Bra givna svar i skriftliga provet i specialistexamen i allmänmedicin 2006

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bra givna svar i skriftliga provet i specialistexamen i allmänmedicin 2006"

Transkript

1 Bra givna svar i skriftliga provet i specialistexamen i allmänmedicin 2006 De erfarna allmänläkare som granskat frågorna, två för varje uppgift, har valt ut ett av de bästa svaren på varje uppgift. Ofta fanns flera mycket bra svar och det var inte så lätt att välja. Uppgift 1 34 årig man, huvudvärk och yrsel Först vill jag veta lite mer hur ser hans liv ut? Familj? Finns det något i livet utöver jobbet? Hur mycket alkohol dricker han på en vecka? Röker? (Jag poängterar att jag alltid ställer dylika frågor till alla som söker för liknande besvär) Vad förväntar han sig av min undersökning och av ev röntgen hur stor osäkerhet kan han (och jag) leva med? Farhågorna har han redan presenterat i frågan men jag vill gärna veta varför han tänker på allvarliga sjukdomar På vilket sätt skiljer sig denna huvudvärk från den han rimligen någon gång haft förut? Varför söker han just nu? Komplettera också med frågor som screenar för intrakraniell tryckökning: illamående/kräkning, natthuvudvärk, ökade smärtor vid hostning/nysning/krystning. Efter undersökningen förklarar jag sambandet mellan symtomen ungefär såhär: Runt nacke/axlar och tinning/hjässa har man ett muskelsystem som ofta blir spänt och ömmande vid stresspåslag. Muskelspänningen i nacken ger fel signaler till hjärnan (egentligen inte anatomiskt korrekt, men det har ingen praktisk betydelse för pat) som uppfattar det som gungande yrsel. Du oroar dig för två sjukdomar som brukar ge tydligare och andra symtom och undersökningsfynd än de du har. Hur symtomen ter sig, och hur de fördelar sig över tiden, gör att det finns andra och mer godartade förklaringar som är mycket mer troliga. Jag tycker att det här verkar vara en spänningshuvudvärk, som kan ha samband med ditt stressiga arbete. Vad tror du om det? Kan du göra något åt situationen på ditt arbete? Det finns bra avslappningsband/ CD:s att köpa på apoteket och att låna på bibblan det hjälper! För att både du och jag ska känna oss trygga i att det inte är något farligt föreslår jag att vi hörs om två veckor per telefon. Blir du sämre på något sätt under tiden bör du höra av dig igen för diskussion på min dagliga telefontid så kan vi diskutera vad det kan innebära. Är det något du undrar över eller som är oklart? Är det ok med dig att vi avvaktar röntgen kan vi spara det tills vi verkligen behöver det? Reflektioner: Mina fördomar, och i viss mån erfarenheter av, tekniskt utbildade män är att det vill ha säkra svar och gärna tekniska lösningar på sina problem. Osäkerhet är jobbigt med en sådan världsbild. Jag kan aldrig erbjuda 100% säkra svar, hur många undersökningar jag än gör, men kan visa att mitt engagemang sträcker sig utöver de 20 minuter vi regelmässigt har på oss. Uppgift 2 82 årig kvinna i serviceboende, multiproblem Jag förutsätter att det tydligt framstår att det faktiskt är hennes son och att de har en relation som innebär att han för hennes talan med hennes bästa för ögonen och att hon har givit någon form av medgivande, om inte ser jag till att ta reda på hur det ligger till och ber att få återkomma, ev efter samtal med patienten. Jag håller med sonen om att det finns behov av en plan för att sanera läkemedelslistan och det säger jag till honom. Jag berättar också att jag inte träffat hans mamma än men kommer att göra

2 det eftersom jag ska börja som läkare för servicehemmet. Jag vill studera journaler och träffa hans mamma för att kunna säga mer. Jag föreslår honom att vara med när jag träffar hans mamma vid hembesök på servicehuset när jag ska dit, förutsatt att hon inte har invändningar mot det, alternativt tala med honom om min bedömning efteråt med mammans medgivande (hon verkar enligt fallbeskrivningen ha haft förvirringsepisoder och glömska men inte var så dement att hon inte kan uttrycka en åsikt angående sonens omsorg/inblandning). För att kunna bedöma vilka läkemedel som kan tas bort och vilka hon behöver vill jag veta mer om när och varför de olika behandlingarna påbörjades. Jag behöver läsa det som går att återfinna i form av vårdcentralsanteckningar, epikriskopior och remissvar från sjukhuset och eventuell annan information från kommunal vård. Jag letar i min journal och ber sjuksköterskan på servicehuset komplettera. Detta försöker jag sammanfatta för mig själv och även i en bedömning i journalen. För att veta bättre vilka mediciner hon kan tänkas vara känslig för vill jag också ha aktuella blodprover: kreatinin (njursvikt Lanacrist, Glipizid, Renitec kanske behöver omprövas),blodstatus (anemi magsårsmedicin har hon blött från magen? I så fall kanske hon ska sluta med Trombyl istället, Behepan är hon utredd? Har hon atrofisk gastrit, eller är det ett labvärde som behandlas), glukos och HbA1c (hur mycket diabetesbehandling behöver hon?, kan tänka mig lägga behandlingsmålen betydligt högre än för en yngre person med många år kvar att utveckla komplikationer på). Kalcium (hyperkalcemi kan ge mentala symtom och det vill jag kolla om det inte tydligt framgår att man gjort det innan hon fick bisfosfonat). Övriga undersökningar: har hon resurin som ger överflödesinkontinens och njurpåverkan? Osannolikt hos en kvinna, men bör uteslutas om man inte hittar det gjorts inför Detrusitolbehandlingen. Eventuellt EKG, har hon förmaksflimmer? Det framgår inte om någon demensdiagnostik har gjorts. Sannolikt har hon demens, denna skulle jag utreda med en anhörigenkät och MMT för att få en uppfattning om hur grav den är och också för att få något att utgå ifrån vid uppföljning, inte minst efter medicinändringar. Kontinuerlig kontakt och information från sköterska och personal vid servicehuset, ev med schema för beteendekartläggning för att utvärdera smärta och beteendestörningar ger underlag för att kunna minska på analgetika och psykofarmaka. Allt detta ger mycket information utan särskilt omfattande eller plågsamma undersökningar för patienten. Det finns många ordinationer på listan som kan omprövas. Jag skulle börja med de som kan ge antikolinerga effekter; Detrusitol och Tegretol, samt om ingen uppenbar smärta all analgetika. Lanacrist avregistreras nu och indikationen som frekvensreglerare kan ifrågasättas. Vid optimal behandlad hjärtsvikt med ACE hämmare (om hon har njurfunktion att tåla det), betablockad kanske inte behöver furosemid mer än intermittent och digitalis bör kunna avslutas. Trombyl 160 mg som strokeprofylax och efter en hjärtinfarkt är adekvat. Om hon haft magblödning kan det vara anledning att behålla det och omeprazol, annars kan man försöka trappa ner på omeprazol, men räkna med att det kan vara svårt med dyspeptiska reboundsymtom. Även citalopram skulle kunna sättas ut försöksvis, kan ha blivit insatt vid depressionsliknande bild i början av demensutveckling och sedan inte omprövats, kan ge biverkningar i form av muntorrhet, viss risk för arytmier, urinretention och ökad blödningsbenägenhet. Behepan finns på många läkemedelslistor och inte lika många har atrofisk gastrit eller bristande intag. Många har fått det efter labratorieundersökning enligt pm för demensutredning eller allmän blodprovskontroll med laboratorievärden som avvikit utan att man egentligen har någon diagnos. Metformin kan ge B12 brist. Om man i detta fall inte har kliniskt signifikant brist skulle man kunna avsluta den behandlingen, men det är inte det mest angelägna läkemedlet att sluta med för att påverka patientens mående. Fosamax efter visserligen typiska osteoporosfrakturer, men som uppkommit vid tydligt trauma kan också ifrågasättas. Är inte det första omprövas.

3 Medicinändringarna som föreslagits bör göras en eller få åt gången och utvärderas systematiskt. Utvärdering av status, patientens mående, lab, sköterskeuppgifter, sonens beskrivning och i förekommande fall tester som MMT, residualurin. Ickefarmakologiska strategier bör finns parallellt, tex: omvårdnad med bemötande av oro, smärta och nedstämdhet. Lugn och ro på natten, aktivitet på dagen för minnets och sömnens skull. Hjälp på toaletten för kontinens. Fallprofylax viktigare än bisfosfonater. Uppgift 3 50 årig man, axel Här var det mkt att ta tag i på en gång. Här vill jag koncentrera mig på det akuta och sedan ska pat få möjlighet att söka igen för mer andra spt och riskfaktor intervention. AKUT: Axel: trauma, spec rörelser, när kom det, plötsligt? Neur spt? Har han gjort ngt för att lindra. And. Korrelerat, mat korrelerat, ansträngningskorrel. Her: för hjärt kärlssjd? Besvären från hälsenan är ju mångåriga med fyndet var anmärkn Har han haft ngn hälseneruptur? Hur länge sen då? Vad har pat för förv farhågor vad är hans funderingar? Hur vill han ha det i framtiden? Familj? Hereditet? Rökning? Alkohol? Motion? Kost? Jag börjar med en liten profil nu och får försöka ta tillbaka pat för mer kontroll. Läkemedel? Tid sjd? Varför har pat inte sökt tidigare? STATUS: Lyssnar på hjärta, lungor, bltr, buk, us axel för att se att det verkligen kommer därifrån. Us hälsenan testar om ruptur föreligger. Kontr faktiskt ett EKG kan synas långsökt, men det finns en del riksfaktorer hos denna man och kanske kan det få honom att komma tillbaka (eller skrämma honom). Bed: Det visar sig att pat inte har ett trauma och det verkar vara en subacromial bursit, han har en ganska kort anamnes. Hör ang överk av medicin om han anv NSAID? Vill han ha sjukskrivning? Kan ge honom NSAID i 14 dgr och 1 2 v SS och även råd om sjukgymnastik. Man kan även ge kortison subacromiellt kortsiktigt. Sedan långsiktigt är sjukgymnastik bra och att pat motionerar. Vad gäller hälsenan vill jag beställa ultraljud, men detta är inget akut. Jag vill inte ta några prover mer nu, men glukos urinsticka Hb speciellt om bltr är för högt. EKG antar jag är normalt. Jag erbjuder pat ny tid för återbesök för allmänkontroll där vi fördjupar oss på övriga riskfaktorer och samtidigt får en feedback på hur det gått med behandlingen. Uppgift 4 insändare om barn med öronvärk Jag vill börja med att beklaga att telefonsystemet inte fungerade på förmiddagen den 3 mars. Du skulle naturligtvis ha blivit uppringd i turordning med de andra som var i telefonkön. Det är självklart frustrerande att inte komma fram till oss, när man har ett sjukt barn att ta hand om. Vi arbetar på att det nya telefonsystemet ska fungera bättre i framtiden. När du senare kom fram till oss, och fick tala med sjuksköterskan, kom du till vår telefonrådgivning samt tidbokning. Det kan tyckas irriterande, när man varit med förr, men vi

4 behöver göra det, för att kunna ge så bra råd som möjligt, och för att kunna boka de patienter till läkare eller annan vårdpersonal som behöver det. När det gäller öroninflammationer, har man på senare år sett, att de flesta läker ut av sig själv, på ett par dygn. Man behöver ofta inte använda antibiotika. Vi behandlar nästan alltid småbarn, dvs barn under 2 år. Större barn rekommenderas vänta i 2 dygn, innan man sätter in antibiotika. Under tiden måste de få hjälp med smärtstillande, oftast Panodil/Alvedon, eftersom en öroninflammation gör ont. Detta gäller i regel även om man tittar i örat och ser inflammationen. Jag kan förstå din frustration, speciellt eftersom öronläkaren faktisk skrev ut Penicillin till din dotter, när ni äntligen kom fram till en läkare. Jag kan bara hälsa dig välkommen på vårdcentralen även nästa gång någon i er familj behöver vård. Vi kommer alltid att göra så gott vi kan, för att ge hjälp och råd, enligt den vetenskap och medicinska erfarenhet som finns. Uppgift 5 61 årig man, depression och alkohol Börjar med att berömma/stötta patienten för att han söker hjälp. Trycker på det positiva med att han söker innan han börjat missköta sitt arbete och förstört sitt liv. Patient får berätta själv men jag försöker få svar på nedanstående: Mer ingående information runt pat tidigare besvär och alkoholkonsumtionen för att om möjligt försöka utröna vad som är höna och vad som är ägg, alkoholen som gett nedstämdhet eller nedstämdhet som gjort behovet av alkohol oemotståndligt? Fördjupad psykiatrisk anamnes, tidigare depressioner, manier? Alltid nedstämdhet i samband med alkohol eller även utan? Hereditet för psykisk sjukdom, manodepressivitet? Har han tagit andra droger? Någonsin provat medicinera mot nedstämdheten eller mot alkohol? Effekt ev denna? Varför rädd för tabletter? Negativa erfarenheter? Tidigare missbruk av tabletter eller andra substanser? Arbetet: hur funkar det? Kontakt med chefen, stöd där? Trivs han? Hur ser det sociala nätverket ut, finns dryckeskompisar? Familj? Är vännen som följer med det enda stödet? Noggrann suicidriskbedömning. Pat har suicidtankar men inga konkreta planer, kan dock snabbt bli akut suicidal bedömer jag av texten ovan, beaktar detta vid mitt samtal med mannen och pratar även om detta med honom och om vad han skall göra om akuta suicidtankar uppkommer. I samråd med pat besluta om fortsättning utifrån vad som kommer fram ur samtalet. Låter lämpligt med antabus och kanske även antidepressiva så jag informerar pat om vad jag tycker, hur medicinerna verkar och vilka effekter/bieffekter de har samt hur de skall tas, antabusbehandling som kan ges i samarbete med arbetsplatsen t.ex. Diskussion med pat om arbetet, han får själv hjälpa till att avgöra om fortsatt arbete närmaste tiden hjälper eller stjälper. Motsätter mig spontant sjukskrivning då arbetet förefaller hålla pat kvar på banan. Vi beslutar inget vid detta besök utan pat får gå hem och tänka över dessa frågor och komma tillbaka på min ordinarie mottagning efter helgen, lämpligen måndag, för beslut om fortsatt handläggning. Kontrollerar att detta är okej med pat och att han har sällskap under helgen av sin vän eller annan stödjande person så att han inte återfaller i dryckenskap. En snabb bedömning av risken för abstinensutveckling gör jag också. Uppgift 6 42 årig kvinna, blodtryck och stress Försöker hitta patienten i sina föreställningar, förväntningar av mig/sjukvården. Farhågor, vad tror hon själv?vad tror hon om mediciner som räddning av det sjuka? Stress? Motion? Sömn? Kost? Vikt?Hur upplever hon arbetet? Hur hanterar hon det tunga? Diskuterar herediteten vad gäller bltr, hjärtinfarkt och ålder. Försöker att förklara mig kusinens hjärnblödning, som troligen ej beror på bltr stegring, ärftlighet för hjärt/kärl sjukdomar, utan trolig kärlmissbildning. Försök inge lugn och förklaring som hon kan acceptera. Förklarar kring riskfaktorer och vad man själv kan göra utan sjukvårdens interventioner. Försöker se vad B själv har för resurser, påtala styrkor och möjligheter till förändring till det

5 bättre. Disk ang lätt stigande bltr och lätt stigande lipiderna. EKG skall ha varit taget, samt ett status. Förklara primärprevention vad gäller läkemedel kontra egna insatser. Förhör mig om patientens tankar om medicin, biverkningar, kontroller etc. Kolla S Kr, Na, K. Låt patienten ta ställning till mina förklaringar. Jag skulle i nuläget avvakta blodtrycks/lipid läkemedel. Se till att pat egna resurser. Återbesök 4 6 v. Tfn kontakt 1 v för diskussion kring besöket, behandling eller inte etc. Återkomma tidigare om hon känner sig orolig. Kontroll distrikts ssk bltr x 3 innan återbesök. Uppgift 7 27 årig man, hjärtklappning, ångest Utvidga anamnesen och förhöra mig om liknande problem tidigare. Oro och ångest vid stress tidigare el. vid spec. situationer? Ta reda på patientens egna föreställningar kring sitt problem? Ngn spec orsak? Vad tror han själv han kan göra för att det skall bli bättre? Farhågor. Rädsla inför olika situationer, vad tror han själv? Förväntningar på mig samtal? stor utredning?, läkemedel? Lyssnar av och gör en resumé av pat problem. Hereditet för psyk sjd? Sociala situationer? Stresshantering? Sömnen? Oro för barnet? Kost? Motion? Rökning? Alkohol? Status: lyssnar på hjärtat, bltr. Handläggning: Förklarar att hjärtat är friskt. Förklarar att jag tror det kan vara panikångest han lider av. Beskriver diagnosens symtom, utlösande faktorer, vanligt förlopp. Försöker se om han kan känna igen sig i detta. Undrar han ngt? Diskuterar kring möjliga behandl. alt. med samtal och/eller SSRI. Förklarar båda modellerna med KBT och verkan/biverkan på läkemedel. Möjlighet till kontakt m. kurator/psykolog el mig för samtal. Be honom fundera kring samtalet, den troliga diagnosen och vad jag föreslagit för alternativ. Beskriver att detta är relativt vanligt, går att behandla och inget att skämmas för. Involvera sambon. Be honom berätta om vårt samtal. Gärna vara med vid återbesöket om 1v. Ger honom redskap för att kunna bryta sina ångestanfall med andas i fyrkant, avledning av tankarna, etc. Patientinfo om panikångest att läsa till återbesöket. Informera om att han kan ringa när han vill om det blir sämre. Uppgift 8 62 årig taxichaufför med diabetes Taxichaufför är ett observandum då insulinbehandling kan ha följder för arbetet. Anamnes: Ögonbottenfoto OK? Neurologiska spt? Ska årligen fråga om hjärt kärlssjd spt? Tar han sin medicin? Har han några andra synliga spt? Hur ser han på sin diabetes? Hereditet för hjärt kärlsjd. Magbesvär? Vill han vara med i NDR? Alkohol, rökning? Hur är det med motion? (lämnar kosten) Hur är det med familj och vänner? Status: AT, cor pulm, BT, pulsar, buk, fötter(behåring, vibrationssinne, mikrofilament, värme). Lab: EKG, Hb, Glc, TSH om ej taget, leverstatus(cd T) elstatus kreat, CA övr prover tagna, utan mikroalbuminuri! VIKT BMI, midjemått, sagittalt bukmått. Bedömning: sviktande diabetes typ 2. Berättar det för pat om han tar sin medicin är den otillräcklig. Vikten om högt BMI, får pat ha recept på FYSS för att gå ner i vikt. Berättar att vi nog kommit så pass långt att du har ett stigande HbA1c, vilket tyder på att diabetes är en progressiv sjukdom. Hur ser pat på detta? Hans funderingar kring sj, taxi körandet etc. Hur ser han på insulin och kommer det att påverka hans möjlighet att köra taxi. Jag tycker att insulin sannolikt är det bästa för dig, men ett alternativ är att man kan höja metformin till x 3 om

6 han tål det, ev ge akarbos och mer motion. Man får göra ett kontrakt med patienten där och ta tillbaka honom på återbesök om 3 månader för nya prover. Kanske att besök till diabetessköterska innan där han får känna lite på insulinsprutor. Det kan ju vara så att han haft planer på att avveckla verksamheten och då blir det ju lättare. Jag vet inte om patienten dricker alkohol vilket är olämpligt även när det gäller arbetet. Andra riskfaktorer som måste åtgärdas är blodtrycket, sätta in en ACE hämmare följa kreat, K, har en njurskyddande funktion hos diabetiker. Kontr rökning, i så fall sluta. ASA 75 mg bör han ha och en statin simvastatin 20 mg. Svårt att göra alla dessa ändringar på en gång då han kan få magbiverkningar av många av dessa ovan, vi tar dem stegvis. Dessa pat har fått mkt information, viktigt att han vet varför han får alla dessa mediciner annars blir compliance inte alls bra. Bra kontakt med diabetessköterska tidigt. Så hjälp vi åt att följa pat. I uppföljningen ska alla åtgärder förstås följas upp. Mål med beh: god metabol kontroll, minska komplikationer makro och mikro nivå. Uppgift 9 BVC a) Ljumskbråck. Informerar om att det är ofarligt, att man om det fastnar tarmar i bråcket och han verkar ha ont ska söka akut, annars avvakta kontakt med barnkirurgi som jag remitterar. b) Samtal kring vad hon äter. Betona att längd och viktkurvan signalerar att Signe mår bra. Ett friskt barn äter oftast vad det behöver. En treåring växer inte längre lika snabbt som under det första året, behöver inte så väldigt mycket mat. Man bör undvika att måltiderna blir en kamp, skall vara trevliga. Föräldrarna skall försöka föregå med gott exempel, visa att mat är trevligt och gott, i övrigt avdramatisera. Erbjud nya kontroller av längd och vikt på BVC, så att man inte behöver vara oroliga. c) Steffe är överviktig enligt de nya riktlinjerna. Är han för övrigt helt frisk? Man måste försiktigt ta upp med föräldrarna hur de ser på Steffe och vad han får lov att äta. Fysisk aktivitet? Hur ser resten av familjen ut? Samtala kring riskerna med övervikt, och att det grundas redan tidigt i vissa fall. Vad kan man göra för att hjälpa Steffe? Kan vi på BVC bidra med något? Råd? Lite tätare kontroller ett tag? d) Nu är han så gammal att han kan behöva behandling. Först, störs lille Petter själv av det? Om nej exspektans. Finns dagenures ska det utredas och om det skulle vara en sek nattenures men det är det inte. Tar en miktionsanamnes, urinsticka, urinodling. Finns en viss ärftlighet ofta pappan. Erbjuder behandling: Enureslarm som innebär att med betingning ska man bli av med enuresen. Eller minirin viktigt att inte dricka en timme innan. Man kan även pröva dessa vid behov när de ska sova över hos kompisar med minirin, finns också i nässpray. Uppgift 10 vårdintygsbedömning Försöker ta reda på så mycket jag kan kring situationen. Tfn till A och B. Var bor B och dennes make etc. Se om det går att komma i kontakt med B för att se hur det står till. Var befinner sig maken? Hur verkar han att må? Går det att få kontakt med honom? Makens tidigare sjd? Nuvarande hälsotillstånd? Uttryckt livsleda, självmordstankar? Om det inte går att få kontakt med B= akut hembesök. Kontakt med polisen för att förklara situationen. Höra deras möjlighet till att bistå akut ifall det blir behov av att forcera badrumsdörren. Meddela att jag har papper för att fylla i gällande polishanteringen, men att det administrativa får vänta ngt för att praktiskt försöka lösa denna situation, som jag inte vet allvarlighetsgraden av just nu. Höra vad polisen kräver i nuläget. Bege mig till huset. Försök att få kontakt med maken. Om inte forcera dörren. Bilda mig en uppfattning om patientens hälsotillstånd, psykstatus, intox? Alkohol med i bilden? Suicidbedömning. Värden vårdnivå och behov av insats, samtal på VC? Akut psykklinik?

7 Patient medvetande eller ej? LPT? Uppfylls kriterierna i så fall? Behövs/behövdes polishandräckning? Vad tycker/känner/tror B om makens tillstånd? Hur stor är suicidrisken. Inte lägga något ansvar på hustrun, men vill veta hennes åsikt. Informerat samtycke. Sammanfatta, summera, reflektera över den akuta uppkomna situationen. Ta ett beslut. Tänka igenom min handlingsplan ut efter beslutet fattats. LPT eller ej? Uppföljning på VC vs till psykklinik? Behovsmedicinering? Ej troligt. Sociala nätverket för patienten, stabilt?, osäkert? Känner jag mig trygg i mitt beslut? Kan jag rådfråga någon om jag känner mig osäker? Kollega? Psykjouren? Efter detta omvälvande fall återvänder jag till hemmets lugna vrå. Skulle utfallet vara att patienten är död, när jag kommer, blir det helt andra beslut och insatser som krävs

Skriftligt prov Specialistexamen i allmänmedicin 2 maj 2006

Skriftligt prov Specialistexamen i allmänmedicin 2 maj 2006 Skriftligt prov Specialistexamen i allmänmedicin 2 maj 2006 Provet består av tio uppgifter. Du beskriver hur du skulle hantera de beskrivna situationerna. Utgå från att du jobbar på den mottagning som

Läs mer

Sifferkod:.. Eva, som har lätt för att uttrycka sig, berättar:

Sifferkod:.. Eva, som har lätt för att uttrycka sig, berättar: Eva som är 55 år, kommer i början av september till dig på Vårdcentralen i Täby. Eva är gift och jobbar deltid med ekonomi i makens företag. Hon har barn och barnbarn. Eva har hypertoni och medicinerar

Läs mer

Diabetes och njursvikt

Diabetes och njursvikt Diabetes typ 2 i 18 år Bosse 53 år (1) Diabetes och njursvikt peter.fors@hotmail.com Riskfaktorer: Snusar, hypertoni, hyperkolesterolemi, överviktig (midjemått 107 cm), motionerar inte, nästan aldrig alkohol.

Läs mer

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal

Läs mer

1.1 Du finner mycket få uppgifter av relevans för hypertonin i journalen. Hur kompletterar du anamnesen? Vad frågar du om mer? 2 p

1.1 Du finner mycket få uppgifter av relevans för hypertonin i journalen. Hur kompletterar du anamnesen? Vad frågar du om mer? 2 p Du har börjat som vikarie vid en husläkarmottagning, den ordinarie läkaren har flyttat utomlands efter en misslyckad politisk karriär. En 44 årig överviktig regissör kommer för kontroll av hypertoni som

Läs mer

DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1

DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1 DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE De senaste 20 åren har mängden läkemedel till personer äldre än 75 år ökat med nära 70%. Personer på särskilt boende har i genomsnitt 8-10 preparat per person.

Läs mer

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

1.2 Vid vilken diameter anser man att en operation är motiverad pga rupturrisk? (1p)

1.2 Vid vilken diameter anser man att en operation är motiverad pga rupturrisk? (1p) 6 sidor - 22 poäng En 65-årig man har för två dagar sedan i samband med screening för aortaaneurysm visat sig ha ett infrarenalt aortaaneurysm med diameter 65 mm. Han är tidigare frisk. Han slutade att

Läs mer

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan 1. Bordsmoderator stödjer att diskussionen följer de olika perspektiven 2. För en diskussion/ reflektion om vad hälsofrämjande insatser

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Hälsokontroll allmän/utökad

Hälsokontroll allmän/utökad Hälsokontroll allmän/utökad Personuppgifter Personnummer: Namn: Adress: Postnummer: Telefon dagtid: Mobiltelefon: Mail: Civilstånd: Ort: Datum för besöket: Ansvarig SSK: (fylls i av Adocto) Företag/Privatperson:

Läs mer

Del 4_5 sidor_13 poäng

Del 4_5 sidor_13 poäng Del 4_5 sidor_13 poäng Linda är 23 år. Hon söker dig på vårdcentralen pga magbesvär. Linda arbetar som försäljare på Guldfynd. Hon feströker och tar p-piller. Ibland ibuprofen mot mensvärk. Hon är för

Läs mer

Seminariefall Riskvärdering av patienter med förmaks-flimmer/fladder

Seminariefall Riskvärdering av patienter med förmaks-flimmer/fladder 1 Seminariefall Riskvärdering av patienter med förmaks-flimmer/fladder Här presenteras några fallbeskrivningar. Tanken är att ta ställning vilken diagnos pat har utifrån EKG, bedöma risken för stroke samt

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Frågor och svar om sängvätning

Frågor och svar om sängvätning Frågor och svar om sängvätning Broschyren är utgiven av Svenska Enures Akademien Hur vanligt är det med sängvätning? De flesta barn blir torra i 2-3 års åldern, i regel tidigare på dagen än på natten.

Läs mer

MEQ fråga poäng. Anvisning:

MEQ fråga poäng. Anvisning: MEQ fråga 1 63-ÅRIG MAN 10 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 7 sidor (inkl denna) där sista sidan innehåller det avslutande svaret men ingen fråga. Poäng anges vid varje delfråga. Man får bara ha

Läs mer

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen 61SÄ01 Ssk 07b 3 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-10-25 Tid: 17:00-21.00 Hjälpmedel:

Läs mer

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning Gävle HC Carema Metabol bedömning & mottagning Är personen SJUK? eller FRISK?... . eller har hon en mycket HÖG RISK? Hur ska vi HJÄLPA utan att STJÄLPA? HJÄLP!? Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård

Läs mer

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua.

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua. MEQ 5 (7 poäng) Anders är 3 år och taxichaufför. Han har tidigare varit frisk och tar inga läkemedel. Har spelat amerikansk fotboll och styrketränat av och till i ungdomen, är fortfarande muskulös men

Läs mer

Delexamination 1. Klinisk Medicin HT poäng MEQ

Delexamination 1. Klinisk Medicin HT poäng MEQ Delexamination 1 Klinisk Medicin HT 2014 2014-10-14 20 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert.

Läs mer

Journalmall för psykiatrikursen

Journalmall för psykiatrikursen Journalmall för psykiatrikursen Obligatoriska rubriker (enligt Melior) i kursiv stil. Dessa rubriker samt övriga som bör kommenteras vid varje samtal är markerade med *. Övriga rubriker används när så

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

MEQ fråga. Delexamination 1 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt16/ht Totalt 21 poäng

MEQ fråga. Delexamination 1 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt16/ht Totalt 21 poäng MEQ fråga Delexamination 1 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt16/ht16 2016 03 01 Totalt 21 poäng Obs! Om vi frågar om t ex 2 åtgärder skriv då bara 2 åtgärder. Skriver du fler rättas endast de 2 första.

Läs mer

DX2. Klinisk Medicin HT poäng MEQ 2

DX2. Klinisk Medicin HT poäng MEQ 2 DX2 Klinisk Medicin HT 2013 20 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes

Läs mer

Hälsoundersökning liten/allmän/utökad

Hälsoundersökning liten/allmän/utökad Hälsoundersökning liten/allmän/utökad Personuppgifter Personnummer Telefon Namn Mail Adress Ansvarig SSK (fylls i av Adocto) Postnummer och ort Datum för besöket Företag/privatperson Tjänstgöringsgrad

Läs mer

Delexamination 2. Klinisk medicin Ht2011 MEQ1. 20 poäng

Delexamination 2. Klinisk medicin Ht2011 MEQ1. 20 poäng Delexamination 2 Klinisk medicin Ht2011 MEQ1 20 poäng All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan i bifogat kuvert. Därefter rättvändes nästa

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför

Läs mer

Journalföreläsning HT 2011. Per Nordberg/Jonas Mehra

Journalföreläsning HT 2011. Per Nordberg/Jonas Mehra Journalföreläsning HT 2011 Per Nordberg/Jonas Mehra Nuvarande sjukdomar Aktuellt Aktuella mediciner Allergi/överkänslighet MRSA-smitta Status Allmäntillstånd Munhåla och svalg Sköldkörtel Ytliga lymfkörtlar

Läs mer

En utredning görs som mynnar ut i en ADHD diagnos med drag av Autism.

En utredning görs som mynnar ut i en ADHD diagnos med drag av Autism. Kalle växer upp med mor, far och en yngre broder. Tidigt märker man att Kalle inte är som alla andra, han är överaktiv, har svårt i kontakten med andra barn, lyssnar inte på föräldrarna, rymmer och försvinner.

Läs mer

Endokrinologi och diabetes. T7 Fall för Klassundervisning

Endokrinologi och diabetes. T7 Fall för Klassundervisning Endokrinologi och diabetes T7 Fall för Klassundervisning Hur man handlägger en patient beror till stor del på var man befinner sig och vilka resurser som är tillgängliga. Därför börjar alla fall med var

Läs mer

Delexamination 3. Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2

Delexamination 3. Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2 Skrivningsnummer: Delexamination 3 Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat

Läs mer

Skrivningsnummer:.. Rest delexamination 1, VT 2011 2011-03-18. Klinisk medicin. MEQ-fråga 1. Totalt 19 poäng. Anvisning:

Skrivningsnummer:.. Rest delexamination 1, VT 2011 2011-03-18. Klinisk medicin. MEQ-fråga 1. Totalt 19 poäng. Anvisning: Rest delexamination 1, VT 2011 2011-03-18 Klinisk medicin MEQ-fråga 1 Totalt 19 poäng Anvisning: All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan

Läs mer

hittills inhämtade anamnesen

hittills inhämtade anamnesen Du jobbar som AT-läkare på vårdcentralen i Vivalla när Ferenc, 55 år, kommer till dig på öppna mottagningen. Han söker för återkommande smärtor i vänster fot, på stortåns ovansida och fotsulan, sedan cirka

Läs mer

INFORMATION OM INVEGA

INFORMATION OM INVEGA INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom

Läs mer

Skrivtid: Nummer:...

Skrivtid: Nummer:... 1 Skrivning 3, HT 2010 2010-11-04 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Lycka till! 2 1. Du träffar under AT på Mariefreds vårdcentral Lukas, 18 år som söker pga ändtarmsbesvär. Han har sin mamma med sig som

Läs mer

DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3

DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3 Integrerande MEQ 1 -fråga 2013-11-11 Totalt 20 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 7 sidor (inkl. detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig information

Läs mer

Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29

Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29 Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29 1 Disposition Gastroesofagal reflux -bakgrund, utredning, komplikationer, behandling Dysfagi -översiktligt orsaker

Läs mer

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 1(12) Du är jour på akuten. Dit kommer Ingela Esitis 38 år som är född och uppvuxen i Estland. Hon hade reumatisk feber vid 15 års ålder och opererades med en mitralisklaffprotes vid 32 års ålder i Estland.

Läs mer

Hur högt är för högt blodtryck?

Hur högt är för högt blodtryck? Hur högt är för högt blodtryck? Hypertonigränser med olika mätmetoder HANDLÄGGNING AV HYPERTONI I PRIMÄRVÅRD DR DSK SSK BT x 3, ca 1 gg/v Medel-BT räknas ut 130-140/85-90 >=140/90 Åter om 1-2 år DSK SSK

Läs mer

NU-sjukvården. Efter akut kranskärlssjukdom. Barium.ID: 15671 Rutin. Publicerat för enhet: Avdelning 43; Avdelning 44 Version: 4

NU-sjukvården. Efter akut kranskärlssjukdom. Barium.ID: 15671 Rutin. Publicerat för enhet: Avdelning 43; Avdelning 44 Version: 4 Publicerat för enhet: Avdelning 43; Avdelning 44 Version: 4 Innehållsansvarig: Marianne Lång, Sjuksköterska, Hjärtmottagning Norra Älvsborgs Länssjukhus (marla2) Giltig från: 2014-10-09 Godkänt av: Margareta

Läs mer

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots

Läs mer

Apotekets råd om. Halsbränna och sura uppstötningar

Apotekets råd om. Halsbränna och sura uppstötningar Apotekets råd om Halsbränna och sura uppstötningar Svider och bränner det i bröstet ibland? Det är i så fall ett problem som du delar med väldigt många. En god nyhet är att halsbränna för det allra mesta

Läs mer

Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel

Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Orsaker

Läs mer

Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken

Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Spelar det någon roll vad doktorn/sköterskan säger om levnadsvanor och matvanor?

Läs mer

Delexamination 3. Klinisk Medicin. 11 augusti poäng MEQ 2

Delexamination 3. Klinisk Medicin. 11 augusti poäng MEQ 2 Delexamination 3 Klinisk Medicin 11 augusti 2013 20 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet. Därefter rättvändes nästa

Läs mer

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn 1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års

Läs mer

Integrerande. MEQ-fråga. Delexamination 2. Klinisk medicin poäng

Integrerande. MEQ-fråga. Delexamination 2. Klinisk medicin poäng Integrerande MEQ-fråga Delexamination 2 Klinisk medicin 2016-04-19 22 poäng Obs! Om vi frågar om t ex 2 åtgärder skriv då bara 2 åtgärder. Skriver du fler rättas endast de 2 första. Anvisning: Frågan är

Läs mer

Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants (SO). INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1414

Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants (SO). INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1414 Sjuksköterskeprogrammet HT 2014 Kurs: Omvårdnadsvetenskap B II, klinisk kurs, OM1414 Datum: 2015-01-02 Antal frågor: 5 huvudfrågor. Lärare: Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants

Läs mer

Handläggning av diabetes typ 2

Handläggning av diabetes typ 2 Handläggning av diabetes typ 2 DEFINITION Typ 2 diabetes orsakas av insulinresistens i kombination med relativ insulinbrist. Majoriteten (ca 80%) är överviktiga/feta och sjukdomen ingår som en del i ett

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se Läkemedel och äldre Patrik Midlöv, Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv lu Äldres sjukvård Hos äldre är läkemedel orsak till akut inläggning hos 15-22% (Roughead 1998) Biverkningar i

Läs mer

Modell för bättre kommunikation. Utvecklades för Ubåtsfartygspersonal i USA

Modell för bättre kommunikation. Utvecklades för Ubåtsfartygspersonal i USA SBAR Modell för bättre kommunikation SBAR Utvecklades för Ubåtsfartygspersonal i USA Förmedla information specifikt och på ett organiserat sätt. Stress och tidspressad miljö A d fö häl h j k å d Anpassades

Läs mer

Högt blodtryck Hypertoni

Högt blodtryck Hypertoni Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,

Läs mer

DX Klinisk Medicin. 25 poäng MEQ

DX Klinisk Medicin. 25 poäng MEQ DX3 2016-04-07 Klinisk Medicin 25 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes

Läs mer

Allmänna frågor Patienter. 6. Hur många patienter är totalt listade/tillhör er vårdcentral/mottagning?

Allmänna frågor Patienter. 6. Hur många patienter är totalt listade/tillhör er vårdcentral/mottagning? Vårdcentral Uppgiftslämnare Profession HSA- id (alt. vårdcentralens namn) Telefonnummer Län/region Information Denna version i word-format kan användas som ett arbetsmaterial för att underlätta att besvara

Läs mer

Förbättringsområde: Att få hypertonipatienter med högt BMI att gå ned i vikt.

Förbättringsområde: Att få hypertonipatienter med högt BMI att gå ned i vikt. Datum: 06-0-6 Ansvariga: Majja Hörnmark, enhetschef Anna Holm, Distriktssköterska Verksamhet: Bankeryds Vårdcentral Förbättringsområde: Att få hypertonipatienter med högt BMI att gå ned i vikt. Bakgrund

Läs mer

Äldre och läkemedel LATHUND

Äldre och läkemedel LATHUND Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och

Läs mer

Läkemedel. Matts Engvall. Specialist i allmänmedicin Matts Engvall

Läkemedel. Matts Engvall. Specialist i allmänmedicin Matts Engvall 1 Läkemedel Några tankar om läkemedel, om den specifika och den ospecifika effekten, om att pröva ett läkemedel, om biverkningar och om utprovningen av rätt dos. Matts Engvall Specialist i allmänmedicin

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Kod: PSYK. Fall3. Man 57 år. lo poäng. 3 delar- lo delfrågor Klinisk medicin V. 29 Examinatoms totalpoäng på detta blad:

Kod: PSYK. Fall3. Man 57 år. lo poäng. 3 delar- lo delfrågor Klinisk medicin V. 29 Examinatoms totalpoäng på detta blad: Kod: Fall3 Man 57 år lo poäng 3 delar- lo delfrågor 2012-03-23 Klinisk medicin V 29 Examinatoms totalpoäng på detta blad: Fall 3 - Man 57 år - 3 delar- lo p Del l Du gör AT på kirurgen i Visby. Till avdelningen

Läs mer

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad?

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad? Överviktsoperationer En överviktsoperation är en operation som syftar till att få patienter att gå ner i vikt och därmed minska sin risk att utveckla och dö en förtidig död i överviktsrelaterade sjukdomar,

Läs mer

Delexamination 3 VT 2012. Klinisk Medicin. 22 poäng MEQ 1

Delexamination 3 VT 2012. Klinisk Medicin. 22 poäng MEQ 1 Delexamination 3 VT 2012 Klinisk Medicin 22 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros

Läs mer

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du? Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski

Läs mer

Skriftligt prov i specialistexamen i allmänmedicin 2016-01- 18.

Skriftligt prov i specialistexamen i allmänmedicin 2016-01- 18. Skriftligt prov i specialistexamen i allmänmedicin 2016-01- 18. Skriv varje svar på ny sida! Skriv uppgiftens nummer och ditt kodnummer på varje sida! Om du skriver för hand: skriv inte på baksidan utan

Läs mer

Svåra närståendemöten i palliativ vård

Svåra närståendemöten i palliativ vård Svåra närståendemöten i palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet, Stockholm Överläkare vid Stockholms Sjukhems palliativa sekt. Hur påverkas närstående? psykisk stress fysisk utmattning

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand Patienten i centrum Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning 2016-10-22 FUB Malin Nystrand Vad jag skall prata om Kroppen och hälsan är viktigt Varför kan det vara

Läs mer

Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa. Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund

Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa. Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund Utvecklad av Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Träffgatan 4 136 44

Läs mer

Nedre urinvägssymtom (LUTS) i primärvården. Patientfall

Nedre urinvägssymtom (LUTS) i primärvården. Patientfall Nedre urinvägssymtom (LUTS) i primärvården Patientfall Detta är en fallbaserad diskussion som har målet att ge kunskap om Orsaker till miktionsbesvär Utredning av miktionsbesvär i primärvård Behandling

Läs mer

Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap samt Institutionen för Arbets- och miljömedicin Samhällsmedicinska blocket, T9, V08

Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap samt Institutionen för Arbets- och miljömedicin Samhällsmedicinska blocket, T9, V08 1 LYCKA TILL! 1. Vilka skador kan arbete med t.ex. borrar, mutterdragare, slipmaskiner och betongvibratorer orsaka? Vilka symptom får patienterna? (3p) 2. Vilka faktorer i arbetet kan orsaka muskuloskeletala

Läs mer

Läkemedel och fall - stå pall trots piller -

Läkemedel och fall - stå pall trots piller - Läkemedel och fall - stå pall trots piller - Christina Mörk specialist i allmänmedicin och geriatrik Informationsläkare Läkemedelsenheten Mobila äldreakuten Akutbesök hos patienter > 65 år Hembesök för

Läs mer

Integrerande MEQ-fråga 2

Integrerande MEQ-fråga 2 Skrivningskod :.. 1 (13) Integrerande Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset Restskrivning 2013-08-30 Totalt 20 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 13 sidor (inkl. detta försättsblad) där

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

DX Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 1

DX Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 1 DX3 2015-04-17 Klinisk Medicin 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes

Läs mer

LUTS HOS MÄN I PRIMÄRVÅRDEN. Georgios Daouacher medicinsk ledningsansvarig Urologsektionen Centralsjukhuset I Karlstad

LUTS HOS MÄN I PRIMÄRVÅRDEN. Georgios Daouacher medicinsk ledningsansvarig Urologsektionen Centralsjukhuset I Karlstad LUTS HOS MÄN I PRIMÄRVÅRDEN Georgios Daouacher medicinsk ledningsansvarig Urologsektionen Centralsjukhuset I Karlstad Orsaker till LUTS Utredning av LUTS patienter I primärvården Behandling När ska man

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista uppehållstillstånd akut sjukvård vårdcentral akutmottagning personnummer journal huvudvärk migrän yrsel skalle tryckkänsla dunka i huvudet kräkas

Läs mer

Diabetes typ-2 patienter - June 2008

Diabetes typ-2 patienter - June 2008 Diabetes typ- patienter - June 008 1 Bara en släng av socker? En undersökning från Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård Malmö, september 008 Diabetes typ- patienter - June 008 Bakgrund Personer

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Multisjuka äldre en växande patientgrupp med stort vårdbehov

Multisjuka äldre en växande patientgrupp med stort vårdbehov Multisjuka äldre en växande patientgrupp med stort vårdbehov Multisjuka äldre - definition Hur många sjukdomar? Åldersgräns? Annat kriterium? Varför behöver vi en definition? Förslag till omvänd definition

Läs mer

Etik och praktik att göra rätt för den demenssjuke. Fallbeskrivning 1

Etik och praktik att göra rätt för den demenssjuke. Fallbeskrivning 1 Etik och praktik att göra rätt för den demenssjuke Fallbeskrivning 1 85-årig man Kontaktorsak Inkommer med remiss från kommunsköterska via kirurgakuten, smärta vänster fot. Ohållbar hemsituation. Socialt

Läs mer

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till!

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till! Tentamen i Farmakologi och Sjukdomslära. 16/8, 2013. Skrivtid: 08:00 13:00 Lärare: Christina Karlsson, fråga 1-3, 9p. Sara Nordkvist, fråga 4-9, 15p. Nils Nyhlin, fråga 10-13, 9p. Per Odencrants, fråga

Läs mer

information till barn/ungdomar/närstående Inför sövning den / 20 på dagoperation, centralsjukhuset Kristianstad

information till barn/ungdomar/närstående Inför sövning den / 20 på dagoperation, centralsjukhuset Kristianstad information till barn/ungdomar/närstående Inför sövning den / 20 på dagoperation, centralsjukhuset Kristianstad Förberedelser inför operation För information inför operation besök eller ring oss några

Läs mer

PATIENTFALL. Prio vitalparametrar? Prio sökorsak/ess? Process? Kommentarer:

PATIENTFALL. Prio vitalparametrar? Prio sökorsak/ess? Process? Kommentarer: PATIENTFALL Fall 1 Tidigare frisk 22-årig kvinna. I bankomatkön vid SEB på Linnégatan känt hur det svartnat för ögonen. Känt ett svagt illamående och ramlat ihop varpå hon blivit kortvarigt medvetslös.

Läs mer

Ortopedi axelbesvär Presentation av vårdprogrammet ländryggsmärta

Ortopedi axelbesvär Presentation av vårdprogrammet ländryggsmärta Ortopedi axelbesvär Presentation av vårdprogrammet ländryggsmärta Föreläsare Anders Nordqvist (docent/ortopedkirurg SUS) Helena Machalek AKO Ortopedi (Sundets läkargrupp) Program 12/12 13.30-14.00 14.00-14.45

Läs mer

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. HJÄRTGUIDEN En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. Välkommen till Hjärtguiden Hjärtguiden vänder sig till dig som behandlats

Läs mer

Delexamination 3. Klinisk Medicin 11 november 2013. 20 poäng MEQ 1

Delexamination 3. Klinisk Medicin 11 november 2013. 20 poäng MEQ 1 Delexamination 3 Klinisk Medicin 11 november 2013 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet. Därefter rättvändes

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska

Läs mer

MEQ fråga DX1. Totalt 20 poäng. Anvisning:

MEQ fråga DX1. Totalt 20 poäng. Anvisning: MEQ fråga DX1 Totalt 20 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på sju sidor (inkl detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig information finns tillgänglig

Läs mer

Delexamination 2 Kortsvarsfrågor 2011-11-21 Danderyds sjukhus Karolinska Solna Skrivtid: 08.30-12.00 Skrivningsnummer:.. Lycka till!

Delexamination 2 Kortsvarsfrågor 2011-11-21 Danderyds sjukhus Karolinska Solna Skrivtid: 08.30-12.00 Skrivningsnummer:.. Lycka till! Delexamination 2 Kortsvarsfrågor 2011-11-21 Danderyds sjukhus Karolinska Solna Skrivtid: 08.30-12.00 Skrivningsnummer:.. Lycka till! 1 (A) Hur kan man klassificera astma? Nämn ett karakteristika alternativt

Läs mer

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande

Läs mer

Integrerad MEQ fråga 2 DX2. Totalt 17 poäng. Anvisning:

Integrerad MEQ fråga 2 DX2. Totalt 17 poäng. Anvisning: Integrerad MEQ fråga 2 DX2 Totalt 17 poäng Tentamensnummer: Anvisning: Frågan är uppdelad på sju sidor (inkl detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig

Läs mer

Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap samt Institutionen för Arbets- och miljömedicin Samhällsmedicinska blocket, T9, V08

Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap samt Institutionen för Arbets- och miljömedicin Samhällsmedicinska blocket, T9, V08 1 LYCKA TILL! 1) Vilka arbetsförhållanden kan orsaka psykisk ohälsa och har också satts i samband med hjärtinfarkt? (3p) 2) Ge exempel på hur man förebygger arbetsrelaterade sjukdomar! (3p) 2 3a) Vilka

Läs mer

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda

Läs mer