Busschaufforens arbetsmiljö

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Busschaufforens arbetsmiljö"

Transkript

1 DocentOLAV MANNNEN Tammerfors universitet/finiands Akademi NORDSKA LOKALTRAFKMOTET TAMMERFORS 1986 Busschaufforens arbetsmiljö nledning Enhigt statistiken har antalet transporterade passagerare per ãr Tammerfors Over sjufaldigats under ca 55 àr och antalet bussar har samtidigt Okat Over nio gãnger. Dessa tvã tal utvisar mycket tydligt hur kraftigt kollektivtrafiken har utveckiats under de senaste ártiondena pa var hemort, som idag har ca invãnare. FramfOr alit har utvecklingen kunnat skonjas Okad transporteffektivitet, Okad passage rarkom fort och bättre service; idag Or bussarna regelbundet mellan klockan och pa totalt 26 linjer med en totallangd pa 295 kilometer. Det är därfor skäl att minnas att chaufforerna bildar den storsta enhetliga personalgruppen bland Tammerfors stads personal. Utvecklingen torde âven i framtiden fortsätta i samma riktning bia. darfor att behovet av kollektiv personoch varutransport Okar jämsides med Okad fritid, allmän m i jovard, oljeprisets strukturel a forändri ng och arbetsplatsernas och bostädernas lage. Detta innebär saväl Finland som Ovriga industrialiserade lander en snabb och kraftig Okning av lokaltrafiken, och speciellt av hjultrafiken. Dock har man ytterst sällan reflekterat Over vilka forand ringar utvecklingen har medfort och medfor i bussar - nas ergonomiska konstruktion, chaufforens arbetsmiljo och arbetets krav pa de anställda idag. Vi har heller ingen exakt och allomfattande kunskap om vilka de centra- a fysikaliska, kemiska och mekaniska arbetsmiljofaktorerna i bussarnas forarhytter är for en bekväm och trygg korning. Har stolarna planerats med hänsyn till chaufforernas arbete och hälsa? nverkar Arstiderna pa chaufforernas arbetsmiljo? Vilka krav ställerolika väglag? Ar for - arhytternas och bussarnas ergonomi forbunden med bussarnas Alder och typ? Vilken betydelse har chaufforens Aldrande och har unga och gamla chaufforer divergerande Asikt om ergonomin? Hur lang borde chaufforernas oavbrutna kortid vara? Hurdana pauser borde innefattas i kortiden och till vilken tid pa dygnet borde pauserna forlaggas? NAr borde morgorl- och kvällsskiftet borja enligt chaufforerna? Ar det lika latt och angenamt att kora tidigt pa morgonen sam sent pa kvallen enligt minuttidtabell eller finns det tider pa dygnet som upplevs som särskilt problematiska for korningen? Hur paverkar chaufforernas fysiska kondition, hälsa och arbetsformaga deras korprocess? Ar forandringarna i blodcirkulationen och de hormonella forandringarna desamma hos chaufforer som Or pa olika linjer och som är av olika Alder? nverkar Arstiderna pa en forändrad blodbild? Hur varierar hjärtats slagfrekvens hos chaufforerna under karprocessen? Har forarhytternas buller, vibration och temperatur betydelse for hjartslagen och dangenom pa variationer chaufforernas vaksamhet under korningen? Vilken betydelse har arbetstiden pa forändrad blodbild, horseltroskel, vajningar uppratt stallning i kontrollerad, simulerad exponering av en korsituation? Jamfort med unga icke exponerade personer, hur skiljer sig forandringarna i blodbilden, horseltroskeln och stabiliteten i uppratt stallning hos chaufforer av olika alder som dagligen i sitt arbete blir exponerade. Hur skiljer sig chaufforerna i fraga om blodbild, vissa enzymatiska och hormonella processer fran andra arbetare sasom verkstadsarbetare, bransleutdelare och utearbetare som dagligen Ar utsatta for avgaser, losni ngsmedel, bul ler, vibrationer eller varme? Andamàlet med undersokningen AndamAlet med denna undersokning Ar att besvara ovanstaende fragor. Det Ar vasentligt att fa svar pa fragorna, bl.a. da man skall faststalla nodvandiga arbetarskyddsatgarder i dagens bussar, riktiga kollektiva trafiklosningar i tatorterna, nar man planerar och konstruerar kollektivtrafikmedel, chassier och forarhytter som Sr sakrare, trivsammare och ergonomiskt niktigare an idag. Forskningsresultatet kan utnyttjas da man valjer chauffor, gor halsoundersokningar och organiserar halsovar - den.

