Medicinskt programarbete. Fokusrapport. Bedömning, prioritering och omhändertagande vid symptomet bröstsmärta. Stockholms läns landsting

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Medicinskt programarbete. Fokusrapport. Bedömning, prioritering och omhändertagande vid symptomet bröstsmärta. Stockholms läns landsting"

Transkript

1 Medicinskt programarbete Fokusrapport Bedömning, prioritering och omhändertagande vid symptomet Stockholms läns landsting 2004

2

3 Fokusrapport Bedömning, prioritering och omhändertagande vid symptomet Rapporten är framtagen av Peter Henriksson ISBN Beställarkontor Vård

4 Förord Om det medicinska programarbetet i SLL Det medicinska programarbetet (MPA) i Stockholm är till för att vårdgivare, beställare och patienter skall mötas för att forma en god och jämlik vård för länets 1,8 miljoner invånare. Kunskapen om den goda vården skall vara gemensam, tillgänglig och genomlysbar och bilda grund för bättre beslut i vården. Arbetet drivs gemensamt av producenter och beställare. Patientföreträdarna har en självklar plats i arbetet och medverkar i de olika grupperna. Stockholms Medicinska Råd och 16 programråd har skapats för att driva arbetet. Ett flertal Årsrapporter, Regionala vårdprogram och Fokusrapporter har redan publicerats och arbetet med nya rapporter fortskrider kontinuerligt. Syftet med fokusrapporterna är att lyfta fram och belysa angelägna områden, att beskriva dagsläget och diskutera och föreslå möjliga lösningar. Rapporterna från MPA ska vara en bas för dialog mellan beställare och producenter om den medicinska kvaliteten i vården och kommer att utgöra en grund för beställarorganisationens styrning och uppföljning av vården. Programarbetet har samlat ett stort nätverk av sakkunniga och har lagt grunden till en gemensam arena för vårdens parter

5 Inledning Två tredjedelar av alla dödsfall vid hjärtsjukdom sker innan en patient kommit till sjukhus 5. En stor del av dessa sker hos patienter som drabbats av en hjärtinfarkt. Första timmarna efter en hjärtinfarkt är en högrisk fas. En icke obetydlig del av dessa patienter skulle ha kunnat räddas om de nått fram till sjukvården eller erhållit hjärt- lungräddningsinsatser ute i samhället. Syfte och målgrupp Bedömning, prioritering vid ett akut påkommet symtom sker i åtminstone tre led innan definitiv behandling hos specialist kan ske. Det första och minststuderade bedömningen sker hos patienten, nästa led är generalistbedömningen och det tredje är specialistbedömningen. Vid symptomet akut är tid till sjukvårdskontakt den kritiska faktorn för att erhålla livräddande behandling (hjärtstopp) och kranskärlsöppnande behandling. I dagsläget är skillnaden stor mellan den verkliga tidsåtgången och den önskvärda. Den mest påtagliga skillnaden finns i patientens tid till kontakt med sjukvården både i absoluta tal (2 timmar) och i relativa tal (upp till 5 gånger). Syftet med rapporten är att redovisa önskvärda tider i de olika bedömnings- /omhändertagande leden och att diskutera tänkbara sätt att optimera de första bedömnings leden. Rapporten riktar sig till politiker, tjänstemän, sjukvårdspersonal och patienter. Arbetsgrupp och förankring Rapporten är skriven av Peter Henriksson. Innehållet har förankrats och diskuterats vid ett flertal tillfällen i Programrådet Akut omhändertagande med deltagande av: Bo Brismar, Gunnar Öhlen, Nils-Olov Sandberg, Susanne Bergenbrandt- Glas, Bo Runesson, Staffan Törngren, Kitty Kook-Wennberg, Anna Letterstål, Inger Gretzer Quick, Lena Lindén, Pia Essén, Sten Holm, - 3 -

6 Olle Johansson. Rapporten är även diskuterad och dragen i Programrådet för Hjärt- kärl- och lungsjukdomar. Stockholm, juni 2004 Kaj Lindvall Ordförande Stockholms Medicinska Råd Gunnar Öhlen Medicinskt råd, ordförande Programrådet Akut omhänder tagande - 4 -

7 Innehåll Förord...2 Inledning...3 Syfte och målgrupp...3 Arbetsgrupp och förankring...3 Innehåll...5 Bedömning, prioritering och omhändertagande vid symptomet...7 Bakgrund...7 Problem...9 Utbud...9 Efterfrågan och behov...11 Vårdprogram (Stockholmsperspektiv)...13 Prevention, egenvård...13 Första hjälpen, lekmannainsatser...13 Sjukvårdsrådgivning...14 Larmning...14 Ambulanssjukvård...14 Primärvård...14 Fristående akutmottagning ( lättakut )...15 Akutmottagning vid akutsjukhus...15 Intensivvård...15 Kvalitetsindikatorer...15 Kostnadskonsekvenser...16 Referenser

8 - 6 -

9 Bedömning, prioritering och omhändertagande vid symptomet Bakgrund Traditionella vårdprogram behandlar oftast en sjukdomsentitet och kan omfatta primärprevention, egenvård, diagnostik, behandling, sekundärprevention och rehabilitering. Ett vårdprogram avseende ett symptom startar i ett patientperspektiv och kommer hos den enskilda patienten att leda till en diagnos eller en friskförklaring. För en grupp patienter med ett specifikt symptom är oftast ett stort antal sjukdomsdiagnoser aktuella. Tiden från symptomdebut till diagnos har en mycket stor variationsvidd. En patient kan ur teoretisk synpunkt tidigare ha varit frisk alternativt ha haft en eller flera aktuella eller inaktuella diagnoser. Patienten kan därför ha en högst varierande egen erfarenhet av olika typer av symptom. Vi vet också att genus har betydelse för symptombilden. En ytterligare erfarenhetsbakgrund för en patient är naturligtvis anhörigas och bekantas sjukdomar och deras symptomyttringar. För vissa stora sjukdomsgrupper tillkommer dessutom kunskap erhållen via ordinarie skolutbildning, folkbildning eller litteratur. Kunskapen om möjligheter att få hjälp via sjukvården är på motsvarande sätt varierad beroende på egen och anhörigas erfarenhet, eller på annat sätt erhållen kunskap. Vid insjuknandet kan en patient få ett eller flera symptom. Patientens gör naturligtvis medvetet eller omedvetet en första bedömning och prioritering av utrednings- och hjälpbehov och tidpunkt för en eventuell sådan (figur 1). Resultatet varierar bland annat på grund av tidigare nämnda fakta, men naturligtvis också med den familje- och arbetssituation som patienten har vid symptomdebut och den oro för allvarlighetsgrad som symptomen framkallar. När en patient kontaktar sjukvården uppgivande ett eller flera symptom gör mottagande vård instans en bedömning av behovet av vidare diagnostik, - 7 -

