Prevent arbetar för ett friskt, sunt och säkert arbetsliv. På finns mer information.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Prevent arbetar för ett friskt, sunt och säkert arbetsliv. På www.prevent.se finns mer information."

Transkript

1

2

3 Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att tillsammans med huvudmännen förmedla kunskap kring arbetsmiljöfrågor och utveckla metoder som ska fungera som ett stöd för varje arbetsplats i det löpande arbetsmiljöarbetet. Det gör vi genom att ge ut arbets- och utbildningsmaterial samt faktaböcker informera och utbilda ge ut tidningen Arbetsliv. Prevent erbjuder generella och branschanpassade utbildningsmaterial, checklistor och andra hjälpmedel som gör det lätt att omsätta teori till praktik. Vi genomför arbetsmiljöutbildningar över hela landet, både öppna och företagsinterna. Vi erbjuder även distansutbildning. Prevent arbetar för ett friskt, sunt och säkert arbetsliv. På finns mer information Prevent Arbetsmiljö i samverkan Svenskt Näringsliv, LO & PTK Upplaga 2:1 Projektledare Karin Grahn Text Lena Ekenvall, Gun Nise Grafisk form Camilla Laghammar Illustrationer Camilla Laghammar Tryck Kristianstads Boktryckeri AB, Kristianstad, juli, 2009 Distribution Prevent, Box 20133, Stockholm Telefon Fax E-post Webb ISBN Art nr 722

4 Innehåll Inledning Medicinska kontroller SOM RESULTAT AV RISKBEDÖMNING Skyldighet att föra register Krav på läkares kompetens Bly Kadmium Fibrosframkallande damm Härdplaster Arbeten SOM INNEBÄR STOR FYSISK PÅFRESTNING Buller Vibrationer Nattarbete Övriga medicinska kontroller Ordlista Läs- och Länktips BILAGA BILAGA

5

6 Inledning Arbetsgivaren ska regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för ohälsa eller olycksfall i arbetet. Samverkan med de anställda är nödvändig för att arbetet ska bli effektivt, och de anställda har också ett ansvar för att målet om en bra arbetsmiljö med friska medarbetare ska uppnås. De arbetstagare som har speciella uppgifter i arbetsmiljöarbetet ska få sammanställningar av ohälsa, olycksfall och allvarliga tillbud i arbetet, information om de förebyggande åtgärder som sker och om Arbetsmiljöverkets krav på åtgärder. Enligt arbetsmiljölagen har arbetsgivaren huvudansvaret för arbetsmiljön. Föreskrifterna om Systematiskt arbetsmiljöarbete, afs 2001:1, förklarar hur arbetsgivaren ska göra för att uppfylla sitt ansvar. Många andra föreskrifter kompletterar arbetsmiljölagen och föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete. Om kompetensen inom företaget inte räcker för att göra undersökningar och bedöma risker ska arbetsgivaren anlita företagshälsovård eller annan kompetens utifrån. När hjälp utifrån anlitas ska den få information om vad som kan påverka arbetstagarnas säkerhet och hälsa. Expertkunskap utifrån är ofta nödvändig för att bedöma de fysiska och psykiska risker som kan finnas och för att föreslå åtgärder för att minimera dessa risker. 5

7 Medicinska kontroller SOM RESULTAT AV RISKBEDÖMNING Om arbetsgivaren i den riskbedömning som ska göras enligt föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete, upptäckt något som skulle kunna orsaka ohälsa, ska han eller hon åtgärda detta genom förebyggande åtgärder. Kvarstår risken, kan arbetsgivaren ibland behöva erbjuda arbetstagarna en särskild medicinsk kontroll. Vad denna kontroll ska omfatta behöver han eller hon i regel rådgöra med t ex företagshälsovården om. Med medicinsk kontroll menas en medicinsk åtgärd som ingår i arbetsmiljöarbetet. Det kan vara en läkarundersökning eller olika former av hälsoundersökningar. Vid en läkarundersökning måste den undersökte alltid få träffa läkaren och få ställa frågor. För att medicinska kontroller ska vara meningsfulla behöver de vara utformade så att de kan avslöja skadliga effekter av arbetsmiljön. Syftet med kontrollerna kan vara att: Upptäcka tidiga tecken på ohälsa i arbetsmiljön. Komplettera yrkeshygieniska mätningar med biologiska exponeringskontroller, dvs analysera kemiska ämnen i blod, urin eller saliv. Skydda särskilt känsliga individer. Kontrollera att arbetstagaren har tillräcklig fysisk eller psykisk förmåga för att utföra sina arbetsuppgifter. Förebygga olycksfall i arbeten som innebär risker, t ex arbeten som ställer stora krav på omdöme och uppmärksamhet. Medicinska kontroller kan också syfta till att informera arbetstagarna om riskerna i arbetet och hur man bäst undviker dem. Vid beställning av medicinska kontroller är det viktigt att köpa rätt kompetens. Både teknisk, beteendevetenskaplig och medicinsk kompetens kan krävas för att bedöma om arbetsplatsen och de arbetsförhållanden som finns kan utgöra en hälsorisk. Resultaten på gruppnivå återkopplas till arbetsplatsen så att eventuella hälsorisker kan åtgärdas och förebyggas. Arbetsgivaren har däremot inte rätt att ta del av information om enskilda arbetstagare om inte han eller hon tillåter det. All medicinsk personal har tystnadsplikt. 6

8 Medicinsk kontroll kan övervägas t ex om: personer i den egna eller liknande verksamheter drabbats av skada olyckshändelser inträffat, eller produktionen, arbetsrutinerna eller bemanningen ändrats. En allmän erfarenhet av att arbetsuppgifter kan medföra risk för ohälsa gör också att arbetsgivaren kan överväga medicinska kontroller. Det kan också vara lämpligt att erbjuda anställda en medicinsk kontroll om de har arbeten med liknande risker som de som omfattas av föreskrifterna. Sådana verksamheter kan vara arbeten på hög höjd som inte omfattas av reglerna om mast- och stolparbete eller skiftarbete som inte uppfyller kraven i reglerna om nattarbete. Andra arbeten kan vara sådana som ställer höga krav på fysisk förmåga eller arbeten som medför allergirisk utan att vara reglerade i några föreskrifter. Olyckshändelser, läckage eller störningar i produktionen som misstänks kunna ha gett upphov till hälsofarliga exponeringar kan också vara skäl till att genomföra kontroller av de personer som kan ha varit utsatta. Vissa arbeten medför ökad risk för olycksfall. Exempel kan vara bilkörning, arbete med giftiga kemikalier eller farliga redskap. Missbruk av alkohol, droger eller läkemedel som påverkar nervsystemet och sinnesorganen är ett särskilt problem. På vissa arbetsplatser har arbetsgivare och arbetstagare gemensamt kommit överens om drogtestning av arbetstagarna för att förebygga olycksfall. Det är lämpligt att parterna utarbetar en policy för hur eventuella problem med missbruk på arbetsplatsen ska hanteras. Viktigt är att missbrukare får stöd att bli kvitt missbruket. Om drogtester används är det viktigt att analyserna är kvalitetssäkrade. Alna kan ge råd till arbetsplatser i alkohol- och narkotikafrågor. 7

9 Skyldighet att föra register Arbetsgivaren ska föra register över de anställda som genomgår kontroller enligt föreskrifterna. Registret ska innehålla: Arbetstagarens namn. Vilken eller vilka exponeringar/arbeten som föranlett kontrollen. Under vilken tidsperiod exponeringen skett. Resultat av blodprover vid arbete med bly eller kadmium. Resultat av undersökningarna, och, vid bedömning om den anställde får börja eller fortsätta i arbetet eller inte (tjänstbarhetsbedömning), den tidpunkt då kontrollen skedde och vem som utfört kontrollen. Resultatet av undersökningarna kan visa att det behövs åtgärder i arbetsmiljön eller för anpassning av arbetet. Det kan också vara att ange om det finns tecken på att arbetsmiljön har inverkat negativt på en grupp arbetstagare. Arbetsgivaren kan låta företagshälsovården föra register. Detta förutsätter dock att registren finns tillgängliga på arbetsplatsen t ex vid byte av företagshälsovård. Det är även lämpligt att den anställde får tillgång till sina resultat om han eller hon byter arbete. 8

10 Krav på läkares kompetens Från 1 januari 2008 är huvudregeln att läkare som ska göra en tjänstbarhetsbedömning måste vara specialist i yrkesmedicin, yrkes- och miljömedicin eller företagshälsovård. Läkare med f d Arbetslivsinstitutets företagsläkarutbildning och som dessutom har arbetat minst två år på heltid inom företagshälsovården får också utfärda tjänstbarhetsintyg. Tjänstbarhetsintyg ska utfärdas vid kontroll av arbetstagare exponerade för eller sysselsatta med: bly kadmium fibrosframkallande damm, t ex asbest och kvarts vissa härdplastkomponenter mast- och stolparbete rök- och kemdykning dykeriarbete. Vid dykeriarbete bör kontrollerna utföras av läkare med dykerimedicinsk utbildning och tandläkare med specialistutbildning. Läkare med dykerimedicinsk utbildning är dessutom behöriga att göra en tjänstbarhetsbedömning för rökdykning samt vid mast- och stolparbete. Särskilda regler gäller för skolläkare inom skolhälsovården. För ytterligare information, se bilaga 1 sidan 36. För de andra medicinska kontrollerna som regleras i föreskrifterna finns inga formella krav på specialistkunskaper, men läkaren behöver ha god kännedom om de anställdas arbetssituation, hälsotillstånd och riskerna i arbetet. Föreskrifterna om yrkeshygieniska förhållanden kräver ofta mätningar i arbetsmiljön. Det behövs kunskaper både om vad den undersökte är exponerad för och om exponeringens ungefärliga storlek för att de medicinska kontrollerna ska kunna utföras och tolkas på ett riktigt sätt. Det är därför viktigt att arbetsgivaren vid köp av hälso- och arbetsmiljötjänst ser till att det finns tillgång till läkare som både har formell och tillräcklig kompetens att utföra kontrollerna. Det är också viktigt att arbetsgivaren försäkrar sig om att det även finns övrig nödvändig expertis, t ex arbetsmiljöingenjörer. 9

11 Bly Regler för medicinska kontroller vid blyexponering gäller allt arbete där bly eller blyhaltigt material hanteras så att blyexponering kan förekomma. Undantag är om arbetet sker med material som har en blyhalt av högst 1 viktprocent eller i gruva om den enda exponeringen orsakas av bergmaterialet. Arbete med bly kan bland annat förekomma vid metallgjuterier och smältverk, tillverkning av batterier, skrothantering, renovering av föremål samt svetsning och skärning av plåt som tidigare målats med blyhaltig färg, tillverkning av glas, keramik, emalj-, mässings-, tenn- och bronsvaror, tillverkning av vissa plaster och vid tillverkning och användning av ammunition. Arbetsmiljöverket räknar med att personer yrkesmässigt exponeras för bly. Vid arbete med bly ska exponeringen kontrolleras varje år genom mätning av bly i luften om exponeringsnivån är högre än 1/5 av det hygieniska gränsvärdet. Resultaten av mätningen ska skickas till Arbetsmiljöverket. Hälsorisker av bly Akut blyförgiftning kan uppträda efter inandning av höga halter blyrök eller blyhaltigt damm. Symptomen är svåra magsmärtor ( blykolik ) och symptom från nervsystemet. Akut blyförgiftning efter yrkesmässig exponering förekommer knappast i Sverige. Långvarig exponering för bly kan påverka blodet, centrala nervsystemet och njurarna. Bly som kommit in i kroppen ansamlas i skelettet och utsöndras mycket långsamt. Frisättning av bly från ben sker snabbare i samband med graviditet och amning. Bly utsöndras i modersmjölk. Barn, och i synnerhet foster, är mycket känsliga för bly, och inverkan på nervsystemet med risk för mental påverkan finns vid halter som är oskadliga för modern. Därför tillämpas striktare regler för kvinnor under 50 år. Gravida och ammande kvinnor får inte sysselsättas i blyarbete. Kvinnor som blir gravida är skyldiga att meddela arbetsgivaren. Risk för blyexponering utanför arbetslivet finns om livsmedel eller drycker förvaras i keramik med blyhaltig glasyr. 10

12 Medicinsk kontroll vid blyarbete Kontrollen omfattar dels läkarundersökningar, dels undersökningar av blyhalten i blod. Undersökningarna är obligatoriska, dvs arbetstagarna måste genomgå dem för att få arbeta med bly. Läkarundersökning ska göras innan arbete påbörjas första gången och därefter med högst 3 års mellanrum. Den ska resultera i en tjänstbarhetsbedömning. För att få göra en sådan bedömning ställs efter 1 januari 2008 speciella krav på läkarens kompetens. Läkarundersökningen ska omfatta: Uppgift om tidigare arbeten med möjlig blyexponering. Uppgift om användning av tobak. Uppgift om tidigare sjukdomar. Kroppsundersökning med mätning av blodtryck. Mätning av bly i blod och äggvita i urin (urinsticka). 11

13 Ett viktigt syfte med den medicinska kontrollen är att informera arbetstagarna om vikten av god handhygien, särskilt före måltider, och om risken för att bly förorenar tobaksprodukter som förvaras i arbetskläder. Provtagning av bly i blod ska utföras var tredje månad med högst 2 veckors förskjutning framåt eller bakåt i tiden. Ett tillförlitligt laboratorium ska anlitas, gärna ett som är ackrediterat för blyanalyser. För alla anställda med blyarbete gäller att tre kontroller ska utföras med 3 månaders mellanrum, varav en före anställningens början. Därefter gäller särskilda regler för kvinnor under 50 år, se tabell. Arbetsgivaren ska sända resultaten av läkarundersökningarna och blodproven till Arbetsmiljöverket. Uppgifter om antalet undersökta, deras arbetsuppgifter, namn på den ansvariga läkaren och vilket laboratorium som gjort analyserna ska anges. Vid kontroll av bly i blod ska uppgifterna vara uppdelade på olika intervall för blyhalten i blod för kvinnor respektive män samt för kvinnor också på åldersintervall över eller under 50 år. 12

14 Kadmium Regler om läkarundersökning och biologisk provtagning gäller för alla som hanterar kadmium eller material som innehåller kadmium så att det finns risk för exponering. Användning av kadmium har minskat och man räknar nu med att endast omkring 400 personer är berörda. De största mängderna kadmium som används i Sverige finns i uppladdningsbara nickelkadmium-batterier. Vissa lödlod kan också innehålla kadmium och metallen kan även förekomma i färgpigment. Det hygieniska gränsvärdet har sänkts till 0,02 mg/m 3 för totaldamm och 0,005 mg/m 3 för respirabelt damm, och på motsvarande sätt har halterna i blod som medför åtgärd sänkts jämfört med tidigare. Arbetsmiljöverkets statistik visar att ytterst få personer måste omplaceras till kadmiumfritt arbete med anledning av sänkningen. Halten av kadmium i luft ska undersökas varje år och resultatet rapporteras till Arbetsmiljöverket. Vid mycket låga exponeringsnivåer (under 1/5 av det hygieniska gränsvärdet) behöver luften endast undersökas vart femte år vid oförändrade arbetsförhållanden. Hälsorisker av kadmium Kadmium är en mycket giftig metall som kan ge påverkan på lungor, njurar och skelett. Lungskada kan uppträda vid inandning av höga halter kadmiumoxidrök. Akuta svåra lungskador eller till och med dödsfall kan uppstå vid kadmiumhalter i luften över 0,5 1,0 mg/m 3 luft. Långvarig inandning av lägre halter kan ge kronisk lungskada. Njurpåverkan är en effekt av långvarig exponering för kadmium, urkalkning av skelettet en annan. Urkalkningen innebär att risken för benbrott ökar. Eftersom kadmium, när det väl lagrats i kroppen, utsöndras mycket långsamt händer det att effekterna upptäcks först långt efter det att exponeringen upphört. Rökare får i sig stora mängder kadmium genom tobaksrök. 13

15 Medicinsk kontroll vid kadmiumexponering Kontrollen omfattar dels läkarundersökning, dels bestämning av kadmiumhalten i blod och urin, så kallad biologisk exponeringskontroll. Undersökningarna är obligatoriska, dvs arbetstagarna måste genomgå dem för att få arbeta med kadmium. Läkarundersökningen ska göras innan arbetstagaren börjar i ett exponerat arbete och därefter vart tredje år. Den ska resultera i en tjänstbarhetsbedömning. För att få göra en sådan bedömning ställs efter 1 januari 2008 speciella krav på läkarens kompetens. Läkarundersökningen ska omfatta: Uppgift om tidigare arbeten med möjlig exponering. Uppgift om användning av tobak. Uppgift om tidigare sjukdomar. Kroppsundersökning med mätning av blodtryck. Bestämning av kadmiumhalten i blod och urin. Undersökning av njurfunktionen. Provtagning av kadmiumhalten i blod ska göras var sjätte månad. Om kadmiumhalten vid tre sexmånaderskontroller efter varandra är lägre än 50 nmol/l krävs kontroller endast var tolfte månad. Om halten i blodet hos någon anställd är högre än 50 nmol/l ska arbetsgivaren utreda orsaken och vidta åtgärder för att snarast minska exponeringen. Den som vid något tillfälle har en högre halt i blodet än 75 nmol/l får inte arbeta med kadmium förrän ny kontroll visat att halten sjunkit under 50 nmol/l. Arbetsgivaren ska sända resultaten av läkarundersökningar och provtagningar till Arbetsmiljöverket. Uppgifter om antalet undersökta, deras arbetsuppgifter och namn på den för undersökningarna ansvariga läkaren ska anges. Dessutom ska, efter undersökning av kadmiumhalten i blod, uppgifterna vara fördelade på kön och olika nivåer av metallen i blodet. Det laboratorium där analyserna gjorts ska också anges. 14

16 Fibrosframkallande damm Till damm som kan framkalla fibros i lungorna räknas asbest, kvarts och vissa syntetiska oorganiska fibrer. Asbest är nu förbjuden i arbetslivet vad gäller all nyanvändning. All hantering av asbest omges av mycket strikta regler för hur arbetet ska gå till och oftast krävs tillstånd av Arbetsmiljöverket för att arbetet ska få utföras. Störst risk för exponering i dagens arbetsliv kan finnas då man stöter på asbest vid t ex rivnings- eller underhållsarbeten. Arbetsmiljöverket räknar med att cirka personer omfattas av föreskrifterna. Kvarts är ett av de i naturen vanligast förekommande mineralerna och ingår i stora mängder i våra vanligaste bergarter, granit och gnejs. Detta innebär att kvarts förekommer i ett stort antal arbeten, t ex i gruv- och stenindustri, bergskrossning, i järn- och stålindustri, i byggnads- och anläggningsverksamhet, i porslinsfabriker, tandtekniska laboratorier och vissa grenar inom den kemisk-tekniska industrin. Även personer som arbetar med t ex hantering av potatis eller gatusopning kan bli exponerade. Kraven på medicinsk kontroll vid kvartsarbete gäller inte för jordbruksarbete. Arbetsmiljöverket räknar med att cirka anställda är exponerade för kvarts i en sådan omfattning att medicinska kontroller krävs. Syntetiska oorganiska fibrer finns av många olika slag. Föreskrifterna om medicinsk kontroll gäller för kristallina fibrer som grafitfibrer och kiselkarbidfibrer, eldfasta keramiska fibrer och specialfibrer. Kontroller behöver alltså inte ske då sten- eller mineralull eller glasull används. Eldfasta keramiska fibrer används som värmeisolering vid höga temperaturer. Grafit- och kiselkarbidfibrer används vid armering. Specialfibrer kan användas som isolering i flyg- och rymdfarkoster och vid filtrering. Arbetsmiljöverket räknar med att cirka 500 anställda omfattas av föreskrifterna om medicinsk kontroll. Hälsorisker av fibrosframkallande damm Asbest kan orsaka lungcancer (speciellt hos rökare) och cancer i lungsäcken, mesoteliom. Det tar många år innan dessa tumörtyper utvecklas, och de kan uppkomma många år efter det att exponeringen upphört. Vid hög exponering kan också bindväv bildas i lungan, asbestos. En annan följd av asbestexponering är så kallad pleuraplack, förtjockning av lungsäcken, som i sig inte är farligt men är ett tecken på att asbest inandats. 15

17 Kvarts kan orsaka stendammslunga, silikos. Exponering för kvarts kan även öka risken för lungcancer. Syntetiska oorganiska fibrer misstänks kunna orsaka bindvävsbildning i lungan, lungcancer och även mesoteliom. Misstanken grundar sig på studier av djur, och ännu finns inte säkra bevis för att människan drabbas. Medicinsk kontroll vid arbete med fibrosframkallande damm Läkarundersökning ska göras innan arbetstagaren börjar arbetet och sedan med högst 3 års mellanrum. Kontrollen ska ligga till grund för en tjänstbarhetsbedömning. Efter 1 januari 2008 ställs särskilda krav på kompetens hos de läkare som ska utfärda tjänstbarhetsintyg. Det kan vara lämpligt att kontrollerna fortsätter efter det att arbetet upphört, även om det inte finns några krav på att arbetsgivaren ska bekosta sådana undersökningar. Det beror på att det kan ta lång tid att utveckla sjukdomarna. Sammanställda uppgifter om resultatet av de medicinska kontrollerna ska skickas till Arbetsmiljöverket. Sammanställningen ska innehålla uppgifter om antalet undersökta, vilka arbetsuppgifter de haft och namnet på ansvarig läkare. 16

18 Läkarundersökningen ska omfatta: Uppgift om tidigare arbeten, speciellt avseende dammexponering. Uppgift om tobaksbruk. Uppgift om tidigare sjukdomar. Uppgift om symptom som kan kopplas till exponeringen. Undersökning av lungor och hjärta. Lungröntgen. Andningsprov, så kallad spirometri. Lungröntgen ska göras före anställning och sedan vid den tredje kontrollen, alltså efter 9 år. Därefter ska röntgen göras vid vartannat undersökningstillfälle. Andningsprov ska göras på samma sätt varje gång så att jämförelse kan ske med tidigare prover. Arbetstagare som har lungsjukdom eller nedsatt lungfunktion är inte tjänstbar i exponerat arbete. Kronisk obstruktiv lungsjukdom (kol) orsakad av rökning kan innebära förbud mot fortsatt arbete. Enkla pleuraplack innebär inte förbud. Det är mycket viktigt att arbetstagarna informeras om de ökade risker för lungsjukdomar som finns hos rökare jämfört med ickerökare som arbetar med fibröst damm. 17

19 Härdplaster Härdplaster finns i många produkter, t ex lacker och limmer. Till härdplasterna räknas uretanplast (polyuretan), fenoplast, epoxiplast, akrylatplast, aminoplast och esterplast. Vid hantering av härdplaster förekommer bland annat isocyanater, akrylater, organiska syraanhydrider och aldehyder. Exponering kan förekomma inom vitt skilda yrken som bilplåtslagare, billackerare, gjuteriarbetare, tandläkare, ortopedtekniker, elektronikmontörer och processtekniker inom elektronik. Arbetsmiljöverket räknar med att cirka personer ska delta i medicinska kontroller. Hälsorisker av härdplaster Många ämnen som används vid tillverkning av härdplaster är mycket irriterande för hud och slemhinnor och kan också orsaka allergi. Samma risker kan finnas vid hantering av ofullständigt härdade plaster och avfall från härdplaster. Vid uppvärmning bildas produkter som kan innebära stora hälsorisker. Akrylater är mycket irriterande för ögon, hud och slemhinnor och kan även orsaka astma. Metakrylater är mindre irriterande än andra akrylater. Akrylater kan också orsaka allergiskt eksem. Cyanoakrylater ger allvarliga risker för allergi och astma. Därför gäller särskilda regler om medicinsk kontroll för cyanoakrylater och diisocyanater. Diisocyanater kan ge upphov till allergisk astma, som medför att luftvägarna även reagerar kraftigt för andra irriterande eller starkt doftande ämnen som tobaksrök, parfym eller kall luft. En sådan ökad känslighet kan kvarstå även när exponeringen upphört. Monoisocyanater är mycket irriterande för ögon, hud och slemhinnor. Epoxiplastkomponenter orsakar allergiskt eksem. Vid tillverkning av epoxiplast används ibland organiska syraanhydrider som redan vid mycket låga halter i luften kan ge allergiska symptom från luftvägarna. Styren, som används vid tillverkning av esterplast, är irriterande för luftvägarna och kan också orsaka symptom från centrala nervsystemet. Medicinsk kontroll vid arbete med härdplaster De medicinska kontrollerna är obligatoriska, dvs den som ska anställas och de som arbetar med komponenter av härdplaster måste genomgå kontrollerna för att få arbeta. 18

20 Detta gäller dock inte vid arbete med esterplaster, där det är obligatoriskt för arbetsgivaren att erbjuda hälsokontroll men frivilligt för arbetstagarna att delta. Vid arbete med diisocyanater ska undersökning göras före anställning, efter 3 6 månader och därefter vartannat år. Undersökning ska också göras om en anställd får besvär. En tjänstbarhetsbedömning ska genomföras. Från 1 januari 2008 gäller att läkaren måste ha speciell kompetens för att få utfärda intyg om tjänstbarhet. Vid arbete med esterplast ska undersökning erbjudas före anställning, efter 6 år samt om besvär uppträder. För övriga härdplaster gäller att undersökning ska göras före anställning och om besvär uppstår. Rådgivning är ett viktigt syfte med kontrollerna. Läkarundersökningen ska omfatta: Uppgift om tidigare arbeten. Uppgift om rökning. Uppgift om tidigare sjukdomar eller besvär från hud eller luftvägar och om allergier. Undersökning av hud och luftvägar. Andningsprov (spirometri). Vid arbete med esterplast dessutom undersökning av symptom från nervsystemet. 19

21 Vid exponering för diisocyanater är en anställd inte tjänstbar om han eller hon har astma eller annan lungsjukdom som riskerar att försämras av arbetet. Förbud mot arbete gäller även vid överkänslighet mot diisocyanater (och organisk syraanhydrid). Vid arbete med övriga härdplaster krävs inte tjänstbarhetsintyg och en anställd med hälsoproblem kan själv avgöra om han eller hon vill fortsätta i det exponerade arbetet. För sammanfattning av föreskrifterna, se bilaga 2 sidan 37. Tabellen är sammanställd av Arbets- och miljömedicin, Stockholms läns landsting. 20

22 Arbeten SOM INNEBÄR STOR FYSISK PÅFRESTNING Höjdarbete i master och stolpar Som höjdarbete räknas arbeten som utförs mer än 13 meter över underlaget. Arbetsmiljöverket räknar med att cirka personer ska delta i medicinsk kontroll, men det kan vara lämpligt att även andra som arbetar på hög höjd får genomgå kontroll. Hälsorisker vid höjdarbete De största riskerna är att ramla ner eller skadas av nedfallande ismassor, verktyg eller andra föremål. Arbetet innebär ofta klättring på stegar vilket kräver god kondition. Påfrestningarna ökar om arbetet sker vid kall väderlek eller kraftig blåst. Den fysiska 21

23 belastningen av arbetet ställer stora krav på hjärtat och cirkulationsorganen. Arbetsplatserna är också ofta svårtillgängliga vilket medför svårigheter att få hjälp vid olycksfall eller akut sjukdom. Medicinsk kontroll vid höjdarbete Läkarundersökningen, som är obligatorisk, ska ske innan höjdarbete påbörjas och därefter varje år med undantag för arbets-ekg, se nedan. Ny kontroll ska ske efter sjukdom eller olycksfall som kan påverka förmågan att arbeta på hög höjd. Undersökningen ska resultera i en tjänstbarhetsbedömning. Efter 1 januari 2008 ställs särskilda krav på läkarens kompetens för att han eller hon ska få utfärda sådana intyg. Läkarundersökningen ska omfatta: Sjukhistoria, speciellt sådan sjukdom som kan ge akut påverkan på medvetande eller orsaka annan plötslig svaghet. Kroppsundersökning med bestämning av blodtryck och eventuell tendens att blodtrycket sänks då man står. Undersökning av hjärta och lungor. Arbetsprov med EKG-registrering. Undersökningen utförs t ex på kliniskt fysiologiska laboratorier där det finns utrustning och kompetens för behandling av hjärtstopp. Denna del av den medicinska kontrollen behöver bara göras vart femte år om arbetstagaren är under 40 år och vartannat år för dem mellan 40 och 50 års ålder. Undersökningen kan också behöva omfatta kontroll av synskärpa och hörsel, balansoch rörelseorgan, nervsystemet, tecken på diabetes eller genomförande av dopingtester. Rök- och kemdykning Föreskrifterna gäller rök- och kemdykning som utförs i kommunal eller statlig räddningstjänst eller av räddningsorganisation inom industrin, räddningsföretag eller liknande. Föreskrifterna gäller inte inom industrin om arbetet beräknas medföra endast måttlig fysisk ansträngning. Arbetsmiljöverket räknar med att cirka anställda ska genomgå medicinsk kontroll. 22

24 Hälsorisker vid rök- och kemdykning Räddningstjänstens personal är utsatt för mycket stora risker, både genom insatser vid extrem hetta och på grund av risk för explosion, ras m m. Rökgaser är också mycket giftiga. Det är förbjudet för gravida och ammande att arbeta med rök- och kemdykning. Arbetet ställer mycket stora krav på fysisk förmåga. Medicinsk kontroll vid arbete med rök- och kemdykning Läkarundersökningen, som är obligatorisk, ska ske innan arbete med rök- eller kemdykning påbörjas och därefter varje år med undantag för arbets-ekg, se nedan. Ny kontroll ska ske efter sjukdom eller olycksfall som kan påverka förmågan att arbeta med rökeller kemdykning. Undersökningen ska resultera i en tjänstbarhetsbedömning. Efter 1 januari 2008 ställs speciella krav på läkarens kompetens för att han eller hon ska få utfärda tjänstbarhetsintyg. Läkarundersökningen ska omfatta: Sjukhistoria. Kroppsundersökning. Bestämning av den fysiska arbetsförmågan genom konditionstest. Det ställs särskilda krav på vilken belastning den anställde ska klara av för att få arbeta. Arbetsprov med EKG-registrering. Undersökningen utförs t ex på kliniskt fysiologiska laboratorier där det finns utrustning och kompetens för behandling av hjärtstopp. Denna del av den medicinska kontrollen behöver bara göras vart femte år om arbetstagaren är under 40 år och vartannat år för dem mellan 40 och 50 års ålder. Efter 50 års ålder krävs arbetsprov årligen. Bedömning av muskelstyrka och förmåga att tåla värme. Till och med 1 januari 2008 fick konditionstestet ske på cykelergometer, men därefter ska provet ske på rullband och arbetstagaren ska vara klädd i full skyddsutrustning. Rullband finns inte på alla ställen där arbetsprov görs. Dykeriarbete eller annat arbete vid förhöjt tryck Föreskrifterna gäller vid arbete som utförs under vatten och vid arbete med förhöjt tryck, t ex i tryckkammare. Sammanlagt räknar Arbetsmiljöverket med att cirka 500 personer berörs av föreskrifterna. 23

Xxxxx Medicinska kontroller i arbetslivet

Xxxxx Medicinska kontroller i arbetslivet AFS 2014:XX 2014:23 Xxxxx Medicinska kontroller i arbetslivet Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS xxxx:xx) om Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i

Läs mer

MEDICINSKA KONTROLLER I ARBETSLIVET

MEDICINSKA KONTROLLER I ARBETSLIVET ARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 2005:6 MEDICINSKA KONTROLLER I ARBETSLIVET ARBETSMILJÖVERKET Publikationsservice Box 1300 171 25 SOLNA Tfn: 08-730 97 00 Telefax: 08-735 85 55 ISBN 91-7930-453-2

Läs mer

Lite damm är väl inte så farligt? Var och när dammar det?

Lite damm är väl inte så farligt? Var och när dammar det? Arbetsmiljö Det finns många risker på en byggarbetsplats. Det första man tänker på är ofta risken för olyckor som att falla ner från ett tak eller en byggnadsställning eller att tappa kontrollen över en

Läs mer

AFS 2005:6 Medicinska kontroller i arbetslivet och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

AFS 2005:6 Medicinska kontroller i arbetslivet och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna AFS 2005:6 Medicinska kontroller i arbetslivet och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna (Ändringar införda t.o.m. 16 juni 2015) Innehåll Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om medicinska

Läs mer

20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten

20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten 20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten har ökat. Allt oönskat ljud kallas för buller. Det

Läs mer

Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig

Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig Att ta bort eller minska bullret på arbetsplatsen är lönsamt. Ju säkrare och mer hälsosam arbetsmiljön är, desto mindre är risken att drabbas av kostnader för

Läs mer

AFS 2005:6 Medicinska kontroller i arbetslivet och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

AFS 2005:6 Medicinska kontroller i arbetslivet och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna AFS 2005:6 Medicinska kontroller i arbetslivet och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna (Ändringar införda t.o.m. 25 mars 2014) Innehåll Arbetsmiljöverkets föreskrifter om medicinska kontroller

Läs mer

Och personalen går bra? Bli expert på alla delar i ditt företag även din personal. Prevent

Och personalen går bra? Bli expert på alla delar i ditt företag även din personal. Prevent Och personalen går bra? Bli expert på alla delar i ditt företag även din personal Prevent Att bilarna som lämnar verkstaden fungerar som de ska vet du, men hur är det med din personal? Med friska och pigga

Läs mer

Arbetsklimat. Systematiskt arbetsmiljöarbete. Prevent

Arbetsklimat. Systematiskt arbetsmiljöarbete. Prevent Arbetsklimat Systematiskt arbetsmiljöarbete Prevent Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att tillsammans med huvudmännen

Läs mer

Riskmanagement vibrationer

Riskmanagement vibrationer Riskmanagement vibrationer Kontaktdag med Metalund 2011-03-22 Istvan Balogh Arbets- och miljömedicin DAGSLÄGET Trots många års krav lever företag inte upp till de stränga regler som finns! Fastän många

Läs mer

Hälsosam yrkesdebut (HYD) www.slso.sll.se/hyd

Hälsosam yrkesdebut (HYD) www.slso.sll.se/hyd Hälsosam yrkesdebut (HYD) www.slso.sll.se/hyd Elin Sandberg Allan Toomingas fil. mag. folkhälsovetenskap Docent Projektledare HYD leg. läkare, leg. psykolog 08-123 37 241 08-123 37 268 elin.sandberg@sll.se

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

Center for Vibration Comfort. www.cvk.se

Center for Vibration Comfort. www.cvk.se Center for Vibration Comfort www.cvk.se Center for Vibration Comfort Verklig miljö Test miljö Vibrationsmätning på människor Vibrationsmätning på material Helkroppsoch Hand-arm Vibrationer Direktiv 2002/44/EG

Läs mer

Vibrerande verktyg och maskiner

Vibrerande verktyg och maskiner Korta fakta Vibrerande verktyg och maskiner En skakande upplevelse... Vibrerande verktyg och maskiner Vibrerande verktyg innebär risk för ohälsa. Mest känt är risken för vita fingrar. Även neurologiska

Läs mer

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 1 Lagstiftning

Läs mer

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1994:32 Utkom från trycket den 30 december 1994 GRAVIDA OCH AMMANDE ARBETSTAGARE

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1994:32 Utkom från trycket den 30 december 1994 GRAVIDA OCH AMMANDE ARBETSTAGARE ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1994:32 Utkom från trycket den 30 december 1994 GRAVIDA OCH AMMANDE ARBETSTAGARE Beslutad den 17 november 1994 AFS 1994:32 2 GRAVIDA OCH AMMANDE ARBETSTAGARE

Läs mer

Under 2014 har det hittills utkommit 35 st. nya föreskrifter och alla innebär förändring i tidigare utgivna föreskrifter.

Under 2014 har det hittills utkommit 35 st. nya föreskrifter och alla innebär förändring i tidigare utgivna föreskrifter. ARBETSMILJÖVERKETS FÖRESKRIFTER 2014 och 2015 Under 2014 har det hittills utkommit 35 st. nya föreskrifter och alla innebär förändring i tidigare utgivna föreskrifter. AFS 2014:01 AFS 2014:02 AFS 2014:03

Läs mer

Xxxxx Gravida och ammande arbetstagare

Xxxxx Gravida och ammande arbetstagare AFS 2014:XX 2014:24 Xxxxx Gravida och ammande arbetstagare Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS xxxx:xx) om Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets

Läs mer

Kemiska arbetsmiljörisker. En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna

Kemiska arbetsmiljörisker. En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna Kemiska arbetsmiljörisker En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna Kemiska ämnen är farliga på olika sätt Kan orsaka direkta hälsoskador eller död Öka risken

Läs mer

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011 Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs

Läs mer

CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN

CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir en handlingsplan

Läs mer

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan Arbetsmiljö för chefer Ett utbildnings- och faktamaterial Prevent 3:e upplagan Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att

Läs mer

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir

Läs mer

CHECKLISTA FÖR AMBULANSSJUKVÅRDEN

CHECKLISTA FÖR AMBULANSSJUKVÅRDEN CHECKLISTA FÖR AMBULANSSJUKVÅRDEN ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir en handlingsplan

Läs mer

CHECKLISTA FÖR VVS-INSTALLATIONSARBETE

CHECKLISTA FÖR VVS-INSTALLATIONSARBETE CHECKLISTA FÖR VVS-INSTALLATIONSARBETE Del 1. Allmän del OBSERVERA! Del 1 är en grundläggande del och därför ska den fyllas i innan ni börjar använda Del 2 eller Del 3. SÅ HÄR ANVÄNDER DU CHECKLISTAN Checklistan

Läs mer

Kemiska arbetsmiljörisker

Kemiska arbetsmiljörisker Kemiska arbetsmiljörisker En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-06-01 1 Kemiska ämnen är farliga på olika

Läs mer

ARBETSMILJÖ- LAGEN ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ARBETSMILJÖ- VERKET. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter

ARBETSMILJÖ- LAGEN ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ARBETSMILJÖ- VERKET. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter ARBETSMILJÖ- LAGEN fastställer grundläggande regler ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ger ARBETSMILJÖ- VERKET rätt att ge ut föreskrifter 1 LAGENS SYFTE Förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet Även i övrigt

Läs mer

Arbetar du med SVETSNING? Läs vidare viktig information för dig!

Arbetar du med SVETSNING? Läs vidare viktig information för dig! Arbetar du med? Läs vidare viktig information för dig! 1 Händer det att du svetsar i i sådant som är målat eller lackerat? är limmat? innehåller plast eller isolerskum? 2 Nya risker! Under senare tid har

Läs mer

Lösningsmedel är farliga

Lösningsmedel är farliga Lösningsmedel är farliga Organiska lösningsmedel kan leda till Yrsel Trötthet Illamående Nerv- och hjärnskador Skador på inre organ Sprickor och inflammation i huden Brand och explosion Därför ska man

Läs mer

I lagens anda. Kerstin Ahlberg, Bo Ericson och Mats Holmgren. Prevent

I lagens anda. Kerstin Ahlberg, Bo Ericson och Mats Holmgren. Prevent I lagens anda Kerstin Ahlberg, Bo Ericson och Mats Holmgren Prevent Förord Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att tillsammans

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

CHECKLISTA ARBETSMILJÖ PERSONLIG ASSISTANS

CHECKLISTA ARBETSMILJÖ PERSONLIG ASSISTANS CHECKLISTA ARBETSMILJÖ PERSONLIG ASSISTANS Att använda checklistan Arbetstagarnas arbetsmiljö är arbetsgivarens ansvar. Arbetsmiljöansvaret är detsamma oavsett om det finns en eller flera personer anställda

Läs mer

Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud. Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud. Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete Vad är arbetsmiljö? Innehållet i arbetsmiljölagen (AML) Kapitel 1: Lagens ändamål och tillämpningsområde Kapitel 2: Arbetsmiljöns

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att man ska undersöka om det finns risker på jobbet. De anställda ska inte

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här

Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här Riskbedömning innebär att ta reda på vilka åtgärder som behövs för att ingen ska drabbas av ohälsa eller olycksfall. Med ett exempel från en arbetsplats visar

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Arbetar du inom ELEKTRONIK- INDUSTRIN?

Arbetar du inom ELEKTRONIK- INDUSTRIN? Arbetar du inom - INDUSTRIN? Läs vidare viktig information för dig! 1 Är detta ditt jobb? Lackerar du kretskort? Härdar eller värmebehandlar lackerade kretskort? Löder i kretskort? Renoverar eller reparerar

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

MÅLNING/ LACKERING eller. DETALJER och PRODUKTER? Läs vidare viktig information för dig!

MÅLNING/ LACKERING eller. DETALJER och PRODUKTER? Läs vidare viktig information för dig! Arbetar du med MÅLNING/ LACKERING eller målade/lackerade DETALJER och PRODUKTER? Läs vidare viktig information för dig! 1 Är detta ditt jobb? Tillverkar du färger eller lacker som innehåller polyuretan

Läs mer

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö STYRDOKUMENT Sida 1(10) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Område 1 Styrning och ledning Fastställd KSAU, 2012-04- 24, 70 Program 1.2 Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Ett vägledningsdokument till Arbetsmiljöverkets mallverktyg Startpaket SAM, som bygger på föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete,

Läs mer

Arbetar du med ISOCYANATER eller POLYURETAN? Läs vidare viktig information för dig!

Arbetar du med ISOCYANATER eller POLYURETAN? Läs vidare viktig information för dig! Arbetar du med ISOCYANATER eller POLYURETAN? Läs vidare viktig information för dig! 1 Vet du om det finns isocyanater eller polyuretan i de kemiska produkter du arbetar med (t ex i färger, lack, ytbehandling,

Läs mer

P6_TA-PROV(2005)0329 Arbetstagares hälsa och säkerhet: exponering för optisk strålning ***II

P6_TA-PROV(2005)0329 Arbetstagares hälsa och säkerhet: exponering för optisk strålning ***II P6_TA-PROV(2005)0329 Arbetstagares hälsa och säkerhet: exponering för optisk strålning ***II Europaparlamentets lagstiftningsresolution om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets

Läs mer

Tjänsteutbud 2015. För välmående medarbetare i optimal arbetsmiljö

Tjänsteutbud 2015. För välmående medarbetare i optimal arbetsmiljö Tjänsteutbud 2015 För välmående medarbetare i optimal arbetsmiljö Arbetsgivare som värnar om sin personal kan räkna med ett bättre fungerande team. När medarbetarna mår bra och arbetsplatsen fungerar som

Läs mer

CHECKLISTA FÖR DENTALLABORATORIER

CHECKLISTA FÖR DENTALLABORATORIER CHECKLISTA FÖR DENTALLABORATORIER ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir en handlingsplan

Läs mer

Härdplaster. Presentation vid Utbildningsdag FTF region 8 20 oktober 2005

Härdplaster. Presentation vid Utbildningsdag FTF region 8 20 oktober 2005 Härdplaster Presentation vid Utbildningsdag FTF region 8 20 oktober 2005 Jan Olof Norén Enheten för kemi och mikrobiologi Arbetsmiljöverket 171 84 Solna 1 2 MIG-svetsning 3 Truckverkstad 2,6-TDI 6 ppb

Läs mer

4. Leveransavtalsbilaga 4 Tjänsteutbud

4. Leveransavtalsbilaga 4 Tjänsteutbud 4. Leveransavtalsbilaga 4 Tjänsteutbud 4.1. Anbud Avonova Hälsa Stockholm - tjänsteutbud 4.1.1. Inledning Anbudsgivaren ska tillhandahålla samtliga nedan efterfrågade tjänster som beskrivs i detta kapitel.

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR FÖRORD Parterna inom stål- och metallindustrin har en lång tradition i samarbetet på arbetsmiljöområdet.

Läs mer

Kemiska risker i arbetsmiljön

Kemiska risker i arbetsmiljön Kemiska risker i arbetsmiljön Information om kemireglerna På www.av.se finner du En presentation av kemiföreskrifterna. En Vägledning till reglerna om kemiska arbetsmiljörisker. Arbetsmiljöverkets föreskrifter

Läs mer

Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här

Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här Riskbedömning innebär att ta reda på vilka åtgärder som behövs för att ingen ska drabbas av ohälsa eller olycksfall. Med ett exempel från en arbetsplats visar

Läs mer

JÄRNVÄGSINSPEKTIONENS FÖRESKRIFTER OM HÄLSOUNDERSÖKNING OCH HÄLSOTILLSTÅND FÖR PERSONAL MED ARBETSUPPGIFTER AV BE- TYDELSE FÖR TRAFIKSÄKERHETEN

JÄRNVÄGSINSPEKTIONENS FÖRESKRIFTER OM HÄLSOUNDERSÖKNING OCH HÄLSOTILLSTÅND FÖR PERSONAL MED ARBETSUPPGIFTER AV BE- TYDELSE FÖR TRAFIKSÄKERHETEN BANVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING ISSN 1102-1314 Utkom från trycket den 2000-12-05 JÄRNVÄGSINSPEKTIONENS FÖRESKRIFTER OM HÄLSOUNDERSÖKNING OCH HÄLSOTILLSTÅND FÖR PERSONAL MED ARBETSUPPGIFTER AV BE- TYDELSE

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.

Läs mer

Chefsutbildning 12 juni 2014. Dan Eriksson, Artontusen AB

Chefsutbildning 12 juni 2014. Dan Eriksson, Artontusen AB Chefsutbildning 12 juni 2014 Dan Eriksson, Artontusen AB Arbetsmiljölagen Kap 1 Ändamål och vilka omfattas Kap 2 Kvalitén på arbetsmiljön Kap 3 Skyldigheter, vilka har ansvar Kap 4 Bemyndigande Kap 5

Läs mer

CHECKLISTA FÖR MEDICINSKA LABORATORIER

CHECKLISTA FÖR MEDICINSKA LABORATORIER CHECKLISTA FÖR MEDICINSKA LABORATORIER ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir

Läs mer

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att det är ett lagstadgat krav. 2. För att arbetsmiljön påverkar personalens hälsa och

Läs mer

ARBETSPLATSFÖRLAGT LÄRANDE. Ansvaret för elevernas arbetsmiljö

ARBETSPLATSFÖRLAGT LÄRANDE. Ansvaret för elevernas arbetsmiljö ARBETSPLATSFÖRLAGT LÄRANDE Ansvaret för elevernas arbetsmiljö 2 Informationen i den här broschyren gäller arbetsplatsförlagt lärande (apl) för elever inom lärlingsutbildning och skolförlagd yrkesutbildning

Läs mer

Vägledning vid elolycka

Vägledning vid elolycka Vägledning vid elolycka 2? I den här broschyren finns information om vad du behöver tänka på om en elolycka inträffar. Du får övergripande vägledning i hur du ska agera om du plötsligt befinner dig i en

Läs mer

Hälsodeklaration. Körkort Annan ID-handling Personlig kännedom. Inledande undersökning Regelbunden hälsokontroll Bedömning efter frånvaro Annan orsak:

Hälsodeklaration. Körkort Annan ID-handling Personlig kännedom. Inledande undersökning Regelbunden hälsokontroll Bedömning efter frånvaro Annan orsak: Hälsodeklaration 1 (5) Blanketten gäller enligt Transportstyrelsens föreskrifter TSFS 2011:61 om hälsokrav m m enligt lagen (2011:725) om behörighet för lokförare. Hälsodeklarationen fylls i av den som

Läs mer

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings

Läs mer

Kemiska arbetsmiljörisker

Kemiska arbetsmiljörisker Kemiska arbetsmiljörisker Hur kan kroppen exponeras för föroreningar? Hur vet vi om vi exponerats? Jan-Olof Levin Fenix Environmental Umeå Universitet Hur vet vi om vi exponeras? Vi vet inte! Det görs

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Bild 1 Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-07 1 Bild 2 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

Riskbedömning genom friskfaktorer

Riskbedömning genom friskfaktorer Januari 2012 Sida 1 Riskbedömning genom friskfaktorer 8 Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall

Läs mer

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag.

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Checklista Uthyrning av arbetskraft Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-10 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen,

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund. Primärpreventiv nytta av vibrationsskadeutredningar på arbets- och miljömedicin? Rapport nr 2/2015

Arbets- och miljömedicin Lund. Primärpreventiv nytta av vibrationsskadeutredningar på arbets- och miljömedicin? Rapport nr 2/2015 Rapport nr 2/2015 Arbets- och miljömedicin Lund Primärpreventiv nytta av vibrationsskadeutredningar på arbets- och miljömedicin? Eva Tekavec a Jonathan Lyström b Catarina Nordander a Kvalitetsgruppen för

Läs mer

Hantering av asbesthaltigt material vid besök i SHM:s samlingar eller lån från SHM:s samlingar

Hantering av asbesthaltigt material vid besök i SHM:s samlingar eller lån från SHM:s samlingar Hantering av asbesthaltigt material vid besök i SHM:s samlingar eller lån från SHM:s samlingar Besökare Namn... Institution... Telefon... E-post... Datum för besök... Handläggare på SHM Namn... Syfte med

Läs mer

4. Leveransavtalsbilaga 4 Tjänsteutbud

4. Leveransavtalsbilaga 4 Tjänsteutbud 4. Leveransavtalsbilaga 4 Tjänsteutbud 4.1. Anbud Företagshälsan FHC 4.1.1. Inledning Anbudsgivaren ska tillhandahålla samtliga nedan efterfrågade tjänster som beskrivs i detta kapitel. Anbudsgivaren ska

Läs mer

Arbeta säkert med relining. Risker, regler och skyddsåtgärder

Arbeta säkert med relining. Risker, regler och skyddsåtgärder Ett faktablad från Centrum för arbets- och miljömedicin 2014 Arbeta säkert med relining Risker, regler och skyddsåtgärder Vanliga riskområden vid arbete med relining Ögon Helmask eller halvmask med ögonskydd

Läs mer

Till dig som är eller vill bli gravid

Till dig som är eller vill bli gravid Till dig som är eller vill bli gravid RISKFAKTORER I ARBETET PRIMÄRVÅRDSKLINIKEN Företags- och personalhälsovården 09/2015 Ålands hälso- och sjukvård PB 1055, AX-22111 Mariehamn Telefon: +358(0)18-5355,

Läs mer

LANTBRUKSFÖRETAGARNAS FÖRETAGSHÄLSOVÅRD

LANTBRUKSFÖRETAGARNAS FÖRETAGSHÄLSOVÅRD Arbetshälsoinstitutet LANTBRUKSFÖRETAGARNAS FÖRETAGSHÄLSOVÅRD Arbetshälsoinstitutet Centralenheten för lantbruksföretagarnas företagshälsovård MÅLSÄTTNINGEN MED FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN Förebygga arbetssjukdomar

Läs mer

Eldfasta fibrer. kan vara farliga!

Eldfasta fibrer. kan vara farliga! Eldfasta fibrer kan vara farliga! Eldfasta fibrer kan vara farliga! Prevent är ledande kunskaps- och utbildningsförmedlare inom arbetsmiljöområdet. Vi arbetar för ett friskt, sunt och säkert arbetsliv

Läs mer

Arbetar du i en BIL- eller FORDONS- VERKSTAD? Läs vidare viktig information för dig!

Arbetar du i en BIL- eller FORDONS- VERKSTAD? Läs vidare viktig information för dig! Arbetar du i en BIL- eller FORDONS- VERKSTAD? Läs vidare viktig information för dig! 1 Är detta ditt jobb? Lackerar eller spacklar du bilar eller andra fordon? Händer det att du svetsar, slipar eller skär

Läs mer

Resultatet av inspektionen

Resultatet av inspektionen 2014-06-03 IRS 2014/8518 1 (1) Enheten för region syd Hans Barkenfelt, 010-730 9676 Trelleborgs kommun 231 83 TRELLEBORG Resultatet av inspektionen Ert org. nr 212000-1199 Arbetsställe Bildningsförvaltningen

Läs mer

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Reagera Rehabilitering Förebyggande/risker Arbetsmiljö Främjande/förbättra

Läs mer

CHECKLISTA FÖR ÄLDREOMSORG (boende), VÅRD- OCH BEHANDLINGSHEM

CHECKLISTA FÖR ÄLDREOMSORG (boende), VÅRD- OCH BEHANDLINGSHEM CHECKLISTA FÖR ÄLDREOMSORG (boende), VÅRD- OCH BEHANDLINGSHEM ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna.

Läs mer

HÄLSOUNDERSÖKNING AV FLYGPERSONAL INOM CIVILFLYGET

HÄLSOUNDERSÖKNING AV FLYGPERSONAL INOM CIVILFLYGET ARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 2005:20 HÄLSOUNDERSÖKNING AV FLYGPERSONAL INOM CIVILFLYGET HÄLSOUNDERSÖKNING AV FLYGPERSONAL INOM CIVILFLYGET s föreskrifter om hälsoundersökning av flygpersonal

Läs mer

Arbets- och miljömedicin vid Norrlands

Arbets- och miljömedicin vid Norrlands Arbets- och miljömedicin vid Norrlands universitetssjukhus vad gör vi? Patientutredningar med avseende på sjukdomar/besvär orsakade av exponering i arbetet Exponeringsutredningar g Riskbedömningar Nyligen

Läs mer

Gravida och ammande arbetstagare

Gravida och ammande arbetstagare AFS 2007:5 Gravida och ammande arbetstagare Arbetsmiljöverkets föreskrifter om gravida och ammande arbetstagare och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna (Ändringar införda t.o.m. 10 december

Läs mer

Kemikalieexponering ur företagshälsovårdens perspektiv. Annika Fredholm MSc Kemi / Arbetsmiljöingenjör, kemi Feelgood Företagshälsovård AB.

Kemikalieexponering ur företagshälsovårdens perspektiv. Annika Fredholm MSc Kemi / Arbetsmiljöingenjör, kemi Feelgood Företagshälsovård AB. Kemikalieexponering ur företagshälsovårdens perspektiv Annika Fredholm MSc Kemi / Arbetsmiljöingenjör, kemi Feelgood Företagshälsovård AB Feelgood Ca 600st anställda, 14st företagsenheter, på fler än 150

Läs mer

Arbetsmiljöverkets nya ändringsföreskrifter AFS 2012:7 Jenny Persson Blom

Arbetsmiljöverkets nya ändringsföreskrifter AFS 2012:7 Jenny Persson Blom Arbetsmiljöverkets nya ändringsföreskrifter AFS 2012:7 Jenny Persson Blom 2013-03-20 1 En myndighet för arbetsmiljön Arbetsmiljöverket arbetar på uppdrag av regeringen och ska arbeta för att arbetsgivarna

Läs mer

Systematisk information-ett blytungt argument?

Systematisk information-ett blytungt argument? , Systematisk information-ett blytungt argument? Författare: Hans Leijonhufvud Handledare: Robert Wålinder Projektarbete vid Uppsala universitets företagsläkarutbildning 2012/13 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon

Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon Sida 1 av 5 2012-12-16 Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon Utdrag ur Boverkets allmänna råd om funktionskontroll av ventilationssystem (OVK) Vem ansvarar för

Läs mer

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete Självskattning Systematiskt arbetsmiljöarbete Välkommen till detta självskattningsverktyg som tar utgångspunkt i reglerna om systematiskt arbetsmiljöarbete. Skattningen görs genom att ta ställning till

Läs mer

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen Lilla guiden till arbetsmiljö lagstiftningen Förord I den här skriften får du snabb information om vad som ingår i begreppet arbetsmiljö. Vilka lagar som styr och vilka rättigheter och skyldigheter du

Läs mer

Arbetsmiljörutiner i byggprojekt

Arbetsmiljörutiner i byggprojekt www.byggledarskap.se Arbetsmiljörutiner i byggprojekt 1(5) Arbetsmiljörutiner i byggprojekt Arbetsmiljöarbetet i ett byggprojekt styrs via lagstiftning och de arbetsmiljöregler som tas fram av Arbetsmiljöverket.

Läs mer

1. Personer som i sin anställning har exponerats för asbest rekommenderas att genomgå av socialstyrelsen anvisad hälsoundersökning.

1. Personer som i sin anställning har exponerats för asbest rekommenderas att genomgå av socialstyrelsen anvisad hälsoundersökning. ÖVERENSKOMMELSE mellan å ena sidan Grafiska Arbetsgivareförbundet och å andra sidan Grafiska Fackförbundet, Svenska Industritjänstemannaförbundet och Sveriges Arbetsledareförbund. I anslutning till den

Läs mer

Områden om människokroppen. Celler

Områden om människokroppen. Celler Celler Vad är en cell? Var finns celler, hur och när upptäcktes dem? Hur många celler består en människa av. Vad finns det för olika typer av celler i människokroppen. Förklara skillnaden mellan cell,

Läs mer

4. Leveransavtalsbilaga 4 Tjänsteutbud

4. Leveransavtalsbilaga 4 Tjänsteutbud 4. Leveransavtalsbilaga 4 Tjänsteutbud 4.1. Anbud Avonova Hälsa Syd - tjänsteutbud 4.1.1. Inledning Anbudsgivaren ska tillhandahålla samtliga nedan efterfrågade tjänster som beskrivs i detta kapitel. Anbudsgivaren

Läs mer

Akrylatplasters komponenter är farliga

Akrylatplasters komponenter är farliga Akrylatplasters komponenter är farliga Alla som arbetar med akrylater är inte medvetna om riskerna. Tillverkning av akrylatplast utifrån kemiska komponenter sker bland många yrkesgrupper. Akrylatplast

Läs mer

CHECKLISTA FÖR LASER

CHECKLISTA FÖR LASER CHECKLISTA FÖR LASER SÅ HÄR ANVÄNDER DU CHECKLISTAN Syftet med denna checklista är att uppmärksamma om det finns risk för skador på arbetstagares ögon och hud av artificiell optisk strålning (i detta fall

Läs mer

Tips Nytta. Tjänster i företagshälsovård. Bygg-, Väg- och Anläggningsföretag

Tips Nytta. Tjänster i företagshälsovård. Bygg-, Väg- och Anläggningsföretag Tips Nytta & Tjänster i företagshälsovård Bygg-, Väg- och Anläggningsföretag FÖRORD Inom bygg-, väg- och anläggningsindustrin finns i gällande arbetsmiljöavtal en samsyn om att arbetsmiljöfrågorna ska

Läs mer

Rutin för anskaffning av arbetsglasögon

Rutin för anskaffning av arbetsglasögon GÖTEBORGS UNIVERSITET Fastighetsavdelningen Skyddsingenjör Christina Svensson RUTIN uppdaterad 2009-12-11 Dnr F8 1/09 (ersätter anvisningar F8 60/07, 2007-02-26) Rutin för anskaffning av arbetsglasögon

Läs mer

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Med ett helhetsperspektiv på hållbar hälsa och goda arbetsmiljöer

Läs mer

Denna bildserie vänder sig till entreprenörer och förare som vill utveckla sin basmaskinför att anpassa den till ett funktionellt ekipage för

Denna bildserie vänder sig till entreprenörer och förare som vill utveckla sin basmaskinför att anpassa den till ett funktionellt ekipage för Denna bildserie vänder sig till entreprenörer och förare som vill utveckla sin basmaskinför att anpassa den till ett funktionellt ekipage för skogsbränslehantering. 1 För den som vill läsa mer kan följande

Läs mer