kom pe t e n sför s örj n i ng i Dalarnas län fa k ta o c h föru t s ät t n i nga r

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "kom pe t e n sför s örj n i ng i Dalarnas län fa k ta o c h föru t s ät t n i nga r"

Transkript

1 kom pe t e n sför s örj n i ng i Dalarnas län fa k ta o c h föru t s ät t n i nga r 1

2 Innehåll 1 Inledning Sammanfattning Metod Statistiken Intervjustudien Begrepp Utbildningsformer inom det formella utbildningssystemet Dalarna i siffror Näringslivsstruktur Demografiska förutsättningar Arbetslöshet Utbildning Utbildningsnivå Grundskola och gymnasium Vuxenutbildning Folkhögskola Yrkeshögskoleutbildning och Kvalificerad yrkesutbildning Universitet och Högskola Etablering på arbetsmarknaden efter utbildning Prognos för arbetskraften i Dalarnas län Åsikter om läget i Dalarna Efterfrågan på arbetskraft Arbetskraftsbrist trots arbetslöshet Utbildning Problembild Samverkan, den stora möjligheten till utveckling...50

3 6 Diskussion Dalarnas förutsättningar Kompetensförsörjningen den stora utmaningen Behovet av utvecklad utbildning Behov av en gemensam dialog runt kompetensförsörjning Kunskap om karriärvägar mot branscher och yrkesområden Resurser i skolan Utvecklad syn på kompetensutveckling Ny syn på arbetskraften nödvändig Utmaningarna kräver samverkan och gemensamma satsningar Forum för kompetensförsörjningsutveckling Bygg- och fastighetssektorn Utvecklade bolag, nätverk och kluster i Dalarna Yrkesnämnder College Övriga Kompetensplattformar för samordning en möjlig lösning?...60 Bilagor

4 1 Inledning Kompetensförsörjning är ett prioriterat och viktigt område för Region Dalarna. Ska länet kunna utvecklas och ha fortsatt tillväxt måste vi också se till att vår kompetensförsörjning fungerar. Idag är frågan aktuell i Dalarna, Sverige och i Europa. Vi brottas alla med en åldrande befolkning och mindre ungdomskullar som kommer in på arbetsmarknaden. Dalarna står, som resten av landet, inför en stor utmaning under de närmaste åren. Totalt kommer ungefär personer att behöva ersättningsrekryteras eller rekryteras som en följd av generationsväxlingen och företagens tillväxt. Detta faktum är utmanande på flera sätt. Antalet unga som träder in på arbetsmarknaden under perioden är inte tillräckligt för att täcka behovet. Det är inte heller klart att alla unga kommer att kunna matchas till dessa arbetstillfällen, på grund av skillnaden mellan arbetsmarknadens behov och ungdomarnas utbildningsnivå. Detta visar att kompetensförsörjningsfrågan, oavsett om det gäller utbildningen av unga, fortbildning av anställda eller vidareutbildning av arbetslösa, är mycket viktig för Dalarnas framtida utveckling. Region Dalarna har sedan flera år arbetat med kompetensförsörjning. Fram till 2009 var arbetet främst inriktat mot skola och utbildning för att därefter ändras till ett mer övergripande ansvar för regionens kompetensförsörjning. För att kunna arbeta strategiskt med frågan måste vi ha ett underlag som ger en bild av Dalarnas arbetsmarknad och vårt utbildningsutbud. Därför har Region Dalarna som ett av landets Regionala samverkansorgan fått i uppdrag av regeringen att etablera regionala kompetensplattformar. Syftet med kompetensplattformarna är att bidra till: Ökad kunskap och översikt inom kompetensförsörjnings och utbildningsområdet Samordning av behovsanalyser Ökad samverkan kring kompetensförsörjning och utbildningsplanering Ökad kunskap om utbud och efterfrågan av utbildningsformer Att etablera kompetensplattformen i Dalarna innebär att vi behöver skapa en ny struktur för att kunna uppfylla regeringens krav och att hitta våra lösningar på de effekter som generationsväxlingen förväntas ge. Samtidigt som generationsväxlingen pågår finns planerade satsningar och investeringar i flera delar av länet som ytterligare förstärker behovet av tillgång på kompetent arbetskraft. Genom att kartlägga och samla fakta har Region Dalarna tagit fram ett kunskapsunderlag om Dalarnas förutsättningar, möjligheter och utmaningar. Materialet ska ses som en samlad basinformation om Dalarnas arbetsmarknad, näringsliv, demografiska förutsättningar och utbildningsnivån i länet. Rapporten innehåller statistik, analys och även en intervjudel för att ytterligare fördjupa underlaget. Med utgångspunkt i frågeställningar som väcks i rapporten kommer vi att fortsätta vårt arbete med branschspecifika undersökningar. Inriktningen på de fortsatta undersökningarna kommer att vara ett efterfrågeperspektiv och förväntas ge underlag för att förbättra matchningen mellan utbud och efterfrågan, något som är avgörande för Dalarnas fortsatta utveckling. 4

5 2 Sammanfattning Denna rapport är resultatet av en kartläggning och analys av arbetsmarknaden i Dalarna. För att skapa en bild av länet som har både bredd och djup har både statistik och intervjuer använts. Den statistik som har använts samlades in utifrån fem övergripande teman: Näringslivsstruktur Demografiska förutsättningar Arbetslöshet Utbildning Prognos för Dalarnas län Intervjupersonerna i kartläggningen är företrädare för näringsliv, offentlig sektor, utbildning, Arbetsförmedlingen och från samverkansgrupperingar. Intervjuerna finns redovisade i sin helhet i Bilaga 3. De branscher som finns representerade är: Bygg- och fastighetssektorn Maskinentreprenörerna Transportnäringen Industri Stålbranschen Vård och Omsorg its, Intelligenta transportsystem Handel Besöksnäringen Gruvnäringen Undersökningen visar utmaningar för Dalarna som en följd av generationsväxling och tillväxt. Den prognos som förutspår behovet av och tillgången till ny arbetskraft visar att det finns ett stort underskott av arbetskraft under de närmaste åren. Alla branscher står inför utmaningen att genomföra ett generationsskifte och i undersökningen identifieras en mängd olika behov, alla kopplade till arbetskraft med rätt kompetens. Kompetensfrågorna kommer därför sannolikt att bli avgörande för regionens utveckling. Kartläggningen visar ett behov av att utveckla dialog och samverkan runt kompetensförsörjning där resurser för samordning och utveckling mellan utbildning och arbetslivet inom respektive bransch ses som avgörande. Vidare beskrivs att kunskapen om karriärvägar och efterfrågan på arbetskraft inom olika branscher och yrkesområden behöver höjas för att öka rekryteringen till utbildningar inom bristyrken. Utveckling av en regelbunden samverkan mellan skola och näringsliv, från grundskolenivå, kopplat mot ämnena i skolan bidrar till ökad kunskap om yrkesområden och en ökad förståelse för utbildningsinnehållet. Arbetslivets representanter uttrycker i intervjuerna en vilja att bidra med resurser i samverkan med utbildare för att höja elevernas kompetensnivå. En ny syn på arbetskraften som en resurs inom kompetensförsörjning beskrivs som nödvändig för att öka arbetslösas 5

6 möjligheter till kompetensutveckling via utbildning och validering. Kompetensutveckling i arbetslivet behöver också lyftas som utvecklande för såväl arbetsplatserna som för individen. Nya svenskar står för stor inflyttning till länet och behovet av mångfald på arbetsplatserna finns bland annat inom exportområdet. Kunskapen om hur systemen för Svenska för invandrare (Sfi), språkpraktik och integration fungerar bör öka för att fler arbetsgivare ska kunna ta emot personer för praktik eller instegsjobb. Samverkan runt utbildningsfrågor finns i flera fall på agendan i Dalarna. Kartläggningen visar att frågorna måste lyftas, utvecklas och samordnas för att motverka att konkurrensen om elever, yrkeslärare och arbetskraft i länet utarmar kvalité och bredd både utbildningsoch arbetsmarknadsmässigt. Gemensamma strategier bör eftersträvas där länets viktiga näringar identifieras och matchas kompetensmässigt och geografiskt mot utbildningsanordnare på alla nivåer för att bidra till en gemensam kompetensförsörjningsmodell som kommer hela länet till godo. Med utgångspunkt från det goda arbete som idag bedrivs inom befintliga forum för kompetensförsörjning i Dalarna kan en kompetensförsörjningsmodell utvecklas. De erfarenheter som branschorganisationer och företag samt regionala utvecklingssatsningar gjort samt de arbetssätt som utvecklats medverkar till en samlad bild av behov och tillgångar. En gemensam bild av resurser och behov bidrar till exempel att stötta beslutsfattare i politiska råd och nämnder inom utbildning och kompetensförsörjning inklusive Arbetsförmedlingen, i planering och samordning av utbildningsformer, utbildningsinnehåll och utbildningsinsatser. Slutsatser: Utbildningsnivån i Dalarna motsvarar inte näringslivets behov av kompetens och behöver höjas. En utveckling av utbildnings- och karriärvägar utifrån ett arbetskraftsbehov kommer att innebära att fler innevånare i framtiden har högre utbildning, bland annat från Högskolan Dalarna. Utbildning medverkar till att utveckla arbetslivet när den utformas och anordnas med utgångspunkt från branschernas behov av rätt kompetens vid rätt tidpunkt. En gemensam översyn av behoven, branscherna och utbildarna emellan, bidrar till att utbildningsmodeller kan anpassas för att möta arbetslivets behov av flexibla utbildningsinsatser. En kompetensplattform med ett gemensamt kompetensförsörjningskansli i Dalarna skapar möjligheter att lyfta samverkans- och utvecklingsprocessen till ett överskådlig nivå och struktur, för att påverka ekonomiska förutsättningar och för en effektivare fördelning av utbildningsutbudet. Ett regionalt branschforum sammansatt av representanter från näringslivet underlättar samverkan runt utbudet av utbildningar. I samverkan med kansliet kan branschforumet bidra med input mellan branschområdena och att skapa en kvalitetsstämpel i kompetensförsörjningsarbetet för branschen. Ett regionalt utbildningsforum kan utvecklas enligt samma princip med representanter från utbildningsväsendet. För utbildningsanordnare bidrar denna samverkan till att öka kunskap om fler yrkeskategorier, öka marknadsföring mot branscherna och att skapa legitimitet och konkurrenskraft hos utbildaren via en gemensam planering av utbildningsutbudet mot efterfrågat innehåll. En branschvis samverkan mellan utbildare och arbetsliv kan medverka till att gemensamma resurser avsätts för samordning och utveckling. Denna resurs arbetar förslagsvis utifrån ett gemensamt uppdrag och mandat från utbildare och branschen. 6

7 3 Metod För att skapa en bild av länet som har både bredd och djup har såväl statistik som intervjuer använts. Kartläggningen har framför allt utgått från statistik som idag finns tillgänglig och för att öka möjligheten att förstå och förstärka underlaget har även intervjuer genomförts. Genom att genomföra intervjuer med nyckelpersoner i regionen har den statistiska bilden kompletterats och en mer fördjupad analys kunnat genomföras Statistiken Under våren 2012 genomfördes en genomgång och sammanställning av statistik. Den statistik som har använts samlades in utifrån fem övergripande teman: Näringslivsstruktur Demografiska förutsättningar Arbetslöshet Utbildning Prognos för Dalarnas län En del av denna statistik fanns att tillgå hos Region Dalarna eller samarbetspartnern Arbetsförmedlingen. Mycket är dock insamlat från till exempel scb, Sveriges Kommuner och Landsting, Skolverket och hos respektive huvudman när det gäller till exempel studenter vid högskolan och folkhögskolorna Intervjustudien Totalt har 27 intervjuer genomförts under våren, med sammanlagt 30 olika personer. Intervjupersonerna är företrädare för näringsliv, offentlig sektor, utbildning, Arbetsförmedlingen och samverkansgrupperingar. Region Dalarna har gjort urvalet av intervjupersoner och de branscher som finns representerade är: Bygg- och fastighetssektorn Maskinentreprenörerna Transportnäringen Industri Stålbranschen Vård och Omsorg its, Intelligenta transportsystem Handel Besöksnäringen Gruvnäringen De flesta intervjuerna har genomförts på intervjupersonernas arbetsplats i Dalarna. Några telefonintervjuer har också genomförts. De frågor som intervjupersonerna har reflekterat över är: 7

8 vilka kompetensbehov finns i branschområdet? hur ser arbetet med att möta rekryterings- och utbildningsbehoven ut? hur ser samverkan skola arbetsliv ut? vilka samverkansgrupperingar arbetar med kompetensfrågorna? vilka behov av utveckling finns inom branschområdet? Intervjuerna har spelats in och har sedan sammanställts i texter i ett intervjuformat. Intervjupersonerna har tagit del av intervjutexterna för att reflektera över innehållet samt för att få möjlighet att ändra felaktigheter och missuppfattningar, stryka material som inte är relevant och göra tillägg. Intervjutexterna har därefter omarbetats till referat. Korta kompletterande intervjuer har genomförts med några av intervjupersonerna. I syfte att beskriva och förklara vissa uppgifter från intervjuerna har även kompletterande bakgrundsfakta lagts till. Dessa fakta har hämtats från organisationer som verkar inom kartläggningsområdet. De lokala sammanhang intervjuerna är gjorda i begränsar till viss del möjligheten att dra generella slutsatser av resultatet. Det som visas i resultat, slutsatser, analys och diskussion ska betraktas som specifikt för branscherna och för regionen men det är, trots det begränsade sammanhanget, relevant för det arbete som pågår över hela landet inom frågor som berör kompetensförsörjning Begrepp I rapporten förekommer flera begrepp som används för att beskriva olika företeelser inom området. Nedan förklaras några av dessa begrepp. College är en samverkansform på regional och lokal nivå mellan utbildningsanordnare och arbetsliv inom ett yrkes- eller branschområde. Syftet är att branschen och utbildarna tillsammans kan skapa utbildningar som motsvarar branschbehov och utbildningsresurser. Anställda skall också kunna får del av dessa resurser. Ett annat syfte är också att planering och administration av bland annat arbetsplatsförlagd utbildning (apl) ska underlättas av collegeformen. Generationsväxling innebär omsättning på arbetsmarknaden när anställda pensioneras och ersätts med ny personal. Karriär beskriver utveckling i yrkeslivet vilken kan ske på flera olika sätt. Karriär kan beskrivas via tydliga karriärvägar och definierade karriärsteg kopplade till utbildning. Kluster En klusterorganisation bygger på ett organiserat utvecklingsarbete knutet till ett gemensamt verksamhetsområde. Samarbetet mellan företag och myndigheter och/eller forsknings- och utbildningsinstitutioner sker i syfte att stärka ett klusters tillväxt och konkurrenskraft. Kompetensförsörjning handlar om att tillgodose både företag och offentlig sektor med den arbetskraft och den kompetens som efterfrågas samt att tillgodose behovet av nya företag och entreprenörer, exempelvis genom utbildnings- eller rekryteringsstrategier. Ny- och ersättningsrekrytering när ett rekryteringsbehov uppstår vid ett företag, exempelvis vid en produktionsökning, är lösningen ofta en nyrekrytering. Vid nyrekrytering 8

9 finns det en medvetenhet när det gäller behovet av ett par års upplärningstid på företaget utöver erforderlig utbildnings- och erfarenhetsbakgrund. När någon slutar eller pensioneras finns istället ett behov av ersättningsrekrytering. Ersättningsrekryteringar har också ett fokus på rätt kompetens och erfarenhet men till skillnad från nyrekrytering finns krav på en djupare, bredare eller specialiserad branschkunskap och erfarenhet som motsvarar den kompetens som lämnar företaget. Programråd ett organ inom utbildning där utbildningsanordnare och företagen inom ett yrkes- eller branschområde samarbetar i genomförandet av utbildningar. Rådens uppgift är bland annat att: diskutera utbildningens kvalitet och innehåll skapa möjligheter för kontaktskapande mellan skolan och arbetslivet, exempelvis att skaffa platser till arbetsplatsförlagda utbildningsdelar och lärlingsutbildningar, det kan även gälla att hitta nya samverkansformer för att påverka innehållet i utbildningen i skolan, i företag och på andra arbetsplatser ge förslag till lokala mål för utbildningen Validering innebär en bedömning av en individs kunskaper och kompetens, oavsett hur, var eller när de har förvärvats i det formella utbildningssystemet eller på annat sätt, inom Sverige eller utomlands, nyligen eller för länge sedan. Myndigheten för Yrkeshögskolan har i uppdrag att samordna och stödja en nationell struktur för validering. Myndighetens arbete består till största delen av att ge information om validering i Sverige. I den nationella strukturen för validering är ansvaret fördelat på olika aktörer, bland annat ett antal olika myndigheter. De olika myndigheterna har olika uppdrag rörande validering. Möjligheter till validering av reell kompetens finns: inom den kommunala vuxenutbildningen inom yrkeshögskolan inom högre utbildning på universitet och högskolor enligt branschmodell Inom utbildningssystemet sker oftast validering av reell kompetens mot utbildnings-/ kursmål. Validering kan också ske enligt branschmodell mot yrkesnämndernas framtagna yrkes- eller kompetenskrav. Yrkesvidd är ett mått på variationen på arbetsmarknaden i en region där antalet yrken som har minst 100 utövare räknas Utbildningsformer inom det formella utbildningssystemet Kompetensförsörjning är en fråga som av naturliga skäl har mycket fokus på formell utbildning. Utöver utbildningar inom det formella systemet erbjuder även Arbetsförmedlingen ett antal utbildningar som upphandlas av olika aktörer. För att underlätta läsningen av rapporten presenteras här en kort beskrivning av de utbildningsformer som finns inom det formell utbildningssystemet. 9

10 Gymnasieskola Gymnasieskolan reformerades 2011 och den består idag av 18 nationella program vilka är fördelade på tolv yrkesprogram och sex högskoleförberedande program. Utbildning på ett yrkesprogram ska uppfylla kompetenskrav för yrkesarbete men elever på ett yrkesprogram har också möjlighet att läsa in grundläggande högskolebehörighet under gymnasieutbildningen. De högskoleförberedande programmen ska förbereda eleverna för högskolestudier. De gymnasiegemensamma ämnena läses av alla gymnasieelever medan programgemensamma ämnen ger ett program dess karaktär. För yrkesexamen och högskoleförberedande examen krävs poäng varav ska vara godkända. Arbetsplatsförlagt lärande (apl) ska erbjudas på alla yrkesprogram i minst 15 veckor. Inom den gymnasiala lärlingsutbildningen ska minst hälften av utbildningen vara arbetsplatsförlagd. Huvudmannen ansvarar för att platser för apl administreras samt i vilken omfattning apl ska erbjudas på högskoleförberedande program. Ett lokalt programråd ansvarar för att samverkan med arbetslivet i utbildningsfrågor etableras. Vuxenutbildning Den kommunala vuxenutbildningen är likvärdig gymnasieutbildning men är istället kursutformad. Kursplaner och betygskriterier inom kommunal vuxenutbildning är nationella. Sammanlagt gymnasiepoäng ger rätt till slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning. Den 1 juli 2012 börjar reformen Vux12 gälla. Den nya skollagen, de nya ämnes- och kursplanerna samt kunskapskraven för betygsskalan ska tillämpas på kommunal vuxenutbildning. Yrkesvux är en satsning på yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning fram till Syftet är att möta kompetensbehov med yrkesutbildning bland annat genom att erbjuda personer utan gymnasiekompetens att läsa in en yrkesutbildning. Skolverket finansierar studieplatser inom gymnasial vuxenutbildning under Folkhögskola Folkhögskolorna finansieras genom statsbidrag och landstingsbidrag och har stora möjligheter att sätta sin prägel på verksamheten genom egna kursutbud och sina profiler utan att styras av centrala läroplaner. Allmän kurs på folkhögskola motsvarar grundskole- och gymnasienivå. Folkhögskolans Behörighetsgivande kurser ger inga betyg men skolorna kan utfärda intyg om grundläggande behörighet för högskolestudier som motsvarar gymnasieskolans och vuxenutbildningens. Folkhögskolans Profilkurser motsvarar eftergymnasiala yrkesutbildningar. Dessa kurser ger inte några akademiska högskolepoäng men kräver antingen yrkesexamen eller högskoleförberedande examen från gymnasieskolan för deltagande. Vissa folkhögskolor har en akademisk samverkan där antingen en högskola examinerar vissa delkurser eller tillgodoräknar vissa delar av en folkhögskolekurs som högskolepoäng. Yh-utbildning Yrkeshögskolan omfattar två utbildningsformer: Kvalificerad yrkesutbildning (Ky-utbildning). Ky-utbildning kommer att finnas kvar 10

11 fram till och med 2013 och ersätts av Yh-utbildning som i stort bedrivs på samma sätt. Yrkeshögskoleutbildning (Yh-utbildning). Yrkeshögskoleutbildningar som är minst ett år långa kan avslutas med en examen: Kvalificerad yrkeshögskoleexamen. Kräver minst 400 Yh-poäng, det vill säga två års heltidsstudier Yrkeshögskoleexamen. Kräver minst 200 Yh-poäng, det vill säga ett års heltidsstudier Det som utmärker Yh-utbildningar är att de är utformade efter arbetslivets behov av kvalificerad eftergymnasial yrkeskompetens. De flesta av Yrkeshögskolans utbildningar innehåller Lärande i arbete (lia) som omfattar praktiskt lärande på en arbetsplats. Grundläggande behörighet för Yh-utbildning är slutbetyg från gymnasieskolan med minst gymnasiepoäng eller motsvarande plus de kunskaper i svenska som krävs. Flera utbildningar har krav på särskilda förkunskaper utöver den grundläggande behörigheten bland annat från arbetslivet. Sfi svenskundervisning för invandrare Svenskundervisning för invandrare är en egen skolform som erbjuder grundläggande utbildning i svenska språket för vuxna som inte har svenska som modersmål. Planeringen av utbildning sker i samråd med Arbetsförmedlingen om invandraren är i arbetsför ålder. Personer som fyllt 16 år erbjuds ett introduktionsprogram som innehåller svenskundervisning för invandrare (sfi) enligt skollagen, praktik i den utsträckning som är möjlig, orientering om svenska samhällsförhållanden och svenskt samhällsliv samt information om vardagslivet i en kommun och andra liknande förhållanden. Sfi kan också utföras inom vuxenutbildningens regi, via upphandling mot utbildningsföretag eller av Folkhögskola. Universitet och Högskolor Universiteten och högskolorna ska bedriva utbildning och forskning samt samverka med det omgivande samhället genom att bland annat samarbeta med företag och myndigheter. Staten är ansvarig för högskolornas verksamhet och Högskoleverket är en av de myndigheter som bidrar till utvecklingen inom högskoleområdet. Högre utbildning delas in i grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå och bedrivs i form av kurser vid universitet, högskolor och hos enskilda utbildningsanordnare som har examensrätt. Utbildningsprogram består av bestämda kurser men en student kan också på egen hand läsa fristående kurser som leder till en generell examen. 11

12 4 Dalarna i siffror I detta kapitel presenteras det som framkommit i den undersökningen av statistiken utifrån fem teman: Näringslivsstruktur Demografiska förutsättningar Arbetslöshet Utbildning Prognos för Dalarnas län Dessa teman är valda av Region Dalarna för att de representerar en bred bild av läget när det gäller arbetsmarknad och kompetensförsörjning. Frågan om kompetensförsörjning innebär ett växelspel mellan de behov som finns i näringslivet (när begreppet används på ett sätt som även inkluderar offentliga arbetsgivare) och de förutsättningar som finns hos arbetskraften att uppfylla dessa behov. När bilden är tydlig av näringslivets behov och arbetskraftens förutsättningar, både demografiskt och kompetensmässigt, går det att se vilken typ av matchning som finns mellan näringsliv och arbetskraft. Med hjälp av en sådan bild är det därefter möjligt att ta beslut som skapar större matchning i framtiden. I kapitlet presenteras fakta inom de olika temana var för sig. Ibland görs historiska jämförelser och ibland jämförs Dalarna med riket eller de jämförbara länen i närområdet. Detta för att placera Dalarnas situation i ett sammanhang. Kapitlet kan läsas dels för att få en bred bild av läget, och dels för att få detaljerade uppgifter om specifika områden. De fakta som presenteras i kapitlet används i kapitel 6 tillsammans med det som framkommit i intervjuerna för att analysera läget i Dalarna Näringslivsstruktur Dalarna är ett län som traditionellt förknippas med tillverkningsindustri, stål, papper, skog och gruvnäring. Statistiken visar att så fortfarande är fallet, men att industrins betydelse som arbetsgivare har minskat och kan komma att minska ytterligare i framtiden. Yrkesvidden i länet är stor jämfört med andra län, och det finns många branscher förutom industrin som sysselsätter många personer. Tjänstesektorn är ett branschområde vars betydelse kan komma att öka. Besöksnäringen är en bransch som är svår att fånga på ett korrekt sätt statistiskt men som har stor betydelse för länet. De stora företagen har en förmåga att finnas i människors medvetande och forma deras bild av länet. I Dalarna finns dock också många företag med få eller inga anställda, som tillsammans sysselsätter många personer. Dessa företag har en potential att få ännu större betydelse för arbetsmarknaden. I ett mindre företag, speciellt i tjänstesektorn, är ökad omsättning ofta synonymt med ökat behov av arbetskraft. Ökad omsättning i ett stort företag, speciellt inom industrin, kan däremot vara kopplat till teknisk utveckling som innebär att behovet av arbetskraft minskar. Nedan följer en statistisk beskrivning av Dalarnas näringslivsstruktur. 12

13 Antal arbetsställen november 2011 A Jordbruk, skogsbruk och fiske B Utvinning av mineral Antal anställda Totalt C Tillverkning D Försörjning av el, gas, värme och kyla E Vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshantering och sanering F Byggverksamhet G Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar H Transport och magasinering I Hotell- och restaurangverksamhet J Informationsoch kommunikationsverksamhet K Finans- och försäkringsverksamhet L Fastighetsverksamhet M Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik N Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster

14 O Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring P Utbildning Q Vård och omsorg; sociala tjänster R Kultur, nöje och fritid S Annan serviceverksamhet källa: region dalarna I tabellen ser vi Dalarnas arbetsställen fördelade efter bransch och hur många anställda de har. Tabellen visar att det i länet finns drygt tio riktigt stora arbetsställen och ett trettiotal som är relativt stora. Vård och omsorg står för många av de större arbetsställena, men även utbildningssektorn har ett antal stora arbetsställen i länet. Tillverkningsindustrin är den bransch som har flest riktigt stora arbetsställen och det finns också ett stort antal som är relativt stora. Även om de stora företagen är mycket tongivande som arbetsgivare är antalet företag med färre anställda mycket stort och sysselsätter tillsammans en stor andel av arbetskraften. Småföretagandet utvecklas också vilket gör att fler personer hittar alternativa sätt att försörja sig. Ett sådant exempel är kombinatörer, som både har en anställning och driver ett företag. En positiv utveckling för denna typ av företag kan innebära en utveckling av arbetsmarknaden på flera sätt. Framgångsrika kombinatörer kan välja att försörja sig helt som företagare, och således lämna sin tidigare plats som anställd öppen för andra. En annan möjlighet är att de utökar sin verksamhet med en eller flera anställda. När det gäller de mindre arbetsgivarna är jordbruk, skogsbruk och fiske dominerande. Övriga branscher där det förutom större aktörer finns många arbetsställen med få anställda är bygg, handel, motorfordonsförsäljning och service, fastighet och juridik, ekonomi samt vetenskap och teknik. Dalarna är landets i särklass ledande besökslän utanför de tre storstadsområdena och ett av Sveriges absolut starkaste varumärken. Denna omfattande och betydelsefulla besöksnäring står inför mycket stora investeringar. I Dalarna finns redan norra Europas största vinterdestination och Dalarnas ställning som dominerande besöksmål i Sverige utanför storstadsområdena kommer i en nära framtid att utvecklas och stärkas ytterligare. De planerade investeringarna inom besöksnäringen uppgår till nästan tio miljarder kronor under de närmaste åren, vilket skapar ytterligare drygt arbetstillfällen. I och med dessa investeringar spås branschen omsätta sju miljarder och sysselsätta ca människor. De planerade investeringarna sker främst i de välkända destinationer som Dalarna har. Besöksnäringen är dock en svår bransch att beskriva eftersom den inte finns som egen kategori i branschstatistik. Företag inom branschen återfinns i andra, övergripande kategorier. Dessutom har det stora antalet besökare till länet betydelse för många företag som verkar inom andra branscher. Det kan exempelvis handla om transport av besökare, 14

15 tillverkning av produkter som är kopplade till besöksnäringen, restaurangverksamhet och liknande. Den exakta påverkan som besökarna har på länets näringsliv och arbetsmarknad blir därmed närmast omöjlig att beskriva. De fem största företagen i Dalarna samt fem jämförelselän Dalarna Uppsala Sörmland Örebro Västmanland Gävleborg 1 ABB SANDVIK CORO- MANT 2 SSAB TUN- NPLÅT 3 OUTOKUMPU STAINLESS SSAB OX- ELÖSUND GE HEALTHCARE VOLVO CON- STRUCTION FORSMARKS KRAFT ASSISTANSIA ABB SANDVIK MATERIALS ATLAS COPCO SECO TOOLS ERICSSON SAMHALL SAMHALL ICA IGGESUND PAPERBOARD 4 STORA ENSO POSTEN COOP TRANSCOM BOMBARDIER SAMHALL 5 SAMHALL ISS FACILITY H & M AHLSELL VOLVO POWERTRAIN SVENSKA FÖNSTER källa: region dalarna De stora tillverkningsindustriernas dominans ses tydligt när de fem största företagen i Dalarna jämförs med de fem största företagen i andra jämförbara län. Dalarna inrymmer bland annat stora och viktiga exportföretag vars ekonomiska aktiviteter har en avgörande betydelse för landets ekonomiska utveckling. En mycket stark basindustri med flertalet företag finns i Dalarna och en fortsatt stark utveckling kan påräknas med de omfattande investeringar som pågår och planeras. Dalarna är Sveriges fjärde största exportlän med drygt en fjärdedel av Sveriges stål- och metallindustri och ca tio procent av Sveriges skogsproduktion. Stål- och metallindustrin är en bransch som utvecklas mycket starkt i Sverige. Det är därför av största vikt att betona Dalarnas exportindustris betydelse för att skapa ekonomiska resurser för hela Sveriges utveckling. Dalarnas världsledande basindustri befinner sig i ett expansivt skede med investeringar på ca en miljard kronor per år under 2000-talet och fortsatta planerade miljardinvesteringar under de kommande fem till åtta åren på mer än 20 miljarder i ökad produktionskapacitet. Företagen är av tradition starkt inriktade mot export och investeringarna har därför ytterligare ökat exponeringen mot exportmarknaden. Utvecklingen av tillverkningsindustrin har stor betydelse för de många människor som är anställda inom denna bransch. I dessa teknikbaserade industrier innebär dock en positiv utveckling mot mer livskraftiga företag inte sällan att antalet anställda minskar. Ökad omsättning är ofta kopplat till tekniska investeringar och effektivisering som leder till att färre anställda behövs. Att de största företagen i länet finns inom denna typ av branscher innebär troligen att de största företagens betydelse som arbetsgivare inte kommer att öka i framtiden. En viktig aspekt av hur näringslivet är uppbyggt är hur arbetskraften fördelas mellan olika branscher. En tabell som beskriver den exakta fördelningen av sysselsatta i olika 15

16 branscher finns i Bilaga 1. Den visar utvecklingen av branscherna som arbetsgivare under 2000-talet och innehåller också en prognos för situationen Denna statistik stärker bilden av industrin som en viktig arbetsgivare. Prognosen visar dock att industrins betydelse som arbetsgivare kommer att minska i framtiden. Den allmänna industrin minskar avsevärt, och den mer specifika stålindustrin likaså. Vissa branscher kommer på sikt att få ökad betydelse som arbetsgivare, det vill säga sysselsätta en större andel av arbetskraften än de gör idag. Ökningar kan ses inom till exempel bygg och vissa delar av omsorgen. Företagstjänster, som till exempel revision och olika typer av konsulttjänster, är ett område som spås få ökad betydelse i framtiden. En ytterligare påverkansfaktor är de planerade satsningarna inom gruvindustrin. Dels investerar Boliden i sin verksamhet i Garpenberg och det finns långt framskridna planer på att starta gruvdrift på tre orter i Ludvika kommun. Dessa planerar att starta verksamhet under Yrkesvidd Antal yrken i länen med minst 100 utövare i respektive yrke Västra Götalands län 299 Stockholms län 293 Skåne län 271 Östergötlands län 212 Jönköpings län 199 Örebro län 191 Hallands län 188 Uppsala län 187 Dalarnas län 183 Gävleborgs län 175 Västerbottens län 175 Västmanlands län 174 Värmlands län 173 Västernorrlands län 173 Norrbottens län 172 Södermanlands län 167 Kalmar län 166 Kronobergs län 152 Blekinge län 130 Jämtlands län 118 Gotlands län 50 källa: arbetsförmedlingen 16

17 Denna tabell visar yrkesvidden för de svenska länen. Yrkesvidden är ett mått på variationen på arbetsmarknaden där antalet yrken som har minst 100 utövare räknas. Ingen viktning görs för att skapa jämförbarhet mellan större och mindre län, vilket bör tas i beaktande när Dalarna jämförs med andra län. Variationen på arbetsmarknaden är av naturliga skäl störst i storstadsregionerna, på grund av deras stora befolkningsmängd och förmåga att fungera som noder för yrken med relativt få utövare i ett nationellt perspektiv. Dalarnas län har dock en yrkesvidd som är högre än flertalet av de geografiskt närliggande län som är jämförbara, endast Örebro län har högre yrkesvidd Demografiska förutsättningar Befolkningsunderlaget är en viktig faktor när det gäller kompetensförsörjning. Antalet personer i arbetsför ålder som bor i en region kan ses som den första förutsättningen för att nå en situation där näringslivets behov kan mötas av en arbetskraft som har en lämplig sammansättning. Både för få och för många personer i regionen givet behoven innebär problematik. Det finns förstås mycket förutom demografiska förutsättningar som avgör hur väl kompetensförsörjningen fungerar. De personer som finns i arbetskraften ska också ha kompetens och förmågor som matchar näringslivets behov. Att förstå en regions demografiska förutsättningar kan dock ses som en grund i analysen. Dalarna har som många andra län i Sverige en stor utmaning i en minskande befolkning. Prognosen för tiden fram till 2030 är en nedgång till omkring personer. Det finns också i den demografiska utmaningen ett underskott på unga för att ersätta de som pensioneras. Under den närmaste tiden kommer situationen att vara mycket svår, för att efter 2016 bli något mindre akut. Nedan följer en statistisk beskrivning av Dalarnas demografiska förutsättningar. Folkmängd för Dalarnas kommuner 2011 Folkmängd Sverige Dalarna Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung-Sälen Mora Orsa

18 Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen källa: scb I tabellen kan tydligt ses att många kommuner i Dalarna har en liten befolkning. Jämfört med 2010 minskar befolkningen något, både i länet i stort och i många kommuner. Ett fåtal kommuner har en positiv men mycket modest befolkningstillväxt. Befolkningen flyttar ut från länet eller till kommuner som Borlänge, Falun och i viss mån Ludvika, Rättvik och Säter. Alla kommuner har dock en högre inflyttning från utlandet än utflyttning till utlandet. Befolkningsutveckling i Dalarna sedan källa: region dalarna Diagrammet visar en befolkningsutveckling där enstaka toppar har följts av dalar. Under 1990-talets första hälft närmade sig befolkningen i länet innevånare. En drastisk sänkning har sedan följts av en utjämning kring innevånare. 18

19 Befolkningsprocess för län: Dalarna Antal personer Folkmängd källa: scb scb:s prognos visar för Dalarna som helhet en markant nedgång för folkmängden totalt till ca 2016, och det beror på kraftigt ökad utflyttning (av ungdomspucklen) och mindre invandring. Sedan följer en period av liten uppgång, för nu flyttar betydligt färre ut (långt färre ungdomar nu), och färre finns i högre åldrar. Från ca 2025 faller kurvan brant igen, för då når personerna i den nuvarande pensioneringspuckeln en hög ålder. Flertalet kommuner följer det här mönstret och visar ännu större nedgångar t ex Malung Sälen, Vansbro och Älvdalen men också relativt stora Avesta. Bara de två huvudkommunerna visar uppgång utifrån dagens värde men även dessa får en nedgång mot slutet av perioden. Eftersom modellen förutsätter samma nivå på invandringen som i genomsnitt de senaste tio åren, så gynnas huvudkommunerna kraftigt av det i prognosen. Några kommuner Gagnef, Mora och Rättvik visar en kraftig uppgång från 2016 till ca 2025 men sedan ett lika kraftigt ras som för de värsta kommunerna. 19

20 Antal 19-åringar efter region och ålder Dalarnas län Stockholms län Uppsala län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Gävleborgs län källa: scb Antalet nittonåringar är ett intressant mått på nyinträdet på arbetsmarknaden. Efter avslutat gymnasium inträder en del av nittonåringarna på arbetsmarknaden medan andra fortsätter till studier. För tillfället befinner sig hela Sverige i en boom där antalet nittonåringar är stort. Dalarna är inget undantag, här fanns 2011 nästan 800 fler nittonåringar än tio år tidigare. Fram till 2020 kommer dock antalet att minska kraftigt. Redan 2015 är antalet och antalet 19-åringar 2020 är beräknat till 2 731, vilket är långt under de nivåer som åldersgruppen legat på under 2000-talet. Minskningen i barnkullarna märks redan idag i antalet 15-åringar, som har sjunkit kraftigt. Inför gymnasieintaget 2013 kommer det endast att finnas ungefär personer i aktuell åldersgrupp i länet. 20

21 Generationsväxling Antal åringar per åringar 1,2 1 1, , källa: region dalarna Kartorna visar hur många äldre, år det finns i län respektive dalakommun i relation till hur många unga, åringar det finns. Åldersgrupperna motsvarar de, då det är vanligt att lämna respektive gå in i arbetslivet. Rödfärgade områden visar ett kraftigt överskott av äldre. Där borde det vara lättare för de yngre att ersätta de äldre på arbetsmarknaden. Motsatsen gäller för de gröna områdena med övervikt för de yngre. Dalarna tillhör de län som nu och några år framåt har en gynnsam försprångs situation för de yngre att komma in på arbetsmarknaden, men senare under decenniet jämnar villkoren ut sig över landet. På samma sätt har de yngre speciellt i Borlänge hårdare konkurrens om de äldres jobb jämfört med i nästan alla andra kommuner i Dalarna under de närmaste åren. Nu är verkligheten inte så här enkel, för åtskilliga lämnar arbetslivet före 63 års ålder, och en hel del yngre kommer inte dit förrän kring 30-årsåldern. Dessutom är de jobb som de äldre lämnar ofta annorlunda än jobben som de yngre vill ha. Att slå fast en specifik tidpunkt när generationsväxling sker är svårt. Pensionsålder är vanskligt att beräkna, då det finns en ökande trend att personer pensionerar sig vid andra tidpunkter än vid 65. Enligt undersökningar som scb genomfört tenderar högutbildade och högavlönade i områden utanför storstäder att gå delvis i pension tidigare än 65, men i gengäld arbeta i viss utsträckning även efter 65. Den reella pensionsåldern varierar beroende på arbetssituation, hälsotillstånd och ekonomi. Att blanda inkomst från pension med anställning eller företagande kommer troligen att bli vanligare inom en snar framtid. Även åldern för etablering på arbetsmarknaden är svårberäknad. Olika åldrar används som riktmärke av olika organisationer för att markera etableringsåldern. Genom att betrakta 21

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 Fått arbete I december fick 1 026 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 642

Läs mer

19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun

19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun 212-8-24 FOKUS: STATISTIK Arbetspendling 21 19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun Medianinkomsten för en person som arbetspendlade till annan kommun var

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster PROMEMORIA

De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster PROMEMORIA Umeå universitet StudentCentrum Lars Lustig PROMEMORIA 2006-09-07 De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster Umeå universitet 901

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Översiktstabeller 08:15 Wednesday, March 11, 2015 1

Översiktstabeller 08:15 Wednesday, March 11, 2015 1 Översiktstabeller 08:15 Wednesday, March 11, 2015 1 TEXT BLEKIGE LÄ BETSSTALLE_IGSGRE A Jordbruk, skogsbruk och fiske.. 1... 1 C Tillverkning 1 2 1. 1. 5 F Byggverksamhet... 1.. 1 G Handel; reparation

Läs mer

VD och styrelser ur ett könsperspektiv

VD och styrelser ur ett könsperspektiv VD och styrelser ur ett könsperspektiv Bakgrund Bakgrund Steg I Steg II Steg III Förstudie VD och styrelser ur ett könsperspektiv Aktuell undersökning Syfte Material Bolagen Del I: Översikt Värmland n=2

Läs mer

Socialdemokraternas. skattechock. mot ungas jobb. Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter

Socialdemokraternas. skattechock. mot ungas jobb. Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter Socialdemokraternas skattechock mot ungas jobb Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter Inledning Den rödgröna oppositionens förslag om höjda arbetsgivaravgifter för unga

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

Småföretagen + högskolan. =en outnyttjad potential?

Småföretagen + högskolan. =en outnyttjad potential? Småföretagen + högskolan =en outnyttjad potential? Rapport från Företagarna mars 2011 Innehåll Sammanfattning... 3 Så gjordes undersökningen... 4 Få småföretag har kontakt med högskolan... 4 Östergötland

Läs mer

Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007

Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007 Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007 augusti 2007 Generationsskiftesproblematiken: En stor andel av de svenska företagarna är på väg att pensioneras inom de närmaste åren. En fjärdedel av ägarna av

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

En ny myndighet. yhmyndigheten.se

En ny myndighet. yhmyndigheten.se En ny myndighet Myndigheten för yrkeshögskolan analyserar kompetensbehov, beslutar om Yh-utbildningar, ger stöd till utbildningsanordnare och granskar utbildningarnas resultat. Målet är en yrkeshögskola

Läs mer

Vård- och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg.

Vård- och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg. Vård- och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg. Det övergripande syftet med samverkan är att trygga framtida

Läs mer

Unionen Gösta Karlsson 2013-08-22 Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut?

Unionen Gösta Karlsson 2013-08-22 Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut? Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut? Under senvåren 2013 genomförde Svenska Riskkapitalföreningen (SVCA) och Unionen ett gemensamt arbete med att kartlägga riskkapitalbolagens ägande. Resultatet

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

VD och styrelser ur ett könsperspektiv. Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland

VD och styrelser ur ett könsperspektiv. Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland VD och styrelser ur ett könsperspektiv Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland Bakgrund Statistiken i den här presentationen är framtagen

Läs mer

Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher

Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher Befolkning 2012 Sysselsättning 2010 Näringsgren, arbetsgivarsektor och arbetsplatser Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher År 2010 var andelen jobb inom servicebranscher 72,9 procent

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 Kommunförbundet Skåne, 2012-09-03 Christian Lindell christian.lindell@skane.se 040-675 34 12 Upplägg Bakgrund Utvecklingen i storstadsregionerna

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 Färre övergångar till arbete I september 2015 påbörjade 1 028 personer av samtliga som

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

Seminarium: Regionala matchningsindikatorer. Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB

Seminarium: Regionala matchningsindikatorer. Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB Seminarium: Regionala matchningsindikatorer Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB Syfte och upplägg Syfte Att förbättra användningen av de regionala matchningsindikatorerna genom att gå igenom, studera

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 FS 2014:8 2014-12-08 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2013 med 730 personer till 60 820. Antalet arbetstillfällen i kommunen

Läs mer

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors Presentation av rapporten Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors Rapporten presenterades för arbetsgivare, pp p g, utbildningsmäklare

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

Arbetsmarknaden Utbildningsresultat och strukturer Prioriteringar i RUP Samverkansstrukturer

Arbetsmarknaden Utbildningsresultat och strukturer Prioriteringar i RUP Samverkansstrukturer Lärande/arbetsmarknad/kompetensförsörjning Regionförbunden Kalmar, Jönköping, Östsam Presentation december 2008 Arbetsmarknaden Utbildningsresultat och strukturer Prioriteringar i RUP Samverkansstrukturer

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 Färre övergångar till arbete I maj 2015 påbörjade 1 195 personer av samtliga som var inskrivna

Läs mer

Hur kommer den nya gymnasieskolan, Gy 2011, påverka utbildningar på yrkeshögskolan?

Hur kommer den nya gymnasieskolan, Gy 2011, påverka utbildningar på yrkeshögskolan? Hur kommer den nya gymnasieskolan, Gy 2011, påverka utbildningar på yrkeshögskolan? Vad kan det fjärde året på gymnasieskolans teknikprogram få för betydelsen för yrkeshögskolan? Yrkeshögskolan och Gy

Läs mer

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten.

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten. I Örebro län saknade 11 455 människor ett jobb att gå till i juli 2014. Samtidigt uppgav 56 procent av arbetsgivarna i länet att det är svårt att rekrytera Arbete åt alla och full sysselsättning är en

Läs mer

Vad har jag för möjligheter efter gymnasiet?

Vad har jag för möjligheter efter gymnasiet? Vad har jag för möjligheter efter gymnasiet? Vägar vidare efter gymnasiet YRKES- PROGRAM HÖGSKOLE- FÖRBEREDANDE PROGRAM ARBETE YRKESHÖGSKOLA FOLKHÖGSKOLA VUXENUTBILDNING UNIVERSITET/ HÖGSKOLA KOMPLETTERANDE

Läs mer

Lund NorthEast i siffror

Lund NorthEast i siffror NorthEast i siffror Området Det kunskapstäta området som sträcker sig från C i sydväst till de kommande forskningsanläggningarna MAX IV och ESS i nordost går under benämningen NorthEast i vilket kunskapsstråket,

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

Måldokument Utbildning Skaraborg

Måldokument Utbildning Skaraborg Måldokument Utbildning Skaraborg 1 Inledning Undertecknande kommuner i Skaraborg har beslutat att samverka kring utbildning i Skaraborg. Denna samverkan regleras genom samverkansavtal som är bilagor till

Läs mer

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström Framtida arbetsmarknad Västra Götaland 26/11 2013 Joakim Boström Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Stärka förutsättningar för kompetensförsörjning Öka kunskaperna om

Läs mer

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Kumla, Lekeberg och Örebro

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Kumla, Lekeberg och Örebro Presentation av rapporten Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Kumla, Lekeberg och Örebro Rapporten presenterades för arbetsgivare, pp p g, utbildningsmäklare

Läs mer

Kort om den svenska gymnasieskolan

Kort om den svenska gymnasieskolan Kort om den svenska gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-86529-64-2 Beställningsnummer:

Läs mer

Stockholms studenter flest, bäst och sämst

Stockholms studenter flest, bäst och sämst Stockholms studenter flest, bäst och sämst I flera av gymnasieskolans resultatmått faller Stockholms län illa ut. Betyder detta att länet har usla gymnasieresultat? Både ja och nej. Huvudstadsregionen

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2007 Kvartal 4

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2007 Kvartal 4 ARBETSMARKNADSRAPPORT 7 Kvartal 4 Bästa arbetsmarknaden för Jusekmedlemmar under -talet Andelen Jusekmedlemmar med ersättning från Akademikernas erkända a-kassa, AEA, har fortsatt sjunka under 7. Under

Läs mer

Länsplan för Västmanland Delprojekt 3

Länsplan för Västmanland Delprojekt 3 Länsplan för Västmanland Delprojekt 3 Uppdraget för delprojekt 3 Syfte: att utveckla en plan för målinriktade och strategiskt långsiktiga insatser i hela länet för att samordna och matcha arbetslivets

Läs mer

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling.

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling. MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 17 juni 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län maj 2014 11 254 (8,2 %) 4 920 kvinnor (7,5 %) 6 334 män (8,8 %) 2 503 unga

Läs mer

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012 Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling Introduktion och slutsatser Bakgrund Detta är en kartläggning av hur aktiebolagen i Uppsala län har utvecklats mellan

Läs mer

Vård- och omsorgscollege i Halland

Vård- och omsorgscollege i Halland En snabbguide inför uppstarten av Vård- och omsorgscollege i Halland en modern samverkansform mellan arbetsliv och utbildningar inom vård och omsorg Baserad på underlag från Vård-och omsorgscollege Västmanland

Läs mer

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen.

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen. BEFOLKNING Folkmängd 2010 110 488Källa: SCB Antal invånare i kommunen. Befolkningstillväxt Källa: SCB / Svenskt Näringsliv Prognos befolkningstillväxt SCB Prognos 2035: Tillväxt: 130 705 18% Befolkning

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Den demografiska utmaningen

Den demografiska utmaningen Den demografiska utmaningen Generationsväxlingens effekter Oktober 2015 Analysavdelningen Utredningsenheten Jan Sundqvist Antal 80000 Befolkning 16-64 Förändring per efter födelseregion Sverige Norden

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

Gotlands län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 1085 kvinnor som driver företag i länet

Gotlands län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 1085 kvinnor som driver företag i länet Gotlands län Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 1085 kvinnor som driver företag i länet Om statistiken Den operativa företagsledaren är den person som sköter företagets

Läs mer

Bert Karlsson, entreprenör

Bert Karlsson, entreprenör @ungdomsb Dagens unga ojar sig över att det inte finns några jobb. Det gör det visst - men många är alldeles för lata för att jobba på en hamburgerrestaurang eller plocka bär i skogen. De sitter hellre

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Energirika utbildningar. Yrkeshögskolan

Energirika utbildningar. Yrkeshögskolan Energirika utbildningar Yrkeshögskolan i Margareta Ljungqvist avdelningschef Yh-myndigheten Myndigheten för yrkeshögskolan bidrar till att försörja arbetslivet med rätt kompetens i rätt tid. Detta skapar

Läs mer

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Statistik Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Lösningar för att attrahera rätt kompetens 2 Sofia Larsen, ordförande i Jusek Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Generationsväxlingen

Läs mer

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS)

Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) Övergripande mätbara mål Regionala partnerskapet 12-01-18 Övergripande mätbara mål Negativ trend Positiv trend Målet är inte uppnått

Läs mer

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Siffror om Kalmar Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 2011#1 Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

KAMPEN OM KOMPETENSEN

KAMPEN OM KOMPETENSEN NYA vägar för flexibilitet i högre utbildning Hur kan vi säkra kompetensförsörjningen i mindre städer och på landsbygden? KAMPEN OM KOMPETENSEN Ett samarbetsprojekt med Nitus, nätverket för kommunala lärcentra.

Läs mer

Stockholms län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 39765 kvinnor som driver företag i länet

Stockholms län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 39765 kvinnor som driver företag i länet Stockholms län Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 39765 kvinnor som driver företag i länet Om statistiken Den operativa företagsledaren är den person som sköter företagets

Läs mer

Yrkeshögskoleutbildning. Yrkeshögskoleutbildning (YH-utbildning) är en eftergymnasial utbildningsform som kombinerar teoretiska studier och stark arbetslivsanknytning. Utbildningarna erbjuds inom branscher

Läs mer

Nystartade företag första kvartalet 2013

Nystartade företag första kvartalet 2013 Nystartade företag första kvartalet 2013 Innehållsförteckning Nystartade företag första kvartalet 2013... 2 Tabell 1: Antal nystartade företag kvartal 1 2012 - kvartal 1 2013, efter branschgrupp (SNI 2007)...3

Läs mer

Att möta arbetsgivarnas kompetensbehov. 14 december 2011. Lena Liljebäck

Att möta arbetsgivarnas kompetensbehov. 14 december 2011. Lena Liljebäck Att möta arbetsgivarnas kompetensbehov 14 december 2011 Lena Liljebäck Svagare utveckling på arbetsmarknaden kommande år Drygt 170 000 jobb har tillkommit på 2 år Sysselsättningens ökning stannar upp 2012

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 Färre sökande ut i arbete Under januari 2015 påbörjade 1 010 personer av de inskrivna

Läs mer

Myndighetens syn på. ledningsgruppsarbete. yrkeshögskolan

Myndighetens syn på. ledningsgruppsarbete. yrkeshögskolan Myndighetens syn på ledningsgruppsarbete inom yrkeshögskolan 1 Utgiven av Myndigheten för yrkeshögskolan 2011 Dnr: YH 2011/491 ISBN-nr: 978-91-978684-5-7 Elanders 2011 Ledningsgruppsarbete inom yrkeshögskolan

Läs mer

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Fakta i korthet Nr. 6 2014 Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Kompetensplattform Värmland Kompetensplattformar är ett uppdrag från regeringen i syfte att säkra kompetensförsörjningen

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Anders Mats, Montrab AB. Vinnare av tävlingen Dalarnas mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Anders Mats, Montrab AB. Vinnare av tävlingen Dalarnas mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Anders Mats, Montrab AB. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?... 2

Läs mer

Framtidsreformer för fler unga med gymnasieexamen

Framtidsreformer för fler unga med gymnasieexamen 2014-08-10 PM Framtidsreformer för fler unga med gymnasieexamen I dag är gymnasieexamen den stora vattendelaren på svensk arbetsmarknad. Utan en gymnasieexamen är det mycket svårt att få jobb och kraven

Läs mer

Nystartade företag efter kvartal 2010

Nystartade företag efter kvartal 2010 Nystartade företag efter kvartal 2010 Innehållsförteckning Nystartade företag efter kvartal 2010 2 Tabell 1 Antal nystartade företag 2010 efter kvartal och branschgrupp (SNI 2007) 3 Tabell 2 Antal nystartade

Läs mer

Utvecklingsområde 1. Kunskap och kompetens. Välkomna!

Utvecklingsområde 1. Kunskap och kompetens. Välkomna! Utvecklingsområde 1 Kunskap och kompetens Välkomna! Workshop Kunskap och kompetens Introduktion av Peter Morfeldt Vart ska vi och vad gör vi för att nå målen, inom kunskapslyft barn och unga (5 min) Presentation

Läs mer

PM - Omläggning av gymnasieskolan

PM - Omläggning av gymnasieskolan 2014-01-28 PM - Omläggning av gymnasieskolan Sammanfattning Avhoppen för gymnasieskolan är gymnasieskolans största problem, samtidigt minskar yrkesprogrammen i attraktivitet trots att många branscher efterfrågar

Läs mer

Välkommen till GR:s nystartade nätverk inom Servicesektorn!

Välkommen till GR:s nystartade nätverk inom Servicesektorn! 080908 Till: Ansvariga för utbildningar inom Handel/Turism/Hotell o Restaurang inom gymnasieskolan samt motsvarande personer inom Vuxenutbildningen. Inbjudna: En skolledare och en lärare per ingående program

Läs mer

Halvårsrapport - register för företag som utstationerar arbetstagare i Sverige. 1 januari - 30 juni 2015. Rapport 2015:14

Halvårsrapport - register för företag som utstationerar arbetstagare i Sverige. 1 januari - 30 juni 2015. Rapport 2015:14 Halvårsrapport - register för företag som utstationerar arbetstagare i Sverige 1 januari - 30 juni 2015 Rapport 2015:14 Halvårsrapport januari - juni 2015 Register för företag som utstationerar arbetstagare

Läs mer

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 September 2009 Rapport från Soliditet: Inkomstutveckling 2008 Soliditets granskning av totalt 5,4 miljoner deklarationer, motsvarande cirka 75 procent av samtliga

Läs mer

Nystartade företag första kvartalet 2012

Nystartade företag första kvartalet 2012 Nystartade företag första kvartalet 2012 Innehållsförteckning Tabell 1 Antal nystartade företag kvartal 1 2011 - kvartal 1 2012 efter branschgrupp (SNI 2007) 3 Tabell 2 Antal sysselsatta i nystartade företag

Läs mer

Utbildningsvägar till Fastighetsbranschen

Utbildningsvägar till Fastighetsbranschen Utbildningsvägar till Fastighetsbranschen Universitet och Högskola Yrkeshögskola Nivå 3 Nivå 2 Ungdom Gymnasiet Högskoleförberedande Exempelvis Teknikprogrammet Vuxen Omställning Elev/Student Yrkesvux

Läs mer

Utländska dotterbolag i Finland 2008

Utländska dotterbolag i Finland 2008 Företag 2009 Utländska dotterbolag i Finland 2008 16 procent av företagens anställda arbetade i utländska dotterbolag år 2008 2008 var den sammanräknade omsättningen för utländska dotterbolag i Finland

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Kort om gymnasieskolan

Kort om gymnasieskolan Kort om gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-87115-86-8 Beställningsnummer:

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Örebro län 1 PROGNOSEN Arbetsmarknaden blir ljusare Under slutet av 2012 rådde ett kärvt klimat i världsekonomin och sista kvartalet präglades av en hastig försämring i

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

StepStone Se vår nya specialsajt för rekrytering inom: Marknadsjobb

StepStone Se vår nya specialsajt för rekrytering inom: Marknadsjobb Se vår nya specialsajt för rekrytering inom: Marknadsjobb Fakta och siffror för StepStone StepStone i ett nötskal November månad går inte till historien med muntra siffror gällande sysselsättningsgraden

Läs mer

Nystartade företag andra kvartalet 2013

Nystartade företag andra kvartalet 2013 Nystartade företag andra kvartalet 2013 Innehållsförteckning Nystartade företag andra kvartalet 2013...2 Tabell 1 Antal nystartade företag kvartal 1 2012 kvartal 2 2013 efter branschgrupp (SNI 2007)...3

Läs mer

Tjörn är en utpräglad småföretagarkommun med närmare 2 000 registrerade företag (1 948 företag per den 31/12 2014).

Tjörn är en utpräglad småföretagarkommun med närmare 2 000 registrerade företag (1 948 företag per den 31/12 2014). Näringslivet En presentation av företagen på Tjörn Tjörn är en utpräglad småföretagarkommun med närmare 2 000 registrerade företag (1 948 företag per den 31/12 2014). Företagsformer på Tjörn Andel % Enskild

Läs mer

Mars 2011 Svenskarnas skulder hos Kronofogden. Rapport från Soliditet

Mars 2011 Svenskarnas skulder hos Kronofogden. Rapport från Soliditet Mars 2011 Svenskarnas skulder hos Kronofogden Rapport från Soliditet 1 Svenskarnas skulder hos Kronofogden mars 2011 Sammanfattning Svenskarnas samlade skuld hos Kronofogdemyndigheten uppgick i mars 2011

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

900 000 i utbildningar ovanför grundskolenivån

900 000 i utbildningar ovanför grundskolenivån Utbildningssystemet Den starka uppgången av antalet studerande som ägde rum under 1990- talet fram till 1998 har stannat av. Antalet studerande i komvux är numera tillbaka på samma nivå som före kunskapslyftets

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Fler platser på yrkeshögskolan

Fler platser på yrkeshögskolan Fler platser på yrkeshögskolan Trots 4 arbetslösa misslyckas var femte rekryteringsförsök 4 människor är arbetslösa i Sverige idag. Socialdemokraternas mål är att Sverige ska öka antalet personer som arbetar

Läs mer

Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan?

Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan? Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan? Frågan om ett eventuellt vinstförbud för privata aktörer i välfärden är en fråga som kommer att diskuteras under Socialdemokraternas partikongress den

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

Högre krav i nya gymnasieskolan. Utbildningsdepartementet

Högre krav i nya gymnasieskolan. Utbildningsdepartementet Högre krav i nya gymnasieskolan Varför reformera gymnasieskolan? För många elever hoppar av eller avslutar gymnasiet utan att ha nått målen. Det lokala friutrymmet har, alltför ofta, använts för att sänka

Läs mer

Investera i utbildning

Investera i utbildning Socialdemokraterna Investera i utbildning Politik för en kunskapsbaserad ekonomi 2 (12) Innehållsförteckning Investera i utbildning... 3 Nya utbildningspolitiska mål... 3 Högre resultat genom investeringar

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 12 29 maj 2006

FöreningsSparbanken Analys Nr 12 29 maj 2006 FöreningsSparbanken Analys Nr 12 29 maj 2006 Så ser småföretagen på det regionala samarbetet Samverkan mellan näringsliv, kommun och utbildningssektor stärker den regionala tillväxten. Även småföretagen

Läs mer

Näringslivsfakta. Laholms kommun 2014. rapport av. auktoriserad agentur för UC Marknadsinformation AB

Näringslivsfakta. Laholms kommun 2014. rapport av. auktoriserad agentur för UC Marknadsinformation AB Näringslivsfakta Laholms kommun 2014 rapport av auktoriserad agentur för UC Marknadsinformation AB Innehållsförteckning Sida 1 Nystartade företag Sida 2 - Branschfördelning Nystartade företag Sida 3 -

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008

Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008 Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:16 Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008 Antalet förvärvsarbetande fortsatte att öka i Linköping också under 2008. Lågkonjunkturen hade inte börjat slå igenom

Läs mer