10 observation och/eller behandling och en prioritering när detta bör ske. I vissa fall, t ex då patienten har en eller flera diagnoser och känner igen symptomatologin, vet han eller hon genast vilken instans, som är aktuell att kontakta. Vid icke akut insjuknande är det oftast aktuellt för patienten att kontakta sin distriktsläkare, men vid akut insjuknande med mer trolig allvarlig innebörd vore det i idealfallet lämpligt att alla invånare hade tillgång till och kunskap om ett och samma telefonnummer, som leder till en lättillgänglig sjukvårdsupplysning, som kan göra en bedömning, prioritering, hänvisning alternativt larmning av ambulans eller akutbil. Symptomet kan som de flesta symptom bero på ett flertal sjukdomstillstånd, som t ex hjärtinfarkt, instabil kärlkramp, stabil kärlkramp, aortadissektion, lungemboli, hjärtsäcks- eller lungsäcksinflammation, matstrupssjukdom, gallvägssjukdom, nackbesvär, smärtor från muskulatur, revben, lungsäck och ångesttillstånd särskilt vid paniksyndrom men också vid andra orostillstånd eller diagnoser. Vid symptomet akut, yttrande sig till exempel som ett tryck i bröstet med en duration på minst 15 minuter, vilket även kan vara förenat med illamående, kallsvett, yrsel och svimning, är det av synnerlig vikt att patienten omedelbart blir föremål för observation och diagnostik med kontinuerlig EKG-övervakning och upprepade mätningar av hjärtmuskelskademarkörer 1,2. Det har nämligen visat sig att prognosen avseende såväl hjärtfunktion som överlevnad kan förbättras om det tilltäppta kranskärlet vid en hjärtinfarkt kan öppnas upp med hjälp av medicinsk proppupplösning eller med hjälp av ballongsprängning 3,4. Tiden till öppet kranskärl är den kritiska faktorn avseende prognos och funktion. Det har vidare visat sig vara av vikt att snabbt ge medicinsk behandling som motverkar blodplättarnas hopklumpningstendens och avlastande behandling för hjärt- kärlsystemet. Snabbt insatt hjärtövervakning med möjlighet till akut åtgärd är inte bara av vikt för att snabbt upptäcka total tilltäppning av kransartär med behov av snabb återöppning, men också för att omedelbart kunna åtgärda livshotande hjärtrytmstörning, s k kammarflimmer. Två tredjedelar av alla dödsfall vid hjärtsjukdom sker innan en patient kommit till sjukhus 5. En stor del av dessa sker hos patienter som drabbats av en hjärtinfarkt. Första timmarna efter en hjärtinfarkt är en högrisk fas. En icke obetydlig del av dessa patienter skulle ha kunnat räddas om de nått fram till sjukvården eller erhållit hjärt- lungräddningsinsatser ute i samhället

11 Diagnosen instabil kärlkramp har kommit i fokus under senare år. Kliniskt yttrar sig detta tillstånd som upprepade attacker av med en färsk debut eller tilltagande intensitet. Det har visat sig att aktiv behandling, med såväl proppmotverkande medicinering som aktiv invasiv behandling 6,7 vid detta tillstånd också lönar sig och möjligheten att gradera allvarlighetsgraden beror även i detta fall på möjligheter att upptäcka EKG-förändringar vid övervakning och mätning av hjärtmuskelskademarkörer i blod 8. Ytterligare tillstånd, som kan vara direkt livshotande vid akuta bröstsmärtor där adekvat behandling kan förhindra invaliditet och död, är lungemboli och aortadissektion. Lungembolidiagnostiken är svår och vid misstanke om detta tillstånd måste blodförtunnande medicinering ges i avvaktan på att diagnosen verifieras eller förkastas med hjälp av spiral-ct eller scintigrafisk metodik. Vid misstanke om aortadissektion måste omedelbart trycksänkande behandling insättas i avvaktan på CT, MR eller transesofagal ekokardiografi. Problem Tid till sjukvårdskontakt är en kritisk faktor för att erhålla livräddande behandling (hjärtstopp) och kranskärlsöppnande behandling (trombolys eller ballongvidgning). Dagsläget avseende tider hämtade ur det nationella hjärtstoppsregistret 5 och det nationella registret för hjärt intensivvård RIKS-HIA 9 framgår av figur 2. En jämförelse med konsensus avseende önskvärda tider som framgår av figur 2 visar på avsevärda tidsgap mellan verkligheten och det önskvärda. Det mest påtagliga gapet föreligger i patientens tid till kontakt med sjukvården både i absoluta tal (2 timmar) och i relativa tal (upp till 5 gånger). Det förtjänar påpekas att de angivna tiderna naturligtvis endast gäller de patienter som nått fram till sjukhus. Utbud Som vid alla typer av symptom kan alla delar av sjukvårdsorganisationen, till exempel distriktsläkarmottagning, sjukvårdsrådgivning, larmcentral, akutmottagning, så kallade lättakuter, privata specialister med flera, bli den första kontakten för patienten (figur 1). Sjukvårdsorganisationens primära funktion blir då bedömning, prioritering och vid behov hänvisning för observation, diagnostik och eventuell behandling. I många fall är allvarlighetsgraden av akuta bröstsmärtor uppenbar och patienten söker antingen direkt på akutmottagningen på ett akutsjukhus eller efterfrågar ambulans

12 transport. Statistik runt förekomst av bröstsmärtor i befolkningen och kontaktfrekvens med olika delar av sjukvårdsorganisationen för denna typ av symptom är mycket bristfällig. Frekvensen är sannolikt relativt låg vid de flesta instanserna om man bortser från utlarmning av ambulanser där en femtedel av dessa anges bero på bröstsmärtor. Frekvensen är också hög på sjukhusens akutmottagningar. I sluten vård på internmedicinska och kardiologiska kliniker är utskrivningsdiagnoser, som till en dominerande del har torde ha berott på att patienten söker för bröstsmärtor, mycket vanliga. Utbudet av specialdestinerade tjänster för observation, diagnostik och behandling av patienter med akuta bröstsmärtor där misstanke om hjärtinfarkt eller instabil kärlkramp föreligger, får idag anses omfatta akutbilar, ambulanser, helikoptrar, akutmottagningar, hjärtintensivvårdsavdelningar, medicinska intensivvårdsavdelningar och kombinerade hjärtintensvårds- intensivvårdsavdelningar, kranskärlsröntgen, PCI-enheter och thoraxkirurgiska enheter (figur 1). Avseende ambulanser har det skett och sker en snabb utveckling, vilket innebär att syrgas, akutläkemedel och infusionslösningar kan tillföras. Vidare finns utrustning med halvautomatiska defibrillatorer. Ambulanssjukvårdarna har genomgått särskild introduktionskurs och har delegation från någon av länets 11 ambulansläkare att utföra defibrillering och administrera vissa läkemedel. Vissa ambulanser är idag utrustade med utrustning för sändning av EKG till akutsjukhus. Detta innebär att mottagande sjukhus kan vara väl förberett vid patientens ankomst, vilket bör förkorta handläggningstiden och innebära möjlighet för ett snabbare öppnande av kranskärlet på mottagande sjukhus. Ett utvecklingsarbete där vissa ambulanser har möjlighet att ge trombolytisk (propplösande) behandling i ambulans föreligger också. Akutbilarna som är bemannade med anestesisköterska och ambulanssjukvårdare utlarmas parallellt med ambulans vid prioritet 1-uppdrag och inleder behandling på hämtplatsen. Dagens utbud utanför akutsjukhuset innebär att viss diagnostik och i vissa fall kranskärlsöppnande behandling kan ske på hämtplatsen. Avseende komplikationen hjärtstopp beroende på kammarflimmer föreligger idag god behandlingskapacitet förutsatt att akutbil, ambulans eller ambulanshelikopter kommit till patienten. Utbudet avseende vidare observation och diagnostik i avsikt att upptäcka behandlingsbar sjukdom, och då framför allt hållpunkter för tilltäppt kransar

