HJÄRT- KÄRLSJUKDOMAR. Program för Landstinget i Uppsala län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HJÄRT- KÄRLSJUKDOMAR. Program för Landstinget i Uppsala län"

Transkript

1 HJÄRT- KÄRLSJUKDOMAR Program för Landstinget i Uppsala län Antaget av landstingsfullmäktige den 22 april 2003

2

3 Missiv till program om hjärt-kärlsjukdomar Antaget av landstingsfullmäktige den 22 april 2003 Bakgrund Landstingsstyrelsen beslöt den 18 december 2000 att inleda ett arbete med att ta fram program för olika diagnosgrupper. Syftet är att programmen ska kunna tjäna som prioriteringsunderlag vid politiska beslut rörande olika patientgrupper. Prioriteringarna underlättas av den kunskapsuppbyggnad som programarbetena ger. Programmen ska dessutom bidra till att utveckla dialogen mellan politiker, medicinskt verksamhetsansvariga och allmänheten. Arbetet med att ta fram program kommer att pågå under flera år. Målet är att 75 procent av landstingets verksamhet ska vara täckt av program, vilket innebär cirka femton olika program. Tre program, Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar, Psykisk ohälsa hos vuxna och Stroke är klara och har godkänts av landstingsfullmäktige. Landstingsstyrelsen uppdrog åt en förtroendemannagrupp bestående av Agneta Kyller (s), ordförande, och ledamöterna Ewy Maria Anderson(kd), Erik Forss (fp), Pernilla Lingford Hultin(s), Ulla Löjdquist(m) och Torsten Sjöström(v) att ta fram ett program om hjärt-kärlsjukdomar. Bo Lindberg, tidigare chefläkare, har deltagit som medicinsk rådgivare. Deltagare från landstingets kansli har varit tf. beställarchef Cajse-Marie Lindquist samt utredare Kerstin Rollman, som tjänstgjort som gruppens sekreterare. Hjärt-kärlgruppens arbete Programgruppen inledde sitt arbete i februari 2002 med att inhämta kunskap inom området. Genom föreläsningar, möten och hearingar med företrädare för såväl professionerna som patientföreningar, har gruppens ledamöter kunnat bilda sig en uppfattning om hjärt-kärlsjukdom och dess följder. Genom att ta del av nationella riktlinjer, utrednings- och forskningsrapporter samt skriftlig information från Hjärt-lungsjukas förening, har gruppen inhämtat ytterligare kunskap. Med detta som grund lämnas förslag till program och åtgärder. Mål Det övergripande målet för programarbetet är att hela befolkningens registrerade sjukdom och självupplevda hälsa 1 ska mätbart förbättras varje år. Målet kan uppnås genom att följande delmål uppfylls. - Antalet förlorade levnadsår 2 jämfört med tidigare och med landet som helhet minskar. - Hälsoläget för grupper som i högre grad än andra insjuknar i hjärt- kärlsjukdom, ska förbättras så att de skillnader som finns idag utjämnas. 1 Enligt diagnosregister och befolkningsenkäter. 2 Det antal år en avliden hade kvar till medellivslängden. 1

4 - Vårdkvalitén i omhändertagande och behandling förbättras genom att kvinnors och mäns olikartade symtom och problem uppmärksammas. - Hälsoläget i de länsdelar där befolkningen är mest drabbad ska förbättras så att skillnader som finns idag jämfört med andra länsdelar utjämnas. - Antalet sjukskrivningar och förtidspensioneringar på grund av hjärt-kärlsjukdomar ska minska. - Patienterna ska få förbättrad livskvalitet trots hjärt-kärlsjukdom. - Patienternas tillfredställelse med hjärtkärlsjukvården i länet ska öka. Förslag till åtgärder Som ett led i att nå de långsiktiga målen föreslår programgruppen följande åtgärder utan inbördes prioritering. Folkhälsoarbete Landstinget ska arbeta för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. För att uppnå detta måste hälso- och sjukvården arbeta aktivt för att främja hälsa och minska sjukdom. Den proposition som regeringen lagt fram ålägger landstingen att omorientera hälso- och sjukvården så den blir mer hälsofrämjande. Det kräver att landstingen tar fram egna planer för hälsofrämjande och förebyggande arbete. Under år 2003 ska landstinget arbeta med en sådan plan, som bygger på den länsgemensamma folkhälsopolicyn. Planen ska tas fram i samarbete med representanter för landstingets olika verksamheter. Den ska sedan ligga till grund för konkreta åtgärder, där hälso- och sjukvården, tandvården, länets kommuner och frivilligorganisationer deltar. Alla verksamheter har ansvar att bedriva folkhälsoarbete. Arbetet ska genomföras såväl på ledningsnivå som i direkt kontakt med patienter och vårdtagare. För att systematisera folkhälsoarbetet ska det finnas tydliga och utvärderingsbara mål. Programgruppen understryker att de viktigaste riskfaktorerna som rökning och tobaksbruk, hög alkoholkonsumtion, ohälsosamma kostvanor, övervikt, stress och brist på fysisk aktivitet särskilt ska uppmärksammas. Utnyttjande av befintlig kunskap I nationella dataregister registreras kontinuerligt uppgifter om sjukdom, behandling och rehabilitering. Registren kan användas vid utvecklingsarbete med avsikt att höja kvaliteten i vården. Epidemiologiska register kan användas för att närmare studera riskfaktorer för insjuknande och förändringar i sjuklighet. Koppling mellan olika register, såsom epidemiologiska register och dödsorsaksregistret, möjliggör långtidsuppföljning. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) granskar medicinska nyheter, existerande rutiner och praxis inom hälso- och sjukvården och sammanställer resultaten. Alla som arbetar inom hälso- och sjukvården ansvarar därefter för att resultaten tillämpas. Programgruppen föreslår att resultaten från register och rapporter används som underlag vid prioriteringar, beställningar och uppföljning av hälso- och sjukvård. 2

5 Hjärtsviktmottagningars betydelse Patienter med hjärtsvikt har stort behov av kontinuitet i vården och de kan behöva täta kontakter med kompetent personal. Dessa patienter kan med fördel tas om hand på särskilda hjärtsviktsmottagningar med specialutbildade sjuksköterskor, som samarbetar mycket nära med patientens läkare. För att kunna erbjuda personer med hjärtsvikt likvärdig vård föreslår programgruppen att ytterligare vårdcentraler öppnar hjärtsviktsmottagningar. Dessa ska då även kunna erbjuda vård till patienter från andra vårdcentraler eftersom patientunderlaget är för litet för att motivera att varje vårdcentral har sin egen hjärtsviktsmottagning. Informationsspridning Patientföreningarna är positiva till att Internet används för hälsoinformation och information om sjukdomar. Interaktiv 3 databaserad utbildning har även visat sig vara användbar för att öka hjärtsjuka personers kunskap om hjärtsjukdom och därmed bidragit till förbättrad och förhöjd livskvalitet. Programgruppen föreslår därför att länets innevånare ska kunna erhålla hälsoinformation och information om sjukdomar på traditionellt sätt men dessutom upplysas om möjligheten till kvalitativ information och utbildning via Internet och med hjälp av datorbaserade metoder. Utbildning i hjärtlungräddning Landstingets anställda genomgår regelbunden utbildning/fortbildning i hjärt-lungräddning. Programgruppen anser att även kommunernas personal bör få sådan utbildning då det skulle medföra att personer som drabbas av hjärtstopp exempelvis inom vård och omsorg får förbättrade chanser till överlevnad. Brukar- och anhörigföreningar Brukar- och anhörigföreningar är viktiga resurser och samarbetspartners. För personer med hjärt-kärlsjukdom spelar föreningen för hjärtlungsjuka en viktig roll. Föreningen tar vid där sjukvården slutar eftersom den rehabilitering som sjukhusen erbjuder inte är tillräcklig. Det största bekymret för föreningen är att det är svårt och kostsamt att få tag på lämpliga lokaler för olika typer av gymnastik och bassängträning. Programgruppen föreslår att landstinget intensifierar sina kontakter med hjärt-lungsjukas förening liksom med andra berörda brukar- och anhörigföreningar. Samarbetet bör ske på olika nivåer, mellan olika föreningar och med öppenhet för nya samverkansformer. För att underlätta för föreningarnas verksamhet föreslås att landstinget ser över möjligheten för föreningar att kunna nyttja landstingets lokaler. Programgruppen understryker vikten av att det av landstingsfullmäktige godkända programmet kommer till användning då beslut ska fattas om framtida prioriteringar och inriktningar. 3 Samspel mellan människa och dator 3

6 Förslag till beslut Programgruppen föreslår att landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige att att att att anta programmet om hjärt-kärlsjukdomar uppdra åt hälso- och sjukvårdsstyrelsen att i samband med tecknande av vårdöverenskommelser och avtal med privata vårdgivare beakta programmet uppdra åt hälso- och sjukvårdsstyrelsen att i samråd med länets kommuner ta initiativ till konkreta åtgärder inom programområdet uppdra till hälso- och sjukvårdsstyrelsen att ett år efter antagandet av programmet genomföra en uppföljning samt lämna en redovisning av densamma till landstingsfullmäktige Agneta Kyller (s) Ordförande programgruppen hjärt-kärlsjukdomar 4

7 Förord Landstinget i Uppsala län fattade år 2000 beslut om att ta fram ett antal medicinska program inom viktiga vårdområden. Genom framtagande av medicinska program skapas bl.a. förutsättningar för mer likvärdig vård i länet, ett stärkande av medborgarnas medverkan, ett bättre underlag för prioritering och fördelning av resurser liksom ökad samverkan med andra inom vårdområdet. De medicinska programmen ger underlag för landstingsfullmäktiges beslut om övergripande riktlinjer i landstingsplanen och om uppdrag till beställare och utförare. Programgruppen ska ansvara för att inom det specifika programområdet lyfta fram patienters och anhörigas/närståendes perspektiv på ohälsa och vård. Hjärtkärlsjukdomar är en av de sjukdomsgrupper för vilket ett program ska utarbetas. Förtroendevalda som arbetat med programarbetet har varit Agneta Kyller (s) ordförande, Ewy Maria Anderson(kd), Erik Forss (fp), Pernilla Lingford Hultin(s), Ulla Löjdquist(m) och Torsten Sjöström(v). Vidare har Cajse-Marie Lindquist, tf. beställarchef, Bo Lindberg, tidigare chefläkare och Kerstin Rollman, utredare på beställarenheten och gruppens sekreterare, deltagit i gruppen. Gruppen inledde sitt arbete i februari 2002 med att inhämta kunskap inom området. Genom föreläsningar, möten och hearingar med företrädare för såväl professionerna som patientföreningar, har gruppens ledamöter kunnat bilda sig en uppfattning om hjärt-kärlsjukdom och dess följder. Genom att ta del av nationella riktlinjer, utrednings- och forskningsrapporter samt skriftlig information från Hjärt-lungsjukas förening, har gruppen inhämtat ytterligare kunskap. Gruppen kommer att i ett särskilt missiv lämna ett antal förslag till åtgärder. Agneta Kyller (s) Ordförande programgruppen Hjärt-kärlsjukdomar 1

8 Innehåll 1. Sammanfattning 5 2. Inledning Syftet med programarbetet Mål Etiska principer Information och kunskap 9 3. Hjärt-kärlsjukdom - en introduktion Förekomst i landet och länet Ålder och könsfördelning Behandling av hjärt-kärlsjukdom 15 Thoraxkirurgisk behandling 16 Behandling med ballongvidgning 17 Behandling av rytmrubbningar 20 Behandling av sjukdomar i perifera kärl 20 Behandling med läkemedel Hjärt-kärlsjukvård i länet Kostnader för hjärt-kärlsjukvård Läkemedelskostnader Kvalitetssystem för hjärt-kärlsjukvård 26 Evidensbaserad sjukvård och kostnadseffektivitet. 26 2

9 4 Folkhälsoarbete Övergripande landstingsinsatser Hälsofrämjande sjukhus Förebyggande av sjukdom genom befolkningsinriktade program Rökning och tobaksbruk Kost och övervikt Alkohol Brist på fysisk aktivitet Stress 34 Depression Hälso- och sjukvårdsinsatser vid hjärt-kärlsjukdom Omhändertagande före sjukhusvård Omhändertagande på sjukhus 38 Prioriteringar inom hjärt-kärlsjukvården Vård efter utskrivning från sjukhus Förebyggande åtgärder inom primärvården Försäkringskassans insatser Kunskap och kompetens Personal Patienter och anhöriga/närstående 43 Information 43 Patientföreningar 44 Tre hjärtan - utmärkelse från Hjärt- och lungsjukas riksförbund Forskning och utveckling 46 Ordlista 47 Litteraturförslag och webbadresser för den som vill veta mer 52 3

10 4

11 1. Sammanfattning Landstinget i Uppsala län fattade år 2000 beslut om att ta fram medicinska program inom viktiga områden, bland annat för hjärt-kärlsjukdom. Programmen ska utgöra underlag för landstingsfullmäktiges beslut om riktlinjer i landstingsplanen och om uppdrag till beställare och utförare. Hjärtkärlssjukdomarna är en av de sjukdomsgrupper som svarar för störst andel av sjukvårdskostnaderna. Trots att dödligheten har minskat på senare år är dessa sjukdomar fortfarande vår vanligaste dödsorsak. De vanligaste hjärt-kärlsjukdomarna är högt blodtryck, hjärtinfarkt, hjärtsvikt, rytmrubbningar, kallbrand i benen och stroke. De beror oftast på åderförkalkning som ger förträngningar i hjärtats kranskärl och i pulsådrorna till ben, hjärna och njurar. Symptomen skiljer sig mellan kvinnor och män. Kvinnor får besvär omkring tio år senare än män. Bland hjärt-kärlsjukdomarna är akut hjärtinfarkt den vanligaste dödsorsaken hos män, medan kvinnor oftare avlider beroende på annan hjärtsjukdom eller kärlsjukdom i hjärnan. Andelen kvinnor med perifer kärlsjukdom har ökat de senaste tio åren, sannolikt beroende på ändrade rökvanor. I en befolkningsenkät år 2000 uppgav fyra procent av befolkningen i Uppsala län att de hade hjärt-kärlsjukdom. Landstinget ska stödja en jämlik hälsoutveckling. Det pågår en mängd hälsofrämjande och förebyggande insatser på individ-, grupp- och befolkningsnivå men folkhälsoarbetet behöver tydligare integreras och utvecklas i nära samarbete med hälso- och sjukvården och med kommunerna. Risken att utveckla hjärt-kärlsjukdom ökar hos personer som röker, har hög alkoholkon- 5

12 sumtion, högt blodtryck, höga blodfetter, ohälsosamma kostvanor och som är för lite fysiskt aktiva. Bland vuxna svenskar lider idag ungefär tio procent av fetma, som av WHO klassificeras som en sjukdom med epidemiska proportioner i världen. Skälet till den snabba ökningen av fetma torde vara såväl minskande fysisk aktivitet som olämpliga kostvanor. För att motverka utveckling av fetma, diabetes och hjärtkärlsjukdom måste det förebyggande arbetet skärpas och börja i tidig ålder. Barnavårds-, mödravårds- och familjecentraler likväl som förskola, skola och frivilligorganisationer bör användas i det arbetet. Kompetensen hos den personal som arbetar med hjärt-kärlsjukvård hävdar sig väl även internationellt. Programgruppen vill betona vikten av en fungerande kommunikation och ett ömsesidigt förtroende mellan sluten och öppen vård. Gruppen anser också att patienter med hjärtsvikt med fördel kan följs upp på särskilda hjärtsviktmottagningar. För att uppnå det målet bör flera husläkarmottagningar samarbeta om en hjärtsviktsmottagning. Patientföreningar har en viktig funktion att fylla och utgör ett bra komplement till hälso- och sjukvården. De är positiva till att Internet används för hälsoinformation och information om sjukdomar. Hjärt- och lungsjukas riksförbund har genomfört en granskning av hjärt-kärlsjukvården i landet vilket bidragit till en kvalitetshöjning. Forskning och utveckling inom vården är intensiv. Nya, effektiva men ibland dyra metoder introduceras ständigt. För att vården ska bli kostnadseffektiv bör SBU:s 1 utvärderingar och evidensbaserade metoder systematiskt användas i vården och resultaten från nationella kvalitetsregister beaktas vid prioriteringar och framtagande av vårdprogram. Socialstyrelsens nationella riktlinjer för omhändertagande av hjärtpatienter följs väl i hela länet. Under senare delen av 2003 kommer Socialstyrelsen att presentera en särskild rapport om prioriteringar inom hjärtsjukvården. 1) Statens beredning för medicinsk utvärdering 6

13 2. Inledning Medicinsk forskning och teknisk utveckling har gjort att man idag kan behandla sjukdomar mycket effektivare än för bara några år sedan. De möjligheter som öppnats, då det gäller att förebygga, bota eller lindra, begränsas dock av de ekonomiska resurserna. Det är därför ytterst viktigt att landsting och kommuner utnyttjar dessa effektivt. De medel som vården förfogar över räcker inte för att tillfredsställa alla önskemål. För att de förtroendevalda ska kunna prioritera, krävs att de har kunskap om såväl behoven som om vilka insatser som är möjliga för olika patientgrupper. De medicinska programmen ska dels kunna tjäna som underlag vid politiska beslut, dels kunna användas som riktlinjer i verksamheten. Landstingets förtroendevalda har som uppgift att fördela resurserna mellan olika sjukdomsgrupper och verksamhetsområden. 2.1 Syftet med programarbetet Det övergripande syftet med programarbetet är att ta fram ett underlag som ska underlätta prioriteringar och vara styrande och vägledande vid tilldelning av resurser. utveckla dialogen mellan politiker och medicinskt verksamhetsansvariga. öka samverkan utifrån en gemensam syn på behoven över organisatoriska gränser, såväl internt i landstinget som externt. 7

14 2.2 Mål Det övergripande målet för programarbetet är att hela befolkningens registrerade sjukdom och självupplevda hälsa 1 ska mätbart förbättras varje år. Målet kan uppnås genom att följande delmål uppfylls. - Antalet förlorade levnadsår 2 jämfört med tidigare och med landet som helhet minskar. - Hälsoläget för grupper som i högre grad än andra insjuknar i hjärt-kärlsjukdom, ska förbättras så att de skillnader som finns idag utjämnas. - Vårdkvalitén i omhändertagande och behandling förbättras genom att kvinnors och mäns olikartade symtom och problem uppmärksammas. - Hälsoläget i de länsdelar där befolkningen är mest drabbad ska förbättras så att skillnader som finns idag jämfört med andra länsdelar utjämnas. - Antalet sjukskrivningar och förtidspensioneringar på grund av hjärtkärlsjukdomar ska minska. - Patienterna ska få förbättrad livskvalitet trots hjärt-kärlsjukdom. - Patienternas tillfredställelse med hjärt-kärlsjukvården i länet ska öka. 2.3 Etiska principer Sveriges riksdag fattade 1997 beslut om vilka etiska principer som ska vara vägledande vid prioriteringar inom hälsooch sjukvården mot bakgrund av en utredning med namnet Vårdens svåra val. Tre etiska principer lyftes fram i propositionen 1996/97:60 som grund för prioriteringar i vården. Människovärdesprincipen - Alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället. Behovs- och solidaritetsprincipen - Resurserna bör fördelas efter behov. Kostnadseffektivitetsprincipen - Vid val mellan olika verksamhetsområden eller åtgärder bör en rimlig relation mellan kostnader och effekt, mätt i förbättrad och förhöjd livskvalitet, eftersträvas. 1) Enligt diagnosregister och befolkningsenkäter. 2) Det antal år en avliden hade kvar till medellivslängden. 8

15 Riksdagen beslutade om en indelning i fyra prioriteringsgrupper. I. Vård av livshotande sjukdomar, vård av sjukdomar som utan behandling leder till varaktigt invalidiserande tillstånd eller för tidig död, vård av svåra kroniska sjukdomar, palliativ vård och vård i livets slutskede samt vård av människor med nedsatt autonomi. II. Prevention samt habilitering/rehabilitering. III. Vård av mindre svåra akuta och kroniska sjukdomar IV. Vård av andra skäl än sjukdom och skada. Hjärt-kärlsjukdomarna hör huvudsakligen hemma i grupperna I och II. Kronologisk ålder får ej utgöra grund för prioriteringar men biologisk ålder kan påverka möjligheterna till behandlingsalternativ. 2.4 Information och kunskap Att ha kunskap om vad hjärt-kärlsjukdom är och vad sjukdomen innebär för såväl den enskilde patienten som anhöriga/närstående och samhälle är av stor vikt. Genom att öka kunskapen om hjärt-kärlsjukdom skapas både förståelse och bättre förutsättningar för hjärtkärlsjuka att känna trygghet och delaktighet. Patientens inställning och inte minst anhörigas/närståendes roll är betydelsefull då det gäller rehabilitering och återgång till det dagliga livet. Hur och när information och kunskapsöverföring sker är viktigt inte minst för att personer med hjärt-kärlsjukdom ska kunna återgå till vardagliga aktiviteter. För samhällets del är det av betydelse att medborgarna har kunskap om hjärtkärlsjukdom för att kunna förebygga sjukdomen och för att akut sjuka ska få ett snabbt omhändertagande. 9

16 3. Hjärt-kärlsjukdom - en introduktion Den vanligaste orsaken till hjärt-kärlsjukdomar är åderförkalkning, vilket är en kronisk sjukdom. Åderförkalkning förekommer i alla pulsådror, vilket kan ge patienten symtom från flera organ. Var femte person som söker vård vid akutmottagning har någon form av hjärt-kärlsjukdom. De vanligaste hjärtkärlsjukdomarna är högt blodtryck, hjärtinfarkt, hjärtsvikt, rytmrubbningar, stroke 1 och åderförkalkning. Åderförkalkning i hjärtats kranskärl ger upphov till kärlkramp eller hjärtinfarkt men kan även medföra förträngningar i pulsådror till framför allt benen, hjärnan och njurarna. Högt blodtryck är en viktig riskfaktor för stroke, kranskärlssjukdom, hjärtsvikt, njursjukdom och perifer kärlsjukdom. Tillstånd som kan påverka utveckling av högt blodtryck är stress, övervikt, för lite fysisk aktivitet och hög alkoholkonsumtion. Rökning påverkar blodtrycksnivån i mindre grad men utgör en betydelsefull riskfaktor för utveckling av annan hjärt-kärlsjukdom. Hos cirka fem procent av personer med förhöjt blodtryck kan hormonella tillstånd i exempelvis binjurar, vissa njursjukdomar och förträngning av njurpulsådror vara orsaker till blodtrycksstegringen. Hos resterande 95% kan ingen särskild orsak påvisas utan blodtrycksförhöjningen orsakas av flera, delvis samverkande faktorer som inte kan särskiljas hos den enskilde personen. Ärftlighet för högt blodtryck påvisas ofta i denna grupp. Högt blodtryck hos dessa personer är ofta förknippat med andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom såsom övervikt och störningar i sockeromsättning, höga blodfetter och störda 1) Personer som drabbats av så kallat slaganfall beroende på blödning eller blodpropp, läs vidare i landstingets program om Stroke. 10

17 1) Ämnesomsättningssjukdom 2) Bröstsmärta orsakad av förträngning i ett eller flera av hjärtats kranskärl med nedsatt blodflöde som följd och som utlöses av syrebrist. koagulationsmekanismer vilket sammantaget benämns metabolt syndrom 1. Det är viktigt att detta upptäcks och behandlas tidigt. För personer med högt blodtryck är det särskilt viktigt att blodtrycket sänks och att de slutar röka. Personer som redan drabbats av åderförkalkningskomplikationer såsom hjärtinfarkt, stroke, kallbrand eller hjärtsvikt tillhör en särskilt behandlingskrävande riskgrupp. Rökare med högt blodtryck bör motiveras och få stöd att sluta röka men de kan också behöva medikamentell behandling. Hjärtsvikt beror på en nedsatt pumpfunktion i hjärtat (systolisk hjärtsvikt) och/eller en störd fyllnadsfunktion av hjärtat (diastolisk hjärtsvikt). De vanligaste orsakerna till hjärtsvikt är högt blodtryck, kranskärlssjukdom och genomgången hjärtinfarkt, som medför att hjärtmuskeln inte orkar med sitt pumparbete och därmed inte klarar av att försörja övriga kroppen med tillräcklig mängd syresatt blod. Rytmrubbningar eller funktionsstörningar i hjärtats retledningssystem orsakas vanligtvis av åldersförändringar, försämrad blodförsörjning eller inflammationer i hjärtat. Detta kan medföra oregelbunden, alltför långsam eller för snabb hjärtrytm. Rytmrubbningar är ganska vanliga och oftast ofarliga, men ibland är de allvarliga. Symtomen är ofta inte dramatiska utan yttrar sig som hjärtklappning, som en bultande känsla i bröstet eller som att hjärtat vänder sig. Andfåddhet, yrsel, svindel eller svimningsattacker kan dock också förekomma. Symptomen skiljer sig ganska litet mellan godartade rytmrubbningar och de eventuellt livshotande. Dödligheten i de svåraste formerna är hög. Åderförkalkning angriper arteriella kärl tidigt i livet och förekommer ofta i flera organ samtidigt. Arteriella kärl (pulsådror) drabbas av pulsåderbråck, blodproppar, förträngningar med nedsatt blodförsörjning till olika organ eller inflammation. Det venösa kärlsystemet kan drabbas av åderbråck och blodpropp. Åderförkalkning i hjärtats kranskärl leder ofta till kärlkramp (angina pectoris 2 ) och hjärtinfarkt. Den förträngning som då uppstår ger minskat blodflöde till själva hjärtat och symptom i form av bröstsmärtor, kärlkramp eller i värsta fall hjärtinfarkt. 11

18 3.1 Förekomst i landet och länet Uppskattningsvis lider en procent av befolkningen av kärlkramp och drygt två procent av hjärtsvikt. Andelen som nyinsjuknar i kärlkramp eller hjärtinfarkt minskar medan antalet hjärtsviktspatienter ökar beroende på förbättrad överlevnad efter hjärtinfarkt och det ökande antalet äldre i befolkningen 1. Av dem som dog i Uppsala län år 2000 dog 46% av kvinnorna och 42% av männen av sjukdomar i cirkulationsorganen. Motsvarande siffror för landet var 47% för såväl kvinnor som män. Dödsfall i hjärtsjukdom är mindre vanlig i Uppsala län än i övriga Sverige. Under åren 1997 till 2001 har dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar sjunkit mera för länsinnevånarna än för befolkningen som helhet. Av figur 1 framgår att akut hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken inom cirkulationssjukdomarna hos män, medan kvinnor oftare avlider beroende på annan hjärtsjukdom eller kärlsjukdom i hjärnan Akut hjärtinfarkt män Akut hjärtinfarkt kvinnor Annan ischemisk sjukdom män Uppsala län Riket Annan ischemisk sjukdom kvinnor Annan hjärtsjukdom män Annan hjärtsjukdom kvinnor Cerebrovaskulär sjukdom män Cerebrovaskulär sjukdom kvinnor Figur 1, olika cirkulationssjukdomars andel (%) av alla dödsfall i Uppsala län och Sverige Ischemisk sjukdom = sjukdom som beror på brist på blod i en del av kroppen. Cerebrovaskulär sjukdom = sjukdom som har att göra med hjärnans blodkärl. 1) Socialstyrelsens rapport, Nationella riktlinjer för kranskärlssjukvård 2001, version för beslutsfattare. 2) Socialstyrelsens databas, Hur mår Sverige - Epidemiologiskt centrum. 12

19 1) Uppgifterna avser Uppsala kommun, inklusive Knivsta, före kommundelning ) Befolkningsenkät år 2000, åldrarna år, Landstinget i Uppsala län. Omkring fyra procent av befolkningen i Uppsala län uppgav i en befolkningsenkät år 2000, att de hade hjärtkärlsjukdom. De högsta andelarna fanns bland de äldsta i undersökningen där 14% av kvinnorna och 19% av männen angav att de hade en hjärtkärlsjukdom. Motsvarande tal för åldersgruppen år var åtta respektive fem procent (figur 2). Älvkarleby kommun hade den högsta andelen hjärt-kärlsjuka personer i länet. Drygt sju procent av männen och sex procent av kvinnorna uppgav att de hade hjärt-kärlsjukdom. I Tierps kommun var andelen hjärt-kärlsjuka kvinnor knappt tre procent och därmed lägst i länet. Drygt fem procent av männen i Tierps kommun uppgav sig ha hjärt-kärlsjukdom. Uppsala kommun 1 är den av länets kommuner som hade lägst andel hjärt-kärlsjukdom hos män (figur 3). Uppgifterna är ej korrigerade för åldersskillnader mellan kommunerna i länet. Håbo och Uppsala kommun hade den yngsta befolkning i länet 2. Det är vanligare att äldre personer dör i hjärt-kärlsjukdom än i cancersjukdomar. Av figur 4 framgår antalet i relation till dödsorsak och ålder. Ålder kvinnor män år 0,3 0, år 1,2 1, år 4,7 7, år 13,9 18,7 Totalt i länet 3,5 4,5 Figur 2, procentandelen kvinnor och män som år 2000 uppgav att de hade hjärt-kärlsjukdom - per ålder. Kommun kvinnor män Håbo 3,2 5,3 Älvkarleby 6,2 7,4 Tierp 2,8 5,3 Uppsala 3,3 3,6 Enköping 4,2 6,8 Östhammar 3,9 6,4 Totalt i länet 3,5 4,5 Figur 3, procentandelen kvinnor och män som år 2000 uppgav att de hade hjärt-kärlsjukdom - per kommun Hjärt- kärlsjukdom hos män Hjärt- kärlsjukdom hos kvinnor Cancer hos män Cancer hos kvinnor >85 Figur 4, antal döda i hjärt-kärlssjukdom och cancer hos män och kvinnor i Sverige år

20 3.2 Ålder och könsfördelning Av de personer som vårdas på sjukhus för hjärtinfarkt eller annan kranskärlssjukdom är männen i majoritet. Antalet vårdtillfällen beroende på sjukdomar i hjärnans kärl (cerebrovaskulär sjukdom) är däremot mer lika mellan könen. När det gäller perifer kärlsjukdom är män fortfarande i majoritet men andelen kvinnor har ökat markant de senaste tio åren, sannolikt ett uttryck för ändrade rökvanor. Hjärt-kärlsjukdom blir vanligare med stigande ålder. Det kan därför förväntas att antalet hjärtkärlsjuka stiger eftersom antalet personer 65 år och äldre ökar med nästan 13% fram till år 2010 och 30% fram till Symptomen på hjärt-kärlsjukdom skiljer sig mellan kvinnor och män. Kvinnor får symptom på hjärt-kärlsjukdom omkring tio år senare än männen. Nästan 75% av kvinnor med hjärtsjukdom är över 65 år och lider ofta av andra medicinska åkommor. Kvinnor får oftare atypiska symtom på hjärtsjukdom som trötthet, andfåddhet, illamående eller obehag ifrån buken. De får också oftare smärtor i halsen eller käkarna och ryggen, vilket kan misstolkas som beroende på annat än hjärtsjukdom. Det kan vara en förklaring till att kvinnor ofta söker vård senare och att rätt diagnos sätts senare Akut hjärtinfarkt män Akut hjärtinfarkt kvinnor Annan ischemisk sjukdom män Uppsala län Riket Annan ischemisk sjukdom kvinnor Annan hjärtsjukdom män Annan hjärtsjukdom kvinnor Cerbrovaskulär sjukdom män Cerbrovaskulär sjukdom kvinnor Figur 5, andelen patienter med sjukdomar i cirkulationsorganen i procent av totala antalet i Uppsala län och i landet. 14

21 1 ) 85-90% av personer med diabetessjukdom har diabetes typ 2. Sjukdomen debuterar oftast hos överviktiga efter 40 års ålder. 2) De studier som genomförts ger inget stöd för att kvinnor i den gruppen har fördel av kranskärlsingrepp. Låga nivåer av det goda kolesterolet är en större riskfaktor för kvinnor än för män och höga triglycerider (ett annat slags blodfett) är en större riskfaktor för kvinnor över 50 år än för män. Diabetes typ 2 1 innebär också en större risk för hjärt-kärlsjukdom hos kvinnor än hos män. Den enskilt största risken är emellertid rökning, som drar ihop de små blodkärlen och skadar hjärtats blodförsörjning i ännu högre grad än hos männen. 3.3 Behandling av hjärtkärlsjukdom Målsättningen vid behandling av akut hjärtinfarkt är att rädda liv, lindra symtom, förlänga liv, minska skada, undvika komplikationer och förhindra återinsjuknande. Graden av belastning då smärtan uppstår, antal sjuka kranskärl, förträngningarnas placering och graden av nedsättning av den vänstra kammarens funktion ligger till grund för riskgruppering av patienter med kranskärlssjukdom. Riskgrupperingen har betydelse för om och när hjärtkirurgi eller ballongvidgning ska utföras. Behandlingsresultaten är bättre ju tidigare efter insjuknandet som behandlingen påbörjas. Enligt nationella riktlinjer för kranskärlssjukvård 2001 bör följande patientgrupper bli föremål för kranskärlsingrepp. 1. Mycket hög prioritet Kvinnor och män med akut hjärtinfarkt med cirkulationschock på grund av hjärtinfarkt eller som har kontraindikationer mot propplösande behandling. Kvinnor och män med instabil kranskärlssjukdom som inte kan stabiliseras eller fås fria från episoder av smärtor i vila trots optimal läkemedelsbehandling. Kvinnor och män med stabil kärlkramp och invalidiserande smärta trots optimal läkemedelsbehandling. 2. Hög prioritet Kvinnor och män med stabiliserad instabil kranskärlssjukdom eller trombolysbehandlad hjärtinfarkt som vid arbetsprov visar måttlig - allvarlig ischemi (dålig blodcirkulation i hjärtmuskeln). Män med stabiliserad instabil kranskärlssjukdom och flera riskindikatorer för snabbt återinsjuknande 2. 15

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen En skrift från Hjärtkliniken på Danderyds sjukhus, 2011 Hjärtat kroppens blodpump Hjärtat är en muskel som pumpar cirka 90 000 gånger per dygn för att få ut syresatt

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt?

Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt? Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt? Hjärtat är en pump (stor som en knuten hand) som försörjer kroppens organ med syrerikt blod. Själva hjärtmuskulaturen behöver också syrerikt blod för sitt ständiga

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Det vanligaste symtomet vid hjärtinfarkt är bröstsmärta, ibland tillsammans med illamående och kallsvett.

Det vanligaste symtomet vid hjärtinfarkt är bröstsmärta, ibland tillsammans med illamående och kallsvett. Vad händer i kroppen? Hjärtat behöver syrerikt blod Hjärtat är en muskel, stor som en knuten hand, som pumpar ut syrerikt blod till kroppens alla organ. Själva hjärtmuskulaturen behöver också syrerikt

Läs mer

Fakta om stroke. Pressmaterial

Fakta om stroke. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om stroke Stroke (hjärnblödning, slaganfall) är den främsta orsaken till svåra funktionshinder hos vuxna och den tredje största dödsorsaken efter hjärtsjukdom och cancer. Omkring 30

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP Innehåll Smärta i bröstet 4 Att behandla kärlkramp 5 Ryggmärgsstimulering vid svår kärlkramp 6 Teststimulering och implantation 7 Hur ska jag

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Ta hand om din hjärna

Ta hand om din hjärna Ta hand om din hjärna www.aivoliitto.fi Vad kan du göra för att minska risken att drabbas? En stroke uppstår sällan utan någon tydlig riskfaktor. Ju fler riskfaktorer du har samtidigt, desto större är

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Om kärlkramp, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och arytmi

Om kärlkramp, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och arytmi Om kärlkramp, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och arytmi Information till dig som har en sjukdom i hjärtats kranskärl. Reviderad version mars 2001 A Socialstyrelsen klassificerar från och med år 2001 sin utgivning

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Kardiologiska kliniken. Kranskärlsröntgen/PCI

Kardiologiska kliniken. Kranskärlsröntgen/PCI Kardiologiska kliniken Kranskärlsröntgen/PCI 2 (12) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kranskärlsröntgen...4 Förberedelser inför koronarangiografi...4 På angiolabb...4 Efter kranskärlsröntgen...5 PCI...6 Förberedelser

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Öppna Jämförelser Hjärtsjukvård 2009

Öppna Jämförelser Hjärtsjukvård 2009 Öppna Jämförelser Hjärtsjukvård Sammanfattande kommentarer Undvikbar slutenvård vid hjärtsjukdom (A2, C1, D1). Denna indikator speglar det organisatoriska omhändertagandet av denna patientgrupp (hjärtsvikt

Läs mer

Kärlkramp. Vad händer i kroppen?

Kärlkramp. Vad händer i kroppen? Vad händer i kroppen? Hjärtat behöver syrerikt blod Hjärtat är en muskel, stor som en knuten hand, som pumpar ut syrerikt blod till kroppens alla organ. Själva hjärtmuskulaturen behöver också syrerikt

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Om äldre (65 och äldre)

Om äldre (65 och äldre) Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket. Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens

Läs mer

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas

Läs mer

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd?

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd? Andfådd? Svårt att gå i tio minuter? Det kan bero på högt blodtryck i lungorna en okänd, relativt ovanlig och mycket allvarlig sjukdom som drabbar ungefär 200 personer i Sverige varje år. De flesta är

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå VIC Vårdpersonal inom cardiologi www.v-i-c.nu Hjärtsviktsdagar i Göteborg 15-16 oktober 2009 Ur programmet; Teamet runt patienten Palliativ vård Hjärtsvikt och palliativ

Läs mer

Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet:

Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet 2014-03-26

Läs mer

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014 Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare ÄMNEN Vad är hjärtsvikt-definition? Orsaker? Hjärtsviktsymptom Gradering (NYHA klassifikation) Utredning

Läs mer

Familjära aortadissektioner

Familjära aortadissektioner Familjära aortadissektioner Information till patienter och anhöriga Denna information riktar sig till dig som har sjukdomen FAAD (Familjära AortaAneurysm och Dissektioner) eller är anhörig till någon med

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Innehållsförteckning. Cirkulationssystemet 3. Allmänt 4. Symptom 4. Orsaker 5. Behandling 7. Vad kan jag själv göra för min kropp?

Innehållsförteckning. Cirkulationssystemet 3. Allmänt 4. Symptom 4. Orsaker 5. Behandling 7. Vad kan jag själv göra för min kropp? 1 Innehållsförteckning SIDAN Cirkulationssystemet 3 Allmänt 4 Symptom 4 Orsaker 5 Behandling 7 Vad kan jag själv göra för min kropp? 10 Framtidsutsikter 13 Arbetsfördelning 14 Källförteckning 15 2 Cirkulationssystemet

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Programberedningen ansvarar för att bidra med kunskap till landstingsfullmäktige om patienters och närståendes behov kopplat till aktuellt programområde. Programberedningen

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Tredje delen; tema Egenansvar och läkemedel av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2006-03-05 Enkätstudie Under hösten har enkäter skickats ut till drygt

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Ej relevant. Det här är en generisk ansökan. Vår produktresumé följer

Läs mer

Att leva med kärlkramp

Att leva med kärlkramp Att leva med kärlkramp INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Nu ska jag ha så roligt som möjligt Det kändes som någon drog en livrem runt bröstet och drog åt. Jag fick svårt

Läs mer

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor

Läs mer

kärlopereras i ljumske/ ben

kärlopereras i ljumske/ ben Till dig som skall kärlopereras i ljumske/ ben Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska

Läs mer

Kranskärlskliniken SUS

Kranskärlskliniken SUS Kranskärlskliniken SUS Information till dig som skall genomgå kranskärlsingrepp KRANSKÄRLSRÖNTGEN OCH BALLONGVIDGNING patientinformation Hjärtat är en muskel som genom regelbundna sammandragningar pumpar

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

sammanfattning och slutsatser

sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Att förebygga sjukdom är en angelägen uppgift för samhället och för individen. I SBU-rapporten Längre liv och bättre hälsa finns en rad exempel på framgångsrika förebyggande

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Thomas Davidson CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi Linköpings Universitet VGR 3 december 2013 Agenda Kostnaden för förmaksflimmer Kostnadseffektiviteten

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete

Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete Nätverk Uppdrag Hälsa 7 maj 2010 U/Ö-regionen 2009/2010 Gunilla Esbjörn/Maj Halth UPPDRAGET att sammanställa och göra en första bearbetning

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Enkät om prioriteringar till medicinkliniker

Enkät om prioriteringar till medicinkliniker Bilaga 2. Prioriteringar SIM: Enkät 1 Enkät om prioriteringar till medicinkliniker Uppläggning Enkäten skickades till ett antal medicinkliniker i landet och bestod av 1. Introduktionsbrev till verksamhetschefer

Läs mer

Till dig som har hjärtsvikt

Till dig som har hjärtsvikt Till dig som har hjärtsvikt Version 1 Hjärtsvikt Hjärtsvikt är en av våra vanligaste hjärtsjukdomar. I Sverige beräknas ca 200 000 vara drabbade och antalet som insjuknade ökar när befolkningen blir äldre.

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten

Läs mer

Livet efter hjärtinfarkt INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND

Livet efter hjärtinfarkt INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Livet efter hjärtinfarkt INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Nu struntar jag i dammtussarna Det hände för drygt två år sedan. Jag satt i bilen på väg hem från Norrköping och

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning från workshop Gamla teatern, 2012-02-15 2013-06-26 Innehåll i riktlinjerna På vilket sätt kan levnadsvanorna bäst påverkas Inte

Läs mer

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Sammanfattning Förhöjda blodfetter (hyperlipidemi) ökar risken för att drabbas av hjärtkärlsjukdomar. Riskökningen är tydligast

Läs mer

Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom

Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom Inledning Fabrys sjukdom (även känd som Anderson-Fabrys sjukdom efter de två forskare som upptäckte sjukdomen) är en sällsynt genetisk sjukdom. Orsaken

Läs mer

Kärlkirurgi. Jonas Malmstedt

Kärlkirurgi. Jonas Malmstedt Kärlkirurgi Jonas Malmstedt Kärlkirurgi i Stockholm Karolinska SöS Kärljouren Perifer angiojour Tre stora patientgrupper Benartärsjukdom Förträngning av halspulsådern Pulsåderbråck +Kärltillgång för bloddialysbehandling,

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se

Läs mer

Folkhälsokalkylator. Bakgrund

Folkhälsokalkylator. Bakgrund Folkhälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,

Läs mer

Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten. FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1

Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten. FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1 Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1 Förr Ingen brådska Inläggning på avd där det fanns plats Lågprioriterad grupp Lokalt egna rutiner för strokevård Nu Trombolys

Läs mer

Varicer- åderbråck Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1

Varicer- åderbråck Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1 Varicer- åderbråck Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1 Program Hur fungerar cirkulationen i kroppen? Vad är åderbråck? Symptom Riskfaktorer Prevention Prevalens Behandling 2 Varicer åderbråck

Läs mer

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation

Fri från tobak i samband med operation Fri från tobak i samband med operation Information för patienter Tobak Hälsa Tobaksfri inför din operation Visste du att... när du blir opererad är det många faktorer som påverkar hur resultatet av operationen

Läs mer

Att leva med hjärtsvikt

Att leva med hjärtsvikt Att leva med hjärtsvikt Ingår i en serie skrifter från Hjärt- och lungsjukas riksförbund Att få pacemakern inopererad var som att vända en hand En kväll för 18 år sedan kände jag en intensiv smärta i nacken

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

Medborgarnas, beslutsfattarnas och sjukvårdens värderingar

Medborgarnas, beslutsfattarnas och sjukvårdens värderingar Medborgarnas, beslutsfattarnas och sjukvårdens värderingar 70% av PV-pat anser att varje individ har rätt att få sina behov tillfredsställda, även om de är bagatellartade 5 resp 6% av adm och läkare instämmer

Läs mer

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg e.lio.se/prioriteringscentrum Lagstiftningar 1992 Regeringen tillsatte utredningen om prioriteringar 1993 Vårdens svåra val (delrapport

Läs mer

Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling

Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling Bästa kollega - i din hand håller du en undersökning som rör behandling med blodfettsänkande läkemedel, så kallade statiner. Undersökningen riktar sig

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer KAPITEL 3 Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer Artiklar i Läkartidningen 201209 och 20120912 diskuterar livsstil och hjärtkärlsjukdomar. Denna genomgång kan fungera som bas för att belysa betydelsen

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 2015-04-17 Maria Branting 2015-04-22 15 nationella riktlinjer Astma och

Läs mer

Genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar

Genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar blodfettrubbningar Genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar En sammanfattning Författare: Medicinsk utredare Gunilla Eriksson Hälsoekonom Douglas Lundin Därför gör TLV läkemedelsgenomgångar Den

Läs mer

ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT

ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT Känn din puls förhindra en hjärninfarkt Vet du om ditt hjärta slår så som det borde? Slår ditt hjärta regelbundet, är pulsen

Läs mer

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Kroppslig hälsa hos personer med allvarig och omfattande psykisk sjukdom Emelie Sundén Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 29, 040-675 31 26 emelie.sunden@skane.se

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Ballongvidgning och bypass-operation

Ballongvidgning och bypass-operation Ballongvidgning och bypass-operation INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Kan han utföra 1000 lyckade operationer, kan han göra 1001 För drygt 15 år sedan blev jag njurtransplanterad.

Läs mer

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2008. Beslutsstöd för prioriteringar

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2008. Beslutsstöd för prioriteringar Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2008 Beslutsstöd för prioriteringar Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Nationella riktlinjer för vård, behandling och omsorg.

Läs mer