdomsnämnden, Delårsrapport januari-augusti 3(25) 40

39 olika åtgärder hjälpa eleven att nå godkänt i alla ämnen. Se mer om individuella insatser under rubriken Nämndens mål nedan. 2. Den pedagogiska kulturresan handlar om att vända fokus från åtgärdande via förebyggande till hälsofrämjande arbete. Det kan handla om att anpassa fler lärmiljöer, att ställa om från individåtgärder till verksamhetsåtgärder, utveckla specialpedagogernas roll samt att ställa om till uppsökande stöd. En viktig del av arbetet är även att gå från åtskillnad till samverkan där vi vill skapa en delningskultur med stort fokus på kollegialt lärande, kompetenshöjande insatser och där elevhälsans kompetenser synliggörs. 3. Attraktiv skolkommun handlar om att öka andelen elever inom lägeskommunen. Insatser här handlar bland annat om ett förbättrat bemötande och ökad tillgänglighet, satsa på spetsutbildningar och profiler inom både sport och kultur, förbättra miljöfaktorer som exempelvis lokaler samt om olika insatser för att rekrytera och behålla kompetent personal som är grunden till all god inlärning. De olika insatser som beskrivs i denna delårsberättelse har sitt ursprung i någon av de tre områdena ovan. För att kunna ge rätt stöd till verksamheterna i detta arbete och för att mest effektivt kunna fullgöra sitt uppdrag har förvaltningsorganisationen under rapporteringsperioden genomgått en organisationsförändring. Barn- och ungdomsförvaltningen är nu indelad i tre olika avdelningar: 1. Huvudmannauppdraget (specifikt stöd till de kommunala verksamheterna). 2. Ekonomi och administration samt 3. Resurscentrum som ska ge stöd till samtliga verksamheter. Strategisk kompetensförsörjning Strategisk kompetensförsörjning innebär att långsiktigt attrahera, utveckla och behålla medarbetare med rätt kompetens för att nå verksamhetsmålen. Kommunen har påbörjat ett arbete med att ta fram en strategisk kompetensförsörjningsplan och under pågår en förstudie som utförs av HRavdelningen. Förstudien syftar till att analysera befintligt och kommande behov av kompetenser såväl som tillgången på kompetenser på marknaden. I studien kommer vi även att titta på hur man kan behålla och utveckla de kompetenser som finns och behövs inom organisationen samt förbereda en plan för hur kommunen kan få in de kompetenser som inte finns eller kan utvecklas hos de anställda medarbetarna. Studien kommer att undersöka de områden där kommunens arbete idag är framgångsrikt, såväl som de områden där kommunens arbete kan förbättras eller där kommunen behöver utveckla ett arbete. Därefter finns det förutsättningar för att skapa en strategisk kompetensförsörjningsplan. Under rapporteringsperioden har en HR-partner rekryterats till barn- och ungdomsförvaltningen för att arbeta med bland annat detta uppdrag. Se mer under rubrikerna Karriärtjänster mm, samt Tillväxt och utveckling nedan om hur förvaltningen tillsammans med verksamheterna arbetar för att rekrytera och behålla kompetent personal. Under hösten kommer förvaltningen att arbeta vidare med rutinerna för hot och våld på skolorna samt kommunicera dessa till alla skolor/skolledare. Vi kommer också påbörja arbetet med att ta fram rutiner för hantering och uppföljning av arbetsbelastning och kränkande särbehandling under hösten. Trygghet och studiero - enkätsvar Trygghet och studiero är förutsättningar för att eleverna ska kunna ta till sig kunskaper och är två mått som följs upp med enkäter till elever och vårdnadshavare. Enkäterna görs i samarbete med nio andra kommuner i Stockholms län vilket ger ett gemensamt genomsnitt att jämföra kommunens resultat mot. Nytt för i år är att elever och vårdnadshavare i årskurs 3 svarar på enkäten. Resultaten för trygghet har varit stabila de senaste åren och visar att nio av tio upplever trygghet i verksamheterna. Jämför man Vallentunas resultat med genomsnittet för samtliga kommuner ligger resultatet för vårdnadshavare med barn i åk 3 och 5 under genomsnittet, övriga skiljer sig inte statistiskt. Det har fortsatt under perioden varit viktigt att fortsätta att arbeta med trygghetsskapande åtgärder. Se rubriken nedan för mer information. Enkätfrågan gällande studiero ändrades i års enkät. Tidigare löd påståendet "Jag kan arbeta utan att bli störd under lektioner och arbetspass" medan det för årets enkät ändrats till "Jag kan fokusera på skolarbetet under lektionerna". Det genomsnittliga resultatet för samtliga deltagande kommuner har höjts jämfört med föregående år. Därför finns det anledning att tro att den ändrade Barn- och ungdomsnämnden, Delårsrapport januari-augusti 4(25) 41

40 formuleringen har haft en påverkan på resultatet, varför man bör vara försiktig med jämförelser med tidigare år. I årets enkäter instämde 79 procent av eleverna i årskurs 5 i Vallentuna och 69 procent i årskurs 8 att de kan fokusera på skolarbetet under lektionerna. Sammanvägs elevernas resultat ger det att 75 procent instämmer. Jämfört med genomsnittet för alla kommuner så ligger svaren från vårdnadshavarna i Vallentuna under genomsnittet medan det inte är någon statistisk skillnad för elevernas svar. Uppdrag att främja likabehandling samt motverka och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling I februari gav barn- och ungdomsnämnden förvaltningen i uppdrag att under vårterminen ytterligare utveckla huvudmannens och enheternas målinriktade arbete för att främja likabehandling samt motverka och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det finns flera anledningar till att ytterligare utveckla det målinriktade arbetet. Grunden är att det ska råda nolltolerans mot alla typer av kränkningar i utbildningsväsendet. En central del i skolans värdegrundsuppdrag är att barn och elever lär sig att uppträda respektfullt mot varandra. Dessutom har en elev som inte känner sig trygg sämre förutsättningar att lära i övrigt. Uppdraget påbörjades under vårterminen. Barn- och ungdomsförvaltningen bedömer dock att arbetet bör fortgå under läsåret /2017 för att ytterligare konkretisera och systematisera huvudmannens och enheternas arbete. De uppföljningsträffar och utbildningar som genomförs under läsåret kan då ligga till grund för en årsplan för hur detta arbete ska utformas framöver. Barn- och ungdomsförvaltningen kommer därför slutredovisa uppdraget i mars Genushandledare på fritidshemmen Ett särskilt likabehandlingsarbete pågår på kommunens fritidshem. Skolinspektionen har i sin regelbundna tillsyn riktat kritik mot att det inte finns något medvetet arbete för att motverka traditionella könsmönster på fritidshemmen i Vallentuna kommun. Ett arbete för att personal ska få diskutera och reflektera kring genusfrågor har därför startat. I februari deltog all personal på fritidshemmen i en föreläsning om genus. Därefter har en till två personal från de flesta skolor gått en genushandledarutbildning på fyra gånger. Dessa handledare ska arbeta vidare med att skapa diskussion om genus med personal och elever i sin respektive verksamhet. Under hösten ska utbildning anordnas för ytterligare genushandledare på skolor där det saknas. Nätverket med genushandledare ska även tydligare införlivas i den nya organsationen med utvecklingsgrupper och arbetsgrupper. Nämndens mål: Vallentunas grundskolor tillhör de 30 bästa kommunerna enligt senaste Öppna jämförelser. Arbete pågår Öppna Jämförelser - Grundskola Sveriges kommuner och landsting (SKL) publicerar årligen Öppna jämförelser där alla kommuner rankas utifrån ett antal mått som gäller studieresultat från föregående läsår. Det är kommunen som lägeskommun som jämförs, dvs rankingen beror av samtliga grundskolors resultat i kommunen oavsett huvudman. Utöver faktiska utfall tas det även hänsyn till elevsammansättningen i de olika skolorna utifrån andel pojkar, föräldrarnas utbildningsnivå, andel nyinvandrade och andel som haft bistånd. Årets sammanvägda resultat är beräknat utifrån dessa faktorer samt följande resultat i årskurs 9: Andel som uppnått kunskapskraven i alla ämnen Genomsnittligt meritvärde Behörighet till yrkesprogram I årets publicering rankades Vallentuna som kommun 123. När enbart kommunala enheter sammanställdes rankades Vallentuna som 121. I föregående års Öppna jämförelser rankades Vallentuna totalt som nummer 75 och kommunala enheter som nummer 113. För samtliga indikatorer är Vallentunas faktiska utfall lägre än de modellberäknade värdena. Det betyder att vi inte presterar så högt som vi borde enligt våra förutsättningar - enligt modellen. I årets Öppna jämförelser rankades Lomma kommun som nummer 30. Tabellen nedan visar deras värden i jämförelse med Vallentuna. Barn- och ungdomsnämnden, Delårsrapport januari-augusti 5(25) 42

41 Vallentuna Lomma Utfall Rank Utfall Rank A1 Elever i årskurs 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, andel (%). A1 Modellberäknad. Elever i årskurs 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, avvikelse från modellberäknat värde. 80 % % A2 Elever i årskurs 9, genomsnittligt meritvärde A2 Modellberäknad. Elever i årskurs 9, genomsnittligt meritvärde, avvikelse från modellberäknat värde. A3 Elever i årskurs 9 som är behöriga till yrkesprogram, andel (%). A3 Modellberäknad. Elever i årskurs 9 som är behöriga till yrkesprogram, avvikelse från modellberäknat värde % % Sammanvägt resultat Grön färg= de ca 25 % som placerat sig högst, Gul färg= de ca 50 % som placerat sig i mitten, Röd färg= de ca 25 % som placerat sig lägst. Preliminära betyg i kommunala grundskolor Sammanställningen avser endast kommunala enheter då informationen hämtas ur kommunens system. Det är även preliminära resultat då de kan komma att ändras vid Skolverkets publicering i september. Meritvärdet i årskurs 9 vårterminen var 231 för Vallentunas kommunala skolor. Det är en liten ökning jämfört med föregående år då det genomsnittliga meritvärdet var 228. Meritvärdet har ökat mellan varje år sedan Det var 285 elever som gick ut årskurs 9 i de kommunala skolorna vårterminen. Av dessa var det 34 elever som gick i förberedelseklass och läste svenska som andraspråk. Ingen av dessa har fått betyg vilket påverkar den totala måluppfyllelsen. För kommunen totalt var det 71 procent som uppnådde kunskapskraven i alla ämnen men exkluderar man eleverna i förberedelseklass var det 80 procent, vilket är två procentenheter högre än föregående år. (Vårterminen var det endast en elev i årskurs 9 som gick i förberedelseklass.) Det var 11 elever som uppnådde kunskapskraven i alla ämnen utom ett. De ämnen där flest elever hade höga betyg, A eller B, var i engelska följt av idrott och hälsa och hemoch konsumentkunskap. De ämnen där flest elever hade betyget F eller streck var de naturvetenskapliga ämnena och då särskilt i kemi och fysik. Resultaten från sommarskolan är i skrivande stund inte sammanställda, men indikationerna hittills visar att flera elever tack vare sommarskolan lyckades vända ett icke godkänt till ett godkänt betyg. Se mer om lovskolan nedan. Pågående insatser och projekt Systematiskt kvalitetsarbete Inom barn- och ungdomsförvaltningen pågår ett arbete med att ta fram ett kvalitetshjul/årshjul för att beskriva det systematiska kvalitetsarbetet. Detta blir en grund för att få bättre framförhållning och tydligare rutiner i de återkommande händelser och aktiviteter som sker inom förvaltningen. Det utvecklar också arbetet i att gå från personbundet till funktionsbundet. För att systematisera och hålla samman olika insatser inom det systematiska kvalitetsarbetet har det på barn- och ungdomsförvaltningen bildats en arbetsgrupp som har i uppdrag att samordna arbetet. Resultatuppföljningsplan och nätverk mm En del i det systematiska kvalitetsarbetet är vår kommungemensamma resultatuppföljningsplan för grundskolan i matematik och svenska. Arbetet med planen påbörjades våren 2014 och sjösattes vårterminen och först nu är det möjligt att börja följa elevernas progression på individ- gruppoch kommunnivå. Syftet med den kommungemensamma planen är att i ett tidigt skede kunna hitta Barn- och ungdomsnämnden, Delårsrapport januari-augusti 6(25) 43

42 de elever som behöver stöd eller större utmaningar, och på så vis sätta in rätt åtgärder och insatser. Utbildning i testmaterialet ges för berörd personal i början av varje termin för att öka kunskapen och kompetensen och säkerställa ett likvärdigt genomförande. Resultatet rapporteras in i det kommungemensamma verktyget Hypernet analys vilket underlättar vid analysarbetet. Som nästa steg i arbetet med att göra tydliga och regelbundna analyser startades Specialpedagognätverket under våren. En specialpedagogrepresentant per skola kommer att träffas regelbundet, två gånger per termin, för att utifrån sin egen enhetsanalys göra en kommunövergripande analys av resultaten och diskutera åtgärder och insatser. Under vårterminen startades en utbildning och workshop i verktyget Hypernet analys för våra skolor. Utbildning och workshop kommer att hållas regelbundet varje termin i anslutning till inrapporteringsdatum för testerna i resultatuppföljningsplanen. Med ökad kompetens på skolorna i verktyget kommer skolorna själva kontinuerligt kunna följa upp sina elever på både individ- och gruppnivå och på så sätt känna att de äger sina resultat. En viktig del i den pedagogiska kulturresan är att höja lärarnas kompetens i bedömningen av elevernas utveckling mot målen. Detta är särskilt angeläget i ämnena matematik och svenska men även i andra ämnen. Barn- och ungdomsförvaltningen avser att höstterminen starta nätverk i dessa två ämnen i syfte att till att börja med utbilda karriärtjänstlärare i alla kommunala grundskolor i bedömningsstödet i årskurserna 1-3. Skolverket har tagit fram bedömningsverktyg i dessa två ämnen som kan användas hela vägen från årskurs 1 till 9. Det är numera också ett lagkrav att använda dessa bedömningsverktyg i årskurserna 1-3. Pedagoger i grundskolan deltar i det statligt finansierade Läslyftet som är en fortbildning i språk-, läs- och skrivdidaktik som bygger på kollegialt lärande. Läslyftet syftar till att öka elevers läsförståelse och skrivförmåga genom att stärka och utveckla kvaliteten i undervisningen. Förskolan Under / har all personal inom förskolan deltagit i en fortbildningsinsats "Språkstimulerande arbetssätt i förskola" vilken avslutades under perioden. Syftet med fortbildningen har varit att stärka och utveckla språkutvecklande arbetssätt i förskolorna eftersom forskning visar att tidig språkstimulans främjar framtida läsinlärning. Fortbildning har skett genom olika aktiviteter såsom föreläsningar och workshops, nätverksträffar för språkhandledare, litteraturstudier, samarbetsrum på intranätet samt en gemensam mässa där förskolorna ställde ut och presenterade material och arbetssätt för varandra. Utvärdering av insatsen visar på flera positiva effekter, bland annat beskriver personalen att de har en högre ambition kring högläsning och barnens "lekskrivande" och tar till vara på detta på ett mer medvetet sätt. Insatsen har också bidragit till att man ser över den pedagogiska miljön på förskolan för att bidra till läsning, "lekskrivande" samt samspel och kommunikation mellan barnen. Själva organisationen av fortbildningsinsatsen var framgångsrik och uppskattades av både personal och chefer vilket är en viktig insikt att ta med vid nya fortbilningsinsatser. Karriärtjänster Under läsåret - hade kommunen 51 karriärtjänster på de kommunala enheterna. Tjänsterna finansieras med statsbidrag. Karriärtjänstlärare (förstelärare och lektorer) har alla ett klart definierat uppdrag. De arbetar både lokalt och globalt. Lokalt innebär att de har ett uppdrag på sin egen skola. Det kan handla om att utveckla pedagogiken i något ämne, om bedömning och betyg, om att använda IT i undervisningen och andra insatser utifrån verksamhetens behov. Globalt kan det betyda olika saker; att delta i kommungemensamma nätverk med andra lärare med liknande uppdrag eller att hela uppdraget handlar om att bidra till skolutveckling inom vissa utvecklingsområden på huvudmannanivå utifrån ett gemensamt uttalat behov. Uppdragens omfattning varierar beroende på uppdragets natur; globala uppdrag kräver kanske mer av lärarens arbetstid än lokala uppdrag. De kan också vara längre än ett år. Vissa tjänster kan dessutom gälla som tillsvidareanställningar. Genom karriärtjänstlärare skapas verktyg för att utveckla och höja nivån på undervisningen och därigenom även resultaten på respektive skola och huvudmannanivå. Utformningen av karriärlärartjänster blir också karriärsteg för kommunens lärare och kan bidra till Vallentuna kommuns rykte som attraktiv arbetsgivare. Inom huvudområdet "egen regi" har det under perioden varit fokus på att öka attraktionskraften för skolledare genom inkluderande och utvecklande gemensamma rektors- och skolledaruppdrag. Det arbetet har gett resultat genom flera lyckade rektorsrekryteringar under vårterminen vilka tydligt uttryckt att Vallentunas arbete i den här riktningen är uppskattat. Hela ledningsorganisationen har Barn- och ungdomsnämnden, Delårsrapport januari-augusti 7(25) 44

43 gjorts om under läsåret / för att stötta den här utvecklingen. Successivt under perioden har också de biträdande rektorerna och de biträdande förskolecheferna bjudits in i arbetet. Detta behöver fortgå och fördjupas under /2017. PRIO och PISA PRIO-projektet, som syftar till förbättrade elevresultat genom kartläggning och utvecklingsarbete av skolans processer och arbetssätt, har nu genomförts på fem skolor. Under perioden var endast en skola involverad, men under hösten är två grundskolor samt gymnasiet delaktiga i satsningen. I dagsläget kan de inte dras några långtgående slutsatser av vilka effekter projektet har haft då de två första skolorna endast varit igång med nya arbetssätt i ett och ett halvt år. Under höstterminen påbörjas uppföljningen av de skolor i kommunen som deltagit i PRIO. Uppföljningen sker i enlighet med SKL:s uppföljnings- och utvärderingsplan. Viktigt att poängtera att ett utvecklingsarbete tar tid. Det tar upp till två år innan nya rutiner sätter sig. På tre till fyra års sikt ska det vara möjligt att se förbättrade resultat på arbetsmiljön i våra medarbetar- och elevenkäter. Ökade skolresultat kan observeras om först fem till sex år. Att hålla i och hålla ut är en stor del i PRIO-arbetet och något som rektor och skolledning har ansvar för. På de skolor som genomgått PRIO arbetar man nu för att bland annat stärka mötesstrukturen och möteseffektiviteten, få igång gemensam planering och arbeta med kollegialt lärande. Vallentunas deltagande i SKL:s matematiksatsning PISA har under perioden avslutats i sin ordinarie projektform. Slutrapporten har redovisats till nämnden och är inlämnad till SKL. Deltagarna från Vallentuna kommer dock att fortsätta arbeta och träffas i PISA-gruppen på hemmaplan som en del i det systematiska kvalitetsarbete. Arbetet på hemmaplan och i nätverk med fem andra kommuner har givit ökad förståelse för allas olika roller och förutsättningar då deltagare från hela styrkedjan har träffats och nätverkat. Politiker, förvaltningsledning, rektorer och lärare har fått erfara att gemensam syn, gemensam ledning och gemensamma rutiner är av stor vikt för att förbättra resultaten. I arbetet på hemmaplan deltar nu hela arbetsutskottet. Deltagarna har även visat intresse för ett fortsatt nätverksarbete med andra kommuner under ledning av SKL. Individuella insatser Förvaltningen har ett uppdrag att arbeta med individuella insatser kring de elever som inte når godkänt betyg i ett eller flera ämnen. Arbetet påbörjades under maj månad och ett antal nätverksträffar har genomförts med de biträdande rektorerna som har i uppdrag att på sina respektive skolor samla in information om dessa elever. Under perioden har verktygen för dokumentation utvecklats och arbetsgruppen följer nu upp alla elever som inte når godkänt betyg i ett eller flera ämnen i årskurs 6, 8 och 9 och diskuterar åtgärder och insatser för att hjälpa eleverna att nå målen. Särskild uppföljning görs av de elever i årskurs 9 som har underkänt i ett eller två ämnen. I uppdragets natur ligger att det till stod del handlar om olika åtgärdande insatser. I diskussionerna i nätverket lyfts flera bra förslag som är av mer främjande och förebyggande natur. Dessa tas om hand och förs vidare till andra forum som har i uppdrag att arbeta med just den frågan. Ett utvecklingsområde av mer förebyggande art som identifierats i detta arbete är behovet av en rutin för överlämningar mellan skolor och årskurser. Rutinen ska klargöra hur mottagande skola får den information den behöver och i rätt tid om den eller de elever som ska börja på skolan. Ett första utkast till rutin för överlämningar mellan årskurser och skolor har tagits fram.i arbetet med detta uppstod en del frågor som nu ska lyftas i en av utvecklingsgrupperna för vidare bearbetning och förankring under hösten. Efter detta kan rutinen beslutas och implementeras. Lovskolan, som är en mer åtgärdande insats, är delvis statsbidragsfinansierad och kan bestå av sportlovskola, påsklovskola, sommarskola och höstlovskola. Elever från årskurserna 6-9 och gymnasiet får delta. Vallentuna kommun har hittills organiserat påsklovsskola och sommarskola. I påsklovskolan deltog endast elever från kommunala skolor men i sommarskolan deltog även elever från fristående skolor. Syftet med lovskolan är att: Skapa motivation inför fortsatta studier Ge möjlighet till prövning i slutet av perioden (sommarskola) Träna basfärdigheter i de ämnen som vi erbjuder Intresset för lovskolan har varit mycket större än tidigare år. I påsklovskolan deltog 74 elever (47 elever från grundskolan och 27 elever från gymnasiet) mot ett tiotal år. I sommarskolan ökade antalet elever stort; i år hade vi 146 elever från grundskolan och 38 elever från gymnasiet. Utöver dessa deltog 41 elever från Optimus och språkintroduktion. Totalt deltog 225 elever och 23 lärare undervisade i sommarskolan. Barn- och ungdomsnämnden, Delårsrapport januari-augusti 8(25) 45

44 En utvärdering av sommarskolan pågår, men är inte helt färdig. Vissa slutsatser kan dock dras redan: En del av eleverna var inte riktigt motiverade för det arbete som krävdes. Det är inte optimalt att organisera sommarskola för alla årskurser samtidigt. Dokumentationen om eleverna från skolorna inför lovskolan behöver förbättras liksom återkopplingen tillbaka till skolorna. Eleven ska veta precis vad som ska presteras/förväntas av den under lovskolan. Lärarna i lovskolan behöver också veta vad de ska särskilt fokusera på i sin undervisning. Ett för stort antal elever deltog i sommarskolan. Sommarskola kan aldrig ersätta den ordinarie skolan och undervisningen som där ska ges. Den slutliga statistiken över hur många elever i årskurs 9 som efter sommarskolan bedöms ha kunskaper motsvarande minst godkänt betyg är ännu inte helt sammanställd. Av de inrapporteringar som hittills gjorts visar dock statistiken att ett flertal elever i årskurs 9 höjde sitt betyg från F till minst E. Det är inte helt klart idag om och hur höstlovskola ska organiseras och vilka elever den ska vara avsedd för. Vallentuna kommun har också anordnat två olika typer av simskola under ; 1. Simskola inom sommarskolan för elever som inte klarat simprovet 2. Simskola för nyanlända elever på Optimus och språkintroduktion I simskola under sommarskola deltog 10 elever varav 2 klarade simprovet. I simskola för nyanlända elever deltog 32 elever varav 15 lärde sig simma eller visade simkunnighet. Denna simskola ägde rum mitt i sommaren i samarbete med Täby Sim. Mottagning av nyanlända och integration Optimus som tar emot alla nyanlända elever hade i slutet av augusti 16 elever inskrivna i förberedelseklass/mottagningsenhet fördelade över årskurserna 1-9. Av dessa 16 elever är 6 ensamkommande barn. Eleverna har samtliga allokerats en hemskola. De vanligaste modersmålen för eleverna är dari (5 st) och arabiska (3 st). Det har även kommit åtta nyanlända elever till kommunen som kom tillsammans med sina familjer från en annan kommun. Dessa åtta elever har mottagningsenheten placerat direkt i en hemskola och kommer alltså inte att först gå i förberedelseklass. Ett fåtal nyanlända elever i lågstadieålder söker sig direkt till en skola och går inte vägen via mottagningsenheten. Inom mottagningsenheten och förberedelseklassen är 5,85 tjänster fördelade på 7 lärare. Det är 2 legitimerade lärare inom svenska som andraspråk (sva), 3 legitimerade lärare inom övriga ämnen samt 1 legitimerad lärare inom matematik, no-ämnen och teknik och slutligen 1 lärare i dari. I dagsläget har Optimus undervisning i sva, matematik, no, so, engelska, bild, idrott och musik. Alla elever förbereds i alla ämnen för en övergång till ordinarie undervisning. Det är språkpedagogen som ansvarar för övergången till ordinarie undervisning på elevens hemskola och ger stöd och handledning till hemskolans lärare vid behov. Mottagningsenheten har beredskap att ta emot flera elever med kort varsel och vid lågt elevantal fungerar personalen som extra stöd på hemskolorna till nyanlända elever under den första tiden i ordinarie klass. Alla elever på Optimus erbjöds undervisning på sommarskolan. Eftersom det är flera av de nyanlända eleverna som inte kan simma erbjöds även simundervisning till alla elever under sommaren. Optimus arbetar med att se över studiehandledningen på modersmål för att höja kvaliteten och därmed elevernas möjlighet till måluppfyllelse. Verksamheten har också ett samarbete med Skapande skola och Korpen i Vallentuna. Nytt administrativt och kommunikativt verktyg Ett administrativt och kommunikativt verktyg för både personal, elever och vårdnadshavare ska börja implementeras under hösten. En arbetsgrupp bestående av representanter från barnoch ungdomsförvaltningskontoret, kommunledningskontoret och IT har under perioden genomfört den utvärdering av olika system som vi tidigare berättat om. Det system som bäst passar skolverksamhetens behov utifrån ett administrativt/kommunikativt perspektiv är SchoolSoft. Syftet med verktyget är att: Skapa tydlighet i kommunikationen mellan skola och hem. Barn- och ungdomsnämnden, Delårsrapport januari-augusti 9(25) 46

45 Ge elever och föräldrar möjlighet att följa kunskapsprocess/utveckling. Underlätta och förenkla lärarnas administrativa arbete. Höja kvalitetssäkringsnivån från enskild lärare till skola. Det återstår emellertid ett utvecklingsbehov kring IT-stödet utöver det administrativa stödet som mer handlar om teknisk support och kvaliteten i mjukvaran. Den överenskommelse om support som finns mellan enheterna och Vallentuna kommun behöver utvärderas och ytterligare utvecklas. Samarbete med Vallentuna gymnasium Från höstterminen kommer Vallentuna gymnasium erbjuda elever i årskurs 9 från Hjälmstaskolan, Ekebyskolan och Hammarbacksskolan undervisning i engelska och matematik på gymnasienivå. Även Vallentuna Friskola ingår i detta samarbete. I skrivande stund har Hjälmstaskolan och Vallentuna Friskola anmält ca 25 elever. Det sedan tidigare etablerade samarbetet med Butler University ledde bland annat till ett ökat kollegialt lärande med omvärlden och på Vallentuna gymnasium genomfördes en rad aktiviteter där höjdpunkten var en internationell talkshow som leddes av elever som läste engelska 7 med inbjudna representanter från fortbildningsavdelning vid Uppsala universitet, Dekanus Ena Shelley (känd från TED-talks) samt elever och lärare från Hjälmstaskolan. Även BUF var representerat i form av utbildningschefen som var på plats. Gymnasiet har under rapporteringsperioden även påbörjar planeringen av framtidsdagen som riktar sig till alla i Vallentuna folkbokförda elever som går i årskurs 9 på en kommunal eller fristående skola med verksamhet i Vallentuna. Syftet med framtidsdagen är dels att ge eleverna en bra vägledning inför framtiden och dels att attrahera och visa upp den utbildning som gymnasiet kan erbjuda. Det finns även en ambition att utveckla det arbete med profiler som genomförts på Vallentuna gymnasium och en del grundskolor till ett mer systematiskt arbete. En deltidstjänst finns därför numera avsatt för att utveckla arbetet med profiler inom både idrott och kultur även inom grundskolan. Främja närvaro och åtgärda frånvaro - förvaltingsövergripande arbetsgrupp En elev som har hög frånvaro, oavsett orsakerna, löper risk att missa viktiga delar av lärandet. Närvaro är därför en nyckelfaktor för god måluppfyllelse som kommunen arbetar med. I april beslutades att en förvaltningsöverskridande arbetsgrupp skulle bildas i syfte att ta fram förslag för att utveckla det gemensamma arbetet med elever där hög frånvaro under lång tid präglat elevens skolsituation. Arbetet har pågått i arbetsgruppen under läsåret / med medarbetare från barn- och ungdomsförvaltningen och socialförvaltningen under ledning av verksamhetschefen för den centrala elevhälsan. Gruppen har kartlagt den nuvarande frånvarosituationen för elever i Vallentunas grundskolor. Det nuvarande arbetet som bedrivs för att förebygga och åtgärda hög skolfrånvaro har också kartlagts översiktligt. Arbete pågår fortsatt med att ta fram nya arbetssätt och strukturer som kan underlätta det förvaltningsövergripande samarbetet i kommunen och därigenom förbättra elevers möjlighet att närvara i skolan. God ekonomisk hushållning Kommungemensamt mål: Verksamheterna ska bedrivas kostnadseffektivt. Arbete pågår Prognos måluppfyllelse helår Målet uppfyllt God ekonomisk hushållning förutsätter att verksamheten ryms inom den ekonomiska budgetramen. Vallentuna kommuns skolors och förskolors verksamheter regleras dessutom av olika lagar, förordningar och nationella mål. Kommunens skolor och förskolor ska ha en balanserad ekonomi där barn och elever kan känna sig trygga, sedda och kan prestera maximalt utifrån sin egen förmåga. Barn- och ungdomsnämnden, Delårsrapport januari-augusti 10(25) 47

46 Verksamheten i egen regi bedrivs ekonomiskt i form av resultatenheter. Enheterna har olika utformning: - med eller utan förskolor - med skolverksamhet upp till årskurs 6 eller årskurs 9 - med eller utan särskola Förutsättningarna för respektive resultatenhet varierar därför och en anpassning till lokala förhållanden måste göras både i budgetarbetet och i den löpande uppföljningen. Vad som därför kan anses vara kostnadseffektivt varierar lokalt. Resursfördelningssystemet består av tre delar, grundbelopp (skolpeng), tilläggsbelopp och strukturersättning (socioekonomiskt viktat). Översyn av resursfördelningssystemet och även fortsatt översyn av lokaler är delar i att skapa bättre förutsättningar för att alla skolor ska ha en ekonomi i balans. Samverkan mellan resultatenheterna kan vara påkallat för att bidra till ökad kostnadseffektivitet - att samnyttja viss kompetens, såsom t ex förstelärare, kan vara en väg att gå. Nämndens mål: Vallentunas grundskolor tillhör de 30 bästa kommunerna enligt senaste Öppna jämförelser. Arbete pågår Vallentunas skolor ska förbättra resultaten genom ett förbättrat systematiskt kvalitetsarbete. Det sker genom flera olika projekt mellan skolorna i kommunen, dessutom i ett flertal projekt tillsammans med Sveriges kommuner och landsting (SKL) och med hjälp av sökta riktade statsbidrag från skolverket. Dessa olika samarbeten utvecklas närmare under det kommungemensamma målet "Vallentuna kommun ska bedriva verksamhet av hög kvalitet". Förvaltningen har sett över och tagit fram en ny modell för strukturersättningen, en av tre delar i resursfördelningssystemet. Nämnden har tagit beslut om fördelning enligt den nya modellen (riksmodellen) som från och med kommer att fördela strukturersättningen baserat på fler socioekonomiska faktorer. Även den procentuella fördelningen mellan de tre delarna i resursfördelningssystemet blir i och med detta något förändrat. På sikt ska detta ge skolorna en större möjlighet att förutse sin budget och att arbeta med insatser över längre tid. Som ett led i utvecklingen av verksamheten behöver fokus sättas inte bara på resurser, ekonomiska eller kvalitativa, utan också på metoder. Så även utifrån kvalitetsaspekten blir därför samverkan av kompetenser mellan resultatenheterna ett viktigt inslag. Dessutom är förvaltningens stöd en viktig komponent och utvecklingen av en egen avdelning för ekonomi och administration, verkställd från 15 augusti, är även det ett led i den här utvecklingen. Tillväxt och utveckling Kommungemensamt mål: Vallentuna kommun bidrar aktivt till en växande storstadsregion. Arbete pågår Prognos måluppfyllelse helår Målet uppfyllt En god skol- och förskoleverksamhet bidrar till att Vallentuna kommun är attraktiv, tillgänglig och utvecklande för dem som bor här eller vill flytta till kommunen. På så sätt bidrar Vallentuna kommun inte bara till kommuninvånarna, utan även till en växande storstadsregion. Barn- och ungdomsnämnden, Delårsrapport januari-augusti 11(25) 48

47 Nämndens mål: Vallentunas grundskolor tillhör de 30 bästa kommunerna enligt senaste Öppna jämförelser. Arbete pågår Vallentuna kommun är för närvarande inne i en långvarig expansiv fas. Befolkningen förväntas öka med mellan personer de närmaste tio åren. År 2026 förväntas kommunens befolkning att uppgå till drygt invånare, jämfört med dagens Inom samma tidsperiod beräknas antalet skolungdomar mellan 6 och 19 år öka från dagens till stycken. Den kraftiga expansionen av både befolkning och bostäder kräver en god strategisk planering för att, även fortsättningsvis, kunna ge kommunmedborgarna bra infrastruktur, näringslivsutveckling och service. För kommunens skol- och förskoleverksamhet är utmaningen stor. Befolkningsökningen innebär att nya skolor och förskolor måste planeras och byggas. För närvarande planeras det för ett flertal nya förskolor, två grundskolor samt en ny särskola. I januari 2018 står en ny förskola klar i det framväxande bostadsområdet Åbyängar. Året därpå planeras ytterligare en förskola att färdigställas i Ormsta-området. Hagaskolan som förväntas stå klar år 2019 kommer att ha plats för 770 elever och 80 förskolebarn. Projektet blir den största skolsatsningen i kommunens historia. Läsåret därpå, 2020, kommer skolbeståndet att utökas med en ny skola i Kristineberg. Under har kommunen gjort en rad satsningar på nya lokaler för skolor och förskolor. Karbyskolans förskola har fått nya lokaler att ha verksamheten i. Uppfräschning har även skett inom Karbyskolans högstadiedel för att ytterligare stärka skolans attraktivitet. På Kårsta skola har en tillbyggnation av klassrum genomförts under perioden. De nya lokalerna som är luftiga och ljusa säkerställer att Kårsta skola har tillräcklig kapacitet för förskolan och skolan de kommande åren. Ombyggnation och uppfräschning av skolans bibliotek har även genomförts. Biblioteket kommer att utöka sina öppettider och erbjuda "meröppet" vilket säkerställer tillgängligheten för både skolelever och allmänhet. I samband med projekteringen av nya skolor och förskolor försöker nu förvaltningen verka för en utökad samverkan inom kommunen, mellan både nämnder och förvaltningar. Skolbyggnationer med tillhörande lokaler och utomhusytor för kultur- och fritidsverksamhet har stor bärighet på medborgarnas helg och vardag i stort. Samverkan med olika parter är viktigt också för skolan, där till exempel, en aktiv kultur- och fritidsverksamhet har positiv påverkan på skolresultaten. Denna kommunövergripande samverkan vid nybyggnationer innebär ett nytt tänk för Vallentuna kommuns framtida skolor och syftar till en bättre miljö för kunskap och lärande för kommunens invånare. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) För kommunen är VFU en god rekryteringsgrund och således en viktig del i det strategiska kompetensförsörjningsarbetet. Vallentuna kommuns skolor och förskolor tar emot och handleder lärar- och förskollärarstudenter under utbildning. Studenterna läser på Stockholms universitet, Uppsala universitet eller andra lärosäten i Sverige med lärarutbildning. Genom att ha en bra kvalitet på VFU ökar vi möjligheten att studenten efter examen söker anställning i Vallentuna kommun. I arbetet med de VFU-studenter som finns i Vallentunas skolor sker det återkommande förbättringar när det gäller rutiner för mottagande och uppföljning under VFU-perioderna. Blivande examensstudenter uppmärksammas särskilt och bjuds bl.a. in till avslutningsträff under sin sista VFUperiod. Det går dock att förbättra arbetet med att försöka behålla VFU-studenterna inom kommunen efter examen, och här är alla nivåer viktiga bidragare. Under vårterminen genomförde 79 studenter sin VFU i Vallentuna varav 73 studenter inom förskola och grundskola. Andel aktiva handledare var 55 stycken. Det senaste läsåret och fram till höstterminen har nio av våra VFU studenter anställts inom våra verksamheter. En introduktionsutbildning i handledning har genom Uppsala universitet genomförts lokalt i Val- Barn- och ungdomsnämnden, Delårsrapport januari-augusti 12(25) 49

48 lentuna under vårterminen med 30 deltagare. Ambitionen och målsättningen är dock att kommunens handledare har den högskolepoänggrundade handledarutbildningen på 7,5 hp. Ett arbete sker på olika nivåer med att öka andelen handledarutbildade och antalet handledare. Grundpelare i arbetet är att se över och skapa bra förutsättningar och möjligheter för personalen. Det pågår också ett arbete för att öka intresset och viljan att ta emot och handleda studenter. Att ta emot och handleda studenter bidrar till verksamhetsutveckling samt kompetensutveckling för den enskilde handledaren och arbetslaget. Personalen bidrar till att kommunen och samhället i övrigt får kompetenta lärare, förskollärare och lärare inom fritidshem. Energi och miljö Kommungemensamt mål: Utvecklingen av Vallentuna ska vara långsiktigt hållbar. Arbete pågår Prognos måluppfyllelse helår Målet ej uppfyllt men hög positiv förändringstakt I barn- och ungdomsnämndens verksamheter finns det flera initiativ för att öka miljömedvetenheten hos barn och elever. Genom att involvera barnen tidigt lär de sig att ta ansvar för miljön och vikten av att alla måste ta ett personligt ansvar. Nämndens mål: Vallentunas grundskolor tillhör de 30 bästa kommunerna enligt senaste Öppna jämförelser. Arbete pågår Miljöcertifiering ISO Under hösten genomfördes besök på hälften av skolenheterna samt kostenheten och BUFkontoret, för utredning inför ISO miljöcertifiering. Sammanfattningsvis kunde konsulten konstatera att intresset för miljöfrågan är positiv inom förvaltningen, brandskyddsarbetet är bra och det finns rutiner för (och genomförs) rapportering av tillbud och olyckor i KIA. Ute på enheterna genomförs flera aktiviteter i syfte att öka medvetenheten kring och minska den skadliga påverkan på vår miljö, t.ex. samarbete med Sörab, deltagande i matkampen för att minska matavfallet, deltagande i batterijakten, deltagande i trafikkalenderns gå- och cyklaveckor samt översyn av giftfria leksaker. Det finns en del förbättringsområden som har att göra med uppdaterad kunskap om lagstiftningen bl.a. inom kemikaliehanteringen i våra NO-salar samt hanteringen av farligt avfall. Fortsatt arbete utifrån den fullständiga rapporten kommer att genomföras/påbörjas under hösten. Ekologiska livsmedel och matsvinn För tydligare uppföljning av livsmedelsavtalet och till exempel andel ekologiska inköp har kostenheten implementerat ett uppföljningssystem. Jämförelsen mellan de sju första månaderna år och samma period år visar att andelen ekologiska inköp ökat från 20 procent till 23 procent. Andelen inköpt färskt kött är uteslutet statistiken då den lokala köttleverantören har problem att leverera statistik till systemet. I kvalitetskraven till nya livsmedelsupphandlingen ställer kostenheten högre krav på att det nya avtalet ska innehålla fler ekologiska varor, för att underlätta för kökspersonalen att kunna beställa mer ekologiskt. Avtalet ska också formuleras så att möjligheten för kommunen att köpa närodlat ska finnas samt att kött ska producerats med god djuromsorg och reglerad antibiotikaanvändning. Barn- och ungdomsnämnden, Delårsrapport januari-augusti 13(25) 50

49 Arbetet med att sänka svinn fortsätter och statistik på månadsuppföljning av insamlat matavfall ska analyseras för att se om lokala åtgärder gett resultat. För att möjliggöra en ökning av andelen ekologiska livsmedel behöver matsvinnet minska. Ett steg i detta arbete är att menyn för vårterminen är förändrad. Menyn är nu anpassad till varje skolas/förskolas målgrupp och det serveras två rätter, mot tidigare tre, varav en är vegetarisk. Med en effektivare planering av portionsmängder minskar överproduktionen och mindre mängd mat behöver slängas. Det vegetariska alternativet är nu mer valbart för alla elever och detta har redan medfört att fler väljer att äta vegetariskt. Med två rätter istället för tre finns tid för att laga maten från grunden i en större utsträckning än tidigare. Lokala åtgärder på varje skola är kontinuerligt återkommande för att få elever mer delaktiga i arbetet med att minska svinnet. Att köken ska kunna köpa närproducerade livsmedel kommer möjliggöras i kommande livsmedelsupphandling (klart sommaren 2017). Redan idag finns kontakter med Vallentunaproducenter som är beredda att sälja till skolorna. Vid renovering eller nybyggnation förespråkar kostenheten maskiner och utrustning med låg miljöpåverkan. Jämställdhet och mångfald Kommungemensamt mål: Arbeta enligt jämställdhets- och mångfaldsplan. Arbete pågår Prognos måluppfyllelse helår Målet uppfyllt Arbetet utifrån jämställdhets- och mångfaldsplan är inlett. Enligt planen ska måluppfyllelsen kommenteras i samband med verksamhetsberättelsen i slutet av året. Barn- och ungdomsnämnden, Delårsrapport januari-augusti 14(25) 51

