Hjärtsjukvård - Akuta koronara syndrom
|
|
- Ebba Sandström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hjärtsjukvård - Akuta koronara syndrom Lokalt vårdprogram för personal i hälso- och sjukvården inom vårdsamverkan ReKo sjuhärads område Sidan av
2 Innehållsförteckning Kontaktuppgifter för vårdprogrammet... Inledning/Syfte... 4 Kapitel - Vårdstandard... 5 Kapitel 2 - Mål, riktlinjer och ansvar... 6 Nationellt... 6 Regionalt/Kommunalt... 6 Primärvård... 8 Ambulans... 9 Specialistsjukvård... 9 Hjärtverksamheten vid SÄS...0 Medicinsk akutvårdsavdelning - MAVA, Borås... Intensivvårdsavdelningen, IVA... Kapitel - Förekomst... 2 Kapitel 4 - Symtom/fysiologi, patofysiologi för akuta koronara syndrom... Symtom... Fysiologi, patofysiologi... Kapitel 5 - Orsak... 5 Riskfaktorer påverkbara... 5 Rökning... 5 Inaktivitet... 5 Höga blodfetter... 5 Högt blodtryck... 6 Stress... 7 Diabetes... 7 Riskfaktorer icke påverkbara... 7 Kapitel 6 - Diagnostik... 8 Anamnes... 8 Status... 8 Vilo-EKG... 8 Laboratorieprover Arbetsprov Kranskärlsröntgen... 2 Differentialdiagnoser vid bröstsmärta... 2 Kapitel 7 - Primärprevention Kapitel 8 - Behandling akut HLR Egenvård i hemmet I kommunal hälso- och sjukvård På vårdcentralen I ambulansen Akutvårdscentral - AVC Sidan 2 av
3 Vid ST-höjningsinfarkt Hjärtintensivavdelning (HIA), SÄS Borås/ Akutvårdsavdelning (AVA), SÄS Skene Kapitel 9 - Sekundärprevention Tidig mobilisering Information till patient/närstående... 0 Hjärtskola månader efter hjärthändelsen... 2 Underhållsfas... Kapitel 0 - Återbesöksrutiner... 4 Återbesöksrutiner vid sjukhusets hjärtrehabilitering... 4 Återbesöksrutiner i primärvårdens hjärtrehabilitering... 4 Patienter som genomgått hjärtrehabilitering på sjukhuset... 4 Patienter som ej genomgått hjärtrehabilitering på sjukhuset... 5 Patienter som är i behov av kommunal hälso- och sjukvård... 5 Flödesschema... 5 Kapitel - Vårdsamverkan... 6 Informationsöverföring... 6 Remittering till SÄS... 6 Remittering till primärvården... 7 Second opinion... 7 Hjärt- och Lungsjukas förening... 7 Ordlista... 9 Referensförteckning... 4 Länkförteckning... Bilagor Bilaga - Checklista vid besök hos hjärtsjuksköterska på hjärtavdelning/mottagning Bilaga 2 - Checklista vid besök hos hjärtrehabiliteringssjuksköterska på hjärtmottagning Bilaga - Checklista vid besök hos hjärtsjuksköterska på vårdcentral Bilder/illustrationer Figur, kapitel 6, publiceras med tillstånd av internetmedicin.se Figur 2, kapitel 6, publiceras med tillstånd av internetmedicin.se Figur, kapitel 7, publiceras med tillstånd av ESC, European Society of Cardiology Kontaktuppgifter för vårdprogrammet Vid frågor om vårdprogrammet eller dess innehåll hänvisas till förbättringsteamet. För kontaktuppgifter, se ReKo sjuhärads webbplats på adress: under rubrik Vårdprogram/Hjärtsjukvård. Sidan av
4 Inledning/Syfte Syfte med vårdprogrammet är att uppnå bästa möjliga vård och omsorg för patienten med akuta koronara syndrom och dennes närstående. Med akuta koronara syndrom menas akut hjärtinfarkt och instabil kärlkramp. För att nå det målet krävs en behandlingsprocess där medicinsk bedömning, diagnostik, behandling, omvårdnad, egenvård, social omsorg, habilitering, rehabilitering och prevention samordnas. Målgruppen för detta lokala vårdprogram är all personal inom hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg, d.v.s. inom kommunal hälso- och sjukvård, primärvård samt specialistvård. Som grund till det lokala vårdprogrammet ligger socialstyrelsens nationella riktlinjer []. Vårdprogrammet har fastställts av:, Svante Stomberg Ordförande Sidan 4 av
5 Kapitel - Vårdstandard Sidan 5 av Nedan anges en vårdstandard som utgår från att patienten inte har en annan samtidig allvarlig sjukdom eller samtidigt tillstånd med förväntad kort överlevnad. Varje fall bedöms individuellt och vården ska inriktas på symtomlindring och god omvårdnad i befintlig vårdform. Omvårdnad, medicinsk bedömning, diagnos och behandling Vårdkvalitet Metod Resurskrav Vårdnivå* Uppföljning Patienten ska uppleva: - Trygghet i sin situation. - Smärtlindring. Sjukvårdsupplysning dygnet runt. Översänt EKG från ambulans eller vårdcentral till HIA/AVA, om möjligt före patientens ankomst till sjukhuset. Inläggning i sluten vård. EKG tolkning snarast. Snabb transport till sjukhus. Koronarangiografi/PCI/ Kranskärlsoperation. Adekvat information. Lugnt och tryggt omhändertagande. Kontinuerlig smärtskattning. Adekvat smärtlindring. Gott omhändertagande. Prevention och egenvård Att patienten får hjälp och stöd i att införa och bibehålla långsiktiga riskreducerande åtgärder. Hjärtskola med sjukgymnastik. Individuell eller gruppinformation på VC. FaR (fysisk aktivitet på recept). Anpassad information till patienten i hemmet. Adekvat läkemedelsbehandling. God telefontillgänglighet. Sjuksköterskor med god kompetens. 2 avlednings-ekg i ambulans. Fax. Telemetriövervakning. Koronarangiografi. Läkare. Väl utbyggd ambulansverksamhet. Specialutbildad personal och adekvat teknisk apparatur. Kompetent personal i hela vårdkedjan. Resurspersoner som kurator/psykolog eller präst ska finnas att tillgå. Hjärtsjuksköterska. Sjukgymnast. Arbetsterapeut. Välinformerad sjuksköterska i kommunal hälso- och sjukvård. Läkare. S Vid nytt oroande symtom som föranleder misstanke om hjärtsjukdom ska patienten kunna få omedelbar kontakt med sjukvården. Vid misstänkt instabil kärlkramp och icke SThöjningsinfarkt ska EKG tas snarast och bedömas av HIAsköterska eller läkare för ett snabbt omhändertagande. Vid misstänkt SThöjningsinfarkt ska patienten reperfusionsbehandlas inom två timmar efter EKG tagning. Patientnämnden S, P Riks-HIA Avvikelserapportering S, P Riks-HIA S, P, K Avvikelserapportering S, P, K SEPHIA *Vårdgivare som berörs av resurskrav; S = specialistvård, P = primärvård, K = kommunal hälso- och sjukvård.