13 tär med hjärtmuskelundergång (hjärtinfarkt), föreligger idag på samtliga våra akutsjukhus med hjälp av kontinuerlig EKG-övervakning (ischemiövervakning) som påvisar tecken till syrebrist i hjärtmuskeln (ischemi) och hållpunkter för muskelundergång. Snabbanalyser av biokemiska markörer för diagnostik och prognostisering av patienter med kranskärlssjukdom kompletterar ischem övervakningen. Samtliga sjukhus kan bedriva denna typ av diagnostik och observera patienterna avseende behandlingskrävande hjärtrytmstörningar, hjärtsvikt och ge övrig medicinsk infarktbegränsande behandling. Avseende PCI-laboratorium med jourbemanning för möjlighet till akut ballongsprängning föreligger sådan verksamhet på Karolinska Universitetssjukhus - Solna i samarbete med Danderyds sjukhus och S:t Görans sjukhus och på Karolinska Universitetssjukhus Huddinge i samarbete med Södersjukhuset. Thoraxkirurgisk verksamhet finns på Karolinska Universitetssjukhus - Solna och Huddinge. Efterfrågan och behov Någon total överblick över efterfrågan på bedömning och vård vid akuta bröstsmärtor står ej att få, då någon systematisk symptomregistrering ej sker hos våra vårdgivare och då ännu mindre information föreligger om förekomsten av akuta bröstsmärtor i populationen. Det torde dock vara rimligt att anta att majoriteten av patienter med akuta bröstsmärtor, speciellt om dessa är mer långvariga och förenade med övrig symptomatologi, medför att patienten kontaktar sjukvården. Efterfrågan på bedömning, råd och hänvisning via sjukvårdsrådgivningen överstiger med all säkerhet utbudet, då tillgängligheten på denna tjänst inte är dimensionerad att vara snabbt tillgänglig för bedömning och hänvisning. De data som föreligger antyder att en hög efterfrågan på tjänster föreligger vid larmcentraler och på sjukhusens akutmottagningar. Behovet av snabb och effektiv bedömning, observation, diagnostik och behandling är mycket stor, då risken för allvarlig hjärtrytmstörning är som störst de första timmarna efter insjuknandet. Som tidigare nämnts sker majoriteten av dödsfall vid hjärtsjukdom utanför sjukhuset 5,10. Det sätt som föreligger att minska antalet fatala händelser vid hjärtstopp är en snabb tillgång till hävande av kammarflimmer med hjälp av defibrillator. Under väntetiden på att sådan hjälp anländer är det av stort värde om hjärt- lungräddning kan påbörjas 5,11. Ett sätt att åstadkomma detta är att en så stor del som möjligt av

14 befolkningen är utbildad i hjärt- lungräddning. Sådan utbildning sker idag via frivilligorganisationer och i viss utsträckning i skolundervisningen. Det är således av stor vikt att den person, som får en akut och mer långvarig, förstår vikten av att snabbt komma i kontakt med vårdinrättning, som kan behandla de komplikationer som kan uppstå vid till exempel en hjärtinfarkt och ge de behandlingar som vi vet räddar liv och hjärtmuskelfunktion vid en tilltäppt kransartär. Dessa behandlingar är mest effektiva om de insätts omedelbart efter insjuknandet med snabbt avtagande effekt under de första timmarna efter insjuknandet. För att patienten skall komma i åtnjutande av så effektiv behandling som möjligt är det således av vikt att kunskap finns hos patienter och anhöriga och självfallet i alla delar av sjukvårdsorganisationen. Det finns få studier som försökt analysera patientens beslutsprocess d v s patientens bedömning och prioritering av uppkomna symptom. Olika sätt att försöka påverka beteendet med ökad kunskap via t ex informationskampanjer har haft begränsad effekt 12. De patienter som söker tidigt har i större utsträckning haft mer uttalade symptom och som uppfattats som mer allvarliga Vanliga skäl till att söka sent kan vara förhoppning om att symtomen skall gå över, självmedicinering och samtal med anhöriga 13. Skäl att söka tidigt kan förutom klassiska och svåra smärtor vara samtal med en person som inte är anhörig 13. Sammanfattningsvis tycks olika sätt att öka patienternas kunskap informationskampanjer och undervisning av patienter som haft en hjärtinfarkt ha relativt liten betydelse för beteendet att söka kontakt med sjukvården 12,13,15. Det är också så att någon enkel algoritm som fångar upp alla patienter med hjärtinfarkt ej finns 12. Det är vidare så att patientens beslutssituation ensam eller tillsammans med anhöriga är mycket komplex och där aktuell livssituation, känslor, värderingar och ett stort antal andra faktorer förutom kunskap inverkar på beslutet 15. Ett sätt att hjälpa patienterna i denna komplexa beslutssituation vore att få tillgång till en rådgivare som med större kunskap och objektivitet kan hjälpa patienten att fatta beslutet att söka eller ej söka hjälp akut. En lätt tillgänglig sjukvårdsrådgivning per telefon, där man med man med hjälp av effektiva algoritmer snabbt urskiljer de patienter som bör komma i åtnjutande av observation, diagnostik och eventuell behandling torde vara ett sätt att åstadkomma detta. Denna väldimensionerade sjukvårdrådgiv

15 ning fyller naturligtvis ett stort behov även för ett antal andra symtom/sjukdomstillstånd än och är en möjlighet att hjälpa patienten att hitta rätt i den komplexa väv som sjukvårdorganisationen utgör (figur 1). Ett och samma nummer, som man ringer inom hela landstinget, skulle med all sannolikhet medföra ett effektivare vårdutnyttjande. Då transporttiderna inom Stockholms läns landsting i de flesta fall är relativt korta, är sannolikt behov av prehospital trombolys (proppupplösning) inte så stort, då de tidsförluster som uppstår på hämtplatsen närmar sig transporttiderna till akutmottagningen. I ytterområden och vid förväntad längre transporttid är situationen naturligtvis annorlunda. Vårdprogram (Stockholmsperspektiv) Prevention, egenvård Prevention av bröstsmärtor beror på den underliggande orsaken till n. Preventionen av den genes som står för det stora antalet allvarliga bröstsmärtefall nämligen kranskärlssjukdomen, består i rökavvänjning, blodtrycksbehandling, sunda kost- och motionsvanor och i förekommande fall blodfettssänkande behandling (framför aktuellt vid sekundärprevention vid befintlig kranskärlssjukdom eller hög risk för sådan). I sekundärpreventionen ingår idag även behandling med lågdos acetylsalicylsyra. För den predisponerade är det av vikt att förebygga stark stress i t ex arbetssituationen. Avseende egenvård av akuta bröstsmärtor bör sådan inte förekomma, utan den upplyste patienten kontaktar sjukvårdsrådgivningen för hjälp med bedömning, prioritering och eventuell hänvisning. Första hjälpen, lekmannainsatser Vid hjärtstopp bör basal hjärt- lungräddning med mun mot munandning och yttre bröstkompression kunna genomföras av lekmän eventuellt efter råd från sjukvårdsupplysning, annan sjukvårdspersonal eller larmoperatör vid beställning av ambulans. Det är visat att hjärt-lungräddning utförd av lekmän ökar överlevnaden vid hjärtstopp 5 och är ett effektivt sätt att höja livskvaliteten hos de patienter som överlever ett hjärtstopp utanför sjukhus 11. Det är också så att majoriteten av hjärtstopp sker i hemmet vilket understryker behovet av kunskaper och färdighet i hjärt-lungräddning i samhället 5,

