Teknikcollege i Östergötland. möjligheter och utmaningar. Oktober 2008 Malin Ljungzell och Erik Jakobsson, APeL FoU

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Teknikcollege i Östergötland. möjligheter och utmaningar. Oktober 2008 Malin Ljungzell och Erik Jakobsson, APeL FoU"

Transkript

1 Teknikcollege i Östergötland möjligheter och utmaningar Oktober 2008 Malin Ljungzell och Erik Jakobsson, APeL FoU

2 Innehåll Inledning och bakgrund... 3 Teknikcollege i Sverige... 3 Teknikcollege i Östergötland... 4 Vårt uppdrag... 5 Syfte och frågeområden... 6 Metod... 6 Fallstudier med intervjuer... 6 Stöd för diskussion i regional styrgrupp... 7 Dialog med regional projektledare och regional styrgruppsordförande... 7 Skriftlig rapport... 8 Partnerskap en framkomlig väg för regional samverkan inom TCÖ?... 8 Identifierade kritiska områden Organisering och styrning Exemplet Finspång Exemplet Motala Reflektioner Arbetssätt Exemplet Finspång Exemplet Motala Reflektioner Marknadsföring och rekrytering Exemplet Finspång Exemplet Motala Reflektioner Framåtsyftande diskussion Vad innebär regional samverkan för TCÖ? Vad innebär ett regionalt partnerskap för TCÖ? Lokal, regional och nationell nivå Bilaga: Intervjuade personer

3 Inledning och bakgrund Hur ska industrin i fortsättningen klara rekryteringen av kompetent arbetskraft? Hur ska industrijobben göras attraktiva för ungdomar, så att program med teknisk och industriell inriktning blir valet för fler? Verkstadsindustrin i Östergötland, liksom på andra håll i landet, står inför stora utmaningar de närmaste åren, med stora pensionsavgångar och brist på teknikutbildade personer att rekrytera. Detta är en utmaning som företagen har att hantera tillsammans med politiken och det offentliga utbildningssystemet. Under en ganska lång tid har det varit svårt att få tillräckligt många studerande på gymnasieprogram med teknisk och industriell inriktning och många sådana lokala program har fått avvecklas. Den nationella satsningen på Teknikcollege 1, som beskrivs översiktligt nedan, kan förstås som ett sätt att i samverkan mellan skola och näringsliv försöka vrida utvecklingen i en mer gynnsam riktning. I syfte att studera och inte minst stödja utvecklingen av Teknikcollege i Östergötland (TCÖ) har dess regionala styrgrupp beslutat om ett samarbete med Helix 2 vid Linköpings universitet. Det handlar om en utredning med ett framåtriktat syfte att vara ett processtöd i utvecklingen av TCÖ. Utredningen syftar närmare bestämt till att ge en bild av hur Teknikcollege har uppstått, utvecklats och framförallt att visa på potentialen för fortsatt utveckling samt vilket engagemang och ägarskap som detta kräver. APeL FoU 3, som i olika projekt samarbetar med Helix, har fått detta processinriktade uppdrag och resultatet av utredningen redovisas i denna rapport. Rapporten inleds med att kortfattat beskriva Teknikcollege, som koncept i Sverige och i regionen Östergötland. Sedan beskrivs uppdraget som ligger till grund för den här rapporten och hur vi har gått tillväga. Det följs av några mer teoretiska resonemang om samverkan och partnerskap, som bildar bakgrund för en analys och diskussion kring den fortsatta organiseringen av Teknikcollege i Östergötland (TCÖ), vilket slutkapitlet handlar om. Dessförinnan redovisas resultat från intervjuer i två kommuner och från samtal i samband med regionala styrgruppsmöten. Vi bidrar med några reflektioner och frågor som anknyter till resultatet under respektive rubrik. Uppdraget har en framåtsyftande inriktning, varför slutkapitlet presenterar ett antal idéer om en hållbar samverkansstruktur efter TCÖ:s projektperiod. Malin Ljungzell och Erik Jakobsson har tillsammans arbetat med uppdraget, som i hög grad handlat om att fungera som ett processtöd för TCÖ, dess styrgrupp och samordningsfunktion. Vi har tillsammans arbetat med strukturen, analysen och de kritiska reflektionerna i föreliggande rapport. Malin har haft ett huvudansvar såväl för datainsamling som rapportskrivande, men vi ansvarar tillsammans för innehållet. Teknikcollege i Sverige Teknikcollege (TC) är tänkt att fungera som en kvalitetsstämpel som visar att flera kommuner och utbildningsanordnare tillsammans med industrin i en region utvecklar utbildningar utifrån de krav som industrin ställer. Skolor som blivit godkända som Teknikcollege erbjuder 1 Se 2 HELIX ett centrum vid Linköpings universitet för forskning och samarbete mellan forskare, företag och organisationer för att utveckla nya kunskaper och metoder om rörlighetens betydelse för lärande, hälsa och innovationer 3 APeL FoU ett nationellt centrum för forskning och utveckling i arbetsplatslärande 3

4 utbildningar på gymnasial och eftergymnasial nivå, t ex olika inriktningar med utgångspunkt i Industri- eller Teknikprogrammet, Kvalificerad yrkesutbildning (KY) och yrkeshögskoleutbildning. Företagen har en nyckelroll i Teknikcollege. De ska vara aktiva både i planering av utbildningarnas inriktning, utformning och i den löpande verksamheten genom att tillhandahålla praktikplatser med mera. Det yttersta ansvaret ligger dock hos kommunerna. På så sätt är det tänkt att det skapas utbildningar som har en koppling till den regionala och lokala industristrukturen och de behov som finns. Teknikcollege ska bidra till bättre resursutnyttjande genom krav på kommunal samverkan och samverkan med eftergymnasial utbildning och företagsutbildningar. I många fall kan såväl lokaler och maskinpark som lärarresurser utnyttjas av flera olika utbildningsanordnare. Teknikcollege bygger på tio kriterier som industrin anser ska uppfyllas för att en utbildning för industrins behov ska vara bra. Kriterierna har valts ut utifrån de framgångsfaktorer som visat sig vara gemensamma nämnare på väl fungerande utbildningar med inriktning mot industrin. Kriterierna är: Regionalt perspektiv Infrastruktur för utbildningen Tydlig profil Samverkan med arbetslivet Kvalitetssäkring Kreativ och stimulerande lärmiljö Maskiner och utrustning Sammanhållna arbetsdagar Lagarbete och ämnesintegration Lärande i arbete För konceptet Teknikcollege ansvarar tillsammans Industrikommittén 4 och Riksföreningen Teknikcollege Sverige 5. Industrikommittén har varit aktiv sedan tillkomsten av TC. Riksföreningen bildades Industrikommittén ansvarar för granskning och certifiering av TC. Riksföreningen är en ideell förening som ansvarar för utveckling av konceptet. Industrikommittén har sex platser i styrelsen i föreningen och resterande fem platser ska rotera mellan TC-regioner. Det finns idag 12 regioner i Sverige som är godkända som Teknikcollege. Teknikcollege i Östergötland Teknikcollege i Östergötland (TCÖ) 6 är ett samarbete mellan kommunerna Finspång, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Åtvidaberg och de fristående skolorna Curt Nicolingymnasiet (CNG) och Framtidsgymnasiet Proteam. I den regionala styrgruppen sitter även representanter från Arbetsförmedlingen, Industriellt Utvecklingscentrum i Östergötland, IF Metall, Tranås kommun, Teknikföretagen, Regionförbundet Östsam, Industrikompetens 4 Se 5 Se 6 Se 4

5 AB, PartnerTech, SAAB Aerostructure, BT, Saltängens Mekaniska och Branschrådet industri/teknik. Våren 2008 finns Teknikcollege på tre skolor i Östergötland, nämligen på Carlsund Utbildningscentrum i Motala, Mjölby Gymnasium och Teknikcollege Linköping. Hösten 2008 startar Teknikcollege i Finspång på Curt Nicolingymnasiet och Bergska skolan. Fler skolor i andra kommuner kommer med stor sannolikhet att bli certifierade Teknikcollege inom kort. För närvarande riktar sig Teknikcollege Östergötland till ungdomar i gymnasieåldern, men det finns en ambition att utöka målgruppen även till vuxna kvinnor och män så småningom. Teknikcollege Östergötland invigdes i september Under har projektmedel funnits tillgängliga och en projektledartjänst (50 procent) för Teknikcollege har varit placerad inom Östsam. Förutom projektmedel från yrkesutbildningsdelegationen har kommunerna som ingår i TCÖ bidragit med kr var per år för utvecklingskostnader. Från och med 2009 kommer TCÖ att upphöra som projekt och behöver hitta formerna för hur arbetet ska organiseras i fortsättningen. I ansökan om Teknikcollegestatus i Östergötland ( ) står det att syftet med TCÖ är dels att påverka attityden till industriteknisk yrkeskarriär och dels att utveckla utbildningar som är attraktiva för både män och kvinnor, för unga och äldre, för den som söker nytt yrke och för den som önskar sig vidareutveckla sig inom området. Ansökan beskriver också att avtalet mellan skolorna som ingår ska binda samman nätverket på fem plan, nämligen elever, lärare, skolledare, intresseföretag och samhället. Det finns även redovisat att regionala arbetsgrupper ska arbeta med fyra utvecklingsområden, nämligen Mätbara kvalitetskrav, Pedagogisk grundsyn, Utvecklingsinriktning och Marknadsföring. Målet för Teknikcollege Östergötland är att via samverkan bygga upp och optimera den industritekniska utbildningen i Östergötland och att få fler elever att gå tekniskt inriktade utbildningar, att försörja näringen med efterfrågad kompetens samt att hitta lika former för samverkan mellan huvudmännen/kommunerna och näringslivet/branschorganisationer. Vårt uppdrag Styrgruppen för Teknikcollege i Östergötland (TCÖ) tog beslut i februari 2008 om ett samarbete med Helix vid Linköpings universitet om en utredning med framåtriktat syfte att bidra till utvecklingen av TCÖ. De olika huvudaktörernas intressen och förutsättningar bör vara i centrum för analysen. Fokus ligger på långsiktiga och strategiska lösningar som kan vara hållbara för inblandade parter. APeL Forsknings- och utvecklingscentrum fick uppdraget och presenterade uppdragets frågeställningar vid ett regionalt styrgruppsmöte i april, där även ansvariga operativa projektledare/rektorer var närvarande, för att diskutera fortsatt arbete. Uppdragets processinriktade karaktär har påverkat dess genomförande och fokus genom att försöka fånga upp styrgruppens förväntningar och reflektioner om vilka områden som är aktuella och intressanta för utvecklingen av TCÖ. Malin Ljungzell, forskningsassistent, och Erik Jakobsson, forskare, vid APeL FoU har genomfört uppdraget. I ett inledningsskede medverkade även Mats Andersson, då utvecklingsledare vid APeL. 5

