Hjärtat. Motion. Lugn! Tema. undermedlet som gör dig yngre. Tandvårdsrädsla kan botas. nr Vattkoppor & bältros så hänger de ihop

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hjärtat. Motion. Lugn! Tema. undermedlet som gör dig yngre. Tandvårdsrädsla kan botas. nr 3 2015. Vattkoppor & bältros så hänger de ihop"

Transkript

1 nr STOCKHOLMS LÄN Motion undermedlet som gör dig yngre Tema Hjärtat Lugn! Tandvårdsrädsla kan botas Vattkoppor & bältros så hänger de ihop

2 Notiser Ny psykiatrisk akutbil räddar liv Sedan i mars finns en särskild akutbil för akuta fall av svår psykisk sjukdom i Stockholms län. Främst ska akutbilen rycka ut vid självmords larm. I bilen finns både ambulans sjukvårdare och en sjuksköterska med specialitet inom psykiatri. Tanken är dels att personalen i akut bilen ska kunna ta hand om patient erna på ett bättre sätt, dels att man ska avlasta polisen. Tidigare har polisen ryckt ut på den här typen av larm. Den psykiatriska akutbilen skickas ut från SOS Alarm, så för all mänheten gäller det att ringa 112 vid akuta fall även i fortsättningen. Influensa dags igen Du som är gravid, eller över 65 år, har en kronisk hjärt- eller lungsjukdom, diabetes, kronisk lever- eller njursvikt, har kraftigt nedsatt immunförsvar, har en neuromusku lär sjukdom eller är barn och har en multi funktionsnedsättning gör klokt i att vacci nera dig mot höstens influensa. Vaccinet är gratis för dig. Du kan vaccinera dig på en vårdcentral eller vaccinationsmottagning från den 3 november. Undrar du över något? Visste du att det finns ungefär tusen frågor och svar om olika sjukdomar, behandlingar, läkemedel och mycket annat på 1177.se? Gå in på 1177.se och välj fliken uppe till höger: Ställ en anonym fråga. Där hittar frågor och svar om allt från öron-näsahals och hud och hår till om du inte är nöjd med vården. Hittar du inte det du undrar över kan du ställa en egen fråga. Internetterapi mot magproblem Har du ofta ont i magen, med diarréer eller förstoppning? Hindrar symtomen dig från att göra det du vill? Har du fått diagnosen irritable bowel syndrome, IBS? Det är en sjukdom som kan innebära många problem i vardagen. En be handling som visat sig effek tiv vid IBS är kognitiv beteendeterapi, KBT. Nu finns det möjlighet att få KBT mot IBS via internet. L äs på Internetpsykiatri.se hur behand lingen går till och hur du anmäler dig. Nytt nummer Hjälpmedel Stockholm bytte tele fonnummer i juni, till Nytt faxnummer är Dit kan du ringa om du exempelvis behöver service av ditt hjälpmedel. Ge bort bröstmjölk Känner du att amningen fungerar bra och att du har mjölk över? Då kan du göra en värdefull insats genom att donera bröstmjölk tills ditt barn är tre månader gammalt. Mjölken behövs till för tidigt födda barn och nyfödda sjuka barn. Ibland är det brist på bröstmjölk, så ditt bidrag är mycket värt. Även små mäng der bröstmjölk kan ha stor betydelse. Du kan låna bröstpump gratis, och du får viss ekonomisk ersättning. Ta kontakt med Moders mjölkcentralen på Södersjukhuset så får du veta mer om hur det går till och vilka som kan donera bröstmjölk. hjalpmedelstockholm.se Läs mer på Sodersjukhuset.se, sök på Modersmjölkcentralen. ILLUSTRATIONER JANETTE BORNMARKER Tänker du tagga? Om du funderar på att tatuera dig eller kanske redan plan erar din nästa utsmyckning, är det klokt om du frågar din tatuerare vad färgerna innehåller först. När Läkemedelsverket tidigare i år kontrollerade 29 av de cirka 1600 tatueringsfärger som finns på marknaden visade det sig att bara två uppfyllde reg lerna. Femton färger innehöll så skadliga ämnen att de förbjöds. En del färger innehöll till exempel ämnen som kan orsaka cancer. Andra innehöll ämnen som kan påverka fertiliteten och framkalla allergier. En del färger hade för höga halter av föroreningar som arsenik, barium och bly. L äs mer om färgerna på Lakemedelsverket.se, under Allmänhet > Tatueringsfärger. 2 Smittornas tid är nu Varje höst brukar infektionerna flamma upp bland förskolebarnen. Det är bara att härda ut! Barn som vistas utomhus mycket får bättre immunförsvar, har flera studier visat. Dess utom sprids inte smittorna lika lätt utomhus. Att tvätta händerna noga före maten och efter toabesök är också ett bra sätt att stoppa smittspridningen. En annan bra metod är att lära barnen att nysa och hosta i armvecket. Du kan läsa om alla typiska sjukdomar som sprids på förskolorna på 1177.se. Där finns symtom och andra fakta om ett tretti o tal av de vanligaste smittorna, som höstblåsor, mollusker, skabb och femte sjukan se/smittguiden 1177 Vårdguiden nr

3 nr STOCKHOLMS LÄN Motion undermedlet som gör dig yngre Vattkoppor & bältros så hänger de ihop Hjärtat Lugn! Tandvårdsrädsla kan botas :28 Innehåll nr Låt hjärtat va me TEMA Hjärtat jag pratade med en granne här om dagen. Hon är sjukgymnast och har TEMA Cover VG indd 1 Red: Tema Hjärtat Thomas hjärta både flimrar och fladdrar, 4 När hjärtat slår i otakt, 6 Så fungerar ditt hjärta, 8 Motion undermedlet som föryngrar, 10 skyddar och läker Rör dig på ditt sätt, Sov gott 16 Tandvårdsrädsla kan botas Jag blev fasthållen och skrämd, Livets spännande resa 20 Allt du skulle vilja veta om dina läkemedel 21 Deppig på äldre da r Äldretelefonen någon att prata med, Vattkoppor & bältros så hänger de ihop 26 För mycket av det goda? 27 Aktuellt i vården Tidningen 1177 Vårdguiden är en information s tidning från Stockholms läns landsting. Den delas ut fyra gånger per år till samtliga hushåll i länet. Från och med nr görs även en edition av tidningen för landstinget i Värmland. Chefredaktör och ansvarig utgivare: Anna Sjökvist Redaktör: Kerstin Otterstål Redaktionella frågor: telefon E-post: 1177 Vårdguiden Stockholms läns landsting Box 6909, Stockholm Medicinsk granskning: Henrik Almkvist och Inger Rising Grafisk form & repro: Graffoto AB, Stockholm Omslagsfoto: Susanne Walström Tryck: Roto Smeets AB, Holland Upplaga: ex Stockholms län Upplaga: ex Värmlands län Beställning av fler tidningar samt taltidning, telefon Ring telefonnummer 1177 för sjukvårdsrådgivning eller om du har frågor om hälso- och sjukvården. en grupp patienter där alla gått igenom olika hjärtoperationer. Nu skulle de tillsammans springa Blodomloppet, ett motionslopp på fem kilometer. Helt fantastiskt! Rörelse i alla dess former är världens bästa medicin det vet vi nog men att till och med personer med hjärtsjukdom har kunnat träna sig till att våga motionera på den nivån, det tycker jag är underbart! I det här numret av tidningen 1177 Vårdguiden skriver vi både om hjärtat och om motionens mirakel. Problem med hjärtat kan ju vara så mycket allt ifrån tillfällig stress till allvarliga hjärtsjukdomar. Men hur ska man kunna vet vad som är vad? På tidningens temasidor försöker vi oss på att förklara hur hjärtat fungerar, vilka känningar från hjärtat som är ofarliga, vilka vi ska se till att få undersökta, och vilka vi ska ta på största allvar. Möt Thomas som inte ens hade fyllt 40 när han insåg att han hade pro blem med sitt hjärta. Även om alla inte kan springa motionslopp så finns det alltid någonting vi kan göra. Och att hitta sin egen grej är knepet för alla oss som visserligen vet att motion är världens bästa medicin men som ändå har svårt att komma i gång. Promenader eller cykling, parkour eller varför inte boxning? Det spelar ingen roll så länge du tycker att det är kul. För om du tycker att det är kul då blir det av! Läs på sidorna om varför det är så viktigt att vi rör på oss och om våra otroligt inspire rande stockholmare som verkligen har hittat sin grej! Om vi får in vanan att röra på oss varje dag ökar också chanserna att vi håller borta stressen och svårigheterna med att komma till ro på kvällarna. Själv märker jag stor skillnad. Om jag är för stressad för att inte motionera kan jag heller inte sova. Läs vår artikel om problem med att somna eller att somna om, och ta del av våra sömntips på sidan 14. Många äldre lider av nedstämdhet och depression. Att förlora sina kropps funktioner, sina vänner eller båda delarna kan leda till isolering och apati. Men det behöver inte vara så. Även här finns det mycket man kan göra för att minska riskerna att drabbas. Att göra roliga saker, hålla kontakt med dem man har kvar och att röra på sig har stora fördelar. Vet man inte vem man ska ringa så finns Äldretelefonen, en livlina för äldre och ensamma. Läs mer på sidorna Så om du har någon äldre i din närhet, var lite extra uppmärksam, ring en extra gång och ta gärna med gamla pappa på en promenad i höstsolen det mår både du och han bra av! Anna Sjökvist Chefredaktör 1177 Vårdguiden nr

4 tema Hjärtat Thomas hjärta både flimrar och fladdrar TEXT JOHAN ÖBERG FOTO SUSANNE WALSTRÖM Thomas Norberg, 48 år, jobbar på ett fiskrökeri i Nynäshamn och går på regelbundna läkarkontroller inom företagshälsovården. Det var vid en sådan rutinkontroll för nio år sedan som läkaren upptäckte att hans hjärta slog oregelbundet. Ett ekg visade att han hade en hjärtrubbning som ryms inom samlingsnamnet arytmi. Framför allt när jag la mig ner kän des hjärtslagen tydligt. Då och då kom det mycket kraftigare slag som verk ligen kändes. Jag trodde att det här var något som nästan alla upplevde. Thomas fick både läkemedel och elkonvertering vid flera tillfällen, men inget hjälpte. Till en början var hans puls ändå helt normal, men så småningom blev den konstant hög. Vilopulsen låg på över 170 slag i minuten, medan en normal vilopuls ligger mellan 60 och 80 slag i minuten. Thomas hade drab bats av förmaksflimmer och förmaks fladder. När hjärtat slår så fort hela tiden rubbas effektiviteten och risken för blodproppar ökar. Jag opererades med titthålskirurgi, där man brände in ärr i hjärtat för att få stopp på de kaosartade elektriska signa ler som orsakade flimret och fladdret. En sådan operation sätter normalt stopp för elektriska signaler som tar fel väg, men Thomas opererades tre gånger. Trots det blev han inte bra. Nästa steg var därför att göra en större operation, där bröstkorgen öppnades. Den här gången lyckades man få stopp på flimret och fladdret, och hjärtat började slå normalt igen. Idag är Thomas så pass återställd att han kan arbeta halvtid på rökeriet. Men jag har två härliga döttrar som är 9 och 11 år, och i deras tempo orkar jag inte riktigt hänga med. Tomas lägger en hel del tid på ideellt arbete för Hjärt-lungfonden. Jag vill hjälpa andra som har för maksflimmer och -fladder genom att berätta om mina erfarenheter. n Kort om hjärtsjukdomar Arytmi Arytmi är en störning i de elekt riska impulser som styr rytmen i hjärtats slag. Arytmier kan vara allt från ofarliga till livshotande. Förmaksflimmer är en form av arytmi. Vid förmaksflimmer är det vanligt att hjärtat slår myck et fort. En del har dock normal eller till och med mycket lång sam men oregelbunden hjärt frekvens. Hjärtat hinner varken fyllas eller tömmas ordentligt. Då strömmar blodet sämre ge nom hjärtats förmak och risken för blodproppar ökar. Förmaksfladder är betydligt mer ovanligt. Vid förmaks fladder är de elektriska impul serna i förmaket blockerade på väg ner till kammaren. Hjärtats sammandragningar är ofta, men inte alltid regelbundna, men svagare än normalt och 4 alldeles för snabba. Förmaks fladder kan man ha utan några symtom, men man kan även ha regelbunden eller oregelbun den hjärtklappning, bröstsmär ta, trötthet och i vissa fall även andfåddhet. Orsaken till fladd ret är ofta andra underliggande hjärtsjukdomar. Kammarflimmer orsakas också av kaos i det elektriska signal systemet, men med mycket all varligare och mer akuta följder. Kamrarna pumpar inte ut något blod alls utan står bara och skakar. Den som drabbas av kammarflimmer förlorar med vetandet inom några sekunder och kan avlida inom några minuter om man inte bryter kammarflimret. Kammarflimmer kan brytas med en hjärtstartare (defibrillator). Hjärt-lungrädd ning kan också öka chansen att patienten överlever. Kärlkramp Hjärtsvikt Kärlkramp beror på förträng ningar i kranskärlen som för sörjer hjärtat med syrerikt blod. Vid hjärtsvikt orkar hjärtat inte pumpa tillräckligt med blod ut i kroppen för att ge syre och nä ring till cellerna. Hjärtsvikt ut vecklas ofta gradvis och kan bland annat bero på att man länge haft högt blodtryck. Hjärtinfarkt Hjärtinfarkt orsakas oftast av att det bildas en blodpropp i hjärtats kranskärl så att blodtill förseln stoppas. Det kan göra att delar av hjärtmuskeln får sy rebrist och skadas. Tyst hjärtinfarkt är en hjärt infarkt som ger svaga eller inga symtom. Den drabbade kan missa den eller ta symtomen för något annat, men de skador på hjärtat som infarkten orsakar kan leda till en andra infarkt med svårare följder. Tysta hjärtinfarkter är vanligast bland kvinnor och kan upptäckas med en ultraljudsundersökning. Plötsligt hjärtstopp Vid plötsligt hjärtstopp slutar hjärtat oväntat att pumpa blod. Syretillförseln till kroppens samtliga organ upphör. Den drabbade förlorar medvetan det och dör inom några minu ter om han eller hon inte får snabb hjärt-lungräddning och behandling med hjärtstartare. De flesta fall av plötsligt hjärt stopp beror på hjärtsjukdom, främst kranskärlssjukdomar, till exempel hjärtinfarkt.

5 Idag är Thomas så pass återställd att han kan arbeta halvtid på rökeriet. Men jag har två härliga döttrar som är 9 och 11 år, och i deras tempo orkar jag inte riktigt hänga med.» 1177 Vårdguiden nr

6 Vårdguiden nr

7 tema Hjärtat När hjärtat slår i otakt Hjärtat är den knytnävsstora muskel som håller igång blodomloppet. Det är ett tåligt organ men kan ändå drabbas av en rad olika åkommor vissa ganska harmlösa, andra direkt livshotande. TEXT JOHAN ÖBERG ILLUSTRATION KENNETH ANDERSSON Vården har blivit bättre på att förebygga och behandla hjärtåkommor. Ändå dör fyra av tio svenskar i någon hjärtsjukdom. Vår livsstil har stor betydelse för hjärthälsan. Rökning, övervikt, långvarig stress och för lite motion är några kända faktorer som ökar riskerna. Om du är uppmärksam på hur ditt hjärta mår är det lättare att få vård i rätt tid. Vissa hjärtproblem kan vara harmlösa men likafullt kännas väldigt obehagliga. Hjärtklappning till exempel, är en ofarlig över gående rubbning av hjärtrytmen som många av oss upplever någon gång ibland. Hjärtat dunkar hårt och snabbt och slagen kan vara både regelbundna och oregelbundna. Det kan hjälpa om man undviker att röka och drar ned på konsumtionen av kaffe och alkohol. När hjärtklappningen kommer är det bra att försöka slappna av och ta djupa lugna andetag. Det kan minska adrenalinpåslaget och lugna ner hjärtrytmen. Arytmier är ett samlingsbegrepp för oregel bunden hjärtrytm. När hjärtat slår oregel bundna slag kan det ha en rad olika orsaker, som feber, blodbrist, smärta, rädsla eller ångest attacker. Några enstaka extra hjärtslag eller andra rytmiska oregelbundenheter är inget att oroa sig för. Om det återkom mer eller inte ger med sig kan det däremot bero på ett allvarligt hjärtproblem, som förmaksflimmer. Förmaksflimret gör att hjärtat får sämre för måga att pumpa runt blodet. När blodet blir mer stillastående i hjärtat klumpar det lättare ihop sig och bildar proppar, som sedan kan fastna och orsaka hjärtinfarkt eller stroke, blodpropp i hjärnan. Båda är allvarliga tillstånd som kan ge men för livet eller leda till döden. Hjärtats rytm styrs av elektriska signaler, och de signaler som styr förmaken ska komma När ska man söka vård? Ring 112 om symtomen är oregelbundna hjärtslag och samtidig smärta i bröstet. Sök vård direkt på en vårdcentral eller akut mottagning vid hjärtklappning som börjar plötsligt utan utlösande orsak och inte går över inom några minuter, samt vid hjärtklappning med yrsel eller illamåenzde. Sök vård på en vårdcentral om du blir trött och orkar mindre, lätt blir andfådd, ibland får svårt att andas, ofta behöver upp och kissa på natten, får snabbare puls, går upp i vikt på grund av att vätska samlas i kroppen eller får svullna anklar och ben. Du kan alltid ringa 1177 om du är orolig eller osäker. från sinusknutan som sitter i hjärtats högra förmak. Vid förmaksflimmer skickas signalerna i stället från andra håll i hjärtat, och mycket oftare än vad som är meningen. De galopp erande elektriska signalerna gör att förmaket varken hinner fylla på eller tömma ut blod i den takt som behövs. Hur ofta attackerna återkommer och hur allvarliga de är varierar. En del lever med åter kommande attacker av förmaksflimmer hela livet. En del drabbas varje vecka, andra med flera års mellanrum. Förmaksflimmer kan bland annat orsakas av ärr efter hjärtinfarkt, överproduktion av sköldkörtelhormon eller rubbning av vätske balansen. Om någon annan sjukdom orsakar flimret är det viktigt att man får behandling för den. Med ekg får man fram en kurva som visar hur hjärtat arbetar. Om förmaksflimret kom mer och går, kanske det inte fångas upp om ekg görs vid ett enda tillfälle. Då får man ha en liten apparat på sig som registrerar ekg under ett helt dygn medan man sköter sina vardagssysslor. En annan möjlighet är ett så kallat arbetsekg som görs medan patienten cyklar på en testcykel så att hjärtat belastas. Läkemedel mot förmaksflimmer verkar» 1177 Vårdguiden nr

8 tema Hjärtat» Hjärtsvikt innebär att hjärtat inte orkar pumpa ut tillräckligt med blod i kroppen. Cellerna får då för lite näring och syre, och man blir till slut sjuk. Det är ett av våra vanligaste hjärtproblem. I Sverige drabbas omkring tio procent av befolkningen över 75 år. Hjärtsviktspatienter står för en tredje del av alla vårddagar på sjukhus, och det är en vanlig dödsorsak bland äldre personer. Hjärtsvikt kan lätt misstas för ett allmänt tecken på åldrande och minskad ork. Omkring hälften av alla som drabbas av hjärtsvikt går länge utan tydliga symtom. Det här kan ibland pågå i flera år. Hjärtsviktssymtom som minskad ork och svullna ben misstolkas av många som naturliga följder av att de blivit äldre. Och and nöd tas lätt för lungproblem snarare än fel på hjärtat, säger Hans Persson, överläkare och docent vid hjärtkliniken på Danderyds sjukhus. n 8 Så funge Hjärtats funktion är att pumpa runt blodet i kroppen. 1. Hjärtslagen sätts igång genom att en elektrisk impuls skickas från en liten del av hjärtat som kallas sinusknutan. Impulsen får hjärtats förmak att dra ihop sig, så att blodet strömmar in i de två kamrarna i hjärtat. Impulsen går vidare och leder till att kamrarna dras ihop och tömmer ut blodet, det som vi kallar hjärtslag. Sinusknutan 2. Syrefattigt blod kommer utifrån kroppen, genom hål venerna till hjärtats högra förmak. 3. När höger förmak drar ihop sig pumpas blodet genom en hjärt klaff in i höger kammare. Aorta genom att bromsa upp hjärtats rytm eller genom att påverka de elektriska signalerna. Blodförtun nande medel minskar risken för blodpropp, som är en följdsjukdom av förmaksflimmer. Förmaksflimmer kan behandlas med elkonver tering. Medan patienten är sövd ges strömstötar via två elektrodplattor som fästs vid bröstkorgen. Stötarna får hjärtat att hoppa tillbaka till en regel bunden rytm. Ingreppet är över på fem till tio minuter, ger sällan några negativa efterverkningar och patienten kan för det mesta gå hem samma dag. Behandlingen kan upprepas flera gånger om flimret skulle komma tillbaka. Om varken läkemedel eller elkonvertering har hjälpt kan patienten behandlas med så kallad ablation. Tunna sladdar förs in via ett blodkärl i ljumsken och placeras i hjärtat. Genom elektrisk energi försöker man kyla eller bränna bort de områden som sänder ut de felaktiga signalerna. Det här är en betydligt mer omfattande behandling och tar cirka fem sex timmar att genomgå. Det finns studier som visar på goda resultat av abla tionsbehandling men hur goda är inte säkerställt. Nästan svenskar har kroniskt förmaks flimmer, ett tillstånd som nästan alltid kräver behandling med blodförtunnande läkemedel. Risken att drabbas ökar från 50-årsåldern. Om man kan sätta in blodförtunnande läkemedel i tid, minskar risken att patienterna drabbas av följdverkningar, exempelvis stroke. Varje år drabbas svenskar av stroke på grund av just förmaksflimmer. Vänster förmak Höger förmak Klaff Klaff Höger kammare Hålven Vänster kammare Hjärtklaffarna fungerar som ventiler som hindrar blodet från att gå i fel riktning. 4. Från höger kammare pumpas blodet ut genom lungartärerna till lungorna, där blodet får nytt syre Vårdguiden nr

9 rar ditt hjärdet arbetar på egen hand utan att kunna styras av viljan. 5. Det syrerika blodet kommer in genom lungvenerna till vänster förmak. När vänster förmak drar ihop sig, töms blodet ut i vänster kammare. Sedan drar vänster kammare ihop sig och skickar det syrerika blodet genom stora kroppspuls ådern (aortan) ut i kroppen. Lungartärer Aorta Syrefattigt blod från kroppen till hjärtat (hålvener) Syrerikt blod från hjärtat ut i kroppen (stora kroppspulsådern, aorta) Aorta Höger och vänster hjärthalva arbetar samtidigt, så vid ett hjärtslag pumpas blodet dels ut i lungorna, dels ut i kroppen. Syrefattigt blod från hjärtat till lungorna (lungvener) Syrerikt blod från lungorna till hjärtat (lungartärer) Vänster förmak Kranskärl Vänster kammare Själva hjärtmuskulaturen behöver också syrerikt blod för sitt ständiga arbete. Det är kranskärlen som försörjer hjärtat med blod. De ligger i fåror på hjärtats utsida och fylls med blod när hjärtmuskeln vilar mellan varje hjärtslag. MER INFORMATION 1177.se under tema Kroppen finns bland annat ett bildspel om hur hjärtat arbetar. Sök på tema kroppen > hjärtat > film. Du kan även läsa om förmaks flimmer, hjärtsvikt och mycket annat om hjärtat och dess sjuk domar. Hjart-lungfonden.se fakta artiklar om hjärtsjukdomar Vårdguiden nr

10 Endorfinerna bara sprutar! Gunilla Lindholm, 70 år, Hammarby sjöstad Jag prövade boxning en gång för drygt två år sedan och blev fast direkt. Det var en passion som bröt ut! Jag har gympat tidigare men aldrig svettats och aldrig förstått pratet om endorfiner. Nu när jag slår på säcken så rinner svetten och endorfinerna bara sprutar. Det är fantastiskt härligt och fantastiskt jobbigt. Träningen, två gånger i veckan, är allsidig och innehåller en hel del hjärngympa också. Efteråt går vi och fikar allihop. Det är också väldigt trevligt. Motion undermedlet som föryngrar, skyddar och läker Vårdguiden nr

11 Människokroppen är byggd för att vara i rörelse, och det mår vi också själsligt bra av. Fysisk aktivitet utlöser en kaskad av reaktioner som påverkar stämningsläge, uppmärksamhet, minne och tankeförmåga, men även blodtryck och blodsockerkontroll. TEXT GUNILLA ELDH FOTO ULF HUETT träning skyddar kroppen från att skadas av stress, inflammation och för tidigt åldrande. Den som motionerar minst tre timmar i veckan är biologiskt tio år yngre än den som inte tränar. Det visar en vetenskaplig studie med över 2400 brittiska tvillingar mellan 18 och 81 år. Forskarna bakom studien hittade en direkt koppling mellan träning och bromsat åldrande de så kallade telomererna. De sitter i ändarna på kromosomerna för att skydda vår arvsmas sa. De som motionerade regelbundet hade längre telomerer. Fysisk aktivitet ger mycket stora positiva hälsoeffekter. Det slår både brett och på djupet och påverkar alla kroppens organ och vävnader, säger Carl Johan Sundberg, professor i mole kylär och tillämpad arbetsfysiologi vid Karo linska Institutet och en av initiativtagarna till fyss. fyss, fysisk aktivitet som sjukdoms prevention och sjukdomsbehandling, är den kunskapsbas som din läkare eller annan vård personal använder för att skriva ut fysisk akti vitet på recept (FaR). Där slår man bland annat fast att regelbunden fysisk aktivitet minskar risken för en rad allvarliga sjukdomar och för tidig död. Vuxna bör vara fysiskt aktiva och få upp pulsen under minst två och en halv timme i veckan. En halvtimmes rask promenad om da gen minskar risken att drabbas av hjärt-kärl sjukdomar med trettio procent. Den som jog gar eller kör pulshöjande pass några gånger i veckan minskar risken ytterligare, säger Carl Johan Sundberg. Motion kan också förbättra prognosen och lindra symtomen om du redan har en sjukdom. Det gäller till exempel bröstcancer och tjock tarmscancer. Den som motionerar minst tre timmar i veckan är biologiskt tio år yngre än den som inte tränar. det är fantastiskt att fysisk aktivitet inte bara är förebyggande utan även läkande. Det kommer hela tiden nya studier som visar vilket effektivt läkemedel det är, säger Carl Jo han Sundberg. Att regelbunden motion förebygger diabetes typ 2 liksom stroke och andra hjärt-kärlsjuk domar har man vetat länge. Det är sjukdomar som går hand i hand med stillasittande och övervikt. På senare år har det visat sig att även risken för psykiska sjukdomar som depression minskar med regelbunden motion. Det gäller även demens och långvarig smärta. Fysisk aktivitet kan inte bara förebygga de pression, utan ingår numera också i den rekom menderade behandlingen av lindrig och mått lig depression. Förmågan att klara av mental stress blir också bättre, säger Carl Johan Sund berg. När du rör dig inverkar det på funktionen i ditt eget endorfinsystem, ditt kroppsegna, smärtstillande morfin. Endorfinsystemet hänger ihop med hjärnans belöningssystem och ger en humörhöjande och stressänkande effekt. Om du känner dig lite mer alert, smartare, starkare och gladare efter några veckor i jog gingspåret är det ingen slump. Träningen har positiv effekt på hjärncellerna och kemin bak om både stämningsläge och smärtupplevelser, säger Carl Johan Sundberg. de som motionerar regelbundet har överlag mindre ont i kroppen än de som inte motionerar. Det beror bland annat på att smärtdämparna i nervsystemet aktiveras. När du kommer igång och rör på dig efter en fysisk skada eller sjukdomsperiod ökar din till tro till kroppens rörelseförmåga. Det minskar i sin tur risken för att du ska drabbas av lång varig smärta. Regelbunden motion stärker också ditt eget skydd mot infektioner. För att få den bästa hälsoeffekten är det vik tigt att du anpassar motionen till din förmåga och din vardag. n Rörelse och ansträngning Idealet är att röra sig så mycket som möjligt varje dag. Mycket är bra, men lite är bättre än inget. Med fokus på hälsan är det viktig are att träna regelbundet än inten sivt. Kan du inte springa gå, cykla eller gör vattengympa. Kan du inte gå gör sittgympa. Kan du inte sitta rör på armarna eller cykla i sängen. stiger och du blir lätt andfådd och svettas. Många av de omedelbara, positiva effekterna av motionen klingar nämligen av inom 48 tim mar, vissa redan efter ett dygn, säger Carl Johan Sundberg, pro fessor i molekylär och tillämpad arbetsfysiologi vid Karolinska Insti tutet. Minst varannan dag bör du an stränga dig så pass hårt att pulsen för både hälsoeffekter och presta tionsförbättring. Högre puls under Rätt arbetspuls är också viktig träningen förbättrar konditionen, medan lite lägre puls under längre pass ökar fettförbränningen. Fråga din läkare om du är osäker på vad som är bra för dig, säger Carl Johan Sundberg. Vill du inte använda pulsmätare kan du helt enkelt lägga dig på den högsta möjliga fysiska belast ning som känns bekväm. Det motsvarar ungefär den intensitet som du klarar av att springa till bussen med. Om du tränar så regelbundet orkar du mer redan efter några veckor, säger han. Den som är vältränad i grunden men under en period har svårt att få till den dagliga träningen kan ändå komma långt med två ganska hårda 45-minuterspass i veckan. Men tänk på att gå ut mjukt och öka dosen efter hand, säger Carl Johan Sundberg Vårdguiden nr »

12 Pulsen går upp när man dansar Pelle Olsson, 65 år, Sollentuna Jag och frugan går vad vi kallar en evighetskurs i bugg. Att bugga är ett trevligt sätt att behålla kondisen. Pulsen går upp när man dansar och man tränar både armar och rygg. Den som för har rätt mycket att tänka på också. Man måste hela tiden planera vad som ska hända härnäst. Vi har hållit på med det här i 6 7 år och har fått många nya vuxen bekanta genom åren. Vi byter dans partner efter varje låt enligt ett bestämt mönster. Det betyder att vi slipper bjuda upp och att vi lär känna varandra. Vi har blivit en sorts familj med åren. på d Rör dig Rapporter om träningens hälsobringande effekter på allt från immunförsvaret till humöret duggar tätt. Men hur gör man för att komma igång? TEXT HELENE LUMHOLDT FOTO ULF HUETT Motion piggar upp och stärker hälsan. Ja det vet vi, men vad hjälper det när det är att komma i gång som är det svåra. När man tänker: Absolut! Fast inte i dag. Inte i det här regnet eller den här hettan och inte just nu när det är så himla mycket på job bet, med barnen och med gamla pappa. Men se dan när det lugnat ner sig så DÅ är det dags! Men i vilken ände ska man börja? Det gäller att utgå ifrån sig själv och att skyn da långsamt. Den starkaste faktorn för att lyckas komma igång är att man tror på sin förmåga. Ett bra självförtroende bygger man upp genom att sätta upp mål som man vet att man kan klara av, säger Johan Faskunger, som är fil.dr i fysisk aktivi tet och hälsovetenskap. Han har bland annat ar betat för Statens folkhälsoinstitut med särskild inriktning på området beteendeförändring och hälsokommunikation. Belöningar är viktiga I vattnet känner jag mig fri Inez Jonsson, 25 år, Enskededalen Jag måste träna för att orka med vardagen. Jag simmar i en sim klubb för funktionshindrade tre gånger i veckan. Det är lika roligt varje gång. Jag träffar mina kom pisar. Vi simmar i grupp och det är härligt med gemenskapen. När jag 12 är i vatten är det den enda gången jag kan för flytta mig själv, annars sitter jag fast i rullstolen eller så håller någon i mig. I vattnet rör jag mig som alla andra. När jag sim mar känner jag mig lätt, fri, själv ständig och stark i min kropp. Han tror att det nog finns lika många knep för att lyckas som det finns människor. Att ha mål att bocka av fungerar som motivation för en del, an dra använder sig av både piska och mo rot. Vissa sätt fungerar bättre än andra. Upp munt ran fun gerar till exempel bättre än kritik. Att ha stöd i sin om givning, någon som pushar på är bra. Att ha någon att berätta om sin kamp och sina framgångar för är också värdefullt. Belöningar är viktiga, både för att komma igång och för att behålla ett positivt beteende, säger han. Vad en belöning ska bestå av och hur stor den ska vara måste vara upp till var och en. För en del 1177 Vårdguiden nr

13 ditt sätt! kan effekterna av träning fungera som belöning i sig, andra nöjer sig med en stunds sysslolöshet med gott samvete medan en del behöver löftet om ett par nya fina skor dinglande som morot. Hitta din egen form För alla som vill komma igång gäller det att ord na bra förutsättningar för motionen. Det man gör ska passa in i ens liv och vara en kelt att utföra. Det gäller att hitta det som passar just dig just nu. Alla gillar inte att sätta på sig trä ningskläder och springa ut i skogen eller köra sig svettiga i gymmet. Det finns många andra sätt att få motion, som att påta i trädgården, promenera och ta trapporna i stället för hissen. Att utgå ifrån det man redan gör kan vara bra, säger Johan Faskunger. Om du brukar ta en fem minuters promenad utöka till tio eller femton minuter. Om du bru kar ta hissen varenda dag ta trapporna på tisda gar och torsdagar, föreslår han. Han berättar att de flesta bilresor vi gör är kor tare än fem kilometer. Det finns de som verkligen behöver bilen, men många skulle kunna ta cykeln i stället. Ställ dig upp Den som inte promenerar längre än från bilen till soffan ska inte ge upp. Då finns en stor för bättringspotential. Res dig en extra gång ur sof fan, hämta ett glas vatten, gå på toa eller ställ dig upp och titta på tv en stund. Det räcker inte men är definitivt ett steg i rätt riktning. Stillasittande är en oberoende riskfaktor för förtida död, hjärt-kärlsjukdomar och vissa for mer av cancer. Det gäller även den som tränar fli tigt varje kväll, men sitter stilla på sin stol hela dagen, berättar Johan Faskunger. Den som ställer sig upp gör av med tre gånger mer energi än den som förblir sittande. Så res på dig, och gör det ofta, för hälsans och välbefinnan dets skull. n Det är lite kul att stajla Noel Karlsson, 10 år, Tyresö Jag tränar parkour en och en halv timme varje måndagskväll. Vi tränar på volter och olika trick. På gymnastiken i skolan får man mest göra barnlekar. Här får jag göra saker jag tycker om, som att lära mig ta mig över saker smidigt. Det är kul att kunna och man har användning av det om man skulle bli jagad. Och så är det lite kul att kunna stajla. Min bästa kompis går här också. Det är skönt att ha någon man känner att prata med och som kan trösta en om man gör sig illa. Jag vill fortsätta med det här hur länge som helst. Man blir stark och smidig. Och väldigt hungrig och trött Vårdguiden nr

14 Gör inget annat i sängen än att sova nästan! Det är sömnspecialistens råd. Kvinnor har oftare sömnproblem än män, vilket kan ha både sociala, psykologiska och biologiska orsaker. Sov gott TEXT HELENE LUMHOLDT ILLUSTRATION JANETTE BORNMARKER vi vill så mycket. För att hinna med allt struntar vi i att lyssna på kroppens signaler om att det är dags att sova. När vi äntligen kommit i säng går hjärnan på hög varv och det är omöjligt att somna. Andra somnar på en gång och vaknar mitt i natten, trötta men klarvakna. Det finns sjukdomar som orsakar sömnproblem, men den allra vanligaste orsaken till sömnproblem i västvärlden är stress. Många försöker hinna med allde les för mycket på dygnets 24 timmar. Hjärnan jobbar utan paus, och det slår mot sömnen. många ger sig inte tid att sova, säger Lena Leiss ner, överläkare vid sömnenheten vid Örebro Univer sitetssjukhus och ordförande i sfss, Svensk förening för sömnforskning och sömnmedicin. Värst är det för kvinnorna. Kvinnor drabbas av sömnsvårigheter i större ut sträckning än män. Delvis är det fortfarande en jämlik hetsfråga. Kvinnor har ofta mer dubbelarbete och hin ner inte varva ner när de kommer hem. När de väl har lagt sig har de ofta svårare att stänga av vardagen än männen, säger Lena Leissner. Det finns även andra orsaker till kvinnors sömn besvär. Hormonella förändringar i samband med men s truation och graviditet påverkar sömnen, liksom kli makteriet. Kvinnor genomgår en stor förändring i klimakteriet. Det är en tuff period för många, med svettningar, hjärt 14 klappning och depressioner. Det påverkar sömnen, och det kan vara svårt att hitta tillbaka till sina tidigare sömnmönster efter klimakteriet. Många med sömnsvårigheter somnar visserligen gott när de lägger sig, men vaknar efter en stund. Ibland efter bara någon timme, ibland vid två-tretiden på nat ten, och då är hjärnan i full aktivitet. de flesta ältar sådant som oroar eller bekymrar dem. Även tankar som från början inte var särskilt negativa blir det ofta om man ligger sömnlös länge, säger Lena Leissner. Några mirakelkurer mot sömnbrist har hon inte. Hennes råd är att skapa regelbundna vanor, ha det mörkt och svalt i sovrummet, varva ner innan man går och lägger sig och inte äta eller dricka kaffe eller alkohol för sent. Och framför allt: gör inget annat i sängen än sov! Hjälp hjärnan att göra kopplingen mellan säng och sömn. Varje stund du ligger vaken i sängen signalerar du till hjärnan att det är okej, att sängen är ett ställe att vara aktiv på. Den som har sömnproblem ska alltså varken chatta, se på teve eller lösa korsord i sängen. Och den som för söker somna eller somna om ska inte heller ligga kvar, råder Lena Leissner. Undvik all vakentid i sängen. Gå upp och gör något i stället, men det får inte vara något som fängslar. Sovtips H a mörkt och svalt i sovrummet. H oppa över kaffe, nikotin och alkohol på kvällen. Ä t dig inte proppmätt sent på kvällen. V arva ner innan du går och lägger dig. U ndvik dator- och mobilskärm en timme innan du vill somna. Det blå ljuset stör din inre sömnklocka. E n kall dusch kan hjälpa hjärnan att sänka kropps temperaturen och sätta kroppen i viloläge. A nvänd sängen för att sova i, inget annat. (Jo, sex är okej.) 1177 Vårdguiden nr

15 Visste du att S jukdomar kan orsaka svåra sömnproblem. Vanligast är sömn apné, där snarkningar orsakar andningsuppehåll, och Willis-Ekboms sjukdom (Restless legs syndrom). S ömnapné är lika vanligt bland kvinnor efter klimakte riet som det är bland män. M ånga kvinnor skäms för att de snarkar och söker därför inte hjälp förrän de redan har blivit sjuka. N attsömn ger bättre kvalitet än om man sover på dagen. Hur många timmars samman hängande sömn man behö ver är individuellt. En av mina patienter som ofta vaknade mitt i nat ten strök skjortor när hon inte kunde somna om. Det var det tråkigaste hon visste, så hon blev tröttare och tröt tare och behövde stryka färre och färre skjortor för att kunna somna igen. En annan patient fick frågan hur hon hade nattat bar nen när de skulle lägga sig. Det som fungerade för bar nen kunde kanske fungera även för henne själv. det var bad, saga och godnattvisa, i samma ordning varje kväll, och på det viset är vi barn hela livet. Ritualer före sänggåendet är bra för alla. Det hjälper hjärnan att förstå vad som är på gång. Under sömnen sker en återhämtning. Samtidigt pro duceras och utsöndras en rad viktiga ämnen, bland an nat ett hormon som gör att vi känner oss mätta när vi ätit, och andra som gör att huden kan behålla sin elasti citet. Idag vet vi att långvarig sömnbrist kan inne bära stora hälsorisker. Det är sant. Och det är bra att påpeka detta för dem som ännu inte har så svåra problem, för att de verkligen ska prioritera sin sömn, säger Lena Leissner. För dem som redan har sömnproblem finns förut om läkemedel, som bara är till för kortvarigt bruk kbt-kurser och sömnskolor. Lena Leissner tycker det är bra att sömnsvårigheter uppmärksammas, men betonar att alla inte behöver sova lika mycket. Hon möter ofta äldre patienter som oroar sig för att de sover för lite, men timmarna de har sovit kan vara fullt tillräckliga. Ju äldre vi blir desto mindre behöver vi nämligen sova. De har hört om alla sjukdomar som kan drabba den som inte sover sina sju till åtta timmar om natten. Själva kanske de inte sover mer än fem timmar. Då går de till vårdcentralen och får sömnläkemedel. De blir trötta och yra på dagen, och risken för att de ska ramla och skada sig ökar markant, säger Lena Leissner. n Hit kan du vända dig E n del vårdcentraler har sömnskolor, stresshan teringskurser och egen KBT-behandling. Kontakta din vårdcentral för infor mation. P å Internetpsykiatri.se finns KBT-behandling mot sömnsvårigheter Vårdguiden nr

16 Omkring en halv miljon människor i Sverige är så rädda för att gå till tandläkaren att det hotar deras tandhälsa. Psykologisk behandling hjälper många att bli av med sin rädsla. TEXT JOHAN ÖBERG FOTO OSK AR KULLANDER Tandvårdsrädsla kan botas T ycker du att det är obehagligt att gå till tandläkaren? Då är du inte ensam. Var annan vuxen känner så. Ändå går de flesta till tandläkaren regelbundet. Men nära fem procent av befolkningen upplever så stark rädsla att de helt och hållet undviker att gå till tandläkaren. För många är det allra värsta den skam de känner över sin rädsla och sin dåliga tandhälsa. Det leder ofta till att de drar sig undan och försöker undvika kontakt med andra, säger Michael Alback, legitimerad psyko log på Folktandvården. 16 Tandvårdsrädslan kan ha en rad olika orsaker, som att man råkat ut för en obehaglig upplevelse hos tandläkaren som barn eller att man upplever en brist på kontroll över situationen. Den kan ha uppstått efter en bedövning som inte tagit ordentligt, eller efter ett mottagande som gjort att man känt sig trängd eller kränkt. Barn kan också ta till sig av föräldrars tandvårds rädsla, säger Michael Alback. Han betonar att det är viktigt att tidigt få grepp om vad det är som skrämmer patienten så att man jobbar med rätt problem Vårdguiden nr

17 måste både en psykolog eller psykoterapeut och en tandläkare ha konstaterat extrem tandvårdsrädsla. Dessutom ska man på grund av detta ha en starkt efter satt tandhälsa. I så fall betalar patienten samma avgifter som inom sjukvården och kostnaderna för behand Under terapin tar vi patienten långsamt förbi hindren i hjärnan. Många är så rädda i början att de inte ens klarar av att komma in på kliniken, men de flesta övervinner faktiskt sin rädsla. lingen av tandvårdsrädsla går på högkostnads skyddet. Michael Alback jobbar med kbt, kognitiv beteende terapi, där patienten lär sig förstå, bearbeta och hantera sin rädsla. Han och tandläkaren arbetar tillsammans i ett team. Under terapin tar vi patienten långsamt förbi hind ren i hjärnan. Många är så rädda i början att de inte ens klarar av att komma in på kliniken, men de flesta över vinner faktiskt sin rädsla, säger han. Efter några möten med psykologen blir också tand läkaren involverad. Första gången brukar vi bara ses för ett samtal. Kan ske får jag titta i munnen också eller ta en röntgen bild. När jag vet vad som behöver göras brukar vi börja med någon enklare åtgärd, som en tandfyllning, säger tandläkare Pia Eriksson, som ägnar ungefär halva arbets tiden åt just patienter med tandvårdsrädsla. Skapa trygg miljö Man kan exempelvis vara rädd för själva borren både ljudet och känslan, för smärta, för sina egna kväljningskänslor, för sprutor, för känslan av att sitta fast i tandläkarstolen, för att tappa kontroll över situa tionen eller kanske bara för lukten på kliniken. Psykologisk behandling Den som lider av extrem tandvårdsrädsla och därför låtit bli att gå till tandläkaren under lång tid kan få hjälp. Det rör sig då om en psykologisk behandling för att bli av med rädslan, men i vissa fall kan också delar av själva tandvårdsbehandlingen ingå. För att bli beviljad stöd En nyckel till framgång är att skapa en trygg miljö för patienten och ge tydlig information inför varje nytt steg i behandlingen. Man kan exempelvis komma överens om ett enkelt stopptecken så att patienten känner att hen har kontroll. För den som är rädd kan borrning upplevas som att den tar en evighet. Tandläkaren kan då räkna ner från fem till noll och sluta borra vid noll. Det gör att patienten vet exakt hur länge ingreppet kommer att ta, säger Michael Alback. För att kbt ska fungera måste patienten vara moti verad att genomgå behandlingen som brukar ta om kring ett halvår. Behandlingen mot extrem tandvårdsrädsla ser lite olika ut på olika tandvårdskliniker och kan förutom kbt innehålla olika former av samtalsterapi, hypnos, lustgasbehandling och ångestdämpande mediciner. En del tandvårdskliniker använder också narkos. Patienten sover då under Narkosen ger Palle Storm började föra behandlingen. dagbok över sin ångest: I vilket sammanhang möjlighet till behandling, men den botar inte tand den bröt ut,och vaddärför han gjorde attbara i undantagsfall vårdsrädsla ingårför den lindra den och hur det fungerade. i det särskilda tandvårdsstödet. n Barn och tandvårdsrädsla Tandvårdsrädsla grundläggs ofta i barndomen. Så här kan du hjälpa ett barn som är rädd för att gå till tandläkaren: Lyssna noga på barnet och försök ringa in vad det är som skrämmer, men för stora inte upp problemet. Berätta och förklara så mycket som möjligt inför varje ny åtgärd hos tand läkaren. Låt barnet få vänja sig gradvis, ett steg i taget. Träna avslappningsövningar med barnet. O m rädslan inte vill ge med sig be om lustgas eller lugnande läkemedel eller sök barntandvårdens specialistbehandling. G å in på 1177.se och se filmen om när Gabriel Groda går till tandläkaren. (1177.se sök på Gabriel Groda) Vårdguiden nr »

18 F OTO: M AT TO N CO LLEC TI O N» Jag blev fasthållen och skrämd Brysk behandling hos tandläkaren under skolåren blev starten på en långvarig tandvårdsrädsla hos Kristin Larusdottir. Åren gick, tandhälsan försämrades och skammen växte. Till slut tog hon mod till sig och ringde till en specialistklinik. Söka vård Personer som lider av lindrig tandvårdsrädsla kan få hjälp på de flesta tandvårdskliniker. För dem med extrem tand vårdsrädsla finns flera specia listkliniker i länet, både lands tingets egna och privata. Ofta behövs en remiss från läkare, tandläkare eller annan vård givare för att få komma till spe cialister. S om liten hade Kristin Larusdottir en tandläkare som inte var särskilt barn vänlig. Han lovade att behandlingen inte skulle göra ont, men det gjorde den, och jag blev fasthållen och skrämd. Dessutom var jag ofta på sjukhus med min sjuka mamma och fick allt svårare för vårdmiljön, berättar hon. Som så många andra med tandvårdsrädsla löste Kristin ångestproblemen genom att helt enkelt låta bli att gå till tandläkaren. Men när åren gick utan tandvård fick hon stora problem med sin tandhälsa. Till slut hade hon så dåliga tänder att hon skäm des för att öppna munnen inför andra. Vintern 2014 gick jag i kbt, kognitiv beteende terapi, för att lära mig klara av min oro i största all mänhet. På våren letade jag på nätet efter informa tion om tandvårdsrädsla och om hur andra med samma problem hanterade sin situation. Jag hitta de en intervju med en person som fått hjälp av Folktandvården. Då kände jag att jag inte var ensam och ringde dit nästan direkt. Att verkligen ta den kontakten var faktiskt det allra svåraste i hela den här processen, säger Kristin Larusdottir. 18 Hos psykologen på Folktandvården kunde jag närma mig mina minnen och bearbeta dem utan att få panikkänslor. Vid det allra första besöket hos tandläkaren var Kristin väldigt rädd och vägrade öppna munnen. Men hon kunde gå med på att tandläkaren fick ta röntgenbilder. Bemötandet jämfört med tidigare tandläkar besök var så mycket bättre. Bara något besök sena re lagade jag min första tand. Hos psykologen fick Kristin bland annat lära sig andningsövningar och avslappning som hon kom binerade med sina egna kunskaper om mindful ness (medveten närvaro). Efter ett halvår var terapi programmet klart, men ännu återstår en del tand vård. Snart väntar ett tandhygienistbesök, något som inte längre skrämmer Kristin. Jag har ju fött barn och det var ingenting mot vad jag kände inför tandläkarbesök tidigare. Men nu klarar jag att gå till tandläkaren själv och min oro för andra saker har också minskat, säger hon. Har man tandvårdsrädsla ska man inte behöva gå ensam med sin skam, jag hoppas att fler tar sam ma chans som jag. n Den som bedöms lida av extrem tandvårdsrädsla och på grund av detta har en starkt eftersatt tandhälsa kan få subventione rad behandling. Omkring 200 personer per år kvalificerar sig för sådan behandling i Stock holms län. Patienter som inte uppfyller kriterierna kan också få behandling mot sin tand vårdsrädsla men får stå för hela kostnaden själv. För barn med tandvårdsrädsla är vården gratis. På bland annat Eastmaninstitutet arbetar man med särskilda program mot tandvårdsrädsla hos barn. I sam arbete med Karolinska Insti tu tet erbjuder Folktandvården i Stockholm också internet base rad behandling för barn och ungdomar som hindras av sin rädsla när de ska besöka tand läkaren. ki.se/dentmed/kbt MER INFORMATION Här kan du hitta mottagningar som specialiserat sig på att hjälpa tand vårdsrädda: 1177.se, sök på tandvårdsrädsla Folktandvarden.se 1177 Vårdguiden nr

19 Livets spännande resa Ska du bli pappa, mormor, farfar, faster eller kanske mamma för allra första gången? Eller väntar din vän barn och du är lika förväntansfull? Tips: Gå in på graviditetskalendern på 1177.se och följ den spännande utvecklingen vecka för vecka. Där skriver du in den beräknade tidpunkten för födseln eller för senaste mensen och klickar på Beräkna vecka. Då räknar kalendern ut aktuell graviditetsvecka. För varje vecka finns en artikel som berättar om vad som händer. Du kan läsa direkt på 1177.se/gravid eller ladda ner graviditetskalendern som app till din mobil eller surfplatta. Det går också att prenumerera på ett veckobrev via mejlen. Både appen och veckobrevet når du via 1177.se/gravid. Gravid i vecka 8 I den gravida kroppen Nu växer livmodern och blir lika stor som en apelsin, men den går ännu inte att känna utifrån. Det kan kännas som mensvärk när den växer och tar plats. Många kan behöva kissa oftare än vanligt. En or sak kan vara att livmodern trycker mot urinblåsan. Det är vanligt att tycka viss mat är äcklig. Håret kan för ändras och kläderna kan LOT TA PERSSO N Barnets utveckling Embryot är ungefär en och en halv centimeter långt. Nu kan embryot göra några enkla rör el ser. Armen har fått en arm båge, på händerna börjar fing rarna växa ut, med simhud emellan, och tårna börjar ut vecklas. Ögonen håller på att få ögonlock, men sitter ännu långt ut på sidan av huvudet. I munnen håller gommen, tungan och anlag för tänder på att bildas. kännas trånga. En del får akne. Ökade flytningar är vanligt under graviditeten. Gravidi tetshormonerna kan göra att det även blir vanligare med svampinfektion i underlivet. Funderingar och tips Sexuell lust, känsla och upplevelse kan förändras under graviditeten. En del kan få mer lust och känna mer njut ning av sex, andra kan känna sig mindre intresserade. Att prata om känslor och behov kan vara bra. Att ha sex ska dar inte graviditeten. Hos barnmorskan Har du inte bokat tid till barn morskan än är det tid att göra det nu. Det kan kännas spän nande att gå på första besöket hos barnmorskan. På barn morskemottagningen får du information om vad som hän der under graviditeten och vilka hållpunkter du kan ha på vägen bland annat läkar besök, föräldragrupper, even tuella andningskurser och föreläsningar på förlossnings kliniker. Barnmorskan ställer frågor som har med gravidite ten att göra. Vid besöket får du också möjlighet att ställa frågor, både du som är gravid och du som är blivande med förälder. Besöken på barnmorskemot tagningen och undersökning arna som erbjuds där, till ex empel provtagning och foster diagnostik, är frivilliga. Du väljer själv vilken barnmorske mottagning du vill gå till och besöken är gratis. Välj och jämför förlossnings klinik När det börjar bli dags att välja var barnet ska födas kan du jämföra olika förlossnings kliniker på 1177.se. Där kan du till exempel se hur stor andel kvinnor som hän visas till andra kliniker, andelen som behöver förlösas med akuta kejsarsnitt och procenten förstföderskor som får brist ningar. Även patienternas egna omdömen om klinikerna finns med se sök på Välj förlossningsklinik MER INFORMATION På 1177.se finns ett helt tema om graviditeten. Här hittar du faktatexter, bilder och filmer om förlossningar, mängder av frågor och svar och ett tjugotal personliga berättelser om att längta efter barn, att vara gravid och om att föda barn se/gravid 1177 Vårdguiden nr

20 dina läkemedel ALLT DU SKULLE VILJA VETA OM Att få ett läkemedel utskrivet är ofta förknippat med en rad funderingar. Den som läser bipacksedeln, som alltid ska följa läkemedlet, får säkert svar på en hel del av frågorna. Men långt ifrån alla. TEXT HELENE LUMHOLDT FOTO GRAFFOTO När din läkare skriver ut ett nytt läkemedel är det bra om du passar på att fråga: Varför får jag det här? Fungerar det med mina andra läke medel? Kan jag få biverkningar? Bipacksedeln ger svar på många frågor, men det finns även andra ställen dit du kan vända dig Vårdguidens sjukvårdsråd givning, Giftinformations centralen och Läkemedelsupplys ningen har alla kunskaper om lä kemedel, men är olika bra på olika områden. Här får du veta vilken av dem som är bäst lämpad att ge svar på just dina frågor. Ring 1177 Vårdguiden Om du har använt ett läkemedel och får något oväntat symtom, till exempel klåda, hjärtklappning eller ont i magen, ska du alltid ringa 1177, eller, om läget är akut, 112. Giftinformationscentralen Om du har frågor kring förgift ningar och överdoseringar av 20 läkemedel ska du vända dig till Giftinformationscentralen. Frågor om akuta förgiftningar besvaras dygnet runt via 112. I mindre brådskande fall, ring i stället dygnet runt. Läkemedelsupplysningen Mer allmänna frågor som rör din medicin svarar Läkemedelsverkets telefontjänst Läkemedels upp lys ningen bäst på. De svarar helgfria vardagar på frågor som: Hur fungerar mitt läkemedel? H ur ska jag ta det? Hela, krossade eller i samband med måltid? Hur ska jag förvara mitt läke medel? Svalt, mörkt eller kan det ligga löst i en dosett? Har alkohol någon inverkan på hur min medicin fungerar? Påverkas medicinens effekt av vilken mat jag äter? Kan jag ersätta det läkemedel jag har fått utskrivet med ett Läkemedelsfakta på nätet På 1177.se/lakemedel finns när m are 500 artiklar om specifika läke medel. Sök under Läkemedel A Ö, på ditt läkemedels namn. Där f inns även artiklar som handlar om läke medel rent allmänt och hundratals frågor och svar om läkemedel. Om du vill läsa bipacksedeln på nä t et kan du söka på Fass.se. Skriv in namnet på ditt läkemedel så får du utförlig information om vad det innehåller, vilka biverkningar det kan ha, hur det ser ut, hur det ska tas och så vidare. En stor fördel med att läsa infor mationen på nätet är att du kan för stora texten på surfplattan eller datorn. annat som jag har hört ska fun gera lika dant? Vilka färgämnen, konserverings medel eller andra tillsatser inne håller mitt läkemedel? Kan jag använda ett läkemedel trots att bäst-före-datumet har passerats? Kan jag använda medicin som skrivits ut till en annan person som har likadana besvär som jag? Hur påverkar naturläkemedel, vitaminer och kosttillskott den medicin jag tar? De här och många andra frågor kring hur just dina mediciner fungerar är det Läkemedelsupp lysningens uppgift att svara på. Helgfria vardagar tel På Läkemedelsupplysningens webbplats, lmv.se/lmu, finns också en del information. Du kan även ställa frågor om ditt läkemedel på apoteket. n 1177 Vårdguiden nr

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT

ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT Känn din puls förhindra en hjärninfarkt Vet du om ditt hjärta slår så som det borde? Slår ditt hjärta regelbundet, är pulsen

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen VÄNTA OCH FÖDA BARN en broschyr inför förlossningen 1 Den här broschyren Vänta och föda barn innehåller information för dig som är gravid och så småningom föder barn. Vi rekommenderar att du och din barnmorska

Läs mer

Tips från forskaren Sömn

Tips från forskaren Sömn Tips från forskaren Sömn Stressforskningsinstitutet Sömn Här listas forskarnas tips kring sömn, vilka yttre faktorer som påverkar den och hur man bäst undviker problem. Sociala medier och sömn Varför måste

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Hälsan ligger i dina händer och sitter i dina fötter. Det är inte alltid som läkemedel, som man skulle kunna tro, är den bästa medicinen för

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Den bästa aktiviteten är den som blir av - Undvik långvarigt stillasittande (över två timmar i sträck). - Motionera så du blir varm och andfådd

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra?

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra? Kondition åk 9 Vad har puls och kondition med varandra att göra? När du tränar regelbundet ökar ditt hjärtas förmåga att pumpa ut blod i kroppen. Hjärtat blir större och mer blod kan pumpas ut vid varje

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se Sömnhjälpen www.somnhjalpen.se Sömnsvårigheter kan ge allvarliga problem i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på våra vanor och vår livsstil, samt faktorer i miljön kan vi förebygga

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen En skrift från Hjärtkliniken på Danderyds sjukhus, 2011 Hjärtat kroppens blodpump Hjärtat är en muskel som pumpar cirka 90 000 gånger per dygn för att få ut syresatt

Läs mer

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Apotekets råd om Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Något år innan menstruation upphör går kvinnor in i en övergångsperiod, klimakteriet. Äggstockarna producerar mindre av det kvinnliga könshormonet

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Banta med Börje del 4 VILA

Banta med Börje del 4 VILA Banta med Börje del 4 VILA Återkoppling till förra program: Förra programmet handlade om motion och Börje, med tittarna, har fått utmaning att börja promenera 10 min, samt öka den med 1 min varje dag och

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Tillhör du en riskgrupp?

Tillhör du en riskgrupp? Tillhör du en riskgrupp? Vaccinera dig gratis mot årets influensa Vaccinet gör gott Varför ska jag vaccinera mig? Cirka 100 000 personer i Stockholms län smittas årligen av säsongsinfluensa. Influensan

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi Fartvindsmodellen 10 Fysioterapi nr 4 / 2009 hjälper runda barn Vid Obesitascentrum i Göteborg får barn och ungdomar med svår fetma hjälp. En viktig del av behandlingen är aktivitetsträning. Hos sjukgymnasten

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning TÖI ROSPE B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning Ordlista infarkt talförmåga diffus smärtförnimmelse hjärtattack disposition (för en sjukdom) omtöcknad squash övervikt kolesterolhalt kolhydrat

Läs mer

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Fysisk hälsa Den fysiska hälsan är hur våra kroppar mår Den fysiska hälsan är till exempel sjukdom Fysisk hälsa kan även vara kosten vi får i oss. Kosten har en stor inverkan

Läs mer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer Att mobilanvändandet går att koppla till sömnstörningar visar även en undersökning gjord i Bamberg. 7 Samma sak visade sig även i den undersökningen när försökspersonerna utsattes för en tusendel av det

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Till dig som är barn och lider av ångest

Till dig som är barn och lider av ångest Till dig som är barn och lider av ångest Det är väl inget svårt att vara modig när man inte är rädd Ur Mumintrollet av Tove Jansson Alla människor känner sig rädda ibland. Rädsla är en normal reaktion

Läs mer

Till dig som använder kombinerade p-piller

Till dig som använder kombinerade p-piller Till dig som använder kombinerade p-piller 2013 P-piller ett säkert val Kombinerade p-piller är en av de säkraste metoderna att skydda sig mot oönskad graviditet om du använder dem på rätt sätt. Till hjälp

Läs mer

Vägen till ett tobaksfritt liv...

Vägen till ett tobaksfritt liv... Vägen till ett tobaksfritt liv... Varför ska du sluta röka eller snusa? Tobak skadar din hälsa Allvarliga sjukdomar som lungcancer, sjukdomar i lungor och luftrör, exempelvis KOL samt hjärt-kärlsjukdomar

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

Välkommen till barnoperation

Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,

Läs mer

Sova kan du göra när du är pensionär

Sova kan du göra när du är pensionär Sova kan du göra när du är pensionär Återhämtning är mer än bara sömn Utan sömn tar kroppen stryk. Det gäller alla. Män, kvinnor, nattugglor, soffpotatisar och elitidrottare. Inte minst gäller det dem

Läs mer

Vad är förmaksflimmer?

Vad är förmaksflimmer? Vad är förmaksflimmer? Hjärtat rusar så snabbt att du knappt kan andas. Hela bröstkorgen fladdrar. Känner du igen dig? Hur fungerar hjärtat? Hjärtat är beläget mitt i bröstkorgen och är uppbyggt av muskelvävnad.

Läs mer

Patientinformation om Pradaxa vid förmaksflimmer och stroke. Till dig som har fått Pradaxa

Patientinformation om Pradaxa vid förmaksflimmer och stroke. Till dig som har fått Pradaxa Patientinformation om Pradaxa vid förmaksflimmer och stroke Till dig som har fått Pradaxa Din behandlande läkare har ordinerat dig Pradaxa. Det är ett läkemedel som minskar risken för blodpropp. Vid förmaksflimmer

Läs mer

Fixa studierna och må bra. Samtidigt.

Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Susanne Evertsson, kurator susanne.evertsson@akademihalsan.se Telefonrådgivning av: Sjuksköterska, Psykolog/kurator Ergonom/sjukgymnast Enskilda samtal Medicinsk/psykiatrisk

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Ett problem med många lösningar. Att mannen får problem med erektionen är inget ovanligt.

Läs mer

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt.

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt. Ont i huvudet Att få ont i huvudet är något som drabbar alla då och då. Det kan bero på massor av saker, nästan alltid helt ofarliga. Om huvudvärken kommer ofta kan det handla om spänningshuvudvärk eller

Läs mer

Jakten på Hillevis behandling

Jakten på Hillevis behandling Jakten på Hillevis behandling Under fyra år levde Hillevi med sin inkontinens utan att våga be om hjälp. Hon skämdes så fruktansvärt över att helt okontrollerat och utan förvarning kissa på sig flera gånger

Läs mer

Ett liv i rörelse. Jag har bestämt mig! Verktyg för ändrade levnadsvanor. från Landstinget i Jönköpings län

Ett liv i rörelse. Jag har bestämt mig! Verktyg för ändrade levnadsvanor. från Landstinget i Jönköpings län Ett liv i rörelse Jag har bestämt mig! i Verktyg för ändrade levnadsvanor 1 från Landstinget i Jönköpings län Ansvarig för innehåll: Distriktsläkare Hans Lingfors, 036-32 52 04 primärvårdens forsknings-

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Till dig som fått Cerazette förskrivet

Till dig som fått Cerazette förskrivet Till dig som fått Cerazette förskrivet 1 2 Cerazette är ett preventivmedel som bl a kan användas av dig som inte vill eller bör använda p-piller som innehåller östrogen. Cerazette ger ett bra skydd mot

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst. Barbro.holm-ivarsson@telia.com Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.jpg Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog

Läs mer

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem

Läs mer

Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation

Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation 1 Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto Patientinformation Innehållsförteckning Orsaker till förmaksflimmer 5 Symtom 7 Tre typer av förmaksflimmer 7 Behandling av förmaksflimmer 8 Förmaksflimmer

Läs mer

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls.

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls. Blodet Cellerna i din kropp behöver vatten, syre och näring för att fungera. Det är blodet som ser till att cellerna får allt detta. Blodet tar också med sig avfall och värme som bildas när cellerna arbetar.

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Träningslära 1 Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Uppvärmning Förbereder oss fysiskt och mentalt Fysiskt O Huvudsyfte med uppvärmning är att förebygga skador, lederna smörjs och blodcirkulationen

Läs mer

Botad från sin tandläkarskräck Nu är vi 23 000 i Kalmar län Tobak och tänder

Botad från sin tandläkarskräck Nu är vi 23 000 i Kalmar län Tobak och tänder Friskbladet Botad från sin tandläkarskräck Nu är vi 23 000 i Kalmar län Tobak och tänder Hej! Vi är många i länet som har bestämt oss för att ha koll på hur tänderna mår utan att det ger obehagliga överraskningar

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

Att leva med arytmi INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND

Att leva med arytmi INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Att leva med arytmi INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Först trodde jag det bara handlade om att dricka kaffe Mitt hjärtfel som egentligen består av fyra fel, är medfött och

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP Innehåll Smärta i bröstet 4 Att behandla kärlkramp 5 Ryggmärgsstimulering vid svår kärlkramp 6 Teststimulering och implantation 7 Hur ska jag

Läs mer

Litet råd kring speciella typer av lidande

Litet råd kring speciella typer av lidande Litet råd kring speciella typer av lidande I detta avsnitt kommer vi kort belysa några olika typer av lidande. Vi kommer att reflektera över egenvård i sammanhanget men också över när det är en god idé

Läs mer

Vinsterna märks direkt

Vinsterna märks direkt Sluta röka Du måste övervinna två saker när du ska sluta röka: ditt fysiska beroende av nikotin och ditt psykiska beroende, det vill säga vanan att t ex alltid ta en cigarett efter maten. På Apotek Hjärtat

Läs mer

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se.

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se. Om influensan Influensa A(H1N1) är en så kallad pandemisk influensa, som sprids över världen. Allt fler smittas också här i Sverige. Eftersom det är ett nytt virus är nästan ingen immun mot det än och

Läs mer

fakta om alkohol och hälsa

fakta om alkohol och hälsa fakta om alkohol och hälsa FLER DRICKER MER ALLT FLER MÄNNISKOR DRICKER ALKOHOL REGEL- BUNDET, OCH I STÖRRE MÄNGD ÄN TIDIGARE. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

Fakta om stroke. Pressmaterial

Fakta om stroke. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om stroke Stroke (hjärnblödning, slaganfall) är den främsta orsaken till svåra funktionshinder hos vuxna och den tredje största dödsorsaken efter hjärtsjukdom och cancer. Omkring 30

Läs mer

Ålder och hur långt har du till vår anläggning (från hem/jobb)? 2. 52 år. 10 min med bil. Från jobbet är det väl fem min med bil.

Ålder och hur långt har du till vår anläggning (från hem/jobb)? 2. 52 år. 10 min med bil. Från jobbet är det väl fem min med bil. Intervjuer Ålder och hur långt har du till vår anläggning (från hem/jobb)? 1. 20 år. Ca 10 min med bil. 2. 52 år. 10 min med bil. Från jobbet är det väl fem min med bil. 3. 21 år. 5 min med bil. 4. 51

Läs mer

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning Hypotyreos Låg ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Öppen utbildning i hjärt-lungräddning, 4 timmar

Öppen utbildning i hjärt-lungräddning, 4 timmar Utbildning i första hjälpen Öppen utbildning i hjärt-lungräddning, 4 timmar Måndag 13 maj 8:00-12:00 i Västerås Vill du lära dig hjärt-lungräddning, HLR? Nu börjar vi med öppna utbildningar i Västerås.

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

HÄLSO VINSTER HJÄLP ATT BEHANDLINGAR SLUTA RÖKA KALENDER A KTIVITETER

HÄLSO VINSTER HJÄLP ATT BEHANDLINGAR SLUTA RÖKA KALENDER A KTIVITETER HJÄLP ATT SLUTA RÖKA HÄLSOVINSTER BEHANDLINGAR Kalender Aktiviteter börja leva fullt ut HÄLSOVINSTER MED ATT SLUTA Rökning är mer än bara en dålig vana För varje cigarett du tar riskerar du din hälsa.

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Konsumentföreningen Väst. Rörelser i hälsans tecken - vilken motionstyp är du?

Konsumentföreningen Väst. Rörelser i hälsans tecken - vilken motionstyp är du? Rörelser i hälsans tecken - vilken motionstyp är du? Camilla Holm, leg sjukgymnast, leg dietist 2006-1 Motionstyper -2 Från grottmänniska till kontoret Vår kropp är genetisk samma som på stenåldern, dvs.

Läs mer

Information till närstående

Information till närstående Information till närstående Tanken med den här informationen är att ge råd så att ditt barn ska må så bra som möjligt efter halsmandeloperationen och kunna återgå till normal kost och normala aktiviteter

Läs mer

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011 1 (6) Lena Svantesson av FaRmors dag 27 maj 2011 Det nionde seminariet kring Fysisk aktivitet ägde som vanligt rum i Landstingssalen. Temat denna gång var FaR fysisk aktivitet på recept, fysisk aktivitet

Läs mer

Fyra tips till arbetsgivare för att hjälpa sina medarbetare till mindre stress och bättre sömn

Fyra tips till arbetsgivare för att hjälpa sina medarbetare till mindre stress och bättre sömn Pressmeddelande 2011-08-10 Kvinnor sover sämre än män i Stockholms län Kvinnliga anställda har generellt sett svårare att sova än sina manliga kollegor. Hela 29 procent av kvinnorna i Stockholms län sover

Läs mer

Till dig som ska börja med Zoely

Till dig som ska börja med Zoely Till dig som ska börja med Zoely nomegestrolacetat/estradiol Innehållsförteckning Introduktion till Zoely 3 Så förhindrar Zoely graviditet 4 Så använder du Zoely 5 Så startar du med Zoely 6 Om du glömt

Läs mer

Fysisk aktivitet och nya vanor kan ibland vara lika bra eller bättre än läkemedel.

Fysisk aktivitet och nya vanor kan ibland vara lika bra eller bättre än läkemedel. Må bra utan piller! 2 Nu häller vi livsstilsförändringar i pillerburkarna Fysisk aktivitet och nya vanor kan ibland vara lika bra eller bättre än läkemedel. 3 Rörelse är bästa pillret 4 Fysisk aktivitet

Läs mer

Varför skall vi träna/röra på oss?

Varför skall vi träna/röra på oss? Varför skall vi träna/röra på oss? Människan har utvecklats i miljoner år och alltid varit tvungen att vara väldigt rörlig för att hålla sig vid liv. Under de senaste 100 åren har vi blivit allt mer stillasittande

Läs mer

Information till barn

Information till barn Information till barn Du ska snart operera dina halsmandlar. Om du är bättre förberedd kommer du att må bättre före, under och efter din operation Därför är det viktigt att du läser denna information tillsammans

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! Datum: Frågeformulär till patienter som önskar genomgå fetmakirurgi Namn Personnummer Adress Postadress Telefon (även riktnummer) Telefon mobil E-post Behöver du tolk? Om ja

Läs mer

Glucosamine ratiopharm

Glucosamine ratiopharm Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Skrivning A-HLR SKRIVNING I A-HLR

Skrivning A-HLR SKRIVNING I A-HLR SKRIVNING I A-HLR 1. Vilket påstående är rätt? a. Plötsligt oväntat hjärtstopp drabbar ca 5000 människor i Sverige varje år. b. Ett hjärtstopp startar i de flesta fall med ett ventrikelflimmer- VF. c.

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Copyright 2012, Marika Sjödell Ansvarig utgivare: Marika Sjödell Illustratör: Åsa Wrange Formgivare: Patrik Liski Framställt på vulkan.se

Läs mer

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd?

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd? Andfådd? Svårt att gå i tio minuter? Det kan bero på högt blodtryck i lungorna en okänd, relativt ovanlig och mycket allvarlig sjukdom som drabbar ungefär 200 personer i Sverige varje år. De flesta är

Läs mer

5. Skriv några meningar om hur sömnen påverkar din hälsa.

5. Skriv några meningar om hur sömnen påverkar din hälsa. Frågor till texten 1. Nämn tre saker för att få en bättre dygnsrytm 2. Nämn två fördelar med att träna regelbundet 3. Berätta om hur kolhydrater, protein och fett fungerar 4. Tycker du att du får den vila

Läs mer

Ut och gå. 30 60 minuter per dag!

Ut och gå. 30 60 minuter per dag! Ut och gå! Ut och gå Vi mår bra av dagliga raska promenader. Det är inte bara konditionen som blir bättre, också benstommen förstärks, lederna mjukas upp, muskelstyrkan i benen förbättras och balansen

Läs mer

Diclofenac T ratiopharm

Diclofenac T ratiopharm Diclofenac T ratiopharm För korttidsbehandling av lätta till måttliga smärttillstånd, inflammationer och feber Observera! Innan du börjar behandlingen bör du först läsa igenom bipacksedeln som finns i

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom

Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom Inledning Fabrys sjukdom (även känd som Anderson-Fabrys sjukdom efter de två forskare som upptäckte sjukdomen) är en sällsynt genetisk sjukdom. Orsaken

Läs mer