Dagvattenhantering dp Härnevi 1:17 i Upplandsbro

Transkript

1 Sid 1 (6) Uppsala 26 juni 2014 PM Dagvattenhantering dp Härnevi 1:17 i Upplandsbro Inledning Zin Arkitektur arbetar med att upprätta en detaljplan för fastigheten Härnevi 1:17 i Upplands Bro kommun åt Flexhouse AB/Härnevi Fastighets AB. Fastigheten planeras för smålägenheter i ett kvarter om 4 våningar. Då kommunen efterfrågat en genomtänkt dagvattenhanteringsplan för fastigheten har Flexhouse genom Zin Arkitektur vänt sig till WRS för stöd. Detta PM syftar dels till att bedöma föreslagen utformning vad gäller markbeläggning, marknivåer, etc., dels till att ge svar på kvarvarande frågeställningar, samt vid behov ge förslag på kompletteringar/justeringar. Inget platsbesök har rymts inom uppdragets ramar men översiktlig kännedom om platsen finns sedan tidigare dagvattenutredningar åt kommunen, bl a Dagvattenhantering inom Brobäcken avrinningsområde, Samtliga figurer är producerade av WRS där inget annat anges. Platsförutsättningar och planerad utformning Fastigheten ligger alldeles norr om järnvägen, ett hundratal meter väster om pendeltågstationen i Bro och i nära anslutning till Sätrabäcken där bäcken passerar under järnvägen. Några hundratalet meter söder om järnvägen rinner Sätrabäcken samman med Brobäcken som i sin tur mynnar i Natura området Broviken som är ett känsligt och skyddat reproduktionsområde för fisk. Den U-formade huvudbyggnaden omgärdar en gård med öppning mot järnvägen i sydväst. Mellan byggnaden och spårområdet planeras för en markparkering. Mellan parkeringen och spåren finns ett dike som avvattnas till Sätrabäcken. Kommunen vill att planområdet ska avvattnas via detta dike. Parkeringsplatsen beläggs med genomsläpplig beläggning i form av grus eller armerad betong. Kommunikationsytorna utomhus föreslås beläggas med armerat gräs för att dagvatten ska kunna infiltrera marken. Ytor där huset möter gatan beläggs med betongplattor och utanför denna zon asfalterad trottoar. WRS Uppsala AB Östra Ågatan Uppsala Certifierade enligt ISO 9001 & Tel info@wrs.se

2 Sid 2 (6) Utsnitt ur situationsplan, arbetsmaterial Zin Arkitektur Möjligheter till kompletterande flödesutjämnande och renande hantering Planens yta upptas framför allt av bostadshusets takyta, ca 1000 m 2, men också av en markparkering för 34 P-platser och av övriga gårdsytor. Då de belagda markytorna utformas med genomsläpplig beläggning kvarstår endast ett eventuellt behov av att utjämna och/eller rena takvattnet. Tak Föroreningsgraden i takvatten är normalt lägre än i dagvatten från belagda markytor. Samtidigt utgör taken ofta, liksom i detta fall, en stor andel av den totala bebyggda eller hårdgjorda ytan och kan därför ändå bidra med förhållandevis stora föroreningsmängder. Föroreningarna transporteras med luften och deponeras torrt eller vått på taken för att sedan effektivt spolas av med nederbörden. Även takmaterialet i sig kan bidra med föroreningar. Växt-/sedumtak kan bidra till ett renare takvatten och har även många andra fördelar, men riskerar att släppa ifrån sig fosfor om det gödslas, vilket många leverantörer brukar rekommendera. Tunna sedumtak som är de vanligaste i Sverige magasinerar och avdunstar effektivt småregn mindre än 5 mm. Däremot är deras magasinerande och flödesutjämnande kapacitet vid volymrikare regn försumbar. De har alltså en marginell flödesutjämnande funktion relativt ev. hydrauliska flödesbegränsningar i nedströms dikes- och ytvattensystem. Lägre byggnader intill flervåningshus som den fristående förrådsbyggnaden i sydväst ges ofta växt-/sedumtak av gestaltningsmässiga skäl. Dagvattenkvalitetsmässigt har det dock liten betydelse på sådana förhållandevis små byggnader.

3 Sid 3 (6) Ett annat alternativ för takvattenhanteringen är att anlägga en takträdgård. Takträdgårdar byggs upp med större växtbäddsdjup och kan följaktligen rymma större vattenvolymer och därför bidra med en väsentlig flödesutjämning även vid större regnvolymer. Takvattnet kan också flödesutjämnas och renas i markförlagda magasin som antingen tillförs vatten ovanifrån (infiltrationsstråk; se exempel nedan) eller via en ledning under mark. Sådana magasin skulle förslagsvis kunna anläggas i de gräsbevuxna gårdsytorna i form av eller i kombination med s.k. skelettjordsmagasin vid ev. träd- /buskplanteringar. Magasinen bör ha en storlek på åtminstone 15 m 3 porvolym per 1000 m 2 reducerad yta, där den reducerade ytan för tak beräknas som 0,9 x faktiska takytan. Då sväljer magasinen mer än 15 mm nederbörd. Räknat på 1000 m 2 takyta i detta fall blir den reducerade ytan 900 m 2 och magasinsbehovet minst 13,5 m 3. Antaget 30 % porositet (t ex makadam) behövs minst 45 m 3 magasinsmaterial. Med ett magasinsmaterialdjup på 1 m behövs alltså minst 45 m 2. Observera att magasinsbotten med marginal måste ligga ovanför grundvattnets högsta nivå. De båda gräsytor som finns på vardera sida om den fristående förrådsbyggnaden, i förlängningen av vardera "flygel", är ca 30 m 2 respektive 45 m 2. Dessa ytor skulle räcka till att flödesutjämna hela 25 mm avrinning från hela takytan (25 m 3 magasinsvolym med 1 meters djup och 30 % porositet). Takvatten från de norra takytorna kan förslagsvis ledas ut till dolda, gräsbevuxna infiltrationsstråk som förläggs utmed kanten mellan uteplatser och gräsyta.

4 Sid 4 (6) Förslag till placering av infiltrationsstråk för takvatten (rosa markeringar) Observera att takvattenöverskottet oavsett hantering behöver kunna avledas, i ledningar eller på markytan, till angivet dike om dess nivåer så medger, eller till annan lämplig anslutningspunkt (kommunal dagvattenledning eller Sätrabäcken). Magasinens bräddutlopp måste dimensioneras för att klara dimensionerande regn enligt branschpraxis. Parkering Markparkeringen höjdsätts med fall mot diket i sydväst för ytledes avrinning vid intensiva regn. Nedan ges exempel på genomsläppliga beläggningsalternativ till enbart grus eller betonghålsten: Foto: Ulf Thysell, VASYD.

5 Sid 5 (6) Träd ska gärna placeras i anslutning till parkeringen för att utjämna och minska avrinningen (och för att ge skugga). Träden bidrar inte bara med interception som illustreras på fotot nedan, men också genom rötternas vattenupptag ur marken, vilket regenererar markens vattenmottagande kapacitet. Eventuell kvarvarande yta mellan parkering och dike etableras lämpligen med gräs och/eller annan växtlighet. Diket ges med fördel flacka sidoslänter, om det inte redan har det, för att minimera slänterosion.

6 Sid 6 (6) Fasadgrönska Förutom att fungera som gestaltningsmässiga accenter kan fasadgrönska i viss mån bidra till ytterligare fördröjning och minskning av avrinningen under sommarhalvårets störtskurar. Slutsatser Föreslagna genomsläppliga markbeläggningar och gräsytor ger en bra dagvattenhantering för markytorna i form av både avskiljning/rening och flödesminskning/utjämning. Endast en mycket liten andel av markytan sluts med asfalt, betongplattor eller dyl. Takytorna utgör en stor del av planområdets yta och kommer utan åtgärder att bidra med en stor andel av dagvattenflödet från detsamma. Takvattnet föreslås i första hand hanteras i markförlagda magasin på gårdens gräsytor. Trots begränsade gräsytor finns utrymme för långtgående flödesutjämning. Med en takvattenhantering som bidrar till ett lokalt omhändertagande av dagvattnet enligt ovan bedöms den planerade dagvattenhanteringen ge en långtgående fördröjning och rening och bör således tillfredsställa kommunens krav. Daniel Stråe WRS Uppsala AB