Distansutbildning och arbetsplatslärande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Distansutbildning och arbetsplatslärande"

Transkript

1 Distansutbildning och arbetsplatslärande - En möjlighet till kompetensutveckling för svenska mejerier? Niclas Siljedahl Kristin Waltersson Examensarbete Magisterprogrammet i Utbildningsdesign Lärande och IKT Linköpings universitet Vårterminen 2005 Handledare: Maria Gustavsson

2

3 Sammanfattning Det råder idag brist på relevanta vidareutbildningar inom mejeribranschen i Sverige. De svenska mejerierna skickar därför sina anställda till Dalum Uddannelses Center i Danmark, den enda skolan för fortbildning inom mejeribranschen i Skandinavien. Detta är opraktiskt och kostsamt, men är en av få möjligheter att höja personalens kompetensnivå. Vårt arbete syftar till att undersöka vad som krävs för att mejerierna istället ska kunna bedriva korta mejeristkurser på distans, och till att beskriva hur utbildningsverksamheten praktiskt kan genomföras. För att få en grundläggande förståelse för området studerade vi tidigare forskning om kompetensutveckling, distansutbildning, e-learning och arbetsplatslärande. Samtidigt strävade vi efter att få en inblick i utbildningssituationen på mejerierna och vid Dalum UC genom att insamla bakgrundsinformation via webbsidor och e-postkontakter, och genomföra empiriska studier. De empiriska studierna tog formen av intervjuer med en tidigare lärare, fyra tidigare kursdeltagare och en representant för mejeriernas beställargrupp. Intervjuresultatet visar bland annat att kurserna avlöpt relativt problemfritt när undervisningen och materialet varit på svenska, men att deltagarna upplevt danskspråkiga moment som svåra. Samtliga kursdeltagare uppskattade utbildningarna, men har inte haft någon omedelbar nytta av det de lärt sig. Att behöva åka till Danmark för att utbilda sig var uppskattat av vissa, men sågs som besvärligt av andra. Alla tillfrågade menade att det antagligen skulle vara möjligt att bedriva utbildningarna på distans, på respektive mejeri. Vår slutsats är att mejerierna på ett effektivt sätt skulle kunna kompetensutveckla sin personal genom en kombination av distansutbildning och arbetsplatslärande. Uppsatsen avslutas med ett förslag på hur den här typen av utbildningar skulle kunna bedrivas på distans.

4

5 Innehåll 1. INLEDNING SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR DISPOSITION 1 2. SVENSK MEJERIHISTORIA 3 3. TEORETISK REFERENSRAM LÄRANDE OCH KOMPETENSUTVECKLING DISTANSUTBILDNING E-learning Arbetsplatslärande DET STUDERADE FALLET VARFÖR UTBILDAS SVENSKA MEJERIARBETARE I DANMARK? METOD METODOLOGISKA UTGÅNGSPUNKTER TILLVÄGAGÅNGSSÄTT Intervjuer Bearbetning och analys av data RESULTAT INTERVJU MED REPRESENTANT FÖR BESTÄLLARGRUPPEN INTERVJU MED LÄRARE Utbildningsverksamheten vid Dalum UC Kursupplägg och kursdeltagarna Utbildning på distans INTERVJUER MED KURSDELTAGARE Utbildningsverksamheten vid Dalum UC Kursupplägg Uppfattningar om utbildningen Utbildning på distans DISKUSSION HUR SER UTBILDNINGSVERKSAMHETEN UT IDAG VID MEJERIERNA? VILKA ÄR FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR ATT MEJERIERNA SKA KUNNA BEDRIVA UTBILDNING PÅ DISTANS? VILKA MÖJLIGHETER FINNS ATT ANPASSA BEFINTLIGA KURSER FÖR GENOMFÖRANDE PÅ DISTANS? Designförslag för utbildning på distans SLUTSATSER REFLEKTION ÖVER UNDERSÖKNINGEN REFERENSER 44

6

7 1 Inledning 1. Inledning Sverige har en lång tradition av att utbilda mejerister, en tradition som idag har brutits. Då mejeriutbildningar blev mer tekniska och teoretiska sjönk intresset och många utbildningar lades ned, främst de på lägre nivå. Idag kvarstår endast ett fåtal utbildningar på universitets- och högskolenivå, samt ett nystartat gymnasieprogram. Gymnasieutbildningen är en reaktion från Arla på den rådande bristen på utbildad personal. Denna brist gör det svårt för svenska mejerier att konkurrera internationellt. Danmark ligger idag långt före Sverige, med en gedigen yrkeskår och egen utbildning. Numera är det även där svenska mejerianställda utbildas. Fram till år 2001, då Arla fusionerade med MD Foods i Danmark, genomfördes kurser för mejerianställda i Falkenberg. Numera skickas de istället till Dalum Uddannelses Center i Danmark, Skandinaviens enda kvarvarande center för fortbildning inom mejeriområdet. De stora svenska mejerierna har tillsatt en beställargrupp som säkerställer innehåll, utbud och genomförande av de mejeriutbildningar som bedrivs där. På grund av ekonomiska och praktiska skäl (bland annat tidsflexibilitet) önskar den svenska beställargruppen undersöka om det är möjligt att förlägga Dalums kurser på distans. 1.1 Syfte och frågeställningar Syftet med vårt arbete är att undersöka vad som krävs för att mejerierna ska kunna bedriva mejeristkurser på distans, samt beskriva hur sådan utbildningsverksamhet skulle kunna genomföras i praktiken. Syftet konkretiseras i följande tre frågeställningar: Hur ser utbildningsverksamheten ut idag vid mejerierna? Vilka är förutsättningarna för att mejerierna ska kunna bedriva utbildning på distans? Vilka möjligheter finns att anpassa befintlig utbildningsverksamhet för genomförande på distans? 1.2 Disposition Uppsatsen är strukturerad på följande sätt: Kapitel 2 är en kortfattad genomgång av svensk mejerihistoria. Kapitel 3 presenterar den teoretiska referensramen, som innefattar tidigare forskning om kompetensutveckling, distansutbildning, e-learning och arbetsplatslärande. 1

8 Distansutbildning och arbetsplatslärande - En möjlighet till kompetensutveckling för svenska mejerier? Kapitel 4 beskriver det studerade fallet, kortkurser som bedrivs vid Dalum Uddannelses Center i Danmark. Kapitel 5 redovisar våra metodologiska ställningstaganden och studiens tillvägagångssätt. Kapitel 6 sammanfattar resultatet av de intervjuer vi genomförde. Kapitel 7 diskuterar studiens frågeställningar och presenterar ett designförslag för utbildningen. Kapitel 8 listar uppsatsens referenser. 2