16 Sjukvårdsrådgivning Mycket god tillgänglighet med korta svarstider och hög kompetens för bedömning, rådgivning, prioritering och hänvisning av patienter med bröstsmärtor, skulle med all sannolikhet innebära att en större andel patienter når sjukvården i tid för effektiv infarktbegränsande behandling och behandling av komplikationer, till exempel hjärtstopp (se tidigare skrivning). Ett och samma telefonnummer i hela landstinget (landet) skulle vara av stort värde. Behovet av att kunna ge råd till lekmän i väntan på ambulans har betonats alltmer. Värdet av telefonrådgivning har testats och telefonstyrd hjärtlungräddning i väntan på ambulans har ibland varit framgångsrik. Larmning I många studier har man funnit att larmtiden, det vill säga tiden från symptomdebut till medicinsk hjälp larmas, är det längsta tidsintervallet under den prehospitala fasen. Socialstyrelsen har i sina senaste riktlinjer för kranskärlssjukvård uttalat att denna tid för majoriteten av patienter bör understiga minuter. Försök med informationsinsatser till allmänheten och patienter med genomgången hjärtinfarkt för att förkorta denna tid har endast haft begränsade effekter 12,13,15. Ett sätt att minska tiden till larmning är den tidigare angivna utbyggda och lättillgängliga sjukvårdrådgivningen. Ambulanssjukvård EKG-registrering för diagnostik av hjärtrytmrubbning och stillestånd samt överföring av EKG till mottagande sjukhus för infarktdiagnos skall kunna genomföras av ambulanssjukvårdare. Avancerad hjärt- lungräddning med intubering, behandling med syrgas och läkemedel (morfin, nitroglycerin och acetylsalicylsyra) och defibrillering (med halvautomatisk defibrillator) skall kunna utföras efter delegering. Behandling ges på plats och/eller under transport till sjukhus. Primärvård Patienter med akuta bröstsmärtor med misstanke om hjärtinfarkt eller instabil kranskärlssjukdom ska omedelbart transporteras till sjukhus med adekvat utrustning för observation, diagnostik och behandling

17 Fristående akutmottagning ( lättakut ) Patienter med akuta bröstsmärtor med misstanke om hjärtinfarkt eller instabil kranskärlssjukdom ska omedelbart transporteras till sjukhus med adekvat utrustning för observation, diagnostik och behandling. Akutmottagning vid akutsjukhus Patient som uppfyller kriterier för misstänkt hjärtinfarkt eller instabil kranskärlssjukdom skall utan tidsfördröjning föras till hjärtintensivvårdsavdelning, MIVA eller motsvarande. Patienter med endast låg misstanke på hjärtinfarkt eller instabil kranskärlssjukdom kan med fördel vårdas på så kallad bröstsmärteenhet, där diagnostik via ischemiövervakning, provtagning med biokemiska hjärtmuskelskademarkörer och övrig diagnostik kan utesluta eller i vissa fall verifiera kranskärlssjukdom. Ett bra psykologiskt omhändertagande är viktigt oavsett allvaret i misstanken om hjärtinfarkt eller annan livshotande sjukdom. Ett gott omhändertagande av medföljande närstående minskar likaså risken att stress i akutsituationen förvärrar det akuta sjukdomsförloppet. Intensivvård Patient med hög misstanke på hjärtinfarkt eller instabil kranskärlssjukdom observeras, diagnostiseras och behandlas på hjärtintensivvårdsavdelning eller motsvarande, utrustad med välutbildad personal, kontinuerlig ischemiövervakning enligt de riktlinjer som föreligger inom Stockholms läns landsting 1. Kvalitetsindikatorer För att minska dödligheten och förbättra prognosen för patienter med akuta bröstsmärtor med hög misstanke på akut hjärtinfarkt är tillgången till snabb övervakning och behandling nyckelfaktorer 2. Målsättningen med kvalitetsindikatorer blir därför i det akuta skedet inriktat på tidsintervall (figur 3). Kvalitetsindikatorer för hjärtinfarktvården, då diagnosen väl bekräftats, behandlas inte i detta program. Det är önskvärt att patienter inte dröjer mer än högst 30 min innan man kontaktar sjukvården då akuta bröstsmärtor uppstått

18 Det är önskvärt att person med kunnande om akut hjärt- lungräddning är hos patienten inom 4 min. Kompetent personal med tillgång till arytmiövervakning, defibrillator och symptombehandling bör vara hos patienten inom 8 min i tätort. Start av kranskärlöppnande behandling bör ske inom 90 min efter symptomdebut. Om detta inte är möjligt bör prehospital trombolysbehandling inledas på hämtplats. Efter ankomst till sjukhus bör trombolysbehandling startas inom 30 min eller ballongsprängning inom 60 min. Kostnadskonsekvenser För att ytterligare minska dödlighet och förbättra prognos vid akuta bröstsmärtor torde mest tid vara att vinna i det första ledet, nämligen tiden från symptomdebut till adekvat sjukvårdskontakt. Ett sätt att åstadkomma detta är att bygga ut en effektiv, lättillgänglig, snabb och kompetent sjukvårdsrådgivning. Det skall vara naturligt att ringa ett och samma telefonnummer vid tveksamheter avseende det egna hälsotillståndet och då få en snabb bedömning, rådgivning, prioritering och vid behov hänvisning till eller utlarmning av sjukvårdsresurs. Kostnaden för en utbyggd sjukvårdsrådgivning uppvägs väl av de vinster som uppkommer. Dessa vinster tillkommer dels denna patientgrupp och dels med all sannolikhet på grund av den sjukvårdskoordinerande verksamhet som en lättillgänglig välfungerande instans av denna typ har. Vi har i vårt landsting ett mycket stort och varierat utbud av sjukvård och de flesta lekmän har endast insyn i en mycket liten del av sjukvårdsorganisationen (figur 1). Avseende utbildning av lekmän i hjärt-lungräddning torde denna vara av ett allmänt samhällsintresse och kostnaden delas av flera intressenter. Sjukvårdens huvudsakliga uppgift i detta sammanhang torde vara utbildning av instruktörer. Avseende tidsåtgången från ankomst till sjukhus till öppnande av artär är detta en process där lokalt logistiskt arbete på respektive sjukhus torde kunna förkorta tiden ytterligare. Förhoppningar och förväntningar knyts dessutom till att ett utökat sändande av EKG från ambulans till sjukhus ytterligare skall förkorta tiden hos de patienter som framför allt är aktuella, nämligen de med ST-höjning eller grenblock i sitt EKG

19 Figur 1: Kraftigt förenklad bild över processflödet vid symptomet akut. Symptom, bedömning, prioritering, diagnos, övervakning, behandling i såväl patient, generalist- som specialistperspektiv. Patient Generalist Specialist Ds FH Patient DL HIA Angio Anhöriga LA ThK EVA Hem tjänst A Lung klin 11 SjvR Amb ASI Aku t IV Aku t Symtom Bedömning/Prioritering Diagnos Övervakning Behandling

20 Fokusrapport Bedömning, proritering och omhändertagande vid symptomet Figur 2: Aktuella insatstider vid hjärtstopp/akut bröstmärta). Tider hämtade ur det nationella hjärtstoppsregistret 5 och det nationella registret för hjärtintensivvård RIKS-HIA 9. Symptomdebut Hjärtstopp BSM 0 4,5 0 Larm 7,5 Ankomst 150 2,2% levande utskrivna efter hjärtstopp 170 Trombolys (240 PCI) Akutmottagning Start kranskärlsöppning Akutmottagning Trombolys PCI