6 Kapitel 2 - Mål, riktlinjer och ansvar Nationellt Målet med nationella riktlinjer är att bidra till att hälso- och sjukvårdens resurser används effektivt, fördelas efter behov och stärker patientens möjlighet till likvärdig vård i alla delar av landet. Socialstyrelsens riktlinjer ligger till grund för alla lokala vårdprogram. Riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och sjukvård är baserade på tre grundläggande etiska principer som här är i rangordning: Alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället. Resurserna ska i första hand fördelas till områden där behoven är störst. Vid val mellan olika verksamhetsområden eller åtgärder bör en rimlig relation mellan kostnader och effekt, mätt i hälsa och livskvalitet, eftersträvas []. Prioriteringar i hjärtsjukvården finns listade i Socialstyrelsens nationella riktlinjer där sjukdomstillstånd, sjukdomens svårighetsgrad samt behov av åtgärd, effekt av åtgärd, evidens för effekt, kostnadseffektiviteten och hälsoekonomisk evidens finns rangordnade [, s.98-0]. I vårt land orsakas sjukligheten och dödligheten i stor utsträckning av hjärt-kärlsjukdomar. Livsstils- och miljöbetingade riskfaktorer är viktiga för dessa sjukdomars uppkomst och utveckling. Därför inriktas hälso- och sjukvården dels på att förebygga sjukdomen, s.k. primär prevention, och förebygga återfall, s.k. sekundär prevention. Förbättrad kunskapsförmedling, väl utvecklade behandlingsstrategier och ett bra samarbete mellan olika instanser inom hälso- och sjukvård är förebyggande insatser som är både framgångsrika och kostnadseffektiva men som inte används fullt ut idag. Inom dessa områden kan mycket mer göras. Socialstyrelsen framhåller betydelsen av förändringar av människors livsstil t.ex. mat- och motionsvanor. Viktiga förutsättningar är tillgång till avsatt tid för förebyggande insatser och sjukvårdspersonal med nödvändig kompetens. Förutsättning för ett framgångsrikt arbete är att tydliga behandlingsmål följs upp kontinuerligt []. Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård, socialstyrelsen Regionalt/Kommunalt Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) ska varje kommun erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som bor i särskilda boendeformer samt åt dem som vistas i vissa dagverksamheter. I Västra Götalandsregionen har man enligt HSL 8 kommit överens med de 49 kommunerna om att de även ska ansvara för hälso- och sjukvårdsinsatser och/eller rehabilitering i hemmet (hemsjukvård). Villkoren och gränsdragningen för detta regleras i det Sidan 6 av
7 s.k. Primärvårdsavtalet, som i huvudsak är en precisering av det kommunala ansvaret enligt HSL. De grundläggande principerna i avtalet är att varje medborgare har rätt till kontinuitet i vårdinsatsen och att det inte ska finnas några parallella organisationer. Regionen har ett huvudansvar för medborgarnas hälso- och sjukvård och ombesörjer vården för de personer i ordinärt boende som kan besöka regionens mottagningsverksamhet. Regionen ansvarar också för akutsjukvård. Primärvården är första linjens hälso- och sjukvårdskontakt för medborgarna och avgör om de ska remittera till länssjukvården, behandla patienten själv eller ta kontakt med kommunen om ett överförande av sjukvårdsansvaret Kommunen ansvarar för vård i den enskildes hem, den s.k. tröskelprincipen. Ansvaret sträcker sig över varaktig och planerad vård eller om vårdinsatsen behövs vid enstaka men återkommande tillfällen, ibland även om den enskilde kan ta sig till en mottagning. Primärvårdsavtalet, VästKom Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar gäller upp till sjuksköterske-, sjukgymnast- och arbetsterapeutnivå. Läkaransvaret är alltid regionalt. Det innebär att många patienter är i behov av hälso- och sjukvårdinsatser från både kommun och region. Vissa patienter kan ha ansvariga läkare i både primärvården och slutenvården, en del kan även ha flera olika läkare inom slutenvården. Ur den enskildes perspektiv är det därför viktigt att vårdgivarna utvecklar metoder för samordnad planering samt säkerställer att den vård- och omsorg som erbjuds är av god kvalitet. Inom ReKo sjuhärad och KOLA (samverkansorgan mellan region och kommun i Södra Älvsborg) finns en lokal anvisning/ bindande föreskrift för samordnad vårdplanering när patienter skrivs ut från sjukhus till kommunal vård- och omsorg. Ansvaret för fortsatta planerade vårdinsatser beskrivs i en gemensamt upprättad vårdplan. Den samordnade vårdplanen ska justeras av ansvariga i kommunen, primärvården och regionen. Kapitel, Vårdsamverkan Kommunens sjuksköterska ansvarar för att ordinationer och behandlingar som ordinerats av läkare, och behöver utföras i hemmet, utförs på ett korrekt sätt. I kommunen är det vanligt att hälso- och sjukvårdsuppgifter delegeras till omvårdnadspersonal, framförallt administrering av läkemedel. Utbildning och handledning av vårdpersonal blir då en viktig arbetsuppgift för sjuksköterskan i kommunal hälso- och sjukvård. Ibland erhåller kommunens vårdpersonal både utbildning och delegation vid sjukhusets specialistklinik. Sidan 7 av
8 Primärvård Primärvårdens uppdrag är att vara basen i hälso- och sjukvården och stå för närhet och trygghet för befolkningen. Primärvårdens verksamhet ansvarar således för rådgivning, förebyggande insatser, diagnostik, behandling, omvårdnad och rehabilitering där inte sjukhusets medicinska och tekniska resurser eller särskilda kompetens krävs. Att förhindra ohälsa anses lika viktigt som att tillhandahålla en god hälso- och sjuk-vård. Generella mål som styr verksamheten är helhetssyn, bra bemötande, god vård, kontinuitet, tillgänglighet, information och delaktighet samt valfrihet. Prioriteringarna sker främst utifrån ett helhets- och individperspektiv. Bedömningar av nytillkomna besvär utgör en stor del av patientkontakterna och är grunden för vidare prioriteringar inom vårdapparaten. Den lokala prioriteringsordningen i regionen, som det allmänmedicinska sektorsrådet har utarbetat, följer de nationella prioriteringsprinciperna. Nationella riktlinjer för prioriteringar: IA IB II III IV V Vård av livshotande akuta sjukdomar. Vård av sjukdomar som utan behandling leder till varaktigt invalidiserande tillstånd eller för tidig död. Vård av svåra kroniska sjukdomar. Palliativ (lindrande) vård i livets slutskede. Vård av människor med nedsatt autonomi. Individinriktad prevention vid kontakter med sjukvården. Habilitering/rehabilitering mm enligt hälso- och sjukvårdslagens definition. Vård av mindre svåra akuta och kroniska sjukdomar. Gränsfall Vård av andra skäl än sjukdom eller skada. (Hälso- och sjukvårdslagen, HSL, SFS 982:76) [8] Lokal prioriteringsordning i Södra Älvsborg: Förstabedömningar av akuta och nytillkomna besvär. Kommunens särskilda boenden (vårdhem), palliativ vård- hemsjukvård, akuta uppföljningar. Redan bedömda i prioriteringsgrupp I (enl. prioriteringsanvisning i HSL). Prioriteringsgrupp II BHV (barnhälsovård), MHV (mödrahälsovård), individprevention, rehabilitering. Sidan 8 av