9 2. Svensk mejerihistoria 2. Svensk mejerihistoria I många år hanterades mjölk endast på gårdar och i fäbodar, men på 1700-talet skapades de första lokalerna för mjölkförädling, så kallade holländerier. Den svenska mejeriindustrin startade i mitten av 1800-talet, till följd av en invandring av mejerikunniga holsteinare. Kort därefter öppnades flera bondeägda andelsmejerier såväl som uppköpsmejerier (Nationalencyklopedin, 1994). Vid samma tid startade de första svenska mejeristutbildningarna. Den allra första, avsedd endast för kvinnor, kom till år 1856 i Östergötland. Några år senare, år 1862, drog den första utbildningen för män igång vid Alnarpsinstitutet. Under 1900-talet öppnades sedan mejeriskolor i rask takt över hela landet. Den svenska mejeriindustrin sågs som en föregångare ifråga om tillgång till, och utbildning av, mejerskor och mejerister (Wennberg, 2004a). Uppfinningen av separatorn, i kombination med möjligheten att driva utrustningen med ångmaskiner, ökade tillverkningens lönsamhet. Detta fick till följd att mejerier växte fram som svampar ur marken. Kring år 1900 fanns det 1700 svenska mejerier, vilka årligen tog emot i snitt 500 ton mjölk. Förbättrad transport och pastörisering i slutna system innebar att driften kunde ökas. Trettio år senare var antalet mejerier 1600, men deras genomsnittliga mjölkhantering hade ökat till 1350 ton per år (Nationalencyklopedin, 1994). Idag finns det 15 mejeriföretag, med totalt 43 produktionsplatser. År 2003 vägde de in 3,2 miljoner ton mjölk (Svensk mjölk, 2004) års mejeristadga ställde höga krav på hygien, vilket innebar att många av de mindre mejerierna antingen fick göra stora investeringar eller lägga ner verksamheten. Många valde det senare alternativet. På 1940-talet började apparater och ledningar tillverkas i rostfritt stål och desinfektionsmedel användes för kärlrengöring. Under 1950-talet ersattes de stora, tunga mjölkkannorna av tankbilar som hämtade mjölken från gårdarna (Nationalencyklopedin, 1994). Överhuvudtaget blev industrin mer högteknologisk. I och med detta ändrades fokus på de svenska mejeriutbildningarna och många av de på lägre nivå lades ned. Minskat intresse för utbildningar på gymnasienivå ledde till samma sak. Idag finns det en nystartad utbildning på gymnasienivå med mejeriinriktning, men i övrigt finns det bara livsmedelsutbildningar på universitets- och högskolenivå att tillgå i Sverige (Wennberg, 2004a). Produktionschefen på Milko, är oroad över det glapp som uppstått mellan gymnasieutbildning och mejeriutbildning på högskole- och universitetsnivå. Han 3

10 Distansutbildning och arbetsplatslärande - En möjlighet till kompetensutveckling för svenska mejerier? menar att problemet är att den svenska mejeriindustrin är för liten för att man ska kunna ha gymnasieskolor med mejeriutbildningar runt om i Sverige (Hultberg, 2004a). På 1980-talet startade Svenska mejeriernas riksförbund (SMR) en ostförsöksstation i Falkenberg. Här inrättades samtidigt även utbildningslokaler för fortbildning av mejeripersonal, som sköttes av två mejeriingenjörer. Tidigare hade all fortbildning skett ute på mejerierna. SMR hade ett stort utbud av utbildningsmaterial för studiecirklar samt korrespondensstudier i mejerilära, hygien med mera (Wennberg, 2004b). 4

11 3. Teoretisk referensram 3. Teoretisk referensram Här beskrivs studiens teoretiska referensram, som utgår från teorier och tidigare forskning om kompetensutveckling, distansutbildning och e-learning, samt arbetsplatslärande. 3.1 Lärande och kompetensutveckling Lärande är ett komplext begrepp som har definierats på många olika sätt. Enligt Nilsson (1996) har ett flertal av definitionerna det gemensamt att de innehåller element av förändring, ifråga om antingen känslor, beteende eller intellekt. Man skiljer mellan formellt och informellt lärande. Det förra är enligt Ellström (1996) ett planerat, målinriktat lärande, som bedrivs inom ramen för skolor och liknande utbildningsinstitutioner. Informellt lärande, däremot, sker i vardagslivet eller i arbetet. Det kan hända medvetet och planerat, men vanligen sker det oavsiktligt och omedvetet och fungerar som en sidoeffekt av någon annan aktivitet. Svensson & Åberg (2001) använder snarlika definitioner, och menar att det formella lärandet i princip ger teoretisk kunskap, medan det informella lärandet, vardagslärandet, leder till praktisk kunskap. Normalt betraktar man lärande som något positivt, något som främjar en individs utveckling genom att vidga eller fördjupa hans eller hennes kompetens. Det kan dock även ha negativa följder såsom passivisering och minskad kompetens. Detta är en typ av lärande som ofta sker omedvetet (Ellström, 1996). Några förutsättningar för lärande är motivation, engagemang och att man har vissa grundläggande egenskaper som grund för det som skall läras (Hansson, 1997). Detta gäller även för ett företags lärande, men där krävs också lämplig organisation, arbetssätt, arbetsklimat och företagskultur (ibid). Lundgren & Liljenvall (2001) menar dock att begreppen lärande och kunskap kan vara komplicerade när det gäller arbetslivet. Kunskapen i sig är inget självändamål sett utifrån ett ekonomiskt perspektiv i arbetslivssammanhang. Den kunskap som ska förvärvas måste vara inriktad mot något som har med arbetsuppgiften att göra, vara kopplad till den praktiska förmågan att uträtta något och vara sådan att det skapas värden som är större än tidigare. Av dessa skäl brukar man istället använda ordet kompetens. Detta begrepp används enligt Hansson (1997) för att beskriva att en individ eller ett företag har en viss färdighet i, eller ett kunnande att, utföra vissa aktiviteter eller att bedriva en viss verksamhet. Ellströms (1996) definition är snarlik: en individs kompetens utgörs av dennes handlingsförmåga i förhållande till en viss uppgift, situation eller arbete. 5

12 Distansutbildning och arbetsplatslärande - En möjlighet till kompetensutveckling för svenska mejerier? Varje företag har en speciell kompetens en unik eller särpräglad. Denna kompetens är mer än summan av alla anställdas kompetenser då den är ett resultat av företagets gemensamma lärande i interagerandet med sin omvärld och genomförandet av sin uppgift. De egentliga bärarna av kompetensen är dock alltid de anställda. Den kunskap som kompetens innebär kan vara medvetet eller omedvetet förvärvad och beskriver vad man kan göra men inte nödvändigtvis vad man gör. Kompetens kan sammanfattningsvis delas upp i fem områden: Kunskaper Färdigheter Referensram i form av erfarenheter och perspektiv Värderingar och attityder (att dela en organisations grundläggande synsätt) Kontakter (förmåga att bygga relationer, utveckla nätverk och påverka andra) (Hansson, 1997) Ellström (1996) skriver att kompetensutveckling är ett vanligt förekommande men ofta problematiskt begrepp, eftersom det sällan definieras. Ordet innefattar egentligen allt som utvecklar kompetens, allt från formell utbildning till erfarenhetsbaserat, vardagligt lärande i arbetet. Själv använder Ellström dock begreppet för att beteckna de olika system av åtgärder som kan användas för att höja kompetensen hos grupper eller individer i ett bestämt avseende, och menar att det därmed är nästan synonymt med utbildning. Utbildning är ett begrepp som är relaterat till, men oberoende av, begreppet lärande. Deltagare lär sig inte alltid det som är målet med utbildningen. Svensson & Åberg (2001) menar rentav att man kan genomgå en utbildning utan att lära sig någonting. Å andra sidan kan man lära sig saker som inte ingår i utbildningen och man kan även lära sig mycket utan att delta i utbildningar. Ellström (1996) definierar utbildning som en medvetet planerad process som syftar till att höja en individs eller en grupps allmänna kompetens. Svensson & Åberg skriver att det är vanligt att anställda får gå på kurs för att öka kompetensen i arbetslivet. De menar att detta bottnar i en föreställning om att kunskap är något som enkelt kan överföras till kursdeltagarna, vilket inte är fallet. Att skicka anställda på kurs är inte i sig fel, men det är inte tillräckligt för att de ska tillägna sig kompetens (Svensson & Åberg, 2001). Idag måste ett företag som vill vara framgångsrikt under en längre period kunna balansera företagets och de anställdas behov till ömsesidig nytta: 6