21 Figur 3: Maximala önskvärda närvaro/insatstider vid hjärtstopp/akut bröstmärta. Mättidpunkter enligt de nationella riktlinjerna för hjärtsjukvård (Observera att mättidpunkterna mellan figur 2 och 3 skiljer sig något åt då vi ej velat förändra nomenklaturen från befintliga nationella register och riktlinjer. Slutsatserna påverkas ej av detta faktum). Symptomdebut Hjärtstopp HLR DEFF BSM Kontakta sjukvård 0 Anländer sjukhus Start kranskärlsöppning Trombolys PCI

22 - 20 -

23 Referenser 1. Hulting J, Agewall S, Magnusson J-O, et al. Hjärtintensivvård. Behandlingsprogram för Stockholms läns landsting.: Stockholms läns landsting, Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för kranskärlssjukvård Stockholm: Socialstyrelsen, Selection of reperfusion therapy for individual patients with evolving myocardial infarction. Eur Heart J 1997;18(9): Keeley EC, Boura JA, Grines CL. Primary angioplasty versus intravenous thrombolytic therapy for acute myocardial infarction: a quantitative review of 23 randomised trials. Lancet 2003;361(9351): Holmberg S, Holmberg M. Nationellt register för hjärtstopp utanför sjukhus. Årsrapport Göteborg: OFTA Grafiska, Wallentin LC. Aspirin (75 mg/day) after an episode of unstable coronary artery disease: long-term effects on the risk for myocardial infarction, occurrence of severe angina and the need for revascularization. Research Group on Instability in Coronary Artery Disease in Southeast Sweden. J Am Coll Cardiol 1991;18(7): Wallentin L, Lagerqvist B, Husted S, Kontny F, Stahle E, Swahn E. Outcome at 1 year after an invasive compared with a non-invasive strategy in unstable coronary-artery disease: the FRISC II invasive randomised trial. FRISC II Investigators. Fast Revascularisation during Instability in Coronary artery disease. Lancet 2000;356(9223): Lindahl B, Venge P, Wallentin L. Troponin T identifies patients with unstable coronary artery disease who benefit from long-term antithrombotic protection. Fragmin in Unstable Coronary Artery Disease (FRISC) Study Group. J Am Coll Cardiol 1997;29(1): Socialstyrelsen. Årsrapport Nationellt register för hjärtintensivvård RIKS-HIA: Wellens HJ, Gorgels AP, de Munter H. Cardiac arrest outside of a hospital: how can we improve results of resuscitation? Circulation 2003;107(15): Stiell I, Nichol G, Wells G, et al. Health-Related Quality of Life Is Better for Cardiac Arrest Survivors Who Received Citizen Cardiopulmonary Resuscitation. Circulation 2003;108: Erhardt L, Herlitz J, Bossaert L, et al. Task force on the management of chest pain. Eur Heart J 2002;23(15):

Om hjärtat stannar.. Vad gör man?

Om hjärtat stannar.. Vad gör man? Om hjärtat stannar.. Vad gör man? Johan Herlitz Professor i prehospital akut sjukvård Högskolan i Borås och Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg 1 Min forskning är möjlig tack vare stöd från Hjärt-

Läs mer

Fokusrapport. Ekokardiografi i Stockholms läns landsting

Fokusrapport. Ekokardiografi i Stockholms läns landsting Medicinskt Programarbete Fokusrapport Ekokardiografi i Stockholms läns landsting Stockholms läns landsting 2004 Fokusrapport Ekokardiografi i Stockholms läns landsting Rapporten är framtagen av Tomas

Läs mer

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas

Läs mer

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Hur det började Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Läkartidnigen 30-31 2001 Cecilia Björkelund, professor, distriktsläkare

Läs mer

Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret

Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret Ett flaggskepp bland svenska kvalitetsregister Johan Herlitz Professor i prehospital akutsjukvård i Västra Götaland Högskolan i Borås och Sahlgrenska universitetssjukhuset,

Läs mer

GÖTEBORGS HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSUTBILDNING

GÖTEBORGS HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSUTBILDNING NI N G GÖTEBORG SH LD TBI SU GRÄD D -LUN NI NG RT JÄ WW E W.GBG-HLR.S GÖTEBORGS HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSUTBILDNING Det händer plötsligt men med rätt kunskap kan du rädda liv! Du eller Jag? Presentation Syftet

Läs mer

Rapport från Svenska Hjärt-Lung- räddningsregistret. Johan Herlitz. Professor i prehospital akutsjukvård

Rapport från Svenska Hjärt-Lung- räddningsregistret. Johan Herlitz. Professor i prehospital akutsjukvård Rapport från Svenska Hjärt-Lung- räddningsregistret Johan Herlitz Professor i prehospital akutsjukvård Västa Götalands Center för utveckling av prehospital akutsjukvård Högskolan i Borås och Sahlgrenska

Läs mer

Nationellt kvalitetsregister

Nationellt kvalitetsregister Nationellt kvalitetsregister Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 108 nationella kvalitetsregister löpande lärande, förbättring, forskning samt kunskapsstyrning för att tillsammans med individen skapa

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten. FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1

Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten. FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1 Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1 Förr Ingen brådska Inläggning på avd där det fanns plats Lågprioriterad grupp Lokalt egna rutiner för strokevård Nu Trombolys

Läs mer

Hjärtstopp och kedjan som räddar liv

Hjärtstopp och kedjan som räddar liv Hjärtstopp och kedjan som räddar liv Alandica kultur och kongress 21 okt 2014 Innehåll 1. Hjärtstopp och HLR 2. Kedjan som räddar liv 3. Visioner 4. Ett patientfall 1. Hjärtstillestånd och HLR Budskap:

Läs mer

Rädda hjärnan larm NUS

Rädda hjärnan larm NUS Skapad: 041101 (Malm); Reviderat: 1011116 (Sjöström/Johansson,/Malm/Schmidtke/Strand/Wester) Rädda hjärnan larm NUS 1. Plötslig symtomdebut. 2. Svaghet i en hand, en arm och/eller svårt att tala. 3. Mindre

Läs mer

Övergripande syfte med avhandlingen: Att studera effekter av fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil på överlevnad och vanliga sjukdomar.

Övergripande syfte med avhandlingen: Att studera effekter av fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil på överlevnad och vanliga sjukdomar. Övergripande syfte med avhandlingen: Att studera effekter av fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil på överlevnad och vanliga sjukdomar. Five papers I Farahmand B, Hållmarker U, Brobert GP, Ahlbom A

Läs mer

ETT HJÄRTA I KAOS. Med fler hjärtstartare i samhället kan fler liv räddas.

ETT HJÄRTA I KAOS. Med fler hjärtstartare i samhället kan fler liv räddas. INVENTION FOR LIFE ETT HJÄRTA I KAOS Hjärtstillestånd eller hjärtstopp kallas det fysiska tillstånd som inträtt då hjärtat slutat slå, då det står "stilla". Ett så kallat sjuktillstånd. Ca 10.000 svenskar

Läs mer

Bakgrund. 21 oktober 2014 Sussi Sjövall Anne-Marie Sporre

Bakgrund. 21 oktober 2014 Sussi Sjövall Anne-Marie Sporre Bakgrund 2008 planerade Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) att förbättra omhändertagandet av hjärtstopp inom sjukhuset. ÅHS ville införa enhetliga rutiner för HLR, först på sjukhuset, och därefter inom hela

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

Samverkansavtal mellan länets kommuner och Landstinget om uppdrag i väntan på ambulans - IVPA

Samverkansavtal mellan länets kommuner och Landstinget om uppdrag i väntan på ambulans - IVPA BESLUTSUNDERLAG 1(2) Ledningsstaben Marie Andersson 2009-11-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden Samverkansavtal mellan länets kommuner och Landstinget om uppdrag i väntan på ambulans - IVPA Samverkansavtalet

Läs mer

Hjärtstartaren som hjälper dig hela vägen

Hjärtstartaren som hjälper dig hela vägen Hjärtstartaren som hjälper dig hela vägen Steg för steg genom hela livräddningen Tidigt Tidig hjärt- Tidig Tidig avan- larm lungräddning defibrillering cerad vård När en person drabbas av plötsligt hjärtstopp

Läs mer

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:...

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Skrivning 1, HT 2008 2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Lycka till! 1. Du arbetar som underläkare på ett mindre landsortssjukhus när en 20 årig tidigare frisk man inkommer med ambulans tillsammans

Läs mer

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen En skrift från Hjärtkliniken på Danderyds sjukhus, 2011 Hjärtat kroppens blodpump Hjärtat är en muskel som pumpar cirka 90 000 gånger per dygn för att få ut syresatt

Läs mer

Skrivning A-HLR SKRIVNING I A-HLR

Skrivning A-HLR SKRIVNING I A-HLR SKRIVNING I A-HLR 1. Vilket påstående är rätt? a. Plötsligt oväntat hjärtstopp drabbar ca 5000 människor i Sverige varje år. b. Ett hjärtstopp startar i de flesta fall med ett ventrikelflimmer- VF. c.

Läs mer

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs

Läs mer

Larm med sjukvårdsåtgärd i väntan på ambulans (IVPA = I Väntan På Ambulans)

Larm med sjukvårdsåtgärd i väntan på ambulans (IVPA = I Väntan På Ambulans) Hälso- och sjukvård DIVISION MEDICINSK SERVICE DATUM DIARIENR Kerstin Hansson 2007-05-28 Till Hälso- och sjukvårdsnämnden Larm med sjukvårdsåtgärd i väntan på ambulans (IVPA = I Väntan På Ambulans) Bakgrund

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Hjärtstopp och Hjärt-Lung-Räddning

Hjärtstopp och Hjärt-Lung-Räddning Reviderat 2006 06 09 1 (8) Hjärtstopp och Hjärt-Lung-Räddning Organisation och Målbeskrivning vid Länssjukvården Kronoberg Innehållet godkänt av Ledningsgruppen för Länssjukvården och Styrgruppen för Hjärt-Lung-Räddning

Läs mer

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

Tänk om... Räddad... Tänk om, är ord som ofta dyker upp i Evas tankar. Tack vare omedelbar HLR Tänk om de hade valt en annan golfbana.

Tänk om... Räddad... Tänk om, är ord som ofta dyker upp i Evas tankar. Tack vare omedelbar HLR Tänk om de hade valt en annan golfbana. Tänk om... Räddad... Tänk om, är ord som ofta dyker upp i Evas tankar. Tack vare omedelbar HLR Tänk om de hade valt en annan golfbana. och tidig defibrillering, Eva Frisk, 57 år Tänk om banpersonalen inte

Läs mer

Om kärlkramp, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och arytmi

Om kärlkramp, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och arytmi Om kärlkramp, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och arytmi Information till dig som har en sjukdom i hjärtats kranskärl. Reviderad version mars 2001 A Socialstyrelsen klassificerar från och med år 2001 sin utgivning

Läs mer

www.stockholm-hlr.nu

www.stockholm-hlr.nu Ett projekt i syfte att sprida kunskap kring halvautomatiska defibrillatorer för ökad överlevnad. En rapport av Mikael Gustafsson 2007 www.stockholm-hlr.nu INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING Sidan 3 1.

Läs mer

Nationellt register för hjärtstopp på sjukhus

Nationellt register för hjärtstopp på sjukhus Nationellt register för hjärtstopp på sjukhus Årsrapport 2008 Rapporten producerad av FÖRENINGEN LEDNINGSANSVARIGA INOM SVENSK AMBULANSSJUKVÅRD Redaktör: Johan Herlitz Grafisk form: CHR Bok & Bild, Christina

Läs mer

Öppen utbildning i hjärt-lungräddning, 4 timmar

Öppen utbildning i hjärt-lungräddning, 4 timmar Utbildning i första hjälpen Öppen utbildning i hjärt-lungräddning, 4 timmar Måndag 13 maj 8:00-12:00 i Västerås Vill du lära dig hjärt-lungräddning, HLR? Nu börjar vi med öppna utbildningar i Västerås.

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

www.lucas-cpr.com a product by JOLIFE När varje sekund räknas...

www.lucas-cpr.com a product by JOLIFE När varje sekund räknas... www.lucas-cpr.com a product by JOLIFE När varje sekund räknas... När va Effektiva, jämna och oavbrutna kompressioner i enlighet med Riktlinjerna HLR 2005 Sternumkompressioner; 100 kompressioner per minut

Läs mer

Syrgas vid misstänkt akut hjärtinfarkt

Syrgas vid misstänkt akut hjärtinfarkt Syrgas vid misstänkt akut hjärtinfarkt Årsrapport 2014 Robin Hofmann VO Kardiologi, Södersjukhuset OXYGEN in suspected acute myocardial infarction Friend? Foe X? O₂ vs air DETermination of the role of

Läs mer

Fakta om stroke. Pressmaterial

Fakta om stroke. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om stroke Stroke (hjärnblödning, slaganfall) är den främsta orsaken till svåra funktionshinder hos vuxna och den tredje största dödsorsaken efter hjärtsjukdom och cancer. Omkring 30

Läs mer

SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014. Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR

SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014. Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014 Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR Pågående Forsknings projekt 1. Vilken roll spelar kön för vårdprocessen av intensivvårdspatienter och

Läs mer

Karotisstenoser 30/1-13

Karotisstenoser 30/1-13 Karotisstenoser 30/1-13 Johan Sanner NR-kliniken CSK När skall vi utreda? Vilka skall vi behandla? Handläggning i praktiken Riksstrokedata 2011 Medelålder 76 år (K-d: 76 år, A: 78, T: 78) Män 73 år Kvinnor

Läs mer

Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt?

Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt? Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt? Hjärtat är en pump (stor som en knuten hand) som försörjer kroppens organ med syrerikt blod. Själva hjärtmuskulaturen behöver också syrerikt blod för sitt ständiga

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Upphandling av ambulanssjukvården. Faktasammanställning från Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning

Upphandling av ambulanssjukvården. Faktasammanställning från Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 1 Upphandling av ambulanssjukvården Faktasammanställning från Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2 Fakta om ambulanssjukvård idag Under 2010 fanns i länet 55 ambulanser och två akutbilar. Ytterligare

Läs mer

Innovation i vården Lyckade innovationssatsningar inom vården kopplade till samarbeten med näringslivet

Innovation i vården Lyckade innovationssatsningar inom vården kopplade till samarbeten med näringslivet Innovation i vården Lyckade innovationssatsningar inom vården kopplade till samarbeten med näringslivet Carina Nordqvist Falk, ordförande i Koncernrådet ; Framtidens Hälso- och sjukvård år 2030 carina.nordqvistfalk@skane.se

Läs mer

Vid frågor kontakta oss gärna! Förkunskaper: Inga förkunskaper krävs.

Vid frågor kontakta oss gärna! Förkunskaper: Inga förkunskaper krävs. Akutomhändertagande vid sjukdom eller olycka (L-ABCDE) I utbildningen får kursdeltagaren lära sig hur han eller hon på ett enkelt sätt kan hjälpa en person som drabbas av en akut sjukdom eller olycka.