50 Styrkort Sammanfattning av nämndens nyckeltal Utfall 2014 Kund/invånare Trygga i verksamheten 92 % 92 % 92 % Studiero 71 % 52 % 54 % Verksamhet Öppna jämförelser, sammanvägt resultat Öppna jämförelser, sammanvägt resultat - kommunala enheter Andel elever som nått målen i alla ämnen i åk 6 84 % 85 % Andel elever som nått målen i alla ämnen i åk 9 80 % 82 % Genomsnittligt meritvärde i åk 9 (17 ämnen) Genomsnittligt meritvärde i åk 9 (16 ämnen) Andel behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram i åk 9 89 % 91 % Ekonomi Barn- och ungdomsnämndens resultat (prognos ), mnkr Positivt ekonomiskt resultat - fast rambudget Ja Ja Ja Positivt ekonomiskt resultat - resultatenhet Nej Nej Nej Positivt ekonomiskt resultat - volymstyrd peng Ja Ja Nej Medarbetare Sjukfrånvaro 7,6 % 7,9 % 7,3 % Könsfördelning, andel män 16 % 15 % 15 % Barn- och ungdomsnämnden, Delårsrapport januari-augusti 15(25) 52

51 Analys - Kund/Invånare Utfall perioden 2014 Andel som känner sig trygga i verksamheten - totalt 92 % 92 % 92 % Andel elever i åk 5 & 8 som känner sig trygga i verksamheten Andel vårdnadshavare som anser att deras barn är tryggt i verksamheten 86 % 87 % 85 % 93 % 93 % 94 % Andel som upplever studiero - totalt 71 % * 52 % 54 % Andel elever i åk 5 och 8 som upplever studiero 75 % * 59 % 59 % Andel vårdnadshavare som upplever att deras barn har studiero 66 % * 49 % 51 % "Totalt" är ett sammanvägt mått av elevers och vårdnadshavares enkätsvar. Kommentar Enkätresultaten kommer från Våga Visa som är ett samarbete mellan cirka tio kommuner där Vallentuna deltar i enkätdelen. Enkäten genomförs årligen i början på året och går både till vårdnadshavare och till elever. Både kommunala och fristående skolor deltar i enkäten. *Påståendet gällande studiero har ändrats i årets enkäter. Tidigare var det "Jag kan arbeta utan att bli störd under lektioner och arbetspass" och årets påstående löd "Jag kan fokusera på skolarbetet under lektionerna". Det genomsnittliga resultatet för samtliga deltagande kommuner har höjts jämfört med föregående år. Ändringen av påståendet har troligtvis haft en positiv påverkan på resultatet och bör beaktas i jämförelser med tidigare år. Analys - Verksamhet Prognos Utfall perioden 2014 Öppna jämförelser, sammanvägt resultat 123 * Öppna jämförelser, sammanvägt resultat - kommunala enheter 121 * Fonolek åk 1, andel elever som fått minst stanine 4 94 % - Läskedjor åk 2, andel elever som fått minst stanine 4 74 % - Läskedjor åk 4, andel elever som fått minst stanine 4 77 % - UiM åk 2, andel elever som nått alla kravgränser 87 % 91 % 80 % UiM åk 5, andel elever som nått alla kravgränser 61 % 68 % 61 % UiM åk 8, andel elever som nått alla kravgränser 51 % 42 % 41 % Nått målen i alla ämnen åk 6, andel elever 84 % 85 % Nått målen i alla ämnen åk 9, andel elever 75 % ** 80 % 82 % Genomsnittligt meritvärde i åk 9 (16 ämnen) Genomsnittligt meritvärde i åk 9 (17 ämnen) 230 ** Ämnesprov i åk 9 - MA, andel elever som nått minst E 88 % 94 % Ämnesprov i åk 9 - SV, andel elever som nått minst E ~100 % ~100 % Ämnesprov i åk 9 - EN, andel elever som nått minst E 98 % ~100 % Barn- och ungdomsnämnden, Delårsrapport januari-augusti 16(25) 53

52 Andel behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram i åk 9 Andel behöriga till gymnasieskolans högskoleförberedande program i åk 9 Prognos Utfall perioden % 91 % 89 % 90 % Personaltäthet förskolor, barn per årsarbetare 5,8 *** 5,8 5,7 Andel årsarbetare i förskolan med förskollärarexamen 23 % *** 23 % 23 % Personaltäthet grundskola, elever per årsarbetare 13,0 12,3 Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen 85 % 84 % * Varje år förändras förutsättningarna för rankingen. års ranking som bygger på års utfall har en betydligt större vikt mot socioekonomiska faktorer än tidigare. SKL menar själva att det inte går att göra jämförelser över tid. ** Prognoserna för VT- baseras på hur höstterminens betyg i genomsnitt har skiljt sig mot vårterminens betyg under de tre senaste åren. Det är självklart förenat med osäkerhet. Utfallet för perioden vad gäller nått målen, meritvärde och nationella prov presenteras i verksamhetsberättelsen då tillförlitlig statistik för såväl kommunala som fristående verksamheter finns att tillgå. *** Vad gäller statistiken för förskolan är statistiken från den 15 oktober. Ny statistik kommer den 15 oktober och tas då med i verksamhetsberättelsen. Kommentar Testresultaten (Fonolek, Läskedjor och UiM) avser enbart kommunala enheter. Övriga resultat är för samtliga enheter i kommunen. Fonolek och Läskedjor är två diagnostiska test i svenska. Resultaten från testen graderas på en stanineskala 1-9. Då en elev uppnår resultatet 1-3 krävs vidare arbete på skolan såsom t.ex. djupare utredning och åtgärder. Resultaten för Läskedjor i åk 2 och 4 är ett sammanvägt resultat av flera delprov. UiM, Utvärdering i Matematik, är ett test i matematik som hanteras och sammanställs av PRIM-gruppen på Stockholms universitet. ~100 % innebär att antalet elever med provbetyg F är 1-4. Kunskapsresultat VT-16 Måtten gällande betyg i styrkortet avser kommunen i helhet. Preliminära resultat för enbart de kommunala enheterna återfinns under "Vallentuna kommun ska bedriva verksamhet av hög kvalitet". Personal i förskolan Antal barn per årsarbetare är 5,8 för både kommunala och fristående förskolor, de kommunala har 5,5 barn per årsarbetare jämfört med de fristående med 6,1 barn per årsarbetare. Sett till Stockholms län med 5,2 barn totalt för både fristående och kommunala förskolor och 5,2 barn för de kommunala jämfört med Vallentuna på 5,2. (Källa: Skolverket, SCB statistik per 15 oktober ). Andel förskollärare med examen är 23 procent för både fristående och kommunala förskolor i Vallentuna kommun. I Vallentuna har de kommunala förskolorna fler utbildade förskollärare, 29 procent (28% år 2014) respektive 19 procent (20% år 2014) för de fristående förskolorna. Jämfört med Stockholms län, 28 procent förskollärare med examen har Vallentuna en lägre andel utbildade förskollärare med 23 procent totalt sett för fristående och kommunala förskolor, däremot har de kommunala förskolorna ett resultat i nivå med kommunala förskolor i Stockholms län.(källa: Skolverket, SCB statistik per 15 oktober ). Analys - Ekonomi Sammanfattning Barn- och ungdomsnämndens budget består av flera delar. Den fasta budgetramen omfattar 143,5 mnkr. Prognosen för är att den fasta ramen ger ett Barn- och ungdomsnämnden, Delårsrapport januari-augusti 17(25) 54

53 mindre överskott på 0,5 mnkr. De intäktsfinansierade resultatenheterna är sexton stycken. Sammanlagt ska de sexton enheterna ha en balanserad budget, dock kommer vissa enheter att visa minus respektive plusresultat. Detta beskrivs utförligare under driftsredovisningsavsnittet nedan. Prognosen för resultatenheternas sammanlagda resultat är ett underskott på 2 mnkr för. Budgeten för skolpeng, föräldraavgifter och statsbidraget maxtaxa omfattar 588,2 mnkr. Prognosen för skolpengen är ett överskott på 7,5 mnkr. (Tkr) Sparande i eget kapital Budget Avvikelse prognos Avvikelse Avvikelse 2014 Barn- och ungdomsnämnden BUN resultatenheter Skolpeng och vårdnadsbidrag Kommentar Se sammanfattningen ovan. Driftsredovisning Driftsredovisning nämndens verksamheter Verksamhet(tkr) Budget Bokfört perioden % Prognos Avvikelse mot budget Budget Bokfört perioden % Bokslut TOTALT K I N % % Övergripande kommunalt BUN förvaltningsledning, kvalité K I N % % Övergripande kommunalt, skolskjuts, peng och admin K I N % % Strukturbidrag K I N % % Resurscentrum exkl. tilläggsbelopp K I N % % Barn- och ungdomsnämnden, Delårsrapport januari-augusti 18(25) 55

54 Verksamhet(tkr) Budget Bokfört perioden % Prognos Avvikelse mot budget Budget Bokfört perioden % Bokslut Tilläggsbelopp K I N % % * K = Kostnad, I = Intäkt, N = Netto Prognos lämnas med noggrannheten 500 tkr Kommentar Budgeten för barn- och ungdomsnämndens fasta ram uppgår till 143,5 mknr. Prognosen för fasta ramen är totalt ett överskott på 0,5 mnkr. Inom förvaltningsledning ligger utfallet lågt mot budget. Det beror bland annat på att budgeten utökades med 5 mknr för satsningar, dessa har ännu inte använts fullt ut och vakanser på kontoret gör att lönekostnaderna är lägre än planerat. Satsningar har gjorts för att stärka upp förvaltningskontoret med kompetensförsörjning och riktade satsningar på lov- och simskola och förvaltningen kommer föreslå att medlen förs över till 2017 för fortsatta satsningar. Skolskjutsbudgeten var osäker när den beslutades och utfallet per jan-aug låg högt mot budget, men ett nytt system har tagits i bruk och kommer sannolikt minska kostnaderna för hösten. Utfallet för tilläggsbelopp ligger lågt mot budget, men prognosen för ser ut att gå med ett underskott om 3 mnkr på grund av ökat antal ansökningar under hösten som ännu inte hunnit behandlats. BUN resultatenheter T k r Sparande i eget kapital Budget Bokfört perioden % Prognos avvikelse Budget Bokfört perioden % Bokslut Samlat överskott K % I % N BUF pengfinansierad K % % I % % N Kostchef Barn-o ungdom K % % I % % N Bällstabergsskolan K % % I % % Barn- och ungdomsnämnden, Delårsrapport januari-augusti 19(25) 56

55 T k r Sparande i eget kapital Budget Bokfört perioden % Prognos avvikelse Budget Bokfört perioden % Bokslut N Ekebyskolan K % % I % % N Gustav Vasaskolan K % % I % % N Hammarbacksskolan K % % I % % N Hjälmstaskolan K % % I % % N Karbyskolan K % % I % % N Karlbergsskolan K % % I % % N Kårstaskolan K % % I % % N Lovisedalsskolan K % % I % % N Ormstaskolan K % % I % % N RC Skolverksamheter Barn- och ungdomsnämnden, Delårsrapport januari-augusti 20(25) 57

56 T k r Sparande i eget kapital Budget Bokfört perioden % Prognos avvikelse Budget Bokfört perioden % Bokslut K % % I % % N Optimusskolan K % % I % % N SYV-organisation K % % I % % N Elevstöd (skolsköt.), pengfin. K % % 0 I % % 0 N % 0 * K = kostnad, I = intäkt, N = netto Prognos lämnas med nogrannheten 500 tkr Kommentarer till avvikelse BUN resultatenheter Observera att i tabellerna ovan är överskott angivet med + och underskott angivet med -. Detta för att underlätta tolkningen av tabellerna. Resultatenheterna är från och med i år sexton stycken till antalet. Tio stycken är grundskolor där åtta av dem har en eller fler förskolor kopplad till sig, en skola har särskola med träningsskoledel och en skola är en ren grundskola men som i sina lokaler rymmer särskilda undervisningsgrupper. Övriga resultatenheter består av Optimus (modersmål och förberedelseklass), särskilda undervisnings-grupper, organisationen för de kommunala skolornas kost, skolhälsovård, administration/avskrivning och studie- och yrkesvägledning. Den totala prognosen för alla resultatenheter är ett underskott om 2 mknr. De resultatenheter som avviker kraftigast från budget är: - Karbyskolan med ett prognostiserat underskott om -4,5 mknr. - Ormstaskolan med ett prognostiserat underskott om -2,5 mknr. - Optimus med ett prognostiserat överskott om +3,5 mknr. Karbyskolans kostnader ligger högt mot budget och skolan beräknas gå med ett underskott på 4,5 mknr. Skolan har den högsta lokal- och personalkostnaden bland kommunens kommunala skolor och har svårigheter att ur bemanningssynpunkt driva en F-9-skola med relativt få elever i de högre årskurserna. En tidigare prognos byggde på ett antagande om att Karby inför höstterminen skulle behålla ett större antal elever i de högre årskurserna än tidigare år. Tyvärr har flera elever även denna termin valt att byta till annan skola i de högre årskurserna vilket påverkar prognosen. Skolan undersöker olika satsningar för att öka attraktionskraften och på så sätt få fler elever att stanna kvar i de äldre årskurserna. Ormstaskolans kostnader ligger högt mot budget och skolans verksamheter beräknas visa ett underskott på 2,5 mknr. Skolan har, efter utmaningar med rådande skollokaler, fått minskade elevvolymer vilket genererar minskade skolpengsintäkter. Kostnaderna ligger också högt i relation till bud- Barn- och ungdomsnämnden, Delårsrapport januari-augusti 21(25) 58

57 get. Det pågår alltjämt en anpassning av verksamheten utifrån dessa aspekter. Färre elever under hösten än tidigare prognostiserat gör att anpassningen blir besvärligare. Optimus har lägre kostnader än beräknat och ligger därmed under riktvärdet. Flyktingsituationen som ger ett varierande elevantal över året påverkar också vilka perioder kostnader och intäkter bokförs. Budgeten för Optimus har utökats för för att kunna möta denna situation samt att tillkommande statsbidrag förbättrar prognosen som är ett överskott på 3,5 mknr. Dock råder fortfarande stor osäkerhet kring antalet elever under den fortsatta delen av kalenderåret samt kring statsbidragets varaktighet. Prognosen är därför osäker. För de flesta resultatenheter gäller att andelen statsbidrag ökar. Det gäller såväl karriärtjänster som den statliga lönesatsningen och andra riktade satsningar, ofta kopplade till personaltäthet. Den här omständigheten bidrar dels till möjligheter givet att staten tillskjuter medel, dels till utmaningar utifrån uppföljning och den osäkerhet som gäller för tillämpningen av regelverk kring statsbidrag och det faktiska utfallet. För samtliga resultatenheter råder därför osäkerhet kring prognoserna givet denna omständighet. Skolpeng T k r Budget Bokfört perioden % Prognos Prognos avvikelse Budget Bokfört perioden % Bokslut K I N % % Förskola K I N % % Pedagogisk verksamhet K I N % % Grundskola K I N % % Förskoleklass / 6-åringar K I N % % Fritidshem K I N % % Statsbidrag K 17,9 11,9 17, Barn- och ungdomsnämnden, Delårsrapport januari-augusti 22(25) 59

58 T k r Budget Bokfört perioden % Prognos Prognos avvikelse Budget Bokfört perioden % Bokslut I 17,9-11,9 17, % N % Föräldraavgifter K I N % % Vårdnadsbidrag K I N % % 171 Kommentarer till avvikelser skolpeng Den totala nettobudgeten för skolpeng, vårdnadsbidrag, intäkter från föräldraavgifter och statsbidrag maxtaxa är 588,2 mknr. Budgeten för bygger på befolkningsprognos (BFP ). Prognosen bygger på det faktiska utfallet i jan-september och september som utgångsmånad för prognos per oktober-december. Prognosen för skolpeng rörande grundskolan är säker, då förflyttningar mellan skolor efter spetember anses vara små. Förskolepengen däremot är besvärligare då det sker ett successivt ökande under året, detta har tagits hänsyn till i prognosen. Prognosen sammantaget för helåret visar ett överskott på 7,5 mknr. Investeringsredovisning Investeringsprojekt Budget Bokfört perioden % Prognos Avvikelse mot budget Totalt (mnkr) % Årligt investeringsanslag % Duschar i grundskolan % Koordinator nybyggnation % Kommentar Barn- och ungdomsnämndens årliga anslag på tkr är planerat att användas till ett flertal åtgärder på kommunens förskolor och skolor för att göra nödvändiga förändringar inom verksamheterna. Utfallen ligger lågt mot budget på grund av de stora projekten färdigställs i slutet av året. Prognosen går mot en budget i balans på samtliga projekt. Barn- och ungdomsnämnden, Delårsrapport januari-augusti 23(25) 60

59 Analys - Medarbetare Utfall perioden 2014 Sjukfrånvaro 7,6 % 7,9 % 7,3 % Könsfördelning, andel män 16 % 15 % 15 % Personal Utfall perioden 2014 Antal anställda Antal årsarbetare 710, Medelålder 45,8 46,8 46,7 Medellön (tkr) 30,7 29,5 28,8 Medianlön (tkr) 31,0 29,7 28,9 Sjukfrånvaro i % av arbetad tid enligt avtal Utfall perioden 2014 Andel sjukdagar som avser de som är sjuka 60 dagar eller mer 58 % 53,2 % 52,4 % Sjukfrånvaro fördelad på kön Män 3,3 % 3,6 % 4,1 % Kvinnor 8,7 % 9,0 % 8,0 % Sjukfrånvaro fördelad på ålder 29 år och yngre 4,3 % 5,4 % 5,2 % år 7,6 % 8,5 % 8,2 % 50 år och äldre 8,8 % 8,1 % 7,0 % Samtliga 7,6 % 7,9 % 7,3 % Personalomsättning % Utfall perioden ,4 % 16,4 % 10,9 % Jämställdhet och mångfald % Utfall perioden 2014 Antal anställda, andel män 16 % 15 % 15 % Barn- och ungdomsnämnden, Delårsrapport januari-augusti 24(25) 61

60 Medarbetarenkät 2014 (indexform) Område Kommunen totalt Förskola Grundskola Motivation Ledarskap Styrning HME Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA) har tagit fram en modell för att kontinuerligt utvärdera arbetsgivarpolitiken i kommuner och landsting med bäring på Hållbart medarbetarengagemang (HME). Kommuner och landsting erbjuds att använda nio gemensamma enkätfrågor inom området att komplettera sina respektive medarbetarenkäter med, eller att använda som en fristående enkät. Syftet är dels att skapa ett jämförelsematerial, men också att kunna analysera kopplingen mellan medarbetarengagemang och verksamhetsresultat. Kommentar Det noteras att sjukfrånvaron är högre än kommunens mål på 5 procent. Statistiken redovisas i VAG (Förvaltningens arbetsmiljögrupp) och analyseras där. Verksamheten arbetar regelbundet med förebyggande insatser i form av friskvård, ergonomi och tidig rehabilitering samt utbildning inom social och organisatorisk arbetsmiljö i samarbete med HR-avdelningen. Barn- och ungdomsnämnden, Delårsrapport januari-augusti 25(25) 62

61 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Utbildningsnämnden Delårsrapport januari-augusti (UN.047) Beslut Utbildningsnämnden godkänner uppföljningen. Ärendebeskrivning Barn- och ungdomsförvaltningen har upprättat en delårsrapport som innehåller budget- och verksamhetsuppföljning samt en prognos för budgetutfallet för hela. Delårsrapporten innehåller en uppföljning av de kommungemensamma målen och nämndens mål för. Uppföljningen innehåller ett styrkort med nyckeltal för kund/invånare, verksamhet, ekonomi och medarbetare. Resultaten inom respektive område analyseras och kommenteras. Yrkanden Roswitha Melzer (L) yrkar att utbildningsnämnden godkänner uppföljningen. Beslutsgång Ordförande, Roswitha Melzer (L), ställer proposition på sitt eget yrkande och finner att utbildningsnämnden beslutar i enlighet därmed. Beslutsunderlag Tertialrapport januari-april 2. Tertialrapport januari - augusti 3. Delarsrapport januari-augusti (Utbildningsnämnden) Expedieras till Kommunstyrelsen Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 163

62 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE FÖRVALTNING DNR UN.047 LENA LINDEGREN SID 1/1 UTBILDNINGSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Delårsrapport januari-augusti Förslag till beslut Utbildningsnämnden godkänner uppföljningen. Ärendet i korthet Barn- och ungdomsförvaltningen har upprättat en delårsrapport som innehåller budget- och verksamhetsuppföljning samt en prognos för budgetutfallet för hela. Delårsrapporten innehåller en uppföljning av de kommungemensamma målen och nämndens mål för. Uppföljningen innehåller ett styrkort med nyckeltal för kund/invånare, verksamhet, ekonomi och medarbetare. Resultaten inom respektive område analyseras och kommenteras. Handlingar 1. Tertialrapport januari - augusti 2. Delårsrapport januari-augusti UN Henrik Lennermark Utbildningschef Ska expedieras till Kommunstyrelsen BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX BUF@VALLENTUNA.SE 64

63 T E R T I AL 2 Utbildningsnämnden Delårsrapport januariaugusti 65

64 Innehållsförteckning Måluppfyllelse... 3 Strategiska inriktningar... 3 Styrkort Analys - Kund/Invånare Analys - Verksamhet Analys - Ekonomi Analys - Medarbetare Utbildningsnämnden, Delårsrapport januari-augusti 66 2(22)

65 Måluppfyllelse Under den här rubriken sammanställs måluppfyllelsen i två tabeller, en tabell med utfallet och en tabell med prognos helår. Därefter redovisas, per strategisk inriktning, kommungemensamma mål och nämndmål mer i detalj med kommentarer. Sammanställning måluppfyllelse - Utfall Kommungemensamma mål Nämndens mål Totalt antal: 5 5 Förväntad effekt för perioden uppnådd: 0 1 Arbete pågår: 5 4 Ej påbörjad: 0 0 Sammanställning måluppfyllelse - Prognos helår Kommungemensamma mål Nämndens mål Totalt antal: 5 5 Målet uppfyllt 4 1 Målet ej uppfyllt men hög positiv förändringstakt 1 4 Målet ej uppfyllt och låg förändringstakt 0 0 Strategiska inriktningar Kund/invånare Kommungemensamt mål: Vallentuna kommun ska bedriva verksamhet av hög kvalitet. Arbete pågår Prognos måluppfyllelse helår Målet uppfyllt Vallentuna kommun ingår i samverkansavtalet för kommunala gymnasieskolor i Stockholms län (KSL) och i samverkansavtalet för gemensam administration av vuxenutbildning, Kunskapscentrum Nordost (KCNO). Övriga deltagande kommuner i KCNO är Danderyd, Täby, Vaxholm och Österåker. Genom dessa avtal kan skalfördelar uppnås vilket sänker kostnaderna, ökar valfriheten och borgar för ökad kvalitet. Verksamhetschefen för KCNO presenterade under årets första kvartal verksamhetsberättelsen för utbildningsnämnden. Utbildningsnämnden, representanter för barn- och ungdomsförvaltningen och Vallentuna gymnasium träffas två gånger per år i en nämnddialog för att diskutera det som varit och blicka framåt. Barn- och ungdomsförvaltningen träffar även Vallentuna gymnasium i en så kallad enhetsdialog där resultat analyseras och insatser planeras. Att hela kedjan från politiken till verksamheten får samma bild är ett viktigt redskap för att kunna göra rätt satsningar och öka kvaliteten i verksamheten. Utbildningsnämnden, Delårsrapport januari-augusti 3(22) 67

66 Strategisk kompetensförsörjning Strategisk kompetensförsörjning innebär att långsiktigt attrahera, utveckla och behålla medarbetare med rätt kompetens för att nå verksamhetsmålen. Kommunen har påbörjat ett arbete med att ta fram en strategisk kompetensförsörjningsplan och under pågår en förstudie som utförs av HRavdelningen. Förstudien syftar till att analysera befintligt och kommande behov av kompetenser såväl som tillgången på kompetenser på marknaden. Studien kommer även att titta på hur det går att behålla och utveckla de kompetenser som finns och behövs inom organisationen samt förbereda en plan för hur kommunen kan få in de kompetenser som inte finns eller kan utvecklas hos de anställda medarbetarna. Studien kommer att undersöka de områden där kommunens arbete idag är framgångsrikt, såväl som de områden där kommunens arbete kan förbättras eller där kommunen behöver utveckla ett arbete. Därefter finns det förutsättningar för att skapa en strategisk kompetensförsörjningsplan. Under rapporteringsperioden har en HR-partner rekryterats till barn- och ungdomsförvaltningen för att arbeta med bland annat detta uppdrag. Läs mer om arbetet med kompetensförsörjning under rubriken "Tillväxt och utbildning" och arbetet med VFU-studenter. Under hösten kommer förvaltningen att arbeta vidare med rutinerna om hot och våld på skolorna samt kommunicera dessa till alla skolledare. Förvaltningen kommer också påbörja arbetet med att ta fram rutiner för hantering och uppföljning av arbetsbelastning och kränkande särbehandling under hösten. Arbetet med kommunens aktivitetsansvar Aktivitetsansvaret gäller för ungdomar under 20 år som fullgjort skolplikten men som inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskola, gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning. Ansvaret innebär att kommunen löpande under året ska hålla sig informerad om hur kommunens ungdomar är sysselsatta. I Vallentuna finns det folkbokförda ungdomar i den aktuella åldersgruppen år. Av dessa går den stora majoriteten på ett nationellt program, eller så har de redan fått en examen. Énligt statistik från KSL var det 234 ungdomar som under våren tillhörde målgruppen för aktivtetsansvaret. Status Antal individer Pågående åtgärd 12 Åtgärdas 44 Introduktionsprogram 59 Avslutad 119 Antal unika individer 234 Med pågående åtgärd avses att kommunen har en egen aktiv åtgärd, exempelvis att en studie- och yrkesvägledare har hjälpt till att ordna en praktikplats. Med åtgärdas avses exempelvis att en elev har en fast heltidsanställning, det vill säga det pågår alltså ingen aktiv åtgärd från kommunens sida, sysselsättningen är löst ändå. Av dessa 234 individer har handläggaren kontakt med eller jobbat med dem på de olika sätt som framgår av tabellen nedan: Åtgärd Antal Anställning med stöd 1 Praktik 3 Andra studier 9 Kombination av åtgärder 14 Erbjuden åtgärd men vill inte/kan inte delta 18 Utbildningsnämnden, Delårsrapport januari-augusti 4(22) 68

67 Åtgärd Antal Studier inom komvux 22 Studier inom en obligatorisk skolform 29 Annan åtgärd 46 Studie- och yrkesvägledning 83 Studier på introduktionsprogram 87 Antal unika individer 216 Av totalt 234 ungdomar har det alltså igångsatts eller avslutats ett arbete med 216 stycken. Det innebär att det är 18 ungdomar som det trots upprepade försök till kontakt ännu inte har kunnat påbörjas ett arbete med. Det kan finnas olika förklaringar till detta. En del ungdomar vill helst inte, eller orkar inte, ha kontakt med handläggarna och undviker varje kontaktförsök. En del ungdomar kan vara placerade på annan ort av socialtjänsten och någon kan vara omhändertagen. Det kan också vara så att de inte längre är kvar i Sverige. I några fall har ungdomarna varit klara med gymnasiet, men deras skola har missat att rapportera in det till hemkommunen. Hembesök görs hos alla som inte svarar på e-post eller brev, men det har trots det inte gått att få en kontakt med dessa 18 individer. Generellt sett ser arbetsgången ut så att en kontakt etableras med individen, först via brev, sedan via telefon och slutligen via hembesök. En del kontaktar handläggarna självmant och för andra finns en överlämning från skolan som de lämnar. Handläggarna träffar personen för att kartlägga behovet och utarbetar sedan tillsammans fram en handlingsplan. Det kan gå fort, personen kanske redan har en fast anställning eller är föräldraledig. Det kan också ta väldigt lång tid om den unge inte är motiverad eller saknar förmåga just för tillfället. Handläggaren följer även med på besök hos arbetsförmedlingen och följer sedan upp hur det går. Nämndens mål: Vallentuna gymnasium ska vara en attraktiv skola för regionens elever och lärare. Arbete pågår Ansökningar till gymnasiet I den andra sökomgången inför läsåret /2017 hade åtta procent, 37 elever, av kommunens folkbokförda elever sökt sig till Vallentuna gymnasium. De populäraste skolorna för Vallentunas elever var Tibble gymnasium (22 %), Åva gymnasium (16 %) och Täby Enskilda gymnasium (13 %), följt av Vallentuna gymnasium (8 %), som därmed var den fjärde mest populära skolan. I likhet med första sökomgången var det gymnasier i Täby som var de tre populäraste valen. Flest elever sökte sig till ekonomiprogrammet följt av samhällsvetenskapsprogrammet och naturvetenskapsprogrammet. Totalt sökte sig 58 elever till Vallentuna gymnasium oavsett folkbokföringsort i den andra sökomgången. Den slutliga antagningen visar dock att 62 elever är antagna och 21 platser är lediga. Flest elever är antagna på fordons- och transportprogrammet (16 st.) följt av samhällsvetenskapsprogrammet inriktning beteendevetenskap (15 st.) och bygg- och anläggningsprogrammet (12 st.). På grund av det låga intresset för naturvetenskaps- och teknikprogrammen har utbildningsnämnden beslutat att Vallentuna gymnasium inte ska erbjuda dessa program för läsåret /2017. Det är vanligt att det sker löpande mindre justeringar under läsåret när det gäller elevantal. När delårsrapporten tas fram är 70 elever inskriva i årskurs 1 på något av de nationella programmen. För de högskoleförberedande programmen så har samhällsvetenskapsprogrammet och ekonomiprogrammet fler sökanden än det finns platser. Däremot har handels- och administrationsprogrammet möjlighet att ta emot fler elever med endast 10 elever i årskurs 1. När det gäller yrkesprogrammen så är det fullt på fordons- och transportprogrammet medan det är fyra platser lediga på bygg- och anläggningsprogrammet. Jämfört med föregående år noteras ett ökat antal sökande i första hand till ekonomi- och samhällsvetenskapsprogrammet och en liten ökning till handels- och administrationsprogrammet. I övrigt ser det likadant ut. Till individuellt alternativ och yrkesintroduktion är läget ungefär oförändrat. Gymnasiet beräknar att ta emot nya elever på språkintroduktion kontinuerligt under hela året, samtidigt som verksamheten även räknar med att en hel del elever Utbildningsnämnden, Delårsrapport januari-augusti 5(22) 69

68 försvinner från gymnasiet av anledningar som ligger utanför verksamhetens egen kontroll. Gällande programinriktat individuellt val har gymnasiet där färre elever än tidigare, eftersom de inte längre erbjuder programinriktat individuellt val för bygg- och anläggningsprogrammet eller fordons- och transportprogrammet. Anledningen till detta är att eleverna istället kan läsa yrkesintroduktion integrerat i klasserna på samma sätt, men med större flexibilitet. Kommunförbundet Stockholms Läns enkät till årskurs 2 KSL genomför årligen under vårterminen en enkätundersökning till elever i gymnasiets årskurs 2. Av de svarande i årets enkät angav 65 procent att de kunde rekommendera sitt program till andra elever och 43 procent angav att de kunde rekommendera sin skola. Det finns dock skillnader beroende vilket program eleven går på. Högst resultat fanns bland de som går på bygg- och anläggningsprogrammet där 83 procent rekommenderade sitt program följt av 78 procent av de som gick på fordon- och transportprogrammet. Lägst resultat var bland de svarande på handels- och administration där endast 27 procent kunde rekommendera sitt program. Enkätresultaten och analysen av dessa utvecklas ytterligare i tertialrapport 1. Med anledning av de låga resultaten har gymnasiet under perioden intensifierat redan pågående och igångsatt ytterligare insatser för att öka gymnasiets attraktivitet. Några av dessa framgår nedan. Lokala åtgärder för ökad attraktivitet Gymnasiet har från och med höstterminen börjat med en elitprofil för elever som vill kombinera studier med en satsning på ishockey. Ett samarbete har inletts med Djurgården Hockey som har valt ut ett fåtal samarbetsklubbar i Stockholmsområdet, varav Vallentuna Hockey är en av dessa klubbar. En viktig faktor i valet av Vallentuna Hockey har varit kopplingen till Vallentuna gymnasium. Det finns sedan tidigare mer allmänna profiler inom ridning, fotboll, konståkning, handboll och badminton. Syftet med profilarbetet är att knyta samman föreningsliv med skola och möjliggöra för fler elever att välja sin lokala gymnasieskola. En deltidstjänst finns numera också avsatt för att utveckla arbetet med profiler inom både idrott och kultur inom gymnasiet såväl som grundskolan. En utveckling av profilerna under rapporteringsperioden har inneburit att eleverna inte längre är bundna till en viss förening för att utöva sin valda sport inom profilen. Gymnasiet genomförde i våras en marknadsföringsinsats genom utskick till alla elever i årskurs nio (som går i någon av de kommunala och fristående grundskolorna som är verksamma i Vallentuna) inför valet och omvalet till gymnasiet. Viss marknadsföring skedde även genom sociala medier och lokaltidningar. Informationen om elitprofileringen inom ishockey nådde tyvärr mottagarna först efter den första valomgången. Trots den sena informationen är det sju elever som valt att gå denna profil. Samtliga går årskurs 1 på den utökade profilen med 400 poäng och går antingen samhällsvetenskapsprogrammet eller ekonomiprogrammet. Det finns två elever i årskurs 2 respektive 3 som går basprofil ishockey. Under vårterminen avslutades även det traditionsenliga arbetet kring FN-rollspelet med att generalförsamlingen, bestående av ca 200 elever, sammanträdde i gymnasiets idrottshall för avslutande förhandlingar och beslut i olika fiktiva men verklighetsnära frågor inom områdena folkrätt och mänskliga rättigheter. Arbetet sker i samarbete med tre övriga gymnasieskolor: Tullinge gymnasium, Danderyds gymnasium samt Väsby Nya gymnasium. Det är sedan flera år Vallentuna gymnasium som håller i detta arbete. Gymnasiets uppfattning är att detta är ett initiativ som uppskattas mycket av både lärare och elever och är en viktig del av planeringen av undervisningen, bedömningen av elevers kunskaper och även inhämtandet av kunskap för eleverna. Gymnasiet avser att under läsåret utöka samarbetet. Gymnasiet har under rapporteringsperioden även påbörjar planeringen av framtidsdagen som riktar sig till alla i Vallentuna folkbokförda elever som går i årskurs 9 på en kommunal eller fristående skola med verksamhet i Vallentuna. Syftet med framtidsdagen är dels att ge eleverna en bra vägledning inför framtiden och dels att attrahera och visa upp den utbildning som gymnasiet kan erbjuda. Det sedan tidigare etablerade samarbetet med Butler University ledde bland annat till ett ökat kollegialt lärande med omvärlden och på Vallentuna gymnasium genomfördes en rad aktiviteter där höjdpunkten var en internationell talkshow som leddes av elever som läste engelska 7 med inbjudna representanter från fortbildningsavdelning vid Uppsala universitet, Dekanus Ena Shelley (känd från TED-talks) samt elever och lärare från Hjälmstaskolan. Även BUF var representerat i form av utbildningschefen som var på plats. Vallentuna gymnasium har stort fokus på internationella samarbeten och utbyten med skolor i flera olika länder. Varje år åker elever från ekonomi- och samhällsvetenskapsprogrammen på en studie- Utbildningsnämnden, Delårsrapport januari-augusti 6(22) 70

69 resa till Almeria i Spanien och varje år tar gymnasiet i sin tur emot spanska elever. Elever från de högskoleförberedande programmen åker i årskurs 3 på en studieresa till Krakow. Fram till i år har elever från samhällsvetenskapsprogrammet i årskurs 3 åkt på en studieresa till Bryssel, men från nästa år kommer dessa elever istället att följa med på resan till Krakow. Eleverna som är i slutfasen av sina engelskastudier åker även på en studieresa till Dublin. Från höstterminen kommer Vallentuna gymnasium erbjuda elever i årskurs 9 från Hjälmstaskolan, Ekebyskolan och Hammarbacksskolan undervisning i engelska och matematik på gymnasienivå. Även Vallentuna Friskola ingår i detta samarbete. I skrivande stund har Hjälmstaskolan och Vallentuna Friskola anmält ca 25 elever. Administrativt och kommunikativt verktyg En arbetsgrupp bestående av representanter från barn- och ungdomsförvaltningen, kommunledningskontoret och IT har under första halvåret genomfört den utvärdering av olika system som omnämndes i tertialrapport 1. Det system som bäst passar skolverksamhetens behov utifrån ett administrativt/kommunikativt perspektiv är SchoolSoft som är ett administrativt och kommunikativt verktyg för både personal, elever och vårdnadshavare. SchoolSoft ska börja implementeras under hösten.syftet med verktyget är att: Skapa tydlighet i kommunikationen mellan skola och hem. Ge elever och föräldrar möjlighet att följa kunskapsprocess/utveckling. Underlätta och förenkla lärarnas administrativa arbete. Höja kvalitetssäkringsnivån från enskild lärare till skola. De problem kring det administrativa stödet som lyftes i första tertialrapporten är därmed nu på väg att åtgärdas i och med implementeringen av SchoolSoft. Det återstår emellertid ett utvecklingsbehov kring IT-stödet utöver det administrativa stödet som mer handlar om teknisk support och kvaliteten i mjukvaran. Den överenskommelse om support som finns mellan enheterna och Vallentuna kommun behöver utvärderas och ytterligare utvecklas. Gymnasiet har särskilt lyft detta som ett problem som i stor utsträckning påverkar undervisningen, vilket är allvarligt. Indragen studiehjälp på grund av ogiltig frånvaro Centrala studiestödsnämnden (CSN) ansvarar för att administrera och betala ut studiehjälpen, det statliga studiestödet till gymnasiestuderande. De hanterar även gymnasieskolornas rapporter om ogiltig frånvaro, det vill säga skolk. Om en elev har fyra timmar eller mer ogiltig frånvaro per månad så ska skolan rapportera det till CSN som då kan besluta om indragen studiehjälp. Frånvaron ska ske vid upprepade tillfällen. När CSN i juli presenterade sin statistik för andelen elever som hade fått indragen studiehjälp på grund av skolk under läsåret / så hade Vallentuna högst andel i Stockholms län. I Vallentuna var det 30 procent (84 elever) jämfört med 11 procent i Stockholms län och 8 procent i riket. Under läsåret 2014/ var det 14 procent i Vallentuna som fick studiehjälpen indragen och året dessförinnan var det 11 procent. Statistiken avser skolans lägeskommun, det spelar alltså ingen roll var eleven är folkbokförd. Under föregående läsår påbörjades ett förändringsarbete på Vallentuna gymnasium när det gäller inrapporteringen av frånvarande elever. Arbetet föranleddes av att rektorn såg att många elever var frånvarande från lektioner och därför fick svårigheter att klara av sina studier. Rektorn såg också att det saknades enhetliga rutiner på skolan för hur och när inrapportering av frånvaro skulle ske. En rutin togs fram på skolan för att tydliggöra reglerna kring frånvaro och inrapporteringskravet vilket ledde till en markant skillnad mot tidigare hantering av ogiltig frånvaro. Rutinen följer CSN:s föreskrifter om att totalt fyra timmars ogiltig frånvaro per månad ska rapporteras in. Rutinen började följas under föregående läsår och är en förklaring till varför Vallentuna gymnasium nu rapporterar in högre frånvarosiffror än tidigare Flera av de 84 elever som omnämns ovan har fått tillbaka sina studiemedel. Ofta gäller indragningen bara någon enstaka månad. Ett fåtal, kanske runt 10 elever, är långvarigt frånvarande trots kontakter med vårdnadshavare. Gymnasiet ser att de har ett viktigt uppdrag att öka elevernas motivation och intresse av att närvara på lektionerna och fokus läggs nu på att hitta sätt att göra undervisningen bättre och givande för fler elever. Det främjande arbetet med att förbättra undervisningen tillsammans med insatserna kring ökad trygghet och studiero tror man kommer att leda till en ökad närvaro på lektionerna. Utbildningsnämnden, Delårsrapport januari-augusti 7(22) 71

70 Nämndens mål: Eleverna vid Vallentuna gymnasium ska nå höga resultat. Arbete pågår Preliminära betyg vårterminen Enligt preliminära siffror så var det 81 elever som tog studenten. Av de 43 eleverna som hade gått på ett yrkesprogram var det 25 stycken, 58 procent, som tog en yrkesexamen. Bland de 38 elever som gick på ett högskoleförberedande program var det 29 stycken, 76 procent, som blev behöriga till högskolan. Bland de som gick yrkesprogram var den genomsnittliga betygspoängen 11,3 och för de högskoleförberedande programmen var det 12,4. Dessa är preliminära siffror, Skolverket publicerar den officiella statistiken den 20 december. Om dessa siffror står sig så är det en försämring gällande genomsnittlig betygspoäng och andelen med yrkesexamen jämfört med föregående år. Andelen som har examen från ett högskoleförberedande program har dock ökat från 68 procent och är nu i nivå med 2014 års resultat. Preliminära siffror Yrkesprogram Högskoleförberedande program Antal elever Andel med examen Genomsnittlig betygspoäng Antal elever Andel med examen Genomsnittlig betygspoäng VT % 11, % 12,4 VT % 12, % 13,0 VT % 11, % 12,4 En handfull elever har varit antagna på introduktionsprogram men läst tillsammans med en klass på nationellt program och har under sin gymnasietid skrivits över på ett nationellt program för att de har blivit behöriga till gymnasiestudier. Exempelvis kan en elev som gått introduktionsprogrammet (IMPROBA) ha läst tillsammans med elever som var antagna på bygg- och anläggningsprogrammet och en elev som läste preparandutbildningen (IMPRE) kan ha läst tillsammans med elever som var antagna på samhällsvetenskapsprogrammet. Dessa elever läste, förutom de ordinarie kurserna på det nationella program som eleven följde, det ämne från grundskolan som saknas för att eleven ska vara behörig för studier på nationellt gymnasieprogram. Majoriteten av dessa elever har uppnått behörighet till nationellt program under sin gymnasietid, vissa så sent som till vårterminen. Detta är av intresse när en analys görs av hur länge varje enskild elev har studerat på ett nationellt program eftersom det i samma klass då finns elever som läst hela sin gymnasietid på nationellt program och några som bara läst en termin men ändå klarat sin examen. Det kan också vara en förklarande faktor bakom den genomsnittliga betygspoängen. Insatser för ökade resultat I årets första tertialrapport nämndes insatser kring det kollegiala lärandet. Inför hösten har gymnasiet beslutat att göra ett uppehåll i just denna satsning för att prioritera andra utvecklingsområden för att nå ökade resultat. Bedömningen är också att man stärkt det kollegiala lärandet genom ändrade arbetslag där lärarna är grupperade för att kunna arbeta ämnesövergripande och planera och genomföra tematiska undervisningssituationer. Under perioden har Vallentuna gymnasium fortsatt arbeta aktivt med frågor kring trivsel, trygghet och inflytande. Jämför man vårens enkätsvar med föregående år syns det också en förbättring kring dessa frågor. Se tertialrapport 1 för mer information kring denna enkät. Under den senaste perioden är gymnasiets upplevelse att det har skett stora förbättringar när det gäller trygghet och studiero. Gymnasiet har beslutat att genomföra en ny trygghetsenkät för elever i årskurs 2. Enkäten kommer att skickas ut lite senare under hösten för att kartlägga hur eleverna nu upplever att det fungerar kring trivsel, trygghet och inflytande. Arbetet med att öka trygghet och studiero såväl som arbetet kring kränkande behandlingar fortsätter under hösten. Ett förebyggande, främjande och åtgärdande arbete pågår här i enlighet med planen mot diskriminering och kränkande behandling. Gymnasiet avser här att använda sig av Skolinspektionens kvalitetsgranskningsrapport om hur skolor kan arbeta för att säkerställa studiero som Utbildningsnämnden, Delårsrapport januari-augusti 8(22) 72

71 bland annat innefattar vikten av goda lärmiljöer. Gymnasiet har i detta sammanhang valt att även fokusera på det språkutvecklande arbetet. Alla ärenden om kränkande behandling som har anmälts under perioden har utretts av skolans elevhälsa och rektor tillsammans med barn- och ungdomsförvaltningen och är nu avslutade. Det finns för tillfället inga pågående ärenden. Andra planerade insatser för att öka resultaten är arbetet med PRIO som kommer att pågå under hösten samt insatser för att implementera den nya lärplattformen. Nyanlända Vallentuna gymnasium har tagit emot cirka 100 nyanlända elever under föregående läsår. Nu är det 85 elever som är inskrivna och samtliga läser språkintroduktion. Alla nyanlända elever är inte asylsökande utan några elever kommer från europeiska länder. Det händer att några av de nyanlända eleverna inte får möjlighet att slutföra sina studier på gymnasiet på grund av att hemkommunen av olika anledningar placerar om eleverna till andra HVB-hem och därmed behöver byta skola. Gymnasiet ser detta som ett stort problem då det skapar oro och osäkerhet för eleverna när de inte vet om de ska kunna fullfölja sina studier på gymnasiet. Systematiska kvalitetsarbetet Förvaltningen har ett uppdrag från utbildningsnämnden att arbeta för att systematisera och utveckla gymnasiets systematiska kvalitetsarbete. Detta arbete har under våren redovisats för utbildningsnämnden som då beslutade att ge förvaltningen ett utökat uppdrag att ta fram en rutin när det gäller huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. Nämndens mål: Kunskapscentrum Nordost (KCNO) bedriver en attraktiv utbildning för regionens elever och lärare. Målet är uppfyllt KCNO-samarbetet Kommunens vuxenutbildning och svenska för invandrare samordnas av Kunskapscentrum Nordost (KCNO) tillsammans med Danderyd, Täby, Vaxholm och Österåker. KCNO köper också utbildningsplatser från andra kommuner med så kallad interkommunal ersättning. Köp görs antingen för att motsvarande plats inte finns i eget utbud eller för att den sökande har önskemål om att studera på annan ort. KCNO-samarbetet vilar på två ben, dels ett gemensamt kvalitetsarbete men också en gemensam upphandlingsstrategi. Under sommaren har det kommit en EU-dom som i korthet innebär att ett auktorisationsförfarande inte är att jämställa med upphandling. Detta öppnar upp nya möjligheter för kommunerna att leverera utbildningstjänster. Flera kommuner inom och utom KCNOsamarbetet funderar nu därför på att ställa om till auktorisation och därmed kan en av grundvalarna för KCNO-samarbetet falla. Samtidigt har den regionala samverkan inom KSL inom området tagit ny fart. Tills vidare, i skrivande stund, fortsätter arbetet inom KCNO dock enligt plan. Elevenkäter Sedan år 2013 genomför Kommunförbundet Stockholms län (KSL) årligen en gemensam studerandeenkät för hela länets vuxenutbildning. I enkäten ställs bland annat frågor om de studerande kan rekommendera sin skola till andra och om eleven anser att utbildningen ger ökade möjligheter till arbete eller fortsatta studier. Enkäten genomförs i april varje år och resultatet av årets enkät visar att eleverna i hög grad är nöjda med den utbildning de erbjuds genom KCNO:s anordnare, även om det varierar mellan olika anordnare. När det gäller enkäten för vuxenutbildningen och påståendet "Det är arbetsro på mina lektioner", (där skalan 1-5 där 1 är stämmer inte alls och 5 är stämmer helt), blir snittomdömet 4.2 (jämfört med 4.1 för och 4.2 för 2014). För samtliga påståenden gäller att eleverna har gett ett liknande omdöme jämfört med föregående år och där de allra flesta påståenden får ett samlat omdöme över 4.0. Ett område som dock får något lägre betyg av de studerande gäller påståenden kring om eleverna får välja hur man redovisar sina kunskaper där snittet landar på 3.3. för Vallentunaelevernas svar. Utbildningsnämnden, Delårsrapport januari-augusti 9(22) 73

72 När det gäller enkätfrågorna riktade till eleverna som läser SFI ger de ett betyg i snitt över 4.0, förutom påståendena som handlar om eleverna får vara med och bestämma om vad de ska göra på lektionerna där ett samlat omdöme blir 3.7. Nämndens mål: Eleverna vid Kunskapscentrum Nordost (KCNO) ska nå höga resultat. Arbete pågår I årets första tertialrapport redovisades statistik från KCNO:s verksamhetsberättelse och gällde hela. I denna delårsberättelse redovisas statistik från KCNO:s egen delårsberättelse och statistiken avser våren. Antal elever Minskat antal elever som studerar Vallentuna KCNO Antal VT-16 Differens VT16- VT15 (antal) Antal VT-16 Differens VT16- VT15 (antal) Gymnasiala kurser Grundläggande kurser SFI, avtalade skolor Antal elever från KCNO-kommunerna som under första halvåret valde att studera genom någon av KCNO:s anordnare har minskat väsentligt både när det gäller grundläggande kurser och gymnasiala kurser samt SFI. KCNO resonerar kring minskningarna i sin delårsrapport och menar att det föregående år (2014 och ) varit ovanligt många studerande inom både gymnasiala och grundläggande kurser och att de siffror vi sett under våren kan vara en återgång till mer normala volymer. Även antalet SFI-studerande har minskat för samtliga KCNO-kommuner. KCNO skriver i sin delårsrapport att man hade förväntat sig ett större inflöde av SFI-elever, men att det ännu inte har skett. KCNO har ingen förklaring till detta. Betyg När det gäller betygsfördelningen bland de gymnasiala kurserna som lästes av studerande från Vallentuna var det 81 procent av kurserna som ledde till något av betygen A-E, vilket var samma som i KCNO i stort. När det gäller betygsfördelningen bland de grundläggande kurserna var det 79 procent av kurserna som ledde till något av betygen A-E, vilket är sämre än KCNO i stort där 87 procent av kurserna ledde till något av betygen A-E. I statistiken ryms dock endast ett fåtal individer från Vallentuna som läste någon av de grundläggande kurserna. Betygsfördelning för gymnasiala kurser, studerande från Vallentuna kommun samt totalt för KCNO januari-juni. Gyvux Vallentuna KCNO Antal Andel Antal Andel A % % B % % C % % Utbildningsnämnden, Delårsrapport januari-augusti 10(22) 74

73 Gyvux Vallentuna KCNO D % % E % % F % % Betygsfördelning för grundläggande vuxenutbildning, studerande från Vallentuna kommun samt totalt för KCNO januari-juni - fördelat per kurs. Gruvux Vallentuna KCNO Antal Andel Antal Andel A 0 0% 23 6% B 3 13% 45 12% C 1 4% 77 21% D 6 25% 69 19% E 9 38% % F 5 21% 49 13% SFI har liksom övriga studieformer också betygsskalan A-F. Alla elever ska lämna med godkända betyg så betyget F används i princip inte. Betygsutfallet för sfi-studier VT-16, elever folkbokförda i Vallentuna samt totalt för KCNO. Vallentuna KCNO Antal Andel Antal Andel A 3 5% 12 4% B 8 15% 37 12% C 13 24% 69 23% D 19 35% 97 33% E 12 22% 83 28% God ekonomisk hushållning Kommungemensamt mål: Verksamheterna ska bedrivas kostnadseffektivt. Arbete pågår Prognos måluppfyllelse helår Målet uppfyllt God ekonomisk hushållning förutsätter att verksamheten ryms inom den ekonomiska budgetramen. Vallentuna gymnasiums verksamhet regleras dessutom av olika lagar, förordningar och nationella mål. Vallentuna kommuns gymnasieskola ska ha en balanserad ekonomi där elever kan känna sig trygga, sedda och kan prestera maximalt utifrån sin egen förmåga. Utbildningsnämnden, Delårsrapport januari-augusti 11(22) 75

74 Antalet elever på Vallentuna gymnasium har växt under året. Hittills i år har gymnasiet tagit emot cirka 100 nyanlända elever varav drygt 50 elever anlände under årets första kvartal. Hittills under hösten, inräknat de elever som kom direkt från Optimus, har 45 nyanlända elever börjat på gymnasiet. Av dessa är det 34 elever som är kvar som samtliga är inskrivna på språkintroduktionsprogrammet. I nuläget är det totalt 85 elever som är inskrivna på språkintroduktion. Det innebär ökade kostnader men även ökade intäkter, vilket gör att ekonomin tros kunna balanseras under året. Gymnasiet prognostiserar nu en budget i balans. Gällande lokalförsörjningen har Vallentuna gymnasium tillgång till färre lokaler detta läsår jämfört med föregående år. Vallentuna Friskola har fått tillgång till ett stort klassrum, med tillhörande halvklassrum. Optimus har fått ett helt klassrum och delar också ett klassrum med gymnasiet. Optimus personal har även beretts arbetsplatser i gymnasiets lärararbetsrum. Gymnasiet har därmed tvingats använda tillgängliga lokaler mer effektivt. Fortsatt översyn av lokaler är delar i att skapa bättre förutsättningar för att Vallentuna gymnasium ska ha en ekonomi i balans. Gymnasiet har nu bättre beläggning i klasserna och vissa undervisningsgrupper har man slagit ihop för att få en bättre ekonomi. Tillväxt och utveckling Kommungemensamt mål: Vallentuna kommun bidrar aktivt till en växande storstadsregion. Arbete pågår Prognos måluppfyllelse helår Målet uppfyllt I Vallentuna kommun växer befolkningen. År 2026 beräknas befolkningsmängden uppgå till drygt invånare, en tillväxt med över personer jämfört med i år. Befolkningen växer i alla åldersintervall, även kommuninvånare i gymnasieålder. Mellan åren ökar antalet elever i gymnasieålder (16-19 år) från elever till elever, en ökning med närmare 30 procent. För Vallentuna kommun är det viktigt att kunna möta dagens och framtidens efterfrågan på gymnasieskolan. För att uppnå detta måste lokalerna, även fortsättningsvis, vara ändamålsenliga med en kapacitet som kan möta ett ökande elevantal. Under har en omfattande ombyggnation skett i gymnasieskolans lokaler. Projektet har inneburit att lokalerna anpassats för ett ökat behov av platser inom gymnasiets språkintroduktion. Anpassningen av lokalerna innebär att undervisningen fortsättningsvis kan bedrivas i ändamålsenliga lokaler i ett växande Vallentuna. Gymnasiet vill vara med och bidra till att Vallentuna är en attraktiv kommun och vill samarbeta med företag och föreningsliv. Initiativet kring profiler är ett exempel på detta. Genom att erbjuda attraktiva profiler vill man få fler elever att välja Vallentuna gymnasium och därmed också stanna kvar i sina hemklubbar och i hemkommunen. Av de 7 elever som nu går hockeyprofilen är det några som också har återvänt till kommunen för såväl skolgång som spel. Det finns ett upparbetat samarbete med lokala företag och verksamheter när det gäller att hitta platser för arbetsplatsförlagt lärande (APL) till eleverna på samtliga yrkesprogram vilket kan vara en ingång för eleverna till framtida anställningar och för företagarna att säkerställa kompetent personal. Detta gäller även de elever som gör praktik på yrkesintroduktionsprogrammet. Det har under perioden bestämts att fem elever från årskurs 2 på handels- och administrationsprogrammet kommer att få göra en del av sin APL i Spanien. Det är viktigt är att Vallentuna gymnasium fortsätter sitt arbete med att erbjuda utbildningar som skapar goda förutsättningar för elever idag men också för efterfrågan inom framtidens arbetsmarknad. Även KCNO har en viktig roll att förse framtidens arbetsmarknad och kunna säkerställa utbildad arbetskraft där arbeten finns. Vissa utbildningar tenderar elever att i unga år välja bort, som exempelvis vård- och omsorgsprogrammet, men som sedan får ökad attraktionskraft inom vuxenutbild- Utbildningsnämnden, Delårsrapport januari-augusti 12(22) 76

75 ningen när eleverna blivit lite äldre. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) För kommunen är VFU en god rekryteringsgrund och således en viktig del i ett strategiskt kompetensförsörjningsarbete. Vallentuna kommuns skolor och förskolor tar emot och handleder lärar- och förskollärarstudenter under utbildning. Studenterna läser på Stockholms universitet, Uppsala universitet eller andra lärosäten i Sverige med lärarutbildning. Genom att ha en bra kvalitet på VFU ökar möjligheten att studenten efter examen söker anställning i Vallentuna kommun. I arbetet med de VFU-studenter som gör praktik i Vallentuna har rutinerna för mottagande och uppföljning under VFU-perioderna justerats under perioden. Blivande examensstudenter uppmärksammas särskilt och bjuds bl.a. in till avslutningsträff under sin sista VFU-period. I arbetet med att försöka behålla VFU-studenterna inom kommunen efter examen finns ett tydligt förbättringsområde och här är alla nivåer viktiga bidragare. Under vårterminen genomförde 79 studenter sin VFU i Vallentuna varav 6 studenter var placerade på Vallentuna gymnasium. Andel aktiva handledare var totalt 55 stycken varav 7 på gymnasiet. Det senaste läsåret och fram till höstterminen har 9 av kommunens VFU-studenter anställts inom kommunens verksamheter varav en student på gymnasiet. Ambitionen och målsättningen är att handledarna har den högskolepoänggrundande handledarutbildningen på 7,5 hp. Det sker ett arbete på olika nivåer med att öka andelen handledarutbildade och antalet handledare. Grundpelare i arbetet är att se över och skapa bra förutsättningar och möjligheter för personalen. Det pågår också ett arbete för att öka intresset och viljan att ta emot och handleda studenter. Att ta emot och handleda studenter bidrar till verksamhetsutveckling samt kompetensutveckling för den enskilde handledaren och arbetslaget. Personalen bidrar till att kommunen och samhället i övrigt får kompetenta lärare inom gymnasieskolan, grundskolan, förskolan och fritidshemmet. Energi och miljö Kommungemensamt mål: Utvecklingen av Vallentuna ska vara långsiktigt hållbar. Arbete pågår Prognos måluppfyllelse helår Målet ej uppfyllt men hög positiv förändringstakt Vallentuna gymnasium har arbetat med hållbar utveckling både med fokus på mänskliga rättigheter och på miljön. Det har både anordnats föreläsningar och filmvisningar för eleverna för att lyfta frågorna. Gymnasiet har även i vår anordnat ett FN-rollspel tillsammans med tre andra gymnasieskolor. Se vidare under nämndens mål nedan. Nämndens mål: Vallentuna gymnasium arbetar medvetet för en långsiktigt hållbar utveckling. Arbete pågår Vallentuna gymnasium fick år 2013 Skolverkets utmärkelse "Skola för hållbar utveckling" som handlar om att integrera frågeställningar runt miljö, sociala och ekonomiska frågor samt att göra ungdomar delaktiga i lärprocessen och förbereda dem för framtiden. Ett exempel på det konkreta arbete som görs är att demokrati och hållbarhet är en del i ett större ämnesövergripande projekt för elever i årskurs 2 på samhällsvetenskapsprogrammet. På byggprogrammet arbetar alla elever i års- Utbildningsnämnden, Delårsrapport januari-augusti 13(22) 77

76 kurs 3 med ett projekt kring hållbart samhällsbyggande i kombination med deras gymnasiearbeten. Gymnasiet har också anordnat en temadag om hållbar utveckling där man välkomnade alla kommunens grundskoleelever i årskurs 9. Gymnasiet har även anställt en lektor i hållbar utveckling och samhällsbyggande. Under perioden har ytterligare en lärare anställts som ska arbeta med hållbar utveckling. Miljöcertifiering ISO Under hösten genomfördes besök på hälften av våra skolenheter inklusive Vallentuna gymnasium samt kostenheten och BUF-kontoret, för utredning inför ISO miljöcertifiering. Sammanfattningsvis kunde konsulten konstatera att intresset för miljöfrågan är positiv inom förvaltningen, brandskyddsarbetet är bra och det finns rutiner för (och genomförs) rapportering av tillbud och olyckor i KIA. Ute på våra enheter genomförs flera aktiviteter i syfte att öka medvetenheten kring och minska den skadliga påverkan på vår miljö. Det finns en del förbättringsområden som har att göra med uppdaterad kunskap om lagstiftningen bland annat inom kemikaliehanteringen i våra NO-salar samt hanteringen av farligt avfall. Fortsatt arbete utifrån den fullständiga rapporten kommer att påbörjas under hösten. I detta arbete kommer både gymnasiet och våra grundskolor att delta. Ekologiska livsmedel och matsvinn För tydligare uppföljning av livsmedelsavtalet och till exempel andel ekologiska inköp har kostenheten implementerat ett uppföljningssystem. Jämförelsen mellan perioden och perioden visar att andelen ekologiska inköp ökat från 20 procent - 23 procent. Andelen inköpt färskt kött är uteslutet statistiken då den lokala köttleverantören har problem att leverera statistik till systemet. I kvalitetskraven till nya livsmedelsupphandlingen ställer kostenheten högre krav på att det nya avtalet ska innehålla fler ekologiska varor, för att underlätta för kökspersonalen att kunna beställa mer ekologiskt. Avtalet ska också formuleras så att möjligheten för kommunen att köpa närodlat ska finnas samt att kött ska producerats med god djuromsorg och reglerad antibiotikaanvändning. Arbetet med att sänka svinn fortsätter och statistik på månadsuppföljning av insamlat matavfall ska analyseras för att se om lokala åtgärder gett resultat. För att möjliggöra en ökning av andelen ekologiska livsmedel behöver matsvinnet minska. Ett steg i detta arbete är att menyn för vårterminen-16 är förändrad. Menyn är nu anpassad till gymnasiets målgrupp och det serveras två rätter, mot tidigare tre, varav en är vegetarisk. Med en effektivare planering av portionsmängder minskar överproduktionen och mindre mängd mat behöver slängas. Det vegetariska alternativet är nu mer valbart för alla elever och detta har redan medfört att fler väljer att äta vegetariskt. Med två rätter istället för tre finns tid för att laga maten från grunden i en större utsträckning än tidigare. Att köken ska kunna köpa närproducerade livsmedel kommer möjliggöras i kommande livsmedelsupphandling, som beräknas vara klar sommaren Redan idag finns kontakter med Vallentunaproducenter som är beredda att sälja till skolorna. Vid renovering eller nybyggnation förespråkar kostenheten maskiner och utrustning med låg miljöpåverkan. Jämställdhet och mångfald Kommungemensamt mål: Arbeta enligt jämställdhets- och mångfaldsplan. Arbete pågår Prognos måluppfyllelse helår Målet uppfyllt Utbildningsnämnden, Delårsrapport januari-augusti 14(22) 78

77 Arbetet utifrån jämställdhets- och mångfaldsplan är inlett. Enligt planen ska måluppfyllelsen kommenteras i samband med verksamhetsberättelsen i slutet av året. Utbildningsnämnden, Delårsrapport januari-augusti 15(22) 79

78 Styrkort Sammanfattning av nämndens nyckeltal Utfall 2014 Kund/invånare Andelen elever i åk 2 som kan rekommendera sin skola 43 % 46 % 79 % Andelen elever i åk 2 som är trygga 84 % 70 % 90 % Andelen elever i åk 2 som upplever studiero på lektionerna 38 % 36 % 49 % Andelen studerande inom KCNO som kan rekommendera sin skola 89 % 77 % Verksamhet Andelen förstahandssökande till Vallentuna gymnasium 7 % 12 % 11 % Andelen elever med yrkesexamen i åk 3 prel 58 % 76 % 69 % Andelen elever med högskolebehörighet i åk 3 prel 76 % 68 % 77 % Genomsnittligt betygspoäng i åk 3, yrkesprogram prel 11,3 12,7 11,0 Genomsnittligt betygspoäng i åk 3, högskoleförberedande program Vallentuna gymnasium arbetar för fortsatt certifiering inom Skola för hållbar utveckling Andel studerande inom grundläggande vuxenutbildningen med godkända kursbetyg Andel studerande inom gymnasiala vuxenutbildningen med godkända kursbetyg Andel av kommuninvånarna i åldern år som deltar i organiserad verksamhet, studerar, arbetar eller har praktikplats prel 12,4 13,0 12,4 Ja Ja Ja 92 % 97 % 85 % 82 % 87 % u.s. 96 % Ekonomi Utbildningsnämndens resultat (prognos ), mnkr Positivt ekonomiskt resultat - fast rambudget Ja Ja Ja Positivt ekonomiskt resultat - resultatenhet Nej Nej Nej Positivt ekonomiskt resultat - volymstyrd peng Ja Ja Nej Medarbetare Sjukfrånvaro 7,1 % 5,5 % 4 % Könsfördelning, andel män 45 % 47 % 44 % Utbildningsnämnden, Delårsrapport januari-augusti 16(22) 80

79 Analys - Kund/Invånare Utfall perioden 2014 Andel elever i åk 2 som kan rekommendera sin skola 43 % 46 % 79 % Andel elever i åk 2 som är trygga 84 % 70 % 90 % Andel elever i åk 2 som upplever studiero på lektionerna Andel studerande inom KCNO som kan rekommendera sin skola 38 % 36 % 49 % 89 % 77 % Kommentar I tertialrapport 1 för analyseras enkätresultaten närmare under målen "Vallentuna gymnasium ska vara en attraktiv skola för regionens elever", "Eleverna vid Vallentuna gymnasium ska nå höga resultat" samt "KCNO bedriver en attraktiv utbildning för regionens elever och lärare". Analys - Verksamhet Prognos Utfall perioden 2014 Antal elever i Vallentuna gymnasium varav folkbokförda i andra kommuner Andel förstahandssökande till Vallentuna gymnasium 7 % 12 % 11 % Andel elever med yrkesexamen i åk 3 prel 58 % 76 % 69 % Andel elever med högskolebehörighet i åk 3 prel 76 % 68 % 77 % Genomsnittlig betygspoäng åk 3, yrkesprogram prel 11,3 12,7 11,0 Genomsnittlig betygspoäng åk 3, högskoleförberedande program Vallentuna gymnasium arbetar för fortsatt certifiering inom Skola för hållbar utveckling Andel studerande inom grundläggande vuxenutbildningen med godkända kursbetyg Andel studerande inom gymnasiala vuxenutbildningen med godkända kursbetyg Andel av kommuninvånarna i åldern år som deltar i organiserad verksamhet, studerar, arbetar eller har praktikplats prel 12,4 13,0 12,4 Ja Ja Ja Ja 79 % 92 % 97 % 81 % 80 % 82 % 87 % u.s. 96 % Andel förstahandssökande avser första sökomgången. Kommentar Utbildningsnämnden har beslutat att naturvetenskapliga programmet samt teknikprogrammet inte ska erbjudas under läsåret /2017 på grund av ett lågt sökintresse. Vallentuna gymnasium har påbörjat ett arbete för att lyfta gymnasiets goda arbete genom att prata mer om de internationella samarbeten som skolan har. Gymnasiet har även inlett ett samarbete med några av de högstadieskolor vars elever i störst utsträckning väljer Vallentuna gymnasium. Elever i årskurs 9 från dessa skolor erbjuds undervisning i engelska och matematik på gymnasienivå. På skolan pågår även en rad lokala insatser som en del av det systematiska kvalitetsarbetet vad gäller arbetsro och trygghet. Utbildningsnämnden, Delårsrapport januari-augusti 17(22) 81

80 Det har även skett en intensifiering av arbetet med profiler och detta kommer att fortsätta under nuvarande läsår. Det har också beslutats att Vallentuna gymnasium kommer att delta i arbetet med PRIO under hösten. PRIO-projektet som initieras av Sveriges kommuner och landsting (SKL) syftar till förbättrade elevresultat genom kartläggning och utvecklingsarbete av skolans processer och arbetssätt. För mer information om förvaltningens arbete med ungdomar som omfattas av aktivitetsansvaret, se inledande avsnitt i rapporten. När det gäller andel av kommuninvånare i åldern år som deltar i organiserad verksamhet, studerar, arbetar eller har praktikplats har både källor för insamlandet av information och vad som rapporteras in som ett deltagande ändrats. I årets statistik omfattas inte de personer som har kontaktas, men där ingen åtgärd har kunna igångsättas. Statistiken är därför inte jämförbar med föregående år. Se mer under rubriken "Vallentuna ska bedriva en verksamhet av hög kvalitet" inledningsvis. Se nämndmålet "Eleverna vid KCNO ska nå höga resultat" gällande mer information kring vuxenutbildningen. Prognoser Inga prognoser görs angående betygspoäng eller andel med examen i gymnasieskolan. Detta på grund av att det endast finns statistik från 2014 vilket utgör ett för litet underlag för prognoser. Analys - Ekonomi Sammanfattning Utbildningsnämndens budget består av en budgetram omfattande 30,2 mnkr, en resultatenhet som är intäktsfinansierad samt en budget för gymnasieskolpeng om 121,0 mnkr. Budgeten för gymnasieskolpengen är volymstyrd och baseras på en befolkningsprognos. Den totala prognosen för fasta ramen visar ett överskott på 1,5 mnkr vid årets slut. Inom fasta ramen förväntas bland annat tilläggsbelopp och KCNO generera överskott. Prognosen för resultatenheten Vallentuna gymnasium är en budget i balans, vilket är en förbättring mot tidigare år. Detta beror främst på fler elever och höjd peng för språkintroduktionen. Prognosen för gymnasieskolpengen är ett underskott på -3,0 mnkr vid årets slut. Prognosen baseras på andelen budget som nyttjats under jan-sept och antal elever registrerade i september. Prognosen är säkrare än i uppföljningen per jan-juni. (Tkr) Sparande i eget kapital Budget Avvikelse prognos Avvikelse Avvikelse 2014 Utbildningsnämnden UN resultatenhet Gymnasieskolpeng Kommentar Se sammanfattningen ovan. Utbildningsnämnden, Delårsrapport januari-augusti 18(22) 82

81 Driftsredovisning Driftsredovisning nämndens verksamheter Verksamhet(tkr) Budget Bokfört perioden % Prognos Avvikelse mot budget Budget Bokfört perioden % Bokslut TOTALT K I N % % Utbildningsnämnden samt gymnasieintagningen i Sthlms län K I N % % 580 Elevresor, inackorderingstillägg, elevförsäkring, lokaler, skoldatatek, ungdomsmott samt ungdomsuppföljning K I N % % Tilläggsbelopp inom gymnasieskolan K I N % % Tilläggsbelopp och elevresor inom gymnasiesärskola samt särvux K I 0 N % % Vuxenutbildning inom Kunskapscentrum Nordost K I N % * K = Kostnad, I = Intäkt, N = Netto Kommentar Budgetramen för utbildningsnämndens fasta ram uppgår till ca 30,2 mnkr inklusive Kunskapscentrum Nordost (KCNO). Den totala prognosen för fasta ramen är ett överskott på 1,5 mnkr på helåret. Utbildningsnämnden och antagningskostnaden ligger högt mot budget efter det första halvåret vilket beror på att hela kostnaden för gymnasieantagningen har tagits under vårterminen. Även elevresorna ligger högt mot budget. Enligt ett tidigare beslut i nämnden får alla folkbokförda elever i Vallentuna ett busskort, oavsett studieplats i Stockholms län. Arbetet med att se över Vallentuna gymnasiums lokaler fortsätter under året och den totala budgeten för elevresor, inackorderingstillägg med flera beräknas ligga i nivå med budget. Utbildningsnämnden, Delårsrapport januari-augusti 19(22) 83

82 Utfallet för tilläggsbelopp inom gymnasieskolan ligger lågt mot budget. Främsta orsaken är att ansökningarna har inkommit sent och inte hunnit utredas. Handläggaren fortsätter att bedriva arbete kring hela tilläggspengsförfarandet enligt god ekonomisk hushållning. Prognosen är ett överskott på 0,5 mnkr vid årets slut. Prognosen för tilläggsbelopp för gymnasiesärskolan följer budget. Särvux är en rättighetslagstiftad verksamhet där kostnaderna kan fluktuera beroende på vilken typ av funktionsnedsättning eleven har. Vallentuna kommun använder sig av terminsfakturering vilket innebär att alla kostnader ännu ej är bokförda. Prognosen är ett överskott mot budget på 0,5 mnkr. Vuxenutbildningen och SFI ligger för närvarande mycket lågt mot budget, vilket delvis kan hänföras till eftersläpning i redovisningen. Prognosen för helåret är ett överskott på 0,5 mnkr. UN resultatenhet Verksamhet (tkr) Ing. värde sparande i eget kapital Budget Bokfört perioden % Avvikelse mot budget Budget Bokfört perioden % Bokslut 662 Vallentuna gymnasium K % % I % % N * K = kostnad, I = intäkt, N = netto Kommentarer till avvikelse UN resultatenhet Resultatenheten Vallentuna gymnasium visar på ett underskott på ca 0,8 mnkr per jan-aug. Prognosen för är en budget i balans. Det beror bland annat på ökat antal elever mot budget och att gymnasiet har sänkt de fasta kostnaderna såväl totalt som per elev genom att hyra ut fler lokaler till externa, såväl friskolan som till optimus. Även den höjda pengen för språkintroduktionen är en bidragande faktor. Gymnasieskolpeng summering Tkr Budget % Prognos Bokfört perioden Avvikelse mot budget Budget Bokfört perioden % Bokslut Gymnasieskolpeng summering K I N % % * K = kostnad, I = intäkt, N = netto Kommentarer till avvikelse gymnasieskolpeng Budgetramen för gymnasieskolpengen uppgår till 121,0 mnkr. Gymnasieskolpeng betalas ut till folkbokförda elever som går i kommunens egna gymnasieskola och till kommunala och fristående gymnasieskolor utanför kommunen. Vallentuna kommun är med i den gemensamma gymnasieregionen som kommunerna i Stockholms län, med stöd av Kommunförbundet i Stockholms län (KSL), har varit med och skapat. En årlig programprislista är gemensam för alla i samarbetet. Utfallet efter åtta månader ligger något över riktvärdet på 67 procent. Budgeten för gymnasieskolpengen baseras på befolkningsprognosen som kom i april, men sedan dess har det skett förändringar i Utbildningsnämnden, Delårsrapport januari-augusti 20(22) 84

83 omvärlden. I och med flyktingsituationen har antalet elever på introduktionsprogrammet språkintroduktion ökat kraftigt under läsåret och kommer fortsatt ligga högt, effekter som ses i utfallet. Statsbidragen kompenserar delvis för de ökade kostnaderna, så länge eleverna är asylsökande. Om och när de får permanent uppehållstillstånd blir de kommunens egna elever och därmed upphör statsbidraget vilket kan få ytterligare konsekvenser för budgethållningen. Prognosen för gymnasieskolpengen är ett underskott om 3,0 mnkr. Prognosen är nu relativ säker. Investeringsredovisning Investeringsprojekt Budget Bokfört perioden % Prognos Avvikelse mot budget Totalt (mnkr) Investeringar Utbildningsnämnden Kommentar Av det årliga anslaget på 500 tkr har 49 tkr utnyttjas under denna period. Prognosen för är att cirka 200 tkr av investeringsanslaget kommer att nyttjas, bland annat på lokaleffektivisering. Analys - Medarbetare Utfall perioden 2014 Sjukfrånvaro 7,1 % 5,5 % 4 % Könsfördelning, andel män 45 % 47 % 44 % Personal Utfall perioden 2014 Antal anställda Antal årsarbetare 50, Medelålder 44,7 46,5 45,8 Medellön (tkr) 34,0 33,8 32,1 Medianlön (tkr) 33,8 32,8 32,4 Sjukfrånvaro i % av arbetad tid enligt avtal Utfall perioden 2014 Andel sjukdagar som avser de som är sjuka 60 dagar eller mer 59,9 % 67,6 58,6 Sjukfrånvaro fördelad på kön Utbildningsnämnden, Delårsrapport januari-augusti 21(22) 85

84 Utfall perioden 2014 Män 5,1 % 6,3 3,5 Kvinnor 8,8 % 4,7 4,4 Sjukfrånvaro fördelad på ålder 29 år och yngre 0,2 % 0,0 0, år 5,4 % 5,8 4,7 50 år och äldre 11,7 % 5,3 3,1 Samtliga 7,1 % 5,5 4,0 Personalomsättning % Utfall perioden 2014 Totalt 9,1 % 10,9 14,7 Jämställdhet och mångfald % Utfall perioden 2014 Antal anställda, andel män 45 % Medarbetarenkät 2014 (indexform) Område Kommunen totalt Gymnasieskola Motivation Ledarskap Styrning HME Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA) har tagit fram en modell för att kontinuerligt utvärdera arbetsgivarpolitiken i kommuner och landsting med bäring på Hållbart medarbetarengagemang (HME). Kommuner och landsting erbjuds att använda nio gemensamma enkätfrågor inom området att komplettera sina respektive medarbetarenkäter med, eller att använda som en fristående enkät. Syftet är dels att skapa ett jämförelsematerial, men också att kunna analysera kopplingen mellan medarbetarengagemang och verksamhetsresultat. Kommentar Det noteras att sjukfrånvaron är högre än kommunens mål på 5 %. Statistiken redovisas i VAG (Förvaltningens arbetsmiljögrupp) och analyseras där. Verksamheten arbetar regelbundet med förebyggande insatser i form av friskvård, ergonomi och tidig rehabilitering samt utbildning inom social och organisatorisk arbetsmiljö i samarbete med HR-avdelningen. Utbildningsnämnden, Delårsrapport januari-augusti 22(22) 86

85 TERTIAL 2 Socialnämnden Delårsrapport januariaugusti 87

86 Innehållsförteckning Måluppfyllelse...3 Strategiska inriktningar...3 Styrkort...16 Analys - Kund/Invånare...16 Analys - Verksamhet...17 Analys - Ekonomi...23 Analys - Medarbetare...29 Socialnämnden, Delårsrapport januari-augusti 2(32) 88

87 Måluppfyllelse Under den här rubriken sammanställs måluppfyllelsen i två tabeller, en tabell med utfallet och en tabell med prognos helår. Därefter redovisas, per strategisk inriktning, kommungemensamma mål och nämndmål mer i detalj med kommentarer. Sammanställning måluppfyllelse - Utfall Kommungemensamma mål Nämndens mål Totalt antal: 5 8 Förväntad effekt för perioden uppnådd: 1 1 Arbete pågår: 4 7 Ej påbörjad: Sammanställning måluppfyllelse - Prognos helår Kommungemensamma mål Nämndens mål Totalt antal: 5 8 Målet uppfyllt 5 8 Målet ej uppfyllt men hög positiv förändringstakt Målet ej uppfyllt och låg förändringstakt Strategiska inriktningar Kund/invånare Kommungemensamt mål: Vallentuna kommun ska bedriva verksamhet av hög kvalitet. Arbete pågår Prognos måluppfyllelse helår Målet uppfyllt Inom socialtjänsten pågår ett stort antal utvecklingsaktiviteter för att ytterligare säkerställa och utveckla kvaliteten i verksamheten. Exempel på detta är: Öka kunskapen kring våld i nära relationer (öka kunskap om hur detta ska hanteras inom verksamheten) Trygg hemgång äldre, start av pilotverksamhet (speciell verksamhet som ger stöd till äldre efter sjukhusvistelse) Informationen från socialförvaltningen ska göras lättillgänglig och anpassad till målgruppen Utvecklingsarbete för bättre arbetsmiljö inom myndighetsavdelningen Utöka antalet lokala träffpunkter (etablera träffpunktsverksamhet på flera platser i Socialnämnden, Delårsrapport januari-augusti 3(32) 89

88 kommunen) Vidareutveckla återkopplingen till kommuninnevånare gällande utveckling av socialtjänsten Välfärdsteknologi, natt tillsyn hemtjänst (trygghetstillsyn via webbkamera inom hemtjänst) Implementera metoden lågaffektivt bemötande inom socialpsykiatrin Utfall av dessa aktiviteter redovisas under respektive nämndmål. Nämndens mål: Socialnämnden ska stärka individen till ett mer självständigt liv. Arbete pågår Öka kunskapen kring våld i nära relationer Kort beskrivning Socialtjänsten har utarbetat nya riktlinjer för arbetet med våld i nära relationer inom Vallentuna kommun. Det är av stor vikt att all personal ska kunna hantera ärenden där det förekommer våld i nära relation utifrån gällande lagstiftning och i enlighet med föreskrifter och allmänna råd från Socialstyrelsen. För att förbättra detta område genomförs en satsning på kompetens och information. Inom alla verksamheter ska rutiner utformas för att personal ska vara uppmärksam på och veta hur man ska hantera olika situationer. En särskild satsning på kompetensutveckling inom utförarverksamheter görs också. Myndighetsavdelningen uppdaterar sina rutiner i enlighet med de nya riktlinjerna samt tillser att handläggare har adekvat utbildning inom området. Förväntad effekt Minst 20 procent av personal som arbetar inom utförarverksamheten ska under året erbjudas utbildning för att höja kompetensen inom området. Dessutom ska information/diskussioner kring detta genomföras vid minst ett tillfälle under året i varje personalgrupp. På myndighetsavdelningen ska alla handläggare ha adekvat utbildning inom området. Uppnådd effekt Under våren har ett stort antal av verksamhetens personal genomgått utbildningar inom området våld i nära relationer. Lokala rutiner har utarbetats i ett stort antal verksamheter som tydliggör hur personal ska agera om man misstänker våld i nära relationer. Ett övergripande nätverk för kontaktpersoner kring våld i nära relationer är skapat som kommer att ha möten en gång per termin. Trygg hemgång äldre, start av pilotverksamhet Kort beskrivning Projektet syftar till att utveckla socialtjänsten i Vallentuna till ett nytänkande arbetssätt där förebyggande åtgärder ska vara utgångspunkten och en ökad självständighet ska vara målsättningen. Vid årsskiftet har förslagen för en arbetsmodell kallad "Trygg hemgång i Vallentuna" utarbetats och presenterats för styrgruppen. Under kommer en pilotverksamhet att startas utifrån den framtagna arbetsmodellen. Förväntad effekt En verksamhet kommer att startas som ger möjlighet att prova arbetssättet. Under året kommer även utvärdering av arbetsformen att påbörjas. Uppnådd effekt Enhetsledare och lokaler för verksamheten är klara, rekrytering av personal pågår och beräknas vara klart i slutet av september. Ytterligare analys och beskrivning av lämpligt arbetssätt är påbörjat. Samarbete kring rutiner för myndighet och utförare pågår. Beräknat startdatum för att kunna erbjuda kunder verksamheten är Informationen från socialförvaltningen ska göras lättillgänglig och anpassad till Socialnämnden, Delårsrapport januari-augusti 4(32) 90

89 målgruppen Kort beskrivning För att tillgodose medborgarnas behov av information krävs det att den är lättillgänglig och anpassad till målgruppen. Ett utvecklingsarbete kommer att genomföras för att ytterligare förbättra informationen från socialtjänsten. En del i detta är att öka aktiviteten inom verksamheten så att informationen är uppdaterad och målgruppsanpassad. Förväntad effekt Kommuninvånarna får en bättre anpassad information genom att vi under året genomför följande: Öka aktiviteten bland de lokala redaktörerna inom verksamheterna så att aktuell information förmedlas. Vidare kommer en översyn av information vad gäller tillgänglighet och målgruppsanpassning att genomföras. Slutligen kommer vi under året utarbeta informationsmaterial för äldreboenden som har fokus på nya kunder och närstående samt information kring integration av nyanlända och ensamkommande barn. Uppnådd effekt Under våren har flera av socialförvaltningens medarbetare fått utbildning och behörighet i webbredigering så att de inom sitt område kan förmedla och korrigera information enklare på kommunens hemsida. För att underlätta det arbetet har en ny kommunikationsplan skapats som beskriver rutiner kopplat till ansvar och roller. Vidare har förvaltningen ökat informationsförmedling via det sociala nätverket Facebook. Lättläst information kring daglig verksamhet har framarbetats. Dessutom har tryckt information utarbetats för ett flertal verksamheter såsom Vallentuna arbetscoachning, Addictusmottagningen, Korallen, Väsbygården och kring våld i nära relationer. Vallentuna arbetscoachning, vidareutveckling Kort beskrivning Vallentuna arbetscoachning som startades under kommer under året att etablera och vidareutveckla verksamheten. Arbetet består i att finna arbets-/ praktikplatser, utveckla samverkansformer och metoder för verksamheten. Perioden när verksamheten ska etablera sitt arbetssätt är mycket viktigt att följa eftersom det kommer att prägla verksamhetens fortsatta arbete. Förväntad effekt Vallentuna Arbetscoachning ska under fått ut 10 kunder i anställning och vid årets slut ska 60 procent av kunderna ha en praktikplats. Samtidigt ska en utvärdering av måluppfyllelse för verksamheten enligt projektplan ska göras. Uppnådd effekt Vallentuna arbetscoachning har för närvarande 62 kunder varav 33 i praktik och 8 i anställning. Ett aktivt arbete med att etablera företagskontakter pågår där bland annat en utbildningsdag kring företagskontakter är inplanerad. Det metodmaterial som används inom verksamheten har utvärderats och uppdaterats. För närvarande har en socionomstuderande praktik inom verksamheten med uppdrag att studera det ledarskap som tillämpas i verksamheten. Nämndens mål: Socialnämndens verksamheter ska skapa trygghet för Vallentuna kommuns invånare. Arbete pågår Utvecklingsarbete för bättre arbetsmiljö inom myndighetsavdelningen. Kort beskrivning Myndighetsavdelningen inom socialförvaltningen har fått en allt mer pressad arbetssituation på grund av stora svårigheter att rekrytera handläggare. Situationen är likartad inom många kommuner i Stockholmsområdet. Insatser kommer att genomföras för att förbättra Socialnämnden, Delårsrapport januari-augusti 5(32) 91

90 arbetssituationen på myndighetsavdelningen. Förväntad effekt Genom de insatser som genomförs minska såväl personalomsättning som andelen sjukskrivningar inom myndighetsavdelningen. Vid höstens medarbetarundersökning förväntas personalens index för HME (Hållbart Medarbetar Engagemang) vara oförändrat eller bättre än vid föregående mätning. Uppnådd effekt I höstens medarbetarenkät kommer det för denna avdelning att finnas ytterligare några frågor för att fånga den psykosociala arbetsmiljön. Administratörer är rekryterade som ska kunna avlasta handläggare och chefer för att förbättra arbetssituationen. En resursperson för lokalt IT-stöd rekryteras förnärvarande. Myndighetsavdelningens samordnare deltar i kommunens ledarutvecklingsprogram för att ytterligare förstärka ledarskapet. Utöka antalet lokala träffpunkter Kort beskrivning Träffpunktsverksamheten har stor betydelse för många äldre och personer med funktionsnedsättningar. Verksamheten skapar förutsättningar för social samvaro och stimulans för många kommuninvånare. Träffpunkten är bas för Vallentuna kommuns anhörigstöd samt frivilligverksamhet. Här finns också syn- och hörselinstruktör. För att ge fler möjlighet att delta i den sortens verksamhet behöver den etableras på fler platser i kommunen. Förväntad effekt Verksamheten kommer att ge fler personer möjlighet att besöka en verksamhet för socialt utbyte med mera. Den nya träffpunktsverksamheten förväntas också bli en kontaktyta för anhörigkonsulent, syn- hörselinstruktör med flera i sitt uppsökande arbete. Under året förväntas minst en ny träffpunktsverksamhet etableras på lämplig plats i kommunen. Dessutom kommer förberedelsearbetet för ytterligare verksamheter att fortlöpa. Uppnådd effekt En styrgrupp för arbetet har startats och gruppen hade sitt första möte under försommaren. Kommunens frivilligutvecklare arbetar intensivt med ett antal olika projekt med följande prioritetsordning. 1 Träffpunkt Kårsta, 2 Träffpunkt Korallen & Väsbygården, 3 Träffpunkt Brottby. I Kårsta planeras en träffpunkt i Kårstaskolans bibliotek som är öppen en eftermiddag i veckan. Träffpunkten startas i samverkan med kultur- och fritidsförvaltningen, barn- och ungdomsförvaltningen samt lokala föreningar och planeras öppna Träffpunkter på Väsbygården respektive Korallen med tänkt öppettid en eftermiddag i veckan för boende och anhöriga på respektive boende samt boende i närområdet. Planerad start under september. Samtliga verksamheter kommer initialt att få stöd från personal från Träffpunkten. Starten av samtliga verksamheter är beroende av medverkan från volontärer. Vidareutveckla återkopplingen till kommuninvånare gällande utveckling av socialtjänsten Kort beskrivning Inom socialtjänsten har bland annat arbetet med införande av kvalitetsledningssystem inneburit att det finns allt fler rapporter som beskriver utveckling av kvaliteten i verksamheterna. För att öka möjligheten för invånare att ta del av detta material ska publicering av informationen förbättras. Förväntad effekt Under året kommer ytterligare en jämförelsetjänst för dagligverksamhet att utformas. Resultat av tillsyner, avtalsuppföljningar och undersökningen "vad tycker de äldre" kommer att publiceras på kommunens hemsida. Uppnådd effekt En jämförelsetjänst för daglig verksamhet har tillgängliggjorts på kommunens hemsida där LOVföretag som antagits som utförare finns presenterade. Sedan tidigare finns här även jämförelsetjänst Socialnämnden, Delårsrapport januari-augusti 6(32) 92

91 för hemtjänst samt särskilt boende äldre. Efter genomförande av höstens avtalsuppföljningar kommer delar av utfallet från dessa att publiceras. Även den kundundersökning som genomförts inom området funktionshinder samt undersökningen kring vad de äldre tycker kommer att publiceras under hösten. Välfärdsteknologi, natt tillsyn hemtjänst. Kort beskrivning Nattillsyn via webbkamera gör det möjligt att titta till en person, utan att fysiskt behöva vara på plats. En tillsynskamera kan förbättra sömnen för den som känner sig störd av tillsynsbesök från nattpatrullen. Det går till så att personalen gör "tillsynsbesök" genom att logga in på webbkameran vid en bestämd tidpunkt för att se till att allt är som det ska. Om personen inte sover i sin säng, ringer personalen upp kunden, uteblir svar åker nattpatrullen direkt till bostaden. Förväntad effekt Kunderna slipper onödiga fysiska besök i bostaden nattetid och kan få en lugnare samt ostörd nattsömn. Dessutom kan nattpatrullen minska sina resor genom att enbart befogade besök görs. Insatsen ska vid årets slut vara etablerad och känd bland kunder inom hemtjänsten. Under året ska även en första utvärdering av insatsen ha genomförts. Uppnådd effekt Ett mindre antal kunder som önskat tjänsten har under våren fått prova tillsynsformen. Utvärderingen av prövotiden visade att tillsynsformen har upplevts positiv av såväl kunder som personal. Från hösten är tjänsten en insats som kan erbjudas personer som önskar insatsformen och en förnyad utvärdering kommer att genomföras under första kvartalet Implementera metoden lågaffektivt bemötande inom Tuna omsorger Kort beskrivning Många problemskapande beteenden inträffar när kunden har en hög affektnivå. Därför måste personalen använda sig av metoder som skyddar både kunden och sig själva från att gå upp i affekt. Det gäller både i bemötandet i vardagen och i metoder för hantering av våldsamt beteende. Den lågaffektiva pedagogiken handlar om hur personalen kan skapa en miljö präglad av lugn och positiva förväntningar på kunderna i syfte att minska stress och problemskapande beteende. Metoden handlar om tänkande och praktiska förhållningssätt som kroppsspråk, fysiskt avstånd och konfliktutvärdering. Metoden är etablerad och tillämpas inom ett stort antal verksamheter för personer med funktionsnedsättningar i Sverige. Förväntad effekt Genom att minst 85 procent av personalen i verksamheten ska ha genomgått utbildning i metoden och metoden tillämpas vid minst 80 procent av berörda enheter innan årsskiftet förväntas en minskning av stress och problemskapande beteenden. Uppnådd effekt En stor andel medarbetare deltog i en utbildningsdag om lågaffektivt bemötande. De medarbetare som inte hade möjlighet att delta vid detta tillfälle kommer att genomföra utbildningen under hösten. Litteratur i lågaffektivt bemötande finns tillgängligt i gemensamma biblioteket för verksamheten. Under hösten kommer arbetssättet att implementeras vid samtliga enheter. God ekonomisk hushållning Kommungemensamt mål: Verksamheterna ska bedrivas kostnadseffektivt. Arbete pågår Socialnämnden, Delårsrapport januari-augusti 7(32) 93

92 Prognos måluppfyllelse helår Målet uppfyllt Inom socialtjänsten pågår ett stort antal utvecklingsaktiviteter för att ytterligare förbättra vår kostnadseffektivitet. Exempel på detta är: Aktivt arbete för att minska sjukfrånvaron inom verksamheten Uppstart av verksamhet för ensamkommande flyktingbarn Införande av lagen om valfrihet (LOV) inom LSS 9:10, (Daglig verksamhet) Tidsregistreringssystem hemtjänst Implementera vårdplanering via videokonferenslösning Fokusarbete kring barn med hög skolfrånvaro I samarbete med andra förvaltningar effektivisera hanteringen av träningslägenheter. Utfall av dessa aktiviteter redovisas under respektive nämndmål. Nämndens mål: Socialnämnden ska använda sina resurser så dessa skapar största möjliga kundnytta. Arbete pågår Aktivt arbete för att minska sjukfrånvaron inom verksamheten. Kort beskrivning Sjukfrånvaron inom socialtjänsten har ökat från 5,6 procent 2014 till 6,8 procent. Förändringarna varierar mellan verksamheterna där vissa har en kraftig förändring. Generellt har andelen långtidssjukskrivningar ökat, jämfört med tidigare år. Förväntad effekt Inom varje verksamhet ska ett aktivt arbete fortgå för att öka frisknärvaron så att socialtjänstens sjukfrånvaro för ska understiga 6,8 procent. vilket var års värde. Uppnådd effekt Under våren hade förvaltningen en mycket hög sjukfrånvaron, vilken sedan har sjunkit drastiskt under hela våren. Normalt brukar sjukfrånvaron öka under höstmånaderna, men om verksamheterna lyckas bromsa den förväntade ökningen finns det förutsättningar för att nå målet. Inom de olika verksamheterna pågår ett löpande arbete med att öka frisknärvaron. I de fall långtidsjukskrivningar är arbetsrelaterade läggs extra fokus på att utröna orsakerna. En stor andel av enheterna genomför egna undersökningar för att förbättra den psykosociala arbetsmiljön. Inom myndighetsavdelningen har förstärkning av det administrativa stödet och förbättring av it-stöd genomförts. Uppstart av verksamhet för ensamkommande flyktingbarn Kort beskrivning Om tillströmningen av ensamkommande flyktingbarn fortsätter så planerar samhällsbyggnadsförvaltningen en fortsatt etablering av paviljonger, de ska i så fall drivas i egen regi. Förväntad effekt Verksamheten kommer att planeras och förberedas under hösten för att vara klar för start när paviljongerna är på plats under Förväntningen är att Vallentuna kommun ska ha möjligheten att bedriva en mer kostnadseffektiv verksamhet med högre kvalité och tillsyn. Uppnådd effekt Socialnämnden, Delårsrapport januari-augusti 8(32) 94

93 Eftersom inströmningen av ensamkommande barn upphört under senare delen av har socialförvaltningen bedömt att av de fyra beställda paviljongerna behövs det enbart två stycken. Istället riktas fokus mot att optimera användandet av de boendeplatser som kommunen redan förfogar över. Därför görs bedömningen att en utveckling av egen regi inte är optimalt med tanke på det minskade behovet. Vid en eventuell ökning av ensamkommande barn kommer förvaltningen att återuppta målet att starta verksamhet i egen regi. Införande av lagen om valfrihet (LOV) inom LSS 9:10, (Daglig verksamhet) Kort beskrivning Den dagliga verksamheten inom LSS har bedrivits i egen regi och i form av upphandlad verksamhet från externa företag. Genom att även tillämpa Lagen om valfrihet inom den här sortens verksamhet ges kunden möjlighet att själv välja mellan de utförare som kommer att finnas bland kommunens godkända utförare. Förväntad effekt Under året ska Lagen om valfrihet (LOV) vara infört inom daglig verksamhet LSS med målsättningen att skapa en mer rättvis och kostnadseffektiv ersättningsmodell för verksamheten. Samtidigt förväntas det att kommunens invånare ska ha fler utförare med hög kvalitet att välja mellan. Uppnådd effekt LOV, valmöjlighet att kunden själv väljer utföraren har införts under våren. För närvarande har tre sökande leverantörer godkänts som utförare av insatser enligt LSS 9.10 i Vallentuna. Information om dessa lämnas nu till personer som söker insatsen. Under året kan ytterligare utförare komma att lämna ansökan om att bli godkända som i kommunen. Tidsregistreringssystem hemtjänst Kort beskrivning Hemtjänstpersonal ska kunna rapportera utförd tid mobilt hemma hos kund i samband med insatsens utförande. Med detta system skapas möjlighet att jämföra beviljad tid med utförd tid. Avsikten är att systemet ska tillämpas av såväl egen regi som externa utförare. Förväntad effekt Under senare delen av genomförs projektet med målsättning att detta kan användas full ut inom hemtjänsten från Uppnådd effekt Projektplan är skapad med start och är planerad att avslutas för två pilotverksamheter. Om utfallet för prövotiden är positiv kommer sedan ett breddinförande i verksamheten att genomföras. Sannolikt kommer detta inte att vara klart Implementera vårdplanering via videokonferenslösning Kort beskrivning Genom möjlighet att genomföra vårdplanering via videokonferenslösning görs stora besparingar i restider för handläggare. Teknik för lösningen är installerad och har börjat tillämpas. Ett fortsatt utvecklingsarbete kommer att göras för att andra behov såsom samverkan vid HVB-placeringar, familjehem och vid behov av tolk. Förväntad effekt Under årets senare del ska minst 30 procent av vårdplaneringar för äldre genomföras med hjälp av videkonferenslösning samt att utvecklingsarbetet för ytterligare användningsområden är genomfört. Uppnådd effekt Vid en inventering i augusti bedömdes att ca 5 % av vårdplaneringarna genomförs med videokonferenslösning. En svårighet är att de avdelningar inom landstinget som initierar Socialnämnden, Delårsrapport januari-augusti 9(32) 95

94 vårdplaneringen väljer andra metoder för att genomföra vårdplaneringen. Ett aktivt arbete kommer att ske där handläggare uttrycker önskemål vid varje tillfälle att planeringen ska ske via videolänk. Under hösten kommer två månader att följas upp för att få en bild av fördelningen mellan de olika metoderna för vårdplaneringar. Nämndens mål: Socialnämnden ska i samverkan med andra aktörer, tidigt ge stöd för att förebygga behov av framtida insatser. Arbete pågår Fokusarbete kring barn med hög skolfrånvaro Kort beskrivning I kommunen finns ett antal elever som har hög skolfrånvaro, vilket kan skapa framtida svårigheter för ungdomarna. För att ge ett fokuserat stöd till eleverna och påverka problematiken som uppstått samverkar socialtjänst och barn- och utbildningsförvaltningen kring frågan. Förväntad effekt Den långsiktiga effekten av arbetet är att alla elever ska få det stöd de behöver för att fullfölja sin skolgång. Under året ska antalet elever med låg närvaro minska samt att det kring varje hemmasittare ska pågå ett aktivt arbete för att komma tillrätta med elevens problematik. Uppnådd effekt Företrädare för socialtjänsten medverkar i den samverkansgrupp som fokuserar på frågeställningen. Gruppen har hittills under året genomfört fyra möten. Under hösten pågår ett arbete med att sammanställa en handlingsplan "Att främja närvaro samt förebygga och åtgärda frånvaro". Syftet med planen är att dokumentera en gemensam rutin/handlingsplan kring problematiken med elever som har låg närvaro, där olika resurser behöver samverka för att uppnå resultat. Handlingsplanen beräknas vara färdig under december månad. I samarbete med andra förvaltningar effektivisera hanteringen av träningslägenheter. Kort beskrivning Socialtjänsten har ett antal träningslägenheter som kan erbjudas personer med socialproblematik. En grupp med representanter från socialförvaltningen, AMA och samhällsbyggnadsförvaltningen har bildats med syfte att diskutera och utveckla arbete med bostäder. Förväntad effekt Med ökat fokus på användningen av träningslägenheter förväntas omsättningen av kunder i lägenheterna att förbättras. Vidare kommer hyreshanteringen att genomlysas för att minska kommunens kostnader för lägenheterna. Riktlinjer och rutiner för insatsen träningslägenhet kommer även att omarbetas. Uppnådd effekt Myndighetsavdelningen har omarbetat rutinerna gällande insatsen träningslägenheter. Samtidigt har förvaltningschefen och kommundirektören kommit fram till att hanteringen av den del sociala kontrakt där besittningsrätt tillkommit kunden ska hanteras av samhällsbyggnadsförvaltningen. Ett möte mellan alla tre parter kommer att ske under hösten. Socialnämnden, Delårsrapport januari-augusti 10(32) 96

95 Tillväxt och utveckling Kommungemensamt mål: Vallentuna kommun bidrar aktivt till en växande storstadsregion. Målet är uppfyllt Prognos måluppfyllelse helår Målet uppfyllt Inom socialtjänsten pågår ett stort antal utvecklingsaktiviteter för att bidra till en aktivt växande storstadsregion. Exempel på detta är: Välfärdsteknologi, Utveckla utbudet av e-tjänster inom socialtjänsten. Vidareutveckla uppsökande arbete för att minska antalet vräkningar. Vidareutveckling av systematik i arbete med verksamhetsplanering Utfall av dessa aktiviteter redovisas under respektive nämndmål. Nämndens mål: Socialnämnden ska genom en aktiv omvärldsbevakning skapa förutsättningar för en förebyggande socialtjänst som kännetecknas av ständig tjänsteutveckling. Målet är uppfyllt Välfärdsteknologi, Utveckla utbudet av e-tjänster inom socialtjänsten. Kort beskrivning Inom socialtjänstens område öppnas en rad möjligheter att med IT-stöd effektivisera verksamheten och förbättra kvalitetssäkringen. Förvaltningen arbetar strategiskt med att värdera nyttoeffekter och förutsättningar för att ta i anspråk nya möjligheter. Löpande påbörjas pilotprojekt för att i begränsad skala pröva och utveckla nya metoder. Förväntad effekt En handlingsplan för prioriteringar av aktiviteter och tidsplanering kommer att utarbetas och fastställas under året. Den förväntade effekten av detta arbete beskrivs delvis i andra specifika aktiviteter i denna rapport. Genomföra pilotprojekt för dokumentation kring kund på mobil enhet (platta/telefon) samt motsvarande möjlighet för viss dokumentation kopplat till hälso- sjukvård. Uppnådd effekt Sjuksköterskor inom verksamheten provar sedan slutet av augusti mobil hantering av läkemedelsordination i programvaran Pascal. För övrig personal planeras under hösten att införa möjlighet till mobil dokumentation i verksamhetssystemet Treserva. Under senhösten kommer ett projekt för att prova trygghetslarm för äldre med GPS-funktion att genomföras. Det nya larmet förväntas ge kunden ökad trygghet även utanför bostaden. En tjänst som hämtar underlag från olika myndigheter som underlag för prövning av ekonomiskt bistånd har införts. Tjänsten effektiviserar arbetet med informationsinhämtning och säkerställer besluten. Vidareutveckla uppsökande arbete för att minska antalet vräkningar. Kort beskrivning För många personer med social problematik innebär en vräkning ofta en situation där förutsättningarna för ett självständigt liv försvåras. Vräkningen innebär ofta att annan problematik Socialnämnden, Delårsrapport januari-augusti 11(32) 97

96 eskalerar och att svårigheterna fördjupas. Att kunna sätta in tidiga insatser för att förhindra en vräkning ger stora vinster för såväl kunden som kommunen. Genom samverkan mellan myndighetsavdelningen och verksamheterna inom socialpsykiatrin kommer detta arbete att utvecklas. Förväntad effekt Den primära förväntade effekten av arbetet är att minska den sociala problematik som en vräkning medför. Under året kommer antalet vräkningar att kartläggas för att få möjlighet att följa upp detta. Vidare förväntas att hälften av de ärenden som kommer till vår kännedom ska kunna hanteras så en vräkning inte blir aktuellt. Uppnådd effekt Under året har en arbetsgrupp med företrädare för myndighetsavdelningen och utföraravdelningen samarbetat gällande uppsökande arbete. Arbetsgruppen har även förberett hur dessa insatser ska hanteras i myndighetsutövningen. Från september månad avsätts en heltidstjänst fördelat på två boendestödjare för att arbeta med vräkningsförebyggande arbete. Arbetet består dels i uppsökande verksamhet för att kunna stödja personer som riskerar vräkning, men också i att bygga upp ett samarbete med hyresvärdar och bostadsrättföreningar med flera. Vidareutveckling av systematik i arbete med verksamhetsplanering Kort beskrivning Under de senaste åren har det skett en stor förändring i arbetssätt för hantering av utvecklingsaktiviteter i hela organisationen kopplat till nämndens mål. Från att varje verksamhet dokumenterat i egna dokument arbetar socialförvaltningen nu i ett system där alla utvecklingsaktiviteter finns i ett system med möjlighet till snabbt informationsutbyte och aggregering av information. För att få ytterligare nytta av systemet krävs dock att processer och tidsplanering för olika aktiviteter förbättras. Förväntad effekt En väl fungerande process och metodik för hantering av förbättringsåtgärder inom verksamheten är en väsentlig förutsättning för framgången i hela det löpande utvecklingsarbetet. Under året utarbetas och dokumenteras tidsplan och processer för verksamhetsplaneringen så att de kan börja tillämpas för 2017 års verksamhet. Uppnådd effekt I slutet av augusti genomfördes en dag där socialnämnden tillsammans med tjänstemän arbetade med socialnämndens mål. Därefter har ett redaktionellt arbete gjorts för att förtydliga innebörden med de olika målen för att ge verksamheterna en bättre vägledning i arbetet. För hösten finns en tidsplan som beskriver hur de olika nivåerna i verksamheten ska arbeta med att planera sina aktiviteter. En utbildning inom verksamhetsplanering för chefer kommer att genomföras. Energi och miljö Kommungemensamt mål: Utvecklingen av Vallentuna ska vara långsiktigt hållbar. Arbete pågår Prognos måluppfyllelse helår Målet uppfyllt Inom socialtjänsten pågår ett antal utvecklingsaktiviteter för att bidra till en utveckling som är långsiktigt hållbar. Exempel på detta är: Socialnämnden, Delårsrapport januari-augusti 12(32) 98

97 Införande av digitala körjournaler Införande av ett nytt system för säkra utskrifter Övergång till digitala möteshandlingar till socialutskottet. Inleda arbetet inför miljöcertifiering av socialtjänstens verksamheter Utarbeta nyckeltal för uppföljning av miljöpåverkan inom socialtjänsten. Utfall av dessa aktiviteter redovisas under respektive nämndmål. Nämndens mål: Socialnämndens verksamheter ska utvecklas med fokus på långsiktig hållbarhet och innovativa lösningar som främjar en bättre miljö. Arbete pågår Införande av digitala körjournaler Kort beskrivning Ett system för digitala körjournaler kommer att installeras i socialtjänstens fordon. Det innebär att resor som görs av personal loggas med automatik så att mycket administrativt arbete med körjournaler kan minskas. Förväntad effekt Genom de digitala körjournalerna kan möjligheten för uppföljning av förvaltningens transporter förbättras. Systemet ska vara implementerat i hela verksamheten under året. Någon påvisbar förändring av körsträckor förväntas dock inte initialt. Uppnådd effekt Under juni registrerades samtliga förvaltningens bilar i systemet. Vidare ska en organisation byggas upp i systemet innehållandes vilka chefer som har tittbehörighet till vilka fordon. Därefter kommer samtliga förare att registreras för att därigenom kunna använda föraridentifikation. Systemet förväntas användas fullskaligt från Införande av ett nytt system för säkra utskrifter Kort beskrivning Tidigare har merparten av utskrifter inom verksamheten skett på traditionellt sätt, det vill säga att skrivaren har gjort utskrift direkt. Med systemet "säkra utskrifter" hamnar utskriftsfilen i en personlig utskriftskö som endast kan öppnas av den som gjort utskriften, när personen står vid någon av kommunens skrivare som är anslutna till IT-systemet. Förväntad effekt Förutom förbättrad säkerhet avseende sekretess, förväntas införandet även medföra en minskning av antalet utskrifter. Antalet utskrifter på skrivarna inom socialförvaltningen förväntas minska med 5 procent jämfört under jämfört med föregående år. Uppnådd effekt Systemet är infört inom samtliga verksamheter som använder gemensamma skrivare. Vid årets slut kommer en utvärdering av pappersförbrukning att göras. Digitala möteshandlingar till socialutskottet. Kort beskrivning Socialutskottets handlingar skrivs ut inför varje möte så att varje ledamot får en egen uppsättning. Handlingarna innehåller som regel sekretessuppgifter varför handlingarna samlas in och destrueras efter varje möte. Med det nya systemet får ledamöterna handlingarna digitalt, och informationen raderas efter genomfört möte från systemet. Förväntad effekt Socialnämnden, Delårsrapport januari-augusti 13(32) 99

98 När systemet är infört kommer behovet av utskrifter att minska med ca per år. Vilket förutom miljöpåverkan även medför minskad arbetstid för de olika arbetsmoment som är relaterade till detta. Uppnådd effekt Systemet har testats och är färdigt för driftsättning. I mitten av september kommer berörda på myndighetsavdelningen att få information om tillvägagångssätt. Därefter behöver mindre justeringar av rutiner genomföras. Bedömningen är att systemet ska vara driftsatt så att det efter detta datum fungerar fullt ut. Nämndens mål: Socialnämndens verksamheter ska arbeta systematiskt med energi och miljö så att påverkan på miljön kan följas upp. Arbete pågår Inleda arbetet inför miljöcertifiering av socialtjänstens verksamheter Kort beskrivning Vallentuna kommun har för avsikt att genomföra en miljöcertifiering enligt ISO under Det kommer att innebära att systematiken vad gäller miljöarbetet kommer att ses över så att den uppfyller kraven för en certifiering. Under kommer en stor del av detta förarbete genomföras. Förväntad effekt Miljöarbetet inom socialtjänsten ska innan årets slut ha utformats så att den bedöms klara kraven för en certifiering enligt ISO Uppnådd effekt Företrädare för socialförvaltningen har deltagit i utbildning kring krav för ISO certifieringar. Det finns en pågående samverkan mellan kommunens miljöstrateg och förvaltningens kvalitetsutvecklare för att om möjligt integrera arbetet med miljöcertifieringen i förvaltningens kvalitetsledningssystem. Utarbeta nyckeltal för uppföljning av miljöpåverkan inom Socialtjänsten. Kort beskrivning Under hösten genomfördes en miljöutredning som påvisade miljöpåverkan inom kommunens förvaltningar. Socialförvaltningens största påverkans område är transporter, men även andra förbättringsområden är beskrivna. Initialt utarbetas nyckeltal för genomsnittligt utsläpp av Co2/ km för förvaltningens fordon som kommer att följas över tid. Ytterligare nyckeltal kommer att utarbetas under året. Förväntad effekt Vid årets början var det genomsnittliga utsläppet av Co2/ km vid blandad körning för förvaltningens fordon 137 g/km. Detta förväntas sänkas med 5 procent under året genom utbyte till nya miljövänligare fordon. Ytterligare nyckeltal på de områden som är väsentligast ur miljöperspektiv kommer att utarbetas under året. Uppnådd effekt Vid genomlysning var det genomsnittliga utsläppet av Co2/ km vid blandad körning för förvaltningens fordon 131,6 g/km vilket innebär en minskning med 3,7 procent under året. Förändringen har skett genom succesiva inköp av både miljövänligare och mindre bilar under året. Bedömningen är att målet på 5 procent bör uppnås eftersom det finns planer på att avyttra fordon med hög miljöpåverkan. Socialnämnden, Delårsrapport januari-augusti 14(32) 100

99 Jämställdhet och mångfald Kommungemensamt mål: Arbeta enligt jämställdhets- och mångfaldsplan. Arbete pågår Prognos måluppfyllelse helår Målet uppfyllt Arbetet utifrån jämställdhets- och mångfaldsplan är inlett. Enligt planen ska måluppfyllelsen kommenteras i samband med verksamhetsberättelsen i slutet av året. Socialnämnden, Delårsrapport januari-augusti 15(32) 101

100 Styrkort Sammanfattning av nämndens nyckeltal Utfall 2014 Kund/invånare Undersökningen "vad tycker de äldre", kundnöjdhet inom hemtjänst Undersökningen "vad tycker de äldre", kundnöjdhet inom särskilt boende äldre n/a n/a Verksamhet Andel barn och unga i dygnet runt vård (andel av befolkningen i åldern 0-20 år) Andel hushåll med ekonomiskt bistånd (andel totalt antalhushåll i kommunen) Andel personer med boendestöd, socialpsykiatri (andel av befolkningen i åldern år) Andel personer med särskilt boende vuxna, LSS (andel avbefolkningen i åldern år) Andel personer med dagligverksamhet, LSS (andel avbefolkningen i åldern år) Andel äldre med hemtjänst (andel av befolkningen i åldern över 65 år) Andel personer på särskilt boende för äldre (andel av befolkningen över 80 år) 0,04 % 0,03 % 0,05 % 1,13 % 1,05 % 1,18 % 0,47 % 0,40 % 0,29 % 0,48 % 0,46 % 0,44 % 0,70 % 0,75 % 0,72 % 8,42 % 8,45 % 8,03 % 16,85 % 18,32 % 20,4 % Ekonomi Socialnämndens resultat (prognos ), mnkr kr kr kr Genomsnittlig vårddygnskostnad barn och unga i dygnet runt vår (HVB) Genomsnittlig vårddygnskostnad/person särskilt boende vuxna, LSS Genomsnittlig kostnad/person och arbetsdag i daglig verksamhet, LSS kr kr kr kr kr kr 790 kr 784 kr 750 kr Genomsnittlig timkostnad/person med hemtjänstinsatser 362 kr 326 kr 336 kr Medarbetare Sjukfrånvaro 7,10 % 6,70 % 5,60 % Könsfördelning, andel män 11,00 % 12,00 % 11,00 % Socialnämnden, Delårsrapport januari-augusti 16(32) 102

101 Analys - Kund/Invånare Vad tycker de äldre kundens helhetsintryck, hemtjänst (NKI hemtjänst, procent) Vad tycker de äldre kundens helhetsintryck, särskilt boende äldre (NKI särskilt boende äldre, procent) Utfall perioden 2014 n/a n/a Kommentar Hemtjänst Hemtjänsten har haft ett stadigt värde (90 %) från undersökningarna under de senaste åren. Från 93 procent år 2014 har hemtjänsten lyckats förbättra sitt omdöme till 95 procent. I jämförelse med de kommuner med likartade förhållanden som socialförvaltningen använder som referensgrupp har Vallentuna det näst högsta värdet för nöjdhet. Särskilt boende äldre Särskilt boende äldre i Vallentuna har en nedåtgående trend brutits med en markant uppgång. Vallentuna har därmed det femte högsta värdet för nöjdhet bland de kommuner med likartade förhållanden som socialförvaltningen använder som referensgrupp, vilket är en förbättring. Orsaken till uppgången är att merparten av enheterna har bibehållit eller förbättrat sina värden. Socialnämnden, Delårsrapport januari-augusti 17(32) 103

102 Analys - Verksamhet Andel barn och unga i dygnet runt vård (andel av befolkningen i åldersspannet 0-20 år) Andel hushåll med ekonomiskt bistånd (andel totalt antalhushåll i kommunen) Andel personer med boendestöd, socialpsykiatri (andel av befolkningen i åldern år) Andel personer med särskilt boende vuxna, LSS (andel avbefolkningen i åldern år) Andel personer med dagligverksamhet, LSS (andel avbefolkningen i åldern år) Andel äldre med hemtjänst (andel av befolkningen i åldern < 65 år) Andel personer på särskilt boende för äldre (andel av befolkningen över 80 år) Genomsnittlig vårddygnskostnad barn och unga i dygnet runt vård (HVB) Genomsnittlig vårddygnskostnad/person särskilt boende vuxna, LSS Genomsnittlig kostnad/person och arbetsdag i dagligverksamhet, LSS Genomsnittlig timkostnad/person med hemtjänstinsatser Prognos Utfall perioden ,04 % 0,04 % 0,03 % 0,05 % 1,13 % 1,13 % 1,05 % 1,18 % 0,47 % 0,47 % 0,40 % 0,29 % 0,48 % 0,48 % 0,46 % 0,44 % 0,70 % 0,70 % 0,75 % 0,72 % 8,42 % 8,42 % 8,45 % 8,03 % 16,85 % 16,85 % 18,32 % 20,4 % kr kr kr kr kr kr kr kr 790 kr 790 kr 784 kr 750 kr 362 kr 362 kr 326 kr 336 kr Genomsnittligt antal hushåll med ekonomiskt bistånd 144 st 145 st 130 st 137 st Kommentar Individ- och familjeomsorg HVB-placeringar, vuxna Fram till 30 augusti har det funnits elva kunder som tillsammans utgjort 3,3 årsplacering (1 196 dagar). Det prognostiseras att behovet under uppgår till 3,4 årsplaceringar, samma nivå som. HVB-placeringar av barn och unga Antalet HVB-placeringar av barn och unga har varierat över tiden men har visat en nedåtgående trend de senaste åren (fr.o.m. januari 2012), vilket illustreras i diagrammet nedan. Fram till augusti har det totalt varit åtta barn eller ungdomar placerade som tillsammans beräknas utgöra 3,5 årsplaceringar. Det innebär att antalet placeringar kommer bryta den nedåtgående trend vi haft sedan Det prognostiseras att behovet under uppgår till 3,6 årsplaceringar, vilket kan jämföras med då behovet var 3,2 årsplaceringar. Socialnämnden, Delårsrapport januari-augusti 18(32) 104

103 Familjehemsplaceringar Nettobudgeten för familjehemsplaceringar uppgår till 9,1 mnkr och baseras på 32 årsplaceringar, varav fyra i konsulentstödda familjehem. Prognosen visar att det totala antalet familjehem beräknas bli 41, varav 12 är konsulentstödda familjehem. Den ökade efterfrågan beror till viss del av inflödet av ensamkommande barn men också av att socialförvaltningen föredrar att placera utsatta barn i familjehem än på institutioner (HVB-placeringar av barn och unga). Problematiken med nuvarande utveckling är att konsulentstödda familjehem som köps in av externa företag har en kostnad som överstiger det fyrdubbla jämfört med familjehem som ingår avtal direkt med kommunen. Kommunen tvingas dock att köpa in familjehem från externa företag eftersom utbudet av familjehem inte möter den ökande efterfrågan. Socialnämnden, Delårsrapport januari-augusti 19(32) 105

104 Ensamkommande flyktingbarn Inströmningen av ensamkommande flyktingbarn till Vallentuna har tillfälligt upphört. Under de första 8 månaderna år har enbart sex ensamkommande barn mottagits. Det här beror till viss del av de nya avtalen som kommunen tecknat med migrationsverket men också att inflödet till Sverige har minskat avsevärt. För närvarande ansvarar kommunen för cirka 116 ensamkommande barn (asyl eller PUT). Det pågår ett förberedande arbete ifall inströmningen av ensamkommande barn återigen ökar under vintermånaderna eftersom det finns en sannolikhet att gränserna till Sverige öppnar i slutet av året. Öppenvård och behandling Den kommunala öppenvården fortsätter att utvecklas för att utöka och förbättra utbudet av insatser till kommuninvånarna. Under påbörjas en utvärdering av Projekt 25:an som riktar sig till unga vuxna med behov inom flera livsområden. Utvärderingen ska ligga till grund ifall verksamheten ska permanentas samt finna eventuella utvecklingsområden. Framstegen för Vallentuna arbetscoachning fortsätter och för närvarande ger de stöd till 62 kunder, varav 33 är ute i praktik och åtta har någon form av anställning. Utökad samverkan mellan socialförvaltningens avdelningar, barn- och ungdomsförvaltningen samt skolorna ska förbättra öppenvårdens möjligheter att tidigt kunna ge stöd till behövande invånare. Råd och stöd Addictusmottagningen riktar sig till alla med frågor rörande missbruk eller beroende av alkohol, narkotika och läkemedel. Verksamheten bedrivs i samarbete med landstingets beroendevård och erbjuder både råd/stöd och biståndsbedömda behandlingsinsatser. Ungdomsmottagningen bedrivs i samarbete med barn- & ungdomsnämnden, socialnämnden och landstinget. Socialnämnden, Delårsrapport januari-augusti 20(32) 106

105 Ekonomiskt bistånd Det genomsnittliga antalet hushåll per månad som erhållit ekonomiskt bistånd under uppgick till 146, vilket kan jämföras med där genomsnittet låg på 130. Trots ökningen av antalet hushåll ser vi ingen större ökning av utbetalt ekonomiskt bistånd. Äldreomsorg Socialnämnden, Delårsrapport januari-augusti 21(32) 107

106 Hemtjänst 2010 infördes LOV inom hemtjänsten och i dagsläget finns det, utöver den kommunala hemtjänsten, tolv godkända privata utförare. Prognosen för förväntas bli timmar vilket innebär en minskning från föregående år med 4,0 procent. Hemtjänsttimmarna är sedan januari i en nedåtgående trend, men tecken på en stabilisering förekommer som sedan kan vara vändpunkten för en eventuell stigande utveckling. Diagrammet nedan visar förändringen av det totala antalet beviljade hemtjänsttimmar medan tabellen visar utvecklingen fördelat på kommunal och privata utförare. Antal timmar Extern regi Kommunal regi Totalt Förändring % Förändring timmar % % % % % Prognos % Budget % Permanent- och växel-/korttidsboende Behovet av platser för särskilt boende har varierat mellan åren, vilket man kan se i tabellen nedan. Utfallet för visade på en minskning med cirka en procent, medan det prognostiserade resultatet för förväntas bli en ökning med cirka en procent. Utvecklingen av kunder på särskilda boenden äldre har under senare år inte haft något samband med befolkningsutvecklingen (vilket kan ses genom att jämföra nedanstående tabeller). År Särskilt boende Förändring , ,3 7,5 % ,7-2,5 % ,1 % 184-1,1 % Prognos 186 1,1 % Budget 191 3,8 % Socialnämnden, Delårsrapport januari-augusti 22(32) 108

107 Befolkningsprognos år och äldre Förändring i % 4,6 % 3,6 % 3,3 % 2,0 % 3,0 % 80 år och äldre Förändring i % 5,4 % 3,4 % 4,1 % 2,9 % 6,2 % 90 år och äldre Förändring i % 8,9 % -1,2 % 0,0 % 7,7 % 4,4 % Trots ett nästan oförändrat antal kunder inom särskilda boenden har de totala kostnaderna minskat sedan mars Utvecklingen kommer ifrån effektivare arbetsscheman, förbättrad samverkan mellan avdelningar, en större ekonomisk medvetenhet samt mer kostnadseffektiva avtal med externa utförare. Diagrammet nedan visar den historiska kostnadsutvecklingen baserat på tkr. Funktionsnedsättning enligt LSS Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS Bostäder med särskild service enligt LSS återfinns såväl i kommunal regi som hos externa utförare. Socialnämnden, Delårsrapport januari-augusti 23(32) 109

108 Externa utförare Nettobudgeten för boende hos externa utförare uppgår till 43,7 mnkr och är beräknad utifrån 42 årsplaceringar. Utfallet för prognostiseras till 41,8 årsplaceringar vilket förväntas ge en total kostnad på 46,0 mnkr. Tabellen nedan återger utvecklingen över tid. År Årsplaceringar Netto, Tkr Kr / dygn Tkr / år / placering , , , , , , , , Prognos 41, Budget 42, Kommunala utförare Den kommunala verksamheten omfattar såväl gruppbostäder som servicelägenheter. För uppgår den totala nettobudgeten till 36,3 mnkr och baseras på 64 årsplaceringar. Det prognostiserade utfallet för uppgår till 64 årsplaceringar vilket förväntas ge ett nettoresultat på 36,4 mnkr. Tabellen nedan återger utvecklingen över tid. År Årsplaceringar Netto, Tkr Kr / dygn Tkr / år / placering , , , , , , , , Prognos 64, Budget 64, Det är en markant skillnad på dygnspriserna för externa och kommunala utförare och orsaken antas vara att det råder brist på lägenheter för att utveckla den kommunala regin vilket i sin tur skapar en hög efterfrågan att placera hos externa utförare. Socialnämnden, Delårsrapport januari-augusti 24(32) 110

109 Analys - Ekonomi Sammanfattning Socialnämndens budgetram för uppgår till 466,9 mnkr, vilket är en ökning med 4,2 procent jämfört med föregående år. De största blocken är äldreomsorg och funktionsnedsättning LSS, följt av individ- och familjeomsorg, förvaltningsövergripande och funktionsnedsättning SoL. Blocket politisk verksamhet innehar kostnader som har direkt anknytning till socialnämndens politiker. Den totala nettokostnaden beräknas hamna på 456,9 mnkr vilket ger ett överskott på 10,0 mnkr. Exklusive verksamheten ensamkommande barn förväntas nettoresultatet bli 2,3 mnkr (föregående prognos 2,3 mnkr). Verksamheten ensamkommande barn förväntas leverera ett överskott på 7,8 mnkr (föregående prognos 11,3 mnkr). Avvikelsen från tidigare prognos beror på att inströmningen av ensamkommande barn inte blivit som beräknat samt att installation- och driftkostnaderna av paviljongerna bedöms bli högre än tidigare prognos. Äldreomsorgen prognostiseras skapa ett överskott på 8,0 mnkr där 6,7 mnkr härstammar från särskilda boende i extern regi. Det beräknade överskottet beror på det låga behovet av äldreboende platser samtidigt som många kunder vill flytta till de kommunala boendena. Ifall verksamheten Ensamkommande barn exkluderas från Individ och familjeomsorgen, förväntas blocket IFO att uppvisa ett underskott på 1,1 mnkr. Den främsta orsaken är att kostnaderna för familjehem beräknas hamna 5,0 mnkr över budget vilket i hög grad belastar blockets resultat. Funktionsnedsättning enligt LSS beräknas medföra kostnader på 4,1 mnkr över budget, där stödinsatserna ledsagarservice, kontaktperson och avlösarservice tillsammans ger ett underskott på 2,5 mnkr. Samtidigt har kostnaderna för turbundna resor ökat vilket förväntas hamna 1,5 mnkr över budget. Till följd av det svåra rekryteringsläge som bidrar till höga konsultkostnader förväntas förvaltningsövergripande verksamheter leverera ett underskott på 0,5 mnkr. De nya avtalen med Kommunal beräknas öka personalkostnaderna på helåret med 0,45 mnkr utöver den vanliga löneuppräkningen, det här påverkar särskilt blocken äldreomsorg samt LSS. Under året pågår utvecklingsarbete på ett flertal verksamheter som Hälso- och sjukvårdsorganisationen, gruppbostäder LSS, daglig sysselsättning, arbetscoachning. Satsningarna medför kostnader för detta kalenderår men resulterar i att vi ökar kvalitén samtidigt som vi förebygger högre kostnader i framtiden. Socialnämnden, Delårsrapport januari-augusti 25(32) 111