KVALITETSREDOVISNING 2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KVALITETSREDOVISNING 2010"

Transkript

1 1 FÖR GYMNASIESKOLA, GYMNASIESÄRSKOLA OCH VUXENUTBILDNING INOM KARLSTADS-HAMMARÖ GYMNASIEFÖRVALTNING

2 2 Gymnasieprogrammens förkortningar BF...Barn- och fritidsprogrammet BFFD-ID...Barn- och fritidsprogrammet profil Idrottsledarskap BP...Byggprogrammet EC...Elprogrammet EN...Energiprogrammet ES...Estetiska programmet ESBD...Estetiska programmet inriktning Bild och formgivning ESDN...Estetiska programmet inriktning Dans ESMK...Estetiska programmet inriktning Musik ESTA...Estetiska programmet inriktning Teater FP...Fordonsprogrammet HP...Handels- och administrationsprogrammet HR...Hotell- och restaurangprogrammet HV...Hantverksprogrammet HV-FR...Hantverksprogrammet inriktning Frisör HV-INR...Hantverksprogrammet inriktning Inredning HV-MT...Hantverksprogrammet inriktning Mode-textil HV-STIL...Hantverksprogrammet inriktning Stil, hälsa och image HV-TRÄ...Hantverksprogrammet inriktning Trä, Träprogrammet IB...International Baccalaureate IP...Industriprogrammet LP...Livsmedelsprogrammet MP...Medieprogrammet NV...Naturvetenskapsprogrammet OP...Omvårdnadsprogrammet SMBF-UN...Specialutformat barn- och fritidsprogram profil Brand, skydd & räddning SMNV...Specialutformat naturvetenskapsprogram med samhällsvetenskap SMNV-ESBD...Specialutformat naturvetenskapsprogram med estetisk profil bild och formgivning SMNV-ESMK...Specialutformat naturvetenskapsprogram med estetisk profil musik SMSP-K...Specialutformat samhällsvetenskapsprogram inriktning kommunikation, media och journalistik SM-TIME...Karlstads internationella TIME-utbildning (telekommunikation, IT, media och entertainment) SP...Samhällsvetenskapsprogrammet TE...Teknikprogrammet

3 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning...5 Mål och resultat inom gymnasieskolan...7 Att som länets universitets- och skolstad har ett allsidigt utbud av utbildningar...7 Att eleverna vidgar och fördjupar sina kunskaper samt utvecklas som individer...10 Att programmålen ska styra verksamheten...20 Att elevernas inflytande ska öka...21 Att eleverna ska trivas på gymnasiet...22 Mål och resultat inom gymnasiesärskolan...25 Att utifrån varje elevs förutsättningar fördjupa och utveckla elevernas kunskaper som förberedelse för ett vuxenliv i arbete, boende och fritid...25 Mål och resultat inom vuxenutbildningen...27 Fler vuxna ska motiveras till ett livslångt lärande...27 Studierna ska anpassas till den enskildes behov genom tillgänglighet och flexibiltet...28 Utbudet av vuxenutbildning ska anpassas till den regionala arbetsmarknadens behov...29 Uppföljning och utvärdering av verksamheten...30

4 4

5 5 Sammanfattning Alla kommuner (huvudmän) och skolor i Sverige ska årligen ta fram en skriftlig kvalitetsredovisning. Enligt föreskrifterna i förordningen ska kvalitetsredovisningen göras som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Denna rapport består av Karlstads-Hammarö gymnasienämnds del av kommunens kvalitetsredovisning. Gymnasieskolornas kvalitetsredovisningar finns i form av separata kvalitetsredovisningar från respektive rektor. Det finns gott om statistik och hårda fakta om den svenska skolan. Det gäller allt från betyg på kurser, slutbetyg, antal elever som slutför gymnasieskolan m.m. till vilka resurser som läggs ned. Tillsammans med statistik och den elevenkät som årligen genomförs i årskurs 3 samt de samtal som förs mellan elever, lärare och rektorer nås en kvalitativ uppföljning av gymnasieskolan. Kommunen erbjuder alla nationella gymnasieprogram, det individuella programmet och den internationella examen International Baccalaureate med undervisning på engelska samt flera specialutformade program. Målsättningen att eleverna så långt möjligt ska beredas plats på sitt förstahandsval uppfylldes för 82 % av eleverna vid intagningen 2009, vilket är en minskning med 5 procentenheter jämfört med föregående år. En total anpassning till sökandebilden är svår att genomföra då denna skulle medföra en ytterligare utökning av platser på bl.a. Byggprogrammet, Estetprogrammet och Fordonsprogrammet tre program som kräver speciell utrustning och lokaler och i många fall en överenskommelse med branschen för att säkerställa kvalitet och APU-platser. Karlstads-Hammarö gymnasienämnd har över tid valt att använda kommungruppen Större städer i sina jämförelser. Sedan drygt två år har gymnasienämnden haft målsättningen att Eleverna ska klara av att genomföra sin gymnasieutbildning i minst samma utsträckning och med lika goda resultat som i den övre tredjedelen av jämförelsegruppen Större städer. Utgångspunkten för jämförelserna kring genomströmning och genomsnittligt slutbetyg är Skolverkets statistik för nationella program. Andelen elever som fått slutbetyg inom fyra år uppgår uppgick 2010 till 87,5 % i Karlstads-Hammarö gymnasieskola. För bästa tredjedelen inom gruppen Större städer var motsvarande siffra 86,1 %. Högst andel, där 90 % eller fler av eleverna når slutbetyg inom fyra år 2010 har Barn- och fritids-, Naturvetenskaps-, Bygg-, El-, Fordons-, Livsmedels-, Medie- och Samhällsvetenskapsprogrammet. Handelsprogrammet låg tidigare under såväl riksnivå som bästa tredjedelen större städer. Programmet uppvisar för 2010 förbättringar vilket visar att ett målmedvetet och systematiskt arbete ger resultat och är nu i nivå med såväl riket som bästa tredjedelen större städer. Betygsmedelvärdet för de nationella programmen som 2010 var 13,7 en ökning med en tiondel för Karlstads- Hammarö gymnasieskola. Nivån för riket eller för kommungruppen större städer ligger kvar på 14,0. Betygsmedelvärdet för bästa tredjedelen i gruppen större städer är för ,1. Skillnaden mellan Karlstad-Hammarö och gruppen bästa tredjedelen större städer uppgår till 0,4 vilket är en minskning med 0,2 poäng jämfört med Våren 2010 kom cirka 19 % av slutbetygen inom Karlstads-Hammarö gymnasieskola från specialutformade program. Det samlade betygsmedelvärdet för de specialutformade programmen var ,9. Sammantaget ger detta ett betygsmedelvärde för gymnasieskolan i Karlstad- Hammarö på 14,0 vilket är i nivå med riket och gruppen större städer. Matematik är fortsatt ett problem inom svensk gymnasieskola. Inom vissa program finns, både lokalt och nationellt, betydande andelar elever som inte når godkänt resultat på det nationella provet i kursen matematik A. Den samlade bilden visar att resultaten inom matematik behöver förbättras lokalt och nationellt men samtidigt att resultaten i matematik i Karlstads-Hammarö gymnasieskolan står sig väl vid en jämförelse nationellt. Karlstads-Hammarö gymnasieskola redovisade under några år en hög andel reducerade program. För år 2010 var andelen reducerade program 0,2 % vilket var lägre än för såväl riket som gruppen större städer.

6 6 Värdegrundsarbetet har varit prioriterat av rektorerna och insatser har genomförts både på generell/allmän nivå och i form av konkreta insatser. Från läsåret 2009/2010 används en gemensam mall/rutin för arbetet kring kränkande behandling och diskriminering. Eleverna har goda kunskaper om programmålen och menar att de märks i de olika kurserna. Flertalet rektorer redovisar att de har som krav på verksamheten att minst ett större ämnesövergripande projekt med koppling mellan kärnämnen och karaktärsämnen ska genomföras under läsåret. Resultaten i enkäten som berör området Elevinflytande visar att elevernas upplevelse av elevdemokratiplanens genomslag i verksamheten som helhet behöver förbättras. Skolan behöver arbeta för en ökad förståelse hos eleverna för vikten av att kunna, vilja och ta ansvar för att verka i ett demokratiskt samhälle. En klar majoritet av eleverna trivs bra i skolan och anser att det är mycket viktigt att närvara på lektionerna men den betydande frånvaron ger en motsägelsefull bild. Tendensen inom Karlstads- Hammarö gymnasieskola har under senare ökat något än minskar trots att frånvaro varit ett prioriterat område. Tendensen för 2010 är att frånvaron minskar något. Inom gymnasiesärskolans nationella och specialutformade program har det under 2010 genomförts en medveten satsning på att utveckla och öka samverkan med motsvarande/ närliggande program inom gymnasieskolan. Antalet deltagarna inom Yrkesvux, anpassad yrkesutbildning för vuxna, har ökat kraftigt under Under 2010 har gymnasieförvaltningen arbetat fram nya ansökningar tillsammans med regionens näringsliv för att få fortsätta med befintliga KY-utbildningar och samtidigt få utbildningarna konverterade till Yrkeshögskoleutbildningar, YH-utbildning. Gymnasienämnden är i dagsläget huvudman för 9 YH-utbildningar och 1 KY-utbildning.

7 7 MÅL OCH RESULTAT INOM GYMNASIESKOLAN «Att som länets universitets- och skolstad ha ett allsidigt utbud av utbildningar» Resultat och måluppfyllelse Programutbud Kommunerna Karlstad och Hammarö erbjuder genom den gemensamma nämnden samtliga 17 nationella program, flera specialutformade program och den internationella examen International Baccaleaurate där undervisningen bedrivs på engelska. Under paraplyet Karlstads-Hammarö idrottsgymnasium har elever möjlighet att kombinera studier med sin specialidrott. Idrottsgymnasiet omfattar Friidrottsgymnasiet som är riksrekryterande, ishockey som är ett auktoriserat elithockeygymnasium och de regionala idrottsgymnasierna amerikansk fotboll, basket, bandy, fotboll, handboll samt innebandy. Handelsprogrammet deltar fortsatt i den nationella försöksverksamheten med lärlingsutbildning och verksamheten omfattar nu alla tre årskurserna. Planering för att införa lärlingsutbildning på fler program har pågått under 2010 där erfarenheterna från försöksverksamheten legat till grund. I samband med Gy 2011 införs nationellt möjligheten till lärlingsspår som en alternativ studieväg på samtliga yrkesprogram.. Karlstads-Hammarö gymnasieskola startade spetsutbildningen Forskar-NV i nära samarbete med Karlstads universitet och naturbruksprogrammet med trädgårdsprofil hösten Båda programmen hade första läsåret, efter sena beslut, problem med rekryteringen. Tillsammans med arbetsmarknads- och socialförvaltningen och representanter för arbetslivet har Killstadsutbildningen (YES-utbildningen) startats under Utbildningen ligger inom ramen för det Individuella programmet och riktar sig mot elever i betydande svårigheter. Sökandebild Karlstad-Hammarö gymnasieskola har fortsatt stor attraktionskraft även om det totala antalet förstahandssökande elever minskar. För gymnasieskolans del är nu elevpuckeln passerad och antalet elever kommer utifrån demografi successivt att minska under kommande år. Under 2010 sökte 1583 (1812) elever i första hand till 1495 (1615) platser. (2009 års siffror inom parentes.) Antalet platser på fristående gymnasieskolor inom karlstadsregionen minskade något mellan 2008 och 2009 men ökade kraftigt under 2010 till 932 platser. Till dessa platser sökte 671 elever i första hand vilket är klart lägre än 2009 då 850 elever sökte i första hand till karlstadsregionens fristående gymnasieskolor. Av förstahandssökande elever kom 295 elever från samverkansområdet Karlstad- Hammarö, Kil, Forshaga och Grums kommuner vilket motsvarar 44 %, vilket är i paritet med 2009 års nivå på 43 %. Fristående skolor Antal platser Antal förstahandssökande Sökbilden i samband med antagningen 2010 följer i stort samma mönster som föregående år. Populära program är fortsatt Hantverksprogrammets inriktningar frisör och stil, Byggprogrammet och Fordonsprogrammet vilka har klart fler förstahandssökande än antalet platser inom Karlstads- Hammarö gymnasieskola. Överskott på platser fanns framförallt på Naturvetenskapsprogrammet och Naturbruksprogrammet. Under perioden finns för några program tydliga trender i sökmönster. För de populära programmen Hantverk-frisör och Bygg fortsätter antalet förstahandssökanden minska. Det Naturvetenskapliga programmet som under perioden 2007 till 2009 hade en positiv utveckling ligger 2010 kvar på ungefär samma nivå som I kvalitetsredovisningen för 2008 framfördes farhågor

8 8 Antal förstahandssökande och antal platser 2010 kring intresset för det Samhällsvetenskapliga programmet. Antalet förstahandsansökningar ökade inför 2009 på såväl Tingvalla som Sundsta. Antalet förstahandssökande till Samhällsvetenskapligt program ligger 2010 kvar på ungefär samma volym men det sker en tydlig förskjutning av ansökningar mellan Sundstagymnasiet och Tingvallagymnasiet där Sundsta ökat och Tingvalla minskat. Intresset för IB-utbildningen, International Baccalaureate, ökade något 2009 men hade åter igen minskat antal förstahandssökande Antalet sökande ligger 2010 på en något låg nivå utifrån de krav på bredd och djup som finns inbyggda i IB-konceptet. De program som proportionellt haft svårast att rekrytera är Barn- och fritidsprogrammet, inklusive brand, skydd och räddning, samt Industriprogrammet. Det minskande antalet elever (demografin) som börjar på gymnasiet gjorde sig för första gången riktigt påmint Om några program i stort behåller söksiffror kommer andra program helt naturligt att minska när det gäller antalet förstahandssökande. Målsättningen är att eleverna så långt möjligt ska beredas plats på sitt förstahandsval. Läsåret 2010/2011 var det 82 % av eleverna som antogs på sitt förstahandsval. Föregående läsår (2009/2010) kunde 87 % på motsvarande sätt beredas plats på sitt förstahandsval. Flertalet elever kunde erbjudas plats på sitt förstahandsval utifrån att organisationen så långt som möjligt anpassats till elevernas önskemål. För vissa utbildningar gäller fortsatt att det krävs ett väl utvecklat samarbete och samtycke, exempelvis kring antalet utbildningsplatser, från aktuell bransch för att kvalitén ska kunna säkras. Antagningsstatistiken bygger på egna uppgifter och inte nationell statistik. Sökmönstret till Karlstads-Hammarö gymnasieskola är traditionellt och följer i stort etablerade könsmönster på arbetsmarknaden. Bygg-, Fordons- och Elprogrammet har en tydlig övervikt av pojkar. Hantverksprogrammets inriktningar frisör, inredning samt stil, hälsa och image tillsammans med media lockar flickorna. Barn- och ungdoms- och gymnasieförvaltningen gjorde via genuspedagogernas försorg en riktad satsning inom programområdet Teknik. Syftet var att öka antalet sökande flickor till Fordonsprogrammet. 12 förstahandssökande flickor fanns hösten 2010 vilket nära nog är en fördubbling jämfört med Totalt sett, specialutformade program inräknat, är intresset bland pojkar och flickor lika stort för naturvetenskaplig utbildning. Det totala antalet förstahandssökande till Teknikprogrammet ligger i stort på samma nivå 2010 som för 2009 men andelen flickor sjönk med 5 procentenheter till 21 %. Intresset för olika friskolor är något större bland flickor. Av förstahandssökande från Karlstad-Hammarö till fristående gymnasieskolor var 60 % flickor Åtgärder för ökad måluppfyllelse 2011 Planering för att öka andelen elever som kommer in på sitt förstahandsval fortsätter under 2011 Arbetet med att stimulera och stödja elever till mer

9 9 otraditionella val behöver fortsätta Implementering och start av den reformerade gymnasieskolan, Gy 2011, sker under Planering för kommande nationella inriktningar läsåret 2012/2013 påbörjas Två nya utbildningar, särskild variant bild och särskild variant musik, startas inom naturvetenskap Lärlingsutbildning på yrkesprogram utreds som alternativ studieväg Servicecollege Karlstad-Hammarö etableras under 2011 på Tingvallagymnasiet i nära samverkan med bransch och avnämare Förstahandssökande-jämförelse över tid Antal förstahandssökande flickor och pojkar 2010

10 10 «Att eleverna vidgar och fördjupar sina kunskaper samt utvecklas som individer» Resultat och måluppfyllels Kunskaper Karlstads-Hammarö gymnasienämnd har över tid valt att använda kommungruppen Större städer i sina jämförelser. Sedan drygt två år har gymnasienämnden haft målsättningen att Eleverna ska klara av att genomföra sin gymnasieutbildning i minst samma utsträckning och med lika goda resultat som i den övre tredjedelen av jämförelsegruppen Större städer. Utgångspunkten för jämförelserna kring genomströmning och genomsnittligt slutbetyg är Skolverkets statistik för nationella program Slutförd utbildning inom fyra år Andelen elever som fått slutbetyg inom fyra år uppgick 2010 till 87,5 % (86,2% för 2009) i Karlstads-Hammarö gymnasieskola. För bästa tredjedelen inom gruppen Större städer var motsvarande siffra 86,1 % (85,8 % för 2009). Resultatet i Karlstads-Hammarö gymnasieskola varierar mellan program och över tid. Störst variationer över tid finns bland de små programmen med få avgångselever per årskurs. Högst andel 2010, där 90 % eller fler av eleverna når slutbetyg inom fyra år har Barn- och fritids-, Bygg-, El-, Fordons-, Livsmedels-, Medie-, Naturvetenskaps- och Samhällsvetenskapsprogrammet hade Karlstads-Hammarö gymnasieskola 9 program som låg över eller i paritet med den bästa tredjedelen i gruppen större städer avseende genomströmning och slutbetyg. Inom två program, Bygg- och Livsmedelsprogrammet, fick samtliga avgångselever slutbetyg Under senare år har en låg andel elever med slutbetyg funnits på Omvårdnadsprogrammet vilket redovisats tidigare kvalitetsredovisningar. Programmets positiva utveckling beträffande genomströmning, som fanns 2007 och 2008 bröts 2009 då andelen elever med slutbetyg sjönk något. Inom omvårdnadsprogrammet, som ökat något jämfört med 2009, krävs fortsatt ett systematiskt arbete för att öka genomströmningen. Statistiken över slutbetyg inom Handelsprogrammet visade på en kraftig nedgång för Resultatet 2007 pekade på behov av insatser både i ett kort och i ett längre perspektiv. Som framgår av diagrammet har den positiva utvecklingen fortsatt även under Arbetet med att öka genomströmningen inom Handelprogrammet behöver fortsätta även under I kvalitetsredovisningen för 2008 redovisades en negativ trend beträffande genomströmning för Energiprogrammet. Andel elever Andelen elever m ed med slutbetyg inom inom 4 år per 4 år/program KD/ HÖ RIKET Tredjedel BF BP EC EN ES FP HP HR HV IP LP M P NV OP SP TE NP

11 11 Andel elever m ed slutbetyg inom 4 år/program Andel elever med slutbetyg inom 4 år per program ,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% BF BP EC EN ES FP HP HR HV IP LP MP NV OP SP TE Den negativa trenden fortsatte under 2009 vilket särskilt skulle beaktas i verksamheten under Vidtagna insatser inom Energiprogrammet har gett resultat och 2010 var genomströmningen drygt 85 % för Energiprogrammet. 57 % av eleverna på Individuella programmet gick vidare till studier på ett nationellt eller specialutformat program efter läsåret 2009/10. Merparten av resterande elever, 28 %, valde att fortsätta sina gymnasiestudier inom det Individuella programmet. Resterande elever, 15 % valde att skriva ut sig ur Karlstads-Hammarö gymnasieskola vilket är klart fler än Här finns behov av att följa upp var eleverna tagit vägen, till annan huvudman eller arbete? Förutom på Nobel finns PRIV-inriktningar på flertalet skolor utifrån respektive skolas utbud och profil. Genomsnittspoäng samt reduktion och utökning av program Av de elever som 2010 fick slutbetyg i riket var 11,9 % (11,7 % för 2009) av utländskt ursprung jämfört med 8,7 % (6,9, % 2009) i Karlstad. Knappt 90 % (87 %) av de elever som fick slutbetyg från ett nationellt program i riket 2010 var behöriga till högskolestudier vilket är på samma nivå som för Karlstads-Hammarö gymnasieskola (88 %). I Karlstads-Hammarö gymnasieskola är det en stor andel elever som får slutbetyg inom 4 år medan genomsnittspoängen (meritvärdet) på elevernas slutbetyg från nationella program är lägre totalt sett än för riket. För såväl riket som jämförelsegruppen större städer är det genomsnittliga meritvärdet 14,0 medan det för Karlstad-Hammarö är 13,7 poäng, en ökning på 0,1 poäng från Skillnaden blir ännu mer påtaglig vid en jämförelse med bästa tredjedelen större städer. Skillnaden mellan Karlstad- Hammarö och gruppen bästa tredjedelen större städer uppgick 2009 till 0,6 poäng men har 2010 minskat till 0,4 poäng vilket fortsatt måste anses som betydande. Skolinspektionen konstaterade i sitt beslut från mars 2009 över den genomförda tillsynen Totalt är betygsnivån (specialutformade program inräknade) i nivå med riket, men några program ligger mycket lägre än genomsnittet i riket. Analysarbetet kring orsakerna till den stora skillnaden i betygsmedelvärden för några av programmen måste fortsätta och ges prioritet i verksamheten. Betygsmedelvärde nationella program Riket 14,0 14,0 14,0 14,0 Karlstad-Hammarö 13,8 13,7 13,6 13,7 Större städer 14,0 14,0 14,0 14,0 Bästa tredjedelen 14,2 14,1 14,2 14,1 För att undersöka om detta har en systemorsak eller vad orsaken kan vara har Karlstads-Hammarö gymnasieskola startat ett arbete runt betyg och bedömning där lärare erhållit föreläsningar samt träffats över skolgränser för att diskutera betyg. Detta arbete kommer att behöva fortsätta under åren som kommer. Våren 2010 kom cirka 19 % av slutbetygen inom Karlstads-Hammarö gymnasieskola från specialutformade program. Det samlade betygsmedelvärdet för de speci-

12 12 alutformade programmen för 2010 var 14,9 i Karlstads- Hammarö gymnasieskola och för riket var motsvarande värde 14,3. Sammantaget ger detta ett betygsmedelvärde för gymnasieskolan i Karlstad-Hammarö på 14,0 vilket är i nivå med riket och aningen lägre än bästa tredjedelen i gruppen större städer. Avvikelser från den generella bilden finns på programnivå, vilka kan varierar från år till år. Stora variationer i meritvärde uppstår över tid framförallt på små program där få elever får slutbetyg per läsår. Under 2010 steg det samlade betygsmedelvärdet något i Karlstads-Hammarö gymnasieskola medan värdet var konstant eller minskade något i jämförelsegrupperna är det Barn- och fritids-, Bygg, Estetiska- och Hantverksprogrammet som har högre medelbetyg än jämförelsegruppen bästa tredjedelen i gruppen större städer. I jämförelse med riket står sig El-, Industri-, Medie- och Naturvetenskapsprogrammen bra. På programmen Energi-, Handels oxh administration-, Hotell- och restaurang-, Omvårdnads-, och Samhällsvetenskapsprogrammet ligger Karlstad-Hammarö klart under snittet för riket och gruppen bästa tredjedelen större städer. Eleverna på det Samhällsvetenskapliga programmet har fortsatt ett lägre betygsmedelvärde än eleverna på motsvarande program i jämförelsegrupperna. För ett studieförberedande program som det samhällsvetenskapliga kan denna skillnad, som 2009 uppgick till sex tiondelar och ökat något 2010, vara en konkurrensnackdel för karlstadseleverna. Samtidigt kan konstateras att Teknikprogrammets avgångselever som 2009 låg klart under (8 tiondelar) jämförelsegrupperna har under 2010 minskat skillnaden väsentligt 2010 till 0,2 poäng jämfört med riket och något större vid jämförelse med gruppen bästa tredjedelen större städer. För att undersöka om detta har en systemorsak eller vad orsaken kan vara har vi under året startat ett arbete runt betyg och bedömning där lärare erhållit föreläsningar samt träffats över skolgränser för att diskutera betyg. Detta arbete kommer att behöva fortsätta under åren som kommer. Under rubriken Betyg på kurser och kursbetyg nedan görs en jämförelse mellan resultaten på nationellt prov i matematik A på programnivå mellan Karlstads-Hammarö gymnasieskola och riket. Jämförelsen visar att Karlstads- Hammarö gymnasieskola hävdar sig mycket väl i ett nationellt perspektiv. Om matematik A används som en indikator i ett bredare perspektiv talar det för att betygsmedelvärdet i Karlstads-Hammarö gymnasieskola borde vara något högre. Frågan blir då om lärarna i Karlstads- Hammarö gymnasieskola tolkar betygskriterier för hårt/ snävt eller om det är så att man inte hängt med i någon form av betygsinflation. Frågor kring bedömning och betyg behöver fortsatt diskuteras inom Karlstads-Hammarö gymnasieskola såväl internt mellan skolorna som i jämförelse med riket. Meritvärdet på avgångsbetygen i Karlstads-Hammarö gymnasieskola varierar över tid. Utvecklingen av betygsmedelvärden över tid för respektive program kan vara ett Genom snittsbetyg en jäm förelse Genomsnittsbetyg en jämförelse 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 BF BP EC EN ES FP HP HR HV IP LP MP NV OP SP TE NP Karlstad-Hammarö Riket Tredjedel

13 13 Genomsnittsbetyg nationella program Genomsnittsbetyg nationella program ,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8, ,0 4,0 2,0 0,0 BF BP EC EN ES FP HP HR HV IP LP MP NV OP SP TE stöd för verksamheten i analysen av resultat och betygsnivåer. Särskilt viktigt är att konsekventa analyser görs inom de större programmen med många elever som Samhällsvetenskaps- och Teknikprogrammen. Betygsmedelvärdet kan även påverkas av att elever beviljats reducerade och utökade program. Karlstads-Hammarö gymnasieskola hade för några år sedan väsentligt fler reducerade program än riket och gruppen större städer. Enligt gymnasieförordningen ska reducerat program beviljas den som har påtagliga studiesvårigheter som inte kan lösas på annat sätt. Inom gymnasieskolan i Karlstad-Hammarö har sedan några år ett arbete pågått för att harmonisera tolkningen av gymnasieförordningens skrivning kring reducerat program i ett nationellt perspektiv. Bland annat har en samling med rutiner, Mentorspärmen, införts vilket syftar till att säkerställa att skolan arbetar med stöd till elever och elevvård på ett systematiskt likvärdigt sätt inom organisationen. Reduktioner görs ofta tidigt i utbildningen vilket leder till en viss eftersläpning innan åtgärder får genomslag i statistiken. I kvalitetsredovisningarna för 2007 och 2008 redogjordes för prognoser från några av rektorsområdena vilka bekräftar eftersläpningseffekten och att arbetet skulle ge fullt resultat Statistiken för 2010 visar att det systematiska arbetet gett önskat resultat. Andelen elever som beviljats reducerade program varierar mellan program och över tid. Särskilt stora svängningar uppstår på små program, få elever, mellan olika år. För några program som varit föremål för särskild uppmärksamhet från gymnasienämnden redovisas utveckling och variation över tid i tabellen nedan. De förändrade tillträdesregler till Högskola och Universitet som trädde i kraft i december 2007 ger gymnasieskolan ett tydligare uppdrag att ta hand om alla elever. Tillträdesreglerna innebär att endast fullständiga slutbetyg ger behörighet för högskolestudier. Andelen elever med utökat program låg tidigare lågt i Karlstads-Hammarö gymnasieskola. Under senare år har andelen utökade program inom Karlstads-Hammarö gymnasieskola ökat och är 2009 klart i nivå med riket. I den nationella statistiken sker en betydande ökning av andelen utökade program för såväl Karlstad-Hammarö Andel reducerade program Riket 4,5 3,9 3,5 2,4 0,7 Karlstad-Hammarö 10,0 7,7 8,6 1,8 0,2 Större städer 4,8 4,4 3,7 2,3 0,5 Andel reducerade program Medieprogrammet 6,7 0,0 0,0 Estetiska programmet 7,1 2,9 0,0 Naturvetenskapsprogrammet 6,3 0,0 0,0 Samhällsvetenskapsprogrammet 22,5 2,3 0,0

14 14 som för jämförelsegrupperna. Den troligaste anledningen till den markanta ökningen torde vara införandet av meritämnen och meritkurser. I sin strävan att höja sitt meritvärde väljer många elever extra kurser utöver de kurser som ingår i program och inriktning. Andel utökade program Riket 22,3 22,4 22,6 22,6 41,1 Karlstad-Hammarö 14,0 19,6 24,7 24,5 40,8 Bästa tredjedelen 20,8 20,3 24,7 24,6 47,0 Betyg på nationella prov och kursbetyg Matematik är fortsatt en stor stötesten inom svensk gymnasieskola. Som framgår av diagrammet nedan finns en betydande andel elever som inte når godkänt resultat på det nationella provet i kursen matematik A. Bilden för Karlstad-Hammarö följer i stort den som finns för riket men resultaten är 2010 sammantaget något bättre än Resultaten är bättre för flertalet nationella program men med besvärande undantag för Handels- och Omvårdnadsprogrammen. Båda programmen visar på betydande försämringar av resultaten jämfört med Ett särskilt fokus behöver läggas på matematiken på de båda programmen under Svårigheter finns för eleverna på Barn- och fritids-, Fordons-, Handels-, Hotell- och restaurang-, Industri- och Omvårdnadsprogrammet där över 25 % av eleverna eller fler inte når godkänt på det nationella provet. Den samlade bilden visar att resultaten inom matematik behöver förbättras såväl lokalt som nationellt men samtidigt att resultaten i matematik i Karlstads-Hammarö gymnasieskolan står sig väl vid en jämförelse nationellt. Resultaten på nationellt prov i matematik A indikerar att skillnaden mellan betygsmedelvärdet i Karlstads-Hammarö gymnasieskola och riket skulle kunna vara mindre. Särskilt bör förhållandet för Samhällsvetenskaps- och Teknikprogrammet beaktas utifrån provresultat lokalt och nationellt och den betydande skillnad som redovisats för betygsmedelvärdet som redovisats tidigare. Jämförelser mellan resultatet på det nationella provet i matematik A och kursbetyget i matematik A görs årligen. De flesta programmen har en något eller en klart högre andel godkända kursbetyg vid en jämförelse med resultaten från det nationella provet. Det är här på sin plats att påpeka att det nationella provet för det absoluta flertalet genomförs i årskurs 1 och att provresultatet jämförs med elevens slutbetyg från årskurs 3. Störst skillnad mellan provresultat och betyg finns inom Barn- och fritids-, handels- och administrations-, och Omvårdnadsprogrammet men det finns andra program där ansvariga bör observera den betydande skillnaden i utfall mellan nationellt prov och betyg. I princip alla rektorer belyser och kommenterar problematiken med matematik och vilka åtgärder och satsningar som görs för att förbättra resultaten. Skillnaden mellan resultatet på det nationella provet och betyget i matematik A kommenteras i många av kvalitetsredovisningarna. Elever som inte fått godkänt på det nationella provet erbjuds stöd och/eller förlängd tid och prövning(ar) innan gymnasiestudierna avslutas. I kvalitetsredovisningarna har rektorerna även jämfört för- % IG Procent nationellt IG nationellt prov prov Matematik A IG, % Kd/Hö IG, % Riket BF BP EC EN ES FP HP HR HV IP LP MP NV- ÄG NV- TG OP SP- S SP- T TE NP

15 15

16 16 Matematik A Jämförelse mellan provresultat och betyg Jämförelse mellan provresultat och betyg Matematik A IG % prov IG% kurs BF BP EC EN ES FP HP HR HV IP LP MP NV- ÄG hållandet mellan provresultatet och övriga betygssteg, VG och MVG, för matematik A. Den samlade bedömningen är att det fortsatt finns en god samstämmighet, bortsett från den IG-diskussion som redovisats. En jämförelse har även gjorts mellan betygen i matematik A och en karaktärsämneskurs på respektive program. Jämförelsen visar på en något större spridning av betygen och andelen VG och MVG är något fler i karaktärsämneskurserna jämfört med matematik A. Den samlade slutsatsen måste dock bli, även om det förekommer variationer mellan program, att det finns en god överensstämmelse mellan betygsättningen i matematik A och karaktärsämnet. Avgörande över tid är att rektor analyserar utfallet årligen i sin kvalitetsredovisning och att utfallet kopplas till programmets betygsmedelvärde i förhållande till resultaten för riket. NV- TG OP SP- S SP- T TE Av rektorernas kvalitetsredovisningar framgår att spridningen mellan program och klasser tenderar att öka både i positiv och negativ riktning. Riktade insatser krävs parallellt med generella åtgärder för att nå ökad meningsfullhet i skolan. Även på programnivå lyfter flera av rektorerna upp att det finns skillnader mellan könen och att flickor är mer nöjda. Områden som redovisar en förbättring betonar att de prioriterat arbetet med att stärka elevernas ansvarstagande för sina studier. Skolorna redovisar en mängd olika insatser för att öka och bättre rikta stödet till eleverna. Arbetet fortsätter med att utveckla rutiner för att hitta elever med behov av stöd, erbjuda mer tid till kurser vid behov, ökad tillgång till matematikstudio, läs- och skrivstudio, schemalagd handledningstid, lärarfortbildning runt dyslexi, dyskalkyli, m.m. Stöd och kunskapsutveckling Elevenkäten visar att eleverna i årskurs 3 läsåret 2009/10 upplever att de i stort sett fått stöd och den hjälp de behöver i motsvarande omfattning som läsåret före för att klara sina studier. Vissa elever tycker fortsatt att skolvardagen inte är helt meningsfull, man saknar sammanhang. I elevenkätens avsnitt Stöd och kunskapsutveckling har skillnaden mellan pojkars och flickors upplevelser återigen ökat. Flickorna är fortsatt generellt sett mer nöjda än pojkarna. Skillnaden är så stor att den behöver analyseras och beaktas. Större skillnader finns på program och rektorsnivå vilket redovisas och kommenteras i rektors kvalitetsredovisning. Flera rektorer, företrädesvis inom yrkesförberedande program, redovisar ett systematiskt arbete för att öka stöd och hjälp runt matematik. Arbetet omfattar områden som resursförstärkning, ändrad organisation, mindre klasser samt fortbildning. Karlstads-Hammarö gymnasienämnd genomför årligen en sommarskola, förutom skolornas ordinarie stödinsatser, som en del av arbetet med att ge eleverna stöd och hjälp under gymnasietiden. Sommarskolan 2010 omfattade 361 elever från egna gymnasieskolor samt friskolornas år 1 och 2. Sommarskolan vänder sig till de elever som fått eller riskerat att få IG på en kurs.

17 17 Sommarskolan bedrevs under två perioder där varje period omfattade 3 veckor och låg direkt i anslutning till skolslut i juni respektive skolstart i augusti. 20 handledare ansvarade för undervisningen medan 6 ordinarie lärare ansvarade för prov, bedömning och betyg. Fler elever tog chansen och gick 2010 upp i prövning i ämnet matematik, från grundskola till Ma E, vilket har lett till en minskad andel G eller högre. Värdegrundsarbete Gymnasieskolan har ett bredare uppdrag än att förmedla kunskaper och ge eleverna betyg. Uppdraget innebär bland annat att bidra till ett förankrande av värdegrund och demokratiskt förhållningssätt. Gymnasienämnden antog i februari 2009 en ny Likabehandlingsplan. Likabehandlingsplanen är anpassad till de nya lagrum som gäller för skolan. Inom planen hanteras både kränkande behandling och diskriminering. Som komplement till Likabehandlingsplanen finns en av gymnasienämnden fastställd mall för arbetet för att nå en bättre systematik och jämförbarhet inom nämndens ansvarsområde. Arbetet utifrån den nya Likabehandlingsplanen startade i och med läsåret 2009/2010. Resultatet av skolans arbete inom området värdegrund pekar mot en gymnasieskola som i huvudsak präglas av ett gott socialt klimat där olikheter accepteras och bidrar till mångfald och respekt för vars och ens egenart. Likaså upplever eleverna att samarbetet med klasskamraterna fungerar bra. Elevenkäten: Stöd och kunskapsutveckling läsåren 07/08 till 09/10 07/08 08/09 09/10 Flickor Pojkar Skolan bidrar till att utveckla mig som människa 4,4 4,1 4,1 4,3 3,8 Min kunskap och förståelse för omvärlden har ökat tack vare skolan 4,4 4,2 4,2 4,4 4,0 Skolan har utvecklat min förmåga att ta ansvar för mina studier 4,1 3,9 4,0 4,2 3,7 Jag har hittills nått de resultat jag har förväntat mig i mina studier 3,8 3,8 3,8 4,0 3,7 Jag får det stöd/den hjälp jag behöver 4,1 3,9 3,9 4,0 3,8 Arbetet som jag gör i skolan känns meningsfullt 3,7 3,5 3,5 3,8 3,2 Min egen roll i skolarbetet/lärandet är viktig 4,6 4,8 4,6 4,9 4,4 (Skala 1 6 där 6 = instämmer helt)

18 18 Karlstads-Hammarö gymnasieskola får fortsatt låga värden kring elevernas upplevelse av om mobbning förekommer på skolan och om skolan aktivt arbetar för att motverka mobbing. Utifrån elevenkätens resultat kan slutsatsen dras att en del elever har upplevelsen av att viss mobbing förekommer på gymnasieskolan och att det saknas ett aktivt arbete från skolans sida för att förebygga mobbing vilket även lyftes fram i 2009 års kvalitetsredovisning. En av åtgärderna för ökad måluppfyllelse 2009 var att Orsakerna till att eleverna upplever brister i skolans arbete med att förebygga mobbing ska kartläggas och följas upp. I samtliga skolors kvalitetsredovisningar lyfts värdegrundsarbetet fram som aktivt och ständigt pågående men eleverna uppfattar inte värdegrundsarbete som en del i att förebygga mobbing. Värdegrundsarbetet måste fortsatt ses som ett viktigt förbättringsområde för gymnasieskolan. Arbetet mot kränkande behandling och diskriminering behöver ges ökad tydlighet och bli mer konkret i den dagliga verksamheten. Ett led i detta arbete är den gemensamma mall som används på samtliga rektorsområden. Mallen ska säkerställa kvalitet och likvärdighet för eleven samt för att stödja och underlätta värdegrundsarbetet. Rektor är ansvarig för planens innehåll gällande konkreta aktiviteter och åtgärder samt hur arbetet följs upp. Arbetet utifrån Likabehandlingsplanen ska redovisas med ökad konkretiseringsnivå i de olika kvalitetsredovisningarna. Andel elever i % som nått betyget G eller högre i ämnet Matematik 71,0 53,0 Svenska 61,0 82,0 Engelska 36,0 52,0 Naturkunskap 52,0 59,0 Samhällskunskap 66,0 60,0 Historia 37,0 56,0 Åtgärder för ökad måluppfyllelse 2011 Kunskaper Analysarbetet kring orsakerna till den stora skillnaden i betygsmedelvärden för vissa program måste fortsätta och ges hög prioritet i verksamheten. Kunskapsutvecklingen i matematik ska fortsatt följas upp och kombineras med fortbildningsinsatser Uppföljning av betygsnivåer och genomströmning fortsätter inom Omvårdnads- och Handelsprogrammet Åtgärder för att stimulera elevernas ansvarstagande för sina studier skall genomföras Utvecklingsinsatser kring Ledarskapet i klassrummet prövas på några enheter Värdegrund Den nya gemensamma modellen för likabehandlingsplaner utvärderas och revideras på rektorsnivå Orsakerna till att eleverna upplever brister i skolans arbete med att förebygga mobbning ska kartläggas och följas upp Elevenkäten: Värdegrund läsåren 07/08 till 09/10 07/08 08/09 09/10 Flickor Pojkar Ingen utsätts för nedvärderande behandling p.g.a. kön 4,9 4,8 4,7 4,8 4,6 Ingen utsätts för nedvärderande behandling p.g.a. ursprung 4,7 4,8 4,7 4,8 4,6 Ingen utsätts för nedvärderande behandling p.g.a. sexuell läggning 4,8 4,9 4,7 4,9 4,6 Ingen utsätts för nedvärderande behandling p.g.a. religion 4,9 4,9 4,8 4,9 4,7 Ingen utsätts för nedvärderande behandling p.g.a. funktionshinder 4,9 4,9 4,8 4,9 4,7 Mobbing förekommer inte på skolan 3,8 3,9 4,0 4,0 3,9 Skolan arbetar aktivt för att motverka mobbing 3,5 3,3 3,5 3,6 3,5 Samarbetet med klasskamraterna fungerar bra 4,7 4,7 4,7 4,6 4,8 (Skala 1 6 där 6 = instämmer helt)

19 19

20 20 «Att programmålen ska styra verksamheten» Resultat och måluppfyllelse Eleverna har goda kunskaper om programmålen och menar att de märks i de olika kurserna. Flertalet rektorer redovisar att verksamheten bedriver minst ett större ämnesövergripande projekt och hur man aktivt arbetar med organisation och resurser för att stödja och underlätta samverkan över ämnes- och kursgränser. Skolinspektionen menar i sitt beslut från den regelbundna tillsynen 2009 att det finns skillnader i elevernas kunskap om såväl läroplanens som gymnasieprogrammens och kursplanernas mål. Resultatet blir att samtliga elever inte ges möjlighet till det helhetsperspektiv som läroplanen och gymnasieskolans programmål förordar. Tydligast är skillnaden enligt Skolinspektionen mellan studieförberedande program och program med yrkesämnen där man oftast kommit längre med samverkan kring programmålen. Skolinspektionens slutsats överensstämmer med resultaten i elevenkäten på programnivå Områdena skriftliga och muntliga utvärderingar genomförs och lärarna diskuterar studieresultaten med mig har över tid varit ett förbättringsområde för gymnasieskolan och prioriterats i verksamhetsplanen. Gymnasieförvaltningens bedömning är, efter att ha gått igenom rektorernas kvalitetsredovisningar, att det finns ett systematiskt arbete kring utvärdering och utvecklingssamtal i organisationen. Flera av rektorerna beskriver rutiner kring hur kurser utvärderas och att rektor tar del av utvärderingsresultaten. Åtgärder för ökad måluppfyllelse 2011 Arbetet med en flexiblare tidsanvändning fortsätter under året på minst två enheter Med utgångspunkt i programmålen ska arbetssätt och arbetsformer fortsatt utvecklas och prövas för att nå helhet och sammanhang Rektor ska, i sin roll som pedagogisk ledare, stödja utvärderingsarbetet och i ökad grad ta del av resultaten från genomförda kursutvärderingar Elevenkäten: Programmål läsåren 07/08 till 09/10 07/08 08/09 09/10 Flickor Pojkar Jag känner väl till programmets mål 4,5 4,5 4,4 4,4 4,3 Programmets mål märks i de olika kurserna 4,3 4,2 4,1 4,2 4,1 Lärarna diskuterar mina studieresultat med mig 4,4 4,2 4,2 4,3 4,0 Lärarna genomför muntlig eller skriftlig utvärdering under kursens gång 4,3 4,1 4,1 4,1 4,0 (Skala 1 6 där 6 = instämmer helt)

Tumba Gymnasium. Skolan erbjuder

Tumba Gymnasium. Skolan erbjuder Tumba Gymnasium Skolan erbjuder Högskoleförbredande program: Ekonomiprogrammet - inriktningarna Ekonomi och Juridik Estetiska programmet - inriktningarna Estetik & media, Musik och Bild- & formgivning

Läs mer

Arlandagymnasiet. Skolan erbjuder

Arlandagymnasiet. Skolan erbjuder Skolan erbjuder är en stor skola, med en liten skolas atmosfär. Tryggheten, trivseln och gemenskapen är det som uppskattas mest av våra elever. En bidragande faktor är den goda kontakten mellan lärare

Läs mer

Bokslut och verksamhets- berättelse 2014. Gymnasieskola och vuxenutbildning

Bokslut och verksamhets- berättelse 2014. Gymnasieskola och vuxenutbildning 2015-02-10 Sidan 1 av 27 Bokslut och verksamhets- berättelse 2014 Gymnasieskola och vuxenutbildning Statistik Karin Mannström, Förvaltningsekonom Februari 2015 Dnr Kon 2015/17 2015-02-10 Sidan 2 av 27

Läs mer

Rudbeck. Skolan erbjuder

Rudbeck. Skolan erbjuder Rudbeck Skolan erbjuder På Rudbeck, Valfrihetens gymnasium, skräddarsyr du din utbildning och gör din egen personliga studieplan. Du väljer. Vi ser till att du lyckas. Vi är en kursutformad skola som erbjuder

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 PM Enheten för utbildningsstatistik 2008-12-18 Dnr 71-2008-00004 1 (6) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 Allt fler får slutbetyg i gymnasieskolan. Stora elevkullar och något bättre studieresultat

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun

Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun Beslut Gymnasieskolan Vipan Vipeholmsvägen 224 66 Lund 2010-03-09 1 (7) Utbildningsförvaltningen Box 138 221 00 Lund Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun Skolinspektionens beslut

Läs mer

De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster PROMEMORIA

De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster PROMEMORIA Umeå universitet StudentCentrum Lars Lustig PROMEMORIA 2006-09-07 De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster Umeå universitet 901

Läs mer

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

HTS-gymnasiet, Järfälla. Skolan erbjuder

HTS-gymnasiet, Järfälla. Skolan erbjuder Skolan erbjuder Handels- och administrationsprogrammet, Hantverksprogrammet inr frisör, Hotell- och turismprogrammet, Barn- och fritidsprogrammet och Restaurang- och livsmedelsprogrammet. Skolans målsättning

Läs mer

Protokollsbilaga 3. Fastställda mål och åtaganden för samhällsuppdraget, år 2015, enligt Kompetensnämndens

Protokollsbilaga 3. Fastställda mål och åtaganden för samhällsuppdraget, år 2015, enligt Kompetensnämndens 1 Protokollsbilaga 3. Fastställda mål och åtaganden för samhällsuppdraget, år 2015, enligt Kompetensnämndens beslut 2015-04-21, 30. Mål och åtaganden för samhällsuppdraget, år 2015 GYMNASIEUTBILDNINGEN

Läs mer

Kvalitetsdokument 2012/2013, Gymnasiet

Kvalitetsdokument 2012/2013, Gymnasiet Kvalitetsdokument 2012/2013, Gymnasiet Innehållsförteckning 1 Inledande frågor... 4 1.1 Utvecklingsområden...4 1.2 ramgångsfaktorer och goda exempel...4 1.3 et systematiska kvalitetsarbetet på skolan...5

Läs mer

Sökandet efter första ansökningsomgången till gymnasieskolan och gymnasiesärskolan 2015

Sökandet efter första ansökningsomgången till gymnasieskolan och gymnasiesärskolan 2015 Rapport 2015 Sökandet efter första ansökningsomgången till gymnasieskolan och gymnasiesärskolan 2015 Charlott Rydén och Ulrika Pudas 2015-04-15 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Sökande bosatta

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Ansökningar om att starta fristående skola inför läsåret 2014/15

Ansökningar om att starta fristående skola inför läsåret 2014/15 Dnr 30-2013:1933 Ansökningar om att starta fristående skola inför läsåret 2014/15 Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 10 www.skolinspektionen.se

Läs mer

Gymnasiereformen i korthet

Gymnasiereformen i korthet En ny gymnasieskola Gymnasiereformen i korthet Hösten 2011 startar en ny gymnasieskola. Det är en skola med fokus på kunskap och kvalitet för att fler elever ska nå målen och därmed de kunskaper som krävs

Läs mer

JENSEN gymnasium Södra. Skolan erbjuder

JENSEN gymnasium Södra. Skolan erbjuder Skolan erbjuder är en fristående gymnasieskola i Stockholm. Verksamheten startade höstterminen 2005, huvudman för gymnasieskolan är JENSEN education, ett utbildningsföretag som har bedrivit vuxenutbildningar

Läs mer

Högre krav i nya gymnasieskolan. Utbildningsdepartementet

Högre krav i nya gymnasieskolan. Utbildningsdepartementet Högre krav i nya gymnasieskolan Varför reformera gymnasieskolan? För många elever hoppar av eller avslutar gymnasiet utan att ha nått målen. Det lokala friutrymmet har, alltför ofta, använts för att sänka

Läs mer

Arbetsplan för skolenhet 2

Arbetsplan för skolenhet 2 UTBILDNINGSNÄMNDEN KÄRRTORPS GYMNASIUM NA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (7) 2012-10-30 Handläggare: Darko Krsek Telefon: 076 12 32 504 Arbetsplan för skolenhet 2 Inledning Skolenhet 2 består av: [NA]

Läs mer

Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14

Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14 Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14 DIDAKTUS LÄSÅR 13/14 Didaktus har sitt huvudmannasäte i Göteborg och ingår i en grupp av gymnasieskolor tillsammans med LBS Kreativa Gymnasiet och Designgymnasiet.

Läs mer

Kvalitetsuppföljning 2013

Kvalitetsuppföljning 2013 sid 1 (25) KARLSTADS-HAMMARÖ GYMNASIEFÖRVALTNING STABEN KVALITETSUPPFÖLJNING 2014-03-05 Urban Karlsson, 054-540 13 14 urban.karlsson@karlstad.se Karlstads-Hammarö gymnasienämnd Kvalitetsuppföljning 2013

Läs mer

FALKENBERGS GYMNASIESKOLA

FALKENBERGS GYMNASIESKOLA FALKENBERGS GYMNASIESKOLA SITUATIONSPLAN ÖPPET HUS Alla program håller programpresentation Kl 10.00, 11.00, 12.00 Cafeterian håller öppet 09.30-13.00 Förbindelsegången hus 1-3 o Programbord o Elevhälsan

Läs mer

Hur kommer den nya gymnasieskolan, Gy 2011, påverka utbildningar på yrkeshögskolan?

Hur kommer den nya gymnasieskolan, Gy 2011, påverka utbildningar på yrkeshögskolan? Hur kommer den nya gymnasieskolan, Gy 2011, påverka utbildningar på yrkeshögskolan? Vad kan det fjärde året på gymnasieskolans teknikprogram få för betydelsen för yrkeshögskolan? Yrkeshögskolan och Gy

Läs mer

Nackademins gymn Norra, NY ENHET SOS84. Skolan erbjuder. Fem studieförberedande, teoretiska program.

Nackademins gymn Norra, NY ENHET SOS84. Skolan erbjuder. Fem studieförberedande, teoretiska program. ENHET SOS84 Skolan erbjuder Fem studieförberedande, teoretiska program. Ekonomiska programmet, med inriktning ekonomi. Fördjupning entreprenörsskap och internationell ekonomi Programmet på skolan samarbetar

Läs mer

Sammanställning av det systematiska kvalitetsarbetet

Sammanställning av det systematiska kvalitetsarbetet Sammanställning av det systematiska kvalitetsarbetet Resultat, analys och åtgärder Strömkullegymnasiet läsåret 2014-2015 2015-08- 24 Ingela Engström Rektor Strömkullegymnasiet Bengtsfors Innehållsförteckning

Läs mer

Gymnasieskolan 2011. De viktigaste förändringarna:

Gymnasieskolan 2011. De viktigaste förändringarna: 1 (5) BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förvaltningskontoret Gymnasieskolan 2011 Hösten 2011 startar en ny gymnasieskola. Syftet är bl.a. att fler elever ska nå målen och att du som elev ska vara bättre rustad för

Läs mer

Antal elever som ingår: N = 331

Antal elever som ingår: N = 331 Diagram A: Kursbetyg för barn- och fritidsprogrammet (BF) Elever som avslutat sina gymnasiestudier i årskurs 3 läsåret 26/7 med 1 5 2 249 godkända kurs ( 2 - < 3 års gymnasiestudier). Redovisning av elever

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

GYMNASIET Vad innebär det?

GYMNASIET Vad innebär det? GYMNASIET Vad innebär det? LINKÖPINGS KOMMUN 13/14 5 st Kommunala gymnasieskolor 11 st Fristående gymnasieskolor 2 st Landstingets gymnasieskolor Läsåret 12/13 årskurs 9 = 72 st Kommunal skola: 53 st Friskola:

Läs mer

Barn- och utbildningsnämnden 15 juni 2010 1(8) Lars Björklund (s), Gudrun Henriksson (c), Bengt Sjöberg (kd)

Barn- och utbildningsnämnden 15 juni 2010 1(8) Lars Björklund (s), Gudrun Henriksson (c), Bengt Sjöberg (kd) Barn- och utbildningsnämnden 15 juni 2010 1(8) Plats och tid: BUN:s sammanträdesrum kl 13.00-15.40 Beslutande: Torbjörn Parling, ordf. (s) Olle Engström (s) Åsa Hååkman Felth (s) Ann-Marie Rosö (s) Pia

Läs mer

Checklista Hur fungerar det att ta emot en lärling?

Checklista Hur fungerar det att ta emot en lärling? Checklista Hur fungerar det att ta emot en lärling? Detta är en checklista och guide för dig som funderar på att ta emot en lärling i ditt företag. Checklistan är applicerbar på den nuvarande gymnasiala

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Kort om den svenska gymnasieskolan

Kort om den svenska gymnasieskolan Kort om den svenska gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-86529-64-2 Beställningsnummer:

Läs mer

Intagningsstatistik för gymnasieprogram, Stockholms stad Preliminär intagning 2010

Intagningsstatistik för gymnasieprogram, Stockholms stad Preliminär intagning 2010 platser intagna platser Barn- och fritidsprogrammet inr fritid, Farsta gymnasium Alla intagna Alla intagna 195 25 3 0 22 Barn- och fritidsprogrammet lärlingsutb (fritid samt pedagogisk o social verksamhet,

Läs mer

Slutantagningen till gymnasieskolorna 2014 i Stockholms län

Slutantagningen till gymnasieskolorna 2014 i Stockholms län Slutantagningen till gymnasieskolorna 2014 i Stockholms län Gymnasieantagningen Stockholms län är en verksamhet inom Kommunförbundet Stockholms län som sköter antagningen till gymnasieskolorna de kommunala

Läs mer

Tabellbilaga för bokslut 2014

Tabellbilaga för bokslut 2014 Tabellbilaga för bokslut 2014 Personal Tabell 1 Kostnader 2013* Kostnad per inskrivet barn/ elev/heltidsstuderande totalt år 2013 Hudiksvall %** Jämförbara kommuner *** %** Riket %** Förskola 120 700 (2)

Läs mer

Det svenska skolsystemet: Gymnasieskola Publicerad 01.11.2007

Det svenska skolsystemet: Gymnasieskola Publicerad 01.11.2007 Det svenska skolsystemet: Gymnasieskola Publicerad 01.11.2007 Gymnasieskola Nästan alla elever i grundskolan går vidare till gymnasieskolan. Den svenska gymnasieskolan ger grundläggande kunskaper för yrkes-

Läs mer

Yttrande över ansökan från Drottning Blankas Gymnasieskola AB om statlig tillsyn och rätt till bidrag för fristående gymnasieskola i Lunds kommun

Yttrande över ansökan från Drottning Blankas Gymnasieskola AB om statlig tillsyn och rätt till bidrag för fristående gymnasieskola i Lunds kommun Dnr KS.2009.202 2009-06-03 YTTRANDE Utskottet för gymnasie- och vuxenutbildning Yttrande över ansökan från Drottning Blankas Gymnasieskola AB om statlig tillsyn och rätt till bidrag för fristående gymnasieskola

Läs mer

VÄLLKOMNA TILL INFORMATIONSKVÄLL INFÖR GYMNASIEVALET 2014

VÄLLKOMNA TILL INFORMATIONSKVÄLL INFÖR GYMNASIEVALET 2014 VÄLLKOMNA TILL INFORMATIONSKVÄLL INFÖR GYMNASIEVALET 2014 Yaara Robinson Studie- och yrkesvägledare yaara.robinson@uppsala.se 073-4321607 Gymnasieskolan Läser i kurser som räknas i poäng 1 poäng = 1 lektion

Läs mer

Fria gymnasieskolan i Haninge

Fria gymnasieskolan i Haninge Haninge Skolan erbjuder Haninge erbjuder utbildning med hög kvalitet på det Samhällsvetenskapliga programmet med inriktningarna Ekonomi och Samhällsvetenskap. Inom det individuella valet finns det möjlighet

Läs mer

Välkomna till lektion med studie- och yrkesvägledare 2013/ 2014. Studie och yrkesvägledning för årskurs 8

Välkomna till lektion med studie- och yrkesvägledare 2013/ 2014. Studie och yrkesvägledning för årskurs 8 Välkomna till lektion med studie- och yrkesvägledare 2013/ 2014. Studie och yrkesvägledning för årskurs 8 Östra skolområdet Vilka bitar är viktiga inför årskurs 9? 1 Studie och yrkes vägledning, SYV Vägen

Läs mer

Välkommen på. gymnasieinformation!

Välkommen på. gymnasieinformation! Välkommen på gymnasieinformation! Gymnasiet Består av 18 olika program - 12 yrkesprogram - 6 högskoleförberedande program Olika behörighetskrav - beroende på vilket program du söker till Gymnasieexamen

Läs mer

Gymnasieskolan - en ny gymnasieskola från och med hösten 2011 Föräldramöte 15 oktober 2013

Gymnasieskolan - en ny gymnasieskola från och med hösten 2011 Föräldramöte 15 oktober 2013 Valet till Gymnasieskolan - en ny gymnasieskola från och med hösten 2011 Föräldramöte 15 oktober 2013 3 år frivillig skolform 18 nationella program 60 inriktningar Antagningskrav Sista ansökningsdag i

Läs mer

Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning

Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning PM Utbildningsavdelningen 1 (6) Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning Faktaruta Syftet med gymnasial spetsutbildning är att elever i ökad studietakt ska fördjupa

Läs mer

Bilaga 2. Begrepp och definitionslista.

Bilaga 2. Begrepp och definitionslista. Bilaga 2. Begrepp och definitionslista. Listan visar exempel på begrepp som används inom utbildning och inom det kommunala informationsansvaret. Listan kan tjäna som underlag för att ge exempel på vanliga

Läs mer

Utbildningsinspektion i Uddevalla Gymnasieskola

Utbildningsinspektion i Uddevalla Gymnasieskola Utbildningsinspektion i Uddevalla kommun Uddevalla Gymnasieskola Dnr 53-2006:3406 Utbildningsinspektion i Uddevalla Gymnasieskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

MÖJLIGHETERNAS GYMNASIUM

MÖJLIGHETERNAS GYMNASIUM LÄSÅRET2010-2011 MÖJLIGHETERNAS GYMNASIUM D u, som just står inför att påbörja en gymnasial utbildning, har säkert ett behov av att skaffa Dig så god insikt som möjligt inför ditt val. I denna broschyr

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2014 och Verksamhetsplan 2015. Leksands gymnasium & Leksands gymnasiesärskola

Kvalitetsredovisning 2014 och Verksamhetsplan 2015. Leksands gymnasium & Leksands gymnasiesärskola Kvalitetsredovisning 2014 och Verksamhetsplan 2015 Leksands gymnasium & Leksands gymnasiesärskola Innehållsförteckning OM KVALITETSARBETET... 3 MÅL, UPPDRAG OCH FOKUSOMRÅDEN... 3 PLANERING... 5 KVALITETSREDOVISNING

Läs mer

Bäckadalsgymnasiets elevresultat 2009--2013

Bäckadalsgymnasiets elevresultat 2009--2013 Bäckadalsgymnasiets elevresultat 29--213 Den som snabbt vill skapa sig en bild av Bäckadalsgymnasiets elevresultat hittar nedan uppgifter angående skolans resultat över tid. Resultaten presenteras genomgående

Läs mer

FÖRÄLDRAMÖTE! ALLMÄN INFORMATION INFÖR GYMNASIEVALET

FÖRÄLDRAMÖTE! ALLMÄN INFORMATION INFÖR GYMNASIEVALET FÖRÄLDRAMÖTE! ALLMÄN INFORMATION INFÖR GYMNASIEVALET 1 ANSÖKAN OCH ANTAGNING Få koden till webben och genomgång - 8 Januari Sista dag att göra ansökan på webben Skriv ut ansökan, skriv under till SYV -

Läs mer

Intagningsstatistik 2009

Intagningsstatistik 2009 Antal platser vid slutintagning Intagna elever 26/6 31/8 Intagningsstatistik 2009 Jenningsskolan, Robertsfors ES-MK 0 Estetiska programmet, Musik Starade inte HR-LRE 12 6 6 Hotell och restaurangprogammet,

Läs mer

Regelbunden tillsyn i den fristående gymnasieskolan Karlstads Praktiska Gymnasium i Karlstad

Regelbunden tillsyn i den fristående gymnasieskolan Karlstads Praktiska Gymnasium i Karlstad Regelbunden tillsyn i den fristående gymnasieskolan Karlstads Praktiska Gymnasium i Karlstad Beslut och rapport Rapport regelbunden tillsyn Dnr 44-SV2008:357 Beslut Baggium Utbildning AB Ängbackevägen

Läs mer

Kort om gymnasieskolan

Kort om gymnasieskolan Kort om gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-87115-86-8 Beställningsnummer:

Läs mer

Tjänsteskrivelse Rapport resultat grundskolan

Tjänsteskrivelse Rapport resultat grundskolan VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE FÖRVALTING 2013-08-13 DNR BUN 2013.183 JONAS BERKOW SID 1/1 JONAS.BERKOW@VALLENTUNA.SE BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Rapport resultat grundskolan Förslag

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Beslut Emmaboda kommun Rektorn vid vuxenutbildningen i Emmaboda Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn av vuxenutbildningen i Emmaboda kommun 2 (9) Tillsyn av kommunal vuxenutbildning Grundläggande vuxenutbildning

Läs mer

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 1:3 Statistik, kompetensförsörjning 2:3 Brukar- och personalenkäter X 3:3 Resultat/Måluppfyllelse BAKGRUND Forsmarks skola har fram till ht 2013 varit

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

NÄTUPPLAGA. Protokoll 2013-02-07. Jämtlands Gymnasieförbund! 831 82 Östersund Telefon: 063-14 02 00 (växel) info@jgy.se

NÄTUPPLAGA. Protokoll 2013-02-07. Jämtlands Gymnasieförbund! 831 82 Östersund Telefon: 063-14 02 00 (växel) info@jgy.se NÄTUPPLAGA Protokoll PROTOKOLL 2 Plats och tid Torsdag den 7 februari 2013, kl. 8.30 12.00 Jämtkrogen, Bräcke Paragrafer 1 37 Beslutande Enligt tjänstgöringslista Övriga deltagare Mikael Cederberg, förbundschef

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM

VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM 2009/2010 1. Vision Gångsätra gymnasium är en skola i tiden där kunskap, kommunikation, kultur och kreativitet är i fokus. Alla på skolan skall i samverkan utveckla

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan läsåret 2012/13 Likabehandlingsplan för ungdoms och vuxenutbildningen vid Hjalmar Strömerskolan

Läs mer

900 000 i utbildningar ovanför grundskolenivån

900 000 i utbildningar ovanför grundskolenivån Utbildningssystemet Den starka uppgången av antalet studerande som ägde rum under 1990- talet fram till 1998 har stannat av. Antalet studerande i komvux är numera tillbaka på samma nivå som före kunskapslyftets

Läs mer

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde 1 Bildningsnämnd 2008-08-21 Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta bildningsnämndens ordförande Bengt Olsson (fp), telefon 013-20 69 37 eller 070-625

Läs mer

Utbud 2010/2011 Jämtlands Gymnasium!

Utbud 2010/2011 Jämtlands Gymnasium! BF BP BPHU BPMI EC EN ESBD ESDN ESMK ESTA ESTA-VA FP FPTP HP HR HV HVMD HVFL HVHK IP LINGONV LP MP NV NVNV-I OP SP SPEI SPSP-I Utbud 2010/2011 Jämtlands Gymnasium! www.jgy.se Östersunds kommun, 2380 Jämtlands

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Klockarskolan

Regelbunden tillsyn i Klockarskolan Regelbunden tillsyn i Säter kommun Klockarskolan Dnr 43-2008:693 Regelbunden tillsyn i Klockarskolan Grundskola årskurs 7-9 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Säter kommun under hösten

Läs mer

Policy kring studier på Öckerö gymnasieskola

Policy kring studier på Öckerö gymnasieskola Policy kring studier på Öckerö gymnasieskola Version 090224/EO Innehåll 1.0 Kurser på gymnasiet 1.1 Olika typer av kurser 1.2 Betyg 1.3 Slutbetyg 1.3.1 Jämförelsetal 1.3.2 Meritpoäng 1.4 Samlat betygsdokument

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Skolinspektionen Eksjö kommun Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i Eksjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586 08 00,

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. för Västerås stad 2011-2015. Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011

UTBILDNINGSPLAN. för Västerås stad 2011-2015. Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011 UTBILDNINGSPLAN för Västerås stad 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011 Innehåll Utbildningsplan 3 En ledande skolstad 4 Vägen till en ledande skolstad 5 Kunskaps- och utvecklingsuppdrag

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Förutsättningar i schemafilen

Förutsättningar i schemafilen Nova Software Rapport 2004 innehåller funktioner för att mycket snabbt skapa studieplaner för gymnasieelever. Elevernas studieplaner blir klara till över 90% med mycket få inmatningar. Detta är möjligt

Läs mer

1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet. 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen

1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet. 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen 1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen 6. Vad krävs för att komma in på gymnasiet? 7. Var finns informationen?

Läs mer

Vägledningscentrum. Gymnasieinformation till elever och föräldrar

Vägledningscentrum. Gymnasieinformation till elever och föräldrar Vägledningscentrum Gymnasieinformation till elever och föräldrar De viktigaste förändringarna Högre behörighetskrav till gymnasieskolan Valfriheten stramas upp Nya program och förändrad programstruktur

Läs mer

Beslut 2011-10-06. Dnr 43-2010:2243. Styrelsen för Kalmarsunds gymnasieförbund. Beslut. efter tillsyn av Kalmarsunds gymnasieförbund

Beslut 2011-10-06. Dnr 43-2010:2243. Styrelsen för Kalmarsunds gymnasieförbund. Beslut. efter tillsyn av Kalmarsunds gymnasieförbund Beslut 2011-10-06 Styrelsen för Kalmarsunds gymnasieförbund Dnr 43-2010:2243 Beslut efter tillsyn av Kalmarsunds gymnasieförbund 2(16) Innehållsförteckning Helhetsbedömning... 3 Allmänt om tillsynen...

Läs mer

Gymnasievalet 2015. Anne Slotte, studievägledare Arbetsdag: fredagar 9.00 16.00. anne.slotte@sverigefinskaskolan.eu. telefon: 073-655 11 74

Gymnasievalet 2015. Anne Slotte, studievägledare Arbetsdag: fredagar 9.00 16.00. anne.slotte@sverigefinskaskolan.eu. telefon: 073-655 11 74 Gymnasievalet Läsåret 2014-2015 2015 Anne Slotte, studievägledare Arbetsdag: fredagar 9.00 16.00 anne.slotte@sverigefinskaskolan.eu telefon: 073-655 11 74 Betygsvärde A 20 poäng B 17.5 poäng C 15 poäng

Läs mer

Översikt över innehåll

Översikt över innehåll 1 (7) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014 Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI 1 Innehåll Inledning...3 Enhetens systematiska kvalitetsarbete...3 Styrdokument...3 Skollag och

Läs mer

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund Årskurs 2-enkät 2014 Kurt Westlund Elevernas trivsel och trygghet ligger konstant på en fortsatt hög nivå. Färre elever upplever sig dåligt bemötta, kränkta, utsatta för hot eller våld. Däremot försvagas

Läs mer

Jämtlands Gymnasieförbund

Jämtlands Gymnasieförbund Jämtlands Gymnasieförbund Plan för systematiskt kvalitetsarbete på skolenhet Dnr xxx-20xx Läsår: Enhet: Rektor: Bilagor Bilaga 1 Utdrag från huvudmannens verksamhetsplan Bilaga 2 Elevenkät från.. Bilaga

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

RgRh Stockholm. Riksgymnasiet för rörelsehindrade

RgRh Stockholm. Riksgymnasiet för rörelsehindrade RgRh Stockholm RgRh Stockholm Riksgymnasiet för rörelsehindrade RgRh Stockholm VAD ÄR RIKSGYMNASIET? Riksgymnasiet är till för ungdomar med svåra rörelsehinder. Det fungerar som vilken gymnasieskola som

Läs mer

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde 2013-04-25 Bildningsnämnden Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta bildningsnämndens ordförande Carina Boberg (FP), telefon 013-20 69 37 Ärende 5 Preliminär

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015. Ekonomisk sektor

Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015. Ekonomisk sektor Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015 Ekonomisk sektor Innehållsförteckning 1 Vision för Barn- och utbildningsnämnden... 3 2 Inledning... 3 3 Uppföljning av prioriterade mål... 3 3.1 Utveckling och lärande/kunskaper/kunskaper...

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Välkommen till Gymnasieinformation!

Välkommen till Gymnasieinformation! Välkommen till Gymnasieinformation! Gymnasieskolan enligt GY2011 18 Nationella program 60 inriktningar 12 Yrkesprogram 6 Högskoleförberedande program Alla program omfattar 2 500 poäng Yrkesprogram Gymnasiegemensamma

Läs mer

Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB

Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB Freinetskolan Bild & Form Box 7115 402 32 Göteborg 1 (10) Dnr:40-200-:1773 Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB Box 7115 402 32 Göteborg Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman

Läs mer

Kvalitetsarbete för Martin Koch-gymnasiet period 3 (jan mars), läsåret 2013-14.

Kvalitetsarbete för Martin Koch-gymnasiet period 3 (jan mars), läsåret 2013-14. Kvalitetsarbete för Martin Koch-gymnasiet period 3 (jan mars), läsåret 2013-14. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Tidplan. Lösenord skickas ut

Tidplan. Lösenord skickas ut Gymnasieval Tidplan 21-23 november V. 4 17 februari Feb/Mars 17 april 23 april 15 maj Maj/juni 27 juni Slutet av juli Juli/aug Gymnasiemässan Lösenord skickas ut Sista ansökningsdag! Antagningsprov estetiska

Läs mer

Välkomna till. Hösten 2010

Välkomna till. Hösten 2010 Välkomna till Hösten 2010 Här är jag Hit ska jag Mål = Drömyrket! Hur gör jag Syv-schema 12 oktober gymnasiemässa alla nior på VBU Början av november gymnasieinfo och programväljare Mitten av november

Läs mer

Information inför Det som tas upp är följande...

Information inför Det som tas upp är följande... Information inför Det som tas upp är följande... Utbildning Skaraborg Program Behörighet Tillträdesregler - högskola Ansökningsförfarandet Utbildning Skaraborg Samverkan mellan 15 kommuner. Sök fritt bland

Läs mer

Gymnasieskolan. 3 år frivillig skolform 18 nationella program 60 inriktningar Antagningskrav

Gymnasieskolan. 3 år frivillig skolform 18 nationella program 60 inriktningar Antagningskrav Gymnasieskolan 3 år frivillig skolform 18 nationella program 60 inriktningar Antagningskrav De 6 högskoleförberedande nationella programmen EK - Ekonomi - Juridik - Ekonomi SA - Samhällsvetenskap - Beteendevetenskap

Läs mer

Förslag till gemensamma programpriser för den nya gymnasieskolan Gy 11 i Stockholms län

Förslag till gemensamma programpriser för den nya gymnasieskolan Gy 11 i Stockholms län PROMEMORIA 2010-12-01 Dnr: 2010/0092 Kansliet Björn Larsson Styrelsen Sammanträdesdatum: 2010-12-09 Förslag till gemensamma programpriser för den nya gymnasieskolan Gy 11 i Stockholms län Bakgrund KSL

Läs mer

Stockholms studenter flest, bäst och sämst

Stockholms studenter flest, bäst och sämst Stockholms studenter flest, bäst och sämst I flera av gymnasieskolans resultatmått faller Stockholms län illa ut. Betyder detta att länet har usla gymnasieresultat? Både ja och nej. Huvudstadsregionen

Läs mer

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 måndag den 9 september 2013 1 (6) Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 Chef Beskrivning av anordnaren Christina Spjuth Academedia Eductus AB ingår i Academediakoncernen, Sveriges största utbildningsföretag

Läs mer

Mona StjernfeldtNilsson 040 641 17 76. mona.stjernfeldt.nilsson@lomma.se. Mona Stjernfeldt Nilsson

Mona StjernfeldtNilsson 040 641 17 76. mona.stjernfeldt.nilsson@lomma.se. Mona Stjernfeldt Nilsson Mona StjernfeldtNilsson 040 641 17 76 mona.stjernfeldt.nilsson@lomma.se Mona Stjernfeldt Nilsson Tidplan för gymnasievalet Gymnasieinformation Enskilda Samtal Öppet hus på gymnasieskolorna Gymnasiemässa

Läs mer

KVALITETS- REDOVISNING för år 2004

KVALITETS- REDOVISNING för år 2004 KVALITETS- REDOVISNING för år 2004 Pedagogiskt bokslut för Gymnasieskolan Vuxenutbildningen Kvalificerad yrkesutbildning Eslövs kommun Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING

Läs mer

Utbildningar inom samverkansavtalet för gymnasieskolan 2011 2015 inom Göteborgsregionens kommunalförbund

Utbildningar inom samverkansavtalet för gymnasieskolan 2011 2015 inom Göteborgsregionens kommunalförbund Utbildningar inom samverkansavtalet för gymnasieskolan 2011 2015 inom Göteborgsregionens kommunalförbund Preliminärt planerad organisation inför 2012 matris version 2-31 maj 2011. Versionen inkluderar

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:13. Undervisningen i matematik i gymnasieskolan

Sammanfattning Rapport 2010:13. Undervisningen i matematik i gymnasieskolan Sammanfattning Rapport 2010:13 Undervisningen i matematik i gymnasieskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i undervisningen i matematik på 55 gymnasieskolor spridda över landet.

Läs mer