Läs mer

Framtidens sjukvård. Besök regionledningen Sjaelland Bo Brismar 3 november 2008

Framtidens sjukvård. Besök regionledningen Sjaelland Bo Brismar 3 november 2008 Framtidens sjukvård Besök regionledningen Sjaelland Bo Brismar 3 november 2008 1 Samhällsutvecklingen samhällets styrning och organisation av vården förändras patientens ställning stärks patienten som

Läs mer

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd?

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd? Andfådd? Svårt att gå i tio minuter? Det kan bero på högt blodtryck i lungorna en okänd, relativt ovanlig och mycket allvarlig sjukdom som drabbar ungefär 200 personer i Sverige varje år. De flesta är

Läs mer

AED Plus. Den bästa hjälpen för livräddare

AED Plus. Den bästa hjälpen för livräddare AED Plus Den bästa hjälpen för livräddare HLR behövs De senaste riktlinjerna från European Resuscitation Council (ERC) som utgavs 2010 är tydliga: framgångsrik defibrillering kräver att HLR (hjärt-lungräddning)

Läs mer

Lika Villkor Rätt Nivå

Lika Villkor Rätt Nivå Lika Villkor Rätt Nivå Rapport Del 2, Vårdnivå Ambulansverksamheten Kungälvs Sjukhus Ett arbete inom Gör det Jämt! Kunskapscentrum för jämställd vård Författare: Mikael Bengtsson Eva Grimbrandt Tommy Claesson

Läs mer

Hjärtstartaren som hjälper dig hela vägen

Hjärtstartaren som hjälper dig hela vägen Hjärtstartaren som hjälper dig hela vägen Mer än bara en hjärtstartare en hjärtstartare som hjälper dig genom hela livräddningen Tidigt larm Tidig hjärt- lungräddning Tidig defibrillering Tidig avancerad

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? Lena von Koch Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska

Läs mer

Hjärnvägen ett snabbspår från Ambulans till Strokeenheten på Östra sjukhuset

Hjärnvägen ett snabbspår från Ambulans till Strokeenheten på Östra sjukhuset Hjärnvägen ett snabbspår från Ambulans till Strokeenheten på Östra sjukhuset Göteborg >500 000 invånare 72 000 inv. > 65 år (~15%) 39 000 inv. > 75 år (~8%) > 65 år: 2004-2005 ökade åldersgruppen med 1.5%

Läs mer

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12 Rapport 215 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 215-2-12 Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Stroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde

Stroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde Stroke Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde Epidemiologi Riksstrokedata 2001-2002 Ca 25 000 personer drabbas av slaganfall och 8000 av TIA per år Medelålder för de drabbade är 75 år, 80%

Läs mer

Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOU - upphandling av ambulanshelikoptertjänst

Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOU - upphandling av ambulanshelikoptertjänst Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-05-14 1 (5) HSN 1301-0051 Handläggare: Nils Edsmalm Hälso- och sjukvårdsnämnden, 2014-06-17 P 19 Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOU - upphandling

Läs mer

Att upptäcka kronisk hypoxi hos KOL-patienter.

Att upptäcka kronisk hypoxi hos KOL-patienter. För dig inom primärvården. Att upptäcka kronisk hypoxi hos KOL-patienter. Linde: Living healthcare Att upptäcka kronisk hypoxi 03 Den här broschyren vänder sig till dig som arbetar inom primärvården och

Läs mer

Verksamhetsutveckling Ambulanssjukvården i Göteborg/Vårdkedjor

Verksamhetsutveckling Ambulanssjukvården i Göteborg/Vårdkedjor Verksamhetsutveckling Ambulanssjukvården i Göteborg/Vårdkedjor Carita Gelang Verksamhetsutvecklare Ambulans och Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Presentationens namn 1 Ambulanssjukvården

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

Johan Holm, Lund. Marfans syndrom. Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta?

Johan Holm, Lund. Marfans syndrom. Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta? Johan Holm, Lund Marfans syndrom Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta? Intressekonflikt: Regelbundna föreläsningar för Actelion Science, Vol 332, April 2011 Akut aortadissektion

Läs mer

Sammanträde i Programberedningen för äldre och multisjuka. Plats Mälarsalen, Landstingshuset, Hantverkargatan 45

Sammanträde i Programberedningen för äldre och multisjuka. Plats Mälarsalen, Landstingshuset, Hantverkargatan 45 1 (5) Sammanträde i Programberedningen för äldre och multisjuka Datum Tid 14.00 16.00 Plats Mälarsalen, Landstingshuset, Hantverkargatan 45 Ledamöter (KD) Thorbjörn Larsson Ordförande (M) Caroline Wallensten

Läs mer

RIKS-STROKE. The Swedish Stroke Register

RIKS-STROKE. The Swedish Stroke Register Riks-Stroke Den SvenSka StRokevåRDenS kvalitet 2011 version för patienter och närstående RIKS-STROKE The Swedish Stroke Register Förord Riks-Stroke har i sina årsrapporter om strokevårdens kvalitet i Sverige

Läs mer

Ingela Wennman Verksamhetsutvecklare Ambulans & Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Ingela Wennman Verksamhetsutvecklare Ambulans & Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ingela Wennman Verksamhetsutvecklare Ambulans & Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Gör vi rätt saker? Använder vi våra resurser jämlikt? Är kunden i fokus? Vem är kunden??? Använder

Läs mer

Hjärtstartare räddar liv du kan bidra!

Hjärtstartare räddar liv du kan bidra! Hjärtstartare räddar liv du kan bidra! 10 000 personer i Sverige drabbas årligen av plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus. Drygt 93 procent avlider. Hjärtstopp inträffar ofta på platser dit det tar minst

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10.000-30.000 personer i Sverige av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer när man sitter i en bil

Läs mer

Hjärtstoppsprocessen 2014

Hjärtstoppsprocessen 2014 HLR-centrum Clinicum 1(9) Hjärtstoppsprocessen 2014 Verksamhetsberättelse Carl-Göran Ericsson, Chefläkare Eva Oddby, verksamhetschef Anestesikliniken Viveka Frykman, överläkare Hjärtkliniken Per Wahlenius,

Läs mer

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Programberedningen ansvarar för att bidra med kunskap till landstingsfullmäktige om patienters och närståendes behov kopplat till aktuellt programområde. Programberedningen

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

Hur påverkar statens nya styrprinciper vårdens prioriteringar? Vårdgarantins effekter för de neurologiskt sjuka

Hur påverkar statens nya styrprinciper vårdens prioriteringar? Vårdgarantins effekter för de neurologiskt sjuka Hur påverkar statens nya styrprinciper vårdens prioriteringar? Vårdgarantins effekter för de neurologiskt sjuka Ingela Nilsson Remahl Karolinska Universitetssjukhuset Neurologiska kliniken Vad är neurologi?

