KVALITETSREDOVISNING Hushagsgymnasiet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KVALITETSREDOVISNING Hushagsgymnasiet"

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING Hushagsgymnasiet 2005/2006

2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING BAKGRUNDSFAKTORER KVALITETSARBETE FÖRUTSÄTTNINGAR PERSONAL MATERIELLA RESURSER EKONOMISKA RESURSER ANALYS OCH BEDÖMNING BESLUTADE ÅTGÄRDER ARBETET I SKOLAN LEDARSKAP OCH PERSONALENS YRKESUTVECKLING Nuläge, vidtagna åtgärder, arbetssätt Resultat av medarbetarenkäten 05/ Analys och bedömning Beslutade åtgärder NORMER OCH VÄRDEN Nuläge, vidtagna åtgärder, arbetssätt Analys och bedömning Beslutade åtgärder ELEVERS INFLYTANDE Nuläge, vidtagna åtgärder, arbetssätt Resultat enkät åk BRUK Analys och bedömning Beslutade åtgärder ELEVENS UTVECKLING OCH LÄRANDE Nuläge, vidtagna åtgärder, arbetssätt Studieavbrott/byte av studieinriktning Analys och bedömning Beslutade åtgärder KVALITETSSÄKRING AV BEDÖMNING OCH BETYGSSÄTTNING Analys och bedömning Beslutade åtgärder RESULTAT UTBILDNINGSRESULTAT I FÖRHÅLLANDE TILL DE NATIONELLA KUNSKAPSMÅLEN Nationella prov/kursprov ht 2005 och vt Betyg I (Prel.statistik för 05/06 ur Procapita) Betyg II (Prel.statistik för 05/06 ur Procapita) Genomsnittlig betygspoäng Analys och bedömning Beslutade åtgärder SAMVERKAN SAMVERKAN MED GRUNDSKOLAN SAMVERKAN MED ANDRA GYMNASIESKOLOR (INOM OCH UTANFÖR KOMMUNEN) SAMVERKAN MED POSTGYMNASIAL UTBILDNING (T EX FOLKHÖGSKOLA, HÖGSKOLA/UNIVERSITET) SAMVERKAN MED NÄRINGSLIVET SAMVERKAN MED ANDRA KOMMUNER

3 1 Inledning 1.1 Bakgrundsfaktorer Program Antal elever Totalt Andel flickor Andel med utländsk bakgrund åk1 åk2 åk3 Byggprogrammet % 4 % Energiprogrammet % 2 % Hotell och Restaurangprogrammet % 3 % Industriprogrammet % 8 % Livsmedelsprogrammet % 3 % PRIV % IV heltid % Totalt % 4 % (*med utländsk bakgrund avses elever födda utomlands eller elever med båda föräldrarna födda utomlands) 1.2 Kvalitetsarbete Arbetsplanen med mål för verksamheten fastställs för Hushagsgymnasiet i början av höstterminen utifrån utvärderingen från föregående läsår. Arbetslagen utarbetar verksamhetsplan med mål för den egna verksamheten. Vid utvecklingssamtal i grupp fastställs mål som arbetslagen ska arbeta med under läsåret. Rektor deltar i den processen. De målen stäms av vid samtal under våren vid uppföljningssamtal i grupp och det noteras vilka mål som uppfyllts och vilka kvarstår. På hösten genomförs Quicksearchundersökning med personalenkät och enkät till samtliga elever i årskurs 2. Resultatet från dem används vid förbättringsarbetet under året. Under det här läsåret har en ny ordning för utvärdering införts. Arbetslagen har fått uppdraget att skriva utvärdering för respektive arbetslag utifrån det BRUK- material som vi servats med. Det är en mall där varje arbetslag beskriver hur målen nåtts under året. Den beskrivningen lämnas till rektor senast den 12 maj i år. Med dem som underlag gör rektor en sammanställning av Hushagsgymnasiets resultat som presenteras för arbetslagen och bearbetas av dem vid ständigt lärande på tisdag den 23 maj. Arbetslagen ger feed back till respektive rektor för vidare bearbetning. Slutligen fastställs utvärderingarna i början av juni. Med den som underlag utarbetas den nya arbetsplanen för det kommande läsåret. Processen är densamma för både de nationella programmen som för de individuella programmen där Bo Floresjö ansvarar för de nationella och Isa Hansy-Olander för de individuella. 3

4 2 Förutsättningar Prioriterat målområde: En individanpassad skola med ett stort utbud av utbildningar Skolplanen: Borlänge - Säter gymnasieskola har ett stort utbud av program, inriktningar och kurser. Skolans samtliga elever har möjlighet att få en meningsfull utbildning, som bildar en god grund för såväl arbetsliv som fortsatta studier Frågor gällande internationalisering, miljö, kultur och idrott beaktas och har hög prioritet i skolans verksamhet 2.1 Personal Lärartäthet: 2005/ / /2004 Antal heltidstjänster per 100 elever 9,1 9,0 8,2 Lärarnas utbildning: 2005/ / /2004 Andel lärare med pedagogisk utbildning 69 % 71% 74% Andel lärare med specialpedagogisk 4 % 4% 5% utbildning *Uppgifter om lärares utbildning inhämtas till lärarregistret via registret över examinerade och bygger på inrapportering av examina från landets högskolor. Lärare som inte tagit ut sin examen eller lärare som har s.k. lokal behörighet i kommunen kommer inte med i SCB-statistiken. Personal utöver den undervisande personalen (under mätvecka 41) Vaktmästare Vägledare Kurator Bibliotekarie Cafeteriavärd Kanslist Antal heltid Antal heltid Antal Helti Antal Helti Antal heltid Antal heltid d d , ,0 2 1,25 Husmor ITtekniker Antal heltid Antal heltid Materiella resurser De materiella resurserna skiftar för programmen och bland annat beror det på att intagningen under de senaste två åren har utökats på programmen. HR har ökat med största andel 16 elever, ht 05, BP 8 elever, EN 2 elever och IP med 8 elever. IP har klarat utökningen med en inriktning tack vare att Yrkesakademin flyttade ut under sommaren En del program har utrymmesbrist och även brist på material. Biblioteket fungerar bra vid skolan. Behovet av IT och datautrustning ökar hela tiden och här råder brist för EN, HR och tidvis för anläggarna på Arkitekten. Skolan saknar 4

5 egen samlingslokal för större grupper. Samarbetet med Erikslundsgymnasiet behöver intensifieras för att samnyttja deras aula. Byggprogrammet har gott samarbete med branschen, det behövs bättre ljus i lokalerna. Vi önskar bättre belysning (dagsljus) på kontoret. Programmet behöver komplettera med kanon och bärbar dator. Anläggarna ska flytta ur sina lokaler till nya under hösten. Det finns behov av bättre övningsområde för maskinförarutbildningen. Energiprogrammet är inne i en omflyttningsfas. Ny verkstadslokal håller på att byggas upp och ska tas i bruk under hösten. Det kommer att förbättra utbildningen. Läsåret 2005/06 har varit ett provisorium, där man planerat och skissat på den nya verkstaden. Hotell och Restaurangprogrammet har trångt och det krävs disciplin för att klara av att nyttja lokalerna på ett bra sätt. Det är främst brist på elevarbetsplatser i karaktärslokalerna. Upplever lokalbrist, främst elevarbetsplatser. Tillgängligheten begränsad för användandet av bibliotek, datasalar och karaktärs lokaler på udda tider. Industriprogrammet är under intensiv utvecklingsfas. Samarbetet med industrin har utvecklats. Nu behöver programmet komplettera med mer utrustning för att klara av att hålla den höga kvalité som krävs av branschen. Livsmedelsprogrammet har behov av att få en vägg uppbyggd i bagerilokalen för att man ska kunna utveckla konfektyrutbildningen på programmet. Arbetet måste genomföras under kommande läsår. Idrott och hälsa Vi saknar utrymmen för att nå fram till alla elever. Det behöver kompletteras med mer utrustning för att man ska möta elevernas behov av individualisering Ekonomiska resurser Hushagsgymnasiet Budget 2006 Utfall 2005 Utfall 2004 Bruttokostnader, tkr Andel personalkosnader 52 % 49 % 49 % Andel lokalkostnader 18 % 23 % 24 % Genomsnittskostnad, Kronor per elev Analys och bedömning Skolans lokaler är i bra skick tack vare att personal och elever är rädd om lokalerna och de underhålls delvis med elevers arbetsinsatser. Det är brist på studierum för elever att arbeta ostört i. Vi har för lite yta till verkstadsverksamheten på Energiprogrammet och en del av våra verkstadslokaler behöver förbättras. Elevökningen på HR medför att verksamheten har högt tryck på lokalerna. Här behövs omdisponering. Bageriet har 5

6 svårigheter ifråga om temperatur för att klara av kvalitetshöjningen på choklad- och konfektyrinriktningen. Våra läromedel har hyfsad kvalité, men vi har en brist när det gäller IT.- utrustning. Trots kvalitetshöjning behöver vi förbättra tillgången på datorer för eleverna. De senare åren har elevantalet ökat, men kostnadstäckningen har inte följt med i samma takt. Det medför på sikt försämrade möjligheter att klara bibehållen kvalité. För industriprogrammet behövs fler investeringar för att vi ska klara av att kvalificera oss inom teknikcollege. Vi når inte upp till baskravet på en elevkostnad på kr/elev och år. 2.5 Beslutade åtgärder Under året har en lokalutredning genomförts och i mitten av februari fattades beslut om förändringar. De förändringarna innebär att EN får ny verkstadslokal på en våning. IV Bas flyttar till större lokaler. Arbetsplatser ordnas i grupprum för eleverna. Rum ordnas i korridoren med glasväggar till arbetsrum för eleverna. Ett gemensamt materialförråd för böcker mm. ska iordningställas i ett av skolans skyddsrum. Samarbetet med STAR och Tension med stöd från Ljungbergsfonden har lett fram till att vi till hösten kommer at ta en ny simulatorstation för grävmaskinsarbete i bruk. En datasal ska iordningställas för den verksamheten på Arkitekten, som flyttas till Ritaren när lokalerna blir klara där. 3 Arbetet i skolan Prioriterat målområde: Kvalitetssäkrade utbildningar Skolplanen: Borlänge/Säter gymnasieskola kännetecknas av hög kvalitet på sina utbildningar 3.1 Ledarskap och personalens yrkesutveckling Prioriterat målområde: Kompetent, utvecklingsinriktad och engagerad personal Skolplanen: Personalen ser skolan i sin helhet som en lärande organisation där utveckling och förändring är en naturlig konsekvens av ett snabbt föränderligt samhälle Nuläge, vidtagna åtgärder, arbetssätt En stor förändring i ledarskapet för Hushagsgymnasiet under året är att ledarskapet för de nationella programmen skilts från det individuella programmet. Det har medfört att skolledningsresursen för de nationella programmen begränsats. Från att ha varit 2 heltidsskolledare vid Hushagsgymnasiet för nationella och IV- programmen har det under året varit 1,75. Ledarskapet har som följd av det och med en medveten strategi inriktats mot att leda med uppdrag. Skolan leds av rektor med stöd av framtidsgruppen. En bas för all utveckling är arbetslagen där verksamheten planeras och genomförs. Rektors samverkanspersoner 6

7 med arbetslagen är samordnare som utsetts av rektor. Rektor träffar framtidsgruppen 4 gånger per termin. Rektor träffar samordnarna vid behov, ofta en gång per vecka. En gång per termin träffar rektor hela arbetslaget för att gå igenom målen för verksamhetsåret och uppföljning av dessa. Arbetslagen träffas varje vecka för att planera och följa upp verksamheten. De frågor som behandlas är elevvård, utbildningens innehåll, utvecklingsfrågor, planering av projekt, samverkan med näringsliv, samverkan med andra arbetslag och skolor mm. Arbetslagen arbetar med uppdrag utifrån de mål som antagits i verksamhetsplanen. Rektor har dokumenterade medarbetarsamtal under hösten och lönesamtal under våren med all personal. En gång per månad samlas hela skolan för arbetsplatsinformation där frågor som har angelägenhet för hela skolan tas upp. Under året bedrivs kompetensutveckling på skolan i form av ständigt lärande där skolledning, specialpedagogerna eller annan personal som på skolledningens uppdrag bedriver kompetensutveckling. Framtidsgruppen var på konferens för GY-07 i december i Karlstad arrangerad för yrkesförberedande utbildningar. Myndigheten för skolutveckling informerade om de beslut som fattats vid den tiden och ansvariga för programmålen informerade om de utformade programmålen. I mars var en representant från respektive program och språkgruppen i Örebro för uppdatering av GY-07 arbetet. Det administrativa arbetslaget är ett stöd för skolledningen att driva verksamheten för skolan. Skolassistenter, vaktmästare och SYV träffar skolledningen varje vecka för att stämma av och planera verksamheten. Där dateras information för kalendariet, Hushagsbladet upp och de aktualiteter som ska ut på intern-tv. Samverkansmöten har genomförts vid sex tillfällen under året. Där stäms verksamheten av med de viktiga beslut som behöver tas för framtiden Resultat av medarbetarenkäten 05/06 7

8 3.1.3 Analys och bedömning Effekterna av det förändrade ledarskapet syns i medarbetarenkäten där uppskattningen av ledarskapet minskat med 18 %. Effekterna av den minskade ledningsfunktionen syns tydligt i resultatet. Ledarskapet och strategierna för ledararbetet behöver förtydligas. Delaktighet är honnörsord för verksamheten och ska befästas. Det finns starkt stöd i arbetslagen för att ta ansvar och vilja att bedriva verksamhetsutveckling. För detta behövs öppenhet och genomskinlighet i ledningsarbetet. Trivseln vid skolan är fortsatt mycket hög och personalen upplever glädje i sitt arbete. Vår personal är motiverad att arbeta med GY-07 under det kommande läsåret. Det är det området vi ska kraftsamla kompetensutvecklingen mot under året. Vi har goda förutsättningar att klara av det arbetet genom det arbete som genomförts fram till idag ifråga om samverkan med näringsliv i utbildningsråd mm. Det vi ska vidareutveckla är infärgning av kärnämnena i karaktärsämnena Beslutade åtgärder - Skolledningsorganisationen för Borlänge-Säters Gymnasieskola har utretts och förslag till ny organisation är framlagd. - Kompetensutveckling ska koncentreras på GY-07 under läsåret. 3.2 Normer och värden Prioriterat målområde: Trygghet och ömsesidig respekt Skolplanen: Skolans fostrande roll leder till att alla tar till sig grundläggande begrepp som alla människors lika värde, rättskänsla, ansvarstagande, tolerans och generositet Nuläge, vidtagna åtgärder, arbetssätt Arbetet med skolans värdegrund står på fast grund. Genom ett dagligt arbete där all personal aktivt arbetar med att diskutera normer, värden, rätt och fel i vardagssituationerna befästs den gemensamma värdegrunden. Ansvar, hänsyn, delaktighet, likvärdighet, trygghet och trivsel står som hörnpelare i det här arbetet. Introduktionsveckan för eleverna vilar på den här basen och i arbetet med de nya elevgrupperna får eleverna kunskap om vår värdegrund, vara med i övningar och leva med våra normer. Efter introduktionsveckan möter skolledningen alla nya elever och repeterar åter vår skolas värdegrund. Till det här läsåret bestämde vi att alla mentorer för årskurs 1 ska ha ett introduktionssamtal med elev och förälder före september månads utgång. Flertalet mentorer genomförde samtalen och utvärderingen från dessa visar att samtalen var mycket bra. Skolans personal är indelad i arbetslag och programmen är grund för 5 av de 8 arbetslagen vid de nationella programmen. Arbetslagen arbetar med värdegrund, elevvård, pedagogisk utveckling och samarbete med näringsliv och andra skolor. Det arbetet ger bra förutsättningar för utbildningen att utvecklas och förbättra kvalitén i undervisningen. 8

9 3.2.2 Analys och bedömning Vårt arbete med värdegrunden ger mycket gott resultat. Det är ett arbete som måste fortgå hela tiden och aldrig avmattas. Introduktionssamtalen med elever och föräldrar i åk 1 har introducerats för att stanna. Det ger avsett resultat. Under våren har vi märkt tendenser till motsättningar mellan olika grupper på skolan och här behövs ytterligare insatser för att klara det arbetet Beslutade åtgärder - Arbetet med värdegrunden ska fortgå. Under hösten 2006 ska vi arbeta med hur vi förebygger motsättningar mellan olika elevgrupper på skolan. 3.3 Elevers inflytande Prioriterat målområde: Delaktighet, inflytande och ansvar Skolplanen: Alla elever har ett verkligt inflytande och tar ansvar för sin egen utbildning Nuläge, vidtagna åtgärder, arbetssätt Förhållningssättet på Hushagsgymnasiet är att vi alla är på en arbetsplats där alla har ett gemensamt uppdrag oavsett om vi är personal eller studerande. Uppdraget är att alla ska arbeta för att våra studerande når de mål som de ställt upp vid utbildningens start. Det här förhållningssättet präglar vår samvaro och alla arbetar och löser uppgifter med respekt för varandra oavsett vilken roll vi har. Skolan har ett elevråd som består av en representant från varje klass. Respektive klassråd utser sin representant vid det första klassrådet vid höstterminsstarten. Elevrådet väljer inom sig en styrelse för året. Ordförande, sekreterare och kassör väljs redan vid det sista elevrådet på våren, för att den nya styrelsen ska fungera från första dag. Elevrådet och styrelsen möts en gång var tredje vecka under året. På hösten medverkar SVEA vid en elevrådsutbildning i september och ger eleverna en grund för elevrådsarbetet. Alla möten protokollförs. Rektor har deltagit i hälften av elevrådets och elevrådsstyrelsens möten under året. Klassråd ska hållas i klasserna en gång per vecka. De kan sammanfalla med mentorstiden Tiden för de mötena ska vara schemalagda. Minnesanteckningar från klassråden lämnas till rektor för att vara grund till elevrådet. Mentorstiden är avsedd att vara tillfälle för mentor att följa upp elevernas studiesituation och få en bild av elevernas trivsel och upplevelse av skolsituationen i stort. Mentor har introduktionssamtal med varje elev och dennes förälder vid höstterminsstarten i år 1 och utvecklingssamtal under de påföljande terminerna. Vid de mötena följs studierna upp och planer för elevens fortsatta studier fastställs. För elever som har behov upprättas åtgärdsprogram där föräldrar deltar för elever som är under 18 år. Ansvarig för åtgärdsprogrammets uppföljning ligger delat mellan förälder, elev och undervisande lärare. Mentor har ett övergripande uppföljningsansvar. 9

10 Vid nystartade kurser går respektive lärare genom mål för kursen och vilka betygskriterier som gäller med eleverna. Eleverna ska ha en tydlig bild av vad kursen innehåller. Det kan vara svårt för eleven att ha ett inflytande över hur arbetet läggs upp under de grundläggande kurserna. Efter hand som eleven utvecklat färdigheter för att utföra arbetsuppgifter, har eleven ansvar för uppläggning, planering och genomförandet av arbetet. Målet är att eleven ska ta hela ansvaret för sina arbetsuppgifter under år 2 och 3 i utbildningen. Ett mål som flera program ställt upp är att göra eleverna medvetna om yrkesstolthet, skicklighet och duglighet inom det valda yrkesområdet. En metod för det är att delta i olika former av yrkestävlingar på lokal, regional och nationell nivå. Syftet med det här är att visa eleverna att utmaningar är en viktig morot för att nå uppställda mål och att alla våra elever på vår skola har utvecklingsmöjligheter. Med rätt stöd, inställning och motivation klarar man utmaningar Resultat enkät åk 2 10

11 3.3.3 BRUK Under hösten 2005 genomförde Elisabeth Hugard, kvalitetsutvecklare vid gymnasieförvaltningen, en kompetensutveckling med samtliga arbetslag i hanteringen av BRUK. Det är ett kvalitetsutvärderingsprogram som bygger på självvärdering utifrån bestämda områden med beskrivna nivåer för att arbetslaget själv ska värdera i vilken mån man når uppställda mål. Utbildningen är grunden för det kvalitetsvärderingsarbete som vi kommer att genomföra varje år för att beskriva vår verksamhet och kunna formulera mål för det fortsatta arbetet under kommande året. 11

12 3.3.4 Analys och bedömning Vår samvaro präglas verkligen av att vi alla är på en arbetsplats med ett gemensamt uppdrag. Det finns tillfällen där vi har konflikter som handlar om på vilket sätt bemöter och stöttar elever som har svårigheter. Det är situationer vi ska utvärdera och ta lärdom av för att utveckla våra verktyg för att förbättra vårt arbete ytterligare. Elevrådet har haft svårt att fungera på ett bra sätt under läsåret. Stödet från rektor har inte varit tillräckligt för att eleverna ska klara av att arbeta effektivt och nå de mål som man fastställt. Det behövs en vuxen som deltar och stöttar elevrådsarbetet under hela året. Klassråden har fungerat bra för de klasser som har mentorer som stöttar verksamheten. De grupper som saknar stödet har svårt att få en bra verksamhet. Det är nödvändigt att klassråden blir schemalagda under skoldagen så att eleverna vet när och var de ska samla. Mentorsstödet är viktigt för att få till stånd goda rutiner och lära eleverna hur ett demokratiskt arbete fungerar. Utvecklingssamtalen fungerar bra vid skolan. De introduktionssamtal som genomförts visar att de har stort värde. De ska genomföras på alla program till hösten och ersätta det första utvecklingssamtalet på hösten i åk 1. Processen med åtgärdsprogram fungerar olika i vår verksamhet. Åtgärdsprogrammen ska skrivas tillsammans med eleven och fram till dess eleven är 18 år ska även förälder involveras. Så sker inte i alla delar. För att nå högsta möjliga resultat för eleven är det nödvändigt att eleverna är med i processen så att eleven känner att det är denne som har ansvaret för sitt lärande. Det är många elever som anser att de inte har inflytande över sitt arbete. Vi behöver tydliggöra för eleverna att de har inflytande över sitt lärande. Eleverna är inte medvetna om att de äger och har ett starkt inflytande och ansvar för sitt lärande. Vi måste tydliggöra vad och hur de påverkar sitt lärande och vilka val de har i olika situationer. Enkätsvaren blir inte trovärdiga när eleverna uttrycker att de inte har varit med och haft inflytande över arbetets uppläggning. I de projekt och temaarbeten som genomförs äger eleverna stort inflytande över uppläggningen. Här måste vi tydliggöra tillfällena för inflytande. Kursutvärderingar behöver tydliggöras. Även här är eleverna kritiska till vårt arbete. Det behöver genomföras på samma sätt som planeringen Beslutade åtgärder - En plustjänst för uppehållsrum deltar vid elevråds- och elevrådsstyrelsemöten för att stötta. - Klassråden schemaläggs och mentor stöttar för att eleverna ska få rutiner i klassrådsarbetet. - Introduktionssamtal genomförs i alla program med elever och föräldrar i årskurs 1före september månads slut. - Eleverna ska medvetandegöras att de har inflytande över planering och uppläggning av sina arbeten genom att undervisande lärare informerar om att eleven kan påverka arbetet vid kursens start. 12

13 - Elever ska vara med i processen när åtgärdsprogrammen upprättas för att kunna ha ett verkligt inflytande över sitt lärande. - Efter att kurserna genomförts utvärderas de av eleverna tillsammans med undervisande lärare. 3.4 Elevens utveckling och lärande Nuläge, vidtagna åtgärder, arbetssätt Elever med reducerat/utökat program Av de elever som fått slutbetyg år Elever, andel med reducerat program 2006* (%) Byggprogrammet Energiprogrammet Hotell och Restaurangprogrammet Industriprogrammet Livsmedelsprogrammet * blir tillgänglig först i februari 2007 Av de elever som fått slutbetyg år Elever, andel med utökat program (%) 2006* Byggprogrammet - 80,6 80,8 52,2 Energiprogrammet - 6,7 7,1 0 Hotell och Restaurangprogrammet ,7 90,5 Industriprogrammet - 76,9 56,3 68,2 Livsmedelsprogrammet - 66, ,3 * blir tillgänglig först i februari 2007 Elever väljer flera kurser i individuellt val inom karaktärsämnena för att uppnå hög kvalité i utbildningen. Flera elever väljer även att utöver de ordinarie individuella valen inom programmet att även läsa B- kurser i matematik och engelska. Det leder till att eleverna får utökat program Studieavbrott/byte av studieinriktning Program Antal Antal byten Avbrott till IV till IV(skola) till övriga Byggprogrammet Energiprogrammet Hotell och Restaurangprogrammet Industriprogrammet Livsmedelsprogrammet

14 3.4.3 Analys och bedömning Elevers frånvaro har stort inflytande på studieresultaten. Skola 24 är ett verktyg som hjälper både elever, föräldrar och personal att snabbt se tendenser av ogiltig frånvaro. Våra handlingsplaner är tydliga att vid första ogiltiga frånvaron kontakta målsman om eleven är under 18 år. Det fungerar inte på ett bra sätt. Elevhälsan servar med stöd till all personal för att eleverna ska nå målen på ett bättre sätt. Handlingsplanen med samtal, varningar, åtgärdsprogram och ytterst rapport till CSN måste fungera över hela skolan. Vi behöver utveckla vår förmåga att samtala med elever och föräldrar och på ett öppet och tydligt sätt. Det är lätt att säga att man ska ha gott samarbete med berörda, men vi behöver verktyget samtalsmetodik för att göra ett bra arbete. De motiverande samtalen är viktiga för elevens tilltro till sig själv och den egna förmågan. Eleverna ska medvetandegöras att de har inflytande över planering och uppläggning av sina arbeten genom att undervisande lärare påvisar vad eleven kan påverka vid kursens start. Elever ska vara med i processen när åtgärdsprogrammen upprättas för att kunna ha ett verkligt inflytande över sitt lärande. Programmen har olika sätt att fungera och utvecklingen är olika. Den gemensamma inriktningen är tydlig i att alla program arbetar för kvalitetshöjning. Ett tydligt tecken för det är att alla program deltar i nationella tävlingar där elever från vår skola tävlar mot andra elever inom yrkesområdena. Den här inriktningen har ökat elevernas motivation att vara duktiga i sin utbildning och prestera bättre och bli skickligare. Det behövs resurser för och bra utrustning för att konkurrera på nationell nivå Beslutade åtgärder - En kompetensutveckling i samtalsmetodik genomförs under hösten. - Uppdatering av handlingsplanen för elever som har svårigheter eller hög frånvaro. - Repetition av hur Skola 24 fungerar för personal som behöver det och utbildning för nyanställda. - Arbetslagen arbetar genom rutinerna för planering med eleverna av kurser, uppföljning och utvärdering av kurserna och elevernas arbeten. - Uppföljningssamtal med elever och formen av dokumentation för att eleven ska vara delaktig i arbetsprocessen. - Ett stöd för verksamheten är specialpedagogerna som stöttar lärare, mentorer och arbetslag med förslag till lösningar för att eleverna bättre ska klara av målen med undervisningen. Specialpedagogerna kommer under nästa läsår att genomgå en kompetensutveckling om den salutogena skolan. 14

15 3.5 Kvalitetssäkring av bedömning och betygssättning Analys och bedömning Arbetet med betygskriterier pågår, men här finns fortfarande mycket att göra. Trots utvecklingsarbete och insatser för att öka medvetenheten om hur man kommunicerar betygskriterier är det svårt att tydliggöra dem så att eleverna har klart för sig vad som krävs för att uppnå betygen G, VG eller MVG. För kurser som är direkt kopplade till certifieringar blir det mycket tydligt, som exempelvis svetskommissionens eller VVScertifieringar. Det pågår arbeten i arbets- och ämneslag för att tydliggöra kriterierna Beslutade åtgärder Fortsatt arbete med kurserna inför GY- 07 och arbete med de nya ämnesbetygen. Det ska genomföras kompetensutveckling och tid ska avsättas i arbetslag och ämnesgrupper för att bygga upp kompetens, rutiner och kvalitetssäkring av betyg. 4 Resultat 4.1 Utbildningsresultat i förhållande till de nationella kunskapsmålen Nationella prov/kursprov ht 2005 och vt 2006 OBS Siffrorna anges i %. Matematik A Program IG G VG MVG Ej delt Totalt BP EN IP HR LP Totalt Betyg på kursen matematik A Program IG G VG MVG Ej betyg Totalt BP EN IP HR LP Totalt

16 Svenska B Program IG G VG MVG Ej delt Totalt BP EN IP HR LP Totalt Betyg på kursen åk 3 Program IG G VG MVG Ej betyg Totalt BP EN IP HR LP Totalt Engelska A Program IG G VG MVG Ej delt Totalt BP EN IP HR LP Totalt Betyg på kursen åk 2 Program IG G VG MVG Ej betyg Totalt BP EN IP HR LP Totalt 16

17 4.1.2 Betyg I (Prel.statistik för 05/06 ur Procapita). Läsår Program Antal elever med slutbetyg (och andel %) Andel elever behöriga till högskola (G i 90% av de 2500 gyp) Andel elever som i slutbetyget är godkända i Ma A En A Sv A 03/04 BP 26/ 97 % 92,3 96,2 92,3 96,2 04/05 BP 36/ 88,6 % 91,7 94, /06 BP 37/93% 97,3 97, /04 EN 14/ 86,7% /05 EN 15/ 93,3 % /06 EN 15/100 % /04 HR 30/ 84,6% 96, /05 HR 25/ 87,5% /06 HR 29/ /04 IP 16/ 96,7 % 87, /05 IP 13/ 86,7% ,3 76, /06 IP 20/100 % /04 LP 10/ 66,7% /05 LP 15/ 61.1% 86, /06 LP 19/ 95 % Betyg II (Prel.statistik för 05/06 ur Procapita). Läsår Program Kurs Andel elever som i slutbetyget är godkända i Kurs X Kurs Y Projektarbete 03/04 BP X= BYT ,3 04/05 BP X= BYT ,2 05/06 BP /04 EN X= MÄTE /05 EN Y= ENTE /06 EN /04 HR X= MAKU ,7 93, /05 HR Y= SERK /06 HR 96, ,6 17

18 03/04 IP X= VER ,8 68,8 04/05 IP Y= PRT , /06 IP /04 LP X= LMK /05 LP Y= LMK ,7 05/06 LP 94,7 94,7 78, Genomsnittlig betygspoäng Genomsnittlig betygspoäng* Av de elever som fått slutbetyg år Program 2006* BP - 11,9 11,5 12,6 EN - 12,8 12,3 11,8 HR - 13,2 12,8 11,7 IP - 12,6 12,6 11,6 LP - 13,3 13,1 14,4 * blir tillgänglig först i februari Analys och bedömning Vi kan konstatera att andelen elever som når slutbetyg ökat särskilt mellan 2004/05 och 2005/06. Den största ökningen står Livsmedelsprogrammet för. Det är mycket positivt och ett resultat som till stor del beror på uppföljningen av elevernas resultat och insatser genom åtgärdsprogram. Specialpedagogernas arbete ger bra resultat. Det skiljer mycket mellan resultaten på de nationella proven och slutbetygen och det bekräftar att de nationella proven behöver revideras och anpassas till programmålen för att ge en verklig bild av hur eleverna når utbildningsmålen. Det blir särskilt viktigt när GY-07 genomförs eftersom man trycker ytterligare på infärgning av kärnämnena i karaktärsämnena. Det skiljer mycket mellan programmen och resultaten. Det avspeglar elevernas förutsättningar från tidigare skolgång i grundskolan, intagningspoängen slår genom. Eleverna på bygg- och energiprogrammen har betydligt högre intagningspoäng jämfört med särskilt industri- och livsmedelsprogrammen. Det ska bli intressant at se förändringar framöver när även de programmen har högre intagningspoäng. En intressant notering är att eleverna överlag har bättre betyg i engelska och svenska än i ämnet matematik. Det bekräftar det nationella problem svenska skolan har att nå målen i matematik och vi behöver arbeta för att förbättra våra undervisningsmetoder i ämnet för att stärka elevernas resultat i matematik. Även i svenska och engelska behövs förbättringar. Under läsåret 2005/06 startade vi ett läsprojekt för att höja elevernas läsintresse och läsförståelse. Det övergår till reguljär verksamhet från hösten

19 I ämnet matematik behövs helt andra insatser. Matematikdelegationen har många förslag och ett är bland annat at öka medvetenheten om räknandet i vardagen. Vi gör hela tiden olika överslag och räkneoperationer, men vi lyfter inte upp det till ytan. Det här behöver vi arbeta med för att utveckla vårt matematiska tänkande och problemlösningsförmågan. Den frågan vi ska arbeta med i ämnesgruppen matematik Beslutade åtgärder Vi går nu vidare och inför läsning på schemat som en ordinarie verksamhet från hösten Vi utökade satsningen på matematik genom att lägga ut mer tid för stödundervisning. Pga. resursneddragningar minskas stödet. Genom uppbyggnad av en stödstudio för stödundervisning kommer vi att ge möjlighet till arbete i matematik i mindre grupper och hoppas på det sättet ge eleverna med sämre förutsättningar möjlighet att arbeta i matematik i mindre grupper. Vi ordnar med fler arbetsrum för elever att arbeta i under självstudietid och hoppas på det sättet ge eleverna möjlighet att arbeta mer med olika arbetsuppgifter. Under läsåret fortsätter arbetet med planering av kurserna för GY-07. Kravet är att kärnämneskurserna ska infärgas av programmålen och det ger oss möjlighet att arbeta mer med uppgifter som eleverna ser verkliga anknytningar till utbildningen och får ökad motivation för att klara kursmålen. Vi sätter stor tilltro till det. Utbildning i mentors uppdrag och uppföljning av elevens närvaro och resultat förväntar vi oss leder till ytterligare förbättrade resultat. 5 Samverkan Prioriterat målområde: Samverkan med grundskola, högskola, näringsliv och andra kommuner Skolplanen: Skolan samverkar med grundskolan och högskolan I skolans undervisning finns ett nära och meningsfullt samarbete med näringsliv och arbetsliv Samverkan med andra kommuner har hög prioritet 5.1 Samverkan med grundskolan Vi genomför gemensam kompetensutveckling med grundskolan under oktoberdagarna. En översyn av SYV-verksamheten har gjorts under 2005/06 som resulterat i gemensam studiedag i maj för SYV i grund- och gymnasieskolan samt gymnasiepersonal om GY- 07. Det fortsätter med kompetensutveckling för SYV i grund- och gymnasieskolan i Dalarna i september. Årskurs 8 i Borlänge, Säter och Gagnef besöker vår skola för att få en första presentation av våra utbildningar. Vägval genomförs ute i grundskolorna i Borlänge, Gagnef och Säter. Marknadsföring genomförs även av BP anl., EN, IP och LP i övriga kommuner i länet på vägvalen. Det är ett viktigt inslag för att sprida kunskap om vår skola och rekrytera elever. Under året har lärare och rektor besökt Domnarvets skola för att informera personalen om Hushagsgymnasiets utveckling. 19

20 Under året har en samverkan mellan grundskolans och gymnasieskolans rektorer bedrivits med möten på initiativ från gymnasieskolan. Det har bland annat lett till ökad förståelse för våra uppdrag. Samverkan kommer att fortsätta under det kommande året. 5.2 Samverkan med andra gymnasieskolor (inom och utanför kommunen) Gemensam kompetensutveckling bedrivs mellan gymnasieskolor. Under året har vi deltagit i GY-07 konferenser i Karlstad och Örebro. Ett samarbete har påbörjats mellan Leksand, Gagnef, Borlänge, Säter, Falun och Hedemora om Teknikcollege. Under hösten 2006 kommer en styrgrupp att arbeta vidare med att skapa förutsättningarna för ett teknikcollege i samverkan mellan våra kommuner och näringslivet. Samverkansavtal mellan kommunerna är upprättat för samtliga våra program Byggprogrammen i Dalarna har två lärarkonferenser och en rektorskonferens per läsår för att planera utbildningar och samverkan. Nätverk mellan gymnasieskolorna och högskolan verkar för kompetensutveckling och VFU. Programmen har gemensamma nätverksträffar med andra gymnasieskolor. Energiprogrammet vid Hushagsgymnasiet stod värd för en höstkonferens för personal från Energiprogrammen i Svealand med branschorganisationerna under oktoberstudiedagarna. Det var en konferens med 35 deltagare. 5.3 Samverkan med postgymnasial utbildning (t ex folkhögskola, högskola/universitet) VFU-verksamheten ger många samverkansarenor med högskolan. Det gäller lärarutbildning, kompetensutveckling och pedagogisk utveckling. Gemensamma projekt, exempelvis projekt Yrkesbaserat lärande. Det är ett projekt som startar hösten 2006 med gemensamt lärande hur ett lärande går till i arbetslivet. Studiebesök har genomförts på solforskningscentret på högskolan. Vi diskutera samverkan med komvux om KY-utbildningar som kan bedrivas i våra lokaler. Vi har samarbetat med Industriledarhögskolan för att stötta dem med samarbete med näringslivskontakter. 5.4 Samverkan med näringslivet Utbildningsråd finns för samtliga program. Under läsåret har Industriprogrammet delat upp sig i 4 underråd för att utveckla samarbetet med näringslivet ytterligare om utbildningarna. Vi bedriver projekt tillsammans med näringslivet. Ett exempel är simulatorprojektet som gått i mål under våren Det har resulterat i att vi kommer att bygga upp en simulatorstudio för anläggarutbildningen under hösten Industriprogrammet har genomfört kompetensutveckling för anställda vid SSAB under läsåret i utbyte mot utvecklad APU, material och kompetensutveckling för våra lärare. Branscherna sponsrar vår skola vid deltagande i olika tävlingar. Målarbranschen har bekostat deltagandet i SM-tävlingen i Göteborg för Emil Grönholm och våra lärare 20

Lokal arbetsplan för Grundsärskolan 7-9 läsåret 2015/2016

Lokal arbetsplan för Grundsärskolan 7-9 läsåret 2015/2016 i Anna-Karin Broström 20 augusti 2015 Lokal arbetsplan för Grundsärskolan 7-9 läsåret 2015/2016 Våren 2015 har kvalitetsarbetet på Grundsärskolan 7-9 ytterligare stärkts Mått/målet är nått när Processarbetet

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Särvux, Bollnäs. Sektor: Särvux. Datum Namn Elisabet Järmens Wallin Titel Rektor

Särvux, Bollnäs. Sektor: Särvux. Datum Namn Elisabet Järmens Wallin Titel Rektor Särvux, Bollnäs Sektor: Särvux Datum 090924 Namn Elisabet Järmens Wallin Titel Rektor KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2008-2009 Inom barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde upprättar varje förskola, fritidshem

Läs mer

Hedängskolan 7-9 arbetsplan 2014-2015

Hedängskolan 7-9 arbetsplan 2014-2015 Hedängskolan Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Birgitta Wikström 140908 Reviderad 141024 Hedängskolan 7-9 arbetsplan 2014-2015 MEDBORGARE Kunskapsnämndens mål 2014 Kunskapsförvaltningens verksamheter

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Vimmerby gymnasium

Verksamhetsplan 2014 Vimmerby gymnasium Vimmerby gymnasium Skolan har en kompetent och engagerad personal som arbetar i lag med gemensamt fokus på elevernas studier. Målet är att eleven tillsammans med skolans lärare och övrig personal skall

Läs mer

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 1:3 Statistik, kompetensförsörjning 2:3 Brukar- och personalenkäter X 3:3 Resultat/Måluppfyllelse En brukarenkät har genomförts bland eleverna i gymnasieskolan.

Läs mer

GYMNASIE- OCH ARBETSLIVSNÄMNDENS

GYMNASIE- OCH ARBETSLIVSNÄMNDENS GYMNASIE- OCH ARBETSLIVSNÄMNDENS KVALITETSREDOVISNING FÖR ÅR 2002 ARANÄS KOMVUX Jan Österdahl Ordförande Gymnasie- och arbetslivsnämnden Lars- Eric Persson Förvaltningschef Gymnasie- och arbetslivsförvaltningen

Läs mer

KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 Rektor Märie Nilsson Naturprogrammet/Vä rd- och omsorgsprogrämmet 2015-02-05

KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 Rektor Märie Nilsson Naturprogrammet/Vä rd- och omsorgsprogrämmet 2015-02-05 KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 Rektor Märie Nilsson Naturprogrammet/Vä rd- och omsorgsprogrämmet 2015-02-05 REKTORS KVALITETSRAPPORT Analys 1 KUNSKAPER Måluppfyllelse och resultat Analysera elevernas

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015

LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 GRUNDSKOLA: Drottningdals skola 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet fungerar under läsåret samt beskriva hur vi

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING. Simrishamns kommun

KVALITETSREDOVISNING. Simrishamns kommun KVALITETSREDOVISNING Simrishamns kommun 2008-2009 Gymnasieskolan Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 11. Österlengymnasiet 3 11.1 Resultat och kommentarer 3 Slutbetyg för avgångselever på Österlengymnasiet

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Möckelngymnasiet rektorsområde 4

Verksamhetsplan 2015. Möckelngymnasiet rektorsområde 4 Verksamhetsplan 2015 Möckelngymnasiet rektorsområde 4 2015-02- 18 Leena Jonsson Arndt Rektor 1 1. Inledning I rektorsområde 4, Möckelngymnasiet Karlskoga, ingår från läsåret 2014/15 följande utbildningsprogram:

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen ADRESS: Simrishamn DATUM Österlengymnasiet. Kvalitetsredovisning 2006

Barn- och utbildningsförvaltningen ADRESS: Simrishamn  DATUM Österlengymnasiet. Kvalitetsredovisning 2006 Österlengymnasiet Kvalitetsredovisning 2006 KVALITETSREDOVISNING Normer och värden Citat ur Läroplanerna Lpo 94, Lpfö 98, Lpf 94 Citat ur kommunens skolplan Skolans mål Att aktivt och medvetet påverka

Läs mer

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan Färsingaskolan Lokal arbetsplan för Färsingaskolan 2013 Inledning Från och med augusti 2013 har Sandbäcksskolan åk 4-9 flyttat till Färsingaskolan som nu är en 4-9 skola med ca 400 elever. Verksamheten

Läs mer

Arbetsplan för skolenhet 2

Arbetsplan för skolenhet 2 UTBILDNINGSNÄMNDEN KÄRRTORPS GYMNASIUM NA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (7) 2012-10-30 Handläggare: Darko Krsek Telefon: 076 12 32 504 Arbetsplan för skolenhet 2 Inledning Skolenhet 2 består av: [NA]

Läs mer

Organisationsbeskrivning

Organisationsbeskrivning Organisationsbeskrivning Organisation Organisationen kring Individuella programmet (IV) på Österlengymnasiet i Simrishamn består av en studie-och yrkesvägledare, en specialpedagog, fyra pedagoger och en

Läs mer

Lokal arbetsplan för Hjalmar Strömerskolan Gymnasieskola med särskoleelever Läsåret 2012/2013

Lokal arbetsplan för Hjalmar Strömerskolan Gymnasieskola med särskoleelever Läsåret 2012/2013 Lokal arbetsplan för Hjalmar Strömerskolan Gymnasieskola med särskoleelever Läsåret 2012/2013 Innehållsförteckning 1. Inledning 3 2. Prioriterade avsnitt i Skolplanen för gymnasiet 4 2.1 Lärande och utveckling

Läs mer

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan Birgittaskolan i Linköping Lokal arbetsplan för Birgittaskolan Reviderad 2012-06-29 Besöksadress: S.t Larsgatan 44-46, Linköping Postadress: Birgittaskolan i Linköping, Klostergatan 49, 581 81 LINKÖPING

Läs mer

Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan

Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan Vinnaverkstaden Metodkategori 1 och 4 Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan Problemet: Skolan har allt svårare med den

Läs mer

Utbildningsinspektion i Stockholms hotell- och restaurangskola

Utbildningsinspektion i Stockholms hotell- och restaurangskola Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Stockholms hotell och restaurangskola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Stockholms hotell- och restaurangskola Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3

Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3 Utbildningsinspektion i Lilla Edets kommun Nygårdsskolan Dnr 53-2005:1523 Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande

Läs mer

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se P O L H E M POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se Vision Mål och mått Polhemsskolans processer Huvudprocess Ledningsprocess Informationsprocess Stödprocess Alla elever ska klara sin utbildning

Läs mer

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Kyrkerörsskolan. Läsår 2010 / 2011. Anneli Jonsson / Charlotta Robson

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Kyrkerörsskolan. Läsår 2010 / 2011. Anneli Jonsson / Charlotta Robson Arbetsplan Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa Kyrkerörsskolan Läsår 2010 / 2011 Anneli Jonsson / Charlotta Robson Rektor 2010-11-08 Innehållsförteckning Del 1 Kyrkerörsskolans

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM

VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM 2009/2010 1. Vision Gångsätra gymnasium är en skola i tiden där kunskap, kommunikation, kultur och kreativitet är i fokus. Alla på skolan skall i samverkan utveckla

Läs mer

KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 Rektor Märie Nilsson Näturprogrämmet/Vård- och omsorgsprogrammet 2015-02-05

KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 Rektor Märie Nilsson Näturprogrämmet/Vård- och omsorgsprogrammet 2015-02-05 KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 Rektor Märie Nilsson Näturprogrämmet/Vård- och omsorgsprogrammet 2015-02-05 REKTORS KVALITETSRAPPORT Analys 1 KUNSKAPER Måluppfyllelse och resultat Analysera elevernas

Läs mer

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 1:3 Statistik, kompetensförsörjning 2:3 Brukar- och personalenkäter X 3:3 Resultat/Måluppfyllelse BAKGRUND Forsmarks skola har fram till ht 2013 varit

Läs mer

Verksamhetsberättelse med kvalitetsredovisning för läsåret 2008/2009

Verksamhetsberättelse med kvalitetsredovisning för läsåret 2008/2009 Verksamhetsberättelse med kvalitetsredovisning för läsåret 2008/2009 Livsmedelsprogrammet Presentation Livsmedelsprogrammet har under läsåret haft en klass i varje årskurs. Elevantalet varierar mellan

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö skola 7-9

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö skola 7-9 Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö skola 7-9 Kvalitetsredovisning 2012/2013 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Kvalitetsredovisning för läsåret 2009/2010

Kvalitetsredovisning för läsåret 2009/2010 2011-01-18 1(5) för läsåret 2009/2010 Enhetens namn Östrabo Yrkes, rektorsområde A. Presentations- och resultatredovisningsdel Grundfakta om verksamheten (presentation) Rektorsområdet omfattar byggprogrammet,

Läs mer

Uppföljning av tillsyn i den fristående gymnasieskolan John Bauergymnasiet i Sundsvall

Uppföljning av tillsyn i den fristående gymnasieskolan John Bauergymnasiet i Sundsvall Novum Kompetens och Datautveckling AB Box 3147 550 03 Jönköping linda.rudelius@jbeducation.se Dnr 44-2010:5054/U 1 (7) Rektor Bosse Carlsson bosse.carlsson@johnbauer.nu Uppföljning av tillsyn i den fristående

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret Barn- och Utbildning Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Strandvägsskolan Rektor Maria Skoogh 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar

Läs mer

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal

Läs mer

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 måndag den 9 september 2013 1 (6) Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 Chef Beskrivning av anordnaren Christina Spjuth Academedia Eductus AB ingår i Academediakoncernen, Sveriges största utbildningsföretag

Läs mer

2015-2016 FERLINSKOLAN GRUNDSÄRSKOLAN

2015-2016 FERLINSKOLAN GRUNDSÄRSKOLAN Barn och Utbildning Gun Palmqvist, rektor ARBETSPLAN 2015-2016 FERLINSKOLAN GRUNDSÄRSKOLAN Utveckling, lärande och kunskaper I grundskolans skolutvecklingsprogram finns visionen Alla elever skall, när

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2011/12

Kvalitetsredovisning Läsåret 2011/12 2012/10/16 Kvalitetsredovisning Läsåret 2011/12 Åkerö skola Flexgrupp 1 och 2 Särskola och Asbergerklass 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av skolan 2. Beskrivning av årets verksamhet 3. Underlag

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN

LOKAL ARBETSPLAN LOKAL ARBETSPLAN 2015-2016 GRUNDSKOLA: Drottningdals skola 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet (SKA) fungerar under läsåret samt beskriva

Läs mer

Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan 2011-2014

Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan 2011-2014 Köping en av Sveriges bästa skolkommuner Skolplan 2011-2014 Vår verksamhetsplan Barn- och utbildningsnämnden och kommundelsnämnden har antagit en skolplan för 2011-2014. I Köpings kommuns skolplan finns

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

KVALITETSRAPPORT lä sä ret RL, HV

KVALITETSRAPPORT lä sä ret RL, HV KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2013-2014 RL, HV 2015-02-05 KVALITETSRAPPORT Analys 1 KUNSKAPER Måluppfyllelse och resultat Analysera elevernas studieresultat vilka avvikelser finns? finns mönster? skillnader

Läs mer

Kvalitetsredovisning. LICHRON Teknikgymnasium

Kvalitetsredovisning. LICHRON Teknikgymnasium Kvalitetsredovisning LICHRON Teknikgymnasium 2002-2003 Innehållsförteckning INFORMATION OM VERKSAMHETEN... 2 KVALITETSPOLICY... 2 ÄGARFÖRHÅLLANDEN... 2 VÄRDEGRUNDEN... 3 MOBBNING... 4 ELEVPERSPEKTIV...

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2008 Rosentorps platschefsområde Vellinge Rosentorpskolan Trädgårdsgatan 23521Vellinge 1 Kvalitetsredovisning för 2008, Rosentorpskolans platschefsområde, Grundfakta om Rosentorpskolans

Läs mer

Kvalitetsredovisning för grundskolan läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning för grundskolan läsåret 2010/2011 LÄRANDESEKTIONEN AMBJÖRNARPSKOLAN Kvalitetsredovisning för grundskolan läsåret 2010/2011 1 2 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 4 1.1.1 Beskrivning av verksamheten... 4 1.1.2 Beskrivning hur

Läs mer

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd. Ansvarig: Eliseo Soria Reátegui, Rektor

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd. Ansvarig: Eliseo Soria Reátegui, Rektor Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Ansvarig: Eliseo Soria Reátegui, Rektor Läsåret 2014/2015 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Syfte... 3 Styrdokument... 3 Handlingsplan för

Läs mer

Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2012-13

Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2012-13 Barn och utbildning Sten-Åke Eriksson Rektor Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2012-13 Innehåll 1. Resultat och måluppfyllelse... 3 1.1 Kunskaper... 3 1.1.1 Måluppfyllelse...

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys 2013-08-05 Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys Fritidshemmet Rektors namn: Lise-Lotte Kjellsdotter Telefonnummer: 134060 E-postadresser: lise-lotte.kjellsdotter@kristianstad.se Innehållsförteckning

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret Lokal arbetsplan Läsåret 2016-2017 Åsenskolan Rektor Johan Kronberg 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever

Läs mer

Välkommen till gymnasieskolan!

Välkommen till gymnasieskolan! 030509 Välkommen till gymnasieskolan! Inledning: Jämfört med den skolan du kommer från, grundskolan, så kommer du snart att märka en del skillnader. I grundskolan läste du ämnen. Det gör du också i gymnasieskolan

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden Arbetsplan 2016/2017 Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden Skolans plan mot kränkande behandling ska utvecklas till att uppfylla skollagens krav.

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete [Skriv text] Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013 Grundsärskolan Rektor 2 Innehåll 1 Redovisning av särskilda insatser och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och effekter av dessa som genomförts

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass.

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass. Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass. Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015 140821 Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn-

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010. Klämmaskolan ALINGSÅS

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010. Klämmaskolan ALINGSÅS LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010 Klämmaskolan ALINGSÅS Beskrivning av verksamheten Klämmaskolans huvudsakliga uppgift är att ta emot och pedagogiskt arbeta med elever i stort behov av fler vuxna omkring

Läs mer

Kvalitetsdokument 2015/2016 Viktor Rydbergs samskola

Kvalitetsdokument 2015/2016 Viktor Rydbergs samskola Kvalitetsdokument 2015/2016 Viktor Rydbergs samskola Skolans utvecklingsarbete 1. Hur har ni lyckats med era utvecklingsområden för innevarande läsår? VRS har under läsåret 2015/2016 arbetat med identifierade

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Åsaka skola F-6 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING

Läs mer

Utvärdering och uppföljning

Utvärdering och uppföljning Utvärdering och uppföljning Work shop vid HUR-konferensen 2011 Sören Levén VD Q-Steps Kvalitetssäkring AB Utvärdering Uppföljning Kvalitetsvärdering Utvärdering Utvärdering har dubbla funktioner - att

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652

Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652 Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun Delbeslut Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2009:1652 Delbeslut Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan Mjölby kommun Datum 2009-10-23 Dnr 43-2009:1652

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9

Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Utbildningsinspektion i Gotlands kommun Klinteskolan Dnr 53-2007:3378 Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2

Läs mer

Utbildningsinspektion i Kunskapskällan, gymnasieskola

Utbildningsinspektion i Kunskapskällan, gymnasieskola Utbildningsinspektion i Herrljunga kommun Kunskapskällan Dnr 53-2006:3232 Utbildningsinspektion i Kunskapskällan, gymnasieskola Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande

Läs mer

Rodengymnasiet. Skolan erbjuder

Rodengymnasiet. Skolan erbjuder Rodengymnasiet Skolan erbjuder Barn- och fritidsprogrammet (BF) Bygg- och anläggningsprogrammet (BA) Ekonomiprogrammet (EK) El- och energiprogrammet (EE) Estetiska programmet (ES) Fordons- och transportprogrammet

Läs mer

STORFORS KOMMUN. Kroppaskolan Årskurs 1 3

STORFORS KOMMUN. Kroppaskolan Årskurs 1 3 STORFORS KOMMUN Kroppaskolan Årskurs 1 3 Lokal arbetsplan Läsåret 2016-2017 Inledning: Kroppaskolan ligger i Storfors tätort och innefattar förskoleklass årskurs 3 samt fritidshem. Skolan har totalt 136

Läs mer

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola Lokal arbetsplan Eda gymnasieskola Innehållsförteckning Vision... 3 Ledningsdeklaration... 3 Gymnasieskolans styrdokument... 3 Läroplanens mål och riktlinjer... 4 Normer och värden... 4 Elevernas ansvar

Läs mer

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan Lokal Arbetsplan 2011 F-klass och grundskolan NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Utbildningsinspektion i Rappestad/Västerlösa skolor förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Rappestad/Västerlösa skolor förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Linköpings kommun Rappestad/Västerlösa skolor Dnr 53-2005:1310 Utbildningsinspektion i Rappestad/Västerlösa skolor förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE KVALITETSRAPPORT - REKTOR Enhet: KAPLANSKOLAN, EE, EC, VF och EN. Rektor: Kristin Lundholm. Frågor att besvara KUNSKAPER Måluppfyllelse och resultat 1 Beskriv i vilken grad

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret Barn- och Utbildning Lokal arbetsplan Läsåret 2016-2017 Brattfors skola Personal i arbetslaget: Ing-Marie Jonsson, rektor Lena Bjurbäck, lärare i förskoleklass-åk 1 Helena Admund, lärare i grundskolan

Läs mer

Handlingsplan Paulinska skolan läsåret 2010/2011

Handlingsplan Paulinska skolan läsåret 2010/2011 Handlingsplan Paulinska skolan läsåret 2010/2011 För Skolledningen Med arbetslagen Jord, Vatten, Vind och Eld INNEHÅLL BAKGRUND... 1 SYFTE... 1 HANDLINGSPLAN SKOLLEDNINGEN... 2 1. Måluppfyllelse och resultat...

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Arbetsplan tillsammans når vi målen -

Arbetsplan tillsammans når vi målen - 1 Arbetsplan 0910 Gribbylunds kommunala F-9 skola - tillsammans når vi målen - Vår gemensamma värdegrund handlar om Jämlikhet, Trygghet, Ansvar och Hänsyn. Dessa ord har mångskiftande betydelse beroende

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017

Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017 160921 Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och

Läs mer

Kvalitetsrapport Magelungens skolor

Kvalitetsrapport Magelungens skolor Stockholm 15-11-06 Kvalitetsrapport Magelungens skolor 2014 2015 Stefan Berg Skolchef Huvudmannens kvalitetsrapport Magelungens skolor 13/14 Kvalitetsrapporten för Magelungens grundskolor och gymnasium

Läs mer

Arbetsplan för Ängabo grundsärskola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Ängabo grundsärskola Läsåret 2014/2015 130403 Arbetsplan för Ängabo grundsärskola Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Bildningsnämnden Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Lysviks skola Kunskap och kompetens Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta

Läs mer

Kvalitetsrapport. Förskoleklass. Läsåret 2012/2013. Pegasus förskoleklass Bruksskolan. Ansvarig rektor: Mikael Johansson

Kvalitetsrapport. Förskoleklass. Läsåret 2012/2013. Pegasus förskoleklass Bruksskolan. Ansvarig rektor: Mikael Johansson Kvalitetsrapport Förskoleklass Läsåret 2012/2013 Pegasus förskoleklass Bruksskolan Utbildningens syfte Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning.

Läs mer

Lokal arbetsplan för systematiskt kvalitetsarbete Saxnäs skola 2015-16

Lokal arbetsplan för systematiskt kvalitetsarbete Saxnäs skola 2015-16 Lokal arbetsplan för systematiskt kvalitetsarbete Saxnäs skola 2015-16 Vision för Vilhelmina kommuns utbildningsväsende Lapplands bästa skolkommun All skolverksamhet i kommunen arbetar med fyra fokusområden

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Åsenskolan Rektor Linda Karlsson 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna

Läs mer

Vallentuna gymnasium. Skolan erbjuder

Vallentuna gymnasium. Skolan erbjuder Skolan erbjuder är en lärorik och utvecklande arbetsplats där alla aktivt tar ansvar för att skapa trivsel. Professionella, engagerade lärare hjälper dig i ditt lärande och personliga utveckling. Vi har

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014 Grundsärskolan Ingela Dullum Rektor Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Rektor Ingela Dullum 1 Innehållsförteckning: Kunskaper sidan 3 Normer och

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden Arbetsplan 2015/2016 Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden Skolans plan mot kränkande behandling ska utvecklas till att uppfylla skollagens krav.

Läs mer

Sågbäcksgymnasiet. Skolan erbjuder

Sågbäcksgymnasiet. Skolan erbjuder Skolan erbjuder Hos får du en verklighetsnära utbildning. Du får kunskaper som efterfrågas i arbetslivet och dina möjligheter att få jobb är stora. Alla program hos oss innehåller antingen praktik eller

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskola, förskoleklass, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola 2005

Kvalitetsredovisning för förskola, förskoleklass, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola 2005 Avdelningen förskola-skola Enskede-Årsta stadsdelsförvaltning Handläggare: Katarina Höök Tfn: 508 14 021 Tjänsteutlåtande Sid 1 (6) 2006-05-30 Enskede-Årsta stadsdelsnämnd Kvalitetsredovisning för förskola,

Läs mer

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2011/12

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2011/12 KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2011/12 1:3 Statistik, kompetensförsörjning 2:3 Brukar- och personalenkäter X 3:3 Resultat/Måluppfyllelse BAKGRUND Forsmarks skola är ett riksrekryterande gymnasium

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 januari 2016 Mörtviksskolan Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 Systematiskt kvalitetsarbete Skola I Mörtviksskolan pågår ett aktivt arbete för att främja alla elevers trygghet och lärande. Genom att

Läs mer

Utbildningsinspektion i Kista gymnasium gymnasieskola och gymnasiesärskola

Utbildningsinspektion i Kista gymnasium gymnasieskola och gymnasiesärskola Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Kista gymnasium Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Kista gymnasium gymnasieskola och gymnasiesärskola Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan/rektorsområdet/verksamheten...2

Läs mer

Gymnasieskolan Spyken Lund

Gymnasieskolan Spyken Lund Gymnasieskolan Spyken Lund Spyken idag Estetiska programmet musik Spetsutbildning i musik Humanistiska programmet Naturvetenskapsprogrammet Särskild variant NA-musik Samhällsvetenskapsprogrammet ca 1000

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Kvalitetsredovisning för läsåret 2008/2009

Kvalitetsredovisning för läsåret 2008/2009 1(11) Kvalitetsredovisning för läsåret 2008/2009 Östrabo Yrkes Gymnasieskola A. Presentations- och resultatredovisningsdel Presentation av rektorsområdet Utbildningen vid rektorsområdet omfattar två nationella

Läs mer

Kvalitetsredovisning för Teknik och Företagsamhet läsåret 1011

Kvalitetsredovisning för Teknik och Företagsamhet läsåret 1011 1 (5) 2011-12-29 Kvalitetsredovisning för Teknik och Företagsamhet läsåret 1011 A. PRESENTATION OCH REDOVISNINGSDEL Grundfakta om verksamheten Hösten 2004 startade det specialutformade programmet Teknik

Läs mer

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Innehåll Utbildningsinspektion i Vara kommun Larvs och Tråvads skolor Dnr 53-2005:1524 Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Kvalitetsredovisning för vuxenutbildningen och SFI för läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning för vuxenutbildningen och SFI för läsåret 2010/2011 VUX SFI Kvalitetsredovisning för vuxenutbildningen och SFI för läsåret 2010/2011 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 5 1.1.1 Se tidigare redovisningar... 5 2 Underlag och rutiner för att ta

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 6 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Oleby Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått 1.1 Analys

Läs mer

4. Verksamhetens mål och utvecklingsfrågor (Nordlyckeskolan (7-9))

4. Verksamhetens mål och utvecklingsfrågor (Nordlyckeskolan (7-9)) 4. Verksamhetens mål och utvecklingsfrågor 2013-2013 (Nordlyckeskolan (7-9)) Områden Verksamhetens mål/ utvecklingsfrågor Senaste kommentaren GODA UPPVÄXTVILLKOR NORMER OCH VÄRDEN - Samtliga verksamheter

Läs mer

Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun

Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun Beslut Gymnasieskolan Vipan Vipeholmsvägen 224 66 Lund 2010-03-09 1 (7) Utbildningsförvaltningen Box 138 221 00 Lund Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun Skolinspektionens beslut

Läs mer