9 Redan bedömda i prioriteringsgrupp III. Redan bedömda i prioriteringsgrupp IV. (Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden i Sjuhäradsbygden och Primär- och tandvårdsstyrelsen. Avseende vårdcentraler i Sjuhäradsbygden 2005) En viktig roll är att stödja och stärka människors egen förmåga att själv hantera sin sjukdom eller sin ohälsa. Primärvården ansvarar för att grundorsaker till ohälsa och symtom förknippat med ohälsa identifieras. Ett exempel på förebyggande och hälsofrämjande insats är förskrivning av fysisk aktivitet på recept (FaR) som successivt kommer att införas på alla vårdcentraler i Sjuhäradsbygden. För vårdtagare i särskilt boende har distriktsläkaren det fortlöpande ansvaret, vilket omfattar hälsobedömningar, läkemedelsgenomgångar, medverkan vid vårdplanering, närståendestöd, patientrelaterad medicinsk handledning till vårdpersonal och vara tillgänglig för konsultation vid akuta problem dygnet runt [4]. Ambulans Tiden är en viktig faktor för att kunna rädda liv och behandla allvarliga skador så framgångsrikt som möjligt. PCI (ballongvidgning) är förstahandsvalet vid behandling av en akut hjärtinfarkt av ST-höjningstyp och då är snabb transport till sjukhus av högsta prioritet. Under hösten 200 fattade Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslut om att öka tillgängligheten till ambulanssjukvård för invånarna i Södra Älvsborg. Herrljunga kommun fick därefter tillgång till en jourambulans dygnet runt istället för som tidigare en beredskapsambulans. Vårgårda kommun fick en ny ambulansstation, detsamma gällde Tranemo kommun. Målet från 2005 är att 85 procent av invånarna ska nås inom 20 minuter. Ytterligare ett mål är att en specialistutbildad sjuksköterska ska vara med i minst 90 procent av samtliga ambulansuppdrag. Verksamheten består av ambulansstationerna i Alingsås, Borås, Skene, Svenljunga, Tranemo och Vårgårda samt de tre entreprenörsstationerna i Herrljunga, Lerum och Ulricehamn. Tillsammans utgör det Ambulanssjukvården i Södra Älvsborg och ingår i området Medicinsk Service inom SÄS. Enhet för ambulanssjukvård, Södra Älvsborg på SÄS externa webbplats Specialistsjukvård Hjärtverksamheten vid SÄS består av Hjärtintensivavdelningen (HIA) och Hjärtmottagningen i Borås samt Akutvårdsavdelningen (AVA) och Medicinmottagningen i Skene. Sidan 9 av
10 Hjärtverksamheten vid SÄS Uppdraget är att bedriva vård inom det kardiologiska fältet, som allmän hjärtsjukvård, specialiserad vård/intensivvård för svårt akuta och kroniskt hjärtsjuka patienter samt utföra kliniskt fysiologiska undersökningar. Hjärtverksamhetens åtaganden är att: Vårda patienter med hjärtsjukdomar hjärtinfarkt, kärlkramp, rytmrubbningar, hjärtsvikt m.m. Ge behandling med pacemaker, postoperativ vård, klaff-operation eller kranskärls-by pass. Ge behandling med PCI (ballongvidgning) endast i Borås. Öppenvårdsenhet med hjärtrehabilitering, hjärtsvikt, pacemaker, kranskärlsröntgen och forskning. HIA/AVA bedriver vård och undersökningar av hög kvalitet inom det kardiologiska och kliniskt fysiologiska fältet, genom att undersöka, bota, lindra samt förebygga återinsjuknande. Mål för hjärtsektionen är att: Uppfylla patienter/kunders uttalade och outtalade behov. Saker ska göras på rätt sätt från början. Utveckling ska ske genom att ny kunskap tillämpas till gagn för verksamheten. Ekonomiska resurser ska användas på ett effektivt sätt. Patienter som blir inlagda p.g.a. hjärtsjukdom fördelas efter svårighetsgrad mellan HIA/AVA, MAVA (medicinsk akutvårdsavdelning) och medicinavdelning. Vid påverkat allmäntillstånd eller hotfulla symtom ska patient skrivas in på HIA/AVA. Hjärtinkompenserad patient utan misstanke om aktuell infarkt ska i fösta hand vårdas på Hjärtlung-MAVA eller medicinavdelning 4 i Borås eller avd i Skene. Omprioriteringar måste ibland göras av platsskäl varvid samtidig förekomst av andra sjukdomar som påverkar prognos och möjlighet till framgångsrik rehabilitering värderas. Följande tillstånd motiverar HIA/AVA-vård: Sannolik eller säkerställd hjärtinfarkt inom de senaste 24 timmarna eller senare om patienten är hemodynamiskt påverkad. Instabil kärlkramp med vilosmärtor senaste 48 timmarna. Upprepad svimning eller enstaka svimning med smärta/svikt. Snabb eller långsam hjärtrytm med cirkulationspåverkan. Misstänkt pacemakerdysfunktion. Misstänkt perimyokardit. Svår nydebuterad vänsterkammarsvikt/lungödem. Sidan 0 av
11 Medicinsk akutvårdsavdelning - MAVA, Borås MAVA är en akutmedicinsk korttidsvårdavdelning med en beräknad vårdtid på högst -4 dagar. Målsättning är att i största möjliga mån inte flytta vidare vårdtagaren till annan avdelning vid kort vårdtid och när inte specialistavdelningarnas resurser behövs. MAVA kan erbjuda registrering av kontinuerligt EKG för rytmövervakning och även ischemiövervakning. MAVA vårdar patienter med: Hjärtsjukdomar som hjärtsvikt, kärlkramp, okomplicerade arytmier och bröstsmärta med låg sannolikhet för infarkt. Akuta infektioner. Neurologiska sjukdomar som yrsel, huvudvärk och kramper. Lungsjukdomar som KOL och astma. Många fler sjukdomstillstånd som ej kräver specialistvård. [] Intensivvårdsavdelning, IVA Inläggningskriterier på IVA är svikt i vitala funktioner andning. Behandling av hjärtåkommor följer Riktlinjer för hjärtsjukdom upprättade av Medicinkliniken, Södra Älvsborgs Sjukhus Borås. Sidan av
12 Kapitel - Förekomst Akut kranskärlsjukdom är den vanligaste orsaken till akut sjukvård i Sverige. Under perioden registrerades cirka personer för akut hjärtinfarkt i vårt land. Nära av dessa hade avlidit före utgången av år 2002, varav med akut hjärtinfarkt som dödsorsak. Hos cirka 45 % av kvinnorna och 44 % av männen var hjärtkärlsjukdomar den underliggande dödsorsaken och därmed den vanligaste dödsorsaken i Sverige [2]. Incidens och dödlighet är starkt köns- och åldersrelaterat. Risken att drabbas av en akut hjärtinfarkt är ungefär dubbelt så stor för män. Vid ålder under 55 år är det tre till fyra gånger större risk för män än för kvinnor att få hjärtinfarkt. Kvinnors risk ökar med åldern. För män vars ålder ökar från 50 till 70 år tilltar risken för att få hjärtinfarkt med 6 gånger och för kvinnor 9 gånger. Antalet inträffade fall av akut hjärtinfarkt har sjunkit med i genomsnitt en procent per år. Dödligheten under samma period har sjunkit med i genomsnitt tre procent årligen. Trots minskningen är akut kranskärlssjukdom fortfarande den vanligaste orsaken till akut sjukvård i vårt land. I Sverige har cirka personer diagnosen kärlkramp. Omkring individer beräknas nyinsjukna varje år. Omkring hälften av de drabbade har symtom som starkt begränsar livsföringen [, 2]. I Borås hade man cirka 600 vårdtillfällen på Medicinkliniken för akut hjärtinfarkt under 2005 och cirka 700 för anginösa bröstsmärtor. Medianvärdet för antal vårddygn vid hjärtinfarkt är 5 dygn i Borås på HIA, motsvarande siffra för instabil kärlkramp är 7. I Skene hade man cirka 200 vårdtillfällen för akut hjärtinfarkt och cirka 50 vårdtillfällen för anginösa bröstsmärtor. (Cognos produktionsstatistik, SÄS) Sidan 2 av