13 3. Teoretisk referensram Medarbetarnas förmåga att lösa de uppgifter de ställs inför är den enskilt viktigaste faktorn för varje företags medgång och överlevnad (Anttila, 2001, s 18). Samtidigt är företaget medarbetarnas viktigaste resurs. Företaget måste fylla en verklig funktion för sina medarbetares personliga utveckling. Medarbetarna måste kunna se sina jobb som en möjlighet att utveckla sina talanger och sina behov av gemenskap, inte bara som ett nödvändigt ont för att få ihop pengar. Ny eller förbättrad teknik och nya produkter är en del av att konkurrera och stärka sitt företag. Det finns dock de som menar att det enda sättet att uppnå bestående konkurrensfördel är att tillvarata företagets viktigaste resurs, det vill säga medarbetarna. Kompetens och engagemang har blivit en allt viktigare del av den affärsstrategiska mix som ger företaget dess konkurrenskraft. Ny teknik och nya produkter imiteras snabbt medan ett företagsspecifikt sätt att mobilisera personkraft är svårt att kopiera (Hansson, 1997). Flera undersökningar har visat att det bland anställda finns starka önskemål om att få genomgå utbildning, men trots detta minskade företagsutbildningen för stora grupper under 1990-talet. Behovet av utbildning inom företag överensstämmer varken med utbudet eller med efterfrågan. Det finns en klyfta mellan utbildningsbehovet och det som erbjuds via det traditionella utbildningssystemet. När företag haft tillgång till resurser för utveckling och utbildning inte sällan färdigpaketerade utbildningsmöjligheter har de ofta låtit bli att försöka förändra utbildningen. Företag bör sträva efter att överbrygga den klyftan genom att föra en dialog med utbildare och experimentera (Svensson & Åberg, 2001). En viktig orsak till att företag inte prioriterar kompetensfrågor är att det i allmänhet är svårt att finna en koppling mellan kompetensutveckling och företagets resultaträkning. Det är alltså av stor vikt att finna belägg för att kompetensutveckling tillför ett värde och att tydliggöra detta för medarbetare, ledare och ledning. Anttila (2001) menar att man kan göra det med hjälp av ett logiskt resonemang: 1. Vårt resultat baseras på att vi kan tillföra våra kunder ett värde i någon form. 2. För att kunna skapa och tillföra detta värde måste vi gemensamt kunna lösa ett antal uppgifter. 3. Vår förmåga att lösa dessa uppgifter är vår kompetens. 4. Att utveckla vår kompetens är att höja vår förmåga att lösa uppgifterna så att vi kan tillföra våra kunder ett ökat värde, alternativt lösa våra uppgifter till en lägre kostnad. 7

14 Distansutbildning och arbetsplatslärande - En möjlighet till kompetensutveckling för svenska mejerier? 5. Våra kunder kommer att belöna oss genom att betala ett högre pris, eller ge oss en ökad intäkt vid oförändrat pris och/eller visa en större kundtrohet. (ibid, s 20) Enligt en undersökning som Nutek (Närings- och teknikutvecklingsverket) har gjort med 900 företag är lönsamheten 50 % högre för dem som satsar på kompetensutveckling jämfört med dem som inte gör det. Ju större ett företag är, desto mer satsar det på utbildning av personalen. Det företag är sämst på att kompetensutveckla är det vardagliga lärandet, det som ska ske i jobbet (Dertell et al, 2001). En viktig del av kompetensutveckling är utvärdering. Det är nödvändigt att i ett tidigt skede klargöra vilka frågor utvärderingen kan belysa och hur resultaten ska användas (Edgren, 1990). En utvärdering består av två fasta arbetsmoment: att granska och att värdera. Resultatet kan ge information om ytterligare behov av utbildning och vidare resultera i att utbildningsmål behöver omformuleras samt att arbetsformer förändras (Lundmark, 1998). Det är viktigt att utvärderingen sätts in i ett naturligt sammanhang för att inte bli någon sido- eller engångsföreteelse. Utvärdering behöver inte vara svårt men det är lätt att krångla till det. Ett vanligt fel är att man utvärderar alltför många områden på en gång. Det gäller att tydligt beskriva vilket område det gäller och också reflektera över på vilket sätt man kan påverka det som sker inom området. Man skall undvika att formulera mål och utvärderingsområden där möjligheterna att påverka är obefintliga (Henningson, 1993). Om man specifikt ser till utvärdering av utbildning sägs den ofta ha två huvudsyften: dels att kontrollera resultaten, dels att ge ett beslutsunderlag för att en utbildning skall kunna planeras bättre eller förändras i något avseende (till exempel mål, innehåll, arbetsformer). En central fråga är om utbildningen är relevant för den målgrupp man vänder sig till. Fyller utbildningen en väsentlig funktion för deltagarna eller organisationen? I samband med analysen av utvärderingsresultaten framkommer eventuellt nya behov av kompetensutveckling (Lundmark, 1998). 3.2 Distansutbildning Liksom lärande är distansutbildning ett begrepp med många olika definitioner. Termen behöver inte nödvändigtvis innebära att all undervisning sker på distans, utan det kan räcka med att en utbildning har inslag av distansundervisning. Distansutbildning har existerat i någon form åtminstone sedan början av

