Den framtida kompetensförsörjningen. Teknik och Industri

Transkript

1 Ura 2004:2 ISSN Den framtida kompetensförsörjningen inom Teknik och Industri Tillgång och rekryteringsbehov till år 2015 Ann-Christin Johnreden Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

2 Den framtida kompetensförsörjningen inom Teknik och Industri Tillgång och rekryteringsbehov till år 2015 Innehållsförteckning Sid Sammanfattning...3 Inledning Metod Teknik- och industrisektorn historik och nuläge...17 Industri...17 Datakonsultverksamhet...27 Teknisk konsultverksamhet...29 FoU (teknik och naturvetenskap) Det framtida kompetens- och rekryteringsbehovet inom teknik och industri förutsättningar och insatser...35 Strukturella förändringar...35 Rekryterings- och kompetensbehov...50 Utbildning...67 Förutsättningar för tillväxt och expansion Utbud och efterfrågan per yrkesgrupp...85 Tillgången på utbildade inom teknik och naturvetenskap (högskolenivå)...85 Tillgången på utbildade inom teknik och industri (gymnasienivå)...88 Utbud och efterfrågan per yrkesgrupp...91 Tekniska yrken (högskolenivå)...91 Naturvetenskapliga yrken (högskolenivå) Tekniskt och industriellt arbete (gymnasienivå) Teknik- och industrisektorn ur ett regionalt perspektiv Sammanfattande slutsatser Rekryteringsbehovet inom teknik och industri Bilagor Enkät kring det framtida kompetens- och rekryteringsbehovet bland teknik- och industriföretag Redovisning av enkätsvar per bransch (viktade värden) Sannolikheter av några förklaringsvariabler (skattningar enligt probitmodell) Teknisk beskrivning och bortfallsanalys Referenser...182

3 2

4 Sammanfattning Sammanlagt personer är sysselsatta inom teknik- och industrisektorn i Sverige. Denna rapport definierar teknik- och industrisektorn såsom traditionell tillverkningsindustri (inklusive utvinning, energi- och vattenförsörjning) och en rad industrinära tjänsteverksamheter som konsultverksamhet inom data, bygg och teknik, tekniska provnings- och analysföretag samt FoU-institutioner inom naturvetenskap och teknik. Framför allt industrin präglades av en kraftig nedgång i sysselsättningen under 1990-talet. Sedan år 1994, då sysselsättningen inom industrin var rekordlåg med förvärvsarbetande, skedde en viss återhämtning de närmast följande åren. Efter år 2000 minskade antalet industrisysselsatta åter till en nivå på personer under år Samtidigt kännetecknades industrin av en mycket kraftig produktivitetstillväxt. Den genomsnittliga produktivitetsökningen inom verkstadsindustrin var över 9 procent årligen mellan åren 1993 och För de tjänsteproducerande verksamheterna var motsvarande ökning endast 2 procent per år. Ökningen har dock varit kraftig för de företagsnära privata tjänsterna under Jämförelsen måste ses mot bakgrund av att gränserna mellan industrin och den industrinära tjänstesektorn har förändrats. En ökad koncentration mot kärnverksamheten har lett till att industrins produktion av tjänster har förflyttats från industriföretagen. Samtidigt som sysselsättningen inom industrin har minskat, har de företagsinriktade privata tjänsterna varit den bransch som har expanderat mest sett till sysselsättning. Framför allt skedde en kraftig sysselsättningstillväxt inom datakonsultnäringen under slutet av 90-talet till och med år Idag har emellertid sysselsättningen inom branschen återgått till 2000 års nivå. De övriga verksamheterna inom de industrinära tjänsterna har haft en mer stabil sysselsättningstillväxt under motsvarande period. Teknik- och industrisektorn spelar en stor roll för den svenska ekonomin. Till exempel står tillverkningsindustrin för 27 procent av BNP och för 76 procent av den totala exporten samtidigt som endast 17 procent av samtliga sysselsatta på arbetsmarknaden finns inom industrin. Beräkningarna i denna rapport av utbildad arbetskraft inom teknik- och industrisektorn bör ställas i relation till våra antaganden kring sysselsättningen. Generellt har vi gjort en försiktig bedömning av sysselsättningsutvecklingen för både gymnasie- och högskoleutbildade inom branschen, det vill säga en genomsnittlig minskning med drygt 0,5 procent per år för gymnasieutbildade och en sysselsättningstillväxt på 1 procent för högskoleutbildade. Det är även en försiktig bedömning vid en jämförelse med företagens egna bedömningar enligt AMS intervjuundersökning, där flertalet anger en oförändrad eller ökad personalstyrka om tre till fem år. 3

5 Det beräknade underskottet av utbildad arbetskraft inom teknik- och industrisektorn i denna rapport bedöms bli stort även vid en mycket måttfull sysselsättningsökning. Detta kan förväntas medföra negativa konsekvenser för den framtida teknik- och industrisektorn. Om företagen måste anpassa sin verksamhet till ett begränsat arbetskraftsutbud på grund av för få utbildade, kommer det att få hämmande effekter för tillväxten inom branschen. Begränsade möjligheter att expandera verksamheten kan även på sikt påverka den svenska ekonomin som helhet, eftersom näringens bidrag till den svenska produktionen och exporten är stort. Det är därför mycket viktigt att upprätthålla en tillfredsställande tillgång av utbildad arbetskraft med rätt kompetens inom sektorn. Idag är arbetsmarknaden kärv för flera grupper med bakgrund inom teknikoch industrisektorn oavsett utbildningsnivå. Under 2003 var i snitt högskoleutbildade ingenjörer och tekniker (inklusive civilingenjörer) inskrivna som arbetslösa och i program vid landets arbetsförmedlingar. Bland de gymnasieutbildade inom teknik och industri var motsvarande antal personer. 1 Grupperna utgör ett mycket viktigt tillskott för branschen för de kommande åren. Den höga arbetslösheten kan bestå ett tag, men allt talar för att den börjar minska redan under Då kompetens snabbt blir föråldrad är det viktigt att både gymnasie- och högskoleutbildade samt befintlig personal får tillgång till vidareutbildning. För teknikoch industrisektorn är det än mer viktigt att det sker ett balanserat tillskott av utbildade ingenjörer och tekniker, eftersom många av dessa har en nyckelroll inom sektorn. På kort sikt, i samband med den senaste konjunkturnedgången som har gett ökad arbetslöshet för denna grupp, är tillgången på utbildade tämligen god. Under de kommande åren bedöms dock rekryteringarna komma att öka. Detta innebär en minskad arbetslöshet, men å andra sidan även en ökad risk för rekryteringsproblem på cirka två års sikt. AMS enkätundersökning bland företag Denna rapport har som syfte att förmedla en bild av den framtida teknik- och industrisektorn ur ett kompetensförsörjningsperspektiv. Som grund för en sådan analys har AMS genomfört en enkätundersökning bland teknik- och industriföretag (postenkät med kompletterande telefonintervjuer) samt kompletterande djupintervjuer med sammanlagt 17 arbetsgivare. Enkätundersökningen har genomförts under hösten 2003 i syfte att fånga in företagens långsiktiga bedömningar - som inte är beroende av konjunkturen - kring avgörande strukturella förändringar, re- 1 Avser personer med utbildning inom det sökta yrket. 4

6 kryterings- och kompetensbehov samt förutsättningar och eventuella hinder för en framtida expansion av företagets verksamhet. Var tredje företag köper tjänster från andra företag Enligt AMS intervjuundersökning bedömer företagen att omfattningen och inriktningen av utkontraktering eller köp av tjänster kommer att vara oförändrat hög jämfört med de senaste tio åren. Enligt de intervjuade teknik- och industriföretagen kommer drygt en tredjedel att lägga ut tjänster under de kommande tio åren. Det är främst företag med mer specialiserad verksamhet - däribland FoU-företagen - som kommer att köpa tjänster av andra företag, likaså de större företagen med 100 anställda eller fler. Omfattningen beror dock på hur samarbetet med andra företag kommer att utvecklas och i vilken takt teknikens utveckling fortskrider. Företagens anställningsplaner om tre till fem år Närmare hälften av företagen räknar med ett oförändrat antal anställda under de kommande tre till fem åren, men nästan lika många räknar med att ha fler anstälda. Det kan ses som att företagen är relativt optimistiska i sina rekryteringsplaner för de kommande tre till fem åren. Det finns dock skillnader mellan de industrinära tjänsteföretagen och industrin. Det är främst FoU-företagen inom teknik och naturvetenskap som tror att de kommer att ha en större personalstyrka om några år. Även flertalet datakonsultföretag planerar att ha fler anställda framöver. Däremot bedömer de tekniska konsultföretagen och industriföretagen i större utsträckning att de kommer att ha ett oförändrat antal anställda. Bland industriföretagen räknar ändå relativt många med att ha fler anställda de kommande åren, vilket är en tämligen positiv bild jämfört med tidigare bedömningar. 2 Närmare sex av tio medelstora företag med anställda bedömer att de kommer att ha fler anställda på tre till fem års sikt. Framför allt de minsta företagen med 1-9 anställda uppger ett oförändrat antal anställda om tre till fem år, men fyra av tio av dessa företag räknar med att växa. Bland de stora företagen med 100 anställda eller fler är fördelningen jämn mellan dem som uppger en ökad, oförändrad eller minskad personalstyrka, vardera tre av tio företag. Bristen på yrkeserfaren arbetskraft största rekryteringsproblemet Över hälften av teknik- och industriföretagen räknar inte med att ha rekryteringssvårigheter under de kommande tio åren. Andelen företag som inte tror att de 2 Industriföretagens förväntningar om framtida anställningar har varit generellt låga under de senaste tio åren. Nettotalet har varit överlag negativt, vilket innebär att andelen industriföretag som uppger fler anställda har varit lägre än andelen som uppger färre anställda. Källa: Konjunkturbarometern, Konjunkturinstitutet. 5

7 kommer att ha rekryteringsproblem är högst bland datakonsultföretagen, vilket kan bero på att det för närvarande är mycket lätt att rekrytera kompetent arbetskraft. Enligt vår uppfattning talar dock mycket för att det återigen blir brist arbetskraft inom IT-yrkena som kräver högskoleutbildning, bl.a. med hänsyn till att det utbildas färre inom datayrkena. Bilden inom tillverkningsindustrin är splittrad. Över hälften av verkstadsindustriföretagen bedömer att de kommer att få rekryteringssvårigheter. Däremot är andelen företag som förväntar sig rekryteringssvårigheter betydligt lägre inom den övriga tillverkningsindustrin, med knappt fyra av tio företag. Andelen är dock förhållandevis hög jämfört med industriföretagens tidigare bedömningar i AMS kortsiktiga prognoser. Bland de företag som befarar kommande rekryteringsproblem, förväntas bristen på yrkeserfaren arbetskraft utgöra det största rekryteringsproblemet under de kommande tio åren. Detta gäller i stort sett samtliga verksamheter inom teknik och industri. Åtta av tio tillfrågade företag tror att de kommer att ha denna form av rekryteringssvårighet. Andelen är något lägre bland de stora företagen med 100 anställda eller fler och i synnerhet inom tillverkningsindustrin och datakonsultverksamheten. Över hälften av företagen planerar att växa Närmare sex av tio teknik- och industriföretag planerar att expandera sin verksamhet de kommande tre-fem åren. Av dessa upplever dock två av tio företag att det samtidigt kommer att uppstå expansionssvårigheter. Det är framför allt de mindre och medelstora företagen med anställda som planerar att expandera. Av de medelstora företagen uppger samtidigt en fjärdedel att det föreligger expansionssvårigheter. De minsta företagen med mellan 1-9 anställda är något mer försiktiga, endast hälften har expansionsplaner. En femtedel uppger att en eventuell expansion också kommer att medföra olika svårigheter att växa. Av de olika branscherna planerar i synnerhet FoU-företagen för tillväxt, däribland uppger framför allt de naturvetenskapliga FoU-företagen att det samtidigt kommer att uppstå expansionssvårigheter. De tekniska konsultbyråerna har i minst utsträckning expansionsplaner, drygt hälften har inga planer alls. Osäkerheten kring det framtida ekonomiska läget är den största expansionshämmande faktorn enligt sex av tio företag. 3 Detta gäller i synnerhet företagen inom teknisk FoU och inom datakonsultverksamhet. Investeringskostnaderna är en annan faktor som påverkar företagens möjligheter att växa, då särskilt bland tillverkningsföretagen. Enligt fyra av tio teknik- och industriföretag kan en framtida 3 Av de företag som upplever expansionssvårigheter i samband med planerad tillväxt, sammanlagt två av tio, bedömer sex av tio företag expansionssvårigheter på grund av osäkerhet kring det framtida ekonomiska läget. 6

8 brist på personal med yrkeserfarenhet leda till expansionssvårigheter, då i synnerhet inom verkstadsindustrin och teknisk konsultverksamhet. Rekryteringsbehovet inom teknik- och industrisektorn gymnasieutbildade behövs till och med år 2015 Det sammanlagda rekryteringsbehovet av gymnasieutbildade beräknas uppgå till drygt personer för att täcka de framtida åldersavgångarna och den utveckling i sysselsättningen som bedöms ske inom teknik- och industrisektorn till och med år Då har antagits att sysselsättningen bland gymnasieutbildade kommer att minska med i genomsnitt 0,5 procent per år till och med 2015 och då framför allt inom monteringsarbete. Om de yrkesförberedande industriella gymnasieprogrammens andel av samtliga gymnasieutbildade förblir oförändrad, beräknas det ske ett tillskott på i snitt examinerade varje år till och med år 2015 eller totalt ungdomar under perioden. 4 Samtidigt beräknas i snitt närmare av dagens sysselsatta med motsvarande kompetenser lämna arbetsmarknaden av åldersskäl varje år, sammanlagt personer till och med år Detta innebär att andelen nyutbildade inom teknik och industri på gymnasienivå endast räcker till för att täcka hälften av samtliga åldersavgångar under perioden. Skillnaden mellan tillskottet på utbildade och det beräknade rekryteringsbehovet på personer indikerar ett underskott på cirka personer. Ersättningsrekryteringar på grund av åldersskäl beräknas stå för över hälften av det framtida rekryteringsbehovet. Resten förklaras av ersättningsrekryteringar i samband med en naturlig personalrörlighet. Det innebär också att underskottet på personer kan bli något mindre eftersom en del kan täckas av ett visst återinträde av personer till branschen. och högskoleutbildade inom teknik och industri Många ingenjörer med äldre utbildning vars direkta motsvarighet inte finns idag, kommer att lämna arbetsmarknaden av åldersskäl under de kommande tio åren. Sammanlagt ingenjörer beräknas gå i ålderspension under perioden fram till 2015 eller närmare personer per år, vilket motsvarar 29 procent av dagens sysselsatta ingenjörer. Det sammanlagda rekryteringsbehovet av högskoleutbildade ingenjörer och tekniker beräknas uppgå till sammanlagt inom industri och teknik till och med 2015 eller i genomsnitt närmare personer per år. 5 I 4 Med hänsyn taget till storleken på de framtida elevkullarna. 5 Avser civilingenjörer, högskoleingenjörer/tekniker samt data- och IT-specialister. 7

9 beräkningarna har antagits att sysselsättningen för högskoleutbildade inom teknik och industri ökar med i snitt 1 procent per år. Om antalet programnybörjare på ingenjörsutbildningarna förblir oförändrat under de kommande tio åren, bedöms det komma ett tillskott av utbildade civil- och högskoleingenjörer 6 för hela perioden eller drygt per år. I gruppen ingår även antalet examinerade från kvalificerad yrkesutbildning (KY) om sammanlagt personer till och med år 2015 eller 1400 utbildade per år. Det innebär att tillskottet av nyutbildade endast kommer att räcka till drygt halva rekryteringsbehovet eller täcka de framtida åldersavgångarna. Sett per bransch kommer en stor del av tillväxten att ske inom konsultnäringen inom data, bygg och teknik, vilket i stor utsträckning är avhängigt industriföretagens efterfrågan och i vilken omfattning industriföretagen väljer att utkontraktera sin varu- och tjänsteproduktion. Fördelat på tekniska högskoleyrken beräknas sammanlagt högskoleingenjörer behövas rekryteras till och med år 2015 och motsvarande beräknas rekryteringsbehovet uppgå till för dataspecialister och bland civilingenjörer. 7 Det är framför allt för högskoleingenjörerna som det beräknas finnas ett underskott av utbildade i förhållande till rekryteringsbehovet. Sammanlagt beräknas underskottet uppgå till högskoleingenjörer till och med år Idag påbörjar närmare personer varje år en högskoleingenjörsutbildning. 8 Samtidigt är examinationsgraden låg inom ett flertal högskoleutbildningar inom teknik och naturvetenskap. Särskilt bland högskoleingenjörer har andelen som tar ut examen minskat för varje år. Många avbryter sina studier och får ett arbete, men många byter också inriktning under studietiden och tar ut examen i ett annat ämne. Under de senaste åren har antalet behöriga förstahandssökande minskat i förhållande till antalet antagna studenter. Detta kan bero på både det rådande konjunkturläget och ett minskande intresse för teknik. Bland civilingenjörerna bedöms tillskottet av nyutbildade täcka det framtida rekryteringsbehovet. Detta förutsätter dock att antalet programnybörjare inte minskar från dagens nivå på cirka personer per år. Det är dock värt att notera att civilingenjörer också konkurrerar om de arbeten där det krävs en högskoleingenjörsutbildning. Samtidigt har de en bred arbetsmarknad och är verksamma som t.ex. lärare och chefer. 6 Inklusive data- och IT-specialister. 7 Resten av rekryteringsbehovet om närmare personer gäller tekniska chefer. 8 Avser högskoleingenjörsexamen samt övriga program inom teknik. 8

10 Svårigheter att beräkna det framtida rekryteringsbehovet De beskrivna underskotten på arbetskraft inom de olika yrkesgrupperna i denna rapport är beräknade utifrån åldersavgångar och antalet personer som utbildas mot industri och teknik. Dessutom har vi gjort ett antagande kring efterfrågan på arbetskraft för varje yrkesgrupp, i detta fall att sysselsättningen minskar med 0,5 procent årligen för gymnasieutbildade inom industri och teknik, men att den ökar något för högskoleutbildade. Vidare har vi antagit att den grundläggande strukturen inom industrin och den privata tjänstesektorn förblir oförändrad. Detta är givetvis en förenkling av verkligheten men den ger ändå en tydlig indikation att flertalet branschområden kommer att brottas med problem att klara arbetskraftsförsörjningen. Beräkningarna har inte heller anpassats till en sammantagen makroekonomisk analys, vilken utöver vanliga makroekonomiska antaganden måste innehålla antaganden hur efterfrågan på och utbudet av arbetskraft kommer att fördelas mellan olika näringsgrenar. Vi har därför valt att kontrollera beräkningarna utifrån antaganden kring produktion, produktivitet och arbetade timmar. Under den senaste tioårsperioden har produktionstillväxten inom industrin uppgått till starka 7 procent årligen, det vill säga betydligt mer än BNP-tillväxten som uppgick till närmare 3 procent. Samtidigt har produktivitetstillväxten varit mycket stark inom sektorn, strax över 6 procent i snitt per år under de senaste tio åren. Detta kan bland annat kopplas till en stark tillväxt av produktiviteten inom teleproduktindustrin under andra hälften av 1990-talet. Den starka produktionsökningen ledde till att antalet arbetade timmar ökade med i snitt 0,5 procent per år. Ökningen av arbetade timmar var särskilt stor 1994 och 1995 medan de minskade markant 2002 och Det är över en tioårsperiod inte rimligt att anta att produktionen inom industrin ökar med mer än potentiella BNP. Vi har därför valt i beräkningen att dämpa produktionsökningen till 2,5 procent som genomsnitt per år under perioden , det vill säga något högre än potentiella BNP. Den starka produktivitetstillväxten under de senaste tio åren kan kopplas till IKT-sektorn och därför är det rimligt att dämpa den till 5,5 procent för de kommande 12 åren. Det innebär att arbetade timmar minskar med 3 procent. Denna scenarioberäkning förutsätter att medelarbetstiden per anställd förblir oförändrad under den studerade perioden, vilket innebär att också sysselsättningen minskar med 3 procent om vi förutsätter en oförändrad frånvaro. Denna kontrollberäkning ger ett underskott på gymnasieutbildade inom industrin till och med år Vid ett alternativt antagande om en produktivitetstillväxt på 4,5 procent för motsvarande period medför detta en årlig nedgång med 2 procent i arbetade timmar eller antalet sysselsatta. Detta ger ett sammantaget underskott på gymnasieutbildade inom industrin för hela perioden. 9

11 Dessa två alternativberäkningar ger oss ett underskott som långt underskrider underskottet på gymnasieutbildade i vårt grundscenario. Om vi kopplar ihop detta underskott med ett antagande kring produktivitet, medför det en betydligt lägre årlig tillväxtstakt med endast 3 procent. Omfattningen av det framtida underskottet på utbildad arbetskraft till industrin varierar därmed enligt de olika scenarierna. Det finns emellertid ett samband ju lägre produktivitetstillväxt desto högre blir underskottet av arbetskraft om vi räknar med en oförändrad produktionstakt. En slutsats som kan dras är att utbildningsdimensioneringen avseende industriyrken inom gymnasieskolan är för liten i förhållande till kommande efterfrågan. Detsamma gäller för högskoleingenjörer och tekniker. En annan slutsats är att det inte är möjligt att exakt beräkna det framtida rekryteringsbehovet för en yrkesgrupp eller bransch. Vidare kan till exempel näringslivet möta en minskad tillgång på arbetskraft med att i större utsträckning flytta verksamheter till låglöneländer. Både bredd och djup efterfrågas bland tekniska kompetenser Sammanfattningsvis kan konstateras att rekryteringsbehovet blir stort av personer med både teknisk och industriell utbildning på gymnasial och eftergymnasial nivå för att kunna driva den industriella verksamheten och utveckla tekniken framåt. Samtidigt har kompetenskraven både höjts och breddats för industripersonalen. Under 90-talet har andelen gymnasie- och högskoleutbildade ökat jämfört med tidigare år, likaså har kraven ökat på kompetensbreddning hos personalen. Med detta avses att personalen även ska kunna växla mellan olika arbetsområden som t.ex. projektledning och försäljning. Industriföretag med etablerade och mogna verksamheter är starkt konkurrensutsatta och allt talar för att dessa företag kommer att fortsätta att minska antalet anställda. Flertalet industriföretag kommer att genomföra fortsatta investeringar i maskinsystem och en ökad automatisering i tillverkningsprocessen, vilket också ställer ökade kompetenskrav på t.ex. drift och underhåll av både befintliga och nya maskiner. Några tekniska kompetenser som kommer att efterfrågas av företagen är kvalificerat maskinoperatörsarbete och maskintillverkning, t.ex. styr- och reglerteknik. Miljö- och kvalitetssäkring inom tekniska verksamheter är en viktig komponent för företagens verksamhet, eftersom det fungerar som ett avgörande konkurrensmedel. Förutsättningen för att kunna arbeta inom respektive område är dock ett grundintresse för och erfarenhet av teknik enligt de intervjuade företagen. Övriga tekniska kompetenser som efterfrågas är produktionsteknik, logistik, teknisk försäljning och projektledning. 10

12 Den låga statusen kan urholka den framtida kompetensförsörjningen Enligt de intervjuade företagen är det ungdomars vikande intresse för teknik och naturvetenskap som är det stora grundläggande hotet mot den framtida kompetensförsörjningen inom branschen. Många av de ungdomar som har påbörjat de yrkesförberedande gymnasieprogrammen har saknat motivation och flera har genomgått gymnasieutbildningen utan godkända slutbetyg, vilket bidrar till att statusen minskat för det industriella programmet och för industriyrken. Det finns två grundläggande svårigheter med kompetensförsörjningen inom den framtida teknik- och industrisektorn vad gäller inflödet av gymnasieutbildade personer. För det första är intresset lågt bland ungdomar att välja industriell utbildning på gymnasienivå. För det andra kommer de framtida ungdomskullarna att vara eftertraktade inom många andra delar av arbetsmarknaden. Detta sammantaget innebär att ungdomarna inte bedöms räcka till för att ersätta de kommande åldersavgångarna under de kommande tio åren. En stor del av den framtida kompetensförsörjningen är därför avhängig vidareutbildning och kompetensutveckling av den befintliga industripersonalen eller omskolning av andra grupper för att tillgodose kompetensbehovet inom teknik- och industriverksamheten. När det gäller statusen för industriyrket vilar ett stort ansvar på industriföretagen själva, vilket framkommer tydligt i AMS intervjuundersökning. Enligt företagen är satsningar på utbildning, såväl intern som extern, och personalvård de viktigaste åtgärderna för att klara av de förändringar som sker inom teknik- och industribranschen. Kompetenspåbyggnad blir den avgörande strategin och främsta konkurrensmedlet för att attrahera arbetskraft. Det är också viktigt att kunna behålla den befintliga personalen genom en god personalvård och en stimulerande och utvecklande arbetsmiljö, det vill säga motverka hög personalomsättning. Det finns industriföretag med monteringsverksamheter som skiljer sig betydligt från industriföretagen i stort, med enklare arbetsuppgifter där de industrianställda är utbytbara och personalomsättningen hög. Dessa företag kommer att få det svårare att lyckas rekrytera personal som kommer att vilja stanna kvar i denna typ av industriverksamhet. Det som krävs är ett förändrat synsätt vad gäller kompetensens betydelse, men även strukturen i arbetsorganisationen är betydelsefull för en framgångsrik kompetensförsörjning. Åtgärder för en god framtida kompetensförsörjning Fler utbildningsalternativ på mellannivå Flera industriföretag anser att de nuvarande gymnasieutbildningarna, främst industri- och teknikprogrammet, är för breda i sin sammansättning jämfört med tidigare och ger för grunda kunskaper för en praktisk tillämpning i industriverksamheten. 11

13 De nuvarande gymnasieprogrammen inom industri och teknik bör vara mer anpassade till arbetsmarknaden och kunna erbjuda eleverna både praktik och teori för vidare studier. En tydligare gymnasial yrkesutbildning med en praktikdel som förläggs på företagen och en teoriundervisning förlagd på skolorna torde kunna bidra till att öka statusen för yrkena och öka intresset hos ungdomar att välja teknik- och industriutbildningar. Fler utbildningsalternativ vad gäller kortare yrkesutbildning inom teknik och industri på gymnasie- eller högskolenivå bör finnas till hands. Kortare och flexiblare yrkesrelaterade utbildningar kan vara en framgångsrik metod att bidra till den framtida kompetensförsörjningen inom industrin och den kvalificerade yrkesutbildningen (KY) utgör ett bra exempel. Idag erbjuds inga utbildningsalternativ inom den reguljära vuxenutbildningen som möjliggör fortbildning eller omskolning mot ett industriarbete. De nuvarande alternativen finns inom ramen för Arbetsmarknadsverkets (AMV) arbetsmarknadsutbildning och omfattar arbetslösa som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen. Industriutbildningarna har länge utgjort en stor del av arbetsmarknadsutbildningen, men AMV har inte som ansvarsområde att som enda aktör svara för dessa typer av utbildningar. Fler utbildningsalternativ inom ramen för det reguljära utbildningsväsendet bör därför erbjudas personer som önskar omskola sig eller skaffa sig en gångbar industriell eller teknisk utbildning. Högskoleutbildningarna måste ses ur ett bredare perspektiv Det rådande konjunkturläget kan ha en stor effekt på valet av utbildning. Det vore därför önskvärt att samtliga berörda parter såväl företag, utbildningsföreträdare, studie- och yrkesvägledare som andra aktörer inom arbetsmarknadsområdet ger en information som blickar bortom de konjunkturella svängningarna inom branschen. De tekniska eller naturvetenskapliga högskoleutbildningarna bör också ses som en viktig ingång till ett flertal andra sektorer eller yrken på arbetsmarknaden. Många av dem som har genomgått en högskoleutbildning inom dessa ämnen är sysselsatta utanför teknik- och industrisektorn. Företag efterfrågar i stor utsträckning personer med teknisk eller naturvetenskaplig utbildning för chefs- och ledarskapsroller eller andra funktioner utanför de rent tekniska. Utveckla samarbetet mellan näringsliv och skola Utbildningar med en närmare förankring till industriverksamheten och systematiska och kontinuerliga kontakter mellan skolorna och företagen ses som viktiga åtgärder för att skapa bättre samarbete mellan bland annat näringsliv och skola. Detta är viktigt att förbättra eftersom samarbetet mellan näringslivet och gymnasieskolan är överlag mycket begränsat: 74 procent samarbetar överhuvudtaget inte med gymnasieskolan enligt AMS enkätundersökning. 12

14 De framgångsrika samarbetena skapas främst via direktkontakter med skolan, t.ex. via studierektorer, yrkes- och studievägledare och lärare. De industriföretag som har egna gymnasieskolor har i regel bättre möjlighet att skapa kontaktnät och påverka andra skolor vad gäller vilka utbildningar som är gångbara inom industrin. En del samarbeten mellan företag och skolor har resulterat i nya gymnasiala utbildningsprogram med inriktningar inom t.ex. teknik och design eller produktionsteknik, vilka är integrerade med de befintliga tekniska och industriella programmen. Intresset för dessa typer av utbildningar har varit stort bland ungdomar, till stor del på grund av en god marknadsföring av både företagen och skolan i regionen. Tydlig information behövs kring morgondagens teknik- och industriyrken Den hittillsvarande informationen till ungdomar om hur dagens industriverksamhet förändrats har varit bristfällig under lång tid. Som enskild aktör har företaget ganska begränsade möjligheter att påverka omgivningen vad gäller attityden till industriyrkena. En grundläggande insats för att förändra attityden är att företagen ger en konsekvent och rättvisande bild av vad ett industriarbete innebär. Budskapet och informationen måste även vara tydligt om vad det verkligen innebär att arbeta inom en industriverksamhet, vilka kompetenskrav som ställs, vilka utvecklingsmöjligheter som erbjuds samt hur arbetsmiljön ser ut idag och framöver jämfört med tidigare. Detta förutsätter dock att företagen verkligen anpassar arbetet och arbetsplatserna för alla oavsett ålder och kön, eftersom bland annat arbetsmiljön är avgörande för att lyckas höja industriyrkenas status. Detta kan ske genom att erbjuda industrianställda en attraktiv arbetsplats, stimulerande arbetsuppgifter och goda kompetensmöjligheter. Lärarnas inställning till och förmåga att förmedla kunskaper inom teknik och naturvetenskap har stor betydelse för barns och ungdomars syn på teknik och naturvetenskap. Det finns riktade projekt för att öka intresset för de tekniska och naturvetenskapliga ämnena, men omfattningen av denna verksamhet är ännu så länge ganska begränsad. Denna bör dock intensifieras och utvecklas redan på lärarutbildningen och inte endast bland yrkesverksamma lärare i grund- och gymnasieskolan. 13

15 Inledning Rapporten Den framtida kompetensförsörjningen inom Teknik och Industri Tillgång och rekryteringsbehov till år 2015 syftar till att ge en beskrivning av aktuella tendenser och trender på arbetsmarknaden kopplat till utbud och efterfrågan på arbetskraft inom den svenska teknik- och industriverksamheten. Ett problem som blir allt mer framträdande på arbetsmarknaden är att tillgången på arbetskraft krymper inom allt fler branscher och yrken, vilket allvarligt kan försvåra möjligheterna att rekrytera efterfrågad arbetskraft. I rapporten analyseras efterfrågan och utbud av arbetskraft i ett långsiktigt perspektiv fram till år Resultaten i denna analys ska ge en indikation på i vilken riktning utvecklingen är på väg när det gäller eventuella underskott eller överskott på arbetskraft inom olika studerade bransch- och yrkesområden. Det relativt långa tidsperspektivet är nödvändigt mot bakgrund av att det tar lång tid att utbilda sig till ett yrke, att förändra utbildningsdimensioneringen inom utbildningsväsendet, att ändra attityder till yrken och att uppnå långsiktiga förändringar i ungdomars utbildnings- och yrkesval. Inom teknik- och industrisektorn är resultaten i föreliggande utbuds- och efterfrågeanalys inte helt entydiga. Men med de förutsättningar som vi känner till visar våra framskrivningar att utvecklingen går mot ett underskott på yrkeserfaren och utbildad arbetskraft under loppet av den undersökta tidsperioden. Analysen utgår ifrån de mönster som gäller för olika arbetsmarknadsrelaterade variabler som påverkar arbetskraftsläget, t.ex. åldersavgångar, utbildningsdimensionering och utbildningsval. Det ska understrykas att denna rapport inte är någon prognos att så här kommer det att bli utan ett scenario om vad som inträffar om inga ytterligare åtgärder vidtas i arbetskraftsfrågan förutsatt att nuvarande mönster på arbetsmarknaden består. Resultaten i rapporten är en signal till olika aktörer som kan påverka utvecklingen inom kompetensförsörjningsområdet om att vidta insatser för att förändra denna bild i syfte att eliminera eventuella underskott på utbildad eller yrkeserfaren personal inom teknik- och industrisektorn. Rapporten har skrivits av Ann-Christin Johnreden förutom det regionala kapitlet som har utarbetats av Anders Pekkari. Torbjörn Israelsson har bistått med framräkningar av personalavgångar inom olika yrken på nationell och regional nivå. Gun Westberg har svarat för rapportens layout. Stockholm i maj

16 1. Metod Den statistiska datan har i huvudsak inhämtats från Statistiska centralbyrån (SCB) och innefattar uppgifter från bl.a. arbetskraftsundersökningen (AKU), registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS), kortperiodisk sysselsättningsstatistik (KS) och befolknings- och utbildningsstatistik. Utbildningsstatistik har även hämtats från Skolverket och Högskoleverket. Därutöver har uppgifter hämtats från olika rapporter om teknik- och industrisektorn i Sverige. Definitionen av teknik- och industrisektorn i denna rapport avser följande branscher (enligt SCB:s SNI-indelning): Branschkod (SNI92) Bransch 10-27, Övrig tillverkning, utvinning, energi och vatten Verkstadsindustri 72 Datakonsulter, dataservicebyråer Naturvetenskapliga FoU-institutioner Tekniska FoU-institutioner Byggkonsultbyråer, tekniska konsultbyråer Tekniska provnings- och analysföretag Analysunderlaget har vidare underbyggts med en enkätundersökning bland industri- och teknikföretag (postenkät med kompletterande telefonintervjuer) samt kompletterande intervjuer med arbetsgivare inom industri- och teknikföretagen (VD/personalchef), sammanlagt 17 i antal. Urvalet för djupintervjuerna har skett i samverkan med branschorganisationerna Teknikföretagen (regionchefer), Metalgruppen samt Almega. Urvalet för enkätundersökningen har skett med hjälp av stratifierat urval från SCB:s Företagsregister. För en närmare teknisk beskrivning av undersökningen och en bortfallsanalys se bilaga 4. Utbuds- och efterfrågebedömningen har utarbetats enligt gängse analysmetodik när det gäller att bedöma långsiktiga utvecklingstendenser avseende tillgången på utbildad arbetskraft inom branscher och yrken. Det framtida rekryteringsbehovet har skattats utifrån en antagen sysselsättningsökning, dels med utgångspunkt från det resultat som har erhållits från enkätundersökningen, dels i samråd med branschorganisationen Teknikföretagen vad gäller antaganden om möjlig sysselsättningsförändring under den studerade perioden. Åldersavgångar har räknats fram utifrån statistik över sysselsatta per ettårsklass och utifrån känt mönster över när personer i realiteten lämnar arbetsmarknaden. Beräkningarna över åldersavgångar bygger på senast redovisade data över i vilken grad personer lämnar ar- 15

17 betsmarknaden före och fram till 65 års ålder. I det regionala kapitlet baseras de beräknade åldersavgångarna på SCB:s RAMS-data för år Därför avses perioden I övriga delar av rapporten baseras alla nationella beräkningar över åldersavgångar på AKU-data och avser perioden Därutöver sker en viss andel avgångar av andra skäl (andelen varierar beroende på yrke och utbildningsnivå), t.ex. att personer byter yrke. Den totala efterfrågan ställs slutligen mot det totala utbudet av utbildade. Tillskottet av utbildade avser examinerade från både högskole- och gymnasieutbildningar. Även examinerade från kvalificerad utbildning (KY) ingår för vissa yrkesgrupper. Utbildningar inom ramen för arbetsmarknadspolitiken ingår däremot inte. Arbetsmarknadspolitiken ansvarar i den mån det är möjligt utifrån regelverket för att bedriva utbildningar som ska korrigera missöverensstämmelser mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft, men den har inget ansvar för att stå för den huvudsakliga och långsiktiga utbildningsförsörjningen inom branscher och yrken. Dessutom ingår högskoleyrken vars utbildningstid är så lång att det inte är rimligt att bedriva dem inom ramen för arbetsmarknadsutbildningen. I beräkningarna av tillskottet av nyutbildade från högskoleutbildningen har antagits att antalet programnybörjare från det senaste läsåret förblir oförändrat under den aktuella prognosperioden. Om det senaste läsåret uppvisar ett extremvärde, har ett genomsnitt beräknats av historiska utbildningsdata. Sedan har hänsyn tagits till aktuell examinationsgrad och andelen sysselsatta inom yrket. Som källa har använts högskolestatistik från Högskoleverket, SCB:s enkät Inträdet på arbetsmarknaden samt data över examinerade från Myndigheten för kvalificerad utbildning. Vad gäller tillskottet från gymnasieutbildningen har hänsyn tagits till framtida elevkullar samt en beräknad andel över hur många som fullföljer de olika gymnasieprogrammen. De källor som ligger till grund är Skolverkets utbildningsstatistik och SCB:s befolkningsprognos. Slutligen bör understrykas att beräkningarna för de olika yrkesgrupperna i denna rapport inte har anpassats till en makroekonomisk analys, vilken utöver vanliga ekonomiska antaganden kring till exempel produktion och produktivitet, också bland annat måste innehålla antaganden hur efterfrågan på och utbudet av arbetskraft kommer att fördelas mellan olika näringsgrenar. Trots dessa begränsningar indikerar ändå rapportens resultat entydigt att delar av teknik- och industrisektorn ställs inför stora utmaningar avseende kompetensförsörjningen. 16

18 2. Teknik- och industrisektorn historik och nuläge Industri Mot en ökad produktivitet Industrins utveckling under 90-talet kännetecknades av en mycket kraftig produktivitetstillväxt. Detta kan åskådliggöras genom att studera hur mycket verkstadsindustrin bidrog till BNP. Inom verkstadsindustrin ökade förädlingsvärdet med 163 procent mellan åren 1993 och BNP ökade med 31 procent under samma period. Den största ökningen stod el- och optikprodukter för (562 procent) varav teleproduktindustrin stod för den största uppgången. Skillnaderna mellan branscherna inom verkstadsindustrin är emellertid stora. Ökningen var lägst inom metall- och maskinindustrin, med 56 respektive 58 procent. 10 Förklaringen till verkstadsindustrins växande bidrag till BNP är att produktiviteten ökade genom en effektivare tillverkning. Den genomsnittliga produktivitetsökningen inom verkstadsindustrin var över 9 procent årligen mellan 1993 och För de tjänsteproducerande verksamheterna var motsvarande ökning endast 2 procent per år. 11 Förädlingsvärde och arbetsproduktivitet per delbransch Mellan minskade förädlingsvärdet stort inom industrin, vilket i huvudsak beror på en nedgång i elektronik- och transportmedelsindustrin. Transportmedelsindustrin står för 15 procent av industrins totala förädlingsvärde och är, trots att det har minskat, den bransch som har högst förädlingsvärde. Förädlingsvärdet, som till stor del är koncentrerad till Stockholms län, har minskat stort, från 13 procent 2000 till 7 procent 2001 av industrin totalt,, vilket beror på att produktionsvärdet har sjunkit och förbrukningen ökat något. 9 Förädlingsvärdet är lika med produktionsvärdet minus industrins förbrukning: kostnader för råvaror och förnödenheter samt inköp av tjänster (exkl. arbetskraftskostnader, avskrivningar och räntor). Produktionsvärdet beräknas som nettoomsättningen justerat för lagerförändringar och aktiverat arbete för egen räkning plus övriga rörelseintäkter (exklusive erhållna bidrag, valutakursvinster och reavinster samt med avdrag för inköp av handelsvaror). 10 Sysselsättningsförändringar inom verkstadsindustrin , AMS-rapport (Uin 2004:2). 11 LU 2003/04 (Bilaga 1-2, Produktivitet och strukturomvandling). Arbetsproduktivitet definieras här som förädlingsvärde per arbetad timme. 17

19 Tabell 2.1. Förädlingsvärdet per delnäring inom industrin, som andel (%) Näringsgren Gruvor och utvinning Livsmedelsindustri Textilindustri Trävaruindustri Massa- och pappersindustri Förlag och grafisk industri Kemisk industri Gummi- och plastindustri Jord- och stenindustri Stål och metallindustri Metallvaruindustri Maskinindustri Elektronikindustri Transportmedelsindustri Övrig tillverkningsindustri Industrin totalt Källa: SCB (Företagsstatistik) Den kemiska industrin har haft den största ökningen, från 9 till 12 procent.de branscher som svarar för den lägsta andelen av industrins totala produktionsvärde är gruvor och utvinning samt textilindustrin. 12 Förädlingsvärdet i relation till antalet anställda ger ett mått på arbetsproduktiviteten. Det krävs en större arbetsproduktivitet i kapitalintensiva branscher, eftersom kostnaderna för genomförda investeringar i maskinutrustning och produktutveckling måste täckas. 12 Svensk industri. Enligt företagsstatistik 2001, SCB (Statistiska meddelanden). 18

20 Tabell 2.2. Förädlingsvärdet per anställd inom industrin, tkr Näringsgren Gruvor och utvinning Livsmedelsindustri Textilindustri Trävaruindustri Massa- och pappersindustri Förlag och grafisk industri Kemisk industri Gummi- och plastindustri Jord- och stenindustri Stål och metallindustri Metallvaruindustri Maskinindustri Elektronikindustri Transportmedelsindustri Övrig tillverkningsindustri Industrin totalt Källa: SCB (Företagsstatistik) Den högsta arbetsproduktiviteten finns inom kemisk industri och massa- och pappersindustri. I dessa branscher har förädlingsvärdet per anställd ökat mest, vilket troligen är en följd av att det inom dessa branscher gjorts omfattande investeringar de senaste åren. Jämfört med 2000 har arbetsproduktiviteten inom den kemiska industrin ökat kraftigt och ligger nu högre än inom pappersindustrin. Inom elektronikindustrin har det däremot skett en kraftig nedgång av arbetsproduktiviteten. Arbetsproduktiviteten har minskat med hela 55 procent mellan 2000 och 2001 och är den bransch som har klart lägst värde. 19