Distansutbildning och arbetsplatslärande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Distansutbildning och arbetsplatslärande"

Transkript

1 Distansutbildning och arbetsplatslärande - En möjlighet till kompetensutveckling för svenska mejerier? Niclas Siljedahl Kristin Waltersson Examensarbete Magisterprogrammet i Utbildningsdesign Lärande och IKT Linköpings universitet Vårterminen 2005 Handledare: Maria Gustavsson

2

3 Sammanfattning Det råder idag brist på relevanta vidareutbildningar inom mejeribranschen i Sverige. De svenska mejerierna skickar därför sina anställda till Dalum Uddannelses Center i Danmark, den enda skolan för fortbildning inom mejeribranschen i Skandinavien. Detta är opraktiskt och kostsamt, men är en av få möjligheter att höja personalens kompetensnivå. Vårt arbete syftar till att undersöka vad som krävs för att mejerierna istället ska kunna bedriva korta mejeristkurser på distans, och till att beskriva hur utbildningsverksamheten praktiskt kan genomföras. För att få en grundläggande förståelse för området studerade vi tidigare forskning om kompetensutveckling, distansutbildning, e-learning och arbetsplatslärande. Samtidigt strävade vi efter att få en inblick i utbildningssituationen på mejerierna och vid Dalum UC genom att insamla bakgrundsinformation via webbsidor och e-postkontakter, och genomföra empiriska studier. De empiriska studierna tog formen av intervjuer med en tidigare lärare, fyra tidigare kursdeltagare och en representant för mejeriernas beställargrupp. Intervjuresultatet visar bland annat att kurserna avlöpt relativt problemfritt när undervisningen och materialet varit på svenska, men att deltagarna upplevt danskspråkiga moment som svåra. Samtliga kursdeltagare uppskattade utbildningarna, men har inte haft någon omedelbar nytta av det de lärt sig. Att behöva åka till Danmark för att utbilda sig var uppskattat av vissa, men sågs som besvärligt av andra. Alla tillfrågade menade att det antagligen skulle vara möjligt att bedriva utbildningarna på distans, på respektive mejeri. Vår slutsats är att mejerierna på ett effektivt sätt skulle kunna kompetensutveckla sin personal genom en kombination av distansutbildning och arbetsplatslärande. Uppsatsen avslutas med ett förslag på hur den här typen av utbildningar skulle kunna bedrivas på distans.

4

5 Innehåll 1. INLEDNING SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR DISPOSITION 1 2. SVENSK MEJERIHISTORIA 3 3. TEORETISK REFERENSRAM LÄRANDE OCH KOMPETENSUTVECKLING DISTANSUTBILDNING E-learning Arbetsplatslärande DET STUDERADE FALLET VARFÖR UTBILDAS SVENSKA MEJERIARBETARE I DANMARK? METOD METODOLOGISKA UTGÅNGSPUNKTER TILLVÄGAGÅNGSSÄTT Intervjuer Bearbetning och analys av data RESULTAT INTERVJU MED REPRESENTANT FÖR BESTÄLLARGRUPPEN INTERVJU MED LÄRARE Utbildningsverksamheten vid Dalum UC Kursupplägg och kursdeltagarna Utbildning på distans INTERVJUER MED KURSDELTAGARE Utbildningsverksamheten vid Dalum UC Kursupplägg Uppfattningar om utbildningen Utbildning på distans DISKUSSION HUR SER UTBILDNINGSVERKSAMHETEN UT IDAG VID MEJERIERNA? VILKA ÄR FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR ATT MEJERIERNA SKA KUNNA BEDRIVA UTBILDNING PÅ DISTANS? VILKA MÖJLIGHETER FINNS ATT ANPASSA BEFINTLIGA KURSER FÖR GENOMFÖRANDE PÅ DISTANS? Designförslag för utbildning på distans SLUTSATSER REFLEKTION ÖVER UNDERSÖKNINGEN REFERENSER 44

6

7 1 Inledning 1. Inledning Sverige har en lång tradition av att utbilda mejerister, en tradition som idag har brutits. Då mejeriutbildningar blev mer tekniska och teoretiska sjönk intresset och många utbildningar lades ned, främst de på lägre nivå. Idag kvarstår endast ett fåtal utbildningar på universitets- och högskolenivå, samt ett nystartat gymnasieprogram. Gymnasieutbildningen är en reaktion från Arla på den rådande bristen på utbildad personal. Denna brist gör det svårt för svenska mejerier att konkurrera internationellt. Danmark ligger idag långt före Sverige, med en gedigen yrkeskår och egen utbildning. Numera är det även där svenska mejerianställda utbildas. Fram till år 2001, då Arla fusionerade med MD Foods i Danmark, genomfördes kurser för mejerianställda i Falkenberg. Numera skickas de istället till Dalum Uddannelses Center i Danmark, Skandinaviens enda kvarvarande center för fortbildning inom mejeriområdet. De stora svenska mejerierna har tillsatt en beställargrupp som säkerställer innehåll, utbud och genomförande av de mejeriutbildningar som bedrivs där. På grund av ekonomiska och praktiska skäl (bland annat tidsflexibilitet) önskar den svenska beställargruppen undersöka om det är möjligt att förlägga Dalums kurser på distans. 1.1 Syfte och frågeställningar Syftet med vårt arbete är att undersöka vad som krävs för att mejerierna ska kunna bedriva mejeristkurser på distans, samt beskriva hur sådan utbildningsverksamhet skulle kunna genomföras i praktiken. Syftet konkretiseras i följande tre frågeställningar: Hur ser utbildningsverksamheten ut idag vid mejerierna? Vilka är förutsättningarna för att mejerierna ska kunna bedriva utbildning på distans? Vilka möjligheter finns att anpassa befintlig utbildningsverksamhet för genomförande på distans? 1.2 Disposition Uppsatsen är strukturerad på följande sätt: Kapitel 2 är en kortfattad genomgång av svensk mejerihistoria. Kapitel 3 presenterar den teoretiska referensramen, som innefattar tidigare forskning om kompetensutveckling, distansutbildning, e-learning och arbetsplatslärande. 1

8 Distansutbildning och arbetsplatslärande - En möjlighet till kompetensutveckling för svenska mejerier? Kapitel 4 beskriver det studerade fallet, kortkurser som bedrivs vid Dalum Uddannelses Center i Danmark. Kapitel 5 redovisar våra metodologiska ställningstaganden och studiens tillvägagångssätt. Kapitel 6 sammanfattar resultatet av de intervjuer vi genomförde. Kapitel 7 diskuterar studiens frågeställningar och presenterar ett designförslag för utbildningen. Kapitel 8 listar uppsatsens referenser. 2

9 2. Svensk mejerihistoria 2. Svensk mejerihistoria I många år hanterades mjölk endast på gårdar och i fäbodar, men på 1700-talet skapades de första lokalerna för mjölkförädling, så kallade holländerier. Den svenska mejeriindustrin startade i mitten av 1800-talet, till följd av en invandring av mejerikunniga holsteinare. Kort därefter öppnades flera bondeägda andelsmejerier såväl som uppköpsmejerier (Nationalencyklopedin, 1994). Vid samma tid startade de första svenska mejeristutbildningarna. Den allra första, avsedd endast för kvinnor, kom till år 1856 i Östergötland. Några år senare, år 1862, drog den första utbildningen för män igång vid Alnarpsinstitutet. Under 1900-talet öppnades sedan mejeriskolor i rask takt över hela landet. Den svenska mejeriindustrin sågs som en föregångare ifråga om tillgång till, och utbildning av, mejerskor och mejerister (Wennberg, 2004a). Uppfinningen av separatorn, i kombination med möjligheten att driva utrustningen med ångmaskiner, ökade tillverkningens lönsamhet. Detta fick till följd att mejerier växte fram som svampar ur marken. Kring år 1900 fanns det 1700 svenska mejerier, vilka årligen tog emot i snitt 500 ton mjölk. Förbättrad transport och pastörisering i slutna system innebar att driften kunde ökas. Trettio år senare var antalet mejerier 1600, men deras genomsnittliga mjölkhantering hade ökat till 1350 ton per år (Nationalencyklopedin, 1994). Idag finns det 15 mejeriföretag, med totalt 43 produktionsplatser. År 2003 vägde de in 3,2 miljoner ton mjölk (Svensk mjölk, 2004) års mejeristadga ställde höga krav på hygien, vilket innebar att många av de mindre mejerierna antingen fick göra stora investeringar eller lägga ner verksamheten. Många valde det senare alternativet. På 1940-talet började apparater och ledningar tillverkas i rostfritt stål och desinfektionsmedel användes för kärlrengöring. Under 1950-talet ersattes de stora, tunga mjölkkannorna av tankbilar som hämtade mjölken från gårdarna (Nationalencyklopedin, 1994). Överhuvudtaget blev industrin mer högteknologisk. I och med detta ändrades fokus på de svenska mejeriutbildningarna och många av de på lägre nivå lades ned. Minskat intresse för utbildningar på gymnasienivå ledde till samma sak. Idag finns det en nystartad utbildning på gymnasienivå med mejeriinriktning, men i övrigt finns det bara livsmedelsutbildningar på universitets- och högskolenivå att tillgå i Sverige (Wennberg, 2004a). Produktionschefen på Milko, är oroad över det glapp som uppstått mellan gymnasieutbildning och mejeriutbildning på högskole- och universitetsnivå. Han 3

10 Distansutbildning och arbetsplatslärande - En möjlighet till kompetensutveckling för svenska mejerier? menar att problemet är att den svenska mejeriindustrin är för liten för att man ska kunna ha gymnasieskolor med mejeriutbildningar runt om i Sverige (Hultberg, 2004a). På 1980-talet startade Svenska mejeriernas riksförbund (SMR) en ostförsöksstation i Falkenberg. Här inrättades samtidigt även utbildningslokaler för fortbildning av mejeripersonal, som sköttes av två mejeriingenjörer. Tidigare hade all fortbildning skett ute på mejerierna. SMR hade ett stort utbud av utbildningsmaterial för studiecirklar samt korrespondensstudier i mejerilära, hygien med mera (Wennberg, 2004b). 4

11 3. Teoretisk referensram 3. Teoretisk referensram Här beskrivs studiens teoretiska referensram, som utgår från teorier och tidigare forskning om kompetensutveckling, distansutbildning och e-learning, samt arbetsplatslärande. 3.1 Lärande och kompetensutveckling Lärande är ett komplext begrepp som har definierats på många olika sätt. Enligt Nilsson (1996) har ett flertal av definitionerna det gemensamt att de innehåller element av förändring, ifråga om antingen känslor, beteende eller intellekt. Man skiljer mellan formellt och informellt lärande. Det förra är enligt Ellström (1996) ett planerat, målinriktat lärande, som bedrivs inom ramen för skolor och liknande utbildningsinstitutioner. Informellt lärande, däremot, sker i vardagslivet eller i arbetet. Det kan hända medvetet och planerat, men vanligen sker det oavsiktligt och omedvetet och fungerar som en sidoeffekt av någon annan aktivitet. Svensson & Åberg (2001) använder snarlika definitioner, och menar att det formella lärandet i princip ger teoretisk kunskap, medan det informella lärandet, vardagslärandet, leder till praktisk kunskap. Normalt betraktar man lärande som något positivt, något som främjar en individs utveckling genom att vidga eller fördjupa hans eller hennes kompetens. Det kan dock även ha negativa följder såsom passivisering och minskad kompetens. Detta är en typ av lärande som ofta sker omedvetet (Ellström, 1996). Några förutsättningar för lärande är motivation, engagemang och att man har vissa grundläggande egenskaper som grund för det som skall läras (Hansson, 1997). Detta gäller även för ett företags lärande, men där krävs också lämplig organisation, arbetssätt, arbetsklimat och företagskultur (ibid). Lundgren & Liljenvall (2001) menar dock att begreppen lärande och kunskap kan vara komplicerade när det gäller arbetslivet. Kunskapen i sig är inget självändamål sett utifrån ett ekonomiskt perspektiv i arbetslivssammanhang. Den kunskap som ska förvärvas måste vara inriktad mot något som har med arbetsuppgiften att göra, vara kopplad till den praktiska förmågan att uträtta något och vara sådan att det skapas värden som är större än tidigare. Av dessa skäl brukar man istället använda ordet kompetens. Detta begrepp används enligt Hansson (1997) för att beskriva att en individ eller ett företag har en viss färdighet i, eller ett kunnande att, utföra vissa aktiviteter eller att bedriva en viss verksamhet. Ellströms (1996) definition är snarlik: en individs kompetens utgörs av dennes handlingsförmåga i förhållande till en viss uppgift, situation eller arbete. 5