15 3. Teoretisk referensram talet, då korrespondenskurser baserade i bland annat Boston bedrevs. Då rörde det sig dock enbart om nedskrivna lektioner som skickades till deltagarna per post, någon dialog förekom inte. Liknande kurser började bedrivas i Sverige på 1830-talet. Korrespondenskurser som inkluderade handledning växte fram på flera håll i världen från år 1840, och 1898 grundades Hermods korrespondensinstitut i Malmö, varefter flera andra följde (Dafgård, 2001). Korrespondensinstitutens brevkurser hade tre stora fördelar framför traditionella utbildningar oberoende i tid och rum, samt möjligheten till massutbildning. Dessa brevkurser betraktas som första generationens distansutbildning. Nästa generation använde radio, TV och datorer som hjälpmedel. Det gjorde även den tredje generationen, med den skillnaden att man nu lade tonvikt på tvåvägskommunikation. Fjärde generationen av distansutbildning använder Internet som ett informations- och kommunikationshjälpmedel, och i den femte generationen har lärare och studerande kontakt med den institution som ger utbildningen via en portal (ibid). Enligt Dafgård (ibid) finns det åtta huvudsakliga skäl till att deltagare väljer distansutbildning: geografiska orsaker, minskade reskostnader, minskad frånvaro från hemmet, möjligheten att själv bestämma tid för studierna, allmän tidsbrist, kompetenskrav, funktionshinder och ren nyfikenhet. Lundgren & Liljenvall (2001) nämner ytterligare ett par fördelar som kursdeltagare anser att distansutbildning har. Förutom den minskade frånvaron från hem och familj upplever de att utbildningen inte innebär korvstoppning och att man hinner smälta det man lär sig. Ur chefernas synvinkel är de främsta fördelarna att medarbetarna inte behöver vara borta någon längre tid från arbetet och att utbildningen är kostnadseffektiv (Lundgren & Liljenvall, 2001). Distansundervisning kan vara billigare, snabbare och effektivare, men kräver mycket av såväl den lärande, som av företaget och kursdesignern. Många nya färdigheter, som att utnyttja mediet interaktivt och skapa virtuellt förtroende, måste utvecklas. Krav på interaktivitet behöver dock inte vara en negativ faktor för distansutbildning. Lärande på distans kan vara både isolerande och i allra högsta grad interaktiv. Elektronisk uppkoppling innebär en annan sorts interaktivitet än den som sker i traditionella undervisningssammanhang. Bristen på verbal direktkommunikation kan leda till missförstånd, men kan samtidigt göra att bedömningar av inlägg och insatser blir mer objektiv och neutral (Lundgren & Liljenvall, 2001). Ingenjörssamfundet, ISF, har i sitt arbete med distansundervisning som fortbildningsinstrument funnit både fördelar och nackdelar. En av fördelarna är att IT-stött lärande har potential att integrera fortbildning med praktikens och 9

16 Distansutbildning och arbetsplatslärande - En möjlighet till kompetensutveckling för svenska mejerier? arbetslivets behov. Dessutom erbjuder distansundervisningens flexibilitet en viktig förutsättning för att fortbildningen ska nå de yrkesverksamma. Distansundervisning är dock inte en enkel lösning på kompetensutvecklingsproblem, utan en krävande studie- och utvecklingsform som kräver disciplin och motivation hos den studerande. Studiematerial och metoder är sällan anpassade till de yrkesverksammas krav och behov. För att dessa ska kunna ta till sig kompetensutveckling på distans måste det personliga stödet utvecklas (ibid). Langerth Zetterman (2001) ser distansundervisning som ett sätt att anpassa undervisningen efter varje students behov och förutsättningar och menar att det är just det fysiska avståndet mellan lärare och elev som möjliggör en individuell och personlig interaktion. Bååth (1996) anser att det finns två kompletterande sätt att stödja distansstuderande: studiehandledning och kontakt med läraren. Dafgård (2002) skriver att mycket ansvar för studierna faller på den distansstuderande själv, men att det ändå krävs olika former av stöd från handledare och utbildningsanordnare. Följande faktorer är enligt hennes mening viktiga för att distansstudier ska fungera väl: Kurslitteratur som passar för distansstudier Hjälp så fort som möjligt när man kör fast antingen från handledare eller genom frågor i diskussionsfora med kurskamrater Tidsramar för när olika uppgifter ska vara färdiga Respons på inlämningsuppgifter Tips på fördjupning, alternativa lösningar med mera Information om hur prestationen är i förhållande till målen Reservsystem för kommunikation om det blir problem Teknisk support även under kvällar och helger En studiehandledning underlättar och fungerar som en stor del av det stöd som krävs. Den visar vad som krävs av eleverna och hur de ska gå till väga i sitt arbete. Studiehandledningen ska även motivera deltagarna och skapa trygghet. Vad som är viktigt att tänka på när man utarbetar studiehandledningen är att skrivna instruktioner oftast är svårare att förmedla än muntliga. Till de delar som bör finnas med hör kursens övergripande struktur, nödvändiga förkunskaper, mål, kursplan, kurslitteratur, eventuella insändningsuppgifter, tidsplan, kommunikationssätt och tekniska hjälpmedel (Dafgård, 2001). Wennman Toresson & Östlund (2002) skriver att en viktig uppgift för distanslärare är att skapa interaktion studenterna emellan, och mellan studenten och läraren. För detta krävs att läraren besitter god social kompetens, visar intresse, verkar uppmuntrande och finns tillgänglig när han eller hon behövs. När en 10

17 3. Teoretisk referensram student påkallar uppmärksamhet måste läraren visa engagemang. Att låta eleverna arbeta i grupp kan vara ett bra sätt att öka interaktiviteten dem emellan, samt minska lärarens arbetsbelastning (Dafgård, 2001). Om interaktionen mellan läraren och studenten sker i skriftlig form är det viktigt att läraren är duktig på att uttrycka sig i skrift. Läraren bör delta i samtal utan att dominera dem, och lärarens skriftliga inlägg bör därför vara korta, öppna och inbjuda till dialog. Eftersom det vid skriftlig kommunikation saknas möjlighet att gestikulera och liknande är det också viktigt att skriva personligt (Wennman Toresson & Östlund, ibid) E-learning Den dominerande formen av distansutbildning idag är e-learning ( electronic learning ). Svensson & Åberg (2001) skriver att e-learning började växa fram i USA på 1960-talet. Ungefär samtidigt bedrevs interaktiva utbildningsprogram i Sverige, främst inom försvars- och flygindustrin, men själva begreppet började etableras här först år Ett flertal olika benämningar har tidigare använts i olika situationer, däribland interaktivt/elektroniskt lärande och interaktiv/datorbaserad utbildning. I samtliga fall rör det sig om ett Internetbaserat, interaktivt lärande, oberoende av tid och rum ofta tillsammans med andra. Svensson & Åberg definierar därför e-learning som: ett samlingsbegrepp för webbaserat lärande som sker interaktivt (ibid, s 21). Weller (2002) diskuterar olika pedagogiska angreppssätt som framgångsrikt har använts för kurser som bedrivs via Internet. Vanligast förekommande är konstruktivism, som kännetecknas av att studenterna konstruerar sin egen kunskap och når förståelse av koncept med hjälp av dialog med såväl läraren som andra studenter. Läraren är enligt detta perspektiv närmast att betrakta som en handledare, vilket kan vara frustrerande för elever som är ovana vid att arbeta självständigt. Ett annat vanligt angreppssätt är problembaserat lärande. Det kan ske både individuellt och i grupp och har fördelen att det kan göra deltagarna aktiva, flexibla, motivera och lära dem att ta ansvar. Det är dock tidsödande och olämpligt när uppgifter har ett specifikt rätt svar. Resursbaserat lärande innebär att deltagarna får utveckla sin förståelse genom att använda en mängd olika resurser, till exempel böcker, Internet och diskussion. Hänsyn tas därmed till deras individuella preferenser och de uppmanas att ifrågasätta (ibid). 11

18 Distansutbildning och arbetsplatslärande - En möjlighet till kompetensutveckling för svenska mejerier? Samarbetande lärande ser lärandet som en social process och syftar till att stödja aktivitet, reflektion och kommunikationsförmåga. Enligt detta synsätt lär man sig bäst genom att arbeta i grupp. Detta för dock med sig många av svårigheterna vid grupparbete i verkliga livet, däribland att det är svårt att fördela uppgifter och att tid lätt slösas bort (ibid). Weller (ibid) nämner själv att det råder en viss överlappning mellan de olika kategorierna exempelvis har flera av dem inslag av konstruktivism. Ändå är det viktigt att utbildaren på ett tidigt stadium avgör vilket pedagogiskt angreppssätt som ska genomsyra en viss kurs. Många olika saker kan påverka vilken pedagogik man väljer, däribland följande: Vilken sorts material som ingår i kursen Kursens nivå Studenternas tidigare erfarenheter och behov Tillgängliga resurser (i form av tid, pengar, individer, lärmaterial) Tillgänglig teknologi Utbildarens personliga smak och uppfattningar En stor fördel för de företag som nyttjar e-learning är kostnadseffektiviteten, och även att det är lätt att lagra och distribuera stora mängder studiematerial och data. Dessutom är det ofta möjligt att återanvända kursinnehållet. För de anställdas del är några av fördelarna att de kan studera när och var de vill, tidsbesparing, effektiv återkoppling (inklusive möjligheten att följa sina framsteg) och att kursens innehåll kan anpassas efter deltagarens förkunskaper. Dessutom erbjuder e-learning goda förutsättningar för samverkan och kommunikation med lärarna och mellan deltagarna. Att man använder flera sinnen samtidigt, som ofta är fallet vid e-learning, kan underlätta lärandet. Detsamma gäller inslag som uppfattas som underhållande, exempelvis simulering av verkligheten genom spel. Det är inte nödvändigt att kursdeltagaren sitter ensam och isolerad från andra deltagare. Tvärtom skriver Svensson & Åberg (2001) att: En praktisk förankring och samverkan med andra gör deltagaren aktiv och uppmuntrar till eget tänkande och kunskapssökande (ibid, s 35). Men det finns även nackdelar med e-learning, till exempel att det kan ta lång tid att lära sig att använda tekniken och att utbildningen riskerar att bara bli bok på burk (Dertell et al, 2001). Ytterligare ett problem är att utbildningsmiljön kan vara störande av en eller annan anledning. Telefoner, buller och andra bakgrundsljud kan orsaka koncentrationssvårigheter, men det kan också upplevas som problematiskt att studera nära sina normala arbetsuppgifter. Koncentrationen kan höjas av att studierna bedrivs i annan miljö än arbetet, till exempel i hemmet. Pedagogiken bakom e-learningkurserna är också ofta bristfällig, efter- 12

19 3. Teoretisk referensram som många som tar fram e-learningkurser saknar pedagogisk utbildning och erfarenhet. Att läraren inte alltid är tillgänglig kan ställa till problem då det inte alltid räcker att diskutera med kurskamrater online. En FAQ (en uppsättning svar på vanliga frågor) kan dock erbjuda viss hjälp (ibid). Vidare är det vanligt med tekniska problem, vilket givetvis skapar irritation hos kursdeltagare. Det är nödvändigt att ha tillgång till datorer, Internet, uppdaterad programvara, samt teknisk support. Svensson & Åberg (ibid) nämner också som hastigast att läsning av text på en dators bildskärm sker långsammare och mer ostrukturerat än läsning av text på papper, varför det krävs att datatexter har tydliga rubriker och en genomtänkt struktur. Detta är något av en underdrift i själva verket krävs det mycket mer än så. Redan innan webben slog igenom på bred front hade det bedrivits en hel del forskning om hur olika element på elektroniska bildskärmar bör vara utformade. Tullis (1997) sammanfattar många av de slutsatser som dragits. Vad gäller just text som presenteras på datorskärm finns det idag många mer eller mindre vedertagna typografiska tumregler, såsom att man inte ska blanda flera teckensnitt ur olika teckenfamiljer eller använda versaler i brödtext. Ett antal sådana tumregler presenteras i exempelvis Bergström et al (1999) och Ryttman (2003). Ytterligare ett problem med e-learning är att resultatet till stor del beror på deltagarnas motivation och förkunskaper många deltagare är till exempel rädda att misslyckas med utbildningen. Det kan vara svårt att motivera anställda att genomgå e-learningkurser på arbetsplatsen om det uppfattas som en belöning att få genomgå en kurs som ges utanför företaget (Svensson & Åberg, 2001). Utöver att ta hänsyn till ovan nämnda saker bör man, om man vill skapa fungerande e-learning, se till att hålla deltagarna aktiva och anpassa innehållet efter individuella lärstilar (inte bara efter olika gruppers). Om man dessutom låter dem vara delaktiga när studieplanen utformas kan det leda till ökad studiemotivation. Kursdeltagarna bör vidare få ett intyg, eller certifikat, på slutförda kurser (ibid). Lundberg (2002) påpekar att det inte finns något som säger att IKT (informations- och kommunikationsteknik) automatiskt gör en kurs bättre. Tvärtom kan det bli en belastning om man inte vet vad man vill använda tekniken till, hur den ska användas och varför. Svensson & Åberg (2001) menar att e-learning i en teknisk variant, där fokus ligger på en individs interaktion med en dator, visserligen kan verka stimulerande för kursdeltagaren, men ändå inte är tillräckligt som drivkraft för lärandet. När det i princip handlar om en datoriserad Hermodskurs är den här sortens e-learning alltför individ- och teknikfokuserad, speciellt för den sorts lärande som krävs på en arbetsplats. 13

20 Distansutbildning och arbetsplatslärande - En möjlighet till kompetensutveckling för svenska mejerier? Lärandet är en alltför komplicerad process, som förutsätter dialog och handling i verkliga miljöer om det ska fungera utvecklingsinriktat. (ibid, s 48) Författarna presenterar dock en mer utvecklad variant av e-learning, där tekniken sätts in i ett system som kan påverkas av deltagarna och andra berörda: Figur 1. Utvecklad variant av e-learning, efter Svensson & Åberg (2001) (bearbetad). Bilden åskådliggör att lärande alltid är inbäddat i en viss kontext. Genom att organisera den kontexten når man fördelarna med e-learning flexibilitet och individualisering. Den viktigaste faktorn är att kursen sker på eller i anslutning till en arbetsplats. Det innebär att kunskaper som förvärvas genom utbildningen kan omsättas i handling teori och praktik varvas. Andra viktiga faktorer är att individen inte är ensam i studiesituationen utan har tillgång till stödjande funktioner såsom arbetskamrater, handledare, lärare, teknikstöd och studiematerial som är anpassat till arbetsplatsens och deltagarnas individuella förutsättningar (ibid). Här är det emellertid frågan om något som inte har så mycket gemensamt med e- learning i traditionell bemärkelse. Själva e-lärandet är bara en liten del av helheten. 14

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Sammanfattning av D-uppsats i Utbildningsdesign Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Malin Seeger Annika Åström Linköpings universitet

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK UNIVERSITY OF SKÖVDE HANIFE.REXHEPI@HIS.SE Bild 1 AGENDA Vad är kunskap? De fyra F:n Förståelse och lärande i relation till kunskap Vad är kompetens och vad finns det för

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

Det räcker inte med en kurs för att medarbetare och verksamheter ska utvecklas!

Det räcker inte med en kurs för att medarbetare och verksamheter ska utvecklas! Det räcker inte med en kurs för att medarbetare och verksamheter ska utvecklas! Syfte skapa hållbara strukturer för organisatoriskt lärande i kommunala verksamheter genom att ta fram, pröva och utvärdera

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Distansstudier öppnar nya möjligheter för dig som inte har möjlighet att

Läs mer

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen.

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. KVALITETSKRITERIER för den gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. Uppsala kommun och Uppsala Universitet 2009 01 01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Inledning.. 3 Studentcentrerat

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%)

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) 1. Det var lätt att veta vilken nivå som förväntades på mitt arbete fördelning

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

Muntlig kommunikation på matematiklektioner

Muntlig kommunikation på matematiklektioner LÄRARPROGRAMMET Muntlig kommunikation på matematiklektioner Enkätundersökning med lärare som undervisar i årskurs 7-9 Margareta Olsson Examensarbete 15hp Höstterminen 2008 Handledare: Maria Bjerneby Häll

Läs mer

DELAKTIGHET OCH LÄRANDE

DELAKTIGHET OCH LÄRANDE HÖGSKOLAN I HALMSTAD Sektionen för hälsa och samhälle Pedagogik 61-80p VT 2006 DELAKTIGHET OCH LÄRANDE - en studie om delaktighet och lärande bland vårdpersonal inom kommunal äldreomsorg Handledare: Mattias

Läs mer

Uppdragsgivare. Behov

Uppdragsgivare. Behov Uppdragsgivare Vi har fått i uppdrag av ett utbildningsföretag att utveckla ett program för att lärare på bästa sätt ska kunna undervisa och utbilda gymnasieelever i presentationsteknik. Utbildningsföretaget

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Distanspedagogik bland folkbildare DiFo

Distanspedagogik bland folkbildare DiFo Distanspedagogik bland folkbildare DiFo Eva Andersson Bengt Petersson Sandra Riomar 1 Syfte Att belysa distansutbildares förhållningssätt till IKT och de pedagogisk-didaktiska föreställningar som ligger

Läs mer

2015-05-07 KVALITETSKRITERIER. för verksamhetsförlagd utbildning inom fysioterapeutprogrammet

2015-05-07 KVALITETSKRITERIER. för verksamhetsförlagd utbildning inom fysioterapeutprogrammet 2015-05-07 KVALITETSKRITERIER för verksamhetsförlagd utbildning inom fysioterapeutprogrammet Uppsala kommun och Uppsala universitet 2015 2017 Kvalitetskriterier under den verksamhetsförlagda utbildningen

Läs mer

Intervjuer i granskning av undervisning

Intervjuer i granskning av undervisning 2013-02-20 1 (10) Intervjuer i granskning av undervisning Vad är en intervju? En intervju kategoriseras som en s.k. interaktiv metod, i likhet med exempelvis observationer. Med andra ord så interagerar

Läs mer

I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier

I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN 2014 I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier Läraruppdraget Lärarens uppdrag utgår från och tar ansvar för att elevens

Läs mer

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT SYFTE: En tydlig beskrivning av hur Tittuts pedagoger och anställda arbetar professionellt utifrån barns lärande. Ett styrdokument som gäller över tid. Ett styrdokument som ska följas av alla anställda.

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

ESSÄ. Min syn på kompetensutveckling i Pu-process. Datum: 2006-04-26. Produktutveckling med formgivning, KN3060

ESSÄ. Min syn på kompetensutveckling i Pu-process. Datum: 2006-04-26. Produktutveckling med formgivning, KN3060 ESSÄ Min syn på kompetensutveckling i Pu-process Datum: 2006-04-26 Produktutveckling med formgivning, KN3060 Utfört av: Kim Hong Tran Handledare: Rolf Lövgren Ragnar Tengstrand INLEDNING INLEDNING ESSÄNS

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Teknik Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i teknik sträva efter att eleven utvecklar sina insikter i den tekniska kulturens kunskapstraditioner och utveckling

Läs mer

Att överbrygga den digitala klyftan

Att överbrygga den digitala klyftan Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter

Läs mer

Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Vidtagna åtgärder under 2015 avseende distansutbildning

Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Vidtagna åtgärder under 2015 avseende distansutbildning Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Datum 2015-12-16 Vår referens Elin Ewers Sekreterare elin.ewers@malmo.se Tjänsteskrivelse under 2015 avseende distansutbildning

Läs mer

Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande

Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande TÄRNA FOLKHÖGSKOLA Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande 2009-09-18 - 2 - Innehåll Bakgrund... - 3 - Syfte... - 4 - Metod... - 4 - Fakta... - 5 - Resultat... - 7 - Diskussion... - 9 - Referenser...-

Läs mer

Arbetsmiljöundersökning 2012

Arbetsmiljöundersökning 2012 1 Arbetsmiljöundersökning 2012 Kungliga Musikhögskolan Undersökningen genomförd av Barbro Östling Östling & Östling ab Stora Gatan 51 722 12 Västerås 070 554 3992 2 Innehållsförteckning 1. Uppdrag 3 2.

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. IT-stöd för svagpresterande. Liljeholmens folkhögskola

PROJEKTMATERIAL. IT-stöd för svagpresterande. Liljeholmens folkhögskola PROJEKTMATERIAL Liljeholmens folkhögskola s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projekt...

