Kvalitetsredovisning. Hjalmar Strömerskolan läsåret 2009/2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsredovisning. Hjalmar Strömerskolan läsåret 2009/2010"

Transkript

1 Kvalitetsredovisning Hjalmar Strömerskolan läsåret 2009/2010

2 Innehållsförteckning Sid 1. Ungdomsutbildningen Elever på nationella och individuella program Skyttegymnasiet Betyg Resultat och åtgärder Skolinspektionsrapporter Åtgärder Åtgärder Sommarskola Resultat och åtgärder Vuxenutbildningen Gymnasial och grundläggande nivå SFI - Svenska för invandrare Yrkesvux Kvalificerad yrkesutbildning Utvärdering och redovisning av avsnitt ur 15 Skolplanen för gymnasiet 3.1 Lärande och utveckling Redovisning från programlagens kvalitetsredovisningar Resultat och åtgärder Värdegrund Redovisning från programlagens kvalitetsredovisningar Resultat och åtgärder Resultat i enkäten Vad tycker du om Hjalmar Strömerskolan? Resultat och åtgärder Prioriterade mål på skolnivå Elevernas frånvaro minskas med 25% Resultat och åtgärder 25 1

3 1 Ungdomsutbildningen 1.1 Elever på nationella och individuella program Under läsåret 2009/2010 har Hjalmar Strömerskolan genomfört ungdomsutbildning på 13 nationella program och det individuella programmet. Nedanstående tabell visar elevantalet för de olika programmen: Program Åk 1 Åk 2 Åk 3 Summa BF BP EC ES FP HP HR IP MP 9 9 NV OP SP TE Lärling IVIK IV Summa Skolans målsättning är att obehöriga elever med goda förutsättningar att övergå till ett nationellt program i möjligaste mån ska erbjudas en PRIV-plats så att studiegången består av en kombination av karaktärsämnen, kärnämnen och särskilda studier för att uppnå gymnasiebehörighet. Antalet obehöriga elever har under de senaste åren ökat och därmed också det totala behovet av särskilt stöd för våra elever. 2

4 1.2 Skyttegymnasiet Under säsongen 2009/2010 genomförde skytteeleverna många tävlingar med mycket goda resultat. Nedan följer ett urval; Under Swedish cup i Sävsjö tog Skyttegymnasiets elever 6 guld- och 1 bronsmedalj. Allra bäst lyckades Hanna Säker som under sista dagen sköt 400p plus 103,9 i finalen. Detta gav henne naturligtvis segern den dagen och dessutom nytt svenskt rekord för damjuniorer både före och efter final! Hanna vann även dag två. Även Viktor Hoving sköt bra alla tre dagarna. Viktor vann alla tre dagarna med god marginal till tvåan. Emma Nilsson vann dag två i klassen damjuniorer pistol. Förutom dessa framgångar blev Hanna Säker, Jörgen Persson och Emma Nilsson uttagna att skjuta EM i Meråker vecka 10 efter deras prestationer på Swedish cup. Vid den internationella tävlingen, Intershoot, i Holland i februari tog Skyttegymnasiets elever sex guldmedaljer, sex silvermedaljer och två bronsmedaljer. Vid EM i Meråker tog Emma Nilsson EM-guld för damjuniorer i luftpistol. Under vecka 47 hade vi besök av eleverna från NTG i Lillehammer tillsammans med deras tränare Kjell Ivar Kolstad. De var här för att ha träningsläger en vecka och naturligtvis för att få möta våra svenska elever i några "landskamper". 3

5 1.3 Betyg Läsåret 2009/2010 slutförde 164 elever sina studier på Hjalmar Strömerskolan. 146 av 164 (89%) av eleverna lämnade skolan med slutbetyg (fullständigt, utökat eller reducerat). 81% (118 st) av eleverna med slutbetyg var behöriga till högskolan. Betyg för elever som gick ut årskurs 3 i juni 2010 Klass IG G VG MVG Summa BF BP EC ES FP HP HR IP MP NV OP SP TE Summa Andel 5,1% 39,1% 36,1% 19,7% 100% Genomsnittlig betygspoäng för alla avgångselever, inkl elever som saknar slutbetyg, på Hjalmar Strömerskolan 2009/2010 är 13,3. (jfr 13,5 2008/09) För de elever som har slutbetyg (89%) är genomsnittlig betygspoäng 13,6 (jfr 14,0 2008/09). Kvinnornas betygspoäng är 14,7 (jfr 14,7 2008/09) och männens 12,5 (jfr 13,0 2008/09). 4

6 Hjalmar Strömerskolans betygsstatistik för alla elever på skolan, läsåret 2009/2010, visar följande betygsfördelning och medelpoäng för kärnämneskurserna och kursen projektarbete. Kurs Betyg Betyg Betyg Betyg Medelpoäng per kurs IG % G % VG % MVG % Engelska A 23 7, , , ,4 12,7 Estetisk verksamhet 14 5, , , ,3 12,9 Idrott och hälsa A 45 16, , , ,5 12,3 Matematik A 59 14, , , ,8 10,9 Naturkunskap A 22 8, , , ,7 12,4 Religionskunskap A 25 12, , , ,1 11,9 Samhällskunskap A 10 4, , , ,7 12,5 Svenska A 30 7, , ,1 34 8,5 11,7 Svenska B 16 9, , , ,8 11,8 Projektarbete 7 4, , , ,8 14,3 En förklaring till att vår genomsnittliga betygspoäng är något lägre än rikets kan vara att Hjalmar Strömerskolans programstruktur, dvs eleverna fördelning på de nationella programmen, avviker något från den nationella fördelningen. Vi har en större andel elever på yrkesförberedande program som enligt den nationella statistiken uppvisar en lägre genomsnittlig betygspoäng Resultat och åtgärder Eleverna som slutförde sina studier på Hjalmar Strömerskolan under läsåret 2009/2010 har en genomsnittlig betygspoäng något lägre än riksvärdet. (13,6 riket 14,0) Andelen IG-betyg för avgångseleverna har minskat något i förhållande till föregående år, 5,1% jämfört med 5,7%. Av kärnämneskurserna är andelen IG-betyg för alla elever på skolan högst i kurserna: 2009/10 (2008/09) Idrott och hälsa 16,4% (14,2%) Matematik A 14,5% (15,7%) Religionskunskap A 12,6% (8,2 %) 5

7 Andelen IG-betyg i kärnämneskurserna för alla elever på skolan, läsåret 2009/2010 jämfört med läsåret 2008/2009, har förändrats enligt följande: Kurs Andel IG-betyg 2008/09 % Andel IG-betyg 2009/10 % Förändring Engelska A 7,9 7,0-11,4 Estetisk verksamhet 1,7 5, Idrott och hälsa A 14,2 16,4 + 13,4 Matematik A 15,7 14,5-7,6 Naturkunskap A 11,9 8,7-26,9 Religion A 8,2 12,6 + 51,1 Samhällskunskap A 8,1 4,9-39,5 Svenska A 8,2 7,5-8.5 Svenska B 9,7 9, % av eleverna som börjar gymnasiet på individuellt program övergår under sin studietid på Hjalmar Strömerskolan till ett nationellt program. Det är goda resultat sett ur ett nationellt perspektiv. Det är också en stor andel, 81%, av eleverna som inom 4 år fullföljer sin utbildning på Hjalmar Strömerskolan. Motsvarande resultat i riket är 76%. Den relativt låga andelen elever som avbryter sina studier kan till viss del förklara att avgångseleverna har jämförelsevis hög andel IG-betyg. Eleverna väljer alltså att fullfölja sina studier och få ett slutbetyg även om det innehåller många IG betyg. Det är mycket positivt att en stor andel av eleverna fullföljer sina studier och det ska givetvis i alla lägen ska uppmuntras. Den totala andelen IG-betyg är dock oroande och det är angeläget att skolan arbetar målmedvetet för att andelen IG-betyg ska minska. Pedagogiska samtal med resultaten i fokus måste genomföras i ämnes- och programgrupper. En översyn av rutiner och åtgärdsprogram som tillämpas när eleverna riskerar att inte nå målen i sin studieplan är nödvändig. % Skolinspektionsrapporter Under våren 2010 har Skolinspektionen genomfört två granskningar vid Hjalmar Strömerskolan. De har gällt Självstudier/tidsanvändning i Hjalmar Strömerskolan i Strömsunds kommun samt Undervisningen i samhällskunskap i Hjalmar Strömerskolan i Strömsunds kommun. Vid granskningen av Självstudier/tidsanvändning i Hjalmar Strömerskolan i Strömsunds kommun ser Skolinspektionen följande förbättringsområde: Skolan behöver arbeta för att elevernas inflytande över arbetet med självstudier ökar. 6

8 I Skolinspektionens rapport framkommer att självstudier vid Hjalmar Strömerskolan bedrivs i mycket ringa omfattning. Eventuella självstudier begränsar inte elevernas möjligheter att nå målen. Självstudierna bidrar till variation i undervisningen för eleverna, varvid arbetssättet bidrar till att ge eleverna förutsättningar att nå målen för utbildningen. Skolan bör dock i högre grad diskutera och reflektera kring innehåll i läroplan, kursplaner och betygskriterier med eleverna. Eleverna upplever att de har inflytande i mer generell mening och inte enbart kring självstudier eller eget arbete. Skolinspektionen bedömer att de inslag av självstudier och eget arbete som förekommer vid skolan bidrar till att undervisningen kan anpassas till elevernas individuella förutsättningar och behov. Skolinspektionen bedömer vidare att Hjalmar Strömerskolan har goda ambitioner att erbjuda eleverna stöd och stimulans i studierna. Eleverna tycker att de är nöjda med den undervisning som bedrivs och att de inslag av självstudier och eget arbete som förekommer oftast är stimulerande inslag i verksamheten Åtgärder Med anledning av ovanstående har Hjalmar Strömerskolan påbörjat ett förbättringsarbete för att elevernas inflytande över arbetet med självstudier ska öka. Under medarbetarsamtalen med den pedagogiska personalen tydliggörs och diskuteras mål och måluppfyllelse, utifrån läroplan och kursplaner. Här tas även upp vikten av att eleverna ges utrymme för inflytande i skolarbetet. Under läsåret 2010/11 har gemensamma ämnesmöten lagts in vid nio tillfällen. Deltagare i ämnesmötet är pedagogisk personal med samma/likartade ämnen. Målsättningen är att arbeta mot ämnets/nas strävansmål. Pedagogiska diskussioner kring ämnet. Bedömning och betygsättning ( Likvärdig bedömning och betygsättning ). Resultat/statistik (nationella prov). Tolkningar av mål och styrdokument för ämnet/na. Den enskilde elevens förutsättningar. Utvärderingar. Vid Skolinspektionens granskning av Undervisningen i samhällskunskap i Hjalmar Strömerskolan i Strömsunds kommun har följande åtgärder gällande områden som måste åtgärdas framkommit: Rektorn måste säkerställa att åtgärdsprogram utarbetas om en elev behöver särskilt stöd (8 kap. 1a gymnasieförordningen) samt för förbättringsområdena: Rektorn behöver se till att undervisningen i samhällskunskap tydligare utgår från ämnets mål att sträva mot. 7

9 Rektorn behöver se till att undervisningen i samhällskunskap i större utsträckning utgår från programmålen. Rektorn behöver se till att undervisningen i större utsträckning utgår från varje elevs förutsättningar, erfarenheter, behov och tänkande. Rektorn behöver se till att skolans arbete för likvärdig bedömning och betygssättning utvecklas ytterligare Åtgärder Rektorn måste säkerställa att åtgärdsprogram utarbetas om en elev behöver särskilt stöd (8 kap. 1a gymnasieförordningen) Granskningen visar att det är oklart om alla elever som riskerar att inte nå målen för kursen Samhällskunskap A har utarbetade åtgärdsprogram. Med anledning av ovanstående har Hjalmar Strömerskolan tillsammans med Specialpedagogiska skolmyndigheten påbörjat ett arbete för att tydliggöra rutiner kring och arbetet med åtgärdsprogram, för all utbildning, vid Hjalmar Strömerskolan. Ett antal utbildningstillfällen med skolans personal och personal från SPSM har genomförts/kommer att genomföras under läsåret. Målsättningen är att tydliggöra de rutiner som finns, men inte fungerar fullt ut, vad gäller arbetet med åtgärdsprogram. Mellan träffarna med SPSM sker diskussioner i ämnesgrupper i en digital konferens så att arbetet kan fortskrida och fullföljas. All personal görs medvetna om vikten av att åtgärdsprogram enligt gällande lagstiftning utarbetas, samt att rutiner för utarbetande av och kommunikation om den enskildes åtgärdsprogram tydliggörs. Skolan har hittills uppdaterat de gällande rutinerna kring åtgärdsprogram, så att rutinerna skall vara tydligare och den kommunikation som krävs mellan skolledning mentor undervisande lärare skall fungera bättre. Ett antal förslag på mallar för åtgärdsprogram har tagits fram och prövas för närvarande vid skolan. Under första halvan av vårterminen kommer skolan att enas om en av dessa mallar, vilken vi sedan kommer att arbeta vidare med. Dessutom har det tydliggjorts vikten av att åtgärdsprogrammet lämnas in och förvaras centralt, även under den tid som mentor/undervisande lärare arbetar med eleven. Vi förutsätter att arbetet med åtgärdsprogram tillsammans med SPSM innebär att rutiner och kommunikation blir tydligare, varvid arbetet med åtgärdsprogram kommer att fungera väl vid skolan. 8

10 Rektorn behöver se till att undervisningen i samhällskunskap tydligare utgår från ämnets mål att sträva mot. Granskningen visar att det finns viss koppling mellan undervisningen i kursen Samhällskunskap A och mål att sträva mot i ämnet samhällskunskap. Kopplingen är dock inte tydlig, och lärarna kontrollerar inte heller hur undervisningen stämmer överens med ämnets mål att sträva mot. Under läsåret 2010/11 har gemensamma ämnesmöten lagts in vid nio tillfällen. Deltagare i ämnesmötet är pedagogisk personal med samma/likartade ämnen. Målsättningen är: Arbete mot ämnets/nas strävansmål Pedagogiska diskussioner kring ämnet Bedömning och betygssättning ( Likvärdig bedömning och betygssättning ) Resultat/statistik (nationella prov) Tolkningar av mål och styrdokument för ämnet/na Den enskilde elevens förutsättningar Utvärderingar Under medarbetarsamtalen med den pedagogiska personalen kommer det även fortsättningsvis att tas upp och diskuteras mål och måluppfyllelse, utifrån läroplan och kursplaner. På kompetensutvecklingsdagar i slutet av vt arbetar personalen med GY2011, med utgångspunkt från styrdokumenten i den nya gymnasieskolan. Detta arbete kommer även att vara ett övergripande tema för kompetensutveckling under läsåret 2011/12. Vi förutsätter att arbetet med styrdokumenten i de olika ämnena, samt samtalen med den pedagogiska personalen kommer att innebära en tydlighet kring arbetet mot ämnets strävansmål. Att så blir fallet kommer att följas upp av de programansvariga skolledarna och resultaten rapporteras till rektor, för att följas upp och kommuniceras i det fortsatta kvalitetsutvecklingsarbetet. Rektorn behöver se till att undervisningen i samhällskunskap i större utsträckning utgår från programmålen. Granskningen visar att undervisningen i högre utsträckning behöver utgå från programmålen samt att rektorn behöver ta ett större ansvar för att det kommer till stånd samverkan mellan lärare inom olika kurser på programmen. På Hjalmar Strömerskolan är en arbetslagsform Programlag. I programlaget ingår ett antal av de på programmet undervisande lärarna. Programlaget har 13 inplanerade träffar under läsåret 2010/11. 9

11 Programlaget arbetar med utveckling av programmet utifrån de styrdokument som finns. Ett viktigt arbetsområde är naturligtvis att tolka och arbeta mot programmålen. Även arbetet mot examensmålen i GY2011 har påbörjats. Här betonas hur examensmålen skall styra utbildningen och det kommande gymnasiearbetets utformning. Ett annat av programlagets arbetsområden är att få till stånd olika typer av ämnesövergripande samarbete. Detta arbete har framskridit olika långt på såväl olika program, som i olika ämnen. Skolan har som målsättning att det ämnesövergripande samarbetet skall öka. På kompetensutvecklingsdagar under hösten har det diskuterats olika former för att schemalägga ämnesövergripande samarbete för att underlätta för ett ämnesövergripande arbete inom programmet, där undervisningen i ännu större utsträckning utgår från programmålen. Vi förutsätter att det arbete som bedrivs i programlagen mot såväl programmets mål som ämnesintegration kommer att medföra att samverkan mellan lärare inom olika kurser på programmen kommer att öka. Att så blir fallet kommer att följas upp av de programansvariga skolledarna och resultaten rapporteras till rektor, för att följas upp och kommuniceras i det fortsatta kvalitetsutvecklingsarbetet. Rektorn behöver se till att undervisningen i större utsträckning utgår från varje elevs förutsättningar, erfarenheter, behov och tänkande. Granskningen visar att undervisningen i större utsträckning behöver genomföras så att eleverna utvecklas efter sina egna förutsättningar och stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga. Under läsåret 2010/11 har gemensamma ämnesmöten lagts in vid nio tillfällen. Deltagare i ämnesmötet är pedagogisk personal med samma/likartade ämnen. Målsättningen är: Arbete mot ämnets/nas strävansmål Pedagogiska diskussioner kring ämnet Bedömning och betygssättning ( Likvärdig bedömning och betygssättning ) Resultat/statistik (nationella prov) Tolkningar av mål och styrdokument för ämnet/na Den enskilde elevens förutsättningar Utvärderingar Ämnesmötet tar alltså upp och diskuterar möjligheter och idéer vad gäller individualisering i de olika ämnena. Vid skolan finns en anställd specialpedagog. En del av specialpedagogens arbete är att lyfta den enskilde elevens förutsättningar. Arbetet med detta fortskrider. Under läsåret hålls fyra klasskonferenser för varje klass. Här deltar i klassen undervisande lärare och de enskilda elevernas förutsättningar och förmågor diskuteras. 10

12 Den övergripande utvärdering som genomförs varje år på skolan innehåller ett antal frågor som rör den enskilde elevens utveckling, t ex; Får du fördjupa dig i områden som intresserar dig? Kan du påverka din egen studietakt? Uppmuntras nyfikenhet och egna initiativ? Får du och dina klasskamrater ge synpunkter på arbetsmetoder i kurserna? Rektor kommer att ta ansvar för att dessa och andra frågor i utvärderingen följs upp och diskuteras på kompetensutvecklingsdagar, detta för att kunna se att utvecklingen drivs mot att individualiseringen för den enskilde eleven ökar. Rektorn behöver se till att skolans arbete för likvärdig bedömning och betygssättning utvecklas ytterligare. Granskningen visar att rektorn behöver genomföra mer systematiska insatser för att säkerställa att bedömning och betygssättning inom kursen Samhällskunskap A är likvärdig. Vid några möten under vårterminen kommer personalen tillsammans med Specialpedagogiska skolmyndigheten att arbeta med bedömning och betygssättning med utgångspunkt från Skolverkets Likvärdig bedömning och betygssättning. På ämnesmötena under läsåret 2010/11 är detta ett av arbetsområdena. Vi förutsätter att arbetet med bedömning och betygssättning i de olika ämnena kommer att innebära en säkerställan kring att betygssättningen blir likvärdig. Att så blir fallet kommer att följas upp av de programansvariga skolledarna och resultaten rapporteras till rektor. Statistik kommer att redovisas under kompetensutvecklingsdagar och därefter arbetas med i program- och ämneslag. 11

13 1.4 Sommarskola Vid vårterminens slut 2010 gavs elever från åk9 samt gymnasiets åk 1 och 2 möjlighet att läsa vid sommarskola för att skaffa betyg i något ämne/någon kurs. 16 elever från åk9 (7 flickor och 9 pojkar) och 35 gymnasielever (20 flickor och 15 pojkar) deltog. Undervisning bedrevs i svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik. Sommarskola 2009 Grundskola Ämne Antal Varav kv Varav mä Uppnått minst betyg G Uppnått minst betyg G (kv/mä En (0 / 1) Ma (1 / 2) Sv (0 / 1) SvA Totalt Sommarskola 2009 Gymnasiet Ämne Antal Varav kv Varav mä Uppnått minst betyg G Uppnått minst betyg G (kv/mä) En Ma (7 / 6) Sv SvA Totalt Resultat och åtgärder Sommarskolan är viktig för de elever som inte lyckats nå målen under ordinarie undervisningstid. Även de elever som inte nått fram till minst G betyg i ämnet / kursen, har naturligtvis tillgodogjort sig kunskaper, som bidrar till att han/hon lättare kan uppnå uppsatta mål under den fortsatta studietiden. 12

14 2 Vuxenutbildningen 2.1 Gymnasial och grundläggande nivå Vuxenutbildningen har omfattat grundläggande vuxenutbildning, svenska för invandrare, gymnasial vuxenutbildning, särvux, uppdragsutbildning och YH-utbildning. Antalet elever för vårterminen 2010 redovisas nedan: Utbildning Elever Utbildning Elever Grundläggande vux 14 SFI och SAS 135 Omvårdnadsutbildning/Yrkesvux 32 Särvux 6 Administration-ekonomi-utbildning/Yrkesvux 7 Distansutbildningar 74 Övriga yrkesvux 8 Uppdragsutbildning SFI Svenska för invandrare Under läsåret har ca 135 elever fått utbildning i SFI samt i läsinlärning och data där behov funnits. Många av eleverna har en kort eller ingen tidigare skolbakgrund vilket medför att utbildningstiden för svenskundervisningen blir förhållandevis lång i jämförelse med riktvärdet på 525 timmar som SFI-förordningen föreskriver. För att stödja dessa elever som har kort skolbakgrund har särskilt stöd genomförts i form av läsoch skrivutbildning med tre lektionstimmar per vecka. För läsåret 2009/2010 visar vår statistik att 52 elever slutat undervisningen med ett godkänt betyg eller högre. 34 elever har gjort studieuppehåll eller avbrott utan att fått något betyg. Under läsåret har ett utvecklingsarbete med syfte att höja måluppfyllelsen genomförts. Personalen har särskilt arbetat med inkluderingsarbetet samt med det av skolledningen fastställda utvecklingsmålen; Lärande och utveckling; Värdegrund samt närvaro. I programlaget har man även arbetat med att utveckla arbetsmetoder i SFI-utbildningen. Det är av stor vikt att det pedagogiska utvecklingsarbetet fortsätter och intensifieras under kommande läsår. Under läsåret har en temavecka med jämställdhet och barnuppfostran som huvudtema genomförts. Temaveckan har bl a innehållit filmförevisningar, externa föreläsare som t ex genuspedagog samt värdegrundsdiskussioner. Arbetslaget behöver nästa år utveckla och arbeta vidare med: 13

15 Arbetet med värdegrundsfrågor. Samarbetet mellan alla lärare som undervisar SFI-eleverna. Metoder för att placera in nya elever på den kurs som bäst bedöms motsvara elevens behov av undervisning. Förbättra rutinerna för genomförande av nationella prov med datorstöd. Samverkan med arbetsförmedling och praktiksamordnare. 2.3 Yrkesvux Under våren 2009 infördes Yrkesvux. Strömsunds kommun tilldelades 14 heltidsplatser för För 2010 antalet tilldelade platser varit 30 samt 2,5 extra platser som har tilldelats under ht Utbildningar inom omvårdnads-, handel och administrations-, hantverks- och transportsektorn har varit mest efterfrågade. Kommuner som får medel för yrkesvux har kravet att göra en utvärdering utifrån fastställda kriterier. Strömsunds Kommun delar tillsammans med kommunerna inom Lärcentra Jämtland en resurs som sammanställer en gemensam utvärdering för yrkesvux i länet. Hans uppdrag är även att arbeta med omvärldsanalys som ger en bättre bild av kompetensbehovet. 2.4 Kvalificerad yrkesutbildning Tredje omgången av KY-utbildningen Vindkraft drift, service och underhåll lockade 162 sökande till de 20 platserna. Strömsunds kommun är en av fyra noder i Energimyndighetens nationella nätverk för vindbruk. Noden i Strömsund är en sammanhållande funktion för nationell kunskaps- och kompetensförmedling inom området Arbetskraftsförsörjning samt drift- och underhållsfrågor. Noden och KY-utbildningen har ett kontinuerligt informationsutbyte. Erfarenheterna från noduppdraget tillförs kontinuerligt de studerande i KY-utbildningen och bidrar till att göra utbildningen aktuell och anpassad till den arbetsmarknad som möter studenterna efter utbildningen. Studenternas kunskaper och erfarenheter överförs också till utredningar och åtgärder inom nodens arbetsområde. Under läsåret beviljade Yrkeshögskolemyndigheten en omvandling av utbildningens fjärde omgång till Kvalificerad Yrkeshögskoleutbildning, Vindkrafttekniker 400 YH-poäng. Sommaren 2009 examinerades 17 studenter, varav 9 med examensbevis. Det är stor efterfrågan på utbildade servicetekniker inom vindkraftsområdet vilket leder till att studenterna ofta får arbetserbjudanden under pågående utbildning. Några väljer tyvärr att avbryta utbildningen i förtid till förmån för ett avlönat arbete. 14

16 3. Utvärdering och redovisning av avsnitt ur Skolplanen för gymnasiet De avsnitt i Skolplanen för gymnasiet som prioriterats för lå 2009/10 är: Lärande och utveckling Värdegrund För respektive avsnitt anges i Skolplanen för gymnasiet följande mål för verksamheten på Hjalmar Strömerskolan. 3.1 Lärande och utveckling (Avsnitt 2 i Skolplanen för gymnasiet) Mål All verksamhet ska utgå från den enskilde elevens behov och förutsättningar. Det pedagogiska arbetet ska planeras och organiseras så att alla elever har möjlighet att nå målen i den individuella studieplanen. Alla elever ska efter genomgången utbildning ha uppnått kunskaper som minst motsvarar betyget godkänt i samtliga kurser. Eleven ska delta i planeringen av undervisningens innehåll, arbetssätt och redovisningsformer. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla ett entreprenörstänkande. Elevernas deltagande i skolkonferens, klass- och elevråd samt i elevskyddsombudsarbetet ska stimuleras och stödjas. Alla elever ska ha tillgång till modern teknik i skolarbetet. Både undervisningslokaler och övrig miljö ska vara utformade så att de lockar till kreativ och pedagogisk utveckling. 15

17 3.1.1 Redovisning från programlagens kvalitetsredovisningar Alla lärare har arbetat i programlag med uppdraget att utforma och genomföra en arbetsplan samt att redovisa arbetet i en kvalitetsredovisning. Nedan redovisas exempel på hur arbetet med avsnittet om lärande och utveckling genomförts och redovisats i olika programlags kvalitetsredovisningar; Programlaget för OP/BF har under läsåret utarbetat ett samtalsunderlag för utvecklingssamtalen. Underlaget är mer anpassat för elevens delaktighet och strävar mot att eleven skall nå målen i sin utbildning. Underlaget kommer att användas och utvärderas under nästa läsår. Man har även arbetat för att stärka elevernas programidentitet, genom t ex gemensamma tröjor och terminsfika. Även på SP-programmet har man arbetet med utvecklingssamtalet. En utvärdering bland eleverna visar att utvecklingssamtalen under läsåret blivit mer givande och mentors roll har stärkts. Under höstterminen genomförde SP eleverna ett klimatrollspel, där alla årskurserna deltog. Rollspelet var ett samarbete mellan geografi, samhällskunskap, engelska och internationell ekonomi. På Fordonsprogrammet har man utarbetat ett material Tre vägar på Fordonsprogrammet, som tydliggör elevens möjligheter på programmet, utifrån dennes önskningar och förutsättningar. Nio handledare inom TYA konceptet har utbildats under läsåret. Programlaget för Industriprogrammet har tillsammans med Byggprogrammet arbetat med ett tematiskt projekt. I projektet har elever från programmen, samt undervisande lärare i ett flertal ämnen deltagit. Projektet har inneburit att det skett en god ämnesintegrering och att undervisningen blivit verklighetsnära och produktionsinriktad. Arbetsledare för projektet har varit en elev i varje arbetslag. På HR programmet har man arbetat med Interregprojektet Söka gammalt Skapa Nytt tillsammans med två norska skolor. Projektet syftar till att sprida kunskap om regionalt mathantverk. Tanken med att bjuda in restaurangungdomar är att öka kunskapen, visa på lokalt entreprenörskap inom mat och att inspirera till att använda dessa produkter inom restaurangyrket. I ett samarbete med engelskan i åk 2 gjordes ett arbete där eleverna skulle göra en presentation om sitt program. Eleverna samlade fakta om programmet och redovisade det sedan på engelska för HP elever som ingår i samläsningsgruppen. Man gjorde redovisningen med hjälp av planscher och PowerPoint. Presentationerna i PowerPoint gjordes inom kursen ARL. EC-programlaget har under året arbetat med de branschkrav som ställs på elever/utbildning. I detta arbete har även programmets programråd varit en viktig part. 16

18 Det har även arbetets med elevernas APU inom EC programmet. Såväl APU dagbok för eleverna, som den av branschen framtagna handledarmanualen har varit viktiga i detta arbete. Programlaget för NV/TE har under läsåret bl a arbetat med en mall för utvecklingssamtalet med eleverna. Ett programråd har inrättats på TE programmet och TE elevernas APU har blivit mer anpassad till det lokala näringslivet. Programlaget för ES/MP har arbetat med entreprenörskap under läsåret. Man har låtit eleverna ta ansvar för och genomföra olika projekt, varvid eleverna blivit mer självständiga och tryggare i sin roll. Eleverna har satt upp och spelat en musikal; Skattkammarön under mars månad. På HP programmet har man arbetat med och deltagit i ett antal mässor, studiebesök och föreläsningar, med tonvikt på entreprenörskap. Flera elever har drivit framgångsrika UF företag, vissa tillsammans med elever från andra program. Stiftelsen Företagsam ger ut tidningen Handelsgymnasiet där man beskrivit Strömsundsmodellen som framgångsrik. Utdrag ur artikeln: Uppdrag som lär och utvecklar så arbetar man med APU i Strömsund. Handelsgymnasiet i Strömsund är en föregångare i Sverige när det gäller den arbetsplatsförlagda utbildningen, APU. Upplägget lovordas av både elever och företag. Under våren har en av Handelsgymnasiets lärare (Marion Marklund) utsetts till Sveriges bästa UF lärare Resultat och åtgärder Olika former av ämnesövergripande arbete bedrivs på flertalet program. Arbetet med studieplaner och utvecklingssamtal skall öka elevens möjligheter att nå uppsatta mål. Många program arbetar aktivt med entreprenörskap i utbildningen. Detta kan ske såväl inom ramen för vissa kurser, som i form av ämnesövergripande arbete. Elevernas möjligheter att nå målen har förbättras genom olika former av stöd. T ex studieverkstäder, extra undervisning och kompensatoriska hjälpmedel. Lokalerna bör moderniseras med avseende på möbler, gardiner mm, för att upplevas som en attraktiv lärmiljö. Rektorn måste säkerställa att åtgärdsprogram utarbetas om en elev behöver särskilt stöd (8 kap. 1a gymnasieförordningen). (se Skolinspektionsrapport pkt 1.3.2) Rektorn behöver se till att undervisningen i samhällskunskap tydligare utgår från ämnets mål att sträva mot. (se Skolinspektionsrapport pkt 1.3.2) 17

19 Rektorn behöver se till att undervisningen i samhällskunskap i större utsträckning utgår från programmålen. (se Skolinspektionsrapport pkt 1.3.2) Rektorn behöver se till att undervisningen i större utsträckning utgår från varje elevs förutsättningar, erfarenheter, behov och tänkande. (se Skolinspektionsrapport pkt 1.3.2) Rektorn behöver se till att skolans arbete för likvärdig bedömning och betygssättning utvecklas ytterligare. (se Skolinspektionsrapport pkt 1.3.2) 3.2 Värdegrund (avsnitt 3.1 i Skolplanen för gymnasiet) Mål Alla ska känna sig lika mycket värda. Ingen får utsättas för diskriminering, trakasserier, hot eller annan kränkande behandling. Alla ska visa varandra ömsesidig respekt, arbeta för jämlikhet och jämställdhet samt verka för att bryta traditionella könsmönster Redovisning från programlagens kvalitetsredovisningar Nedan redovisas exempel på hur arbetet med avsnittet om värdegrund genomförts och redovisats i olika programlags kvalitetsredovisningar; Eleverna på HP programmet har fått tillfälle att reflektera över och fundera kring de olika härskarteknikerna. Hur tar de sig uttryck i vardagen? Hur använder vi oss själva av dessa tekniker? Hur kan man bemöta och göra motstånd mot kränkande behandling? På HR-programmet har man arbetat med integration och ömsesidig förståelse, värdegrund, kultur och internationalisering. Vid terminsstarten arbetade man med likabehandlingsplanen och la upp en planering för hur arbetet med planen ska genomföras på programmet. I ämnet religion har olika religioners syn på mat, etik och moral diskuterats. På IP har arbetet med SET och genom att fånga upp och stävja dåligt uppförande och språkbruk varit ett strategiskt värdegrundsarbete. Fordonsprogrammet har under året haft återkommande besök av elever med utländsk bakgrund i form av praktik/språkträning. De har fått berätta om sitt land och sin bakgrund, samt på olika sätt samarbetat med fordonseleverna. 18

20 Arbetet med att bryta traditionella könsmönster har genomförts på flera program, bl a i form av en tjejdag på BP, IP och FP, där flickor getts möjlighet att prova på dessa traditionellt mansdominerade utbildningsvägar. På programmen har man under mentorstid kontinuerligt tagit upp och arbetat med skolans likabehandlingsplan och ordningsregler. SP programmet har arbetat med Förintelsen och olika folkmord i historia kursen. Studiebesök på Judiska museet, samt utställningen Middag med PolPot på Forum för levande historia har genomförts under en studieresa till Stockholm. Även en temadag om jämställdhet har genomförts på SP-programmet. OP-programmet har arbetat med värderingsdiskussioner, (bl a utifrån SET), utifrån könsmönster, jämställdhet, normalt/onormalt m m. Hjalmar Strömerskolans matgrupp består av biträdande rektor, två elevskyddsombud, kostchef och skolmåltidspersonal som arbetar på Hjalmar Strömerskolan. Gruppen har genomfört tre möten med Kostavdelningen under 09/10. Syftet med matgruppens arbete är bl a att förmedla elevernas synpunkter och på det sättet ge dem möjlighet att påverka sortimentet och variationen på maträtterna. Resultatet av matenkäten som delas ut ca två gånger per år till alla elever behandlas också på dessa möten. Matgruppens arbete har bidragit till att fler elever äter varje dag i skolans matsal. I cafeterian kan man handla smörgåsar, yoghurt och frukt. För många elever som åker hemifrån tidigt på morgonen är det mycket värdefullt att kunna handla frukost på skolan. Cafeterian används även av personalen och detta gör att alla grupper i skolan få möjlighet att träffas på ett naturligt sätt Resultat och åtgärder Skolans likabehandlingsplan har kommunicerats till eleverna Olika former av arbeten för att bryta könsmönster och arbeta för jämställdhet genomförs. Statistik könsuppdelas och analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv. Uppföljning och revidering av likabehandlingsplanen i samverkan med elevråd och skolkonferens fortsätter. 19

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan läsåret 2012/13 Likabehandlingsplan för ungdoms och vuxenutbildningen vid Hjalmar Strömerskolan

Läs mer

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 1:3 Statistik, kompetensförsörjning 2:3 Brukar- och personalenkäter X 3:3 Resultat/Måluppfyllelse BAKGRUND Forsmarks skola har fram till ht 2013 varit

Läs mer

SKOLPLAN FÖR GYMNASIET

SKOLPLAN FÖR GYMNASIET 1 (10) SKOLPLAN FÖR GYMNASIET 1 Inledning Skolplanen omfattar gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning, särvux och SFI. Det övergripande målet är att

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 PM Enheten för utbildningsstatistik 2008-12-18 Dnr 71-2008-00004 1 (6) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 Allt fler får slutbetyg i gymnasieskolan. Stora elevkullar och något bättre studieresultat

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Kunskapens Hus. Munkedal

Kvalitetsredovisning. Kunskapens Hus. Munkedal Kvalitetsredovisning Kunskapens Hus Munkedal 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Kvalitetsredovisning för Kunskapens hus 2. Grundfakta och beskrivning av verksamheten 3. Underlag och rutiner för framtagande av

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Arbetsplan för skolenhet 2

Arbetsplan för skolenhet 2 UTBILDNINGSNÄMNDEN KÄRRTORPS GYMNASIUM NA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (7) 2012-10-30 Handläggare: Darko Krsek Telefon: 076 12 32 504 Arbetsplan för skolenhet 2 Inledning Skolenhet 2 består av: [NA]

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 måndag den 9 september 2013 1 (6) Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 Chef Beskrivning av anordnaren Christina Spjuth Academedia Eductus AB ingår i Academediakoncernen, Sveriges största utbildningsföretag

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Publicerad 15.12.2009. Vuxenutbildning

Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Publicerad 15.12.2009. Vuxenutbildning Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Publicerad 15.12.2009 Vuxenutbildning Vuxenutbildningen ska utgå från behovet hos den som studerar. Det innebär att utbildningen ska vara flexibel och att alla

Läs mer

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola Lokal arbetsplan Eda gymnasieskola Innehållsförteckning Vision... 3 Ledningsdeklaration... 3 Gymnasieskolans styrdokument... 3 Läroplanens mål och riktlinjer... 4 Normer och värden... 4 Elevernas ansvar

Läs mer

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan Birgittaskolan i Linköping Lokal arbetsplan för Birgittaskolan Reviderad 2012-06-29 Besöksadress: S.t Larsgatan 44-46, Linköping Postadress: Birgittaskolan i Linköping, Klostergatan 49, 581 81 LINKÖPING

Läs mer

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se P O L H E M POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se Vision Mål och mått Polhemsskolans processer Huvudprocess Ledningsprocess Informationsprocess Stödprocess Alla elever ska klara sin utbildning

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun

Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun Beslut Gymnasieskolan Vipan Vipeholmsvägen 224 66 Lund 2010-03-09 1 (7) Utbildningsförvaltningen Box 138 221 00 Lund Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun Skolinspektionens beslut

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Sjuntorpsskolan 4-9 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Sjuntorpsskolan 4-9 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Sjuntorpsskolan 4-9 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat...

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015 140821 Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn-

Läs mer

1. Verksamhetens förutsättningar

1. Verksamhetens förutsättningar Grundskola Resultatrapporten innehåller en värdering och analys av enhetens resultat kring kunskap och lärande samt resultat från brukarundersökningen. Resultatrapport för Lyckeskolan Upprättad av Eva

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

RgRh Stockholm. Riksgymnasiet för rörelsehindrade

RgRh Stockholm. Riksgymnasiet för rörelsehindrade RgRh Stockholm RgRh Stockholm Riksgymnasiet för rörelsehindrade RgRh Stockholm VAD ÄR RIKSGYMNASIET? Riksgymnasiet är till för ungdomar med svåra rörelsehinder. Det fungerar som vilken gymnasieskola som

Läs mer

Rudbeck. Skolan erbjuder

Rudbeck. Skolan erbjuder Rudbeck Skolan erbjuder På Rudbeck, Valfrihetens gymnasium, skräddarsyr du din utbildning och gör din egen personliga studieplan. Du väljer. Vi ser till att du lyckas. Vi är en kursutformad skola som erbjuder

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål Gymnasieskolan - introduktionsprogrammen 2012 ENHET Gymnasieskolan, introduktionsprogrammet FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Gymnasieskolan

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014 Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI 1 Innehåll Inledning...3 Enhetens systematiska kvalitetsarbete...3 Styrdokument...3 Skollag och

Läs mer

Översikt över innehåll

Översikt över innehåll 1 (7) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Tumba Gymnasium. Skolan erbjuder

Tumba Gymnasium. Skolan erbjuder Tumba Gymnasium Skolan erbjuder Högskoleförbredande program: Ekonomiprogrammet - inriktningarna Ekonomi och Juridik Estetiska programmet - inriktningarna Estetik & media, Musik och Bild- & formgivning

Läs mer

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012

Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012 Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012 I denna rapport presenteras elevernas resultat på ett övergripande sätt samt utvärdering och analys av nuläget. Utvärderingen ligger till

Läs mer

Policy kring studier på Öckerö gymnasieskola

Policy kring studier på Öckerö gymnasieskola Policy kring studier på Öckerö gymnasieskola Version 090224/EO Innehåll 1.0 Kurser på gymnasiet 1.1 Olika typer av kurser 1.2 Betyg 1.3 Slutbetyg 1.3.1 Jämförelsetal 1.3.2 Meritpoäng 1.4 Samlat betygsdokument

Läs mer

Bokslut/Kvalitetsredovisning 2014

Bokslut/Kvalitetsredovisning 2014 Bokslut/Kvalitetsredovisning 2014 Kommunala vuxenutbildningen 1. Ekonomiska resultat /avvikelser Vuxenutbildning Intäkter -1 980 000-3 047 956 153,9% Personalkostnader 5 392 706 7 719 171 143,1% Övriga

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING GRUNDLÄGGANDE OCH GYMNASIAL VUXENUTBILDNING ENHET 5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Verksamhetsberättelse... sid 4 Resultatredovisning Måluppfyllelse och resultat... sid 5-6 Resultatredovisning

Läs mer

Arlandagymnasiet. Skolan erbjuder

Arlandagymnasiet. Skolan erbjuder Skolan erbjuder är en stor skola, med en liten skolas atmosfär. Tryggheten, trivseln och gemenskapen är det som uppskattas mest av våra elever. En bidragande faktor är den goda kontakten mellan lärare

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Kvalitetsredovisning för läsåret 2010/11

Kvalitetsredovisning för läsåret 2010/11 2011-11-03 1(10) Kvalitetsredovisning för läsåret 2010/11 UDDEVALLA GYMNASIESKOLA SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA PROGRAMMET Agneberg Presentation och resultatredovisning Presentation av verksamheten Inom Uddevalla

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 6 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Oleby Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått 1.1 Analys

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Regeringsuppdrag. Översyn av kursplaner och kunskapskrav. Nya betygsskalan: A, C och E. Verksamhetspoäng

Regeringsuppdrag. Översyn av kursplaner och kunskapskrav. Nya betygsskalan: A, C och E. Verksamhetspoäng OH-mallen Regeringsuppdrag Översyn av kursplaner och kunskapskrav Nya betygsskalan: A, C och E Verksamhetspoäng Kommunal vuxenutbildning, grundläggande nivå Kurser Engelska Biologi Fysik Kemi Samhällskunskap

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Hjalmar Strömerskolan läsåret 2011/2012

Kvalitetsredovisning. Hjalmar Strömerskolan läsåret 2011/2012 Kvalitetsredovisning Hjalmar Strömerskolan läsåret 2011/2012 Innehållsförteckning 1. Ungdomsutbildning 2 1.1 Elever på nationella och introduktionsprogram 2 1.2 Introduktionsprogram 2 1.3 Stöd och särskilt

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Elfhems Gymnasium. Gymnasial Lärlingsutbildning Individuella programmet. Kvalitetsredovisning Kalenderåret 2010

Elfhems Gymnasium. Gymnasial Lärlingsutbildning Individuella programmet. Kvalitetsredovisning Kalenderåret 2010 Elfhems Gymnasium Gymnasial Lärlingsutbildning Individuella programmet Kvalitetsredovisning Kalenderåret 2010 Rektor: Carl Nyström 1 Inledning Syftet med kvalitetsredovisningen är följande: Skolans elever,

Läs mer

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Kvalitetsredovisning för läsåret 10/11 Barn- och utbildningsförvaltningen Oskarshamns kommun. Komvux

Kvalitetsredovisning för läsåret 10/11 Barn- och utbildningsförvaltningen Oskarshamns kommun. Komvux Kvalitetsredovisning för läsåret 10/11 Barn- och utbildningsförvaltningen Oskarshamns kommun Komvux Gymnasiechef Ann-Marie Lotsengård Jakobsson Rektor Komvux Per Hofstedt Administrativ chef Ulrika Hernäng

Läs mer

Bokslut och verksamhets- berättelse 2014. Gymnasieskola och vuxenutbildning

Bokslut och verksamhets- berättelse 2014. Gymnasieskola och vuxenutbildning 2015-02-10 Sidan 1 av 27 Bokslut och verksamhets- berättelse 2014 Gymnasieskola och vuxenutbildning Statistik Karin Mannström, Förvaltningsekonom Februari 2015 Dnr Kon 2015/17 2015-02-10 Sidan 2 av 27

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Beslut Emmaboda kommun Rektorn vid vuxenutbildningen i Emmaboda Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn av vuxenutbildningen i Emmaboda kommun 2 (9) Tillsyn av kommunal vuxenutbildning Grundläggande vuxenutbildning

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Järfälla kommun Rektorn vid NT-gymnasiet Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av NT-gymnasiet i Järfälla kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 1-3 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 1-3 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 1-3 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

2015-02-05. KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 IMSPR, IMPRE(delär äv IMIND (VUX, FHS)

2015-02-05. KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 IMSPR, IMPRE(delär äv IMIND (VUX, FHS) 2015-02-05 KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 IMSPR, IMPRE(delär äv IMIND (VUX, FHS) KVALITETSRAPPORT Analys 1 KUNSKAPER Måluppfyllelse och resultat Analysera elevernas studieresultat vilka avvikelser

Läs mer

Kvalitetsredovisning för vuxenutbildningen och SFI för läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning för vuxenutbildningen och SFI för läsåret 2010/2011 VUX SFI Kvalitetsredovisning för vuxenutbildningen och SFI för läsåret 2010/2011 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 5 1.1.1 Se tidigare redovisningar... 5 2 Underlag och rutiner för att ta

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Regelbunden tillsyn i Säters kommun Prästgärdsskolan/Kungsgårdsskolan Dnr 43-2008:693 Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Kungsgårdsskolan förskoleklass och årskurserna 1-6 Prästgärdsskolan

Läs mer

Verksamhetsplan 2014. Komvux. grundläggande. Komvux. gymnasial. Särvux. Samhällsorientering. Sfi svenska för invandrare

Verksamhetsplan 2014. Komvux. grundläggande. Komvux. gymnasial. Särvux. Samhällsorientering. Sfi svenska för invandrare Verksamhetsplan 2014 Komvux gymnasial Komvux grundläggande Särvux Samhällsorientering Sfi svenska för invandrare VERKSAMHETERNA Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå De kurser som erbjuds följer gymnasiets

Läs mer

Teknikprogrammet Bessemerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Teknikprogrammet Bessemerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Teknikprogrammet Bessemerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Teknikprogrammet Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 4-9 2012 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2007/2008

Kvalitetsredovisning 2007/2008 Kvalitetsredovisning 2007/2008 Lugnviksskolan 6-9 Annika Lööf-Sjölund Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings- och kulturdepartementet 2005-08-15 1 Varje

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Kvalitetsarbete för Martin Koch-gymnasiet period 3 (jan mars), läsåret 2013-14.

Kvalitetsarbete för Martin Koch-gymnasiet period 3 (jan mars), läsåret 2013-14. Kvalitetsarbete för Martin Koch-gymnasiet period 3 (jan mars), läsåret 2013-14. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Åsenskolan Rektor Linda Karlsson 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever

Läs mer

Granskning av gymnasieskolornas. av särskilt stöd. Mjölby kommun

Granskning av gymnasieskolornas. av särskilt stöd. Mjölby kommun Revisionsrapport Granskning av gymnasieskolornas arbete med elever i behov av särskilt stöd Mjölby kommun Håkan Lindahl December 2011 Innehållsförteckning Sammanfattning och revisionell bedömning 1 1 Bakgrund

Läs mer

PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA. Giltighet läsåret 2014 2015

PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA. Giltighet läsåret 2014 2015 PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA Giltighet läsåret 2014 2015 Innehåll 1. Inledning och syfte... 4 2. Förbud mot diskriminering och kränkande behandling... 4 3. Vision mot kränkande behandling och diskriminering...

Läs mer

Bessemerskolan, Ekonomiprogrammets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bessemerskolan, Ekonomiprogrammets plan mot diskriminering och kränkande behandling Bessemerskolan, Ekonomiprogrammets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekonomiprogrammet Läsår 15/16 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Klockarskolan

Regelbunden tillsyn i Klockarskolan Regelbunden tillsyn i Säter kommun Klockarskolan Dnr 43-2008:693 Regelbunden tillsyn i Klockarskolan Grundskola årskurs 7-9 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Säter kommun under hösten

Läs mer

Skolverkets svar på inkomna frågor till webbinariet den 11 mars

Skolverkets svar på inkomna frågor till webbinariet den 11 mars 2014-04-14 1 (24) Skolverkets svar på inkomna frågor till webbinariet den 11 mars Innehållsförteckning 1. Kommunal vuxenutbildning... 2 1.1 Behörighet till kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå...

Läs mer

Att studera på komvux i Tranemo. Vad kostar det att läsa på komvux i Tranemo? Ansökan

Att studera på komvux i Tranemo. Vad kostar det att läsa på komvux i Tranemo? Ansökan Att studera på komvux i Tranemo Komvuxutbildningen är öppen för dig som har avslutad gymnasieutbildning eller fyller minst 20 år under hösten det år du börjar läsa. På Tranemo gymnasieskola och komvux

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Nackademins gymn Norra, NY ENHET SOS84. Skolan erbjuder. Fem studieförberedande, teoretiska program.

Nackademins gymn Norra, NY ENHET SOS84. Skolan erbjuder. Fem studieförberedande, teoretiska program. ENHET SOS84 Skolan erbjuder Fem studieförberedande, teoretiska program. Ekonomiska programmet, med inriktning ekonomi. Fördjupning entreprenörsskap och internationell ekonomi Programmet på skolan samarbetar

Läs mer

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund Årskurs 2-enkät 2014 Kurt Westlund Elevernas trivsel och trygghet ligger konstant på en fortsatt hög nivå. Färre elever upplever sig dåligt bemötta, kränkta, utsatta för hot eller våld. Däremot försvagas

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Arbetsplan 2014-2015

Arbetsplan 2014-2015 Arbetsplan 2014-2015 Brinells högstadium Grundskola och Grundsärskola Alla elever ska bli vinnare i sitt eget liv efter sina förutsättningar Brinells högstadiums Kvalitets- och Arbetsmiljöarbete 2014/15

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Stockholms kommun Rektorn vid Äppelviksskolan Beslut för grundskola efter tillsyn av Äppelviksskolan i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon:

Läs mer

HTS-gymnasiet, Järfälla. Skolan erbjuder

HTS-gymnasiet, Järfälla. Skolan erbjuder Skolan erbjuder Handels- och administrationsprogrammet, Hantverksprogrammet inr frisör, Hotell- och turismprogrammet, Barn- och fritidsprogrammet och Restaurang- och livsmedelsprogrammet. Skolans målsättning

Läs mer

Folkungaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Folkungaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling s plan mot diskriminering och kränkande behandling FOLKUNGASKOLANS GYMNASIUM Ansvariga för planen Enhetschef: Rektorer: EHT: Ulf Lindberg Sara Frank Gunilla Linder Helena Hultkvist Appelberg skolsköterska

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Sundsgymnasiet 2013/2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Sundsgymnasiet 2013/2014 Sundsgymnasiet Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Sundsgymnasiet 2013/2014 Bästa möjliga livskvalité - bästa möjliga skolmiljö för alla i Sundsgymnasiets verksamhet. (Planen gäller maj

Läs mer

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011 2010-11-19 Barn- och utbildningsförvaltningen Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011 Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg. Telefon växel: 0346-88 60 00. Fax: 0346-133 40 e-post: kommun@falkenberg.se

Läs mer

Bäckadalsgymnasiets elevresultat 2009--2013

Bäckadalsgymnasiets elevresultat 2009--2013 Bäckadalsgymnasiets elevresultat 29--213 Den som snabbt vill skapa sig en bild av Bäckadalsgymnasiets elevresultat hittar nedan uppgifter angående skolans resultat över tid. Resultaten presenteras genomgående

Läs mer

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Information om verksamhetsplanen Verksamhetsplanen är en del av det ständigt pågående kvalitetsförbättringsarbetet i skolan. I verksamhetsplanen formuleras

Läs mer

ELEVHANDBOK. tisdag 20 augusti fredag 20 december Höstlov: v. 44, måndag 28okt fredag 1 november Studiedag/ utvecklingssamtalsdag 6 november

ELEVHANDBOK. tisdag 20 augusti fredag 20 december Höstlov: v. 44, måndag 28okt fredag 1 november Studiedag/ utvecklingssamtalsdag 6 november ELEVHANDBOK Besöksadress: Åsgatan 15, Falun Postadress: Box 127 791 23 Falun Skolans telefonnummer: 023-584 20 Sjukanmälan telefon: 023-584 57 Fax: 023-150 52 E-post: Se respektive mentor Följande ifylles

Läs mer

Tillhörighet. Sammanträdesrum OP-konf

Tillhörighet. Sammanträdesrum OP-konf 1 (6) Ärenden 1 Ekonomi-rapport/frågestund Info om dagsläget Varje program skall ha sitt budgetläge Avtal NVU Hedemora PU kort nulägesbeskrivning från alla program TE: positivt att Thomas kommit över till

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

Plan mot diskriminering, trakasserier och. kränkande behandling. Läsåret 2014-2015. Kristinebergskolan

Plan mot diskriminering, trakasserier och. kränkande behandling. Läsåret 2014-2015. Kristinebergskolan 1(11) Barn- och utbildningsförvaltningen Kristinebergskolan Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Läsåret 2014-2015 Kristinebergskolan 2 Innehållsförteckning Kristinebergskolans

Läs mer

Förskolechef Beskrivning av förskolan

Förskolechef Beskrivning av förskolan Kvalitetsanalys för (Da Vinciskolan) läsåret 2011/12 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Arbetsplan för Vedeby särskola

Arbetsplan för Vedeby särskola Arbetsplan för Vedeby särskola Läsåret 2013-2014 Beskrivning av verksamheten Vår skola ska värna om den enskilda elevens möjligheter att utvecklas positivt, dels socialt och dels pedagogiskt i en trygg

Läs mer