12 Distansutbildning och arbetsplatslärande - En möjlighet till kompetensutveckling för svenska mejerier? Varje företag har en speciell kompetens en unik eller särpräglad. Denna kompetens är mer än summan av alla anställdas kompetenser då den är ett resultat av företagets gemensamma lärande i interagerandet med sin omvärld och genomförandet av sin uppgift. De egentliga bärarna av kompetensen är dock alltid de anställda. Den kunskap som kompetens innebär kan vara medvetet eller omedvetet förvärvad och beskriver vad man kan göra men inte nödvändigtvis vad man gör. Kompetens kan sammanfattningsvis delas upp i fem områden: Kunskaper Färdigheter Referensram i form av erfarenheter och perspektiv Värderingar och attityder (att dela en organisations grundläggande synsätt) Kontakter (förmåga att bygga relationer, utveckla nätverk och påverka andra) (Hansson, 1997) Ellström (1996) skriver att kompetensutveckling är ett vanligt förekommande men ofta problematiskt begrepp, eftersom det sällan definieras. Ordet innefattar egentligen allt som utvecklar kompetens, allt från formell utbildning till erfarenhetsbaserat, vardagligt lärande i arbetet. Själv använder Ellström dock begreppet för att beteckna de olika system av åtgärder som kan användas för att höja kompetensen hos grupper eller individer i ett bestämt avseende, och menar att det därmed är nästan synonymt med utbildning. Utbildning är ett begrepp som är relaterat till, men oberoende av, begreppet lärande. Deltagare lär sig inte alltid det som är målet med utbildningen. Svensson & Åberg (2001) menar rentav att man kan genomgå en utbildning utan att lära sig någonting. Å andra sidan kan man lära sig saker som inte ingår i utbildningen och man kan även lära sig mycket utan att delta i utbildningar. Ellström (1996) definierar utbildning som en medvetet planerad process som syftar till att höja en individs eller en grupps allmänna kompetens. Svensson & Åberg skriver att det är vanligt att anställda får gå på kurs för att öka kompetensen i arbetslivet. De menar att detta bottnar i en föreställning om att kunskap är något som enkelt kan överföras till kursdeltagarna, vilket inte är fallet. Att skicka anställda på kurs är inte i sig fel, men det är inte tillräckligt för att de ska tillägna sig kompetens (Svensson & Åberg, 2001). Idag måste ett företag som vill vara framgångsrikt under en längre period kunna balansera företagets och de anställdas behov till ömsesidig nytta: 6

13 3. Teoretisk referensram Medarbetarnas förmåga att lösa de uppgifter de ställs inför är den enskilt viktigaste faktorn för varje företags medgång och överlevnad (Anttila, 2001, s 18). Samtidigt är företaget medarbetarnas viktigaste resurs. Företaget måste fylla en verklig funktion för sina medarbetares personliga utveckling. Medarbetarna måste kunna se sina jobb som en möjlighet att utveckla sina talanger och sina behov av gemenskap, inte bara som ett nödvändigt ont för att få ihop pengar. Ny eller förbättrad teknik och nya produkter är en del av att konkurrera och stärka sitt företag. Det finns dock de som menar att det enda sättet att uppnå bestående konkurrensfördel är att tillvarata företagets viktigaste resurs, det vill säga medarbetarna. Kompetens och engagemang har blivit en allt viktigare del av den affärsstrategiska mix som ger företaget dess konkurrenskraft. Ny teknik och nya produkter imiteras snabbt medan ett företagsspecifikt sätt att mobilisera personkraft är svårt att kopiera (Hansson, 1997). Flera undersökningar har visat att det bland anställda finns starka önskemål om att få genomgå utbildning, men trots detta minskade företagsutbildningen för stora grupper under 1990-talet. Behovet av utbildning inom företag överensstämmer varken med utbudet eller med efterfrågan. Det finns en klyfta mellan utbildningsbehovet och det som erbjuds via det traditionella utbildningssystemet. När företag haft tillgång till resurser för utveckling och utbildning inte sällan färdigpaketerade utbildningsmöjligheter har de ofta låtit bli att försöka förändra utbildningen. Företag bör sträva efter att överbrygga den klyftan genom att föra en dialog med utbildare och experimentera (Svensson & Åberg, 2001). En viktig orsak till att företag inte prioriterar kompetensfrågor är att det i allmänhet är svårt att finna en koppling mellan kompetensutveckling och företagets resultaträkning. Det är alltså av stor vikt att finna belägg för att kompetensutveckling tillför ett värde och att tydliggöra detta för medarbetare, ledare och ledning. Anttila (2001) menar att man kan göra det med hjälp av ett logiskt resonemang: 1. Vårt resultat baseras på att vi kan tillföra våra kunder ett värde i någon form. 2. För att kunna skapa och tillföra detta värde måste vi gemensamt kunna lösa ett antal uppgifter. 3. Vår förmåga att lösa dessa uppgifter är vår kompetens. 4. Att utveckla vår kompetens är att höja vår förmåga att lösa uppgifterna så att vi kan tillföra våra kunder ett ökat värde, alternativt lösa våra uppgifter till en lägre kostnad. 7

14 Distansutbildning och arbetsplatslärande - En möjlighet till kompetensutveckling för svenska mejerier? 5. Våra kunder kommer att belöna oss genom att betala ett högre pris, eller ge oss en ökad intäkt vid oförändrat pris och/eller visa en större kundtrohet. (ibid, s 20) Enligt en undersökning som Nutek (Närings- och teknikutvecklingsverket) har gjort med 900 företag är lönsamheten 50 % högre för dem som satsar på kompetensutveckling jämfört med dem som inte gör det. Ju större ett företag är, desto mer satsar det på utbildning av personalen. Det företag är sämst på att kompetensutveckla är det vardagliga lärandet, det som ska ske i jobbet (Dertell et al, 2001). En viktig del av kompetensutveckling är utvärdering. Det är nödvändigt att i ett tidigt skede klargöra vilka frågor utvärderingen kan belysa och hur resultaten ska användas (Edgren, 1990). En utvärdering består av två fasta arbetsmoment: att granska och att värdera. Resultatet kan ge information om ytterligare behov av utbildning och vidare resultera i att utbildningsmål behöver omformuleras samt att arbetsformer förändras (Lundmark, 1998). Det är viktigt att utvärderingen sätts in i ett naturligt sammanhang för att inte bli någon sido- eller engångsföreteelse. Utvärdering behöver inte vara svårt men det är lätt att krångla till det. Ett vanligt fel är att man utvärderar alltför många områden på en gång. Det gäller att tydligt beskriva vilket område det gäller och också reflektera över på vilket sätt man kan påverka det som sker inom området. Man skall undvika att formulera mål och utvärderingsområden där möjligheterna att påverka är obefintliga (Henningson, 1993). Om man specifikt ser till utvärdering av utbildning sägs den ofta ha två huvudsyften: dels att kontrollera resultaten, dels att ge ett beslutsunderlag för att en utbildning skall kunna planeras bättre eller förändras i något avseende (till exempel mål, innehåll, arbetsformer). En central fråga är om utbildningen är relevant för den målgrupp man vänder sig till. Fyller utbildningen en väsentlig funktion för deltagarna eller organisationen? I samband med analysen av utvärderingsresultaten framkommer eventuellt nya behov av kompetensutveckling (Lundmark, 1998). 3.2 Distansutbildning Liksom lärande är distansutbildning ett begrepp med många olika definitioner. Termen behöver inte nödvändigtvis innebära att all undervisning sker på distans, utan det kan räcka med att en utbildning har inslag av distansundervisning. Distansutbildning har existerat i någon form åtminstone sedan början av

15 3. Teoretisk referensram talet, då korrespondenskurser baserade i bland annat Boston bedrevs. Då rörde det sig dock enbart om nedskrivna lektioner som skickades till deltagarna per post, någon dialog förekom inte. Liknande kurser började bedrivas i Sverige på 1830-talet. Korrespondenskurser som inkluderade handledning växte fram på flera håll i världen från år 1840, och 1898 grundades Hermods korrespondensinstitut i Malmö, varefter flera andra följde (Dafgård, 2001). Korrespondensinstitutens brevkurser hade tre stora fördelar framför traditionella utbildningar oberoende i tid och rum, samt möjligheten till massutbildning. Dessa brevkurser betraktas som första generationens distansutbildning. Nästa generation använde radio, TV och datorer som hjälpmedel. Det gjorde även den tredje generationen, med den skillnaden att man nu lade tonvikt på tvåvägskommunikation. Fjärde generationen av distansutbildning använder Internet som ett informations- och kommunikationshjälpmedel, och i den femte generationen har lärare och studerande kontakt med den institution som ger utbildningen via en portal (ibid). Enligt Dafgård (ibid) finns det åtta huvudsakliga skäl till att deltagare väljer distansutbildning: geografiska orsaker, minskade reskostnader, minskad frånvaro från hemmet, möjligheten att själv bestämma tid för studierna, allmän tidsbrist, kompetenskrav, funktionshinder och ren nyfikenhet. Lundgren & Liljenvall (2001) nämner ytterligare ett par fördelar som kursdeltagare anser att distansutbildning har. Förutom den minskade frånvaron från hem och familj upplever de att utbildningen inte innebär korvstoppning och att man hinner smälta det man lär sig. Ur chefernas synvinkel är de främsta fördelarna att medarbetarna inte behöver vara borta någon längre tid från arbetet och att utbildningen är kostnadseffektiv (Lundgren & Liljenvall, 2001). Distansundervisning kan vara billigare, snabbare och effektivare, men kräver mycket av såväl den lärande, som av företaget och kursdesignern. Många nya färdigheter, som att utnyttja mediet interaktivt och skapa virtuellt förtroende, måste utvecklas. Krav på interaktivitet behöver dock inte vara en negativ faktor för distansutbildning. Lärande på distans kan vara både isolerande och i allra högsta grad interaktiv. Elektronisk uppkoppling innebär en annan sorts interaktivitet än den som sker i traditionella undervisningssammanhang. Bristen på verbal direktkommunikation kan leda till missförstånd, men kan samtidigt göra att bedömningar av inlägg och insatser blir mer objektiv och neutral (Lundgren & Liljenvall, 2001). Ingenjörssamfundet, ISF, har i sitt arbete med distansundervisning som fortbildningsinstrument funnit både fördelar och nackdelar. En av fördelarna är att IT-stött lärande har potential att integrera fortbildning med praktikens och 9

16 Distansutbildning och arbetsplatslärande - En möjlighet till kompetensutveckling för svenska mejerier? arbetslivets behov. Dessutom erbjuder distansundervisningens flexibilitet en viktig förutsättning för att fortbildningen ska nå de yrkesverksamma. Distansundervisning är dock inte en enkel lösning på kompetensutvecklingsproblem, utan en krävande studie- och utvecklingsform som kräver disciplin och motivation hos den studerande. Studiematerial och metoder är sällan anpassade till de yrkesverksammas krav och behov. För att dessa ska kunna ta till sig kompetensutveckling på distans måste det personliga stödet utvecklas (ibid). Langerth Zetterman (2001) ser distansundervisning som ett sätt att anpassa undervisningen efter varje students behov och förutsättningar och menar att det är just det fysiska avståndet mellan lärare och elev som möjliggör en individuell och personlig interaktion. Bååth (1996) anser att det finns två kompletterande sätt att stödja distansstuderande: studiehandledning och kontakt med läraren. Dafgård (2002) skriver att mycket ansvar för studierna faller på den distansstuderande själv, men att det ändå krävs olika former av stöd från handledare och utbildningsanordnare. Följande faktorer är enligt hennes mening viktiga för att distansstudier ska fungera väl: Kurslitteratur som passar för distansstudier Hjälp så fort som möjligt när man kör fast antingen från handledare eller genom frågor i diskussionsfora med kurskamrater Tidsramar för när olika uppgifter ska vara färdiga Respons på inlämningsuppgifter Tips på fördjupning, alternativa lösningar med mera Information om hur prestationen är i förhållande till målen Reservsystem för kommunikation om det blir problem Teknisk support även under kvällar och helger En studiehandledning underlättar och fungerar som en stor del av det stöd som krävs. Den visar vad som krävs av eleverna och hur de ska gå till väga i sitt arbete. Studiehandledningen ska även motivera deltagarna och skapa trygghet. Vad som är viktigt att tänka på när man utarbetar studiehandledningen är att skrivna instruktioner oftast är svårare att förmedla än muntliga. Till de delar som bör finnas med hör kursens övergripande struktur, nödvändiga förkunskaper, mål, kursplan, kurslitteratur, eventuella insändningsuppgifter, tidsplan, kommunikationssätt och tekniska hjälpmedel (Dafgård, 2001). Wennman Toresson & Östlund (2002) skriver att en viktig uppgift för distanslärare är att skapa interaktion studenterna emellan, och mellan studenten och läraren. För detta krävs att läraren besitter god social kompetens, visar intresse, verkar uppmuntrande och finns tillgänglig när han eller hon behövs. När en 10

17 3. Teoretisk referensram student påkallar uppmärksamhet måste läraren visa engagemang. Att låta eleverna arbeta i grupp kan vara ett bra sätt att öka interaktiviteten dem emellan, samt minska lärarens arbetsbelastning (Dafgård, 2001). Om interaktionen mellan läraren och studenten sker i skriftlig form är det viktigt att läraren är duktig på att uttrycka sig i skrift. Läraren bör delta i samtal utan att dominera dem, och lärarens skriftliga inlägg bör därför vara korta, öppna och inbjuda till dialog. Eftersom det vid skriftlig kommunikation saknas möjlighet att gestikulera och liknande är det också viktigt att skriva personligt (Wennman Toresson & Östlund, ibid) E-learning Den dominerande formen av distansutbildning idag är e-learning ( electronic learning ). Svensson & Åberg (2001) skriver att e-learning började växa fram i USA på 1960-talet. Ungefär samtidigt bedrevs interaktiva utbildningsprogram i Sverige, främst inom försvars- och flygindustrin, men själva begreppet började etableras här först år Ett flertal olika benämningar har tidigare använts i olika situationer, däribland interaktivt/elektroniskt lärande och interaktiv/datorbaserad utbildning. I samtliga fall rör det sig om ett Internetbaserat, interaktivt lärande, oberoende av tid och rum ofta tillsammans med andra. Svensson & Åberg definierar därför e-learning som: ett samlingsbegrepp för webbaserat lärande som sker interaktivt (ibid, s 21). Weller (2002) diskuterar olika pedagogiska angreppssätt som framgångsrikt har använts för kurser som bedrivs via Internet. Vanligast förekommande är konstruktivism, som kännetecknas av att studenterna konstruerar sin egen kunskap och når förståelse av koncept med hjälp av dialog med såväl läraren som andra studenter. Läraren är enligt detta perspektiv närmast att betrakta som en handledare, vilket kan vara frustrerande för elever som är ovana vid att arbeta självständigt. Ett annat vanligt angreppssätt är problembaserat lärande. Det kan ske både individuellt och i grupp och har fördelen att det kan göra deltagarna aktiva, flexibla, motivera och lära dem att ta ansvar. Det är dock tidsödande och olämpligt när uppgifter har ett specifikt rätt svar. Resursbaserat lärande innebär att deltagarna får utveckla sin förståelse genom att använda en mängd olika resurser, till exempel böcker, Internet och diskussion. Hänsyn tas därmed till deras individuella preferenser och de uppmanas att ifrågasätta (ibid). 11

18 Distansutbildning och arbetsplatslärande - En möjlighet till kompetensutveckling för svenska mejerier? Samarbetande lärande ser lärandet som en social process och syftar till att stödja aktivitet, reflektion och kommunikationsförmåga. Enligt detta synsätt lär man sig bäst genom att arbeta i grupp. Detta för dock med sig många av svårigheterna vid grupparbete i verkliga livet, däribland att det är svårt att fördela uppgifter och att tid lätt slösas bort (ibid). Weller (ibid) nämner själv att det råder en viss överlappning mellan de olika kategorierna exempelvis har flera av dem inslag av konstruktivism. Ändå är det viktigt att utbildaren på ett tidigt stadium avgör vilket pedagogiskt angreppssätt som ska genomsyra en viss kurs. Många olika saker kan påverka vilken pedagogik man väljer, däribland följande: Vilken sorts material som ingår i kursen Kursens nivå Studenternas tidigare erfarenheter och behov Tillgängliga resurser (i form av tid, pengar, individer, lärmaterial) Tillgänglig teknologi Utbildarens personliga smak och uppfattningar En stor fördel för de företag som nyttjar e-learning är kostnadseffektiviteten, och även att det är lätt att lagra och distribuera stora mängder studiematerial och data. Dessutom är det ofta möjligt att återanvända kursinnehållet. För de anställdas del är några av fördelarna att de kan studera när och var de vill, tidsbesparing, effektiv återkoppling (inklusive möjligheten att följa sina framsteg) och att kursens innehåll kan anpassas efter deltagarens förkunskaper. Dessutom erbjuder e-learning goda förutsättningar för samverkan och kommunikation med lärarna och mellan deltagarna. Att man använder flera sinnen samtidigt, som ofta är fallet vid e-learning, kan underlätta lärandet. Detsamma gäller inslag som uppfattas som underhållande, exempelvis simulering av verkligheten genom spel. Det är inte nödvändigt att kursdeltagaren sitter ensam och isolerad från andra deltagare. Tvärtom skriver Svensson & Åberg (2001) att: En praktisk förankring och samverkan med andra gör deltagaren aktiv och uppmuntrar till eget tänkande och kunskapssökande (ibid, s 35). Men det finns även nackdelar med e-learning, till exempel att det kan ta lång tid att lära sig att använda tekniken och att utbildningen riskerar att bara bli bok på burk (Dertell et al, 2001). Ytterligare ett problem är att utbildningsmiljön kan vara störande av en eller annan anledning. Telefoner, buller och andra bakgrundsljud kan orsaka koncentrationssvårigheter, men det kan också upplevas som problematiskt att studera nära sina normala arbetsuppgifter. Koncentrationen kan höjas av att studierna bedrivs i annan miljö än arbetet, till exempel i hemmet. Pedagogiken bakom e-learningkurserna är också ofta bristfällig, efter- 12

19 3. Teoretisk referensram som många som tar fram e-learningkurser saknar pedagogisk utbildning och erfarenhet. Att läraren inte alltid är tillgänglig kan ställa till problem då det inte alltid räcker att diskutera med kurskamrater online. En FAQ (en uppsättning svar på vanliga frågor) kan dock erbjuda viss hjälp (ibid). Vidare är det vanligt med tekniska problem, vilket givetvis skapar irritation hos kursdeltagare. Det är nödvändigt att ha tillgång till datorer, Internet, uppdaterad programvara, samt teknisk support. Svensson & Åberg (ibid) nämner också som hastigast att läsning av text på en dators bildskärm sker långsammare och mer ostrukturerat än läsning av text på papper, varför det krävs att datatexter har tydliga rubriker och en genomtänkt struktur. Detta är något av en underdrift i själva verket krävs det mycket mer än så. Redan innan webben slog igenom på bred front hade det bedrivits en hel del forskning om hur olika element på elektroniska bildskärmar bör vara utformade. Tullis (1997) sammanfattar många av de slutsatser som dragits. Vad gäller just text som presenteras på datorskärm finns det idag många mer eller mindre vedertagna typografiska tumregler, såsom att man inte ska blanda flera teckensnitt ur olika teckenfamiljer eller använda versaler i brödtext. Ett antal sådana tumregler presenteras i exempelvis Bergström et al (1999) och Ryttman (2003). Ytterligare ett problem med e-learning är att resultatet till stor del beror på deltagarnas motivation och förkunskaper många deltagare är till exempel rädda att misslyckas med utbildningen. Det kan vara svårt att motivera anställda att genomgå e-learningkurser på arbetsplatsen om det uppfattas som en belöning att få genomgå en kurs som ges utanför företaget (Svensson & Åberg, 2001). Utöver att ta hänsyn till ovan nämnda saker bör man, om man vill skapa fungerande e-learning, se till att hålla deltagarna aktiva och anpassa innehållet efter individuella lärstilar (inte bara efter olika gruppers). Om man dessutom låter dem vara delaktiga när studieplanen utformas kan det leda till ökad studiemotivation. Kursdeltagarna bör vidare få ett intyg, eller certifikat, på slutförda kurser (ibid). Lundberg (2002) påpekar att det inte finns något som säger att IKT (informations- och kommunikationsteknik) automatiskt gör en kurs bättre. Tvärtom kan det bli en belastning om man inte vet vad man vill använda tekniken till, hur den ska användas och varför. Svensson & Åberg (2001) menar att e-learning i en teknisk variant, där fokus ligger på en individs interaktion med en dator, visserligen kan verka stimulerande för kursdeltagaren, men ändå inte är tillräckligt som drivkraft för lärandet. När det i princip handlar om en datoriserad Hermodskurs är den här sortens e-learning alltför individ- och teknikfokuserad, speciellt för den sorts lärande som krävs på en arbetsplats. 13

20 Distansutbildning och arbetsplatslärande - En möjlighet till kompetensutveckling för svenska mejerier? Lärandet är en alltför komplicerad process, som förutsätter dialog och handling i verkliga miljöer om det ska fungera utvecklingsinriktat. (ibid, s 48) Författarna presenterar dock en mer utvecklad variant av e-learning, där tekniken sätts in i ett system som kan påverkas av deltagarna och andra berörda: Figur 1. Utvecklad variant av e-learning, efter Svensson & Åberg (2001) (bearbetad). Bilden åskådliggör att lärande alltid är inbäddat i en viss kontext. Genom att organisera den kontexten når man fördelarna med e-learning flexibilitet och individualisering. Den viktigaste faktorn är att kursen sker på eller i anslutning till en arbetsplats. Det innebär att kunskaper som förvärvas genom utbildningen kan omsättas i handling teori och praktik varvas. Andra viktiga faktorer är att individen inte är ensam i studiesituationen utan har tillgång till stödjande funktioner såsom arbetskamrater, handledare, lärare, teknikstöd och studiematerial som är anpassat till arbetsplatsens och deltagarnas individuella förutsättningar (ibid). Här är det emellertid frågan om något som inte har så mycket gemensamt med e- learning i traditionell bemärkelse. Själva e-lärandet är bara en liten del av helheten. 14

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Sammanfattning av D-uppsats i Utbildningsdesign Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Malin Seeger Annika Åström Linköpings universitet

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Distansstudier öppnar nya möjligheter för dig som inte har möjlighet att

Läs mer

Uppdragsgivare. Behov

Uppdragsgivare. Behov Uppdragsgivare Vi har fått i uppdrag av ett utbildningsföretag att utveckla ett program för att lärare på bästa sätt ska kunna undervisa och utbilda gymnasieelever i presentationsteknik. Utbildningsföretaget

Läs mer

Studiehandledning för kurs:

Studiehandledning för kurs: Lärcentrum Ljusnarsberg 2008-06-09 Studiehandledning för kurs: Kurs i Dokumenthantering. Studieform: Självstudier med handledning. Studieperiod: Kontinuerlig kursstart halvtidsstudier en halvdag. Studietid:

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%)

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) 1. Det var lätt att veta vilken nivå som förväntades på mitt arbete fördelning

Läs mer

Det räcker inte med en kurs för att medarbetare och verksamheter ska utvecklas!

Det räcker inte med en kurs för att medarbetare och verksamheter ska utvecklas! Det räcker inte med en kurs för att medarbetare och verksamheter ska utvecklas! Syfte skapa hållbara strukturer för organisatoriskt lärande i kommunala verksamheter genom att ta fram, pröva och utvärdera

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Teknik Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i teknik sträva efter att eleven utvecklar sina insikter i den tekniska kulturens kunskapstraditioner och utveckling

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

Kursdokument APL handledarutbildning HT14

Kursdokument APL handledarutbildning HT14 140813/CH Kursdokument APL handledarutbildning HT14 1 Innehåll Mål för utbildningen... 3 Litteraturlista... 3 Att studera på distans... 4 Kursupplägg omgång 1... 5 Kursupplägg omgång 2... 6 Innehåll närträffar...

Läs mer

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Stjärnmodellen Analys Utvärdering Implementation Prototyper Krav Design 100326 Datainsamling

Läs mer

Handledarguide för Lärande i arbete

Handledarguide för Lärande i arbete Handledarguide för Lärande i arbete Välkommen som handledare i Lärande i arbete på Nässjöakademin! Denna handledarguide är en hjälp för dig som LIA-handledare. Här beskriver vi hur LIA:n på Nässjöakademin

Läs mer

1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken

1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken 1. Inledning 1.1 Bakgrund Redan 1989 startade ett nätverkssamarbete mellan fackhögskolorna i Jönköping och länets kommuner när det gäller decentraliserad högskoleutbildning. Varje kommun i dåvarande Jönköpings

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen.

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. KVALITETSKRITERIER för den gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. Uppsala kommun och Uppsala Universitet 2009 01 01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Inledning.. 3 Studentcentrerat

Läs mer

Studiehandledning för kurs:

Studiehandledning för kurs: Lärcentrum Ljusnarsberg 2008-06-09 Studiehandledning för kurs: Grundkurs ordbehandling i MS Word 2002, 25 poäng. Studieform: Självstudier med handledning. Studieperiod: Kontinuerlig kursstart halvtidsstudier

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

Till dig som LIA-handledare

Till dig som LIA-handledare Y Till dig som LIA-handledare Grattis! Du har tackat ja till uppgiften att vara handledare för en KY-student på din arbetsplats en uppgift som kan vara både lärorik, stimulerande och ansvarsfull. Inom

Läs mer

Gruppdynamik enligt Firo

Gruppdynamik enligt Firo www.byggledarskap.se Gruppdynamik enligt Firo 1(7) Gruppdynamik enligt Firo På varje arbetsplats finns det flera olika grupperingar. Som ledare behöver man förstå hur grupper generellt fungerar och utvecklas.

Läs mer

Språkutbildning från start till mål

Språkutbildning från start till mål Språkutbildning från start till mål Folkuniversitetet Språkutbildning från start till mål Utbildningspr0cessen Utvärdering 5 1 Behovsinventering och Nivåbedömning Framstegsbedömning 4 2 Målformulering

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Bilaga 8 c: Figurförteckning Institution C resultat i sammanfattning

Bilaga 8 c: Figurförteckning Institution C resultat i sammanfattning Bilaga 8 c: Figurförteckning Institution C resultat i sammanfattning Figur C1 Hur administrationen har fungerat... 1 Figur C2 Hur studievägledningen har fungerat... 1 Figur C3 Om de studerande har använt

Läs mer

Miniseminarium den 9 september 2004 på Ålands hotell- och restaurangskola

Miniseminarium den 9 september 2004 på Ålands hotell- och restaurangskola Miniseminarium den 9 september 2004 på Ålands hotell- och restaurangskola Tema: Deltagare: Nätbaserad undervisning Seminariet är ett inspirations- och samarbetsmöte mellan de tre grupperna. Finlandssvenskt

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Förtydligande om avsnitt 4. Pedagogiska meriter i KTH:s CVmall för anställning av lärare

Förtydligande om avsnitt 4. Pedagogiska meriter i KTH:s CVmall för anställning av lärare Förtydligande om avsnitt 4. Pedagogiska meriter i KTH:s CVmall för anställning av lärare 4.1. Beskriv kort din profil som lärare (högst en halv sida). Berätta kort (cirka en halv sida) om dig själv, ditt

Läs mer

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Handledning till metoderna som använts i Hur gör jag? en utmanande 7 stegskur för medvetet bemötande

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Studiehandledning för kurs:

Studiehandledning för kurs: Kopparberg IT 2012-06-18. Studiehandledning för kurs: Grundkurs ordbehandling i MS Word 2007, 25 poäng. Studieform: Självstudier med handledning. Studieperiod: Kontinuerlig kursstart halvtidsstudier två

Läs mer

Studiehandledning för kurs:

Studiehandledning för kurs: Lärcentrum Ljusnarsberg 2008-06-09 Studiehandledning för kurs: Grundkurs kalkylering i MS Excel 2002, 25 poäng. Studieform: Självstudier med handledning. Studieperiod: Kontinuerlig kursstart halvtidsstudier

Läs mer

En lärande och utvecklingsinriktad arbetsplats. Per-Erik Ellström www.liu.se/helix

En lärande och utvecklingsinriktad arbetsplats. Per-Erik Ellström www.liu.se/helix En lärande och utvecklingsinriktad arbetsplats Per-Erik Ellström www.liu.se/helix Min bakgrund Psykologutbildning, Uppsala universitet Fil dr och professor i pedagogik, Linköpings universitet (LiU) Forskningsledare

Läs mer

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Linköping Universitet, Campus Norrköping Inst/ Kurs Termin/år Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Handledares namn Sammanfattning

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Information om bedömning av reell kompetens

Information om bedömning av reell kompetens Information om bedömning av reell kompetens Reell kompetens Det är möjligt att söka till Lernia Yrkeshögskola på reell kompetens och få denna bedömd i förhållande till den grundläggande behörigheten för

Läs mer

Kursrapport för Webbdist13: Sociala medier (7,5 hp) HT 2013 (31ESM1)

Kursrapport för Webbdist13: Sociala medier (7,5 hp) HT 2013 (31ESM1) Kursrapport för Webbdist13: Sociala medier (7,5 hp) HT 2013 (31ESM1) Kursansvariga var David Gunnarsson Lorentzen & Charlotte von Essen Övriga medverkande lärare: Emma Forsgren Helena Francke Claes Lennartsson

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Utbildningsplan för Polisprogrammet

Utbildningsplan för Polisprogrammet Utbildningsplan för Polisprogrammet Polishögskolan 2014-06-18 UTBILDNINGSPLAN 2 (6) Polisutbildningsförordningen (1999:740) anger ramarna för Polisprogrammet. Med stöd av 2 polisutbildningsförordningen

Läs mer

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala 1. Inledning Som en del av vår integrationssatsning samarbetar Folkuniversitetet

Läs mer

Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning

Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning 1 (10) Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning Med arbetsplatsförlagt lärande, apl, avses ett lärande i en utbildning som genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan. Detta är möjligt

Läs mer

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet Vuxenutbildningen i Strängnäs Utbildning på vuxnas villkor 2012 Komvux Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet 2 /KOMVUX Katalog 2011/2012 Välkommen till Komvux - en del av Campus Strängnäs Vårt

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 2013-09-25 Personalavdelningen Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 1 (7) Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal ska vara ett återkommande samtal som sker i dialog mellan medarbetare

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY)

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY) MEDARBETARUNDERSÖKNING 213 LÄSVÄGLEDNING 1 I denna rapport presenteras resultaten från medarbetarundersökningen 213. Överst till vänster står namnet på enheten rapporten gäller för. Antal svar i rapporten

Läs mer

Översikt av SRS. Trond Morten Thorseth Gabrielle Hansen-Nygård John Birger Stav Knut Bjørkli Pascal Pein. Sør-Trøndelag University College 17.04.

Översikt av SRS. Trond Morten Thorseth Gabrielle Hansen-Nygård John Birger Stav Knut Bjørkli Pascal Pein. Sør-Trøndelag University College 17.04. 2012 Översikt av SRS Trond Morten Thorseth Gabrielle Hansen-Nygård John Birger Stav Knut Bjørkli Pascal Pein Sør-Trøndelag University College 17.04.2012 Innehåll Inledning 3 Vad är ett studentresponssystem

Läs mer

Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng

Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng Utbildningsplan för Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng Politices kandidatprogrammet är ett utbildningsprogram på grundläggande nivå som leder

Läs mer

Elevers medskapande i lärprocessen, 7,5 p EN BRA LEKTION. Några elevers syn på elevaktiv lärandeprocess. Tatjana Trivic Uppsala, 2008.

Elevers medskapande i lärprocessen, 7,5 p EN BRA LEKTION. Några elevers syn på elevaktiv lärandeprocess. Tatjana Trivic Uppsala, 2008. EN BRA LEKTION Några elevers syn på elevaktiv lärandeprocess Tatjana Trivic Uppsala, 2008. 1 INLEDNING Förmåga att lära är förunnat alla människor. Att vara lärare är, bland annat, att hjälpa människor

Läs mer

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska Högskoledidaktik: IT eller face-to-face? Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska användas borde

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

KURSPLAN Pedagogik, 31-60 hp, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Pedagogik, 31-60 hp, 30 högskolepoäng 1(5) KURSPLAN Pedagogik, 31-60 hp, 30 högskolepoäng Education, 31-60, 30 credits Kurskod: LPEB17 Fastställd av: VD 2007-06-18 Gäller fr.o.m.: Ht 2011, Reviderad 2011-06-22 Version: 1 Utbildningsnivå: Utbildningsområde:

Läs mer

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Komvux, Egenföretagare - Häst Möte med ledning och lärare 101215

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Komvux, Egenföretagare - Häst Möte med ledning och lärare 101215 Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Komvux, Egenföretagare - Häst Möte med ledning och lärare 101215 Utbildningen är granskad av Kungsbacka kommun, Inger Karlsson Dahlström och Lena Modin

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att

Läs mer

Lärande och vardagsutveckling i Carpe

Lärande och vardagsutveckling i Carpe Lärande och vardagsutveckling i Carpe För att lära av erfarenheter från utvecklingsarbete räcker det inte med att enskilda individer lär sig, det behövs ett systematiskt och sammanhållande lärande så att

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Den akademiska uppsatsen

Den akademiska uppsatsen Den akademiska uppsatsen Skrivprocessen Uppsatsens struktur Språk och stil Källor och referenser Skrivprocessen förstadium skrivstadium efterstadium Förstadium Analysera situationen: 1. Vad har jag för

Läs mer

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: AGM03 MDH 2.1.2-389/11 Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) in Leadership and Work Life Studies, 60 Credits Denna

Läs mer

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola Utveckla ditt företag samarbeta med en student från Malmö högskola Foto: Leif Johansson Vad kan Malmö högskola erbjuda ditt företag? Att avsätta resurser för samarbete med högskolan kan vara en viktig

Läs mer

Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09

Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09 Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09 Tidsplan Vecka Datum Innehåll Huvuduppgift 4 19/1 Kursstart, introduktion Introduktionsseminarium 5 26/1 Moment 1, Introduktion till Flash 7 9/2 9

Läs mer

Kom igång med utbildningen säkervardag.nu!

