Välkommen till Kardiovaskulära Vårmötet april 2012, Stockholm

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Välkommen till Kardiovaskulära Vårmötet 25-27 april 2012, Stockholm"

Transkript

1 Onsdag 25 aril Kardiovaskulärt Vårmöte Stockholm aril, 2012 Nr 1, Onsdag 25 aril Välkommen till Kardiovaskulära Vårmötet aril 2012, Stockholm Helena Rexius Ordförande i Organisationskommittén För fjortonde året i rad arrangerar Svenska Hjärtförbundet ett Kardiovaskulärt vårmöte. I år är vi åter å lats i Stockholm men i helt nya kongresslokaler, nämligen Stockholm Waterfront. Förbund av secialistföreningar Svenska Hjärtförbundet är ett förbund bestående av secialitetsföreningarna för Kardiologi, Klinisk Fysiologi, Thoraxanestesi, Thoraxkirurgi och Thoraxradiologi. Syftet med Svenska Hjärtförbundet är att främja samverkan inom raktisk hjärtsjukvård samt utbildning och forskning inom det kardiovaskulära fältet. I Vårmötets organisationskommitté ingår reresentanter från Hjärtförbundets secialistföreningar samt medlemmar från Svensk Barnkardiologisk Förening, Svensk Förening för Diabetologi, Svensk förening för hyertoni, stroke och vaskulär medicin, samt Vårdersonal inom Cardiologi (VIC). Vi i organisationskommittén hoas att alla mötesdeltagare finner ett rogram fyllt av intressanta symosier och vetenskaliga resentationer. Vår strävan är att alla oavsett yrkeskategori eller secialistförening ska kunna sy iho en kombination av symosier som assar det egna behovet. Tack vare bidrag från engagerade deltagare över hela landet har årets rogram Helena Rexius en stor sännvidd och täcker allt från svåra etiska diskussioner till detaljkunskaer i det närmaste å molekylnivå. Ett stort tack till alla er som bidragit till det vetenskaliga rogrammet genom att sända in abstracts och symosieförslag! Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Artikeln fortsätter å sidan 2 Urval dagens rubriker Är det bra för hjärtat och kärlen att dagligen dricka alkohol? Screening för flimmer, ett nytt sätt att förebygga stroke. Svenska kardiovaskulära kvalitetsregister, vilken nytta, vilken skada? Let's talk about sex. Hur går man vidare när angion är normal vid hjärtinfarkt? Kvantitativa analyser inom ekokardiografi En första inblick i de nya euroeiska riktlinjerna för revention. Urval föreläsningar Werköföreläsning Salim Yusuf Will heart disease be a historical curiousity by 2050? Pericard Covered Stent Biological Stent Graft Highly Deliverable Low TLR info@esvascular.com Tel Fax Your niche, our core.

2 2 Onsdag 25 aril 2012 har utvecklats till det största svenska mötet i sitt slag med hög kvatygad om att detta kommer att ut- morgonaktivitet m.m. Jag är över- Jag vill umana alla att vara aktiva deltagare, våga fråga, diskutera, studera osters och umgås litet och ett stort deltagande. Det falla till belåtenhet, eller vem kan är en unik möteslats för alla oss motstå PCI i jätteformat!? över gränserna. Allt detta har våra som arbetar inom hjärt-kärlsjukvård. Här finns möjlighet att knyta atienter nytta av när vi kommer tillbaka till våra arbetslatser med kontakter med andra yrkesgruer, nya kunskaer och idéer att omsätta i raktiken. hämta insiration från andra kliniker, möta reresentanter från den medicintekniska och farmaceutiska industrin och mycket mer. Ända sedan vårmötets födelse har Malmö Kongressbyrå AB haft ansvar för alla raktiska arrangemang, något som man sköter med den äran. En lokal Stockholmsbaserad kommitté hjäler till att ordna kongressmiddag, Är det bra för hjärtat och kärlen att dagligen dricka alkohol? Vad händer med levern? Sal A2 Stergios Kechagias, Mag-tarmmedicinska kliniken, Universitetssjukhuset, Linköing Alkoholkonsumtion är en betydande riskfaktor för många sjukdomar och har beräknats ligga bakom 3,8 % av alla dödsfall i världen. Alkohol är den viktigaste orsaken till kronisk leversjukdom i västvärlden och orsakar cirka hälften av den cirrosrelaterade mortaliteten. Även om alkohol i stora mängder är toxiskt för levern är det en relativt liten andel av överkonsumenterna som utvecklar kliniskt betydelsefull leversjukdom. Genetiska olymorfier, nutritionella faktorer, konsumtionsmönster och andra sjukdomar anses vara av betydelse för att utveckla alkoholrelaterad leverskada. I dagsläget saknas metoder för att värdera den individuella känsligheten för alkoholrelaterad leverskada. Eidemiologiska data används dock för att ge allmänna Arbetet med Vårmötet ågår i rinci året om. Så snart årets möte är över sker en utvärdering där dina åsikter är av största vikt, har du synunkter så tveka inte att kontakta mig eller någon annan i organisationskommittén. Inget möte är så bra att det inte kan förbättras. Passa också å att fundera över om något ämnesområde är bristfälligt reresenterat eller om du saknar något secifikt symosium, och skicka sedan gärna in nya symosieförslag till nästa års Vårmöte. riktlinjer för hur stor alkoholkonsumtion som är skadlig ur leversynunkt. Leversteatos (fettlever) kan åvisas hos rocent av befolkningen och är den vanligaste leversjukdomen i västvärlden. Överförbrukning av alkohol ansågs länge vara den huvudsakliga orsaken till den höga revalensen. Under de senaste årtiondena har man emellertid riktat allt större umärksamhet mot icke-alkoholorsakad fett-leversjukdom (non-alcoholic fatty liver disease; NAFLD). Majoriteten av individerna med NAFLD är insulinresistenta och studier har visat en ökad mortalitet bland dessa individer, främst i kardiovaskulär sjukdom. Ett habituellt intag av låg till måttlig mängd alkohol har associerats med förbättrad kardiovaskulär rognos. Vilka råd man ska ge rörande alkoholkonsumtion till en individ med metabola syndromet samt hög risk för kardiovaskulär sjukdom och Än en gång: Hjärtligt välkommen till Vårmötet! Helena Rexius Ordförande i organisationskommittén samtidig leversteatos är oklart. Aktuella riktlinjer angående vilken dos av alkohol som inducerar steatos skiljer sig åt i olika delar av världen. Höga doser alkohol har associerats med förvärrad leverskada vid samtidig övervikt. Det finns dock också studier där man åvisat indirekta belägg för att en låg till måttlig alkoholkonsumtion kan vara förkniad med lägre risk för leverskada. Din annons i tidningen imorgon kontakta oss! Stergios Kechagias Vi jobbar med möten runt om i hela Sverige Bemanning och Rekrytering inom Life Science & Aotek Ansvarig utgivare: Svensk Medicin AB, Niclas Lindqvist, Citera gärna tidningen, men källan Svensk Medicin AB måste anges. Tryckeri: Markbladet Tryckeri i Kinna

3 Onsdag 25 aril 2012 Screening för flimmer ett nytt sätt att förebygga stroke? Moderatorer: Viveka Frykman Kull, Stockholm Mårten Rosenqvist, Stockholm Sal A4 Minst svenskar har förmaksflimmer, en folksjukdom. Varje år insjuknar ca 6000 individer i flimmerrelaterad stroke. Hos många av dessa utäcks flimret i samband med att atienten drabbas av stroke. Mårten Rosenqvist Det finns dock anledning att misstänka att många atienter med riskfaktorer för stroke har sk tysta flimmer som kan förbli odiagnosticerade. En 75 årig kvinna med lindrig hyertoni riskerar att inom 5 år ha 30-35% risk att insjukna i stroke. Denna risk kan minskas med ca 70 % med blodförtunnade behandling. På Symosiet "Screening för förmaksflimmer" diskuteras huruvida det är meningsfullt att "leta" efter flimmer hos individer med ökad risk för stroke. screening är ofta kontroversiellt Screening av stora oulationer är ju ofta kontroversiellt avseende nytta och kostnadseffektivitet. Idag anses det dock motiverat att screena för olika cancerformer som exv colon- och mammarcancer. Borde flimmerscreening höra till denna gru? Mårten Rosenqvist Screening för förmaksflimmer i en 75-årig oulation kostnadseffektiv strokerevention? Johan Engdahl Bakgrund : Förmaksflimmer (FF) är den vanligaste förekommande kliniska arytmin och ofta en källa till kardiell emboli hos atienter som drabbats av ischemisk stroke. FF kan inte sällan förekomma utan symtom och därför undgå att diagnosticeras. Antikoagulantia-behandling (AK-behandling) har en mycket god strokeförebyggande effekt hos atienter med FF och riskfaktorer för stroke, trots detta förelig- ger en markant underbehandling i detta avseende av atienter med redan FF. Förmaksflimmer ufyller av WHO uställda kriterier för screening, men fåtalet studier i större skala är utförda. Metod: Alla invånare i Halmstad kommun 75 och 76 år gamla erbjöds brevledes att delta i en stegvis screening för FF. Vid första besöket registrerades 12-avlednings-EKG och deltagarna raorterade relevant sjukhistoria. Även deltagare med tidigare känt FF umanades att delta för att studera behov av att förändra deras antitrombotiska behandling. De deltagare som hade sinusrytm å första EKG, inget tidigare känt FF och minst en ytterligare otentiell riskfaktor för stroke utöver deras ålder erbjöds att genomföra utökad EKG-registrering med tum-ekg under 20 eller 30 sekunder 2 gånger dagligen i två veckor. Deltagare där tidigare okänt FF diagnosticerades erbjöds utredning med rovtagning, ekokardiografi och läkarbesök där antitrombotisk behandling diskuterades. Resultat och slutsats: 1326 invånare fick förfrågan att delta, av dessa deltog 847 stycken (64 %). Tidigare odiagnosticerat och asymtomatiskt FF hittades hos 10/847 (1 %) bland de som registrerade 12-avlednings-EKG. Förekomsten av tidigare känt FF hos deltagarna var 79/847 (9 %). Bland 79 atienter med tidigare känt FF 3 fanns 32 (41 %) som inte hade AK-behandling. Av de 418/847 som hade minst en ytterligare riskfaktor för stroke var det 386 som genomgick utökad EKG-screening med tum-ekg. Av dessa diagnosticerades tyst aroxysmalt FF hos 30/386 (7.8%, 95% CI ). Således var 72 ( ) deltagare eller 8.5% aktuella för att åbörja AK-behandling å indikationen FF med riskfaktorer. Efter läkarbesök och utredning har 56 av dessa 72 åbörjat behandling. Denna behandling beräknas förebygga 2 strokeinsjuknanden årligen. Kostnaden för det aktuella screening-rogrammet beräknas vara lägre än den skattade kostnaden för ett strokeinsjuknande varför vi drar slutsatsen att screening med utökad EKG-registrering för FF i en 75-årig oulation kan vara kostnadseffektiv. Johan Engdahl Hjärtsvikt - framstegen har avstannat, behov av nya initiativ - raort från RiksSvikt , Sal A1 Vårmötets samarbetsartners Hjärtsvikt drabbar 3% av befolkningen och är dödligare än cancer. Under de sista 30 åren har stora randomiserade studier visat att läkemedel och hjärtsvikts-acemaker kan reducera mortaliteten dramatiskt. behov av ökad imlementering av befintlig behandling samt utveckling av ny behandling för hjärtsvikt. Användningen av dessa behandlingar i Sverige är generellt utbredd och fram till år 2000 har man också sett en stadigt sjunknade mortalitet vid hjärtsvikt. mortaliteten ej förbättrad Men här visar vi att användning av evidensbaserad behandling inte har förbättrats sedan 2000 och att mortaliteten vid hjärtsvikt inte heller förbättrats sedan år Detta står i stark kontrast till behandling och överlevnad vid t. ex. hjärtinfarkt, och det finns ett stort Lars Lundh Foto Stefan Zimmerman

4 4 Onsdag 25 aril 2012 Kommunicerar vi sex och samlevnad efter hjärtinfarkt Sal A2 Bodil Ivarsson, leg ssk, docent Avdelningen för thoraxkirurgi Skånes Universitetssjukhus/Lunds universitet Trots att genomgången hjärtinfarkt normalt inte medför begränsningar i samlivet ulever många atienter och deras artners roblem med sina sexuella och andra känslomässiga relationer å grund av medicinering, oro eller annat till följd av sjukdomen. Både nationellt och internationellt visar studier att efter en hjärtinfarkt får atienter och deras artners inte otimal information från sjukvårdsersonal om sex och samlevnad. inte tillräcklig kometens Svenska studier bekräftar att både muntlig och skriftlig information om sex och samlevnad är sarsamt förekommande och att vårdersonalen har en önskan om att mer informationsmaterial. Merarten av sjukvårdsersonalen vid de hälso- och sjukvårdsverksamheter Kvantitativ analys av högerkammarfunktion - En viktig del av rutinundersökningen, Per Lindqvist, Umeå. Kvantitativ analys av högerkammarfunktion, Anders Sahlén, Stockholm. Vad kan deformationsanalys tillföra vid bedömning av vänsterkammarfunktion? Reidar Winter, Stockholm Diagnostik, uföljning och kommunikation om hjärtkärlsjukdomar underlättas om man kan använda kvalitetssäkrade, ureningsbara och kvantitativa, dvs. i siffror resenterade funktionsmått. Utan atientrisk och med ultraljudets unika tillgänglighet, flyttbarhet och tidsulösning utvecklas nu för kliniskt bruk olika metoder att bedöma och kvantifiera den lokala funktionen under varje liten delfas av hjärtats cykel. Under symosiet resenteras nya sätt att bedöma såväl högra och vänstra hjärtkammaren under både fyllnads- och tömningsfas. Birgitta Janerot-Sjöberg, Stockholm som hjärtinfarktatienter kom i kontakt med kände att de inte har tillräcklig kometens i ämnet sex och samlevnad. Dessutom ansåg sjukvårdsersonalen att det var så mycket annan information atienterna ska ha under den korta sjukhusvårdtiden efter en hjärtinfarkt så information om sex och samlevnad får stå tillbaka. En obesvarad fråga är när i tiden det är lämligt att ge information om sex och samlevnad efter en hjärtinfarkt? ej avstå sexuella aktiviteter Kvantitativa analyser inom ekokardiografi Moderatorer: Birgitta Janerot-Sjöberg, Stockholm, Lars-Åke Brodin, Stockholm Sal C1C2 Per Lindqvist Högerkammarfunktion är mer svårbedömd än vänsterkammarfunktion vid ekokardiografi framförallt beroende å en viss svårtillgänglighet vid ekokardiografi jämfört med vänsterkammaren. Kvantitativa analyser är ga denna större svårighet att visualisera höger kammare otentiellt till stor hjäl. Longitudinell rörlighet av högerkammarens fria vägg kan mätas med olika tekniker liksom radiell och utflödesfunktion. Denna resentation syftar till att belysa olika kvantitativa metoder för högerkammarfunktion med vävnads- Doler och reflektobaserade metoder. Reidar Winter Systolisk vänsterkammar(vk) funktion bedöms idag framförallt genom mätning av ejektionsfraktionen (EF). EF beskriver systolisk VK funktion genom en koling till myokardkontraktilitet, men har flera svagheter med användarbe- Secialistteamen inom hjärtsjukvård bör öka umärksamheten avseende atienters och deras artners behov av information angående sexuell funktion och samlevnad efter hjärtinfarkt. Information och stöd bör fokusera å att stödja atienter och deras artners i att leva ett fysiskt aktivt liv och inte avstå från sexuella aktiviteter. Dock har alla individer olika informationsbehov och vissa kanske ulever att ämnet är känsligt och allt för rivat, vilket gör att det bör finnas valmöjligheter för att ta del av information. En form av informationsmaterial kan vara att framställa vanligt förekommande frågor. Detta kan ske genom ett samarbete mellan hälso- och sjukvårdsersonal, hjärt- lungsjukas förening samt atienter och artners med tidigare erfarenhet. Ett annat sätt kan vara att arbeta fram en användarvänligt evidensbaserad Internetsida som hälso- och sjukvårdsersonal kan hänvisa till. Annonslats ledig imorgon torsdag! Ring roende, variabilitet och load beroende. Myokardiella deformationsanalyser är idag tillgängliga med både vävnadsdoler och reflektorbaserade metoder såsom seckle tracking (ST) och velocity vector imaging (VVI). Denna resentation syftar till att ge en överblick av användbarheten av deformationsanalys vid bedömning av både global och regional VK myokardfunktion. Reidar Winter Ny kongresstidning imorgon TRE AV FYRA BARN ÖVERLEVER CANCER Stöd Barncancerfonden PG Tel

5 Onsdag 25 aril 2012 Hur går man vidare när angion är normal vid hjärtinfarkt? Moderatorer: Karin Malmqvist, Stockholm, Per Tornvall, Stockholm Sal A4 Översikt hjärtinfarkt med normala kranskärl, Olov Collste, Stockholm. Myokardit som orsak, Marcus Carlsson, Lund. Praktisk handläggning, Maria Daniel, Stockholm U till människor insjuknar årligen i hjärtinfarkt i Sverige. 7-8 % av dessa har angiografiskt normala kranskärl. 70 % av dessa är kvinnor i medelåldern. Några visar sig senare ha myokardit eller lungemboli vilka båda kan ge bröstsmärta, trooninstegring och EKG-förändringar. Resten klassificeras som hjärtinfarkt med normala kranskärl av okänd orsak så kallad MINCA (Myocardial Infarction with Normal Coronary Arteries). En del av dessa får diagnosen stresskardiomyoati, även kallad Takutsubo ( broken heart syndrom), som går i regress i de allra flesta fall inom en vecka. Fallen verkar ha ökat det senaste årtiondet men är nog mer ett uttryck för en förbättrad diagnostik. Tillgången till kranskärlsröntgen med vänsterkammarbilder och ekokardiografi har ökat under dessa år framför allt under ett tidigt skede av vårdförloet (inom 1 dygn). MINCA som gru är generellt dåligt undersökta seciellt i jämförelse med Distansuföljning av ICD- och acemakeratienter Varför? Moderatorer: Maria Hesselstrand, Lund, Torbjörn Persson, Malmö Sal C3 Kostnadseffektivitet nu och i framtiden, Johan Brandt -Lund. Distansuföljning av ICD. Raort från undersökningen Skånes univer.sjukhus/lund, Barbara Jabur Juul-Möller, Lund. Distansuföljningar av acemakeratienter. Raort från undersökningen Skånes univ.sjukhus/malmö, Karin Wedmark, Malmö/Lund Distansuföljning i hemmet är ett internetbaserat system som möjliggör informationsutbyte mellan atienten och sjukvården å ett enklare och smidigare sätt än tidigare. Patienternas hjärtimlantat såsom ICD (Imlantable Cardioverter Deffibrillator), ICM (Imlantable Cardiac Monitor) och acemaker kan kontrolleras hemifrån. Detta är ett berövat och etablerat sätt som utövas av de flesta arytmikliniker i hela Sverige. På Skånes Universitetssjukhus (SUS) Malmö/Lund arbetar vi kontrollgruer. Genesen är också okänd. Det finns teorier om att ökade stresshormoner, inflammation och infektioner som triggerfaktorer till insjuknandet. Patienterna verkar ha få eller inga riskfaktorer för att utveckla ateroskleros och vi vet också att de har en bättre överlevnadsrognos jämfört med kranskärlssjuka atienter: Trots detta så ulever MINCA atienterna en fysisk och sykisk ohälsa d.v.s. sänkt livskvalitet (hqol). Det finns också en stor risk att vi behandlar dessa atienter med onödiga läkemedel som i sin tur kan ge biverkningar och ytterligare försämring av självulevd hälsa. Under de senaste 5 åren har en studie genomförts av denna atientgru, ålder år, som involverat alla Stockholmssjukhus (SMINC-studien). Gruen har undersökts tillsammans med friska och kranskärlssjuka kontroller med avseende å graden av åderförfettning, hjärtfunktion, arbetsförmåga och livskvalitet samt blodrovstagning. Patienter med hjärtinfarkt och normala kranskärl har i tidigt skede undersökts med MRI av hjärtat för att utesluta myokardit men också för att fånga mindre hjärtinfarkter som inte identifierats tidigare ex efter koronaremboli. Av de totalt 152 genomförda MRI av hjärta har man kunnat identifiera tre olika diagnoser. Den största gruen uvisade normal MRI hjärta (67 %), mindre hjärtinfarkt (19 %) och myokardit (7 %). Av de normala MRI hjärta var 2/3 kvinnor. Det stora antalet genomförda MRI hjärta har under studiens gång skaat ett nytt hjälmedel som idag används i klinisk raxis å alla våra 5 Stockholm sjukhus. Normal koronarangiografi fullföljs med ett vänsterkammarangiogram för att utesluta Takutsubo. Om D-dimer/Dt thorax förblir normala hos atienterna så går man vidare med MRI hjärta helst inom 1 vecka. Det är också viktigt att man exkluderar andra orsaker till trooninstegringar ex takykardier och njursvikt. hälften röker / har rökt 30 % av de normala MRI hjärta har ett klassiskt Takutsubo insjuknande. Resterande kan vara en mildare form av Takutsubo/stresskardiomyoati insjuknande där vänsterkammaren hunnit återhämta sig innan man hunnit fastställa diagnosen. Preliminära studiedata har visat att hjärtinfarkt med normal MRI hjärta har färre riskfaktorer jämfört med de kranskärlssjuka varför rognosen å längre sikt är god. Hälften röker/har rökt, 1/3 med hereditet för hjärt-kärl- sjuka och hyertoni, och mindre andel med diabetes mellitus. med olika system från olika företag. Totalt har vi omkring 650 atienter som vi följer u med denna metod. Systemet fungerar genom att information från ats. hjärtimlantat skickas över via GSM eller analogtelefonlinje till en säker server. När detta är klart använder atientens doktor/sjuksköterska internet för att titta å och analysera den information som har sänts från hjärtimlantatet. Därefter tas beslut om någon åtgärd behövs eller om hjärtimlantatet fungerar å bästa sätt för just denna atient. Vi ulever att distansuföljningar ger våra atienter en mycket större frihet än tidigare. Säkerheten och möjligheten att vid symtom eller liknande få ett snabbt svar från doktorn/sjuksköterskan ger en större trygghet, inte bara för atienten utan även för oss och anhöriga. Dessutom slier atienten att bege sig till sjukhuset för återbesök i samma utsträckning som tidigare. Detta är vad vi tror! Hur ulever själva atienter distansuföljningar? Vad tycker majoriteten av atienter? Är distansuföljning kostnadseffektivt och hur ser det ut att det blir i framtiden? Detta ska resenteras å vårt symosium, där: 1. Verksamhetschef från Pacemakerenheten, Arytmikliniken, SUS, Lund dr. Johan Brandt ska resentera kostnadseffektiviteten nu och i framtiden. 2. Certifierad hjärtdevice secialist och leg. sjuksköterska Barbara Jabur Juul-Möller ska resentera atienternas ersektiv å distanskontroller från en enkätundersökning gjord å 200 ICD- atienter från Arytmikliniken, SUS Lund. 3. Leg. sjuksköterska Karin Wedmark ska resentera atienternas ersektiv å distanskontroller från en enkätundersökning gjord Olov Collste 5 Det nya redskaet med MRI hjärta styr inte bara diagnossättningen utan vägleder oss i den fortsatta behandlingen. I utfallen med hjärtinfarkt kan man behålla de insatt läkemedlen enligt gängse rekommendationer. Vid myokardit kan läkemedlen helt seoneras. Ytterligare trombocythämmande läkemedel (ex Cloidrogrel) kan seoneras i fallen med normal MRI hjärta. Statiner är inte heller nödvändigt såvida atienten inte har en familjär hyerliidemi. En lågdos ASA (75 mg) och individualiserad dos av betablockad är oftast tillräcklig, det sistnämnda i syfte att minska stressåslaget. Ibland kan det finnas en anledning att fortsätta med ACE-hämmare/ ARB ex om atienten har en underliggande hyertoni eller övergående stresskardiomyoati. Det finns indikationer om att alternativa behandlingsmetoder ex stresshanteringskurs som kan vara av värde i syfte att höja livskvaliteten. Maria Daniel Barbara Jabur Juul-Möller Johan Brandt Karin Wedmark å 200 acemakeratienter från Arytmikliniken, SUS Malmö. Vi bjuder å en bra diskussion med ubliken också!

6 6 förhoning att kunna stimulera forskningen i önskvärd riktning. En första inblick i de nya euroeiska riktlinjerna för revention Moderatorer: Anna Kiessling, Stockholm, Hans Lingfors, Jönköing Sal A4 Vid den kommande EuroPrevent kongressen i Dublin (3-5 maj) resenteras de nya euroeiska riktlinjerna för revention under titeln: Euroean Guidelines on Cardiovascular Disease Prevention in Clinical Practice (CVD) men redan en vecka innan kommer en del av innehållet att resenteras som en första inblick vid ett symosium å vårmötet. Bakom udateringen av 2007års riktlinjer finns nio euroeiska organisationer med bland annat kardiologer, allmänläkare och beteendevetare. Den nya ulagan skiljer sig väsentlig från de tidigare versionerna: avsevärt kortare, tydligare fokus å det kliniska arbetet och en ubyggnad kring fem nyckelfrågor: Förutom rekommendationer och nyckelbudska ger 2012-års riktlinjer i slutet av varje kaitel en sammanfattning av de viktigaste vetenskaliga nyheterna sedan ulagan från Dessutom finns en summering av de områden där kunskasnivån för den reventiva kardiologin behöver förstärkas ( remaining gas in evidence ) i Slutkaitlet ägnas åt frågan var CVD revention bör erbjudas. Här understryks allmänläkarens nyckelroll men sköterskebaserade rogram har nu en tillräckligt stark evidens för att kunna rekommenderas. Varje atient efter akut koronart syndrom bör erbjudas deltagande i ett rogram som innehåller möjlighet till rehabilitering och stöd med att sluta röka, ökad fysisk aktivitet och bättre matvanor. Även om riktlinjerna avser klinisk raxis, behandlingen av ersoner kan man bestämma med olika grader av ökad risk, efsin kardiovaskulära terlyses ett starkare engagemang ålder? av den medicinska rofessionen i folkhälsofrågor i enlighet med Kan man bestämma sin kardiovas- The Euroean Union Heart kulära ålder? Genom en anass- Health Charter. Trots Sveriges ning av SCORE tabellerna kan lä- lägre risknivå finns här fortfarankaren å bas av den aktuella åldern, de betydande vinster att skörda kön, rökvanor, blodtryck och ko- då kardiovaskulär sjukdom förblir lesterolnivån göra en uskattning: en av de största utmaningarna för du som är 45 år har tyvärr kärl folkhälsan. som snarare assar vid 60-års ål- Joe Perk, Oskarshamn der! Kan detta måhända förstärka atientens motivering att lägga om levnadsvanorna i önskad riktning? Möjlighet att monitorera och justera behandlingen till önskat behandlingsintervall Möjlighet att följa u comliance Minskad risk för förväxling Blå tablett - för ökad atientsäkerhet Antidot Möjligt att snabbt reversera effekten av behandlingen vid t.ex. olyckor och inför elektiv kirurgi Möjlighet till självtestning Ökad atientnytta med bibehållen kontroll och säkerhet för vården1 Doseras en gång er dag Allt detta är möjligt till en kostnad av endast 1,08 SEK er tablett! Waran (warfarinnatrium). ATC-kod: B01AA03 Rx Indikation: Akut ventrombos och lungemboli (initialt tillsammans med hearin eller lågmolekylärt hearin). Ventrombosrofylax. Förvärvad hjärtsjukdom med särskild embolirisk, t ex kroniskt förmaksflimmer, kardiomyoati, stor transmural hjärtinfarkt. Elektiv el-regularisering av förmaksflimmer/fladder med mer än 2 dygns varaktighet. Klaff- och kärlroteser. Datum för översyn av roduktresumé: För ytterligare information, ris och förmån se Referenser: 1) SBU. Självtestning och egenvård vid användning av blodrosförebyggande läkemedel. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); SBU Alert-raort nr ISSN Takeda Pharma AB Björnstigen 87, Box 3131, Solna Telefon: Fax: E-ost: infosweden@nycomed.com WAR/ enklare vägledning till vården vad är CVD revention, varför behövs det, för vem behövs det, hur tillämas CVD revention och var i vårdutbudet bör det finnas? En av de viktigaste ändringarna är att man vid värdering av den vetenskaliga evidensen nu även använder GRADE metodiken, vilket innebär en större vikt för stora oulationsstudier. Dessa fick i det konventionella systemet en lägre relevans trots betydelsen för folkhälsan. GRADE ger endast två nivåer för rekommendationer, stark och svag, vilket bör kunna ge en enklare vägledning till vården. En annan viktig nyhet är omvärderingen av den kardiovaskulära risknivån för ett flertal euroeiska länder: i likhet med de övriga nordiska länderna kommer Sverige att räknas som ett låg-risk område. Vid bedömningen av risken för den enskilda rekommenderas numera fyra risknivåer med secifika målvärden för blodtryck och liider för varje nivå. Till den högsta risknivån räknas ersoner med etablerad kardiovaskulär sjukdom, med ty II diabetes mellitus och ersoner med måttlig till svår kronisk njursjukdom. Vid bedömningen av ersoner med måttlig förhöjd risk kan även nyare riskmodeller användas (biomarkörer, ultraljud och CT). Onsdag 25 aril 2012 De nya riktlinjerna lägger större vikt vid sykosociale riskfaktorer såsom stress, ångest, deression och dess behandling. Ett särskilt avsnitt ägnas åt metoder att bidra till en bättre följsamhet till farmakoterain och ändrade levnadsvanor. WARFARINNATRIUM BLÅ FÖR ÖKAD PATIENTSÄKERHET

7 Onsdag 25 aril 2012 Celebert besök å årets Werköföreläsning Professor Salim Yusuf Will heart disease be a historical curiousity by 2050? Moderator: Ulf Lockowandt, Stockholm , Sal A1 Prof. Salim Yusuf 7 Salim Yusuf, Professor of Medicine, McMaster University; Director, Poulation Health Research Institute, McMaster University and Hamilton Health Sciences; Vice-President of Research, Hamilton Health Sciences, Canada. Salim Yusuf is a cardiologist and eidemiologist. After qualifying in medicine from St. John s Medical College, Bangalore, India in 1976, he received a Rhodes Scholarshi and obtained a DPhil from Oxford, during which he was involved (along with Richard Peto and Peter Sleight) in initiating the concet of large, simle trials, and meta-analysis. He subsequently coordinated the first ISIS trial, and served on the steering committee of all subsequent ISIS trials. In 1984, following clinical training in medicine and cardiology in the UK, he moved to the National Institutes of Health, Bethesda, USA. There he alied these rinciles of large, simle trials to other areas that led to the SOLVD and DIG trials in heart failure. In 1992 he moved to McMaster University, and since then has established an international rogram of research in cardiovascular diseases and revention. These studies have established the roles of ACE-inhibitors, dual antilatelet theraies, novel antithrombotics and aroriate lace of invasive interventions. His eidemiologic work involving the INTERHEART and INTERSTROKE studies in over 60 countries have identified that the majority of risks of both conditions are attributable to a few common risk factors. His ongoing study (PURE) involves communities in 19 countries and examines the imact of societal changes on a range of non-communicable di- seases in about 400,000 eole. He has also been a visiting rofessor at St. John s Medical College in India for over the last twenty years, where he has collaborated in facilitating several rojects and establishing a major research institute which coordinates a national network for clinical research. He holds a Heart and Stroke Foundation of Ontario Research Chair, was a Senior Scientist of the Canadian Institutes of Health Research, and has received the Lifetime Research Achievement award of the Canadian Cardiovascular Society, the 2001 Prix Galien Canada Research Award, the Lucian Award for Cardiovascular Research 2002, the Paul Wood Silver Medal of the British Cardiac Society 2003, the Euroean Society of Cardiology gold medal in 2008, and the American Heart Association Clinical Research Award in 2008, in addition to over 30 other international and national awards for research. He was inducted into the Royal Society of Canada in He has ublished over 600 articles, and is among the to 10 cited clinicianscientists in the world, with several articles deemed to be citation classics. His interests include oulation health in develoing countries, evaluation of affordable and widely ractical theraies, as well as broader influences on health, such as the influence of environmental factors such as urbanization, economic develoment, social and cultural factors. His research collaboration involves 85 countries in all the inhabited continents of the world. He has trained numerous researchers who have made their indeendent imact. Bms Pfizer Har vi råd att vara tröga i införande av nya behandlingar i hjärtsjukvården Sal A2 Prof Lars Wallentin, Usala Kliniska Forskningscenter, Usala Universitet. Usala Förmaksflimmer är en folksjukdom som förekommer hos c:a 2 % av alla vuxna eller c:a ersoner i Sverige. Sjukdomen är förenad med en ökad risk för stroke.g.a. blodrosbildning i de flimrande förmaken vilka kan följa med blodströmmen till hjärnan. I Sverige anses ungefär 5000 stroke, c:a 1/5 av alla, förklaras av förmaksflimmer. Risken för stroke är större vid kliniska riskfaktorer såsom tidigare stroke, högre ålder, diabetes, hjärtsvikt, högt blodtryck och åderförkalkningssjukdom och är högre hos kvinnor än hos män. Patienter med förmaksflimmer och ökad risk för stroke rekommenderas därför skyddande behandling med orala koagulations-hämmande läkemedel vilka minskar risken med 2/3. Under ett halvt sekel har denna behandling enbart kunnat ges i form av vitamin-k antagonister t.ex. warfarin. Behandling med warfarin har dock olägenheter med variabelt behandlingssvar hos atienterna beroende å genetiska faktorer och interaktion med kost och många läkemedel. Behandlings-effekten måste därför övervakas med regelbundna laboratoriekontroller med INR för att undvika otillräcklig eller alltför stor effekt. Ändå är behandlingen förenad med en ökad risk för blödning där hjärnblödning är den mest fruktade komlikationen. På grund av besvärligheterna och biverkningarna behandlas idag högst 2/3 av behövande atienter och endast c:a 2/3 har INR å lämlig nivå. Därför har idag högst hälften av atienterna adekvat skyddande behandling mot risken för stroke vid förmaksflimmer Under senaste åren har flera nya orala koagulationshämmare utvecklats och genomgått de slutliga kliniska rövningarna i stora världsomfattande atientmaterial. Egenskaerna hos dessa läkemedel är annorlunda än warfarin eftersom de inte verkar via K-vitamin antagonism utan i stället secifikt hämmar ett enskilt steg, faktor IIa (dabigatran) eller faktor Xa (rivaroxaban, aixaban), i koagulationsrocessen. De nya läkemedlen tas som en standarddos (nedjusterad vid nedsatt njurfunktion) en eller två gånger dagligen utan behov av regelbunden laboratorieövervakning eller anassning av kosten och utan interaktion med annat än enstaka läkemedel. Skyddseffekten mot stroke är bättre eller minst lika bra som med warfarin och risken för hjärnblödning lägre. Även överlevnaden tenderar att vara längre. Dessa läkemedel är nu godkända (dabigatran, rivaroxaban) eller under godkännande (aixaban) för användning vid förebyggande av stroke hos atienter med förmaksflimmer. Resultaten med dessa nya koagulationshämmande läkemedel har mötts av stor entusiasm hos hjärtläkare och hos de många atienterna med förmaksflimmer. Det initiala mottagandet och användningen har dock varierat mellan olika länder och olika sjukvårdssystem. I internationella och nationella riktlinjedokument varierar rekommendationerna från att de nya läkemedlen bör vara ett förstahandsalternativ till att de enbart bör användas hos atienter som inte når en god behandlingseffekt med warfarin. Variationerna i rekommendationerna verkar främst baseras å om ersektiven domineras av kortsiktigt budgetmässiga överväganden eller av ett mer långsiktigt hälsoekonomiskt ersektiv där de ökade läkemedelskostnaderna kan komma att komenseras av andra vinster å längre sikt. Detta är ett område där Sverige har unika förutsättningar att vara vägledande genom att röva de nya behandlingarnas konsekvenser i den kliniska verkligheten genom registrering och långtidsuföljning av atienterna i kvalitetsregistersystemen. En förutsättning för att vara ledande i utvecklingen är dock att de nya läkemedlen redan tidigt får en bred användning som alternativ till warfarin. Därigenom gynnas ju både atienterna samt forskning, utveckling och förändringsarbete inom sjukvårdssystemet. Samtidigt stärker Sverige sin ställning som en ledande nation inom forskning och utveckling inom läkemedelsområdet. Lars Wallentin

8 8 Onsdag 25 aril 2012 På 3 minuter gör En ny hjärtstartare som är mer lättarbetad, snabbare och effektivare. För tid är Liv! Arteriografen en omfattande kardiovaskulär riskbedömning. Nya Philis HeartStart XL+ ökar effektiviteten och är mer lättarbetad. Den erfekta sjukhusdefibrillatorn med manuell och halvautomatisk funktion. Utrustad med synk, EKG (3/5 avl), internminne, skrivare och externa satlar med integrerade barnsatlar. Det uladdningsbara batteriet klarar 180 defibrilleringar. XL+ kan väljas med non-invasiv acing, ulsoximetri och non-invasivt blodtryck. Kontakta oss å Vingmed idag så berättar vi mer och hjäler dig. För tid är liv! En rodukt kan Testa din riskrofil i monter 5:5! alltid utvecklas Telefon: E-ost: Webb: Tel: info@vingmed.se Left ventricular assist device Selektion: För frisk / för sjuk / kostnadseffektivitet. Lars Lund, Stockholm Hjärtumar har utvecklats dramatiskt under de sista 10 åren och är idag en mycket effektiv behandling som förbättrar symtom och överlevnad vid svår hjärtsvikt. Men kunskaen i rofessionen är mycket begränsad och behandlingen är underutnyttjad. I Sverige beräknas 3000 atienter ha behov av hjärtum men endast ca 50 imlanteras er år. Indikationer och kontraindikationer samt kostnadseffektivitet kommer att diskuteras. ( IPULS-nr: ) Tabletterna finns kvar. Med god erfarenhet, mer än atientår 1 vid indikationen PAH. Treårsdata.3 Tabletter har nu även barnindikation.4 Snabb effekt, signifikans redan vid 4 veckor.2 Förbättrar ofta NYHA/WHO funktionsklass.3 REV111006PSE03 Fullständig utbildnings beskrivning finns å Sangrale Medical AB Box 5370, Stockholm En rodukt kan alltid utvecklas. Nu introduceras Revatio IV för användning hos vuxna när oral behandling inte kan ges. Moderatorer: Johan Nilsson, Lund, Lars Lund, Stockholm Sal C1C2 IPULS har granskat och godkänt denna utbildning info@sangmed.com REVATIO (sildenafil). Rx. ATC-kod G04BE03. Filmdragerad tablett 20 mg. Injektionsvätska, lösning, 20 ml injektionsflaska. Indikation tabletter Revatio är ett särläkemedel med indikation ulmonell arteriell hyertension (PAH) WHO funktionsklass II och III. För behandling av barn i ålder 1 till 17 år samt vuxna. Revatio tabletter ingår i högkostnadsskyddet. För extemoreberedning av oral susention se roduktresumé. Indikation injektionsvätska Revatio injektionsvätska är indicerat för behandling av vuxna med ulmonell arteriell hyertension (PAH) som står å oral behandling med Revatio och som för tillfället inte kan ta oral behandling. Ges som bolusinjektion; 10 mg (motsvarar 12,5 ml) tre gånger dagligen. Revatio IV ingår inte i högkostnadsskyddet. Kontraindikationer Revatio; Samtidigt intag av kväveoxiddonatorer som t ex nitrat i någon form. Kombination med otenta CYP3A4 hämmare t ex ketonazol, itrakonazol, ritonavir. Patienter som har förlorat synen å ett öga å grund av icke-arteritisk främre ischemisk otikusinfarkt/neuroati (NAION). Uttalad nedsättning av leverfunktion, nyligen genomgången stroke eller hjärtinfarkt, uttalad hyotension (blodtryck <90/50 mmhg) vid behandlingsstart. Graviditet ska undvikas då data saknas. Datum för översyn av roduktresumé, maj Se för aktuell ris- och övrig information. Referenser 1. IMS Health, MIDAS / Q205-Q Galié N et al. New Engl J Med 2005;353: Rubin LJ BD et al. Abstract AS2244 and slide resentation. In Chest 2008, Philadelhia, USA, Produktresumé, maj Pfizer AB. Vetenskasvägen Sollentuna. tel

Välkommen till Kardiovaskulära Vårmötet april 2012, Stockholm

Välkommen till Kardiovaskulära Vårmötet april 2012, Stockholm Onsdag 25 aril 2012 XIV Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 2012 1 Kardiovaskulärt Vårmöte Stockholm 25-27 aril, 2012 Nr 1, Onsdag 25 aril Välkommen till Kardiovaskulära Vårmötet 25-27 aril 2012, Stockholm

Läs mer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Thomas Davidson CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi Linköpings Universitet VGR 3 december 2013 Agenda Kostnaden för förmaksflimmer Kostnadseffektiviteten

Läs mer

Aterosklerosens olika ansikten

Aterosklerosens olika ansikten Aterosklerosens olika ansikten 2016-03-16 Välkomna!! Laguppställning för dagen Kärlen ( Charlotta Strandberg ) Hjärnan ( Fredrik Schön ) Hjärtat ( Olle Bergström ) Familjär hyperkolesterolemi (Wolfgang

Läs mer

Titel: KOMMUNICERAR VI SEX OCH SAMLEVNAD EFTER HJÄRTINFARKT?

Titel: KOMMUNICERAR VI SEX OCH SAMLEVNAD EFTER HJÄRTINFARKT? XIV Svenska KardiovaskuläraVårmötet 25-27 april2012,stockholm Namn:Bodil Ivarsson Titel: KOMMUNICERAR VI SEX OCH SAMLEVNAD EFTER HJÄRTINFARKT? Ingen intressekonfikt 1 Saxat ur Status 2001, Hjärt- och lungsjukas

Läs mer

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande

Läs mer

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. HJÄRTAT Mängden utslag kan avgöra risken Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. Det är känt att hälsosamma levnadsvanor minskar risken. Men mycket tyder på att även valet av behandling

Läs mer

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdrutin Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen 3 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Jörgen Lindström, Magnus

Läs mer

En första inblick i de nya europeiska riktlinjerna för prevention. Nya modeller för kardiovaskulär riskbedömning

En första inblick i de nya europeiska riktlinjerna för prevention. Nya modeller för kardiovaskulär riskbedömning En första inblick i de nya europeiska riktlinjerna för prevention Nya modeller för kardiovaskulär riskbedömning Bakgrund 1994 First Joint Task Force Recommendations (Pyörälä) 1994 Joint European Societies

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Koagulation. Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska

Koagulation. Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska Koagulation Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska Behandling av venös trombos Han kan få en blodpropp profylax? Mekanisk klaffprotes

Läs mer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer KAPITEL 3 Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer Artiklar i Läkartidningen 201209 och 20120912 diskuterar livsstil och hjärtkärlsjukdomar. Denna genomgång kan fungera som bas för att belysa betydelsen

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

Primärvårdspatienter med förmaksflimmer

Primärvårdspatienter med förmaksflimmer Primärvårdspatienter med förmaksflimmer Val av strokeprofylax i relation till stroke- och blödningsrisk på VC Forshaga Daniel Fröding, ST-läkare allmänmedicin, VC Forshaga Akademisk handledare: Riitta

Läs mer

Ischemisk Hjärtsjukdom Riskbedömning SYNTAX score Hur och när behandlar vi enligt SoS?

Ischemisk Hjärtsjukdom Riskbedömning SYNTAX score Hur och när behandlar vi enligt SoS? Ischemisk Hjärtsjukdom Riskbedömning SYNTAX score Hur och när behandlar vi enligt SoS? Regionmöte i Kardiologi och Klinisk fysiologi Jönköping 2015-03-19 Jörg Lauermann Hur behandlar vi? Hur behandlar

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

Det Europeiska Hjärthälsofördraget

Det Europeiska Hjärthälsofördraget Det Europeiska Hjärthälsofördraget Förord Sjuk- och dödlighet Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken hos Europeiska kvinnor och män (1). Sådan sjukdom förorsakar nära hälften av alla dödsfall

Läs mer

NOAK Uppdatering. Fariba Baghaei, överläkare Koagulationscentrum Sektionen för hematologi och koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset

NOAK Uppdatering. Fariba Baghaei, överläkare Koagulationscentrum Sektionen för hematologi och koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset NOAK Uppdatering Fariba Baghaei, överläkare Koagulationscentrum Sektionen för hematologi och koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset EQUALIS Användarmöte 2017-02-17 NOAK Trombinhämmare FXa-hämmare

Läs mer

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Ronnie Willenheimer Docent i kardiologi, Lunds Universitet Medicinsk chef, Hjärtkärl-kliniken Potentiell intressekonflikt: Försörjning huvudsakligen

Läs mer

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Inledning Det är sedan länge känt att sekundärpreventiv behandling efter genomgången hjärtinfarkt är effektivt, och i europeiska riktlinjer publicerade

Läs mer

Landskrona Lasarett. SASE.DRO b December 2017

Landskrona Lasarett. SASE.DRO b December 2017 Landskrona Lasarett SASE.DRO.17.11.0395b December 2017 VÅRT FLIMMER- FLÖDE I LANDSKRONA Akuten Avdelningar/ mottagningsbesök Remiss från Vårdcentraler Remiss från andra sjukhus BESÖK: Efter 2 veckor..besök

Läs mer

Postoperativ troponinstegring har det någon betydelse?

Postoperativ troponinstegring har det någon betydelse? Postoperativ troponinstegring har det någon betydelse? Anna Tapper Specialistläkare PMI Solna Doktorand Karolinska Institutet Dagkirurgisk kongress 24/5 2019 Vad handlar det om? Hjärtmuskelskada (troponinstegring)

Läs mer

Venös Tromboembolism. Karl Jägervall, ST-läkare Medicinkliniken Växjö

Venös Tromboembolism. Karl Jägervall, ST-läkare Medicinkliniken Växjö Venös Tromboembolism Karl Jägervall, ST-läkare Medicinkliniken Växjö Venös tromboembolism Blodproppsbildning i vener DVT och LE står för >90 % av alla venösa tromboser DVT dubbelt så vanligt som LE Tredje

Läs mer

Strokeprofylax med Waran och NOAK DOAK vid förmaksflimmer. Martin Johansson, ST-läkare Lindesbergs lasarett

Strokeprofylax med Waran och NOAK DOAK vid förmaksflimmer. Martin Johansson, ST-läkare Lindesbergs lasarett Strokeprofylax med Waran och NOAK DOAK vid förmaksflimmer Martin Johansson, ST-läkare Lindesbergs lasarett Vad ska jag prata om En del om förmaksflimmer Lite mindre om stroke Ganska mycket om varför det

Läs mer

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL Generiskt namn: hydroklortiazid Esidrex ATC-kod: C03AA03 Novartis Hypertoni Hydroklorotiazid är en väldokumenterad tiazid. Billigaste tiaziddiuretikat. Låg dos rekommenderas. En halv tablett (12,5 mg)

Läs mer

FÖRMAKSFLIMMER VANLIGT FARLIGT UNDERBEHANDLAT

FÖRMAKSFLIMMER VANLIGT FARLIGT UNDERBEHANDLAT FÖRMAKSFLIMMER VANLIGT FARLIGT UNDERBEHANDLAT FÖRMAKSFLIMMER 7000 Västmanlänningar har förmaksflimmer 25% har Tyst förmaksflimmer Ofta parosymalt Inga symptom Lika stor risk för stroke FÖRMAKSFLIMMER

Läs mer

LATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING

LATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING LATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING INDIKATIONER OCH DOSERING Pradaxa är ett antikoagulantium med indikationerna prevention av stroke och systemisk embolism hos patienter med förmaksflimmer samt behandling

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Förmaksflimmer. Runa Sigurjonsdottir

Förmaksflimmer. Runa Sigurjonsdottir Förmaksflimmer Runa Sigurjonsdottir 2019-02-08 Hjärtat - ett service organ Muskelpump Klaffar styr blodflödet Elektriskt system Hormon produktion Hjärtats elektriska system Sinus knutan generator VF AV

Läs mer

En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom

En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom Utskrivning En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom Efter 1-2 veckor Efter 6-10 veckor Efter 3-4 månader Catrin Henriksson Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset Efter 6 och/eller

Läs mer

Behandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009

Behandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009 Behandling med ICD och CRT Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009 Systolisk hjärtsvikt Många är symtomatiska trots läkemedelsterapi Prognosen är allvarlig trots behandling Risk för försämring:

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment SBU:s sammanfattning och slutsatser I denna systematiska kunskapsöversikt

Läs mer

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar

Läs mer

Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation

Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation 1 Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto Patientinformation Innehållsförteckning Orsaker till förmaksflimmer 5 Symtom 7 Tre typer av förmaksflimmer 7 Behandling av förmaksflimmer 8 Förmaksflimmer

Läs mer

Johan Holm, Lund. Vad är nytt i GUCH-guidelines? Intressekonflikt: Regelbundna föreläsningar för Actelion

Johan Holm, Lund. Vad är nytt i GUCH-guidelines? Intressekonflikt: Regelbundna föreläsningar för Actelion Johan Holm, Lund Vad är nytt i GUCH-guidelines? Intressekonflikt: Regelbundna föreläsningar för Actelion Baumgartner H et al. Eur Heart J. 2010 Dec;31(23):2915-57 MR hjärta utvidgad indikation Kvantifiering

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

Antikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Antikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Antikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 10 mars 2016 Gäller: t.o.m. 10 mars 2018 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet

Läs mer

Stroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter

Stroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter 1 Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke Per Wester, Umeå Strokecenter STROKE - vilka läkemedel kan förhindra återinsjuknande och hur effektiva är de? Läkemedelskommittén Örebro Läns Landsting

Läs mer

Opportunisktisk screening för förmaksflimmer av primärvårdspatienter 65 år eller äldre. LäkarGruppen Dr Boris Klanger Dsk Carina Andreasson

Opportunisktisk screening för förmaksflimmer av primärvårdspatienter 65 år eller äldre. LäkarGruppen Dr Boris Klanger Dsk Carina Andreasson Opportunisktisk screening för förmaksflimmer av primärvårdspatienter 65 år eller äldre LäkarGruppen Dr Boris Klanger Dsk Carina Andreasson Bakgrund I Sverige insjuknar varje år drygt 30 000 personer i

Läs mer

Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt

Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt RiksSvikt Månadswebbinarium 2016-01-28 Webbinarvärd: Catarina Koerfer, Regional koordinator RiksSvikt Föreläsare: Peter Vasko, Registerhållare Teknisk värd:

Läs mer

www.potenslinjen.se Frågor och svar för dig som har fått ett recept på VIAGRA (sildenafil) Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.

www.potenslinjen.se Frågor och svar för dig som har fått ett recept på VIAGRA (sildenafil) Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer. VIA20140116PSE02 www.potenslinjen.se Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Frågor och svar för dig som har fått ett recept på VIAGRA (sildenafil) Du har fått ett recept på Viagra,

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13. Cancervården utmaningar och möjligheter

Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13. Cancervården utmaningar och möjligheter Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13 Cancervården utmaningar och möjligheter 2 Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13 Förord Ungefär varannan människa som är ung i dag kommer någon gång under sin livstid

Läs mer

DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt

DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt Ny indikation för DIOVAN DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt Ny indikation för DIOVAN: Behandling av hjärtsvikt efter hjärtinfarkt 25 % riskreduktion av total mortalitet Fakta om hjärtinfarkt Hjärtinfarkt

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Del 7_10 sidor_16 poäng

Del 7_10 sidor_16 poäng Du arbetar som kardiologjour i Uppsala. Du blir uppringd av en husläkare på en mottagning 40 km från sjukhuset efter att fått ett EKG (se EKG 1 på nästa sida) överfaxat. Husläkaren berättar att han har

Läs mer

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - Fredrik Wallentin Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - sjukdom Dosrelation (graderat samband)

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

Antikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Antikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Antikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 1 januari 2014 Gäller: t.o.m. 31 december 2015 Dokumenttyp Ansvarig

Läs mer

Johan Holm, Lund. Marfans syndrom. Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta?

Johan Holm, Lund. Marfans syndrom. Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta? Johan Holm, Lund Marfans syndrom Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta? Intressekonflikt: Regelbundna föreläsningar för Actelion Science, Vol 332, April 2011 Akut aortadissektion

Läs mer

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili Utredning och Behandling av Hypertoni Faris Al- Khalili 2014 Hypertoni Silent killer Ledande orsak till kardiovaskulär mortalitet Förekomst 20 50 % av populationen ( 38% i Sverige) Står för ca 50% av all

Läs mer

Sekundärprevention efter Stroke/TIA. Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet

Sekundärprevention efter Stroke/TIA. Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Sekundärprevention efter Stroke/TIA Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Sekundärprevention efter stroke Vad handlar det om? Vad vet vi om effekter av åtgärder? Kan vi få

Läs mer

Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken

Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Spelar det någon roll vad doktorn/sköterskan säger om levnadsvanor och matvanor?

Läs mer

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Ett projektarbete inom magisterprogrammet i klinisk farmaci Vårterminen 2008 Petra Laveno

Läs mer

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg Bilaga 6 200-0-09 8 Behandlingsprogram - livsstilsgrupper Bakgrund Övervikt och fetma är ett stort och växande samhällsproblem. I Sverige har antalet personer med fetma nästan fördubblats under de senaste

Läs mer

Förmaksflimmer vanligare än vi trott Av Ola Hanson

Förmaksflimmer vanligare än vi trott Av Ola Hanson 4 FOLKHALSASVERIGE.SE Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet MEDIAPLANET NYHETER Mårten Rosenqvist Senior professor vid institutionen för kliniska vetenskaper på Karolinska Institutet Danderyds

Läs mer

XIVSvenska. Ropen skalla Ticagrelor till alla! Thomas Mooe, Östersund. Kardiovaskulära Vårmötet

XIVSvenska. Ropen skalla Ticagrelor till alla! Thomas Mooe, Östersund. Kardiovaskulära Vårmötet Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Ropen skalla Ticagrelor till alla! Thomas Mooe, Östersund Intressekonflikt: Prövare i 9cagrelorstudierna PLATO och PEGASUS Ticagrelor att

Läs mer

BESLUT. Datum 2011-12-08

BESLUT. Datum 2011-12-08 BESLUT 1 (6) Datum 2011-12-08 Vår beteckning SÖKANDE Bristol-Myers Squibb Box 15200 167 15 Bromma SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att

Läs mer

Förmaksflimmer 1 (10) Hjärtrytmrubbningar SÄS Utgåva 3. Fastställandedatum Dokument-id 27416

Förmaksflimmer 1 (10) Hjärtrytmrubbningar SÄS Utgåva 3. Fastställandedatum Dokument-id 27416 Medicinsk Patientinformation patientinformation Förmaksflimmer Hjärtrytmrubbningar SÄS Utgåva 3. Fastställandedatum 2017-12-20. Dokument-id 27416 1 (10) Om förmaksflimmer i korthet Förmaksflimmer är den

Läs mer

Kranskärlssjukdom. Fortbildningsmöte Läkemedelskommittén Halland Kungsbacka 2015-09-15

Kranskärlssjukdom. Fortbildningsmöte Läkemedelskommittén Halland Kungsbacka 2015-09-15 Kranskärlssjukdom Fortbildningsmöte Läkemedelskommittén Halland Kungsbacka 2015-09-15 Johan Pontén, överläkare Medicinkliniken, Hallands sjukhus Halmstad Kliniska riktlinjer - Socialstyrelsens nationella

Läs mer

RIKSSTROKE - TIA. Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda

RIKSSTROKE - TIA. Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda Version 6.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i TIA 2016-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - TIA Personnummer I I Kön 1= man 2= kvinna Namn: Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda

Läs mer

Basutbildning i hjärtsvikt. Jonas Silverdal Specialistläkare kardiologi Medicin Geriatrik Akutmottagning SU/Östra

Basutbildning i hjärtsvikt. Jonas Silverdal Specialistläkare kardiologi Medicin Geriatrik Akutmottagning SU/Östra Basutbildning i hjärtsvikt Jonas Silverdal Specialistläkare kardiologi Medicin Geriatrik Akutmottagning SU/Östra Varför viktigt? Disposition Definition, symptom, fynd Kortfattat om utredning Orsak till

Läs mer

Familjär hyperkolesterolemi

Familjär hyperkolesterolemi Information till patienter och anhöriga Familjär hyperkolesterolemi Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen familjär hyperkolesterolemi (FH) eller är anhörig till någon med sjukdomen.

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

2017/05/19: Arytmier vid AKS. Riskbedömning. ICD-indikationer.

2017/05/19: Arytmier vid AKS. Riskbedömning. ICD-indikationer. Arytmier vid AKS. Riskbedömning. ICD-indikationer. Ischemi orsakar VF! Fall: Man 65 år. Anterior STEMI, besvären började cirka 2 timmar innan PCI. Akut PCI LAD. Trombyl, Brilique, Enalapril, Bisoprolol,

Läs mer

Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa.

Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa. Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa. Många som har högt blodtryck märker ingenting. Just därför är det så viktigt att mäta det. Här på Apotek Hjärtat kan vi hjälpa

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför

Läs mer

Resultat från Strokevården i Stockholms län

Resultat från Strokevården i Stockholms län Resultat från Strokevården i Stockholms län Faktafolder maj 2011 HSN-förvaltningen Box 69 09 102 39 Stockolm Tfn 08-123 132 00 Stroke är en av de stora folksjukdomarna och ca 3700 länsinvånare drabbas

Läs mer

KOL och rökavvänjning

KOL och rökavvänjning KOL och rökavvänjning Ann Ekberg-Jansson FoU chef Region Halland Ordförande Luftvägsregistret Region Halland Ordförande Luftvägsregistret Region Halland Somatisk sjukdom och psykisk ohälsa - helhetssyn

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Stroke sekundär prevention. Signild Åsberg specialistläkare, med dr

Stroke sekundär prevention. Signild Åsberg specialistläkare, med dr Stroke sekundär prevention Signild Åsberg specialistläkare, med dr Läkemedelsboken Hjärta Kärl Cerebrovaskulära sjukdomar 375 Livsstilsfaktorer rökning högt alkoholintag lågt intag av frukt, grönsaker

Läs mer

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa Noll fetma 2040 Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa Region Skåne, Lunds universitet, Aventure AB, Fazer bakeries Ltd & Orkla foods Sverige AB Utveckling av vision NOLL FETMA 2040 Utveckla

Läs mer

Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen

Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen 16 mars 2016 Uppsala Science Park, MTC Dag Hammarskjölds väg 14B 752 37 UPPSALA http://www.ucr.uu.se 1 UNDERBEHANDLING MED... INNEHÅLL

Läs mer

Mat för hälsa hållbarhetens 4:e dimension

Mat för hälsa hållbarhetens 4:e dimension Mat för hälsa hållbarhetens 4:e dimension Tommy Cederholm Professor, Klinisk nutrition och metabolism, Uppsala Universitet Överläkare, Tema Åldrande, Karolinska Universitetssjukhuset Geriatriska kliniken,

Läs mer

2. Hur många procent av patienterna får postoperativt förmaksflimmer efter öppen hjärtkirurgi? (1p)

2. Hur många procent av patienterna får postoperativt förmaksflimmer efter öppen hjärtkirurgi? (1p) Kortsvars frågor Kardiologi 1.Ung man där pappa dog plötsligt 35 år gammal. Vad visar EKG? Vilken sjukdom vill du utesluta? (2p) (Notera amerikansk koppling samt 25 mm/s) 2. Hur många procent av patienterna

Läs mer

Hjärtkärlsjukdomar. Fysioterapeutprogramet Termin 2. Anton Gard, ST-läkare Kardiologi

Hjärtkärlsjukdomar. Fysioterapeutprogramet Termin 2. Anton Gard, ST-läkare Kardiologi Hjärtkärlsjukdomar Fysioterapeutprogramet Termin 2 Anton Gard, ST-läkare Kardiologi Vad ska vi lära oss? Förmaksflimmer Pacemaker Hjärtstopp Perifer kärlsjukdom Arytmier Hjärtats anatomi Hjärtats elektriska

Läs mer

Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1

Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1 Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1 I augusti 2011 beslutade den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA att godkänna dabigatran (marknadsfört under namnet Pradaxa)

Läs mer

Att förebygga stroke är att behandla stroke

Att förebygga stroke är att behandla stroke Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter stroke Signild Åsberg, Akademiska sjukhuset Att förebygga stroke är att behandla stroke Rökning Fysisk inaktivitet Alkohol överkonsumtion Övervikt Hypertension

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur

Läs mer

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

Översiktsföreläsning Arytmier

Översiktsföreläsning Arytmier Översiktsföreläsning Arytmier januari 2015 Göran Kennebäck Arytmier Tackykardier per def >100 slag/min Bradykardier per def < 50 slag/min Symtomfria-måttliga-syncope-död Varför Behandla? Behandla symtom

Läs mer

Tentamen Medicinsk vetenskap Kardiologi fördjupning 3,5 Hp

Tentamen Medicinsk vetenskap Kardiologi fördjupning 3,5 Hp Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Fristående kurs Tentamen Medicinsk vetenskap Kardiologi fördjupning 3,5 Hp Kurs: M0053H Lärare Moment Fråga Max poäng Dan Lundblad Jonas Millgård

Läs mer

Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation

Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation 1 Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto Patientinformation Innehållsförteckning Orsaker till förmaksflimmer 5 Symtom 7 Tre typer av förmaksflimmer 7 Behandling av förmaksflimmer 8 Förmaksflimmer

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Telmisartan/Hydrochlorothiazide ratiopharm 4.12.2014, Version 2.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2017 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter Escitalopram och sertralin som förstahandsmedel vid Långvarig ångest Depression Citalopram utgår Ångest

Läs mer

Om hepatit C. och din behandling

Om hepatit C. och din behandling Om hepatit C och din behandling MAJORITETEN AV HEPATIT C BOTAS IDAG VILKEN PÅVERKAN KAN HEPATIT C HA PÅ LEVERN? Hepatit C är ett virus som sprids via blodet och infekterar levercellerna. Det finns flera

Läs mer

Sigurd Vitols Medicinskt sakkunnig, SBU Adj. professor, Karolinska institutet

Sigurd Vitols Medicinskt sakkunnig, SBU Adj. professor, Karolinska institutet STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sigurd Vitols Medicinskt sakkunnig, SBU Adj. professor, Karolinska institutet 1 Nytta och risk med läkemedel för äldre: perorala antikoagulantia och trombocythämmare

Läs mer

Högt blodtryck Hypertoni

Högt blodtryck Hypertoni Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,

Läs mer

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi Statistik över NOAK (nya orala antikoagulantia) t o m februari 213. Källa: Läkemedelsregistret vid Socialstyrelsen. Användningen av dabigatran (Pradaxa) för prevention av stroke och artärembolism hos vuxna

Läs mer

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Multiprofessionellt utbildningsprogram för närstående till hjärtsviktspatienter Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Läs mer

Familjär Hyperkolesterolemi i Sydöstra sjukvårdsregionen. Doc, ÖL Lennart Nilsson Kardiologiska kliniken US, Linköping

Familjär Hyperkolesterolemi i Sydöstra sjukvårdsregionen. Doc, ÖL Lennart Nilsson Kardiologiska kliniken US, Linköping Familjär Hyperkolesterolemi i Sydöstra sjukvårdsregionen Doc, ÖL Lennart Nilsson Kardiologiska kliniken US, Linköping Bakgrund Ärftliga hjärtsjukdomar förekommer hos nästan 1% av befolkningen. De innebär

Läs mer

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Eira-studien a r i E Tack Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Du är en av de drygt 5 000 personer i Sverige som under de senaste 10

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL VÄRLDS- STROKEDAGEN. Skånes universitetssjukhus Lund

VÄLKOMMEN TILL VÄRLDS- STROKEDAGEN. Skånes universitetssjukhus Lund VÄLKOMMEN TILL VÄRLDS- STROKEDAGEN Skånes universitetssjukhus Lund Vad är stroke? Arne Lindgren Professor i Neurologi, överläkare Skånes universitetssjukhus Lund Innehåll Allmänt om stroke Vad händer

Läs mer

Till dig som behandlas med Xarelto och ska genomgå konvertering. Patientinformation www.xarelto-patient.se

Till dig som behandlas med Xarelto och ska genomgå konvertering. Patientinformation www.xarelto-patient.se 1 Till dig som behandlas med Xarelto och ska genomgå konvertering Patientinformation www.xarelto-patient.se Konvertering en behandling som syftar till att försöka återställa ditt hjärtas normala hjärtrytm

Läs mer

Frågor 1. Vilken orsak till patientens besvär misstänker du i första hand, motivera? (3p)

Frågor 1. Vilken orsak till patientens besvär misstänker du i första hand, motivera? (3p) På din husläkarmottagning söker en ensamstående 68-årig kvinna, pensionerad lärarinna. Aldrig rökt. Aldrig tidigare sjukhusvårdad. Ingen regelbunden medicinering. Hon berättar att hon senaste 2-3 månaderna

Läs mer

Ateroskleros i halskärlen hos KOL-patienter

Ateroskleros i halskärlen hos KOL-patienter Ateroskleros i halskärlen hos KOL-patienter - resultat från Role Of Low Lung function Study (ROLLS) Sophia Frantz, specialistläkare, doktorand Klinisk fysiologi, Diagnostiskt Centrum, UMAS Bakgrund Låg

Läs mer

Hjärtsvikt. Fristående kurs i farmakologi. Klas Linderholm

Hjärtsvikt. Fristående kurs i farmakologi. Klas Linderholm Hjärtsvikt Fristående kurs i farmakologi Klas Linderholm Hjärtsvikt Defenition: Tillstånd då hjärtat inte längre förmår pumpa tillräckligt med blod för att tillgodose kroppens metabola behov Orsaken består

Läs mer

EN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare

EN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare EN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare Du har tagit beslutet att starta din patient på Trulicity. Vilken praktisk information behöver du? Innehåll Indikation och dosering

Läs mer

Praktiska aspekter av antikoagulantia

Praktiska aspekter av antikoagulantia Praktiska aspekter av antikoagulantia Camilla Nilsson AK-koordiantor AK-enheten SUS Landskoordinator Auricula 1 Nya läkemedlen som skyddar dig mot stroke! Expressen 2011-11-07 Det gamla blodförtunnande

Läs mer