2 Eftersom vára kunskaper cm miljafaktorernas samverkan är mycket smá, har forskningsresultaten specielit stor bade nationefl och internationell betydelse. FOrarundersOkningen utgor en fortsattning pa ett mángárigt forskningsprogram som i huvudsak utforts i ett exponeringslaboratorium, där man har beaktat samverkan av de vanhigaste mihjofaktorerna och deras betydelse for forandringar i manniskokroppens olika funktioner. De centralaste forskningsresultaten har publicerats i internationella facktidskrifter och fackpublikationer (t.ex. Manninen 1982; 1983a, b, c; 1984a, b; Manninen och Ekblom 1984; Manninen 1985; Manninen 1986a, b). Forskningsprogrammet har uppdelats i 1) metodutveckling (bl.a. phanering och konstruktion av ett exponeri ngslaboratorium med regler- och mätinstrument, och en elhydrauhisk vibrator), 2) planering och konstruktion av en mikroprocessorstyrd stabilometer, som mater den upprätta kroppsstal ni ngens stabilitet, en transmissionsmätare och en hikriktare, som mater vibrationernas formedling i manniskokroppen, 3) undersokning av Sinusformade (s.k. renal vibrationer, 4) undersokning av stokastiska (s.k. temporara) vibrationer och 5) en forarundersokning, som bestár av manga laboratorie- och faltmatningsperioder. FOrarundersOkningens olika skeden FOrarundersOkningen är indelad i en gahlupundersokning, fältmatningar, hälso- och konditionsundersokningar, jämforande exponeringsundersokningar i falt- och haboratorieforháhlanden och en uppfohjningsundersokning. Gallupundersokningen FOr att fã bakgrundsmaterial utdelades àt alla chaufforer vid Tammerfors stads trafikverk (n = 468) ett utforhigt frâgeformular med 105 frágor. Frágeformularet innehohl frágor om chaufforernas arbetshistoria, arbets- och 1evnadsf6rhâl landen, hälsa, fritidssysselsattni ngar, anvandning av äkemedel, alkohol och tobak. Returprocenten var 91,2. Pa basen av gahlupresultaten utvaldes 88 chaufforer, scm deltog i fortsatta undersokningar. Fä t mat fling a r Pa basen av alder, anstahlningstid och arbetsmiljons be- astning utvaldes 40 chaufforer bland de 88 ovannämnda for faltmätningar. Dessa chaufforer kor alla trafikverkets busstyper och pa stadens olika linjer. Forskarna reste i buss under det 5 1/2 timmar hánga arbetsskiftet och registrerade hela tiden med mätinstrument forarhyttens buller, vibrationer met chaufforens huvud och sits, forarhyttens temperatur och den yttre temperaturen, slagfrekvensen av chaufforens hjärta samt kroppens yttemperatur. En ny typs spanningstransformator konstruerades for matningarna. Transformatorn OverfOr bussarnas ackumalatorspanning till sinusformad nätspänning. For Utredning av variationer under olika arstider uppdelades faltmatningarna i sommar- och vintermatningar. Scmmarmatningarna utfordes under tiden juni augusti och vintermätningarna under tiden januari mars. Matningar fore och efter korning For att utreda korninges inverkan omedelbart fore och efter korni ngarna faststäl des organismens funktionsformaga hos varje chauffor i undersokningen sásom blodtryck, hjärtats slagfrekvens, blodbild, kroppens stabihitet i upprattställning och urinets katekolaminhalt. Matningar av den fysiska konditionen och hälsoundersokningar FOr utredning av fysiska sjukdomar och fysisk kondition och halsa undergick alla 88 chaufforer, som kallats till fortsatt undersokning, ett grundhigt konditionstest och en grundhig akarundersokning. UndersOkningen bested av en intervju, en noggrann lakarundersokning, EKGmätning i vila och under pafrestning, blodbilds- och urinundersokning, matning av blodtrycket, kardiologutlátande och en utredning av behovet av ytterhigare undersokn ngar. JämfOrande exponeringsundersokning i laboratorium den jamforande undersokningen, som gjordes under helt kontrollerade forháhlanden laboratorium, preciserades de ohika gamla chaufforernas forandringar bl.a. horseltroskeln, kroppens stabihitet uppratt ställning, hjärtats slagfrekvens, taltest, egna kanningar, blodtrycket och blodbilden och jämfordes med en icke exponerad kontrollgrupp som bested av unga personer. Antalet undersokta personer var totalt 192. Personerna exponerades exponeringslaboratoriet for buhler, vibration, värme och fysiskt och psykiskt pafrestande arbetsuppgifter bade separat och samtidigt for ohika kombinationer av dessa. Antalet exponeringskombinatoner var 48. Buller, vibration, temperatur, arbetets art och exponeringstid motsvarade den kortid och de omstandigheter som inverkar pa chaufforen i forarhytten under den dagliga korprocessen. KOrfilen och sikten pa vagen simulerades med hjâlp av televisionsmonitor och videoutrustning. Resultat foljande punkter granskas resultat av gallupundersokningen och instrumentmatningarna, scm utfordes forarhytterna under korning. Resultaten presenteras i form av procenttal och medeltalens standardavvikelser. FOr statistisk testni ng användes Khin-kvadrattest, Students t-test och F-test. DA gallupundersokningens returprocent var rekordhog, kan resultaten generaliseras pa hela chaufforskaren. ChauffUrernas alder och arbetshistoria FOr att beskriva betydelsen av exponeringen av arbetsforhâllanden presenteras i det foljande uppgifter om chaufforernas alder och anstallningstider. De undersokta chaufforernas medelàlder var 39 ár. En femtedel av chaufforerna var 34 ár ehler yngre, nästan hälften var ãr och ca en tredjedel var 45 ar eller Aldre. PA Bild 1 presenteras chaufforernas genomsnittl iga anstäl - ningstid och anstallningstid vid trafikverket per Aldersg ru pp.

3 Stress chaufforsarbetet Z Q - - U) CD - CO CD 10-i - z CD - w uj > U > CO CD CD - CO P z -) - _ n=97 n-200 n= AR FORARNAS ALDER n=97 n200 n AR FöRARNAS ALDER Bud 1. Chauflörernas genomsnittliga anställningstid 1A) och tjanstgoringstld vid trafikverket (1B) per àldersgrupp. Over haiften av chaufforerna ansàg arbetet vara fysiskt rätt ätt och 12 % mycket latt. Däremot ansâg 44 % att chaufforens arbete är psykiskt tungt eller mycket tungt. Mest stress ger den jaktade arbetstakten. Ovriga stressfaktorer var prioritetsordning obekvãm arbetstid, arbetets bundenhet, forarhyttens miljo, bussens dáliga skick, gatornas och vagarnas dâliga skick och Ovrig traf 1k. Enligt de aidre chaufforerna och medelálders foror - sakar den pressade arbetstakten psykisk stress betydligt mera an vad unga chaufforer ansag (F = 10.33; P < 0.001; Bud 2). Skiftarbete och Overtidsarbete fororsakar betydligt mera psykisk stress hos aidre chaufforer an hos medelàlders eller unga chaufforer (F=9.94; P < och F = 3,44; P < 0.05). Vidare bereder chaufforens hälsa mera psykisk arbetsstress at aidre chaufforer an at yngre (F = 12.77; P < 0.001). Medelálders chaufforer blir mest stressade av det faktum att de inte själva kan reglera sin arbetstakt (F = 599; P < 0.005). Arbetets monotonitet, jãktad arbetstakt, oformága att bestamma sin egen arbetstakt, skiftarbete, Overtidsarbete och obekvam arbetstid, arbetsplatsens miljofor - hállanden, chaufförens egen halsa, Ovrig trafik samt passagerarnas upptradande fororsakar mera fysisk arbetsstress hos äldre an hos medeláiders elier unga chaufforer (Bud 2). Skilinaden meilan de olika aldersgrupperna var pa ca %:s niva statistiskt betydande. ChauffOrernas àsikter, oavsett Alder, var lika elier skiljde sig minst frâga om styrning och iiknande arbetsroreiser, korstallning, forarhyttens storiek, sikten forarhytten, bussens manoverspakar, bussens allmanna skick och gatornas och vagarnas skick. Dessa faktorer fororsakade i stort sett lika stor psykisk och fysisk arbetsstress hos chaufforer i aila aidersgrupper. Av de undersokta sardragen arbetets art hade den psykiska stressen Okat mest under de senaste tvâ tre ãren (Bud 3). Dock hade chaufforerna olika aldersgrupper olika uppfattning om hur starkt uppgifternas antal, den fysiska och psykiska stressen och mangden Overtidsarbete hade Okat eiier minskat under de senaste tvâ, tre ãren. De unga chaufforerna ansag att antalet uppgifter halilts nágoriunda konstant, de medeláiders och aidre chaufforerna a sin sida ansâg, att mängden arbetsuppgifter flagon man hade Okat. Skillnaderna var statistiskt synnerllgen markanta (F = 9.29; P < 0.001). Likasã ansag de medelalders och aidre chaufforerna mer an de unga chaufforerna att den fysiska och psykiska stressen har tulitagit under de senaste aren (F = ; P < ). De aidre chaufforerna anság att Overtidsarbetet minskat betydligt mera an vad de unga och medeiãlders chaufforerna ansag (F = 3.41; P < 0.05). Over hälften (54,5 %) av chaufforerna har varit anställda vid trafikverket tio âr eller mindre an tio ár. Vidare har over hälften (54,8 %) av chaufforerna under sin forvärvstid arbetat i nágon annan bransch an transportbranschen minst ett ár. Unga (under 34 àr) chaufforer har haft nágot annat jobb an forarjobbet i snitt fyra ár, medelãlders chaufforer (35-44 ár) medeltal i 8 àr och aidre (45 ár och aidre) chaufforer i genomsnitt 9 ãr. De populäraste arbetena var industriarbeten, som utforts av 72,3 % av chaufforerna, transport- och trafikarbeten, som 77 % av chaufforerna arbetat med och jordbruksarbeten, som nastan halften (46,7 %) av chaufforerna sysslat med. Gruv- och brytningsarbete och ekonomiska arbeten var sallsyntast. Egenskaper som krävs av en chauffor frageformularet bad man chaufforerna precisera egenskaper som ailmant sett kravs arbetet. Av chaufforen erfordras mest (procent av svarsaiternativen "synnerligen mycket" och "mycket" sammanraknade) vaksamhet (97,1 %), punktlighet (96,7 %), tjanstvliiighet (96.2 %), speciell noggrannhet (959 %), snabb reaktionsformága (95,7 %), skarp syn (95.7 0/s), formaga att komma Overens med andra mann iskor (92.8 %) och lugn (93.8 %). Nar chaufforerna satte egenskaperna prioritetsordning visade det sig, att den aura viktigaste egenska-

