SKOLVERKET Dnr. 99:01

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SKOLVERKET 1999-09-15 Dnr. 99:01"

Transkript

1 SKOLVERKET 19 Dnr. 99:01

2 SKOLVERKET 2,11(+c// 1 Bakgrund 1.1 Uppdrag 22 april Skolverket redovisning den 25 november 1998 samt synpunkter på förslaget 1.3 Uppdraget genomförande 1.4 Generella synpunkter på programstrukturer och programmål juni Skolverkets förslag till programstruktur 2.1 Principiella organisatoriska frågor Gemensamma kurser, inriktningar och valbara kurser Elevens rätt att välja och interkommunal ersättning Översikt över förslag om inriktningar 2.2 Barn- och fritidsprogrammet 2.3 Byggprogrammet 2.4 Elprogrammet 2.5 Energiprogrammet 2.6 Estetiska programmet 2.7 Fordonsprogrammet 2.8 Handels- och administrationsprogrammet 2.9 Hantverksprogrammet 2.10 Hotell- och restaurangprogrammet 2.11 Industriprogrammet 2.12 Livsmedelprogrammet 2.13 Medieprogrammet 2.14 Naturbruksprogrammet 2.15 Naturvetenskapsprogrammet 2.16 Omvårdnadsprogrammet 2.17 Samhällsvetenskapsprogrammet 2.18 Teknikprogrammet 3 Förslag till nya programmål 3.1 Principiella överväganden 3.2 Barn- och fritidsprogrammet 3.3 Byggprogrammet 3.4 Elprogrammet 3.5 Energiprogrammet 3.6 Estetiska programmet 3.7 Fordonsprogrammet 3.8 Handels- och administrationsprogrammet 3.9 Hantverksprogrammet 3.10 Hotell- och restaurangprogrammet

3 SKOLVERKET 3.11 Industriprogrammet 3.12 Livsmedelsprogrammet 3.13 Medieprogrammet 3.14 Naturbruksprogrammet 3.15 Naturvetenskapsprogrammet 3.16 Omvårdnadsprogrammet 3.17 Samhällsvetenskapsprogrammet 3.18 Teknikprogrammet 3 4 Kursplanearbete 4.1 Modulisering av kurser 4.2 Språkkursplaner 4.3 Vuxenutbildning 4.4 Tidplan 5 Etappindelning av kärnämnen 5.1 Uppdraget 5.2 Överväganden 5.3 Förslag 6 Arbetsplatsförlagd utbildning 7 Förslag till förändringar i gymnasieförordningen och andra regeländringar 7.1 Språkkursplaner 7.2 Valbara kurser Definition av begreppet valbar kurs Garanterat valbara kurser Valbara kurser i slutbetyget 7.3 Individuell studieplan 7.4 Fastställande av kurser bemyndiganden 7.5 Etappindelning av kärnämnen 7.6 Riksrekryterande lokala grenar 7.7 Lokala inriktningar på industriprogrammet 7.8 Genomförande av förändringarna i gymnasieskola och gymnasial vuxenutbildning Gymnasieskolan Gymnasial vuxenutbildning 7.10 Arbetsplatsförlagd utbildning Bilagor: Förslag till programstrukturer Sammanställning av synpunkter juni 1999

4 SKOLVERKET 4 Ã %DNJUXQG Ã8SSGUDJÃÃDSULOÃ Den 18 mars 1999 godkände riksdagen i huvudsak regeringens förslag om ny struktur för gymnasieskolan (1998/99:UbU3, rskr. 1998/99:160). Den av riksdagen beslutade nya strukturen innebär bl.a. att alla gymnasieprogram skall ha en omfattning på 2500 poäng fördelat på kärnämnen och karaktärsämnen samt projektarbete och individuellt val. Programmen skall erbjuda eleverna större valfrihet. Ett nytt teknikprogram skall utvecklas. Den nya gymnasieskolan skall införas år Den 22 april 1999 fick Skolverket ett förnyat uppdrag att utarbeta förslag till programmål, inriktningar och omfattning av gemensamma karaktärsämnen för nationella program (U1999/1117/S). I uppdraget ingår också att genomföra den modulisering av kursplanerna som beskrevs i proposition 1997/98:169. Skolverket skall även pröva och ta fram alternativ till en uppdelning av kurserna i kärnämnena svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik i kortare kurser om lägst 50 gymnasiepoäng. När det gäller teknikprogrammet skall Skolverket fortsätta utvecklingsarbetet utifrån regeringens bedömning så som den presenteras i proposition 1997/98:169. Slutligen ska Skolverket förbereda införandet av projektarbete om 100 poäng i gymnasieskolan. Skolverket skall föreslå förändringar av gymnasieförordningen och andra regeländringar som föranleds av de framlagda förslagen.. Uppdraget som Skolverket fick 22 april 1999 är en fortsättning på ett uppdrag som gavs den 12 mars 1998 och som preliminärt redovisades den 25 november Det nya uppdraget skiljer sig dock något från det gamla genom att regeringen nu betonar att - inga större förändringar i utbudet av inriktningar ska genomföras i det korta perspektivet - endast mindre förändringar ska göras i naturvetenskapsprogrammet och samhällsvetenskapsprogrammet - antalet inriktningar på teknikprogrammet inledningsvis bör vara mycket begränsade - istället för ett examensarbete införs ett obligatoriskt projektarbete om 100 poäng - etappindelning av kärnämnen prövas. Ã6NROYHUNHWVÃUHGRYLVQLQJÃGHQÃÃQRYHPEHUÃÃVDPW V\QSXQNWHUÃSnÃI UVODJHW Skolverket redovisade i skrivelse till regeringen den 25 november 1998 en gemensam programstruktur för samtliga program. Skolverket lämnade också ett förslag till kurser och inriktningar för det estetiska programmet, natur-

5 SKOLVERKET 5 vetenskapsprogrammet och samhällsvetenskapsprogrammet. I uppdraget ingick också att lämna förslag till en uppluckring av naturvetenskaps- och samhällsvetenskapsprogrammen för att ge dem en liknande struktur med valbara kurser som övriga program idag erbjuder. Skolverket redovisade också ett förslag till programmål och innehåll för ett nytt nationellt program - teknikprogrammet. Skolverket lämnade också ett förslag till justeringar i utbudet av programmets karaktärsämnen för att underlätta för elever från gymnasieskolan att söka till högskolan. Den 16 november 1998 redovisade Skolverket i en separat skrivelse förslag till ny struktur för gymnasieskolans programmål (dnr. 98:956). Skolverkets redovisning av arbetet och förslagen till förändringar i november 1998, publicerades på internet. Med redovisningen publicerades även en inbjudan till skolor och andra intressenter att lämna synpunkter. Inbjudningar att inkomma med synpunkter skickades också direkt till centrala organisationer samt utvalda högskolor och universitet. En utförlig sammanfattning av dessa synpunkter har tidigare skickats till utbildningsdepartementet. De områden och frågeställningar som varit särskilt vanliga i svaren och som därför påverkat de förslag som Skolverket nu lägger fram är i korthet följande Den övervägande delen av synpunkter som lämnades gällde naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet, framför vilka ämnen som skall vara obligatoriska i respektive program. Många som lämnat synpunkter, bland annat flera universitet och högskolor, anser att Skolverkets förslag innehåller för många inriktningar. Elevens rätt att fatta självständiga beslut om innehållet i sin studiegång i den frivilliga gymnasieskolan är något som berörs i flera synpunkter som inkommit. Dessa synpunkter har framför allt handlat om naturvetenskapsprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet. Flera efterfrågar mer inslag av informationsteknik i gymnasieskolan, bland annat som en kombinerad matematik/data - inriktning. Ã8SSGUDJHWVÃJHQRPI UDQGH Arbetet med de enskilda programmen har genomförts i programvisa expertgrupper. Dessa experter är verksamma som lärare och skolledare eller har anknytning till högskolan. Sedan Skolverket fick det första uppdraget i mars 1998 har kursplanegrupperna haft ett stort antal kontakter med avnämare och intressegrupper. Samråd har hållits med centrala organisationer, något som beskrivits utförligare i redovisningen den 25 november 1998 (Dnr 98:956). Skolverket har följt genomförandet av gymnasiereformen genom utvärderingar av programmen. Skolverket har hittills genomfört utvärderingar av tio gymnasieprogram. Dessa utvärderingar har legat till grund för de förslag till nya programstrukturer och kursplanerevideringar

6 SKOLVERKET 6 som Skolverket presenterar i denna skrivelse. Den tredje omgången utvärderingar är ännu inte slutförd, men här har ett preliminärt underlag från programutvärderarna kunnat användas i kursplanearbetet. I uppdraget sägs att Skolverket när det gäller inriktningar och kurser som har betydelse för särskild behörighet till olika högskoleutbildningar skall samråda med Högskoleverket och gemensamt med Högskoleverket analysera eventuella konsekvenser och finna lösningar som inte försvårar för eleverna från olika program att söka till högskolan. I arbetet med programmen, speciellt det naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga, har företrädare för olika högskoleinstitutioner och Högskoleverket vid tre tillfällen under våren 1999 deltagit i överläggningar med Skolverket. En särskild skrivelse har också riktats till högskoleverket. I det fortsatta utvecklingsarbetet har synpunkter som inkommit bearbetats programvis av respektive expertgrupp. Med utgångspunkt i det nya uppdraget och de synpunkter som inkommit utarbetade Skolverket förslag till programmål, inriktningar och kursplaner. För att förankra förslagen och få in ytterligare synpunkter upprättade Skolverket i maj 1999 en särskild webbplats där samtliga förslag till programmål och programstrukturer samt merparten av förslagen till ämnes- och kursplanetexter presenterats under våren och sommaren. Inbjudan att lämna synpunkter samt förslag till programmål skickades även direkt till centrala organisationer, 63 utvalda gymnasieskolor och samtliga universitet och högskolor. Vidare har tio enheter för kommunal vuxenutbildning valts ut och tillsänts en inbjudan att inkomma med synpunkter. Samtliga gymnasieskolor och komvuxenheter som valdes ut, kontaktades även per telefon för att följa upp inbjudan. Sammantaget har webbpubliceringen och direktutskicken lett till att ca 500 svar har inkommit, därav hälften som rör programmål och strukturer. Drygt har besökt webbplatsen. Synpunkterna sammanfattas i en särskild bilaga men tas också upp under varje program i avsnitt 2 av denna skrivelse.