Kom igång med utbildningen säkervardag.nu! GUIDE Kom igång med utbildningen säkervardag.nu! Det här dokumentet riktar sig till dig som ansvarar för att personalen får utbildning på ett företag eller till dig som utbildar i arbetsmiljöfrågan hot

Läs mer

Folkhälsoarbete. Organisationsanalys Uppgift 3. Lisa Bergström

Folkhälsoarbete. Organisationsanalys Uppgift 3. Lisa Bergström Folkhälsoarbete Organisationsanalys Uppgift 3 Lisa Bergström 2013 Huvudområde: Folkhälsa Kursnamn: Folkhälsoarbete Programnamn: Hälsopedagogiska programmet Handledare: Maria Savela Examinator: Ola Westin

Läs mer

Arbetsplatslärande: Hur når vi långsiktiga effekter av våra insatser? Per-Erik Ellström www.liu.se/helix

Arbetsplatslärande: Hur når vi långsiktiga effekter av våra insatser? Per-Erik Ellström www.liu.se/helix Arbetsplatslärande: Hur når vi långsiktiga effekter av våra insatser? Per-Erik Ellström www.liu.se/helix Former för arbetsplatslärande formell utbildning (t ex olika slags kurser) icke-formell utbildning

Läs mer

Kursutvärdering / Kursrapport

Kursutvärdering / Kursrapport Kursutvärdering / Kursrapport Kursrapporten ska genomföras senast tre veckor efter kursens sista tentamens första tentamenstillfälle. Datum: 2014-12-04 Kursfakta Kursens namn Inom program / fristående

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Handbok ALLMÄN INFORMATION. Svenska

Handbok ALLMÄN INFORMATION. Svenska Handbok ALLMÄN INFORMATION Svenska IQWBL - Improving Quality in Work-Based Learning 2010-1-FI1-LEO05-03042 LLP 2007-2013 Leonardo da Vinci Transfer of Innovation Innehåll 1 Arbetsplatsförlagt lärande (APL):

Läs mer

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Vägga Vuxenutbildning ITiS-projekt Väggaskolan Vårterminen 2002 Karlshamn Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Författare Lotta Holmgren Karin Svensson Ove Svensson Handledare

Läs mer

EFFEKTIV UTBILDNING MED MODERNA METODER. Logistik Lean production. Ekonomi Produktionsteknik. Ledarskap WWW.GOTHIALOGISTICS.SE

EFFEKTIV UTBILDNING MED MODERNA METODER. Logistik Lean production. Ekonomi Produktionsteknik. Ledarskap WWW.GOTHIALOGISTICS.SE EFFEKTIV UTBILDNING MED MODERNA METODER Logistik Lean production Ekonomi Produktionsteknik Ledarskap WWW.GOTHIALOGISTICS.SE Våra ämnesområden Våra kurser täcker följande ämnesområden. För att se hela vårt

Läs mer

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Många är

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

Medarbetarundersökning 2015 Jeane Scheiding Birgi.a Öberg

Medarbetarundersökning 2015 Jeane Scheiding Birgi.a Öberg Medarbetarundersökning 2015 Jeane Scheiding Birgi.a Öberg Linköpings Universitet Medicin och hälsa (IMH) ÖVERSIKT 07 Arbetsplatsindikator Övrigt Förutsättningar i organisationen Medarbetarsamtal och lönesamtal

Läs mer

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits Utbildningsplan för Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits 1. Inrättande och fastställande Utbildningsplanen för Masterprogram

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

H E L S I N G F O R S

H E L S I N G F O R S Företagsledning FörETagSLEDning Helhetsperspektiv på företaget och chefskapet. Är du redo att på allvar utmana dig själv, att ifrågasätta det du tar för givet, att se nya perspektiv, bygga ny kunskap och

Läs mer

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Kommunal Vuxenutbildning. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Kommunal Vuxenutbildning. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet Vuxenutbildningen i Strängnäs Utbildning på vuxnas villkor 2013 Kommunal Vuxenutbildning Komvux Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet 2 /KOMVUX Katalog 2011/2012 Välkommen till Vuxenutbildningen

Läs mer

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Stjärnmodellen Analys Utvärdering Implementation Prototyper Krav Design 130409 Datainsamling

Läs mer

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn Kvibergsnässkolan Individuell Utvecklingsplan Skriftligt omdöme för Elevens namn Termin Träningsskolan I läroplan för det obligatoriska skolväsendet står att läsa: Skolan ansvarar för att varje elev som

Läs mer

1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344

1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344 1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344 Återrapportering av regeringsuppdrag 2012 avseende förslag på vilken nivå utbildning i svenska för invandrare och nu pågående utbildningar som leder till en

Läs mer

Puff. en knuff i rätt riktning

Puff. en knuff i rätt riktning Puff en knuff i rätt riktning Pedagogisk utveckling för framtiden Vuxenutbildningarna i Skellefteå och Umeå i samarbete med Umeå universitet Vilka är vi? och hur började det? Målformulering Bättre redskap

Läs mer

Salutogen Organisering, Ledning och Verksamhetsutveckling, SOLV

Salutogen Organisering, Ledning och Verksamhetsutveckling, SOLV Salutogen Organisering, Ledning och Verksamhetsutveckling, SOLV 8 dagar med förändringskunskap och processverktyg, 2015-2016 Tror du att: Lärande och utveckling är nödvändigt för att hantera krävande uppgifter

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola Utveckla ditt företag samarbeta med en student från Malmö högskola Varför samverkar Malmö högskola? Partnerskap och samarbete är viktigt för Malmö högskola. Genom samverkan med andra aktörer vill vi på

Läs mer

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för

Läs mer

Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G

Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G Institutionen för hälsa och lärande Sjuksköterskeprogrammet Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G Kursansvariga OM124G Stina Thorstensson, stina.thorstensson@his.se

Läs mer

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor Jonasson Grafisk Design.

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående

Läs mer

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers Adeptguide Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers 1 Innehåll 1. Så här används guiden... 4 2 Översikt över mentorprogrammet... 5 2.1 Syfte och mål med mentorprogrammet... 5 2.2 Mentorprogrammets

Läs mer

Att göra ett bra jobb

Att göra ett bra jobb Att göra ett bra jobb kort sammanfattning Kartläggningsstöd för att ta fram kompetensutvecklingsbehovet inför ENTRIS 2.0 Att göra ett bra jobb kort sammanfattning bygger på häftet Att göra ett bra jobb

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 Inledning Våren 2013 fastställdes Strategi 2020 en strategisk plattform för Malmö högskola. Som ett led i att nå den målbild för

Läs mer

PBL på distans. Hälsouniversitetets erfarenheter av basgruppsarbete över nät. Presentation på Netlearning 2006. Arne Rehnsfeldt Christine Persson

PBL på distans. Hälsouniversitetets erfarenheter av basgruppsarbete över nät. Presentation på Netlearning 2006. Arne Rehnsfeldt Christine Persson PBL på distans Hälsouniversitetets erfarenheter av basgruppsarbete över nät. Presentation på Netlearning 2006 Arne Rehnsfeldt Christine Persson Anne- Problembaserat lärande Information Kommunikation Kunskap

Läs mer