HJÄRT- KÄRLSJUKDOMAR. Program för Landstinget i Uppsala län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HJÄRT- KÄRLSJUKDOMAR. Program för Landstinget i Uppsala län"

Transkript

1 HJÄRT- KÄRLSJUKDOMAR Program för Landstinget i Uppsala län Antaget av landstingsfullmäktige den 22 april 2003

2

3 Missiv till program om hjärt-kärlsjukdomar Antaget av landstingsfullmäktige den 22 april 2003 Bakgrund Landstingsstyrelsen beslöt den 18 december 2000 att inleda ett arbete med att ta fram program för olika diagnosgrupper. Syftet är att programmen ska kunna tjäna som prioriteringsunderlag vid politiska beslut rörande olika patientgrupper. Prioriteringarna underlättas av den kunskapsuppbyggnad som programarbetena ger. Programmen ska dessutom bidra till att utveckla dialogen mellan politiker, medicinskt verksamhetsansvariga och allmänheten. Arbetet med att ta fram program kommer att pågå under flera år. Målet är att 75 procent av landstingets verksamhet ska vara täckt av program, vilket innebär cirka femton olika program. Tre program, Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar, Psykisk ohälsa hos vuxna och Stroke är klara och har godkänts av landstingsfullmäktige. Landstingsstyrelsen uppdrog åt en förtroendemannagrupp bestående av Agneta Kyller (s), ordförande, och ledamöterna Ewy Maria Anderson(kd), Erik Forss (fp), Pernilla Lingford Hultin(s), Ulla Löjdquist(m) och Torsten Sjöström(v) att ta fram ett program om hjärt-kärlsjukdomar. Bo Lindberg, tidigare chefläkare, har deltagit som medicinsk rådgivare. Deltagare från landstingets kansli har varit tf. beställarchef Cajse-Marie Lindquist samt utredare Kerstin Rollman, som tjänstgjort som gruppens sekreterare. Hjärt-kärlgruppens arbete Programgruppen inledde sitt arbete i februari 2002 med att inhämta kunskap inom området. Genom föreläsningar, möten och hearingar med företrädare för såväl professionerna som patientföreningar, har gruppens ledamöter kunnat bilda sig en uppfattning om hjärt-kärlsjukdom och dess följder. Genom att ta del av nationella riktlinjer, utrednings- och forskningsrapporter samt skriftlig information från Hjärt-lungsjukas förening, har gruppen inhämtat ytterligare kunskap. Med detta som grund lämnas förslag till program och åtgärder. Mål Det övergripande målet för programarbetet är att hela befolkningens registrerade sjukdom och självupplevda hälsa 1 ska mätbart förbättras varje år. Målet kan uppnås genom att följande delmål uppfylls. - Antalet förlorade levnadsår 2 jämfört med tidigare och med landet som helhet minskar. - Hälsoläget för grupper som i högre grad än andra insjuknar i hjärt- kärlsjukdom, ska förbättras så att de skillnader som finns idag utjämnas. 1 Enligt diagnosregister och befolkningsenkäter. 2 Det antal år en avliden hade kvar till medellivslängden. 1

4 - Vårdkvalitén i omhändertagande och behandling förbättras genom att kvinnors och mäns olikartade symtom och problem uppmärksammas. - Hälsoläget i de länsdelar där befolkningen är mest drabbad ska förbättras så att skillnader som finns idag jämfört med andra länsdelar utjämnas. - Antalet sjukskrivningar och förtidspensioneringar på grund av hjärt-kärlsjukdomar ska minska. - Patienterna ska få förbättrad livskvalitet trots hjärt-kärlsjukdom. - Patienternas tillfredställelse med hjärtkärlsjukvården i länet ska öka. Förslag till åtgärder Som ett led i att nå de långsiktiga målen föreslår programgruppen följande åtgärder utan inbördes prioritering. Folkhälsoarbete Landstinget ska arbeta för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. För att uppnå detta måste hälso- och sjukvården arbeta aktivt för att främja hälsa och minska sjukdom. Den proposition som regeringen lagt fram ålägger landstingen att omorientera hälso- och sjukvården så den blir mer hälsofrämjande. Det kräver att landstingen tar fram egna planer för hälsofrämjande och förebyggande arbete. Under år 2003 ska landstinget arbeta med en sådan plan, som bygger på den länsgemensamma folkhälsopolicyn. Planen ska tas fram i samarbete med representanter för landstingets olika verksamheter. Den ska sedan ligga till grund för konkreta åtgärder, där hälso- och sjukvården, tandvården, länets kommuner och frivilligorganisationer deltar. Alla verksamheter har ansvar att bedriva folkhälsoarbete. Arbetet ska genomföras såväl på ledningsnivå som i direkt kontakt med patienter och vårdtagare. För att systematisera folkhälsoarbetet ska det finnas tydliga och utvärderingsbara mål. Programgruppen understryker att de viktigaste riskfaktorerna som rökning och tobaksbruk, hög alkoholkonsumtion, ohälsosamma kostvanor, övervikt, stress och brist på fysisk aktivitet särskilt ska uppmärksammas. Utnyttjande av befintlig kunskap I nationella dataregister registreras kontinuerligt uppgifter om sjukdom, behandling och rehabilitering. Registren kan användas vid utvecklingsarbete med avsikt att höja kvaliteten i vården. Epidemiologiska register kan användas för att närmare studera riskfaktorer för insjuknande och förändringar i sjuklighet. Koppling mellan olika register, såsom epidemiologiska register och dödsorsaksregistret, möjliggör långtidsuppföljning. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) granskar medicinska nyheter, existerande rutiner och praxis inom hälso- och sjukvården och sammanställer resultaten. Alla som arbetar inom hälso- och sjukvården ansvarar därefter för att resultaten tillämpas. Programgruppen föreslår att resultaten från register och rapporter används som underlag vid prioriteringar, beställningar och uppföljning av hälso- och sjukvård. 2