13 Kapitel 4 - Symtom/fysiologi, patofysiologi för akuta koronara syndrom Till akuta koronara syndrom räknas: ST-höjningsinfarkt (STEMI). ST-höjning i två närbelägna avledningar: - >2 mm i V-. - > mm i övriga avledningar eller nytillkommet vänstergrenblock. Icke-ST-höjningsinfarkt (NSTEMI). Instabil kärlkramp. [] Symtom Stabil kärlkramp, som inte tillhör gruppen akuta koronara syndrom, karaktäriseras av ansträngningsutlöst bröstsmärta som vanligtvis är lokaliserad till de centrala delarna av bröstet men kan också stråla ut och då vanligen till armarna eller halsen. Psykisk stress kan också vara en utlösande faktor. Smärtan varar inte längre än 5 minuter och viker spontant i vila. Definitionen av instabil kärlkramp är när en känd kärlkramp påtagligt ändrar karaktär och blir daglig inom de senaste 4 veckorna och svarar sämre på nitroglycerin. Också nydebuterad kärlkramp med ökade symtom såsom smärta i vila räknas till samma grupp. Instabil kärlkramp kan stabiliseras men också avancera till hjärtinfarkt. Stark ihållande smärta, lokaliserad till bröstkorgen och/eller utstrålning i en eller båda armarna, magen, ryggen, halsen, käkarna eller nacken, är de vanligaste symtomen på hjärtinfarkt. Andra tecken kan vara illamående, andnöd, kallsvett, yrsel och ångestkänsla i kombination med smärta eller som enskilda symtom. Kvinnor, äldre och personer med diabetes kan ha mer atypiska symtom. Enda tecknet kan vara trötthet eller andnöd. Smärtan viker inte spontant och varar mer än 5 minuter [, ]. Sjukvårdsrådgivningen, avsnitt Ont i bröstet/vad beror det på? Fysiologi, patofysiologi Hjärtat är en knytnävestor muskel som pumpar ut syrerikt blod till kroppens alla organ. Själva hjärtmuskulaturen förses med syre och näring av de kranskärl som finns på utsidan av hjärtat, vilka fylls med blod när muskeln vilar mellan varje hjärtslag. Ett friskt blodkärl är elastiskt och kan lätt utvidgas när blodet ska strömma igenom. Kranskärlen kan drabbas av förträngningar när fett, blodkroppar, kalk och bindväv, s.k. plack, lagras in i kärlväggen under en längre tid. Processen kallas för åderförfettning eller Sidan av
14 åderförkalkning och startar troligen genom en liten skada som uppstår på den inre kärlväggen. Sannolikheten är stor att en lokal inflammation i kärlet också har betydelse för utvecklingen av en kranskärlssjukdom. Förändringarna tilltar olika snabbt beroende på ålder, ärftlighet, kön och riskfaktorer som är påverkbara. Exempel på livsstilsfaktorer som har betydelse är felaktig kost, rökning, övervikt och fysisk inaktivitet - brist på motion. Vid ansträngning, fysisk eller psykisk, behövs extra mycket syre. Om kranskärlen då är för trånga och inte kan släppa fram syrerikt blod med tillräcklig hastighet får hjärtat tillfällig syrebrist och en smärta kan uppstå - kärlkramp, angina pectoris. Skillnaden på stabil kärlkramp och instabil kärlkramp är plackets rupturbenägenhet och inflammatoriska aktivitet. Vid stabil kärlkramp är placket intakt medan man vid akuta koronara syndrom fått en liten spricka, en fissur i placket. Att placket går sönder och spricker beror sannolikt på utlösande faktorer såsom tryck- och flödesförhållanden i kärlet. När placket får en ruptur eller spricka bildas en blodpropp som ska laga skadan. Om proppen helt täpper till blodkärlet får det muskelområde som kärlet försörjer syrebrist och efter ett tag leder det till celldöd inom det utsatta området en hjärtinfarkt. Ju tidigare proppen löses upp desto mindre risk för bestående skada [, ]. Sjukvårdsrådgivningen, avsnitt Hjärtinfarkt/Vad händer i kroppen? Sidan 4 av
15 Kapitel 5 - Orsak Riskfaktorer påverkbara Rökning Över olika ämnen följer med cigarettröken ner i lungorna och snabbt ut i blodet. Några av de giftiga ämnena är kolmonoxid, nikotin, kadmium och benzpyrener som i andra sammanhang är förbjudna. Sidan 5 av Tobak är den största enskilda orsaken till för tidiga dödsfall. Det är fem gånger så stor risk att drabbas av en hjärtinfarkt för den som är under 50 år och röker. Rökning tillsammans med höga blodfetter och högt blodtryck orsakar 80 % av alla hjärtinfarkter. Sjukvårdsrådgivningen, avsnitt Rökning och snusning/risker med att röka Inaktivitet Brist på motion ökar risken för bl. a. hjärt- och kärlsjukdomar, åldersdiabetes, högt blodtryck, benskörhet, ryggbesvär, lättare depressioner, fetma och vissa cancerformer. Fysisk aktivitet kan både användas i förebyggande syfte och som behandling mot kranskärlsjukdom. Raska promenader eller en aktivitet av motsvarande intensitet 0-40 minuter per dag minskar risken för insjuknande med % oberoende av kön, ålder, BMI (body mass index) och social status. De hjärtpatienter som deltar i regelbunden fysisk träning, t.ex. hjärtrehabiliteringsprogram, minskar sin risk för återinsjuknande och död med drygt 0 % de närmaste åren efter det akuta insjuknandet. Fysisk aktivitet och träning leder till att hjärtat blir större och starkare. Mängden blod hjärtat pumpar ut i varje slag ökar med minst 20 % och då behöver inte hjärtat slå lika snabbt och pulsen sjunker. De större artärerna får en större inre volym och de mindre artärerna får lättare att utvidga sig. Skyddseffekten avtar om man slutar träna [4]. FYSS, avsnitt Kranskärlsjukdom Höga blodfetter Höga blodfetter är ingen sjukdom utan ett tillstånd som ökar risken för åderförfettning och åderförkalkning inuti blodkärl som i sin tur kan leda till hjärtinfarkt och stroke. Vissa blodfetter bildas i kroppen, andra kommer från maten. LDL (Low Density Lipoprotein) kolesterol och triglycerider är skadliga och står för åderförfettningen. HDL (High Density Lipoprotein) kolesterol är nyttigt och hjälper till med att transportera bort det skadliga kolesterolet från kärlväggarna. Orsaker till höga blodfetter är ärftlighet, sjukdom t.ex. i levern eller ämnesomsättningen och/eller felaktig kost och för lite motion. I Sverige beräknas att över hälften av befolkningen har förhöjda kolesterolvärden.
16 Vad som räknas som högt kolesterol är individuellt och bedöms beroende på ytterligare riskfaktorer. Enheten är millimol per liter, mmol/l. Tabellen nedan visar behandlingsmål för en patient med en manifest hjärt-/kärlsjukdom eller har flera riskfaktorer. Blodfetter Enhet mmol/l Totalkolesterol <4,5 LDL <2,5 HDL hos män >,0 HDL hos kvinnor >, Triglycerider <,7 Vid frånvaro av sjukdom eller riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom tillåts högre värden. Kostråd utgör behandlingsbasen. Förväntad sänkning av kolesterolet av kostomläggning är 0-5 %, med läkemedel % []. Sjukvårdsrådgivningen, avsnitt Höga blodfetter Högt blodtryck Blodtrycket delas upp i två olika tryck, systoliskt och diastoliskt. Det systoliska värdet (övertrycket) beskriver det tryck som uppstår när blodet pumpas från hjärtat och ut i kroppen. Det diastoliska värdet (undertrycket) är när hjärtat vilar mellan sammandragningarna, som vanligtvis sker cirka gånger per minut. Blodtrycket mäts i millimeter kvicksilver, mm Hg. Hur högt blodtrycket är beror på mängden blod som pumpas ut, hur kraftigt hjärtat drar ihop sig och på motståndet ute i kroppen. Över 40/90 mm Hg räknas som högt blodtryck (hypertoni). Vid vissa sjukdomstillstånd är denna gräns sänkt. Hypertoni är vanligt, ungefär var femte vuxen invånare har någon form av behandling. Ett högt blodtryck ökar risken för bl. a. hjärtinfarkt. Symtomen är för det mesta mycket diskreta och upptäcks oftast av en slump. En av de viktigaste hörnstenarna i behandlingen är livsstilsförändringar som viktnedgång vid övervikt och regelbunden motion. Dessa åtgärder räcker oftast för en person med ett lätt förhöjt blodtryck och behöver därmed inte medicineras. Vid ett högre blodtryck kan mediciner behövas tillsammans med livsstilsförändringar. Sjukvårdsrådgivningen, avsnitt Högt blodtryck Sidan 6 av
17 Stress Det finns positiv och negativ stress. Exempel på positiv stress kan vara motion eller ett krävande, men roligt arbete. Negativ stress uppstår när man känner olust och inte kan påverka sin situation. Positiv stress kan ibland övergå i negativ om man inte lyssnar på kroppens varningssignaler. Stress är en naturlig reaktion för överlevnad och var för urtidsmänniskan nödvändig för att klara sig undan faror. Det som händer i kroppen vid stress är att hjärnan skickar ut impulser genom kroppens stressystem som består av hormoner och nerver. Detta system sätter igång olika reaktioner i kroppen. T.ex. hjärtat slår fortare och kraftigare för att kunna pumpa runt mer blod. Blodkärlen drar ihop sig och blodets levringsförmåga ökar för att kunna klara av eventuella skador som ger blödningar. Andningen blir snabbare och djupare för att ge ökad syresättning. Musklerna spänns och kräver mer energi. Detta leder bl. a. till ett förhöjt blodtryck, puls och förhöjda blodfetter. Sjukvårdsrådgivningen, avsnitt Stress Diabetes Typ II diabetes (sockersjuka) orsakas av nedsatt insulinkänslighet (insulinresistens) i kombination med gradvis ökad svikt i bukspottkörteln. Med tiden blir det brist på hormonet insulin som behövs för att transportera blodsockret in i kroppens celler. Det leder till att blodet innehåller för mycket socker. Den höga blodsockernivån skadar blodkärlen. Alla patienter med diabetes typ 2 har redan en begynnande åderförfettning. Den vanligaste dödsorsaken vid diabetes är hjärtinfarkt. Vid diabetes + ytterligare en riskfaktor ökar risken för hjärt-kärlsjukdom med 60 gånger, + två riskfaktorer ökar risken med 90 gånger och om man har diabetes, röker, har högt blodtryck och förhöjda blodfetter ökar risken med 20 gånger jämfört med en person som inte har diabetes eller någon av de ovan nämnda riskfaktorerna. Diabeteshandboken, kapitel 0, Hjärta Kärl [7] Sjukvårdsrådgivningen, avsnitt Diabetes typ 2/Vad händer i kroppen? Riskfaktorer icke påverkbara Utvecklingen av ateroskleros i kranskärlen kan också bero på icke påverkbara riskfaktorer. Ärftlighet, ålder och manligt kön är exempel på sådana riskfaktorer []. Sidan 7 av
18 Kapitel 6 - Diagnostik Anamnes Anamnes och analys av patientens symtom är det viktigaste instrumentet för att ställa rätt diagnos. Smärta som är stark, tryckande eller krampartad med eller utan andfåddhet eller kallsvett och varar mer än 5 min talar för allvarlig hjärtåkomma, men även diffus men obehaglig känsla i bröstet som inte har någon naturlig förklaring kan orsakas av syrebrist i hjärtat. Faktorer som talar emot hjärtsjukdom är låg ålder, avsaknad av kardiell sjukhistoria och riskfaktorer samt smärta som är stickande, huggande eller rörelsekorrelerad []. Status Aortastenos bör uteslutas då kärlkrampsbesvär är ett av de vanligaste symtomen vid detta vanliga klaffel. Palpation av fotpulsar och auskultation av halskärl ingår också i undersökningen för att få en uppfattning om övrig aterosklerotisk manifestation. Blodtryck kontrolleras bl. a. med tanke på riskfaktorprofilen []. Vilo-EKG EKG (elektrokardiogram) visar hjärtats elektriska aktivitet, som bl.a. styr hjärtats rytm. Elektroder placeras på bröstkorgen, armar och ben. Med EKG kan rytmstörningar och skador på hjärtmuskeln upptäckas. Ett av diagnoskriterierna för akut hjärtinfarkt är en utveckling av patologisk Q-våg i minst 2 avledningar (duration >0,0 sekunder och djup >0, mv ( mm)) Ytterligare ett kriterium är EKG förändringar som tyder på syrebrist (patologisk ST-höjning (>2 mm i V-V, > mm i övriga avledningar) eller ST-sänkning i minst 2 avledningar). Vid instabil kärlkramp kan ST- och/eller T-vågsförändringen vara övergående eller bestående men saknar Q-vågsutveckling och R-vågsförlust. Sjukvårdsrådgivningen, avsnitt Vilo-EKG Sidan 8 av
HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.
HJÄRTGUIDEN En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. Välkommen till Hjärtguiden Hjärtguiden vänder sig till dig som behandlats
Läs merInformation till dig som har kranskärlssjukdom
Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi
Läs merVad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt?
Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt? Hjärtat är en pump (stor som en knuten hand) som försörjer kroppens organ med syrerikt blod. Själva hjärtmuskulaturen behöver också syrerikt blod för sitt ständiga
Läs merFörmaksflimmer 1 (10) Hjärtrytmrubbningar SÄS Utgåva 3. Fastställandedatum Dokument-id 27416
Medicinsk Patientinformation patientinformation Förmaksflimmer Hjärtrytmrubbningar SÄS Utgåva 3. Fastställandedatum 2017-12-20. Dokument-id 27416 1 (10) Om förmaksflimmer i korthet Förmaksflimmer är den
Läs merNU-sjukvården. Efter akut kranskärlssjukdom. Barium.ID: 15671 Rutin. Publicerat för enhet: Avdelning 43; Avdelning 44 Version: 4
Publicerat för enhet: Avdelning 43; Avdelning 44 Version: 4 Innehållsansvarig: Marianne Lång, Sjuksköterska, Hjärtmottagning Norra Älvsborgs Länssjukhus (marla2) Giltig från: 2014-10-09 Godkänt av: Margareta
Läs merNivåstrukturering för sjukgymnastinsatser vid hjärtrehabilitering
2009-08-17 1 (5) Nivåstrukturering för sjukgymnastinsatser vid hjärtrehabilitering Innehållsförteckning Inledning... 2 Rehabiliteringsfas... 2 Bedömning av fysisk träningsnivå vid 1:a besök... 2 Fysisk
Läs merTill dig som ska genomgå kranskärlsröntgen
Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen En skrift från Hjärtkliniken på Danderyds sjukhus, 2011 Hjärtat kroppens blodpump Hjärtat är en muskel som pumpar cirka 90 000 gånger per dygn för att få ut syresatt
Läs merSjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?
Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande
Läs merMät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa.
Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa. Många som har högt blodtryck märker ingenting. Just därför är det så viktigt att mäta det. Här på Apotek Hjärtat kan vi hjälpa
Läs merVad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt? Innehåll
Kranskärlssjukdom Kranskärlssjukdom 1 Innehåll Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt?...1 Vård och behandling...4 Så kan du minska riskfaktorerna...6 Läkemedel...10 Vid hemgång...12 Uppföljning...14
Läs merOm högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?
Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen
Läs merFörmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION
Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är
Läs merHur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken
Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Spelar det någon roll vad doktorn/sköterskan säger om levnadsvanor och matvanor?
Läs merKOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.
KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är
Läs merARTROS. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Borgskalan. Förslag på aktiviteter
Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet Borg-RPE-skalan Din upplevda ansträngning 6 Ingen ansträngning alls 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt 10 11 Lätt 12 13 Något ansträngande 14 15 Ansträngande 16 17 Mycket
Läs merPATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP
PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP Innehåll Smärta i bröstet 4 Att behandla kärlkramp 5 Ryggmärgsstimulering vid svår kärlkramp 6 Teststimulering och implantation 7 Hur ska jag
Läs merEn hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck
En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots
Läs merDina levnadsvanor din hälsa
Dina levnadsvanor din hälsa Må bättre i vardagen Prata levnadsvanor med din vårdgivare Fysisk aktivitet, matvanor, rökning/snusning och alkoholvanor. Vi har verktygen - du gör jobbet. Vi coachar dig mot
Läs merEN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT
1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till
Läs merHÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med
Träningsformer som kan vara bra att börja med Promenader Förbättrar konditionen. Tänk på: använd skor med bra stötdämpning. Undvik asfalt och kuperad terräng om du har ledproblem. Fysisk aktivitet som
Läs merDet vanligaste symtomet vid hjärtinfarkt är bröstsmärta, ibland tillsammans med illamående och kallsvett.
Vad händer i kroppen? Hjärtat behöver syrerikt blod Hjärtat är en muskel, stor som en knuten hand, som pumpar ut syrerikt blod till kroppens alla organ. Själva hjärtmuskulaturen behöver också syrerikt
Läs merTILL DIG SOM VILL VETA MER OM FÖRMAKSFLIMMER FÖRMAKSFLIMMER
TILL DIG SOM VILL VETA MER OM FÖRMAKSFLIMMER FÖRMAKSFLIMMER INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Vad är förmaksflimmer? 3 3 Sambandet mellan förmaksflimmer och stroke 6 4 Hur behandlas förmaksflimmer? 8 5 Blodförtunnande
Läs merHögt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.
Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför
Läs merPrehospitalt omhändertagande
Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling
Läs merKärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC
Kärlkirurgi En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC Denna folder är en sammanfattning av den vård som ingår i begreppet kärlkirurgi - de olika kärlsjukdomarna
Läs merFakta om stroke. Pressmaterial
Pressmaterial Fakta om stroke Stroke (hjärnblödning, slaganfall) är den främsta orsaken till svåra funktionshinder hos vuxna och den tredje största dödsorsaken efter hjärtsjukdom och cancer. Omkring 30
Läs merMÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner
MÄVA medicinsk vård för äldre Vård i samverkan med primärvård och kommuner 1 300 000 Vi blir äldre 250 000 200 000 150 000 100 000 85 år och äldre 65-84 år 0-64 år 50 000 0 2008 2020 Jämförelse av fördelningen
Läs merInformation om hjärtsvikt. QSvikt
Information om hjärtsvikt QSvikt Q Svikt www.q-svikt.se Vid frågor angående hjärtsvikt är du välkommen att höra av dig till din vårdcentral, Hjärtmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad, telefon
Läs merLjuset På! Riksförbundet HjärtLungs kampanj om tre dolda folksjukdomar. Drygt svenskar har hjärtsvikt. Ungefär svenskar har KOL
Riksförbundet HjärtLungs kampanj om tre dolda folksjukdomar Drygt 400 000 svenskar har hjärtsvikt 200 000 vet inte om det Mer än 300 000 svenskar har förmaksflimmer 100 000 vet inte om det Ungefär 500
Läs merRädda hjärnan larm NUS
Skapad: 041101 (Malm); Reviderat: 1011116 (Sjöström/Johansson,/Malm/Schmidtke/Strand/Wester) Rädda hjärnan larm NUS 1. Plötslig symtomdebut. 2. Svaghet i en hand, en arm och/eller svårt att tala. 3. Mindre
Läs merHJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS
HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS Anette Dolk AiV 1 Innehållsförteckning Inledning... 1 Syfte... 1 Metod... 1 Hjärtinfarkt... 1 Incidens... 1 Orsaker... 2 Symtom... 2 Diagnos... 3 Behandling...
Läs merVårdkedja misstänkt hjärtinfarkt Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2009. Stefan Kihlgren Sjuksköterska Kardiologi
Vårdkedja misstänkt hjärtinfarkt Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2009 Stefan Kihlgren Sjuksköterska Kardiologi Infarktsjukvård, kort historik 1960- och 1970-talet Lindra symtom Hög mortalitet Långa vårdtider,
Läs merEgenvård vid hjärtsvikt
Egenvård vid hjärtsvikt Enkla råd till dig med hjärtsvikt Kontrollera din vikt två till tre gånger per vecka. Väg dig vid samma tidpunkt på dagen, lämpligast på morgonen. Observera! Om du ökar mer än två
Läs merDiane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:
Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de
Läs merKapitel 4 Blodtryck Sida 1 av 7. Kapitel 4. Blodtryck. Copyright 2016: HPI Health Profile Institute AB
Kapitel 4 Blodtryck Sida 1 av 7 Kapitel 4 Blodtryck Kapitel 4 Blodtryck Sida 2 av 7 Blodtryck Högt okontrollerat blodtryck ökar risken för diabetes, åderförfettning, stroke, hjärtinfarkt, hjärtförstoring,
Läs merBästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?
Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal
Läs merFörebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning
Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning (ateroskleros) Sammanfattning Vid åderförkalkning ateroskleros blir blodkärlen stelare och trängre, blodet får svårare att passera. Ateroskleros
Läs merTa hand om din hjärna
Ta hand om din hjärna www.aivoliitto.fi Vad kan du göra för att minska risken att drabbas? En stroke uppstår sällan utan någon tydlig riskfaktor. Ju fler riskfaktorer du har samtidigt, desto större är
Läs merAlla bidrag är välkomna
November 2010 Alla bidrag är välkomna Vill du stödja Hjärt- och Lungsjukas Riksförbunds verksamhet och stöd till forskningen? Sätt in ditt stöd på PlusGiro 90 10 10 9 eller direkt via vår hemsida. Tack
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.
1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3
Läs merAkut kardiologi. Christina Christersson 2015
Akut kardiologi Christina Christersson 2015 Hjälp, jag är medicinjour!! Vad händer nu? STEMI NSTEMI Bröstsmärta, riskvärdering enl Heartscore Lungödem Smal QRS-takykardi Bred QRS-takykardi Bradykardi Bröstsmärta
Läs merKardiologiska kliniken. Kranskärlsröntgen/PCI
Kardiologiska kliniken Kranskärlsröntgen/PCI 2 (12) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kranskärlsröntgen...4 Förberedelser inför koronarangiografi...4 På angiolabb...4 Efter kranskärlsröntgen...5 PCI...6 Förberedelser
Läs merAkuta koronara syndrom på vårdcentralen. Hjärta, smärta Info från VLL Stabil angina / AKS. Bröstsmärta - Diffdiagnoser
Akuta koronara syndrom på vårdcentralen Per Ottander, Kardiologen Hjärtcentrum. Hjärta, smärta 90 000 -Info från VLL -1177 Stabil angina / AKS Bröstsmärta - Diffdiagnoser AKS (STEMI, NSTEMI, Instabil angina)
Läs merKardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa
Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Ronnie Willenheimer Docent i kardiologi, Lunds Universitet Medicinsk chef, Hjärtkärl-kliniken Potentiell intressekonflikt: Försörjning huvudsakligen
Läs merHögt blodtryck Hypertoni
Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,
Läs merBehandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar
Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Sammanfattning Förhöjda blodfetter (hyperlipidemi) ökar risken för att drabbas av hjärtkärlsjukdomar. Riskökningen är tydligast
Läs merSTEMI, ST-höjningsinfarkt
Gäller för: Region Kronoberg Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Akut koronart syndrom Giltig fr.o.m: 2017-04-24 Faktaägare: Olle Bergström, överläkare medicinkliniken Växjö Fastställd av: Stephan
Läs merVÅRDPROGRAM - Vårdprocess stroke
VÅRDPROGRAM - Vårdprocess stroke Primärvårdens alt kommunernas åtagande»förebygga stroke«i stort sett samma riktlinjer som för att förebygga alla andra hjärtkärlsjukdomar. Alla TIA-attacker hanteras som
Läs merSusanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen
Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg
Läs merI detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.
Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det
Läs merSMÄRTA. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer. som kan vara bra att börja med
Träningsformer som kan vara bra att börja med Promenader Förbättrar konditionen. Tänk på: använd skor med bra stötdämpning. Undvik asfalt och kuperad terräng om du har ledproblem. Fysisk aktivitet som
Läs merHjärtkärlsjukdomar. Fysioterapeutprogramet Termin 2. Anton Gard, ST-läkare Kardiologi
Hjärtkärlsjukdomar Fysioterapeutprogramet Termin 2 Anton Gard, ST-läkare Kardiologi Vad ska vi lära oss? Förmaksflimmer Pacemaker Hjärtstopp Perifer kärlsjukdom Arytmier Hjärtats anatomi Hjärtats elektriska
Läs merGruppträff 1 Presentation och uppstart
Kinesiskt ordspråk Gruppträff 1 Presentation och uppstart Fyll inte livet med dagar, fyll dagarna med liv. /okänd Överenskommelse När du medverkar i gruppen är det viktigt att du följer programmet vi lagt
Läs merInaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.
Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. FaR, kan vi som hälso- och sjukvårdspersonal ge många människor bättre
Läs merMEQ 1 Sida 1. 1 a) Vad kan innefattas i begreppet kardiella inkompensationstecken i status? Ange tre
September 2007 MEQ1 MEQ 1 Sida 1 En 63-årig kvinna söker på VC pga tryck i bröstet vid ansträngning sedan ungefär 6 månader tillbaka. I vanliga fall brukar hon gå rejäla promenader dagligen med sina två
Läs merEnkät om prioriteringar till medicinkliniker
Bilaga 2. Prioriteringar SIM: Enkät 1 Enkät om prioriteringar till medicinkliniker Uppläggning Enkäten skickades till ett antal medicinkliniker i landet och bestod av 1. Introduktionsbrev till verksamhetschefer
Läs merAtt leva med kärlkramp INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG
Att leva med kärlkramp INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Nu ska jag ha så roligt som möjligt Det kändes som någon drog en livrem runt bröstet och drog åt. Jag fick svårt att andas.
Läs merHJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare
HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014 Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare ÄMNEN Vad är hjärtsvikt-definition? Orsaker? Hjärtsviktsymptom Gradering (NYHA klassifikation) Utredning
Läs merSymptom. Stamcellsforskning
Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden
Läs merHJÄRTSJUKDOM & TOBAK. Annica Ravn-Fischer, MD, PhD Kardiologen Sahlgrenska
HJÄRTSJUKDOM & TOBAK Annica Ravn-Fischer, MD, PhD Kardiologen Sahlgrenska TOBAKENS HISTORIA ü - Tobak framställs av blad från växter inom tobaksläktet Dess historia sträcker sig åtminstone bak till år
Läs merHandlingsplan för palliativ vård i Fyrbodal
Handlingsplan för palliativ vård i Fyrbodal 2008-2010 1. Bakgrund En av slutsatserna som gjordes i en utredning om cancervården i Västra Götalands regionen 2007 var att den palliativa vården behöver förbättras
Läs merHögt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.
Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär
Läs merRutin för palliativ vård i livets slutskede
Rutin för palliativ vård i livets slutskede Sotenäs kommuns riktlinje utgår från Socialstyrelsens, Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede, som ger ett stöd för styrning och ledning.
Läs merFramtidens hälsoundersökning redan idag
Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.