Läs mer

2 Distansutbildningens pedagogiska utmaningar

2 Distansutbildningens pedagogiska utmaningar 2 Distansutbildningens pedagogiska utmaningar Distansutbildning innebär i de flesta fall att lärare och studenter sällan, eller inte alls, träffas fysiskt. Detta ger andra villkor och förutsättningar för

Läs mer

Studiehandledning för kursen UC419F. Handledarutbildning för studie- och yrkesvägledare. 7,5 hp distans. Våren 2011

Studiehandledning för kursen UC419F. Handledarutbildning för studie- och yrkesvägledare. 7,5 hp distans. Våren 2011 STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för pedagogik och didaktik Studie- och yrkesvägledarprogrammet Marie Andersson Studiehandledning för kursen UC419F Handledarutbildning för studie- och yrkesvägledare

Läs mer

1. Pedagogik. Arbetsplan för NKC Vuxenutbildning i Nynäshamn 2008 2009

1. Pedagogik. Arbetsplan för NKC Vuxenutbildning i Nynäshamn 2008 2009 1 Arbetsplan för NKC Vuxenutbildning i Nynäshamn 2008 2009 1. Pedagogik Livslångt lärande Personalen på NKC ska vara väl förtrogen med begreppet livslångt lärande. Den nya lärplattformen, Fronter, har

Läs mer

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen Det här materialet är riktat till lärare och lärarlag och är ett stöd för skolans nulägesbeskrivning av matematikundervisning. Målet är

Läs mer

OTW UTBILDNING SÅ BESTÄLLER DU EN BRA KURS

OTW UTBILDNING SÅ BESTÄLLER DU EN BRA KURS OTW UTBILDNING SÅ BESTÄLLER DU EN BRA KURS TIPS DIG SOM SKA KÖPA EN UTBILDNING 8 SAKER ATT HÅLLA KOLL PÅ 1 FORMULERA TYDLIGA MÅL Lägg energi på att beskriva vad du vill uppnå med kursen. På så sätt kan

Läs mer

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet Kursens mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna planera, genomföra, sammanställa och försvara ett eget projekt samt kunna granska och opponera på annan students projekt. Studenten ska även kunna

Läs mer

Arbetsplatslärande: Hur når vi långsiktiga effekter av våra insatser? Per-Erik Ellström www.liu.se/helix

Arbetsplatslärande: Hur når vi långsiktiga effekter av våra insatser? Per-Erik Ellström www.liu.se/helix Arbetsplatslärande: Hur når vi långsiktiga effekter av våra insatser? Per-Erik Ellström www.liu.se/helix Former för arbetsplatslärande formell utbildning (t ex olika slags kurser) icke-formell utbildning

Läs mer

Studiehandledning för kurs:

Studiehandledning för kurs: Lärcentrum Ljusnarsberg 2008-06-09 Studiehandledning för kurs: Kurs i Dokumenthantering. Studieform: Självstudier med handledning. Studieperiod: Kontinuerlig kursstart halvtidsstudier en halvdag. Studietid:

Läs mer

Nässjö kommuns personalpolicy

Nässjö kommuns personalpolicy Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2010-01-28, 10 Reviderad: Nässjö kommuns personalpolicy Varför behövs en personalpolicy? Nässjö kommuns personalpolicy innehåller vår arbetsgivar- och

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för

Läs mer

Avsnitt 1 - Träna på grunderna i NVC

Avsnitt 1 - Träna på grunderna i NVC Öppet fördjupningsprogram i NVC i Stockholm 2015 Nu för andra året erbjuder vi ett program med stor flexibilitet och där du som deltagare kan välja träningsavsnitt utifrån dina behov och intressen. Vi

Läs mer

Utvecklingsförvaltningen Den 25 november 2010. Kvalitetsredovisning 2009/10 C3L

Utvecklingsförvaltningen Den 25 november 2010. Kvalitetsredovisning 2009/10 C3L Utvecklingsförvaltningen Den 25 november 2010 Kvalitetsredovisning 2009/10 C3L Innehållsförteckning 1. FÖRORDNING OM KVALITETSREDOVISNING... 3 2. SAMMANFATTNING... 3 2.1 STARKA SIDOR... 3 2.2 OMRÅDEN FÖR

Läs mer

Maria Bennich. universitetslektor i socialt arbete.

Maria Bennich. universitetslektor i socialt arbete. Maria Bennich universitetslektor i socialt arbete maria.bennich@hj.se En central forskningsfråga: omsorgspersonalens (och ledningens) syn på kompetens och om denna är relaterad till arbetsmiljön..och.

Läs mer

Lärande och vardagsutveckling i Carpe

Lärande och vardagsutveckling i Carpe Lärande och vardagsutveckling i Carpe För att lära av erfarenheter från utvecklingsarbete räcker det inte med att enskilda individer lär sig, det behövs ett systematiskt och sammanhållande lärande så att

Läs mer

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Kursplaner YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: 201500540 Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Utbildningen består av sju kurser om totalt 200 YH-poäng och genomförs som en distansutbildning

Läs mer

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP?

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? VAD ÄR MENTORSKAP? INTRODUKTION VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? Mentorskap och coachning MENTORSKAP ATT BYGGA EN RELATION VARFÖR MENTORSKAP? Introduktion Mentorskap handlar om att bygga en

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Bedömningsunderlag för verksamhetsförlagd utbildning (VFU)

Bedömningsunderlag för verksamhetsförlagd utbildning (VFU) 1 Umeå universitet Fakultetsnämnden för lärarutbildning Bedömningsunderlag för verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Studentens namn: Lokal lärarutbildare: Ansvarig universitetslärare: Kurs: Termin: Partnerområde/skola:

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Enhet 1 avdelning 1-5 år och 6-13 år som är öppen dygnet runt. Verksamheter Dag-, kväll-, natt- och helg Förskola för barn 1-5 år Kväll-, natt- och helg

Läs mer

Mer utveckling för fler. - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 2 Mer utveckling för fler... 2 - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet... 2 Inledning... 4 Många är överens

Läs mer

Lärandet är som bäst när det utgår från uttalade behov i verksamheten och medarbetarens förutsättningar.

Lärandet är som bäst när det utgår från uttalade behov i verksamheten och medarbetarens förutsättningar. Inledning Medarbetarna är Försäkringskassans viktigaste tillgång. Kundernas upplevelse av Försäkringskassan avgörs när de möter våra medarbetare. Det är medarbetarnas kompetens som avgör i vilken utsträckning

Läs mer

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum Pedagogen och det entreprenöriella lärandet En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum Bild 1 1 ta bort. Få in i ny bild om begrepp och definition istället. Jenny Jonasson;

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas

Läs mer

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass SKOLROTELN BILAGA 1 SID 1 (8) 2008-09-03 Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass 1 Inledning Förskolan ska lägga grunden till ett livslångt lärande och vara rolig, stimulerande, trygg

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG 7.1 Principerna för stöd Det finns tre nivåer av stöd: allmänt, intensifierat och särskilt stöd. En elev kan få stöd på endast en nivå åt gången. Stödformer som

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Kursinformation. Samhälls- och kulturanalytisk praktik, 7,5 hp Kurskod: 740G53 VT 2016

Kursinformation. Samhälls- och kulturanalytisk praktik, 7,5 hp Kurskod: 740G53 VT 2016 Kursinformation Samhälls- och kulturanalytisk praktik, 7,5 hp Kurskod: 740G53 VT 2016 Kursansvarig lärare: Mathias Martinsson, e-post: mathias.martinsson@liu.se På kandidatprogrammet Samhälls- och kulturanalys

Läs mer

Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning

Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning Institutionen för socialt arbete Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning Vårterminen 2011 Kursansvarig: Jörgen Lundälv December 2010 JL 1 Välkommen! Du hälsas

Läs mer

Att bedöma. pedagogisk skicklighet

Att bedöma. pedagogisk skicklighet Att bedöma pedagogisk skicklighet Hur bedömer jag pedagogisk skicklighet? Vi blir allt fler som har anledning att ställa oss den frågan. Visad pedagogisk skicklighet är numera ett behörighetskrav vid anställning

Läs mer

Kompetensutveckling Lärande och vardagsutveckling. Information till utbildningsanordnare i Carpe

Kompetensutveckling Lärande och vardagsutveckling. Information till utbildningsanordnare i Carpe Kompetensutveckling Lärande och vardagsutveckling Information till utbildningsanordnare i Carpe Lärande och vardagsutveckling i Carpe Syftet med materialet är att informera utbildningsanordnare om Carpe

Läs mer

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 2013-09-25 Personalavdelningen Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 1 (7) Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal ska vara ett återkommande samtal som sker i dialog mellan medarbetare

Läs mer

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Komvux, Egenföretagare - Häst Möte med ledning och lärare 101215

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Komvux, Egenföretagare - Häst Möte med ledning och lärare 101215 Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Komvux, Egenföretagare - Häst Möte med ledning och lärare 101215 Utbildningen är granskad av Kungsbacka kommun, Inger Karlsson Dahlström och Lena Modin

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Kursutvärdering / Kursrapport

Kursutvärdering / Kursrapport Kursutvärdering / Kursrapport Kursrapporten ska genomföras senast tre veckor efter kursens sista tentamens första tentamenstillfälle. Datum: 2014-12-04 Kursfakta Kursens namn Inom program / fristående

Läs mer

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Utdrag 1 Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Nackdelen med det konventionella utvecklingssamtalet är att det lägger all tonvikt på relationen chef medarbetare. Det är inte ovanligt att

Läs mer

www.hkr.se Högskolan Kristianstad 291 88 Kristianstad Tfn 044-20 30 00 Fax 044-12 96 51

www.hkr.se Högskolan Kristianstad 291 88 Kristianstad Tfn 044-20 30 00 Fax 044-12 96 51 Sidan 1 av 6 2005-05-11 Dnr: 152/334-05 Institutionen för beteendevetenskap Kursplan, Pedagogik (1-20), 20 poäng Utbildningsområde: SA Ämneskod: PEA Engelsk titel: Education ECTS-poäng 30 Kursen ges som

Läs mer

TILL ÄMNESGRUPPEN. Ett upplägg för fem träffar. Vinster med kollegialt lärande

TILL ÄMNESGRUPPEN. Ett upplägg för fem träffar. Vinster med kollegialt lärande TILL ÄMNESGRUPPEN Tycker du att det skulle vara givande att läsa och arbeta med boken tillsammans med andra? Detta kapitel är tänkt som ett underlag för det kollegiala arbetet med att utveckla läsundervisningen.

Läs mer

Matematik 92MA41 (15hp) Vladimir Tkatjev

Matematik 92MA41 (15hp) Vladimir Tkatjev Matematik 92MA41 (15hp) Vladimir Tkatjev Projektarbete: bakgrund och idéer Etymologi Proicio: kasta fram, sträcka fram (latin) Projektarbetets historia Historiskt sätt har projektarbetet som arbetsform

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Hur kan en distanskurs se ut?

Hur kan en distanskurs se ut? Linköpings universitet, 2004 En distanskurs i trafiksäkerhet I detta dokument beskrivs ett exempel på hur man kan utforma en distanskurs i en lärplattform. Syftet är att läsaren ska få en inblick i hur

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik 2009-07-17 KVALITETSKRITERIER för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Kvalitetskriterier under den verksamhetsförlagda utbildningen

Läs mer

Redo att lära bokmärke

Redo att lära bokmärke AIDE MEMOIR Redo att lära bokmärke Känner jag till varje elevs individuella utbildningsbehov? Inkluderar jag? VÄLKOMNANDE Välkomnar jag varje elev? Välkomnar jag varje elev på samma sätt? Har jag välkomstritualer?

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Projektmaterial. Hellidens folkhögskola

Projektmaterial. Hellidens folkhögskola Projektmaterial DEN KREATIVA PROCESSEN Hellidens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Rapport till

Läs mer

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Stjärnmodellen Analys Utvärdering Implementation Prototyper Krav Design 100326 Datainsamling

Läs mer

Observationsschema. Bakgrundsuppgifter. Skola: Observation nr: Årskurs/-er: Datum: Total lektionstid enligt schema (min):

Observationsschema. Bakgrundsuppgifter. Skola: Observation nr: Årskurs/-er: Datum: Total lektionstid enligt schema (min): 1 (7) akgrundsuppgifter Skola: Årskurs/-er: Observation nr: Datum: Total lektionstid enligt schema (min): Lärarens utbildning: ehörig lärare: J/N Lärarerfarenhet (antal år): ntal elever i klassen/gruppen:

Läs mer

Tio punkter för en lärande arbetsplats

Tio punkter för en lärande arbetsplats Tio punkter för en lärande arbetsplats Arbetsplatslärande är ett begrepp som får allt större utrymme i samhällsdebatten. Ordet används bland annat inom gymnasieskolan, på yrkesutbildningar, vid internutbildningar,

Läs mer

PBL-som pedagogisk metod på en nätkurs

PBL-som pedagogisk metod på en nätkurs PBL-som pedagogisk metod på en nätkurs Hur är kursen uppbyggd? Kursens mål, innehåll och arbetsformer Utvärdering Hur är kursen uppbyggd? Innan närstudieträffen bör den studerande ha klart för sig kursens

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Dnr: / Sid: 1 / 5. Pedagogisk profil. för Biomedicinska analytikerprogrammet

Dnr: / Sid: 1 / 5. Pedagogisk profil. för Biomedicinska analytikerprogrammet Dnr: 3-3762/2013 2013-12-12 Sid: 1 / 5 Pedagogisk profil för Biomedicinska analytikerprogrammet 2 / 5 Pedagogisk profil för Biomedicinska analytikerprogrammet utformad på uppdrag av Karolinska institutets

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg.

I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg. Kunskapskrav Ma 2a Namn: Gy Betyg E D Betyg C B Betyg A 1. Begrepp Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden

Läs mer

Våra barn, vuxna som föräldrar och vuxna som personal i och kring skolan formar den miljö som möjliggör att ALLA barn kan nå sina mål.

Våra barn, vuxna som föräldrar och vuxna som personal i och kring skolan formar den miljö som möjliggör att ALLA barn kan nå sina mål. Våra barn, vuxna som föräldrar och vuxna som personal i och kring skolan formar den miljö som möjliggör att ALLA barn kan nå sina mål. Vi tar ALLA ansvar för allas rätt till trygghet, självkänsla, medkänsla

Läs mer

Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar

Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar 2015-10-26 1 (12) Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar Innehåll Innehållet i detta dokument... 2 Allmänt om intervjuerna... 3 Vad är en intervju?... 3 Syfte med intervjuer i

Läs mer

Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande

Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande Referat från seminarium i Almedalen Almedalsveckan, måndagen den 1 juli 2013 Gotlands Museum, Strandgatan 14, Visby

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer