Hjärtsjukvård - Akuta koronara syndrom

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hjärtsjukvård - Akuta koronara syndrom"

Transkript

1 Hjärtsjukvård - Akuta koronara syndrom Lokalt vårdprogram för personal i hälso- och sjukvården inom vårdsamverkan ReKo sjuhärads område Sidan av

2 Innehållsförteckning Kontaktuppgifter för vårdprogrammet... Inledning/Syfte... 4 Kapitel - Vårdstandard... 5 Kapitel 2 - Mål, riktlinjer och ansvar... 6 Nationellt... 6 Regionalt/Kommunalt... 6 Primärvård... 8 Ambulans... 9 Specialistsjukvård... 9 Hjärtverksamheten vid SÄS...0 Medicinsk akutvårdsavdelning - MAVA, Borås... Intensivvårdsavdelningen, IVA... Kapitel - Förekomst... 2 Kapitel 4 - Symtom/fysiologi, patofysiologi för akuta koronara syndrom... Symtom... Fysiologi, patofysiologi... Kapitel 5 - Orsak... 5 Riskfaktorer påverkbara... 5 Rökning... 5 Inaktivitet... 5 Höga blodfetter... 5 Högt blodtryck... 6 Stress... 7 Diabetes... 7 Riskfaktorer icke påverkbara... 7 Kapitel 6 - Diagnostik... 8 Anamnes... 8 Status... 8 Vilo-EKG... 8 Laboratorieprover Arbetsprov Kranskärlsröntgen... 2 Differentialdiagnoser vid bröstsmärta... 2 Kapitel 7 - Primärprevention Kapitel 8 - Behandling akut HLR Egenvård i hemmet I kommunal hälso- och sjukvård På vårdcentralen I ambulansen Akutvårdscentral - AVC Sidan 2 av

3 Vid ST-höjningsinfarkt Hjärtintensivavdelning (HIA), SÄS Borås/ Akutvårdsavdelning (AVA), SÄS Skene Kapitel 9 - Sekundärprevention Tidig mobilisering Information till patient/närstående... 0 Hjärtskola månader efter hjärthändelsen... 2 Underhållsfas... Kapitel 0 - Återbesöksrutiner... 4 Återbesöksrutiner vid sjukhusets hjärtrehabilitering... 4 Återbesöksrutiner i primärvårdens hjärtrehabilitering... 4 Patienter som genomgått hjärtrehabilitering på sjukhuset... 4 Patienter som ej genomgått hjärtrehabilitering på sjukhuset... 5 Patienter som är i behov av kommunal hälso- och sjukvård... 5 Flödesschema... 5 Kapitel - Vårdsamverkan... 6 Informationsöverföring... 6 Remittering till SÄS... 6 Remittering till primärvården... 7 Second opinion... 7 Hjärt- och Lungsjukas förening... 7 Ordlista... 9 Referensförteckning... 4 Länkförteckning... Bilagor Bilaga - Checklista vid besök hos hjärtsjuksköterska på hjärtavdelning/mottagning Bilaga 2 - Checklista vid besök hos hjärtrehabiliteringssjuksköterska på hjärtmottagning Bilaga - Checklista vid besök hos hjärtsjuksköterska på vårdcentral Bilder/illustrationer Figur, kapitel 6, publiceras med tillstånd av internetmedicin.se Figur 2, kapitel 6, publiceras med tillstånd av internetmedicin.se Figur, kapitel 7, publiceras med tillstånd av ESC, European Society of Cardiology Kontaktuppgifter för vårdprogrammet Vid frågor om vårdprogrammet eller dess innehåll hänvisas till förbättringsteamet. För kontaktuppgifter, se ReKo sjuhärads webbplats på adress: under rubrik Vårdprogram/Hjärtsjukvård. Sidan av

4 Inledning/Syfte Syfte med vårdprogrammet är att uppnå bästa möjliga vård och omsorg för patienten med akuta koronara syndrom och dennes närstående. Med akuta koronara syndrom menas akut hjärtinfarkt och instabil kärlkramp. För att nå det målet krävs en behandlingsprocess där medicinsk bedömning, diagnostik, behandling, omvårdnad, egenvård, social omsorg, habilitering, rehabilitering och prevention samordnas. Målgruppen för detta lokala vårdprogram är all personal inom hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg, d.v.s. inom kommunal hälso- och sjukvård, primärvård samt specialistvård. Som grund till det lokala vårdprogrammet ligger socialstyrelsens nationella riktlinjer []. Vårdprogrammet har fastställts av:, Svante Stomberg Ordförande Sidan 4 av

5 Kapitel - Vårdstandard Sidan 5 av Nedan anges en vårdstandard som utgår från att patienten inte har en annan samtidig allvarlig sjukdom eller samtidigt tillstånd med förväntad kort överlevnad. Varje fall bedöms individuellt och vården ska inriktas på symtomlindring och god omvårdnad i befintlig vårdform. Omvårdnad, medicinsk bedömning, diagnos och behandling Vårdkvalitet Metod Resurskrav Vårdnivå* Uppföljning Patienten ska uppleva: - Trygghet i sin situation. - Smärtlindring. Sjukvårdsupplysning dygnet runt. Översänt EKG från ambulans eller vårdcentral till HIA/AVA, om möjligt före patientens ankomst till sjukhuset. Inläggning i sluten vård. EKG tolkning snarast. Snabb transport till sjukhus. Koronarangiografi/PCI/ Kranskärlsoperation. Adekvat information. Lugnt och tryggt omhändertagande. Kontinuerlig smärtskattning. Adekvat smärtlindring. Gott omhändertagande. Prevention och egenvård Att patienten får hjälp och stöd i att införa och bibehålla långsiktiga riskreducerande åtgärder. Hjärtskola med sjukgymnastik. Individuell eller gruppinformation på VC. FaR (fysisk aktivitet på recept). Anpassad information till patienten i hemmet. Adekvat läkemedelsbehandling. God telefontillgänglighet. Sjuksköterskor med god kompetens. 2 avlednings-ekg i ambulans. Fax. Telemetriövervakning. Koronarangiografi. Läkare. Väl utbyggd ambulansverksamhet. Specialutbildad personal och adekvat teknisk apparatur. Kompetent personal i hela vårdkedjan. Resurspersoner som kurator/psykolog eller präst ska finnas att tillgå. Hjärtsjuksköterska. Sjukgymnast. Arbetsterapeut. Välinformerad sjuksköterska i kommunal hälso- och sjukvård. Läkare. S Vid nytt oroande symtom som föranleder misstanke om hjärtsjukdom ska patienten kunna få omedelbar kontakt med sjukvården. Vid misstänkt instabil kärlkramp och icke SThöjningsinfarkt ska EKG tas snarast och bedömas av HIAsköterska eller läkare för ett snabbt omhändertagande. Vid misstänkt SThöjningsinfarkt ska patienten reperfusionsbehandlas inom två timmar efter EKG tagning. Patientnämnden S, P Riks-HIA Avvikelserapportering S, P Riks-HIA S, P, K Avvikelserapportering S, P, K SEPHIA *Vårdgivare som berörs av resurskrav; S = specialistvård, P = primärvård, K = kommunal hälso- och sjukvård.

6 Kapitel 2 - Mål, riktlinjer och ansvar Nationellt Målet med nationella riktlinjer är att bidra till att hälso- och sjukvårdens resurser används effektivt, fördelas efter behov och stärker patientens möjlighet till likvärdig vård i alla delar av landet. Socialstyrelsens riktlinjer ligger till grund för alla lokala vårdprogram. Riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och sjukvård är baserade på tre grundläggande etiska principer som här är i rangordning: Alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället. Resurserna ska i första hand fördelas till områden där behoven är störst. Vid val mellan olika verksamhetsområden eller åtgärder bör en rimlig relation mellan kostnader och effekt, mätt i hälsa och livskvalitet, eftersträvas []. Prioriteringar i hjärtsjukvården finns listade i Socialstyrelsens nationella riktlinjer där sjukdomstillstånd, sjukdomens svårighetsgrad samt behov av åtgärd, effekt av åtgärd, evidens för effekt, kostnadseffektiviteten och hälsoekonomisk evidens finns rangordnade [, s.98-0]. I vårt land orsakas sjukligheten och dödligheten i stor utsträckning av hjärt-kärlsjukdomar. Livsstils- och miljöbetingade riskfaktorer är viktiga för dessa sjukdomars uppkomst och utveckling. Därför inriktas hälso- och sjukvården dels på att förebygga sjukdomen, s.k. primär prevention, och förebygga återfall, s.k. sekundär prevention. Förbättrad kunskapsförmedling, väl utvecklade behandlingsstrategier och ett bra samarbete mellan olika instanser inom hälso- och sjukvård är förebyggande insatser som är både framgångsrika och kostnadseffektiva men som inte används fullt ut idag. Inom dessa områden kan mycket mer göras. Socialstyrelsen framhåller betydelsen av förändringar av människors livsstil t.ex. mat- och motionsvanor. Viktiga förutsättningar är tillgång till avsatt tid för förebyggande insatser och sjukvårdspersonal med nödvändig kompetens. Förutsättning för ett framgångsrikt arbete är att tydliga behandlingsmål följs upp kontinuerligt []. Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård, socialstyrelsen Regionalt/Kommunalt Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) ska varje kommun erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som bor i särskilda boendeformer samt åt dem som vistas i vissa dagverksamheter. I Västra Götalandsregionen har man enligt HSL 8 kommit överens med de 49 kommunerna om att de även ska ansvara för hälso- och sjukvårdsinsatser och/eller rehabilitering i hemmet (hemsjukvård). Villkoren och gränsdragningen för detta regleras i det Sidan 6 av

7 s.k. Primärvårdsavtalet, som i huvudsak är en precisering av det kommunala ansvaret enligt HSL. De grundläggande principerna i avtalet är att varje medborgare har rätt till kontinuitet i vårdinsatsen och att det inte ska finnas några parallella organisationer. Regionen har ett huvudansvar för medborgarnas hälso- och sjukvård och ombesörjer vården för de personer i ordinärt boende som kan besöka regionens mottagningsverksamhet. Regionen ansvarar också för akutsjukvård. Primärvården är första linjens hälso- och sjukvårdskontakt för medborgarna och avgör om de ska remittera till länssjukvården, behandla patienten själv eller ta kontakt med kommunen om ett överförande av sjukvårdsansvaret Kommunen ansvarar för vård i den enskildes hem, den s.k. tröskelprincipen. Ansvaret sträcker sig över varaktig och planerad vård eller om vårdinsatsen behövs vid enstaka men återkommande tillfällen, ibland även om den enskilde kan ta sig till en mottagning. Primärvårdsavtalet, VästKom Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar gäller upp till sjuksköterske-, sjukgymnast- och arbetsterapeutnivå. Läkaransvaret är alltid regionalt. Det innebär att många patienter är i behov av hälso- och sjukvårdinsatser från både kommun och region. Vissa patienter kan ha ansvariga läkare i både primärvården och slutenvården, en del kan även ha flera olika läkare inom slutenvården. Ur den enskildes perspektiv är det därför viktigt att vårdgivarna utvecklar metoder för samordnad planering samt säkerställer att den vård- och omsorg som erbjuds är av god kvalitet. Inom ReKo sjuhärad och KOLA (samverkansorgan mellan region och kommun i Södra Älvsborg) finns en lokal anvisning/ bindande föreskrift för samordnad vårdplanering när patienter skrivs ut från sjukhus till kommunal vård- och omsorg. Ansvaret för fortsatta planerade vårdinsatser beskrivs i en gemensamt upprättad vårdplan. Den samordnade vårdplanen ska justeras av ansvariga i kommunen, primärvården och regionen. Kapitel, Vårdsamverkan Kommunens sjuksköterska ansvarar för att ordinationer och behandlingar som ordinerats av läkare, och behöver utföras i hemmet, utförs på ett korrekt sätt. I kommunen är det vanligt att hälso- och sjukvårdsuppgifter delegeras till omvårdnadspersonal, framförallt administrering av läkemedel. Utbildning och handledning av vårdpersonal blir då en viktig arbetsuppgift för sjuksköterskan i kommunal hälso- och sjukvård. Ibland erhåller kommunens vårdpersonal både utbildning och delegation vid sjukhusets specialistklinik. Sidan 7 av

8 Primärvård Primärvårdens uppdrag är att vara basen i hälso- och sjukvården och stå för närhet och trygghet för befolkningen. Primärvårdens verksamhet ansvarar således för rådgivning, förebyggande insatser, diagnostik, behandling, omvårdnad och rehabilitering där inte sjukhusets medicinska och tekniska resurser eller särskilda kompetens krävs. Att förhindra ohälsa anses lika viktigt som att tillhandahålla en god hälso- och sjuk-vård. Generella mål som styr verksamheten är helhetssyn, bra bemötande, god vård, kontinuitet, tillgänglighet, information och delaktighet samt valfrihet. Prioriteringarna sker främst utifrån ett helhets- och individperspektiv. Bedömningar av nytillkomna besvär utgör en stor del av patientkontakterna och är grunden för vidare prioriteringar inom vårdapparaten. Den lokala prioriteringsordningen i regionen, som det allmänmedicinska sektorsrådet har utarbetat, följer de nationella prioriteringsprinciperna. Nationella riktlinjer för prioriteringar: IA IB II III IV V Vård av livshotande akuta sjukdomar. Vård av sjukdomar som utan behandling leder till varaktigt invalidiserande tillstånd eller för tidig död. Vård av svåra kroniska sjukdomar. Palliativ (lindrande) vård i livets slutskede. Vård av människor med nedsatt autonomi. Individinriktad prevention vid kontakter med sjukvården. Habilitering/rehabilitering mm enligt hälso- och sjukvårdslagens definition. Vård av mindre svåra akuta och kroniska sjukdomar. Gränsfall Vård av andra skäl än sjukdom eller skada. (Hälso- och sjukvårdslagen, HSL, SFS 982:76) [8] Lokal prioriteringsordning i Södra Älvsborg: Förstabedömningar av akuta och nytillkomna besvär. Kommunens särskilda boenden (vårdhem), palliativ vård- hemsjukvård, akuta uppföljningar. Redan bedömda i prioriteringsgrupp I (enl. prioriteringsanvisning i HSL). Prioriteringsgrupp II BHV (barnhälsovård), MHV (mödrahälsovård), individprevention, rehabilitering. Sidan 8 av

9 Redan bedömda i prioriteringsgrupp III. Redan bedömda i prioriteringsgrupp IV. (Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden i Sjuhäradsbygden och Primär- och tandvårdsstyrelsen. Avseende vårdcentraler i Sjuhäradsbygden 2005) En viktig roll är att stödja och stärka människors egen förmåga att själv hantera sin sjukdom eller sin ohälsa. Primärvården ansvarar för att grundorsaker till ohälsa och symtom förknippat med ohälsa identifieras. Ett exempel på förebyggande och hälsofrämjande insats är förskrivning av fysisk aktivitet på recept (FaR) som successivt kommer att införas på alla vårdcentraler i Sjuhäradsbygden. För vårdtagare i särskilt boende har distriktsläkaren det fortlöpande ansvaret, vilket omfattar hälsobedömningar, läkemedelsgenomgångar, medverkan vid vårdplanering, närståendestöd, patientrelaterad medicinsk handledning till vårdpersonal och vara tillgänglig för konsultation vid akuta problem dygnet runt [4]. Ambulans Tiden är en viktig faktor för att kunna rädda liv och behandla allvarliga skador så framgångsrikt som möjligt. PCI (ballongvidgning) är förstahandsvalet vid behandling av en akut hjärtinfarkt av ST-höjningstyp och då är snabb transport till sjukhus av högsta prioritet. Under hösten 200 fattade Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslut om att öka tillgängligheten till ambulanssjukvård för invånarna i Södra Älvsborg. Herrljunga kommun fick därefter tillgång till en jourambulans dygnet runt istället för som tidigare en beredskapsambulans. Vårgårda kommun fick en ny ambulansstation, detsamma gällde Tranemo kommun. Målet från 2005 är att 85 procent av invånarna ska nås inom 20 minuter. Ytterligare ett mål är att en specialistutbildad sjuksköterska ska vara med i minst 90 procent av samtliga ambulansuppdrag. Verksamheten består av ambulansstationerna i Alingsås, Borås, Skene, Svenljunga, Tranemo och Vårgårda samt de tre entreprenörsstationerna i Herrljunga, Lerum och Ulricehamn. Tillsammans utgör det Ambulanssjukvården i Södra Älvsborg och ingår i området Medicinsk Service inom SÄS. Enhet för ambulanssjukvård, Södra Älvsborg på SÄS externa webbplats Specialistsjukvård Hjärtverksamheten vid SÄS består av Hjärtintensivavdelningen (HIA) och Hjärtmottagningen i Borås samt Akutvårdsavdelningen (AVA) och Medicinmottagningen i Skene. Sidan 9 av

10 Hjärtverksamheten vid SÄS Uppdraget är att bedriva vård inom det kardiologiska fältet, som allmän hjärtsjukvård, specialiserad vård/intensivvård för svårt akuta och kroniskt hjärtsjuka patienter samt utföra kliniskt fysiologiska undersökningar. Hjärtverksamhetens åtaganden är att: Vårda patienter med hjärtsjukdomar hjärtinfarkt, kärlkramp, rytmrubbningar, hjärtsvikt m.m. Ge behandling med pacemaker, postoperativ vård, klaff-operation eller kranskärls-by pass. Ge behandling med PCI (ballongvidgning) endast i Borås. Öppenvårdsenhet med hjärtrehabilitering, hjärtsvikt, pacemaker, kranskärlsröntgen och forskning. HIA/AVA bedriver vård och undersökningar av hög kvalitet inom det kardiologiska och kliniskt fysiologiska fältet, genom att undersöka, bota, lindra samt förebygga återinsjuknande. Mål för hjärtsektionen är att: Uppfylla patienter/kunders uttalade och outtalade behov. Saker ska göras på rätt sätt från början. Utveckling ska ske genom att ny kunskap tillämpas till gagn för verksamheten. Ekonomiska resurser ska användas på ett effektivt sätt. Patienter som blir inlagda p.g.a. hjärtsjukdom fördelas efter svårighetsgrad mellan HIA/AVA, MAVA (medicinsk akutvårdsavdelning) och medicinavdelning. Vid påverkat allmäntillstånd eller hotfulla symtom ska patient skrivas in på HIA/AVA. Hjärtinkompenserad patient utan misstanke om aktuell infarkt ska i fösta hand vårdas på Hjärtlung-MAVA eller medicinavdelning 4 i Borås eller avd i Skene. Omprioriteringar måste ibland göras av platsskäl varvid samtidig förekomst av andra sjukdomar som påverkar prognos och möjlighet till framgångsrik rehabilitering värderas. Följande tillstånd motiverar HIA/AVA-vård: Sannolik eller säkerställd hjärtinfarkt inom de senaste 24 timmarna eller senare om patienten är hemodynamiskt påverkad. Instabil kärlkramp med vilosmärtor senaste 48 timmarna. Upprepad svimning eller enstaka svimning med smärta/svikt. Snabb eller långsam hjärtrytm med cirkulationspåverkan. Misstänkt pacemakerdysfunktion. Misstänkt perimyokardit. Svår nydebuterad vänsterkammarsvikt/lungödem. Sidan 0 av

11 Medicinsk akutvårdsavdelning - MAVA, Borås MAVA är en akutmedicinsk korttidsvårdavdelning med en beräknad vårdtid på högst -4 dagar. Målsättning är att i största möjliga mån inte flytta vidare vårdtagaren till annan avdelning vid kort vårdtid och när inte specialistavdelningarnas resurser behövs. MAVA kan erbjuda registrering av kontinuerligt EKG för rytmövervakning och även ischemiövervakning. MAVA vårdar patienter med: Hjärtsjukdomar som hjärtsvikt, kärlkramp, okomplicerade arytmier och bröstsmärta med låg sannolikhet för infarkt. Akuta infektioner. Neurologiska sjukdomar som yrsel, huvudvärk och kramper. Lungsjukdomar som KOL och astma. Många fler sjukdomstillstånd som ej kräver specialistvård. [] Intensivvårdsavdelning, IVA Inläggningskriterier på IVA är svikt i vitala funktioner andning. Behandling av hjärtåkommor följer Riktlinjer för hjärtsjukdom upprättade av Medicinkliniken, Södra Älvsborgs Sjukhus Borås. Sidan av

12 Kapitel - Förekomst Akut kranskärlsjukdom är den vanligaste orsaken till akut sjukvård i Sverige. Under perioden registrerades cirka personer för akut hjärtinfarkt i vårt land. Nära av dessa hade avlidit före utgången av år 2002, varav med akut hjärtinfarkt som dödsorsak. Hos cirka 45 % av kvinnorna och 44 % av männen var hjärtkärlsjukdomar den underliggande dödsorsaken och därmed den vanligaste dödsorsaken i Sverige [2]. Incidens och dödlighet är starkt köns- och åldersrelaterat. Risken att drabbas av en akut hjärtinfarkt är ungefär dubbelt så stor för män. Vid ålder under 55 år är det tre till fyra gånger större risk för män än för kvinnor att få hjärtinfarkt. Kvinnors risk ökar med åldern. För män vars ålder ökar från 50 till 70 år tilltar risken för att få hjärtinfarkt med 6 gånger och för kvinnor 9 gånger. Antalet inträffade fall av akut hjärtinfarkt har sjunkit med i genomsnitt en procent per år. Dödligheten under samma period har sjunkit med i genomsnitt tre procent årligen. Trots minskningen är akut kranskärlssjukdom fortfarande den vanligaste orsaken till akut sjukvård i vårt land. I Sverige har cirka personer diagnosen kärlkramp. Omkring individer beräknas nyinsjukna varje år. Omkring hälften av de drabbade har symtom som starkt begränsar livsföringen [, 2]. I Borås hade man cirka 600 vårdtillfällen på Medicinkliniken för akut hjärtinfarkt under 2005 och cirka 700 för anginösa bröstsmärtor. Medianvärdet för antal vårddygn vid hjärtinfarkt är 5 dygn i Borås på HIA, motsvarande siffra för instabil kärlkramp är 7. I Skene hade man cirka 200 vårdtillfällen för akut hjärtinfarkt och cirka 50 vårdtillfällen för anginösa bröstsmärtor. (Cognos produktionsstatistik, SÄS) Sidan 2 av

13 Kapitel 4 - Symtom/fysiologi, patofysiologi för akuta koronara syndrom Till akuta koronara syndrom räknas: ST-höjningsinfarkt (STEMI). ST-höjning i två närbelägna avledningar: - >2 mm i V-. - > mm i övriga avledningar eller nytillkommet vänstergrenblock. Icke-ST-höjningsinfarkt (NSTEMI). Instabil kärlkramp. [] Symtom Stabil kärlkramp, som inte tillhör gruppen akuta koronara syndrom, karaktäriseras av ansträngningsutlöst bröstsmärta som vanligtvis är lokaliserad till de centrala delarna av bröstet men kan också stråla ut och då vanligen till armarna eller halsen. Psykisk stress kan också vara en utlösande faktor. Smärtan varar inte längre än 5 minuter och viker spontant i vila. Definitionen av instabil kärlkramp är när en känd kärlkramp påtagligt ändrar karaktär och blir daglig inom de senaste 4 veckorna och svarar sämre på nitroglycerin. Också nydebuterad kärlkramp med ökade symtom såsom smärta i vila räknas till samma grupp. Instabil kärlkramp kan stabiliseras men också avancera till hjärtinfarkt. Stark ihållande smärta, lokaliserad till bröstkorgen och/eller utstrålning i en eller båda armarna, magen, ryggen, halsen, käkarna eller nacken, är de vanligaste symtomen på hjärtinfarkt. Andra tecken kan vara illamående, andnöd, kallsvett, yrsel och ångestkänsla i kombination med smärta eller som enskilda symtom. Kvinnor, äldre och personer med diabetes kan ha mer atypiska symtom. Enda tecknet kan vara trötthet eller andnöd. Smärtan viker inte spontant och varar mer än 5 minuter [, ]. Sjukvårdsrådgivningen, avsnitt Ont i bröstet/vad beror det på? Fysiologi, patofysiologi Hjärtat är en knytnävestor muskel som pumpar ut syrerikt blod till kroppens alla organ. Själva hjärtmuskulaturen förses med syre och näring av de kranskärl som finns på utsidan av hjärtat, vilka fylls med blod när muskeln vilar mellan varje hjärtslag. Ett friskt blodkärl är elastiskt och kan lätt utvidgas när blodet ska strömma igenom. Kranskärlen kan drabbas av förträngningar när fett, blodkroppar, kalk och bindväv, s.k. plack, lagras in i kärlväggen under en längre tid. Processen kallas för åderförfettning eller Sidan av

14 åderförkalkning och startar troligen genom en liten skada som uppstår på den inre kärlväggen. Sannolikheten är stor att en lokal inflammation i kärlet också har betydelse för utvecklingen av en kranskärlssjukdom. Förändringarna tilltar olika snabbt beroende på ålder, ärftlighet, kön och riskfaktorer som är påverkbara. Exempel på livsstilsfaktorer som har betydelse är felaktig kost, rökning, övervikt och fysisk inaktivitet - brist på motion. Vid ansträngning, fysisk eller psykisk, behövs extra mycket syre. Om kranskärlen då är för trånga och inte kan släppa fram syrerikt blod med tillräcklig hastighet får hjärtat tillfällig syrebrist och en smärta kan uppstå - kärlkramp, angina pectoris. Skillnaden på stabil kärlkramp och instabil kärlkramp är plackets rupturbenägenhet och inflammatoriska aktivitet. Vid stabil kärlkramp är placket intakt medan man vid akuta koronara syndrom fått en liten spricka, en fissur i placket. Att placket går sönder och spricker beror sannolikt på utlösande faktorer såsom tryck- och flödesförhållanden i kärlet. När placket får en ruptur eller spricka bildas en blodpropp som ska laga skadan. Om proppen helt täpper till blodkärlet får det muskelområde som kärlet försörjer syrebrist och efter ett tag leder det till celldöd inom det utsatta området en hjärtinfarkt. Ju tidigare proppen löses upp desto mindre risk för bestående skada [, ]. Sjukvårdsrådgivningen, avsnitt Hjärtinfarkt/Vad händer i kroppen? Sidan 4 av

15 Kapitel 5 - Orsak Riskfaktorer påverkbara Rökning Över olika ämnen följer med cigarettröken ner i lungorna och snabbt ut i blodet. Några av de giftiga ämnena är kolmonoxid, nikotin, kadmium och benzpyrener som i andra sammanhang är förbjudna. Sidan 5 av Tobak är den största enskilda orsaken till för tidiga dödsfall. Det är fem gånger så stor risk att drabbas av en hjärtinfarkt för den som är under 50 år och röker. Rökning tillsammans med höga blodfetter och högt blodtryck orsakar 80 % av alla hjärtinfarkter. Sjukvårdsrådgivningen, avsnitt Rökning och snusning/risker med att röka Inaktivitet Brist på motion ökar risken för bl. a. hjärt- och kärlsjukdomar, åldersdiabetes, högt blodtryck, benskörhet, ryggbesvär, lättare depressioner, fetma och vissa cancerformer. Fysisk aktivitet kan både användas i förebyggande syfte och som behandling mot kranskärlsjukdom. Raska promenader eller en aktivitet av motsvarande intensitet 0-40 minuter per dag minskar risken för insjuknande med % oberoende av kön, ålder, BMI (body mass index) och social status. De hjärtpatienter som deltar i regelbunden fysisk träning, t.ex. hjärtrehabiliteringsprogram, minskar sin risk för återinsjuknande och död med drygt 0 % de närmaste åren efter det akuta insjuknandet. Fysisk aktivitet och träning leder till att hjärtat blir större och starkare. Mängden blod hjärtat pumpar ut i varje slag ökar med minst 20 % och då behöver inte hjärtat slå lika snabbt och pulsen sjunker. De större artärerna får en större inre volym och de mindre artärerna får lättare att utvidga sig. Skyddseffekten avtar om man slutar träna [4]. FYSS, avsnitt Kranskärlsjukdom Höga blodfetter Höga blodfetter är ingen sjukdom utan ett tillstånd som ökar risken för åderförfettning och åderförkalkning inuti blodkärl som i sin tur kan leda till hjärtinfarkt och stroke. Vissa blodfetter bildas i kroppen, andra kommer från maten. LDL (Low Density Lipoprotein) kolesterol och triglycerider är skadliga och står för åderförfettningen. HDL (High Density Lipoprotein) kolesterol är nyttigt och hjälper till med att transportera bort det skadliga kolesterolet från kärlväggarna. Orsaker till höga blodfetter är ärftlighet, sjukdom t.ex. i levern eller ämnesomsättningen och/eller felaktig kost och för lite motion. I Sverige beräknas att över hälften av befolkningen har förhöjda kolesterolvärden.

16 Vad som räknas som högt kolesterol är individuellt och bedöms beroende på ytterligare riskfaktorer. Enheten är millimol per liter, mmol/l. Tabellen nedan visar behandlingsmål för en patient med en manifest hjärt-/kärlsjukdom eller har flera riskfaktorer. Blodfetter Enhet mmol/l Totalkolesterol <4,5 LDL <2,5 HDL hos män >,0 HDL hos kvinnor >, Triglycerider <,7 Vid frånvaro av sjukdom eller riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom tillåts högre värden. Kostråd utgör behandlingsbasen. Förväntad sänkning av kolesterolet av kostomläggning är 0-5 %, med läkemedel % []. Sjukvårdsrådgivningen, avsnitt Höga blodfetter Högt blodtryck Blodtrycket delas upp i två olika tryck, systoliskt och diastoliskt. Det systoliska värdet (övertrycket) beskriver det tryck som uppstår när blodet pumpas från hjärtat och ut i kroppen. Det diastoliska värdet (undertrycket) är när hjärtat vilar mellan sammandragningarna, som vanligtvis sker cirka gånger per minut. Blodtrycket mäts i millimeter kvicksilver, mm Hg. Hur högt blodtrycket är beror på mängden blod som pumpas ut, hur kraftigt hjärtat drar ihop sig och på motståndet ute i kroppen. Över 40/90 mm Hg räknas som högt blodtryck (hypertoni). Vid vissa sjukdomstillstånd är denna gräns sänkt. Hypertoni är vanligt, ungefär var femte vuxen invånare har någon form av behandling. Ett högt blodtryck ökar risken för bl. a. hjärtinfarkt. Symtomen är för det mesta mycket diskreta och upptäcks oftast av en slump. En av de viktigaste hörnstenarna i behandlingen är livsstilsförändringar som viktnedgång vid övervikt och regelbunden motion. Dessa åtgärder räcker oftast för en person med ett lätt förhöjt blodtryck och behöver därmed inte medicineras. Vid ett högre blodtryck kan mediciner behövas tillsammans med livsstilsförändringar. Sjukvårdsrådgivningen, avsnitt Högt blodtryck Sidan 6 av

17 Stress Det finns positiv och negativ stress. Exempel på positiv stress kan vara motion eller ett krävande, men roligt arbete. Negativ stress uppstår när man känner olust och inte kan påverka sin situation. Positiv stress kan ibland övergå i negativ om man inte lyssnar på kroppens varningssignaler. Stress är en naturlig reaktion för överlevnad och var för urtidsmänniskan nödvändig för att klara sig undan faror. Det som händer i kroppen vid stress är att hjärnan skickar ut impulser genom kroppens stressystem som består av hormoner och nerver. Detta system sätter igång olika reaktioner i kroppen. T.ex. hjärtat slår fortare och kraftigare för att kunna pumpa runt mer blod. Blodkärlen drar ihop sig och blodets levringsförmåga ökar för att kunna klara av eventuella skador som ger blödningar. Andningen blir snabbare och djupare för att ge ökad syresättning. Musklerna spänns och kräver mer energi. Detta leder bl. a. till ett förhöjt blodtryck, puls och förhöjda blodfetter. Sjukvårdsrådgivningen, avsnitt Stress Diabetes Typ II diabetes (sockersjuka) orsakas av nedsatt insulinkänslighet (insulinresistens) i kombination med gradvis ökad svikt i bukspottkörteln. Med tiden blir det brist på hormonet insulin som behövs för att transportera blodsockret in i kroppens celler. Det leder till att blodet innehåller för mycket socker. Den höga blodsockernivån skadar blodkärlen. Alla patienter med diabetes typ 2 har redan en begynnande åderförfettning. Den vanligaste dödsorsaken vid diabetes är hjärtinfarkt. Vid diabetes + ytterligare en riskfaktor ökar risken för hjärt-kärlsjukdom med 60 gånger, + två riskfaktorer ökar risken med 90 gånger och om man har diabetes, röker, har högt blodtryck och förhöjda blodfetter ökar risken med 20 gånger jämfört med en person som inte har diabetes eller någon av de ovan nämnda riskfaktorerna. Diabeteshandboken, kapitel 0, Hjärta Kärl [7] Sjukvårdsrådgivningen, avsnitt Diabetes typ 2/Vad händer i kroppen? Riskfaktorer icke påverkbara Utvecklingen av ateroskleros i kranskärlen kan också bero på icke påverkbara riskfaktorer. Ärftlighet, ålder och manligt kön är exempel på sådana riskfaktorer []. Sidan 7 av

18 Kapitel 6 - Diagnostik Anamnes Anamnes och analys av patientens symtom är det viktigaste instrumentet för att ställa rätt diagnos. Smärta som är stark, tryckande eller krampartad med eller utan andfåddhet eller kallsvett och varar mer än 5 min talar för allvarlig hjärtåkomma, men även diffus men obehaglig känsla i bröstet som inte har någon naturlig förklaring kan orsakas av syrebrist i hjärtat. Faktorer som talar emot hjärtsjukdom är låg ålder, avsaknad av kardiell sjukhistoria och riskfaktorer samt smärta som är stickande, huggande eller rörelsekorrelerad []. Status Aortastenos bör uteslutas då kärlkrampsbesvär är ett av de vanligaste symtomen vid detta vanliga klaffel. Palpation av fotpulsar och auskultation av halskärl ingår också i undersökningen för att få en uppfattning om övrig aterosklerotisk manifestation. Blodtryck kontrolleras bl. a. med tanke på riskfaktorprofilen []. Vilo-EKG EKG (elektrokardiogram) visar hjärtats elektriska aktivitet, som bl.a. styr hjärtats rytm. Elektroder placeras på bröstkorgen, armar och ben. Med EKG kan rytmstörningar och skador på hjärtmuskeln upptäckas. Ett av diagnoskriterierna för akut hjärtinfarkt är en utveckling av patologisk Q-våg i minst 2 avledningar (duration >0,0 sekunder och djup >0, mv ( mm)) Ytterligare ett kriterium är EKG förändringar som tyder på syrebrist (patologisk ST-höjning (>2 mm i V-V, > mm i övriga avledningar) eller ST-sänkning i minst 2 avledningar). Vid instabil kärlkramp kan ST- och/eller T-vågsförändringen vara övergående eller bestående men saknar Q-vågsutveckling och R-vågsförlust. Sjukvårdsrådgivningen, avsnitt Vilo-EKG Sidan 8 av

Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt?

Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt? Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt? Hjärtat är en pump (stor som en knuten hand) som försörjer kroppens organ med syrerikt blod. Själva hjärtmuskulaturen behöver också syrerikt blod för sitt ständiga

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen En skrift från Hjärtkliniken på Danderyds sjukhus, 2011 Hjärtat kroppens blodpump Hjärtat är en muskel som pumpar cirka 90 000 gånger per dygn för att få ut syresatt

Läs mer

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP Innehåll Smärta i bröstet 4 Att behandla kärlkramp 5 Ryggmärgsstimulering vid svår kärlkramp 6 Teststimulering och implantation 7 Hur ska jag

Läs mer

Det vanligaste symtomet vid hjärtinfarkt är bröstsmärta, ibland tillsammans med illamående och kallsvett.

Det vanligaste symtomet vid hjärtinfarkt är bröstsmärta, ibland tillsammans med illamående och kallsvett. Vad händer i kroppen? Hjärtat behöver syrerikt blod Hjärtat är en muskel, stor som en knuten hand, som pumpar ut syrerikt blod till kroppens alla organ. Själva hjärtmuskulaturen behöver också syrerikt

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Fakta om stroke. Pressmaterial

Fakta om stroke. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om stroke Stroke (hjärnblödning, slaganfall) är den främsta orsaken till svåra funktionshinder hos vuxna och den tredje största dödsorsaken efter hjärtsjukdom och cancer. Omkring 30

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

Kardiologiska kliniken. Kranskärlsröntgen/PCI

Kardiologiska kliniken. Kranskärlsröntgen/PCI Kardiologiska kliniken Kranskärlsröntgen/PCI 2 (12) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kranskärlsröntgen...4 Förberedelser inför koronarangiografi...4 På angiolabb...4 Efter kranskärlsröntgen...5 PCI...6 Förberedelser

Läs mer

VÅRDPROGRAM - Vårdprocess stroke

VÅRDPROGRAM - Vårdprocess stroke VÅRDPROGRAM - Vårdprocess stroke Primärvårdens alt kommunernas åtagande»förebygga stroke«i stort sett samma riktlinjer som för att förebygga alla andra hjärtkärlsjukdomar. Alla TIA-attacker hanteras som

Läs mer

HÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med

HÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med Träningsformer som kan vara bra att börja med Promenader Förbättrar konditionen. Tänk på: använd skor med bra stötdämpning. Undvik asfalt och kuperad terräng om du har ledproblem. Fysisk aktivitet som

Läs mer

Rädda hjärnan larm NUS

Rädda hjärnan larm NUS Skapad: 041101 (Malm); Reviderat: 1011116 (Sjöström/Johansson,/Malm/Schmidtke/Strand/Wester) Rädda hjärnan larm NUS 1. Plötslig symtomdebut. 2. Svaghet i en hand, en arm och/eller svårt att tala. 3. Mindre

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Sammanfattning Förhöjda blodfetter (hyperlipidemi) ökar risken för att drabbas av hjärtkärlsjukdomar. Riskökningen är tydligast

Läs mer

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014 Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare ÄMNEN Vad är hjärtsvikt-definition? Orsaker? Hjärtsviktsymptom Gradering (NYHA klassifikation) Utredning

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Ta hand om din hjärna

Ta hand om din hjärna Ta hand om din hjärna www.aivoliitto.fi Vad kan du göra för att minska risken att drabbas? En stroke uppstår sällan utan någon tydlig riskfaktor. Ju fler riskfaktorer du har samtidigt, desto större är

Läs mer

PM Information till hjärtinfarktpatienter

PM Information till hjärtinfarktpatienter PM Information till hjärtinfarktpatienter Text författare: Marianne Gerstner, Marco Donelli, Daniel Thorén, Pia Liljewall, Anette Wahlqvist, Susanne Olsson Godkänt av: Sven-Erik Olsson Skapat: 2004-05-11

Läs mer

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå VIC Vårdpersonal inom cardiologi www.v-i-c.nu Hjärtsviktsdagar i Göteborg 15-16 oktober 2009 Ur programmet; Teamet runt patienten Palliativ vård Hjärtsvikt och palliativ

Läs mer

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:...

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Skrivning 1, HT 2008 2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Lycka till! 1. Du arbetar som underläkare på ett mindre landsortssjukhus när en 20 årig tidigare frisk man inkommer med ambulans tillsammans

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Om kärlkramp, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och arytmi

Om kärlkramp, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och arytmi Om kärlkramp, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och arytmi Information till dig som har en sjukdom i hjärtats kranskärl. Reviderad version mars 2001 A Socialstyrelsen klassificerar från och med år 2001 sin utgivning

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Kärlkramp. Vad händer i kroppen?

Kärlkramp. Vad händer i kroppen? Vad händer i kroppen? Hjärtat behöver syrerikt blod Hjärtat är en muskel, stor som en knuten hand, som pumpar ut syrerikt blod till kroppens alla organ. Själva hjärtmuskulaturen behöver också syrerikt

Läs mer

Högt blodtryck. Ordination motion. Vägen till bättre hälsa

Högt blodtryck. Ordination motion. Vägen till bättre hälsa Högt blodtryck Ordination motion Vägen till bättre hälsa Till dig som har högt blodtryck Högt blodtryck är i dag den största riskfaktorn för sjukdomar i hjärta och blodkärl, till exempel stroke och hjärtinfarkt.

Läs mer

SMÄRTA. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer. som kan vara bra att börja med

SMÄRTA. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer. som kan vara bra att börja med Träningsformer som kan vara bra att börja med Promenader Förbättrar konditionen. Tänk på: använd skor med bra stötdämpning. Undvik asfalt och kuperad terräng om du har ledproblem. Fysisk aktivitet som

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning TÖI ROSPE B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning Ordlista infarkt talförmåga diffus smärtförnimmelse hjärtattack disposition (för en sjukdom) omtöcknad squash övervikt kolesterolhalt kolhydrat

Läs mer

Livet efter hjärtinfarkt INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND

Livet efter hjärtinfarkt INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Livet efter hjärtinfarkt INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Nu struntar jag i dammtussarna Det hände för drygt två år sedan. Jag satt i bilen på väg hem från Norrköping och

Läs mer

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd?

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd? Andfådd? Svårt att gå i tio minuter? Det kan bero på högt blodtryck i lungorna en okänd, relativt ovanlig och mycket allvarlig sjukdom som drabbar ungefär 200 personer i Sverige varje år. De flesta är

Läs mer

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning Gävle HC Carema Metabol bedömning & mottagning Är personen SJUK? eller FRISK?... . eller har hon en mycket HÖG RISK? Hur ska vi HJÄLPA utan att STJÄLPA? HJÄLP!? Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård

Läs mer

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Ronnie Willenheimer Docent i kardiologi, Lunds Universitet Medicinsk chef, Hjärtkärl-kliniken Potentiell intressekonflikt: Försörjning huvudsakligen

Läs mer

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Diabetes är en vanlig, kronisk ämnesomsättningssjukdom som leder till förhöjda sockerhalter i blodet. Diabetes är en folksjukdom, cirka 40 000 i Sveriges befolkning

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Enkät om prioriteringar till medicinkliniker

Enkät om prioriteringar till medicinkliniker Bilaga 2. Prioriteringar SIM: Enkät 1 Enkät om prioriteringar till medicinkliniker Uppläggning Enkäten skickades till ett antal medicinkliniker i landet och bestod av 1. Introduktionsbrev till verksamhetschefer

Läs mer

Ischemisk hjärtsjukdom. Hjärtat i blickpunkten kardiologi i vardagen den 18 september 2014 Dagens Medicin. Epidemiologi

Ischemisk hjärtsjukdom. Hjärtat i blickpunkten kardiologi i vardagen den 18 september 2014 Dagens Medicin. Epidemiologi Ischemisk hjärtsjukdom Hjärtat i blickpunkten kardiologi i vardagen den 18 september 2014 Dagens Medicin Stefan Lind Biträdande överläkare Karolinska Universitetssjukhuset Epidemiologi Ca 3 400 000 människor

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling

Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling Bästa kollega - i din hand håller du en undersökning som rör behandling med blodfettsänkande läkemedel, så kallade statiner. Undersökningen riktar sig

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation. Information för personal

Fri från tobak i samband med operation. Information för personal Fri från tobak i samband med operation Information för personal Tobak eller hälsa De som fimpar i tid förlänger livet med ca 10 år. En miljon människor röker dagligen i Sverige. Rökningen dödar cirka 6

Läs mer

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas

Läs mer

Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten. FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1

Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten. FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1 Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1 Förr Ingen brådska Inläggning på avd där det fanns plats Lågprioriterad grupp Lokalt egna rutiner för strokevård Nu Trombolys

Läs mer

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. FaR, kan vi som hälso- och sjukvårdspersonal ge många människor bättre

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Akut kranskärlssjukdom

Akut kranskärlssjukdom Akut kranskärlssjukdom - primärt omhändertagande Jonas Oldgren Överläkare, universitetslektor Kardiologklin och Inst f med vet Akademiska sjukhuset Uppsala Akut kranskärlssjukdom Instabil angina Icke-ST-höjningsinfarkt

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Att leva med kärlkramp

Att leva med kärlkramp Att leva med kärlkramp INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Nu ska jag ha så roligt som möjligt Det kändes som någon drog en livrem runt bröstet och drog åt. Jag fick svårt

Läs mer

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Hjärtinfarkt. En skrift om vad som händer under och efter infarkt

Hjärtinfarkt. En skrift om vad som händer under och efter infarkt Hjärtinfarkt En skrift om vad som händer under och efter infarkt Den här skriften är en del av Hjärt-Lungfondens arbete med att sprida information om hjärt-, kärloch lungsjukdomar. Den är möjlig att ta

Läs mer

Innehållsförteckning. Cirkulationssystemet 3. Allmänt 4. Symptom 4. Orsaker 5. Behandling 7. Vad kan jag själv göra för min kropp?

Innehållsförteckning. Cirkulationssystemet 3. Allmänt 4. Symptom 4. Orsaker 5. Behandling 7. Vad kan jag själv göra för min kropp? 1 Innehållsförteckning SIDAN Cirkulationssystemet 3 Allmänt 4 Symptom 4 Orsaker 5 Behandling 7 Vad kan jag själv göra för min kropp? 10 Framtidsutsikter 13 Arbetsfördelning 14 Källförteckning 15 2 Cirkulationssystemet

Läs mer

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer

Hjärtinfarkt. En skrift om vad som händer under och efter infarkt

Hjärtinfarkt. En skrift om vad som händer under och efter infarkt Hjärtinfarkt En skrift om vad som händer under och efter infarkt Den här skriften är en del av Hjärt-Lungfondens arbete med att sprida information om hjärtoch lungsjukdomar. Den är möjlig att ta fram tack

Läs mer

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Eva Rask 4p Ann Dalius 4p Nils Nyhlin 7p Torbjörn Noren 19p

Läs mer

Välkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE!

Välkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE! Välkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE! Avdelning 32 SIVA/NAVE Vi är en medicinsk akutavdelning med både vårdplatser, behandlingsrum för trombolysbehandling samt en intermediäravdelning med fyra förstärkta

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Rädda hjärna flödet, handläggning sjukvården Gävleborg

Rädda hjärna flödet, handläggning sjukvården Gävleborg Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-63177 Fastställandedatum: 2013-04-09 Giltigt t.o.m.: 2014-04-09 Upprättare: Miriam M Nahum Fastställare: Ulf Larsson Rädda hjärna flödet, handläggning

Läs mer

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Hur det började Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Läkartidnigen 30-31 2001 Cecilia Björkelund, professor, distriktsläkare

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24 Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.

Läs mer

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer

Kärlkramp. En skrift om bröstsmärta och kranskärlssjukdom

Kärlkramp. En skrift om bröstsmärta och kranskärlssjukdom Kärlkramp En skrift om bröstsmärta och kranskärlssjukdom Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc). I dag arbetar vi för att besegra hjärt- och lungsjukdom. Vi samlar in och fördelar

Läs mer

Enkät forskningsprojekt, 6 månader efter utbildning i hjärt-lungräddning med hjärtstartare

Enkät forskningsprojekt, 6 månader efter utbildning i hjärt-lungräddning med hjärtstartare Enkät forskningsprojekt, 6 månader efter utbildning i hjärt-lungräddning med hjärtstartare 1) Kodnummer (personligt kodnummer) År Mån Dag Tim Min 2) Utbildningsdag och tid, klockan 3) Uppföljande samtal

Läs mer

Skrivning A-HLR SKRIVNING I A-HLR

Skrivning A-HLR SKRIVNING I A-HLR SKRIVNING I A-HLR 1. Vilket påstående är rätt? a. Plötsligt oväntat hjärtstopp drabbar ca 5000 människor i Sverige varje år. b. Ett hjärtstopp startar i de flesta fall med ett ventrikelflimmer- VF. c.

Läs mer

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping Strokekurs ett nytt arbetssätt Teamrehab i Lidköping Bakgrund Stroketeamkonferens 2010 Fast i gamla hjulspår Gåskoleverksamhet Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 Tillstånd:

Läs mer

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa Diabetes 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa 2,5 % av männen och 5,6 % av kvinnorna har ett BMI över 40 kg/m2 (Källa: 1177, sos) Vad kan göras?

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2015 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 55. Kardiologi, fråga 1, 7p. Infektioner,

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista invandrarbyrå tolkförmedling blodsockervärden glukosuri sockersjuka/diabetes endokrinologen kramper i vaderna ärftligt senkomplikationer symtom

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation

Fri från tobak i samband med operation Fri från tobak i samband med operation Information för patienter Tobak Hälsa Tobaksfri inför din operation Visste du att... när du blir opererad är det många faktorer som påverkar hur resultatet av operationen

Läs mer

Öppen utbildning i hjärt-lungräddning, 4 timmar

Öppen utbildning i hjärt-lungräddning, 4 timmar Utbildning i första hjälpen Öppen utbildning i hjärt-lungräddning, 4 timmar Måndag 13 maj 8:00-12:00 i Västerås Vill du lära dig hjärt-lungräddning, HLR? Nu börjar vi med öppna utbildningar i Västerås.

Läs mer

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 1(12) Du är jour på akuten. Dit kommer Ingela Esitis 38 år som är född och uppvuxen i Estland. Hon hade reumatisk feber vid 15 års ålder och opererades med en mitralisklaffprotes vid 32 års ålder i Estland.

Läs mer

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011 1 (6) Lena Svantesson av FaRmors dag 27 maj 2011 Det nionde seminariet kring Fysisk aktivitet ägde som vanligt rum i Landstingssalen. Temat denna gång var FaR fysisk aktivitet på recept, fysisk aktivitet

Läs mer

Till dig med kranskärlssjukdom

Till dig med kranskärlssjukdom Till dig med kranskärlssjukdom Version 2, 2011 Akut kranskärlssjukdom De första dygnen Du har fått stanna på sjukhuset för vård av en akut kranskärlssjukdom eller en hjärtinfarkt. Redan i ambulansen eller

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Diabetes Faste P-glukos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes.

Läs mer

Gastric bypass. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se

Gastric bypass. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se Gastric bypass Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation Övervikt är en sjukdom med hög risk för komplikationer som t ex. diabetes, hjärt- kärlsjukdomar, led- och ryggbesvär. Övervikten får dessutom

Läs mer

Duodenal switch. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se

Duodenal switch. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se Duodenal switch Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation Övervikt är en sjukdom med hög risk för komplikationer som t ex. diabetes, hjärt- kärlsjukdomar, led- och ryggbesvär. Övervikten får

Läs mer

När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast?

När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast? När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast? Riktlinje för omvårdnadspersonal, Stöd och Omsorg Lerums kommun Gäller för brukare inskrivna i kommunal hälso- & sjukvård För brukare som ej är

Läs mer

Dödsfall åtgärder inom hälso- och sjukvård Lokal överenskommelse inom Mittenälvsborg

Dödsfall åtgärder inom hälso- och sjukvård Lokal överenskommelse inom Mittenälvsborg Dödsfall åtgärder inom hälso- och sjukvård Lokal överenskommelse inom Mittenälvsborg Regionen ansvarar för all hälso- och sjukvård inom primärvård och sjukhus. Kommunerna har hälso- och sjukvårdsansvaret

Läs mer

Passion för livet SenioriForm. Högskolan 20130312

Passion för livet SenioriForm. Högskolan 20130312 Passion för livet Högskolan 20130312 Introduktion Hälsa - ohälsa Frisk- sjuk Varför ska vi röra oss och belasta kroppen? Motivation och bryta vanor Säkerhet Inre miljö Utemiljö Fallolyckor i hemmet. Förebyggande

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay PATIENTINFORMATION Till dig som får behandling med Glucobay Innehållsförteckning Vad är diabetes 3 Vad är insulin 3 Varför får man diabetes 3 Vad är kolhydrater 4 Hur tas kolhydraterna upp i tarmen 6 Hur

Läs mer

Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård

Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.

Läs mer

Verksamhetsutveckling Ambulanssjukvården i Göteborg/Vårdkedjor

Verksamhetsutveckling Ambulanssjukvården i Göteborg/Vårdkedjor Verksamhetsutveckling Ambulanssjukvården i Göteborg/Vårdkedjor Carita Gelang Verksamhetsutvecklare Ambulans och Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Presentationens namn 1 Ambulanssjukvården

Läs mer

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Kroppslig hälsa hos personer med allvarig och omfattande psykisk sjukdom Emelie Sundén Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 29, 040-675 31 26 emelie.sunden@skane.se

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

kärlopereras i ljumske/ ben

kärlopereras i ljumske/ ben Till dig som skall kärlopereras i ljumske/ ben Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska

Läs mer

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer Åtgärder i samband med dödsfall Sida 1 (5) 1. Dokumenttyp 2. Fastställande/upprättad Instruktion 2011-05-31 av Vård- och omsorgschefen 3. Senast reviderad 4. Detta dokument gäller för 5. Giltighetstid

Läs mer

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet

Läs mer