Mellby 5:36 BYGGANVISNINGAR ANVISNINGAR FÖR PLANERING, BYGGANDE, ANLÄGGNING OCH SKÖTSEL

Transkript

1 Mellby 5:36 BYGGANVISNINGAR ANVISNINGAR FÖR PLANERING, BYGGANDE, ANLÄGGNING OCH SKÖTSEL

2 BYGGANVISNINGAR UPPRÄTTADE AV SAMHÄLLSBYGGNAD november 2016 Innehållsförteckning Sida Råd och riktlinjer för Dig som funderar på att köpa tomt. 3 Detaljplan med sammanfattning av bestämmelser 4 Energi- och komfortplanera ditt hus 7 Omhändertagande av dagvatten 10 Utförande 11 Nybyggnadskarta 13 Köpebrev 13 Kostnader 14 Om bygglov 15 Viktiga kontakter 16 Plankarta 17 Planbestämmelser 18 Illustrationskarta 19 Egna anteckningar 20 Sida 2

3 Råd och riktlinjer för Dig som funderar på att köpa tomt. Dessa anvisningar är en sammanställning av bestämmelser, råd och tips på hur du kan bygga inom detaljplanen del av Mellby 5:36. Inför köp av tomt och under husbygge kan det vara många saker att tänka på och mycket att komma ihåg. Dessa anvisningar är en god hjälp på vägen som lotsar genom alla de regler som styr modernt byggande. Tänk på att det är i planeringsstadiet som du kan påverka investeringar och driftkostnader långsiktigt. Ta därför god tid på dig, jämför och överväg olika alternativ innan du bestämmer dig för tomt, hustyp, utformning, byggteknik med mera. Förutsättning Det första steget i byggande av ett eget hus är att välja tomt. Du får i kontakten med kommunens tomtfördelare veta vilka tomter kommunen har att erbjuda dig. Tänk över vad du har för behov i ditt boende och vilka krav det ställer på tomten. Vilka behov av trädgård har du och vilka möjligheter finns det att plantera träd, buskar och anlägga trädgårdsland? Valet av tomt kräver planering och det underlättar att titta på andra färdigställda områden med olika tomtlösningar för att se flera alternativ i genomfört skick. Inte minst bör du tänka på hur det kan se ut om år. Häckar och träd växer fortare än man tror och din och grannarnas tomter kommer att se väldigt annorlunda ut än den nu obebyggda tomten. Anpassa tomt och hus till varandra Innan du bestämmer dig kan ett bra tips vara att först titta på platsen för huset och dess förutsättningar. Kanske ligger tomten vid en liten skogsglänta eller så sticker en bergsknalle upp i trädgården. Sådana förutsättningar kan göra att du tycker att en viss hustyp passar bättre in i omgivande miljö än en annan. Genom att anpassa hus och tomt till varandra har du goda möjligheter att ta tillvara naturens, för platsen specifika, kvaliteter samtidigt som huset kommer i harmoni med omgivningarna. Planera huset med blicken framåt Bostaden ska fungera många år framåt och med tiden kan det bli aktuellt med förändringar och kompletteringar även om du inte tänkt det från början. I de flesta fall kan förändringarna göras inom husets väggar, men ibland kan det vara nödvändigt med kompletteringar i större skala. Det är därför viktigt att du redan i planeringen av ditt hus tänker på detta och inte omöjliggör för eventuella framtida förändringar. Försök därför att tänka ett steg framåt. Hur skulle en eventuell utbyggnad kunna se ut? Går det att komplettera garaget med ett dubbelgarage eller hur kan man komplettera med fler sovrum eller vardagsrum? I det långa loppet kan goda utbyggnadsmöjligheter också innebära en god investering. Om huset ska säljas blir köpekretsen också större om det finns möjligheter till kompletteringar. Tillgänglighet Ditt hus ska också planeras och byggas på ett sätt som gör det tillgängligt för människor med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga. Sida 3

4 Detaljplan I detaljplanen som upprättats för området finns planbestämmelser som anvisar vilka rättigheter och skyldigheter som gäller för området. Dessa är viktiga att du tittar på innan du bestämmer dig för tomt och hus. I slutet av de här anvisningarna finns en förminskad illustrations- och detaljplanekarta med planbestämmelser. Observera att dessa bestämmelser är juridiskt styrande för vad som får och inte får göras. Så här får du använda tomten När du väljer tomt och hus så är det inte bara det egna behovet som du ska tänka på. Hänsyn måste tas till grannar och allmänhet när man utformar sitt boende. Detta bidrar till en bra grannsämja och harmoniska boendemiljöer. Som boende vet du då ungefär vad du kan förvänta dig för framtida utveckling i området utan oönskade överraskningar. Husets placering och utformning gentemot grannfastighet På samtliga tomter får du uppföra ett enbostadshus. Planen tillåter även byggnation av flerbostadshus. Illustrationskartan visar hur hus kan placeras på tomt så att de flesta hus får bra möjligheter att ordna uteplats åt söder eller sydväst. Husen får på så sätt också bra solvärden för solvärmeinstrålning, (passiv solvärme) samt för solenergianläggningar. Huvudbyggnad ska placeras minst 4 meter från gräns eller sammanbyggas i fastighetsgräns. Komplementbyggnader ska placeras minst 2 meter från gräns alternativt sammanbyggas i fastighetsgräns. Högsta höjd som tillåts för huvudbyggnad enligt detaljplanen är två våningar. Komplementbyggnader får ha en högsta byggnadshöjd på 3 meter och en takvinkel på max 30 grader. Figuren visar minsta avstånd mellan huvudbyggnader när de inte är sammanbyggda i fastighetsgräns. Parkering Garage eller carport ska placeras med en fri yta på minst 6 meter framför porten för att ge möjlighet att ställa upp bilen på tomtmark framför garaget/carporten. Tänk på att du behöver ha plats för minst två uppställda bilar på tomten i anslutning till garaget. Detta för att undvika att parkera bilen på gatan vid t.ex. besök. Se också till att det finns utrymme för att anordna bra väderskydd för cyklar. Sida 4

5 Detaljplanens rättigheter upphör De regler och rättigheter som detaljplanen ger varje fastighetsägare i området gäller oinskränkt fram till och med ovan nämnda datum. Efter detta datum har kommunen möjlighet att förändra detaljplanen utan att den enskilde kan kräva ersättning för rättigheter som denne inte har utnyttjat. Sammanfattning av detaljplanens bestämmelser Bostadstomt får endast användas för bostadsändamål. På mark som i plankartan är punktprickad får inte byggnad uppföras. På mark som i plankartan är plussad får enbart komplementbyggnader uppföras. Område markerat med u i plankartan ska hållas tillgänglig för allmänna underjordiska ledningar. På dessa områden får inte större träd eller byggnadsverk uppföras. Bostadshuset får byggas i högst två våningar med inredd vind. Källare får inte byggas. Den sammanlagda byggnadsarean, d v s den yta som byggnaderna upptar på marken får vara högst 25 % av tomtarean. Garage och carport ska placeras med en fri yta på minst 6 meter framför porten. Bygglov krävs inte för solenergianläggningar under förutsättning att de placeras i takets fall, är sammanhängande och inte upptar större yta än 50 kvadratmeter. Övriga anvisningar Utfart ska ordnas mot gata. Utfart får inte ordnas direkt till väg Stenmuren som är belägen längs med de östra tomterna ska bevaras. Skötseln åligger den enskilde fastighetsägaren. Dagvatten (ytvatten) ska omhändertas lokalt på egen tomt genom att vattnet leds ut över fastighetens grönytor för att infiltreras i marken. När stuprörsutkastare väljs ska marken erosionsskyddas minst 2 meter ut från byggnad. Lutning från byggnaden säkras, generellt 5% lutning de första 3 metrarna. Takvatten leds ut till gräsyta alternativt leds det via tät markledning, från stuprör med lövsil, till öppen singelbrunn, cirka 3 meter från byggnaden, som bräddar ut vattnet på gräsytan när singelbrunnen är full. Lutningsveck anläggs på tomten mot gata som säkrar avledning av ytvatten för angiven dämningsnivå och för avledning av ytvatten då tomtmarken är vattenmättad. Observera att inget ytvatten får ledas över mot granntomt! Sida 5

6 Dräneringsvatten (endast markvatten) från byggnaderna leds till en spol/dräneringsbrunn som fastighetsägaren anlägger vid tomtgräns där Teknisk/Service upprättat förbindelsepunkt för dränledning. Uppdämningsnivån för dagvatten anges på nybyggnadskartan. Hus ska planeras och byggas på ett sätt som gör det tillgängligt för människor med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga. Grundkonstruktionen ska kontrollavvägas av kommunen innan byggnadsstommen påbörjas. Bostadslägenhet i småhus som är belägen mindre än 7,0 m från kompletteringsbyggnader större än 15 m 2 ska avskiljas från dessa så att spridning av brand till eller från småhuset förhindras i minst 30 minuter (BBR 5:611). Sida 6

7 Energi- och komfortplanera ditt hus När du ska bygga nytt är det viktigt att du ställer höga krav på utformningen av husets klimatskal, ventilation och uppvärmningssätt. Lägger du lite extra resurser på detta så kommer du kunna njuta av en låg driftkostnad och ett gott inomhusklimat med hög komfort när huset är färdigt. För att hålla nere elkostnaderna är det också bra att investera i den modernaste tekniken vad gäller exempelvis belysning och vitvaror. I mötet med husförsäljaren är det viktigt att ha klart för sig vilka egenskaper huset ska ha och vilka krav man ska ställa på klimatskalet, energibehovet och inneklimatet. En bra start på processen är att besöka kommunens energirådgivare som kan ge tips, råd och information inför mötet med husförsäljaren. Kommunens bygglovshandläggare kan informera om samhällets minimikrav som finns i Boverkets byggregler. Klimatskalet och ventilation Om huset utformas med extra tjock isolering, bra energieffektiva fönster och byggs med en metod som gör att det blir riktigt tätt så kan man få det man kallar ett passivhus. Ett sådant hus klarar sig utan ett radiatorsystem och klarar under årets flesta dagar att hålla en komfortvärme genom det värmetillskott som sker från elektriska apparater, boende i huset och solen. Vid extra kalla dagar sker ett litet värmetillskott genom den förvärmda ventilationsluften, se bild här nedanför. För att få mer information om denna typ av hus som har en minimal driftskostnad kan du gå in på De flesta kataloghus som säljs har ett större värmeläckage än ett passivhus och då behövs en värmekälla och ett värmedistributionssystem i huset, vanligen i form av vattenburen radiatoreller golvvärme. Solenergi rekommenderas Det är viktigt att ha med sig en förståelse för hur man kritiskt ska tänka kring huset, värmeläckage, den värmeåtervinning man kan göra och hur man kan utnyttja exempelvis solenergin genom fönster eller genom en solenergianläggning. Här nedan följer några tankepunkter som är kopplade till klimatskal, energianvändning och inomhuskomfort Vilket U-värde är det på de fönstren som är valda? Ju lägre U-värde ju lägre värmeläckage. Sida 7

8 Åt vilket väderstreck kommer eventuella stora fönsterpartier vara riktade? Finns det risk för stora värmeläckage vintertid? Finns det yttre solskydd för att förhindra övervärme sommartid? Om det läggs golvvärme, finns det då tillräcklig isolering under och åt sidorna för att förhindra onödigt värmeläckage? Mycket av husets värme stiger uppåt. Är tak/vindisoleringen tillräckligt tjock? Hur bra U-värde har väggarna? Hur säkerställer man under byggprocessen att huset blir lika tätt som det är tänkt? Diskutera gärna denna typ av frågor med den som ska projektera och bygga ditt hus. Om du har gjort det och satt dig in i ämnena lite grann så kommer du känna dig mycket tryggare med att du får ett bra hus. Normalt sett så producerar varje person vattenånga motsvarande en spann med flytande vatten varje dygn. Detta sker genom andningsluften, duschning och tvätt. Vattenångan tillsammans med exempelvis matos och andra lukter måste därför föras ut ur huset genom ett effektivt ventilationssystem. I moderna hus sker detta nästan alltid med någon form av mekanisk ventilation. För att veta att all fukt går ut genom ventilationen så ska huset ha ett svagt undertryck och det är därför viktigt att huset byggs så tätt som det är tänkt. I anslutning till ventilation är det viktigt att tänka på fyra saker När personer vistas i huset ska hela husets luftvolym bytas ut varannan timma. Luftflödet ska kunna minskas när huset står tomt. Ett effektivt styrsystem är en förutsättning för att kunna styra efter behov. Den förbrukade luften bär med sig mycket energi som bör återvinnas på ett effektivt sätt. Huset kan konstrueras med ett mekaniskt frånluftssystem (F) eller med ett system som aktivt också försörjer huset med tilluft (FT). Med ett FT-system så ökar möjligheterna att styra ventilationen efter behov. Vilket man väljer måste bestämmas i projekteringen. Värmekällor Husen som byggs i Mellby ligger utanför fjärrvärmeområdet och om inte huset kommer att byggas som ett rent passivhus så kommer en lokal värmekälla behöva installeras. Det som är det vanligaste i dag är någon typ av värmepumpslösning eller eldning med biobränsle (i panna eller i kamin). Dessa system kan kombineras både med varandra och med exempelvis en solenergianläggning eller med ett effektivt värmeåtervinningsaggregat. Sida 8

9 Utan rangordning följer nedan exempel på ett antal tänkbara värmelösningar. Beroende på husstorlek, hustyp, husets läge, varmvattenbehov, planlösning, tankar kring ventilation med mera så kan olika alternativ vara mest fördelaktiga. Enbart bergvärmepump Bergvärmepump kombinerat med ett så kallat värmeåtervinningsaggregat (FTX) Luft/Vattenvärmepump enbart eller kombinerat med en vattenmantlad braskamin Frånluftsvärmepump Helautomatisk pelletspanna med eller utan kombination av en solenergianläggning Om en värmepumpslösning väljs så tänk på att en anmälan om detta ska göras till Miljö/Hälsa. Det är då också en god idé att diskutera eventuella serviceavtal på värmepumpen så att man säkerställer en bra driftsäkerhet och driftsekonomi. Tänk också på att eventuella bergvärmehål som ligger för nära varandra konkurrerar om samma energi. Avståndet mellan 2 hål bör vara minst 20 meter för att säkerställa att de levererar tillräcklig energi under lång tid framöver. Solenergianläggning En solfångare används för att producera varmvatten och värme till huset. Det finns ett annat sätt att minska på behovet av köpt energi, nämligen genom att utnyttja en solcellsanläggning som tillverkar el. Denna el kan direkt användas i huset eller säljas ut på det befintliga elnätet vid tidpunkter då det egna elbehovet är litet. Att installera en solenergianläggning på taket är inom planområdet i Mellby bygglovsbefriat så länge anläggningen följer takfallet, är sammanhängande och inte överskrider 50 kvadratmeter. Det finns en del att tänka på när en anläggning ska dimensioneras och installeras. Sida 9

10 Omhändertagande av dagvatten När naturmark tas i anspråk för bebyggelse, förändras vattenbalansen i området. Genom att upprätthålla vattenbalansen och behandla dagvattnet som en viktig resurs kan man behålla och främja växtligheten samtidigt som man undviker uttorkning och risk för sättningar på byggnader. Dagvatten är vatten som tillfälligt rinner på markytan. Oftast menar man vatten från hårdgjorda ytor så som hustak, vägar, parkeringsplatser, stenläggningar och som inte infiltreras i marken direkt där det faller. Tomten ska planeras så att ytvatten kan avledas på ett sätt som säkrar att angiven uppdämningsnivå inte överskrids. Steg ett är att överväga material och omfattning av hårdgjorda ytor på tomten. Begränsa andelen hårdgjord yta och välj gärna material som släpper igenom dagvattnet såsom t ex grus. Överväg att ha sedumtak som fördröjer dagvattnet och gynnar den biologiska mångfallden. Smutsa inte ned dagvattnet/dagvattenanläggningen genom att t ex tvätta bilen där tvättvattnet kan rinna ned i dagvattensystemet. Det är mycket viktigt att de system som tagits fram för omhändertagande av dagvattnet fungerar även efter många år. Funktionen av brunnar och magasin inom den egna tomten måste därför kontrolleras regelbundet. Fastighetsägaren bör skaffa sig en god brukarkunskap om inse samverkanseffekt och ansvar gentemot grannar. Sida 10

11 Utförande Här följer anvisningar om vad du bör och i vissa fall ska iakttaga. 1. Grundläggning Samhällsbyggnad har uppdragit åt geoteknisk konsult, BG AB, att utreda markförhållandena inom planområdet. Undersökningen tyder på att marken i huvudsak består av halvfast lera och lermorän. Utredningen finns sammanställd i PM Geoteknik Det är av stor vikt att denna sammanställning används vid planeringen av lämplig grundläggning. Geotekniskt PM finns tillgängligt på kommunens webbplats: 2. Radon Radon är en osynlig och luktfri radioaktiv gas, som bildas när det radioaktiva grundämnet radium sönderfaller. När gasen i sin tur sönderfaller bildas så kallade radondöttrar, som är radioaktiva metallatomer. Radondöttrarna fastnar på damm som vi andas in och kommer på så sätt ner i lungorna. Radonhalten mäts i enheten Becquerel per kubikmeter inomhusluft (Bq/m 3 ). 1 Bq/m 3 innebär att en atom sönderfaller per sekund i varje kubikmeter luft. Du kan läsa mer om detta på I dag tillverkas inte byggnadsmaterial med så hög radioaktivitet att det skulle utgöra någon nämnvärd radonrisk. Men marken och fyllnadsmaterial bör du alltid kontrollera. Radonmätning - och risk Mellby 5:36 Samtidigt med den geotekniska undersökningen, som undersöker markens förutsättningar för att bygga småhus, har radonmätningar utförts och marken kan klassas som lågradonmark. Grundkonstruktionen behöver därför inte utföras radonskyddande, enligt Boverkets krav på högsta radonhalt i inomhusluften. 3. Upplag under byggtiden, överskottsmassor Upplag får under inga omständigheter förläggas utanför tomt under byggtiden. Överbliven matjord tillhör Lidköpings kommun och ska transporteras till anvisad plats. Övriga schaktmassor som inte kan återanvändas på den egna fastigheten, ska transporteras bort av byggherren. 4. Markplanering Markplanering på fastigheten ska utföras på sådant sätt att eventuella nivåskillnader mot angränsande mark tas upp med slänt/terrasering på den egna fastigheten. 5. Lämplig vegetation All vegetation som trivs i växtzon II och uppåt kan planteras i området. Tänk på att undvika träd med aggressivt rotsystem såsom poppel och pil. Deras rotsystem kan skada dräneringssystem, lyfta trädgårdsplattor m.m. Undvik också träd med kraftig rotskottsbildning såsom poppel och rönn. Dessa kan sprida sig till granntomten. Om ett Sida 11

12 träd med aggressivt rotsystem tar sig in i en grannes vattenledningar eller dräneringssystem kan man bli ersättningsskyldig. Välj träd som är anpassade till tomten vad gäller dess slutliga höjd, utbredning och skuggbildning. Välj växter som passar i de jordförhållanden som finns på er tomt. Plantera perenner ganska tätt, så behöver ni inte rensa så mycket ogräs. Planera så att ni slipper använda kemiska bekämpningsmedel. 6. Placering av häckar och träd Häckar vid gata eller gatukorsning ska planteras på den egna tomten så att dess bladverk inte når ut över tomtgränsen. Vid vägkorsningar får häckar inte vara högre än 80 cm inom sikttriangeln. Sikttriangeln får man fram genom att mäta 10 meter åt vardera hållet från hörnpunkten. Häckväxter och träd ska planteras så att när de är fullvuxna inte når utanför tomtgräns. Vid inköp av träd kolla slutlig krondiameter. Välj fruktträdsorter med svagväxande grundstammar för små villatomter. Tänk på att träds och buskars rotsystem tar minst lika stor plats som krondiametern. Klippta häckars rotsystem kan därför vara mindre än friväxande buskars rotsystem. 7. Sophämtning Fastighetsägare ska ta kontakt med renhållningen för att teckna kontrakt. Sopkärl ska placeras enligt renhållningens anvisningar. 8. Välj rätt material Välj material i byggnad m.m. som är skonsamma för miljön och återvinningsbara. Undvik kemikalier t ex mindre tryckimpregnerat virke till förmån för ek, lärk eller dylikt. 9. Plats för kompost Disponera tomten så att det finns plats att kompostera trädgårdsavfall. Det ger bra organiskt material till trädgården. Sida 12

13 Nybyggnadskarta För varje tomt upprättas en nybyggnadskarta. Denna karta redovisar fastighetens exakta läge, mått, gränser för byggrätt, läge för vatten- och avloppsledningar, uppdämningsnivå för dagvatten, angränsande gatuhöjder och övriga nödvändiga tekniska data för exploateringen. Nybyggnadskartan ska ligga till grund för bygglovets situationsplan. Kartan ska beställas av byggherren hos Samhällsbyggnad. Exempel på nybyggnadskarta. Köpebrev Innan byggnation påbörjas ska tomten vara betald. När kommunen registrerat att köpeskillingen är betald utfärdas Köpebrev som undertecknas av samhällsbyggnadsnämnden. Köpebrev och Värdeintyg lämnas sedan genom att antingen hämtas eller skickas via post. Om handlingarna hämtas och det sker innan kommunen hunnit registrera betalning, behöver ni visa kvitto på att köpeskillingen är betald. Ansökan om lagfart ska göras till Lantmäteriet senast tre månader efter att köpet fullbordats. Ansökningsblanketter och information om hur man går till väga finns att läsa på Sida 13

14 Kostnader Samtliga kostnader och priser som anges här nedan gäller för åren Vid beslut om förändring av taxor kommer priserna att justeras. Tomtkostnad (ej momspliktig) I priset ingår mark, gator och fastighetsbildning. Kostnader för lagfart och inteckningar ingår inte. Tomternas areal varierar mellan 862 m 2 till m 2. Tomtkostnaden 2016 inom området varierar mellan kronor. Vatten och spill (inkl. moms) Teknisk Service anslutningsavgift för vatten och spill är uppdelad i en fast och en rörlig del. Den fasta kostnaden är kr och den rörliga tomtyteavgiften är 25,80 kr per m 2 tomtyta. Exempel för en tomt på 900 m 2 med en lägenhet blir kostnaden enligt 2016 års taxa kr. Elanslutning (inkl. moms) Anslutning enligt 2016 års taxa till nätansvarig, Lidköpings Elnät, kostar kr. Bredband (inkl. moms) Tomrör för fiberkabel (bredband) kommer att läggas fram till tomtgränsen. Köparen ansvarar för att denna förläggs in till byggnaden på lämpligt ställe. Kontakta Lidköpings Bredband för mer information. Anslutningskostnad 2017 är kronor. Samhällsbyggnadsnämndens avgifter (ej momspliktiga) Exempel på avgifter för ett bostadshus och garage med en sammanlagd yta mellan m 2. Nybyggnadskarta: Utstakning: Bygglov: Planavgift: Summa: kronor kronor kronor kronor kronor Totalkostnad Den totala kostnaden för en normaltomt och med en villa och ett garage med en sammanlagd yta på m 2 blir ca kr. Sida 14

15 Om bygglov Längre fram kan det finnas önskemål om att förändra eller komplettera den ursprungliga exploateringen. Det är då viktigt att man känner till vad som får göras med eller utan särskild prövning av Miljö- och byggnämnden. Mer information om bygglov/bygganmälan finns på kommunens hemsida eller fås av Kontaktcenter. När behöver du inte bygglov? Du behöver inte bygglov men måste göra anmälan för att bygga ett så kallat Attefallshus göra en tillbyggnad på högst 15 kvadratmeter bygga högst två takkupor (oftast) Detta gäller om du har ett en- eller två-bostadshus. Du måste göra en anmälan till byggnadsnämnden och få ett startbesked innan arbetena påbörjas. Du som har ett enbostadshus får dessutom inreda ytterligare en bostad, efter att du har gjort en anmälan till byggnadsnämnden och fått ett startbesked När man väl flyttat in vill man gärna efterhand komplettera med tak över uteplatsen, ställa upp en lekstuga, ett växthus, en redskapsbod och så vidare. Därmed också uttryckt att allt annat kräver bygglov eller anmälan. Friggebodar som tillsammans har en maximal yta på 15 m 2. Nockhöjden får vara högst 3,0 meter. Altantak om högst 15 m 2. Taket får inte sticka ut från huset mer än 3,6 meter. (OBS ej inglasning). Plank får max vara 1,8 meter högt och inte sticka ut mer än 3,6 meter från huset. Färgsättning ska redovisas i samband med bygglovansökan. Omfärgning av fasad får göras utan bygglov förutsatt att byggnadens karaktär inte ändras väsentligt. Men t ex vid byte till annan kulör kan bygglov bli aktuellt. Du har själv ansvaret för att färgsättningen uppfyller kraven enligt Plan-och Bygglagen. Är du osäker, kontakta Samhällsbyggnad/Bygg. För ytterligare information Sida 15

16 Viktiga kontakter Här följer de viktigaste adresserna och telefonnumren till vilka du kan vända dig till för frågor: Lidköpings kommun Besöksadress: Skaragatan 8, Lidköping vid Vänern Lidköpings kommun Boverket Postadress: Telefon: Samhällsbyggnad Lidköping vid Vänern Samhällsbyggnad/Bygg Energimyndigheten Telefon: Telefon: Utformning Tomtadministration Byggteknik Bygglov/bygganmälan SP Sveriges Tekniska Forsk- Energirådgivning ningsinstitut Park- och naturmark, lekplatser mm. Telefon: Samhällsbyggnad/Miljö-Hälsa Telefon: Teknisk Service Svensk Byggtjänst Telefon: Telefon: Vatten och Avlopp Renhållning Elnät Bredband Konsumentverket Telefon: Sida 16

17 PLANKARTA Sida 17

18 PLANBESTÄMMELSER Sida 18

19 ILLUSTRATIONSKARTA Sida 19

20 EGNA ANTECKNINGAR Sida 20