Läs mer

Vintersportskador Synpunkter från mottagande enhet. Karl-Åke Jansson Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

Vintersportskador Synpunkter från mottagande enhet. Karl-Åke Jansson Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Vintersportskador Synpunkter från mottagande enhet Karl-Åke Jansson Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Innehåll Transport Vilket färdmedel Rapport Vad bör ingå Vad bör opereras på turistort/hemort

Läs mer

Tom Silfvast. Koordinerande överläkare Helsingfors universitetssjukhus

Tom Silfvast. Koordinerande överläkare Helsingfors universitetssjukhus Tom Silfvast Koordinerande överläkare Helsingfors universitetssjukhus Den nya ambulanssjukvården Läget t.o.m. 2012 Ambulansverksamheten hos 350 kommuner Inga målsättningar, kompetenskrav, koordination

Läs mer

Kranskärlssjukdom. Fortbildningsmöte Läkemedelskommittén Halland Kungsbacka 2015-09-15

Kranskärlssjukdom. Fortbildningsmöte Läkemedelskommittén Halland Kungsbacka 2015-09-15 Kranskärlssjukdom Fortbildningsmöte Läkemedelskommittén Halland Kungsbacka 2015-09-15 Johan Pontén, överläkare Medicinkliniken, Hallands sjukhus Halmstad Kliniska riktlinjer - Socialstyrelsens nationella

Läs mer

Akut kranskärlssjukdom

Akut kranskärlssjukdom Akut kranskärlssjukdom - primärt omhändertagande Jonas Oldgren Överläkare, universitetslektor Kardiologklin och Inst f med vet Akademiska sjukhuset Uppsala Akut kranskärlssjukdom Instabil angina Icke-ST-höjningsinfarkt

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Yttrande över motion 2013:16 av Tomas Melin m.fl. (MP) och Pia Ortiz-Venegas m.fl. (V) om endometrios

Yttrande över motion 2013:16 av Tomas Melin m.fl. (MP) och Pia Ortiz-Venegas m.fl. (V) om endometrios Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Claes Lennmarken TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-08-27 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-10-16, P 13 1 (3) HSN 1405-0712 Yttrande över motion 2013:16 av Tomas Melin

Läs mer

Prehospital akutsjukvård. HLR-arbetets spridning vad har gjorts och vad är nästa steg?

Prehospital akutsjukvård. HLR-arbetets spridning vad har gjorts och vad är nästa steg? Prehospital akutsjukvård HLR-arbetets spridning vad har gjorts och vad är nästa steg? UTBILDNING När sjukhusets utbildningssystem var i rullning kom turen till ambulanssjukvården vars verksamhet sköts

Läs mer

Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete

Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete Nätverk Uppdrag Hälsa 7 maj 2010 U/Ö-regionen 2009/2010 Gunilla Esbjörn/Maj Halth UPPDRAGET att sammanställa och göra en första bearbetning

Läs mer

Att starta ett stannat hjärta.

Att starta ett stannat hjärta. Att starta ett stannat hjärta. När hjärtat slutar slå. Plötsligt hjärtstopp är inte en hjärtsjukdom. Faktum är att många av de cirka 10 000 svenskar som drabbas årligen, är till synes friska, aktiva människor

Läs mer

Statens Haverikommission utreder ett dödsfall Etikfråga? Ansvarsfråga? Verksamhetsfråga?

Statens Haverikommission utreder ett dödsfall Etikfråga? Ansvarsfråga? Verksamhetsfråga? Statens Haverikommission utreder ett dödsfall Etikfråga? Ansvarsfråga? Verksamhetsfråga? Björn-Erik Erlandsson Deputy Dean, KTH/STH björn-erik.erlandsson@sth.kth.se 070-551 4 30 1 Historiskt seminarium

Läs mer

TroponinT en känslig spelare?

TroponinT en känslig spelare? TroponinT en känslig spelare? En klinisk utvärdering av TroponinT provtagning på Medicinakutmottagningen CSK Janaki Brolin ST-Läkare, Internmedicin Centralsjukhuset i Karlstad Regionmöte i hjärtsjukvård,

Läs mer

Det vanligaste symtomet vid hjärtinfarkt är bröstsmärta, ibland tillsammans med illamående och kallsvett.

Det vanligaste symtomet vid hjärtinfarkt är bröstsmärta, ibland tillsammans med illamående och kallsvett. Vad händer i kroppen? Hjärtat behöver syrerikt blod Hjärtat är en muskel, stor som en knuten hand, som pumpar ut syrerikt blod till kroppens alla organ. Själva hjärtmuskulaturen behöver också syrerikt

Läs mer

Ett hjärtsäkert Sverige

Ett hjärtsäkert Sverige Ett hjärtsäkert Sverige Hur kan man beforska och utvärdera projekt och utbildningsmetoder i hjärt-lungräddning? Anette Nord Linköping Helene Bylow - Borås DISPOSITION Goda exempel Hjärtsäkra Sverige Utvärdering

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 Förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division och division beträffande patienter med sk problematik Psykoorganiska tillstånd Konfusion Demens

Läs mer

Behandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009

Behandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009 Behandling med ICD och CRT Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009 Systolisk hjärtsvikt Många är symtomatiska trots läkemedelsterapi Prognosen är allvarlig trots behandling Risk för försämring:

Läs mer

STROKE. Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset.

STROKE. Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset. STROKE Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset. (MI=MYOCARDIAL INFARCTION) Hemorragisk stroke Ishemisk stroke hjärnblödning hjärninfarkt Stroke alla åldrar Stroke yngre Hjärtinfarkt

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset medicinsk etiska riktlinjer förhjärt-lung räddning (HLR)

Sahlgrenska Universitets sjukhuset medicinsk etiska riktlinjer förhjärt-lung räddning (HLR) Sahlgrenska Universitets sjukhuset medicinsk etiska riktlinjer förhjärt-lung räddning (HLR) Medicinsk etik Länge var det den medicinska kunskapen som satte gränsen för behandling man gjorde allt man kunde.

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound

Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound Studie I-IV I. Increased carotid intima thickness and decreased media thickness

Läs mer

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2015 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 55. Kardiologi, fråga 1, 7p. Infektioner,

Läs mer

Årsrapport 2009 Hjärtstopp utanför sjukhus

Årsrapport 2009 Hjärtstopp utanför sjukhus Årsrapport 2009 Hjärtstopp utanför sjukhus innehåll INLEDNING 3 Medicinsk bakgrundsinformation 3 Register för hjärtstopp utanför sjukhus 4 Styrgruppens medlemmar 4 Organisation 5 Syfte 5 Inklusionskriterier

Läs mer

Medlemstidning för Föreningen Öckerö HjärtLung

Medlemstidning för Föreningen Öckerö HjärtLung Nr6 September 2015 Årgång 14 Medlemstidning för Föreningen Öckerö HjärtLung Tisdagen den 6 oktober 2015 kl:16.30 på Solhöjden, Öckerö Välkomna! Underhållare Taubeafton Leif Pedda Pedersen Ordförande har

Läs mer

Medicinskt Program Arbete. Fokusrapport. Kataraktoperationer i Stockholms Läns Landsting. Stockholms läns landsting

Medicinskt Program Arbete. Fokusrapport. Kataraktoperationer i Stockholms Läns Landsting. Stockholms läns landsting Medicinskt Program Arbete Fokusrapport Kataraktoperationer i Stockholms Läns Landsting Stockholms läns landsting 2003 Fokusrapport Kataraktoperationer i Stockholms Läns Landsting Huvudförfattare: Magnus

Läs mer

Livet efter hjärtinfarkt INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND

Livet efter hjärtinfarkt INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Livet efter hjärtinfarkt INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Nu struntar jag i dammtussarna Det hände för drygt två år sedan. Jag satt i bilen på väg hem från Norrköping och

Läs mer

A-HLR Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen. Dina Melki

A-HLR Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen. Dina Melki Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen Dina Melki För varje minut som går efter hjärtstoppet utan att defibrillering utförs, minskar chansen att överleva med 10 procent. Bedömning av livstecken-undersökning:

Läs mer