7 SKOLVERKET 7 Ã6NROYHUNHWVÃI UVODJÃWLOOÃSURJUDPVWUXNWXU I den redovisning av uppdraget angående gymnasieskolans utveckling som lämnades i november1998 preciserade Skolverket några övergripande frågor av utbildningspolitisk art. Det gällde frågor om den framtida arbetsmarknadens behov av högskoleutbildade personer, vad som skall styra utbildningens dimensionering, avvägningen mellan specialiserad och generell utbildning samt balansen mellan elevernas intressen och samhällets behov. Det som då anfördes äger fortfarande giltighet men behöver ständigt analyseras och diskuteras. Här skall några resonemang kring strukturförändringarnas konsekvenser för ansvarsfördelningen, elevers valfrihet och undervisningen ytterligare poängteras och utvecklas. Som påpekades i novemberredovisningen innebär nationellt bestämda inriktningar inom ett program att den statliga styrningen av gymnasieutbildningen ökar. Detta kan komma i konflikt med det av riksdagen decentraliserade ansvaret för skolväsendet. Eftersom kommunerna idag har det ekonomiska och organisatoriska ansvaret för gymnasieskolan beslutar också varje kommun vilka gymnasieprogram som skall anordnas. En av avsikterna med detta ansvar var att ge varje skolhuvudman möjlighet att tillsammans med det lokala näringslivet anpassa utbildningen till lokala förhållanden. Det decentraliserade ansvaret innebär således att beslut om utbudet av utbildningsvägar i första hand är en kommunal angelägenhet. Alltför detaljerad nationellt fastställd organisation kan minska flexibiliteten i utbildningssystemet, försvåra anpassningen till lokala och regionala förutsättningar och därmed inskränka det lokala inflytandet. Fastställda nationella inriktningar har också att göra med frågan om i vilken utsträckning specialiserad utbildning skall äga rum inom gymnasieskolan. Arbetsmarknaden är under ständig utveckling och tendensen är allt tydligare att specialisering främst kommer att ske inom postgymnasial utbildning. En alltför finfördelad centralt bestämd struktur för gymnasieskolan kan komma i konflikt med sådana utvecklingstendenser och nationella inriktningar kan inom vissa program uppfattas vara en återgång till äldre strukturer. Samtidigt gäller den allmänna tendensen inte alla branscher eller områden. Gymnasieskolan fungerar också i vissa delar som specialistutbildning" direkt för arbetsmarknaden, men sådana snäva utbildningar kan riskera att bli återvändsgränder för enskilda elever. Som redan påpekades i novemberskrivelsen har olika kommuner och skolor olika möjligheter att erbjuda ett brett utbud av utbildningar. Även inom nuvarande programstruktur kan mindre gymnasieskolor inte erbjuda annat än några få valmöjligheter inom ett program. Stora skolor har helt andra möjligheter att erbjuda eleverna den önskade utbildningen. Olika möjligheter för skolor att erbjuda såväl program som olika nationella inriktningar kan på sikt således förstärka skillnader mellan olika regioner. Elever i små och medelstora gymnasieskolor kan därmed få svårt att välja utbildning efter intresse. Samtidigt visar utvärderingar av gymnasieskolan att de elever som

8 SKOLVERKET erhåller den utbildning de önskar i större utsträckning fullföljer sin gymnasieutbildning. 8 En tyngdpunkt i uppdraget till Skolverket är att tydliggöra och stärka programmålen så att dessa på ett bättre sätt kan fungera som ett samlande "paraply" för utbildningen. Uppdraget att föreslå nationella inriktningar kan motverka ambitionen att stärka programtanken, eftersom det riktar uppmärksamheten mot enskilda branscher eller intresseområden. Samtidigt skall programmålen klargöra skolhuvudmannens ansvar för utbildningen och vara underlag för skolans och lärarnas val av innehåll i undervisningen. Denna programmålens roll som didaktisk vägledning är inte heller den utan komplikationer. En strävan mot en generell och bred utbildning i gymnasieskolan får inte innebära att undervisningen i ett enskilt ämne eller en enskild kurs skall påverkas så att studierna blir allmänna och abstrakta. Utbildningen måste när den transformeras till undervisning karakteriseras av substans, konkretion och sammanhang. Programmål och kursplaner skall vara ett stöd för att utforma en konsekvent och genomtänkt studiegång. Samtidigt är en viktig princip att elever skall ha möjlighet att välja inriktningar och kurser. Successiva val under utbildningens gång kan skapa svårigheter för kontinuitet och samverkan i undervisning och meningsfulla sammanhang för elevers lärande. Ã3ULQFLSLHOODÃRUJDQLVDWRULVNDÃIUnJRU Ã*HPHQVDPPDÃNXUVHUÃLQULNWQLQJDUÃRFKÃYDOEDUDÃNXUVHU Riksdagsbeslutet den 18 mars 1999 innebär att varje gymnasieprogram skall innehålla kurser i karaktärsämnen om sammanlagt 1350 poäng. Därutöver finns ett utrymme om 300 poäng för elevens individuella val. Karaktärsämneskurserna han vara gemensamma för ett helt program, gemensamma för en viss inriktning eller valbara inom ett program. Vilka de gemensamma karaktärsämnena skall vara för ett visst program samt omfattningen av dessa anges i programmålen. Regeringen fattar beslut om programmålen. Inom denna ram beslutar sedan Skolverket vilka kurser som skall vara gemensamma. Denna tudelning av besluten får till följd att programmålen upptar de gemensamma ämnena, medan programstrukturerna upptar de gemensamma kurserna. Regering beslutar också som en del av programmålen vilka inriktningar som skall finnas i ett program. Skolverket förutsätts sedan besluta om vilka kurser som skall vara gemensamma i en inriktning. I några av programmen föreslås alternativa gemensamma kurser inom en inriktning som ett sätt att hålla nere antalet inriktningar. Skolverket beslutar vilka kurser som skall vara valbara inom ett program. I vissa program kan det vara fråga om en omfattande lista av kurser. När det gäller att ta ställning till vilka och hur många kurser som skall vara valbara i

9 SKOLVERKET 9 ett program kan man tänka sig olika lösningar. Vilken lösning som är den lämpligaste är beroende av vilken funktion och status kurserna skall ha, dvs. vem som skall förfoga över kurserna. I propositionen eller i riksdagsbeslutet finns ingen tydligt angivelse av detta. I kursplanearbetet har Skolverket utgått från att de valbara kurserna är den del av ett program som man lokalt beslutar om. Det finns alltså en skillnad mellan det utrymme för individuellt val som eleven fritt förfogar över och utrymmet för valbara kurser som skolan förfogar över. Denna skillnad har betydelse för hur programmen är uppbyggda. Skolverket utgår från att alla kurser inte kommer att erbjudas av alla skolor. Olika skolor kommer med andra ord att erbjuda något olika uppsättningar av valbara kurser. Det är viktigt att en skola tydligt informerar om vilka möjligheter som finns just på den skolan. En skola skall kunna använda valbara kurser för att bygga på en nationell inriktning om man så finner lämpligt, dvs. man gör lokalt fler kurser gemensamma. Detta är en viktig princip om man vill hålla nere antalet inriktningar. De nationella inriktningarna görs mindre omfattande, men kan förses med lokala profileringar. En skola skall kunna erbjuda färdiga paket av valbara kurser. Detta gör det möjligt att konstruera profileringar som kan kombineras med olika inriktningar inom ett program. På naturbruksprogrammet skulle man exempelvis kunna göra en turistprofilering som skulle kunna kombineras med var och en av de olika inriktningarna. Sådana kurspaket kan också användas för att profilera mot ett bestämt yrke, t.ex. inom byggområdet. En skola har naturligtvis också möjlighet att låta elever fritt välja mellan de valbara kurserna i ett program. Detta kan antagligen oftare bli aktuellt på NV och SP än på övriga program. Det måste emellertid vara skolans ansvar att se till att varje elev har en sådan kombination av kurser att programmålet uppfylls. Särskilt när det gäller program med ett stort antal valbara kurser kommer vissa tänkbara kombinationer av kurser inte att uppfylla programmålen. Teknikprogrammet har exempelvis inom utrymmet för valbara kurser kurser från andra program som breddar eller fördjupar kunskaperna inom programmålets ram. En tanke bakom denna formulering är att möjliggöra en övergång från eller samverkan med tekniskt inriktade yrkesprogram. Många kurser från byggprogrammet, elprogrammet, energiprogrammet, fordonsprogrammet, industriprogrammet, hantverksprogrammet och medieprogrammet kan även passa in i teknikprogrammet. En annan tanke är att det i samtliga gymnasieprogram finns en eller ett par kurser som skulle kunna vara adekvata för någon elev på teknikprogrammet. Exempelvis kan bild- eller musikkurser från estetiska programmet komplettera inriktningarna Människa och teknik respektive Virtuell design. För elever som väljer någon av teknikprogrammets inriktningar mot Teknik, miljö och samhällsbyggande eller Teknik och företagande kan kurser från samhällsvetenskapsprogrammet vara aktuella. Den elev som arbetar med medicinsk teknik skulle t.ex. med fördel kunna läsa en viss kurs från omvårdnadsprogrammet. Att utnyttja hela det valbara

10 SKOLVERKET 10 utrymmet till omvårdnadskurser eller estetiska kurser vore emellertid att gå utanför ramarna för teknikprogrammet. Den enskilde eleven kan inte förväntas ha den överblick över gymnasieskolans olika mål och kurser att hon eller han kan ta ansvar för det samlade utbildningsresultatet i en situation som denna, utan detta ansvar måste ligga på skolan. Ju större utrymmet för valbara kurser är på ett program, desto större blir skolans ansvar i detta avseende. Industriprogrammet, elprogrammet och det nya teknikprogrammet är de program som erbjuder störst valbarhet inom programmets ram. Bland de valbara kurserna har i programstrukturerna några markerats som garanterat valbara. För flertalet program är det Matematik B och Engelska B. För samhällsvetenskapsprogrammet, naturvetenskapsprogrammet, omvårdnadsprogrammet och det nya teknikprogrammet är det ytterligare kurser. Anledningen är att man vill skapa möjligheter för elever att skaffa sig betyg i ämnen som är vanligt förekommande som särskilda behörighetskrav till högskolan. Förslaget om garanterat valbara kurser framfördes redan i skrivelsen i november Det föranleder förslag till ändringar i gymnasieförordningen. Att de valbara kurserna utnyttjas på ett insiktsfullt sätt blir särskilt viktigt mot bakgrund av den restriktivitet som gäller antalet inriktningar i programmen. Riksdagsbeslutet och de nya direktiven innebär att antalet inriktningar endast obetydligt får överstiga antalet grenar idag. Skolverkets strävan har därför varit att så långt möjligt hålla nere antalet inriktningar. Det finns ett direkt samband mellan antalet inriktningar och det valbara utrymmets storlek. I stället för att göra ett större antal nationella inriktningar kan man centralt göra ett par mer generella och sedan överlåta till skolor och kommuner att åstadkomma nödvändiga profileringar. Detta har många fördelar men kan också innebära risk för mindre goda lösningar. Bland annat förutsätter det att skolorna har aktuell kunskap om nya yrkesroller och kompetenskrav i arbetslivet för att kunna vägleda eleverna på ett bra sätt. Det ger möjlighet för skolor att pröva nya vägar och ligga i framkanten av utvecklingen, men innebär också ett krav att man lokalt förnyar sitt kunnande så att gamla tankesätt inte konserveras. Få och generella inriktningar betyder också i allmänhet små inriktningar, eftersom kurserna i inriktningen skall täcka den minsta gemensamma nämnaren för ett större antal tänkbara specialiseringar. I propositionen anges att inriktningar bör omfatta poäng. I några fall har det varit svårt att hitta kurser om 300 poäng som är gemensamma för en inriktning och samtidigt hålla nere antalet inriktningar. När det gäller industriprogrammet har denna ekvation inte gått att lösa. Skolverket förslår därför att industriprogrammet inte får några nationella inriktningar utan att dessa skapas lokalt. Denna lösning förutsätter emellertid ändrade regler för interkommunal ersättning. Motiveringar för förslaget finns i avsnitt Skolverket har i föreliggande förslag minskat antalet inriktningar från 70 i novemberförslaget till 44. Idag finns det 34 grenar. Det större antalet

11 SKOLVERKET 11 inriktningar beror på att det i dagens program finns mer eller mindre dolda inriktningar inom grenarna, som nu föreslås bli nationella. Ett exempel på det senare är naturbruksprogrammet som hittills inte haft några grenar alls. Trots detta har de olika naturbruksgymnasierna haft tydliga inriktningar mot jordbruk, trädgård, hästhållning osv. De lokala inriktningarna har ur ekonomisk synvinkel fungerat tillfredsställande så länge naturbruksskolorna drevs av landstingen. Det kan befaras att kommunerna inte lika villigt kommer att släppa iväg sina elever till en lokal inriktning i annan kommun. Skolverkets förslag innebär att naturbruksprogrammet får sex nationella inriktningar. Motiv för inriktningarna finns i det följande under varje program. Ã(OHYHQVÃUlWWÃDWWÃYlOMDÃLQULNWQLQJ Om en viss utbildning inte finns i hemkommunen kan en elev söka till utbildningen i annan kommun och hemkommunen är skyldig att betala interkommunal ersättning. Detta gäller idag såväl nationella program som grenar. Riksdagens beslut om ny struktur för gymnasieskolan innebär att detta också skall gälla de nya nationella inriktningarna. En av anledningarna till att regeringen i sin proposition föreslog att dagens grenar skulle ersättas med inriktningar var att elever skulle ges möjlighet att söka till speciella kurskombinationer som idag inte är sökbara. I det uppdrag som Skolverket sedan fick ingick också att lyfta fram och tydliggöra inriktningar som idag ligger dolda i programmen. Skolverkets preliminära genomgång som redovisades i november 1998 visade att antalet sökbara studievägar skulle ungefär fördubblas, från 34 grenar till 65 inriktningar, det nya teknikprogrammet oräknat. En sådan ökning kan innebära ökade kostnader för kommunerna. En utökning av antalet inriktningar har också ifrågasatts utifrån förväntningar om en kommande gymnasiereform som kan komma att innebära sammanslagning av dagens program till större områden. Ett beslut om fler inriktningar skulle gå i motsatt riktning. Riksdagens beslut i frågan innebar sedermera att antalet inriktningar endast obetydligt fick överstiga antalet grenar idag och det är också innebörden av det förnyade uppdrag Skolverket fick i april Det finns emellertid andra skäl till att skapa inriktningar inom ett program än elevens rätt att få en specifik utbildning. Utvärderingar har visat att flera av gymnasieprogrammen uppfattas som otydliga. Det gäller bland annat det idag ogrenade handels- och administrationsprogrammet. Inriktningar som visar på de möjligheter som finns att skapa profileringar inom programmet är ett sätt att tydliggöra målen. Barn- och fritidsprogrammet uppfattas på många håll som ett program som endast handlar om verksamhet för barn. En inriktning mot barn och en mot fritid skulle klart visa på möjligheten att också profilera mot fritidsverksamhet för vuxna. Programmet har därför i kursplanearbetet fått inriktningar som ger det en tydligare profil. Denna tydligare profilering skulle emellertid inte behöva innebära att elever får möjlighet att söka till en bestämd inriktning utanför den egna kommunens gränser. Det skulle räcka att som idag ha möjlighet att söka till programmet.

12 SKOLVERKET 12 Erfarenheterna hittills har visat att det är svårt för lärare och skolledare att förstå hur man på ett bra sätt kan kombinera kurser till sammanhängande studievägar. De tankar som ligger bakom programstrukturer och kursplaner framgår sällan av själva styrdokumenten, utan har framförts på andra sätt, t.ex. vid seminarier och konferenser. Att det finns färdiga kurspaket eller inriktningar är därför ett stöd för kommunernas planering och en information om hur tankarna gått i kursplanearbetet. Dessa inriktningar har ju gjorts av erfarna lärare och varit föremål för omfattande diskussioner både på skolor och i förekommande fall med branschföreträdare. De är värdefulla både som pedagogisk-organisatorisk vägledning för skolorna och som information till blivande elever och till avnämare. De har med andra ord ett värde även om de inte är sökbara utanför hemkommunen. Gymnasieskolan får i allt mindre grad rollen av att ge en yrkesutbildning inom ett begränsat område. Tvärtom betonas behovet av generella kunskaper över breda områden inom de flesta verksamheter. Inom flertalet områden är det knappast så att elevens möjlighet att få anställning efter skolan är beroende av att hon eller han har en viss kombination av kurser i sitt gymnasiebetyg. När det gäller de program där eleverna i första hand förväntas söka vidare till högskolan gäller samma sak. Det är inte inriktningen som sådan utan vissa utpekade kurser som är avgörande för möjligheten att går vidare på högskolan. Möjligheten att läsa behörighetskurser kan emellertid ordnas på annat sätt än att göra inriktningarna sökbara. Mot denna bakgrund har Skolverket prövat tanken att alla framtagna inriktningar inte skulle vara sökbara över kommungränserna. De inriktningar som refereras till ovan skulle i så fall ha karaktären av förslag till lämpliga lokala inriktningar, men de skulle inte vara sökbara utanför hemkommunen. Dessa inriktningar skulle med andra ord inte behöva innebära extra kostnader för kommunerna. En kommun bestämmer själv vilka inriktningar som skall ingå i utbudet och har som nu fortfarande möjligheten att utforma helt egna inriktningar. Mot tanken på rekommenderade lokala inriktningar kan emellertid flera invändningar resas. En är att idén som sådan kan vara svår att förklara så att missförstånd inte uppstår. Det ekonomiska argumentet, att inriktningar kostar pengar, är olika starkt för olika program bl.a. beroende på antalet berörda elever. Om t.ex. barn- och fritidsprogrammet fick två nationella inriktningar är det ändå inte troligt att särskilt många elever skulle byta skolort för att få en annan inriktning än den som fanns i hemkommunen. Om vissa inriktningar inte blir sökbara utanför den egna kommunen finns risken att motsvarande utbildning startas som fristående skola, och då måste kommunen ändå betala för eleverna. Totalt sett blir kanske kostnadsökningen för kommunerna försumbar åtminstone när det gäller mindre program. Kommuner skulle också kunna vara mindre benägna att satsa resurser på att bygga upp en speciell inriktning som inte är nationell. Kvaliteten skulle därmed bli lägre i de lokala inriktningarna. Skolverket har efter överväganden beslutat att inte lägga fram förslag om rekommenderade lokala inriktningar på de program som finns idag.

13 SKOLVERKET 13 Ett argument mot fler inriktningar är att vi i framtiden kan förvänta oss en gymnasieskola med färre utbildningsprogram och då skall vi inte ta beslut som går i motsatt riktning. Noteras bör att framtida färre ingångar i gymnasieskolan inte med nödvändighet leder till att antalet utgångar, dvs. inriktningar, minskar. Att bestämma vilka studievägar som skall vara nationella, dvs. sökbara och berättigade till interkommunal ersättning, är en grannlaga uppgift. Resultatet får inte bli en reducering av elevernas sökmöjligheter jämfört med idag. Skollagen säger att alla elever skall erbjudas ett allsidigt urval av program och att antalet platser på programmen och deras grenar skall anpassas med hänsyn till elevernas önskemål. Ett lågt antal inriktningar får heller inte leda till att vissa små yrkesinriktade utbildningar slås ut. Skolverkets bedömning är därför att inriktningar som motsvarar dagens grenar på de mer yrkestekniskt inriktade programmen i allmänhet bör vara nationella inriktningar. De förslag som läggs fram har prövats i omfattande diskussioner med olika intressenter. Däremot skulle man kunna diskutera om de mer studieförberedande programmen NV och SP behöver ha inriktningar som är sökbara utanför hemkommunen. Dessa program finns i ett stort antal kommuner. Alla kommuner kommer emellertid inte att kunna anordna alla inriktningar. Bland annat med tanke på att det elevmässigt är stora program är Skolverkets bedömning att dessa program skall ha nationella inriktningar. Frågan diskuteras vidare under varje programavsnitt. För det nya teknikprogrammet har olika förslag arbetats fram och diskuterats i olika fora. Det är värdefullt att peka på de nya tankar som ligger i framdiskuterade strukturer och dessa bör därför publiceras. Skolverket anser emellertid att inriktningarna inte bör vara sökbara utanför hemkommunen i ett skede när programmet ännu inte funnit sin form och utvärderats. Eventuella nationella inriktningar i teknikprogrammet bör fastställas när erfarenheter vunnits. Några gymnasieprogram förbereder för ett så stort antal yrkesområden att det inte varit möjligt att finna en lämplig struktur som uppfyller de formella organisatoriska kraven och samtidigt önskemålen från olika verksamhetsområden. För hantverksprogrammet har man idag löst detta genom att göra ett ogrenat program med mycket generella kursplaner som kan anpassas till en lång rad olika hantverk. I allmänhet fungerar detta tillfredsställande, även om det förkommer att enskilda elever inte kan få sina önskemål tillgodosedda eftersom hemkommunen inte är beredd att betala. För industriprogrammet har det inte varit möjligt att finna ett rimligt antal inriktningar som täcker de varierande behov som finns lokalt. Samma sak gäller livsmedelprogrammet som är gymnasieskolans minsta program med endast drygt 400 sökande i hela landet i år. Skolverket föreslår att dessa program inte skall ha nationella inriktningar utan endast lokala profileringar som är specialiserade mot den lokala arbetsmarknaden. När det gäller livsmedelsprogrammet som endast finns på 28 platser i landet skulle detta knappast ha några konsekvenser för elevernas möjlighet att få den utbildning man önskar sig. Programmet som sådant är ju sökbart och man söker i

14 SKOLVERKET 14 allmänhet till en utbildning som ligger geografiskt nära. Utbildningsavtal mellan kommunerna kan fungera som idag. För industriprogrammet föreslår Skolverket att man på försök skall införa interkommunal ersättning för samtliga lokala profileringar. Programmen skulle med andra ord bli sökbara över hela landet. Enligt Skolverkets bedömning skulle kostnadsökningen bli marginell, eftersom det rör sig om ett program som i regel har låg elevtillströmning. Det är knappas troligt att elever i större omfattning skulle välja att gå på IP i annan kommun om programmet finns i hemkommunen. Antalet inriktningar och deras sökbarhet diskuteras vidare under varje program. ÃgYHUVLNWÃ YHUÃI UVODJÃRPÃLQULNWQLQJDU Nedan sammanfattas Skolverkets förslag om nationella inriktningar. Av tabeller framgår också hur många grenar respektive program har idag samt för vilka program Skolverket kommer att lägga fram förslag till lokala profileringar i form av allmänna råd eller i kommentarmaterial. 3URJUDP JUHQDU ORNDODÃ QDWLRQHOOD SURILOHU LQULNWQLQJDU BF BP EC EN ES FP HP HV HR IP 4 0 0* interkommunal ersättning LP MP NP NV OP SP TE XPPD

15 SKOLVERKET 15 Ã%DUQÃRFKÃIULWLGVSURJUDPPHW Barn- och fritidsprogrammet är idag ett ogrenat program med många valbara kurser vilket givit programmet en flexibel struktur. Utbildningen leder till verksamhet inom en sektor som är stor och svår att överskåda. De synpunkter som framförts vid Skolverkets revidering och utvärdering av programmet har uttryckt att programmets innehåll och karaktär ofta uppfattas som alltför ensidigt inriktat mot verksamhet med barn och barns fritid. Denna missuppfattning grundar sig troligen i programmets namn och många önskemål om ett namnbyte har kommit. Skolverket har inte funnit att något självklart namnförslag föreligger och föreslår därför inte något namnbyte i detta skede. Skolverket har fått starkt stöd för att föreslå två inriktningar för att förtydliga att programmet riktar sig mot ett brett verksamhetsfält som innefattar omsorg, kultur och fritid för människor i alla åldrar. De inriktningar som föreslagits är dels inriktningenã)ulwlg dels inriktningen 3HGDJRJLVNÃRFK VRFLDOÃYHUNVDPKHW Inriktningen )ULWLG ger tillsammans med valbara kurser olika aspekter på fritiden, såväl vetenskapliga som mångfalden inom kultur- och fritidsverksamheten och ger pedagogiska, sociologiska och psykologiska perspektiv. Fritidens betydelse för olika sociala grupper och för funktionshindrade behandlas. Den inverkan som ålder och könstillhörighet kan ha belyses också. Inriktningen 3HGDJRJLVNÃRFKÃVRFLDOÃYHUNVDPKHWÃförbereder för studier och arbete inom områdena barnomsorg, förskola och skola men också för pedagogiskt och socialt arbete med människor i alla åldrar. Båda inriktningarna kan kompletteras med valbara kurser inom t.ex. området organisation och ledarskap eller kombineras med ytterligare kurser i engelska och matematik som vidgar behörigheten till högskolan. Barn- och fritidsprogrammets ämnesområden är till stora delar helt nya för eleverna. Den gemensamma delen i programmet behöver därför vara relativt omfattande för att ge de grundläggande kunskaper som behövs. 3RlQJ.DUDNWlUVlPQHQ 'ludyãjhphqvdppdãlpqhq 700 arbetsliv 50 datoranvändning 50 barn- kultur- och fritidsverksamhet 100 individ och samhälle 250 lärande och pedagogiskt ledarskap 250

16 SKOLVERKET 16 1DWLRQHOODÃLQULNWQLQJDU Fritid 300 Pedagogisk och social verksamhet 300 Ã%\JJSURJUDPPHW Skolverkets lämnade i november 1998 ett preliminärt förslag om tre inriktningar motsvarande nuvarande grenar i byggprogrammet. De tre grenarna i byggprogrammet föreslås nu ersättas av fyra inriktningar, KXVE\JJQDGÃDQOlJJQLQJ, E\JJQDGVSOnW och PnOHUL Skolverket grundar sina förslag på de resultat som erhållits genom skolbesök, enkäter, möten med avnämare och seminarier. Olika förslag från arbetsgrupper har vägts samman för att få en adekvat och fungerande utbildning inom byggsektorn ur såväl lokalt, nationellt som internationellt perspektiv. Ett motiv för att dela den nuvarande grenen hus och anläggning i två inriktningar är att tydliggöra området anläggning med dess speciella krav på yrkeskompetenser. En uppdelning skulle också göra det lättare för skolor i en region att samordna anläggningsutbildningen. Eftersom denna utbildning är särskilt kostnadskrävande när det gäller utrustning och kräver speciell lärarkompetens, kan den inte anordnas på alla platser som har utbildning i husbyggnad. Utbildningen i byggprogrammet skall utveckla grundläggande kunskaper inom verksamheter som avser nybyggnad ombyggnad och renovering inom byggproduktion och infrastruktur. Byggprogrammet ger också möjlighet för eleven att få en bred orienterande utbildning inom hela byggprocessen. Med en föränderlig arbetsmarknad och snabbt växande kompetenskrav är det av stor betydelse att programmet har stor flexibilitet, utan att karaktären på programmet och inriktningarna går förlorad. De gemensamma kurserna omfattar 500 poäng och inriktningarna poäng. Valbara kurser omfattar poäng. Detta skapar förutsättningar även för små bygghantverksyrken inom byggbranschen att få sina krav på speciella yrkeskompetenser tillgodosedda. Inom ramen för karaktärsämnena ges också möjlighet att välja kurser i matematik och engelska. Skälet är att tillgodose kraven från arbetsmarknaden t ex när det gäller språkkunskaper och elevers önskan om ökade möjligheter att studera behörighetsgivande kurser.,qulnwqlqjhq KXVE\JJQDG gerãgrundläggande kunskaper och kompetenser för arbete inom betong, mureri, byggnadsträ, glasmästeriteknik, golvläggning, håltagning, tak- och undertaksmontering, plattsättning och

17 SKOLVERKET ställningsbyggnad. Detta är en bred inriktning som innefattarãtraditionella yrkesområden såsom träarbete, murning och betongarbete. 17,QULNWQLQJHQÃDQOlJJQLQJ ger grundläggande kunskaper och kompetenser för arbeten inom anläggning, vägbyggnad och bergarbeten samt för maskinförare. Utbildningen kan breddas med kompetens för trä- och betongarbeten.,qulnwqlqjhq E\JJQDGVSOnW gerãgrundläggande kunskaper och kompetenser för arbete inom byggnadsplåtslageri, ventilation och isolering. Plåtarbeten innefattar bl.a. arbete med taktäckning och montering av fasadplåt samt tillverkning och montering av vattenledningssystem.ãi ventilationsteknik ingår tillverkning av luftkanalerãisoleringsarbete samt service och underhåll av styraggregat.,qulnwqlqjhq PnOHULÃgerÃgrundläggande kunskaper och kompetenser för arbeten inom byggnadsmåleri, golvläggning och industrilackering. Byggnadsmåleriet omfattar både in- och utvändig målning. Golvläggning omfattar läggning av både mjuka och hårda golv och dessutom golv- och väggbeklädnadsarbeten i våtrum. 3RlQJ.DUDNWlUVlPQHQ 'ludyãjhphqvdppdãlpqhq 500 1DWLRQHOODÃLQULNWQLQJDU arbetsliv 100 datoranvändning 50 byggteknik 350 Husbyggnad Anläggning 300 Måleri 300 Byggnadsplåt 300 Ã(OSURJUDPPHW Eftersom en revidering av elprogrammet genomfördes så sent som och infördes i gymnasieskolan hösten 1998 kommer de nu föreslagna förändringarna att bli ganska marginella i de flesta ämnesområden. Det ämnesområde som förändras mest är datorkunskap där utvecklingen är snabbast och kräver ständig förnyelse. Förändringarna har fortlöpande

18 SKOLVERKET 18 förankrats vid branschträffar och dessutom har fortlöpande kontakter med olika företrädare för näringslivet givit underlag för utformning och innehåll. En enkät sändes också ut till 25 skolor av varierande storlek och med skiftande näringslivsstruktur med frågor om förändringsbehov som underlag till föreslagna förändringarna. Den struktur som här föreslås för elprogrammet ger stor valfrihet för eleverna att välja kurser för olika yrken med lokal prägel samtidigt som ett nationellt intresse kan tillgodoses genom inriktningskurserna. De tre grenarna inom elprogrammet DXWRPDWLRQÃHOHNWURQLNÃochÃLQVWDOODWLRQ föreslås ersättas av fyra inriktningarnaãdxwrpdwlrqãhohnwurqlnãhowhnqlnãoch LQIRUPDWLRQVWHNQLN Grenen elektronik som möjliggör specialiseringar inom ett stort antal verksamhetsfält föreslås uppdelad i två inriktningar, LQIRUPDWLRQVWHNQLN och HOHNWURQLN. Inriktningen mot LQIRUPDWLRQVWHNQLN ger grunderna för arbete i skiftande miljöer där datorer används och kan lokalt vara gemensam med det nya teknikprogrammets motsvarighet. Motiveringen till denna uppdelning är att karaktären på arbetsområdet datorer med kringutrustning inte längre är av så stark teknisk natur som tidigare. Blivande tekniker inom detta område behöver inte ägna så mycket tid av sin utbildning till studier i ellära och elektronik utan i ett tidigt skede kunna specialisera sig på datorkunskap. Denna inriktning har ingen definierad bransch utan ett stort antal specialister har lämnat synpunkter på innehållet. Inriktningen HOHNWURQLN syftar till att tillgodose de olika behov som av kunskap som kommer att efterfrågas inom elektronikområdet. Detta omfattar bl.a. hemelektronik, industrielektronik och professionella anläggningar framförallt inom ljud- och bildområdet. I denna inriktning har branschföreträdare tydligt framfört krav på kompetens att arbeta tillsammans med olika specialister inom området vilket tillgodoses genom valbara kurser. Gren automation föreslås bli inriktning DXWRPDWLRQ. Denna inriktning har ett stort antal branschföreträdare med olika intressen och skall därför tillgodose behoven av arbetskraft inom ett flertal områden. Processindustrins krav på både breda och djupa kunskaper inom framförallt mät- och reglerteknik leder till önskemål om utveckling och utökning av detta kunskapsområde. För medarbetare i den verkstadstekniska industrin ställs större krav på styrtekniska kunskaper och systemtänkande vilket också företrädare för fastighetsbranschen kräver men denna bransch har också önskemål om ytterligare kunskaper i reglerteknik.

19 SKOLVERKET 19 Elbranschens centrala yrkesnämnd (ECY) har framfört kritik mot benämningen LQVWDOODWLRQ och istället föreslagit inriktningsnamnet HOHNWULNHU. Motiveringen till detta är att begreppet installation är ett betydligt snävare yrkesområde än begreppet elektriker. Skolverket anser att en yrkesbeteckning inte är lämplig som namn på en inriktning och föreslår därför eowhnqln. Med detta namn kan samtliga av elbranschen certifierade yrken rymmas inom inriktningen och önskvärd bredd för utbildningen uppnås. Detta namn har också accepterats av ECY. En för elprogrammet helt ny specialisering har införts nämligen IRUGRQVHOHNWURQLNÃomfattande tre kurser om vardera 100 poäng. Denna specialisering svarar mot ett behov i fordonsbranschen där alltmer avancerad teknik återfinns i både personbilar och i tunga fordon. 3RlQJ.DUDNWlUVlPQHQ 'ludyãjhphqvdppdãlpqhq 400 1DWLRQHOODÃLQULNWQLQJDU arbetsliv 50 datoranvändning 50 elektronik 100 ellära 50 elkunskap 100 styrteknik 50 Automation 400 Elektronik 300 Elteknik 250 Informationsteknik 300 Ã(QHUJLSURJUDPPHW Den utveckling som föreslås i energiprogrammet är förutom en öppnare och mer flexibel programstruktur - att fler behörighetsgivande kurser kan erbjudas inom karaktärsämnesblocket. - att profileringen mot kyl- och värmepumpsteknik flyttas från gren (QHUJL till inriktningen 996ÃRFKÃN\OWHNQLN. - att grenarna byter namn för att tydliggöra verksamhetsområde. Skolverket grundar sina förslag på de resultat som en för energiprogrammet tillsatt expertgrupp har tagit fram. Expertgruppen har bestått av lärare och skolledare från skolor med energiprogram. Expertgruppen har genomfört diskussioner med bransch- och högskolerepresentanter samt genomfört elev-

20 SKOLVERKET 20 och lärarenkäter. Samtliga förslag till förändringar tillstyrks av intressegruppen för energiprogrammet, där annat ej anges. I gruppen finns representanter för Fastighetsbranschens Arbetsgivarorganisation, Fastighetsbranschens Utbildningsråd, Svenska Kraftverksföreningen, Svenska Vatten- och Avloppsverksföreningen och VVS-installatörerna. Med en föränderlig arbetsmarknad och snabbt förändrade kompetenskrav är det av stor betydelse att programmet har en flexibel och öppen struktur, utan att karaktären på programmet och inriktningarna går förlorad. De gemensamma kurserna i programmet omfattar 450p och inriktningarna 250p. Ett relativt stort utrymme, 650p, avsätts för valbara kurser. Detta möjliggör även anpassningar till lokala förutsättningar och större möjligheter för elever att läsa behörighetsgivande kurser inom karaktärsämnesblockets ram. För att programmet på ett bättre sätt ska kunna användas som en väg till fortsatta högskolestudier inom det energitekniska området skall, förutom de mer yrkesinriktade kurserna, behörighetsgivande kurser i engelska, matematik, fysik och kemi kunna erbjudas inom ramen för programmets valbara kurser. Profileringen Kyl- och värmepumpsteknik från gren (QHUJL slås samman med tidigare gren 996 och blir inriktningen 996ÃRFKÃN\OWHNQLNÃVVSbranschen har pekat på likheterna och närheten mellan de två branscherna och de arbetsuppgifter som utförs. Förändringar i grenarnas namn görs för att tydligare visa på det teknikområde eller den verksamhet utbildningen leder till. Gren (QHUJLÃbyter namnãtill inriktning 'ULIWÃRFKÃXQGHUKnOOVWHNQLN Inriktningen leder till verksamhet inom drift och underhåll av system och komponenter i processer som finns inom energiföretag, fastigheter samt dricksvattenberedning och vattenrening. Beträffande detta förslag anser intressegruppen för energiprogrammet att det behövs en ny benämning och att Drift- och underhållsteknik är en återgång till något gammalt, men det finns inte något bättre förslag. Gren )DUW\JVWHNQLNÃbyter namn till inriktning 6M IDUWÃDet nya namnet knyter bättre an mot näringen och de tre yrkesrelaterade profileringarna däck, maskin och fiske, som finns inom inriktningen. Gren 996Ãbyter namn till 996ÃRFKÃN\OWHNQLNÃeftersom inriktningen breddats med kyl- och värmepumpsteknik. 3RlQJ.DUDNWlUVlPQHQ 'ludyãjhphqvdppdãlpqhq 450 datoranvändning 50 elkunskap 50 ellära 50 energiteknik 100

Välkommen till gymnasieskolan!

Välkommen till gymnasieskolan! 030509 Välkommen till gymnasieskolan! Inledning: Jämfört med den skolan du kommer från, grundskolan, så kommer du snart att märka en del skillnader. I grundskolan läste du ämnen. Det gör du också i gymnasieskolan

Läs mer

Gymnasiereformen i korthet

Gymnasiereformen i korthet En ny gymnasieskola Gymnasiereformen i korthet Hösten 2011 startar en ny gymnasieskola. Det är en skola med fokus på kunskap och kvalitet för att fler elever ska nå målen och därmed de kunskaper som krävs

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i skollagen (1985:1100); SFS 1999:180 Utkom från trycket den 20 april 1999 utfärdad den 31 mars 1999. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om skollagen

Läs mer

Försöksverksamhet med Gymnasial lärlingsutbildning 2008/2009

Försöksverksamhet med Gymnasial lärlingsutbildning 2008/2009 Försöksverksamhet med Gymnasial lärlingsutbildning 2008/2009 Utbildningens syfte Gymnasial lärlingsutbildning syftar till att ge eleverna en grundläggande yrkesutbildning, ökad arbetslivserfarenhet och

Läs mer

Gymnasieskolan 2011. De viktigaste förändringarna:

Gymnasieskolan 2011. De viktigaste förändringarna: 1 (5) BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förvaltningskontoret Gymnasieskolan 2011 Hösten 2011 startar en ny gymnasieskola. Syftet är bl.a. att fler elever ska nå målen och att du som elev ska vara bättre rustad för

Läs mer

Checklista Hur fungerar det att ta emot en lärling?

Checklista Hur fungerar det att ta emot en lärling? Checklista Hur fungerar det att ta emot en lärling? Detta är en checklista och guide för dig som funderar på att ta emot en lärling i ditt företag. Checklistan är applicerbar på den nuvarande gymnasiala

Läs mer

En evig kamp!? Skolans uppdrag. Generella kompetenser Specialförberedelser

En evig kamp!? Skolans uppdrag. Generella kompetenser Specialförberedelser En evig kamp!? Skolans uppdrag Generella kompetenser Specialförberedelser Gymnasieskolans uppdrag (prop.2008/2009:199) Grundskolan ansvarar för att ge det var och en behöver Gymnasieskolan ska i högre

Läs mer

Attityder, antal och etablering

Attityder, antal och etablering www.svensktnaringsliv.se FEBRUARI 2016 Storgatan 19, 114 82 Stockholm Telefon 08-553 430 00 Gymnasierapporten 2016 Arkitektkopia AB, Bromma, 2016 Attityder, antal och etablering Förord Gymnasieskolan ska

Läs mer

VÄLLKOMNA TILL INFORMATIONSKVÄLL INFÖR GYMNASIEVALET 2014

VÄLLKOMNA TILL INFORMATIONSKVÄLL INFÖR GYMNASIEVALET 2014 VÄLLKOMNA TILL INFORMATIONSKVÄLL INFÖR GYMNASIEVALET 2014 Yaara Robinson Studie- och yrkesvägledare yaara.robinson@uppsala.se 073-4321607 Gymnasieskolan Läser i kurser som räknas i poäng 1 poäng = 1 lektion

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i gymnasieförordningen (1992:394); SFS 2010:235 Utkom från trycket den 8 april 2010 utfärdad den 25 mars 2010. Regeringen föreskriver 1 i fråga om gymnasieförordningen

Läs mer

VÄLKOMMEN. till Gymnasieinformationen 24 november. Frejaskolan Julia Kjäll

VÄLKOMMEN. till Gymnasieinformationen 24 november. Frejaskolan Julia Kjäll VÄLKOMMEN till Gymnasieinformationen 24 november Frejaskolan Julia Kjäll Viktigt att veta 18 nationella program (totalt 60 inriktningar) + Introduktionsprogram (5 program) + Särskilda varianter Ämnen och

Läs mer

Gymnasieskolan. 3 år frivillig skolform 18 nationella program 60 inriktningar Antagningskrav

Gymnasieskolan. 3 år frivillig skolform 18 nationella program 60 inriktningar Antagningskrav Gymnasieskolan 3 år frivillig skolform 18 nationella program 60 inriktningar Antagningskrav De 6 högskoleförberedande nationella programmen EK - Ekonomi - Juridik - Ekonomi SA - Samhällsvetenskap - Beteendevetenskap

Läs mer

Gymnasieinformation till föräldrar inför gymnasievalet. Vellinge.se

Gymnasieinformation till föräldrar inför gymnasievalet. Vellinge.se Gymnasieinformation till föräldrar inför gymnasievalet Vägledningssamtal med alla elever i åk 9 Vill du som förälder boka tid för ett samtal inför gymnasievalet? Kontakta studie- och yrkesvägledaren på

Läs mer

Introduktionsprogram i gymnasieskolan

Introduktionsprogram i gymnasieskolan UR NYA SKOLLAGEN Tillämpas från den 1/7 2011 Mer om Introduktionsprogram i gymnasieskolan Nyheter Nya behörighetsregler införs till gymnasieskolans nationella program Fem nya introduktionsprogram införs

Läs mer

PÅBYGGNADSUTBILDNING TILL LÄRARE 90HP HÖSTEN 2010 YRKESÄMNE I GYMNASIESKOLAN

PÅBYGGNADSUTBILDNING TILL LÄRARE 90HP HÖSTEN 2010 YRKESÄMNE I GYMNASIESKOLAN Dnr LiU 2009 00438 PÅBYGGNADSUTBILDNING TILL LÄRARE 90HP HÖSTEN 2010 YRKESÄMNE I GYMNASIESKOLAN Urval av sökande Exempel på inriktningar och karaktärsämnen som återfinns inom gymnasieskolans yrkesförberedande

Läs mer

Försöksverksamhet med Gymnasial lärlingsutbildning 2009

Försöksverksamhet med Gymnasial lärlingsutbildning 2009 Försöksverksamhet med Gymnasial lärlingsutbildning 2009 Utbildningens syfte Gymnasial lärlingsutbildning syftar till att ge eleverna en grundläggande yrkesutbildning, ökad arbetslivserfarenhet och en möjlighet

Läs mer

Antal elever som ingår: N = 331

Antal elever som ingår: N = 331 Diagram A: Kursbetyg för barn- och fritidsprogrammet (BF) Elever som avslutat sina gymnasiestudier i årskurs 3 läsåret 26/7 med 1 5 2 249 godkända kurs ( 2 - < 3 års gymnasiestudier). Redovisning av elever

Läs mer

Introduktionsprogram i gymnasieskolan

Introduktionsprogram i gymnasieskolan Juridisk vägledning Reviderad december 2013 Mer om Introduktionsprogram i gymnasieskolan Fem introduktionsprogram finns för elever som är obehöriga till de nationella programmen i gymnasieskolan. Introduktionsprogrammen

Läs mer

INFORMATION INFÖR GYMNASIEVALET ÅK 9

INFORMATION INFÖR GYMNASIEVALET ÅK 9 ATT VÄLJA INFORMATION INFÖR GYMNASIEVALET ÅK 9 Nu står du som går i nian inför ett stort och viktigt val som du behöver tänka igenom ordentligt. Du ska välja gymnasieprogram! Varje dag gör du olika val

Läs mer

Ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan (U2010/1388/G)

Ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan (U2010/1388/G) UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GYMNASIEAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 10-421/876 SID 1 (7) 2010-04-14 Handläggare: Björn Johansson Telefon: 08 508 33 818 Till Utbildningsnämnden 2010-05-20 Ett fjärde tekniskt

Läs mer

3 Gymnasieskolans program - avnämarprofiler

3 Gymnasieskolans program - avnämarprofiler 3 Gymnasieskolans program - avnämarprofiler 45 Barn- och fritidsprogrammet (BF) - avgångna våren 1995 À 46 Barn- och fritidsprogrammet (BF) - avgångna våren 1995 (forts.) 47 Byggprogrammet (BP) - avgångna

Läs mer

Studiedagsprogram 29 mars

Studiedagsprogram 29 mars Studiedagsprogram 29 mars 08.30-08.45 Åtgärdsprogram 08.45-09.45 Gy 2011, Bakgrund, betyg 09.45-10.15 Fika 10.15-10.45 Hemsidan 10.45-11.45 Gy 2011 fortsättning, Programstruktur, Ämnen och ämnesplaner

Läs mer

Förutsättningar i schemafilen

Förutsättningar i schemafilen Nova Software Rapport 2004 innehåller funktioner för att mycket snabbt skapa studieplaner för gymnasieelever. Elevernas studieplaner blir klara till över 90% med mycket få inmatningar. Detta är möjligt

Läs mer

Förslag till gemensamma programpriser för den nya gymnasieskolan Gy 11 i Stockholms län

Förslag till gemensamma programpriser för den nya gymnasieskolan Gy 11 i Stockholms län PROMEMORIA 2010-12-01 Dnr: 2010/0092 Kansliet Björn Larsson Styrelsen Sammanträdesdatum: 2010-12-09 Förslag till gemensamma programpriser för den nya gymnasieskolan Gy 11 i Stockholms län Bakgrund KSL

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i gymnasieförordningen (1992:394); SFS 2006:38 Utkom från trycket den 21 februari 2006 utfärdad den 2 februari 2006. Regeringen föreskriver att 2 kap. 1

Läs mer

DETTA ÄR GYMNASIESKOLAN

DETTA ÄR GYMNASIESKOLAN DETTA ÄR GYMNASIESKOLAN 18 nationella program 60 inriktningar 12 yrkesprogram + 6 högskoleförberedande program Programmen omfattar 2.500 poäng 1 DETTA ÄR ETT YRKES Gymnasiegemensamma ämnen, 600 p Engelska,

Läs mer

Kort om den svenska gymnasieskolan

Kort om den svenska gymnasieskolan Kort om den svenska gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-86529-64-2 Beställningsnummer:

Läs mer

Sammanställning av frekventa frågeställningar om kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå

Sammanställning av frekventa frågeställningar om kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå VUX 2012 September 2014 Sammanställning av frekventa frågeställningar om kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå Områden Studie- och yrkesvägledning Individuell studieplan Validering Prövning enligt

Läs mer

GYMNASIET Vad innebär det?

GYMNASIET Vad innebär det? GYMNASIET Vad innebär det? LINKÖPINGS KOMMUN 13/14 5 st Kommunala gymnasieskolor 11 st Fristående gymnasieskolor 2 st Landstingets gymnasieskolor Läsåret 12/13 årskurs 9 = 72 st Kommunal skola: 53 st Friskola:

Läs mer

Gymnasieskolan. De 6 högskoleförberedande programmen är: De 12 yrkesprogrammen är:

Gymnasieskolan. De 6 högskoleförberedande programmen är: De 12 yrkesprogrammen är: Gymnasieskolan Gymnasieskolan består av 18 program. De 18 nationella programmen har totalt 60 olika inriktningar. Det finns två olika sorter program - högskoleförberedande program och yrkesprogram. De

Läs mer

Svar till elevarbetsfoldern:

Svar till elevarbetsfoldern: Svar till elevarbetsfoldern: 1 1.Hur många nationella program finns det inom gymnasieskolan? Hur många är yrkesprogram och hur många är högskoleförberedande program? Det finns 12 yrkesprogram och 6 högskoleförberedande

Läs mer

Högre krav i nya gymnasieskolan. Utbildningsdepartementet

Högre krav i nya gymnasieskolan. Utbildningsdepartementet Högre krav i nya gymnasieskolan Varför reformera gymnasieskolan? För många elever hoppar av eller avslutar gymnasiet utan att ha nått målen. Det lokala friutrymmet har, alltför ofta, använts för att sänka

Läs mer

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier i teknikvetenskap och naturvetenskap men också i

Läs mer

Intagningsstatistik för gymnasieprogram, Västerås (1980) period 20071

Intagningsstatistik för gymnasieprogram, Västerås (1980) period 20071 Barn- och fritidsprogrammet Rudbeckianska gymnasiet 77 86 77 80 189 Barn- och fritidsprogramet, PRIV Rudbeckianska gymnasiet 7 7 7 Byggprogrammet Wenströmska gymnasiet 87 148 87 180 198 Byggprogrammet

Läs mer

Rodengymnasiet. Skolan erbjuder

Rodengymnasiet. Skolan erbjuder Rodengymnasiet Skolan erbjuder Barn- och fritidsprogrammet (BF) Bygg- och anläggningsprogrammet (BA) Ekonomiprogrammet (EK) El- och energiprogrammet (EE) Estetiska programmet (ES) Fordons- och transportprogrammet

Läs mer

Teknikprogrammet (TE)

Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i teknik och teknisk utveckling. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier

Läs mer

GYMNASIEVAL. Intagning

GYMNASIEVAL. Intagning GYMNASIEVAL Ansökan Hur söker jag till gymnasiet? Du är behörig att söka ett nationellt eller specialutformat program som startar senast första kalenderhalvåret det år du fyller 20 år, om du: Har slutfört

Läs mer

GY 11 BILAGA 1 2010-05-31. Till gymnasienämnden

GY 11 BILAGA 1 2010-05-31. Till gymnasienämnden BILAGA 1 2010-05-31 Till gymnasienämnden GY 11 År 2011 närmar sig med stormsteg och trots att det finns många osäkerhetsfaktorer är det nödvändigt att fatta beslut om vilka program och inriktningar Birger

Läs mer

Gymnasial lärlingsutbildning och arbetsplatsförlagt lärande. Gymnasieskola 2011

Gymnasial lärlingsutbildning och arbetsplatsförlagt lärande. Gymnasieskola 2011 Gymnasial lärlingsutbildning och arbetsplatsförlagt lärande Gymnasieskola 2011 Gymnasial lärlingsutbildning Två vägar mot samma yrkesexamen. Gymnasial lärlingsutbildning är en utbildning inom ett yrkesprogram

Läs mer

Kort om gymnasieskolan

Kort om gymnasieskolan Kort om gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-87115-86-8 Beställningsnummer:

Läs mer

Utbud gymnasieskolan och gymnasiesärskolan samt principer för utbud och antagning läsåret 2017/18

Utbud gymnasieskolan och gymnasiesärskolan samt principer för utbud och antagning läsåret 2017/18 Uplialue UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Erik Ojala 2016-06-14 UBN-2016-2506 Utbildningsnämnden Utbud gymnasieskolan och gymnasiesärskolan samt principer för utbud och antagning

Läs mer

Gymnasieansökan 2013

Gymnasieansökan 2013 Gymnasieansökan 2013 Yrkesprogram Yrkesprogrammen ska hålla hög kvalitet och leda till skicklighet i yrket ( anställningsbarhet ) * Högskoleförberedande program Ska vara en bra förberedelse för studier

Läs mer

Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning

Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning PM Utbildningsavdelningen 1 (6) Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning Faktaruta Syftet med gymnasial spetsutbildning är att elever i ökad studietakt ska fördjupa

Läs mer

18 nationella program Yrkesprogram Högskoleförberedande

18 nationella program Yrkesprogram Högskoleförberedande GY 2011 Högre behörighetskrav till gymnasieskolan Valfriheten minskar Förändrad programstruktur Större skillnad mellan yrkes - högskoleförberedande program Mer tid för yrkesämnen på yrkesprogram En yrkesexamen

Läs mer

Välkomna till gymnasieinformation

Välkomna till gymnasieinformation Välkomna till gymnasieinformation Ansökan 2009/10 Informatör: r: Carina Olsson studie- och yrkesvägledare författare: Carina Olsson 081031 1 Gymnasiet Vart finns programmen? Elevens styrkor! Utbildningsvägar

Läs mer

De 6 högskoleförberedande programmen

De 6 högskoleförberedande programmen Gymnasieval 2011 Gymnasium 2011 Gymnasiereform Osäkerhet på grund av riksdagsvalet Större skillnad mellan yrkesprogram högskoleförberedande program En yrkesexamen och en högskoleförberedande examen Ny

Läs mer

Utbud gymnasieskolan och gymnasiesärskolan samt principer för utbud och antagning läsåret 2016/17

Utbud gymnasieskolan och gymnasiesärskolan samt principer för utbud och antagning läsåret 2016/17 Plelue UTBIDNINGSFÖRVATNINGEN USKI Zot 06) kvre,kcie.. I 5 Handläggare Datum Diarienummer Nasser Ghazi 2015-05-20 UBN-2015-2227 Utbildningsnämnden Utbud gymnasieskolan och gymnasiesärskolan samt principer

Läs mer

Välkomna till gymnasieinformation

Välkomna till gymnasieinformation Välkomna till gymnasieinformation Ansökan 2009/10 Informatör: r: Carina Olsson studie- och yrkesvägledare författare: Carina Olsson 081031 1 Gymnasiet Vart finns programmen? Elevens styrkor! Utbildningsvägar

Läs mer

Lärarkonferens om Gy2011

Lärarkonferens om Gy2011 Lärarkonferens om Gy2011 Program 09.30 11.30 inklusive paus Inledning och bakgrund Skollagen Studievägar och programstrukturer Examensmål och ämnesplaner 11.30 13.00 Lunch 13.00 16.00 Programseminarier

Läs mer

Hur intressant är NV-programmet? Svenska niondeklassare inför sitt gymnasieval

Hur intressant är NV-programmet? Svenska niondeklassare inför sitt gymnasieval Hur intressant är NV-programmet? Svenska niondeklassare inför sitt gymnasieval Inledning Inför gymnasievalet våren 2010 genomför Teknikdelegationen en kampanj riktad till niondeklassare, med huvudbudskapet

Läs mer

Tumba Gymnasium. Skolan erbjuder

Tumba Gymnasium. Skolan erbjuder Tumba Gymnasium Skolan erbjuder Högskoleförbredande program: Ekonomiprogrammet - inriktningarna Ekonomi och Juridik Estetiska programmet - inriktningarna Estetik & media, Musik och Bild- & formgivning

Läs mer

Religionskunskap A Samhällskunskap A. Projektarbete. Måleri och byggplåt Projekt och företagande Rit- och mätteknik. Inriktning Husbyggnad

Religionskunskap A Samhällskunskap A. Projektarbete. Måleri och byggplåt Projekt och företagande Rit- och mätteknik. Inriktning Husbyggnad Byggprogrammet, BP inriktning Husbyggnad Kärnämnen: Engelska A Estetisk verksamhet Idrott och hälsa A Matematik A Naturkunskap A Religionskunskap A Samhällskunskap A Svenska A Svenska B Individuellt val

Läs mer

Logistik- & Handelsprogrammet

Logistik- & Handelsprogrammet Logistik- & Handelsprogrammet Vill du gå en bred utbildning där du har möjlighet att välja mellan sex olika fördjupningsområden som kan leda till jobb inom transport, lager, logistik, handel eller turism?

Läs mer

FALKENBERGS GYMNASIESKOLA

FALKENBERGS GYMNASIESKOLA FALKENBERGS GYMNASIESKOLA SITUATIONSPLAN ÖPPET HUS Alla program håller programpresentation Kl 10.00, 11.00, 12.00 Cafeterian håller öppet 09.30-13.00 Förbindelsegången hus 1-3 o Programbord o Elevhälsan

Läs mer

Naturvetenskapliga kurser på naturbruksprogrammet

Naturvetenskapliga kurser på naturbruksprogrammet Regeringen Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM 2012-06-20 1 (5) Naturvetenskapliga kurser på naturbruksprogrammet Bakgrund Skolverket har tidigare föreskrivit om vilka kurser som ska ingå i gymnasieskolans

Läs mer

SFS 2015:143 Bilaga 1 1. Nationella inriktningar på de nationella programmen i gymnasieskolan och programgemensamma ämnen för respektive program

SFS 2015:143 Bilaga 1 1. Nationella inriktningar på de nationella programmen i gymnasieskolan och programgemensamma ämnen för respektive program SFS 2015:143 Bilaga 1 1 Nationella inriktningar på de nationella programmen i gymnasieskolan och programgemensamma ämnen för respektive program Nationella program Omfattning i gymnasiepoäng för de programgemensamma

Läs mer

Sammanfattning Gy 2011

Sammanfattning Gy 2011 Sammanfattning Gy 2011 Likriktning (lokala kurser/inriktningar och specialutformning försvinner) Förändrad programstruktur (Yrkes- och Högskoleförberedande program) Mer tid för yrkesämnen på yrkesprogram

Läs mer

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Orust (1421) period 20151

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Orust (1421) period 20151 Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Orust (1421) period 2151 15-8-31 13:35:17 Handels- Och Administrationsprogrammet - Startar Ej Ht -15 Hantverksprogrammet, Finsnickeri - Startar Ej Ht -15 Hantverksprogrammet,

Läs mer

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Orust (1421) period 20151

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Orust (1421) period 20151 Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Orust (1421) period 2151 15-5-4 9:22:51 Handels- Och Administrationsprogrammet 1 Hantverksprogrammet, Finsnickeri 1 Hantverksprogrammet, Finsnickeri 12 1 185. 185.

Läs mer

Intagningsstatistik för gymnasieprogram, Degerfors (1862) period 20091

Intagningsstatistik för gymnasieprogram, Degerfors (1862) period 20091 Intagningsstatistik för gymnasieprogram, Degerfors (1862) period 291 Barn- Och Fritidsprogrammet 25 21 19 85 Industriprogrammet 24 13 2 7 Naturvetenskapsprogrammet 16 7 8 Specialutf. Progr., Ledarskap

Läs mer

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

Kort om gymnasiesärskolan

Kort om gymnasiesärskolan Kort om gymnasiesärskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-87115-81-3 Beställningsnummer:

Läs mer

Skriv text, lägg in bilder/diagram

Skriv text, lägg in bilder/diagram Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan Gy2011 Skriv text, lägg in bilder/diagram 1 Reformer för högre kvalitet En ny skollag Nya styrdokument och ny betygsskala Utökad uppföljning Ny lärarutbildning

Läs mer

MÖJLIGHETERNAS GYMNASIUM

MÖJLIGHETERNAS GYMNASIUM LÄSÅRET2010-2011 MÖJLIGHETERNAS GYMNASIUM D u, som just står inför att påbörja en gymnasial utbildning, har säkert ett behov av att skaffa Dig så god insikt som möjligt inför ditt val. I denna broschyr

Läs mer

Behörighet för lärarexamen 270-330 hp för verksamhet i grundskolans senare år och/eller gymnasiet 08-03-06

Behörighet för lärarexamen 270-330 hp för verksamhet i grundskolans senare år och/eller gymnasiet 08-03-06 Behörighet för lärarexamen 270-330 hp för verksamhet i grundskolans senare år och/eller gymnasiet 08-03-06 1. För antagning till utbildningen krävs utöver grundläggande behörighet, särskild behörighet

Läs mer

Prislista för gymnasieskolan i Stockholms län 2012

Prislista för gymnasieskolan i Stockholms län 2012 BILAGA 211-6-2 Dnr: 211/67 Prislista för gymnasieskolan i Stockholms län 212 Länsprislistan för de priser KSL fastställt för år 212 framgår av sidan 2 och 3. Priserna för de program, som Skolverket eller

Läs mer

Forandring av gymnasieskolans och gymnasiesarskolans utbud 2016/17

Forandring av gymnasieskolans och gymnasiesarskolans utbud 2016/17 bc'6, c 0/5_ Uppsala UTBIDNINGSFORVATNINGEN Handlaggare Datum Diarienummer Erik Ojala 2015-10-29 UBN-2015-2227 Utbildningsnamnden Forandring av gymnasieskolans och gymnasiesarskolans utbud 2016/17 Forslag

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Sammanfattning Lättläst version

Sammanfattning Lättläst version Sammanfattning Lättläst version Den framtida gymnasiesärskolan en likvärdig utbildning för ungdomar med utvecklingsstörning Gymnasiesärskoleutredningen har utrett gymnasieutbildningen för ungdomar med

Läs mer

Välkomna till information om gymnasievalet

Välkomna till information om gymnasievalet SIDAN 1 Välkomna till information om gymnasievalet Måna Barsch Studie- och yrkesvägledare 508 15 613 eller 076-12 15 613 mana.barsch@stockholm.se Program för informationen Ny gymnasieskola HT 2011 Yrkesprogram

Läs mer

Intagningsstatistik för gymnasieprogram, Stockholms stad Preliminär intagning 2010

Intagningsstatistik för gymnasieprogram, Stockholms stad Preliminär intagning 2010 platser intagna platser Barn- och fritidsprogrammet inr fritid, Farsta gymnasium Alla intagna Alla intagna 195 25 3 0 22 Barn- och fritidsprogrammet lärlingsutb (fritid samt pedagogisk o social verksamhet,

Läs mer

Utbud 2010/2011 Jämtlands Gymnasium!

Utbud 2010/2011 Jämtlands Gymnasium! BF BP BPHU BPMI EC EN ESBD ESDN ESMK ESTA ESTA-VA FP FPTP HP HR HV HVMD HVFL HVHK IP LINGONV LP MP NV NVNV-I OP SP SPEI SPSP-I Utbud 2010/2011 Jämtlands Gymnasium! www.jgy.se Östersunds kommun, 2380 Jämtlands

Läs mer

Kommittédirektiv. Den framtida gymnasiesärskolan. Dir. 2009:84. Beslut vid regeringssammanträde den 10 september 2009

Kommittédirektiv. Den framtida gymnasiesärskolan. Dir. 2009:84. Beslut vid regeringssammanträde den 10 september 2009 Kommittédirektiv Den framtida gymnasiesärskolan Dir. 2009:84 Beslut vid regeringssammanträde den 10 september 2009 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå en framtida utformning av gymnasiesärskolan.

Läs mer

Introduktionsprogram fem olika inriktningar beroende på vilka betyg som saknas.

Introduktionsprogram fem olika inriktningar beroende på vilka betyg som saknas. Gymnasieprogram Alla yrkesprogram leder till en yrkesexamen. Du kan börja jobba direkt efter utbildningen eller fortsätta studera inom yrkeshögskolan. Du kan också välja extra kurser för att studera vidare

Läs mer

Gemensam gymnasieregion 2.0. Samt Håbo kommun och Stockholms läns landsting (Berga)

Gemensam gymnasieregion 2.0. Samt Håbo kommun och Stockholms läns landsting (Berga) Gemensam gymnasieregion 2.0 Samt Håbo kommun och Stockholms läns landsting (Berga) Dagens syfte Öka kunskapen om de regionala förutsättningarna och utmaningarna för vår gemensamma gymnasieregion. Två perspektiv:

Läs mer

Gymnasieorganisationen 2016/2017

Gymnasieorganisationen 2016/2017 1(8) Tjänsteskrivelse 2015-08-06 Diarienummer: UAN 2015/0201 Version: 1.1 Beslutsorgan: UAN Halmstad Utbildning Jörgen Krantz, Cecilia Hågemark E-post: jorgen.krantz@halmstad.se, cecilia.hagemark@halmstad.se

Läs mer

4 årsprogrammen. Barn- och fritidsprogrammet. Bygg- och anläggningsprogrammet. Typ av program: Yrkesprogram

4 årsprogrammen. Barn- och fritidsprogrammet. Bygg- och anläggningsprogrammet. Typ av program: Yrkesprogram 4 årsprogrammen har en utvecklingsstörning och behöver en anpassad utbildning som ger en god grund för ett arbete, en sysselsättning eller fortsatta studier inom folkhögskola. Vi lägger ner mycket kraft

Läs mer

Bokslut och verksamhetsberät- telse Gymnasieskola och vuxenutbildning

Bokslut och verksamhetsberät- telse Gymnasieskola och vuxenutbildning 2014-02-03 Sidan 1 av 34 Bokslut och verksamhetsberät- telse 2013 Gymnasieskola och vuxenutbildning Statistik Karin Mannström, Controller Januari 2014 Dnr Ubn 2014/17 2014-02-03 Sidan 2 av 34 2014-02-03

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i gymnasieförordningen (1992:394); SFS 2000:219 Utkom från trycket den 3 maj 2000 utfärdad den 30 mars 2000. Regeringen föreskriver i fråga om gymnasieförordningen

Läs mer

Hos oss finns sex yrkesprogram som leder direkt till arbetslivet. Vårt estetiska program ger dig ett försprång när du ska läsa vidare.

Hos oss finns sex yrkesprogram som leder direkt till arbetslivet. Vårt estetiska program ger dig ett försprång när du ska läsa vidare. . T E V I L S T E B R A R HÄR BÖRJA Hos oss finns sex yrkesprogram som leder direkt till arbetslivet. Vårt estetiska program ger dig ett försprång när du ska läsa vidare. VÅRA PROGRAM. BYGG OCH ANLÄGGNING

Läs mer

Regelbunden tillsyn i den fristående gymnasieskolan Borås Praktiska Gymnasium i Borås kommun

Regelbunden tillsyn i den fristående gymnasieskolan Borås Praktiska Gymnasium i Borås kommun Regelbunden tillsyn i den fristående gymnasieskolan Borås Praktiska Gymnasium i Borås kommun Beslut och rapport Rapport regelbunden tillsyn Dnr 44-2009:2833 Beslut Baggium AB Ängbackevägen 15 428 34 Kållered

Läs mer

GYMNASIEPROGRAM. www.sigtuna.se

GYMNASIEPROGRAM. www.sigtuna.se GYMNASIEPROGRAM www.sigtuna.se Högskoleförberedande program Ekonomiprogrammet Ekonomi Juridik Förbereder för högskolestudier inom främst ekonomi, juridik och andra samhällsvetenskapliga områden. Naturvetenskapsprogrammet

Läs mer

Valet till gymnasieskolan 2010

Valet till gymnasieskolan 2010 Valet till gymnasieskolan 2010 2009-10-06 HG rvidsson Det har nog aldrig varit svårare än nu! 17 nationella program 13 lokala specialutformade program 100-tals specialutformade program med riksintag Flera

Läs mer

PROGRAMINNEHÅLL 2015/2016

PROGRAMINNEHÅLL 2015/2016 PROGRAMINNEHÅLL 2015/2016 Olika kurser och poängfördelning under hela gymnasieutbildningen (oäng motsvarar ungefär 100 timmar) Högskoleförberedande program Högskoleförberedande program Ekonomiprogrammet

Läs mer

Försöksverksamhet med Gymnasial lärlingsutbildning 2010

Försöksverksamhet med Gymnasial lärlingsutbildning 2010 Försöksverksamhet med Gymnasial lärlingsutbildning 2010 Utbildningens syfte Gymnasial lärlingsutbildning syftar till att ge eleverna en grundläggande yrkesutbildning, ökad arbetslivserfarenhet och en möjlighet

Läs mer

Intagningsstatistik för gymnasieprogram, Västerås (1980) period 20091

Intagningsstatistik för gymnasieprogram, Västerås (1980) period 20091 Intagningsstatistik för gymnasieprogram, Västerås (198) period 291 9-4-3 11:59:4 BF Barn- och fritidsprogrammet Rudbeckianska gymnasiet 64 64 115 76 167 BF-IV Barn- och fritidsprogrammet, PRIV Rudbeckianska

Läs mer

Ungdomar, gymnasieskolan och jobb - Varberg 1 feb. Medlemsföretaget Lindbäcks Bygg i Piteå

Ungdomar, gymnasieskolan och jobb - Varberg 1 feb. Medlemsföretaget Lindbäcks Bygg i Piteå Ungdomar, gymnasieskolan och jobb - Varberg 1 feb Medlemsföretaget Lindbäcks Bygg i Piteå Högskoleförberedande program (HP) Antal elever på HF (andel av elever på nat. prog.): Könsfördelning på HF: 187.056

Läs mer

Elever i gymnasieskolan 2007/08

Elever i gymnasieskolan 2007/08 Enheten för utbildningsstatistik 2008-02-27 Dnr 71-2008-00004 1 (6) Elever i gymnasieskolan 2007/08 1 Antal elever och skolor Antalet elever i gymnasieskolan är större än någonsin och uppgår detta läsår

Läs mer

programväljaren.se 1

programväljaren.se 1 programväljaren.se 1 Gymnasiskolans mål är att eleverna: Tar en gymnasieexamen Är väl förberedda för arbete/vidare studier Tar ansvar och blir goda samhällsmedborgare Har en beredskap för livslångt lärande

Läs mer

Anvisning för redovisning av kommunens budget och bidragsbelopp till fristående gymnasieskolor för 2011

Anvisning för redovisning av kommunens budget och bidragsbelopp till fristående gymnasieskolor för 2011 2010-11-08 1 (6) Anvisning för redovisning av kommunens budget och bidragsbelopp till fristående gymnasieskolor för 2011 Bakgrund Från och med kalenderåret 2010 gäller nya bestämmelser om kommunens bidrag

Läs mer

Intagningsstatistik för gymnasieprogram, Uddevalla (1485) period 20111

Intagningsstatistik för gymnasieprogram, Uddevalla (1485) period 20111 Intagningsstatistik för gymnasieprogram, Uddevalla (1485) period 2111 11-4-15 1:34:39 Bygg- Och Anläggningsprogrammet 94 96 69 1 174 Lärling Margretegärde, Byggprogrammet 8 15 8 14 164 Barn- Och Fritidsprogrammet

Läs mer

Studievägsutbudet i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan läsåret 2014/2015

Studievägsutbudet i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan läsåret 2014/2015 Utbildningsförvaltningen Gymnasieavdelningen Tjänsteutlåtande Dnr 13-423/6780 Sida 1 (10) 2013-10-11 Handläggare Britt Marie Holmström Telefon: 08-508 33 892 Till Utbildningsnämnden 2013-10-24 Studievägsutbudet

Läs mer

Intagningsstatistik för gymnasieprogram, Stockholms stad Slutlig intagning 2009

Intagningsstatistik för gymnasieprogram, Stockholms stad Slutlig intagning 2009 platser intagna platser Barn- och fritidsprogrammet inriktning fritid, Farsta gymnasium Alla intagna Ingen intagen 137 20 10 0 10 Barn- och fritidsprogrammet lärlingsutbildning, Farsta gymnasium 50 Ingen

Läs mer

Antagning Fyrbodal Preliminär antagning 2016

Antagning Fyrbodal Preliminär antagning 2016 Bengtsfors, Strömkullegymnasiet Estetiska programmet ES - Bild och formgivning 4 2 0 6 8 212,5 Estetiska programmet ES - Musik 7 5 0 3 8 202,5 Hotell- och turismprogrammet HT 9 7 0 5 12 97,5 Industritekniska

Läs mer

Välkommen till Gymnasieinformation

Välkommen till Gymnasieinformation Välkommen till Gymnasieinformation Studie- och yrkesvägledare Veronica Gustafsson 2014-10-02 Innehåll Programöversikt och kursplan Behörighet och urval Ansökan och antagning/tidsplan Förberedelser inför

Läs mer

Datum då anslaget sätts upp Datum då anslaget tas ned Förvaringsplats för protokollet Barn- och utbildningsförvaltningen

Datum då anslaget sätts upp Datum då anslaget tas ned Förvaringsplats för protokollet Barn- och utbildningsförvaltningen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(15) Plats och tid Frökindsrummet, Stadshuset kl 08.00 Beslutande Allan Bjärkhed (KD), ordförande Johanna Svensson (S), 1:e vice ordförande Caroline Lundberg (M), 2:e vice ordförande

Läs mer

Karaktärsämnena är olika för varje program. Det är dessa kurser som ger programmet sin speciella karaktär.

Karaktärsämnena är olika för varje program. Det är dessa kurser som ger programmet sin speciella karaktär. Sida 1 av 6 HANDLEDNING Presentation Programväljaren Denna presentationsserie omfattar 34 bilder. Vi har valt att ta fram ett relativt stort antal bilder, det är ändå du som användare som bestämmer vilka

Läs mer

Kvalitet i studie- och yrkesvägledning 11 februari 2010

Kvalitet i studie- och yrkesvägledning 11 februari 2010 Kvalitet i studie- och yrkesvägledning 11 februari 2010 Sammanhang och bakgrund Ny skollag Ny läroplan för förskolan Reformering av grundskolan Reformering av gymnasieskolan Nya behörighetskrav Nya tillträdesregler

Läs mer

Utbildningsinspektion i Nacka gymnasium och gymnasiesärskola

Utbildningsinspektion i Nacka gymnasium och gymnasiesärskola Utbildningsinspektion i Nacka kommun Nacka gymnasium Dnr 53-2006:3385 Utbildningsinspektion i Nacka gymnasium och gymnasiesärskola Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande

Läs mer

Betyg. Ej uppnått målen 0p. Väl godkänd 15p Mycket väl godkänd 20p. Summan av de 16 bästa ämnena räknas som betygsvärde!

Betyg. Ej uppnått målen 0p. Väl godkänd 15p Mycket väl godkänd 20p. Summan av de 16 bästa ämnena räknas som betygsvärde! Betyg Ej uppnått målen 0p Godkänd 10p Väl godkänd 15p Mycket väl godkänd 20p Summan av de 16 bästa ämnena räknas som betygsvärde! Högre behörigheteskrav till gymnasieskolan 8 ämnen med betyget godkänd

Läs mer