4 FAKTORER *1 ARBETETS MONOTONTET 2 3 KRSTALLNNGEN STYRNNG MM, ARBETSRRELSER FYSSK MYCKET LTE PSYKSK MYCKET LTE JAKTAD ARBETSTAKT OFORMAGA AlT SJALV BESTAMMA ARBETSTAKTEN SKFTARBETE OBEKVAM ARBETSTD VERTD ARBETSPLATSENS MLJö (BULLER, VBRATON, TEMPERATUR) DEN EGNA HALSAN FöRARHYTTENS STORLEK SKTEN FORARHYTTEN BUSSENS REGLAGE BUSSENS ALLMANNA SKCK GATORNAS OCH VAGARNAS SKCK VRG TRAFK PASSAGERARNAS UPPTRADANDE om Bud 2. Faktorer som förorsakar psykisk och fysisk pafrestning i forararbetet per àldersgrupp (*1= unga, 2=medeiãlders, 3=51dre). Resultaten presenteras genom medeltal och standardavvikelser av svarspoängen. Chaufförerna placerade faktorerna pa en 5-gradig skala, där 1 motsvarade svarsalternativet synnerligen mycket, nummer 2 mycket, nummer 31 flagon man, nummer 4 itet och nummer 5 mycket litet.

5 FAKTORER ANTALET UPPGFTER HAR ökat HAR MNSKAT FYSSK ANSTRANGNNG PSYKSK ANSTRANGNNG KöRSAKERHET OHALSOSAMT ARBETE MONOTONTET MANGDEN 0VERTDSARBETE om Bud 3. Förändringarna i arbetsuppgifterna under de Senaste tvã tre ãren per âldersgrupp. (*1=unga, 2=medelalders, 3=51dre). Chaufförerna placerade förändringen i arbetsuppgiften pa en 5-gradig skala, där nummer 1 matsvarade svarsalternativet har ökat mycket, nummer 2 har ökat litet, nummer 3 har bibehállits, nummer 4 har mmskat litet och nummer 5 har minskt mycket. Resultaten presenteras genom medeltal och standardavvikelser pa basen av svarspoängen. pen var snabb reaktionsformága (16.9 %), den näst viktigaste egenskapen var lugn (12.2 %), den tredje vaksamhet (11.2 %) och den fjarde viktigaste egenskapen var formãgan att komma Overens med andra människor (10.4 %) Av chaufforerna krävs minst (procent av svarsalternativen "synnerligen litet" och "litet" sammanräknade) betydande kroppskrafter (69.6 %), organisations- och planeringsformága (31.5 %), vighet (26.9 %) och fysisk uthállighet (25.1 %). Beträffande kraven pa egenskaper skiljde sig ãsikterna hos chaufforer i de olika áldersgrupperna mest i frãga cm arbetsuppgifter som kräver betydande kroppskrafter, kroppslig uthállighet, vighet, fingerfärdighet, Uthardandet av enformiga arbetsrorelser, speciell noggrannhet och gott minne. Speciellt anser de aldre chaufforerna, att forararbetet kraver betydande kroppskrafter, kroppslig uthállighet och gott minne. Srskilt enhalliga var chaufforerna i frága om faktore'r som nämndes som de viktigaste egenskaperna. Egenskaper scm krävs av chaufforer har preciserats genom medeltalet av värderingspoängen och standardavvikelser pa Bud 4. FOrarhytternas miljoegenskaper Ur korsynpunkt sett anság chaufforerna att de skadligaste arbetsmiljofaktorerna är kold, hetta, stora temperaturvaxlingar, den egna bussens buller, vibrationer mot stolen, avgaser, damm, vaderleksforhállanden och bussbelysningens bländande spegling vindrutan. Sommaren anságs vara en màngfalt bättre korsasong an vintern eller hosten. KOld, halt vaglag, snospár, snomodd pa vagytan och kullerstensgator var de centrala faktorer, som forsvãrade korforhãl landena vintertid. Unga och medelalders chaufforer anság oftare an äldre chaufforer att den egna bussens buller var skadligt. Skillnaden mellan olika áldersgrupper var statistiskt betydande (F = 7.23: P < 0001). Medelálders chaufforer anser vanligtvis att temperaturforhãl landen (dvs. hetta, kold, varmestrãlning genom fonstren, temperaturvaxlingar, luftens rorelser och luftstromningar, drag) och vibrationer mot extremiteterna och sitsen sásom betydligt mera storande an unga och äldre chaufforer. De äldre och medelálders chaufforerna Ater anser oftare an de unga chaufforerna att damm är skadligt. frága om Ovriga frãgor i anslutning till arbetsmiljon skiljde sig uppfattningarna inte särskilt mycket de olika ãldersgrupperna. Varje enskild faktors skadlighet har preciserats genom medeltalet av värderingspoangen och stand ardavvikelser (Bi d 5). FOrarhyttens genomsnittl iga bu lernivã, tern peratur och vibration met chaufforens huvud och sits ( Z-axelns riktning) har detaljerat beskrivits tabellerna 1-4. De forsta matningarna gjordes kl och de sista k Bul lermatarens A-accentuerade värden upptecknades med tic sekunders intervaller under en mlnuts tid med en halv timmes intervaller. Bullermätarens mikrofon stalldes med hjalp av ett trefotsstativ bakom chaufforens rygg vid hans vänstra Ora pa ca 30 cm:s avstand f ran chaufforens huvud. Termometerns matspets fästes forarhyttens stodkonstruktioner bakom chaufforens rygg vid hans hogra Ora pa ca 30 crn:s avstánd fran chaufforens huvud. Accelerationsdetektorn fastes pa chaufforens huvud med speciella elastiska band och pa stolen med ett sittunderlag av gummi. Forarhyttens vänstra sidofonster hols stangt under ala matningsperioder. Pa sommaren var de genomsnittliga bullernivaerna en aning hogre an pa vintern. de unga (under 40 ar) chaufforernas grupper var de genomsnittliga bullerni-

6 MYCKET LTE EGENSKAPER BETYDANDE KROPPSKRAFTER 2 3 KROPPSLG UTHALLGHET VGHET SNABBHET FNGERFARDGHET SNABB REAKTONSFöRMAGA GOD SYN UTHARBAR MONOTONA - ARBETSRöRELSER VAKSAMHET AVDELAD KONCENTRATONSFöRMAGA SARSKLD NOGGRANNHET S.J AL V SA KE RH ET LUGN GOTT MNNE FoRMAGA ATT KOMMA överens MED - ANDRA MANN SKOR SJALVSTANDGT TANKANDE ORGANSATONS- UGH PLANERNGSFöRMAGA BESLUTSFöRMAGA PUNKTLGHET TJANSTVLLGHET om Bud 4. Egenskaper som krävs foraryrket per aldersgrupp (*1=unga, 2=medeiaiders, 3=6idre). Förarna placerade egenskaperna pa en 5-gradig skala, där nummer 1 motsvarade svarsaiternativet synnerligen mycket, nummer 2 mycket, nummer 3 nãgon men, nummer 4 iite och nummer 5 nto ails. Resuitaten presenteras med medeltal och standardavvlkeiser av svarspoängen. Chaufförerna värderade vane egenskap enhigt vad arbetet allmänt sett omfattade och hur dot aiimänhet Uncles for dem.

7 MYCKET LTE MLJFAKTORER *1 DEN EGNA BUSSENS BULLER 2 3 BULLER FRAN OVRG TRAFK - PASSAGERARNAS SORL VBRATONER NOT EXTREMTETERNA VBRATONER NOT STOLEN HETTA OLD VARMESTRALNNG FRAN FONSTREN VARMESTRALNNG FRAN MOTOR STORA TEMPERATURSKLLNADER LUFTENS RORELSER OCH LUFTSTRO1viAR FRARHYTTENS FUKTGHET TORRHETSGRAD FORARHYTTEN DRAG DAMN LUFTEN AVGASER VADER BUSSBELYSNNGENS BLANDANDE SPEGLNG VNDRUTAN S. ivrg BLANDNNG BELYSNNG FRARHYTTEN TRANGSELN FORARHYTTEN om Bud 5. Miljöfaktorer som medför oiägenheler chauftörens arbete per ãldersgrupp (*1=unga, 2=medeiMders, 3=51dre). Varje miljötaktors olägenhet har betecknats med eli aritmetiskt medeital och standardavvikeise. Chaufförerna placerade miijöolägenheterna pi en 5- gradig skala, där nummer 1 motsvarade svarsaiternativet synneriigen mycket, nummer 2 mycket, nummer 3 n- gon man, nummer 4 lite och nummer 5 inte ails.

8 Tabel 1. Medeltalen av bullernivãn (dba) forarhytten pa sommaren och vintern i de olika chaufforsgrupperna under korning. C >s Matningstid sommar , vinter sommar vinter sommar cu vinter sommar vinter sommar vinter :cu CL CL sommar o 6 vinter sommar co vinter sommar vinter Tabel 2. Medeltalen av temperaturen ( C) i forarhytten pa sommaren och vintern i de olika chaufforsgrupperna under korning. > o G) -- co 0) Matningstid sommar vinter sommar vinter sommar vinter sommar vinter sommar vinter OL sommar o 6 vinter > ' 8 sommar vinter sommar vinter vâerna en aning hogre an de äldre (Over 40 ár) chaufforernas grupper. Däremot varierade inte den genomsnittliga bullerniván forarhytten nämnvärt under dagens opp (Tabel 1). Den genomsnittliga temperaturen varierade ganska mycket under de olika árstiderna och under dagen. (Tabel 2). Speciellt pa vintermorgnarna var forarhyttens temperatur lag. Mot middagen hojdes temperaturen gradvis sáväl pa sommaren som pa vintern. Sommartid pa eftermiddagarna var temperaturerna storande hoga for chaufforernas trivsel och arbetsinsatser, och under vintermorgnarna var temperaturerna for ága. de unga (under 40 ár) chaufforernas grupper var de genomsnittliga temperaturerna en aning lagre an i de äldre (over 40 ár) chaufforernas grupper. - Vi brat ionsdoserna i de unga chaufforernas sitsar (X = 6.31) var pa sommaren betydligt storre an de äldre chaufforernas vibrationsdoser (X = 5.31). Pa vintern skiljde sig nte de unga (X = 5.22) och de äldre chaufforernas (X = 5.47) sitsars vibrationsdoser särskilt mycket fran varandra. Detta berodde specleilt pa att de unga chaufforernas sitsars vibrationsdoser pa vintern

9 jämforelse med sommaren var mycket mindre och de äldre chaufförernas sitsars vibrationsdoser Ater tämligen konstanta sáväl pa sommaren som pa vintern. Vanligtvis var huvudets accelerationssignalernas värder och vibrationsdoser storre jämfort med sitsarnas (Tabell 3 och 4). Sommartid var de unga forarnas huvudvibrationsdoser (X = 7.38) storreän huvudvi brat ionsdoserna for de äldre chaufforerna (X = 6.23). Speciellt intressant var det faktum, att de äldre chaufforernas huvudvibrationscloser pa vintern var (X = 7.69) storre an pa sommaren och storre an de unga chaufforernas huvudvibrationsdo- ser (X = 7.22). Med andra ord fororsakar làga temperaturer chaufforerna pa vintern att sitta stelt med spända ryggmuskler forutom att de ger en kansla av kold. En stel och spand sittande ställning a sin sida forstärker intensiteten i lãgfrekvensvi brat ioner, scm OverfOrs fran stolen till huvudet. FOr faltmatningar indelades chaufforerna till en borjan i ár gamla och ár gamla chaufforer (Manninen 1986c). Därefter indelades chaufforerna i bagge áldersgrupper i fyra grupper pa basen av skadeverkningar av jäktad arbetstakt, buller i bussen och vibration Tabell 3. Medeltalen av accelerationssignalernas effektivvärde (rms-värde) pa sommaren och vintern de olika chaufforsgrupperna under korning. Mätn i ngst id stol huvud stol huvud stol huvud stol huvud stol huvud sommar vinter a) CL sommar vinter ' cz sommar g vinter C scm mar vinter sommar vinter CL sommar o 6 vinter sommar vinter sommar vinter Tabell 4. Medeltalen av huvudets och stolens vibrationsdoser pa sommaren och vintern de olika chaufforsgrupperna under korning. c > ). Ct stol huvud Matningstid stol huvud stol huvud stol huvud stol huvud sommar vinter sommar vinter sommar ' co vinter CL sommar vinter sommar vjnter c - sommar vinter sommar co vinter C 0 sommar vinter

10 mot stolen. Dessa uppgifter baserade Sig pa uppgifter i frageformularet. Svarsalternativen inte ails och litet frágeformularet placerades i klassen stor inte, och de övriga svarsalternativen (i nágon man, mycket, synnerligen mycket) placerades i klassen stör. Grupperna var följande 1) chaufförer som inte störs av en jaktad arbetstakt, buller eller vibration mot stolen, 2) chaufforer som inte störs av jäktad arbetstakt eller vibrationer mot stolen, men som stors av buller, 3) chaufforer, som inte stors av jäktad arbetstakt, men som störs av vibrationer mot stolen och buller och 4) chaufforer, som stors bade av jäktad arbetstakt, vibrationer mot stolen och buller. Till vane grupp horde sáledes 5 chaufforer, som representerade unga och gamla chaufforer och chaufforer som varit lange eller endast en kort tid som busschaufforer. De unga (23-40-aringarna) chaufforerna hade varit chaufforer i genomsnitt 6,8 ár, medan de äldre (41-56-ãringarna) chaufforerna hade varit chaufforer genomsnitt 17,2 ár. Resultatet av faltmatningarna presenteras i detaij pa annan plats. ChauffOrernas hälsa Over en tredjedel av chaufforerna meddelade, att de har nãgon bestãende och lãngvanig sjukdom eller nagot fel eller nágon skada. En tredjedel anság, att de var fulit arbetsfora trots sin bestáende och lángvariga sjukdom eller skada. Ryggvark, blodtryckssjukdomar el ler hogt blodtryck, muskelvärk, eksem eller hudsjukdomar var de vanligaste sjukdomarna bland chaufforerna. Nästan en tredjedel av chaufforerna meddelade, att de konstaterats ha nágon blodtryckssjukdom eller hogt blodtryck under det senaste áret eller tidigare. Nästan en femtedel av chaufforerna hade haft muskelvärk under det senaste âret eller tidigare. Fyra femtedeiar av chaufforerna (78.3 procent) hade lid it av ryggvark ofta eller ibland. Over hälften av dem som lidit av ryggvark hade varit pa sjukledighet for sina ryggbesvar. De vanligaste symptomen hos cháufforerna under det gángna áret var halsbranna och magsyrabesvar, magsmärtor, somnbesvär, trotthet och svaghet, spanningstillstând, nervositet och irritation. ChauffOrernas hälsoti lstãnd har närmare specifiserats per áldersgrupp och pa basen av psykisk stress av skiftarbetet enligt Bild 6. Bilden utvisar hur mánga sjukdomar chaufforerna i genomsnitt har i de olika grupperna. De personer, som ansãg skiftarbete vara psykiskt synnerligen pâfrestande eller pâfrestande han sammanslagits till en grupp (nummer 1) som blir psykiskt stressade av skiftarbete och Ater de, som anser skiftarbete som nágorlunda, litet eller mycket litet stressande har sammanslagits till en grupp som inte blir StreSsad av skiftar - bete (nummer 2). ntressant är att de unga och gamla chaufforerna som blir psykiskt stressade av skiftarbete i genomsnitt uppvisar ett storre antal sjukdomar an chaufforer som inte upplever skiftarbetet som psykiskt stressande. ChauffOrernas arbetsformâga frãgeformularet ombads chaufforerna placera sin nuvarande arbetsformãga pa skalan Nummer 10 pa skalan motsvarade den bästa arbetsformagan och num- STRESSAD AV SKFTARBETE NTE STRESSAD AR FSRARNAS ALDER Bild 6. Medeltal och standardavvikelser for antalet sjukdomar i grupper som bildats enligt chaufforernas alder och psykisk stress av skiftarbete. mer 0 den sämsta. Pa denna skala uppskattade 15 procent av chaufforerna sin egen nuvarande arbetsformága till talet 10. En femtedel (dvs. 20 procent) uppskattade sin arbetsformãga till siff ran 6 eller sämre. Majoriteten av chaufforerna (88 procent) anság att arbetsformagan är bäst i áldern ár. När chaufforernas arbetsformaga granskas per aldersgrupp och grupper som sammanställts pa basen av skiftarbetets fysiska páfrestning, kan det konstateras att skiftarbetets psykiska paf restfling reflekteras personernas arbetsformãga: chaufforennas arbetsformága är svagare ju àldre personen är och ju mera psykiskt stressad han är (Bild 7). w io-1 - E -1 5-f -.1 STRESSAD AV SKFTARBETE NTE STRESSAD 1111i- i it. iu_i_ AR FöRARNAS ALDER Bild 7. Medeltal och standardavvikelser av poängtalen for arbetsformãgan i grupper som bildats enhigt chaufförernas alder och psykisk stress av skiftarbete. Samverkan pa antalet sjukdomar och arbetsformagan Ur Bild 8 och 9 framgár antalet sjukdomar fororsakade och arbetsformagan granskad av den samtidiga samverkan av mánga miljofaktorer och skiftarbetets psykiska stress. Vid observationerna har man använt Sig av miljoindex. lndexet bestar av poangtal som erhàllits av primärvaniabler som matt den egna bussens buller, vibration mot stolen, temperaturforandningar och avgaser. ndexpoangen har erhallits genom att de ursprungliga var-

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring

HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring En kvinna som står och arbetar och som har vissa graviditetsbesvär har ansetts berättigad till halv graviditetspenning. Lagrum: 10 kap. 2 första stycket 1 och 4 socialförsäkringsbalken

Läs mer

Arbetsmiljön i staten år 2005

Arbetsmiljön i staten år 2005 Arbetsmiljön i staten år 2005 2006-12-19 0612-0813-33 2 Innehåll Innehåll 3 Förord 4 Arbetsmiljöundersökningen 4 Statsanställda är mycket nöjda med sitt arbete och sina arbetstider 5 Statsanställda har

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03 04 smc@profdoc.se, www.profdocwork.se Referens AP (1045) -

Läs mer

Utvärdering av hälsoundersökning på grossistföretag av chaufförer och rangerare

Utvärdering av hälsoundersökning på grossistföretag av chaufförer och rangerare Utvärdering av hälsoundersökning på grossistföretag av chaufförer och rangerare Christina Bruce NMC AB c.bruce@telia.com Handledare: Gösta Axelsson Projektarbete vid företagsläkarkursen, Sahlgrenska akademin

Läs mer

Svenska folkets träning med motionsgympa, aerobics och styrketräning

Svenska folkets träning med motionsgympa, aerobics och styrketräning Svenska folkets träning med motionsgympa, aerobics och styrketräning 1 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND... 3 2. METOD... 3 3. RESULTAT... 3 3.1 TRÄNINGSTID... 4 3.2 MOTIV TILL TRÄNING... 6 3.3 VAL AV TRÄNINGSPASS...

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Denna bildserie vänder sig till entreprenörer och förare som vill utveckla sin basmaskinför att anpassa den till ett funktionellt ekipage för

Denna bildserie vänder sig till entreprenörer och förare som vill utveckla sin basmaskinför att anpassa den till ett funktionellt ekipage för Denna bildserie vänder sig till entreprenörer och förare som vill utveckla sin basmaskinför att anpassa den till ett funktionellt ekipage för skogsbränslehantering. 1 För den som vill läsa mer kan följande

Läs mer

Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03

Läs mer

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se Sömnhjälpen www.somnhjalpen.se Sömnsvårigheter kan ge allvarliga problem i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på våra vanor och vår livsstil, samt faktorer i miljön kan vi förebygga

Läs mer

Vibrerande verktyg och maskiner

Vibrerande verktyg och maskiner Korta fakta Vibrerande verktyg och maskiner En skakande upplevelse... Vibrerande verktyg och maskiner Vibrerande verktyg innebär risk för ohälsa. Mest känt är risken för vita fingrar. Även neurologiska

Läs mer

LANTBRUKSFÖRETAGARNAS FÖRETAGSHÄLSOVÅRD

LANTBRUKSFÖRETAGARNAS FÖRETAGSHÄLSOVÅRD Arbetshälsoinstitutet LANTBRUKSFÖRETAGARNAS FÖRETAGSHÄLSOVÅRD Arbetshälsoinstitutet Centralenheten för lantbruksföretagarnas företagshälsovård MÅLSÄTTNINGEN MED FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN Förebygga arbetssjukdomar

Läs mer

Ragnar Rylander, professor emeritus

Ragnar Rylander, professor emeritus 1 Ragnar Rylander, professor emeritus Göteborgs universitet Box 414,, 405 30 Göteborg Fax: 031 825004, Tel: 031 773 3601, e-post: ragnar.rylander@envmed.gu.se Advokatfirman Åberg och Salmi Box 3095 111

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund AMM Rapport nr 23/2011 Arbets- och miljömedicin Lund Effekter på sömn och självrapporterad hälsa efter en förändring av skiftschema Björn Karlson Frida Eek Palle Ørbæk Kai Österberg Bakgrund Skiftarbete

Läs mer

Effekter av skiftarbete

Effekter av skiftarbete Skiftarbete, stress och sömn Konferens, Onsdag 2 oktober 2013, Universitetssjukhuset Örebro Göran Kecklund, Docent: Stressforskningsinstitutet Effekter av skiftarbete 25-50% ökning av risken att drabbas

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

HÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga FRÅGEFORMULÄR 2 UNGA VUXNA

HÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga FRÅGEFORMULÄR 2 UNGA VUXNA HÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga FRÅGEFORMULÄR 2 UNGA VUXNA 1 Detta frågeformulär innehåller frågor t.ex. om Era allergiska symptom och symptom i stöd- och rörelseorganen.

Läs mer

Hierarkier av hälsa. Docent Christina Björklund. Enheten för interventions- och implementeringsforskning

Hierarkier av hälsa. Docent Christina Björklund. Enheten för interventions- och implementeringsforskning Hierarkier av hälsa Docent Christina Björklund Enheten för interventions- och implementeringsforskning 2015-01-28 Namn Efternamn 1 Heart attack, eh? Boss may be cause Mr. Burnses of the world can raise

Läs mer

Bra arbetsmiljö vid datorn. arbetsgivarens ansvar

Bra arbetsmiljö vid datorn. arbetsgivarens ansvar Bra arbetsmiljö vid datorn arbetsgivarens ansvar 1 Reglerna gäller alla arbetsmiljöer 2 Se bra på skärmen fritt från flimmer tydliga tecken bra kontrast 3 Styr utan värk 4 Syna belysningen 5 Anpassa arbetsplatsen

Läs mer

Arbetstidslagen, hälsa och säkerhet

Arbetstidslagen, hälsa och säkerhet Arbetstidslagen, hälsa och säkerhet Hur ska man förhålla sig till bestämmelserna om dygnsvila och arbetstidens längd? Göran Kecklund, Fil Dr Syfte med arbetstidslagen Att ge ett skydd mot alltför stora

Läs mer

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder 1 Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder Det finns ett antal olika

Läs mer

HÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga FRÅGEFORMULÄR 2

HÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga FRÅGEFORMULÄR 2 HÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga FRÅGEFORMULÄR 2 1 Detta frågeformulär innehåller frågor om Era symptom i andningsorganen, andnöd, smärtor i bröstet, allergiska symptom

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Undersökning om arbetsförhållanden 2013

Undersökning om arbetsförhållanden 2013 Arbetsmarknaden 0 Undersökning om arbetsförhållanden 0 Unga upplever allt oftare åldersdiskriminering i arbetet Unga upplever allt oftare åldersdiskriminering i arbetet De preliminära resultaten från Statistikcentralens

Läs mer

Checklista för en god arbetsmiljö. Denna checklista har utarbetats av Folksam Skadeförsäkring i samarbete med övervakande arbetarskyddsmyndigheter.

Checklista för en god arbetsmiljö. Denna checklista har utarbetats av Folksam Skadeförsäkring i samarbete med övervakande arbetarskyddsmyndigheter. Checklista för en god arbetsmiljö Denna checklista har utarbetats av Folksam Skadeförsäkring i sam med övervakande arbetarskyddsmyndigheter. 1 Checklista för en god arbetsmiljö En god arbetsmiljö finns

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

KORT INSTRUKTION AV AD-HOC MODUL OM ARBETSTID OCH ARBETETS ORGANISATIN

KORT INSTRUKTION AV AD-HOC MODUL OM ARBETSTID OCH ARBETETS ORGANISATIN Bilaga 4 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(1) KORT INSTRUKTION AV AD-HOC MODUL OM ARBETSTID OCH ARBETETS ORGANISATIN De personer som denna modul åsyftar att titta på är i första hand de som är anställda. Och

Läs mer

17.1.2011. Hälsoundersökningar och hälsokontroller som arbetsgivaren förutsatt och undersökningar som föreskrivits av läkare

17.1.2011. Hälsoundersökningar och hälsokontroller som arbetsgivaren förutsatt och undersökningar som föreskrivits av läkare Kommunala arbetsmarknadsverket 1 (6) Hälsoundersökningar och hälsokontroller som arbetsgivaren förutsatt och undersökningar som föreskrivits av läkare Som arbetstid räknas enligt 4 mom. 1 i AKTA:s arbetstidskapitel

Läs mer

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att man ska undersöka om det finns risker på jobbet. De anställda ska inte

Läs mer

Vi behöver bilen MRF BIL Sweden 18-84 år förhållande till bilen svenska folket

Vi behöver bilen MRF BIL Sweden 18-84 år förhållande till bilen svenska folket SVENSKAR OM BILEN Svenskar om bilen Att vi som bor i Sverige behöver bilen, det är ett faktum. Vi behöver bilen för att klara av vårt livspussel och för att kunna sköta våra arbeten. Vi använder den i

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

MOTION KÄNNS BRA. effekter, men förvänta dig inga mirakel. Effekterna av motionen märks så småningom. 2 Ledvänlig motion

MOTION KÄNNS BRA. effekter, men förvänta dig inga mirakel. Effekterna av motionen märks så småningom. 2 Ledvänlig motion Ledvänlig motion MOTION KÄNNS BRA Människan är skapad för att röra på sig. Även om psoriasis ofta medför många olika ledsymptom, såsom stelhet och smärta i lederna, så kan och bör man ändå motionera. Anpassa

Läs mer

För busspersonal. I denna broschyr presenteras löne- och andra avtalsvillkor i korthet. Kollektivavtalet gäller 1.2.2014 31.1.2017.

För busspersonal. I denna broschyr presenteras löne- och andra avtalsvillkor i korthet. Kollektivavtalet gäller 1.2.2014 31.1.2017. För busspersonal 2015 I denna broschyr presenteras löne- och andra avtalsvillkor i korthet. Kollektivavtalet gäller 1.2.2014 31.1.2017. Ordinarie arbetstid Den ordinarie arbetstiden är 80 timmar under

Läs mer

Ergonomi. Ola Bergengren Fystränare SS04 och AIK Fotboll

Ergonomi. Ola Bergengren Fystränare SS04 och AIK Fotboll Ergonomi Ola Bergengren Fystränare SS04 och AIK Fotboll Ergonomi Samspelet mellan människa, arbetsuppgifter och den omgivande miljön Anatomi Läran om kroppens uppbyggnad, utseende och funktion Skelettet

Läs mer

Arbetstid & hälsa risker och lösningar

Arbetstid & hälsa risker och lösningar Arbetstid & hälsa risker och lösningar Författare; Göran Kecklund Att arbeta skift och natt innebär stora påfrestningar på hälsan, ökar risken för arbetsskador och felbehandlingar i vården. Skift och nattarbete

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

Personlig ergonomi OH-Serie

Personlig ergonomi OH-Serie Personlig ergonomi OH-Serie Olika kroppsmått. Stående arbete Kvinnan är 159 cm. Mannen är 199 cm. 95% av kvinnorna är längre än kvinnan på bilden. 95% männen är kortare än mannen på bilden. Hon har bordet

Läs mer

Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ!

Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ! Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ! Till huvuduppgifterna i hälsoarbetet idag hör att främja en fysiskt aktiv livsstil. Resurserna är begränsade, varför det är viktigt att lägga de knappa medel

Läs mer

Upplevt inomhusklimat ELIB-studien. Symtom och byggnadsålder- ELIB-studien. ELIB study 1991-1992 (domestic buildings)

Upplevt inomhusklimat ELIB-studien. Symtom och byggnadsålder- ELIB-studien. ELIB study 1991-1992 (domestic buildings) ELIB study 19911992 (domestic buildings) Upplevt inomhusklimat ELIBstudien Ofta torr luft Ofta hög rumstemperatur 22 6, 18 5,5 16 5, 14 4,5 12 4, 8 3,5 Ofta instängd "dålig" luft Ofta obehaglig lukt 13,

Läs mer

Pain Relief Experts. Dr. Michael Ho. Bruksanvisning

Pain Relief Experts. Dr. Michael Ho. Bruksanvisning Pain Relief Experts Dr. Michael Ho Bruksanvisning Innehåll Meddelande från doktor Michael Ho Vem kan använda produkten? 2 3 Olika funktioner För perfekt stöd och komfort För perfekt ryggmassage För perfekt

Läs mer

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil ForMare 2015 Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil Stress En situation där kraven och utmaningarna är större än resurserna Nästan vilken som helst positiv eller negativ förändring kan

Läs mer

- - Var har Du tidigare bott i Ditt liv (gäller alltså inte nuvarande bostadsort)? Du kan ange flera alternativ på varje rad.

- - Var har Du tidigare bott i Ditt liv (gäller alltså inte nuvarande bostadsort)? Du kan ange flera alternativ på varje rad. Kodnummer (ifylles av YMK) Bakgrundsdata Fråga 1. Vilket år är Du född? 1 9 Fråga 2. Är Du kvinna eller man? Kvinna Man Fråga 3. Vilket datum fyller Du i enkäten? 2 0 0 - - år månad dag Uppväxtförhållanden

Läs mer

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Ryggkirurgi / Ortoped Bästa Patient Inför Ditt besök på grund av rygg- och/eller nackbesvär ber vi Dig fylla i frågeformuläret så noggrant som möjligt Det här formuläret

Läs mer

Norrbotten. Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten

Norrbotten. Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten Norrbotten Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten Personnummer:... Blodtryck:... Längd:... BMI:... Vikt:... Midjemått:... Bakgrund 1. Är du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 2. Vilken kommun bor du i? 1

Läs mer

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering Patientenkät Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering Vi följer upp vården för att vara säkra på att Du får en vård med hög kvalitet. För att kunna göra det på bästa sätt

Läs mer

Arbetsmiljöundersökning

Arbetsmiljöundersökning Arbetsmiljöundersökning 1 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Uppdraget 4 Bakgrund och syfte 4 Undersöknings omfattning och gomförande 4 Svarsfrekvs och bortfall 4 Resultatet av datainsamling 4 Jämförelser Resultat

Läs mer

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU.

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Sammanställning av Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Publikation 2009:3, utgiven av Arbetsförmedlingen och

Läs mer

Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Winmar AB Träffgatan 4, 136 44 Handen Tel: 08-120 244 00 info@winmar.se, www.winmar.se 2010 (9)

Läs mer

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen

Läs mer

Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods.

Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods. Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods. Arbetsmiljölagen: Ansvaret för arbetsmiljön åvilar i första hand arbetsgivaren som

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

BMG 4907. Svensk bruksanvisning

BMG 4907. Svensk bruksanvisning BMG 4907 Svensk bruksanvisning Generella säkerhets instruktioner - Läs bruksanvisningen noggrannt innan produkten används. Spara dessutom bruksanvisningen för framtida bruk och behåll garanti sedeln (warranty),

Läs mer

Lokförares reaktioner på dödsolyckor på spåret

Lokförares reaktioner på dödsolyckor på spåret Lokförares reaktioner på dödsolyckor på spåret Det är inte ovanligt att lokförare drabbas av långvariga psykiska symtom efter att ha varit med om en dödsolycka på spåret. Effekterna kan ibland vara svåra

Läs mer

Övningsguide. Korrekt och felaktigt sätt att sitta.

Övningsguide. Korrekt och felaktigt sätt att sitta. Övningsguide Hur vi mår i våra muskler och leder beror till stor del på vår livsstil men är också åldersrelaterat. Det bästa du kan göra är att skapa ökad balans i kroppen med förebyggande träning. Faktorer

Läs mer

Inledning Fikarapporten 2013

Inledning Fikarapporten 2013 Fikarapporten 2013 Inledning Fikarapporten 2013 Det är den lilla pausen från alla måsten, chansen att mötas och umgås på riktigt, stunden då vi delar allt från drömmar och hemligheter till skvaller och

Läs mer

ARBETSKRAFTSUNDERSÖKNINGENS AD HOC-UNDERSÖKNING 2013: ARBETSPLATSOLYCKOR OCH ARBETSRELATERADE SJUKDOMAR

ARBETSKRAFTSUNDERSÖKNINGENS AD HOC-UNDERSÖKNING 2013: ARBETSPLATSOLYCKOR OCH ARBETSRELATERADE SJUKDOMAR ARBETSKRAFTSUNDERSÖKNINGENS AD HOC-UNDERSÖKNING 2013: ARBETSPLATSOLYCKOR OCH ARBETSRELATERADE SJUKDOMAR Målgrupp: 5. rotationsgruppens sysselsatta och personer som tidigare arbetat (KA1=1 eller KA2=1 eller

Läs mer

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23)

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23) UPPVÄRMNINGSSTRETCH Stretchövningarna i det här kapitlet värmer upp dina leder och muskler på minsta möjliga tid. Om du arbetar dig igenom programmet tillför du energi till kroppen och kommer igång på

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1 Bilaga 1 Sammanfattning av sjukgymnastiska interventioner vid akutomhändertagande för patienter med whiplashrelaterade besvär. 1. Första besöket inom 10 dagar efter skadetillfället. Bilaga 2 - Kontrollera

Läs mer

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 2014:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 Arbetslinjen till

Läs mer

Enkätfrågor skolor och förskolor

Enkätfrågor skolor och förskolor Enkätfrågor skolor och förskolor Kjell Andersson Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro INOMHUSKLIMAT Arbetsmiljö - Skolor 1-6 NORDISK VERSION MM 040 NA Sp1 Datum år mån dag

Läs mer

20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten

20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten 20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten har ökat. Allt oönskat ljud kallas för buller. Det

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 14 oktober 2013 708/2013 Statsrådets förordning om principerna för god företagshälsovårdspraxis, företagshälsovårdens innehåll samt den utbildning

Läs mer

Gävle kommun. Medarbetarundersökning 2011

Gävle kommun. Medarbetarundersökning 2011 Gävle kommun Medarbetarundersökning 2011 Innehållsförteckning BEGREPPSFÖRKLARING 3 TOLKNINGSMALL FÖR STAPLAR 4 ELVA FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN OCH PRESTATIONSNIVÅ 4 BESKRIVNING AV FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN 5 ARBETSRELATERAD

Läs mer

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR FÖRORD Parterna inom stål- och metallindustrin har en lång tradition i samarbetet på arbetsmiljöområdet.

Läs mer

Misstanke om en olaglig uppsägning av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker: Vilken myndighet är behörig?

Misstanke om en olaglig uppsägning av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker: Vilken myndighet är behörig? VANLIGA FRÅGOR OM SAMARBETSLAGEN Misstanke om en olaglig uppsägning av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker: Vilken myndighet är behörig? Frågan gäller tillämpning av arbetsavtalslagen och hör till

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

Resultat av enkätundersökning

Resultat av enkätundersökning En undersökning bland resenärer på utbildningslinjen genomfördes i november 2012 genom en pappersenkät med nio frågor. Enkäten gavs ut både på svenska och engelska. Enkäten distribuerades till resenärer

Läs mer

Buller i miljön, hjärt-kärlsjukdom och påverkan på foster

Buller i miljön, hjärt-kärlsjukdom och påverkan på foster Buller i miljön, hjärt-kärlsjukdom och påverkan på foster Jenny Selander Forskare (post doc) MSc, PhD Arbetsmedicinska enheten Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Jenny.Selander@ki.se Disposition

Läs mer

Arbetsmiljörutiner i byggprojekt

Arbetsmiljörutiner i byggprojekt www.byggledarskap.se Arbetsmiljörutiner i byggprojekt 1(5) Arbetsmiljörutiner i byggprojekt Arbetsmiljöarbetet i ett byggprojekt styrs via lagstiftning och de arbetsmiljöregler som tas fram av Arbetsmiljöverket.

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

HÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga FRÅGEFORMULAR 3 UNGA VUXNA

HÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga FRÅGEFORMULAR 3 UNGA VUXNA HÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga FRÅGEFORMULAR 3 UNGA VUXNA Ändamålet med detta frågeformulär är att få ännu mer information om Er hälsa och Ert välbefinnande. Vi ber

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

Aktiv avspänning eller avspänd aktivitet. Introduktion. Syfte. Dramapedagogik. Stress

Aktiv avspänning eller avspänd aktivitet. Introduktion. Syfte. Dramapedagogik. Stress Aktiv avspänning eller avspänd aktivitet en pilot studie Charlotta Korths-Aspegren & Anna Sigrell Här har vi gjort en sammanfattning utav vår B- uppsats Hälsopuls- aktiv avspänning eller avspänd aktivitet

Läs mer

Tips från forskaren Arbete

Tips från forskaren Arbete Tips från forskaren Arbete Stressforskningsinstitutet Arbete Här listas forskarnas tips kring förbättrad arbetsmiljö och hur man kan handskas med ovanliga arbetstider. Att tänka på vid skiftarbete Forskare

Läs mer

EXEMPELTEXTER SKRIVA D

EXEMPELTEXTER SKRIVA D EXEMPELTEXTER SKRIVA D Beskriv Må bra (s. 13) En god hälsa är viktig. Om man vill ha ett långt och bra liv, måste man ta hand om både kropp och själ. Jag försöker äta rätt för att må bra. Jag väljer ofta

Läs mer

Center for Vibration Comfort. www.cvk.se

Center for Vibration Comfort. www.cvk.se Center for Vibration Comfort www.cvk.se Center for Vibration Comfort Verklig miljö Test miljö Vibrationsmätning på människor Vibrationsmätning på material Helkroppsoch Hand-arm Vibrationer Direktiv 2002/44/EG

Läs mer

Fyra tips till arbetsgivare för att hjälpa sina medarbetare till mindre stress och bättre sömn

Fyra tips till arbetsgivare för att hjälpa sina medarbetare till mindre stress och bättre sömn Pressmeddelande 2011-08-10 Kvinnor sover sämre än män i Stockholms län Kvinnliga anställda har generellt sett svårare att sova än sina manliga kollegor. Hela 29 procent av kvinnorna i Stockholms län sover

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Folkhälsonämndsområdena i Västerbotten, övriga Norrland och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa

Läs mer

Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig!

Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig! Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig! 1 Vår kropp är gjord för att vara i rörelse. Kroppen behöver användas för att hållas i form! Den fysiskt inaktiva livsstil som

Läs mer

Utrymme för vård och omsorgsarbete

Utrymme för vård och omsorgsarbete Utrymme för vård och omsorgsarbete Arbetsutrymme Arbetsutrymme Utrymme som behövs för hjälpmedel. Utrymme som behövs för hjälpmedel. DET ÄR VIKTIGT att det finns tillräckligt med plats för vårdarbete.

Läs mer

Trafiksäkerhet en arbetsmiljöfråga. 2009-01-27 Ditriktet i Malmö

Trafiksäkerhet en arbetsmiljöfråga. 2009-01-27 Ditriktet i Malmö Trafiksäkerhet en arbetsmiljöfråga 1 Vi arbetar för att minska riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetslivet och att förbättra arbetsmiljön ur ett helhetsperspektiv. 2 Arbetsmiljöverkets avdelning för

Läs mer

Manual FUJI Cyber Relax

Manual FUJI Cyber Relax 0 Manual FUJI Cyber Relax Helkroppsmassage Hela kroppen masseras i etapper under totalt 15 minuter. Ryggen masseras med en mekanisk 3D teknik plus luftkuddar som pressar på sidorna vilket ger en behaglig

Läs mer

00 Y16. Ergonomi - Målare. Prevention och praktisk ergonomi genom Galaxen www.galaxenbygg.se. Förutsättningar. Genomförande AFC.

00 Y16. Ergonomi - Målare. Prevention och praktisk ergonomi genom Galaxen www.galaxenbygg.se. Förutsättningar. Genomförande AFC. 00 Y16 AFC.364 Ergonomi - Målare Prevention och praktisk ergonomi genom Galaxen www.galaxenbygg.se Förutsättningar Genomförande Denna arbetsinstruktion är utformad för att användas vid detaljplanering

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

Tack för att ni har valt Cyber Relax massagestol AS 888.

Tack för att ni har valt Cyber Relax massagestol AS 888. Tack för att ni har valt Cyber Relax massagestol AS 888. Detta är en kort presentation och en guide för att snabbt komma igång. Konsultera alltid den kompletta engelska manualen för tillverkarens råd och

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Be-Ge 9080 24h HD KLG

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Be-Ge 9080 24h HD KLG INNEHÅLLSFÖRTECKNING Be-Ge 300 24h (3 sidor) Be-Ge 852 24h (3 sidor) Be-Ge 9080 24h HD KLG (3 sidor) Be-Ge 800 24h (3 sidor) Be-Ge är en familjeägd företagsgrupp med verksamhet i Sverige, Danmark, England

Läs mer

Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3

Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3 Energibesparing och hållbara transporter Stödpapper 3 Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3 Hållbara transporter är snabba och flexibla Nästan hälften av alla bilresor i Europa är kortare

Läs mer

Vibration Exposures. Risks of Occupational. Supplement 3 to Annex 1 of Final Technical Report. January 2003 to December 2006

Vibration Exposures. Risks of Occupational. Supplement 3 to Annex 1 of Final Technical Report. January 2003 to December 2006 Risks of Occupational Vibration Exposures Risks of Occupational Vibration Exposures FP5 Project No. QLK4-00-0650 January 00 to December 006 Supplement to Annex of Final Technical Report Title: Authors:

Läs mer

Stavgång. Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se

Stavgång. Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se Stavgång Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se Produktion: blomill.se Tryckning: Prinfo Vårgårda Tryckeri AB 2007 Stavgång Stavgång är

Läs mer

Resenärer ger förslag till bättre kollektivtrafik

Resenärer ger förslag till bättre kollektivtrafik Resenärer ger förslag till bättre kollektivtrafik 1 av 5 resenärer tycker att det är svårt att förstå vilken biljett de behöver och hur de ska köpa biljetterna. Hälften av resenärerna anser att meddelanden

Läs mer