6 Syfte och frågeområden Syftet med uppdraget är att stödja utvecklingen av TCÖ genom att bidra i resonemang utifrån insamlat material, medverkan vid relevanta möten, kontinuerlig dialog med projektledaren och ordföranden i den regionala styrgruppen samt utifrån aktuell forskning kunna ställa kritiska frågor. Vilka områden är det då som framstår som mest kritiska och angelägna att lyfta fram? Med tanke på att TCÖ upphör som projekt från och med 2009, och ska hitta formerna för fortsättningen, har frågorna både om vad den regionala samverkan innebär och hur den ska organiseras upplevts som viktigast. Detta inkluderar bl.a. frågor kring rollfördelning och styrning av TCÖ. Vidare har vi, utifrån att Teknikcollege som koncept bygger på företagens aktiva engagemang och delaktighet, lyft fram samarbetet mellan företag och skola som ett kritiskt område. Detta berör bl.a. frågor om skilda kulturer och ömsesidig förståelse och anpassning. Under diskussionerna har som ytterligare ett kritiskt område framkommit svårigheter med marknadsföring av och rekrytering av elever till Teknikcollege. Metod Rapporten bygger på insamlat material från intervjuer från två exempelkommuner, diskussioner som förts på regionala styrgruppsmöten samt på samtal med den regionala projektledaren och styrgruppens ordförande. Utifrån tidigare forskning kring regional samverkan, organiseringsformer i nätverk och partnerskap samt samverkan arbetsliv utbildning och arbetsplatslärande försöker vi reflektera och problematisera de kritiska områden som framkommit under arbetets gång. I ett senare skede genomfördes också tre kompletterande telefonintervjuer med företrädare för Teknikcollege på nationell nivå, nämligen ordföranden för Riksföreningen Teknikcollege Sverige, en ledamot från Teknikföretagen som i hög grad ligger bakom satsningen på Teknikcollege i Sverige, samt kanslichefen från Riksföreningen Teknikcollege Sverige. En lista över intervjupersoner finns som bilaga, sist i rapporten. Fallstudier med intervjuer Två exempelkommuner, Finspång och Motala, valdes ut i dialog med den regionala projektledaren. I Finspång genomförde både Erik Jakobsson och Malin Ljungzell intervjuer, medan Malin Ljungzell själv genomförde intervjuerna i Motala. I Finspång har VD:n på friskolan Curt Nicolin-gymnasiet (CNG) varit en av de drivande i processen kring Teknikcollege Östergötland. Där har man redan sedan tidigare arbetssätt i sina utbildningar (Industri- och Elprogrammet) som överensstämmer med de kriterier för arbetssätt och samverkan med arbetslivet som gäller för Teknikcollege, även om man inte förrän nu hösten 2008 formellt har startat Teknikcollege. I Teknikcollege Finspång arbetar nu CNG tillsammans med den kommunala gymnasieskolan, Bergska skolan. På Bergska skolan finns elva gymnasieprogram, bl. a. Teknikprogrammet och dessutom lärlingsutbildning. 6

7 I Finspång intervjuades VD och rektor för CNG samt tre lärare och tre elever på olika gymnasieprogram på samma skola. Dessutom intervjuades tre personer från ett företag som samarbetar med CNG, nämligen en HR-specialist, en handledare för gymnasieelever på praktik och en driftsledare på Sapa Heat Transfer. I Motala, på Carlsunds Utbildningscentrum, har Teknikcollege funnits i ett år med en klass med 25 elever som till hösten 2008 ska börja år 2. En ny klass tas in till år 1. På Carlsund finns nio gymnasieprogram, t ex Industri- och Teknikprogrammet samt Lärlingsutbildning inom industri. Vid besöket i Motala intervjuades projektledaren för Teknikcollege Motala (TCM), enhetschefen för Carlsund utbildningscentrum samt två lärare/klassföreståndare för TCklassen och två elever år 1 TCM. Från företag intervjuades två personer, nämligen VD för Holms AB och dessutom ordförande i programrådet TC samt en produktionschef vid ThermoRegulator. Dessutom genomfördes en telefonintervju med den regionala styrgruppens ordförande, som även är ledamot i styrelsen för Riksföreningen Teknikcollege Sverige. Intervjuerna genomfördes med frågor kopplade till de temaområden som arbetats fram av APeL efter avstämning med den regionala styrgruppen och den regionala projektledaren. Intervjumaterialet syftar inte till att beskriva helhetsbilden av Teknikcollege i dessa kommuner, utan till att tjäna som underlag för en diskussion kring vissa kritiska områden för utvecklingen av TCÖ. Stöd för diskussion i regional styrgrupp För att kunna stödja utvecklingen av TCÖ, med fokus på det regionala samverkansperspektivet, har vi deltagit vid de styrgruppsmöten som har ägt rum under uppdragsperioden. Det har inneburit vid fyra tillfällen: 17 april: presentation av uppdraget, förslag till frågeområden, diskussion 29 maj: ledning av gruppdiskussioner kring uppfattningar kring TCÖ fr.o.m. 2009, möjligheter och hot, organisering och styrning 28 augusti: presentation och diskussion kring två tänkbara organiseringsformer, återkoppling från förra mötets diskussioner 25 september: utökad mötestid som möjligjorde mindre analysseminarium Vi har ansvarat för dokumentation av dessa diskussioner som underlag i den fortsatta processen och för denna rapport. Dialog med regional projektledare och regional styrgruppsordförande Vi har under uppdraget haft kontinuerlig kontakt med den regionala projektledaren, för att få information om TCÖ och för att diskutera fortsatt arbete i processtödet och de frågor som både hon och vi har stött på. En träff med projektledaren för Teknikcollege i Örebro län genomfördes för erfarenhetsutbyte och samtal om organisering och styrning. Inför styrgruppsmötena har vi planerat vår medverkan tillsammans med den regionala projektledaren och ordförande i styrgruppen. Det har varit väsentligt att vår insats är relevant i den process som TCÖ befinner sig i. 7

8 Skriftlig rapport Som stöd för fortsatta diskussioner och utveckling av TCÖ har vi i denna rapport försökt att ge en bild av Teknikcollege utifrån vårt uppdrag. Ambitionen har inte varit att beskriva TCÖ i sin helhet, utan att visa på några områden som vi tycker kräver särskild uppmärksamhet. Vi ger även några mer teoretiska perspektiv som går att reflektera kring. Vi hoppas att denna rapport kan användas som diskussionsunderlag både på regional och lokal nivå. Partnerskap en framkomlig väg för regional samverkan inom TCÖ? Följande avsnitt syftar till att ge perspektiv på frågan om regional samverkan och hur en över tid hållbar struktur för sådan samverkan kan skapas. Det är frågan om regional samverkan och organisering som varit mest central i det uppdrag som denna rapport är en del av. Självklart hänger frågan om regional organisering och styrning samman med vad det är som den regionala samverkan syftar till och går ut på. En utgångspunkt för de fortsatta diskussionerna om regional organisering bör därför vara en klarare gemensam förståelse av vad det är som kräver regional samverkan och styrning, innan man kan bli på det klara med hur denna regionala samverkan och styrning ska gestalta sig. Under senare år har nätverk och partnerskap blivit vanligt förekommande organiseringar för utveckling i samverkan på olika områden. Varför är det så? Det har att göra med att kommuner och andra offentliga aktörer blivit alltmer beroende av att interagera och samverka med sin omgivning för att klara av att lösa de uppgifter som de är ålagda. Ingen aktör, varken staten, kommunerna eller någon annan har resurser eller kompetens att realisera sina mål på egen hand. Detta är en förklaring till varför det bildas nätverk och partnerskap av olika slag 7. Att styra verksamheter genom nätverk istället för mer gängse hierarki kallas ofta för governance i forskningslitteraturen 8. Partnerskap kan förstås som en mer reglerad och formaliserad form av samverkan än vad som vanligen avses med nätverkssamarbete. I fallet med TCÖ ter det sig mer relevant att tala om ett framväxande partnerskap än att tala om ett nätverkssamarbete. Det ingår i de nationella kriterierna för Teknikcollege att samverka regionalt och att upprätta avtal mellan de parter som ingår d.v.s. företagen och kommunerna (skolorna). Offentlig-privata partnerskap har under senare decennier blivit ett relativt vanligt fenomen eller institutionellt arrangemang. Partnerskap tenderar att vara mer handlingsorienterade och flexibla än de mer reguljära politiska institutionerna och upplevs ofta skapa nya möjligheter, lösningar och resurser 9. Det är svårt att organisera för ett hållbart utvecklingsarbete 10. En studie av nätverket REKO inom vuxenutbildningen i Örebro län 11 visar på en problematik som sannolikt är ganska 7 Se t.ex. Montin, S., (2004), Moderna kommuner. Malmö: Liber. 8 Se t.ex. Kjaer, A. M., (2004), Governance. London: Polity. 9 Se t.ex. Mörth, U. & Sahlin-Andersson, K., (red.), (2006), Privat-offentliga partnerskap. Stockholm: SNS Förlag. 10 Se t.ex. Svensson, L., Aronsson, G., Randle, H. & Eklund, J., (2007), Hållbart arbetsliv. Projekt som gästspel eller strategi i hållbar utveckling. Malmö: Gleerups. 8

9 generell. Det processinriktade och nätverksbaserade arbetssättet hade många fördelar, bl.a. gav det kreativitet och dynamik åt utvecklingsarbetet, men kom till korta när det gäller att omsätta idéer och visioner till en förändrad praktik. Deltagarna i nätverket hade i många fall inte mandatet och positionen att på något mer radikalt sätt förändra verkligheten i sina respektive organisationer. Nätverket arbetade fram en stark agenda för förändring och förnyelse, men saknade i mångt och mycket möjligheterna att realisera den. Nätverk visar sig ofta vara en alltför svag och löslig organisering som saknar kraften till verklig förändring och hållbar utveckling. Insatserna och förpliktelserna i ett gemensamt utvecklingsarbete behöver tydliggöras och regleras i någon form. Forumet för samverkan behöver legitimitet och eget beslutsmandat för att inte processerna ska stanna upp när det börjar närma sig skarpt läge för förändring. Det lärande som sker behöver kunna omsättas i praktisk handling. Här kan partnerskap vara ett mer användbart koncept än nätverk. Partnerskap innebär ett tydligare och mer formaliserat åtagande inom ett klart definierat och avgränsat område ett åtagande som även inkluderar ett ekonomiskt sammanförande av och ansvar för resurser. Ett partnerskap kräver tydligare svar på frågorna: Vilka deltagare ska ingå? Vilken inriktning har samarbetet? Vilken insats krävs för att vara med? Vad ska uppnås och under vilken tid? Avtal mellan deltagarna är ett naturligt inslag i ett partnerskap, vilket knappast kan sägas om nätverk. Partnerskap kräver mer av planering och struktur än vad nätverk gör. Här kan ett externt stöd i form av en koordinator vara av mycket stor betydelse. Samtidigt är Partnerskap i praktiken ett begrepp som används i många olika sammanhang och som benämning för samverkan av tämligen olika slag och på olika nivåer. Detta gör att begreppet, trots allt, blir ganska obestämt och flytande. I varje enskilt sammanhang behöver sannolikt en mer operativ definition av begreppet ske, så att deltagande partners verkligen vet vad det innebär att ingå i partnerskapet i fråga. Figuren nedan är ett försök att illustrera några olika tänkbara typer av partnerskap: Figur 1: Några tänkbara typer av partnerskap Partnerskap Partssammansatt förhandlings- och beslutsforum Gemensam utvecklingsorganisation Politisk inriktningsoch policynivå PARTNERSKAP PARTNERSKAP Operativ och verksamhetsnära nivå PARTNERSKAP PARTNERSKAP 11 Jakobsson, E., (2007), Mot en ny vuxenutbildningspolitik? Regional utveckling som policy och praktik. Linköping Studies in Education and Psychology No Linköping University, Department of Behavioural Sciences. 9

10 Figuren visar fyra tänkbara positioner för ett partnerskap. Givetvis kan det i verkligheten ske glidningar över de i figuren avgränsade ytorna. Det kan ändå vara bra att ha positionerna klart för sig som underlag i en diskussion om en hållbar regional organisering och styrning av TCÖ. I nordväst i figuren finner vi den typ av partnerskap där deltagarna helt och hållet ser sig som representanter för sina organisationer som är satta att i partnerskapet vara med och fatta beslut på en övergripande, om man så vill politisk, nivå. I sydväst ser man sig fortfarande som företrädare för den egna organisationen enbart, men besluten rör sig på en mer operativ nivå, exempelvis att säga ja eller nej till projektansökningar. I nordost är tanken att man ingår i en organisering som ska utveckla något tillsammans i en process, men det man utvecklar rör sig främst på en mål-, visions- eller policynivå. I sydost, slutligen, handlar partnerskapet om att gemensamt utveckla konkreta verksamheter. Man bedriver verkstad tillsammans, nära de verksamheter som partnerskapet har ett gemensamt ansvar för. Frågan blir då vilken definition av partnerskap som deltagarna i TCÖ uppfattar som vägledande och kan tänkas sluta upp kring. Hos Teknikföretagen nationellt tycks uppfattningen vara att en regional styrgrupp ska fungera som en mycket aktiv ägare av Teknikcollege. Detta kan också beskrivas som att en regional styrgrupp ska fungera som ett arbetande partnerskap, som nära följer utvecklingen, som ger direktiv och styr verksamheten och som även kan tillgripa sanktioner mot deltagare som inte uppfyller sina åtaganden. Identifierade kritiska områden I vår utredning ser vi några områden eller frågor som framstår som särskilt kritiska när det gäller fortsättningen för TCÖ. Det handlar till att börja med om själva organiseringen och styrningen av arbetet, lokalt och regionalt. Här finns en viss komplexitet med ett antal olika grupper med olika sammansättning lokalt och regionalt. Många personer och organisationer är inblandade och det är inte helt lätt att förstå tanken bakom den befintliga strukturen och hur länkarna mellan de lokala noderna och den regionala samordningsfunktionen ser ut. Hur kan en långsiktigt hållbar organisering skapas? Ett annat utvecklingsområde gäller det vi kan kalla gränssnittet mellan skola och näringsliv, vilket handlar om hur man kan utveckla en fungerande operativ samverkan trots delvis ganska olika kulturer. Hur kan skola och företag hitta flexibla men samtidigt effektiva och hållbara former för samverkan? Vilken kompetens krävs, från båda håll? Vilken är den vägledande pedagogiken? Hur säkrar man upp att man, från båda håll, håller vad man lovar? Slutligen vill vi också lyfta fram det som handlar om marknadsföring av TCÖ och hur man kan locka ungdomar att välja program inom området och se en möjlighet att relativt snabbt komma in på en kvalificerad arbetsmarknad. Hur ser nyckeln till framgång ut? Vad är det som behöver lyftas fram i retoriken kring Teknikcollege? Vi kommer här att beskriva resultat från genomförda intervjuer och från samtal i samband med styrgruppsmöten, vilket belyser vart och ett av de utvalda kritiska områdena. Vi kommer även att diskutera frågor som väcks hos oss i anslutning till respektive avsnitt av resultatredovisningen, som bidrag till fortsatta diskussioner inom TCÖ. Ett av dessa kritiska 10

11 områden, nämligen organisering och styrning för en hållbar samverkansstruktur, kommer vi att behandla ytterligare i slutkapitlet. Organisering och styrning Teknikcollege Östergötland är ett samarbete mellan sju kommuner och företrädare för länets industriföretag. Åtta skolor är antingen certifierade eller arbetar för att bli det, varav två av dem är privata och sex är kommunala. Organiseringen lokalt i respektive kommun ser något olika ut, t ex om Teknikcollege är en egen skola som i fallet Teknikcollege Linköping, eller som en del av en enhet som har fler gymnasieprogram som i fallet Motala. Inom TCÖ finner vi fyra olika typer av grupperingar som på regional och lokal nivå bidrar i styrningen: - Regional styrgrupp - Regional operativ grupp - Lokala styrgrupper - Lokala operativa grupper Den regionala styrgruppen har idag ca 20 ledamöter, vilka är minst en representant från varje kommun (oftast förvaltningschef för utbildning/bildning), industriföreträdare som exempelvis Teknikföretagen och Industrikompetens, enskilda företag, IF Metall, Östsam och Arbetsförmedlingen. I de nationella kriterierna för Teknikcollege står det under Samverkan med arbetslivet att I Teknikcollege samverkar olika utbildningsanordnare och arbetsliv och att det finns en regional styrgrupp/kompetensråd med företagen i majoritet. Under kriteriet Kvalitetssäkring står det att Den regionala styrgruppen är ansvarig för säkerställande av utbildningens kvalitet vid Teknikcollege. Den regionala operativa gruppen består av rektorer och/eller projektledare som finns på skolorna som har eller befinner sig i någon ansökningsfas för att få Teknikcollege. Motala, Mjölby, Linköping, Finspång, Åtvidaberg, Norrköping och Tranås är representerade. De lokala styrgrupperna kan ha olika benämningar i kommunerna, exempelvis Utbildningsråd Motala kommun, Verksamhetsstyrelsen för Teknikcollege Linköping eller Styrgrupp för Teknikcollege Mjölby. De lokala operativa grupperna kan också ha olika benämningar. Dessa samarbetsgrupper där både rektor, lärare och företagsrepresentanter kan ha funnits sedan länge, även innan Teknikcollege, för att underlätta samarbete mellan företag och skola vad gäller exempelvis praktikplatser i olika gymnasieprogram. De nationella företrädarna berättar att de nationella kriterierna beskriver vad en regional organisering ska uppnå, men inte hur organiseringen ska se ut. I landets TC-regioner finns olika sätt att organisera regionala styrgrupper och det regionala arbetet. Det viktiga är att näringslivet ska inneha ordförandeposten både lokalt och regionalt samt att näringslivet är i majoritet i dessa styrgrupper, lokalt och regionalt. Regionen som bildar TCÖ är komplex med relativt många kommuner som sinsemellan är olika stora och ibland ligger stora industriföretag i mindre orter etc. De deltagande TC har också kommit olika långt i sin utveckling. Detta bildar försvårande omständigheter, men är den verklighet för vilken en fungerande struktur behöver skapas. En av de intervjuade som nationellt under en längre tid varit engagerad i Teknikcollege Sverige menar att den regionala 11

12 styrgruppen i Östergötland hittills varit lite osäkra på vad man vill samverka om regionalt och att många aktörer velat göra mycket, men hittills har det varit lite ostrukturerat. Hon har själv en klar uppfattning om vilka konkreta uppgifter en regional styrgrupp har. Det handlar om att styra verksamheten på en ganska handgriplig nivå exempelvis beträffande antal elever, praktikplatser, antal godkända, kvalitetsuppföljning m.m. Exemplet Finspång I Finspång finns två skolor med gymnasieprogram. Curt Nicolin-gymnasiet (CNG) och Bergska skolan. CNG är en friskola som ägs av 14 lokala industriföretag (51 %) och kommunen (49%). Den är fysiskt belägen i Siemens industriområde och var tidigare Siemens yrkesskola, därförinnan ABB:s yrkesskola. Den kommunala gymnasieskolan Bergska skolan har elva gymnasieprogram, bl a Teknikprogrammet och dessutom lärlingsutbildning. Nuvarande utbildningar är Industriprogrammet och Elprogrammet, med olika inriktningar. Till hösten startar Teknikcollege Finspong där även Teknikprogrammet från Bergska skolan kommer att ingå. Dessa organisationsformer innebär att CNG leds av en bolagsstyrelse bestående av sju personer, varav fyra kommer från industrin och tre från kommunen (politiker). Det finns även en annan gruppering, bestående av VD:ar från skolans 14 företag tillsammans med skolans VD, som träffas någon gång per år. En lokal styrgrupp för Teknikcollege har tillsatts och den lokala operativa gruppen har funnits för samarbetet mellan CNG och företagen i ett antal år. Där sitter rektor för CNG, pedagogiska ledare och personalchefer från de lokala företagen. Det finns även flera handledarnätverk inom olika yrkesområden, där lärare fungerar som kontaktpersoner. Den intervjuade HR-specialisten hade vid anställningen ganska nyligen (7-8 månader vid intervjutillfället) fått uppdraget från företagsledningen att arbeta bl.a. med samverkan med skolan och med rekrytering. Hon ingår i den lokala operativa gruppen där hon arbetar för att ordna med praktikplatser och där hon fått information om Teknikcollege, vid ett uppstartsmöte. Hon kände inte till att Teknikcollege är en regional angelägenhet. Den intervjuade driftsledaren och handledaren kände inte heller till att Teknikcollege finns i Östergötland. Driftsledaren hade deltagit i ett uppstartsmöte om Teknikcollege i Finspång. Tankar i Finspång kring regional organisering och styrning Både VD:n och rektorn på CNG talar om att det är nödvändigt med en regional samverkan där man delar upp marknaden mellan sig och samverkar kring kurser, lärare och material. Det behövs för att skapa en hållbar regional struktur, där kostnader kan fördelas mellan kommunerna och konkurrensen minska. Rektorn talar om att ett regionalt samarbete skulle kunna handla om att dela upp marknaden där man gör analyser av behov av volymer och gör gemensamma marknadsföringsinsatser. Han lyfter även fram problem med ersättningar mellan kommuner och tycker att det antingen måste till en gemensam prislista eller att man får bort diskussionen kring hur mycket det kostar. De intervjuade lärarna tror att olika orter kan hitta sina nischer utifrån sin lokala industri. 12

13 Exemplet Motala I Motala är det Carlsunds utbildningscentrum som ansvarar för Teknikcollege Motala (TCM). Där finns ett antal yrkesförberedande gymnasieprogram, vuxenutbildning och högskole/universitetsstudier på distans. Carlsund är en kommunal utbildningsenhet. Inom teknikområdet finns förutom Teknikcollege El-, Teknik- och Industriprogrammet samt Lärlingsutbildning inom industri. Enhetschefen för Carlsund är övergripande chef för alla utbildningar på skolan. För Teknikcollege finns även en projektledare som bl.a. sköter kontakterna med företag kring praktikplatser. Ett arbetslag bland lärarna (klassföreståndare och kärnämneslärare) ansvarar för Teknikcollegeklassen (vid intervjutillfället en klass år 1). De samarbetar med karaktärsämneslärarna, som även undervisar i övriga industri/teknikprogram. Den lokala styrgruppen kallas för Utbildningsråd Motala kommun. Där ingår företagare och högre tjänstemän inom kommunerna Motala och Vadstena, inom bildning och näringsliv. Den grupp som arbetar operativt kallas för Programråd Teknikcollege och har ledamöter från lokala företag, Carlsund utbildningscentrum och Motala kommun (samverkansansvarig företag-skola). De intervjuade personerna från företag anser att den regionala styrgruppens uppgift är att påverka utbildningsplaner, övergripande frågor och marknadsföring av TCÖ. De upplever att vissa beslut tar mycket lång tid pga regelverk och ger exempel på att ramavtalet för TC i Motala tog från september till maj att få till. Tankar i Motala kring regional organisering och styrning De två intervjuade företagsrepresentanterna ingår i Programrådet får frågan om vad regionalt perspektiv innebär för dem och vad de tror är syftet med det. De svarar att det är en fråga mer för skolorna, svårt för företagen. De hade inte reflekterat så mycket över att TC är en regional angelägenhet. När det gäller handledarutbildning, tycker de att det är bara bra om det anordnas regionalt, men att det bör placeras lokalt. De tycker det vore bra med några halvdagar i Motala som företagens handledare kunde delta på. Den intervjuade enhetschefen på Carlsunds utbildningscentrum ansåg att den regionala samverkan skulle kunna handla om att samutnyttja maskiner, gemensamma fortbildningsdagar för alla länets TC-lärare för att bland annat arbeta med en gemensam pedagogisk grundsyn. Vi-känslan inom TCÖ behöver stärkas, tyckte han. Samtidigt som han såg möjligheter att dela upp länet i två delar (norra: Norrköping-Finspång och södra: Linköping-Motala-Mjölby-Åtvidaberg (Tranås) för att underlätta samverkan/samordning. Det regionala perspektivet stod för honom även för gemensamma målformuleringar, policy och ekonomi. Han uttryckte att det finns alltför många grupper som arbetar inom TCÖ och att det även i framtiden behövs en regional koordinator. Reflektioner I både Finspång och Motala finns upparbetade kontakter med företagen, där Teknikcollege är en viktig faktor för att utbilda viss typ av efterfrågad arbetskraft. De intervjuade personerna från företag hade inte tänkt på Teknikcollege som en regional angelägenhet. Regionalt perspektiv är ett av de nationella kriterierna och man kan fundera på i vilken omfattning de lokala företagen bör vara initierade i det regionala arbetet. Skulle TCÖ kunna tjäna något på att företagen var mer medvetna om detta, eller räcker det med att de engagerar sig lokalt? 13

14 Skulle företagen kunna tjäna något på att Teknikcollege skulle samverka mer i länet? Utbyte mellan handledare på flera företag och mellan chefer på företagen för företagens egen kompetensutveckling och för de studerande? Hur värderas detta jämfört med driften kostnader i relation till investeringar? I Finspång och Motala framkom flera idéer kring vad det regionala perspektivet handlar om att tänka hela regionen och samarbeta kring lärare, material och kurser samt att dela upp regionen i två samverkansområden (nord respektive syd) för att underlätta samarbete kring policy, mål och ekonomi. Vi tror att man i det fortsatta utvecklingsarbetet inom TCÖ bör komma fram till vilket syfte och vilka konsekvenser en regional samverkan har, för att detta ska kunna mynna ut i någon form av operativt samarbete och formaliserat avtal. Arbetssätt När det gäller att förena skola och företag i ett gemensamt åtagande krävs sannolikt mycket av fingertoppskänsla och förmåga att förstå olika kontexter, kulturer och logiker. Båda parter behöver anpassa sig och tänka innovativt kring flexibla och effektiva lösningar. En stor del av tiden på ett program inom Teknikcollege tillbringas i företagsmiljön en autentisk arbetsplatsmiljö. Handledarna har givetvis en nyckelroll tillsammans med lärarna och andra nyckelpersoner i företagen och på skolan. Att tillsammans och på jämlika grunder ta ansvar för de studerande och deras lärande och att organisera för lärande och utveckling, såväl i skolmiljön som i företagsmiljön, är en helt central uppgift. Den intervjuade från Teknikföretagen nationellt menar att det krävs många möten mellan skola och företag. Det är ibland svårt att få företagen att förstå att det är de själva som ska tänka ut saker och ta initiativ. De förlitar sig alltför mycket på skolan, men kan sedan ändå vara kritiska när skolan gjort något som de egentligen själva borde ha gjort. Förståelsen och mognaden kommer genom möten. Lärare måste besöka praktikplatserna. På företagen måste man vara observant på om eleverna förstått olika saker etc. Hennes erfarenhet är att det finns en ovana på företagen att hantera elever och att våga resonera om brister och behov. Samtidigt är lärarna lite osäkra och rädda för företagen. Gränssnittet skola-företag ligger extremt mycket på det mänskliga planet, menar hon. Tidigare erfarenheter 12 och forskning 13, 14 visar att chefernas (på olika nivåer) intresse, kunskaper och inställning till utbildning som en strategisk fråga för företaget är avgörande för vilka förutsättningar som ges handledare och övriga medarbetare för att bidra till den studerandes lärande på arbetsplatsen. Dessutom kan lärande stimuleras, inte bara hos den studerande som går en utbildning, utan även hos övriga anställda vilket kan gagna utvecklingen av verksamheten. Linjecheferna måste se utbildningen som en viktig del i företaget. Det är inte något som kan lämnas över till staber det vill säga personalavdelningar eller utbildningssystemet. Cheferna måste vara med och definiera behov, planera uppläggning och arbetsformer, bestämma innehåll, skapa resurser, återkoppla resultaten av utbildningen med mera. De kan inte göra detta på egen hand, utan det krävs insatser av flera personer på arbetsplatsen. 12 Andershed, H., Ljungzell, M., Sjöberg, K. & L. Svensson (2007). Vad kan man lära av arbetsplatslärande? Utveckling av yrkesutbildningar inom industri, äldreomsorg och kriminalvård. [http://www.apel-fou.se] 13 Larsson, K. (2008). Mellanchefer som utvecklar om förutsättningar för hållbart utvecklingsarbete inom vård och omsorg. Avhandling Linköpings universitet 14 Kock, H. (red.) (2008) Arbetsplatslärande att leda och organisera kompetensutveckling på företag. Lund: Gleerups 14

15 Vid regionala styrgruppsmöten inom TCÖ har personer som är aktiva inom industri- och teknikbranschen gett exempel på egna erfarenheter kring svårigheterna att få företag att satsa tid på utbildningsfrågor. En av branschrepresentanterna talade om att det är avgörande med kontakter mellan personer personliga samtal där utbildning diskuteras som en framtidsfråga och en angelägenhet för företagets konkurrenskraft och överlevnad. Han menade att det är mer personberoende att fånga upp människor med rätt intresse och ha samtal mellan två personer än knutet till hur en utbildningssatsning är organiserad. Hans erfarenhet var att företag kan ha obefintliga, icke uttalade eller uttalade kompetensförsörjningsstrategier. Ordförande i Riksföreningen Teknikcollege Sverige talade om svårigheter i kommunikationen som kan finnas mellan industrin och skolan. Det kan vara svårt att omsätta kursplaner till företagens verksamhet och lärarna bör få mer tid att kunna besöka industrin. Företagen bör bli bättre på att förstå vad eleven ska lära sig. Han framhåller att det är helheten av arbetssätt som är det viktiga där integrering av ämnen, sammanhållna dagar och lärande i arbete ska motsvara industrins arbetsdagar. Exemplet Finspång De intervjuade berättar om att man arbetar integrerat över ämnesgränser och med sammanhållna dagar på CNG. De vill likna arbetslivets arbetssätt och har därför inga lektioner på schema, utan arbetar med projektarbeten. Därför tror de att det inte uppfattas så stor skillnad med TC till hösten eftersom sammanhållna dagar och ämnesintegration ingår i kriterierna. De arbetar veckovis i kärnämnen eller karaktärsämnen och eleverna har stort eget ansvar. Eleverna tillhör en basgrupp och arbetar i olika grupperingar med fasta arbetsplatser i lektionssalar. De tror att det blir större omställning för Bergska skolan att börja med TC eftersom de arbetar mer traditionellt med ämnen, scheman och lektioner. Där har de även läraravtal och inte semesteravtal, som på CNG, för lärarnas anställning. VD på CNG berättar att förhandling pågår med en ny sorts avtal, som ett mellanting. De intervjuade eleverna tyckte inte att kärnämnesveckorna med projekt veckovis fungerade så bra. De tyckte det blir lite tungt och ibland oseriösa projekt, hade varit bättre med vanliga lektioner eller förbättrade projektuppgifter. De tror det är svårt för lärarna att bedöma inför betyg i kärnämnen. De tycker också att det krävs mycket energi för att starta upp nya projekt hela tiden. De uppfattar att skolan lägger (medvetet) mycket ansvar på eleven. De tycker att alla synpunkter tas på allvar av rektor och att de har bra kontakter även med VD. Eleverna är ute på företag varje år, mest för att prova på i ettan och tvåan och i trean blir det mer som att jobba på företaget och en del får anställning i anslutning till sista året. De tycker handledarna på företagen är olika bra och att loggbok och pappershantering kan fungera bättre mellan arbetsplats och skola. De intervjuade lärarna berättar om hur de arbetar med integrering av kärnämnen och yrkesämnen, t ex Matematik och NO kopplas ihop med verkstaden i olika projekt. De tycker inte de har jättemycket tid för kommunikation med handledarna på företagen. Det fungerar bättre på de större företagen. Det finns nätverk för handledare inom olika yrkesområden. De intervjuade lärarna anser att de får signaler från operativa gruppen eller genom kontakterna med handledare om vad som behövs satsats lite mer på, t ex matte eller ritningsteknik. De tyckte att det krävs mer av lärarna med detta arbetssätt än i den konventionella skolan. 15

16 Rektor vid CNG berättar om att det är och har varit en stor utmaning att få den operativa gruppen att fungera. Eleverna är ute nästan hela sitt tredje år på företag och måste tas omhand och bli produktiva. Under de fyra år som gruppen varit verksam tycker han att företagens syn på operativa gruppens arbete har förändrats från något jobbigt till något jätteintressant. Nu konkurrerar företagen om eleverna. Det finns också olika premisser på företagen för handledarna att utföra sina uppgifter. Det finns förbättringspotential vad gäller information och kommunikation mellan företag och skola, t ex för närvarorapportering. VD vid CNG talar även om lärarnas kvalifikationer för att arbeta på detta sätt krävs att man vill, kan och har ett drivande sätt, entusiasm för att utveckla ett elevaktivt och integrerat arbetssätt. En annan viktigt kompetens handlar om förmågan att bygga relationer. Exemplet Motala I Motala hade, vid intervjutillfället, en klass snart avslutat sitt första år på Teknikcollege. Det fanns ett klassrum avsett för dem och i anslutning till det lärararbetslagets arbetsrum. De intervjuade lärarna berättade om sitt engagemang för TC och klassen. De påtalar att Teknikcollege inte är ett gymnasieprogram, utan ett arbetssätt. TCM har bara funnits i ett år, så de känner att det finns mycket att fortsätta utveckla. De har satsat på stärka känslan för vad TC är, både på skolan och bland eleverna och deras föräldrar. De ser som ett mål med TC att eleverna ska bli anställningsbara, vilket de ser innebär flera inslag. Exempelvis har de utformat ett kontrakt ( Att vara en elev på TCM innebär ) som elev, målsman, lärare och rektor skriver under. De har utvecklat en loggbok som ska följa eleven och användas både i skolan och på arbetsplatsen. Tillämpningen av denna kan förbättras ytterligare. Lärarna berättar om att de gärna skulle kunna besöka eleverna mer på arbetsplatserna för att lära sig mer om industrin, men de är bundna av lektioner då inte alla elever är ute på praktik under samma veckor. De tycker också att företagens deltagande i TC skulle kunna märkas mer, även på skolan. Företag kommer och presenterar sig och sina produkter, men de ser gärna på ett närmare samarbete. De intervjuade personerna från företag engagerar sig i TC (båda sitter med i den lokala operativa gruppen, Programråd Teknikcollege) på grund av industrins och deras eget företags rekryteringsbehov i kombination med att de i TC har möjlighet att forma eleverna som företagen vill för att de ska kunna bli anställningsbara. De tycker att de tydligare kan tala om för eleverna som kommer ut på företagen vad de förväntar sig av eleverna. De upplever också att de kan påverka TC mer än traditionella gymnasieprogram. De intervjuade personerna från företag talar också om svårigheterna när företag inte har behövt rekrytera personal under 20 år och nu behöver engagera sig i utbildningsfrågor. Det är svårt och är ett nytt sätt att tänka. De talar dock om att Branschråd industri/teknik och Teknikföretagen är aktiva i Östergötland för att sprida kunskap och statistik. I samarbetet med skolan/utbildningsanordnaren ser de intervjuade att företagens roll handlar om att vara pådrivare i processen och visa på vilka anställningskrav man har. De ser målet för eleven och känner till verkligheten i industrin. De ser positivt på en handledarutbildning. Idag utses någon anställd som vill ha med elever att göra och så används program för nyanställda som verktyg och inriktning för handledarna. De är mycket positiva till loggböckerna, men ser fördelar med att förbättra användningen. Dessa 16

17 kan även ge värdefull respons tillbaka till företaget och hur väl de sköter hanteringen av elever, anser de intervjuade. De har inte tagit del av någon Pedagogisk grundsyn inom TCÖ. De intervjuade personerna från företag är positiva till uppslutningen till Programråd TC, där aktuella frågor tas upp, exempelvis kring praktikplatser och de ser att det finns en ambition för framtiden. De värdesätter samarbetet med skolan, men tycker att det är långa beslutsvägar som tar tid inom kommunal verksamhet. Den intervjuade enhetschefen tycker att han har ganska stort mandat för beslut kring skolan och tycker det bygger på en bra politisk förankring för Carlsund. Han påtalar att det ändå är ytterst nämnden i kommunen som tar beslut om vilka utbildningar som ska finnas tillgängliga. De intervjuade eleverna trivdes på TCM och gillade att de är mycket på praktik på företag. De ansåg att skillnaden mot att gå andra program var att när vi är på företag så bryr de sig mer om oss, vill göra oss anställningsbara. De tyckte också det var bra att få prova på olika inriktningar under första året, innan de bestämde sig för vilken de skulle välja. Men de tyckte att det inte helt fungerade med loggboken och informationen mellan skolan och företagen. Det kan även variera hur bra handledarna är på företagen. Reflektioner Kommunikation och information kan förbättras enligt de intervjuade. Frånvarorapportering, loggbok m.m. för elevens återkoppling och dokumentation av prestationer är nya uppgifter för företagen och deras anställda. Det krävs reflektion och förmåga att uttrycka sig kring kunskaper och lärande, vilket måste ges tid för och hanteras både i handledarutbildning och i det dagliga arbetet. Tidigare erfarenheter visar att chefernas (från företagsledning till mellanchefers nivå) inställning till utbildning och handledaruppdrag avspeglar sig i vilka förutsättningar handledarna har. Intervjuerna tyder på att det finns stora olikheter mellan företagen, hur de bemöter eller tar hand om elever, hanterar kommunikation med skolan och handledarrollens ansvar och status. I en av intervjuerna framkommer en utmaning för Teknikcollege som handlar om att få företagen att se utbildning som en strategisk fråga och därmed satsa tid på frågor kring detta. Uppgifter som skulle kunna vara aktuella är ge tid till operativt samarbete mellan företag och skolor, skapande av goda lärmiljöer på arbetsplatsen, beskriva lärarnas och handledarnas kompetensbehov samt ge större utrymme för utbyte mellan lärare och handledare. Även på skolan kan förutsättningarna för ovanstående samverkan förbättras, t.ex. möjligheterna för lärare att kunna besöka eleverna på sina arbetsplatser. En fråga att fundera över är: På vems villkor sker samarbetet mellan företag och skola lokalt? Är det utifrån elevens, lärarnas, kommunens eller företagens förutsättningar och syften? Hur kan pedagogiska och industriella kulturer främja varandra? Vad kan den regionala nivån göra för att underlätta detta samarbete? Inom Teknikcollege borde goda förutsättningar finnas för att skapa goda lärmiljöer för elever anpassade efter både företagens/arbetslivets och kommunens/utbildningssystemets krav. Men det krävs ett medvetet arbete och människor som utvecklar detta tillsammans. 17

18 Marknadsföring och rekrytering Som vi förstått det hela har det varit ganska svårt att på bred front intressera ungdomar för att välja program med inriktning mot teknik och industri. Vid ett antal informationsträffar har antalet deltagare varit litet. Hur ska då idén med Teknikcollege kommuniceras för att det ska te sig intressant att börja? Vilken retorik är gångbar? Vilka är bevekelsegrunderna för att välja Teknikcollege? En viktig fråga här är hur den regionala dimensionen kommer in i bilden. Under en av diskussionerna på ett regionalt styrgruppsmöte framkom värdet av varumärket Teknikcollege. Vad innebär detta mer konkret? Allt som bedrivs inom ramen för TCÖ måste hålla en hög kvalitet och präglas av ett gemensamt koncept (nationella kriterier, kultur, pedagogik, metoder, rättigheter, skyldigheter, möjligheter till jobb m.m.)? Vad är viktigast för att stärka och bevara varumärket TCÖ? Vad behöver ske regionalt respektive lokalt? Ett annat, besläktat, tema som återkommer under möten är hur ungdomar ska bli attraherade av att gå på TC. Hur ska detta ske i praktiken? Ska TCÖ satsa på en informatör riktad mot ungdomar? Vad är det som kan locka fler att satsa på industrin? Knappast ett upprop om att rädda kvar industrin. Är det mer ett individperspektiv som gäller möjligheten att få ett hyfsat välavlönat jobb med utvecklingsmöjligheter? Att lyfta fram hur miljön idag är helt annorlunda i industrin än den var förr i tiden? Hur visar industriföretagen vad det innebär att arbeta i modern industri med teknik? Behövs regional samverkan kring rekryteringsfrågorna? Kan branschorganisationer göra insatser för att påverka företagens informationssatsningar? En av de intervjuade, som engagerat sig under lång tid i Teknikcollege och kommer från Teknikföretagen nationellt, menar utifrån sin erfarenhet att har man ett bra och fungerande samarbete mellan skola och företag så får man elever. Eleverna pratar då positivt om skolan och drar med sig flera. Omvänt, om det inte fungerar så förlorar man elever. Om verkligheten inte stämmer med vad som utlovas så märker eleverna det. Ordförande i Riksföreningen Teknikcollege Sverige menar att TC ska framträda som ett nytt sätt att lära, inte ytterligare ett slags gymnasieprogram. Hans vision är återkommande och kompletterande möjligheter till utbildning på olika nivåer inför och under en individs arbetsliv. Han ser enorma vinster i att integrera ungdomar och vuxna i olika slags utbildningsformer. Han tycker också att industrin måste bli bättre på att visa den mångfald av spännande arbeten som finns inom teknik i industribranschen. Exemplet Finspång I Finspång startade TC höstterminen Vid intervjutillfället trodde man att man skulle fylla platserna och i augusti hade man 24 elever som börjar på Teknikcollege Finspång. Både Bergska skolan och CNG är etablerade skolor. På CNG finns en person anställd särskilt för att arbeta med marknadsföring och information. Det som skiljer den friskolan från kommunala skolor är t.ex. att de lockar med att eleverna får varsin bärbar dator. Siemens är det dominerande företaget i Finspång och har påbörjat en omfattande generationsväxling, så de bidrar i rekryteringsarbetet till TC och att marknadsföra sitt företag. Det finns även en rad andra företag som behöver arbetskraft, nu och i framtiden. Den intervjuade HR-experten berättade om att hon har i sitt uppdrag att marknadsföra sitt företag. 18

19 Rektorn på CNG ansåg att det behövs konsensus kring marknadsföring och rekrytering regionalt. Analyser av behov och volymer behövs, anser han. De intervjuade eleverna (tre tjejer) berättade vad som påverkade att de sökte sig till CNG och de tekniska utbildningarna där. De hade uppfattat att tjejer behövs i industrin, de var trötta på den vanliga skolan och verkstadsämnen var det som uppfattades som stimulerande. Mycket praktik tedde sig också lockade, för att få kontakter och för att ge goda möjligheter till jobb efter skolan. Den intervjuade HR-experten talade om företagets framtida rekryteringsbehov och om företagets vilja att profilera och marknadsföra tillverkningsindustrin mot skolor och universitet. Hon är positiv till samarbetet inom den operativa gruppen och har kommit med förslag till innehåll av elevernas inledande praktikperiod. Exemplet Motala Flera av de övriga intervjuade berättade om att de hade erfarit svårigheter att nå ut med vad TC innebär, att skapa ett positivt varumärke, hos företag, inom skolans personal (inkl. SYV) och ut mot elever och föräldrar. Initiativet till att starta TC i Motala kom från Teknikföretagen och IF Metall, enligt enhetschefen på Carlsunds utbildningscentrum, utifrån behovet att klara arbetskraftsförsörjningen. De nationella kriterierna uppskattades av både företag och kommunen. Enhetschefen (likväl som lärarna) talar om att de vill att TC-eleverna ska känna att det satsas lite extra på dem och att det sätts högre krav på dem jämfört med andra Industriprogram. De ska vara ansvarstagande, motiverade och socialt mogna för att bli anställningsbara. Ett närmare samarbete med företagen ska göra praktiken mer inriktad på anställningsbarhet. Den intervjuade enhetschefen berättar om att i Motala har man upplevt att det finns svårigheter med att begreppet college. Vad är det? Många associerar till något mellanting mellan gymnasium och universitet. Man har under många år utbildat ungdomar på Teknik-, Industri- och Elprogrammet men nu finns både Teknikcollege och lärlingsutbildning också. Motala är en industristad där verkstadsindustri, ibland tung industri, medför att många av invånarna har en bild av vad det innebär att arbeta där. De intervjuade eleverna (två killar) berättade om vad som lockade dem att börja på Teknikcollege. En av killarna hade gått över från El-programmet och han tyckte att det som lockade var att på TC är man mycket tid på praktik, redan från första året. Båda killarna talade om betydelsen av Carlsunds goda rykte som skola med bra lärare. De hade också fått uppfattning om att det skulle vara goda chanser till att få ett bra arbete med bra betalt direkt efter skolan med hjälp av praktiken. De tyckte båda att det var bra att få prova på flera yrkesinriktningar första året, innan man valde inriktning. Att få licens i t ex svetsning lockade också. Reflektioner Görs några mer omfattande, strukturerade analyser av varför marknadsföringsinsatser inte ger önskade effekter? Vad skiljer mellan orterna/skolorna och vilka faktorer påminner om varandra? Finns det någon sammanställning av vad som gör att ungdomar söker TC i första 19

20 respektive i andra hand? Vad kan man lära av analysen? Detta är något för den regionala nivån att ta tag i tillsammans? De intervjuer (i begränsad omfattning) som vi har gjort visade att skolans eller utbildningens goda rykte påverkade dessa elever att söka till TC. Det borde tyda på att det lönar sig att arbeta med kvalitetsarbete. Med tanke på att TC är nystartat, och ännu inte har några elever som har gått färdigt sina tre år och som också kanske fått arbete, kanske kan förklara en del av osäkerheten kring innebörden av utbildningen. Det är ingen ursäkt, men kanske visar på betydelsen av muntliga omdömens betydelse för marknadsföringen. När det förutom Teknikcollege även finns ordinarie el-, teknik- och industriprogram och även lärlingsprogram, verkar det finnas svårigheter att nå ut med budskapet vad TC är. Några frågor går då att ställa: Vad är skillnaden mellan dessa? Ges en enhetlig bild av TC jämfört med andra industri/teknikutbildningar? Hur förstår elever och deras föräldrar vad dessa utbildningar innebär? Vad behöver företagen för kompetensprofiler? Behövs alla dessa varianter? Vad vill kommunen? En annan fråga som ligger i linje med det nationella kriteriet om en infrastruktur för utbildning och som kanske skulle kunna öka volymen på teknikutbildad arbetskraft är: Hur kan TCÖ utvecklas till att inbegripa även eftergymnasiala utbildningar och attrahera vuxna på olika utbildningsnivåer? Med tanke på minskande ungdomskullar, de ökande behoven av arbetskraft och tillgången på arbetslösa grupper, däribland invandrare hur skulle volymen av TC-elever kunna öka betydligt? Ett större antal sökande borde kunna leda till fler personer med lämpliga förutsättningar för ett framtida arbete inom industrin, eller? Framåtsyftande diskussion I det avslutande kapitlet fokuserar vi diskussionen på hållbar regional organisering av TCÖ, med koppling till lokal och nationell nivå. Den regionala dimensionen av satsningen på TCÖ behöver tydliggöras och argumenteras för att TCÖ verkligen ska bli en regional angelägenhet där de ingående noderna ser ett tydligt mervärde av att delta. Det finns en risk att det hela stannar vid ett antal lokala TC utan att varken någon operativ samverkan kring utbildningsprogram eller någon pedagogisk, metodinriktad utveckling sker. Det är ett explicit kriterium i det nationella konceptet för Teknikcollege att regional samverkan sker. Vi har uppfattat ett behov av att skapa en gemensam bild av vad den regionala styrgruppen ska användas till eller åstadkomma. Likaså verkar det behövas en tydligare föreställning av vad en regional koordinator ska ha för uppdrag inom den regionala samverkan. Om TCÖ ska kunna leva upp till de nationella kriterierna och sina egna intentioner i ansökan krävs diskussioner och beslut kring flera saker. Bland annat vad det regionala perspektivet ska handla om i praktiken. Vilket är syftet med regional samverkan och vilka blir konsekvenserna och vinsterna? En följdfråga blir då hur denna samverkan ska organiseras. Vi uppfattar att man inom TCÖ har påbörjat en process där frågor kring organisering, innehåll, ledning och ansvarsfördelning mellan de olika nivåerna (lokalt-regionalt-nationellt) diskuteras. Vi för in en del av vad som framkommit under diskussionerna inom den regionala styrgruppen i de följande avsnitten och hoppas att denna rapport kan bidra i de fortsatta diskussionerna. 20

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi

Läs mer

Nyhetsbrev Nr 1, 2011

Nyhetsbrev Nr 1, 2011 Nyhetsbrev Nr 1, 2011 Teknikcollege Skaraborg invigdes den 23 november 2010. Fem gymnasieskolor har certifierats: Vadsbogymnasiet i Mariestad, Lichron och Volvogymnasiet i Skövde, Lagmansgymnasiet i Vara

Läs mer

Frågor och svar Teknikcollege november 2014

Frågor och svar Teknikcollege november 2014 Frågor och svar Teknikcollege november 2014 BUDSKAP: Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi och hög teknisk kompetens är avgörande för svensk tillväxt. Företagen

Läs mer

TEKNIKCOLLEGE Skaraborg

TEKNIKCOLLEGE Skaraborg Skaraborg Innehåll Innehåll 1 10 kriterier för teknikcollege 3-4 Organisation 6 Beskrivning av kärnprocessen 6-12 Vem gör vad/organisation 13-21 Lokal kvalitetssäkring 22-24 Årlig cykelplan 25-26 Kriterier

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

EN MODERN SAMVERKANSFORM

EN MODERN SAMVERKANSFORM EN MODERN SAMVERKANSFORM Vad är Vård- och omsorgscollege? Vård- och omsorgscollege (VO-College) är en samverkansform på regional och lokal nivå mellan utbildningsanordnare och arbetsliv inom vård och omsorg.

Läs mer

Bilden av vilka framtidens tekniker och ingenjörer är måste förändras! Felet ligger inte hos dom som inte söker idag!!!

Bilden av vilka framtidens tekniker och ingenjörer är måste förändras! Felet ligger inte hos dom som inte söker idag!!! Bilden av vilka framtidens tekniker och ingenjörer är måste förändras! Felet ligger inte hos dom som inte söker idag!!! Fler tekniker och ingenjörer behövs i Sverige! Fler killar och tjejer! Fler tjejer!

Läs mer

Teknikcollege och energicollege i norra Kalmar län. Oskarshamn 16 februari 2011

Teknikcollege och energicollege i norra Kalmar län. Oskarshamn 16 februari 2011 Teknikcollege och energicollege i norra Kalmar län Oskarshamn 16 februari 2011 Syftet med dagens möte Övergripande målsättning Säkra industri- och energitekniskt inriktade företags behov av kvalificerad

Läs mer

Teknikcollege Värmland och Teknikcollege Örebro

Teknikcollege Värmland och Teknikcollege Örebro Teknikcollege Värmland och Teknikcollege Örebro Jeanette Löfberg Andreas Blom Industrin är Sveriges ryggrad! Foto: regeringskansliet Foto: Johan Ödmann Foto: Magnus Selander Vad är Teknikcollege? En kvalitetsstämpel

Läs mer

2011-11-21. 1 Inledning

2011-11-21. 1 Inledning 2011-11-21 Särskild bilaga till reglemente för Gemensamma nämnden vård, omsorg och hjälpmedel (VOHJS-nämnden) avseende regionalt Vård och omsorgscollege Sörmland (VO-College) 1 Inledning Vård och omsorgscollege

Läs mer

Anteckningarna och en sammanställning från NÖHRA-arbetet på utvecklingsdagen den 26/2 i Folkets Hus.

Anteckningarna och en sammanställning från NÖHRA-arbetet på utvecklingsdagen den 26/2 i Folkets Hus. Anteckningarna och en sammanställning från NÖHRA-arbetet på utvecklingsdagen den 26/2 i Folkets Hus. Grupparbetet bestod av 6 blandgrupper med ca 6 personer i varje grupp. Varje grupp skulle göra en egen

Läs mer

Samverkansavtal och avtal om handledare mellan utbildningsanordnare, arbetsgivare och facklig organisation inom lokalt Vård- och omsorgscollege Örebro

Samverkansavtal och avtal om handledare mellan utbildningsanordnare, arbetsgivare och facklig organisation inom lokalt Vård- och omsorgscollege Örebro Samverkansavtal och avtal om handledare mellan utbildningsanordnare, arbetsgivare och facklig organisation inom lokalt Vård- och omsorgscollege Örebro Bakgrund Vård- och Omsorgscollege är en samverkansform

Läs mer

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten Utdrag från rapporten FAS 05 En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region Januari 2009 Carina Åberg Malin Ljungzell APeL Forskning och Utveckling Bakgrund FAS

Läs mer

Vård- och omsorgscollege i Halland

Vård- och omsorgscollege i Halland En snabbguide inför uppstarten av Vård- och omsorgscollege i Halland en modern samverkansform mellan arbetsliv och utbildningar inom vård och omsorg Baserad på underlag från Vård-och omsorgscollege Västmanland

Läs mer

Till dig som LIA-handledare

Till dig som LIA-handledare Y Till dig som LIA-handledare Grattis! Du har tackat ja till uppgiften att vara handledare för en KY-student på din arbetsplats en uppgift som kan vara både lärorik, stimulerande och ansvarsfull. Inom

Läs mer

Nyhetsbrev, Vård- och omsorgscollege i Kalmar län

Nyhetsbrev, Vård- och omsorgscollege i Kalmar län Nyhetsbrev, Vård- och omsorgscollege i Kalmar län Kalmar län har startat en process som syftar till att inrätta ett Vård- och omsorgscollege i regionen. Nedan beskrivs vad ett Vård- och omsorgscollege

Läs mer

Kommunikativ plattform Antagen 2014 www.teknikcollege.se

Kommunikativ plattform Antagen 2014 www.teknikcollege.se Kommunikativ plattform Antagen 2014 www.teknikcollege.se Bakgrund Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi och hög teknisk kompetens är avgörande för svensk tillväxt.

Läs mer

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige SLUTRAPPORT 2008-09-23 Sören Johansson FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige Period: 2008-01-01 2008-06-30 Projektorganisation Projektägare:

Läs mer

Vård- och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg.

Vård- och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg. Vård- och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg. Det övergripande syftet med samverkan är att trygga framtida

Läs mer

Lennart.svensson@liu.se. HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se

Lennart.svensson@liu.se. HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se Lennart.svensson@liu.se HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se INTERAKTIV FORSKNING - FORSKA MED, INTE PÅ - HELA FORSKNINGSPROCESSEN - INTRESSENTER MAJORITET I STYRELSEN - BLANDNING OFFENTLIGA OCH PRIVATA

Läs mer

Vad är Vård och Omsorgscollege? - och varför är det viktigt?

Vad är Vård och Omsorgscollege? - och varför är det viktigt? Vad är Vård och Omsorgscollege? - och varför är det viktigt? Vård och omsorgscollege; är en samverkansform för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling mellan utbildningsanordnare, arbetslivet och de fackliga

Läs mer

Måldokument Utbildning Skaraborg

Måldokument Utbildning Skaraborg Måldokument Utbildning Skaraborg 1 Inledning Undertecknande kommuner i Skaraborg har beslutat att samverka kring utbildning i Skaraborg. Denna samverkan regleras genom samverkansavtal som är bilagor till

Läs mer

Studentmingel på EdmoLift

Studentmingel på EdmoLift Studentmingel på EdmoLift EdmoLift firar 50 år som företag 2014 och grundades av Torbjörn Edmo som i dag är företagets styrelseordförande. Företaget arbetar främst med olika typer av lyftbord och har anställda

Läs mer

Vård- och omsorgscollege är ett koncept där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg.

Vård- och omsorgscollege är ett koncept där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg. Vård- och omsorgscollege är ett koncept där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg. Uppdraget Föreningen skapar förutsättningar för hållbara

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Erfarenheter från Örebro län

Erfarenheter från Örebro län Erfarenheter från Örebro län Innehåll i kommande timme Övergripande tankar om tiden sedan första certifieringen Regionala mål, aktiviteter och effekter Vad har vi gjort och vad är på gång Framgångsfaktorer/Viktiga

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Hållbar utveckling av Vård- och omsorgscollege?

Hållbar utveckling av Vård- och omsorgscollege? Hållbar utveckling av Vård- och omsorgscollege? - exempel från Värmland och Östergötland November 2009 Helena Andershed & Malin Ljungzell APeL FoU Förord Den här rapporten utgör slutredovisningen av det

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors Hagfors & Munkfors 1 Hur vill vi ha det? En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors 2 Hur vill vi ha det? Strategisk kompetensförsörjning 2005 2004 Fastställa organisation och finansiering

Läs mer

Omvärlden förändras. Ny teknik. Ökad konkurrens. Kompetensutveckling. Effektivare produktion

Omvärlden förändras. Ny teknik. Ökad konkurrens. Kompetensutveckling. Effektivare produktion Omvärlden förändras Ökad konkurrens Ny teknik Effektivare produktion Kompetensutveckling Ständiga förbättringar - viktigt för både företag och skola! Teknikcollege ett initiativ från Industrikommittén

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Yh Mälardalen. Örebroregionen. Sörmland. Västmanland. En huvudprojektledare samt en delprojektledare i varje län

Yh Mälardalen. Örebroregionen. Sörmland. Västmanland. En huvudprojektledare samt en delprojektledare i varje län Yh Mälardalen Örebroregionen En huvudprojektledare samt en delprojektledare i varje län Västmanland Sörmland Samarbete mellan tre län inom ramen för ett regionalfondsprojekt under 3 år Historik Yh Mälardalen

Läs mer

Omvärlden förändras. Ny teknik. Ökad konkurrens. Effektivare produktion. Kompetensutveckling

Omvärlden förändras. Ny teknik. Ökad konkurrens. Effektivare produktion. Kompetensutveckling Omvärlden förändras Ökad konkurrens Ny teknik Effektivare produktion Kompetensutveckling Ständiga förbättringar - viktigt för både företag och skola! Teknikcollege ett initiativ från Industrikommittén

Läs mer

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet 1 Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB), Vattenfall AB, E.ON Kärnkraft Sverige AB, Forsmark Kraftgrupp AB, OKG Aktiebolag och Oskarshamns och Östhammars kommuner har idag träffat följande Samarbetsavtal

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Myndighetens syn på. Lärande i arbete

Myndighetens syn på. Lärande i arbete Myndighetens syn på Lärande i arbete 1 2 Utgiven av Myndigheten för yrkeshögskolan 2012 Dnr: YH 2012/3 ISBN-nr: 978-91-87073-07-6 Grafisk form: Markant Reklambyrå AB Myndighetens syn på lärande i arbete

Läs mer

YRKESUTBILDNING (YU) Motionerna YU 1 YU 9

YRKESUTBILDNING (YU) Motionerna YU 1 YU 9 YRKESUTBILDNING (YU) Motionerna YU 1 YU 9 MOTION YU 1 Byggnads Örebro-Värmland Våra arbetplatser blir mer och mer internationella. Det är oerhört viktigt våra medlemmar får den kompetenshöjning som krävs

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2014 Rapport till Gemensamma nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård

Verksamhetsberättelse 2014 Rapport till Gemensamma nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård SOVIS15-0032 Verksamhetsberättelse 2014 Rapport till Gemensamma nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Vård- och omsorgscollege... 3 3. Vård och omsorgscollege

Läs mer

Hur kommer den nya gymnasieskolan, Gy 2011, påverka utbildningar på yrkeshögskolan?

Hur kommer den nya gymnasieskolan, Gy 2011, påverka utbildningar på yrkeshögskolan? Hur kommer den nya gymnasieskolan, Gy 2011, påverka utbildningar på yrkeshögskolan? Vad kan det fjärde året på gymnasieskolans teknikprogram få för betydelsen för yrkeshögskolan? Yrkeshögskolan och Gy

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik 1 Personalpolitisk handlingsplan attraktiv arbetsgivare Ronneby kommun står för stora utmaningar i framtiden. Omvärlden förändras, våra förutsättningar påverkas av många

Läs mer

Nyhetsbrev Teknikcollege Sverige

Nyhetsbrev Teknikcollege Sverige Nyhetsbrev Teknikcollege Sverige Augusti 2010 Här kommer årets andra nyhetsbrev från Teknikcollege Sverige! Vi vill gärna uppdatera er om vad som händer inom Teknikcollege Sverige och kommer därför under

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

ISBRYTARSTRATEGI den 22 februari 2012. Isbrytarstrategi

ISBRYTARSTRATEGI den 22 februari 2012. Isbrytarstrategi Isbrytarstrategi Inledning Industrin i Sverige är beroende av att sjöfarten fungerar året runt för att kunna producera och exportera varor. Med tanke på landets geografiska läge och transportlängden utgör

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

Givna frågeställningar; sammanställning av nio grupper 1. Kan man skapa ett antagningsförfarande som leder till en lyckad utbildningsinsats?

Givna frågeställningar; sammanställning av nio grupper 1. Kan man skapa ett antagningsförfarande som leder till en lyckad utbildningsinsats? Givna frågeställningar; sammanställning av nio grupper Utifrån gruppernas anteckningar har vi satt samman samtliga påståenden och tankar kring frågeställningarna. Det är i stort sett en avskrivning av

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

välkommen till Teknikcollege Sydöstra Skåne

välkommen till Teknikcollege Sydöstra Skåne välkommen till Teknikcollege Sydöstra Skåne Information från Parkgymnasiet Välkomna till Parkgymnasiet och nya Teknikcollege Sydöstra Skåne! Utbildningen vid Parkgymmnasiet skall vara en utmaning för alla.

Läs mer

Maria Hassel föreläsare och lärare på GTC Eric Alexandersson APU-ansvarig på GTC

Maria Hassel föreläsare och lärare på GTC Eric Alexandersson APU-ansvarig på GTC Maria Hassel föreläsare och lärare på GTC Eric Alexandersson APU-ansvarig på GTC LEDLJUS FÖR APU-HANDLEDARE, MÖJLIGHETER OCH FALLGROPAR VID APU Hur skall jag uppträda som en god förebild? Hur känns det

Läs mer

Handledarguide för Lärande i arbete

Handledarguide för Lärande i arbete Handledarguide för Lärande i arbete Välkommen som handledare i Lärande i arbete på Nässjöakademin! Denna handledarguide är en hjälp för dig som LIA-handledare. Här beskriver vi hur LIA:n på Nässjöakademin

Läs mer

Protokoll: Regional styrgrupp VO-College i Kalmar län Tid: 18 december kl. 10:00-15:00 Plats: Smedjan, Landstingshuset, Strömgatan 13, Kalmar

Protokoll: Regional styrgrupp VO-College i Kalmar län Tid: 18 december kl. 10:00-15:00 Plats: Smedjan, Landstingshuset, Strömgatan 13, Kalmar 2014-12-18 Protokoll: Regional styrgrupp VO-College i Kalmar län Tid: 18 december kl. 10:00-15:00 Plats: Smedjan, Landstingshuset, Strömgatan 13, Kalmar Deltagare: Esbjörn Grandalen, processledare Elisabeth

Läs mer

HELIX-dagen. Inbjudan till en konferensdag om

HELIX-dagen. Inbjudan till en konferensdag om Inbjudan till en konferensdag om Rörlighet i arbetslivet: lärande - hälsa välfärd - innovationer Ett samarrangemang mellan HELIX VINN Excellence Centre, Linköpings universitet och Äldrecentrum Östergötland

Läs mer

2012-10-24. Förslag på avtal om verksamhetsförlagd utbildning och avtal om handledarutbildning. Arbetsgrupp:

2012-10-24. Förslag på avtal om verksamhetsförlagd utbildning och avtal om handledarutbildning. Arbetsgrupp: 2012-10-24 Förslag på avtal om verksamhetsförlagd utbildning och avtal om handledarutbildning Arbetsgrupp: Anna Isaksson Lena Peltomaa Emma Krantz Sofie Persson Carin Engström-Olofsson Anne-Catrin Lofthus

Läs mer

Landstingsstyrelsens personalutskott

Landstingsstyrelsens personalutskott PROTOKOLL 2014-04-15 1 (5) Landstingets kansli Kansliavdelningen, LSPU 2/2014 Landstingsstyrelsens personalutskott Tid Tisdagen den 15 april 2014, kl. 09.00 11.30 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18)

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18) Styrning av RAR-finansierade insatser Ett projekt kan vara ytterligare en i raden av tidsbegränsade, perifera insatser som ingen orkar bry sig om efter projektslut. Ett projekt kan också bli en kraftfull

Läs mer

Regionförbundet Östsams Internationella strategi

Regionförbundet Östsams Internationella strategi 1(5) Regionförbundet Östsams Internationella strategi Regionförbundet Östsams Internationella strategi har antagits av Regionfullmäktige den xxxxx 2010 ( x) och gäller för förbundets verksamhet. Strategins

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Resultatmål Nr Aktivitet Aktivitetsmål Ansvar Målgrupp Uppföljning/ utvärdering Internt Antal underlag över. som finns och arbetsmarknadens

Resultatmål Nr Aktivitet Aktivitetsmål Ansvar Målgrupp Uppföljning/ utvärdering Internt Antal underlag över. som finns och arbetsmarknadens Aktivitets- och kommunikationsplan för Länsgrupp kompetensplattform Konkretisering av länsgruppens uppdrag som beslutades av styrgruppen för Kompetensplattform Västerbotten den 17 november 2011. A: Ta

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Utbildningsråd Skövde 26 april 2012. Mariestad 21 dec 2010 1

Utbildningsråd Skövde 26 april 2012. Mariestad 21 dec 2010 1 Utbildningsråd Skövde 26 april 2012 Mariestad 21 dec 2010 1 Kopplingen mellan utbildningssystem och arbetsliv kan och måste öka. Samtliga som deltagit i intervjuer och arbetsmöten ser frågan som helt central

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Idé och Framtid. Idé & Framtid

Idé och Framtid. Idé & Framtid Idé & Framtid 1 Idé och Framtid fastställt vid kongressen 2010 2 Ledarna Sveriges chefsorganisation Idé & Framtid Verksamhetsidé Chefen gör skillnad Ledarna gör skillnad för chefen Bra chefer och ett gott

Läs mer

Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006

Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006 Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006 Sammanfattning av Utbildningsförvaltningens satsning på kompetensutveckling av matematiklärare på gymnasiet i projektet Nollvisionen/Matematikvisionen. Nollvisionen MaA

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning

Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning 1 (10) Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning Med arbetsplatsförlagt lärande, apl, avses ett lärande i en utbildning som genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan. Detta är möjligt

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:13. Undervisningen i matematik i gymnasieskolan

Sammanfattning Rapport 2010:13. Undervisningen i matematik i gymnasieskolan Sammanfattning Rapport 2010:13 Undervisningen i matematik i gymnasieskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i undervisningen i matematik på 55 gymnasieskolor spridda över landet.

Läs mer

Översikt över innehåll

Översikt över innehåll 1 (7) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt

Läs mer

Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation

Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation Version 120108 Följande principer är utgångspunkter för organisationen vid Linnéuniversitetet: a. Akademisk basnivå: Grunden för verksamheten inom utbildning

Läs mer

Arbetsgivarstrategi Orsa kommun Ett bra jobb helt enkelt

Arbetsgivarstrategi Orsa kommun Ett bra jobb helt enkelt Arbetsgivarstrategi Orsa kommun Ett bra jobb helt enkelt En av våra största resurser vi har är vår personal Värdegrund, Orsa kommun Inledning. Varför arbetsgivarstrategi? Arbetsgivarstrategin beskriver

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Nyheter från Skolverket Teknikutbildning i förändring

Nyheter från Skolverket Teknikutbildning i förändring Nyheter från Skolverket Teknikutbildning i förändring - teknikprogrammet - det fjärde året - industritekniska programmet Yrkesutbildning Mycket stort fokus på yrkesutbildning - ungdomsarbetslöshet - kompetensförsörjning

Läs mer

Påbyggnadsutbildningar som inte blir aktuella att överföra till annan utbildningsform bör kunna drivas vidare av nuvarande huvudmän.

Påbyggnadsutbildningar som inte blir aktuella att överföra till annan utbildningsform bör kunna drivas vidare av nuvarande huvudmän. Till Huvudmän för Påbyggnadsutbildningar Ang. Utveckling av påbyggnadsutbildningar Bakgrund Enligt budgetpropositionen för 2004, som riksdagen behandlade i december 2003, har regeringen gjort bedömningen

Läs mer

samverkan i fokus Med Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar

samverkan i fokus Med Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar 1. Med samverkan i fokus Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar och långsiktigt utveckla lärosätenas forskning och

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl.

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl. Revisionsrapport Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Mjölby kommun Håkan Lindahl Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning 1 2. Bakgrund 1 3. Metod

Läs mer

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Vision Krokoms framgångsrika skolor utmanar och formar framtiden Inledning Krokoms kommun har gjort medvetna satsningar under årens

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Utvärdering Unga Kvinnor Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Inledning Om utvärderingen Utvärderingen av Unga Kvinnor genomförs vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Karen Ask,

Läs mer

H E L S I N G F O R S

H E L S I N G F O R S Företagsledning FörETagSLEDning Helhetsperspektiv på företaget och chefskapet. Är du redo att på allvar utmana dig själv, att ifrågasätta det du tar för givet, att se nya perspektiv, bygga ny kunskap och

Läs mer

Ö Ö Ö CECILIA GÄRDÉN KAREN NOWÉ HEDVALL HÖGSKOLAN I BORÅS

Ö Ö Ö CECILIA GÄRDÉN KAREN NOWÉ HEDVALL HÖGSKOLAN I BORÅS Ö Ö Ö Ö CECILIA GÄRDÉN KAREN NOWÉ HEDVALL HÖGSKOLAN I BORÅS Karen Nowé Hedvall Cecilia Gärdén Mikael Gunnarsson Utvärdering av biblioteksprojekt, följeforskning, lärande och kompetensutveckling samt kunskapsorgansation.

Läs mer

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors Presentation av rapporten Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors Rapporten presenterades för arbetsgivare, pp p g, utbildningsmäklare

Läs mer

Framgångsfaktorer och utmaningar för VO-C Skåne

Framgångsfaktorer och utmaningar för VO-C Skåne Framgångsfaktorer och utmaningar för VO-C Skåne Funnits sedan 2008 Regional processledare åter Tog ett samlat grepp och omstrukturerade den regionala styrgruppens sammansättning våren 2011. Från förvaltande

Läs mer

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål HR-strategi Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål Policy, riktlinjer och HR-processer För att förtydliga och förenkla arbetet för chefer, medarbetare

Läs mer

Projekt regional samverkan Sfi

Projekt regional samverkan Sfi Projekt regional samverkan Sfi Projektet finansieras av Länsstyrelsen Örebro län enligt 37 förordningen, beredskap och kapacitet samt regional samverkan. Projektägare är Sydnärkes Utbildningsförbund som

Läs mer

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 för- grund- och gmnasieskolan Skolans verksamhet utgår från gällande lagstiftning och avtal inom skolområdet. Mål för skolan finns

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer