Bra givna svar i skriftliga provet i specialistexamen i allmänmedicin 2006

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bra givna svar i skriftliga provet i specialistexamen i allmänmedicin 2006"

Transkript

1 Bra givna svar i skriftliga provet i specialistexamen i allmänmedicin 2006 De erfarna allmänläkare som granskat frågorna, två för varje uppgift, har valt ut ett av de bästa svaren på varje uppgift. Ofta fanns flera mycket bra svar och det var inte så lätt att välja. Uppgift 1 34 årig man, huvudvärk och yrsel Först vill jag veta lite mer hur ser hans liv ut? Familj? Finns det något i livet utöver jobbet? Hur mycket alkohol dricker han på en vecka? Röker? (Jag poängterar att jag alltid ställer dylika frågor till alla som söker för liknande besvär) Vad förväntar han sig av min undersökning och av ev röntgen hur stor osäkerhet kan han (och jag) leva med? Farhågorna har han redan presenterat i frågan men jag vill gärna veta varför han tänker på allvarliga sjukdomar På vilket sätt skiljer sig denna huvudvärk från den han rimligen någon gång haft förut? Varför söker han just nu? Komplettera också med frågor som screenar för intrakraniell tryckökning: illamående/kräkning, natthuvudvärk, ökade smärtor vid hostning/nysning/krystning. Efter undersökningen förklarar jag sambandet mellan symtomen ungefär såhär: Runt nacke/axlar och tinning/hjässa har man ett muskelsystem som ofta blir spänt och ömmande vid stresspåslag. Muskelspänningen i nacken ger fel signaler till hjärnan (egentligen inte anatomiskt korrekt, men det har ingen praktisk betydelse för pat) som uppfattar det som gungande yrsel. Du oroar dig för två sjukdomar som brukar ge tydligare och andra symtom och undersökningsfynd än de du har. Hur symtomen ter sig, och hur de fördelar sig över tiden, gör att det finns andra och mer godartade förklaringar som är mycket mer troliga. Jag tycker att det här verkar vara en spänningshuvudvärk, som kan ha samband med ditt stressiga arbete. Vad tror du om det? Kan du göra något åt situationen på ditt arbete? Det finns bra avslappningsband/ CD:s att köpa på apoteket och att låna på bibblan det hjälper! För att både du och jag ska känna oss trygga i att det inte är något farligt föreslår jag att vi hörs om två veckor per telefon. Blir du sämre på något sätt under tiden bör du höra av dig igen för diskussion på min dagliga telefontid så kan vi diskutera vad det kan innebära. Är det något du undrar över eller som är oklart? Är det ok med dig att vi avvaktar röntgen kan vi spara det tills vi verkligen behöver det? Reflektioner: Mina fördomar, och i viss mån erfarenheter av, tekniskt utbildade män är att det vill ha säkra svar och gärna tekniska lösningar på sina problem. Osäkerhet är jobbigt med en sådan världsbild. Jag kan aldrig erbjuda 100% säkra svar, hur många undersökningar jag än gör, men kan visa att mitt engagemang sträcker sig utöver de 20 minuter vi regelmässigt har på oss. Uppgift 2 82 årig kvinna i serviceboende, multiproblem Jag förutsätter att det tydligt framstår att det faktiskt är hennes son och att de har en relation som innebär att han för hennes talan med hennes bästa för ögonen och att hon har givit någon form av medgivande, om inte ser jag till att ta reda på hur det ligger till och ber att få återkomma, ev efter samtal med patienten. Jag håller med sonen om att det finns behov av en plan för att sanera läkemedelslistan och det säger jag till honom. Jag berättar också att jag inte träffat hans mamma än men kommer att göra

2 det eftersom jag ska börja som läkare för servicehemmet. Jag vill studera journaler och träffa hans mamma för att kunna säga mer. Jag föreslår honom att vara med när jag träffar hans mamma vid hembesök på servicehuset när jag ska dit, förutsatt att hon inte har invändningar mot det, alternativt tala med honom om min bedömning efteråt med mammans medgivande (hon verkar enligt fallbeskrivningen ha haft förvirringsepisoder och glömska men inte var så dement att hon inte kan uttrycka en åsikt angående sonens omsorg/inblandning). För att kunna bedöma vilka läkemedel som kan tas bort och vilka hon behöver vill jag veta mer om när och varför de olika behandlingarna påbörjades. Jag behöver läsa det som går att återfinna i form av vårdcentralsanteckningar, epikriskopior och remissvar från sjukhuset och eventuell annan information från kommunal vård. Jag letar i min journal och ber sjuksköterskan på servicehuset komplettera. Detta försöker jag sammanfatta för mig själv och även i en bedömning i journalen. För att veta bättre vilka mediciner hon kan tänkas vara känslig för vill jag också ha aktuella blodprover: kreatinin (njursvikt Lanacrist, Glipizid, Renitec kanske behöver omprövas),blodstatus (anemi magsårsmedicin har hon blött från magen? I så fall kanske hon ska sluta med Trombyl istället, Behepan är hon utredd? Har hon atrofisk gastrit, eller är det ett labvärde som behandlas), glukos och HbA1c (hur mycket diabetesbehandling behöver hon?, kan tänka mig lägga behandlingsmålen betydligt högre än för en yngre person med många år kvar att utveckla komplikationer på). Kalcium (hyperkalcemi kan ge mentala symtom och det vill jag kolla om det inte tydligt framgår att man gjort det innan hon fick bisfosfonat). Övriga undersökningar: har hon resurin som ger överflödesinkontinens och njurpåverkan? Osannolikt hos en kvinna, men bör uteslutas om man inte hittar det gjorts inför Detrusitolbehandlingen. Eventuellt EKG, har hon förmaksflimmer? Det framgår inte om någon demensdiagnostik har gjorts. Sannolikt har hon demens, denna skulle jag utreda med en anhörigenkät och MMT för att få en uppfattning om hur grav den är och också för att få något att utgå ifrån vid uppföljning, inte minst efter medicinändringar. Kontinuerlig kontakt och information från sköterska och personal vid servicehuset, ev med schema för beteendekartläggning för att utvärdera smärta och beteendestörningar ger underlag för att kunna minska på analgetika och psykofarmaka. Allt detta ger mycket information utan särskilt omfattande eller plågsamma undersökningar för patienten. Det finns många ordinationer på listan som kan omprövas. Jag skulle börja med de som kan ge antikolinerga effekter; Detrusitol och Tegretol, samt om ingen uppenbar smärta all analgetika. Lanacrist avregistreras nu och indikationen som frekvensreglerare kan ifrågasättas. Vid optimal behandlad hjärtsvikt med ACE hämmare (om hon har njurfunktion att tåla det), betablockad kanske inte behöver furosemid mer än intermittent och digitalis bör kunna avslutas. Trombyl 160 mg som strokeprofylax och efter en hjärtinfarkt är adekvat. Om hon haft magblödning kan det vara anledning att behålla det och omeprazol, annars kan man försöka trappa ner på omeprazol, men räkna med att det kan vara svårt med dyspeptiska reboundsymtom. Även citalopram skulle kunna sättas ut försöksvis, kan ha blivit insatt vid depressionsliknande bild i början av demensutveckling och sedan inte omprövats, kan ge biverkningar i form av muntorrhet, viss risk för arytmier, urinretention och ökad blödningsbenägenhet. Behepan finns på många läkemedelslistor och inte lika många har atrofisk gastrit eller bristande intag. Många har fått det efter labratorieundersökning enligt pm för demensutredning eller allmän blodprovskontroll med laboratorievärden som avvikit utan att man egentligen har någon diagnos. Metformin kan ge B12 brist. Om man i detta fall inte har kliniskt signifikant brist skulle man kunna avsluta den behandlingen, men det är inte det mest angelägna läkemedlet att sluta med för att påverka patientens mående. Fosamax efter visserligen typiska osteoporosfrakturer, men som uppkommit vid tydligt trauma kan också ifrågasättas. Är inte det första omprövas.

3 Medicinändringarna som föreslagits bör göras en eller få åt gången och utvärderas systematiskt. Utvärdering av status, patientens mående, lab, sköterskeuppgifter, sonens beskrivning och i förekommande fall tester som MMT, residualurin. Ickefarmakologiska strategier bör finns parallellt, tex: omvårdnad med bemötande av oro, smärta och nedstämdhet. Lugn och ro på natten, aktivitet på dagen för minnets och sömnens skull. Hjälp på toaletten för kontinens. Fallprofylax viktigare än bisfosfonater. Uppgift 3 50 årig man, axel Här var det mkt att ta tag i på en gång. Här vill jag koncentrera mig på det akuta och sedan ska pat få möjlighet att söka igen för mer andra spt och riskfaktor intervention. AKUT: Axel: trauma, spec rörelser, när kom det, plötsligt? Neur spt? Har han gjort ngt för att lindra. And. Korrelerat, mat korrelerat, ansträngningskorrel. Her: för hjärt kärlssjd? Besvären från hälsenan är ju mångåriga med fyndet var anmärkn Har han haft ngn hälseneruptur? Hur länge sen då? Vad har pat för förv farhågor vad är hans funderingar? Hur vill han ha det i framtiden? Familj? Hereditet? Rökning? Alkohol? Motion? Kost? Jag börjar med en liten profil nu och får försöka ta tillbaka pat för mer kontroll. Läkemedel? Tid sjd? Varför har pat inte sökt tidigare? STATUS: Lyssnar på hjärta, lungor, bltr, buk, us axel för att se att det verkligen kommer därifrån. Us hälsenan testar om ruptur föreligger. Kontr faktiskt ett EKG kan synas långsökt, men det finns en del riksfaktorer hos denna man och kanske kan det få honom att komma tillbaka (eller skrämma honom). Bed: Det visar sig att pat inte har ett trauma och det verkar vara en subacromial bursit, han har en ganska kort anamnes. Hör ang överk av medicin om han anv NSAID? Vill han ha sjukskrivning? Kan ge honom NSAID i 14 dgr och 1 2 v SS och även råd om sjukgymnastik. Man kan även ge kortison subacromiellt kortsiktigt. Sedan långsiktigt är sjukgymnastik bra och att pat motionerar. Vad gäller hälsenan vill jag beställa ultraljud, men detta är inget akut. Jag vill inte ta några prover mer nu, men glukos urinsticka Hb speciellt om bltr är för högt. EKG antar jag är normalt. Jag erbjuder pat ny tid för återbesök för allmänkontroll där vi fördjupar oss på övriga riskfaktorer och samtidigt får en feedback på hur det gått med behandlingen. Uppgift 4 insändare om barn med öronvärk Jag vill börja med att beklaga att telefonsystemet inte fungerade på förmiddagen den 3 mars. Du skulle naturligtvis ha blivit uppringd i turordning med de andra som var i telefonkön. Det är självklart frustrerande att inte komma fram till oss, när man har ett sjukt barn att ta hand om. Vi arbetar på att det nya telefonsystemet ska fungera bättre i framtiden. När du senare kom fram till oss, och fick tala med sjuksköterskan, kom du till vår telefonrådgivning samt tidbokning. Det kan tyckas irriterande, när man varit med förr, men vi

4 behöver göra det, för att kunna ge så bra råd som möjligt, och för att kunna boka de patienter till läkare eller annan vårdpersonal som behöver det. När det gäller öroninflammationer, har man på senare år sett, att de flesta läker ut av sig själv, på ett par dygn. Man behöver ofta inte använda antibiotika. Vi behandlar nästan alltid småbarn, dvs barn under 2 år. Större barn rekommenderas vänta i 2 dygn, innan man sätter in antibiotika. Under tiden måste de få hjälp med smärtstillande, oftast Panodil/Alvedon, eftersom en öroninflammation gör ont. Detta gäller i regel även om man tittar i örat och ser inflammationen. Jag kan förstå din frustration, speciellt eftersom öronläkaren faktisk skrev ut Penicillin till din dotter, när ni äntligen kom fram till en läkare. Jag kan bara hälsa dig välkommen på vårdcentralen även nästa gång någon i er familj behöver vård. Vi kommer alltid att göra så gott vi kan, för att ge hjälp och råd, enligt den vetenskap och medicinska erfarenhet som finns. Uppgift 5 61 årig man, depression och alkohol Börjar med att berömma/stötta patienten för att han söker hjälp. Trycker på det positiva med att han söker innan han börjat missköta sitt arbete och förstört sitt liv. Patient får berätta själv men jag försöker få svar på nedanstående: Mer ingående information runt pat tidigare besvär och alkoholkonsumtionen för att om möjligt försöka utröna vad som är höna och vad som är ägg, alkoholen som gett nedstämdhet eller nedstämdhet som gjort behovet av alkohol oemotståndligt? Fördjupad psykiatrisk anamnes, tidigare depressioner, manier? Alltid nedstämdhet i samband med alkohol eller även utan? Hereditet för psykisk sjukdom, manodepressivitet? Har han tagit andra droger? Någonsin provat medicinera mot nedstämdheten eller mot alkohol? Effekt ev denna? Varför rädd för tabletter? Negativa erfarenheter? Tidigare missbruk av tabletter eller andra substanser? Arbetet: hur funkar det? Kontakt med chefen, stöd där? Trivs han? Hur ser det sociala nätverket ut, finns dryckeskompisar? Familj? Är vännen som följer med det enda stödet? Noggrann suicidriskbedömning. Pat har suicidtankar men inga konkreta planer, kan dock snabbt bli akut suicidal bedömer jag av texten ovan, beaktar detta vid mitt samtal med mannen och pratar även om detta med honom och om vad han skall göra om akuta suicidtankar uppkommer. I samråd med pat besluta om fortsättning utifrån vad som kommer fram ur samtalet. Låter lämpligt med antabus och kanske även antidepressiva så jag informerar pat om vad jag tycker, hur medicinerna verkar och vilka effekter/bieffekter de har samt hur de skall tas, antabusbehandling som kan ges i samarbete med arbetsplatsen t.ex. Diskussion med pat om arbetet, han får själv hjälpa till att avgöra om fortsatt arbete närmaste tiden hjälper eller stjälper. Motsätter mig spontant sjukskrivning då arbetet förefaller hålla pat kvar på banan. Vi beslutar inget vid detta besök utan pat får gå hem och tänka över dessa frågor och komma tillbaka på min ordinarie mottagning efter helgen, lämpligen måndag, för beslut om fortsatt handläggning. Kontrollerar att detta är okej med pat och att han har sällskap under helgen av sin vän eller annan stödjande person så att han inte återfaller i dryckenskap. En snabb bedömning av risken för abstinensutveckling gör jag också. Uppgift 6 42 årig kvinna, blodtryck och stress Försöker hitta patienten i sina föreställningar, förväntningar av mig/sjukvården. Farhågor, vad tror hon själv?vad tror hon om mediciner som räddning av det sjuka? Stress? Motion? Sömn? Kost? Vikt?Hur upplever hon arbetet? Hur hanterar hon det tunga? Diskuterar herediteten vad gäller bltr, hjärtinfarkt och ålder. Försöker att förklara mig kusinens hjärnblödning, som troligen ej beror på bltr stegring, ärftlighet för hjärt/kärl sjukdomar, utan trolig kärlmissbildning. Försök inge lugn och förklaring som hon kan acceptera. Förklarar kring riskfaktorer och vad man själv kan göra utan sjukvårdens interventioner. Försöker se vad B själv har för resurser, påtala styrkor och möjligheter till förändring till det

5 bättre. Disk ang lätt stigande bltr och lätt stigande lipiderna. EKG skall ha varit taget, samt ett status. Förklara primärprevention vad gäller läkemedel kontra egna insatser. Förhör mig om patientens tankar om medicin, biverkningar, kontroller etc. Kolla S Kr, Na, K. Låt patienten ta ställning till mina förklaringar. Jag skulle i nuläget avvakta blodtrycks/lipid läkemedel. Se till att pat egna resurser. Återbesök 4 6 v. Tfn kontakt 1 v för diskussion kring besöket, behandling eller inte etc. Återkomma tidigare om hon känner sig orolig. Kontroll distrikts ssk bltr x 3 innan återbesök. Uppgift 7 27 årig man, hjärtklappning, ångest Utvidga anamnesen och förhöra mig om liknande problem tidigare. Oro och ångest vid stress tidigare el. vid spec. situationer? Ta reda på patientens egna föreställningar kring sitt problem? Ngn spec orsak? Vad tror han själv han kan göra för att det skall bli bättre? Farhågor. Rädsla inför olika situationer, vad tror han själv? Förväntningar på mig samtal? stor utredning?, läkemedel? Lyssnar av och gör en resumé av pat problem. Hereditet för psyk sjd? Sociala situationer? Stresshantering? Sömnen? Oro för barnet? Kost? Motion? Rökning? Alkohol? Status: lyssnar på hjärtat, bltr. Handläggning: Förklarar att hjärtat är friskt. Förklarar att jag tror det kan vara panikångest han lider av. Beskriver diagnosens symtom, utlösande faktorer, vanligt förlopp. Försöker se om han kan känna igen sig i detta. Undrar han ngt? Diskuterar kring möjliga behandl. alt. med samtal och/eller SSRI. Förklarar båda modellerna med KBT och verkan/biverkan på läkemedel. Möjlighet till kontakt m. kurator/psykolog el mig för samtal. Be honom fundera kring samtalet, den troliga diagnosen och vad jag föreslagit för alternativ. Beskriver att detta är relativt vanligt, går att behandla och inget att skämmas för. Involvera sambon. Be honom berätta om vårt samtal. Gärna vara med vid återbesöket om 1v. Ger honom redskap för att kunna bryta sina ångestanfall med andas i fyrkant, avledning av tankarna, etc. Patientinfo om panikångest att läsa till återbesöket. Informera om att han kan ringa när han vill om det blir sämre. Uppgift 8 62 årig taxichaufför med diabetes Taxichaufför är ett observandum då insulinbehandling kan ha följder för arbetet. Anamnes: Ögonbottenfoto OK? Neurologiska spt? Ska årligen fråga om hjärt kärlssjd spt? Tar han sin medicin? Har han några andra synliga spt? Hur ser han på sin diabetes? Hereditet för hjärt kärlsjd. Magbesvär? Vill han vara med i NDR? Alkohol, rökning? Hur är det med motion? (lämnar kosten) Hur är det med familj och vänner? Status: AT, cor pulm, BT, pulsar, buk, fötter(behåring, vibrationssinne, mikrofilament, värme). Lab: EKG, Hb, Glc, TSH om ej taget, leverstatus(cd T) elstatus kreat, CA övr prover tagna, utan mikroalbuminuri! VIKT BMI, midjemått, sagittalt bukmått. Bedömning: sviktande diabetes typ 2. Berättar det för pat om han tar sin medicin är den otillräcklig. Vikten om högt BMI, får pat ha recept på FYSS för att gå ner i vikt. Berättar att vi nog kommit så pass långt att du har ett stigande HbA1c, vilket tyder på att diabetes är en progressiv sjukdom. Hur ser pat på detta? Hans funderingar kring sj, taxi körandet etc. Hur ser han på insulin och kommer det att påverka hans möjlighet att köra taxi. Jag tycker att insulin sannolikt är det bästa för dig, men ett alternativ är att man kan höja metformin till x 3 om

6 han tål det, ev ge akarbos och mer motion. Man får göra ett kontrakt med patienten där och ta tillbaka honom på återbesök om 3 månader för nya prover. Kanske att besök till diabetessköterska innan där han får känna lite på insulinsprutor. Det kan ju vara så att han haft planer på att avveckla verksamheten och då blir det ju lättare. Jag vet inte om patienten dricker alkohol vilket är olämpligt även när det gäller arbetet. Andra riskfaktorer som måste åtgärdas är blodtrycket, sätta in en ACE hämmare följa kreat, K, har en njurskyddande funktion hos diabetiker. Kontr rökning, i så fall sluta. ASA 75 mg bör han ha och en statin simvastatin 20 mg. Svårt att göra alla dessa ändringar på en gång då han kan få magbiverkningar av många av dessa ovan, vi tar dem stegvis. Dessa pat har fått mkt information, viktigt att han vet varför han får alla dessa mediciner annars blir compliance inte alls bra. Bra kontakt med diabetessköterska tidigt. Så hjälp vi åt att följa pat. I uppföljningen ska alla åtgärder förstås följas upp. Mål med beh: god metabol kontroll, minska komplikationer makro och mikro nivå. Uppgift 9 BVC a) Ljumskbråck. Informerar om att det är ofarligt, att man om det fastnar tarmar i bråcket och han verkar ha ont ska söka akut, annars avvakta kontakt med barnkirurgi som jag remitterar. b) Samtal kring vad hon äter. Betona att längd och viktkurvan signalerar att Signe mår bra. Ett friskt barn äter oftast vad det behöver. En treåring växer inte längre lika snabbt som under det första året, behöver inte så väldigt mycket mat. Man bör undvika att måltiderna blir en kamp, skall vara trevliga. Föräldrarna skall försöka föregå med gott exempel, visa att mat är trevligt och gott, i övrigt avdramatisera. Erbjud nya kontroller av längd och vikt på BVC, så att man inte behöver vara oroliga. c) Steffe är överviktig enligt de nya riktlinjerna. Är han för övrigt helt frisk? Man måste försiktigt ta upp med föräldrarna hur de ser på Steffe och vad han får lov att äta. Fysisk aktivitet? Hur ser resten av familjen ut? Samtala kring riskerna med övervikt, och att det grundas redan tidigt i vissa fall. Vad kan man göra för att hjälpa Steffe? Kan vi på BVC bidra med något? Råd? Lite tätare kontroller ett tag? d) Nu är han så gammal att han kan behöva behandling. Först, störs lille Petter själv av det? Om nej exspektans. Finns dagenures ska det utredas och om det skulle vara en sek nattenures men det är det inte. Tar en miktionsanamnes, urinsticka, urinodling. Finns en viss ärftlighet ofta pappan. Erbjuder behandling: Enureslarm som innebär att med betingning ska man bli av med enuresen. Eller minirin viktigt att inte dricka en timme innan. Man kan även pröva dessa vid behov när de ska sova över hos kompisar med minirin, finns också i nässpray. Uppgift 10 vårdintygsbedömning Försöker ta reda på så mycket jag kan kring situationen. Tfn till A och B. Var bor B och dennes make etc. Se om det går att komma i kontakt med B för att se hur det står till. Var befinner sig maken? Hur verkar han att må? Går det att få kontakt med honom? Makens tidigare sjd? Nuvarande hälsotillstånd? Uttryckt livsleda, självmordstankar? Om det inte går att få kontakt med B= akut hembesök. Kontakt med polisen för att förklara situationen. Höra deras möjlighet till att bistå akut ifall det blir behov av att forcera badrumsdörren. Meddela att jag har papper för att fylla i gällande polishanteringen, men att det administrativa får vänta ngt för att praktiskt försöka lösa denna situation, som jag inte vet allvarlighetsgraden av just nu. Höra vad polisen kräver i nuläget. Bege mig till huset. Försök att få kontakt med maken. Om inte forcera dörren. Bilda mig en uppfattning om patientens hälsotillstånd, psykstatus, intox? Alkohol med i bilden? Suicidbedömning. Värden vårdnivå och behov av insats, samtal på VC? Akut psykklinik?

7 Patient medvetande eller ej? LPT? Uppfylls kriterierna i så fall? Behövs/behövdes polishandräckning? Vad tycker/känner/tror B om makens tillstånd? Hur stor är suicidrisken. Inte lägga något ansvar på hustrun, men vill veta hennes åsikt. Informerat samtycke. Sammanfatta, summera, reflektera över den akuta uppkomna situationen. Ta ett beslut. Tänka igenom min handlingsplan ut efter beslutet fattats. LPT eller ej? Uppföljning på VC vs till psykklinik? Behovsmedicinering? Ej troligt. Sociala nätverket för patienten, stabilt?, osäkert? Känner jag mig trygg i mitt beslut? Kan jag rådfråga någon om jag känner mig osäker? Kollega? Psykjouren? Efter detta omvälvande fall återvänder jag till hemmets lugna vrå. Skulle utfallet vara att patienten är död, när jag kommer, blir det helt andra beslut och insatser som krävs

Skriftligt prov Specialistexamen i allmänmedicin 2 maj 2006

Skriftligt prov Specialistexamen i allmänmedicin 2 maj 2006 Skriftligt prov Specialistexamen i allmänmedicin 2 maj 2006 Provet består av tio uppgifter. Du beskriver hur du skulle hantera de beskrivna situationerna. Utgå från att du jobbar på den mottagning som

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Hälsokontroll allmän/utökad

Hälsokontroll allmän/utökad Hälsokontroll allmän/utökad Personuppgifter Personnummer: Namn: Adress: Postnummer: Telefon dagtid: Mobiltelefon: Mail: Civilstånd: Ort: Datum för besöket: Ansvarig SSK: (fylls i av Adocto) Företag/Privatperson:

Läs mer

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning Gävle HC Carema Metabol bedömning & mottagning Är personen SJUK? eller FRISK?... . eller har hon en mycket HÖG RISK? Hur ska vi HJÄLPA utan att STJÄLPA? HJÄLP!? Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård

Läs mer

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 1(12) Du är jour på akuten. Dit kommer Ingela Esitis 38 år som är född och uppvuxen i Estland. Hon hade reumatisk feber vid 15 års ålder och opererades med en mitralisklaffprotes vid 32 års ålder i Estland.

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Endokrinologi och diabetes. T7 Fall för Klassundervisning

Endokrinologi och diabetes. T7 Fall för Klassundervisning Endokrinologi och diabetes T7 Fall för Klassundervisning Hur man handlägger en patient beror till stor del på var man befinner sig och vilka resurser som är tillgängliga. Därför börjar alla fall med var

Läs mer

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se Läkemedel och äldre Patrik Midlöv, Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv lu Äldres sjukvård Hos äldre är läkemedel orsak till akut inläggning hos 15-22% (Roughead 1998) Biverkningar i

Läs mer

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua.

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua. MEQ 5 (7 poäng) Anders är 3 år och taxichaufför. Han har tidigare varit frisk och tar inga läkemedel. Har spelat amerikansk fotboll och styrketränat av och till i ungdomen, är fortfarande muskulös men

Läs mer

Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29

Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29 Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29 1 Disposition Gastroesofagal reflux -bakgrund, utredning, komplikationer, behandling Dysfagi -översiktligt orsaker

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Skrivningsnummer:.. Rest delexamination 1, VT 2011 2011-03-18. Klinisk medicin. MEQ-fråga 1. Totalt 19 poäng. Anvisning:

Skrivningsnummer:.. Rest delexamination 1, VT 2011 2011-03-18. Klinisk medicin. MEQ-fråga 1. Totalt 19 poäng. Anvisning: Rest delexamination 1, VT 2011 2011-03-18 Klinisk medicin MEQ-fråga 1 Totalt 19 poäng Anvisning: All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

PROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö. Slutrapport

PROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö. Slutrapport PROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö Slutrapport 071016 1 Teamets medlemmar Ann-Katrin Alveblom ST läkare allmänmedicin Vc Centrum Mailadress: ann-katrin.alveblom@ltkronoberg.se

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:...

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Skrivning 1, HT 2008 2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Lycka till! 1. Du arbetar som underläkare på ett mindre landsortssjukhus när en 20 årig tidigare frisk man inkommer med ambulans tillsammans

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista uppehållstillstånd akut sjukvård vårdcentral akutmottagning personnummer journal huvudvärk migrän yrsel skalle tryckkänsla dunka i huvudet kräkas

Läs mer

Läkemedelsmottagningen i Uppland. Behövs den? Landstingets ledningskontor

Läkemedelsmottagningen i Uppland. Behövs den? Landstingets ledningskontor Läkemedelsmottagningen i Uppland Behövs den? Läkemedelsmottagningen Bakgrund Mottagningens organisation och verksamhet Resultat från pilotprojekten Målsättning 2012 Takehomemessages Bakgrund Läkemedelsrelaterade

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

Etik och praktik att göra rätt för den demenssjuke. Fallbeskrivning 1

Etik och praktik att göra rätt för den demenssjuke. Fallbeskrivning 1 Etik och praktik att göra rätt för den demenssjuke Fallbeskrivning 1 85-årig man Kontaktorsak Inkommer med remiss från kommunsköterska via kirurgakuten, smärta vänster fot. Ohållbar hemsituation. Socialt

Läs mer

Apotekets råd om. Halsbränna och sura uppstötningar

Apotekets råd om. Halsbränna och sura uppstötningar Apotekets råd om Halsbränna och sura uppstötningar Svider och bränner det i bröstet ibland? Det är i så fall ett problem som du delar med väldigt många. En god nyhet är att halsbränna för det allra mesta

Läs mer

Äldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Äldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel vad bör man tänka på Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel

Läs mer

Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa. Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund

Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa. Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund Utvecklad av Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Träffgatan 4 136 44

Läs mer

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund TIA/hjärninfarkt Trombocythämmare, statin, blodtryckssänkare, ultraljud halskärl, karotiskirurgi,

Läs mer

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska

Läs mer

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND Utredning, diagnostik och behandling Innehållsförteckning 1. Vad är stressrelaterad psykisk ohälsa? 3 2. Förslag på utredning 4 3. Diagnos 7 4. Behandling 10 5. Sjukskrivning

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn 1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års

Läs mer

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad?

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad? Överviktsoperationer En överviktsoperation är en operation som syftar till att få patienter att gå ner i vikt och därmed minska sin risk att utveckla och dö en förtidig död i överviktsrelaterade sjukdomar,

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014 Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare ÄMNEN Vad är hjärtsvikt-definition? Orsaker? Hjärtsviktsymptom Gradering (NYHA klassifikation) Utredning

Läs mer

Endokrinologi och diabetes STUDENT

Endokrinologi och diabetes STUDENT Endokrinologi och diabetes T6 7 Fall för Klassundervisning Reviderad 2015 STUDENT Bilden är Sandströms originalteckning av parathyroideakörtlarna. 1. Husläkarmottagning Irriterad trebarnsmamma 31-årig

Läs mer

Endokrinologi och diabetes STUDENT

Endokrinologi och diabetes STUDENT Endokrinologi och diabetes T6 8 Fall för Klassundervisning (titta gärna på fallen före) Reviderad juli 2015 STUDENT Bilden är Sandströms originalteckning av parathyroideakörtlarna. 1. Husläkarmottagning

Läs mer

Är det någon information du saknar: förklara varför! Undvik att utan motivering ställa motfrågor!

Är det någon information du saknar: förklara varför! Undvik att utan motivering ställa motfrågor! Instruktion för skriftligt prov i specialistexamen i allmänmedicin 2014-10- 20. Skriv varje svar på ny sida! Skriv uppgiftens nummer och ditt kodnummer på varje sida! Om du skriver för hand: skriv inte

Läs mer

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem Förvirringstillstånd vid avancerad cancer Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem Referenslitteratur Strang P: Förvirring, delirium och terminal

Läs mer

Den personliga diabetesboken

Den personliga diabetesboken Den personliga diabetesboken Ta alltid med dig din diabetesbok när du ska träffa någon inom sjukvården. Min personliga diabetesbok Namn Personnummer Min diabetesläkare Min diabetessköterska Telefonnummer

Läs mer

Bilaga 1 Fallbeskrivningar

Bilaga 1 Fallbeskrivningar Bilaga 1 Fallbeskrivningar FALLBESKRIVNING 13. Låg beredskap för förändring Ett MI-samtal om att medvetandegöra en man om vikten av att sköta sin personliga hygien och att duscha. John, 72 år, är änkling

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen - Beskrivning av modellen

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Alkoholsjukdom. Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum

Alkoholsjukdom. Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum Alkoholsjukdom Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum Hur vanligt är problemet? 90% av Sveriges vuxna befolkning dricker alkohol 900.000 har högkonsumtion/riskkonsumtion 450.000 har

Läs mer

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt.

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt. Ont i huvudet Att få ont i huvudet är något som drabbar alla då och då. Det kan bero på massor av saker, nästan alltid helt ofarliga. Om huvudvärken kommer ofta kan det handla om spänningshuvudvärk eller

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till!

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till! Tentamen i Farmakologi och Sjukdomslära. 16/8, 2013. Skrivtid: 08:00 13:00 Lärare: Christina Karlsson, fråga 1-3, 9p. Sara Nordkvist, fråga 4-9, 15p. Nils Nyhlin, fråga 10-13, 9p. Per Odencrants, fråga

Läs mer

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Remeron 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Depression är en sjukdom som präglas

Läs mer

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande

Läs mer

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1 Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad

Läs mer

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Apotekets råd om Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Något år innan menstruation upphör går kvinnor in i en övergångsperiod, klimakteriet. Äggstockarna producerar mindre av det kvinnliga könshormonet

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Frågor och svar om smärtlindring

Frågor och svar om smärtlindring Frågor och svar om smärtlindring M-PRO-05-PAIN-002-ALK-ELIXIR Pfizer AB. Telefon 08-519 062 00. Fax 08-519 062 12. www.pfizer.se Information till dig som har fått Dolcontin (morfinsulfat) Ansvarig läkare...

Läs mer

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner MIGRÄN Medicinska riktlinjer remissversion Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner Bakgrund Mer än en av tio personer har migrän Många som söker vård har haft upprepade migränanfall med otillräcklig nytta

Läs mer

Brosket. Synovialmembranet. inflammeras

Brosket. Synovialmembranet. inflammeras Artrox är Sveriges mest sålda läkemedel med glukosamin för symtomlindring vid lätt till måttlig artros. Artrox kan lindra smärta och öka rörligheten i dina leder. Studier tyder på att glukosamin även kan

Läs mer

Patientinformation om MINIRIN

Patientinformation om MINIRIN Patientinformation om MINIRIN Vid behandling av nattliga kissningar UPPE & KISSAR PÅ NATTEN? Du har ordinerats behandling med läkemedlet MINIRIN (desmopressin) mot nocturi nattliga kissningar. Innan Du

Läs mer

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats.

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Vad var det som gjorde ont i buken? Hur såg blindtarmen ut? Behöver jag äta antibiotika efter operationen?

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros

Läs mer

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2015 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 55. Kardiologi, fråga 1, 7p. Infektioner,

Läs mer

Uppgift 1 Per 62 år med bröstsmärtor. Uppgift 2 Anita 49 år med diabetes.

Uppgift 1 Per 62 år med bröstsmärtor. Uppgift 2 Anita 49 år med diabetes. Bra givna svar i skriftligt prov för specialistexamen 2008: Autentiska svar givna av olika examinander. Det kan ha funnits flera mycket bra svar på samma fråga, eller kanske inget svar som är perfekt men

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Den bästa aktiviteten är den som blir av - Undvik långvarigt stillasittande (över två timmar i sträck). - Motionera så du blir varm och andfådd

Läs mer

Frågor från Sigvard Mölstads presentation, med resultatet från mentometermätningarna Stramadagen den 3 april 2008 i Västerås

Frågor från Sigvard Mölstads presentation, med resultatet från mentometermätningarna Stramadagen den 3 april 2008 i Västerås Frågor från Sigvard Mölstads presentation, med resultatet från mentometermätningarna Stramadagen den 3 april 2008 i Västerås Detta är svaren från en blandad publik av läkare, sköterskor och en del andra

Läs mer

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Ett pressmaterial framtaget av Niconovum AB Faktamaterialet är granskat av Karl Olov Fagerström, docent, tobaks- och nikotinforskare, tel:

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

Apotekets råd om. Mensbesvär

Apotekets råd om. Mensbesvär Apotekets råd om Mensbesvär Många kvinnor har någon form av problem i samband med mens. Det kan vara allt från huvudvärk, svullnad i kroppen och humörsvängningar till mensvärk och riklig mens. Det finns

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Hälsan ligger i dina händer och sitter i dina fötter. Det är inte alltid som läkemedel, som man skulle kunna tro, är den bästa medicinen för

Läs mer

Tidig upptäckt och egenvård. - viktiga nycklar för framgång

Tidig upptäckt och egenvård. - viktiga nycklar för framgång Tidig upptäckt och egenvård - viktiga nycklar för framgång På 60-talet Karies-epidemi Terminal tandsvikt Terminal tandsvikt Det går INTE att borra bort karies Orsaken Bakterie- beläggningen Förebyggande

Läs mer

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Ångest och depression vid cancer Pia Dellson Enheten för cancerrehabilitering Skånes onkologiska klinik Skånes universitetssjukhus Psykiska problem

Läs mer

Fakta om stroke. Pressmaterial

Fakta om stroke. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om stroke Stroke (hjärnblödning, slaganfall) är den främsta orsaken till svåra funktionshinder hos vuxna och den tredje största dödsorsaken efter hjärtsjukdom och cancer. Omkring 30

Läs mer

Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt?

Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt? Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt? Hjärtat är en pump (stor som en knuten hand) som försörjer kroppens organ med syrerikt blod. Själva hjärtmuskulaturen behöver också syrerikt blod för sitt ständiga

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Behandling av Alkoholberoende i Primärvård Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Sjöbo Vårdcentral Nämndemansgården Kriminalvårdsanstalten Ystad Why don t You drink yourself happy as a normal person?

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. FaR, kan vi som hälso- och sjukvårdspersonal ge många människor bättre

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt

Läs mer

Att leva med. Huntingtons sjukdom

Att leva med. Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Jag fokuserar på att leva det liv vi har just nu Mattias Markström var 28 år och nyutbildad skogsvetare när han testade sig för Huntingtons

Läs mer

God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre läkemedel Äldre läkemedel Kroppsliga förändringar -Åldrande -Sjukdom Polyfarmaci

Läs mer

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Om du är sjuk Ring vårdcentralen om du är sjuk och behöver vård. Ring vårdcentralen även när ditt barn är sjukt. Du kan ringa dygnet runt. Har det

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Folkhälsonämndsområdena i Västerbotten, övriga Norrland och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa

Läs mer

Läkemedelsförskrivning till äldre

Läkemedelsförskrivning till äldre Läkemedelsförskrivning till äldre Hur ökar vi kvaliteten och säkerheten kring läkemedelsanvändningen hos äldre? Anna Alassaad, Leg. Apotekare, PhD Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län Läkemedelsrelaterade

Läs mer

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer)

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diabetes mellitus (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diagnos Fp-glukos > 7,1 mmol/ P-glukos> 11 Ofta kombinerat med högt blodtryck, övervikt/fetma, höga blodfetter Ökad risk att få hjärtkärlssjukdom ex.

Läs mer

www.potenslinjen.se Frågor och svar för dig som har fått ett recept på VIAGRA (sildenafil) Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.

www.potenslinjen.se Frågor och svar för dig som har fått ett recept på VIAGRA (sildenafil) Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer. VIA20140116PSE02 www.potenslinjen.se Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Frågor och svar för dig som har fått ett recept på VIAGRA (sildenafil) Du har fått ett recept på Viagra,

Läs mer

Läkemedelsfakta för barnfamiljer

Läkemedelsfakta för barnfamiljer Läkemedelsfakta för barnfamiljer Finlands Apotekareförbund 2007 Till läsaren Läkemedel är en väsentlig del av hälsovården. Alla behöver läkemedel i något skede av livet, och ibland kan användningen av

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Hälsouniversitetet i Linköping Läkarprogrammet stadiii, bildtentamen 2013-02-01. Ett praktexempel för ett av våra vanligaste husdjur finns på bilden.

Hälsouniversitetet i Linköping Läkarprogrammet stadiii, bildtentamen 2013-02-01. Ett praktexempel för ett av våra vanligaste husdjur finns på bilden. Ett praktexempel för ett av våra vanligaste husdjur finns på bilden. Fråga 1 (3p) A Förutom att vissa medlemmar i ett hushåll inte tål katter, ge två exempel på infektioner som katten kan vara vektor för

Läs mer

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Ett problem med många lösningar. Att mannen får problem med erektionen är inget ovanligt.

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

Övergripande tentafrågor, tvärgrupp 1

Övergripande tentafrågor, tvärgrupp 1 Övergripande tentafrågor, tvärgrupp 1 Louise 38 år är i tidig graviditet och kommer för ett första besök på mödravårdscentralen där du jobbar som barnläkare. Hon har ett kroniskt alkoholmissbruk sedan

Läs mer

Informationshäfte till dig som ska opereras dagkirurgiskt vid Verksamhetsområde Ortopedi Malmö

Informationshäfte till dig som ska opereras dagkirurgiskt vid Verksamhetsområde Ortopedi Malmö Informationshäfte till dig som ska opereras dagkirurgiskt vid Verksamhetsområde Ortopedi Malmö Denna broschyr innehåller viktig information inför och efter din operation. Välkommen till Verksamhetsområde

Läs mer

Diabetisk ketoacidos. Stina Lindmark Medicincentrum, NUS

Diabetisk ketoacidos. Stina Lindmark Medicincentrum, NUS Diabetisk ketoacidos Stina Lindmark Medicincentrum, NUS Diabetisk ketoacidos (DKA) Typ 1-diabetes Hyperglykemiskt, hyperosmolärt syndrom (HHS) Typ 2-diabetes? Definition DKA Diabetes - ofta känd Metabol

Läs mer

Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre.

Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre. Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre. Presentation av ett regionalt samarbetesprojekt mellan läkemedelskommittéerna i Uppsala-Örebroregionen

Läs mer

DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1

DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1 DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer