Utbildningsanalys 2010 Myndigheten för yrkeshögskolans analys av arbetslivets Varannan i mål. få alla elever att fullfölja sin utbildning.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utbildningsanalys 2010 Myndigheten för yrkeshögskolans analys av arbetslivets Varannan i mål. få alla elever att fullfölja sin utbildning."

Transkript

1 Utbildningsanalys 2010 Myndigheten för yrkeshögskolans analys av arbetslivets efterfrågan Varannan i mål. Gymnasieskolors på kompetens. förmåga att få alla elever att fullfölja sin utbildning. Kvalitetsgranskningsrapport 2009:1

2 Myndigheten för yrkeshögskolan Diarienummer: YH 2010/491 ISBN-nr: Stockholm 2010 Grafisk form: AGoodId

3 Utbildningsanalys 2010 Myndigheten för yrkeshögskolans analys av arbets livets efterfrågan på kompetens. Ver 1.1 uppdaterad Innehåll Förord 4 Inledning 5 Data och IT 13 Ekonomi, administration och försäljning 21 Friskvård och kroppsvård 29 Hotell, restaurang och turism 34 Hälso- och sjukvård samt Socialt arbete och omsorg 42 Kultur, media och design samt Journalistik och information 49 Lantbruk, djurvård, trädgård, skog och fiske 58 Pedagogik och undervisning 66 Samhällsbyggnad och byggteknik 72 Teknik och tillverkning 80 Transporttjänster 89 Källförteckning 96

4 Förord Myndigheten för yrkeshögskolan redovisar i denna utbildningsanalys en nationell bedömning av arbetslivets efterfrågan på kompetens och behov av utbildad arbetskraft inom de yrkesområden vars utbildningar återfinns inom yrkeshögskolan. Analysen syftar främst till att informera utbildningsanordnare som avser att under 2010 ansöka om att en utbildning ska få ingå i yrkeshögskolan men också till att informera övriga som har ett intresse av dessa utbildningar. Utbildningsanalysen kommer också att utgöra ett viktigt underlag vid myndighetens bedömning av ansökningar. Myndigheten avser att årligen presentera en bedömning av behovet av yrkeshögskoleutbildningar i en utbildningsanalys inför kommande ansökningsomgångar. Utbildningsanalysen för 2010 har utarbetats av Christer Carmegren, Magnus Johansson, Britt-Inger Stoltz och Linda Wiklund vid avdelningen för omvärldsanalys och uppföljning. Västerås i maj 2010 Björn Schéele Avdelningschef 4

5 Inledning Myndigheten för yrkeshögskolan presenterar i denna rapport, Utbildningsanalys 2010, en nationell bild av efterfrågad kompetens i arbetslivet. Det regionala behovet kan dock skilja sig från den nationella bilden beroende på näringslivsstruktur etc. Analysen syftar främst till att informera utbildningsanordnare som avser att ansöka om en utbildning ska få ingå i yrkeshögskolan. Den är också ett viktigt underlag vid myndighetens bedömning av ansökningar. Rapporten omfattar en beskrivning och analys av utbildningsutbudet inom yrkeshögskolan samt bedömning av arbetslivets efterfrågan på de kompetenser som yrkeshögskoleutbildningar leder till. Utbildningsutbudet redovisas utifrån befintlig volym med hänsyn till redan startade och beviljade utbildningar samt antal examinerade som förväntas komma ut på arbetsmarknaden till och med januari Diagram över utbildningsutbudet redovisas i separat bilaga på Rapporten omfattar även myndighetens bedömning av vilket behov som finns av att öka eller minska utbildningsvolymer till följd av analysunderlaget. Rapporten omfattar samtliga utbildningsområden som ingår i yrkeshögskolan utom Miljövård och miljöskydd, Säkerhetstjänster samt Juridik vilka har relativt få utbildningar. Arbetslivets efterfrågan och behov av utbildningar inom dessa områden kommer myndigheten att analysera i samband med prövningen av inkomna ansökningar. Myndigheten för yrkeshögskolan avser att utveckla och fördjupa sina utbildningsanalyser av arbetslivets kompetensbehov och vilka utbildningar som efterfrågas inför 2011 års ansökningsomgång. Dessa utbildningsanalyser kommer att publiceras årligen och ha större fokus på avgränsade yrken och kompetenser samt innehålla mer av regionala perspektiv och branschperspektiv. Konjunkturläget har under de senaste åren genomgått oväntade förändringar. Svängningar i konjunkturen har stor betydelse för efterfrågan på enskilda kompetenser som utbildas inom yrkeshögskolan. Detta innebär att bedömningar som görs i ett kortsiktigt perspektiv är problematiska att användas när myndigheten beslutar om enskilda utbildningar, eftersom utbildningsutbudet får en påverkan på arbetsmarknaden först flera år framåt. En utbildning kan under ett år ha svårt att hitta avsättning för sina studerande, följt av ett år då efterfrågan är större än utbudet av studerande. Myndigheten strävar efter att volymen av utbildade studerande är väl matchad med arbetslivets behov sett över en längre period. De främsta källorna som myndigheten använt sig av för att bedöma efterfrågan är Arbetsförmedlingen, SCB, rapporter från och kontakter med bransch- och intresseorganisationer samt egna studier. Avstämningar har även gjorts med det arbetsmarknadsråd som finns vid myndigheten. Rådet, som består av företrädare för Arbetsförmedlingen, Sveriges kommuner och landsting, Företagarna, Svenskt näringsliv, LO och TCO, ska bl.a. bistå myndigheten när det gäller information om vilka nya kvalifikationer som kommer att efterfrågas. 5

6 Att analysera och bedöma framtida efterfrågan på kompetens och matcha denna mot ett relevant utbildningsutbud är ett komplicerat och komplext arbete, särskilt när det gäller att identifiera nya kvalifikationer som efterfrågas i framtiden. Beskrivningen och analysen tar sin utgångspunkt i de yrkeskompetenser som befintliga Ky- och Yh-utbildningar förväntas leda till. Detta innebär att nya kvalifikationer och förändrade yrkesroller endast översiktligt finns redovisade i analysen. Den viktigaste faktorn som påverkar dimensionering av och inriktningar på yrkeshögskoleutbildningar är arbetsmarknadsrelevansen oavsett om det handlar om redan etablerade eller nya yrkesroller. Beskrivning av utbildningsutbudet I rapporten redovisas kompetenser inom olika utbildningsområden. Utbildningarna och utbildningsområdena är kategoriserade enligt Svensk utbildningsnomenklatur, SUN. 1 Utbildningarna, befintliga kvalificerade yrkesutbildningar och yrkeshögskoleutbildningar, fördelades 2009 inom nedanstående utbildningsområden. Utbildningsområde Ky- Yh-utbildningar Data/IT Ekonomi, administration och försäljning Friskvård och kroppsvård Hotell, restaurang och turism Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Journalistik och information Juridik Kultur, media och design Lantbruk, djurvård, trädgård, skog och fiske Miljörvård och miljöskydd Pedagogik och undervisning Samhällsbyggnad och byggteknik Säkerhetstjänster Teknik och tillverkning Transporttjänster SUN inriktning 48 Data 34 Företagsekonomi, handel och administration 813 Idrott och friskvård, 815 Hår- och skönhetsvård 811 Hotell, restaurang och storhushåll, 812 Turism resor och fritid 72 Hälso- och sjukvård, 75 Socialt arbete och omsorg 32 Journalistik och information 38 Juridik och rättsvetenskap 21 Konst och media 62 Lantbruk, trädgård, skog och fiske, 64 Djursjukvård 85 Miljövård och miljöskydd 14 Pedagogik och lärarutbildning 58 Samhällsbyggnad och byggnadsteknik 86 Säkerhetstjänster 52 Teknik och teknisk industri, 54 Material och tillverkning 84 Transportjänster 1 Svensk utbildningsnomenklatur är en standard för klassificering av enskilda utbildningar såväl till nivå som inriktning samtidigt som den utgör ett system för aggregering av utbildningar till större områden. 6

7 Geografisk fördelning, kommunnivå, av beviljad utbildningsvolym med avslut januari 2010 januari 2014.* Totalt, samtliga utbildningsområden Per invånare år *Avser antagna (kvar efter tre veckor efter start) för utbildningsintag som pågick Avser platser som påbörjas från och med

8 Antal studerande inom respektive utbildningsområde framgår av nedanstående tabell. Utbildningsområdena Ekonomi mm, Teknik och tillverkning samt Hälso- och sjukvård har historiskt varit de tre största utbildningsområdena och utgör cirka 55 procent av alla utbildningar. Utbildningsområde Totalt antal studerande År År År År Data/IT Ekonomi, administration och försäljning Friskvård och kroppsvård Hotell, restaurang och turism Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Journalistik och information Juridik Kultur, media och design Lantbruk, djurvård, trädgård, skog och fiske Miljörvård och miljöskydd Pedagogik och undervisning Samhällsbyggnad och byggteknik Säkerhetstjänster Teknik och tillverkning Transporttjänster Övrigt Övergripande utvecklingstendenser och arbetslivets efterfrågan Konjunkturen tycks nu vara på uppgång och en ökad efterfrågan av arbetskraft kan ses generellt. De utvecklingstendenser som kan iakttas är att tjänstesektorn fortsätter att expandera och att nya tekniker påverkar många olika branscher. Den ökade datoriseringen och digitaliseringen har möjliggjort att nya tjänster och yrkesroller förändras och att nya tillkommer. En ökad efterfrågan på sådana kompetenser kan ses bl.a. inom data och IT-området, kultur och media och inom handeln. Därutöver kommer den demografiska utvecklingen att ha en avgörande roll på efterfrågan inom flera olika områden. En åldrad befolkning innebär även att efterfrågan på tjänster inom vård och omsorg ökar, särskilt med inriktning på kompetenser mot äldreomsorg. Ytterligare faktorer som påverkar efterfrågan är de omregleringar som staten genomfört eller avser att genomföra när det gäller tjänster som tillhandahålls av det offentliga. Här kan särskilt nämnas omregleringen av apoteksmarknaden, som innebär en betydande ökning av försäljningsställen och aktörer vilket sannolikt även kommer att öka efterfrågan på sådan kompetens. Även förslaget om en 8

9 frivillig revision för små aktiebolag antas påverka arbetsmarknaden för redovisningsekonomer. Tjänstesektorn är idag den snabbast växande exportbranschen. Internationaliseringen innebär att konkurrensen ökar och att kompetensbehoven förändras. En bransch som är i snabb förändring är handelsbranschen. Handelsföretagen blir allt större genom kedjebildningar och distributionskanalerna blir fler särskilt när näthandeln växer snabbt. En tydlig utveckling har skett de senare åren mot ökad nischning. Ytterligare en trend är att handeln blir allt mer teknikintensiv, både genom datorisering och genom tekniklösningar av kassasystem etc. Det finns en stark efterfrågan på kvalificerade säljare såväl inom företag som inom parti- och detaljhandeln. Enligt branschorganisationerna inom redovisningstjänster förväntas förslaget om en frivillig revision för små aktiebolag att öka efterfrågan på den kompetens som yrkeshögskolan utbildar för. Dessutom förväntas stora pensionsavgångar bland revisorer, bokförings- och redovisningsadministratörer vara stora, andelen anställda i åldern år i dessa yrkesgrupper är 30 procent och mer. Det finns också stor efterfrågan på branschinriktade ekonomi- och ledarskapsutbildningar. Hotell, restaurang och turismnäringen har expanderat kraftigt sedan början av 1990-talet. Ökningen av antalet arbetstillfällen överstiger den generella ökningen på arbetsmarknaden med god marginal. Det finns en stor efterfrågan på eftergymnasial kompetens inom näringen. Det tydligaste bristyrket är kvalificerade kockar och köksmästare. Data- och IT-branschen expanderar igen efter att det har varit en liten minskning under senaste konjunkturnedgången. Utvecklingen går framåt och nya kompetenser efterfrågas. När ekonomin tar fart igen kommer det att vara brist på affärsutvecklare, IT-arkitekter, projektledare, samt produkt eller systemutvecklare för att nämna några kompetenser. Data- och IT-kompetens kombinerat med verksamhetsförståelse kommer att vara särskilt efterfrågat liksom kompetens inom människa dator interaktion. Samhällsbyggnadssektorn påverkas starkt av konjunkturen. När den nu börjar vända uppåt ökar också byggandet och därmed efterfrågan på personal. Stora planerade bygg- och infrastrukturprojekt gör att efterfrågan bör finnas, framförallt på anläggningsarbete för väg och järnväg. Det ökande behovet av renovering, om- och tillbyggnad av byggnader innebär att utbildade inom detta område bör efterfrågas. Pensionsavgångarna kommer att påverka byggsektorn. Bl. a. bör det bli efterfrågan på fastighetsskötare. Teknik och tillverkning påverkas av ny teknik, konjunkturen samt kommande pensionsavgångar. Tillverkningsindustrin kommer att få en betydande tillväxt, sysselsättningen har upphört att minska och industrin räknar med fortsatt god order- och produktionstillväxt. Bristen på yrkesutbildade tekniker är fortsatt tydlig. Efterfrågan på kompetens kommer att bli stora inom områden såsom energi samt inom kemi och bioteknik. Detta till följd av utbyggandet av hållbar 9

10 energi via biogas och vindkraft. Bl. a kan vindkrafttekniker komma att efterfrågas till följd av de stora satsningar som planeras i bygg andet av vindkraftverk. Tekniska yrken påverkas av de stora bygg- och infrastrukturprojekt som planeras. Transporttjänster är vanligtvis ett av de utbildningsområden där utexaminerade får jobb i hög utsträckning. I senaste lågkonjunkturen har vi dock sett en stor nedgång i sysselsättningen för de utexaminerade från de kvalificerade yrkesutbildningarna. Transportbranschen förväntas dock återhämta sig på sikt och till och med öka den närmaste framtiden på grund av ökad Internethandel och ökade persontransporter. Lantbruk, djurvård, trädgård, skog och fiske påverkas av ny teknik, och den strukturomvandling som skett inom området. Detta gör också att pensionsavgångar inte har någon stor påverkan på branschen. Inom lantbruk och skog finns numera möjligheten att producera biologiskt bränsle. Kultur, media och design påverkas av den snabba teknikutvecklingen samt hur efterfrågan på tjänster ser ut. Produktion och distribution av musik, TV, reklam och media har utvecklats tack vare den nya tekniken och idag är det viktigt att nå ut till konsumenterna via olika typer av kanaler. Efterfrågan på mediatjänster går idag mer och mer mot att kontraktera personal i stället för att anställa. Detta gäller t.ex. fotografer. Vissa yrken efterfrågas på nya marknader. Ett exempel är illustratörer som nu efterfrågas inom dataspelsbranschen. Formgivning och design är framtidens konkurrensmedel varför formgivare kan komma att öka. Myndighetens bedömningar I rapporten använder sig myndigheten av tre olika formuleringar vid bedömningen av vilka utbildningar som bör prioriteras i årets ansökningsomgång. Mot bakgrund av arbetslivets efterfrågan och tidigare beviljad utbildningsvolym bedömer myndigheten att volymen inte bör öka, kan öka eller bör öka. När myndigheten anger att volymen inte bör öka betyder det att inga fler utbildningar bör beviljas i årets ansökningsomgång. En sådan rekommendation grundar sig på att vi har bedömt att utbildningarnas arbetsmarknadsrelevans inte är tillräckligt stark nationellt, alternativt att myndigheten redan har beviljat utbildningar i sådan omfattning att volymen bedöms som tillräcklig för att antal utexaminerade ska hållas på ungefär samma nivå de närmaste 2 3 åren. Myndigheten har bedömt att om fler utbildningar beviljas i årets ansökningsomgång kommer antalet utexaminerade att bli för många i förhållande till arbetsmarknadens behov om 2 3 år. Det kan dock finnas särskilda skäl, bl.a. utifrån ett regionalt perspektiv, där myndighetens bedömer att det är rimligt att bevilja ytterligare utbildningar. 10

11 När myndigheten anger att volymen kan öka betyder det att myndigheten har bedömt att utbildningarnas arbetsmarknadsrelevans är god och att fler utbildningar kan beviljas för att antal utexaminerade ska vara på ungefär samma nivå de närmaste 2 3 åren. Olika hänsyn måste tas till om utbildningarna är ettåriga eller tvååriga samt i vilken fas befintliga utbildningar befinner sig i idag. När myndigheten anger att volymen bör öka betyder det att myndigheten har bedömt att utbildningarnas arbetsmarknadsrelevans är god och att fler utbildningar bör beviljas i årets ansökningsomgång för att antalet utexaminerade inte ska minska till en alltför låg nivå. Om inte nya utbildningar beviljas i årets ansökningsomgång kan det för vissa utbildningar leda till att inte några studerande alls utexamineras om 2 3 år. Arbetsmarknadsrelevansen är den viktigaste faktorn när det gäller myndighetens prioriteringar av ansökningar. Detta förutsatt att ansökan i övrigt uppfyller de kvalitetskrav, t.ex. eftergymnasial nivå och arbetslivets engagemang, som myndigheten angett i de anvisningar som finns på Myndigheten kommer att utgå ifrån de förhållanden som gäller vid den tidpunkt då beslut om ansökan fattas. Förutsättningarna kan ändras bland annat beroende på omfattningen av de medel som myndigheten disponerar för att besluta om nya utbildningar vid varje ansökningstillfälle eventuella extra medel regeringen tillskjuter till ytterligare årsplatser villkor som regeringen ställer upp för de extra platserna, till exempel vad gäller utbildningarnas längd Övriga aspekter som myndigheten tar hänsyn till vid sina överväganden är förskjutningar i arbetslivets efterfrågan på kompetens mellan branscher och inom branscher befintligt utbildningsutbud inom utbildningsområde/inriktningar eller geografiskt hur efterfrågan av en kompetens skiftar nationellt respektive regionalt myndighetens bedömning av anordnarens förutsättningar att bedriva den utbildning ansökan avser, där ett av underlagen kan vara resultat av tidigare tillsyn tidigare resultat av utbildningarna (andel av de studerande som fått ett arbete inom målyrket) 11

12 12 1

13 Data och IT Nedan redovisas Myndigheten för yrkeshögskolans analys och bedömning av framtida behov av utbildningar med inriktning mot nedanstående kompetenser inom området data och IT. 2 Den viktigaste faktorn som påverkar dimensionering av och inriktningar på yrkeshögskoleutbildningar är framför allt arbetslivets efterfrågan av kompetens. De främsta källorna som myndigheten använt sig av för att bedöma efterfrågan är Arbetsförmedlingen, SCB samt rapporter från och kontakter med bransch- och intresseorganisationer. Efterfrågan har analyserats utifrån signaler från arbetslivet, förväntade pensionsavgångar samt förändringar i omvärlden t.ex. omregleringar av marknader och förändrade krav på utbildade. Utbildningsutbudet redovisas utifrån befintlig volym med hänsyn till redan startade och beviljade utbildningar samt antal examinerade som förväntas komma ut på arbetsmarknaden till och med januari Diagram över utbildningsutbudet redovisas i separat bilaga på Sammanfattande bedömning De faktorer som påverkar framtida behov av utbildade inom utbildningsområdet är främst den ökande datoriseringen inom många olika branscher och den snabba utvecklingen av tekniken. Arbetslivets efterfrågan på kompetens inom data och IT är starkt konjunkturberoende men trots det bedöms efterfrågan öka kontinuerligt. Det är dock en utmaning för yrkeshögskolan, liksom för andra utbildningsformer som erbjuder data- och IT-utbildningar, att hänga med i den snabba utvecklingen och att identifiera vilka kompetenser som efterfrågas och vilka som tappar i efterfrågan. Beskrivning av utbildningsområdet 2 Motsvarar Svensk utbildningsnomenklaturs (SUN) inriktning 481a (Systemvetenskap och programvaruteknik), 481x (Annan utbildning i datavetenskap och systemvetenskap), 489z (Data, övrig eller ospecificerad utbildning). SUN är en standard för klassificering av enskilda utbildningar och används i den officiella statistiken över befolkningens utbildningsnivå och inriktning. Utbildningsutbud Utbildningsområdet data och IT inom yrkeshögskolan är mycket heterogent. I dagsläget finns det 82 pågående utbildningar. Dessa är fördelade på följande inriktningar: Systemvetenskap och programvaruteknik, annan utbildning inom datavetenskap och systemvetenskap till exempel spel- och mediautbildningar samt data, övrig ospecificerad utbildning till exempel systemadministration, hälsoinformatik och IT-säkerhet. I den senaste ansökningsomgången hösten 2009 beviljades 20 utbildningar av 66 ansökningar inom data- och IT-området. De ansökningar som avslogs bedömdes innehålla alltför breda utbildningskoncept. Förhållandet mellan förkunskapskrav, utbildningens längd och innehåll och de yrkesroller som utbildningen förväntades leda till bedömdes inte vara realistiska. Andra skäl var att utbildningen redan ges på högskolan i tillräcklig omfattning och passar den 13

14 utbildningsformen bättre än yrkeshögskolan eller att ansökan inte kunde påvisa tillräcklig arbetsmarknadsrelevans. Huvuddelen av de studerande examineras från tvååriga utbildningar vilket är en följd av att de flesta Ky-utbildningarna inom dataoch IT-området är tvååriga. Totalt har antalet examinerade ökat de senaste fyra åren från 306 år 2006 till 555 år Examensgraden 3 är dock låg inom alla inriktningarna då strax under hälften av de antagna studerande tar examen. Lägst examinationsgrad har den treåriga utbildningen inom Systemvetenskap och programvaruteknik där inte ens två av tio studeranden slutför sin utbildning och tar ut examen. Det behöver dock inte bero på att de studerande är omotiverade eller att utbildningen är dålig. Det kan också bero på att de studerande får arbete innan de har avslutat sin utbildning. De avhopp som sker från utbildningarna sker i regel precis i slutet av utbildningen och antalet utbildade som kommer ut på arbetsmarknaden är troligtvis större än det totala antalet som tar ut examen. De utbildningar som pågår under våren 2010 samt de utbildningar som är beviljade men ännu ej startade ska enligt prognosen utexaminera minst 500 studeranden per år Prognosen visar sedan en något lägre siffra för perioden 2013 januari 2014, vilket beror på att de kommande två ansökningsomgångarna påverkar antalet examinerade under 2012 och framförallt under perioden 2013 januari Det är högst troligt att ansökningsomgången hösten 2010 innebär att utbildningar beviljas där de studerande tar examen senare under 2014 och i början av Förutsatt att samma antal utbildningsplatser beviljas varje år skjuts den prognostiserade nedgången ett år framåt. 3 Examensgraden är framräknad utifrån den faktiska examensgraden perioden (antal antagna /antal examinerade ) och har applicerats på antagna och beviljade framtida platser för att beräkna framtida förväntat antal examinerade. Antagna är de studerande som är kvar tre veckor efter start. 4 Högskolelagen 1 kap, 2 3. (SFS 1992:1434) 5 Lag (2009:128) om yrkeshögskolan, Närliggande utbildningsformer De flesta utbildningarna inom data och IT finns i dag inom högskolan och en del av dem kan konkurrera med yrkeshögskolans utbildningar. En grundläggande skillnad mellan högskoleutbildningar och yrkeshögskoleutbildningar är att en högskoleutbildning ska vila på vetenskaplig eller konstnärlig grund och på beprövad erfarenhet. Verksamheten på en högskola ska bedrivas så att det finns ett nära samarbete mellan forskning och utbildning. 4 En yrkeshögskoleutbildning ska ha sin grund i kunskap som genererats dels i produktionen av varor och tjänster, dels i vetenskap och utformas så att en hög kvalitet och yrkesrelevans nås. 5 Utbildningen ska bedrivas i nära samarbete med arbetslivet. Med dessa utgångspunkter i åtanke är det viktigt att veta vilken kompetens arbetsgivarna efterfrågar för att få olika arbetsuppgifter utförda på bästa sätt. Efterfrågar de en fördjupad teoretisk och vetenskapligt förankrad kompetens eller efterfrågar de något mindre teoretisk kompetens och mer praktiskt kompetens? Av de yrken inom data och IT som vi redogör för närmare i beskrivningen av arbetsmarknaden i kapitlet nedan, passar yrkeshögskolan bra för att utbilda till yrken med mycket praktiska arbetsuppgifter som till exempel datatekniker och dataoperatör, 14

15 systemadministratör och nätverkstekniker. När det gäller programmerare och systemerare så räknas dessa yrken oftast till de yrken som kräver teoretiskt specialistkompetens inom teknik och datavetenskap. Sådana utbildningar passar i regel bäst inom universitet och högskola som kan erbjuda längre utbildningar med bredare och djupare teoretiskt innehåll. Samtidigt finns det också behov av programmerare och systemerare med yrkeshögskoleutbildning med specialisering mot en viss tillämpning. Dessa utbildningar ger kunskaper och färdigheter som är närmare kopplade till de tillämpningar/ program som används på arbetsmarknaden. De programmeringsutbildningar som hittills har bedömts passa inom yrkeshögskolan har t.ex. varit webbutvecklare. Beskrivning av arbetsmarknaden 6 IT24: Framtidens it-konsult en praktisk problemlösare på plats, ( ); IT24: Lexicon känner av konsultsug i Skåne ( ), IT24: Här ska det anställas ( ), IT24: Skriker efter Sharepoint-konsulter ( ); IT24: It-konsult ett tomt begrepp ( ) IT24: Håller uppgången i sig? Ja! ( ), IT-Tjänsteindikatorn Q1 (2010) Omvärldsfaktorer som kan påverka efterfrågan Det är svårt att säga något säkert om data- och IT-branschens framtidsutsikter och kompetensbehov. Det är en bransch som utvecklas snabbt teknologiskt och som påverkas tidigt av förändringar i samhällsekonomin. Nya yrken, yrkesbenämningar och kompetensbehov uppstår lika fort som gamla försvinner. Under första kvartalet 2010 pekar dock allt på att den generella nedgången har vänt och att den närmaste framtiden ser positiv ut för IT-branschen. Artiklar från datortidningarna IT24 och Computer Sweden som behandlar arbetsmarknaden och kompetensbehovet i branschen pekar på att efterfrågan på data- och IT-kompetens kommer att öka under När det gäller Telecom-branschen är den närmsta framtiden fortfarande osäker. Det finns tecken på att även 2010 blir ett svårt år för branschen. Telekombranschen har gjort en oväntad negativ vändning. I förra kvartalet spådde branschen en uppgång i efterfrågan på telekomkonsulter, men nu har efterfrågan minskat. International Data Corporation (IDC) har gjort en undersökning bland IT- och Telekomföretagens 900 medlemmar, med drygt 120 svaranden. Enligt undersökningen finns ett underskott inom följande kompetensområden: Affärsutvecklare, It-arkitekter, Projektledare, Produkt- eller systemutvecklare. Computer world listar flera efterfrågade kompetenser när nya system och projekt blir främsta drivkraften för nyrekryteringar. Programmering och utveckling hamnar högt upp på rekryteringslistan. Det blir också ökad efterfrågan på utvecklare som både kan fungera som affärsanalytiker och projektledare. Likaså efterfrågas projektledare som förstår både tekniken och hur den påverkar affärerna. Andra kompetenser som efterfrågas är: Helpdesk och teknisk supportpersonal, nätverksexperter och säkerhetsspecialister. Enligt Almega är den största arbetsmarknaden för kvalificerade IT-yrkesutbildningar inom IT:s olika användarbranscher; bank- och finans, företagstjänster, media, industri, transport/logistik, handel och resebranschen. 15

16 Samspelet människa teknik bedöms av branschen som det viktiga området, medan uppgifter som programmering, att knacka kod, i allt större utsträckning flyttas utomlands. 7 Myndigheten för yrkeshögskolan (2010) Uppföljning av Ky-studerandes sysselsättning ett år efter examen studerande examinerade En person klassas som etablerad på arbetsmarknaden om denne under 2006 hade en arbetsinkomst som översteg kronor, var sysselsatt enligt definitionen i SCB:s sysselsättningsregister, inte hade några händelser som indikerade arbetslöshet eller arbetsmarknadspolitiska åtgärder samt inte var definierad som studerande. 9 Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning (2009) På längre sikt KY-studenter på arbetsmarknaden Etablering på arbetsmarknaden för KY-studenter tre år efter examen Examinerades sysselsättning och etableringsgrad I den senaste uppföljningen som Yh-myndigheten genomfört av Ky-studerandes sysselsättning ett år efter examen visade det sig att studerande från data/it-området låg under genomsnittet avseende andel som hade ett arbete eller drev eget företag efter examen. 7 Däremot angav relativt många, drygt sju av tio av dem som arbetar, att de arbetar inom det område som utbildningen var inriktad mot. Data och IT är ett område där resultaten visar på en minskning i andelen i arbete 2009 jämfört med I undersökningen från 2008 hade nära nio av tio utexaminerade angivit att de hade arbete eller drev eget företag. År 2009 hade denna andel sjunkit till cirka åtta av tio. Dessa resultat är ändå bättre än de resultat som framkom i en studie av etablering på arbetsmarknaden tre år efter examen som Ky-myndigheten genomfört av studerande som examinerades från en kvalificerad yrkesutbildning 2002 och I denna studie var 58 procent av de examinerade från data- och IT-utbildningar etablerade 8 på arbetsmarknaden tre år efter sin examen, dvs respektive Den relativt låga etableringsgraden förklaras i denna studie av den drastiskt minskade efterfrågan på arbetskraft inom data och IT efter det att IT-branschen gick ner i början av 2000-talet. 9 Både uppföljningen som Yh-myndigheten gjort och de analyser som Arbetsförmedlingen presenterar i sin yrkeskompass tyder på att etableringen för nyutexaminerade har varit svår under 2009 jämfört med åren före konjunkturnedgången. Högskoleverkets uppföljningsrapport om etableringen på arbetsmarknaden 2007 för studenter examinerade 2005/06 visar på en trend att ju högre utbildning desto högre etableringsgrad. Högst ligger civilingenjörer med datainriktning på 90 procents etablering. Därefter kommer de som har en magisterexamen inom informatik, data- eller systemvetenskap på 84 procent, sedan kommer högskoleingenjören på 83 procent och lägst etableringsgrad har de med en kandidatexamen inom informatik, data- eller systemvetenskap på 78 procent. Det påpekas också i rapporten att av olika grupper som tar ut en generell examen tillhörde de som avlagt en magisterexamen med huvudämnena informatik/data- och systemvetenskap dem som hade högst etablering på arbetsmarknaden. Resultaten i de olika etableringsstudierna tyder på att Ky-studenter inom data och IT har haft något svårare att etablera sig på arbetsmarknaden efter IT-krisen i början av 2000-talet jämfört med sina studentkollegor med högskolexamen. Antalet beviljade utbildningsplatser till Ky-utbildningarna inom data och IT har minskats under senare år som en konsekvens av den låga etableringsgraden för flera av utbildningarna inom området. De 16

17 senaste två åren, 2008 och 2009, är sysselsättningen för dem med en Ky-examen inom Data och IT i höjd med dem med högskoleexamen 2007 (90 respektive 80 procent), vilket kan tyda på att dimensioneringen är i bättre balans i dagsläget. SCB:s yrkesregister visar på en jämn åldersfördelning bland yrkesverksamma i data- och IT-yrken. 10 Ingen av yrkeskategorierna kommer att ha några stora pensionsavgångar de närmaste åren. Tillförseln av yngre yrkesverksamma är också jämn enligt yrkesregistret. Arbetslivets efterfrågan på kompetens och bedömning av framtida utbildningsbehov Nedan beskrivs arbetslivets efterfrågan på kompetens utifrån en övergripande indelning i data- och IT-yrken som är överensstämmande med Arbetsförmedlingens och SCB:s yrkesindelning, dvs. Standard för Svensk Yrkesklassificering 1996 (SSYK96). De mer specialiserade inriktningar som finns inom Ky/Yh finns det ännu ingen liknande information om. Vår utgångspunkt är ändå att de flesta av inriktningarna inom Ky/Yh går att sortera in under någon av nedanstående yrkesbenämningar. Den senaste uppföljningen av Kystudenters etablering på arbetsmarknaden visade att det vanligaste yrket bland dem som examinerats från en Ky-utbildning 2002 och 2003 är datatekniker och dataoperatörer följt av dataspecialister och försäljare/demonstratörer. Datatekniker (nätverkstekniker) Arbetsmarknaden för datatekniker har försämrats det senaste året och arbetslösheten har ökat för denna yrkesgrupp. Trots detta är arbetslösheten bland datatekniker lägre än genomsnittet för samtliga andra yrkesgrupper. Även om arbetsmarknaden sannolikt blir bättre framöver och att jobben ökar, så ser man en risk att rationaliseringar kommer att hålla tillbaka ökningstakten. 11 Systemerare och programmerare Efterfrågan på systemerare och programmerare minskade kraftigt under senaste lågkonjunkturen. Arbetslösheten ökade markant men den var ändå lägre än genomsnittet för samtliga andra yrken. I början av 2010 pekar allt på att efterfrågan ökar igen. För programmerare och systemerare med både utbildning och erfarenhet ser arbetsmarknaden bra ut både på kort och på lång sikt. Som det ser ut idag utbildas det för få systemerare och programmerare för att täcka arbetsmarknadens behov. Detta gäller både systemerare/programmerare med universitetsutbildning och de med mer tillämpad yrkeshögskoleutbildning. 10 SCB, Yrkesregistret Arbetsförmedlingens yrkeskompass/ yrken A Ö 17

18 Övriga dataspecialister Enligt SSYK96 finns yrkesbenämningar som ADB-utredare, Säkerhetsansvarig och IT-analytiker under denna yrkeskod. I Arbetsförmedlingens yrkeskompass, som är något mer uppdaterad vad gäller yrkesbenämningar, så hittar vi följande näraliggande yrkesbenämningar: IT-strateg som också ibland kallas Datastrateg samt IT-samordnare. Efterfrågan på IT-specialister som IT-strateger minskade kraftigt under senaste lågkonjunkturen. Arbetslösheten ökade markant men den var ändå lägre än genomsnittet för samtliga andra yrken. I början av 2010 pekar allt på att efterfrågan ökar igen. För IT-specialister med både utbildning och erfarenhet ser arbetsmarknaden bra ut både på kort och på lång sikt. Som det ser ut idag utbildas det för få IT-strateger för att täcka arbetsmarknadens behov. Arbetslösheten inom data- och IT-yrken har ökat under 2009 men har ändå inte legat lika högt som genomsnittet för samtliga yrken i Arbetsförmedlingens analyser. Undantaget är serviceteknikerna som har legat på genomsnittlig nivå. Nu när arbetslösheten minskar för yrkesgrupperna inom data- och IT visar samma analyser att minskningen går långsammare för serviceteknikerna. Almega påpekar att även om många yrkesroller i IT-branschen kräver högskoleutbildningar så har Ky-utbildningarna uppskattats av branschen och lett till många rekryteringar speciellt i perioder när kompetensbristen varit särskilt stor. De uppskattas särskilt för att de är snabbt inne i och produktiva i sina yrkesroller. Mot bakgrund av ovanstående och tidigare beviljad utbildningsvolym bedömer myndigheten att volymen kan öka. 18

19 Utbildningsområde Data och IT Geografisk fördelning, kommunnivå, av beviljad utbildningsvolym med avslut januari 2010 januari Största värde i kartan är Avser antagna (kvar efter tre veckor efter start) för utbildningsintag som pågick Avser platser för utbildningsintag som påbörjas från och med

20 20 2

Myndigheten för yrkeshögskolans omvärldsbevakning och analysarbete. yhmyndigheten.se

Myndigheten för yrkeshögskolans omvärldsbevakning och analysarbete. yhmyndigheten.se Myndigheten för yrkeshögskolans omvärldsbevakning och analysarbete Beviljad utbildningsvolym per kommun med avslut 2010 januari 2014 * Per 1 000 invånare 20-64 år Största värde är 7 511 (Totalt ca 57 900

Läs mer

Utbildningar. inom yrkeshögskolan. Utbildningsplatser som avslutas 2013-2018

Utbildningar. inom yrkeshögskolan. Utbildningsplatser som avslutas 2013-2018 Utbildningar inom yrkeshögskolan Utbildningsplatser som avslutas 2013-2018 1 (5) Datum: 2013-05-10 Diarienummer: YH 2013/752 Innehåll 1 Bakgrund, syfte och innehåll... 2 2 Yrkeshögskolans utbildningsutbud...

Läs mer

Utbildningar inom yrkeshögskolan. Utbildningsplatser som avslutas 2012 2018.

Utbildningar inom yrkeshögskolan. Utbildningsplatser som avslutas 2012 2018. Utbildningar inom yrkeshögskolan. Utbildningsplatser som avslutas 2012 2018. 1 (5) Datum: 2012-04-05 Innehåll 1 Bakgrund, syfte och innehåll... 2 2 Yrkeshögskolans utbildningsutbud... 2 3 Klassificering

Läs mer

Utbildningar inom yrkeshögskolan. Utbildningsplatser som avslutas 2015 2021.

Utbildningar inom yrkeshögskolan. Utbildningsplatser som avslutas 2015 2021. Utbildningar inom yrkeshögskolan Utbildningsplatser som avslutas 2015 2021. Myndigheten för yrkeshögskolan Västerås 2015-04-24 Dnr: MYH 2015/910 ISBN 978-91-87073-32-8 YH1000, v1.4, 2013-03-05 MYNDIGHETEN

Läs mer

Kvalificerad yrkesutbildning/yrkeshögskoleutbildning

Kvalificerad yrkesutbildning/yrkeshögskoleutbildning Utbildningsstatistisk årsbok 2012 Kvalificerad yrkesutbildning/yrkeshögskoleutbildning 13 Kvalificerad yrkesutbildning (Ky) och yrkeshögskoleutbildning (Yh) Innehåll Fakta om statistiken... 234 Kommentarer

Läs mer

Högskolebakgrund hos antagna till Ky- och Yh-utbildningar

Högskolebakgrund hos antagna till Ky- och Yh-utbildningar Analyser av utbildningar och studeranden med fokus på: Högskolebakgrund hos antagna till Ky- och Yh-utbildningar yhmyndigheten.se 1 (10) Datum: 2011-08-21 Diarienr: YH 2011/759 Analyser av utbildningar

Läs mer

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan yhmyndigheten.se 1 (13) Datum: 2011-11-17 Analyser av utbildningar och studerande

Läs mer

Kvalificerad yrkesutbildning/yrkeshögskoleutbildning

Kvalificerad yrkesutbildning/yrkeshögskoleutbildning Utbildningsstatistisk årsbok 2013 Kvalificerad yrkesutbildning/yrkeshögskoleutbildning 13 Kvalificerad yrkesutbildning (Ky) och yrkeshögskoleutbildning (Yh) Innehåll Fakta om statistiken... 254 Kommentarer

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

En ny myndighet. yhmyndigheten.se

En ny myndighet. yhmyndigheten.se En ny myndighet Myndigheten för yrkeshögskolan analyserar kompetensbehov, beslutar om Yh-utbildningar, ger stöd till utbildningsanordnare och granskar utbildningarnas resultat. Målet är en yrkeshögskola

Läs mer

En ny myndighet. yhmyndigheten.se

En ny myndighet. yhmyndigheten.se En ny myndighet Myndigheten för yrkeshögskolan analyserar kompetensbehov, beslutar om Yh-utbildningar, ger stöd till utbildningsanordnare och granskar utbildningarnas resultat. Målet är en yrkeshögskola

Läs mer

Kobling mellom fagskoler og arbeidslivet et kjennetegn på robuste og innovative utdanninger?

Kobling mellom fagskoler og arbeidslivet et kjennetegn på robuste og innovative utdanninger? Kobling mellom fagskoler og arbeidslivet et kjennetegn på robuste og innovative utdanninger? Malin Palm Linda Wiklund Myndigheten för yrkeshögskolans uppdrag Besluta om vilka utbildningar som ska ingå

Läs mer

Etablering på arbetsmarknaden 2012. Examinerade från KY/YH-utbildningar 2010

Etablering på arbetsmarknaden 2012. Examinerade från KY/YH-utbildningar 2010 Etablering på arbetsmarknaden 2012 Examinerade från KY/YH-utbildningar 2010 Myndigheten för yrkeshögskolan Diarienummer: MYH 2015/494 ISBN-nummer: 978-91-87073-31-1 Foton: Johner Bildbyrå Västerås 2015

Läs mer

Kriterier för bedömningen

Kriterier för bedömningen YH2000, v1.2, 2011-10-12 1 (8) Datum: 2012-01-22 Bakgrund till bedömning av ansökningar om att ingå i yrkeshögskolan och erhålla statsbidrag eller särskilda medel som inkommit i 2011 års ansökningsomgång.

Läs mer

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN STOCKHOLMS LÄN 2009-2014 Yrkesutbildningar inom yrkesvux och yrkeshögskolan i Stockholms län År 2009 startades Yrkeshögskolan och

Läs mer

YH - antal platser med avslut

YH - antal platser med avslut YH - antal platser med avslut 2017-2023 Ekonomi, administration och försäljning Teknik och tillverkning Samhällsbyggnad och byggteknik Data/IT Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Hotell, restaurang

Läs mer

Flyttmönster hos examinerade före och efter Ky-utbildning

Flyttmönster hos examinerade före och efter Ky-utbildning Analyser av utbildningar och studeranden med fokus på: Flyttmönster hos examinerade före och efter Ky-utbildning yhmyndigheten.se 1 (15) Datum: 2011-09-09 Diarienr: YH 2011/759 Analyser av utbildningar

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2014. YH- och KY-studerande som examinerades 2013

Studerandes sysselsättning 2014. YH- och KY-studerande som examinerades 2013 Studerandes sysselsättning 2014 YH- och KY-studerande som examinerades 2013 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget

Läs mer

Utbildningar inom yrkeshögskolan Utbildningsplatser som avslutas 2016-2021. Rapport 2016

Utbildningar inom yrkeshögskolan Utbildningsplatser som avslutas 2016-2021. Rapport 2016 Utbildningar inom yrkeshögskolan Utbildningsplatser som avslutas 2016-2021 Rapport 2016 Myndigheten för yrkeshögskolan Diarienummer MYH 2016/1030 Västerås 2016-04-14 ISBN 978-91-87073-71-7 MYNDIGHETEN

Läs mer

Yrkeshögskolan i siffror

Yrkeshögskolan i siffror Yrkeshögskolan i siffror 2012 Yrkeshögskolan är en eftergymnasial utbildningsform där arbetslivet har en central och drivande roll Den här broschyren ger dig en kortfattad information om yrkeshögskolan

Läs mer

Myndigheten för yrkeshögskolan

Myndigheten för yrkeshögskolan Myndigheten för yrkeshögskolan Erika Grybb, Maria Hedlund 2017-05-10 Myndigheten för yrkeshögskolans uppdrag Yrkeshögskolan Analysera och bedöma omvärldens behov av kvalificerad arbetskraft och arbetsmarknadens

Läs mer

Etablering på arbetsmarknaden för studeranden från kvalificerad yrkeshögskoleutbildningar

Etablering på arbetsmarknaden för studeranden från kvalificerad yrkeshögskoleutbildningar Etablering på för studeranden från kvalificerad yrkeshögskoleutbildningar med avslut 2004-2008 1 (71) Datum: 2012-06-07 Etablering på för studerande från kvalificerade yrkesutbildningar med avslut 2004-2008

Läs mer

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN ÖREBRO LÄN 2009-2014 Yrkesutbildningar inom yrkesvux och yrkeshögskolan i Örebro län År 2009 startades Yrkeshögskolan och kommunerna

Läs mer

Kvalificerad yrkesutbildning/yrkeshögskoleutbildning

Kvalificerad yrkesutbildning/yrkeshögskoleutbildning Utbildningsstatistisk årsbok 2011 Kvalificerad yrkesutbildning/yrkeshögskoleutbildning 13 Kvalificerad yrkesutbildning (Ky) och yrkeshögskoleutbildning (Yh) Innehåll Fakta om statistiken... 246 Kommentarer

Läs mer

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN UPPSALA LÄN 2009-2014 Yrkesutbildningar inom yrkesvux och yrkeshögskolan i Uppsala län År 2009 startades Yrkeshögskolan och kommunerna

Läs mer

Myndigheten för yrkeshögskolans bedömning av utbildningar som leder till yrkesroller, yrkesgrupper och/eller kompetenser inom ett yrkesområde.

Myndigheten för yrkeshögskolans bedömning av utbildningar som leder till yrkesroller, yrkesgrupper och/eller kompetenser inom ett yrkesområde. YH2000, v1.3, 2012-01-13 1 (9) Datum: 2013-04-11 ANSÖKNINGSOMGÅNG 2013 Dnr: YH 2013/602 Myndigheten för yrkeshögskolans bedömning av utbildningar som leder till yrkesroller, yrkesgrupper och/eller kompetenser

Läs mer

Statistisk årsrapport 2016 tabellbilaga Yrkeshögskolan. Återrapportering 2016

Statistisk årsrapport 2016 tabellbilaga Yrkeshögskolan. Återrapportering 2016 Statistisk årsrapport 2016 tabellbilaga Yrkeshögskolan Återrapportering 2016 Myndigheten för yrkeshögskolan Diarienummer: MYH 2016/487 ISBN: 978-91-87073-73-1 1 (78) Datum: 2016-05-02 Tabellbilaga till

Läs mer

Årsrapport 2012. Statistik över yrkeshögskoleutbildning, kvalificerad yrkesutbildning och kompletterande utbildning.

Årsrapport 2012. Statistik över yrkeshögskoleutbildning, kvalificerad yrkesutbildning och kompletterande utbildning. Årsrapport 2012 Statistik över yrkeshögskoleutbildning, kvalificerad yrkesutbildning och kompletterande utbildning. Myndigheten för yrkeshögskolan bidrar till att förse arbetslivet med rätt kompetens

Läs mer

STATISTIK I BLICKFÅNGET

STATISTIK I BLICKFÅNGET STATISTIK I BLICKFÅNGET Nr 1 Sökande och sökande per plats till utbildningar inom yrkeshögskolan 2015 2016 November 2016 Innehåll Sökande och sökande per plats 2015... 3 1 Antal sökande... 3 1.1 Kön...

Läs mer

Sökande till yrkeshögskoleutbildningar 2014. Rapport 2015

Sökande till yrkeshögskoleutbildningar 2014. Rapport 2015 Sökande till yrkeshögskoleutbildningar 2014 Rapport 2015 Myndigheten för yrkeshögskolan Diarienummer: YH 2013/1520 ISBN: 978-91-87073-58-8 Omslagsbild: Lars Owesson 1 (23) Datum: 2015-12-08 Dnr: YH 2013/1520

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2014. YH- och KY-studerande som examinerades 2013

Studerandes sysselsättning 2014. YH- och KY-studerande som examinerades 2013 Studerandes sysselsättning 2014 YH- och KY-studerande som examinerades 2013 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget

Läs mer

Årsrapport. Statistik över. yrkeshögskoleutbildning, kvalificerad yrkesutbildning och kompletterande utbildning

Årsrapport. Statistik över. yrkeshögskoleutbildning, kvalificerad yrkesutbildning och kompletterande utbildning Årsrapport 2013 Statistik över yrkeshögskoleutbildning, kvalificerad yrkesutbildning och kompletterande utbildning Diarienummer: YH 2013/346 Årsrapport 2013 Förord Den viktigaste slutsatsen att dra av

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2016

Studerandes sysselsättning 2016 Studerandes sysselsättning 2016 YH-studerande som examinerades 2015 Bild Myndigheten för yrkeshögskolan Dnr: MYH 2016/775 ISBN-nr: 978-91-87073-96-0 Västerås 170208 Tabeller och diagram är utarbetade av

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014 Studerandes sysselsättning 2015 YH-studerande som examinerades 2014 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget att följa

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2013. YH- och KY-studerande som examinerades 2012

Studerandes sysselsättning 2013. YH- och KY-studerande som examinerades 2012 Studerandes sysselsättning 2013 YH- och KY-studerande som examinerades 2012 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget

Läs mer

Myndigheten för yrkeshögskolan

Myndigheten för yrkeshögskolan Myndigheten för yrkeshögskolan Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Linda Mildner, analytiker Maria Granberg, utbildningshandläggare Agenda Allmänt om Yrkeshögskolan Utbildningsområdet Hälso- och sjukvård

Läs mer

Kvalificerad yrkesutbildning/yrkeshögskoleutbildning

Kvalificerad yrkesutbildning/yrkeshögskoleutbildning Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Kvalificerad yrkesutbildning/yrkeshögskoleutbildning 13 Kvalificerad yrkesutbildning (Ky) och yrkeshögskoleutbildning (Yh) Innehåll Fakta om statistiken... 250 Kommentarer

Läs mer

Arbetsmarknaden för unga akademiker

Arbetsmarknaden för unga akademiker PM Thomas Ljunglöf och Eva Oscarsson 2012-04-03 Arbetsmarknaden för unga akademiker Denna PM redovisar fakta om unga akademikers arbetslöshet och några policypunkter. Högre arbetslöshet bland yngre akademiker

Läs mer

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN SÖDERMANLANDS LÄN 2009-2014 Yrkesutbildningar inom yrkesvux och yrkeshögskolan i Södermanlands län År 2009 startades Yrkeshögskolan

Läs mer

Yrkesanalys inom funktionshinderområdet och beviljade YH utbildningar. myh.se

Yrkesanalys inom funktionshinderområdet och beviljade YH utbildningar. myh.se Yrkesanalys inom funktionshinderområdet och beviljade YH utbildningar Myndighetens huvudsakliga uppdrag Myndigheten ansvarar för frågor som rör yrkeshögskolan i Sverige. Myndigheten analyserar arbetsmarknadens

Läs mer

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN VÄSTMANLANDS LÄN 2009-2014 Yrkesutbildningar inom yrkesvux och yrkeshögskolan i Västmanlands län År 2009 startades Yrkeshögskolan

Läs mer

Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt?

Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt? Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt? Myndighetens analysarbete av arbetslivets efterfrågan på kompetens Analys och omvärldsbevakning Syftet med analysarbetet

Läs mer

Yrken i Västra Götaland

Yrken i Västra Götaland Fakta & Analys 2010:1 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Yrken i Västra Götaland Kvalifikationskraven på arbetsmarknaden ökar. Arbeten som kräver högskoleutbildning har ökat i snabb takt

Läs mer

Kompetensbehovsanalys 2016 Företagen i Ljungby kommun

Kompetensbehovsanalys 2016 Företagen i Ljungby kommun Kompetensbehovsanalys 2016 Företagen i Ljungby kommun Strategier för kompetensförsörjning Kompetensutveckling handlar dels om att nyttja tillgängliga resurser på bästa sätt, dels om att attrahera nya talanger

Läs mer

rätt kompetens arbetslivskopplingbetyg Kompetensbehovet inom transport och logistik studiemedel en kompetensbehovsöversyn examen efterfrågan

rätt kompetens arbetslivskopplingbetyg Kompetensbehovet inom transport och logistik studiemedel en kompetensbehovsöversyn examen efterfrågan examensarb sanordnare kvalificerad rätt kompetens arbetslivskopplingbetyg LIA jobb lärande i arbete böcker entreprenö Kompetensbehovet inom transport och logistik försörjning studiemedel en kompetensbehovsöversyn

Läs mer

Prognos våren 2011 Jobbmöjligheter i Stockholms län 2011-2012

Prognos våren 2011 Jobbmöjligheter i Stockholms län 2011-2012 Prognos våren 2011 Jobbmöjligheter i Stockholms län 2011-2012 Det här är en kort version av Arbetsförmedlingens prognos för arbetsmarknaden i Stockholms län 2011-2012. Hela prognosen för länet, andra län

Läs mer

Samverkan kring Yrkeshögskoleutbildningar i Norrbotten - Samverkansåret

Samverkan kring Yrkeshögskoleutbildningar i Norrbotten - Samverkansåret Minnesanteckningar 1 (6) Datum 2013-02-21 Samverkan kring Yrkeshögskoleutbildningar i Norrbotten - Samverkansåret Datum Plats 21 februari Vuxenutbildningen Luleå Deltagare: Annette Wisén, Myndigheten för

Läs mer

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN ÖSTRA MELLANSVERIGE 2009-2014 Inledning Sverige är en kunskapsnation på en global marknad. Tillgång till kunskap och kompetens är

Läs mer

Utbildningar inom yrkeshögskolan. Utbildningsplatser som avslutas 2011 2015.

Utbildningar inom yrkeshögskolan. Utbildningsplatser som avslutas 2011 2015. Utbildningar inom yrkeshögskolan. Utbildningsplatser som avslutas 211 215. 1 (54) Datum: 211-4-15 Dnr: YH 211/387 Utbildningar inom yrkeshögskolan. Utbildningsplatser som avslutas 211-215 Innehåll 1 Inledning...

Läs mer

Yh-myndighetens arbete med att analysera arbetsmarknadens efterfrågan Magnus Johansson Linda Wiklund

Yh-myndighetens arbete med att analysera arbetsmarknadens efterfrågan Magnus Johansson Linda Wiklund Yh-myndighetens arbete med att analysera arbetsmarknadens efterfrågan Magnus Johansson Linda Wiklund Syftet med analysarbetet Bedöma vilka yrken och kompetenser som efterfrågas av arbetslivet Planera omfattning

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Utbildningar inom yrkeshögskolan som bedrivs med viss kontinuitet - Tidsserier av statistik, beskrivning och analys. Återrapportering 2014

Utbildningar inom yrkeshögskolan som bedrivs med viss kontinuitet - Tidsserier av statistik, beskrivning och analys. Återrapportering 2014 Utbildningar inom yrkeshögskolan som bedrivs med viss kontinuitet - Tidsserier av statistik, beskrivning och analys Återrapportering 2014 Myndigheten för yrkeshögskolan Västerås 2014-05-05 1 (36) Återrapportering

Läs mer

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Örebro län 1 PROGNOSEN Arbetsmarknaden blir ljusare Under slutet av 2012 rådde ett kärvt klimat i världsekonomin och sista kvartalet präglades av en hastig försämring i

Läs mer

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström Framtida arbetsmarknad Västra Götaland 26/11 2013 Joakim Boström Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Stärka förutsättningar för kompetensförsörjning Öka kunskaperna om

Läs mer

Statistisk årsrapport 2016 Myndigheten för yrkeshögskolans utbildningsformer. Återrapportering 2016

Statistisk årsrapport 2016 Myndigheten för yrkeshögskolans utbildningsformer. Återrapportering 2016 Statistisk årsrapport 2016 Myndigheten för yrkeshögskolans utbildningsformer Återrapportering 2016 Myndigheten för yrkeshögskolan Diarienummer: MYH 2016/487 ISBN: 978-91-87073-72-4 1 (154) Datum: 2016-05-02

Läs mer

Tudelad arbetsmarknad för akademiker

Tudelad arbetsmarknad för akademiker 2015 Thomas Ljunglöf Tudelad arbetsmarknad för akademiker Tudelad arbetsmarknad för akademiker Thomas Ljunglöf Citera gärna ur skriften men ange källa Thomas Ljunglöf och Saco www.saco.se www.saco.se/arbetsmarknadsdata

Läs mer

Sverige tillsammans. Skövde Michael Leufkens Marknadschef Nordvästra Götaland

Sverige tillsammans. Skövde Michael Leufkens Marknadschef Nordvästra Götaland Sverige tillsammans Skövde Michael Leufkens Marknadschef Nordvästra Götaland Arbetsmarknadsläget 2015-2017 Stark jobbtillväxt framförallt i storstadsregionerna Många jobb tillkommer inom den privata tjänstesektorn,

Läs mer

36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN

36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN 36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN Stockholm behöver fler programmerare Tjänstesektorn växer i Sverige. Allra

Läs mer

Utbildning och arbetsmarknad

Utbildning och arbetsmarknad Utbildning och arbetsmarknad De senaste decennierna har relationen mellan den högre utbildningen och arbetsmarknaden debatterats alltmer. Debatten handlar ofta om hur och i vilken utsträckning de som examineras

Läs mer

Ekonomer. Rekryteringsläge 1995 2004. God. Brist

Ekonomer. Rekryteringsläge 1995 2004. God. Brist SAMHÄLLSVETENSKAP Ekonomer Rekryteringsläge 4 Rekryteringsläge 1995 4 6 4 Samtliga Intresset för ekonomisk utbildning har under lång tid varit mycket stort och ekonomer behövs inom flera olika arbetsområden.

Läs mer

Arbetsmarknad Stockholms län

Arbetsmarknad Stockholms län PROGNOS 2012 Arbetsmarknad Stockholms län PROGNOS FÖR LÄNET LÄNETS UTMANINGAR BRANSCHUTVECKLING YRKESKOMPASSEN Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Stockholms län 1 Antalet som arbetar i länet ökar med 10 000

Läs mer

Statistik över konst- och kulturutbildningar. Beslut efter ansökan om överföring från kompletterande utbildningar

Statistik över konst- och kulturutbildningar. Beslut efter ansökan om överföring från kompletterande utbildningar Statistik över konst- och kulturutbildningar Beslut efter ansökan om överföring från kompletterande utbildningar Februari 2015 1 (7) Datum: 2015-03-02 Inledning Konst- och kulturutbildningar 1 är en eftergymnasial

Läs mer

FAKTABLAD Utbildning, yrken och arbetsmarknad i Stockholmsregionen

FAKTABLAD Utbildning, yrken och arbetsmarknad i Stockholmsregionen 1 (6) FAKTABLAD i Stockholmsregionen FAKTABLAD 2 (6) Länsstyrelsen arbetar för att stärka Stockholm som kunskapsregion. Faktabladen är en del av Länsstyrelsens arbete med att utveckla en kunskapspolitik

Läs mer

Myndigheten för yrkeshögskolan. myh.se

Myndigheten för yrkeshögskolan. myh.se Myndigheten för yrkeshögskolan Myndigheten för yrkeshögskolans uppdrag Yrkeshögskolan Analysera och bedöma omvärldens behov av kvalificerad arbetskraft och arbetsmarknadens utveckling Besluta om vilka

Läs mer

Myndigheten för yrkeshögskolans bedömning av kompetensbehov inför ansökan hösten 2009

Myndigheten för yrkeshögskolans bedömning av kompetensbehov inför ansökan hösten 2009 Myndigheten för yrkeshögskolans bedömning av kompetensbehov inför ansökan hösten 2009 Bakgrund Myndigheten för yrkeshögskolan genomför en ansökningsomgång under hösten 2009 för utbildningar med start hösten

Läs mer

Arbetslösheten minskar 2013 och fortsätter att minska 2014

Arbetslösheten minskar 2013 och fortsätter att minska 2014 Sammanfattning Sida: 1 av 7 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Jämtlands län Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014 Sammanfattning I Jämtlands län har arbetsmarknaden fortsatt att återhämta sig under

Läs mer

Årsrapport 2015 Yrkeshögskolan, kompletterande utbildningar samt tolkutbildning inom folkbildningen. Statistisk årsrapport 2015

Årsrapport 2015 Yrkeshögskolan, kompletterande utbildningar samt tolkutbildning inom folkbildningen. Statistisk årsrapport 2015 Årsrapport 2015 Yrkeshögskolan, kompletterande utbildningar samt tolkutbildning inom folkbildningen Statistisk årsrapport 2015 Myndigheten för yrkeshögskolan ISBN-nr: 978-91-87073-35-9 Dnr: MYH 2015/982

Läs mer

PROGNOS 2012: Arbetsmarknad Kalmar län Sysselsättningen minskar på försvagad arbetsmarknad

PROGNOS 2012: Arbetsmarknad Kalmar län Sysselsättningen minskar på försvagad arbetsmarknad PROGNOS 2012: Arbetsmarknad Kalmar län Sysselsättningen minskar på försvagad arbetsmarknad DÄMPADE FÖRVÄNTNINGAR På mycket kort tid vände en stark optimism om en fortsatt ökning av efterfrågan på varor

Läs mer

Fler platser på yrkeshögskolan

Fler platser på yrkeshögskolan Fler platser på yrkeshögskolan Trots 4 arbetslösa misslyckas var femte rekryteringsförsök 4 människor är arbetslösa i Sverige idag. Socialdemokraternas mål är att Sverige ska öka antalet personer som arbetar

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. Yrkeskompass för Västernorrlands län 2013-2014

JOBBMÖJLIGHETER. Yrkeskompass för Västernorrlands län 2013-2014 JOBBMÖJLIGHETER Yrkeskompass för Västernorrlands län 2013-2014 1 Rekryteringsbehov trots svag arbetsmarknad Den utdragna lågkonjunkturen i vår omvärld påverkar också Västernorrlands län, främst genom en

Läs mer

Prognos 2012 Södermanlands län: Försvagad arbetsmarknad under år 2012

Prognos 2012 Södermanlands län: Försvagad arbetsmarknad under år 2012 Prognos 2012 Södermanlands län: Försvagad arbetsmarknad under år 2012 På mycket kort tid vände en stark optimism om en fortsatt ökad efterfrågan på varor och tjänster till lågt ställda förväntningar på

Läs mer

Bakgrund till bedömning av ansökan om statsbidrag för att bedriva yrkeshögskoleutbildning

Bakgrund till bedömning av ansökan om statsbidrag för att bedriva yrkeshögskoleutbildning Datum 2010-01-26 Uppdaterad 2010-01-27 Handläggare Margareta Landh Bakgrund till bedömning av ansökan om statsbidrag för att bedriva yrkeshögskoleutbildning Här ger Myndigheten för yrkeshögskolan en beskrivning

Läs mer

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län 1 PROGNOSEN Länets arbetsmarknad återhämtar sig En god utveckling av den inhemska efterfrågan, tillsammans med en global konjunktur som långsamt återhämtar

Läs mer

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN ÖSTERGÖTLANDS LÄN 2009-2014 Yrkesutbildningar inom yrkesvux och yrkeshögskolan i Östergötlands län År 2009 startades Yrkeshögskolan

Läs mer

Jobbmöjligheter på den svenska arbetsmarknaden

Jobbmöjligheter på den svenska arbetsmarknaden Jobbmöjligheter på den svenska arbetsmarknaden Kort och långt perspektiv Stockholm, 2015-10-23 Andreas Mångs Produkter / rapporter från Arbetsförmedlingen Nationell prognos Arbetsmarknadsutsikterna Regional

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Fakta i korthet Nr. 6 2014 Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Kompetensplattform Värmland Kompetensplattformar är ett uppdrag från regeringen i syfte att säkra kompetensförsörjningen

Läs mer

nalyser av framtida kompetensbehov inda Wiklund yndigheten för yrkeshögskolan inda.wiklund@yhmyndigheten.se 46 10 209 01 14

nalyser av framtida kompetensbehov inda Wiklund yndigheten för yrkeshögskolan inda.wiklund@yhmyndigheten.se 46 10 209 01 14 nalyser av framtida kompetensbehov inda Wiklund yndigheten för yrkeshögskolan inda.wiklund@yhmyndigheten.se 46 10 209 01 14 rt om Myndigheten för yrkeshögskolan rt om yrkeshögskoleutbildningar i Sverige

Läs mer

Jobbmöjligheter. I Västmanlands län Marcus Löwing Analysavdelningen

Jobbmöjligheter. I Västmanlands län Marcus Löwing Analysavdelningen Jobbmöjligheter I Västmanlands län 2016 Marcus Löwing Analysavdelningen Kort om arbetsmarknadsprognosen Västmanlands län 2016 Sammanfattning Mycket starkt förväntningsläge bland länets företag Jobben blir

Läs mer

Myndigheten för yrkeshögskolan. myh.se

Myndigheten för yrkeshögskolan. myh.se Myndigheten för yrkeshögskolan Myndigheten för yrkeshögskolans uppdrag Yrkeshögskolan Analysera och bedöma omvärldens behov av kvalificerad arbetskraft och arbetsmarknadens utveckling Besluta om vilka

Läs mer

PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län

PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län 1 Kortprognosen_2013_Halland.indd 1 2013-06-24 09:28:16 prognosen Ljusare tider i sikte på länets arbetsmarknad Utsikterna för länets arbetsmarknad ser ljusare

Läs mer

Var finns jobben? Bedömning för 2016 och en långsiktig utblick

Var finns jobben? Bedömning för 2016 och en långsiktig utblick Var finns jobben? Text Catarina Annetorp Hörnsten Julia Asplund Karin Berglind Håkan Gustavsson Andreas Mångs Text- och bildredigering Marcus Löwing Eftertryck tillåten med angivande av källa. 2016 02

Läs mer

Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare ARBETSMARKNADEN FÖR SAMHÄLLSVETARE

Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare ARBETSMARKNADEN FÖR SAMHÄLLSVETARE Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare ARBETSMARKNADEN FÖR SAMHÄLLSVETARE Innehållsförteckning Om arbetsmarknaden för samhällsvetare... 2 Statlig förvaltning... 4 Kommunal förvaltning...

Läs mer

Utbildning och arbetsmarknad

Utbildning och arbetsmarknad Utbildning och arbetsmarknad Relationen mellan utbildning och arbetsmarknad kan beskrivas på olika sätt. I vilken utsträckning som examinerade etablerar sig på den svenska arbetsmarknaden efter examen

Läs mer

14 Kvalificerad yrkesutbildning (KY)

14 Kvalificerad yrkesutbildning (KY) Utbildningsstatistisk årsbok 2008 Kvalificerad yrkesutbildning (KY) 14 Kvalificerad yrkesutbildning (KY) Innehåll Fakta om statistiken...192 14.1 Ansökningar och antagna till kvalificerad yrkesutbildning

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Yh-myndigheten beviljar att en utbildning

Yh-myndigheten beviljar att en utbildning Hur blir en utbildning till Yh-myndigheten beviljar att en utbildning får ingå i yrkeshögskolan får statsbidrag eller särskilda medel Utbildning SFS 2009:128 1 Avses leda till förvärvsarbete för det studerande,

Läs mer

Rätt kompetens i rätt tid! Myndighetens analysarbete av arbetslivets efterfrågan på kompetens och anordnarnas ansvar att beskriva efterfrågan

Rätt kompetens i rätt tid! Myndighetens analysarbete av arbetslivets efterfrågan på kompetens och anordnarnas ansvar att beskriva efterfrågan Rätt kompetens i rätt tid! Myndighetens analysarbete av arbetslivets efterfrågan på kompetens och anordnarnas ansvar att beskriva efterfrågan Analys och omvärldsbevakning Syftet med analysarbetet att bedöma

Läs mer

14 Kvalificerad yrkesutbildning (KY)

14 Kvalificerad yrkesutbildning (KY) Utbildningsstatistisk årsbok 2007 Kvalificerad yrkesutbildning (KY) 14 Kvalificerad yrkesutbildning (KY) Innehåll Fakta om statistiken...194 14.1 Ansökningar och intagna studerande till kvalificerad yrkesutbildning

Läs mer

Örebro läns kompetenskarta. Bo Wictorin Regional kompetensdag 30 november

Örebro läns kompetenskarta. Bo Wictorin Regional kompetensdag 30 november Örebro läns kompetenskarta Bo Wictorin Regional kompetensdag 30 november 1 Orsaker till tilltagande arbetskraftsbrist: Befolkningsutvecklingen En allt mer specialiserad arbetsmarknad BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING

Läs mer

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan?

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Utbildning Arbete Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Matte! För språk var jag värdelös i och gympa också. Maggan, 59 år Ett av de roligaste ämnena i skolan var kemi, mycket tack vare en underhållande

Läs mer

Kartläggning av de utbildningar inom yrkeshögskolan där det behövs fler än nuvarande två utbildningsomgångar

Kartläggning av de utbildningar inom yrkeshögskolan där det behövs fler än nuvarande två utbildningsomgångar Kartläggning av de utbildningar inom yrkeshögskolan där det behövs fler än nuvarande två utbildningsomgångar Redovisning av regeringsuppdrag U2014/4209/GV 2014 ISBN: 978-91-87073-29-8. Foto: Johnér MYNDIGHETEN

Läs mer

Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen

Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen Översikt Kort om arbetsmarknadsläget Våra prognoser Branscher och yrken Var finns informationen? Utvecklingen 2012-2013 Förbättringen har stannat av Sysselsättning

Läs mer

Nyanmälda lediga platser januari juli 2009

Nyanmälda lediga platser januari juli 2009 Bild 1 80 70 60 50 40 30 20 10 Tusental Nyanmälda lediga platser januari 1993 - juli 2009 0 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 Med mer än 10 dagars varaktighet.

Läs mer

Seminarium: Regionala matchningsindikatorer. Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB

Seminarium: Regionala matchningsindikatorer. Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB Seminarium: Regionala matchningsindikatorer Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB Syfte och upplägg Syfte Att förbättra användningen av de regionala matchningsindikatorerna genom att gå igenom, studera

Läs mer

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten.

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten. I Örebro län saknade 11 455 människor ett jobb att gå till i juli 2014. Samtidigt uppgav 56 procent av arbetsgivarna i länet att det är svårt att rekrytera Arbete åt alla och full sysselsättning är en

Läs mer

Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft februari Utbildningsdepartementet 1

Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft februari Utbildningsdepartementet 1 Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft februari 2017 Utbildningsdepartementet 1 Aktuella frågor Kunskapslyftet Platser Validering Yrkeshögskola Komvux Studiestartsstödet Utbildningsdepartementet

Läs mer

PROGNOS Arbetsmarknad Västra Götalands län

PROGNOS Arbetsmarknad Västra Götalands län PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Västra Götalands län 1 PROGNOSEN Många nya arbetstillfällen under 2014 och 2015 Den ekonomiska konjunkturen förbättras gradvis och de närmaste åren kommer att kännetecknas

Läs mer

Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar

Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar En kartläggning av resurser och undervisningsti d inom högskolan och yrkeshögskolan Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar En eftersatt

Läs mer

Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag. Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län

Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag. Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län 2015-04-28 Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag Underlag Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län Detta material har tagits fram av Helena Antman Molin, studentmedarbetare på Regionförbundet

Läs mer