5 Hjärtsviktmottagningars betydelse Patienter med hjärtsvikt har stort behov av kontinuitet i vården och de kan behöva täta kontakter med kompetent personal. Dessa patienter kan med fördel tas om hand på särskilda hjärtsviktsmottagningar med specialutbildade sjuksköterskor, som samarbetar mycket nära med patientens läkare. För att kunna erbjuda personer med hjärtsvikt likvärdig vård föreslår programgruppen att ytterligare vårdcentraler öppnar hjärtsviktsmottagningar. Dessa ska då även kunna erbjuda vård till patienter från andra vårdcentraler eftersom patientunderlaget är för litet för att motivera att varje vårdcentral har sin egen hjärtsviktsmottagning. Informationsspridning Patientföreningarna är positiva till att Internet används för hälsoinformation och information om sjukdomar. Interaktiv 3 databaserad utbildning har även visat sig vara användbar för att öka hjärtsjuka personers kunskap om hjärtsjukdom och därmed bidragit till förbättrad och förhöjd livskvalitet. Programgruppen föreslår därför att länets innevånare ska kunna erhålla hälsoinformation och information om sjukdomar på traditionellt sätt men dessutom upplysas om möjligheten till kvalitativ information och utbildning via Internet och med hjälp av datorbaserade metoder. Utbildning i hjärtlungräddning Landstingets anställda genomgår regelbunden utbildning/fortbildning i hjärt-lungräddning. Programgruppen anser att även kommunernas personal bör få sådan utbildning då det skulle medföra att personer som drabbas av hjärtstopp exempelvis inom vård och omsorg får förbättrade chanser till överlevnad. Brukar- och anhörigföreningar Brukar- och anhörigföreningar är viktiga resurser och samarbetspartners. För personer med hjärt-kärlsjukdom spelar föreningen för hjärtlungsjuka en viktig roll. Föreningen tar vid där sjukvården slutar eftersom den rehabilitering som sjukhusen erbjuder inte är tillräcklig. Det största bekymret för föreningen är att det är svårt och kostsamt att få tag på lämpliga lokaler för olika typer av gymnastik och bassängträning. Programgruppen föreslår att landstinget intensifierar sina kontakter med hjärt-lungsjukas förening liksom med andra berörda brukar- och anhörigföreningar. Samarbetet bör ske på olika nivåer, mellan olika föreningar och med öppenhet för nya samverkansformer. För att underlätta för föreningarnas verksamhet föreslås att landstinget ser över möjligheten för föreningar att kunna nyttja landstingets lokaler. Programgruppen understryker vikten av att det av landstingsfullmäktige godkända programmet kommer till användning då beslut ska fattas om framtida prioriteringar och inriktningar. 3 Samspel mellan människa och dator 3

6 Förslag till beslut Programgruppen föreslår att landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige att att att att anta programmet om hjärt-kärlsjukdomar uppdra åt hälso- och sjukvårdsstyrelsen att i samband med tecknande av vårdöverenskommelser och avtal med privata vårdgivare beakta programmet uppdra åt hälso- och sjukvårdsstyrelsen att i samråd med länets kommuner ta initiativ till konkreta åtgärder inom programområdet uppdra till hälso- och sjukvårdsstyrelsen att ett år efter antagandet av programmet genomföra en uppföljning samt lämna en redovisning av densamma till landstingsfullmäktige Agneta Kyller (s) Ordförande programgruppen hjärt-kärlsjukdomar 4

7 Förord Landstinget i Uppsala län fattade år 2000 beslut om att ta fram ett antal medicinska program inom viktiga vårdområden. Genom framtagande av medicinska program skapas bl.a. förutsättningar för mer likvärdig vård i länet, ett stärkande av medborgarnas medverkan, ett bättre underlag för prioritering och fördelning av resurser liksom ökad samverkan med andra inom vårdområdet. De medicinska programmen ger underlag för landstingsfullmäktiges beslut om övergripande riktlinjer i landstingsplanen och om uppdrag till beställare och utförare. Programgruppen ska ansvara för att inom det specifika programområdet lyfta fram patienters och anhörigas/närståendes perspektiv på ohälsa och vård. Hjärtkärlsjukdomar är en av de sjukdomsgrupper för vilket ett program ska utarbetas. Förtroendevalda som arbetat med programarbetet har varit Agneta Kyller (s) ordförande, Ewy Maria Anderson(kd), Erik Forss (fp), Pernilla Lingford Hultin(s), Ulla Löjdquist(m) och Torsten Sjöström(v). Vidare har Cajse-Marie Lindquist, tf. beställarchef, Bo Lindberg, tidigare chefläkare och Kerstin Rollman, utredare på beställarenheten och gruppens sekreterare, deltagit i gruppen. Gruppen inledde sitt arbete i februari 2002 med att inhämta kunskap inom området. Genom föreläsningar, möten och hearingar med företrädare för såväl professionerna som patientföreningar, har gruppens ledamöter kunnat bilda sig en uppfattning om hjärt-kärlsjukdom och dess följder. Genom att ta del av nationella riktlinjer, utrednings- och forskningsrapporter samt skriftlig information från Hjärt-lungsjukas förening, har gruppen inhämtat ytterligare kunskap. Gruppen kommer att i ett särskilt missiv lämna ett antal förslag till åtgärder. Agneta Kyller (s) Ordförande programgruppen Hjärt-kärlsjukdomar 1

8 Innehåll 1. Sammanfattning 5 2. Inledning Syftet med programarbetet Mål Etiska principer Information och kunskap 9 3. Hjärt-kärlsjukdom - en introduktion Förekomst i landet och länet Ålder och könsfördelning Behandling av hjärt-kärlsjukdom 15 Thoraxkirurgisk behandling 16 Behandling med ballongvidgning 17 Behandling av rytmrubbningar 20 Behandling av sjukdomar i perifera kärl 20 Behandling med läkemedel Hjärt-kärlsjukvård i länet Kostnader för hjärt-kärlsjukvård Läkemedelskostnader Kvalitetssystem för hjärt-kärlsjukvård 26 Evidensbaserad sjukvård och kostnadseffektivitet. 26 2

9 4 Folkhälsoarbete Övergripande landstingsinsatser Hälsofrämjande sjukhus Förebyggande av sjukdom genom befolkningsinriktade program Rökning och tobaksbruk Kost och övervikt Alkohol Brist på fysisk aktivitet Stress 34 Depression Hälso- och sjukvårdsinsatser vid hjärt-kärlsjukdom Omhändertagande före sjukhusvård Omhändertagande på sjukhus 38 Prioriteringar inom hjärt-kärlsjukvården Vård efter utskrivning från sjukhus Förebyggande åtgärder inom primärvården Försäkringskassans insatser Kunskap och kompetens Personal Patienter och anhöriga/närstående 43 Information 43 Patientföreningar 44 Tre hjärtan - utmärkelse från Hjärt- och lungsjukas riksförbund Forskning och utveckling 46 Ordlista 47 Litteraturförslag och webbadresser för den som vill veta mer 52 3

10 4

11 1. Sammanfattning Landstinget i Uppsala län fattade år 2000 beslut om att ta fram medicinska program inom viktiga områden, bland annat för hjärt-kärlsjukdom. Programmen ska utgöra underlag för landstingsfullmäktiges beslut om riktlinjer i landstingsplanen och om uppdrag till beställare och utförare. Hjärtkärlssjukdomarna är en av de sjukdomsgrupper som svarar för störst andel av sjukvårdskostnaderna. Trots att dödligheten har minskat på senare år är dessa sjukdomar fortfarande vår vanligaste dödsorsak. De vanligaste hjärt-kärlsjukdomarna är högt blodtryck, hjärtinfarkt, hjärtsvikt, rytmrubbningar, kallbrand i benen och stroke. De beror oftast på åderförkalkning som ger förträngningar i hjärtats kranskärl och i pulsådrorna till ben, hjärna och njurar. Symptomen skiljer sig mellan kvinnor och män. Kvinnor får besvär omkring tio år senare än män. Bland hjärt-kärlsjukdomarna är akut hjärtinfarkt den vanligaste dödsorsaken hos män, medan kvinnor oftare avlider beroende på annan hjärtsjukdom eller kärlsjukdom i hjärnan. Andelen kvinnor med perifer kärlsjukdom har ökat de senaste tio åren, sannolikt beroende på ändrade rökvanor. I en befolkningsenkät år 2000 uppgav fyra procent av befolkningen i Uppsala län att de hade hjärt-kärlsjukdom. Landstinget ska stödja en jämlik hälsoutveckling. Det pågår en mängd hälsofrämjande och förebyggande insatser på individ-, grupp- och befolkningsnivå men folkhälsoarbetet behöver tydligare integreras och utvecklas i nära samarbete med hälso- och sjukvården och med kommunerna. Risken att utveckla hjärt-kärlsjukdom ökar hos personer som röker, har hög alkoholkon- 5

12 sumtion, högt blodtryck, höga blodfetter, ohälsosamma kostvanor och som är för lite fysiskt aktiva. Bland vuxna svenskar lider idag ungefär tio procent av fetma, som av WHO klassificeras som en sjukdom med epidemiska proportioner i världen. Skälet till den snabba ökningen av fetma torde vara såväl minskande fysisk aktivitet som olämpliga kostvanor. För att motverka utveckling av fetma, diabetes och hjärtkärlsjukdom måste det förebyggande arbetet skärpas och börja i tidig ålder. Barnavårds-, mödravårds- och familjecentraler likväl som förskola, skola och frivilligorganisationer bör användas i det arbetet. Kompetensen hos den personal som arbetar med hjärt-kärlsjukvård hävdar sig väl även internationellt. Programgruppen vill betona vikten av en fungerande kommunikation och ett ömsesidigt förtroende mellan sluten och öppen vård. Gruppen anser också att patienter med hjärtsvikt med fördel kan följs upp på särskilda hjärtsviktmottagningar. För att uppnå det målet bör flera husläkarmottagningar samarbeta om en hjärtsviktsmottagning. Patientföreningar har en viktig funktion att fylla och utgör ett bra komplement till hälso- och sjukvården. De är positiva till att Internet används för hälsoinformation och information om sjukdomar. Hjärt- och lungsjukas riksförbund har genomfört en granskning av hjärt-kärlsjukvården i landet vilket bidragit till en kvalitetshöjning. Forskning och utveckling inom vården är intensiv. Nya, effektiva men ibland dyra metoder introduceras ständigt. För att vården ska bli kostnadseffektiv bör SBU:s 1 utvärderingar och evidensbaserade metoder systematiskt användas i vården och resultaten från nationella kvalitetsregister beaktas vid prioriteringar och framtagande av vårdprogram. Socialstyrelsens nationella riktlinjer för omhändertagande av hjärtpatienter följs väl i hela länet. Under senare delen av 2003 kommer Socialstyrelsen att presentera en särskild rapport om prioriteringar inom hjärtsjukvården. 1) Statens beredning för medicinsk utvärdering 6

13 2. Inledning Medicinsk forskning och teknisk utveckling har gjort att man idag kan behandla sjukdomar mycket effektivare än för bara några år sedan. De möjligheter som öppnats, då det gäller att förebygga, bota eller lindra, begränsas dock av de ekonomiska resurserna. Det är därför ytterst viktigt att landsting och kommuner utnyttjar dessa effektivt. De medel som vården förfogar över räcker inte för att tillfredsställa alla önskemål. För att de förtroendevalda ska kunna prioritera, krävs att de har kunskap om såväl behoven som om vilka insatser som är möjliga för olika patientgrupper. De medicinska programmen ska dels kunna tjäna som underlag vid politiska beslut, dels kunna användas som riktlinjer i verksamheten. Landstingets förtroendevalda har som uppgift att fördela resurserna mellan olika sjukdomsgrupper och verksamhetsområden. 2.1 Syftet med programarbetet Det övergripande syftet med programarbetet är att ta fram ett underlag som ska underlätta prioriteringar och vara styrande och vägledande vid tilldelning av resurser. utveckla dialogen mellan politiker och medicinskt verksamhetsansvariga. öka samverkan utifrån en gemensam syn på behoven över organisatoriska gränser, såväl internt i landstinget som externt. 7

14 2.2 Mål Det övergripande målet för programarbetet är att hela befolkningens registrerade sjukdom och självupplevda hälsa 1 ska mätbart förbättras varje år. Målet kan uppnås genom att följande delmål uppfylls. - Antalet förlorade levnadsår 2 jämfört med tidigare och med landet som helhet minskar. - Hälsoläget för grupper som i högre grad än andra insjuknar i hjärt-kärlsjukdom, ska förbättras så att de skillnader som finns idag utjämnas. - Vårdkvalitén i omhändertagande och behandling förbättras genom att kvinnors och mäns olikartade symtom och problem uppmärksammas. - Hälsoläget i de länsdelar där befolkningen är mest drabbad ska förbättras så att skillnader som finns idag jämfört med andra länsdelar utjämnas. - Antalet sjukskrivningar och förtidspensioneringar på grund av hjärtkärlsjukdomar ska minska. - Patienterna ska få förbättrad livskvalitet trots hjärt-kärlsjukdom. - Patienternas tillfredställelse med hjärt-kärlsjukvården i länet ska öka. 2.3 Etiska principer Sveriges riksdag fattade 1997 beslut om vilka etiska principer som ska vara vägledande vid prioriteringar inom hälsooch sjukvården mot bakgrund av en utredning med namnet Vårdens svåra val. Tre etiska principer lyftes fram i propositionen 1996/97:60 som grund för prioriteringar i vården. Människovärdesprincipen - Alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället. Behovs- och solidaritetsprincipen - Resurserna bör fördelas efter behov. Kostnadseffektivitetsprincipen - Vid val mellan olika verksamhetsområden eller åtgärder bör en rimlig relation mellan kostnader och effekt, mätt i förbättrad och förhöjd livskvalitet, eftersträvas. 1) Enligt diagnosregister och befolkningsenkäter. 2) Det antal år en avliden hade kvar till medellivslängden. 8

15 Riksdagen beslutade om en indelning i fyra prioriteringsgrupper. I. Vård av livshotande sjukdomar, vård av sjukdomar som utan behandling leder till varaktigt invalidiserande tillstånd eller för tidig död, vård av svåra kroniska sjukdomar, palliativ vård och vård i livets slutskede samt vård av människor med nedsatt autonomi. II. Prevention samt habilitering/rehabilitering. III. Vård av mindre svåra akuta och kroniska sjukdomar IV. Vård av andra skäl än sjukdom och skada. Hjärt-kärlsjukdomarna hör huvudsakligen hemma i grupperna I och II. Kronologisk ålder får ej utgöra grund för prioriteringar men biologisk ålder kan påverka möjligheterna till behandlingsalternativ. 2.4 Information och kunskap Att ha kunskap om vad hjärt-kärlsjukdom är och vad sjukdomen innebär för såväl den enskilde patienten som anhöriga/närstående och samhälle är av stor vikt. Genom att öka kunskapen om hjärt-kärlsjukdom skapas både förståelse och bättre förutsättningar för hjärtkärlsjuka att känna trygghet och delaktighet. Patientens inställning och inte minst anhörigas/närståendes roll är betydelsefull då det gäller rehabilitering och återgång till det dagliga livet. Hur och när information och kunskapsöverföring sker är viktigt inte minst för att personer med hjärt-kärlsjukdom ska kunna återgå till vardagliga aktiviteter. För samhällets del är det av betydelse att medborgarna har kunskap om hjärtkärlsjukdom för att kunna förebygga sjukdomen och för att akut sjuka ska få ett snabbt omhändertagande. 9

16 3. Hjärt-kärlsjukdom - en introduktion Den vanligaste orsaken till hjärt-kärlsjukdomar är åderförkalkning, vilket är en kronisk sjukdom. Åderförkalkning förekommer i alla pulsådror, vilket kan ge patienten symtom från flera organ. Var femte person som söker vård vid akutmottagning har någon form av hjärt-kärlsjukdom. De vanligaste hjärtkärlsjukdomarna är högt blodtryck, hjärtinfarkt, hjärtsvikt, rytmrubbningar, stroke 1 och åderförkalkning. Åderförkalkning i hjärtats kranskärl ger upphov till kärlkramp eller hjärtinfarkt men kan även medföra förträngningar i pulsådror till framför allt benen, hjärnan och njurarna. Högt blodtryck är en viktig riskfaktor för stroke, kranskärlssjukdom, hjärtsvikt, njursjukdom och perifer kärlsjukdom. Tillstånd som kan påverka utveckling av högt blodtryck är stress, övervikt, för lite fysisk aktivitet och hög alkoholkonsumtion. Rökning påverkar blodtrycksnivån i mindre grad men utgör en betydelsefull riskfaktor för utveckling av annan hjärt-kärlsjukdom. Hos cirka fem procent av personer med förhöjt blodtryck kan hormonella tillstånd i exempelvis binjurar, vissa njursjukdomar och förträngning av njurpulsådror vara orsaker till blodtrycksstegringen. Hos resterande 95% kan ingen särskild orsak påvisas utan blodtrycksförhöjningen orsakas av flera, delvis samverkande faktorer som inte kan särskiljas hos den enskilde personen. Ärftlighet för högt blodtryck påvisas ofta i denna grupp. Högt blodtryck hos dessa personer är ofta förknippat med andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom såsom övervikt och störningar i sockeromsättning, höga blodfetter och störda 1) Personer som drabbats av så kallat slaganfall beroende på blödning eller blodpropp, läs vidare i landstingets program om Stroke. 10

17 1) Ämnesomsättningssjukdom 2) Bröstsmärta orsakad av förträngning i ett eller flera av hjärtats kranskärl med nedsatt blodflöde som följd och som utlöses av syrebrist. koagulationsmekanismer vilket sammantaget benämns metabolt syndrom 1. Det är viktigt att detta upptäcks och behandlas tidigt. För personer med högt blodtryck är det särskilt viktigt att blodtrycket sänks och att de slutar röka. Personer som redan drabbats av åderförkalkningskomplikationer såsom hjärtinfarkt, stroke, kallbrand eller hjärtsvikt tillhör en särskilt behandlingskrävande riskgrupp. Rökare med högt blodtryck bör motiveras och få stöd att sluta röka men de kan också behöva medikamentell behandling. Hjärtsvikt beror på en nedsatt pumpfunktion i hjärtat (systolisk hjärtsvikt) och/eller en störd fyllnadsfunktion av hjärtat (diastolisk hjärtsvikt). De vanligaste orsakerna till hjärtsvikt är högt blodtryck, kranskärlssjukdom och genomgången hjärtinfarkt, som medför att hjärtmuskeln inte orkar med sitt pumparbete och därmed inte klarar av att försörja övriga kroppen med tillräcklig mängd syresatt blod. Rytmrubbningar eller funktionsstörningar i hjärtats retledningssystem orsakas vanligtvis av åldersförändringar, försämrad blodförsörjning eller inflammationer i hjärtat. Detta kan medföra oregelbunden, alltför långsam eller för snabb hjärtrytm. Rytmrubbningar är ganska vanliga och oftast ofarliga, men ibland är de allvarliga. Symtomen är ofta inte dramatiska utan yttrar sig som hjärtklappning, som en bultande känsla i bröstet eller som att hjärtat vänder sig. Andfåddhet, yrsel, svindel eller svimningsattacker kan dock också förekomma. Symptomen skiljer sig ganska litet mellan godartade rytmrubbningar och de eventuellt livshotande. Dödligheten i de svåraste formerna är hög. Åderförkalkning angriper arteriella kärl tidigt i livet och förekommer ofta i flera organ samtidigt. Arteriella kärl (pulsådror) drabbas av pulsåderbråck, blodproppar, förträngningar med nedsatt blodförsörjning till olika organ eller inflammation. Det venösa kärlsystemet kan drabbas av åderbråck och blodpropp. Åderförkalkning i hjärtats kranskärl leder ofta till kärlkramp (angina pectoris 2 ) och hjärtinfarkt. Den förträngning som då uppstår ger minskat blodflöde till själva hjärtat och symptom i form av bröstsmärtor, kärlkramp eller i värsta fall hjärtinfarkt. 11

18 3.1 Förekomst i landet och länet Uppskattningsvis lider en procent av befolkningen av kärlkramp och drygt två procent av hjärtsvikt. Andelen som nyinsjuknar i kärlkramp eller hjärtinfarkt minskar medan antalet hjärtsviktspatienter ökar beroende på förbättrad överlevnad efter hjärtinfarkt och det ökande antalet äldre i befolkningen 1. Av dem som dog i Uppsala län år 2000 dog 46% av kvinnorna och 42% av männen av sjukdomar i cirkulationsorganen. Motsvarande siffror för landet var 47% för såväl kvinnor som män. Dödsfall i hjärtsjukdom är mindre vanlig i Uppsala län än i övriga Sverige. Under åren 1997 till 2001 har dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar sjunkit mera för länsinnevånarna än för befolkningen som helhet. Av figur 1 framgår att akut hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken inom cirkulationssjukdomarna hos män, medan kvinnor oftare avlider beroende på annan hjärtsjukdom eller kärlsjukdom i hjärnan Akut hjärtinfarkt män Akut hjärtinfarkt kvinnor Annan ischemisk sjukdom män Uppsala län Riket Annan ischemisk sjukdom kvinnor Annan hjärtsjukdom män Annan hjärtsjukdom kvinnor Cerebrovaskulär sjukdom män Cerebrovaskulär sjukdom kvinnor Figur 1, olika cirkulationssjukdomars andel (%) av alla dödsfall i Uppsala län och Sverige Ischemisk sjukdom = sjukdom som beror på brist på blod i en del av kroppen. Cerebrovaskulär sjukdom = sjukdom som har att göra med hjärnans blodkärl. 1) Socialstyrelsens rapport, Nationella riktlinjer för kranskärlssjukvård 2001, version för beslutsfattare. 2) Socialstyrelsens databas, Hur mår Sverige - Epidemiologiskt centrum. 12

19 1) Uppgifterna avser Uppsala kommun, inklusive Knivsta, före kommundelning ) Befolkningsenkät år 2000, åldrarna år, Landstinget i Uppsala län. Omkring fyra procent av befolkningen i Uppsala län uppgav i en befolkningsenkät år 2000, att de hade hjärtkärlsjukdom. De högsta andelarna fanns bland de äldsta i undersökningen där 14% av kvinnorna och 19% av männen angav att de hade en hjärtkärlsjukdom. Motsvarande tal för åldersgruppen år var åtta respektive fem procent (figur 2). Älvkarleby kommun hade den högsta andelen hjärt-kärlsjuka personer i länet. Drygt sju procent av männen och sex procent av kvinnorna uppgav att de hade hjärt-kärlsjukdom. I Tierps kommun var andelen hjärt-kärlsjuka kvinnor knappt tre procent och därmed lägst i länet. Drygt fem procent av männen i Tierps kommun uppgav sig ha hjärt-kärlsjukdom. Uppsala kommun 1 är den av länets kommuner som hade lägst andel hjärt-kärlsjukdom hos män (figur 3). Uppgifterna är ej korrigerade för åldersskillnader mellan kommunerna i länet. Håbo och Uppsala kommun hade den yngsta befolkning i länet 2. Det är vanligare att äldre personer dör i hjärt-kärlsjukdom än i cancersjukdomar. Av figur 4 framgår antalet i relation till dödsorsak och ålder. Ålder kvinnor män år 0,3 0, år 1,2 1, år 4,7 7, år 13,9 18,7 Totalt i länet 3,5 4,5 Figur 2, procentandelen kvinnor och män som år 2000 uppgav att de hade hjärt-kärlsjukdom - per ålder. Kommun kvinnor män Håbo 3,2 5,3 Älvkarleby 6,2 7,4 Tierp 2,8 5,3 Uppsala 3,3 3,6 Enköping 4,2 6,8 Östhammar 3,9 6,4 Totalt i länet 3,5 4,5 Figur 3, procentandelen kvinnor och män som år 2000 uppgav att de hade hjärt-kärlsjukdom - per kommun Hjärt- kärlsjukdom hos män Hjärt- kärlsjukdom hos kvinnor Cancer hos män Cancer hos kvinnor >85 Figur 4, antal döda i hjärt-kärlssjukdom och cancer hos män och kvinnor i Sverige år

20 3.2 Ålder och könsfördelning Av de personer som vårdas på sjukhus för hjärtinfarkt eller annan kranskärlssjukdom är männen i majoritet. Antalet vårdtillfällen beroende på sjukdomar i hjärnans kärl (cerebrovaskulär sjukdom) är däremot mer lika mellan könen. När det gäller perifer kärlsjukdom är män fortfarande i majoritet men andelen kvinnor har ökat markant de senaste tio åren, sannolikt ett uttryck för ändrade rökvanor. Hjärt-kärlsjukdom blir vanligare med stigande ålder. Det kan därför förväntas att antalet hjärtkärlsjuka stiger eftersom antalet personer 65 år och äldre ökar med nästan 13% fram till år 2010 och 30% fram till Symptomen på hjärt-kärlsjukdom skiljer sig mellan kvinnor och män. Kvinnor får symptom på hjärt-kärlsjukdom omkring tio år senare än männen. Nästan 75% av kvinnor med hjärtsjukdom är över 65 år och lider ofta av andra medicinska åkommor. Kvinnor får oftare atypiska symtom på hjärtsjukdom som trötthet, andfåddhet, illamående eller obehag ifrån buken. De får också oftare smärtor i halsen eller käkarna och ryggen, vilket kan misstolkas som beroende på annat än hjärtsjukdom. Det kan vara en förklaring till att kvinnor ofta söker vård senare och att rätt diagnos sätts senare Akut hjärtinfarkt män Akut hjärtinfarkt kvinnor Annan ischemisk sjukdom män Uppsala län Riket Annan ischemisk sjukdom kvinnor Annan hjärtsjukdom män Annan hjärtsjukdom kvinnor Cerbrovaskulär sjukdom män Cerbrovaskulär sjukdom kvinnor Figur 5, andelen patienter med sjukdomar i cirkulationsorganen i procent av totala antalet i Uppsala län och i landet. 14

21 1 ) 85-90% av personer med diabetessjukdom har diabetes typ 2. Sjukdomen debuterar oftast hos överviktiga efter 40 års ålder. 2) De studier som genomförts ger inget stöd för att kvinnor i den gruppen har fördel av kranskärlsingrepp. Låga nivåer av det goda kolesterolet är en större riskfaktor för kvinnor än för män och höga triglycerider (ett annat slags blodfett) är en större riskfaktor för kvinnor över 50 år än för män. Diabetes typ 2 1 innebär också en större risk för hjärt-kärlsjukdom hos kvinnor än hos män. Den enskilt största risken är emellertid rökning, som drar ihop de små blodkärlen och skadar hjärtats blodförsörjning i ännu högre grad än hos männen. 3.3 Behandling av hjärtkärlsjukdom Målsättningen vid behandling av akut hjärtinfarkt är att rädda liv, lindra symtom, förlänga liv, minska skada, undvika komplikationer och förhindra återinsjuknande. Graden av belastning då smärtan uppstår, antal sjuka kranskärl, förträngningarnas placering och graden av nedsättning av den vänstra kammarens funktion ligger till grund för riskgruppering av patienter med kranskärlssjukdom. Riskgrupperingen har betydelse för om och när hjärtkirurgi eller ballongvidgning ska utföras. Behandlingsresultaten är bättre ju tidigare efter insjuknandet som behandlingen påbörjas. Enligt nationella riktlinjer för kranskärlssjukvård 2001 bör följande patientgrupper bli föremål för kranskärlsingrepp. 1. Mycket hög prioritet Kvinnor och män med akut hjärtinfarkt med cirkulationschock på grund av hjärtinfarkt eller som har kontraindikationer mot propplösande behandling. Kvinnor och män med instabil kranskärlssjukdom som inte kan stabiliseras eller fås fria från episoder av smärtor i vila trots optimal läkemedelsbehandling. Kvinnor och män med stabil kärlkramp och invalidiserande smärta trots optimal läkemedelsbehandling. 2. Hög prioritet Kvinnor och män med stabiliserad instabil kranskärlssjukdom eller trombolysbehandlad hjärtinfarkt som vid arbetsprov visar måttlig - allvarlig ischemi (dålig blodcirkulation i hjärtmuskeln). Män med stabiliserad instabil kranskärlssjukdom och flera riskindikatorer för snabbt återinsjuknande 2. 15

Kärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC

Kärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC Kärlkirurgi En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC Denna folder är en sammanfattning av den vård som ingår i begreppet kärlkirurgi - de olika kärlsjukdomarna

Läs mer

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. HJÄRTGUIDEN En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. Välkommen till Hjärtguiden Hjärtguiden vänder sig till dig som behandlats

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför

Läs mer

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen En skrift från Hjärtkliniken på Danderyds sjukhus, 2011 Hjärtat kroppens blodpump Hjärtat är en muskel som pumpar cirka 90 000 gånger per dygn för att få ut syresatt

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Verksamhetsrapport Programberedningen 2004

Verksamhetsrapport Programberedningen 2004 Verksamhetsrapport Programberedningen 2004 Programberedningen ska utifrån ett patient- och närståendeperspektiv på verksamhetens innehåll; Öka kunskapen om patienters/närståendes behov. Verka för bättre

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Den medicinska kunskapen och den medicinska teknologin (arbetsmetoder, utrustning

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Ta hand om din hjärna

Ta hand om din hjärna Ta hand om din hjärna www.aivoliitto.fi Vad kan du göra för att minska risken att drabbas? En stroke uppstår sällan utan någon tydlig riskfaktor. Ju fler riskfaktorer du har samtidigt, desto större är

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt?

Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt? Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt? Hjärtat är en pump (stor som en knuten hand) som försörjer kroppens organ med syrerikt blod. Själva hjärtmuskulaturen behöver också syrerikt blod för sitt ständiga

Läs mer

Fakta om stroke. Pressmaterial

Fakta om stroke. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om stroke Stroke (hjärnblödning, slaganfall) är den främsta orsaken till svåra funktionshinder hos vuxna och den tredje största dödsorsaken efter hjärtsjukdom och cancer. Omkring 30

Läs mer

Styrkortens relationer 2006

Styrkortens relationer 2006 VISION VISION VISION VISION VISION Styrkortens relationer 2006 Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Vision Strategier Huvudmannastyrning 3-årsbudget m.m Vision (LF) Strategier (LF) Hälso- och sjukvårds

Läs mer

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar

Läs mer

Det vanligaste symtomet vid hjärtinfarkt är bröstsmärta, ibland tillsammans med illamående och kallsvett.

Det vanligaste symtomet vid hjärtinfarkt är bröstsmärta, ibland tillsammans med illamående och kallsvett. Vad händer i kroppen? Hjärtat behöver syrerikt blod Hjärtat är en muskel, stor som en knuten hand, som pumpar ut syrerikt blod till kroppens alla organ. Själva hjärtmuskulaturen behöver också syrerikt

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP Innehåll Smärta i bröstet 4 Att behandla kärlkramp 5 Ryggmärgsstimulering vid svår kärlkramp 6 Teststimulering och implantation 7 Hur ska jag

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2009:13 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:9 av Mikael Sundesten (s) om införande av screening för bukaortaaneurysm Föredragande landstingsråd: Lars Joakim Lundquist Ärendet

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

Hälsoenkät. AAA-screening. (Bukaortaaneurysm i Västra Götaland) Undersökningsdatum:... Personnummer:... Namn..

Hälsoenkät. AAA-screening. (Bukaortaaneurysm i Västra Götaland) Undersökningsdatum:... Personnummer:... Namn.. Hälsoenkät AAA-screening (Bukaortaaneurysm i Västra Götaland) Undersökningsdatum:... Personnummer:... Namn.. 1 2 DINA SJUKDOMAR 1. Hjärtsjukdom Har du haft hjärtinfarkt, kärlkramp eller hjärtsvikt? (om

Läs mer

Landsting. Politiker. Landsting. Invånare. val skatt. Ekonomiska ramar. Verksamhetsinriktning. Utbud till befolkningen.

Landsting. Politiker. Landsting. Invånare. val skatt. Ekonomiska ramar. Verksamhetsinriktning. Utbud till befolkningen. Landsting val skatt Politiker Verksamhetsinriktning Ekonomiska ramar Invånare Utbud till befolkningen Patientavgifter Landsting 1 Behovs- och verksamhetsstyrning Totalansvarig LF LF Finansiär LS Ägare

Läs mer

opereras för förträngning i halspulsådern

opereras för förträngning i halspulsådern Till dig som skall opereras för förträngning i halspulsådern Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på

Läs mer

Hjärtinfarkt i Sverige

Hjärtinfarkt i Sverige Hjärtinfarkt i Sverige drabbade och avlidna i akut hjärtinfarkt sedan 1990 Hjärt-Lungfonden November 2012 Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc). I dag är fondens mål att besegra

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2004:52 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:46 av Margot Hedlin och Cecilia Carpelan (fp) om screening av personer som har genetiska anlag för diabetes Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Resultat från Strokevården i Stockholms län

Resultat från Strokevården i Stockholms län Resultat från Strokevården i Stockholms län Faktafolder maj 2011 HSN-förvaltningen Box 69 09 102 39 Stockolm Tfn 08-123 132 00 Stroke är en av de stora folksjukdomarna och ca 3700 länsinvånare drabbas

Läs mer

Om äldre (65 och äldre)

Om äldre (65 och äldre) Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det

Läs mer

Information om Bråck på stora kroppspulsådern

Information om Bråck på stora kroppspulsådern Information om Bråck på stora kroppspulsådern Society of Interventional Radiology, www.sirweb.org Vad är ett pulsåderbråck och varför måste det behandlas? Pulsåderbråck (aortaaneurysm) är en vidgning av

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Om kärlkramp, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och arytmi

Om kärlkramp, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och arytmi Om kärlkramp, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och arytmi Information till dig som har en sjukdom i hjärtats kranskärl. Reviderad version mars 2001 A Socialstyrelsen klassificerar från och med år 2001 sin utgivning

Läs mer

Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet:

Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet 2014-03-26

Läs mer

Högt blodtryck Hypertoni

Högt blodtryck Hypertoni Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket. Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Levnadsvaneprojektet Stockholm 2014-11-18 Raija Lenné Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Evidensbaserade metoder som stöd

Läs mer

Introduktion till Äldre

Introduktion till Äldre Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller

Läs mer

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots

Läs mer

HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS

HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS Anette Dolk AiV 1 Innehållsförteckning Inledning... 1 Syfte... 1 Metod... 1 Hjärtinfarkt... 1 Incidens... 1 Orsaker... 2 Symtom... 2 Diagnos... 3 Behandling...

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård

Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård Landstinget har goda resultat inom områdena hälsoinriktad vård, intensivvård, ortopedisk sjukvård samt tillgänglighet. I ett flertal indikatorer ligger

Läs mer

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar Bilaga 1/4 Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar I detta dokument redovisas beredningen för behovsstyrnings förslag på områden för behovsanalyser 2017.

Läs mer

Indikatorer för jämställd hälsa och vård

Indikatorer för jämställd hälsa och vård Indikatorer för jämställd hälsa och vård 17 indikatorer inom hälso- och sjukvården Författare: Anke Samulowitz Rapporten är utgiven av: Kunskapscentrum för Jämlik vård, KJV Hälso- och sjukvårdsavdelningen

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Öppna Jämförelser Hjärtsjukvård 2009

Öppna Jämförelser Hjärtsjukvård 2009 Öppna Jämförelser Hjärtsjukvård Sammanfattande kommentarer Undvikbar slutenvård vid hjärtsjukdom (A2, C1, D1). Denna indikator speglar det organisatoriska omhändertagandet av denna patientgrupp (hjärtsvikt

Läs mer

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen.

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen. Pressmaterial Ordlista Ablation en metod för behandling av förmaksflimmer som innebär att läkaren går in med en kateter från ljumsken till hjärtat och på elektrisk väg försöker häva störningen i hjärtats

Läs mer

Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser

Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser Analys från register i sluten och öppen vård Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport 6 från analysgruppen

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit? Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit? Hans Hägglund Överläkare, docent Verksamhetschef Akademiska Sjukhuset Hemsjukvård efter benmärgstransplantation har

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Reviderat Slutförslag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden YTTRANDE 1(3) 2013-03-07 LJ 2012/497 Landstingsfullmäktige Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden I en motion till landstingsfullmäktige yrkar Kristina Winberg, sverigedemokraterna

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-09-23 Det här ska jag prata om Socialstyrelsens nationella

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas

Läs mer

Kardiologiska kliniken. Kranskärlsröntgen/PCI

Kardiologiska kliniken. Kranskärlsröntgen/PCI Kardiologiska kliniken Kranskärlsröntgen/PCI 2 (12) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kranskärlsröntgen...4 Förberedelser inför koronarangiografi...4 På angiolabb...4 Efter kranskärlsröntgen...5 PCI...6 Förberedelser

Läs mer

Förlängning av överenskommelse om samverkan avseende hälsooch sjukvård i Uppsala län

Förlängning av överenskommelse om samverkan avseende hälsooch sjukvård i Uppsala län Handläggare Datum Diarienummer Thomas Folkesson 2017-02-28 [Ange diarienummer] Omsorgsnämnden Förlängning av överenskommelse om samverkan avseende hälsooch sjukvård i Uppsala län 2014-2016 Förslag till

Läs mer

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar I många av indikatorerna inom psykiatrin har landstinget resultat i nivå med riket samt inom områdena; typ-1 diabetes, ortopedi, RA samt delvis inom hjärtsjukvård.

Läs mer

Uppsala ser lönsamhet i att förebygga

Uppsala ser lönsamhet i att förebygga Uppsala ser lönsamhet i att förebygga Hälsofrämjande insatser, hälsa och hälsoekonomi - framsteg och utmaningar Varför ska sjukvården arbeta hälsoinriktat? HSL Möten och trovärdighet Stora folksjukdomar

Läs mer

Kärlkramp. Vad händer i kroppen?

Kärlkramp. Vad händer i kroppen? Vad händer i kroppen? Hjärtat behöver syrerikt blod Hjärtat är en muskel, stor som en knuten hand, som pumpar ut syrerikt blod till kroppens alla organ. Själva hjärtmuskulaturen behöver också syrerikt

Läs mer

Fakta om att förebygga insjuknande i hjärt-kärlsjukdom

Fakta om att förebygga insjuknande i hjärt-kärlsjukdom Fakta om att förebygga insjuknande i hjärt-kärlsjukdom Pressinformation från Boehringer-Ingelheim Viktigt att minska risken för hjärt-kärlsjukdom...2 Behandling av högt blodtryck och andra kardiovaskulära

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Venös insufficiens 2010

Venös insufficiens 2010 Venös insufficiens 2010 Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1 Program Cirkulationsuppbyggnaden Vad är venös insufficiens? Definition Symptom Riskfaktorer Prevalens Prevention Behandling Utprovning

Läs mer

Forskningsföreläsning Hjärt-Lungfonden. STROKE en folksjukdom. Östersund 2013-02-18 Eva-Lotta Glader

Forskningsföreläsning Hjärt-Lungfonden. STROKE en folksjukdom. Östersund 2013-02-18 Eva-Lotta Glader Forskningsföreläsning Hjärt-Lungfonden STROKE en folksjukdom Östersund 2013-02-18 Eva-Lotta Glader Innehåll Vad är stroke? Hur kan vi behandla? Hur går det sen? Forskning Stroke och läkemedelsföljsamhet

Läs mer

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningeredning

Hälso- och sjukvårdsberedningeredning Hälso- och sjukvårdsberedningeredning öst Verksamhetsområde: Kalix Överkalix Haparanda Övertorneå Lennart Holm, S Överkalix Britt-Marie Vikström, S Kalix-Nyborg Kurt-Åke Andersson, S Kalix Siv-Britt Harila,

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

Alla bidrag är välkomna

Alla bidrag är välkomna November 2010 Alla bidrag är välkomna Vill du stödja Hjärt- och Lungsjukas Riksförbunds verksamhet och stöd till forskningen? Sätt in ditt stöd på PlusGiro 90 10 10 9 eller direkt via vår hemsida. Tack

Läs mer

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 10 miljoner invånare år 2017 Det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. År 2060 beräknas 18 procent eller drygt två miljoner vara födda

Läs mer

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Maria Bjerstam Handläggare 040-675 30 94 Maria.A.Bjerstam@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-04-11 Dnr 1600618 1 (6) Beredningen för primärvård, psykiatri

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel Beskrivning av vad som styr inriktningen av vilka hjälpmedel som tillhandahålls och riktlinjerna för förskrivning inom Hjälpmedelsnämnden

Läs mer

Vårt sjukvårdsuppdrag. Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010. Medellivslängden i Sverige 2011-01-18. Åldersstruktur Epidemiologi

Vårt sjukvårdsuppdrag. Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010. Medellivslängden i Sverige 2011-01-18. Åldersstruktur Epidemiologi Vårt sjukvårdsuppdrag Åldersstruktur Epidemiologi Immigration Födelsetal Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010 Källa: SCB Figur 2:1 Medellivslängden i Sverige Källa: SCB. Figur 3:1 1 Spädbarnsdödligheten

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Familjära aortadissektioner

Familjära aortadissektioner Familjära aortadissektioner Information till patienter och anhöriga Denna information riktar sig till dig som har sjukdomen FAAD (Familjära AortaAneurysm och Dissektioner) eller är anhörig till någon med

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor Om vuxna 25-64 år Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Vuxna (25 64 år) Detta är en bred åldersgrupp att beskriva ur hälsosynpunkt.

Läs mer

Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1

Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1 Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1 I augusti 2011 beslutade den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA att godkänna dabigatran (marknadsfört under namnet Pradaxa)

Läs mer

Hur kan hjärtsjukvården i Stockholms läns landsting nå bättre resultat?

Hur kan hjärtsjukvården i Stockholms läns landsting nå bättre resultat? Hur kan hjärtsjukvården i Stockholms läns landsting nå bättre resultat? Sammanfattning av seminarium om Stockholms hjärtsjukvård, den 6 mars 2013, som arrangerades av AstraZeneca och Hjärt-Lungfonden 1

Läs mer

Bilaga I. Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännande för försäljning

Bilaga I. Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännande för försäljning Bilaga I Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännande för försäljning 1 Vetenskapliga slutsatser Med hänsyn till utredningsrapporten från kommittén för säkerhetsövervakning

Läs mer