Läs merHjärtinfarkt. Katarina Eggertz 091012
Hjärtinfarkt Hjärtats blodförsörjning Hjärtmuskeln har en egen blodförsörjning från två kranskärl Dessa kommer direkt från stora kroppspulsådern där den lämnar vänster kammare Kranskärlen förgrenar sig
Läs merEn ny behandlingsform inom RA
En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare
Läs meropereras för förträngning i halspulsådern
Till dig som skall opereras för förträngning i halspulsådern Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på
Läs merMängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.
HJÄRTAT Mängden utslag kan avgöra risken Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. Det är känt att hälsosamma levnadsvanor minskar risken. Men mycket tyder på att även valet av behandling
Läs merPM Information till hjärtinfarktpatienter
PM Information till hjärtinfarktpatienter Text författare: Marianne Gerstner, Marco Donelli, Daniel Thorén, Pia Liljewall, Anette Wahlqvist, Susanne Olsson Godkänt av: Sven-Erik Olsson Skapat: 2004-05-11
Läs merHYPERTONI FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Borgskalan. Förslag på aktiviteter
Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet Borg-RPE-skalan Din upplevda ansträngning 6 Ingen ansträngning alls 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt 10 11 Lätt 12 13 Något ansträngande 14 15 Ansträngande 16 17 Mycket
Läs merLev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.
Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst
Läs mertumregler för ett längre liv Vetenskapligt baserade råd för din hälsa
5 tumregler för ett längre liv Vetenskapligt baserade råd för din hälsa 1. Använd sunt förnuft Få saker är så genuint farliga som att röka. I år dör över 12000 människor i Sverige på grund av det. Det
Läs merKan motion orsaka hälsa?
Fysisk aktivitet skapar frisk personal Kan motion orsaka hälsa? Pia Hancke Leg. Sjukgymnast / ergonom Hälsoforum Växjö Var 4:e 5 % 1/4 > 45 1 20 % 30 % < 1/3, 1/3 800 000 100 117? 16.000.000.000 Var
Läs merAnna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell
Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå VIC Vårdpersonal inom cardiologi www.v-i-c.nu Hjärtsviktsdagar i Göteborg 15-16 oktober 2009 Ur programmet; Teamet runt patienten Palliativ vård Hjärtsvikt och palliativ
Läs merHögt blodtryck. Ordination motion. Vägen till bättre hälsa
Högt blodtryck Ordination motion Vägen till bättre hälsa Till dig som har högt blodtryck Högt blodtryck är i dag den största riskfaktorn för sjukdomar i hjärta och blodkärl, till exempel stroke och hjärtinfarkt.
Läs merEn ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom
Utskrivning En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom Efter 1-2 veckor Efter 6-10 veckor Efter 3-4 månader Catrin Henriksson Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset Efter 6 och/eller
Läs merSymbicort Turbuhaler. Datum, version OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Symbicort Turbuhaler Datum, version OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Astma Astma är en vanlig, kronisk
Läs merSMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter
Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet Borg-RPE-skalan Din upplevda ansträngning 6 Ingen ansträngning alls 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt 10 11 Lätt 12 13 Något ansträngande 14 15 Ansträngande 16 17 Mycket
Läs merVälkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE!
Välkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE! Avdelning 32 SIVA/NAVE Vi är en medicinsk akutavdelning med både vårdplatser, behandlingsrum för trombolysbehandling samt en intermediäravdelning med fyra förstärkta
Läs merPrevention och folkhälsoarbete
Prevention och folkhälsoarbete Ger den etiska plattformen något stöd? Eva Arvidsson Specialist i Allmänmedicin, MD Medicinsk rådgivare, Prioriteringscentrum Forskningsledare, Primärvårdens FoU-enhet, Futurum,
Läs merKOL och rökavvänjning
KOL och rökavvänjning Ann Ekberg-Jansson FoU chef Region Halland Ordförande Luftvägsregistret Region Halland Ordförande Luftvägsregistret Region Halland Somatisk sjukdom och psykisk ohälsa - helhetssyn
Läs merFysioterapimottagning 1 Rehabiliteringsenheten Centralsjukhuset Karlstad Landstinget i Värmland Liv!
Fysioterapimottagning 1 Rehabiliteringsenheten Centralsjukhuset Karlstad Landstinget i Värmland Liv! Eva Eliasson Fysioterapeut/lymfterapeut Processledare cancerrehabilitering U-Ö regionen Cancerrådet
Läs merBehandling av typ 2-diabetes
Behandling av typ 2-diabetes Sammanfattning Kostförändringar, motion och rökstopp är grundläggande faktorer vid behandling av typ 2-diabetes. De är även viktiga för att förebygga typ 2- diabetes hos personer
Läs merSJUKVÅRD. Ämnets syfte
SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och
Läs merRiktlinjer för behandling av kronisk njursvikt
Riktlinjer för behandling av kronisk njursvikt Mål: Alla personer med kronisk njursvikt skall få en behandling av så god kvalitet att behovet av dialys eller transplantation fördröjs eller förhindras.
Läs merATT LEVA MED DIABETES
ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med
Läs merSunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten. FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1
Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1 Förr Ingen brådska Inläggning på avd där det fanns plats Lågprioriterad grupp Lokalt egna rutiner för strokevård Nu Trombolys
Läs mer1. Vad menas med refraktär angina och vilka behandlingsmöjligheter finns? (2P)
1 Omtentamen MC025G Hjärtsjukdomar 151205 Kursansvarig: Siw Lunander Examinator: Maria Fernström 1. Vad menas med refraktär angina och vilka behandlingsmöjligheter finns? (2P) 2. Ange ett exempel på mer
Läs merMatvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.
Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem
Läs merFrågor och svar om Pradaxa & RE LY
Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,
Läs merDelexamination 1 Klinisk Medicin vt16 25 poäng MEQ
Delexamination 1 Klinisk Medicin 160301 vt16 25 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet. Därefter rättvändes nästa sida.
Läs merAnette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1
Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket
Läs merPalliativ vård uppdragsbeskrivning
01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen
Läs merFaktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -
Fredrik Wallentin Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - sjukdom Dosrelation (graderat samband)
Läs merBeroende på var i hjärnan som syrebristen uppstår så märker den drabbade av olika symtom.
1 Var 17:e minut drabbas en person i Sverige av stroke. Vid en stroke händer något i de blodkärl som försörjer hjärnan med syre. Oftast är det en propp som bildats och som stoppar blodflödet. Men omkring
Läs merKopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-05-30 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Läs merOm kärlkramp, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och arytmi
Om kärlkramp, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och arytmi Information till dig som har en sjukdom i hjärtats kranskärl. Reviderad version mars 2001 A Socialstyrelsen klassificerar från och med år 2001 sin utgivning
Läs merHjärta och lungor HJÄRTA OCH LUNGOR
IV Hjärta och lungor HJÄRTA OCH LUNGOR 63 Bröstsmärta Vid samtidig andnöd se även avsnitt Andnöd s 66. Vid säkert trauma mot bröstkorgen se även avsnitt Symtom från rörelseapparaten s 34. Vid feber + andningskorrelerad
Läs merINTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.
INTERVJU Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. Goda råd är guld värda Att förebygga sjukdomar är en av hälso- och sjuk vårdens uppgifter. Den som
Läs merTentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II
Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Eva Rask 4p Ann Dalius 4p Nils Nyhlin 7p Torbjörn Noren 19p
Läs mer