Nyheter för överförmyndare

Transkript

1 Nyheter för överförmyndare Avdelningen för juridik Eva von Schéele Januari 2016 RÄTTSFALL OCH DOMAR I vilket uppdrag ingår att ansöka om särskilt boende? Sörja för person eller bevaka rätt? G H-K är förordnad förvaltare för RW med uppdrag att bevaka hans rätt och förvalta hans egendom. G H-K är också förordnad god man för RW med uppdrag att sörja för hans person. G H-K har ansökt om särskilt boende för RW. Omsorgsnämnden har avslagit ansökan med motiveringen att behovet kan tillgodoses på annat sätt. G H-K har överklagat nämndens beslut till förvaltningsrätten. Förvaltningsrätten anser att G H-K har ansökt om särskilt boende i sin egenskap av god man och då RW motsatt sig ansökan har den gjorts utan hans samtycke. Mot bakgrund av detta anser domstolen att utan RW:s samtycke har de formella förutsättningarna för ansökan inte varit uppfyllda. Omsorgsnämnden borde därmed inte ha tagit upp ansökan till prövning, varför det överklagade beslutet ska undanröjas. G H-K överklagade beslutet till Kammarrätten som meddelade prövningstillstånd. Kammarrätten instämmer i förvaltningsrättens bedömning att en god mans ansökan om särskilt boende för sin huvudmans räkning kan omfattas av uppdraget att sörja för dennes person. Kammarrätten anser emellertid att en sådan ansökan även kan göras av en förvaltare för att fullgöra uppdraget att bevaka en huvudmans rätt. G H-K är förvaltare i detta avseende och är därmed inte beroende av huvudmannens samtycke. Förvaltaren var därmed berättigad att ansöka om särskilt boende för R W:s räkning och hade också rätt att överklaga omsorgsnämndens beslut. Förvaltningsrättens beslut upphävdes sålunda och målet återförvisas till förvaltningsrätten för prövning av omsorgsnämndens beslut att avslå RW:s ansökan om särskilt boende. Kammarrätten i Göteborg, mål nr , meddelad Observera Hovrättens över Skåne och Blekinge beslut ÖÄ , där det sas att inte ens en förvaltare har rätt att ansöka om annat boende mot den enskildes vilja. Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: info@skl.se Org nr:

2 Januari (5) Ej olämplig god man entledigas p.g.a. icke-fungerande samarbete mellan denne och boendet Överförmyndarnämnden har överklagat till hovrätten ett beslut av tingsrätten att inte entlediga G Ö som god man åt M M. Bakgrunden är påståenden om olämplighet av skilda slag. Dessa har tillbakavisats av G Ö. Det har också uppmärksammats att G Ö är testamentstagare till M M. G Ö är förhållandevis nära släkt med M M:s avlidne make och har sedan länge haft en nära relation med M M. Hovrätten påpekar att det kan finnas anledning att iaktta en ökad försiktighet när det gäller en utomstående testamentstagare än när det gäller en nära anhörig som är arvsberättigad. I detta ärende är detta dock inte något som medför att G Ö är olämplig som god man. Det finns enligt domstolen inte heller något stöd för att G Ö i egenskap av testamentstagare skulle ha missbrukat eller försummat sitt uppdrag. Det kan dock finnas andra orsaker till att en person inte är lämplig för uppdraget. I detta ärende finns tydliga meningsskiljaktigheter mellan G Ö och boendet. Då M M inte har några nära anhöriga är det därför särskilt betydelsefullt för M M att personalen på boendet och den gode mannen har ett välfungerande samarbete. Av ingivna handlingar framgår att G Ö och personalen på boendet inte längre har förtroende för varandra. Hovrätten anser att även om det inte framkommit att G Ö misskött sitt uppdrag finns skäl, med hänsyn till nämnda omständigheter, att entlediga G Ö. Hovrätten för Nedre Norrland, mål nr ÖÄ , meddelad Ersättning till god man enligt 11 kap. 2 FB C J förordnades till god man enligt 11 kap. 2 FB och yrkade i första hand ersättning med ett timarvode om kr (exkl. moms) och i andra hand ett timarvode om kr (exkl. moms). Som stöd har han pekat på att uppdraget avsett ett mycket omfattande dödsbo med ett antal komplicerade juridiska spörsmål. C J anför också att rättshjälpstaxan är tillämplig vid bestämmande av ersättning till god man enligt 20 kap. 2b FB vilket bör gälla även i detta ärende. Överförmyndarnämnden beslutade att arvodera enligt praxis varvid C J överklagade överförmyndarnämndens beslut. Tingsrätten gick emot C J:s talan varvid C J även överklagade detta beslut till hovrätten. Hovrätten instämmer i tingsrättens bedömning av C J:s yrkande om ersättning som god man enligt 20 kap. 2b FB inte har relevans, då ett sådant uppdrag inte innehåller inslag av ideellt arbete till skillnad från ett uppdrag som god man enligt 11 kap, 2 första stycket FB. Svea Hovrätt, mål nr ÖÄ , meddelad

3 Januari (5) Rätt att ta del av allmän handling SVT:s begäran om uppgifter kring gode män för ensamkommande barn SVT Nyheter Skåne har hos överförmyndarna/-nämnderna i Kristianstad, Lund, Staffanstorp, Bromölla, Ystad-Sjöbo och Simrishamn begärt att få ta del av en mängd uppgifter kring gode män till ensamkommande barn. Samtliga överförmyndare/-nämnder har avslagit önskade uppgifter med stöd av 32 kap. 4 OSL och även framhållit de ensamkommande barnens utsatta situation. Besluten har överklagats till Kammarrätten i Göteborg som i samtliga mål avslagit överklagandena. Motiveringen har bl.a. tagit sikte på att syftet var att granska de gode männens arbete och kammarrätten finner att det inte står klart att uppgifterna kan röjas utan att de enskilda lider skada eller men. Kammarrätten i Göteborg, mål nr , , , , och , meddelad JO Bristande handläggning i ett ärende om god man för ensamkommande barn E D förordnades till god man för ett ensamkommande barn i kommun A. Efter bara någon dag flyttade barnet till kommun B. På grund av det avstånd som då uppstod mellan E D och barnet kontaktade E D överförmyndaren i kommun B med en begäran om entledigande. Trots flertal försök till kontakt per telefon och e-post fick inte E D någon kontakt med överförmyndaren. E D kunde inte ens få ett bevis på sitt uppdrag som god man. Därefter flyttade barnet till kommun C. Överförmyndarnämnden i kommun C kunde inte heller hjälpa E D då överförmyndaren i kommun B inte överflyttat ärendet. JO:s bedömning är att det i kommun B förekommit stora brister i överförmyndarens verksamhet och detta har framför allt berott på den tidigare överförmyndarens sjukdom. Beslutet har skickats till Länsstyrelsen i egenskap av tillsynsmyndighet. Numera ingår kommun B i en samverkande organisation med flera andra kommuner varför detta inte ska kunna upprepas. JO Dnr ,

4 Januari (5) Kritik mot handläggningen av en begäran om utlämnande av allmänna handlingar F F vände sig till överförmyndaren (ÖF) och begärde att få ut ett antal handlingar. ÖF svarade F F fyra dagar senare att kommunen hade två ombud i en pågående tvist med F F och att dessa skulle besvara F F:s begäran så snart ombuden hade möjlighet att samtala. Av svaret framgick också att ett av ombuden hade semester och skulle återkomma ca 14 dagar senare. JO skriver i sin bedömning bl.a. att ÖF (= en myndighet) inte utan stöd i lag eller förordning kan överlåta prövningen om en handling ska lämnas ut eller inte till någon annan. Det var således fel av ÖF att överlåta kommunens ombud att besvara F F.s begäran. Ett besked med anledning av en begäran om utlämnande av handlingar ska dessutom lämnas ut så snart det är möjligt. Skyndsamhetskravet har JO påpekat ett flertal gånger och normalt ska besked lämnas samma dag som begäran görs. ÖF förtjänar enligt JO kritik för sin handläggning i detta ärende och länsstyrelsen har också fått ett exemplar av beslutet. JO Dnr , Övrigt Ensamkommande barn och barnets rätt att förfoga över sekretess inom hälso- och sjukvård Ett ensamkommande barn har, på samma sätt som ett svenskt barn under vissa förhållanden rätt att förfoga över sin egen sekretess. Många gode män tror att bara för att de är gode män i vårdnadshavares ställe har de rätt att få delta vid läkarbesök, rätt att få journalkopior eller tillgång till journaler trots att barnet uttryckligen säger nej. Den gode mannen kan ibland hävda att p.g.a. språksvårigheter, barnets dåliga erfarenheter av myndigheter och bristande insikt i vårt rättssystem och kultur gör att barnets inställning inte ska tillmätas samma betydelse som ett svenskt barn i motsvarande ålder där en mognadsbedömning normalt leder fram till bedömningen att barnet själv beslutar i frågor rörande dess integritet och sekretess. SKL:s bedömning är att den gode mannen är att jämställa med en vårdnadshavare för ett svenskt barn. Det betyder att hälso- och sjukvården i de frågor som här är aktuella har att beakta barnets ålder och mognad samt att barnet ska ha ett medinflytande som med tiden tangerar eller under vissa omständigheter övergår till ett självbestämmande.

5 Januari (5) Det betyder även att barnets inställning ska tillmätas betydelse i samma utsträckning som för ett svenskt barn i motsvarande ålder. Det förhållandet att barnet har språksvårigheter och bristande erfarenheter av vårt rättssystem och kultur etc. är inte omständigheter som ska ha betydelse för mognadsbedömningen. Vår uppfattning har stöd även av bestämmelserna i patientlagen (2014:821) där det betonas att om patienten är ett barn så ska barnets inställning till den aktuella vården eller behandlingen så långt som möjligt klarläggas och att barnets inställning ska tillmätas betydelse i förhållande till hans eller hennes ålder och mognad. Förtydligande avseende 10 kap. 4 andra stycket ÄB I bestämmelsen står följande: Den som är förmyndare, god man eller förvaltare för någon får inte bevittna ett förordnade till denne. Det betyder således att om inte förmyndaren, gode mannen eller förvaltaren är omnämnd i testamentet som mottagare av arv kan denne bevittna testamentet. Det kan dock finnas anledning att som ställföreträdare vara försiktig med att medverka då huvudmannen upprättar ett testamente. Det kan ju förekomma att testator sätter in ställföreträdaren som testamentstagare utan att tala om det för denne. Eventuella påståenden om påverkan kan också komma att framställas från anhöriga eller andra efter huvudmannens frånfälle.